TIDSKRIFT. SVENSKA. TOLFTE BANDET.. 3:e hilftet.
|
|
- Niklas Olofsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVENSKA TIDSKRIFT. / TOLFTE BANDET.. 3:e hilftet. INNEHÅLL: ARNE, TURE J:SON, Ett urnegraffält i Västergötland. Med 23 tig. och 1 tab MONTELIUS, OSCAR, Östergötland under hednatiden. 2. Med 146 fig NORDLANDER, JOHAN, Namnen Vi, Vibol och Vibro i Gestrikland AMBROSIANI, SUNE, Harkalaset. En kvarlefva af en hednisk kultfest SJÖBERG, NILS, Några ord om bilderna på Torslundaplåtarna. Med 7 fig HAMMARSTEDT, E., Professor Schiicks Studior i religionshistoria. (H. Schuck, Studier i nordisk litteratur- och religionshistoria, sedda från etnologisk synpunkt) STJERNA, KNUT, Svear och Götar under folkvandringstiden. Med 1 fig JANSE, OTTO, Ett bidrag till de oornerade granitkyrkorpas åldersbestäminelse. Med 5 fig Sid.
2 Ett urnegraffalt i Västergötland, Af Ture J:son Artle. I september 1903 inlämnades till Vitterhetsakademien genom fil. lic. R. Norrby ett meddelande från fil. kand. B. Bergström, att i närheten af den sistnämndes hem nära Järnsyssla gård i Skara landsförsamling vid grustäkt anträffats brända ben och lerurnor i stor mängd. På grund af detta meddelande afreste jag till fyndplatsen för att besiktiga densamma. Systematiska undersökningar företogos sedan under en veckas tid i slutet af juli månad 1904, hvarvid värdefull hjälp lämnades mig af kand. Bergström. Järnsyssla gård är belägen i Skara landsförsamling c:a 2,5 km. NO. om Skara. En kilometer norr örn gården ligga Järnsyssla lundar (»lönnera»), en bred och platålikuande grusås, som sträcker sig i riktningen NO. SV. och delvis är bevuxen med låg barrskog, delvis åter utgör en med små enbuskar och ljung bevuxen hagmark. Nedanför åsen på dess sydsida upprinner en starkt järnhaltig källa, och bredvid ligger en liten mosse. Källan skulle enligt uppgift utgöra ett slags»reningsvatten», där man fördom tvätt sig»för att bli fri sina synder».1 På denna ås har af vägstyrelsen ett område uttagits till grustag. Gruset sträcker sig föga djupt (c:a 1 m.) och öfvergår högst upp i sand. Då matjorden är ytterst tunn, har platsen aldrig blifvit uppodlad, hvadan de härvarande grafverna äro fullkomligt orubbade, där grus ej tagits. Grustaget sträcker sig i riktningen 1 Namnet»Järnsyssla lundar» och källans förekomst tyda på, att här fordom varit ett offerställe. 16
3 234 ture j:son arne. öster väster, och grafvar ha hittills iakttagits i kanten af den västra tredjedelen. Denna del jämte dess fortsättning västerut är numera fridlyst. JERNSYSSLA LUNDAR CRUSTAC Fig. 1. Karta öfver graffältet vid Järnsyssla. Vid mitt besök på graffältet i sept iakttogos i grustagets kanter 7 brandgrafvar (1 7 på kartan). Ytterligare 61 grafvar upptäcktes sommaren 1904 (8 63 och på kartan). Graf 64 utgjordes af ett litet jordblandadt röse hundra meter no. om grustaget. Det innehöll brända ben och en lerkruksbit. Det hittills undersökta området upptager en yta af c:a 350 kvm., således i medeltal 1 graf på hvar 5:e kvm. Lerkruksskärfvor och brända ben ha emellertid upptäckts i ett mindre grustag bortåt 100 m. längre västerut, och hela det mellanliggande området synes vara upptaget af grafvar, hvadan dessas antal utan öfverdrift kan uppskattas till åtskilliga hundratal. Alla grafvar på detta fält innehålla brända ben; ej ett enda skelett har anträffats. Sedan liket brändts, hopsamlades benen och nedlades i regeln i ett lerkärl eller i en träask, hvars hartstätning i många fall påträffades. Grafkärlet nedsattes i en omkring V2 m. djup grop, och äfven kol från bålet nedöstes ofta i denna. Ofver de brända benen lades i många fall en kullersten af 40 till 50 cm. i genomskärning. Denna stack flerstädes upp några cm. öfver jordytan. I vissa fall förekom öfver brandgropen en ofvan jord icke synlig sättning af smärre stenar, och äfven urnan var stundom omgifven af småstenar.
