Inledning. PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden. Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1)

Transkript

1 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Inledning 22 Dialog Dialog med Brunnsviks Folkhögskola, Fornby Folkhögskola, Malungs Folkhögskola Utdrag exp till 1. - Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

2 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Inledning 23 Justering av närvarolistan Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Närvarolistan fastställs. Utdrag exp till 1. - Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

3 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Inledning 24 Godkännande av dagordning Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Godkännande av föreliggande dagordning med följande förändringar: 27: Bröderna Molanders och Västerbergslagens Hästförsäkring utgår Utdrag exp till 1. - Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

4 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Inledning 25 Protokollsjustering Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Håkan Frank (M) utses att jämte ordföranden justera protokollet. Ordföranden överlämnar efter egen justering till justeringsmannen. Justering ska vara klar inom 14 dagar. Utdrag exp till 1. - Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

5 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Informations- och anmälningsärenden 26 Information Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Antecknar informationen till protokollet. Information lämnas om: A. Ordförande informerar: - Regional politisk träff med kulturministern den 17 maj B. Förvaltningschefen - Ekonomisk rapport - Statusrapport från kultur och bildningsförvaltningen (bilaga) - Sammanställning av projektstöd 2014 (bilaga) - Redovisning av konstinköp - Arkitektur, form och design - dokumentet Dalarna Nyskapande kulturlän i fin form (bilaga) - Redovisning från Region Dalarna om utvecklingsmedel (LD15/02594) - Utvärdering av fristadsprogrammet (LD13/00655) Utdrag exp till 1. Akterna Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

6 Utvecklingsprojekt våren 2014 sammanställning efter genomförda projekt Landstinget Dalarnas Kultur- och bildning utlyste för första gången medel till stöd för utvecklingsprojekt våren Stödet utlyses två gånger om året. Syftet med projektstödet var att det ska bidra till att öka samverkan mellan Landstinget Dalarnas verksamheter, föreningsliv och kulturskapare och syfta till att uppfylla Dalarnas regionala kultur- och bildningsplan. Till vad kan man söka? Projekten ska ha betydelse för hela länet och bidra till någon eller några av följande punkter:» Stärka barns och ungas delaktighet» Ett jämställt och demokratiskt samhälle Alla ska ha lika rättigheter och möjligheter att ta del av kulturoavsett kön, etnisk och social tillhörighet, religion eller annan ätrosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning» Kulturen i Dalarna utvecklas. Projektet stärker konstgenrer som dans, teater, musik, bildkonst, film, litteratur etc» Folkbildningen i Dalarna utvecklas» Utveckla mötesplatser för kultur och folkbildning; fysiska eller digitala.» Bidra till samverkan; mellan folkbildningen, föreningslivet, yrkesverksamma konst/kulturskapare. Kommuner, landstingets kultur- och bildningsverksamheter, mellan konstgenrer etc» Förnyelse och utveckling av kulturarvet (från och med hösten 2016 har listan kompletteras med ytterligare en punkt; Bidra till integration ) Utvecklingsprojekt betyder att man provar något nytt, utanför ordinarie verksamhet - 1 -

7 Utvecklingsprojekt våren 2014 sammanställning efter genomförda projekt Av 75 ansökningar beviljades 20 stycken stöd till en summa av kr, varav tre inte genomfördes av relevanta orsaker och deras beviljade medel återfördes till Landstinget Dalarna. Projekt kan beviljas högst kr. De beviljade projekten gav tillsammans en god spridning gällande kultur och bildning, geografi, målgrupp, konstform och insatser gällande horisontella mål, såsom jämställdhet, mångfald etc. De flesta projekt hade barn/ungdom som prioriterad målgrupp. Projektens omfattning var från några månader till två år och alla har nu slutredovisats. Sammantaget har projekten genomförts väl och nått sina uppställda syften och mål. Projektmedlen har bidragit till att man vågat prova något nytt, som många gånger har landat i ett mer långsiktigt arbete. Denna sammanställning redovisar kortfattat varje projekt.» Sten i Älvdalen - Porfyskultptur» Dalarnas hembygdsförbund - Seminarium om medeltida timmerbyggnader» SISU idrottsutbildarna Kultur möter idrott» Dalarnas idrottsförbund - Nya idrottsformer» Långsta Fritid och nöje - Öka gemenskapen och kulturlivet i Långshyttan och Södra Dalarna» Skådebanan Dalarna Mäklare för gränssnittet Kultur och hälsa» NBV- Föreningsbibliotek för läsfrämjande insatser» Studieförbundet Bilda Gävle -Dala - Jazz, folk och fjäll» Studieförbundet Vuxenskolan - Hip, hop i hela Dalarna» Kulturföreningen Paraden i Leksand - Scensommarvecka hos Hilda» Orsa grafikverkstad Förstudie inför start av ny utbildning i Kreativt bokbinderi» Kvinnojouren i Falun - Medialt främjande för ett samhälle fritt från våld» Korda Art productions - ett pilotprojekt på Matsesgården» Kulturföreningen Bergsténska Popkollo Falun» Stiftelsen Gagnefs minnesstuga -» Kulturföreningen Hagen - Extensions Hagen» Sensus- Friskvårdsaktiviteter för funktionsnedsatta - 2 -

8 Sten i Älvdalen - Porfyskultptur Projektperiod Föreningens syfte är att ge konstnärer som arbetar med sten möjligheter att komma till Älvdalen o arbeta med traktens unika stenarter, framförallt porfyr, men även graniter och kvartsit. Projektet avsåg att öka intresset för porfyr och också bidra till att öka attraktiviteten i Älvdalen. Två konstnärer inbjöds att under bygdeveckan som infaller i juli arbeta fram stenskulpturer. Under en dag hölls ett välbesökt öppet hus då befolkning och turister fick ta del konstnärernas arbete. I oktober 2014 ägde andra delen av projektet rum, då ett 60-tal personer bjöds in och lyssnade till föredrag med anknytning till porfyr och andra stenarter. Långsiktiga effekter: Föreningen har uppnått målet med att öppna en kollektivverkstad för konstnärer som arbetar med sten och nu kan arbetet fortsätta med att bjuda in fler konstnärer till Älvdalen. Dalarnas hembygdsförbund Seminarium om medeltida timmerbyggnader Projektperiod Ett tvådagars seminarium om medeltida timmerbyggnader har genomförts i Mora, med besök på Zorns gammelgård, föreläsningar om bebyggelseutveckling och medeltida timmerhus, exkursioner till byarna Färnäs och Nusnäs, samt orkshops. Ca 80 personer deltog, varav många ur målgruppen; hantverkare och antikvarier, men det kom också många från kommun, skola och civilsamhälle. Långsiktiga effekter: Seminariet har bidragit till att föra samman olika aktörer med ett gemensamt intresse i de medeltida timmerhusen. Bland deltagarna märker man en ökad kunskap och medvetenhet om byggnadernas bristfälliga skydd. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Del två av symposiet syftade till att samla intresserade människor och det syftet uppnåddes och goda kontakter knöts för framtiden. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Yrkesverksamma Bild/formkonst Kulturarv Yrkesverksamma Ny publik Besöksnäring Folkbildning Besöksnäring Folkbildning - 3 -

9 SISU idrottsutbildarna Kultur möter idrott Projektperiod Projektet ville ge barn och unga deltagare på idrottsläger kulturupplevelser förutom idrottsaktiviteter med målet att öka förståelsen för sin omvärld samt utbilda unga ledare för att bidra med kompetens till folkrörelsen. Kulturformen har främst varit teater och bild. Ungdomar från estetprogram har rekryterats och anställts som ledare och fått utbildning för detta genom SISU. Ämnen som tas upp med de olika metoderna handlar om etik och moral,gruppdynamik och kost. Totalt har barn och ungdomar tagit del av kulturaktiviteterna, vilket var betydligt högre än målsättningen på 2000 deltagare. Långsiktiga effekter: SISU har fått ökad förståelse för att kombinationen idrott/kultur ger ett större mervärde förindividen där man kan finna former som passar individen bäst. På ett lustfyllt och roligt sätt öppnar teater för att fundera över och diskutera viktiga frågor inom idrotten såsom allas rätt att vara med, utanförskap, prestation mm. Barn/ungdom som kanske inte är så duktiga i idrott växer när det visar sig att man är duktig på att t.ex rita eller agera spela teater. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Foto: Dalarnas Idrottsförbund Barn/Unga Idrott Kultur Folkhälsa - 4 -

10 Dalarnas idrottsförbund- Nya idrottsformer Projektperiod År 1 av 2 Projektet syftade till att ta fram nya, attraktiva idrottsformer för målgruppen år, där fokus har varit motionsidrott snarare än traditionell tävlingsidrott. Totalt har 270 personer deltagit i processen att skapa nya idrottsformer, varav 230 barn/ungdomar. Seminarier har hållits i Orsa och Falun. Resultatet har blivit fem nya idrotter som kommer att fortsättas att utvecklas under Flera parter har samarbetat i projektet, bla Dalaidrottens ungdomsråd, Ung företagsamhet, Friskis & Svettis Borlänge, Orsa Kommun, Korpen Orsa, Breddens IF, Falu FK. Man har arbetat med sk Innovations camp som metod för att skapa de nya idrotterna. Långsiktiga effekter. De satsningar som påbörjats förväntas bli hållbara och går med stor sannolikhet så småningom in i ordinarie verksamhet. En styrka är att satsningarna bygger på ungdomarnas behov och önskemål. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Foto: Dalarnas Idrottsförbund Barn/Unga Idrott Delaktighet Folkhälsa -5- Innovation

