4702/14. Årsrapport fiskeriprogrammet CCI 2007 SE 14 F PO 001, version 3 Kommissionens beslut K(2007) 6790 av den 23 juli 2013.

Transkript

1 4702/14 Årsrapport fiskeriprogrammet 2013 CCI 2007 SE 14 F PO 001, version 3 Kommissionens beslut K(2007) 6790 av den 23 juli 2013 Rapport 2014:15 1

2

3 Innehåll 1 Inledning Metodbeskrivning Förändringar i genomförandet och de allmänna villkoren för fiskeriprogrammet Programändring Genomförandet av fiskeriprogrammet Prioriterat område Läget vid utgången av år 2013 uppdelat per åtgärd Prioriterat område Läget vid utgången av år 2013 uppdelat per åtgärd Prioriterat område Läget vid utgången av år 2013 uppdelat per åtgärd Prioriterat område Projekt inom fiskeområden Specifikt om utvecklingen inom fiskeområdesgrupper, FOG Fiskeområdesgruppernas egna utvärderingar Prioriterat område Specifikt om år Urval av goda exempel på projekt Prioriterat område I Prioriterat område II Prioriterat område III Prioriterat område IV Betydande förändring enligt art Östersjöstrategin och användningen av fiskeriprogrammet Hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske Flaggskeppsprojektet Aquabest för en hållbar fiskodling runt Östersjön Havsmiljöanslaget Programmets finansiella genomförande Finansiell ram och kontext Beviljade medel Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Utbetalade medel Rekvirerade medel Automatiska återtag, n Uppgifter om användningen av de belopp som återkrävts...32

4 7 Kvalitativ analys Övergripande fiskeriprogrammet Horisontella indikatorer Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Enkät till fiskeområdesgrupper Prioriterat område Övervakning Övervakningskommittén Kvalitetskontrollsystem Utvärdering och uppföljning Uppföljning av programändring Uppföljning av fiskeområdenas budgetutnyttjande Information och offentlighet Jordbruksverkets webbplats Webbplats om svenskt vattenbruk Pressmeddelanden och mediebevakning Kommunikation och större möten Samarbete med Havs- och vattenmyndigheten Revisionsmyndighetens årliga kontrollrapport och yttrande Systemgranskningar Projektgranskningar Några problem och åtgärder för att lösa dem Rekommendationer från kommissionen efter den årliga granskningen Uppgifter om överensstämmelse med gemenskapslagstiftning Förordningar och föreskrifter Programdokument Handläggningsrutiner och blanketter Komplementaritet med andra instrument...63 Bilagor Bilaga 1. Tabeller över länsvis stödfördelning...65 Hela programmet...65 Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område

5 Figurförteckning Figur 1. Beviljade medel i procent av EFF-ramen för de olika prioriterade områdena...23 Figur 2. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd prioriterat område Figur 3. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd prioriterat område Figur 4. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd prioriterat område Figur 5. Andel utbetalda medel av ram, EFF-medel, fast växelkurs...29 Figur 6. Länsfördelning av stöden inom hela programmet. Redovisas som antal stöd (t.v.), andel stöd (mitten) och totalt utbetalt belopp (t.h.)...33 Figur 7. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom hela programmet, prioriterat område Figur 8. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom hela programmet, prioriterat område Figur 9. Länsfördelning av stöden inom prioriterat område 1. Fördelningar redovisas som antal stöd (t.v.), andel stöd (mitten) och totalt utbetalt belopp (t.h.)...37 Figur 10. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område Figur 11. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område Figur 12. Länsfördelning av stöden inom prioriterat område 2. Fördelningar redovisas som antal stöd (t.v.), andel stöd (mitten) och totalt utbetalt belopp (t.h.)...40 Figur 13. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område Figur 14. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område Figur 15. Länsfördelning av stöden inom prioriterat område 3. Fördelningar redovisas som antal stöd (t.v.), andel stöd (mitten) och totalt utbetalt belopp (t.h.)...42 Figur 16. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område Figur 17. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område Figur 18. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område Figur 19. Ackumulerad andel stöd under vissa beloppsgränser inom prioriterat område Figur 20. Länsfördelning av stöden inom prioriterat område 5. Fördelningar redovisas som antal stöd (t.v.), andel stöd (mitten) och totalt utbetalt belopp (t.h.)...46 Figur 21. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område Figur 22. Ackumulerad andel stöd under vissa beloppsgränser inom prioriterat område

6 Tabellförteckning Tabell 1. Översikt över ansökningar och slutföda ärenden inom fiskeriprogrammet, från programperiodens början till och med utgången av år Tabell 2. Resultat av slutförda ärenden inom investeringar ombord och selektivitet...6 Tabell 3 Sammanställning projekt ledda av privat sektor, per fiskeområde...10 Tabell 4. Projekt och medel från havsmiljöanslaget som beviljats under år 2011, 2012 och Tabell 5. Fördelning av beviljade medel mellan de prioriterade områdena, euro...22 Tabell 6. Förhållandet mellan EU-medel och svenska offentliga medel av beviljade medel, euro...23 Tabell 7. Summa beviljade medel per åtgärd prioriterat område 1, euro...24 Tabell 8. Summa beviljade medel per åtgärd prioriterat område 2, euro...25 Tabell 9. Summa beviljade medel per åtgärd prioriterat område 3, euro...26 Tabell 10. Summa beviljade medel prioriterat område 4, euro...27 Tabell 11. Summa beviljade medel, euro...27 Tabell 12. Utbetalade medel för perioden , euro...28 Tabell 13. Utbetalade medel för prioriterat område 1 och perioden , euro...28 Tabell 14. Utbetalade medel för prioriterat område 2 och perioden , euro...28 Tabell 15. Utbetalade medel för prioriterat område 3 och perioden , euro...28 Tabell 16. Summan av de attesterade stödberättigande utgifter som betalats i regioner som inte omfattas av konvergensmålet, euro, Tabell 17. Summan av de attesterade stödberättigande utgifter som betalats i regioner som inte omfattas av konvergensmålet, euro, Tabell 18. Kvinnor inom fiskerinäringen...35 Tabell 19. Resultatindikatorer för prioriterat område Tabell 20. Resultatindikatorer prioriterat område Tabell 21. Resultatindikatorer prioriterat område Tabell 22. Resultatindikatorer prioriterat område Tabell 23. Antal utbetalda stöd och utbetalda medel (EU-delen), fiskeområdesgrupper...44 Tabell 24. Resultatindikatorer prioriterat område Tabell 25. Antal stöd och totala belopp (EU-del)...65 Tabell 26. Antal stöd och totala belopp (EU-del); prioriterat område Tabell 27. Antal stöd och totala belopp (EU-del); prioriterat område Tabell 28. Antal stöd och totala belopp (EU-del); prioriterat område Tabell 29. Antal stöd och totala belopp (EU-del); Fiskeområdesgrupper, PO Tabell 30. Antal stöd och totala belopp (EU-del); prioriterat område

7 Sammanfattning Den Europeiska fiskerifonden, EFF, fastställer villkor och förutsättningar för stöd till fiskerinäringen för perioden Stöden hanteras genom program. Det svenska fiskeriprogrammet har en budget på ca 55 miljoner euro (490 miljoner kr) EFF-medel från EU och förutsätter en nationell medfinansiering på 50 miljoner euro (450 miljoner kronor). Programmets mål är att Kapaciteten i den svenska fiskeflottan ska minska så att fiskeansträngningen anpassas till en långsiktigt hållbar beståndssituation Lönsamheten i fiskerinäringen ska öka Främja sysselsättning på landsbygden i anslutning till fiskerinäringen De negativa miljöeffekterna orsakade av svensk fiskerinäring ska minska Bidra till hållbar miljö och naturliga fiskbestånd. Totalt har 2027 ansökningar om stöd kommit in under programperioden. Av dessa har ansökningar beviljats och av dessa har redan slutförts. Det har varit ett högt söktryck inom framförallt åtgärderna investeringar ombord och selektivitet, investeringar i beredning och saluföring, hållbar utveckling i fiskeområden samt gemensamma insatser. Ett urval av goda exempel på projekt finns i avsnitt 5.6 i denna rapport. Från programperiodens början fram till och med 2013 års utgång har totalt knappt 51 miljoner euro (455 miljoner kronor) EFF-medel beviljats. Motsvarande svenska offentliga medel som har beviljats är 46 miljoner euro (417 miljoner kronor). Andelen beviljade stöd motsvarar 92 % av den totala EFF-ramen för programperioden. Om man skulle ha en jämn beviljandetakt av medlen under hela programperioden skulle motsvarande 100 % ha beviljats vid utgången av Det är dock möjligt att bevilja ytterligare medel efter årsskiftet vilket också gjorts. Vid årskiftet 2012/2013 var enbart drygt 51 procent av medel inom prioriterat område 4 utnyttjade. Rent budgetmässigt har 2013 blivit ett år som gått tvärt emot vad som kunnat antas för prioriterat område 4. Vid årsskiftet 2013/2014 visar ett budgetutnyttjande av medel som uppgår till 91 % av EFF-ramen. I dagsläget är det svårt att ge tydliga förklaringar till en sådan kraftig ökning av budgetutnyttjandet. Faktorer som antas spela en viktig roll är ett fortsatt hårt arbete på den lokala nivån och en intensifierad dialog mellan myndigheter och fiskeområden vilket sannolikt bidragit positivt. Vidare har Jordbruksverket fattat beslutet om omfördelning av budgetar mellan fiskeområden under 2013 vilket haft god effekt på budgetutnyttjandet. Under den gångna programperioden har fiskeområdena getts möjlighet att utvärdera sin egen verksamhet. Resultatet visar att programperioden ses i mångt och mycket som en lärandeprocess vilket skapat förutsättningar för framtiden. Man lyfter även upp svårigheter som tidskrävande redovisningsarbete, långa handläggningstider, medfinansieringsproblem etc. som begränsande och här förväntar sig områdena bättring i kommande programperiod. Utbetalade EFF-medel under programperioden uppgår till knappt 36 miljoner euro. Knappt 32 miljoner euro har betalats ut i svenska offentliga medel. Totalt har därmed medel motsvarande 65 % av ramen betalats ut. Om man skulle ha en

8 jämn utbetalningstakt av medlen under hela programperioden skulle motsvarande 78 % ha betalats ut vid utgången av Sverige har utgiftsdeklarerat för knappt 35,2 miljoner euro. Under 2013 klarade Sverige av att undvika ett automatiskt återtag med knapp marginal. Utbetalningstakten inom fiskeriprogrammet måste fortsatt vara hög under kommande år för att undvika återtag. En fortsatt svårighet som finns i handläggningen av utbetalningar är att det är vanligt att stödmottagarnas ansökningar om utbetalning inte innehåller kompletta underlag. Detta fördröjer handläggningen och beslut om utbetalning. För att klara en fortsatt hög utbetalningstakt har Jordbruksverket uppmanat länsstyrelserna att arbeta med utbetalningarna enligt högsta prioritet. Under 2013 avsatte Jordbruksverket också extra resurser för att prioritera utbetalningarna inom fiskeriprogrammet vilket gav resultat. Under 2014 ser Jordbruksverket en fortsatt stor utmaning i detta arbete. Fördelningen av stödbeloppsklasser visar fortsatt att relativt små stöd är vanligt förekommande och för drygt en fjärdedel av samtliga stöd utgör EU-delen mindre än kronor. Den kvalitativa analysen av fiskeriprogrammets utveckling redovisar också specifika resultatindikatorer för varje prioriterat område. Indikatorerna för fiskeflottans utveckling inom prioriterat område 1 visar att både lönsamhet och tillväxt har ökat kraftigt. Det är framförallt de större trålfartygen som stått för den positiva utvecklingen medan det mer småskaliga fisket fortfarande uppvisar lönsamhetsproblem En del av resultatindikatorerna mäts i antal slutförda åtgärder och för dessa är måluppfyllnaden generellt sett låg. Det är endast inom prioriterat område 3 för ökat skydd och utveckling av akvatiska resurser som måluppfyllnaden med säkerhet kommer att nås. Resultatet från de revisioner, som Ekonomistyrningsverket i sin roll som revisionsmyndighet har genomfört, tyder på att det finns ett visst behov av att förbättra eller förtydliga vissa handläggningsrutiner och rutinbeskrivningar. Vissa checklistor och kontrollpunkter bör även de ses över. Såväl förvaltande myndighet som attesterande myndighet har besvarat och upprättat handlingsplaner för att tillmötesgå rekommendationerna. Sverige lämnade in den andra programändringen till kommissionen i april 2013 som sedan godkändes den 23 juli Programändringen innebar dels finansiella ändringar om cirka en miljon euro (nio miljoner kronor) från prioriterat område 1 och 4 till prioriterat område 3. Programändringen syftade även till att förtydliga och justera förutsättningarana för finansiering av fiskeområdenas löpande kostnader och nationella nätverk. I och med att slutet av programperioden närmar sig har Jordbruksverket intensifierat budgetuppföljningen för att säkerställa ett så högt budgetutnyttjande som möjligt. Särskilda insatser har fokuserat på de medel som tillförts prioriterat område 3. Vidare har en löpande dialog hållits mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna och fiskeområdena för att säkerställa att kvarvarande medel inom prioriterat område 4 kan utnyttjats i största möjliga mån. Här har Jordbruksverket även genomfört interna omfördelningar mellan fiskeområden som ett ytterligare verktyg att nå detta mål.