4 ETT URNEGRAFFÄLT I VÄSTERGÖTLAND. 235 Nedanstående sammanställning angifver grafvanäs väsentliga karaktärer. De med * utmärkta grafvarna innehöllo äfven andra föremål än de i tabellen angifna. Grafvar. Med lerkärl och oftast brända ben. Med hartstätning och oftast brända ben. Med endast brända ben. Utan fynd (blott brandjord). Täckta af en kullersten. 18, 32, 44, 49, 51, 53, 55(?), 56, 57, 63*, 66. 8, 16, 29, 39, 42, 43, 65, 68, 69* , 35. Med sättning af smärre stenar öfver grafven eller kring urnan. Utan betäckning. 1, 36* , , 50, 59. 4, 9, 12, 14, 20, 25, 26, 27, 40*. 41, 45, 46, 47 52, 61*, 67. 7, 10, 19, 23*, 24*, 33, 34*, 37, 54. 3, 11, 30, 31. 2, 5, 6, 21, Därtill kommer en liten af stenflisor bildad kista innehållande brända ben (graf 38, fig. 11, se nedan!) I det följande komma blott de grafvar att närmare behandlas, som innehöllo hopsättbara lerkärl eller fornsaker af järn, brons och sten eller ock utmärkte sig genom någon i ögonen fallande afvikelse från flertalet. Graf 1. Innehöll ett med några få småstenar omgifvet lerkärl (fig. 2), hvars botten stod 40 cm. djupt. Intet omgifvande brandlager märktes. Kärlets form erinrar närmast om situlans, men öfre delen är mycket skadad. Höjd c:a 17 cm., bukdiameter 17 cm., bottendiameter 12,2 cm. I urnan fanns en mängd brända ben. Graf 14. På ett djup af 25 cm. anträffades en med mörk brand- Fig
5 236 ture j:son arne. jord fjdld grop af 40 cm. vidd. I denna stod med bottnen 43 cm. ett situlaformadt lerkärl med något skadad öfverkant (fig. 3). Höjd 13,i cm., mynningsdiameter 12,5 cm., bukdiameter 14,6 cm., bottendiameter 9,25 cm. Inga brända ben men askliknande lämningar anträffades i urnan. Graf 17. Under två invid hvarandra liggande smärre stenar, Fig. 3. hvilkas öfverkant befann sig - 7 cm. djupt, anträffades en ring af hartstätning till träkärl, 25 cm. i diameter. Inom denna lågo hrända hen. Ofvanpå dessa hittades en halfrund skära af järn med en nit genom den korta och nästan utan afbrott i bladet fortsättande tången; bruten i två delar och utan spets. Kordalängd 16 cm. Bland benen låg en järnpryl (fig. 4) med rundad spets och fyrkantig skaftdel, 10,4 cm. lång, och djupast ned en itubruten synål af järn, 7,6 cm. lång. Grafvens botten befann sig 43 cm. djupt. Graf cm. djupt befann sig en brandgrop med en ymnig massa brända hen inom en 25 cm. vid hartsring. På bottnen lågo en halfrund skära af järn med en rostig nit i skafttenen samt en 7,8 cm. lång synål af järn med plattadt öga. Något högre anträffades en 9,6 cm. lång, smal järnnål och en afbruten järnpryl, 7,6 cm. lång. Graf 25 inneslöt en stor lerurna (fig. 5), som stod med bottnen 62 cm. djupt. Vid kärlets öfverkant hittades flera stora kolstycken och ini detsamma något brända hen. Kärlet, som tyvärr gick sönder efter upptagandet, mätte c:a 25 cm. i höjd och c:a 90 cm. i omkrets. Bottendiameteru Fig. 4. uppgick till 13,2 cm., och den högt ansatta buken mätte 25 2/» å 30 cm. i genomskärning. Från buken sluttade sidorna in emot mynningen, och strax nedanför denna sutto två vertikala öron, anbragta midt emot hvarandra. Godset är rätt tunnt och välbrändt, af 0,8 0,9 cm. tjocklek.
6 ETT URNEGRAFFÄLT I VÄSTERGÖTLAND. 237 Graf 26. Med öfverkanten 45 cm. och bottnen 52 cm. stod en lerurna, hvars öfre del afslagits. I urnan fanns en myckenhet brända ben och 5 rostiga bitar af en järnfibula af La Te netj)). Urnans diameter c:a 35 cm. Öfverkanten tjock, något facetterad. Graf 30. C:a 20 cm. djupt anträffades ett brandlager af omkring 80 cm. diameter och 30 cm. tjocklek. Öfverallt ymnigt med kol, särskildt upptill. Under en liten häll, c:a 10x15 cm., befunno sig bitar af hartstätning jämte större delen af de Fig. 5. Vs. brända benen. Graf 32. Under en kullersten, e:a 70x60x40 cm. stor, hvars öfre yta befann sig +3 cm. ofvan jord, låg en flat häll, c:a 5 cm. tjock och 30x30 cm. i ytvidd. Under denna åter stod med bottnen 63 cm. djupt en tillplattad lerurna, troligen af blomkruksform, c:a 18 cm. hög och med en diameter upptill af omkring 20 cm. I krukan lågo brända ben. Vid urnans öfverkant fanns ett på sned liggande, omstjälpt litet bikärl af lera med fot och ett par horisontala valkar kring sidan (fig. 6). De utpressade valkarna motsvaras af intryckningar på insidan och bottnen likaledes af en invändig fördjupning. Godset är ljust och välbrändt, c:a 0,8 cm. tjockt. Höjd 6,8 cm., mynningsdiameter 8,5 cm., bottendiameter 5,4 cm. Några bitar till bottnen af ett tredje lerkärl anträffades där bredvid. Graf 34. Brandgrop af 60 cm. djup och 70 cm. diameter med ett 25 cm. tjockt brandlager, bestående af en väldig mängd stora kol. I gropen hittades hartstätning samt obetydligt med brända ben. Ofvanpå dessa lågo öfverst mot östra kanten en halfrund skära af järn (fig. 7) med lång smal tånge och en skadad krmnknif af järn (fig. 8).
7 238 TUBE j:son ÅKNE. Graf 36. Kringsatt med sten stod en illa krossad lerurna med svag antydan till hals och en bottendiameter af 10,3 cm. I Fig. 7. Vs. Fig. 8. Vsdenna lågo brända ben, öfre hälften af en järnsynål med aflångt öga, ett remändbeslag (tig. 9) och en ring nied remsölja (fig. 10), båda af järn. Remändbeslaget är kort och smalt med en liten Fig. 9. 'A. Fig. 10. Vs. Fig. 11. knopp i den nedre ändan och med sexkantig genomskärning; längd 3,5 cm. Järnringen mäter 3,3 cm. i diameter. Beslaget är söndrigt. Graf 38. På 30 em. djup låg taket af en liten stenkista (fig. 11), bildad af 3 tunna flisor och täckt af 4 sådana. Bottnen befann sig 51 cm. I kistan funnos en myckenhet stora brända ben, däribland hela ryggkotor, samt en rostig synål af järn, 10,1 cm. lång.
