IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET KANDIDATUPPSATS Företagsekonomiska institutionen VT 2008 Handledare: Bengt Öström Redovisning IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar En studie av fyra svenska industriföretags tillämpning Författare: Christoffer Carlsson Alexander Kjell

2 Sammanfattning Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den. Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet. Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt. Ett mer specificerat regelverk eller en utstakad praxis skulle leda till ännu bättre kvalité för användarna. 2

3 Förkortningar IAS International Accounting Standards IASB International Accounting Standards Board IFRS International Financial Reporting Standards IFAC International Federation of Accountants Förklaringar Derivat Ett finansiellt instrument som ger innehavaren rättigheten, men inte skyldigheten att köpa den underliggande säkerheten vid en viss tidpunkt till ett förutbestämt pris. Large Cap Stockholmsbörsens lista för de största bolagen där börsvärdet överstiger en miljard euro. Portfölj En komponering av finansiella tillgångar. 3

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Teoretisk referensram Redovisningens syfte IASB och redovisningens harmonisering Finansiella instrument IFRS Syfte och tillämpning Riskrapportering för finansiella instrument Kreditrisk Likviditetsrisk Marknadsrisk IASB:s föreställningsram Relevans Begriplighet Tillförlitlighet Validitet Verifierbarhet Jämförbarhet Metod Metodval Val av företag och risker Datainsamling Källkritik Empiri Kreditrisk Volvo Atlas Copco SKF Sandvik Likviditetsrisk Volvo Atlas Copco SKF Sandvik Marknadsrisk - Ränterisk Volvo Atlas Copco

5 4.3.3 SKF Sandvik Marknadsrisk - Valutarisk Volvo Atlas Copco SKF Sandvik Analys Relevans Begriplighet Tillförlitlighet Jämförbarhet Slutsatser Kritik till eget arbete Förslag till vidare forskning Källförteckning

6 1 Inledning I följande avsnitt kommer författarna att ge läsaren en bakgrund till ämnet. Därefter presenteras forskningsfrågorna som kommer att undersökas följt av uppsatsens syfte. 1.1 Bakgrund Utvecklingen i samhället leder till ett allt mer globalt företagande och konkurrenter finns över hela världen. Detta innebär att faktorer som valutakurser och ränteutveckling blir centrala i ett företags riskhantering. 1 Även kreditriskerna är i större utsträckning världsomfattande, vilket har visat sig på senare tid i form av bolånekrisen i USA som spridit sig världen över. 2 Företagen har därigenom ökat kreativiteten i sin handel med finansiella instrument för att motverka ett för stort risktagande och dessa instrument har blivit mer komplexa på senare tid. Den ökade komplexiteten ställer högre krav på redovisning som kan spegla en rättvisande bild av hur företaget exponerar sig för risker till följd av användandet av de finansiella instrumenten. Under år 2005 introducerades ett nytt regelverk som samtliga noterade företag ska upprätta sina årsredovisningar efter. 3 Tidigare, när nya standarder implementerats, har brister i möjligheterna till en rättvisande jämförelse mellan företag påvisats, vilket kan vara vilseledande för användare av redovisningen. De olika tolkningar företag gör första gången en ny standard införs kan ge upphov till skillnader i redovisningen fram till dess en praxis etablerats. 4 Företag, som innehar finansiella instrument, exponerar sig för olika risker som kan vara av stor betydelse för resultatet. Därför kommer upplysningarna kring dessa risker och motverkandet av dem att spela en central roll i redovisningen. Från och med räkenskapsår med början 1 januari 2007 ska den nya standarden IFRS 7 följas för riskupplysningar som gäller för samtliga företag som rättar sig efter de internationella riktlinjerna. 5 1 Samtal med Financial Risk Management-avdelning vid KPMG ( ) 2 ( ) 3 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 Standard med nya upplysningskrav 4 Samtal med Financial Risk Management-avdelning vid KPMG ( ) 5 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 Standard med nya upplysningskrav 6

7 1.2 Problemformulering Årsredovisningar har länge varit en viktig informationskälla som spelat en stor roll för analytikers, ägares och investerares prognoser och beslutsfattande. 6 Även om det finns ett brett utbud av andra källor som pressreleaser, kvartalsrapporter och bokslutskommunikéer för upplysningar i dagens informationssamhälle, är årsredovisningarna fortfarande viktig för bekräftande och komplettering av informationen. 7 I Sverige är det främst storbankerna som börjat använda sig av rapportering i enlighet den nya standarden IFRS 7 för upplysningar av risker före den blev obligatorisk. De flesta övriga branscher har skjutit på implementeringen till de årsredovisningar som avser Specialister inom området Financial Risk Management pekar på att det inte varit en helt enkel process för andra branscher att införa dessa mer krävande upplysningar rörande riskerna för finansiella instrument i redovisningen, och att en utstakad praxis ännu inte hunnit bli etablerad. Införandet av nya standarder brukar kunna medföra bekymmer för företag då det inte finns något föregående exempel att se till och ta efter. Den nya standarden IFRS 7 ställer högre krav på upplysningarna rörande kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisk. Med en hårt pressad dollar och en kreditkris som sprider sig från USA är det intressant att granska redovisningen av upplysningarna för exponering av risk förknippade med finansiella instrument för svenska industriföretag som är väldigt beroende av sin export. 8 Hur redovisar svenska industriföretag nyheterna i upplysningskraven som IFRS 7 ställer och vilka skillnader uppkommer i tolkningarna som företagen gör? Hur påverkar de nya upplysningskraven och eventuella skillnader i redovisningen de kvalitativa egenskaperna begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet som enligt IASB är viktigast ur användarnas perspektiv? 6 Smith, Dag, Redovisningens språk, 2006, Studentlitteratur Lund s Smith, s Samtal med Financial Risk Management-avdelning vid KPMG ( ) 7

8 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att genom studier av årsredovisningar analysera hur svenska industriföretags redovisning av de nya upplysningskraven enligt IFRS 7 påverkar de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet samt jämförbarhet. 8