11 Långsta Fritid och nöje- Öka gemenskapen och kulturlivet i Långshyttan och Södra Dalarna Projektperiod Skådebanan Dalarna Mäklare för gränssnittet Kultur och hälsa Projektperiod År 1 av 2 Syftet var att visa på det positiva samhället trots stora nedläggningar på orten. Detta genom att erbjuda att stort utbud inom kultur och fritidssysselsättning för alla åldrar i området. 17 evenemang har genomförts under 2014, de flesta med fokus på barn och unga. Ungdomarna har fått eget-ansvar i planering och genomförande av arrangemang. Projektet har arbetat aktivt med att nå nya grupper som nyanlända. Man har också valt att förlägga aktiviteter till lättillgängliga platser. Långsiktiga effekter: Långsta Fritid och nöje upplever ett större engagemang från ortsborna, som kommer med förslag på aktiviteter och en större positivism i bygden. För föreningen har projektet inneburit ökad föreningsvana och hur det går till att driva en förening långsiktigt. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Syftet med projektet var att arbeta fram en metod för kultur och hälsa i rehabilitering och personlig utveckling för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och deltar i Finsams verksamhet. Projektet skulle arbeta för att skapa en mäklarfunktion för kulturarbetare som arbetar med kultur och hälsa att nå ut, samt göra kunskapshöjande insatser för att öka insikten om kulturens betydelse för hälsan riktade främst till tjänstemän och politiker. Projektet har lagt grunden för ett nätverk av kulturarbetare med intresse föratt arbeta med kultur och hälsa. Nätverksträffar/works-shops har arrangerats. Kulturhälsoboxen, som är en exempel och forskningssamling inom Kultur och hälsa, har identifierats som det material framtida arbete ska bygga på. Kontakter har tagits och upparbetats med samordningsförbundet Finsam, Landstinget Dalarnas Folkhälsostrateger, forskare Eva Bojner Horwitz, som lett arbetet kring Kulturhälsoboxen. Långsiktiga effekter: Projektet kommer att fortsätta år 2015, med fördjupning av det som hittills framkommit. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Bred kultur Ny publik Folkhälsa Nytt område Delaktighet Demokrati Yrkesverksamma kulturarbetare - 6 -

12 Projektperiod NBV- Föreningsbibliotek för läsfrämjande insatser Projektet har gått ut på att skapa lokala föreningsbibliotek bland NBV:s samverkande föreningar som har sitt ursprung i annat land än Sverige. Föreningarna har själva fått bestämma vilken sorts bibliotek de vill ha. Föreningarna har fått stöd från de lokala kommunbiblioteken på berörda orter och bibliotekarierna har i stor utsträckning bistått med böcker och kontakter där böcker kan köpas in. Ett av målen med mikrobiblioteksprojektet var att ge föreningarna möjlighet att skapa en bas för medlemmarnas studier. Detta mål kan anses uppnått då mikrobiblioteken nu fungerar som centrum i föreningarnas folkbildningsverksamhet. Ett annat mål var att uppmuntra läsandet hos människor som annars inte naturligt beger sig till bokhandeln eller biblioteket. Detta mål kan också anses uppnått då utlåningen är god vid de olika mikrobiblioteken. Mikrobibliotek har byggts upp i Avesta, Borlänge (tillsammans med albanska och somaliska föreningar), Falun (somaliska föreningen), Ludvika (somaliska föreningen), Malung (internationella föreningen), Älvdalen (med fokus på ungdomar). Långsiktiga effekter: De föreningsbibliotek som nu byggts upp kommer att fortsätta drivas av föreningarna. Mikrobibliotek var en lyckad satsning, som kan fortsätta på flera håll. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Foto: Theresia Holmstedt Jensen Demokrati Folkbildning Integration Litteratur Media - 7 -

13 Studieförbundet Bilda Gävle-Dala- Jazz, folk och fjäll Projektperiod Studieförbundet Vuxenskolan- Hip,hop i hela Dalarna Projektperiod Projektets primära mål var att skapa en ny typ av konsertplats i fjällvärlden, där friluftsliv och kultur möttes. Detta mål uppnåddes då konserter ute i det fria kunde kombineras med fjällvandring försåväl publik som utövare. Mellan det fria musiklivet, Svenska Turistföreningen och studieförbund skapades goda kontakter, som ska fördjupas och särskilt STF bör bjudas in till större delaktighet i framtiden. Projektets ambition om samarbete med Grövelsjön Fjällstations familjevecka för familjer och ungdomar med Downs syndrom, gick inte att genomföra pga av datumen inte stämde. Samarbetet är prioriterat inför De flesta som deltog vid konserterna hade rest till fjällen för att fjällvandra och inte för att lyssna på musik, något som blev en glad överraskning för dem. Cirka 210 personer deltog i projektet, antingen som utövare eller publik, varav ca 40% var barn/unga. Långsiktiga effekter: Målsättningen är att projektet ska leva vidare som ett årligt event med en mer fast form. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Hip hop i hela Dalarna var i första hand en förstudie för att undersöka möjligheterna för att ge unga människor på mindre orter i Dalarna chansen till skapande inom Hip Hopens olika element; dans, diskjockey, rapp och bild. Målet har varit att få igång grupper på åtta platser i Dalarna. Förstudien sökt upp personer som på olika sätt verkar inom Hip Hop i länet för att inventera vilka resurspersoner som finns och intresset hos unga. Projektet har knutit kontakt med femtiotalet personer inom Hip Hop i Dalarna, varav cirka hälften är under 25 år. Förstudien nådde inte så långt som var önskvärt; istället för åtta orter lades grunden till framtida Hip Hop verksamhet i Orsa, Älvdalen, Mora, Ludvika, Säter och Avesta, där det finns drivande och intresserade ledare. Projektet har skapat samarbeten med Peace&Love, Cozmos och KFUM i Borlänge, Haffas i Ludvika, Fritidsgården i Orsa, Naturbruksgymnasiet och Fritidsförvaltningen i Älvdalen, samt Rosa Huset i Mora. Långsiktiga effekter: Hip Hopgrupper förväntas komma i gång på sex platser i Dalarna under Hip Hopen bärs av unga människor och är en väg till delaktighet och inflytande. Att skapa Hip Hop är att skapa egen-makt. Ungdomar renoverar själva Jax fritidsgård i Borlänge för att kunna forma en till en Hip Hoplokal. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Yrkesverksamma Musik Barn/Unga Delaktighet Folkbildning Ny publik Ny scen Dans Bild Musik Folkhälsa - 8 -

14 Kulturföreningen Paraden i Leksand - Scensommarvecka hos Hilda Projektperiod Orsa grafikverkstad Förstudie inför start av ny utbildning i Kreativt bokbinderi Projektperiod Projektet ville skapa en ny sommaraktivitet för barn på Hildasholm i Dalarna, som om detta försök föll väl ut, skulle bli en årligen återkommande satsning. Barn och teater stod i centrum och barnen var både publik och agerande. Ett brett program erbjöds. För många besökare var det första gången, även för folk från Leksandstrakten, som man besökte Hildasholm. Totalt var det cirka 1500 besök på de 11 föreställningar som genomfördes, i pröva-på aktivitet och teaterskola, i åldersspannet från 2-3 år upp till år. Samarbetet mellan Paraden och Hildasholm fungerade mycket bra. Långsiktiga effekter: Projektet har visat att intresse finns och för sommaraktiviteter med scenkonst för och med barn och har gett arrangörerna goda gett erfarenheter. En barnteatervecka enligt samma koncept men med vissa förändringar planeras inför Paraden har genom att genomföra barnteaterveckan märkt ett så stort intresse för barnteater att man utöver traditionella program för vuxna kommer att satsa på barnteaterproduktioner under höst/vinter från den lokala publiken. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Projektet var en förstudie för att undersöka förutsättningarna för att skapa en utbildning inom Kreativt bokbinderi i Dalarna. Förstudien har definierat kursens form och innehåll, presumtiva deltagare, undersökt behov av lokal, utrustning och material och skapat bra kontakter för framtida genomförande av kursen; där Mora Folkhögskola är den part man inriktat sig på. Förstudien visar att det inte var så enkelt att starta en längre sammanhållen utbildning som beskrevs i ansökan. Projektledaren uppger att anledningen är att Mora folkhögskola och Orsa grafik som arrangörer har väldigt olika förutsättningar som förening och som skola. Däremot visade det sig att potential finns att utveckla och bedriva kursverksamhet med olika karaktär separat på båda platserna samt också att samarbeta med kompletterande utbud. Långsiktiga effekter: På Mora Folkhögskola planeras långa och korta kurser inom handpapperstillverkning, bokbinderi, boktryck och andra grafiska tekniker, i ett kompletterande samarbete tillsammans med Orsa Grafik som har resurser både vad gäller maskiner och kompetens inom konsttryck. Undervisningen kommer att integreras i skolans verksamhet. Budget: kr. Landstingsbidrag kr Barn/Unga Teater Ny publik Folkbildning Yrkesverksamma Grafik/Konst

15 Kvinnojouren i Falun - Medialt främjande för ett samhälle fritt från våld Projektperiod Syftet med projektet var att göra en kampanj om våld mot kvinnor, som särskilt skulle kommuniceras genom interaktivitet och sociala medier, för att på så vis nå nya grupper, öka kunskapen om våld i nära relationer och informera om kvinnojourerna och deras möjligheter att stötta utsatta personer. Kvinnojouren samarbetade med Högskolan Dalarna och studenter inom audiovisuell utbildning. I projektet skapades två informationsfilmer; en som sändes på regional TV och en kortare version på Internet i TV3 Play 7-10 maj Fysiska aktiviteter genomfördes i Falun på Shesidefestivalen, en musikfestival där kvinnor uppmuntras att inta scenen, samt vid Falu gruva. De fysiska aktiviteterna fick stor uppmärksamhet, däremot spreds och delades filmen via social media i lägre omfattning än vad som förväntats. Projektägarna uppger att det borde satsats mer resurser på detta och fölts upp bättre. Länk till informationsfilmen: Foto: Kvinnojouren Falun Långsiktiga effekter: Genom exponering av kvinnojourens verksamhet på TV och i städernas offentliga miljö kan projektet ha bidragit till en ökad medvetenhet om kvinnojouren, kvinnojourer i allmänhet och att vi fortfarande inte har uppnått ett jämställt samhälle fritt från våld. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Jämställdhet Folkhälsa Film

16 Korda Art productions - ett pilotprojekt på Matsesgården Projektperiod År 1 av 2 Syftet med projektet var att presentera danskonst, bildkonst, litteratur och musik på Landsbygden, både platsspecifikt och i ett inspirationsarbete över hela Dalarnas län. Projektet har sitt huvudfokus på dans. Under detta första år som var att betrakta som en piottest har projektet genom KORDA Art productions ( i det följande kallat KORDA) utvecklat Matsesgården Stigsbo som kulturcentrum, för yrkesverksamma nationella /internationella koreografer och bildkonstnärer. Projektet har presenterat danskonst, bildkonst och musik på landsbygden i form av nya koreografier och dansföreställningar, installationer, utställningar, musik inomhus och utomhus, samt workshops med ungdomar. Matsesgården har också etablerats som arbetsplats Foto: Linda Forsman bas för KORDA, som därigenom är Dalarnas första fria dansgrupp. Projektet har initierat samarbeten och knutit kontakter med Säter, Hedemora, Avesta, Ludvika, Smedjebacken och Borlänge, samt med studieförbund och regionala organ. Långsiktiga effekter: Sommarens aktiviteter är ett led i ett långsiktigt arbete att etablera Matsesgården och Stjärnsund som Kulturcentrum och dansresidens, vilket på sikt kan bidra till att stärka danskonsten i länet som är en scenkonstform som inte är så framträdande i Dalarna. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Yrkesverksamma Dans Erfarenhetsutbyten Ny publik Bildkonst Folkbildning

17 Kulturföreningen Bergsténska Popkollo Falun Projektperiod År 1 av 2 Stiftelsen Gagnefs minnesstuga Projektperiod Popkollo är ett sätt att öka jämställdheten i musikbranschen både direkt och på sikt. Popkollo är en nationell organisation, med lokalavdelningar. Syftet var att arrangera två dagkollon á vardera fem dagar, vilket uppfylldes. Lägren blev snabbt fullbokade. De 38 deltagarna på lägren var i åldrarna 11-17, samtliga flickor eller personer som inte definierar sig vid något kön. Under lägren spelade deltagarna i band, lärde sig om olika instrument, samt jobbade med trygghet och personlig utveckling i grupperna. Målet var vidare att engagera deltagarna att fortsätta spela musik och bilda band vilket uppnåddes med råge. Till avslutningskonserten kom 160 åhörare. Långsiktiga effekter: När projektet startade var Popkollo Falun, en förening i sin linda utan organisationsnummer. Det genomförda Popkollot, med Kulturföreningen Bergsténska som projektägare, gjorde att föreningen Popkollo Falun utvecklades. Framöver planerar Popkollo att arrangeras av föreningen Popkollo Falun. Man önskar bredda sig geografiskt i Dalarna och också anordna läger med övernattning. Syftet med projektet var att genom digitalisering och publicering på social media tillgängliggöra Ottilia Adelborgs och i viss mån Emma Zorn och Karin Larsson efterlämnade dagboksanteckningar, bilder, brev och andra texter för en bred allmänhet, vilket är en del av kulturhistorien som också är kvinnohistoria. Projektet hade formen av förstudie som bestod av fyra delar; Inventering av resurser, Redaktörsarbete, Marknadsföring, Genomförande. Projektet fick namnet EKO projektet, som bygger på begynnelsebokstäverna i de tre kvinnornas namn. Förstudien har inventerat tillgängligt material och nya vinklar har tillkommit, bla inspireras kommande arbete av det som gjorts av Sällskapet Årstafrun. 600 bilder och många konstverk av Ottilia Adelborg har digitaliserats. En facebooksida ska skapas med material från Adelborgs offentliga liv. En redaktörsgrupp är under bildande. Grunden för fortsatt arbete är lagd. Långsiktiga effekter: Förstudien har upprättat en plan för genomförande av det som var projektets egentliga syfte. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Jämställdhet Barn/Unga Musik Folkhälsa Jämställdhet Kulturarv Litteratur Bildkonst

18 Kulturföreningen Hagen- Extensions Hagen Projektperiod Sensus- Friskvårdsaktiviteter för funktionsnedsatta Projektperiod Hagenfesten är en mångårig festival i Dala-Floda. För detta projekt beviljades projektmedel eftersom man vill fördjupa verksamheten konstnärligt och bredda den över tid genom att anordna residens för konstnärer inom olika genrer; musiker, performance artister, visuella konstnärer, poeter, etablera nya scener och nå ny publik. Projektets mål har nåtts. Totalt organiserades 12 konserter/ föreställningar och 6 utställningar under året 36 konstnärerna bjöds in att delta i residens, varav 22 kvinnor och 14 män. 23 deltagare var från andra länder (Serbien, Tyskland, England, Frankrike, Danmark, Norge, Finland) och 13 från Sverige. Totalt antal direkt berörda av projektet, besökande under året: ca 300 personer. Barn utgjorde ca 15% av publiken under projekttiden. Vuxna utgjorde således ca 85%. Långsiktiga effekter: Att skapa mötesplatser för kreativa personer är en bra grund för framtida samarbeten. Extensions Hagen har gjort att kreativa personer mötts och olika konstellationer och samarbeten har skapats. Musik och andra alster fortsätter leva efter projektets slut. Projektets syftade till att personer med en funktionsnedsättning skulle erbjudas möjligheter som alla andra att leva ett socialt, stimulerande och utåtriktat liv utifrån var och ens förmåga, genom sommarläger, med olika inriktning. Tre läger genomfördes två med naturinriktning där deltagarna fick vistas i skog och mark och ett dagläger bla med hård- och mjukslöjd, boktips, dans, teater och samvaro. Totalt deltog 33 personer ur målgruppen. Långsiktiga effekter: Sensus som projektägare kommer framöver att anpassa sitt cirkel- och aktivitetsutbud bättre efter målgruppens önskemål. Man har märkt ett ökat deltagande från målgruppen på de onsdagsträffar studieförbundet bedriver sedan tidigare. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Budget: kr. Landstingsbidrag kr. Yrkesverksamma Litteratur Funktionsnedsatta Folkhälsa Bild Musik

19 DALARNA NYSKAPANDE KULTURLÄN I FIN FORM Så skulle man i rubrikform kunna beskriva målbilden för projektet AFD- arkitektur - form design, som vill skapa förutsättningar för ett kreativt och samarbetsinriktat utvecklingsklimat där spänningen mellan tradition och förnyelse är en styrka. Projektet pågår från juni 2016 till maj 2018 och drivs av Landstinget Dalarna kultur och bildning med stöd av Statens Kulturråd. Syftet är att på olika sätt lyfta statusen för arkitektur- form- och designfrågorna i länet. Dessa frågor påverkar oss alla i vår vardag, påverkar samhället. Både direkt i utformandet av gemensamma miljöer och indirekt i att forma attityder. Vi lägger nu grunden för ett långsiktigt arbete som vi hoppas ska gynna både yrkesverksamma och medborgare i Dalarna. Mötesplatser, samverkansmöjligheter, kunskapsspridning, informationsinsatser och ansvar är några av de frågor vi berör. Att öka kunskapen om och intresset för frågorna, för både allmänhet och branschfolk är en viktig del och att verka för ökad status och synlighet. Att stärka mötesplatser, jobba med kompetensutveckling för bransch, politiker och tjänstemän är andra delar. Det långsiktiga målet är att stärka Dalarna som "formlän". Det vi har som är unikt här är stor kunskap i t ex slöjd och hantverk och livaktiga traditioner. Ett högst levande kulturarv. Detta kulturarv menar vi måste tas tillvara men också ständigt nyskapas. Projektet handlar inte minst om att skapa debatt, se till att människor i Dalarna får upp ögonen för hur mycket arkitektur, form och design faktiskt påverkar oss alla i vår vardag och formar vårt samhälle. AFD sorteras ofta in under näringslivs- och tillväxtfrågor och anses inte alltid vara beroende av statligt eller regionalt stöd. Men AFD är också kulturyttringar som bidrar till det goda liv som kulturpolitiken ytterst syftar till. Medborgarnas rätt till god kultur handlar också om arkitektur, form och design. Kulturuttryck i form av arkitektur, form och design som berör alla varje dag och som direkt bidrar till hur vi mår och trivs, hur människor och samhället fungerar, är delar som Landstinget Dalarna anser vara naturliga i samverkansmodellen. (ur Visa Vägen, Dalarnas regionala kultur och bildningsplan ). 1

20 Landstingets ambition med projektet är att belysa att arkitektur, form och design också är kulturfrågor och ska värderas i likhet med andra kulturformer. Projektet syftar till att lyfta frågorna och skapa en långsiktig struktur för frågorna inom länet. Projektet ska: undersöka och föreslå en organisatorisk hemvist för design och arkitektur på ett övergripande regionalt plan. verka för att skapa förutsättningar för samverkan mellan regionala aktörer inom arkitektur och design både inom offentliga och privata nätverk. verka för att skapa förutsättningar för nätverksträffar mellan yrkesverksamma inom arkitektur och design. skapa arenor för publik verksamhet inom arkitektur och design med särskilt fokus på barn och unga. Vad har skett och sker under år 1? Det arbete som nu görs ska skapa en långsiktigt hållbar struktur, göra det enkelt att fortsätta jobba vidare praktiskt och strategiskt i nästa projektperiod. Nätverk och arbetsgrupper börjar fungera, offentliga arrangemang genomförs och hittar sin form, projektet omnämns i media. Projektledaren genomför möten/intervjuer med olika aktörer inom offentlighet, kulturliv och yrkesverksamma. Möten sker både i och utanför länet, för att nå de olika nivåerna. Exempel: Länsstyrelsen, Falu kommun, Svensk Form, Sätergläntan institutet för slöjd och hantverk, Stiftelsen hantverk och utbildning, Sveriges Hantverksråd, Dalarnas Hembygdsförbund, Sveriges arkitekter Gävle-Dalarna, ArkDes, Designlab Skärholmen, konsthantverkare. Bildande av styrgrupp i projektet. Styrgruppen är en dynamisk sammansättning av människor som arbetar med frågorna. Deras kompetens och engagemang betyder mycket för projektets möjlighet att lyckas nå ut brett i nätverken. Mycket goda idéer och synpunkter. Styrgruppen består av: Fredrik Sandberg, länsantikvarie, Frida Lindberg, ordförande Svensk Form Dalarna, Lars Ingelström, fd länsarkitekt och upphovsman till Dalarnas arkitekturråd, Kattis Karlsson Nordqvist, hemslöjdskonsulent, Malin Lagergren, chef Landstinget kultur och bildning, Anna Sjons Nilsson, känd konstnär och konsthantverkare samt Erik S Ferneborg, Region Dalarna. Styrgruppsmöten genomförs månadsvis, på olika platser i länet med koppling till AFD, så att mötena också blir lärandetillfällen för gruppen. Ex: Alice Lund textilier i Stora Tuna, Sätergläntan i Insjön, Meken i Smedjebacken. Styrgruppsmöte på Alice Lunds textilier Avstämning koordinator. Projektledare och projektkoordinator har regelbundna avstämningsmöten och projektledare medverkar ofta vid kultur- och bildningsförvaltningens stabsmöten för att informera om hur arbetet i projektet fortlöper. 2