9 1 Inledning Den Europeiska fiskerifonden (EFF) fastställer villkor och förutsättningar för stöd till fiskerinäringen för perioden Det operativa programmet för fiskerinäringen (i fortsättningen benämnt fiskeriprogrammet) har en total budget på ca 490 miljoner kronor EU medel, vilka ska matchas med svenska medel. Fiskeriprogrammets programmål är att: Kapaciteten i den svenska fiskeflottan ska minska så att fiskeansträngningen anpassas till en långsiktigt hållbar beståndssituation Lönsamheten i fiskerinäringen ska öka Främja sysselsättning på landsbygden i anslutning till fiskerinäringen De negativa miljöeffekterna orsakade av svensk fiskerinäring ska minska Bidra till hållbar miljö och naturliga fiskbestånd. I fiskeriprogrammet är målsättningen att insatser som bidrar till en hållbar utveckling av fiskerinäringen prioriteras. Det rör sig om hållbar tillväxt genom miljö och sysselsättningsaspekter, utbildningsinsatser, nyrekrytering och jämställdhet. Visionen för fiskeriprogrammet är alltså ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske. Visionen om ett hållbart fiske innebär att: Skapa en balans mellan fiskresursen och flottans kapacitet Stimulera en långsiktig företagsekonomisk lönsamhet Bidra till en hållbar utveckling av landsbygden Bidra till att uppnå miljömålen (främst Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt Levande kust och skärgård samt Ett rikt växtoch djurliv) Bidra till en ökad jämställdhet Målgrupper för programmet är ägare till fartyg av olika storlek och art, företagare inom vattenbruk och inom beredningsindustrin, kommuner samt andra offentliga organisationer, myndigheter och länsstyrelser, branschorganisationer, producentorganisationer, intresseorganisationer m.fl. Fram till 30 juni 2011 var Fiskeriverket förvaltande och attesterande myndighet för den Europeiska fiskerifonden, EFF. Då lades Fiskeriverket ned och ansvaret gick över till Jordbruksverket, som blev förvaltande och attesterande myndighet. Ekonomistyrningsverket (ESV) är revisionsmyndighet. Det gäller både för perioden före och efter 1 juli

10 2 Metodbeskrivning Fiskebanken (kopplad till STÖD 3) och FISKE (kopplad till LB-systemet) är de datalagringssystem som används av Jordbruksverket vid handläggning, uppföljning och utvärdering av ärenden inom det svenska fiskeriprogrammet. Dessa system uppdateras dagligen. Inför framtagandet av årsrapporten för fiskeriprogrammet 2013 skapade Jordbruksverket vid årsskiftet 2013/2014 en låst ögonblicksbild av Fiskebanken och för FISKE. Detta säkerställer att samtliga involverade i arbetet med årsrapporten har arbetat med ett gemensamt dataunderlag där inga ärenden kan uppdateras eller ändra status under arbetets gång. Samtliga beräkningsunderlag som gäller utfall av indikatorer för stödärenden inom fiskeriprogrammet liksom uppgifter om beviljade medel samt utbetalade medel är hämtade från dessa låsta versioner av Fiskebanken och FISKE (rapportår 2013). Uppgifter om rekvirerade medel är hämtade från underlagen till inskickade utgiftsdeklarationer. I avsnitten om beviljade medel används valutakursen nio kr för omvandling av SEK till euro. Det är en fast valutakurs som har använts i rapporteringen av beviljade medel i fiskeriprogrammet under hela programperioden. I avsnitten om utbetalda medel och rekvirerade medel används den valutakurs som gäller den specifika månad som utbetalning av medel skett. 2

11 3 Förändringar i genomförandet och de allmänna villkoren för fiskeriprogrammet 3.1 Programändring 2 Programändringen som Sverige lämnade in till kommissionen den 24 april 2013 blev godkänd av kommissionen den 23 juli Programändringen innebar dels finansiella ändringar om cirka en miljon euro (nio miljoner kronor) från prioriterat område 1 och 4 till prioriterat område 3. Programändringen syftade även till att förtydliga och justera förutsättningarna för finansiering av fiskeområdenas löpande kostnader och nationella nätverk. 3

12 4 Genomförandet av fiskeriprogrammet Denna del beskriver genomförandet av fiskeriprogrammet i kvantitativa termer. En redogörelse görs för antal ansökningar som har kommit in, antal beviljade ansökningar och antal slutförda ärenden. Exempel på påbörjade och genomförda projekt beskrivs under ett eget avsnitt (5.6). Nedan finns en översikt över ansökningar inom fiskeriprogrammet och deras status. Tabell 1. Översikt över ansökningar och slutföda ärenden inom fiskeriprogrammet, från programperiodens början till och med utgången av år 2013 Inkomna ansökningar Beviljade ansökningar Slutförda ärenden Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Totalt Prioriterat område 1 Målsättningen med stöd inom prioriterat område 1 är att anpassa fiskeansträngningen till beståndssituationen samt förbättra lönsamheten i berörda företag. Enligt fiskeriprogrammet ska följande prioriteras: Skrotning av fartyg för att minska kapaciteten i fiskeflottan Åtgärder i det småskaliga kustfisket, särskilt selektivt fiske, diversifiering av verksamhet och höjd yrkeskompetens Socioekonomiska åtgärder, särskilt höjd yrkeskompetens hos yngre fiskare, uthålligt och miljöanpassat fiske och diversifiering av verksamhet Selektivt fiske och förebyggande av skador orsakade av vilda predatorer Förbättrad arbetsmiljö, säkerhet, produktkvalitet och hygien ombord. Under första delen av programperioden har skrotning av fartyg för att minska kapaciteten i fiskeflottan varit särskilt prioriterat. En omarbetning av programmet i slutet av 2011/början av 2012 medförde att åtgärderna definitivt upphörande av fiskeverksamhet och tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet stängdes. Därmed har stöd under 2012 och 2013 enbart kunnat lämnas för åtgärderna investeringar ombord och selektivititet, småskaligt kustfiske och socioekonomisk kompensation i prioriterat område 1. Vid utgången av år 2013 hade totalt 718 ansökningar kommit in inom det prioriterade området, varav 463 hade beviljats och 396 var slutförda. Det har varit ett högt ansökningstryck inom framför allt åtgärden investeringar ombord och selektivitet. 4

13 Under en dryg månads tid i slutet av 2012 genomförde Jordbruksverket en utlysning inom åtgärden investeringar ombord. 1 Utlysningen vände sig till yrkesfiskare, som fiskar i Skagerrak, och som ville byta till selektiva redskap. Dessa ansökningar fick extra prioritet för att stötta de svenska yrkesfiskare som berörs av nya krav till följd av Skagerrak-avtalet. Den 4 juli 2012 undertecknade nämligen EU och Norge ett avtal om införandet av bland annat utkastförbud i Skagerrak, alltså att det inte längre ska vara tillåtet att kasta oönskad fisk överbord. Idén är att EU-länderna ska reglera vad och hur mycket fisk som fångas i Skagerrak i stället för vad som landas, en så kallad resultatbaserad förvaltning. I avtalet ingick också gemensam utformning av vissa redskap i Skagerrak, som innebär ökad selektion jämfört med de redskap som används idag. Kommissionen har lagt fram ett förslag om hur fisket i Skagerrak ska regleras som syftar till att införa de överenskomna bestämmelserna i EU:s lagstiftning. Förslaget innehåller bland annat nya regler för vilka fiskredskap som ska tillåtas i Skagerrak. Utlysningen resulterade i att 52 ansökningar kom in. Av dessa blev alla, utom en, beviljade stöd. Kravet på vägning, som aviserades under 2012, var tänkt att träda i kraft i början på Det trädde i stället i kraft den första oktober Den förväntade kopplingen, att ansökningarna för investering ombord skulle öka i samband med avisering om lagkrav, syntes tydligt under År 2013 inkom det enbart nio ansökningar om våg, varav fem blev beviljade. Året innan inkom 26 ansökningar, varav 24 blev beviljade. Den 31 maj 2013 infördes kravet på AIS för fartyg mellan meter och som hade byggnadsår före 30 november Enbart fem ansökningar om stöd för AIS inkom under 2013, dessa fem beviljades. Det är möjligt att yrkesfiskarna även här varit försigkomna och framför allt att de velat investera så tidigt som möjligt i säkerhetsutrustning. Utöver de beviljade ansökningarna som presenterats ovan har femton ansökningar beviljats under 2013 som senare har avskrivits då sökande inte ansökt om utbetalning. Den 30 april 2013 var sista ansökningsdag Läget vid utgången av år 2013 uppdelat per åtgärd Inom åtgärden investeringar ombord och selektivitet har 393 ansökningar kommit in. Det har varit ett högt söktryck inom denna åtgärd och 261 ärenden har beviljats. Några exempel på stöd är investeringar i selektiva redskap, motorbyten, säkerhetsutrustning och brandsläckningssystem. 225 ärenden har slutförts. De flesta har handlat om fartyg som genomfört förbättringar av säkerheten ombord, se fullständig tabell nedan för resultat av slutförda ärenden inom investeringar ombord och selektivitet. 2 1 Utlysningen innebar att Jordbruksverket aktivt gick ut till potentiella stödsökande och uppmanade dem att söka ett specifikt stöd under en viss period. 2 Observera att investeringar ombord på småskaliga fartyg inte syns i tabell 2, eftersom dessa investeringar ligger under åtgärden småskaligt kustfiske. 5

14 Tabell 2. Resultat av slutförda ärenden inom investeringar ombord och selektivitet Antal fiskefartyg: som genomfört förbättringar av säkerheten ombord Resultat av slutförda ärenden 112 som genomfört förbättringar av arbetsvillkoren 28 som genomfört förbättringar av hygienen 1 som genomfört förbättringar av produktkvaliteten 15 som genomfört förbättringar av energieffektiviteten 5 som genomfört förbättringar av selektiviteten 45 som genomfört motorbyte 18 som ersatt fiskeredskap 0 som genomfört andra investeringar ombord på fiskefartyg och selektivitet 2 Summa 225 Inom åtgärden småskaligt kustfiske har 101 ansökningar kommit in, 72 ansökningar har beviljats totalt och 50 ärenden har slutförts. Ansökningarna avsåg bland annat stöd för investeringar i selektiva redskap, utbildningar, ismaskiner, motorbyten, säkerhet ombord. Inom åtgärden socioekonomisk kompensation har 131 ansökningar kommit in, 97 ansökningar har beviljats (inga under 2013), varav 89 har slutförts. De slutförda ärendena har bland annat lett till att fiskare har gått utbildningar och förbättrat sina yrkeskunskaper, fått avgångsvederlag i samband med avveckling av fiske och diversifierat sin verksamhet till att omfatta beredning av fisken. Två stöd har betalats ut till fiskare under 40 år. Den vanligaste anledningen till att det finns färre beviljade ansökningar än inkomna ansökningar är att pengarna inom respektive åtgärd inte räcker till och att handläggande myndighet har gjort en prioritering och valt ut de bästa ansökningarna. Detta är framför allt vanligt inom åtgärden investeringar ombord inom prioriterat område Prioriterat område 2 Målsättningen med stöd inom prioriterat område 2 är att utveckla livskraftiga företag som kan producera livsmedel av hög kvalitet och skapa sysselsättning under miljömässigt goda former. Stöd kan lämnas för åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk, miljövårdande åtgärder inom vattenbruket, åtgärder för folkhälsa, åtgärder för djurhälsa, inlandsfiske och investeringar i beredning och saluföring. Enligt fiskeriprogrammet ska särskilt prioriteras: Ökad lönsamhet i näringen samt diversifiering av verksamhet Införande av ny produktionsteknologi samt införande av teknik som minskar miljöpåverkan Åtgärder inom vattenbruket Selektivt fiske och förebyggande av skador orsakade av vilda predatorer Förbättrad arbetsmiljö, säkerhet, produktkvalitet och hygien ombord. 6