8 ETT URNEGRAFFÄLT I VÄSTERGÖTLAND. 239 Graf 40. På ett område af 1,5 m. diameter anträffades 32 cm. djupt en mängd brända benbitar kringströdda ned till 73 cm. djup. Vidare funuos bitar af ett lerkärl (fig. 12) samt i bottnen af gropen ena hälften af samma kärl. Öfverst i grafven lågo ett par järnfragment. Lerkärlets bottendiameter är 12,8 cm.; buk- Fig. 12. diametern 22 å 23 cm. Till formen erinrar det närmast örn lerkärlet i graf 25. Upptill är ett vertikalt öra anbragt. Ytan är delvis mörk (grafiterad?) och glättad. Kärlet är orneradt med ett slags instuckna punkter, anbragta i sicksack och 2- till 3-dubbla rader upptill och nedtill samt förbundna på ett mäanderliknande sätt. Af de två små järnbitarna utgör den ena hälften af en platt ring med 3,2 cm. diameter, möjligen till ett rembeslag, den andra ett platt stycke af 2,15 cm. längd och c:a 1,3 cm. bredd (rembeslaget?) Graf cm. djupt anträffades ett litet lerkärl med brända ben. Kärlet (fig. 13) är rätt söndrigt, afviker något från situlaformen och har en svagt oval mynning, möjligen beroende på sammanpressning efter nedsättandet i grafven. Höjd 11,5 cm., mynningsdiameter c:a 11 cm., bukdiameter 13,2 cm., bottendiameter 9 cm.
9 240 TURE J:SON ARNE. Graf 52. På 44 cm. djup stod i mörk jord en liten, rätt väl bibehållen lerurna af situlaform (fig. 14). Höjd 13,6 cm., mynningsdiameter c:a 11 cm., bukdiameter 13 cm., bottendiameter 8,4 cm. Graf 53 (fig. 15). Under en förlängdt kubisk sten (70x75x x55 cm.), hvars öfre yta befann sig +8 cm. ofvan jord, stod ett stort lerkärl med bottnen 72 cm. På dettas botten fanns en myckenhet irända ben, och ofvanpå dessa stod i lemman ett uppoch nedvändt bikärl (fig. 16) af välbrändt gods. Det stora kärlet, hvars öfre del är mycket skadad, liknar lerkrukan i graf 56. Bottenbitarna äro 1,7 cm. tjocka. Höjden torde säkert ha uppgått till minst 20 cm., bukdiametern är 20,5 cm., bottendiametern 11,7 cm. Det glättade bikärlet är af ljusbrand lera med ytan mycket
10 ETT URNEGRAFFÄLT I VÄSTERGÖTLAND. 241 sprucken. Bottnen sönderfallen. Höjd 7,4 cm., mynningsdiameter 7 cm., bukdiameter 9,3 cm., bottendiameter 5,3 cm. Graf 56. Med öfre ytan + 4 cm. ofvan jord, men täckt af en enbuske, låg en kullersten, 70 x x 40 x 30 cm. stor. Under denna stod ett lerkärl (tig. 17) med bottnen 72 cm. djupt och innehållande brända ben. Kärlet är jämförelsevis högt och smalt och försedt med en insvängd Tig. 19. hals. Höjd c:a 25,5 cm., bukdiameter 20 cm., mynningsdiameter 16 å 17 cm., bottendiameter 12 cm. Graf 61. På 63 cm. djup stod en tillplattad krama innehållande en stor mängd brända ben och en bronsfibula (tig. 18 och 19). Afven utom urnan låg en del brända ben. Af kärlet är blott bottnen något så när bibehållen. Dess diameter är 13,9 cm. Godset är c:a l,i cm. tjockt och tämligen löst brändt. Fibulan, som är något
11 242 ture j:son arne. förböjd genom eldens inverkan, tillhör la Tene II-fibulornas typ, hvilkas förnämsta kännetecken är, att fotens uppåt- oell tillbakaböjda del omfattar bågen utan att vara sammanvuxen med densamma. Å det bågomfattande partiet finnes en tvärgående fördjupning för emaljinläggning. Spiralen är lång, fortsätter direkt i bågen och är upplindad kring en tväraxel af järn med små bronsknoppar i ändarna, af hvilka den ena bortfallit. Bågens längd 3,6 cm. Spiralens längd 5,2 cm. Fig. 20. V». Fig. 21. Vs. Graf 63. Med öfre ytan +5 cm. ofvan jord låg en kullersten af 50 cm. diameter. Under denna sträckte sig ett slags»kulturlager», d. v. s. omarbetad jord, till ett djup af - 90 cm. Kringspridda i detta lager hittades brända ben samt bitar af en grafurna, ett välbrändt fyrsidigt bibbi af lera (fig. 20) samt en liten flintspån. En större del af bikärlet hittades 87 cm. djupt och den runda bottnen till grafurnan 53 cm. Grafurnan har troligen varit situlaformad. Bottnens tjocklek uppgår till 2,2 cm. Det fyrsidig» bikärlet är af ljust gulröd lera och väl brändt samt glättadt, men tyvärr rätt söndrigt. Ofverkanten är slätt horisontal. Sidornas längd är upptill resp. 10 och 9,5 cm., i bottnen 8 och 7,3 cm. Höjd 6,i cm. Graf 67. På 24 cm. djup anträffades svart jord, och 43 cm. stod en liten lerkruka af situlaform (fig. 21), innehållande brända ben. Höjd 12 cm., bukdiameter 12,6 cm., bottendiameter 7,35 cm.
12 ETT URNEGRAFFÄLT I VÄSTERGÖTLAND. 243 * Graf 69. Med öfre ytan +3 cm. ofvan jord låg en kullersten, hvars undre del sträckte sig 33 cm. djupt. Därunder fanns ett svart brandlager, i hvilket hittades hartstätning till ett träkärl, brända ben och en i 3 delar sönderbruten skära af järn (fig. 22), med glödpatina. Tångedelen afsmalna!- triangelformigt mot ändan, Fig. 22. Vs. och genom den gå fem nitar utan hufvuden, liknande dem, som förekomma i tången på la Téne-tidens eneggade svärd. I kanterna af tången finnas ytterligare 2 halfrunda inskärningar. Härtill kommer en före undersökningen på fyndplatsen hittad skära af järn (fig. 23), på båda sidor längs ryggen ornerad med en rad af x-formade ornament. Tången saknas nästan fullständigt, blott en nit kvarsäter vid ryggsidan. Troligen har tången varit försedd med en rad af nitar liksom skäran i graf 69. Eggen är mycket uppslipad och nött. Fig. 23. Vs. För att få en säker kännedom örn gratial tets ålder äro vi hänvisade till de i grafverna funna metallföremålen, enär lerkärlen på grund af starka lokala variationer och sin hittills i Sverige tämligen sparsamma förekomst ej kunna anses lämpliga som utgångspunkt för en dylik undersökning. Bronsfibulan i graf 61 visar hän till den förromerska järnåldern, århundradena närmast före. Kr. f. För min del skulle jag helst vilja sätta den till slutet af andra århundradet före Kr. f.