21 Samarbete kring information. Projektledaren har regelbundet kontakt med landstingets kommunikationsavdelning för spridning av information på olika plattformar och till media om vad som sker i projektet. Kultur- och bildningsförvaltningen har en egen kommunikatör, Theresa Granqvist. En kommunikationsplan för projektet är under utformning och kommer att sjösättas under nästa projektperiod. Media har uppmärksammat projektet vid flera tillfällen; i kulturpodden i P1, tidningen Inblick och lokaltidningarna. Mittmedias kulturchef medverkade i det första publika eventet som ordnades i projektet och har visat stort engagemang för att bidra till att synliggöra frågorna. AFD i fem nivåer: Projektet arbetar i fem olika nivåer i enlighet med projektansökan: 1. STRUKTUR En tydlig ambition som uttryckts av flera intervjuade i projektet samt i styrgruppen är att AFD-frågorna i länet bör vara en gemensam angelägenhet för Landstinget Dalarna, Länsstyrelsen och Region Dalarna. Samarbeta kring projektaktiviteter riktade till både allmänhet, branschfolk och politiker/tjänstemän, ta ansvar för Arkitekturrådet, information och mediakontakter, kontakt och samverkan med olika aktörer som studieförbund och folkhögskolor. Denna samsyn kommer till utryck redan nu i samarbete kring de utåtriktade aktiviteterna i projektet. Från hösten kan en ny struktur för arkitekturrådet också innebära att ansvaret för gruppen konkret delas mellan Länsstyrelse, landsting och region Dalarna och att en särskild aktivitetspott ur projektbudgeten avsätts för finansiering av arrangemang. Ansvaret för AFD-frågorna är idag spritt inom olika regionala organ - Landstinget Kultur och bildning, Länsstyrelsen och Region Dalarna. Möten sker med berörda parter för att långsiktigt kunna se över regelverk och policies, klargöra vad som är kommunalt respektive regionalt ansvar och hur samarbetet med den nationella nivån kan ske mer effektivt. På kort sikt handlar det om att vi i projektet träffas och diskuterar vad vi kan göra för att förenkla och förtydliga arbetet. Här har styrgruppen en viktig funktion, liksom projektledarens möten med olika aktörer. Frågorna berörs också under våra publika samtalskvällar. Nationell nivå vi följer utformandet av den förnyade politik för arkitektur, form och design, nya och tydligare uppgifter för nationell myndighet och fördjupat samarbete mellan statliga byggherrar. Bland annat har kultur- och bildningschef Malin Lagergren medverkat i uppvaktning på kulturdepartementet tillsammans med initiativet Formslaget och återrapporterat till styrgruppen om detta. Regional nivå vi diskuterar samverkan och beröringspunkter mellan kulturpolitik, utvecklingspolitik och initiativ inom AFD och byggsektorn. Byggdialog Dalarna och Region Dalarna är exempel på aktörer vi för dialog med. Lokal nivå - vi diskuterar också samverkan om AFD i frågor som rör kultur, kommunal utveckling, kommunernas plan- och byggarbete, lokalt näringsliv och enskilt byggande. 3

22 Design/arkitektur/formkonsulent vi har besökt Region Jämtland Härjedalen som har en särskild konsulent med ansvar för AFD-frågorna för att bilda oss en uppfattning om hur det fungerar och vad det kostar. Detta för att kunna utvärdera om det är en modell som passar i Dalarna. 2. ORGANISATORISKA SAMARBETEN Många gånger sker det operativa arbetet för att främja AFD inom olika organisationer och föreningar. Exempelvis Svensk Form, Byggdialog Dalarna och Sveriges Arkitekter. Dessa parter är viktiga, vi för dialog med dem och söker fördjupat samarbete, bland annat genom deltagande i projektets styrgrupp, genom publika samarrangemang och intervjuer I projektet tittar vi särskilt på Dalarnas Arkitekturråd. Tanken är att uppgradera och nystarta rådet till hösten, med några nya medlemmar, förankring även i form- och designfrågorna, samarbete med Byggdialog Dalarna. Vi ser också att Dalarna 3. NÄTVERK FÖR YRKESVERKSAMMA Viktigt är att skapa förutsättningar för yrkesaktiva att mötas och diskutera, kompetensutvecklas och inspireras. Genom de upparbetade kontakterna med Dalarnas arkitekturråd, Svensk Form Dalarna och Sätergläntan har behov blivit tydligare om vad man vill få ut nätverken. Tanken är att Arkitekturrådet i nästa period får ansvar för utformande och genomförande av aktiviteter för särskilt inbjudna. Det kan t ex handla om högkvalitativa föreläsningar, lokala TED-talks, interna debatter samt utbildningsinsatser för tjänstemän och politiker på lokal och regional nivå. Ambitionsnivån bör vara hög och möten förläggas till viktiga arenor i hela länet som t ex Magasinet i Falun, Borlänge Modern, Leksands kulturhus eller Meken i Smedjebacken. 4. ARENOR FÖR AFD Absolut avgörande för att lyckas lyfta AFD-frågorna är att väcka engagemang hos allmänheten. Kunskapsspridning och delaktighet är nyckelord. Vi tänker särskilt på att tilltalet ska vara inkluderande och anslaget brett. Det är viktigt för oss att väga in barn- och ungaperspektivet samt tänka på jämställdhet och mångfald när vi utformar aktiviteter. I praktiken handlar det om att du ska känna dig välkommen att vara med, ställa frågor och ge uttryck för dina åsikter oavsett vad du har för bakgrund. Alla ska kunna vara med och levandegöra AFD-frågorna i länet! 1Samtalskväll på BoMo, foto Henrik Georg 4

23 SYNLIGGÖRA, MÖTAS OCH TÄNKA TILLSAMMANS - SAMTALSKVÄLLARNA I BORLÄNGE Samverkan med olika organisationer samtalskvällarna i Borlänge genomförs i samarbete med viktiga aktörer som Svensk Form Dalarna och Dalarnas arkitekturråd. Ett sätt att försöka konkretisera detta är att vi ordnar fyra samtalskvällar under vårterminen på den nyöppnade konsthallen i Borlänge - Borlänge Modern (BoMo.) Vi testar oss fram till ett upplägg som vi med start i höst tänker föra ut i länet med kraft. Upplägget är: Föreläsning med lokal anknytning och AFD-tema, fika och mingel där man kan passa på att få mer information, se exempel på hantverk etc och avslutningsvis en rapp och aktuell paneldebatt med initierade deltagare. Tidsåtgång två timmar. Detta är redan mycket uppskattat. Vårt första arrangemang lockade sextio personer en mörk, kall januarionsdag. Det finns uppenbarligen ett uppdämt behov av att få veta mer om och diskutera de här frågorna i Dalarna! Vi fick en lång lista med e- postadresser efter kvällen, alla ville få information om kommande aktiviteter. Att utveckla detta koncept och sprida ut det i hela Dalarna tror vi kommer att betyda mycket för att lyfta AFD-frågorna och skapa. Delaktighet. Projektet har tätt samarbete med konstkonsulenten och barn och ungdomskonsulent inom Enheten Scen, Dans Konst på Landstinget Dalarna i utformandet och genomförandet av publika aktiviteter Under år ett har de utåtriktade aktiviteterna främst ägt rum på BoMo i Borlänge, framöver kommer även andra arenor att användas för spridning i länet enligt ANODA modellen BOMO Borlänge Modern kom till som initiativ från Diös Fastigheter i Borlänge som generöst iordningsställde en gammal banklokal i det nuvarande stadsbiblioteket i Borlänge. Diös och Skanska står för lokalen. Landstinget och Borlänge kommun står för personal och innehåll. Höstens utställningar på BOMO hade fokus på design och arkitektur. Arkitekturutställningen Reclaim the house handlade om Stockholmsutställningen 1930 och det första funkisvaruhuset i Sverige som stod klart samma år och som nu är en del av den byggnad där biblioteket och BOMO ryms på Sveatorget i Borlänge. 5

24 I temat kring design och recykling så visades också Pontus Ersbackens kolossala järnskulptur (ca 4 meter hög) Akilles på torget utanför konsthallen. Under september hade Hemslöjdskonsulenten i Dalarna en workshop på BOMO kring temat återbruk av trasor och papper. 5. SÄRSKILDA INSATSER BARN/UNGA I samband med BOMOs utställning hösten 2016 med arkitektur och design som tema, hade en stor del av utställningsytan, barn och unga i centrum; i den större salen visades Erik Langerts recyklade och omdesignade djurfigurer Lek på fullt allvar. Langerts Krokodiler av lastbilsdäck väckte stort intresse och förundran. För barn och ungdom gjorde barnkulturdesignen en installation kallad Den nya staden som hon skapade under ett antal workshops med barn kring begreppet stad. I samarbete med Unga galleriet i Falun vars syfte är att visa konst av unga mellan 16 och 25 år visades designern och arkitekten Anna Kristinsdóttir (25 år) under december-januari. Ett samarbete med Designlab S i Skärholmen har initierats. En verksamhet med stort fokus på ungas delaktighet, skapande och röster i det offentliga rummet i allmänhet och design i synnerhet. Designlab S kommer exemplifiera och inspirera genom workshops och föreläsning, troligen under senare delen av sommaren Möte med Designlab i Skärholmen Efter inledande möte med ArkDes skall fördjupad kunskapsinhämtning göras kring arkitekturpedagogik för unga. Flera kommuner i länet har visat intresse för att arbeta med just arkitekturprojekt varför en sådan pilot planeras. ArkDes har också föreslagit att genomföra seminariedag eller motsvarande i samarbete med BOMO. Avslutningsvis Projekt arkitektur form design i Dalarna är ett innovativt och handlingskraftigt sätt att skapa dialog, sprida kunskap, hitta nya sätt att organisera frågorna, få en långsiktigt hållbar struktur. Vi är väldigt glada över att Statens kulturråd ger oss förtroendet att få arbeta med detta. Regionalpolitiska mål om ökad attraktivitet kan bli verklighet om människor med olika kunskap och erfarenhet engagerar sig i och samarbetar för att höja värdet av estetik, form, design. Dalarna är ett län med mycket stark identitet och stort hantverkskunnande, men också med mod och utvecklingskraft, branschbredd. Slöjden har en särställning i länet och går i spetsen för förnyelsearbete baserat på respekt för traditioner. Till hösten räknar vi i projektet med att både stötta den första lokala FORMVECKAN i Dalarna, sprida våra lyckade aktivitetskvällar ut i länet och få fart på Dalarnas arkitekturråd och branschvisa nätverksträffar. Det är ett spännande, viktigt och roligt arbete. Dalarna är verkligen ett nyskapande kulturlän i fin form. Det ska vi bygga vidare på. Ann-Louise Rönestål Ek projektledare AFD som också tagit alla foton utom foto s. 4. 6

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38 Statusrapport från kultur och bildningsförvaltningen till landstingsstyrelsen och kultur och bildningsnämnden Utvecklingsmedel från Kulturrådet Kulturrådet har fördelat utvecklingsbidrag till regional kulturverksamhet för första omgången Dalarna har blivit beviljade fyra projekt till ett värde av kr och fått avslag på två ansökningar. De projekt som tilldelas projektmedel är: Folkmusikens hus Öppna arkivet! Ökad tillgänglighet av audiovisuellt, upphovsrättsskyddat arkiv; Dalateatern Dalateatern goes Folk; Landstinget Dalarna Arkitektur, Form, Design, att göra verkstad och skapa långsiktigt struktur i dalarna; Dalarnas museum Ohtsedidh samiska kulturyttringar i Mellansverige. Kulturrådet beviljar totalt den här gången drygt 19 miljoner kronor till regional kulturverksamhet. Regionala kultur och bildningsplanen Landstinget Dalarna har genom kultur och bildningsförvaltningen slutit en överenskommelse med Borlänge kommun. Den regionala kulturdialogens vårmöte har genomförts i Djurås den 5 maj på tema interkommunal samverkan med ca 25 deltagare från kommunernas kulturförvaltningar och länskulturinstitutioner. Kultur och bildningsnämnden har den 27 april genomfört en dialog på Falu Gruva med länskulturinstitutionerna utifrån deras bedrivna verksamhet Till dialogen hade även kommunerna i länets inbjudits att delta med politiker i syfte att främja nätverk mellan den regionala och kommunala nivån samt stimulera kunskapsinhämtning om den regionala kulturen. 45 personer deltog. Dalarnas Sveriges bästa ungdomsregion Region Dalarna har utvärderat det regionala arbetet med strategin Dalarna Sveriges bästa ungdomsregion. Uppföljningen har som syfte att följa upp det arbete som kommunerna, Landstinget Dalarna och Region Dalarna gör, kopplat till strategin, samt hur vi följer avsiktsförklaringen. De övergripande slutsatserna i utvärderingen är bland annat att kommuner, landstinget och region Dalarna inte uppfyller kraven i avsiktsförklaringen. Avsiktsförklaringen utgör dock ett bra stöd för kommunerna och anses inte behöva revideras. Det slås också fast att avsiktsförklaringen inte är prioriterad i alla kommuner. Vägen in Samordningen av Vägen in social sammanhållning och delaktighet fortsätter med kraft. Arbetet presenterades på rådslaget den 12 april, som landshövdingen inbjudit till. Planering pågår inför en konferens i Avesta 19 september som ska genomföras i samarbete med Högskolan Dalarna, Dalarnas bildningsförbund och Avesta kommun, där syftet är kunskapsspridning, nätverkande för målgruppen är civil samhälle, kommuner och regionala aktörer inom integrationsområdet. En särskild utlysning av mikrostöd ( ca kr) till länskulturen, musikkonservatorium och landstingets folkhögskolor sjösätts den 30 maj på en workshop på Dalarnas museum. Regional samordning ESF projekt ESF Norra Mellansverige utlyser projektmedel maj augusti. Totalt 90 miljoner på tre län och tre år. ESF vill ha stora projekt och beräknar att två projekt per län tilldelas medel, med målgrupp nyanlända samt personer särskilt långt ifrån arbetsmarknaden, så att de kommer närmare sysselsättning. Region Dalarna har bjudit in tänkbara projektriggare till möten för samordning av idéer. Kultur och bildning har deltagit, då konceptet Kre Hälsa visat sig fungera bra för personer långt ifrån arbetsmarknaden och att den del av Vägen in, som förvaltningen ansvarar för, kan bidra till insatser för nyanlända. Kre hälsa (tidigare Krehab) på projektet Ungdomsslussen och Personcentrerad vård Konceptet Krehab har bytt namn till Kre hälsa, då företaget Kreab invände mot användning av namnet Krehab. Kre hälsa har genomförts vid fem tillfällen på Ungdomsslussen i Falun, som arbetar med ungdomar från 16 år som av olika anledningar är utan sysselsättning. Resultat är mycket gott och man vill gärna fortsätta köpa in konceptet. Landstinget Dalarnas arbete med personcentrerad

39 vård fortskrider och 27 april ägde en processdag för personalen rum. Kre hälsa var en av fyra valbara work shop och utvärderingar visar att det upplevts mycket positivt av deltagarna. Barn och unga Närmare 40 personer deltog på senaste DIMPA träffen i Borlänge 4 maj. Träffen handlade om implementeringen av ungdomsstrategiska frågor i Dalarna. Det pågår en nationell satsning kring psykisk hälsa som har särskilt fokus på barn och unga under Enheten Hälsa och Välfärd på Region Dalarna arbetar med att samla in resultat kring psykisk hälsa i Dalarna samt att anordna ett regionalt analysseminarium kring detta i höst. Förberedelser av LUPP Ung perspektiv på flera områden. Arbete med UVAS. Jämställd regional tillväxt, konferenser och utbildning/lärande. Projektet är ett regeringsuppdrag och samarbetsprojekt mellan region Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarna, Landstinget Dalarna och Högskolan Dalarna. FNs Barnkonvention föreslås att bli svensk lag under LtD kommer i samverkan med Region Dalarna se över hur och om det kommer påverka vårt arbete med barn och unga. Kultur och hälsa resa till Åbo ang. projektsamverkan På inbjudan av Högskolan för humanistiska ämnen (Humak) i Finland, har Kultur och Bildning, på uppdrag av Region Dalarna, deltagit i en workshop i Åbo för att diskutera ett Interregprojekt i Östersjöregionen om Kultur/hälsa med arbetsnamnet: Economical & Social Sustainability for Arts & Health Branch. Presumtiva deltagarländer är Finland (projektägare), Sverige, Norge, Estland, Lettland och Polen. Arbetet fortgår med test av projektidén hos Interreg kontoret, samt kontakt med ev. partners. Utlysningen öppnar i augusti Deltagande i konferensen Funktionshinder i tiden Kultur och bildning deltog i en konferens, arrangerad av SKL och Socialstyrelsen, den 6 april i Stockholm, samt nätverksträff 7 april, som fokuserade på delaktighet och alla människors rättigheter. På konferensen informerades om: Myndigheten för Delaktighet, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, HBTQ personer med utvecklingsstörning och deras rätt till sin sexualitet, funktionsnedsatta nyanlända i asyl /etableringsprocessen, den pågående LSS utredningen och jämställdhetsintegrering inom hjälpmedel. Fristadskonstnär Landstinget Dalarnas fristadsprogram utvärderas i syfte att stimulera en politisk diskussion om landstingets framtida engagemang i Icorn. Sammanställt av Erik Arrhén, kultur och bildning, 12 maj 2017

40 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Informations- och anmälningsärenden 27 Anmälan av delegeringsbeslut Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Antecknar de anmälda delegeringsbesluten till protokollet. Anmäles följande enligt delegeringsbestämmelser fastställda av Landstingsstyrelsen 113/2014 och Kultur- och bildningsnämnden 28/2015 fattade beslut. - Fördelning till rörelseägda folkhögskolor 2017 (bilaga) - Samproduktion Film i Dalarna (bilaga) Utdrag exp till 1. - Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

41

42

43

44

45 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Informations- och anmälningsärenden 28 Övriga anmälningsärenden Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Antecknar övriga anmälningsärenden till protokollet. Inget att anmäla. Utdrag exp till 1. - Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

46 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Beslutsärenden 29 Delegering av beslut om bidrag till Cystisk Fibros Dalarna Diarienummer LD17/02149 Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Kultur- och bildningsnämnden delegerar till ordförande att godkänna utbetalning av verksamhetsstöd om kr till Cystisk Fibros Dalarna för Sammanfattning av ärendet Funktionshinderorganisationen Cystisk Fibros Dalarnas anmälan har inte hanterats under höstens ansökan till bidrag för funktionshinderorganisationer Organisationen skickade ansökan innan sista ansökningsdag till Handikappföreningarnas samlingsorgan HSO istället för till Landstinget Dalarnas kultur och bildningsförvaltning. Folkrörelseberedningen behandlade Cystisk Fibros Dalarnas ansökan under deras sammanträde den 12 maj 2017 och anser att den är i ordning och är därmed berättigad att få bidrag om kr. Bidraget ryms inom de medel för övriga utgifter som finns kvar inom budgeten. Utdrag exp till 1. Cystisk Fibros Dalarna 2. Folkrörelseberedningen Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

47 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Beslutsärenden 30 Förändring av riktlinjer politiska ungdomsförbund Diarienummer LD15/01513 Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Riktlinjerna för Stödet till de politiska ungdomsförbunden förändras i enlighet med Folkrörelseberedningens förslag. Sammanfattning av ärendet Folkrörelseberedningen bereder ansökningar inom Ideella, idéburna organisationer och politiska ungdomsförbund. Kultur- och bildningsnämnden beslutar om bidragen efter förslag från Folkrörelseberedningen. För att bättre harmonisera ansökningstiden med omvärlden, gällande bla mandatfördelning efter val till landstingsfullmäktige, så flyttas ansökningstiden för Politiska ungdomsförbund till1-31 oktober. Det medför att riktlinjerna måste förändras. Folkrörelseberedningen föreslår att följande mening stryks. Handlingarna ska tillsammans med ansökan lämnas in till landstinget vid samma tidpunkt som övriga idéburna organisationer lämnar sina ansökningar till beredningen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Nuvarande riktlinjer Utdrag exp till 1. Politiska ungdomsförbund Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

48 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD15/01513 Uppdnr 1672 Förändring av riktlinjer politiska ungdomsförbund Ordförandens förslag 1. Riktlinjerna för Stödet till de politiska ungdomsförbunden förändras i enlighet med Folkrörelseberedningens förslag. Sammanfattning Folkrörelseberedningen bereder ansökningar inom Ideella, idéburna organisationer och politiska ungdomsförbund. Kultur- och bildningsnämnden beslutar om bidragen efter förslag från Folkrörelseberedningen. För att bättre harmonisera ansökningstiden med omvärlden, gällande bla mandatfördelning efter val till landstingsfullmäktige, så flyttas ansökningstiden för Politiska ungdomsförbund till1-31 oktober. Det medför att riktlinjerna måste förändras. Folkrörelseberedningen föreslår att följande mening stryks. Handlingarna ska tillsammans med ansökan lämnas in till landstinget vid samma tidpunkt som övriga idéburna organisationer lämnar sina ansökningar till beredningen. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Nuvarande riktlinjer Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Folkrörelseberedningen bereder ansökningar inom Ideella, idéburna organisationer och politiska ungdomsförbund. Kultur- och bildningsnämnden beslutar om bidragen efter förslag från Folkrörelseberedningen. För att bättre harmonisera ansökningstiden med omvärlden, gällande bla mandatfördelning efter val till landstingsfullmäktige, så flyttas ansökningstiden för Politiska ungdomsförbund till1-31 oktober. I nuvarande riktlinjer som fastställts av Kultur- och bildningsnämnden , reviderad samt står på s 2 under Ansökan och uppföljning För att få anslag ska förbundet varje år redovisa på senaste årsmötet godkänd verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning, godkänd revisionsberättelse, årsmötesprotokoll samt verksamhetsplan för det kommande året. Handlingarna ska tillsammans med ansökan lämnas in till Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Org.nr: Jensen-Holmstedt Theresia Theresia.Jensen@LtDalarna.se

49 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) LD15/01513 landstinget vid samma tidpunkt som övriga idéburna organisationer lämnar sina ansökningar till beredningen. Eftersom den nya tidpunkten för ansökan inte längre överensstämmer med sista meningen om att handlingarna ska lämnas vid samma tidpunkt som övriga idéburna organisationer, föreslår Folkrörelseberedningen att meningen tas bort. Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö, Likabehandling, Barnperspektiv, Juridik, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Ej relevant i detta ärende. Samverkan med fackliga organisationer Ej relevant i detta ärende Uppföljning Ej relevant i detta ärende

50

51

52

53 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Beslutsärenden 31 Folkhögskolornas årsredovisning 2016 Diarienummer LD17/01591 Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Godkänna upprättade årsredogörelser 2016 för Mora, Malung och Fornby folkhögskolor Sammanfattning av ärendet Folkhögskolorna ska före 1 juli varje år lämna in en årsredovisning till Folkbildningsrådet (FBR). Redovisningen ska omfatta den verksamhet som bedrivits med statsbidrag. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Årsredovisning 2016 för Mora folkhögskola c) Årsredovisning 2016 för Malungs folkhögskola d) Årsredovisning 2016 för Fornby folkhögskola Utdrag exp till 1. Folkhögskolorna Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

54 Årsredovisning 2016

55 Innehåll Inledning... 2 Verksamhetens finansiering... 2 Resultat för Skolans profil och särart... 3 Organisation... 4 Huvudman... 4 Skolans styrelse och ledning... 4 Lokal samverkan... 5 Kursföreståndare och mentorskap... 5 Studeranderåd, kursråd och övriga samråd... 6 Kvalitetssäkring... 6 Kursverksamhet... 7 Långa kurser... 7 Allmän kurs... 7 Profilkurser... 8 Korta kurser... 9 Övrig verksamhet... 9 Personal Fortbildning och kompetensutveckling... 1 Samverkanspartners och nätverkande... 1 Ekonomiskt resultat... 1 Tack!

56 Inledning Malungs folkhögskola är en av tre folkhögskolor med Landstinget Dalarna som huvudman. Den är belägen i Malung, Västerdalarna, med närhet till skog, sjöar, vattendrag och fjäll. Skolan ligger i byn Grimsåker, cirka 2 kilometer söder om centralorten. Skolan strävar efter lokal förankring, men behöver även vara angelägen för studerande från andra delar av länet, landet och världen. Genom att hålla en god kvalitet på våra profilkurser, folkmusik samt fjäll och vildmark upprätthåller vi kompetens och uppfattas som en attraktiv skola med gott rykte hos profilkursernas målgrupper. Skolans profil, som även återfinns på den allmänna kursen med bl.a. timring, smide, längdskidor och musik, har en stark förankring i Västerdalarna vilket innebär att skolan även är angelägen för boende i Västerdalarna. Verksamhetens finansiering Verksamheten på skolan finansieras av tre huvudintäkter, samt övriga intäkter: 1. Statsbidrag (inkl förstärkningsbidrag från Folkbildningsrådet kronor, språkschablon kronor och särskilt utbildningsstöd och stödinsatser från Specialpedagogiska skolmyndigheten kronor). 2. Landstingsbidrag kronor. 3. Sålda tjänster (i huvudsak mat och logi) kronor. 4. Övriga intäkter (lönebidrag, projektmedel, etc.) kronor. 1 Slutgiltigt statsbidrag för 2016 innebär en reglering på :-, vilket kommer att belasta 2017 års resultat 2

57 Resultat för 2016 Skolan uppvisar ett negativt resultat på kronor för Förklaringen är framförallt ökade personalkostnader i samband med långtidssjukskrivningar, samt något minskade intäkter överlag. Skolans profil och särart Folkhögskolans profilområden är kultur och natur ur ett folkligt och bildande perspektiv. Våra profiler genomsyrar all verksamhet. Skolans verksamhet bidrar till att bevara, odla och utveckla intresset för ett levande kulturarv, natur, hälsa och friluftsliv. Under året har skolan gjort särskilda insatser för att på ett bättre sätt nå ut till och ta emot deltagare med svenska som andraspråk, även asylsökande inom ramen för regeringens särskilda satsning Svenska från dag 1. På Malungs Folkhögskola lägger vi stor vikt vid ett jämlikt förhållningssätt vad gäller praktiska och teoretiska studier i syfte att ta till vara på olika individers unika förutsättningar. Malungs folkhögskola är ett lokalt centrum för bildnings- och kulturverksamhet för alla boende i Malung och Västerdalarna och har en stark anknytning till lokalsamhällets behov av bildning, demokrati och utveckling. Skolans samarbetar med Studieförbunden för att ytterligare bredda möjligheterna till bildning i Västerdalarna. Skolan har också genomfört en särskild satsning på att knyta djupare kontakter med andra aktörer i lokalsamhället som jobbar med målgrupperna nysvenskar samt unga som står utanför arbetsmarknaden. Skolan arbetar lyhört för att tillgodose olika behov och möta olika aspekter av det livslånga lärandet. Vårt utbud förändras ständigt för att möta de studerandes behov. Vi erbjuder, förutom längre och kortare kurser, deltidsstudier samt föreläsningar som kommer kringboende till del och ökar bildningsutbudet i området. Skolan erbjuder även distanskurser vilket gör det möjligt för deltagare som av olika anledningar inte kan delta på plats tillgång till bildning. 3

58 Organisation Huvudman Landtinget Dalarna är skolans huvudman och har det övergripande ansvaret för verksamheten. Folkhögskolan ingår i Landstinget Dalarnas Kultur- och Bildningsförvaltning. Skolans styrelse och ledning Landstinget tillsätter Kultur- och Bildningsnämnden, vilken fungerar som skolans styrelse. Nämnden skall se till att bestämmelser (beslut, lagar och förordningar) efterlevs. All beslutsrätt ligger på nämnden, förutom i de frågor där beslutsordningen anger annan beslutsinstans. Nämnden delegerar beslut till förvaltningschef och till rektor. Rektor är ansvarig för verksamheten inför Kulturoch Bildningsnämnden. Kultur- och Bildningsnämnden 2016: Ledamöter Isa, Mursal (mp), ordförande Lazar, Suzanne (s), vice ordförande Frank, Håkan (m), 2e vice ordf Grunewald, Ann-Britt (s) Marits, Kerstin (m) Peterson, Kenneth (v) Tenn, Kjell (c) Ersättare Andersson Anna-Karin (c) Fagerström, Tina (s) Gustavsson, Katarina (kd) Morelius, Per (s) Rönnblad, Mats (s) Sohlberg, Bigitta (s) Ottevall, Vanja (m) 4

59 Skolledningsarbetet samordnas i en ledningsgrupp bestående av rektor, biträdande rektor samt servicechef. Rektor ingår i Kultur- och bildningsförvaltningens ledningsgrupp underställd förvaltningschef Malin Lagergren. Lokal samverkan Samverkansgruppen består av skolledning, fackliga representanter, skyddsombud och studerandeskyddsombud. Gruppen är informations-, samråds-, och förhandlingsforum samt lokal skyddskommitté. Även miljölednings- och kvalitetssäkringsarbetet ligger inom samverkansprocessen. Lärarrådet sammanträder varje månad under terminerna och svarar för planering av studieverksamheten samt fungerar som samverkansinstans. Servicerådet sammanträder varje månad under terminerna och svarar för planering av serviceverksamheten samt fungerar som samverkansinstans. Personalrådet, bestående av all personal på skolan, sammanträder en eller två gånger per termin och svarar för planering av gemensam verksamhet samt fungerar som samverkansinstans. Allt samverkansarbete dokumenteras och protokollförs. Kursföreståndare och mentorskap Varje kurs har en kursföreståndare. På Allmän kurs tilldelas dessutom varje studerande en mentor. Korta kurser har en ansvarig kursledare. De studerande som går på längre kurser och bor på internatet har tillgång till två internatmentorer. 5

60 Studeranderåd, kursråd och övriga samråd Kursrådet är ett forum för information och rådslag kring verksamheten. I kursrådet ingår representanter för skolledning, service och studerande. De studerande är i majoritet och innehar poster som ordförande och sekreterare samt ansvarar för kallelser, dagordning och protokoll. Studerandekåren består av samtliga studerande på skolan. Kåren utser en styrelse om minst fem personer, vilken ansvarar för sociala aktiviteter samt förvaltar studerandekårens kassa. På skolan finns dessutom kulturråd, biblioteksråd samt kostråd där både studerande och personal deltar och samråder kring specifika frågor. Kvalitetssäkring På Malungs folkhögskola bedrivs systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten följs upp och utvärderas på olika nivåer och vid olika tidpunkter. Uppföljningen ligger till grund för skolans ständigt pågående förbättrings- och förändringsarbete. Kursutvärderingar genomförs av de studerande i slutet av varje kurs. Resultatet behandlas av arbetslagen. Studerandeutvärdering genomförs i slutet av varje hösttermin. Den omfattar alla studerande på skolan och alla delar av verksamheten. Utvärderingen inleds med en individuell enkät, som följs upp med samtal i fokusgrupper. Därefter träffar representanter från fokusgrupperna skolledningen i en utvärderingskonferens som omvandlar gruppernas resultat till en gemensam SWOT-analys. Resultatet av utvärderingen behandlas i samverkansprocessen och följs upp i arbetslagen under vårterminen. Personalutvärdering genomförs i slutet av varje läsår och omfattar all personal samt alla delar av verksamheten. Metoden för genomförande och uppföljning är den samma som för studerandeutvärderingen. 6

61 Kursverksamhet Malungs folkhögskola verkar för att genom folkbildning göra lärande, kulturella uttrycksformer och naturupplevelser tillgängliga för alla oavsett kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, utbildning eller social bakgrund. Här möts människor med vitt skilda erfarenheter och bakgrunder, vilket skapar en dynamisk och tillåtande miljö. Skolan vill nå ut till breda målgrupper, men arbetar särskilt med att fånga upp de människor som har störst behov av folkbildning. Verksamhetsformer och innehåll anpassas kontinuerligt till nya målgrupper och deras bildningsbehov och förutsättningar. Demokratiutveckling och medborgarbildning är centrala aspekter i folkbildningsarbetet. Folkhögskolan tillhandahåller och utvecklar verktyg för folkligt inflytande och delaktighet, samt för ett aktivt medborgarskap. Detta görs både indirekt genom den bildning som kursverksamheten ger och direkt genom formerna för studerandeinflytande som ger träning i medborgerligt inflytande och delaktighet. Totalt har deltagarveckor genomförts i skolans regi. Det innebär att skolan inte riktigt nådde upp till ingångsvärdet Detta beror på minskat söktryck, framför allt på långa kurser. Långa kurser Med långa kurser avses kurser på minst tre veckor. Långa kurser kan genomföras på skolan eller i form av distanskurser. Allmän kurs På Allmän kurs har de studerande möjlighet att läsa in grund- och gymnasieskolan och därigenom få behörighet för fortsatta studier. Studierna 7

62 ger en helhetssyn på människa, samhälle, kultur och natur. Målet är att stärka de demokratiska värderingarna och uppmuntra till fortsatta studier. Studierna är på hel- eller deltid. Två dagar i veckan avsätts för mer praktiskt inriktade studier. De teoretiska studierna bedrivs i temaform. På Allmän kurs fanns under 2016 följande profiler: Hantverk Längdskidor och Löpning Musik och Film Det finns även möjlighet för studerande med svenska som andraspråk att gå en särskild inriktning, Språkverkstad, där de har tillgång till extra stöd i svenska. Studerande har även möjlighet att endast delta på profildagarna. De räknas då inte in i statistiken för Allmän kurs. Särskilda kurser Fjäll- och Vildmarksledarkurs Detta är en årslång kurs med fjället, skogen och vattnet som studielokal. Syftet är att ge solida kunskaper i friluftsliv och i friluftslivets pedagogik och ledarskap. Det finns också möjlighet att går en termins fördjupning på distans. Folkmusik på fiol Kursen ges som en terminslång grundkurs, samt en terminslång fördjupningskurs. Syftet är att ge ökade färdigheter i olika typer av fiolspel, musikteori samt folkmusikhistoria. Folklig vissång Kursen ges som en terminslång grundkurs, samt en terminslång fördjupningskurs. Syftet är att ge ökad kunskap om rösten, ökad färdighet i folksång, samt kunskaper i musikteori och folkmusikhistoria. Folklig dans (distans) En kurs i folklig dans med regelbundna träffar på skolan, däremellan distansstudier. Syftet är att ge ökade färdigheter i svensk folklig dans. 8

63 Funkiskursen En årslång kurs som vänder sig till personer med lättare intellektuellt funktionshinder. Syftet med kursen är att stärka individen genom både teoretiska och praktiska studier. Dessutom ska kursen ge en samhällsbild av Sverige och övriga världen genom tv/tidningar, datoranvändning och diskussioner. Kursen ska också ge ökad förståelse för hälsa genom motion, kostlära och friluftsliv, samt skapa möten med övriga studerande genom social samvaro, skolövergripande aktiviteter och gemensamma friluftsdagar. Järnsmide Ges som en sexveckorskurs varje termin Syftet med kursen är att lära ut grunderna i varmsmide. Kursen håller till i skolans smedja som är timrad av tidigare hantverksstuderande. Lev billigt - må bra En terminslång distanskurs i privatekonomi som ges höst och vår. Syftet är att ge kunskap om att leva billigare och därmed må bättre, och vänder sig framför allt till deltagare med ekonomiska svårigheter. Korta kurser Under 2016 har skolan genomfört 45 korta kurser och öppna folkbildningsarrangemang, framför allt inom våra profilområden. Övrig verksamhet I samverkan med Svenska Institutet genomfördes sommaren 2016 en stipendiekurs i svenska för studenter med svenska som andraspråk vid internationella universitet. Skolan tog också under hösten emot fyra stipendiater från Svenska Institutet för terminsstudier på Allmän kurs. Under året har skolan tagit emot studerande på SMF, studiemotiverande folkhögskolestudier. Vid lokala och regionala arrangemang som Skinnarcupen, Vansbrosimmet och Dansbandsveckan används skolan som boende för deltagare och gäster. 9

64 Under året har skolan bedrivit samhällsorienterande svenskundervisning för asylsökande inom ramen för regeringens satsning Svenska från dag 1. Skolan har också påbörjat en uppdragsutbildning med folktandvården i Landtsinget Dalarna som beställare. Uppdraget är att undervisa utlandsrekryterade tandläkare i svenska med målet att de ska kunna få svensk legitimation. Tabell, fördelning av deltagarveckor 2016 Läsåret 2016 Dtv antal Fjäll 430 Allmänna kurser 1249 Profiler deltid 285 Funkis 150 Fiolkurs 560 Viskurs 338 Smideskurser 118 SI-kursen 135 Distanskurser 617 Kortkurser 264 Öppen folkbildning/ Kultarr 46 Totalt 4192 Varav långa kurser

65 Personal (exklusive timvikarier och gästlärare) Rektor Birgitta Berg (vt) Karin Danielsson (tf ht) Biträdande rektor B John Erik Eriksson Karin Danielsson (vt) Kökschef/Internatföreståndare Marit Sjögren (fr.o.m. feb) Lärare Mats Anderson Patrik Andersson Jan-Åke Blomqvist Karin Danielsson Eeva-Liisa Elgland B John Erik Eriksson Perjos Lars Halvarsson Andreas Hedlund Peder Holmqvist Sven Isaksson Conny Jansson Minna Nilsson Ann-Sofi Nilsson Mia Marin Karolina Pettersson Maria Nieves Plaza Maria Röjås Johannes Ståhlberg Jonny Soling Hannibal Thorsen Kerstin Wikers Anna Öberg Pedagogisk assistent Anette Haga Ohldén Service, kök och administration Lisbeth Eriksson Maria Forsman Marie Fältström Björn Hejenstedt Ros-Marie Helje Malin Johansson Matts Johansson Susanne Laitinen Anna Matsson Anette Magnil Åsa Olsson Helena Pettersson Yvonne Roos Louise Westhlin Tord Wärman Kurator Anna Knuts SYV Eeva-Liisa Elgland Bibliotekarie Anders Bengtsson 11

66 Fackliga representanter Eeva-Liisa Elgland, Maria Röjås, Förbundet Folkhögskollärarna Matts Johansson, Kommunal Yvonne Roos, Vision Fortbildning och kompetensutveckling Fortbildning för all personal har genomförts i samband med planeringsdagar, bland annat kring bemötande av deltagare med särskilda behov. Tre lärare har läst kursen Folkhögskolans Idé och Pedagogik vid Linköpings Universitet. Administrativ personal har genomgått flera fortbildningar i våra administrativa system. Utöver detta har personal deltagit i ämnesspecifika kurser och utbildningar utifrån olika fortbildningsbehov. Samverkanspartners och nätverkande Arbetsförmedlingen Malung-Vansbro Malungs folkhögskolas elevförbund Svenska Institutet Nätbildarna FOLAC - Folkbildning for Active Citizenship Folkbildningsrådet Malung-Sälens kommun Delegationen Unga till Arbete, arbetsgrupp Kulturens bildningsverksamhet Korrö-festivalen Linköpings folkmusikfestival Malungshandlarna (Malungs gatufestival) Folk- och Världsmusikgalan Sveriges Spelmäns Riksförbund Malungs spelmanslag Örebro Spelmanslag Dalarnas spelmansförbund Pensionärernas riksorganisation, PRO Svenska pensionärsförbundet, SPF 1

67 Malung-Sälens gymnasium och grundskola Dalarnas bildningsförbund Malungs hembygdsförening Svenska FN-föreningen Kvinnojouren Malungs IF Malungs församling Svenska jägareförbundet TV Malung Nätverket för fjällsäkerhet Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation, OFI Föreningen för folkbilningsforskning Studieförbund Folkmusikens hus Fornby folkhögskola Mora folkhögskola m.fl. Ekonomiskt resultat Värden i tkr Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 INTÄKTER Varav statsbidrag Varav bidrag från SPSM Varav landstingsbidrag/ekonomisk ram Varav övriga bidrag Varav övriga intäkter KOSTNADER Varav lönekostnader

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (1) Kultur- och bildningskansli Dnr LD17/01591 Uppdnr 1649 Folkhögskolornas årsredovisning 2016 Ordförandens förslag 1. Godkänna upprättade årsredogörelser 2016 för Mora, Malung och Fornby folkhögskolor Sammanfattning Folkhögskolorna ska före 1 juli varje år lämna in en årsredovisning till Folkbildningsrådet (FBR). Redovisningen ska omfatta den verksamhet som bedrivits med statsbidrag. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Årsredovisning 2016 för Mora folkhögskola c) Årsredovisning 2016 för Malungs folkhögskola d) Årsredovisning 2016 för Fornby folkhögskola Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget Folkhögskolorna ska före 1 juli varje år lämna in en årsredovisning till Folkbildningsrådet (FBR). Redovisningen ska omfatta den verksamhet som bedrivits med statsbidrag. På FBR hemsida återfinns kriterier och fördelningsprinciper för statsbidraget. I dess bilaga 2 återfinns statsbidragsvillkor för folkhögskolor och vilka uppgifter som ska finnas med i skolornas årsredogörelser. Folkhögskolorna ska i redovisningen beskriva sitt systematiska kvalitetsarbete. Patientperspektiv, Ekonomi och finansiering, Miljö, Likabehandling, Barnperspektiv, Juridik, Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta för ärendet Samverkan med fackliga organisationer Information enligt MBA 10 äger rum 12 maj Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Holmgren Carina Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Ekonom Org.nr: carina.holmgren@ltdalarna.se

106 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Beslutsärenden 32 Internkontroll plan Diarienummer LD16/03822 Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Godkänna plan för intern kontroll 2017 enligt bilaga Sammanfattning av ärendet Internkontroll är grunden för en stabil och tillförlitlig verksamhet. Den interna kontrollen inom nämnder och styrelse ska bygga på en helhetssyn avseende landstingets verksamhet och mål. I praktiken innebär det att den interna kontrollen ska omfatta mål, strategier, styrning och uppföljning. Inom ovannämnda områden ska det finnas inbyggda kontroll- och uppföljningssystem som säkrar en effektiv förvaltning och förhindrar att allvarliga fel och skador uppstår. Varje nämnd beslutar årligen om en plan för uppföljning /utveckling av intern kontroll. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Plan för intern kontroll 2017 c) Dokumenterad riskbedömning Utdrag exp till 1. Verksamheterna Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

107 BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Sida 1 (2) Kultur- och bildningskansli Dnr LD16/03822 Uppdnr 1601 Internkontroll plan Ordförandens förslag 1. Godkänna plan för intern kontroll 2017 enligt bilaga Sammanfattning Internkontroll är grunden för en stabil och tillförlitlig verksamhet. Den interna kontrollen inom nämnder och styrelse ska bygga på en helhetssyn avseende landstingets verksamhet och mål. I praktiken innebär det att den interna kontrollen ska omfatta mål, strategier, styrning och uppföljning. Inom ovannämnda områden ska det finnas inbyggda kontroll- och uppföljningssystem som säkrar en effektiv förvaltning och förhindrar att allvarliga fel och skador uppstår. Varje nämnd beslutar årligen om en plan för uppföljning /utveckling av intern kontroll. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Plan för intern kontroll 2017 c) Dokumenterad riskbedömning Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget 6 kap.7 KL anger att Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt Inom landstinget Dalarna pågår ett arbete med att förtydliga den interna kontrollen med ett nya styrande dokument i form av policy samt direktiv och rutinbeskrivningar. Policy togs i Landstingsfullmäktige den 24 april Processägare av processen Intern styrning och kontroll (ISK) återfinns inom ekonomienheten på centralförvaltning. Förvaltningschefen utser en processledare att leda arbetat inom förvaltningen. Ett processteam, sammansatt av berörda medarbetare och intressenter med syftet att ständigt förbättra processen, ska utses. Kultur- och bildningsförvaltningen är på grund av förändringar i personalsammansättning inte klar med Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Kommunernas Hus, Myntgatan Falun Falun landstinget.dalarna@ltdalarna.se Org.nr: Jensen-Holmstedt Theresia Theresia.Jensen@LtDalarna.se

108 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Datum Dnr Sida 2 (2) LD16/03822 organiseringen av arbetet med intern styrning och kontroll. Plan för 2018 arbetas fram enligt de nya direktiven Arbetet med intern kontroll har presenterats både i nämnden och i förvaltningens ledningsgrupp. Patientperspektiv Inom Kultur- och bildningsförvaltningen är patientperspektivet inte relevant. Ekonomi och finansiering Intern styrning och kontroll är en process som syftar till att följande mål uppnås: Ändamålsenlig, kostnadseffektiv och säker verksamhet, Tillförlitlig ekonomisk och finansiell rapportering, Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter m.m Miljö, Likabehandling, Barnperspektiv, Juridik, Folkhälsa, Medarbetarperspektiv och arbetsmiljö Perspektiven beskrivs inte enskilt utan ingår i texten under ekonomi och finansiering. Samverkan med fackliga organisationer Förhandling enligt MBA 11 sker den 12 maj Uppföljning Uppföljning sker under året enligt plan

109 Titel på riskanalys: Beslut Huvudområde, delområden och aktiviteter ID Beskrivning RiskID Beskrivning av risk Hot och våld Risk (Möjlighet att en negativ händelse inträffar) Vad? Nya typer av hot drabbar både kultur och bildningsverksamheter som förvaltningen inte har beredskap för Allvarlighetsgrad Sannolikhet Riskvärde 0 0 Ja Fortsätta analys? Ja eller Nej Vid Ja: ---> Bakomliggande orsaker Varför? Främlingsfientlighet, personliga skäl Åtgärdsförslag Utbildning och krishanteringsplan Metod för uppföljning av att åtgärder har genomförts och har avsedd effekt Ledningssystem et Uppdragsgivarens godkännande Ansvarig för genomförande 0 - Terrorhot Hatbrott via tex mejl och sociala medier Sabotage Våld och hot på arbetsplatsen Brand Personal eller studeranden kommer till skada vid brand Ja Rutiner saknas, är inte uppdaterade eller kända. Verksamheter finns i olika lokaler med olika fastighetsägare. Att arbeta i enlighet med landstingets systematiska brandskyddsarbete Ledningssystem IT-plattform Avsaknad av en gemensam fungerande IT-plattform skapar merarbete och en försämrad arbetsmiljö med risk för informationsbortfall Ja Säkerhetsgraden i nuvarande IT-system är anpassat till Hälsooch sjukvård Att genomföra det förslag som finns för en gemensam IT-arkitektur inom Kultur- och bildning Kontinuerlig utvärdering Chefsstöd Minskat verksamhetsnära stöd och minskad kontakt med centrala funktioner kan leda till känsla av ensamhet och riskera utbrändhet för verksamheter som ligger långt ifrån Falun Ja Centralisering och otydlighet om roller som finns på central förvaltning Att stärka och samordna gemensamma stödfunktioner till folkhögskolorna Kontinuerlig utvärdering Sida 1 av 1

110 Bilaga X Särskilda internkontrollområden Kultur- och bildningsnämnden - * UA = utan amärkning MA= med anmärkning Pos Process Kontrollmoment Sannolikhet/allvarlighets- Kontrollansvar Frekvens Metod Rapporteras Rapportering Kontroll utförd Resultat * (rutin/system) grad 1-4 (riskbedömning) senast till Ja Nej UA MA 1 2 Hot och våld Brand Att alla enheter inom samverkansmodellen samt övriga landstingsdrivna enheter inom Kultur- och bildningsförvaltningen har en krishanteringsplan samt är utbildade om hot och våld Att kontrollera att alla enheter arbetar i enlighet med landstingets systematiska brandskyddsarbete 4-6 Förvaltningschef Årligen Enkät Decembernämnd Nämnden 6 Brandskyddssamordnare Årligen Ledningssyste Decembernämnd met Nämnden Anmärkning Föreslagna/vidtagna åtgärder Bilaga 3 Chefsstöd Kontroll av upplevt stöd 8 Senior partner Årligen Enkät Decembernämnd Nämnden 4 IT-plattform Att genomförandet av förslag till ny IT-plattform 8 Förvaltningschef Årligen påbörjas under Dialog med MiT I samband med bokslut Nämnden Mall internkontrollplan : 11:18

111 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Beslutsärenden 33 Likabehandlingsplan Musikkonservatoriet 2017 Diarienummer LD17/01781 Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Kultur- och bildningnämnden fastställer likabehandlingsplan för Sammanfattning av ärendet Enligt Skollagen 6 kapitel 8 ska skolans huvudman se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avser att påbörjas och genomföras under det kommande året. En redogörelse för genomförandet av åtgärderna ska finnas med i efterföljande års plan. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Likabehandlingsplan Musikkonservatoriet 2017 Utdrag exp till 1. Musikkonservatoriet Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

112 PROTOKOLLSUTDRAG Kultur- och bildningsnämnden Kultur- och bildningsförvaltningen Sammanträde Sida 1 (1) Beslutsärenden 34 Remiss: Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen (Ds 2017:8) Diarienummer LD17/01174 Kultur- och bildningsnämndens beslut 1. Fastställer remissvar avseende promemorian Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen (Ds 2017:8) Sammanfattning av ärendet Landstinget Dalarna har inbjudits att svara på departementsskrivelsen Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen (Ds 2017:8). Kulturdepartementets promemoria tar sin utgångspunkt i de utvärderingar som gjorts av kultursamverkansmodellen sedan den infördes 2011 samt de synpunkter som framkommit i dialogen med regionala politiska företrädare och tjänstemän. De bedömningar och förslag som presenteras syftar till att fortsatt utveckla modellen och skapa förutsättningar för ökad och jämlik tillgång till kultur i hela landet och samtidigt ge utrymme för regionala prioriteringar. I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Departementsskrivelsen Ds 2017:8 c) Remissyttrandet Utdrag exp till 1. Skickas till Kulturdepartementet Vid protokollet : Krisztina Bojtár Bestyrkes i tjänsten

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148 I t Regeringskansliet Remiss Ku2017/00761/KO Ku Itu rdepa rteme ntet Enheten för konstarterna Ämnesråd Matilda Berggren ", --::-A-:-N:-=D:-.::S=T~IN~'G_E_l D_A_L_A_R_N_A..., INK 20f I DNK J..IJ./ 1/0//2.'f... SKR I. KOD 9.<J..... Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop - framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen (Os 2017:8) Remissinstanser 1 Riksrevisionen 2 Statskontoret 3 Länsstyrelsen i Hallands län 4 Länsstyrelsen i Kalmar län 5 Länsstyrelsen i Norrbottens län 6 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 7 Länsstyrelsen i Stockholm län 8 Myndigheten för delaktighet 9 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 10 F olkbildningsrådet 11 Kungliga biblioteket 12 Tillväxtverket 13 Statens kulturråd 14 Myndigheten för kulturanalys 15 Konstnärsnämnden 16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 17 Riksarkivet 18 Riksantikvarieämbetet Telefonväxel: O 00 Webb: Postadress: Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 16 E-post: ku.registrator@regeringskansliet.se