9 2 Teoretisk referensram I denna del av uppsatsen kommer läsaren få en genomgång av redovisningens bakgrund och syfte. Vidare beskriver författarna mer ingående vad finansiella instrument är samt de risker som är förknippade med dessa. Läsaren får en redogörelse för vilka de nya kraven är som IFRS 7 ställer på upplysningarna som är förknippade med nyttjandet av finansiella instrument. Avslutningsvis beskrivs de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet samt jämförbarhet. 2.1 Redovisningens syfte Den externa redovisningen syftar till att förmedla information om företagets ställning till olika användare. Hur de utomstående användarnas informationsbehov täcks är den centrala frågan och kan tyckas vara enkel att besvara. De olika användarna av informationen som redovisas är analytiker, investerare, ägare, långivare, leverantörer, kunder, konkurrenter, anställda samt stat och kommun. Detta gör att allt användarnas olika behov måste beaktas då de använder redovisningen på olika sätt. Problem kan även uppstå på grund av skillnader i förkunskaper hos användarna. Samtidigt eftersträvas en så komplett redovisning som möjligt måste hela tiden nyttan vägas mot kostnaden. Fokus i denna studie ligger på ägare och investerare. Ägarna vill ha beslutsunderlag om de ska behålla eller sälja sina andelar av företaget, medan investerarna behöver underlaget för att analysera företaget inför ett eventuellt köp IASB och redovisningens harmonisering Det har länge funnits stora skillnader mellan länders standarder för hur företag ska redovisa. Investerare tittar allt mer runt i omvärlden efter företag att placera i och de vill försäkra sig om att informationen de får är pålitlig och jämförbar, eller åtminstone bli upplysta om vad som skiljer sig och i vilken utsträckning. Även företagen som agerar på 9 Smith, s

10 världsmarknaden ser gärna en enhetlig standard, eftersom detta skulle underlätta deras redovisning avsevärt. 10 I strävan efter att möta behovet av en gemensam redovisningsstandard grundades 1973 IASC genom en överenskommelse mellan tio länder. 11 IFAC, den internationella sammanslutningen av revisorer och IASC kom under 1981 fram till att IASC skulle vara självstyrande i sitt arbete att upprätta internationella redovisningsstandarder och i publikationer av aktuella ämnen som behövdes tas upp till diskussion. I mars år 2001 skedde en omorganisation av ISAC till International Accounting Standards Board (IASB), som idag fungerar som en icke vinstdrivande normgivare för internationell redovisning. Målet med organisationen är att förse världens allt mer integrerade kapitalmarknader med ett gemensamt språk för finansiella rapporter som bidrar till en förbättrad transparens och jämförbarhet Finansiella instrument IAS 32 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering är det regelverk som beskriver de normer för hur finansiella instrument klassificeras och vilken information som ska presenteras. Standarden för värdering och redovisning av finansiella instrument regleras däremot av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Definitionen av ett finansiellt instrument är enligt IAS 32: Ett finansiellt instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. IAS 39 tar dock inte upp alla typer av finansiella instrument. Till exempel omfattas inte de egetkapitalinstrument som företaget själva givit ut i form av emitterade aktier. Detta är naturligt eftersom det egna kapitalet per definition bestäms av skillnaden mellan tillgångarna och skulderna i företaget. Däremot omfattas egetkapitalinstrument som till exempel aktier i andra bolag som företaget äger av standarden Nobes, Christoffer & Parker, Robert, Comparative International Accounting, 2004, New York, Prentice Hall s Australien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Japan, Mexiko, Holland, Storbritannien, Irland och USA 12 ( ) 13 Smith, s

11 2.4 IFRS 7 IASB gav under 2005 ut standarden IFRS 7 som behandlar finansiella instrument och upplysningskraven kring dessa. Den ersatte de tidigare upplysningskraven i IAS 32 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificeringar samt hela IAS 30 Upplysningar i finansiella rapporter för banker och liknande finansiella institut. För räkenskapsår vilka börjar från och med 1 januari 2007 skall IFRS 7 tillämpas av såväl finansiella som icke finansiella företag. Många av de upplysningskrav som återfanns i IAS 30 och IAS 32 återfinns nu mer i IFRS 7. I vissa fall har förändringar skett av kraven och i andra fall har helt nya mer omfattande upplysningskrav tillkommit Syfte och tillämpning Alla noterade företag, koncerner och moderbolag måste rätta sig efter IFRS 7 och dess krav på upplysningar kring riskerna för finansiella instrument. 15 Nivån på vilka upplysningar som ska lämnas varierar beroende på vilken omfattning företaget använder sig av finansiella instrument samt exponeringen för finansiell risk. 16 Syftet med IFRS 7 är att förenkla för företag vilka använder sig av finansiella instrument genom att samla alla upplysningskrav för finansiella instrument under en och samma plats. 17 Ett annat syfte med IFRS 7 är att ge användarna en ökad förståelse för hur finansiella instrument påverkar företagets exponering för risk och hur de hanterar dessa risker. 18 Detta syfte uppfylls genom att företagen lämnar information om: De finansiella instrumentens påföljder för företagets resultat och finansiella ställning I vilken omfattning finansiella instruments påverkar riskexponeringen som uppkommer på grund av dessa (kvantitativ upplysning) ( ) 15 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 Standard med nya upplysningskrav 16 ( ) 17 Finansinspektionen, Dnr , Bilaga 1: Beskrivning av IFRS 7 samt följdändringar i andra standarder 18 Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 Standard med nya upplysningskrav 11

12 Vilken metod företaget använder sig av för att hantera den ovan nämnda risken (kvalitativ upplysning) Riskrapportering för finansiella instrument Enligt standarden ska information lämnas om de risker, som företaget är exponerat för genom sitt användande av finansiella instrument, så att användaren kan bilda sig en uppfattning om riskernas omfattning och karaktär. De risker som innefattas av upplysningskraven enligt IFRS 7 är kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisk. De kvalitativa upplysningskrav som ställs på företagens riskrapportering inkluderar en redogörelse för exponeringen av risken och dess uppkomst. Företagen ska även förklara sina mål, principer och metoder för att hantera och mäta riskerna som uppstår. Slutligen ska företaget peka på de eventuella skillnaderna i dessa förhållanden sedan föregående period. Företagen är även tvungna att lämna kvantitativa upplysningar för varje typ av risk som har sitt ursprung i användandet av finansiella instrument. 20 En nyhet med IFRS 7 med avseende på de kvantitativa riskupplysningarna är, att den information som ska redovisas, ska baseras på information som rapporteras internt inom företagen till nyckelpersoner i ledande ställning. 21 Med nyckelpersoner i ledande ställning menas de personer som har ansvar och befogenhet över företagets ledning, styrning samt planering av verksamheten. Här inkluderas styrelseledamöter och den verkställande direktören Kreditrisk Definitionen av kreditrisk enligt IFRS 7 är Risken för att en part i ett finansiellt instrument inte kan fullgöra en skyldighet och därigenom förorsaka motparten en finansiell förlust. 23 Enligt IFRS 7 måste företaget lämna upplysningar om vilket belopp som bäst motsvarar den maximala kreditexponeringen på balansdagen. Enligt den tidigare standarden IAS 32 var företaget endast tvunget att ange detta om det ej 19 ( ) 20 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s

13 överrensstämde mot det redovisade kreditriskbeloppet. Företaget ska även redogöra för de säkerheter som finns för krediterna samt redovisa information om kreditkvaliteten på de finansiella tillgångarna Likviditetsrisk Likviditetsrisken definieras som Risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. 25 IFRS 7 kräver att företag ska lämna en löptidsanalys för sina finansiella skulder som visar återstående kontraktstid till förfall samt hur företaget hanterar den risk som är förknippad med denna. 26 Enligt den tidigare standarden IAS 32 fanns inga krav på att en löptidsanalys skulle lämnas Marknadsrisk Marknadsrisken definieras som Risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. 28 Dessutom delas redovisningen av valutarisk vanligtvis in i transaktionsriskexponering och omräkningsexponering. Transaktionsriskexponeringen består av de risker som uppstår när in- och utflöden sker i olika valutor. Omräkningsexponeringen är den exponering som omräkningen av olika valutor till svenska kronor innebär vid upprättandet av koncernbalansräkningen. 29 I tidigare regelverk har det funnits riktlinjer för redovisandet av ränterisk men inte i samma utsträckning vilken valutarisk företaget är exponerat för. Det som är nytt i IFRS 7 är att företag nu måste upprätta en känslighetsanalys för varje typ av marknadsrisk som de är exponerade för på balansdagen. Andra prisrisker inkluderar till exempel aktieprisrisk, råvaruprisrisk eller elprisrisk. 30 Känslighetsanalysen ska visa på hur resultatet och det 24 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 Standard med nya upplysningskrav 28 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s Atlas Copcos årsredovisning 2007, s Balans nr. 2 (2008), Andersson, Jenny, IFRS 7 Standard med nya upplysningskrav 13

14 egna kapitalet skulle ha påverkats av rimliga förändringar i de relevanta riskvariablerna samt beskriva den använda metoden och de antaganden som gjorts. Förändringar som skett sedan föregående period ska redovisas. Det ska även framgå med en motivering huruvida exponeringen på balansdagen är representativ för resten av årets exponering IASBs föreställningsram För att redovisningen ska vara användbar för användarna måste den uppfylla ett antal kvalitativa egenskaper. De viktigaste egenskaperna som IASB tar med i sin föreställningsram för den internationella redovisningen är relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet Relevans Det är viktigt att informationen är relevant om den ska vara av värde för användaren. Relevant är informationen om den underlättar användarens beslutsfattande av inträffade, aktuella och framtida händelser, eller genom att bekräfta eller korrigera användarens tidigare bedömningar som erhållits via exempelvis pressreleaser. 33 Prognosrelevans och återföringsrelevans är två aspekter som båda har att göra med användarens användbarhet för beslut. När det gäller prognosrelevans nyttjas redovisningsinformationen som underlag av investerare för att frambringa köp- och säljbeslut. Det uppstår dock problem över vilka paralleller som ska dras mellan historiska och framtida händelser när utformningen av en investeringsmodell tas fram. Vid återföringsrelevans används redovisningsdata i en kontrollfunktion där riktigheten i tidigare prognoser betraktas. Efterföljande prognoser och därigenom efterföljande beslut kan påverkas av sådan kontroll. För att redovisningen ska vara relevant måste den vara aktuell. Aktualitet innebär att finansiella rapporter inte ska ges ut allt för lång tid efter periodens slut, eller 31 Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s

15 med för stora intervall mellan rapporterna om den ska ha någon effekt på mottagarens beslut Begriplighet En viktig egenskap för redovisningen av företagets finansiella ställning är att den är lättbegriplig för dess användare. Användaren förutsätts ha viss kunskap inom ekonomi och redovisning, samt att denne studerar informationen som givits i en rimlig utsträckning. Det konstateras dock i IASB:s föreställningsram, att information som rör komplicerade frågor och är av mer avancerad art, inte ska uteslutas enbart på dessa grunder om de är av vikt för användaren, som ska kunna fatta beslut med redovisningen som underlag Tillförlitlighet Om informationen ska vara användbar måste den vara tillförlitlig. Informationen får således inte innehålla väsentliga felaktigheter eller vara vinklad. Informationen måste på ett korrekt sätt utvisa vad som görs gällande eller vad som kan antas rimligt att den utvisar för att användaren ska kunna förlita sig på informationen. Informationen kan vara relevant men detta behöver inte betyda att den också är fri från osäkerhet. Innehåller de finansiella rapporterna osäkerhet kan det innebära att rapporterna blir vilseledande om informationen läggs till i balans- och resultaträkningen. Exempelvis kan det vara bättre att inte redovisa hela beloppet av ett skadeståndsanspråk som är föremål för en rättstvist. En mer korrekt bild skulle kunna vara att upplysa om omständigheterna och beloppet kring anspråket. Två viktiga begrepp när tillförlitligheten ska förklaras är validitet och verifierbarhet Smith s Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s

16 Validitet Själva innebörden av validitet är att redovisningen avbildar de händelser den är ämnad att avbilda. Fyra egenskaper brukar beaktas som minimikrav för validitet. Dessa fyra är kraven på neutralitet, innebörd och form, fullständighet och väsentlighet. 37 Med kravet på neutralitet åsyftas strävan efter att avbilda verkligheten på bästa möjliga sätt som den upplevs. 38 Vad som avses med innebörd av form är att en affärshändelse skall återge den ekonomiska innebörden om denna skiljer sig åt jämfört med den juridiska innebörden. Olika typer av leasing kan vara exempel på detta. 39 För att informationen skall vara tillförlitlig gäller det att den är fullständig. Detta förutsätter dock att den är väsentlig i förhållande till de kostnader som uppstår genom att informationen tas fram. 40 Med väsentlighet åsyftas att informationen skall vara av sådan nytta att den påverkar beslutsfattandet för någon användare Verifierbarhet Med verifierbarhet åsyftas i redovisningssammanhang att det går att verifiera sanningshalten med ett bevis, och ett sådant bevis kan exempelvis vara ett kvitto med anskaffningsvärdet för en tillgång. I redovisningssammanhang är det vanligt förekommande att subjektiva bedömningar påverkar exempelvis nedskrivningar av kundfordringar. Det finns på grund av detta ingen verifierbarhet i de restvärden som uppstår. Det enda som finns i verifieringssyfte för exempelvis en anläggningstillgång är inköpsfakturan, här spelar dock andra faktorer som den uppskattade ekonomiska livslängden roll. Verifierbarhetsgraden blir högre desto större samstämmighet som råder mellan de sinsemellan oberoende bedömningarna. Flera personer får bedöma exempelvis restvärdet för en anläggningstillgång. Ju närmare varandra de ligger i deras bedömningar desto högre sägs graden av verifierbarheten vara Smith s Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s Smith s Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS (FAR Förlag, 2007) s Smith, s Smith, s

17 Det kan uppstå en konflikt mellan verifierbarhet och validitet. Det kan här också förekomma konflikter mellan verifierbarhet och kravet på aktualitet och därigenom på det övergripande kravet på relevans. Det vill säga att när en anläggningstillgång kasseras vet företaget dess exakta ekonomiska livslängd, men här blir kunskapen ej av intresse. Detta då alla beslut som tagits tidigare är baserade på de inte lika tillförlitliga bedömningar av den ekonomiska livslängden Jämförbarhet Detta kriterium har två olika aspekter, dels aspekten om jämförbarhet mellan företag och dels aspekten om jämförbarhet över tiden för ett och samma företag. Det finns en koppling mellan jämförbarhet mellan företag och relevans. För att en investerare ska kunna studera olika företag och jämföra dessa med utgångspunkt från deras redovisningsmått, som exempelvis olika räntabilitetsmått, erfordras att dessa är jämförbara. 44 Själva innebörden av jämförbarhet är att lika händelser och tillstånd ska redovisas på samma sätt. Det vill säga att intäkter och kostnader som utgör lika företeelser samt tillgångar och skulder som är representerar likadana resurser och förpliktelser borde alltså värderas till samma belopp. 45 Jämförbarhet innebär även att användarna av redovisningsinformationen skall känna till vilka spelregler som gäller. Det kan vara svårt att påvisa skillnader i prognosrelevans mellan redovisningsmått vilka tas fram genom olika värderingsregler. Det är av intresse för användarna att företagen de jämför använder samma redovisningsregler. Användarna av informationen vet då att de kanske inte har det bästa prognosunderlaget men att det är av en sådan kvalitet att den trots allt är jämförbar Smith s Smith s Smith, s Smith, s

18 I vilken utsträckning som företagen följer spelreglerna beror dels på vilka sanktioner som finns och dels hur den upplevda legitimiteten inom regelsystemet är. Jämförbarhet över tiden har betydelse för redovisningens prognosrelevans. En förutsättning för att kunna göra prognoser är att företaget tillämpat samma redovisningsprinciper. Här tillkommer dock problemet med penningvärdets utveckling. 47 Vid anpassning till nya lagar eller standarder finns krav på att det skall gå att identifiera effekterna på resultat och ställning som förändringen för med sig. För att förtydliga detta räknas jämförelsebelopp om för tidigare år Smith, s Smith, s

19 3 Metod I denna del beskriver författarna val av metod, val av företag och risker som studeras, datainsamling samt kritik till de källor som använts i arbetet. 3.1 Metodval Författarna kommer att använda sig av en kvalitativ metod för att studera forskningsfrågorna. Detta val gjordes för att kunna gå in närmare på detaljer, struktur och utformning av redovisningarna av upplysningarna i årsredovisningarna. Stor del av de nya upplysningarna ska redovisas i kvalitativ form, vilket ytterligare motiverar valet av metod. 3.2 Val av företag och risker Författarna har valt att studera några av de största svenska industriföretagens tolkningar av den nya standarden för upplysningar. Dessa företag valdes på grund av att de i stor utsträckning är utsatta för de risker gällande finansiella instrument som IFRS 7 behandlar. Genom att studera företag inom samma sektor torde nivån som redovisas på upplysningarna vara liknande i de olika studieobjekten. Fyra stycken företag har valts med tanke på tidsaspekten samt uppsatsens omfattning. De fyra företagen är slumpmässigt valda från industrisektorn på stockholmsbörsens Large Cap. Large Cap valdes eftersom de större bolagen får anses vara mer utsatta för exponering av olika risker. Uppsatsen avser att granska 2007 års årsredovisningar från Volvo, Atlas Copco, SKF samt Sandvik. Författarna har valt att studera kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisk. De marknadsrisker som kommer att studeras är ränterisk samt valutarisk, då de andra prisriskerna varierar till stor del i användandet hos olika företag. Dessa risker har valts då det främst är här förändringar har gjorts i och med införandet av IFRS 7. Författarna kommer att använda sig av de teorier som ställts upp i den teoretiska referensramen för att analysera empirin. 19

20 3.3 Datainsamling Författarna har fört en dialog med KPMGs Financial Risk Managementavdelning för att bygga kunskap i ämnet. Informationen kommer att samlas in från de valda företagens årsredovisningar för 2007 och dessa hämtas direkt från respektive företags hemsida. De böcker och artiklar som använts vid arbetet med uppsatsen har tagits fram genom Ekonomikums biblioteks databaser DISA och Samsök samt med hjälp av bibliotekets personal. Sökorden vid insamlandet har varit: finansiella instrument, IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, risk, IAS 30, IAS 32. Internet har använts vid informationsinhämtningen, främst från Deloittes hemsida. Författarna har använt sig av andra uppsatser skrivna om IFRS 7 innan införandet för att finna referenser. 3.4 Källkritik Årsredovisningarna som kommer att användas har upprättats av respektive företag och det är därför svårt att veta vilka bakomliggande motiv som kan finnas för redovisning av vissa uppgifter. Uppsatsens analys och slutsatser kan därför till viss del påverkas av detta. Skillnader i de olika företagens verksamheter har inte vägts in vid jämförandet i hur upplysningarna redovisats. Detta kan tänkas påverka skillnader i omfattningen av de olika delarnas redovisning. 20

21 4 Empiri I empirin kommer författarna att redogöra för hur de nya upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk redovisats i företagens årsredovisningar. 4.1 Kreditrisk Volvo Volvo redovisar hur stor kreditportföljen är på balansdagen samt föregående år, men har valt att dela upp den maximala exponeringens redovisning på kundfordringar och kundfinansieringsfordringar. Riskerna uppkommer från kundfinansieringsverksamheter och målet för kreditportföljen är en sund fördelning mellan olika kundkategorier och branscher. Volvo pekar på hur deras kreditgivning styrs av policies och regler för kundklassificering. Hanteringen av riskerna sköts genom kreditbevakning, rutiner för uppföljning samt återtagande av produkter. Fortlöpande bevakning av givna krediter ska minska riskerna. Företaget presenterar förfallostrukturen för kundfordringar samt kundfinansieringsfordringar i tabellform med en åldersanalys (se Tabell 1). 49 Tabell 1 - Volvos åldersanalys 49 Volvos årsredovisning 2007, s

22 Volvo redovisar inga kommentarer över förändringar i sina metoder och principer sedan föregående period. De finansierade produkterna utgör säkerhet för krediterna. Den geografiska koncentrationen för kreditgivningen redovisas i tabellen nedan. 50 Tabell 2 - Volvos geografiska koncentration Atlas Copco Atlas Copco anger inte någon samlad total exponering för kreditrisker. Istället delas redovisningen upp genom att ange kategorierna kundfordringar, fordringar avseende finansiell leasing samt övriga finansiella fordringar. Företaget presenterar analysen som IFRS 7 ställer krav på för förfallna finansiella tillgångar i tabellform (se Tabell 3). 51 Tabell 3 - Atlas Copcos åldersanalys Uppkomsten av risken beskrivs i inledningen som risken för att kunden inte kan fullfölja betalningen av de givna krediterna. Eftersom kunderna är tusentals och fördelade både geografiskt och storleksmässigt presenterar Atlas Copco principer för hur de avser att hantera detta i sin kreditgivning. För medel och långsiktiga risker har företaget som 50 Volvos årsredovisning 2007, s Atlas Copcos årsredovisning 2007, s

23 princip att ställa krav på säkerhet för maskinerna. Kreditrisken hanteras med hjälp av handel med derivatinstrument, där även principer för hanteringen presenteras SKF SKF börjar detta avsnitt med att redogöra för sin maximala exponering för risken samt dess uppkomst och jämförande siffra från föregående år. Företaget pekar på att koncernen är utsatt för kreditrisker både i sin operativa verksamhet samt i vissa av sina finansiella verksamheter. SKF har som princip att endast handla med väletablerade finansiella institutioner. Transaktioner görs inom fastställda limiter och exponeringen per motpart görs kontinuerligt. Metoder och principer för hanterandet av kundfordringar presenteras i den löpande texten. 53 Företaget redovisar vidare att inte några signifikanta utestående garantirer innehas som kan öka kreditrisken samt att inte några säkerheter innehas. SKF presenterar en analys för de förfallna finansiella tillgångarna i tabellform och redogör även för föregående år i nedanstående tabell. 54 Tabell 4 - SKFs ålderanalys Sandvik Sandvik redogör för uppkomsten av sina kreditrisker. Företaget redovisar hur de skyddar sig mot exponering i den finansiella sektorn med hjälp av kvittningsavtal med större banker. Tabellerna på nästföljande sida visar hur Sandvik har valt att redovisa sin totala exponering av kreditrisk samt åldersanalysen av kundfordringarna. Företaget har underlåtit att presentera föregående års exponering i sin åldersanalys. I den löpande 52 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s SKFs årsredovisning 2007, s SKFs årsredovisning 2007, s

24 texten presenterar Sandvik hur derivatinstrument används som säkerhet för transaktionsflöden och finansiering. 55 Tabell 5 - Sandviks kreditriskexponering Tabell 6 - Sandviks åldersanalys 4.2 Likviditetsrisk Volvo Volvo har en finansiell beredskap genom att hålla en viss andel av omsättningen i likvida tillgångar, men anger inte hur stor andelen ska vara. Det långsiktiga finansieringsbehovet upprätthålls genom en balans mellan kort- och långsiktig upplåning samt upplåningsberedskap i form av kreditfaciliteter. Utöver detta beskrivs mål, principer och metoder inte ingående. Volvo redovisar sin löptidsanalys i tabellform där de visar på kommande negativa kapitalflöden och ränteflöden för de närmaste åren (se Tabell 6) Sandviks årsredovisning 2007, s Volvos årsredovisning 2007, s

25 Tabell 7 - Volvos löptidsanalys Atlas Copco Atlas Copco börjar med att redovisa sina principer, metoder och konkreta kvantitativa mål för likviditetsrisk. De sätter först upp mål för det lägsta värdet på bekräftade och ej bekräftade krediter som behövs i beredskap. Vidare talar de om att den genomsnittliga återstående löptiden minst bör vara minst tre år samt att högst 5000 MSEK bör förfalla inom tolv månader. Avsnittet avslutas med en genomgång av hur situationen ser ut på balansdagen samt hur hanteringen av riskerna gått till. Tabellen nedan visar löptidsanalysen. 57 Tabell 8 - Atlas Copcos löptidsanalys SKF SKF inleder med att beskriva sina mål och principer. De ska genom säkra kreditlöften alltid kunna tillgodogöra sig den likviditet som erfordras. Kreditlöftena uppges vara fördelade över tio olika banker och löper ut Vidare beskriver SKF de betyg som 57 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s

26 erhållits från oberoende bedömare av kreditvärdighet, vilket företaget anser vara en viktig del i hanteringen av likviditetsrisk. SKFs löptidsanalys följer nedan. 58 Tabell 9 - SKFs löptidsanalys Sandvik Sandvik börjar redogöra för sina principer och mål gällande likviditetsrisken. Risken ska regleras genom att garanterade kreditfaciliteter och likvida medel måste överstiga summan av alla låneförfall de närmaste sex månaderna. Företagets behov av likviditetsreserv kan variera och därför omprövar de storleken på kreditfaciliteterna successivt. Dessa kreditfaciliteter är utspridda hos ett flertal olika banker som även har andra affärsmässiga relationer till Sandvik. Vidare beskrivs företagets obligationslåneprogram på den svenska, amerikanska och europeiska marknaden där de anger storlek på dessa samt återstående genomsnittlig löptid. Nedan följer Sandviks löptidsanalys SKFs årsredovisning 2007, s Sandviks årsredovisning 2007, s

27 Figur 1 - Sandviks löptidsanalys 4.3 Marknadsrisk - Ränterisk Volvo Volvo redogör sin metod för att parera ränterisk med hjälp av derivat. Uppkomsten av ränterisken härleds främst från koncernens finansnetto. De principer Volvo arbetar efter för att minska risken är i stor utsträckning matchningen mellan räntebindningen på inoch utlåningen. Företaget gör ett antagande i sin känslighetsanalys att räntenivån plötsligt stiger eller sjunker med en procentenhet från nivån den 31 december Först redovisar de räntenettot vid en sådan förändring. Sedan presenterar Volvo följande tabell som visar resultateffekt av nettopositioner i för koncernen viktiga finansieringsvalutor om räntenivån förändras med en procentenhet som en del av känslighetsanalysen Atlas Copco Atlas Copco presenterar hur de hanterar den period för vilken räntesatserna är fasta och visar på det spann de accepterar samt ett riktmärke på tolv månader. Företaget redovisar vilken effektiv ränta och genomsnittlig duration de har i sin bindningstid. Känslighetsanalysen redovisas i den löpande texten där de gör antagandet att räntan 60 Volvos årsredovisning 2007, s

28 parallellförskjuts uppåt med en procentenhet och pekar sedan på hur stor förändring i skuldportföljen detta skulle innebära SKF SKF redovisar de totala beloppen för sina räntebärande skulder och tillgångar samt förändringen sedan föregående år. De hanterar exponeringen genom matchning av löptider för placeringar och lån. Företaget har som målsättning att ha relativt korta räntelöptider för sina räntebärande tillgångar och skulder. SKF visar på att innehavet av de räntebärande tillgångarna och skulderna inte var representativt för år 2006 som helhet på grund av en större upplåning med syfte att användas till aktieutdelning samt återköp av aktier. Fortsättningsvis redogörs hur de justerat känslighetsanalysen på grund av detta. Efter detta följer känslighetsanalysen i den löpande texten där de utgår från antagandet om en förändring i räntenivån med en procentenhet och de redovisar hur resultatet då skulle påverkas Sandvik Sandvik beskriver hur ränterisken uppkommer samt hur den minimeras med hjälp av säkringar. Företaget redovisar vidare metoder och principer för hur stort spann säkringarna varierar mellan samt riktlinjer för mål. Känslighetsanalysen beskrivs endast i den löpande texten och de har valt att visa på resultatförändringen vid en procentenhets förändring av räntan. Vidare specificerar de den effektiva räntan i diagramform Marknadsrisk - Valutarisk Volvo Volvo redovisar hur de hanterar sin transaktionsexponeringsrisk samt syftet med hanteringen. Företaget talar om hur de säkrar sina flöden med hjälp av terminskontrakt. 61 Atlas Copcos årsredovisning 2007, s SKFs årsredovisning 2007, s Sandviks årsredovisning 2007, s

29 Vidare redovisas nedanstående känslighetsanalys som visar vilken effekt en förändring av den svenska kronans värde i förhållande till andra valutor skulle få på det verkliga värdet av utestående kontrakt. Sedan förtydligar de att en förändring med de antagna tio procentenheterna i vanliga fall inte sker vid en tidpunkt, utan över en längre tidsperiod. Volvo presenterar sin omräkningsexponeringsrisk i den löpande texten där de även redogör för hur den hanteras. 64 Tabell 10 - Volvos Känslighetsanalys Atlas Copco Atlas Copco motverkar sin transaktionsexponeringsrisk genom säkringar, fördelning av ansvar mellan divisioner samt hög grad av matchning för att minska nettopositioner. Transaktionsexponeringen redovisas i diagramform (se Figur 2) och visar på hur en förändring i USD eller Euro mot samtliga andra valutor påverkar resultatet. Transaktionerna i de olika valutornas koncentration presenteras i ett stapeldiagram. 65 Omräkningsexponeringsrisken hanterar koncernen genom matchning av tillgångar och skulder i de olika valutorna samt genom säkringsåtgärder. Känslighetsanalysen för omräkningsexponeringen presenteras i Figur 3. Denna figur visar hur resultatet förändras på balansdagen vid omräkning beroende på svenska kronans utveckling mot samtliga andra valutor Volvos årsredovisning 2007, s Atlas Copcos årsredovisning 2007, s Atlas Copcos årsredovisning 2007, s

30 Figur 2 Atlas Copcos känslighetsanalys för transaktionsexponering Figur 3 Atlas Copcos känslighetsanalys för omräkningsexponering SKF SKF hanterar sin transaktionsexponeringsrisk främst genom derivat och genom att de interna transaktionerna matchas mot varandra för att minska nettot. Företaget visar vidare på hur de betalningsflöden som hanteras av koncernens internbank kunde minskas samt hur stor skillnaden var jämfört med tidigare period. SKF har valt att begränsa sin känslighetsanalys till att endast omfatta USD då de ser de andra valutornas effekt på resultatet som försumbara. Känslighetsanalysen presenteras i den löpande texten och där görs antagandet att den svenska kronan stärks respektive försvagas mot samtliga övriga valutor med tio procent och visar därefter på den resultateffekt detta skulle medföra. SKF redovisar även en känslighetsanalys i prognossyfte med antagandet att nettovalutaflödena är lika som för Koncernen redovisar känslighetsanalysen för omräkningsexponeringsrisk i den löpande texten med antagandena att den svenska kronan försvagas med tio procent mot USD samt fem procents förändring mot samtliga andra valutor SKFs årsredovisning 2007, s SKFs årsredovisning 2007, s

31 4.4.4 Sandvik Sandvik visar på att de har stor del av sin produktion i Sverige och därigenom uppkommer ett överskott av utländsk valuta. Företaget redovisar nettoinflödet av dessa valutor samt uppger en prognos för kommande år. De har som princip att hantera risken genom att säkra dessa valutaflöden och riktlinjer för säkringshorisont presenteras. Koncentrationen av risk redovisas i diagramform och vad gäller omräkningsexponeringen valutasäkrar Sandvik inte och förändringen från föregående år bokförs direkt mot eget kapital. Känslighetsanalys redovisas för omräkningsexponeringsrisken både i den löpande texten samt i diagramform (se Figur 4). Denna figur visar hur rörelseresultatet förändras på balansdagen vid omräkning beroende på svenska kronans utveckling mot Euro, USD samt AUD. En brantare lutning på kurvan visar på större exponering. I textformen gör företaget antagandet att USD-kursen förändras med plus eller minus tio öre och hur detta skulle påverka rörelseresultatet. Sandvik visar på att valutakursförändringar syns först efter säkringshorisonten passerats och kan få indirekta konsekvenser som är svåra att förutse. 69 Figur 4 - Sandviks känslighetsanalys för omräkningsexponering 69 Sandviks årsredovisning 2007, s

32 5 Analys I följande avsnitt kommer författarna att analysera de data som samlats i empiriavsnittet med utgångspunkt från den teoretiska referensramen. 5.1 Relevans Samtliga företag har redovisat sin totala kreditrisksexponering på balansdagen, men sättet de har valt att redovisa skiljer sig. SKF och Sandvik är de företag som redovisat tydligast genom att klart uttrycka den totala exponeringen. Sandvik har dessutom sammanställt informationen i tabellformat där de ser uppdelningen på de olika finansiella instrumenten. Volvo och Atlas Copco delar upp den totala exponeringen för kreditrisken i kundfordringar, kundfinansieringsfordringar och övriga fordringar men ger ingen samlad exponering. Denna typ av indelning kan anses vara ett relevant inslag för att bedöma risken genom att ge en bild för hur kreditrisken är fördelad över verksamheten. I detta fall har SKF tolkat den nya standarden på ett annat sätt och anger endast den totala exponeringen. IFRS 7 kräver ett redogörande för den totala exponeringen för varje typ av risk på balansdagen och SKF har tolkat detta som att endast hela kreditrisken ska redovisas i en sammanställd upplysning. Prognosrelevansen torde vara högre vid redovisning på det sättet som Volvo och Atlas Copco valt med mer specificerad indelning, då användarna kan göra en bedömning för varje risk som ingår i den totala kreditriskexponeringen. IASB anser att säkerheterna till kreditgivningen är relevant för redovisningen och samtliga företag har mött detta nya krav på ett tillfredställande sätt. IFRS 7 ställer krav på upplysning av koncentrationer av samtliga risker. Trots att samtliga företagen i stor utsträckning agerar internationellt är det endast Volvo som valt att redovisa koncentrationen av sin kreditgivning utifrån geografisk spridning, vilket torde vara relevant information för användaren då kreditkvalitén kan variera i olika delar av världen. 32

33 Företagen har frihet att i övrigt bestämma själva vad som är relevant för deras redovisning av de olika riskerna. Atlas Copco har till exempel valt att redovisa vilka skulder som löper med fast och vilka som löper med rörlig ränta i sin löptidsanalys för likviditetsrisken. Detta är något som de övriga studerade företagen inte valt att göra. Volvo och SKF har valt att redovisa sina löptidsanalyser med de förväntade kassaflödena som lån och derivat kommer att innebära i framtiden. Atlas Copco och Sandvik har istället valt att göra samma analys med beaktande endast när deras utestående lån förfaller. Genom att redovisa det specificerade kassaflöde som kommer att påverka företagets likviditet förenklas prognosrelevansen. Den information som lämnas av företagen är till viss del bristfällig vad gäller nyheterna som IFRS 7 kräver. Till exempel redovisar Sandvik inte förändringen sedan föregående år i sin åldersanalys. De upplysningar som IFRS 7 ställer som krav på företagen ska baseras på den information som internt rapporteras till personer i ledande ställning i företaget och kan därför anses ha en högre grad av relevans då det som är relevant för ledningen borde vara detsamma för marknaden. De känslighetsanalyser företagen upprättat för marknadsriskerna ökar relevansen i redovisningen genom att påvisa viktiga samband mellan resultaten bolagen gör och faktorerna på världsmarknaden, såsom ränteförändringar och valutafluktuationer. 5.2 Begriplighet IFRS 7 ställer krav på att företag ska ange sin totala exponering av kreditrisk, vilket företagen gör på olika sätt. Tidigare ställdes inte några krav på detta, och de nya upplysningarna får ändock ses som att de ökar begripligheten för risken, även om tolkningen av hur redovisningen ska se ut skiljer sig. Det finns skillnader i hur avancerade företagen valt att göra löptidsanalysen för beskrivningen av likviditetsrisken. Volvo redovisar kassaflöden i form av kapitalflöde och ränteflöde där de konstaterar att derivaten ingår i analysen. SKF redovisar i sin löptidsanalys in- och utflöden för mer avancerade finansiella instrument. Omfattningen är varierande för de kvalitativa upplysningarna som IFRS 7 kräver av företagen. Om företaget inte redovisar på ett sätt 33

34 där de med lätthet kan urskilja faktorer av vikt finns risk att de nya upplysningskraven innebär en försämring i begriplighet för användarna. De studerade företagen har lyckats med en klar redovisning där begripligheten inte påverkats negativt. Atlas Copco och Sandvik har väldigt ingående redogörelse av likviditetsrisk, men informationen av vikt kan tydas och begripligheten försämras inte av detta. SKF har i detta avseende i sin valutariskexponering valt att vara relativt kort och koncis i sin redogörelse, vilket inte påverkat begripligheten. 5.3 Tillförlitlighet Tillförlitligheten i de rapporterade upplysningarna är det som ger förtroende för företagets redovisning. Det faktum, att det är interna rapporter som upplysningarna ska baseras på, ger ökad möjlighet att verifiera påståendena som gjorts. Användarna av årsredovisningar förutsätts ha viss erfarenhet av redovisning. Sandvik exemplifierar ändå i den löpande texten för valutakänslighet att det finns svårigheter att analysera och förutse de indirekta effekter som valutafluktuationer har på företaget. Detta bidrar till en högre tillförlitlighet i och med att företaget presenterar sina egna osäkerheter på ett tydligt sätt. Även Volvo framhäver de osäkerheter som är underliggande vid antagandena som känslighetsanalysen bygger på. Företaget är noga med att förtydliga att valutafluktuationer i regel sker i små förändringar över lång tid. För att öka validiteten i redovisningen ska den vara fullständig och innehålla allt som kan påverka beslutfattandet för dess användare. Fullständighetskriteriet är väl uppfyllt på de allra flesta punkter i de studerade företagens anpassning till de nya upplysningskraven. Brister finns dock i till exempel Sandviks redovisning som saknar föregående års exponering i åldersanalysen. Risken med att ha ett regelverk som inte är specificerat är att företag väljer ut vad de redovisar istället för att avspegla verkligheten på ett korrekt sätt. 5.4 Jämförbarhet Avsikten med IFRS 7 är att företagen ska ge ytterligare information i form av upplysning om de risker de är utsatta för. Detta ska i sin tur medverka till att jämförbarheten mellan företag och dess risker ska förbättras. Vid redovisningen av valutarisk och den tillhörande 34

35 känsligheten för valutarörelse har företagen ställt upp känslighetsanalyser på det sätt som krävs av den nya standarden. Här går dock tydligt att urskilja att det saknas formkrav för denna typ av analys. Volvo har valt att göra känslighetsanalysen i tabellform, SKF endast i den löpande texten medan Atlas Copco och Sandvik ställt upp analysen i diagramform. Genom att göra analysen i diagramform går det att lättare att urskilja resultatpåverkan för andra tänkbara valutakursförändringar än vad exempelvis Volvo förmedlar i sin tabell över känsligheten för valutakursrörelser. Samtliga företag presenterar information gällande sina metoder och principer för uppkomst samt hantering av likviditetsrisk. Det finns dock brister i denna del av upplysningarna hos de undersökta företagen och inget enhetligt sätt att redovisa detta på. Volvo beskriver knapphändigt och ospecificerat sina metoder och principer medan Atlas Copco beskriver ingående med en redogörelse för belåningsberedskap, förfallohorisont samt mål för genomsnittlig återstående löptid. Här uppstår problem i möjligheterna till en rättvisande jämförelse mellan företagens metoder och principer för hanteringen. Samtliga studerade företag har mött kravet på en åldersanalys och jämförbarheten mellan dessa är hög då upplägget är snarlikt. Enda skillnaden är Sandviks analys, där de inte redogjort för föregående år. Detta påverkar jämförbarheten över tid eftersom användarna får svårigheter att bedöma huruvida förfallna kundfordringar tenderar att öka eller minska. Detta är viktig faktor för bedömning av företagets kreditrisk. Det finns flera tydliga exempel på att företagen redovisat på skilda sätt i andra avseenden gällande IFRS 7. Företagen är skyldiga att lämna en löptidsanalys, vilken skall visa hur lång återstående tid som kvarstår innan skulderna förfaller och skall betalas. Atlas Copco har i det här avseendet gjort en uppdelning i tabellform, som visar storleken på skulderna med en uppdelning på fast och rörlig ränta samt tiden fram till förfall. Volvo har i sin tur via en tabell visat på detta genom att ange det negativa kassaflödet skulderna kommer att ge upphov till när dessa förfaller. SKF har en struktur som liknar Volvos löptidsanalys med negativt kassaflöde. SKF är dock mer specificerad och klargör tydligare vilka kategorier skulder som förfaller. Genom att använda sig av olika metoder för att presentera dessa för företagen tämligen liknande företeelser försvåras jämförelsen mellan 35