13 244 TURE j:son arne. Besläktade fibulor med emaljinläggning äro funna vid Klefva- Gumsegården i Kinne-Klefva socken i Västergötland, vid Hammoor i Holstein och Grabow i Mecklenburg. 1 Järnfibulan med sin korta spiral torde ha öfverensstämt med den fragmentariska Abula, som för några och 20 år sedan hittades i graf vid södra Lund i Flistads s:n, Östergötland. 2 Till tiden bli de båda Järnsysslafibulorna alltså ungefär samtidiga järnfibulan möjligen något yngre. Redan förut har påvisats, huru järnskäran i graf 69 på grund af nitarnas stora antal och utseende kan sättas i tidsförbindelse med la Téne-tidens eneggade svärd, af hvilka flera blifvit funna t. ex. vid Öfre Ålebäck på Öland. 3 Till samma tid århundradet före Kr. kunna också remändbeslaget samt ringen med rembeslag från graf 36 föras. Afven öfriga föremål af järn, nålar, prylar, skäror och krumknifvar m. m., äro mångfaldiga gånger anträffade i brandgrafvar från den förromerska järnåldern. Sannt är visserligen, att dessa sistnämnda saker äfven anträffats i grafvar från de första århundradena efter Kr. f., såväl i brandsom skelettgrafvar, men då på Järnsysslagraffältet inga för romersk tid särskildt utmärkande föremål äro hittade och alla skelettgrafvar saknas, torde man med stort skäl kunna draga den slutsatsen, att samtliga hittills undersökta grafvar tillhöra tiden före det romerska inflytandet. Betraktar man närmare den förut gifna tabellen, finner man, att de brända benen i 30 fall blifvit bisätta i en urna, i 20 fall i ett med harts tätadt träkärl. Det är min tro, att man äfven i öfriga fall användt ett nu förmultnadt omhölje för benen, sannolikt af trä och utan tätning. Med stort skäl kan man karaktärisera graffältet som ett urnegraffält. Samtida sådana äro bekanta i mängd från hela Nord-Tyskland och Danmark, men på den Skandinaviska halfön känner man hittills knappast något förromerskt mer än det vid Järnsyssla. Det skulle i så fäll vara en del af graffältet vid Alvastra4 i Östergötland, som i fråga örn brand- 1 T. J Arne: Svenska emaljerade föremål från den förromerska järnåldern i Studier tillägnade Oscar Montelius, Stockholm O. Montelius: Brandpletter i Östergötland i Månadsbladet 1882, sid F. Baehrendtz: Graffältet vid Öfre Alebäck i Månadsbladet T. Arne: Järnålder egrafältet vid Alvastra I och II i Meddelanden från Östergötlands Fornminnesförening, 1903 och 1904.
14 ETT URNEGRAFFÄLT I VÄSTERGÖTLAND. 245 grafvan^ visar åtskilliga öfverenstämmelser med Järnsysslafältet, och i någon män den af d:r Salin undersökta grafplatsen vid Åsby i Edsbo socken, Uppland. 1 Vanligare äro enstaka fynd af urnor med brända ben och fornsaker under flat mark. Troligen härstamma äfven dessa fynd från större grafplatser, som ej vetenskapligt undersökts. I Västergötland känner man följande fynd från den förromerska järnålderns senare del, de tre sista århundradena före Kr. f. Vid Klefva Gumsegården i Klefva s:n, Kinne hd, upptäckte docenten Almgren 1899 ett par brandgropar, innehållande eldskadade fragment af 2 bronsfibulor med emaljinläggning, en fingerring af brons, järnplåtar med bronsbeläggning, i hvilken finnas drifna ornament, lerkärlsbitar, en järnfibula af la Téne-typ samt brända ben. 2 (St. H. M ). Vid Stommen i Kölaby s:n hittades i en urna, som vid upptagandet sönderföll, en skära, ett sågblad, en pincett, en pryl och en la Téne-II-fibula af järn, 2 stycken af skifferbrynen samt 2 nu förkomna synålar af järn. 3 (St. H. M ). Vid Skattegården Asen i Egda s:n har i en urna hittats en ändknopp af brons och järn till en halsring. (St. H. M ). På Jeppagården, Jättened i Friggeråkers eller Gudhems s:n gjordes tor ett 10-tal år sedan ett fynd af 6 ofullbordade bronsfibulor af la Téne-III-typ, en mängd bronstenar och diverse andra bronsföremål samt ett orneradt benföremål, möjligen handtag till ett järnredskap. En Abula finnes i Statens historiska museum (inv ), den öfriga delen af fyndet i Skara museum. 4 Vid Asmundstorp, Nederstegårdens ägor i Lundby s:n hittades i en hällkista från stenåldern nära grafvens nordöstra hörn jämte kol och brända ben en bit af e'n bronshalsring samt en ihålig bronsknopp till densamma. Omkring 15 fot sydväst örn grafvens södra ända låg nära jordytan en annan bit af en bronshalsring. (St. H. M. 8059). 1 Månadsbladet , sid. 114 och O. Almgren: Nyfunna brandgropar från la Tene-tiden i Västergötland. Sv. Fornminnesföreningens tidskrift Jfr illustrationerna i Månadsbladet , sid Jättenedsfyndet i Månadsbladet 1896, sid. 100.