15 En revidering av programmet i slutet av 2011/början av 2012 medförde att det inte längre blev möjligt att söka stöd för tillfälligt upphörande av insjöfiske. Vid utgången av år 2013 hade totalt 504 ansökningar kommit in inom det prioriterade området, varav 357 hade beviljats och 271 var slutförda. Det har funnits ett stort intresse för framför allt åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk samt för åtgärden investeringar i beredning och saluföring Läget vid utgången av år 2013 uppdelat per åtgärd Inom åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk har totalt 167 ansökningar kommit in och 140 ärenden har beviljats stöd. 97 ärenden har slutförts. Av dessa, har 32 ärenden handlat om ökning av produktionskapacitet till följd av nya produktionsanläggningar, 61 ärenden om produktionsförändringar på grund av utvidgning eller modernisering av existerande anläggning och fyra har handlat om att öka antalet fiskyngel från kläckeri. Exempel på investeringar är utrustning för musselodling, säkerhetssystem för bakteriologisk kontroll, fiskuppfödningskassar, landbaserad torskodling, förbättrad arbetsmiljö, ostronkläckeri, förbättring av slakt- och småfiskhantering samt foderautomater. Inom åtgärden miljövårdande åtgärder inom vattenbruket har endast ett ärende kommit in under programperioden, vilket visar på ett lågt söktryck inom denna åtgärd. Ärendet, som gäller en musselodling i Östersjön, har beviljats och ansökt om slututbetalning och handläggningen av utbetalningsärendet pågår. Även inom åtgärder för folkhälsa och åtgärder för djurhälsa har söktrycket varit lågt. Inga ärenden har kommit in inom åtgärder för folkhälsa. Ett ärende har kommit in inom åtgärder för djurhälsa, men detta har inte beviljats, eftersom sökande drog tillbaka sin ansökan. Inga ärenden har slutförts under programperioden inom någon av de två åtgärderna. Inom åtgärden inlandsfiske har totalt 86 ansökningar kommit in, 72 ärenden har beviljats och 56 har slutförts. Dessa har resulterat i att 16 stödmottagare har genom fört investeringar för omställning eller modernisering av fartyg, sju stödmottagare har investerat i uppbyggnad av anordningar för inlandsfiske och 33 har investerat i utvidgning, utrustning och modernisering av anordningar för inlandsfiske. Exempel på investeringar är sjöbodar och förråd för fiskeredskap, förbättrad arbetsmiljö, frysutrustning, ismaskiner och motorbyten. Det har varit ett stort intresse för åtgärden investeringar i beredning och saluföring. 249 ansökningar har kommit in, 144 ärenden har beviljats och 118 ärenden har slutförts. 57 av dessa har lett till en ökning av beredningskapaciteten, 59 till nybyggnation, utbyggnad eller modernisering av beredningsenheten och två till modernisering av befintliga saluföringsanläggningar. Det finns flera exempel på investeringar som har resulterat i att bland annat fler företag har fått både bättre hygien- och arbetsförhållanden och bättre miljöförhållanden. Exempel på investeringar i beredning och saluföring är frysrum, sorteringsmaskin, upptinings linje, rening av returvatten, rökeri, filémaskiner, förpackningsmaskiner, ismaskiner, miljöstation, lastbrygga och spårbarhetssystem för fryst fisk. Den vanligaste anledningen till att det finns färre beviljade ansökningar än inkom na ansökningar är att pengarna inom respektive åtgärd inte räcker till och att handläggande myndighet har gjort en prioritering och valt ut de bästa 7

16 ansökningarna. Detta är framför allt vanligt inom åtgärderna produktiva investeringar inom vattenbruk och investeringar i beredning och saluföring inom prioriterat område Prioriterat område 3 Målsättningen med stöd inom prioriterat område 3 är bland annat utveckling av innovativa metoder och förbättrade kunskaper, förbättra förutsättningarna för naturliga fiskbestånd och utveckling av det småskaliga kustfisket. Enligt fiskeriprogrammet ska särskilt prioriteras: Åtgärder avseende innovativa metoder och förbättrad kunskap Skydd av akvatisk fauna och flora Restaurering och bättre förutsättningar för naturliga bestånd Miljövänliga investeringar i fiskehamnar Åtgärder som förbättrar kvalitet, hälsa och spårbarhet samt livsmedelssäkerheten Främjande av partnerskap och dialog mellan fiskare, andra aktörer och forskare Främjande av fiskkonsumtion Utbildningsinsatser för behoven hos såväl kvinnor som män. En revidering av programmet i slutet av 2011/början av 2012 medförde att åtgärden omställning av fiskefartyg stängdes. Därmed har stöd under 2012 och 2013 kunnat lämnas för gemensamma insatser, skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran, fiskehamnar och landningsplatser, utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer samt pilotprojekt. Vid utgången av år 2013 hade totalt 354 ansökningar kommit in inom det prioriterade området, varav 222 hade beviljats och 162 var slutförda. Gemensamma insatser är den åtgärd där ansökningstrycket har varit högst Läget vid utgången av år 2013 uppdelat per åtgärd Inom åtgärden gemensamma insatser har 116 ansökningar kommit in, 75 ärenden har beviljats och 47 har slutförts. Exempel på insatser är draggning av spökgarn, bildande av producentorganisationer, utveckling av fiskemetoder för bättre selektivitet, kompetenscentrum för vattenbruk och utbildningar. Inom åtgärden skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran har 47 ansökningar kommit in och 28 ärenden har beviljats stöd. Stöd har getts för till exempel restaurering och nyanläggande av lekområden, återställning av vandringsvägar, fiskevårdsplaner, fiskvägar och fiskpassager, utsättning av ål, miljöåterställning, laxtrappor och fisk- och biotopvård. 23 av dessa ärenden har slutförts. Inom åtgärden fiskehamnar och landningsplatser har 61 ärenden kommit in, 30 har beviljats och 24 ärenden har slutförts. De insatser som hittills har genomförts har uteslutande handlat om investeringar i befintliga fiskehamnar. Insatserna som fått stöd avser bland annat avsaltningsanläggningar, miljöanpassade reningsanläggningar, vågbrytare, förbättringar av landningsplatser och muddring. Inom åtgärden utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer har 89 ärenden kommit in, 74 ärenden har beviljats och 61 ärenden har slutförts. 8

17 Exempel på insatser som fått stöd är MSC-certifieringar, KRAV-märkningar, tryck av receptfoldrar, marknadsundersökningar, kampanjer för fiskeri- och vattenbruksprodukter och insatser för att främja saluföring av underutnyttjade arter. Antal ansökningar för pilotprojekt som har kommit in är 40 stycken, varav 14 stycken har beviljats och sex har slutförts. Projekten har resulterat i test av innovativ teknik inom beredning- och vattenbrukssektorn, och insatser för att utveckla och testa metoder för exempelvis miljövänliga och selektiva redskap. Inom åtgärden omställning av fiskefartyg har endast ett ärende kommit in. Detta har beviljats och även slutförts. Ärendet handlade om att ställa om ett fiskefartyg till fiskeriforskning. Den vanligaste anledningen till att det finns färre beviljade ansökningar än inkomna ansökningar är att pengarna inom respektive åtgärd inte räcker till och att handläggande myndighet har gjort en prioritering och valt ut de bästa ansökningarna Prioriterat område 4 Målsättningen inom prioriterat område 4 hållbar utveckling av fiskeområden är främst att skapa nya arbetstillfällen inom och utanför fiskesektorn. Området har särskilt fokus på socioekonomiska åtgärder, skapandet av nya arbetstillfällen och förbättrad miljö (ekosystem) genom lokal förankring och integrerade strategier. Stödet ska företrädesvis inriktas på områden med låg folktäthet, områden där fisket är på tillbakagång eller små fiskesamhällen, både vid kust och i inland. Prioriterat område 4 utgör ett komplement till de övriga prioriterade områdena. Enligt fiskeriprogrammet ska särskilt prioriteras: Bevara och utveckla nya arbetstillfällen och det ekonomiska och sociala välståndet Ökad lönsamhet av fiskeri- och vattenbruksprodukter Främjande av kustmiljöns kvalitet Främjande av nationellt och transnationellt samarbete mellan fiskeområden Förberedelser och genomförande av utvecklingsstrategin. Det finns 14 fiskeområden i Sverige. Fiskeområdesgrupperna bedömer de ansökningar som kommer in och väljer ut och godkänner de ansökningar som stämmer överens med den utvecklingsstrategi som finns för området. Det är sedan länsstyrelsen som fattar det formella beslutet om stöd. Vid utgången av år 2013 hade totalt 323 ansökningar kommit in inom åtgärden hållbar utveckling av fiskeområden. 280 ärenden hade beviljats varav 111 av dessa hade slutförts. 9

18 Tabell 3 Sammanställning projekt ledda av privat sektor, per fiskeområde Fiskeområde Totalt antal projekt Projekt ledda Andel av privat sektor Blekinge ,29% Fiskefrämjandet Stockholm ,63% Gotland ,44% Halland ,77% Kustlandet ,71% Kustlinjen ,29% Norra Bohuslän ,35% Sydkusten ,14% Södra Bohuslän ,00% Södra Bottenhavet ,67% Tornedalen-Haparanda ,69% Vindelälven ,81% Vänerskärgården-Kinnekulle ,43% Vättern ,33% Totalt Sverige ,07% Projekt inom fiskeområden Av de 111 slutförda projekten består 16 av dem av fiskeområdesgruppernas kostnader för administration och drift av verksamheten. Insatser har genomförts för att stärka fiskeområdenas konkurrenskraft genom exempelvis projekt för att identifiera framgångsfaktorer för fiskenäringen och genomförandet av förvaltningsåtgärder för skarv och projekt som innebär samförvaltning för ett bärkraftigt yrkesfiske. Projekt har genomförts för att omstrukturera och ställa om ekonomisk verksamhet och för att diversifiera verksamheten från yrkesfiske till fisketurism. Insatser för att öka värde på fiskeriprodukter har genomförts. Exempel på detta är förstudie för möjliga beredningsprocesser, projekt om siklöja och lokala fiskmarkander. Projekt för att göra kartläggning av hamnar är ett exempel på projekt som stödjer små fiskesamhällen och turismrelaterad infrastruktur. Exempelvis biotopvård har genomförts för att skydda miljön i fiskeområdena. Ett nätverksprojekt mellan fiskeområdena pågick mellan 2012 och 2013 där flertalet av områdena var medlemmar. Sydkustens fiskeområde var huvud sökande, medan övriga fiskeområden som deltog bidrog med medfinansiering. Syftet med projektet var att driva ett nationellt nätverk för fiskeområdena, att stärka fiskeområdena genom erfarenhetsutbyte, att lära av och stödja varandra och att inspirera varandra gällande mobilisering, projekt och samverkan med andra intressenter, att profilera fisket och dess förädling med koppling till mat och att arbeta för samverk an med nationella och internationella nätverk, såsom Leader och FARNET Specifikt om utvecklingen inom fiskeområdesgrupper, FOG Övervakningskommittén konstaterade ett fortsatt relativt lågt utnyttjande i början av året. Några av problemen under programperioden var till viss del: 10

19 Fiskeområdena bildades under åren 2009 och 2010, vilket gjorde att de inte kom igång med verksamheten förrän nästan halvvägs in i programmet Begränsad tillgång till medfinansiering Problem med likviditet Handläggningstider vid ansökan om stöd och ansökan om utbetalning. Tillgången till offentlig medfinansiering skiljer sig mycket åt mellan de olika fiskeområdena. Några fiskeområden hade redan från början säkrad offentlig medfinansiering vid starten för fiskeområdet, medan andra fiskeområden haft det svårare med offentlig medfinansiering. Det har även funnits konkurrens om de offentliga pengar som kan medfinansiera, t.ex. från Leaderområdena (motsvarande områden inom ramen för landsbygdsprogrammet), som redan var etablerade när fiskeområdena skulle bildas. I 2012 års enkätundersökning till fiskeområdena var det endast ett område som angav att tillgången till offentlig medfinansiering är mycket problematiskt. I den utvärdering som gjorts av fiskeområdena själva som beaktar hela programperioden framgår att tillgången till medfinansiering varit ett betydande problem i flera fall. Likviditet är ett fortsatt problem i genomförandet av projekt. När det exempelvis är föreningar så har de ganska ofta dålig likviditet som gör att de inte kan ligga ute med pengar under en längre tid. Detta menar fiskeområdesgrupperna är ett problem som kan göra att vissa inte söker stöden. Projektägare som är ideella eller ekono miska föreningar kan visserligen få ett förskott på en del av stödet. Förskottet kan hjälpa dem att komma igång, men det är inte tillräckligt för att klara likviditeten under hela projektet. Under 2013 har programperiodens gradvisa avslutande påverkat fiskeområdenas verksamhet. Övervakningskommittén har beslutat om att genomföra den andra programändringen vilken innebar att den totala EFF-ramen för prioriterat område 4 minskades. Budgetinventeringar har gjorts löpande under året vilket resulterat i interna omföringar mellan fiskeområden. Fiskeområden med en relativt låg utnyttjande grad vid början av 2013 har därmed fått en minskad budget till förmån för de fiskeområden som visat på ett behov av ytterligare medel. I samband med denna omfördelning skapade Jordbruksverket också en gemensam pott med pengar där Jordbruksverket hållit kvar och fördelat ut till de fiskeområden som haft färdighandlagda och av FOG prioriterade ansökningar som inte rymts i fiskeområdets ordinarie budget. Fördelningen av pengar från den gemensamma potten har skett enligt principen först till kvarn. Detta har påverkat den långsiktiga planeringen i fiskeområdena och varit en osäkerhetsfaktor för verksamhetsledningen i respektive område. I slutändan görs dock bedömningen att pengarna har kunnat användas på att effektivt sätt och dialogen med fiskeområdena under processen har varit god. Mycket positivt är att kontakterna med samarbetspartners har utvecklats över förväntan och på samma sätt har engagemanget från kommunerna ökat. Fiskeområdena har varit inbjudna till Landsbygdsnätverkets årliga leader-träff och därigenom har samverkan och den ömsesidiga kännedomen mellan leader- och fiskeområden kunnat ökas. Under 2013 har alla områden utvecklat och ökat takten i sin verksamhet. Ett flertal områden har redan förbrukat i princip hela sin budget. Flera områden räknar med att använda hela sin budget. Jordbruksverket fortsätter också att stötta fiske- 11

20 områdena genom att svara på frågor, ordna gemensam träff för fiskeområdena och leaderområdena samt ge stöd inför nästa programperiod Fiskeområdesgruppernas egna utvärderingar Samtliga fiskeområden har erbjudits möjlighet att genomföra en egen utvärdering av arbetet under programperioden. Formen för utvärderingarna har samordnats under Jordbruksverkets ledning genom att anordna en workshop där det erbjudits material, mallar och kunskapsutbyte i syfte att utgå från en likartad målbild för utvärderingarna. Resultatet av utvärderingarna visar på blandade erfarenheter, alltså både positivt och negativt. Nästan alla fiskeområden lyfter fram möjligheterna som skapats till samverkan mellan olika aktörer. På den lokala nivån har detta givit upphov till större samförstånd i flera fall vilket annars kanske inte kommit till stånd. Kompetenshöjningen och förståelsen bland beslutasfattare främst i närliggande kommuner är något man ser positivt på och denna bedöms vara värdefull och har på så vis skapat förutsättningar för kommande programperiod och fortsatt arbete. Man påpekar också att samverkan inte enbart är knuten till den lokala arenan utan viktiga kontakter har i vissa fall även knutits till regionala såväl som nationella aktörer. De områden som samarbetat nära leader-områden ser detta som en god grund att stå på inför kommande programperiod då ett sådant samarbete kan tänkas bli än mer sammanlänkat. Idag ser man framförallt vinster med sådant samarbete när det kommer till möjligheten att minska kostnader för administration och drift vilket många annars anser vara svårt att få ihop. Man pekar också på fördelar såsom att etableringen av fiskeområdet gått mycket snabbare då leaderområdet banat väg. Effektivitetsvinster har även gått att finna i redan utvecklade arbetsmetoder och möjligheterna har ökat att ta ett större grepp på de frågor och problem som behöver tacklas. Ett flertal områden lyfter fram det tidigare kända problemet med medfinansiering. De områden som redan vid uppstart haft klar medfinansiering för hela programperioden har upplevt detta som klart positivt och har på detta vis haft bättre förutsättningar att hantera likviditetsproblem. Många områden ser programperioden som en god start på ett längre arbete. Att få erfarenhet av EU-hanteringen har varit värdefull om än stundtals problemfylld. Flertalet lyfter upp krångliga regler och lagar, mycket tid till redovisning, långa handläggningstider som hämmande och i vissa fall avskräckande för tänkbara projektägare. Gällande uppföljningen av resultatet så finns en klar uppfattning att verksamheterna har bidragit till fiskeområdets utveckling. Man menar på att utvecklingen och de positiva effekterna av arbetet kan inte bara uppskattas baserat på utfall av indikatorer utan är betydligt bredare än så. 4.5 Prioriterat område 5 Syftet med stöd inom prioriterat område 5 är att underlätta genomförandet av det svenska fiskeriprogrammet. Stödet riktar sig i första hand till aktörer som är involverade i programmets genomförande. Åtgärder som är stödberättigade är bl.a. övervakning, förberedelse, utvärdering, administrativt och tekniskt stöd och revision. Totalt finns fyra olika åtgärdstyper inom tekniskt stöd: 12

21 Förvaltning och genomförande av programmet Studier (förutom utvärdering) Information och offentlighet Andra åtgärder för tekniskt stöd. Bland stödmottagarna finns Fiskeriverket, Jordbruksverket, Ekonomistyrningsverket, Stockholms läns Fiskarförbund, Länsstyrelsen Gotlands län, Länsstyrelsen Uppsala län, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västra Götaland, Länsstyrelsen Stockholms län, Fyrbodals Kommunalförbund, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Fiskares Arbetslöshetskassa och fiskeområdesgrupper. Vid slutet av 2013 hade totalt 128 ansökningar kommit in under programperioden, varav 108 hade beviljats och 84 var slutförda Specifikt om år 2013 Totalt har 4 ansökningar kommit in under Under året beviljades stöd till 5 ärenden. Den övervägande majoriteten av dessa ärenden återfinns inom åtgärdstyp 1, förvaltning och genomförande av programmet. Under 2013 står Jordbruksverket för den mest omfattande ansökan sett till beloppsstorlek. Ansökan avser bildandet av ett utvärderingssekretariat. Bildandet grundar sig i det regeringsuppdrag som tilldelades Jordbruksverket i oktober 2012 som syftade till att bilda ett sekretariat för utvärderingarna av landsbygds- och fiskeriprogrammen. Sekretariatet ska säkerställa att utvärderingarna genomförs i enlighet med gällande förordningar och program. Sekretariatet ska vara operativt med ansvar för det löpande arbetet med bl.a. planering, samordning, administration och upphandling av utvärderare. I uppdraget ingår även att sekretariatet ska genomföra omvärldsbevakning, kunskapsteser, ta fram relevant underlagsmaterial och vid behov deltaga i utvärderingsprojekt. Sekretariatet ska också identifiera behov av samt initiera metodutvecklingsprojekt samt deltaga i erfarenhetsutbyte inom EU. Andra projekt som beviljats under 2013 handlar om förhandsutvärdering av kommande Havs- och fiskeriprogram, konferens för länsstyrelsen tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och genomförandet av regelbundna sammanträden för övervakningskommittén. 4.6 Urval av goda exempel på projekt Prioriterat område I Iordningsställande av verksamhetslokal för hantering av kvalitetskräftan Inom åtgärden för småskaligt kustfiske har ett projekt genomförts för att ställa i ordning en lokal för hantering av levande kräfta. Projektet var ett frivilligt initiativ för att öka värdet på fisken utan att fiskeansträngningen ökar. Projektet har fått offentlig medfinansiering från matlandsanslaget, eftersom projektet är i linje med visionen om Sverige det nya matlandet. Projektet har inneburit utveckling av ett litet företag, som består av tre yrkesfiskare. 13

22 Selektiv räkrist med tillhörande trål Inom åtgärden investeringar ombord har en investering i räkrist med tillhörande trål beviljats. Investeringen leder till bättre storleksselektivitet, vilket är positivt för miljön. Miljövinsterna inkluderar att bränsleförbrukningen minskar och småfisk och småräkor selekteras ut, vilket medverkar till hållbara fiskebestånd. Nytt vägningssystem Inom åtgärden investeringar ombord har en investering i nytt vägningssystem genomförts. Investeringen leder till färre tunga lyft vilket bidrar till en bättre arbetsmiljö samt tidsbesparingar. Inköp av fiskefartyg Inom åtgärden socioekonomisk kompensation har en fiskare under fyrtio år köpt in ett begagnat fiskefartyg. Under projektet har han fått yrkesfiskelicens och skapat ett livskraftigt fiskeföretag. Insatsen har inneburit en föryngring av den yrkeskår som finns på östkusten vilket är en förutsättning för det småskaliga fiskets framtid Prioriterat område II Vattenreningsutrustning för ostronkläckeri och Modernisering av algmatningssystem och optimering Ett vattenbruksföretag som har mussel- och ostronodling har bland annat genomfört två insatser inom åtgärden för produktiva investeringar i vattenbruk. Den ena insatsen handlar om reningsutrustning vars syfte är att öka reningsinsatsen av saltvatten och därmed eliminera andelen bakterier som kommer in i odlingsprocessen. Insatsens resultat visar att odlingen har en låg förekomst av bakterier och andra mikroorganiser efter investeringen, vilket lett till mindre risk för produktionsbortfall på grund av epizootiska sjukdomar. Den andra insatsen är investeringar för att modernisera algmatningssystemet och optimera arbetsutrymmet. Investeringarna har haft en positiv effekt på miljön och produktionen då risken för under- eller övermatning samtidigt minskat. Miljöförbättrande energisparande investering i rökanläggning Ett mikroföretag inom beredningsindustrin har genomfört en insats inom åtgärden för beredning och saluföring som syftar till att öka kapaciteten samtidigt som det minskar utsläppen av föroreningar och förbättrar energiförbrukningen. Genomförandet består av att de har gjort en investering i en ny rökanläggning. Företaget anger att investeringen har gjort att de har en starkare marknadsposition och kan framställa produkter med högre kvalitet än tidigare. Företaget understryker miljöarbetet i sin marknadsföring, vilket ger produkterna ett mervärde. Filémaskin Ett familjeföretag med vattenbruk, förädling och försäljning har investerat i en filémaskin inom åtgärden beredning och saluföring som syftar till att effektivisera arbetet som idag sker för hand. Investeringen ger bättre arbetsförhållanden och har en positiv inverkan på miljön då den förbättrar sorteringen av restavfall innan kompostering. 14

23 Ismaskin En småskalig insjöfiskare har investerat i en ismaskin inom åtgärden insjöfiske. Investeringen innebär att det kan bli en obruten kylkedja vilket har positiva effekter på produktkvaliteten Prioriterat område III Utveckling av selekterande trålar Inom åtgärden för gemensamma insatser har det genomförts två delprojekt. I första delprojektet har en innovativ selekterande enhet tagits fram och testats. I det andra delprojektet har de selekterande egenskaperna förädlats och vidareutvecklats. Den nya trålen innebär en avsevärd minskning av bifångst utöver småkräfta, fångsteffektiviteten har ökat och fiskarens arbetsmiljö har förbättrats. Utvecklingen av trålen är ett viktigt steg för redskapsutvecklingen inför det kommande utkastförbudet. Draggning efter spökgarn Inom åtgärden gemensamma insatser har det genomförts flera projekt om draggning av spökgarn. Ett specifikt projekt som genomfördes i Öresund under 41 dagar ledde till att meter garn, 29 ålryssjor och 79 pilkar togs upp. Utöver detta tog det upp andra föremål som båtankare, elkabel m.m. Draggningarna har en positiv inverkan på miljön då fisk annars fastar i spökgarnen och sedan ruttnar. Restaurering och nyanläggning av lekområden för lax och öring i Testeboån En kommun har tillsammans med en ideell förening inom åtgärden skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran genomfört ett projekt för att restaurera och nyanlägga lekområden för lax och öring. Projektet är en del av åtgärderna som genomförts för att nå målen med Salmon Action Plan. Inom projektet har det skett samarbete med kraftbolagen för att säkerställa att det alltid rinner minimivattenföringen i ån vid driftsstopp. Trålverkstad och miljöstation Inom åtgärden Fiskehamnar och landningsplatser har det genomförts ett projekt för att investera i en trålverkstad anpassad för miljövänliga fiskeredskap och återvinning av gamla fiskeredskap. Trålverkstaden har även inneburit en plats för forskare och fiskare att bedriva utvecklingsprojekt, främst inom selektivitet och miljöanpassade fiskemetoder. Ett löj-ligt projekt Ett projekt inom utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer handlar om vidareförädling och marknadsföring av produkter från siklöjfilé, klämd honlöja och restprodukter. Klara färdiga fisk Projektet är ett annat exempel inom åtgärden utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer. Det innehöll en tävling som syftade till att inspirera samtliga snabbmatsaktörer att öka utbudet av fisk- och skaldjurs rätter i sina 15

24 sortiment med nya, goda och hälsosamma måltidslösningar. Inbjudan till tävlingen gick ut till livsmedelsföretag, snabbmatsrestauranger och detaljister. För att konsumenten skulle få tillgång till det vinnande tävlingsbidraget var kravet att fiskrätten ska kunna köpas i en restaurang- eller butikskedja. Utveckling av selektionspanel och sälgrind i push-up fälla Inom åtgärden pilotprojekt har det genomförts ett projekt vars syfte var att utveckla en sälsäker selektionsgrind för push-up fällor. Målet med projektet är att minska omfattningen av sälskador på fångst och redskap, minska bifångster av säl, samt förbättra statusen för sikpopulationer i Östersjön. Målen med projektet uppnåddes då selektionpanelen innebär att bifångsten minskar med 23% och sälgrinden innebar att det inte blev någon bifångst av säl och att sälskadorna minskade Prioriterat område IV Stockholms fiskmarknad Fiskeområdet Fiskfrämjandet Stockholms skärgård har godkänt projekt för Stockholms fiskmarknads uppstartande. Projektens syfte har varit att först skapa en kommunikationsplattform, sedan att tillgängliggöra fisk från närområdet till lokal konsumeter genom att skapa en fysisk handelsplats, Stockholms fiskmarknad, i centrala Stockholm och till sist uppbyggnaden av Stockholm Fiskmarknads ideella förening. Under projektet har direktförsäljning till resturanger under varumärket Stockholms Fiskmarknad inlett och en temporär fiskmarknad har öppnat på Stureplan i väntan på permanenta lokaler. 44 fiskare har anslutit sig och är medlemmar och de förväntas öka till 80 under Logistiklösningar I Gotlands fiskeområde har ett projekt genomförts för att samordna transportvägar och transportmetoder för det småskaliga fisket. Projektet kommer att innebära att fiskarna även lättare kan distribuera fisk till Stockholms fiskmarknad, se ärendet ovan, vilket innebär att synenergieffekter uppnås om projekten blir framgångsrika. De småskaliga fiskarnas volym av fisk är liten vilket innebär att transportkostnaderna per kilo fisk blir hög och försämrar lönsamheten. Projektet förväntas öka lönsamheten för samverkande fiskare. Tornedalens mat Projekt har godkänts inom hållbar utveckling i fiskeområden (FOG) i Tornedalens och Haparanda skärgård och med medfinansiering från det s.k. matlandsanslaget (en källa till nationell medfinansiering till fiskeriprogrammet). Projektet syftar till att lyfta fram maten från Tornedalen. En förstudie har genomförts för att under söka förutsättningarna för ett utvecklingsprojekt med fokus på fisk som råvara i det tornedalska köket. Syftet med studien var att visa vilka kulinariska maträtter Tornedalen kan erbjuda och skapa nya matupplevelser genom förädling av fisken. Projektet har exempelvis genomfört interjuver och informationsmöten i Tornedalen och medverkat vid Tornedalsdagarna. Projektet har bidragit till måluppfyllnaden med att öka värdet på fiskeriprodukter. 16

25 Projektet siklöja livsmedel Ett annat projekt inom åtgärden hållbar utveckling i fiskeområden (FOG) har godkänts till Food & Health Concept Centre, via fiskeområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Projektet har haft fokus på hållbar utveckling av Vänerfisket och jobbar med tillvaratagande av hela siklöjan som idag fiskas för sin exklusiva löjrom. Inom projektet har en konsumentundersökning gällande fisk och en näringsanalys genomförts för att identifiera lämpliga marknadsföringsargument och produktutveckling av filén till att bli siklöjeburgare genomförts. Projektet innebär en möjlighet för yrkesfiskare att diversifiera sin verksamhet och öka värdet på sina produkter. Förstudie fisketurism I Vindelälvens fiskeområde har ett projekt genomförts, som syftar till att dels inventera befintliga fisketuristiska entreprenörer och dels därefter visa möjligheterna till utveckling av fisketurismen. Projektet har identifierat olika geografiska områdens skilda behov för att kunna vidarutveckla fiskerturismen, vilket i sin tur kan stärka fiskeområdenas konkurrenskraft. Möjlighetsstudie för etablering av marin fiskodling på svenska västkusten Inom fiskeområde Södra Bohuslän har det genomförts en möjlighetsstudie för etablering av marin fiskodling på svenska västkusten. Möjlighetsstudien ska ligga till grund för en handlingsplan för vattenbruk på västkusten och ska stärka kunskapsutbytet mellan företagen, akademi och offentlig sektor. Studiens slutsats är att öppna nätkasseodlingar av fisk inte lämpar sig för området. Flera olika fiskarter har potential att odlas på västkusten men det krävs odlingstekniska lösningar för att göra det praktiskt genomförbart. 4.7 Betydande förändring enligt art 56 Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten ska se till att en insats som fått stöd inte har genomgått någon betydande förändring inom fem år från det att förvaltningsmyndigheten fattat beslut om stöd, artikel 56 rådets förordning (EG) nr 1198/2006. Skulle en betydande förändring ha uppstått inom denna tidsperiod ska det felaktigt utbetalda beloppet återkrävas av stödmottagaren. Under 2013 har det gjorts ett återkrav och inbetalning enligt artikel 56. Återkravet och inbetalningen är på totalt 1 224,86 euro ( kr) varav 612,43 (5 166 kr) är EFF-medel. Det finns flera ärenden som väntar på utredning som skulle kunna leda till återkrav enligt artikel 56. Det rör bland andra en stödmottagare som genomgått en fusion och en stödmottagare som har sålt sin beredningsanläggning. Informationen har inkommit i det första fallet från stödmottagaren själv och i det andra fallet från en länsstyrelse. Utredningarna har ännu inte påbörjats. 17

26 5 Östersjöstrategin och användningen av fiskeriprogrammet Östersjöstrategin - EU Strategy for the Baltic Sea Region, EUSBSR - är ett integrerat ramverk som är skapat för att ta hand om miljöproblem och andra gemensamma utmaningar och att hjälpa Östersjöregionen att öka sin konkurrenskraft. Östersjöstrategin handlar om makroregionalt samarbete över landsgränserna. Det finns fyra målområden för samarbetet: förbättrad miljö, tillväxt och ökat välstånd, ökad tillgänglighet och attraktivitet samt ökad trygghet och säkerhet. Till strategin finns en handlingsplan som består av 15 prioriterade områden och 10 sektorsövergripande åtgärder. Hållbart fiske är direkt utpekat under två av dessa prioriterade områden, nämligen prioriterat område 2 och område 9. Inom de prioriterade områdena finns det så kallade flaggskeppsprojekt, dvs. särskilt betydelsefulla projekt. Det erbjuds inga extra pengar inom strategin utan meningen är att insatserna ska finansieras genom existerande program, t.ex. fiskeriprogrammet eller lands bygdsprogrammet. Strategin ska inte heller innebära att nya regler eller strukturer upprättas (man talar om tre nej : no new rules, no new structures, no new funding). Regeringen beslutade under 2011 om en ambitionshöjning när det gäller länsstyrelsernas och andra myndigheters arbete med Östersjöfrågorna, som bl.a. innebär ett förstärkt tvärsektoriellt samarbete. 5.1 Hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske Inom målområde 2 tillväxt och ökat välstånd finns det för fiskeriprogrammet centrala prioritetsområdet att göra jordbruket, skogsbruket och fisket mer hållbart. Det är Finland som har huvudansvaret för prioritetsområdet. Sverige har ett särskilt ansvar för fiske och Litauen för landsbygdsutveckling. Samarbetet inom detta område handlar om såväl jordbruk, skogsbruk, fiske som landsbygdsutveckling. Aktiviteterna bidrar både till välstånd för Östersjöregionen och att Östersjön får en bättre miljömässig status Flaggskeppsprojektet Aquabest för en hållbar fiskodling runt Östersjön Jordbruksverket ska främja ett uthålligt vattenbruk och en växande vattenbruksnäring i Sverige. Som en del i detta arbete deltar Jordbruksverket som en partner i Flaggskeppsprojektet Aquabest. Syftet med flaggskeppsprojektet är att främja ett uthålligt vattenbruk i Östersjöregionen. Projektet har fått sin finansiering av Östersjö programmet, som är ett regionalfondsprogram. Det delprojekt inom vattenbruk som Jordbruksverket medverkar i (med målsättning att skapa synergier i lagstiftning för vattenbruket) leds av det finska forskningsinstitutet för vilt och fisk (Finnish Game and Fisheries Research Institut), som även är projektledare för hela Aquabestprojektet. Aquabest avslutas under april 2014, och Jordbruksverket har deltagit i olika möten inom projektet samt i slutkonferensen för projektet. Jordbruksverket har producerat en rapport inom Aquabest-projektet 3. 3 Aquabest report 21/2014, Jordbruksverkets förslag på förenklingar för vattenbruksnäringen 2011, publicerad

27 Partners i Aquabest- samarbetet (14 deltagande partners från 8 länder) har varit: 1. Finnish Game and Fisheries Research Institute 2. Helsinki University 3. The Government of Åland 4. Jämtland County Council 5. Swedish University of Agricultural Sciences 6. Swedish Board of Agriculture 7. Polish Trout Breeders Association 8. Latvian Institute of Food Safety, Animal Health and Environment 9. Belarusian State Agricultural Academy 10. Technical University of Denmark 11. The Danish Aquaculture Organization 12. Association of Marine Aquaculture Ltd 13. Johann Heinrich von Thünen-Institute 14. Tartu University 5.2 Havsmiljöanslaget Som nationell offentlig medfinansiering till fiskeriprogrammet har Jordbruksverket under 2011 och 2012 totalt fått 21 miljoner kronor (havsmiljöanslaget) från Havsoch vattenmyndigheten för att medfinansiera åtgärder som bidrar till genomförandet av Östersjöstrategin och Baltic Sea Action Plan. Inom fiskeriprogrammet är det främst åtgärder inom prioriterat område 3 som bidrar till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen, att fullfölja Helcoms aktionsplan för Östersjön och att genomföra ramdirektivet för vatten och det marina direktivet. De projekt som genomförs ska leda till förbättringar i havsmiljön och ett miljöanpassat fiske. I detta ingår stöd till åtgärder som innebär förbättrade förutsättningar för fiskbeståndens bevarande och hållbart fiske (hållbar fiskeförvaltning) samt även att bidra till att minska skadliga ämnen i fisk, restaurering, utvecklingsarbete, öka lönsamhet och sysselsättning framförallt i landsbygd och kustnära områden. Nedan redovisas projekt och medel från havsmiljöanslaget som beviljats under år 2011, 2012 och

28 Tabell 4. Projekt och medel från havsmiljöanslaget som beviljats under år 2011, 2012 och 2013 Åtgärd i fiskeriprogrammet Gemensamma insatser Utveckling av fiskeområden Pilotprojekt Gemensamma insatser Gemensamma insatser Utveckling av fiskeområden Gemensamma insatser Utveckling av fiskeområden Utveckling av fiskeområden Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Pilotprojekt Pilotprojekt Projektrubrik Beviljat belopp Beviljat år Koppling till Östersjöstrategins målområden Utveckling av selekterande trålar etapp Biotopvård i Kagghamraån och 2 och Bergshamraån Delprojekt 3b2 Nedströms vandring Stornorrfors Draggning av spökgarn i södra Öresund Draggning efter spökgarn Biotopvård i Roslagens och 2 havsöringsåar Draggning av spökgarn Hoburgen- Hoburgsbank Havsöring Åvaån kartläggning av potentiella våtmarksprojekt i stockholmsregionen, del Minskad utsättning av lax: Vad får ett potentiellt framtida beslut för konsekvens. Försöksfiske med sälsäkra och 9 torskburar. Draggning av spökgarn i södra Öresund Draggning av spökgarn Draggning efter spökgarn Draggning efter spökgarn runt Gotland Draggning efter spökgarn Draggning och upptagning av spökgarn/fiskenät Draggning efter spökgarn Söderarm-Simpnäs Effektivisering av torskbursfisket - Burar, Bete, Metod och Dokumentation Dragning efter Spökgarn på Skånes Sydkust MSC-certifiering av torsk i Östersjön, Etapp 3 Utveckling av en ekologisk selektiv torsktrål för Östersjön Utveckling av sälgrind i pushup-fälla Utvärdering av Flocazur vattenreningsteknik och och

29 FORTS. Åtgärd i fiskeriprogrammet Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Gemensamma insatser Projektrubrik Beviljat belopp Beviljat år Koppling till Östersjöstrategins målområden Draggning och upptagning av spökgarn/fiskenät Draggning av spökgarn i Ålandshav Draggning av spökgarn i södra Öresund Draggning efter spökgarn Draggning efter spökgarn Draggning efter spökgarn Draggning efter spökgarn Draggning av garn på Skånes sydkust Draggning efter spökgarn Draggning efter spökgarn Draggningar av uttjänta fiskeredskap och goda exempel Draggning efter spökgarn på Skånes syd- och ostkust Selektivt kustfiske Metodutveckling för att på ett övergripande sätt arbeta med spökgarnsproblematiken Totalt

30 6 Programmets finansiella genomförande 6.1 Finansiell ram och kontext Fiskeriprogrammet tilldelades vid programmets start euro, vilket motsvarar kronor, för programperioden Programmet förutsätter en nationell medfinansiering på euro, vilket motsvarar kronor. De tilldelade EU-medlen utbetalas till Sverige genom förskott, mellanliggande betalningar och slutbetalningar efter att Sverige lämnat utgiftsdeklarationer till kommissionen. Regeringen tilldelar den förvaltande myndigheten dels EU-medel, dels den nationella offentliga medfinansieringen som står till Jordbruksverkets förfogande genom årliga regleringsbrev. Den förvaltande myndigheten fördelar i sin tur ut EU-medel och nationell offentlig medfinansiering till länsstyrelserna för de åtgärder där länsstyrelserna är beslutande myndighet. Fördelningen utgör en grund för länsstyrelserna att fatta beslut om ett visst belopp. Motsvarande pengar överförs dock inte till länsstyrelsernas konton. 6.2 Beviljade medel Från programperiodens början fram till och med 2013 års utgång har knappt 51 miljoner euro (454 miljoner kronor) EFF-medel beviljats. Motsvarande svenska offentliga medel som har beviljats uppgår till drygt 46 miljoner euro (417 miljoner kronor). Hur de beviljade medlen fördelas mellan de prioriterade områdena framgår av tabell 5 nedan. Tabell 5. Fördelning av beviljade medel mellan de prioriterade områdena, euro Prioriterat område EU Nationell offentlig Totalt 1 Anpassning av gemenskapens fiskeflotta Vattenbruk, inlandsfiske, beredning och saluföring Åtgärder av gemensamt intresse Hållbar utveckling i fiskeområden Tekniskt stöd Totalsumma Förhållandet mellan EU-medel och svenska offentliga medel uttryckt i procent av beviljade medel framgår av tabell 6 nedan. 22

31 Tabell 6. Förhållandet mellan EU-medel och svenska offentliga medel av beviljade medel, euro Prioriterat område EFF-stöd Nationell offentlig 1 Anpassning av gemenskapens fiskeflotta 61% 39% 2 Vattenbruk, inlandsfiske, beredning och saluföring 50% 50% 3 Åtgärder av gemensamt intresse 50% 50% 4 Hållbar utveckling i fiskeområden 50% 50% 5 Tekniskt stöd 50% 50% Totalsumma 52% 48% * EFF-stödsatsen för prioriterat område 1 ska vara 60 % och den totala EFF-stödsatsen för hela fiskeriprogrammet ska vara 52 %. Inom prioriterat område 1 har olika stödsatser använts inom åtgärden definitivt upphörande. Stödsatserna 75 % EU, 25 % svensk användes fram till ändring gjordes i åtgärdsbilagan, som gällde från Fördelningen som gäller enligt åtgärdsbilagan idag är 63 % EU, 37 % SV. Differensen mellan medfinansieringsprocenten i beviljade medel och medfinansieringssatsen enligt fiskeriprogrammet beror på att omföringar av pengar från bland annat åtgärden investeringar ombord till åtgärden definitivt upphörande gjordes under 2008 och 2009 för att kunna genomföra skrotningskampanjer. Vid omföringen av pengarna anpassades stödsatsen från den stödsats som gällde i åtgärderna där pengarna togs till stödsatsen som gäller i åtgärden definitivt upphörande. Andelen beviljade stöd motsvarar 92 % av den totala EFF-ramen för programperioden. Sista dag för att söka om stöd från programmet gick ut den 30 april Detta gäller dock inte prioriterat område 4 och 5. Vidare finns även fortsatt möjlighet att besluta om de ärenden som ännu inte fått ett beslut om stöd som inkommit innan den 30 april Mot bakgrund av detta finns fortsatt möjlighet att öka budgetutnyttjandet, sett till beviljade medel. Förmedlande organ (länsstyrelserna) är beslutande myndighet för vissa åtgärder i programmet. Dessa har dock inte någon egen budget utan tilldelas pengar från Jordbruksverket, den förvaltande myndigheten, baserat på faktiska ansökningar som har poängsatts och är under handläggning. Som framgår av figur 1 nedan, skiljer sig andelen beviljade medel åt mellan de olika prioriterade områdena, allt från 83 % inom prioriterat område 2 till 99 % inom prioriterat område 1. Figur 1. Beviljade medel i procent av EFF-ramen för de olika prioriterade områdena 23

32 6.2.1 Prioriterat område 1 Den totala EFF-ramen (EU-medel) för prioriterat område 1 uppgår till euro ( kronor). Det utgör knappt 24 % av den totala EFF-ramen för programmet. Av tabell 7 framgår hur mycket som har beviljats i euro från program starten. Tabell 7. Summa beviljade medel per åtgärd prioriterat område 1, euro Prioriterat område 1 EFF-stöd Nationell offentlig Totalt Definitivt upphörande av fiskeverksamhet Tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet Investeringar ombord på fiskefartyg och selektivitet Småskaligt kustfiske Socioekonomisk kompensation för förvaltning av flottan Summa Beviljade EFF-medel uttryckt i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd inom prioriterat område 1 framgår av figur 2 nedan. Figur 2. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd prioriterat område 1 Åtgärderna definitivt upphörande och tillfälligt upphörande stängdes vid revideringen av programmet i slutet av 2011/början av De kvarvarande EFFmedlen om totalt ca euro (3,7 miljoner kronor) för de två åtgärderna har förts över till andra åtgärder inom prioriterat område 1. I sin helhet har nästan samtliga medel utnyttjats inom prioriterat område 1. De mindre åtgärderna investeringar ombord och småskaligt kustfiske har en bit kvar till fullt beviljande, 93 % respektive 70 % har dock varit ett bra år då dessa båda åtgärder ökat med 29 respektive 13 procentenheter. 24

33 6.2.2 Prioriterat område 2 Den totala EFF-ramen (EU-medel) för prioriterat område 2 uppgår till euro ( kronor). Det utgör 20 % av den totala EFF-ramen för programmet. Av tabell 8 nedan framgår hur mycket som har beviljats i euro från programstarten. Tabell 8. Summa beviljade medel per åtgärd prioriterat område 2, euro Prioriterat område 2 EFF-stöd, Nationell offentlig Totalt Vattenbruk Inlandsfiske Beredning och saluföring av fisk Summa Beviljade EFF-medel samt fördelade medel till länen uttryckt i procent av EFFramen för respektive åtgärd inom prioriterat område 2 framgår av figur 3 nedan. Figur 3. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd prioriterat område 2 Som framgår ovan har i princip samtliga medel gjorts tillgängliga för länen genom länsvis fördelning. Beviljade medel uppgår till 83 %. Om hänsyn tas till vad som har fördelats till länen ligger budgetutnyttjandet på ca 97 %. Sämst utnyttjande inom det prioriterade området har åtgärden inlandsfiske. Ansökningstrycket har varit lågt vilket dels kan förklaras med att det finns relativt få inlandsfiskare i Sverige. Med tanke på att länsstyrelsen är beslutande myndighet för samtliga åtgärder inom prioriterat område 2 så fördelar Jordbruksverket medel utefter befintliga ansökningar som prioriterats. Storleken på fördelningen har hittills skett enligt huvudprincipen att 1/7 av budgeten fördelas per år och delas sedan in i 3 delar baserat på antalet ansökningsomgångar under året. I jämförelse med övriga prioriterade 25

34 områden ligger prioriterat område 2 något efter sett till beviljade medel. Detta kan sannolikt dels förklaras med de nödvändiga tillstånd som krävs för att exempelvis anlägga en vattenbruksanläggning eller motsvarande. Tillståndprövningen drar på så vis ut på processen och tid passerar innan ett beslut om stöd kan fattas. Detta leder till ett relativt långt tidsspann mellan fördelning av pengar och faktiskt beslut om pengar. Under denna tid är det tänkbart att förutsättningar förändras för stödmottagaren vilket leder till att investeringen inte längre är aktuell. Således tas pengarna tillbaka av Jordbruksverket för att fördelas på nytt till andra stödmottagare vilket i praktiken leder till att ytterligare beviljande av medel förskjuts framåt i tiden Prioriterat område 3 Den totala EFF-ramen (EU-medel) för prioriterat område 3 uppgår till euro ( kronor). Det utgör knappt 37 % av hela EFF-ramen för programmet. Av tabellen framgår hur mycket som har beviljats i euro från programstarten. Tabell 9. Summa beviljade medel per åtgärd prioriterat område 3, euro Prioriterat område 3 EFF-stöd, EUR Nationellt stöd, EUR Totalt, EUR Gemensamma insatser Skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran Fiskehamnar, landningsplatser och skyddshamnar Utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer Pilotprojekt Ändring för omställning av fiskefartyg Summa Beviljade EFF-medel uttryckt i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd inom prioriterat område 3 framgår av figur 4 nedan. Figur 4. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd prioriterat område 3 26

35 Inom prioriterat område 3 är länsstyrelsen beslutande myndighet inom åtgärderna skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran och fiskehamnar, landnings platser och skyddshamnar. Totalt sett uppgår beviljade medel till 94 % sett till EFF-ramen. Under 2013 tillfördes prioriterat område 3 cirka 1 miljon euro (9 miljoner kronor) genom programändring 2, för ytterligare information se avsnitt 3.1. Stora delar av dessa medel har använts, främst inom gemensamma insatser men även inom åtgärderna skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran, avsättningsfrämjande åtgärder och pilotprojekt. Flera projekt har kunnat beviljas med anledning av den utökade budgeten genom programändring 2 och ett flertal har syftat till att dragga efter spökgarn i Östersjön men även metodut veck ling som syftar till att komma till rätta med det grundläggande spökgarns problematiken, se tabell 4 för ytterligare information Prioriterat område 4 Den totala EFF-ramen för prioriterat område 4 uppgår till euro ( kronor). Det utgör drygt 14 % av hela EFF-ramen för programmet. Av tabellen framgår hur mycket som har beviljats i euro från programstarten. Tabell 10. Summa beviljade medel prioriterat område 4, euro Prioriterat område 4 EFF-stöd Nationell offentlig Totalt Utveckling av fiskeområden Utnyttjandet av medel inom prioriterat område 4 uppgår till drygt 91 % vilket innebär en ökning på 40 procentenheter under 2013 vilket är mycket positivt. Det ska dock påpekas att cirka 0,5 miljoner euro (4 miljoner kronor) flyttades från prioriterat område 4 till prioriterat område 3 genom programändring 2, vilket påverkar den procentuella ökningen under Enligt uppgifter från fiskeområdena själva ser flertalet en möjlighet att ytterligare öka budgetutnyttjandet framöver Prioriterat område 5 Den totala EFF-ramen för prioriterat område 5 uppgår till euro ( kronor). Det utgör 5 % av hela EFF-ramen för programmet. Av tabellen framgår hur mycket som har beviljats i euro från programstarten. Tabell 11. Summa beviljade medel, euro Prioriterat område 5 EFF-stöd Nationell offentlig Totalt Tekniskt stöd Budgetutnyttjandet för tekniskt stöd uppgår till 91 % av totala tillgängliga medel. Detta innebär en ökning med en procentenhet under Utbetalade medel Under har totalt 67,7 miljoner euro (636 miljoner kr) betalats ut till stödmottagarna. Detta är en ökning med drygt 15 miljoner euro under Utbetalade EFF-medel uppgår till knappt 36 miljoner euro (338 miljoner kr) och resterande del består av nationella offentliga medel sett till totalbeloppet. Av de 27

36 totala utbetalda medlen har 29 % betalats ut till prioriterat område 1 och 39 % till prioriterat område 3. Övriga utbetalda medel fördelar sig mellan de prioriterade områdena 2, 4 och 5. I tabellerna visas fördelningen av utbetalda medel per åtgärd för de prioriterade områdena 1-3. För de prioriterade områden 4 och 5 finns ingen mer detaljerad uppdelning än den som visas i tabell 12. Tabell 12. Utbetalade medel för perioden , euro Prioriterat område EFF-stöd Nationell offentlig Totalt 1 Anpassning av gemenskapens fiskeflotta Vattenbruk, inl.fiske, beredn och saluföring Åtgärder av gemensamt intresse Hållbar utveckling i fiskeområden Tekniskt stöd Totalsumma Tabell 13. Utbetalade medel för prioriterat område 1 och perioden , euro Prioriterat område 1 EFF-stöd Nationell offentlig Totalt Definitivt upphörande av fiskeverksamhet Tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet Invest. ombord på fiskefartyg och selekt Småskaligt kustfiske Socioekonomisk komp. för förvaltn av flottan Totalsumma Tabell 14. Utbetalade medel för prioriterat område 2 och perioden , euro Prioriterat område 2 EFF-stöd Nationell offentlig Totalt Vattenbruk Inlandsfiske Beredning och saluföring av fisk Totalsumma Tabell 15. Utbetalade medel för prioriterat område 3 och perioden , euro Prioriterat område 3 EFF-stöd Nationell offentlig Totalt Gemensamma insatser Skydd och utv. av den akvat. faunan och floran Fiskehamnar, landn.platser och skyddshamnar Utv. av nya avsättn.möjligheter och rekl kamp. Pilotprojekt Ändring för omställning av fiskefartyg Totalsumma

37 Figur 5 visar på en stor spridning av andelen utbetalade EFF-medel som har betalats ut av den totala EFF-ramen under programperioden. Från 34 procent för prioriterat område 4 till 90 procent för prioriterat område 1. Totalt har medel motsvarande 65 procent av ramen betalats ut. Om man skulle ha en jämn utbetalningstakt under hela programperioden skulle utbetalningar motsvarande 78 % av den totala EFF-ramen för programperioden ha gjorts vid utgången av Nedanstående tabell visar fördelningen per prioriterat område: Figur 5. Andel utbetalda medel av ram, EFF-medel, fast växelkurs 6.4 Rekvirerade medel Under har den attesterande myndigheten rekvirerat ,31 euro (inklusive förskott). Under 2013 har den attesterande myndigheten överlämnat tre utgiftsdeklarationer via SFC2007 (version 9, 10, 11). På Kommissionens begäran ersatte version 9 den utgiftsdeklaration som skickades i december 2012 (version 8). 4 Det innebar att den attesterande myndigheten minskade Sveriges fordran på EU till ,31 euro från ,46 euro. I version 10 som skickades den 19 november uppgick det rekvirerade beloppet till ,72 euro och i version 11 som skickades den 24 december uppgick det rekvirerade beloppet till ,85 euro. Sverige har erhållit full utbetalning för utgiftsdeklaration version 9 och Kommissionen begärde i ett brev till Attesterande myndighet (Ref. Ares(2013) /07/2013) att Sverige skulle lämna in en ny utgiftsdeklaration med ärendespecifika korrigeringar såväl som en schablonkorrigering med anledning av den årliga kontrollrapporten för I samband med detta meddelade Kommissionen att handläggningen av utgiftsdeklarationen som skickades i december 2012 stoppades i enlighet med artikel 88.1a i förordning (EG) nr 1198/

38 Tabell 16. Summan av de attesterade stödberättigande utgifter som betalats i regioner som inte omfattas av konvergensmålet, euro, Utgifter som betalats ut av stödmottagarna och som ingår i ansökan om utbetalning som sänts till förvaltningsmyndigheten Motsvarande offentligt stöd Motsvarande EFF-stöd Utgifter som betalats ut av det organ som ansvarar för utbetalningar till stödmottagarna EFF-anslag som beviljats av förvaltningsmyndigheten Sammanlagda utbetalningar som det ansökts om från kommissionen Sammanlagda utbetalningar som har tagits emot från kommissionen Prioriterat område 1 Prioriterat område 2 Prioriterat område 3 Prioriterat område 4 Prioriterat område Totalt ** * * Inom prioriterat område 1 har olika stödsatser använts inom åtgärden definitivt upphörande. Stödsatserna 75 % EU, 25 % svensk användes fram till ändringen i åtgärdsbilagan som gäller från Fördelningen som gäller enligt årgärdsbilagan idag är 63 % EU, 37 % SV. Se även under avsnitt 7.2. Vidare har inte någon utbetalning för den giltiga utgiftsdeklarationen som skickades i december 2013 skett. ** Perioden för sammanlagda utbetalningar som det ansökts om från kommissionen omfattar 1 oktober 2012 till 30 november

39 Tabell 17. Summan av de attesterade stödberättigande utgifter som betalats i regioner som inte omfattas av konvergensmålet, euro, Utgifter som betalats ut av stödmottagarna och som ingår i ansökan om utbetalning som sänts till förvaltningsmyndigheten Motsvarande offentligt stöd Motsvarande EFFstöd Utgifter som betalats ut av det organ som ansvarar för utbetalningar till stödmottagarna EFF-anslag som beviljats av förvaltningsmyndigheten Sammanlagda utbetalningar som det ansökts om från kommissionen Sammanlagda utbetalningar som har tagits emot från kommissionen Prioriterat område 1 Prioriterat område 2 Prioriterat område 3 Prioriterat område 4 Prioriterat område Totalt ** * * Kommissionen har inte betalat ut någonting för den utgiftsdeklaration som Sverige skickade i december Den aktuella utgiftsdeklarationen omfattar utbetalningar för perioden 1 oktober till 30 november ** Perioden för sammanlagda utbetalningar som det ansökts om från kommissionen omfattar 1 oktober 2012 till 30 november Automatiska återtag, n+2 Enligt artikel 90 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 ska kommissionen automatiskt återta den del av ett budgetåtagande som inte använts senast den 31 december det andra året efter det år då budgetåtagande ingicks (s.k. n+2-regeln). Detta innebär att det finns årliga betalningsmål uppställda för genomförandet av programmet. Summan av betalningsmålen motsvarar den erhållna EFF-ramen för programperioden. Sverige ingick sitt första budgetåtagande 2007, vilket innebär att den första avstämningen mot n+2-regeln gjordes första gången per den 31 december Budgetåtaganden görs därefter årligen fram till och med 2013 och sista avstämningstillfället enligt n+2-regeln blir därmed den 31 december Den del av budgetåtagandet som eventuellt återtas av Kommissionen minskar den totala tillgängliga EFF-ramen. Det är därför av största vikt att noga följa utvecklingen av betalningarna, så att de följer den stipulerade utbetalningstakten. Naturligtvis är betalningarnas storlek beroende av hur stora beviljanden som gjorts, vilka i sin tur är beroende av kvalitet och omfattning på de ansökningar som kommer in. Kommissionen har meddelat att det utbetalda förskottet ska avräknas från utbetalningsmålet. Utbetalningsmålen för åren 2009 till 2011 har uppnåtts med god marginal och för 2012 uppnåddes det med knapp marginal. 31

40 Fiskeriprogrammet har under 2013 stått inför risken att drabbas av ett automatiskt återtag enligt n+2-regeln. Anledningen till detta är att handläggningstiderna för utbetalningar av stöd har varit för långa. Genom ett flertal åtgärder under 2013 har återtaget helt lyckats undvikas. Åtgärderna har bestått av resursförstärkningar på Jordbruksverket och länsstyrelsen samt en tätare dialog och utbyte av information mellan myndigheterna. Utbetalningsmålet (euro) för år 2013 var euro ( års EFF-ram). Sverige har under programperioden rekvirerat sammanlagt ,38 euro (inklusive förskottet). Under 2013 rekvirerades ,95 euro. Utbetalningsmålet för 2013 har därmed uppnåtts. 6.6 Uppgifter om användningen av de belopp som återkrävts Det har under 2013 fattats två beslut om återkrav. De belopp som återkrävts återförs till den åtgärd som de beviljats från och görs tillgängliga för beviljande av nya ärenden inom samma åtgärd. Ytterligare ett ärende är kommunicerat om återkrav men ärendet har inte migrerats klart till handläggningssystemet LB-fisk. De ärenden som berörs av återkrav och som betalats ut från registreringssystemet Stöd 3 ska migreras till handläggningssystemet LB-fisk. Under hösten 2013 skapades beslutsmallar och rutiner avseende återkrav. Totalt har 21 ärenden återkrävts under programperioden om totalt drygt euro varav hälften är EFF-medel och hälften nationell offentlig medfinansiering ( kr). 32

41 7 Kvalitativ analys Denna del redogör för uppnådda resultat inom fiskeriprogrammet fram till utgången av Resultaten redovisas främst i form av de resultatindikatorer som är framtagna för respektive prioriterat område. Utöver detta så redovisas även länsfördelningen av antalet slutförda ärenden och fördelningen av de EU-medel som bekostat dessa. De belopp som redovisas avser enbart EU-delen (den del av stödet som finansieras av medel från Europeiska fiskerifonden). Svenska offentliga medel är inte inräknade. För att visa hur vanligt förekommande små respektive stora stödbelopp är inom varje prioriterat område redovisas också frekvensfördelningen av utbetalda stödbelopp. 7.1 Övergripande fiskeriprogrammet Totalt har 1024 ärenden slutförts inom fiskeriprogrammet vid utgången av Länsfördelningen av dessa stöd visas i Fig. 6. Fördelningen domineras antal mässigt av Västra Götalands län som svarar för drygt 34 procent av slutförda insatser (345 ärenden). Andra län som hanterat ett större antal ärenden är Halland, Skåne och Blekinge län. Nästan 10 procent av åtgärderna har varit länsövergripande och kan därför inte presenteras i länsfördelningen. För samtliga slutförda ärenden har drygt 306 miljoner kronor EFF-medel utbetalats. Ungefär en tredjedel av dessa medel har betalats ut för åtgärden definitivt upphörande av fiskeverksamhet inom prioriterat område 1 (fartygsskrotning). Länsfördelningen av finansiella medel är därför i huvudsak koncentrerad till de län som varit inbegripna i sådana åtgärder. Det numeriska underlaget till Fig. 6 redovisas i tabellform i Bilaga 1, tabell 25. Figur 6. Länsfördelning av stöden inom hela programmet. Redovisas som antal stöd (t.v.), andel stöd (mitten) och totalt utbetalt belopp (t.h.). 33

42 Fördelningen av stödbelopp indelat i storleksklasser visar på en hög andel av mindre stöd (Fig. 7 och 8). Ungefär 45 procent av åtgärderna motsvaras av stödbelopp under kr (EFF-delen). Små stödbelopp förekommer i samtliga prioriterade områden, men är mer vanligt förekommande i prioriterat område 1, 2 och 5. De största stödbeloppen härrör vanligtvis från åtgärder för definitivt upphörande av fiskeriverksamhet inom prioriterat område 1 och större pilotprojekt inom prioriterat område 3. Antal stöd Stödbelopp (tkr) Figur 7. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom hela programmet, prioriterat område 1-5. >500 tkr 11,8% <10 tkr 25,1% <500 tkr 88,2% <100 tkr 65,4% <50 tkr 53,3% <30 tkr 45,3% Medianstöd: kr Figur 8. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom hela programmet, prioriterat område Horisontella indikatorer Av de slutförda ärendena hade 538 registrerats som positiva för miljön och 471 som neutrala för miljön. När det gäller jämställdhet har de slutförda ärendena registrerats som positiva för jämställdheten i 118 fall och neutrala för jämställdheten i 892 fall. Det finns inga registrerade ärenden med negativ inverkan på miljö respektive jäm ställdhet. Övriga programindikatorer redovisas under respektive prioriterat område nedan. 34

43 Som en del i övervakningen av jämställdheten inom fiskesektorerna har Jordbruks verket i tabellen nedan uppdaterat statistiken över antalet kvinnor i svensk fiskerinäring. Antalet licensierade kvinnliga yrkesfiskare har legat relativt oförändrat kring 1 procent av antalet yrkesfiskelicenser. Utvecklingen är även stabil inom både vattenbruk och beredningsindustri med en något ökad andel kvinnliga vattenbrukare i Sverige under senare år. Tabell 18. Kvinnor inom fiskerinäringen Kvinnor i fiskerinäringen Licensierade kvinnliga yrkesfiskare 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% (%, antal) Anställda kvinnliga vattenbrukare 14% 13% 15% 13% 11% 12,5% 14% inkl. serviceföretag (%, antal) Anställda kvinnor inom - 45% 45% 44% 45% 43,5% fiskberedningsindustri (% antal) Prioriterat område 1 Prioriterat område 1 syftar till att anpassa fiskeansträngningen efter beståndssituationen och förbättra lönsamheten i berörda företag. Utvecklingen mäts genom de resultatindikatorer som redovisas i tabellen nedan. Tabell 19. Resultatindikatorer för prioriterat område 1 Resultatindikator Utgångsläge 2006 Mål 2010 Mål 2015 Utfall 2013 Minskning i BT (%) - räktrålare BT -3 % -144 BT -10 % -481 BT _ 1 _ 1 Minskning i BT (%) - pelagiska trålare och notfartyg BT -8 % BT -30 % BT _ 1 _ 1 Minskning i BT (%) - demersala trålare BT -13 % BT -50 % BT -26 % BT * Minskning i kw (%) - räktrålare kw -3 % -603 kw -10 % kw _ 1 _ 1 Minskning i kw (%) - pelagiska trålare och notfartyg kw -8 % kw -30 % kw _ 1 _ 1 Minskning i kw (%) - demersala trålare kw -13 % kw -50 % kw -19 % kw * Ökad lönsamhet - ökat förädlingsvärde SEK/anställd (%) Ökad tillväxt - ökad omsättning SEK/anställd (%) Ökad användning av selektiva redskap - antal beslut om stöd Diversifiering av inkomstkälla och verksamhet - antal beslut om stöd SEK 2 +3 % +10 % % SEK SEK 4 +3 % +10 % % SEK * minskningar i kapacitet till följd av programmets insatser 1 mäts endast vid halvtids- och slututvärdering 2, 4 baserat på ekonomisk statistik från HaV och beräknade med inflation på 2 procent (KPIF var 1.6% för perioden ). 3, 5 senast tillgängliga ekonomiska statistik för 2012 och avser hela flottans utveckling 35

44 Minskad kapacitet i fiskeflottan mäts som minskning av bruttoregisterton (BT) och kilowatt (kw) för segmenten räktrålare, pelagiska trålare och notfartyg samt demersala trålare, där kapacitetsminskningar för räktrålare, pelagiska trålare och notfartyg endast skattas vid halvtids- och slututvärdering. De kapacitetsminskningar som redovisas för demersala trålare är de minskningar som skett till följd av åtgärder inom fiskeriprogrammet och avser åtgärderna för definitivt upphörande av fiskeverksamhet och omställning till annan verksamhet. Totalt har 30 ärenden slutförts inom berörda åtgärder, där 29 ärenden gäller definitivt upphörande av fiskeverksamhet (se avsnitt 4.1, Kap Genomförande). Totalt har åtgärderna genererat en 26-procentig minskning i bruttotonnage för demersala trålare. Detta motsvarar en 19-procentig minskning av kapaciteten i kilowatt jämfört med utgångsläget från Delmålen för 2010 är därför uppnådda, medan man nått ungefär halvvägs mot slutmålen för De finansiella medlen inom åtgärderna är förbrukade och som en konsekvens har dessa åtgärder stängts. Slutmålen för 2015 kommer därför inte att nås för det demersala segmentet. Det totala tonnaget och motorstyrkan i den svenska fiskeflottan har minskat med en tredjedel respektive en femtedel sedan 2008 och under 2013 fanns det registrerade fiskefartyg varav 1021 användes aktivt till fiske. Den svenska flottan har därför minskat från till fartyg under perioden 2008 till Sveriges ansträngningar för att uppnå en hållbar balans mellan fiskekapacitet och fiskemöjligheter börjar ge resultat. Sedan 2008 har den landade mängden fångst minskat stadigt medan värdet på fångsten har stigit. Den landade vikten har sjunkit med 15 procent samtidigt som värdet har ökat med drygt 15 procent. Värdet stiger på grund av att många arter ökat i pris, framförallt i det pelagiska fisket men även priser på räka och kräfta har stigit kraftigt. Efter 2010 har fångsterna legat runt 175 tusen ton förutom för en låg infiskning under 2012 på knappt 140 tusen ton. Under 2013 landades 178 tusen ton till ett värde av drygt 1,1 miljarder kronor. Förädlingsvärde (eng. Gross Value Added GVA) visar värdet som fisket bidrar med till Sveriges ekonomi. Värden som överstiger noll visar att fisket har ett positivt värde för samhällsekonomin. En analys av förädlingsvärdet inom olika delar av fiskeflottan visar att samtliga segment bidrar till samhället. Förädlingsvärdet ska täcka kostnader för arbetskraft och kapital samt även vinst för företaget. Mot bakgrund av detta får förädlingsvärdena per heltidsekvivalent och fartyg ses som låga för de mindre fartygen som fiskar med passiva redskap men förhållandevis goda eller höga för övriga. De låga förädlingsvärdena inom det småskaliga fisket måste dock ses till att mycket av detta fiske sker som en deltidssysselsättning där fartygen (kapitalet) sedan lång tid tillbaka ofta är betalda och där en avkastning oftast inte är det centrala målet med verksamheten. De fartyg som fiskar med aktiva redskap (främst trål) har förhållandevis höga förädlingsvärden. Ökad användning av selektiva redskap bedöms efter antalet slutförda ärenden avseende selektiva redskap inom åtgärden investeringar ombord och selektivitet. Här har antalet slutförda ärenden mer än tredubblats jämfört med föregående år. Detta beror på att Jordbruksverket under året genomfört en särskild utlysning för investeringar i selektiva fiskeredskap för fiskare som påverkas av det kommande 36

45 utkastförbudet i Skagerrak. Åtgärden kan dock bara ge stöd för investeringar i selektiva redskap som inte redan är obligatoriska enligt gällande lagstiftning. Detta har inneburit att vissa tidigare stödsökande för selektiva redskap inte blivit godkända för stöd då de avsedda redskapen blivit obligatoriska. Tre åtgärder avseende diversifiering av inkomstkälla har hittills slutförts och dessa insatser når inte målsättningarna för indikatorn. För ytterligare beskrivning av utvecklingen inom prioriterat område 1, se avsnitt 4.1, kap Genomförande. Länsfördelningen av slutförda åtgärder inom prioriterat område 1 visas i Fig. 9 och domineras antalsmässigt av Västra Götaland, Halland och Blekinge län. Dessa län dominerar även fördelningen av finansiella medel, vilket är en konsekvens av att de har haft flest ärenden inom definitivt upphörande av fiskeverksamhet och att sådana ärenden varit särskilt kostsamma. Det numeriska underlaget till Fig. 9 redovisas i tabellform i Bilaga 1, tabell 26. Figur 9. Länsfördelning av stöden inom prioriterat område 1. Fördelningar redovisas som antal stöd (t.v.), andel stöd (mitten) och totalt utbetalt belopp (t.h.). Fördelningen av stödbelopp indelat i storleksklasser visar på en hög andel av mindre stöd (Fig. 10 och 11). Mer än 70 procent av åtgärderna motsvaras av stödbelopp under kronor (EU-delen) och nästan hälften av åtgärderna ligger under kronor. Detta ger ett medianstöd på endast kronor. De mindre stödbeloppen härrör mestadels från åtgärderna för investeringar ombord och socioekonomisk kompensation för förvaltning av fiskeflottan, medan de stora stödbeloppen avser fartygsskrotningar inom åtgärden definitivt upphörande av fiskeverksamhet. 37

46 Figur 10. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område 1. Figur 11. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område Prioriterat område 2 Målsättningen inom prioriterat område 2 är att utveckla livskraftiga företag som kan producera livsmedel av hög kvalitet och skapa sysselsättning under miljömässigt goda former. Utvecklingen mäts genom de resultatindikatorer som redovisas i tabellen nedan. 38

47 Tabell 20. Resultatindikatorer prioriterat område 2 Resultatindikator Utgångsläge 2006 Mål 2010 Mål 2015 Utfall 2013 Ökad lönsamhet ökat förädlingsvärde SEK/anställd i vattenbruket (%) SEK 1 (2008) +2 % +8 % SEK % ökat förädlingsvärde SEK/anställd i beredningsindustrin (%) SEK 2 +4 % +12 % SEK % Ökad tillväxt ökad omsättning SEK/anställd i vattenbruket (%) SEK 3 (2008) +2 % +8 % SEK % ökad omsättning SEK/anställd i beredningsindustrin (%) SEK 4 +4 % +12 % SEK % Ökad produktionsvolym i vattenbruket (ton) ton (2008) +3 % +245 ton +10 % +816 ton +54 % ton* Minskad miljöeffekt - antal beslut om stöd , 3 Ekonomisk statistik från 2008 då statistik från tidigare år saknas 1, 2, 3, 4 Beräknade med inflation på 2 procent (KPIF var 1.6% för perioden ) 5, 7 senast tillgängliga ekonomiska statistik avser år , 8 senast tillgängliga ekonomiska statistik avser år 2011 * total nationell produktionsvolym år 2012 Av de resultatindikatorer som redovisas i tabellen framgår en ökning av både lönsamhet och tillväxt inom vattenbruket. Förädlingsvärde per anställd och omsättning per anställd har ökat med 2,4 respektive 26.4 procent jämfört med utgångsläget. Utgångsläget för vattenbruket är dock beräknat med data från år 2008 eftersom motsvarande uppgifter saknas för tidigare år. Förutsatt att utvecklingstakten inte förändras kommer slutmålen för 2015 sannolikt att uppnås. Beredningsindustrin uppvisar däremot en negativ trend när det gäller både förädlingsvärde per anställd och omsättning per anställd. Det bör dock noteras att de redovisade uppgifterna för beredningsindustrin avser år Det är svårt att säga hur åtgärderna inom det prioriterade området påverkat lönsamhet och tillväxt inom vattenbruk och beredning eftersom de siffror som presenteras i tabellen indikerar en allmän ekonomisk utveckling inom dessa näringar och inte utgör en direkt konsekvens av åtgärderna i programmet. Svensk beredningsindustri är starkt importberoende och höjda importkostnader under senare år är en av anledningarna till den minskande lönsamheten inom sektorn. Av tabellen framgår att produktionsvolymen ökat kraftigt inom svenskt vattenbruk jämfört med utgångsläget 2008 ( ton). De produktionssiffror som redovisas i tabellen visar att slutmålet för 2015 redan är uppnått. Även här är det viktigt att poängtera att indikatorn inte kan knytas till direkta resultat av åtgärder. Om detta vore fallet skulle den produktionsökning som genererats genom åtgärder inom fiskeriprogrammet motsvara ton. Denna siffra är avsevärt högre än branschens nationella produktion ( ton) och måste anses orimlig. En förklaring är att stödsökande blandat ihop begreppet möjlig produktionskapacitet med faktisk produktionsvolym. Indikatorn för ökad produktion inom vattenbruket baseras därför på den senaste rapporterade nationella produktionsvolymen inom vattenbruket och är inte begränsad till insatser inom fiskeriprogrammet. De produktionssiffror som redovisas i tabellen baseras på en enkätundersökning som årligen genomförs av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket. Undersökningspopulationen för att ta fram underlag för produktionsstatistiken 39

48 utgörs av samtliga odlingar som av länsstyrelserna beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. (cirka 500 odlingar). Resultatet från dessa undersökningar, som ligger till grund för de siffror som presenteras i tabellen, publiceras även årligen i Sveriges Officiella Statistik, Statistiska meddelanden. Indikatorn för minskad miljöeffekt mäts i antalet slutförda åtgärder inom det prioriterade området. I dagsläget är 31 sådana insatser slutförda, vilket innebär att målsättningen för åtgärderna inte är uppnådda. För ytterligare beskrivning av utvecklingen inom prioriterat område 2, avsnitt 4.2, kap Genomförande. Den geografiska fördelningen av slutförda åtgärder inom prioriterat område 2 visas i Fig. 12. Av figuren framgår att antalet utbetalda stöd är flest i Västra Götaland, Västmanland, Västerbotten och Norrbottens län. Fördelningen av finansiella medel visar en något jämnare fördelning då ett flertal län har slutfört ett mindre antal åtgärder men som också motsvarat relativt stora stödbelopp. Det numeriska underlaget till Fig. 12 redovisas i tabellform i Bilaga 1, tabell 27. Figur 12. Länsfördelning av stöden inom prioriterat område 2. Fördelningar redovisas som antal stöd (t.v.), andel stöd (mitten) och totalt utbetalt belopp (t.h.). Fördelningen av stödbelopp indelat i storleksklasser visar en betydande andel mindre stöd där drygt 40 procent av åtgärderna motsvarar stödbelopp under kronor (Fig. 13 och 14). De större stödbeloppen härrör främst från åtgärder för ökad produktions- eller beredningskapacitet inom både vattenbruk och beredningsindustri. 40

49 Figur 13. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område 2. Figur 14. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område Prioriterat område 3 Prioriterat område 3 ska främja gemensamma insatser och bidra till de övergripande målen om en hållbar miljö och minska negativa effekter av svensk fiskerinäring. Utvecklingen mäts genom de resultatindikatorer som redovisas i tabellen nedan. Tabell 21. Resultatindikatorer prioriterat område 3 Resultatindikator Utgångsläge 2006 Mål 2010 Mål 2015 Utfall 2013 Ökade möjligheter för skydd och utveckling av resurser - antal beslut om stöd Ökad utbildningsnivå i näringen antal personer som genomgått utbildning utbildningar inom prioriterat område 3 2 utbildningar i hela programmet 41

50 Ökade möjligheter för skydd och utveckling av resurser mäts i antal slutförda insatser inom åtgärderna gemensamma insatser, skydd och utveckling av den akvatiska floran och faunan, utveckling av nya avsättningsmöjligheter samt pilotprojekt. Hittills har 47 sådana åtgärder slutförts vilket klart överstiger delmålet för 2010 och ligger nära slutmålet för 2015 på 50 genomförda åtgärder. Vid oförändrad utvecklingstakt kommer slutmålet för 2015 att nås. Ökad utbildningsnivå i näringen mäts genom antalet personer som genomgått utbildning. Inom prioriterat område 3 utgör dessa 168 personer i nuläget. Antalet personer som deltagit i utbildning uppgår däremot till 319 om man tar hänsyn till hela programmets verksamheter. Målsättningarna för det prioriterade området nås dock inte och det kan i dagsläget inte anses rimligt att slutmålet kommer att nås, som innebär att 1200 personer ska ha genomgått utbildning inom programmet fram till För ytterligare beskrivning av utvecklingen inom prioriterat område 3, se avsnitt 4.3, kap Genomförande. Fig. 15 visar länsfördelningen av slutförda åtgärder inom prioriterat område 3. Antalsmässigt så dominerar Västra Götaland och Skåne län med 51 respektive 33 stöd. Det bör dock noteras att i det prioriterade området så är en stor del av insatserna länsövergripande och kan därför inte presenteras i länsfördelningen. De finansiella medlen har en jämn nationell fördelning men domineras av Västra Götaland, Västerbotten och Skåne län. Det numeriska underlaget till Fig. 15 redovisas i tabellform i Bilaga 1, tabell 28. Figur 15. Länsfördelning av stöden inom prioriterat område 3. Fördelningar redovisas som antal stöd (t.v.), andel stöd (mitten) och totalt utbetalt belopp (t.h.). 42