15 246 TURE.KSON ARNE. Från Värings s:n förskrifver sig en trekantig järnfibula af la Téne-III-typ. (Skara museum). Vidare äro tre bronshalsringar funna i Västergötland, däraf en i Älingsåstrakten (St. H. M. 69Q7, Sv. Fmf. Tidskr. Band V, sid. 34, fig. 15) och en fragmentarisk i Istorps södén (St. H. M. 9519). Sannolikt från Västergötland är en bronssitula, som förvaras i Statens historiska museum under inventarienumret Ett i Sköfdetrakten funnet bronskärl af situlaform med järngrepe är troligen något yngre, enär buken bildar en skarp vinkel i motsats till den harmoniska rundning, som är vanlig å la Ténetidens situlor. (St. H. M..7523). De sist omnämnda fynden af bronssitulor troligen tillverkade i norra Italien ha sin betydelse för studiet af den samtida keramiken. I fyndbeskrifningen har upprepade gånger talats om situlaformade lerkärl (grafvarna 1, 14, 47, 52, 63, 67 i viss mån också 53 och 56), utmärkta genom vid mynning, kort hals och en buk, hvars största bredd ligger ofvan midten, strax under halsen. Till formen erinra de onekligen om metallsitulorna. Frågan gäller då, örn de förra utgöra en direkt efterbildning af de senare. Något absolut hinder föreligger ej, ty förebilderna lia ju trängt ända hit upp till Sverige i Heda s:n i Östergötland är äfven en bronssitula funnen, liksom samtida situlaformade lerkärl äro upptäckta vid det närbelägna Alvastra. Men örn också direkt efterbildning af dessa sena situlor kan ha förekommit, synes det mig dock sannolikare, att Järnsysslakeramiken väsentligen hör samman med den, som träffas i Nordtyskland mellan Elbe och Oder. Också här trälfas mer eller mindre situlaformade lerkärl. Sådana äro kända från Mecklenburg (R. Beltz: Die Vorgeschichte von Mecklenburg, sid. 107 och f.) samt Holstein och Lauenburg (Steinley och Hammoor, se J. Mestorf: Urnenfriedhöfe in Schleswig-Holstein, sid. 26, pl. IX: 15 och densamma: 41. Bencht des Museums v återlända eker Alterthumer, Kiel 1897), hvaremot denna typ under förromersk tid knappast synes förekomma öster om Oder. Det faller genast i ögonen, att buken hos dessa tyska situlaformade urnor är mera skarpt markerad och fotpartiet smalare, hvarjämte den utåtvikna mynningen är genom en rand skild från halsen. Situlaefterbildningar torde man också kunna kalla de öronförsedda lerkärl, som upptäckts vid Sönder Badbjerg på Jylland, och deras öronlösa motsvarigheter på Born
16 ETT URNEGRAFFÄLT I VÄSTERGÖTLAND. 247 holm.1 Emellertid äro dessa af annan art än de tyska och erinra mera om sådana Järnsysslakärl som dem från grafverna 1, 25 och 56. Så länge materialet är så sparsamt som för närvarande, är det gifvetvis svårt att bestämma lerkärlstypernas inbördes släktskap, i all synnerhet som keramiktillverkningen alltid tenderar att utveckla sig till en lokalindustri med dess egendomligheter. Jag är likväl böjd att antaga, att de situlaformade lerkärlen i Sverige uppstått genom ett inflytande från sydväst. Från Norditalien och Illyrien, bronssitulornas hemland, där redan efterbildningar i lera gjordes, trängde kännedomen örn deésa typer öfver Alperna till sydvästra Tyskland, Frankrike och England. 2 Från sydvästra Tyskland gingo inflytelser upp till Elbe-området och medförde den nya lerkärlstypen, som sedan spridde sig till Skandinavien. I fråga örn sådana kärl som det i graf 56 funna och de nyss omtalade danska typerna kan det ju dock tänkas, att de utgöra direkta ättlingar af de former, som torefunnos under den yngre bronsåldern. 3 Det ornerade och ursprungligen svartglänsande lerkärlet från graf 40 äger en viss likhet med la Téne-tidens glänsande svarta och vinkelornerade, situlaformade krukor från Holstein och Mecklenburg (se föregående citat: Beltz, Mestorf). Mönstret är emellertid oredigt och på grund af kärlets fragmentariska tillstånd svårt att följa. Tre af de bevarade lerkärlen förekommo som bikärl i eller vid grafurnan. De äro samtliga väl brända och af ljust rödgul färg. Sannolikt ha de åtminstone 2 af dem tjänat till förvaring af näringsämnen. Det upp- och nedvända bikärlet kan tänkas ha innehållit en vätska, som gjutits öfver de brända benen, liksom man hos grekerna göt vin öfver desamma. Under det att godset i benurnorna är mera vårdslöst brändt, hvilket tyder på, att de förfärdigats enkom för begrafningstillfället, ha bikärlen säkerligen förut haft en annan användning. Den bättre bränningen har gjort, att man i Sverige intill de senaste åren knappast kände annat än bikärl från la Töne-tiden. Sådana äro funno vid Strånäs 1 S. Miiller: Ordning af Danmarks Oldsager, Jernalderen, (ig. 52, A. Evans: On a late-celtic urn-field at Aylesford, Kent., sid Sophus Muller: Ordning af Danmarks Oldsager, Bronzealderen, fig. 261.
17 248 TURE j:son arne. i Strå s:n och Södra Lund i Flistads s:n i Östergötland samt vid Klefva-Gumsegården i Klefva s:n, Västergötland och Sojvide i Sjonhems s:n, Gottland. Det lilla bikärlet med fot och profilerad vägg från graf 32 utgör möjligen en klumpig afläggare af de med drejskifva tillverkade eleganta kärl af rätt liknande form, som förekomma jämte la Téne-II-fynd i mellersta Tyskland (t. ex. Eischleben i hertigdömet Gotha)1 och i Frankrike. Det fyrsidiga lerkärlet är det enda kända af denna form i vårt land. I Danmark äro funna flera fyrsidiga lerkärl med lock från den yngre bronsåldern och i Italien äro lerkärl med fyra väggar kända från en tidigare del af dess järnålder. 2 Örn keramiken liksom den emaljinlagda bronsfibulan tala örn ett inflytande från sydväst, så synes däremot grafinventariet i andra afseenden tala för en påverkan från öster. Krumknifven, prylarna, nålarna och skärorna af järn äro typer, som påträffas under samma tid i Östergötland och Uppland och som tillhöra den östliga kulturkrets, som omfattar Öland, Bornholm och i viss mån Gottland, samt vidare Weichselprovinserna och landet fram emot Oder. Det är ju också helt naturligt, att en provins som Västergötland, hvilken å ena sidan går ut till Västerhafvet, å den andra genom Vättern förenas med det rika, från de sydöstra baltiska länderna påverkade Östergötland, skall bli mötesplatsen för olika kulturströmningar. Afven andra västgötafynd antyda detsamma. De föremål, som hittades vid Klefva Gumsegården, visa mot sydväst, under det att Kölabyfyndet häntyder på ett östligare inflytande. Såsom fig. 1 visar ligger några och 20 m. väster örn grustaget ett stort jordblandadt röse med flat yta, 60 cm. i höjd och 20 m. i diameter. Öster och väster örn detta röse med kanten ett par meter därifrån ligga två stensättningar af cirkelrund form. Den östra, bestående af en dubbel stenring med ett par stenar inuti och med en diameter af 3,15 x 3,40 m., genomgräfdes till ett djup af 1 m. utan vidare resultat. Stenarna höjde sig öfver marken högst 5 cm. 1 Florschutz; Das limén feld atif dem Simmel bei Eischleben i Mitteilungen der Vereinigung flir gotaische Gesell, u. Altertumsk Montelius: La civilisation primitive en Italie I. Série B, Pl. 43, fig. 14.
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 32 SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT.! / ELFTE BANDET. Isa häftet. INNEHÅLL: MONTELIUS, OSCAR, Ett i Sverige funnet fornitaliskt bronskärl. Bidrag till vår kunskap om handelsförbindelserna mellan
Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, Ingår i: samla.raa.
Meddelanden från Skåne Hansen, Folke Fornvännen 23, 53-57 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_053 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. 53 egentliga plats, varigenom den kulturhistoriskt
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.
Det stora guldfyndet från Sköfde Arne, Ture J. Fornvännen 1, 92-95 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_092 Ingår i: samla.raa.se DET STORA GULDFYNDET FRÅN SKÖFDE AF T. J. ARNE. movember 1904
Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.
Ett silfverfynd från vikingatiden Rydbeck, Otto Fornvännen 1, 186-190 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_186 Ingår i: samla.raa.se ETT SILFVERFYND FRÅN VIKINGATIDEN OTTO RYDBECK. Heljarp,
HAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv.
HAMMENS HÖG Hammens hög (RAÄ 1) är en gravhög som ligger på Hammenhög nr 35 strax norr om byn, väster om vägen mot Smedstorp. Högen är runt 30 meter i diameter och 5 meter hög. Den är ganska skadad av
Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i:
Urnegravar vid Augustenborg i Borrby sn., Skåne Arbman, Holger Fornvännen 29, 56-59 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1934_056 Ingår i: samla.raa.se FYND 0( H FÖREMÅL I SVENSKA MUSEER URNEGRAVAR
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken
En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken Populärvetenskaplig sammanfattning Johanna Lega Västarvet kulturmiljö 2018 En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar
PM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Rapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
Ett graffält i Skåne från äldre järnåldern Rydbeck, Otto Fornvännen 2, 125-138 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1907_125 Ingår i:
Ett graffält i Skåne från äldre järnåldern Rydbeck, Otto Fornvännen 2, 125-138 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1907_125 Ingår i: samla.raa.se Ett graffält i Skåne frän äldre järnåldern. 125
Hjulformiga spännen Montelius, Oscar Fornvännen 4, Ingår i: samla.raa.
Hjulformiga spännen Montelius, Oscar Fornvännen 4, 109-119 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1909_109 Ingår i: samla.raa.se HJULFORMIGA SPÄNNEN AF OSCAR MONTELIUS. sydöstra Södermanland, vid
2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland
Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk
Myntfynd från Bösarps kyrkogård, Skytts härad, Skåne Norström, Rosa Fornvännen 1, Ingår
Myntfynd från Bösarps kyrkogård, Skytts härad, Skåne Norström, Rosa Fornvännen 1, 191-195 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_191 Ingår i: samla.raa.se MYNTFYND FRÅN BÖSARPS KYRKOGÅRD, SKYTTS
STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7
Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning
Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille
BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21
Den senare förromerska järnåldern i Sverige Arne, Ture J. Fornvännen 14, 188-223 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_188 Ingår i:
Den senare förromerska järnåldern i Sverige Arne, Ture J. Fornvännen 14, 188-223 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_188 Ingår i: samla.raa.se 188 7". J. Arne. lingshistoria. Flera dunkla
Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Långbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Brista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Undersökningar i Kronobergs län år 1905 Kjellmark, Knut Fornvännen 1, 158-168 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_158 Ingår i:
Undersökningar i Kronobergs län år 1905 Kjellmark, Knut Fornvännen 1, 158-168 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_158 Ingår i: samla.raa.se UNDERSÖKNINGAR I KRONOBERGS LÄN ÅR 1905 KNUT KJELLMARK.
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:
FORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8)
FORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8) - 2 (8) Lill-Telsar 3 (8) Äyräpää 1936 KM 10247: 1 5, 10437: 1 13 År 1935 hittade Elis och Erik Åberg på gården av sitt hem Åberg i Övermalax i ett
Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.
(1/2) Vår beteckning: AL 2014.45 Lst beteckning: 4311-30930-2014 Rapport 2014:29 Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1,
RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna
Grevagården. Karlskrona socken, Karlskrona kommun. Arkeologisk förundersökning. Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg
Grevagården Karlskrona socken, Karlskrona kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2008:5 Ylva Wickberg Bakgrund I samband med schaktarbeten för ledningar till ny utomhusbelysning på
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 35 SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. TOLFTE BANDET. lia häftet. INNEHÅLL: MONTELIUS, OSCAR, Östergötland under hednatiden. Med» 33 fig.... 1. FLENTZBERG, ANT., Våra»stenyxor med skafthål», en
Stenålder vid Lönndalsvägen
Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN
Lämningar på Trollåsen
UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar på Trollåsen Västergötland, Askims socken, Hylte 1:5, RAÄ 22 och 168 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2005:3 ARKEOLOGISK SLUTUNDERSÖKNING Lämningar
Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1
a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge
Trummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg
Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala
======== kunde undersöka ett par rösen i Vörå, beslöt jag, att för. detta ändamål välja de av mig senaste höst på Lågpeltkangas
V ö r å. ======== Då av mitt stipendium ännu återstod så mycket, att jag kunde undersöka ett par rösen i Vörå, beslöt jag, att för detta ändamål välja de av mig senaste höst på Lågpeltkangas upptäckta
Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning
Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),
Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome
UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar i Dvärred, Lindome Västergötland, Lindome socken, Dvärred 2:22, RAÄ 357 Marianne Lönn UV VÄST RAPPORT 2004:7 ARKEOLOGISK KONTROLL Flatmarksgravar
Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.
Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54
FU Söbben 1:19 XX FU. Mattias Öbrink. Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun. Mattias Öbrink.
XX FU FU Söbben 1:19 FU Söbben 1:19 Mattias Öbrink Rapport 2007:28 Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun Mattias Öbrink Rapport 2007:28 Rapport från utförd arkeologisk
ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17
1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.
Marielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi
Marielund 3:2 Särskild utredning Nättraby socken, Karlskrona kommun Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi Innehåll Inledning och bakgrund... 2 Topografi och fornlämningsmiljö... 2 Fältarbetets genomförande...
Undersökning af en grafhög vid Tinkarp nära Sofiero Gustaf Adolf (Prins) Fornvännen 1,
Undersökning af en grafhög vid Tinkarp nära Sofiero Gustaf Adolf (Prins) Fornvännen 1, 53-62 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1906_053 Ingår i: samla.raa.se ^V*'** \ rim '" ull''!'"''''?"'
Två fynd från den förromerska järnåldern. 2. Fyndet från Ysane Ekholm, Gunnar Fornvännen 14,
Två fynd från den förromerska järnåldern. 2. Fyndet från Ysane Ekholm, Gunnar Fornvännen 14, 227-231 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1919_224 Ingår i: samla.raa.se Toå fynd från den förromerska
Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06
Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 ArkeoDok Rapport 2007:2 Rapport Dyple Bakgrund År 1899 påträffades vid Dyple i Tofta socken
Hemfosatorp. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland
Hemfosatorp Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll av fornlämning Västerhaninge 193:1, Hemfosatorp 1:22, Haninge kommun, Södermanland Kjell Andersson Rapport 2009:4 Hemfosatorp Arkeologisk
E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002
2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas
Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37
Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U
Stensättning i Säveåns dalgång
ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6 :18 Stensättning i Säveåns dalgång Göteborg 130 och 316 Stadsäga 747:148 Oregelbunden stensättning m.m. Efterundersökning och kartering Göteborgs kommun Stina Andersson BILD ARKEOLOGISK
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
ANTIKVARISK KONTROLL
P 4057 ANTIKVARISK KONTROLL med anledning av schaktningsarbete för åtgärd i samband med avlopp Invid hus C4:115 och C4:117 i Ultuna, Fastighet: Ultuna 2:23 Bondkyrko socken, Uppland Av Helena Hulth & Jens
Gravfynd med järnskäror från Västerhaninge Moberg, Carl-Axel Fornvännen Ingår i:
Gravfynd med järnskäror från Västerhaninge Moberg, Carl-Axel Fornvännen 321-325 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1953_321 Ingår i: samla.raa.se (= J. Hampel, A bronzkor emlékei magyarhonban,
Kolje i Ärentuna. Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten. Hans Göthberg. Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun
Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning inför flytt av runsten Hans Göthberg Raä 6:1 Kolje 7:1 Ärentuna socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2015:24 Kolje i Ärentuna Arkeologisk förundersökning
Utkanten av en mesolitisk boplats
UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utkanten av en mesolitisk boplats Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 7:28, 8:2, RAÄ 74 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:
En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101
Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23
Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23 Dnr 421-2619-1997 och 421-4445-1997 Kart- och ritmaterial: Henrik Pihl, UV Syd och Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild Kartor ur allmänt
FOLKSKOLANS GEOMETRI
FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt
arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Symboliska miniatyryxor från den yngre järnåldern Almgren, Oscar Fornvännen 4, Ingår i:
Symboliska miniatyryxor från den yngre järnåldern Almgren, Oscar Fornvännen 4, 39-42 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1909_039 Ingår i: samla.raa.se Fig. 5. Bärnsten. V v SYMBOLISKA MINIATYRYXOR
Norra gravfältet vid Alstäde
Norra gravfältet vid Alstäde Både söder och norr om järnåldersbebyggelsen vid Vallhagar ligger stora gravfält (Sälle respektive Alstäde). Även ett mindre gravfält har hittats i närheten. Problemet är bara,
Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare:
VÄSTRA TOLLSTAD 157. ALVASTRA KLOSTER SHM/KMK 16374, 16811, 17033, 17237, 17555, 18401, 18802, 19149, 19415, 19675, 20095, 20106, 20395, 20748, 21068, 21530, 21855, 22111, 22416, 22617, 22959, 22972, 23127,
glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid
Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten
Utvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9
Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:
Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1
Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Ridhus vid Skälv Östergötland, Norrköpings socken (f d Borgs socken), Norrköpings kommun, fastighet Borg 11:2 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Undersökning av gravar i Tullportsparken, Härnösand, Ångermanland.
Rapport 1908 Undersökning av gravar i Tullportsparken, Härnösand, Ångermanland. Fornlämning, Raä 17 Fastighet, Socken, Härnösand Kommun, Härnösand Landskap, Ångermanland Oskar Almgren , il v s k r i f
Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng
UV VÄST RAPPORT 2000:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Nedläggning av en vattenledning mellan Morup och Björkäng Halland, Falkenbergs kommun, Morup socken, Morup-Lyngen 34:1, 5:1 och 17:1, RAÄ 20, 104, 107
Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby
uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24
Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland
Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591
Röntgenfotografering av fornsaker Olson, Gillis Fornvännen 22, Ingår i: samla.raa.
Röntgenfotografering av fornsaker Olson, Gillis Fornvännen 22, 179-182 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1927_179 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. Röntgenfotografering av fornsaker.
Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun
Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Kaklösa backe. Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer
UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta 12:4 Bo Annuswer UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Kaklösa backe Närke, Asker socken, Valsta
Schaktkontroll Spånga
Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.
En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i
Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk
Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed
uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58
Arkeologisk schaktningsövervakning. Uppsala slott. Landshövdingens trädgård. RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland.
Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala slott Landshövdingens trädgård RAÄ 88 Uppsala slott Uppsala stad och kommun Uppland Joakim Kjellberg 2 Arkeologisk schaktningsövervakning Uppsala slott Landshövdingens
Kabelförläggning invid två gravfält
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:62 Kabelförläggning invid två gravfält Förundersökning Fornlämning Ekeby 3:1 och Ekeby 9:1 Rista 4:4, Fornbro 5:2 och Blacksta 1:11 Ekeby socken Östhammars kommun
Hällristningar i Blekinge Jämjö-Hallarum
Hällristningar i Blekinge Jämjö-Hallarum Jämjö socken, Karlskrona kommun Inventering och dokumentation Blekinge museum rapport 2009:48 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2
Stridsyxor med dubbelholk Åberg, Nils Fornvännen 11, 147-157 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1916_147 Ingår i: samla.raa.
Stridsyxor med dubbelholk Åberg, Nils Fornvännen 11, 147-157 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1916_147 Ingår i: samla.raa.se Stridsyxor med dubbelholk. Av NILS ÅBERG. nordvästra Tyskland, framför
Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad 1:2 m fl i Falköpings kommun, Västra Götalands län
RAPPORT 2009:5 Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad 1:2 m fl i Falköpings kommun, Västra Götalands län Särskild utredning 2008 Andreas Åhman Rapport Särskild utredning inom fastigheterna Agnestad
UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1
UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Finakorset Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson Finakorset 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden
Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd
Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd Raä 56:1, 138, Hultungs 1:6, Bunge socken, Gotland Ett plundrat kulturarv Lst. Dnr: 431-5845-08 Rapport ArkeoDok 2011:60 ArkeoDok
FORNMINNESFÖRENINGENS
N:o 34, SVENSKA FORNMINNESFÖRENINGENS TIDSKRIFT. ELFTE BANDET. 3:e häftet. INNEHÅLL: Svenska Fornminnesföreningens tionde allmänna möte i Vadstena den 19 21 augusti 1901. Med 6 fig.... 255. MONTELIUS,
Crugska gården i Arboga
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands
Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län
Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen
Gång- och cykelväg i Simris
UV SYD RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK UTREDNING Gång- och cykelväg i Simris Skåne, Simris socken, Simris 35:6 Annika Jeppsson Gång- och cykelväg i Simris 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Lundby 333, boplatslämningar
boplats, arkeologisk undersökning 2009, startsida Boplats undersöks när väg 155 byggs om på Hisingen i Göteborg Med anledning av att vägverket ska bygga om Väg 155, mellan Vädermotet och Syrhålamotet på
Elkabel vid Borgholms slottsruin
Elkabel vid Borgholms slottsruin Öland Kalmar län Ludvig Papmehl-Dufay KALMAR LÄNS MUSEUM Rapport januari 2008 Elkabel vid Borgholms slottsruin Öland Kalmar län Datum: 2007-12-13 och 2008-01-08 KLM obj
Meddelanden: Tvärvetenskap länkar bålplats till grav. Inledning. Gravarna i Norum
Meddelanden: Tvärvetenskap länkar bålplats till grav Caroline Arcini, Riksantikvarieämbetet, UV Syd Caroline.arcini@raa.se Marianne Lönn, Riksantikvarieämbetet, UV Väst Marianne.lonn@raa.se Inledning När
Pagelsborg 6:1. Arkeologisk förundersökning. Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2011:7 Björn Nilsson
Pagelsborg 6:1 Arkeologisk förundersökning Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun Blekinge museum rapport 2011:7 Björn Nilsson Bakgrund I samband med kabelnedläggningar i Järnaviksområdet under våren 2011
Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland
Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark
Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13
Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun
Ett graffält under flat mark från sten- och bronsåldern Rydbeck, Otto Fornvännen 7,
Ett graffält under flat mark från sten- och bronsåldern Rydbeck, Otto Fornvännen 7, 152-168 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1912_152 Ingår i: samla.raa.se ETT GRAFFÄLT UNDER FLAT MARK FRÅN
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Ulf Sivhed 20171117 Under hösten 2017 startade en studiecirkel med syfte att klargöra om det är möjligt att inplantera rudor i de dammar, som finns
Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög
Rapport 2007:70 Arkeologisk förundersökning Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög RAÄ 12 Ödeshögs socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Mattias Schönbeck Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S
Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80
Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018 Nedra Glumslöv 8:2, fornlämning 80 SKATEBOARDBANA Glumslövs socken, Landskrona kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2018:35 Per Sarnäs
Åsmestad - Kramshagen
1 Åsmestad - Kramshagen Ortnamnet Åsmestad Äldsta kända belägg härrör från 21/1 1331. 1 Namnet skrevs då (in)... Asmunstadhum. Liknande skrivningar förekommer senare under 1300- och 1400-talet. Ett par
Bilaga 1. Anläggningslista
Bilagor Bilaga 1. Anläggningslista 78 Bilaga 2. Fyndlista 81 Bilaga 3. Gravbeskrivningar med plan- och sektionsritningar 87 Bilaga 4. Vedartsanalys 123 Bilaga 5. 14 C-analys 127 Bilaga 6. Konserveringsrapport
Dnr Ar Robin Lucas. Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten Uppsala
2015-05-20 Dnr Ar-366-2014 Robin Lucas Länsstyrelsen Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANGÅENDE DELUNDERSÖKNING AV FAST FORNLÄMNING 499:1, UPPSALA SOCKEN, INFÖR BOSTADSBEBYGGELSE INOM FASTIGHETEN
Detaljplan för Skår och Lövekulle i Alingsås
UV VÄST RAPPORT 2000:26 ARKEOLOGISK UTREDNING Detaljplan för Skår och Lövekulle i Alingsås Västergötland, Alingsås kn, Alingsås sn, Lövekulle 1:15, 1:131, 1:132, 1:133 samt 1:192 Gundela Lindman UV VÄST
E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen