Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 1(3) Sammanträde Kommunfullmäktige Plats och tid Bohusläns museum kl. 17:30 onsdagen den 16 maj 2018 Ordförande Sekreterare Alf Gillberg Annica Åberg Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KS Information om taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende Dnr KS Malin Krantz, socialchef, 15 min 3. Enkel fråga från Patrik Olsson (UP) till kultur och fritidsnämndens ordförande om badhuset Dnr KS 2018/ Enkel fråga från Patrik Olsson (UP) till kultur och fritidsnämndens ordförande om Uddevalla ryttarförening Dnr KS 2018/ Nytt ägardirektiv, ägaravtal och bolagsordning, Kommunassurans Syd Försäkrings AB, KSFAB Dnr KS 2018/ Ny informationssäkerhetspolicy för Uddevalla kommun Dnr KS 2018/ Revidering av förbundsordningen för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Dnr KS 2018/ Ny förbundsordning för Tolkförmedling Väst Dnr KS 2018/ Förutsättningar för verksamhet i Gula villan och landeriet Emaus, uppdrag från kommunfullmäktige Dnr KS 2018/00232

2 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 2(3) Föredragningslista Föredragande 10. Ansökan från socialnämnden om särskild ramtilldelning för ensamkommande barn 2018 Dnr KS 2018/ Taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende Dnr KS 2018/ Årsredovisning och revisionsberättelse för Gustafsbergsstiftelsen Dnr KS 2018/ Årsredovisning Uddevallahem 2017 Dnr KS 2018/ Årsredovisning Ljungskilehem 2017 Dnr KS 2018/ Granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, revisionsrapport Dnr KS 2017/ Granskning av integrationsprocessen, revisionsrapport Dnr KS 2018/ Val av revisorsuppdrag i kommunens bolag och stiftelser efter Mauritz Eliasson (S) Dnr KS 2018/ Avsägelse från Elsmarie Robertsson (V) för uppdraget som ledamot i Barnhemmets vänner Dnr KS 2018/ Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2018 Dnr KS 2018/ Nya motioner, interpellationer, enkla frågor, medborgarförslag Dnr KS Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till kommunledningskontoret@uddevalla.se eller till Annika Thorström, tel alternativt till Anna Erlandsson, tel Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

3 Information Kan du inte närvara? Både ledamöter och ersättare ska meddela om man inte kan närvara vid sammanträdet. Anmälan sker till alternativt till Annika Thorström, tel Adressändring? Om du byter adress eller telefonnummer ska detta anmälas till kommunledningskontoret (e-post eller telefon se ovan). Interpellationer Ska du lämna en interpellation ska den vara inkommen till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kopieras upp och lämnas ut vid sammanträdet. Ska du svara på en interpellation skall svaret vara inkommet senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet. Dessutom skall interpellanten få ta del av svaret senast dagen före sammanträdet. Detta kan kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, hjälpa till med om du inte själv har möjlighet. Motioner Ny motion skalllämnas till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet för att kunna kopieras upp till sammanträdet. Motioner som inkommer senare får motionären själv kopiera upp om det skalllämnas på sammanträdet. Allergi, astma, doftöverkänslighet Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Ta inte med citrusfrukter och nötter. Saknar du något i kallelsen eller har andra synpunkter? Hör av dig till Annica Åberg annica.aberg@uddevalla.se alt tel

4 E_,r~~! ~~a Fråga Annelie Högberg, kultur- och fritidsnämndens ordförande Badhusets tidplan och innehåll? Vad händer och vad är bestämt? Byggstart? Färdigdatum? Varför så långsam hantering? Uddevalla Partiet

5 /'t\ BOH USLÄNS ~ MU SE UM VaJ ~OW)~ fv" ~x~w\v\:'w\ 0ÖII'A.. ~ 0 1f1= e~~j) ~.,J e"'1 j Or -. 'l~ Diarienr UDDEVALLA kn~il"'"' Il\- K I';(Jmrnunstyreisen '-' ornrnuniedningskontoret Tel info@bohuslansmuseum.se Boka konferens på Bohusläns museum , eller per e-post ingrid.uhlman@bohuslansmuseum.se

6 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00164 Nytt ägardirektiv, ägaravtal och bolagsordning, Kommunassurans Syd Försäkrings AB, KSFAB Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade år 2015 att kommunen skulle bli delägare i Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har inkommit med förslag till ändring av bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv. Ändringarna beskrivs av bolaget bestå av uppdateringar i förhållande till ny lagstiftning, redaktionella ändringar och att dokumenten delas i tre separata istället för ett samlat dokument. Bolaget avser att behandla ändringarna vid bolagsstämman i maj. Christer Hasslebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv med ändringsförslag markerade. Förslag till bolagsordning Förslag till aktieägaravtal Förslag till ägardirektiv. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslag till bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv för Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramneskär (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

7 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00164 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Nytt ägardirektiv, ägaravtal och bolagsordning, Kommunassurans Syd Försäkrings AB, KSFAB Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade år 2015 att kommunen skulle bli delägare i Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har inkommit med förslag till ändring av bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv. Ändringarna beskrivs av bolaget bestå av uppdateringar i förhållande till ny lagstiftning, redaktionella ändringar och att dokumenten delas i tre separata istället för ett samlat dokument. Bolaget avser att behandla ändringarna vid bolagsstämman i maj. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv med ändringsförslag markerade. Förslag till bolagsordning Förslag till aktieägaravtal Förslag till ägardirektiv. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslag till bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv för Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Kommunassurans Syd Försäkrings AB

8 1. Spårning av ändringar Bolagsordning för Kommunassurans Syd Försäkrings AB (fastställd av årsstämma den 5 maj 2011) uppdat / Firma Bolagets firma är Kommunassurans Syd Försäkrings AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Lund. 3 Ändamålet med bolagets verksamhet (ny rubrik) Bolagets syfte är inte att bereda vinst till aktieägarna utan (tillägg text) att erbjuda (delägarna) dessa (ändrat) ett välanpassat försäkringsskydd. Bolaget kan även erbjuda ett välanpassat försäkringsskydd till de bolag som helt eller delvis ägs av de kommuner som ingår som aktieägare i bolaget och kontrolleras av dessa kommuner/landsting/regioner (tillägg text). (borttaget text) Bolaget skall tillföra de försäkrade ökad kompetens inom försäkringsområdet och vara en resurs inom försäkringsfrågor. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. (tillägg text) 4 Verksamhetsföremål (ny rubrik) Bolaget har till föremål att, (inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet borttaget) med begränsning till ägarnas egna risker och egna anställda, meddela försäkring hänförlig till följande försäkringsklasser och grupper: Direkt försäkring Grupp e) Försäkringsklass 6 Försäkringsklass 13 Försäkringsklass 16 Försäkring mot brand och annan skada på egendom Fartyg Allmän ansvarighet Annan förmögenhetsskada Bolaget får också driva annan med bolagets försäkringsrörelse förenlig verksamhet. Bolagets verksamhet skall alltid bedrivas(ny text) med iakttagande av de kommunalrättsliga principer som framgår av 2 kap. Kommunallagen.(ny text)(borttagen)

9 Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tio (10) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare.(tillägg text) 5 (ändrad ) Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall uppgå till lägst fyrtiofem miljoner ( ) kronor och högst etthundraåttio miljoner ( ) kronor. 56 (ändrad ) Antalet aktier Antalet aktier skall vara lägst och högst (ändrad ) Styrelse Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst nio ledamöter med högst sju suppleanter. Ledamöter utses av årsstämman för tiden från årsstämman och för tiden intill nästa årsstämma. Minst en ledamot och en suppleant skall vara försäkringssakkunnig. En ledamot skall vara ordförande och en ledamot skall vara vice ordförande. Styrelsen är beslutför när de vid sammanträdet närvarande ledamöterna uppgår till minst två tredjedelar av hela antalet ledamöter. Såsom styrelsens beslut gäller den mening för vilken vid sammanträde mer än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som ordföranden ansluter sig till. Om styrelsen inte är fulltalig får beslut anses föreligga endast om fler än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter har röstat för beslutet. 78 (ändrad ) Revisor (borttaget) För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning väljs på årsstämma en auktoriserad revisor eller ett auktoriserat revisionsbolag för tiden från den årsstämman och ett år framåt. 9 Lekmannarevisorer (ny rubrik) Två lekmannarevisorer och två suppleanter för dessa utses på den årsstämma som hålles efter allmänna val för en tid av högst 4 år. (text ersätter) 810 (ändrad ) Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.

10 (borttaget) 11 (ändrad ) Kallelse till bolagsstämma Kallelse till och underlag inför bolagsstämma skall sändas med brev till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 12 (ändrad ) Ordförande vid stämman Styrelsens ordförande eller vid förfall för denne, vice ordförande, skall vara ordförande på bolagsstämma till dess stämmoordförande valts. 13 (ändrad ) Årsstämma På årsstämma skall följande ärenden behandlas. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande för stämman 3. Val av två justeringsmän 4. Upprättande och godkännande av röstlängd 5. Godkännande av dagordningen 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapporter 8. Beslut om a. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c. ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisor och lekmannarevisor med suppleanter 10. Beslut om antalet styrelseledamöter 11. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen 12. Val av övriga ledamöter till styrelsen 13. Val av suppleanter till styrelsen 14. Val av revisor och revisorssuppleant 15. I förekommande fall val av lekmannarevisorer och suppleanter 16. Fastställande av ordningen för suppleanternas inträde som tjänstgörande i styrelsen 17. Val av fem ledamöter, varav en sammankallande, i valberedningen 18. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551), försäkringsrörelselagen (2010:2043), bolagsordningen eller aktieägaravtalet. 19. Beslut att ägardirektivet ska gälla fram till nästa årsstämma.(tillägg text) 14 Bolagsstämmans kompetens m.m.

11 Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1. Ram för upptagande av krediter 2. Ställande av säkerhet i form av pant 3. Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget. Beslut i frågor om ändring av bolagsordningen, fastställande av ägardirektiv samt frågor i övrigt som är av principiell betydelse eller annars av större vikt ska fattas av bolagsstämman och kräver, om inte annat anges i lag eller i 16 i denna bolagsordning kvalificerad majoritet utgörande minst 2/3 av de aktier som är företrädda på stämman. Beslut avseende övriga frågor vid bolagsstämma fattas med enkel majoritet om inte annat anges i lag. (ny text) (borttaget) 15 (ändrad ) Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Verkställande direktören tecknar bolagets firma i löpande ärenden. Vad som inbegrips i löpande förvaltning ska framgå av VD-instruktionen som styrelsen fastställer. (borttaget) ( ersatt av: nedan) 16 Underställning m m Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i envar delägarkommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Sådana beslut skall så långt möjligt beredas vid föregående ägarsamråd och ägarna skall ges möjlighet att bereda ärendet två (2) månader före stämma. För att beslut på bolagsstämma i nedan följande frågor skall äga giltighet skall sådant beslut godkännas av samtliga aktieägare. - Beslut i strategiska frågor om verksamhetens inriktning och finansiering - Beslut om bildande, förvärv överlåtelse eller nedläggning av verksamhetsgren eller av dotterbolag eller annan likvärdig association - Teckning, förvärv eller avyttring av näringsbetingade aktier.

12 - Ändring av 5, antalet aktier, och innehåll i denna 16 - Beslut om särskilt stora investeringar och finansiering av dessa Om aktieägare till styrelsen framställer önskemål om att fråga skall beslutas av bolagsstämma ankommer det på styrelsen att snarast sammankalla sådan bolagsstämma såvida inte författningsmässiga hinder möter. ( ersatt av nedan:) 17 Överlåtelse av aktier och hembud Den som avser att överlåta aktie till någon som inte är aktieägare i bolaget, ska genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse begära bolagets samtycke till överlåtelsen. Frågan om samtycke ska prövas av styrelsen. Samtycke kan bara ges för alla de aktier som begäran om samtycke avser. Av ansökan ska framgå vem den tilltänkte förvärvaren är och om överlåtaren vill att bolaget ska anvisa någon annan förvärvare om samtycke vägras. Överlåtaren ska ange samtliga villkor för överlåtelsen i sin ansökan. Inom två månader från behörig ansökan om samtycke ska bolaget meddela beslut i frågan. Aktieägare som är missnöjd med bolagets beslut att vägra eller ge samtycke får väcka talan vid allmän domstol inom en månad från det att bolagets beslut skickades till den aktieägare som begärt samtycke. De aktier som överlåtits till en av bolaget anvisad köpare ska betalas inom en månad från den tidpunkt då priset på aktierna blev bestämt. Har aktie övergått till någon, som inte förut är aktieägare i bolaget, skall aktien genast hembjudas till aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktie skall styrkas samt, där aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen. När anmälan gjorts om akties övergång, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad, vars postadress är införd i aktieboken eller eljest känd för bolaget, med en anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om akties övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att om samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske, skall fördelas proportionellt i förhållande till tidigare innehav bland dem, som framställt lösningsanspråk. Lösenbeloppet skall utgöras, där fånget är köp, av köpeskillingen, men eljest av belopp, som, om parterna inte kommer överens, bestämmes i den ordning

13 lagen (1999:116) om skiljemän stadgar. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt, då lösenbeloppet blev bestämt. Om inte inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erlägges inom föreskriven tid, äger den som gjort hembudet, att bli registrerad för aktien. 18 Kommunstyrelsens inspektionsrätt Respektive delägares kommunstyrelser äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper och i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 19 Ändring av bolagsordning m m (utgår) Ändring av bolagsordningen, fastställande av ägardirektiv samt frågor i övrigt som är av principiell betydelse (borttaget och ) eller annars av större vikt skall beslutas av bolagsstämman. Beslut i sådana frågor får endast fattas med kvalificerad majoritet innebärande att majoriteten tillsammans företräder minst _/_ av samtliga aktier i bolaget.(tillägg text) Beslut avseende övriga frågor vid bolagsstämma fattas med enkel majoritet om inte annat anges i lag. Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst nio ledamöter med högst sju suppleanter. Ledamöter utses av årsstämman för tiden från årsstämman och för tiden intill nästa årsstämma. Minst en ledamot och en suppleant skall vara försäkringssakkunnig enligt lag. En ledamot skall vara ordförande och en ledamot skall vara vice ordförande. Styrelsen är beslutför när de vid sammanträdet närvarande ledamöterna uppgår till minst två tredjedelar av hela antalet ledamöter. Såsom styrelsens beslut gäller den mening för vilken vid sammanträde mer än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som ordföranden ansluter sig till. Om styrelsen inte är fulltalig får beslut anses föreligga endast om fler än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter har röstat för beslutet. (texten borttagen) 19 utgår,texten finns redan i 6

14 2. Aktieägaravtal för Kommunassurans Syd Försäkrings AB Bakgrund Kommuner i Skåne bildade 2005 ett gemensamt aktiebolag benämnt Kommunassurans Syd Försäkrings AB, organisationsnummer Finansinspektionen har givit bolaget koncession för bedrivande av försäkringsrörelse. Parterna förbinder sig gentemot varandra att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser som meddelas i detta avtal. (tillägg text) (Borttaget) 1 (ersätts av) Ändamålet med ägandet Målet med delägandet är strategiskt och långsiktigt. (tillägg text) Bolaget skall verka som ett alternativ till (borttaget på ) den kommersiella marknaden och i huvudsak (tillägg text) erbjuda försäkringslösningar till delägarekommuner (tillägg text) på ett konkurrenskraftigt vis, avseende prissättning eller villkor. Parterna ska långsiktigt verka för att bolaget skall utgöra en attraktiv och stabil upphandlare av återförsäkring och sträva efter att tillföra det gemensamma aktiebolaget ytterligare kompetens som återförsäkringskund. 2. Verksamhet (tillägg ny ) (borttaget, ersätts av:)

15 Bolagets verksamhet skall i första hand avse tillhandahållande försäkringsskydd och därmed förenliga tjänster till delägarkommuner (inkluderande landsting och regioner) i Götaland. Bolaget kan även erbjuda ett välanpassat försäkringsskydd till de bolag som helt eller till majoritet ägs och kontrolleras av de kommuner/landsting/regioner som ingår som aktieägare i bolaget. Detsamma gäller för stiftelser vars styrelser, helt eller till majoritet, aktieägare i bolaget utser. Även andra kommuner och landsting i Götaland än nu befintliga delägare kan bli delägare i bolaget. Verksamheten ska bedrivas till minst 90 procent för aktieägarnas räkning och enligt de riktlinjer som framgår av antagen bolagsordning och ägardirektiv. (ersätter tidigare text) 3 (ändrad ) Aktiekapital och aktieinnehav Kommunassurans Syd Försäkrings AB s aktiekapital skall uppgå till lägst kronor och högst kronor. Aktierna skall ha ett nominellt värde av kronor/st. Aktiekapitalet uppgår idag till (ändras till ) kronor och följande kommuner är delägare:

16 (ersätts av:) Brev Antal Belopp Aktieägare Andel Bjuvs kommun 0,91% Bromölla kommun 0,79% Burlövs kommun 1,01% Båstad kommun 0,93% Eslövs kommun 1,91% Hässleholms kommun 3,23% Hörby kommun 0,93% Höörs kommun 0,94% Klippans kommun 1,05% Kristianstads kommun 4,98% Kävlinge kommun 1,68% Landskrona kommun 2,54% Lomma kommun 1,20% Lunds kommun 6,68% Malmö stad 17,35% Osby kommun 0,84%

17 Perstorps kommun 0,45% Simrishamns kommun 1,29% Sjöbo kommun 1,14% Skurups kommun 0,93% Staffanstorps kommun 1,34% Svalövs kommun 0,83% Svedala kommun 1,21% Tomelilla kommun 0,83% Trelleborgs kommun 2,58% Vellinge kommun 2,06% Ystads kommun 1,76% Åstorps kommun 0,88% Örkelljunga kommun 0,63% Östra Göinge kommun 0,93% Alvesta kommun 1,24% Lessebo kommun 0,54% Ljungby kommun 1,79% Markaryds kommun 0,63% Tingsryds kommun 0,85% Uppvidinge kommun 0,63% Älmhults kommun 1,01% Laholms kommun 1,53% Tranemo Kommun 0,78% Vetlanda kommun 1,73% Sävsjö kommun 0,73% Karlshamns kommun 2,05% Karlskrona kommun 4,12% Olofströms kommun 0,87% Ronneby kommun 1,87% Sölvesborgs kommun 1,11% Hultsfreds kommun 0,47% Högsby kommun 0,20% Varbergs kommun 2,08% Mönsterås kommun 0,45% Uddevalla kommun 1,84% Vänersborgs kommun 1,30% Eda 0,57% Essugna 0,37% Grästorp 0,38% Jokkmokk 0,34% Lekeberg 0,51% Malung/Sälen 0,67% Ovanåker 0,77% Skinnskatteberg 0,29% Smedjebacken 0,72% Surahammar 0,66% Vadstena 0,49% Valdemarsvik 0,52% Vansbro 0,45% Ydre 0,24% Älvdalen 0,47% Älvsbyn 0,54% Ödeshög 0,35% Summa ,0%

18 Beslut om ändring av aktiefördelningen vid tillkommande eller frånträdande av part eller ändring av bolagets aktiekapital för uppfyllande av försäkringsrättsliga solvenskrav, fattas av bolagsstämman. Parterna deltar i detta konsortium med samtliga aktier, som vederbörande har och i framtiden kan komma att förvärva i bolaget. 4 (ändrad ) Pantsättning Part får ej pantsätta eller ställa ut option på honom tillhöriga aktier i bolaget utan övriga parters samtycke. 5 (ändrad ) Valberedning Val, som skall förrättas av bolagsstämman, skall beredas av en valberedning bestående av fem ledamöter och fem ersättare. I beredningen skall eftersträvas, utöver vad som stadgas i 5, att bolagsstyrelsens sammansättning präglas av hänsyn till att styrelsen blir representativ för ägarna med avseende på kommunstorlek och förutsättningar i övrigt. Valberedningen kan föreslå förtroendevalda och tjänstemän i ägarkommunerna som styrelseledamot, lekmannarevisor eller suppleant för dessa. Förslag till bolagsstämman om vilka som skall ingå i valberedning initieras av största delägaren. 6 (ändrad ) Bolagets styrelse Styrelsens sammansättning framgår av bolagsordningen. Till ordförande för styrelsen utses annan ledamot än försäkringssakkunnig eller verkställande direktör. Till styrelsemöte kallas även suppleanter. Suppleanter inträder i tjänstgöring i det fall ordinarie ledamot är frånvarande. Ordningen för suppleanternas tjänstgöring fastställes av bolagsstämman. Parterna emellan ska jäv inte anses föreligga vid behandling av frågor i styrelsen, som rör förhållanden mellan Kommunassurans Syd Försäkrings AB och part. 7 (ändrad ) Styrelsebeslut Vid styrelsebeslut ska enighet eftersträvas.

19 Styrelsen ska iaktta bestämmelsen i ABL (2005:551) 8 kap 21, 8 kap 11 FRL att beslut ej får fattas om inte, såvitt möjligt, samtliga styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling. 8 (ändrad ) Revision Bolagets revisor och revisorssuppleant ska vara en auktoriserad revisor eller ett auktoriserat revisionsbolag. Revisorn och revisorssuppleant väljs på ordinarie bolagsstämma. Bolagsstämman skall året efter allmänna val utse två lekmannarevisorer och två suppleanter för fyra år. Lekmannarevisorernas behov av sakkunnigt biträde skall bekostas av bolaget. 9 (ändrad ) Bolagets ekonomi Bolaget skall, inom ramen för de förutsättningar och begränsningar som följer av kommunallagen, bedrivas i enlighet med sunda företagsekonomiska principer (ny text, ersätter tidigare skrivning: bolaget skall bedrivas efter normala företagsekonomiska principer ) samt med tillägg text: och för försäkringsverksamheten gällande författningar. Målet är att bolaget alltid med god marginal ska överskrida gällande krav på finansiell stabilitet. Delägarnas avkastning erhålles dels genom den konkurrens och premiepress på försäkringsmarknaden som bolaget skall utöva dels genom att i ägardirektiven anges långsiktiga och uthålliga avkastningskrav enligt sedvanlig branschnorm. (denna text borttagen) 9 Ekonomiska föreskrifter Kommunassurans Syd Försäkrings AB ska följa försäkringsrörelselagens krav på ekonomisk hantering. Kommunassurans Syd Försäkrings AB äger inte rätt ingå borgen eller förvärva fast egendom. Förslag till budget (ersätts av enbart budget )för Kommunassurans Syd Försäkrings AB ska årligen upprättas och fastställas av styrelsen. Om Kommunassurans Syd Försäkrings AB anlitar part för arbete eller tjänster gäller som förutsättning att skriftligt avtal upprättas på marknadsmässiga villkor. (hela 11 ny lydelse:) 11. Förköpsrätt vid överlåtelse av aktie Aktie i bolaget får inte emitteras eller överlåtas till annan än annan delägare och då sådan som omfattas av kommunallagens bestämmelser om kommunal

20 verksamhet. Bestämmelser om samtycke, hembud och oenighet beträffande lösenbelopp finns i bolagets bolagsordning. (ersätter tidigare 11) 12 (ändrad ) Ytterligare delägare (ersätts av:) Beslut om nya delägare i bolaget fattas av bolagsstämman. Sådant beslut kräver kvalificerad majoritet utgörande minst 2/3 av de aktier som är företrädda på stämman. En förutsättning för sådant beslut är att den nye delägaren biträder detta avtal. Att bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att emittera aktier i bolaget framgår av aktiebolagslagen. Styrelsen skall förhandla om vilka villkor som skall gälla för nya delägare och därvid beakta bolagets marknadsvärde och förmögenhet. Styrelsen skall förhandla om vilka villkor som skall gälla för nya delägare och därvid beakta bolagets marknadsvärde och förmögenhet. (ersätts av:) 13 Beslut om frågor av principiell betydelse eller större vikt Inför beslut i frågor av principiell betydelse eller av större vikt skall styrelsen tillse att delägarna erhåller ett underlag som möjliggör en god beredning av ärendet innan detta föreläggs bolagsstämman. Sådan fråga ska ges tillfälle till god beredning hos delägarna, vilket betyder att ett ärende ska vara berett av ägarsamrådet samt ges en möjlighet till beredning i respektiver fullmäktige senast två månader före stämman. 14 (ändrad ) Avtalstid Detta avtal gäller från och med den (ändrat till 17 maj 2018) till och med den (ändrat till 1 juni 2028) Uppsägs inte avtalet av part senast två år före avtalsperiodens utgång förlängs avtalet med fyra år i sänder med enahanda uppsägningsrätt. Uppsägning skall vara skriftlig och tillställas Kommunassurans Syd Försäkrings AB, som underrättar övriga parter om uppsägningen. 15 (ändrad ) Väsentliga förändringar

21 Om väsentlig förändring av verksamheten eller förutsättningarna för denna inträffar äger vardera parten uppta förhandlingar om villkoren i detta avtal. (ersätts av:) 16 Konsekvenser av parts uppsägning av avtalet Delägare som vill utträda ur bolaget skall hembjuda sina aktier till kvarvarande delägare för inlösen. Om dessa inte önskar begagna sin rätt till inlösen skall bolagsstämman pröva om inlösen av dessa aktier kan ske. Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att om samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske, skall fördelas proportionellt i förhållande till tidigare innehav bland dem, som framställt lösningsanspråk. Lösenbeloppet skall, om parterna inte kommer överens, bestämmas i den ordning lagen (1999:116) om skiljemän stadgar. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt, då lösenbeloppet blev bestämt. Inlösen får endast äga rum under förutsättning att aktiekapitalet inte kommer att understiga av finansinspektionen föreskriven kapitalbas. 17 (ändrad ) Tvist Tvister i anledning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandlingar parterna emellan. Om sådana förhandlingar misslyckas ska tvisten för slutligt avgörande hänskjutas till allmän domstol. Detta avtal är upprättat i likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt.

22 3. Ägardirektiv för Kommunassurans Syd Försäkrings AB (antagna av bolagsstämman 8 maj 2012) Detta ägardirektiv fastställs i enlighet med 1 i Aktieägaravtalet för Kommunassurans Syd Försäkrings AB ( Kommunassurans Syd ). Det är i och med att det antagits av bolagsstämman enligt aktiebolagsrätten bindande för bolagets styrelse och andra ställföreträdare som har att följa direktivet, såvida det inte strider mot försäkringsrörelselagen, annan lag eller bolagsordningen. 1 Bakgrund (ersätts av:) 1 Bakgrund Kommunassurans Syd Försäkrings AB är ett försäkringsbolag som bildats för att dels garantera delägarna försäkringsskydd, dels bidra till att säkerställa att delägarna kan erhålla bästa försäkringsvillkor. Bolaget kan även erbjuda ett välanpassat försäkringsskydd till de juridiska personer som helt eller till majoritet ägs av de kommuner och landsting/regioner som ingår som aktieägare i bolaget och över vilka juridiska personer ägarna kan utöva och faktiskt utövar kontroll, motsvarande den kontroll som de utövar över sina egna förvaltningar. (ersätts av rubriken Ändamålet med bolaget Kommunassurans Syd skall långsiktigt utgöra en attraktiv och stabil försäkringsgivare för delägarna. Kommun, region eller landsting i Götaland kan efter beslut enligt 11 aktieägareavtalet bli delägare i Kommunassurans Syd. (text borttagen) Kommunassurans Syd skall vara det ledande försäkringsbolaget för kommuner i Götaland och aktivt verka för att utveckla bolagets verksamhet för att säkerställa en långsiktig relation till sina ägare och försäkringstagare.(tillägg text). Kommunassurans Syd skall aktivt verka för att delägarna utvecklar och vidmakthåller en hög förmåga att undvika skador. Kommunassurans Syd skall vidare för delägare som också är försäkringstagare, i den mån detta förhållande medger ytterligare förutsättningar härför, aktivt verka för att delägare i egenskap av försäkringstagare utvecklar och vidmakthåller förmågan att undvika skador dels att minska Kommunassurans Syd s skadekostnader och därmed främja (tillägg) Kommunassurans Syd s långsiktiga verksamhet,(bytt ut konkurrensförmåga ) dels minska försäkringstagares skador och skadekostnader.

23 Allt skadeförebyggande arbete skall ske i samverkan med delägare/försäkringstagare. Delägarnas skaderesultat samt vilja och förmåga att förebygga skador skall återspeglas i erbjudna försäkringsvillkor och premier. Verksamheten skall drivas enligt affärsmässiga (borttaget marknadsorienterade ) principer med iakttagande av det kommunala ändamålet för verksamheten. Kommunassurans Syd skall när detta bidrar till att uppfylla bolagets uppdrag - ingå olika former av samarbeten med andra aktörer inom försäkringsområdet. Kommunassurans Syd skall engagera sig i branschens utveckling och i framtidsfrågor för att trygga bolagets bestånd och utveckling samt delägarnas långsiktiga intresse av få och små skador samt ett gott försäkringsskydd. 3 Styrning Delägarna utövar sin styrning via bolagsstämman där varje ägardirektiv eller annat beslut är styrande för bolagets verksamhet. Det åligger vidare bolaget att följa vad som finns intaget i mellan delägarna träffat aktieägaravtal, som om bolaget självt varit part i avtalet. Styrelsen skall utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets ändamål och mål tillgodoses. I detta syfte skall styrelsen anta en arbetsordning för sitt eget arbete och en instruktion för verkställande direktören. Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av delägarnas respektive styrelse. Ägarnas styrelse utöver sin ledningsfunktion över bolaget i enlighet med vad som anges i antagna reglementen och policies. Delägarnas respektive styrelse har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna styrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Bolaget erinras om att delägarnas respektive styrelse enligt kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. (ovan ny text) (textförslag borttaget)

24 Bolaget får inte heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen kan trots detta vara en sådan fråga som kräver ställningstagande enligt denna punkt. Uppstår tveksamhet huruvida ställningstagande krävs, ska bolaget samråda med (eresätts av ägarkommunernas representant/ombud (ovan tillägg text) 4 Grundläggande värderingar Kommunassurans Syd skall vara en god samhällsaktör där verksamheten präglas av långsiktig ägarnytta. Grundläggande värden skall vara trovärdighet, öppenhet, kvalitet och säkerhet. God etik och professionalism skall vara utmärkande. Delägare skall i alla frågor som berör delägare i egenskap av endast delägare behandlas lika, oavsett om de är försäkringstagare eller ej. 5 Ekonomi Det är bolagets uppgift att bedriva verksamheten på långsiktigt effektivast möjliga vis i syfte att säkerställa en gynnsam verksamhetsutveckling och ge möjligheten att erbjuda delägarna förmånliga försäkringsvillkor och premier, samt tillhandahålla budget och verksamhetsplan till ägarna (tillägg text) Årsredovisning ska presenteras i färdigt skick senast 15 mars varje år. Denna kan också översändas till delägarna i elektronisk form (tillägg text) Kommunassurans Syd skall bedriva verksamheten på sådant sätt att denna är tillfredsställande konsoliderad och bolaget i övrigt utgör en attraktiv och stabil upphandlare av återförsäkring. Kommunassurans Syd verksamhet skall grundas på att verksamheten skall ge uthållig avkastning på tillskjutet aktiekapital enligt sedvanlig branschnorm. Mot bakgrund av att bolaget är nybildat och delägarna bedömer att överskott skall utnyttjas för att konsolidera bolaget, skall bolaget tills vidare inte lämna utdelning. Frågan aktualiseras på nytt inför bolagsstämman (text borttagen) 6 Information m.m. Kommunassurans Syd skall hålla delägarna väl informerade om sin verksamhet. Detta skall ske dels vid bolagsstämma, dels vid ett särskilt

25 ägarsamråd, som skall hållas under sista tertialet varje år. Kallelse sker på initiativ av och genom bolagets försorg. Vid sådant ägarsamråd skall styrelsen medverka och jämte bolagets verkställande ledning informera om bl.a. bolagets marknadsposition och produkter, avkastning, ekonomiskt utfall jämte prognos, arbete för att förebygga skador hos försäkringstagare och övriga delägare samt affärsmässig utveckling i övrigt. Vid ägarsamrådet skall också behandlas de andra frågor som delägare önskar genom anmälan till bolaget. Delägare ska fortlöpande hållas informerade om bolagets verksamhet. Bolaget ska initiera möten med kommunen om omständigheterna så påkallar. Kommunstyrelserna ska utan dröjsmål får ta del av - Protokoll från bolagsstämma - Protokoll från styrelsesammanträde - Bolagets räkenskaper i årsredovisning med revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport. Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för delägares kommunstyrelses uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 kommunallagen samt för lekmannarevisorns granskning. (ovan tillägg text) Det åligger lekmannarevisorerna att årligen i sin granskningsrapport särskilt yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angetts i bolagsordningen och i ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. (tillägg text) Styrelsen skall i årsredovisningen beskriva hur bolaget uppfyllt ändamålet med verksamheten. Årsredovisningen skall sändas till ägarna för distribution till kommunstyrelsen (text borttagen) 7. Allmänhetens insyn i verksamhet som bolaget överlämnar till privata utförare Om del av bolagets verksamhet genom avtal lämnas över till en privat utförare, ska bolaget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. (tillägg hel )

26 8.(ändrad ) Tolkningsordning I det fall vad som i detta ägardirektiv står i strid med vad som stadgas i lag, bolagsordning eller aktieägaravtalet mellan delägarna, gäller vad som stadgas i följande ordning: 1. Lag 2. Bolagsordning 3. Aktieägaravtal 4. Ägardirektiv

27 Aktieägaravtal för Kommunassurans Syd Försäkrings AB Bakgrund Kommuner i Skåne bildade 2005 ett gemensamt aktiebolag benämnt Kommunassurans Syd Försäkrings AB, organisationsnummer Finansinspektionen har givit bolaget koncession för bedrivande av försäkringsrörelse. Parterna förbinder sig gentemot varandra att ställa sig till efterrättelse de bestämmelser som meddelas i detta avtal. 1 Ändamålet med ägandet Målet med delägandet är strategiskt och långsiktigt. Bolaget skall verka som ett alternativ till den kommersiella marknaden och i huvudsak erbjuda försäkringslösningar till delägarekommuner på ett konkurrenskraftigt och förmånligt vis, avseende prissättning och villkor. Parterna ska långsiktigt verka för att bolaget skall utgöra en attraktiv och stabil upphandlare av återförsäkring och sträva efter att tillföra det gemensamma aktiebolaget ytterligare kompetens som återförsäkringskund. 2. Verksamhet Bolagets verksamhet skall i första hand avse tillhandahållande försäkringsskydd och därmed förenliga tjänster till delägarkommuner (inkluderande landsting och regioner) i Götaland. Bolaget kan även erbjuda ett välanpassat försäkringsskydd till de bolag som helt eller till majoritet ägs och kontrolleras av de kommuner/landsting/regioner som ingår som aktieägare i bolaget. Detsamma gäller för stiftelser vars styrelser, helt eller till majoritet, aktieägare i bolaget utser. Även andra kommuner och landsting i Götaland än nu befintliga delägare kan bli delägare i bolaget. Verksamheten ska bedrivas till minst 90 procent för aktieägarnas räkning och enligt de riktlinjer som framgår av antagen bolagsordning och ägardirektiv. 3 Aktiekapital och aktieinnehav Kommunassurans Syd Försäkrings AB s aktiekapital skall uppgå till lägst kronor och högst kronor. Aktierna skall ha ett nominellt värde av kronor/st.

28 Aktiekapitalet uppgår idag till kronor och följande kommuner är delägare: Brev Antal Belopp Aktieägare Andel Bjuvs kommun 0,91% Bromölla kommun 0,79% Burlövs kommun 1,01% Båstad kommun 0,93% Eslövs kommun 1,91% Hässleholms kommun 3,23% Hörby kommun 0,93% Höörs kommun 0,94% Klippans kommun 1,05% Kristianstads kommun 4,98% Kävlinge kommun 1,68% Landskrona kommun 2,54% Lomma kommun 1,20% Lunds kommun 6,68% Malmö stad 17,35% Osby kommun 0,84% Perstorps kommun 0,45% Simrishamns kommun 1,29% Sjöbo kommun 1,14% Skurups kommun 0,93% Staffanstorps kommun 1,34% Svalövs kommun 0,83% Svedala kommun 1,21% Tomelilla kommun 0,83% Trelleborgs kommun 2,58% Vellinge kommun 2,06% Ystads kommun 1,76% Åstorps kommun 0,88% Örkelljunga kommun 0,63% Östra Göinge kommun 0,93% Alvesta kommun 1,24% Lessebo kommun 0,54% Ljungby kommun 1,79% Markaryds kommun 0,63% Tingsryds kommun 0,85% Uppvidinge kommun 0,63% Älmhults kommun 1,01% Laholms kommun 1,53% Tranemo Kommun 0,78% Vetlanda kommun 1,73%

29 Sävsjö kommun 0,73% Karlshamns kommun 2,05% Karlskrona kommun 4,12% Olofströms kommun 0,87% Ronneby kommun 1,87% Sölvesborgs kommun 1,11% Hultsfreds kommun 0,47% Högsby kommun 0,20% Varbergs kommun 2,08% Mönsterås kommun 0,45% Uddevalla kommun 1,84% Vänersborgs kommun 1,30% Eda 0,57% Essugna 0,37% Grästorp 0,38% Jokkmokk 0,34% Lekeberg 0,51% Malung/Sälen 0,67% Ovanåker 0,77% Skinnskatteberg 0,29% Smedjebacken 0,72% Surahammar 0,66% Vadstena 0,49% Valdemarsvik 0,52% Vansbro 0,45% Ydre 0,24% Älvdalen 0,47% Älvsbyn 0,54% Ödeshög 0,35% Summa ,0% Beslut om ändring av aktiefördelningen vid tillkommande eller frånträdande av part eller ändring av bolagets aktiekapital för uppfyllande av försäkringsrättsliga solvenskrav, fattas av bolagsstämman. Parterna deltar i detta konsortium med samtliga aktier, som vederbörande har och i framtiden kan komma att förvärva i bolaget. 4 Pantsättning Part får ej pantsätta eller ställa ut option på honom tillhöriga aktier i bolaget utan övriga parters samtycke. 5 Valberedning Val, som skall förrättas av bolagsstämman, skall beredas av en valberedning bestående av fem ledamöter och fem ersättare. I beredningen skall eftersträvas,, att bolagsstyrelsens sammansättning präglas av hänsyn till att

30 styrelsen blir representativ för ägarna med avseende på kommunstorlek och förutsättningar i övrigt. Valberedningen föreslår förtroendevalda eller tjänstemän i ägarkommunerna som styrelseledamot, lekmannarevisor och suppleant för dessa. Styrelsen skall lämna förslag till valberedningen på försäkringssakkunnig och suppleant till denne. Förslag till bolagsstämman om vilka som skall ingå i valberedning initieras av största delägaren. 6 Bolagets styrelse Styrelsens sammansättning framgår av bolagsordningen. Till ordförande för styrelsen utses annan ledamot än försäkringssakkunnig eller verkställande direktör. Till styrelsemöte kallas även suppleanter. Suppleanter inträder i tjänstgöring i det fall ordinarie ledamot är frånvarande. Ordningen för suppleanternas tjänstgöring fastställes av bolagsstämman. Parterna emellan ska jäv inte anses föreligga vid behandling av frågor i styrelsen, som rör förhållanden mellan Kommunassurans Syd Försäkrings AB och part. 7 Styrelsebeslut Vid styrelsebeslut ska enighet eftersträvas. Styrelsen ska iaktta bestämmelsen i ABL (2005:551) 8 kap 21, 8 kap 11 Försäkringsrörelselagen att beslut ej får fattas om inte, såvitt möjligt, samtliga styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling. 8 Revision Bolagets revisor och revisorssuppleant ska vara en auktoriserad revisor eller ett auktoriserat revisionsbolag. Revisorn och revisorssuppleant väljs på ordinarie bolagsstämma. Bolagsstämman skall året efter allmänna val utse två lekmannarevisorer och två suppleanter för fyra år. Lekmannarevisorernas behov av sakkunnigt biträde skall bekostas av bolaget. 9 Bolagets ekonomi Bolaget skall, inom ramen för de förutsättningar och begränsningar som följer av kommunallagen, bedrivas i enlighet med sunda företagsekonomiska principer och för försäkringsverksamheten gällande författningar. Målet är att

31 bolaget alltid med god marginal skall överskrida gällande krav på finansiell stabilitet. 10 Ekonomiska föreskrifter Kommunassurans Syd Försäkrings AB ska följa försäkringsrörelselagens krav på ekonomisk hantering. Kommunassurans Syd Försäkrings AB äger inte rätt ingå borgen eller förvärva fast egendom. Budget för Kommunassurans Syd Försäkrings AB ska årligen upprättas och efter samråd med delägarna fastställas av styrelsen. Om Kommunassurans Syd Försäkrings AB anlitar part för arbete eller tjänster gäller som förutsättning att skriftligt avtal upprättas på marknadsmässiga villkor. 11. Förköpsrätt vid överlåtelse av aktie Aktie i bolaget får inte emitteras eller överlåtas till annan än annan delägare och då sådan som omfattas av kommunallagens bestämmelser om kommunal verksamhet. Bestämmelser om samtycke, hembud och oenighet beträffande lösenbelopp finns i bolagets bolagsordning. 12 Ytterligare delägare Beslut om nya delägare i bolaget fattas av bolagsstämman. Sådant beslut kräver kvalificerad majoritet utgörande minst 2/3 av de aktier som är företrädda på stämman. En förutsättning för sådant beslut är att den nye delägaren biträder detta avtal. Att bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att emittera aktier i bolaget framgår av aktiebolagslagen. Styrelsen skall förhandla om vilka villkor som skall gälla för nya delägare och därvid beakta bolagets marknadsvärde och förmögenhet. 13 Beslut om frågor av principiell betydelse eller större vikt Inför beslut i frågor av principiell betydelse eller av större vikt skall styrelsen tillse att delägarna erhåller ett underlag som möjliggör en god beredning av ärendet innan detta föreläggs bolagsstämman. Sådan fråga ska ges tillfälle till god beredning hos delägarna, vilket betyder att ett ärende ska vara berett av ägarsamrådet samt ges en möjlighet till beredning i respektiver fullmäktige senast två månader före stämman.

32 14 Avtalstid Detta avtal gäller från och med den 17 maj 2018 till och med den 1 juni Uppsägs inte avtalet av part senast två år före avtalsperiodens utgång förlängs avtalet med fyra år i sänder med enahanda uppsägningsrätt. Uppsägning skall vara skriftlig och tillställas Kommunassurans Syd Försäkrings AB, som underrättar övriga parter om uppsägningen. 15 Väsentliga förändringar Om väsentlig förändring av verksamheten eller förutsättningarna för denna inträffar äger vardera parten uppta förhandlingar om villkoren i detta avtal. 16 Konsekvenser av parts uppsägning av avtalet Delägare som vill utträda ur bolaget skall hembjuda sina aktier till kvarvarande delägare för inlösen. Om dessa inte önskar begagna sin rätt till inlösen skall bolagsstämman pröva om inlösen av dessa aktier kan ske. Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att om samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske, skall fördelas proportionellt i förhållande till tidigare innehav bland dem, som framställt lösningsanspråk. Lösenbeloppet skall, om parterna inte kommer överens, bestämmas i den ordning lagen (1999:116) om skiljemän stadgar. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt, då lösenbeloppet blev bestämt. Inlösen får endast äga rum under förutsättning att aktiekapitalet inte kommer att understiga av finansinspektionen föreskriven kapitalbas. 17 Tvist Tvister i anledning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandlingar parterna emellan. Om sådana förhandlingar misslyckas ska tvisten för slutligt avgörande hänskjutas till allmän domstol. Detta avtal är upprättat i likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt.

33 Ägardirektiv för Kommunassurans Syd Försäkrings AB Detta ägardirektiv fastställs i enlighet med 1 i Aktieägaravtalet för Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Det är i och med att det antagits av bolagsstämman enligt aktiebolagsrätten bindande för bolagets styrelse och andra ställföreträdare som har att följa direktivet, såvida det inte strider mot försäkringsrörelselagen, annan lag eller bolagsordningen. 1 Bakgrund Kommunassurans Syd Försäkrings AB är ett försäkringsbolag som bildats för att dels garantera delägarna försäkringsskydd, dels bidra till att säkerställa att delägarna kan erhålla bästa försäkringsvillkor. Bolaget kan även erbjuda ett välanpassat försäkringsskydd till de juridiska personer som helt eller till majoritet ägs av de kommuner och landsting/regioner som ingår som aktieägare i bolaget och över vilka juridiska personer ägarna kan utöva och faktiskt utövar kontroll, motsvarande den kontroll som de utövar över sina egna förvaltningar. 2 Ändamålet med bolaget Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall långsiktigt utgöra en attraktiv och stabil försäkringsgivare för delägarna. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall vara det ledande försäkringsbolaget för kommuner och landsting/regioner i Götaland och aktivt verka för att utveckla bolagets verksamhet för att säkerställa en långsiktig relation till sina ägare och försäkringstagare. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall aktivt verka för att delägarna utvecklar och vidmakthåller en hög förmåga att undvika skador. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall vidare för delägare som också är försäkringstagare, i den mån detta förhållande medger ytterligare förutsättningar härför, aktivt verka för att delägare i egenskap av försäkringstagare utvecklar och vidmakthåller förmågan att undvika skador dels att minska Kommunassurans Syd Försäkrings AB s skadekostnader och därmed främja Kommunassurans Syd Försäkrings AB s långsiktiga verksamhet, dels minska försäkringstagares skador och skadekostnader. Allt skadeförebyggande arbete skall ske i samverkan med delägare/försäkringstagare. Delägarnas skaderesultat samt vilja och förmåga att förebygga skador skall återspeglas i erbjudna försäkringsvillkor och premier.

34 Verksamheten skall drivas enligt affärsmässiga principer med iakttagande av det kommunala ändamålet för verksamheten. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall när detta bidrar till att uppfylla bolagets uppdrag - ingå olika former av samarbeten med andra aktörer inom försäkringsområdet. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall engagera sig i branschens utveckling och i framtidsfrågor för att trygga bolagets bestånd och utveckling samt delägarnas långsiktiga intresse av få och små skador samt ett gott försäkringsskydd. 3 Styrning Delägarna utövar sin styrning via bolagsstämman där varje ägardirektiv eller annat beslut är styrande för bolagets verksamhet. Det åligger vidare bolaget att följa vad som finns intaget i mellan delägarna träffat aktieägaravtal, som om bolaget självt varit part i avtalet. Styrelsen skall utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets ändamål och mål tillgodoses. I detta syfte skall styrelsen anta en arbetsordning för sitt eget arbete och en instruktion för verkställande direktören. Bolaget står enligt 6 kap. 1 kommunallagen under uppsikt av delägarnas respektive styrelse. Ägarnas styrelse utövar sin ledningsfunktion över bolaget i enlighet med vad som anges i antagna reglementen och policies. Delägarnas respektive styrelse har rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Bolaget ska lämna styrelsen den information om verksamheten som den begär. Den närmare omfattningen av informationen fastställs i samråd med bolagets styrelse. Bolaget erinras om att delägarnas respektive styrelse enligt kommunallagen har att fatta årliga beslut huruvida verksamheten varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Bolaget får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.

35 Bolaget ansvarar för att kommunfullmäktige i envar delägarkommun får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Av bolagsordningen framgår att vissa beslut i bolaget fattas av bolagsstämman. En fråga som faller utanför uppräkningen i bolagsordningen kan trots detta vara en sådan fråga som kräver beslut av bolagsstämman [enligt denna punkt]. Uppstår tveksamhet huruvida beslut krävs av bolagsstämman, ska bolaget samråda med ägarkommunens representant/ombud. 4 Grundläggande värderingar Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall vara en god samhällsaktör där verksamheten präglas av långsiktig ägarnytta. Grundläggande värden skall vara trovärdighet, öppenhet, kvalitet och säkerhet. God etik och professionalism skall vara utmärkande. Delägare skall i alla frågor som berör delägare i egenskap av endast delägare behandlas lika, oavsett om de är försäkringstagare eller ej. 5 Ekonomi Det är bolagets uppgift att bedriva verksamheten på långsiktigt effektivast möjliga vis i syfte att säkerställa en gynnsam verksamhetsutveckling och ge möjligheten att erbjuda delägarna förmånliga försäkringsvillkor och premier, samt tillhandhålla budget och verksamhetsplan till delägarna. Årsredovisning ska presenteras i färdigt skick senast 15 mars varje år. Denna kan också översändas till delägarna i elektronisk form. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall bedriva verksamheten på sådant sätt att denna är tillfredsställande konsoliderad och bolaget i övrigt utgör en attraktiv och stabil upphandlare av återförsäkring. 6 Information m.m. Kommunassurans Syd Försäkrings AB skall hålla delägarna väl informerade om sin verksamhet. Detta skall ske dels vid bolagsstämma, dels vid ett särskilt ägarsamråd, som skall hållas under sista tertialet varje år. Kallelse sker på initiativ av och genom bolagets försorg. Vid sådant ägarsamråd skall styrelsen medverka och jämte bolagets verkställande ledning informera om bl.a. bolagets marknadsposition och produkter, avkastning, ekonomiskt utfall jämte prognos, arbete för att förebygga skador hos försäkringstagare och övriga delägare samt affärsmässig utveckling

36 i övrigt. Vid ägarsamrådet skall också behandlas de andra frågor som delägare önskar genom anmälan till bolaget. Delägare ska fortlöpande hållas informerade om bolagets verksamhet. Bolaget ska initiera möten med kommunen om omständigheterna så påkallar. Kommunstyrelserna ska utan dröjsmål delges - Protokoll från bolagsstämma - Protokoll från styrelsesammanträde - Bolagets räkenskaper i årsredovisning med revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport. Bolagets styrelse ska årligen i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det i bolagsordningen och dessa direktiv angivna syftet och ramarna för verksamheten. Uttalandet ska vara så utformat att det kan läggas till grund för delägares kommunstyrelses uppsikt och beslut enligt 6 kap. 1 a kommunallagen samt för lekmannarevisorns granskning. Det åligger lekmannarevisorerna att årligen i sin granskningsrapport särskilt yttra sig om huruvida bolaget bedrivits på ett ändamålsenligt sätt utifrån det syfte som angetts i bolagsordningen och i ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten. 7. Allmänhetens insyn i verksamhet som bolaget överlämnar till privata utförare Om del av bolagets verksamhet genom avtal lämnas över till en privat utförare, ska bolaget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. 8. Tolkningsordning I det fall vad som i detta ägardirektiv står i strid med vad som stadgas i lag, bolagsordning eller aktieägaravtalet mellan delägarna, gäller vad som stadgas i följande ordning: 1. Lag 2. Bolagsordning 3. Aktieägaravtal 4. Ägardirektiv

37 Bolagsordning för Kommunassurans Syd Försäkrings AB 1 Firma Bolagets firma är Kommunassurans Syd Försäkrings AB. 2 Styrelsens säte Styrelsen skall ha sitt säte i Lund. 3 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets syfte är inte att bereda vinst till aktieägarna utan att erbjuda dessa ett välanpassat försäkringsskydd. Bolaget kan även erbjuda ett välanpassat försäkringsskydd till de juridiska personer som helt eller till majoritet ägs av de kommuner och landsting/regioner som ingår som aktieägare i bolaget och kontrolleras av dessa kommuner/landsting/regioner. Bolaget skall tillföra de försäkrade ökad kompetens inom försäkringsområdet och vara en resurs inom försäkringsfrågor. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 4 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål att, med begränsning till ägarnas egna risker och egna anställda, meddela försäkring hänförlig till följande försäkringsklasser och grupper: Direkt försäkring Grupp e) Försäkringsklass 6 Försäkringsklass 13 Försäkringsklass 16 Försäkring mot brand och annan skada på egendom Fartyg Allmän ansvarighet Annan förmögenhetsskada Bolaget får också driva annan med bolagets försäkringsrörelse förenlig verksamhet. Bolagets verksamhet skall alltid bedrivas med iakttagande av de kommunalrättsliga principer som framgår av 2 kap. kommunallagen

38 Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tio (10) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 5 Aktiekapital Bolagets aktiekapital skall uppgå till lägst fyrtiofem miljoner ( ) kronor och högst etthundraåttio miljoner ( ) kronor. 6 Antalet aktier Antalet aktier skall vara lägst och högst Styrelse Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst nio ledamöter med högst sju suppleanter. Styrelse utses av årsstämman för tiden från årsstämman och för tiden intill nästa årsstämma. Minst en ledamot och en suppleant skall vara försäkringssakkunnig. En ledamot skall vara ordförande och en ledamot skall vara vice ordförande. Styrelsen är beslutför när de vid sammanträdet närvarande ledamöterna uppgår till minst två tredjedelar av hela antalet ledamöter. Såsom styrelsens beslut gäller den mening för vilken vid sammanträde mer än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som ordföranden ansluter sig till. Om styrelsen inte är fulltalig får beslut anses föreligga endast om fler än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter har röstat för beslutet. 8 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsen och verkställande direktörens förvaltning utses på årsstämma en auktoriserad revisor eller ett auktoriserat revisionsbolag för tiden från den årsstämman och ett år framåt. För revisor får av årsstämman en revisorssuppleant utses. 9 Lekmannarevisorer Två lekmannarevisorer och två suppleanter för dessa utses på den årsstämma som hålles efter allmänna val för en tid av högst 4 år. 10 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.

39 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till och underlag inför bolagsstämma skall sändas med brev med posten eller e-post till aktieägarna tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. 12 Ordförande vid stämman Styrelsens ordförande eller vid förfall för denne, vice ordförande, skall vara ordförande på bolagsstämma till dess stämmoordförande valts. 13 Årsstämma På årsstämma skall följande ärenden behandlas. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande för stämman 3. Val av två justeringsmän 4. Upprättande och godkännande av röstlängd 5. Godkännande av dagordningen 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapporter 8. Beslut om a. fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c. ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisor och lekmannarevisor med suppleanter 10. Beslut om antalet styrelseledamöter 11. Val av ordförande och vice ordförande i styrelsen 12. Val av övriga ledamöter till styrelsen 13. Val av suppleanter till styrelsen 14. Val av revisor och revisorssuppleant 15. I förekommande fall val av lekmannarevisorer och suppleanter 16. Fastställande av ordningen för suppleanternas inträde som tjänstgörande i styrelsen 17. Val av fem ledamöter, varav en sammankallande, i valberedningen 18. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551), försäkringsrörelselagen (2010:2043), bolagsordningen eller aktieägaravtalet. 19. Beslut att ägardirektivet ska gälla fram till nästa årsstämma. 14 Bolagsstämmans kompetens m.m. Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman.

40 1. Ram för upptagande av krediter 2. Ställande av säkerhet i form av pant 3. Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget. Beslut i frågor om ändring av bolagsordningen, fastställande av ägardirektiv samt frågor i övrigt som är av principiell betydelse eller annars av större vikt ska fattas av bolagsstämman och kräver, om inte annat anges i lag eller i 16 i denna bolagsordning kvalificerad majoritet utgörande minst 2/3 av de aktier som är företrädda på stämman. Beslut avseende övriga frågor vid bolagsstämma fattas med enkel majoritet om inte annat anges i lag. 15 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Verkställande direktören tecknar bolagets firma i löpande ärenden. Vad som inbegrips i löpande förvaltning ska framgå av VD-instruktionen som styrelsen fastställer. 16 Underställning m m Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i envar delägarkommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Sådana beslut skall så långt möjligt beredas vid föregående ägarsamråd och ägarna skall ges möjlighet att bereda ärendet två (2) månader före stämma. För att beslut på bolagsstämma i nedan följande frågor skall äga giltighet skall sådant beslut godkännas av samtliga aktieägare. - Beslut i strategiska frågor om verksamhetens inriktning och finansiering - Beslut om bildande, förvärv överlåtelse eller nedläggning av verksamhetsgren eller av dotterbolag eller annan likvärdig association - Teckning, förvärv eller avyttring av näringsbetingade aktier. - Ändring av 5, antalet aktier, och innehåll i denna 16 - Beslut om särskilt stora investeringar och finansiering av dessa Om aktieägare till styrelsen framställer önskemål om att fråga skall beslutas av bolagsstämma ankommer det på styrelsen att snarast sammankalla sådan bolagsstämma såvida inte författningsmässiga hinder möter. 17 Överlåtelse av aktier och hembud Den som avser att överlåta aktie till någon som inte är aktieägare i bolaget, ska genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse begära bolagets samtycke till

41 överlåtelsen. Frågan om samtycke ska prövas av styrelsen. Samtycke kan bara ges för alla de aktier som begäran om samtycke avser. Av ansökan ska framgå vem den tilltänkte förvärvaren är och om överlåtaren vill att bolaget ska anvisa någon annan förvärvare om samtycke vägras. Överlåtaren ska ange samtliga villkor för överlåtelsen i sin ansökan. Inom två månader från behörig ansökan om samtycke ska bolaget meddela beslut i frågan. Aktieägare som är missnöjd med bolagets beslut att vägra eller ge samtycke får väcka talan vid allmän domstol inom en månad från det att bolagets beslut skickades till den aktieägare som begärt samtycke. De aktier som överlåtits till en av bolaget anvisad köpare ska betalas inom en månad från den tidpunkt då priset på aktierna blev bestämt. Har aktie övergått till någon, som inte förut är aktieägare i bolaget, skall aktien genast hembjudas till aktieägarna till inlösen genom skriftlig anmälan hos bolagets styrelse. Åtkomsten av aktie skall styrkas samt, där aktien övergått genom köp, uppgift lämnas om den betingade köpeskillingen. När anmälan gjorts om akties övergång, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad, vars postadress är införd i aktieboken eller eljest känd för bolaget, med en anmodan till den, som önskar begagna sig av lösningsrätten, att skriftligen framställa lösningsanspråk hos bolaget inom två månader, räknat från anmälan hos styrelsen om akties övergång. Anmäler sig flera lösningsberättigade, skall företrädesrätten dem emellan bestämmas genom lottning, verkställd av notarius publicus, dock att om samtidigt flera aktier hembjudits, aktierna först, så långt kan ske, skall fördelas proportionellt i förhållande till tidigare innehav bland dem, som framställt lösningsanspråk. Lösenbeloppet skall utgöras, där fånget är köp, av köpeskillingen, men eljest av belopp, som, om parterna inte kommer överens, bestämmes i den ordning lagen (1999:116) om skiljemän stadgar. Lösenbeloppet skall erläggas inom en månad från den tidpunkt, då lösenbeloppet blev bestämt. Om inte inom stadgad tid någon lösningsberättigad framställer lösningsanspråk eller lösen inte erlägges inom föreskriven tid, äger den som gjort hembudet, att bli registrerad för aktien. 18 Kommunstyrelsens inspektionsrätt Respektive delägares kommunstyrelser äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper och i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet.

42 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00187 Ny informationssäkerhetspolicy för Uddevalla kommun Sammanfattning EU:s dataskyddsförordning och ändrad svensk lagstiftning kommer att ersätta personuppgiftslagen (PUL) fr.o.m. den 25 maj Sammantaget innebär införandet av förordningen att högre krav ställs på kommunerna och att bristande rutiner kan ge kännbara sanktionsavgifter. För att uppfylla dataskyddsförordningens organisatoriska säkerhetskrav ska kommunen anta en informationssäkerhetspolicy. Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till policy som ska uppfylla lagstiftningens krav. För att policyn ska få avsedd effekt på informationssäkerheten ska den kompletteras med regler och instruktioner för det dagliga informationsarbetet som ska göras kända för berörd personal. Sådana kompletteringar föreslås beslutas av kommundirektörens ledningsgrupp. En översyn i syfte att samordna och uppdatera befintliga styrdokument på området kommer att göras. Vid behov kommer nämnderna också att kunna upprätta förvaltningsspecifika instruktioner. Informationssäkerhetsarbetet föreslås halvårsvis avrapporteras till samtliga nämnder samt kvartalsvis till kommundirektörens ledningsgrupp. Vid behov lyfter kommundirektören upp frågan under sin informationspunkt på kommunstyrelsen. Särskilda skäl, som exempelvis allvarliga incidenter, brister eller behov, kan motivera ytterligare rapporteringar. Nämndernas arbete utifrån dataskyddsförordningen redovisas vid ett tillfälle per år på kommunstyrelsens uppsiktspliktsmöte. Nuvarande regler för informationssäkerhet och informationssäkerhetsarbete i Uddevalla kommun beslutade av kommundirektör kommer att ersättas av informationssäkerhetspolicyn. Dessutom ersätts policy för hantering av personuppgifter antagen av kommunfullmäktige av informationssäkerhetspolicyn. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Informationssäkerhetspolicy för Uddevalla kommun Regler för informationssäkerhet Informationssäkerhetsarbete i Uddevalla kommun Policy för hantering av personuppgifter antagen av kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

43 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 95 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta ny informationssäkerhetspolicy för Uddevalla kommun, att upphäva regler för informationssäkerhet och informationssäkerhetsarbete i Uddevalla kommun , samt att upphäva policy för hantering av personuppgifter Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramneskär (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

44 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00187 Handläggare IT-utvecklare Roger Abrahamsson Telefon Ny informationssäkerhetspolicy för Uddevalla kommun Sammanfattning EU:s dataskyddsförordning och ändrad svensk lagstiftning kommer att ersätta personuppgiftslagen (PUL) fr.o.m. den 25 maj Sammantaget innebär införandet av förordningen att högre krav ställs på kommunerna och att bristande rutiner kan ge kännbara sanktionsavgifter. För att uppfylla dataskyddsförordningens organisatoriska säkerhetskrav ska kommunen anta en informationssäkerhetspolicy. Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till policy som ska uppfylla lagstiftningens krav. För att policyn ska få avsedd effekt på informationssäkerheten ska den kompletteras med regler och instruktioner för det dagliga informationsarbetet som ska göras kända för berörd personal. Sådana kompletteringar föreslås beslutas av kommundirektörens ledningsgrupp. En översyn i syfte att samordna och uppdatera befintliga styrdokument på området kommer att göras. Vid behov kommer nämnderna också att kunna upprätta förvaltningsspecifika instruktioner. Informationssäkerhetsarbetet föreslås halvårsvis avrapporteras till samtliga nämnder samt kvartalsvis till kommundirektörens ledningsgrupp. Vid behov lyfter kommundirektören upp frågan under sin informationspunkt på kommunstyrelsen. Särskilda skäl, som exempelvis allvarliga incidenter, brister eller behov, kan motivera ytterligare rapporteringar. Nämndernas arbete utifrån dataskyddsförordningen redovisas vid ett tillfälle per år på kommunstyrelsens uppsiktspliktsmöte. Nuvarande regler för informationssäkerhet och informationssäkerhetsarbete i Uddevalla kommun beslutade av kommundirektör kommer att ersättas av informationssäkerhetspolicyn. Dessutom ersätts policy för hantering av personuppgifter antagen av kommunfullmäktige av informationssäkerhetspolicyn. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Informationssäkerhetspolicy för Uddevalla kommun Regler för informationssäkerhet Informationssäkerhetsarbete i Uddevalla kommun

45 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00187 Policy för hantering av personuppgifter antagen av kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta ny informationssäkerhetspolicy för Uddevalla kommun att upphäva regler för informationssäkerhet och informationssäkerhetsarbete i Uddevalla kommun att upphäva policy för hantering av personuppgifter Peter Larsson Kommundirektör Roger Abrahamsson IT-utvecklare Expediera till Barn och utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Kommunala bolag

46 POLICY FÖR HANTERING AV PERSONUPPGIFTER 1 (3) DNR: KS/2011:596 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Policy för hantering av personuppgifter 1 Bakgrund Kommunen behandlar i sina automatiserade informationssystem uppgifter om enskilda personer, personuppgifter. Det gäller uppgifter både om allmänhet, anställda och förtroendevalda. Närmare reglering kring behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204, PUL) och i vissa specialförfattningar. Personuppgiftslagens syfte är att skydda enskilda personer mot att deras integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Lagen är huvudsakligen tillämplig på behandling av personuppgifter som helt eller delvis utförs med hjälp av datorer, men är även aktuell vid manuella register som är sökbara på flera sätt. En personuppgift är all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person såsom t.ex. namn, adress, personnummer. I denna policy anges närmare hur Uddevalla kommuns nämndsorganisation bör behandla personuppgifter i enlighet med PUL. Skäl att göra avsteg från denna policy kan finnas på grund av särskilt reglering i specialförfattningar. 2 Nämndens ansvar som personuppgiftsansvarig Nämnden är personuppgiftsansvarig för sitt verksamhetsområde. Nämnden ska fastställa syftet med behandlingen och ordna tillräcklig säkerhet för behandlingen. Nämnden beslutar närmare om rutiner som rör behandling av personuppgifter på sin förvaltning. 3 Personuppgiftsombud Ett personuppgiftsombud bör utses av nämnden. Personuppgiftsombudet ska anmälas till Datainspektionen. Personuppgiftsombudet ska självständigt se till att personuppgifter behandlas på ett korrekt och lagligt sätt. Personuppgiftsombudet ska även hjälpa registrerade att få rättelse när det finns anledning att misstänka att behandlade personuppgifter är felaktiga eller ofullständiga. Personuppgiftsombudet ska bistå nämnden med utbildning och information om personuppgiftslagen. 4 Syftet med behandling av personuppgifter Innan nämnden skapar möjlighet för den enskilde att genom e-post, på webbplats eller i annat sökbart register lämna uppgifter om sig själv, ska syftet med behandlingen vara dokumenterat. Samma sak gäller när nämnden inhämtar uppgifter i direkt kontakt med den enskilde eller från andra myndigheter och dessa personuppgifter behandlas i digitala informationssystem. Personuppgiftslagens grundläggande krav på behandling av personuppgifter ska vara uppfyllda. Administrativa avdelningen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX UDDEVALLA Varvsvägen E-POST kommunledningskontoret@uddevalla.se

47 2 (3) UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 5 Information och samtycke När personuppgifter behandlas ska information lämnas till den enskilde i enlighet med personuppgiftslagen och eventuella regler i specialförfattning. Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig enligt något av kraven i personuppgiftslagen. Undantagssituationer kan följa av specialförfattning. Hur information och samtycke ska vara utformat avgörs i samråd mellan personuppgiftsombudet och den personuppgiftsansvarige. Den personuppgiftsansvarige ska som huvudregel lämna information och inhämta samtycke skriftligen. Endast i undantagsfall kan detta ske muntligen och då i samråd med personuppgiftsombudet. 6 Gallring och arkivering Enligt huvudregel ska alla personuppgifter gallras när de inte längre behövs för verksamheten och ändamålet med behandlingen. Personuppgifterna får dock bevaras i enlighet med arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och kommunens arkivreglemente. En kommunal nämnd har mot bakgrund av detta rätt att arkivera olika handlingar. Vidare ska det alltid finnas beslut i dokumenthanteringsplanen om hur länge personuppgifter ska bevaras samt hur arkivering och gallring ska ske. 7 Förteckning av behandlingar Personuppgiftsombudet ska föra förteckningar över behandlingar inom nämndens verksamhetsområde. En förteckning ska fyllas i och skickas till personuppgiftsombudet då en behandling påbörjas av personuppgifter samt när en ändring (inkl. avanmälan) sker av en tidigare behandling. 8 Personuppgiftsbiträdesavtal Personuppgiftsbiträde är den som behandlar personuppgifter för den personuppgiftsansvariges räkning. Ett personuppgiftsbiträde finns alltid utanför den egna organisationen. Ett skriftligt avtal mellan den personuppgiftsansvarige (nämnden) och personuppgiftsbiträdet ska upprättas. I avtalet ska det särskilt föreskrivas att personuppgiftsbiträdet bara får behandla personuppgifter i enlighet med instruktionerna från nämnden. Biträdet måste vidta de säkerhetsåtgärder som behövs för att skydda uppgifterna. Den personuppgiftsansvarige bör samråda med personuppgiftsombudet vid upprättande av personuppgiftsbiträdesavtal.

48 3 (3) UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET 9 Publicering av diarier, kallelser och protokoll på internet För att undvika att personuppgifter av känslig karaktär offentliggörs genom elektronisk ärende- och dokumenthanteringssystem eller protokoll på internet, så bör respektive nämnd upprätta interna, skriftliga rutiner för hur nämnderna ska hantera detta. Detta ska ske utifrån personuppgiftslagen och personuppgiftsförordningens regler. 10 Policy för IT-säkerhet Den personuppgiftsansvarige är ansvarig för att lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder vidtas för att skydda de personuppgifter som behandlas. Till tekniska åtgärder räknas brandväggar, krypteringsfunktioner och anti-virus, medan organisatoriska åtgärder handlar om säkerhetsarbetets organisation och rutiner, instruktioner och policyer. Ytterligare information om IT-säkerhet finns i Policy för ADB-säkerhet (kommunfullmäktige ). 11 Datainspektionens allmänna råd och rekommendationer Uddevalla kommun bör följa Datainspektionens allmänna råd och rekommendationer om hantering av personuppgifter (

49 Informationssäkerhetsarbete i Uddevalla kommun (6) Informationssäkerhetsarbete i Uddevalla kommun Antaget av kommundirektören Kommunledningskontoret Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen fax E-post Kommunledningskontoret@uddevalla.se

50 2 (6) Dokumentets syfte Beskriver Uddevalla kommuns informationssäkerhetsarbete. Dokumentet gäller för Alla chefer och medarbetare i Uddevalla kommun och dess bolag. Informationstillgångar avser all information oavsett om den behandlas manuellt eller automatiserat och oberoende av dess form eller miljön den förekommer i. Arbetet med informationssäkerheten är en integrerad del i verksamheten. Information förekommer i många former; tryckt eller skriven på papper, elektroniskt lagrad, överförd med post eller elektroniska hjälpmedel, visad på film eller yttras i en konversation. Oavsett vilken form informationen antar eller på vilket sätt den överförs eller lagras bör den alltid ha ett godtagbart skydd. Anledningen till att både manuell och automatiserad behandling beskrivs är att informationssäkerheten inte avgränsas till att bara omfatta information på papper eller digital information i IT-system. I fråga om digital information i IT-system används även begreppet elektronisk handling. Med begreppet form avses t.ex. talad eller skriven information, men det kan också vara information (upptagningar) som enbart kan uppfattas med tekniskt hjälpmedel, t.ex. ett IT-system, eller att informationen framgår av ett föremål. Med begreppet miljö avses t.ex. ett elektroniskt kommunikationsnät, men kan också avse en fysisk brevlåda för distribution av post. Utgångspunkter I arbetet med informationssäkerhet ska följande krav säkerställas: Tillgänglighet - att informationen ska kunna användas efter behov, i förväntad utsträckning samt av rätt person med rätt behörighet. Riktighet - att informationen är tillförlitlig, korrekt och fullständig. Konfidentialitet - att informationen kan åtkomst begränsas om så krävs. Spårbarhet - att specifika aktiviteter som rör informationen ska kunna spåras. Samtliga anställda och externa aktörer ska ha kännedom om Uddevalla kommuns regelverk kring informationssäkerhet samt följa dessa. Alla som hanterar informationstillgångar har ett ansvar att informationssäkerheten upprätthålls. Var och en ska vara uppmärksam på och rapportera händelser som kan påverka säkerheten för våra informationstillgångar. Samverkan med konsulter, externa leverantörer och entreprenörer ska regleras

51 3 (6) genom avtal. Vid behov av åtkomst till informationsresurser bör en riskbedömning göras för att identifiera ytterligare krav på säkerhet. Hantering av tillgångar Samtliga informationstillgångar ska vara identifierade och förtecknade. Av förteckningen ska framgå vem som är informationsägare eller systemägare. Alla verksamheter och system är utsatta för risker. Risk- och sårbarhetsanalysen ska identifiera tänkbara störningar, allvarliga händelser samt extraordinära händelser. Arbetet syftar till att skapa robusta system samt identifiera och analysera skyddsvärda informationstillgångar. Arbetet ska fokusera på förebyggande insatser och konkreta skyddsåtgärder. Klassificering av information Klassificering av information är en grundläggande aktivitet för att informationstillgångar och resurser ges nödvändigt skydd. Det är informationen som är skyddsobjektet, dvs. det som ska skyddas. Dock kan överklassificering medföra onödiga åtgärder med ytterligare kostnader till följd. Informationen ska klassificeras utifrån den funktion och betydelse för verksamheten som den har och de konsekvenser det medför om informationen skulle hanteras felaktigt, försvinna, komma i orätta händer etc. Vid klassificering av information ska det bedömas i vilken grad förlust av konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet eller spårbarhet hos information innebär negativ påverkan på egen eller annan verksamhet och dess tillgångar, eller på enskild individ. Vid bedömning används en fyrgradig skala. 1. Ingen eller försumbar skada 2. Måttlig skada 3. Betydande skada 4. Allvarlig skada Användning av molntjänster 1 Lagring av information genom så kallade molntjänster får användas under följande förutsättningar. En dokumenterad laglighetsbedömning utifrån personuppgiftslagen är genomförd och användningen av molntjänsten bedöms ske i enlighet med personuppgiftslagen. 1 En molntjänst är en teknik där stora skalbara resurser, exempelvis processorkraft, lagring och funktioner, tillhandahålls som tjänster på Internet.

52 4 (6) En risk- och sårbarhetsanalys är genomförd och analysen påvisar inga risker som motiverar att verksamheten bör avstå från användande av molntjänsten. Enhetschef inom myndighet- och huvudmannaorganisationen/verksamhetschef/rektor ansvarar för att laglighetsbedömningen och risk- och sårbarhetsanalys har genomförts innan molntjänsten beställs och tas i bruk. Personalresurser och säkerhet Alla anställda, uppdragstagare och utomstående användare ska förstå sitt ansvar. Det ska säkerställas att dessa är lämpliga för de roller de anses ha, i syfte att minska risken för stöld, bedrägeri eller missbruk av resurser. Det ska också säkerställas att de är medvetna om hot och problem som rör informationssäkerhet samt är rustade för att följa kommunens regelverk för informationssäkerhet när de utför sitt normala arbete och för att minska risken för mänskliga fel. När anställda, uppdragstagare och utomstående användare lämnar kommunen eller ändrar anställningsförhållande ska det ske på ett ordnat sätt. Att arbeta med informationssäkerhet innebär att säkerställa att information är tillgänglig och kan användas efter behov i förväntad utsträckning samt av rätt person med rätt behörighet. Informationen ska vara tillförlitlig, korrekt och fullständig. Vidare ska konfidentialitet och specifika aktiviteter som rör informationen kunna spåras. Informationssäkerhet är en integrerad del i verksamheten och ska ständigt beaktas. I arbetet ingår att styrdokument är kända och följs och att alla berörda har tillräcklig kunskap att upprätthålla informationssäkerheten. Alla informationstillgångar ska klassificeras. Hotbilder ska analyseras och krishanteringsförmågan fortlöpande upprätthållas. Händelser som kan leda till negativa konsekvenser ska förebyggas, och var och en ska vara uppmärksam på och rapportera händelser som kan påverka säkerheten. Fysisk och miljörelaterad säkerhet Nivån på det fysiska skyddet ska stå i proportion till resultatet av informationsklassificeringen och återkommande riskanalyser. Utrustning ska skyddas mot förlust, skada, stöld eller skadlig påverkan på tillgångar och avbrott i kommunens verksamhet.

53 5 (6) Kommunikation och drift Kommunen ska ha en korrekt och säker drift av IT-miljö, nätverk och tillhörande infrastruktur så att informationens konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet upprätthålls. Risken för systemfel ska minimeras och systemintegriteten för programvara och riktighet i information ska säkerställas genom tydliga förvaltningsmodeller och adekvata tekniska skydd mot exempelvis skadlig kod. Informationens och IT-miljöns riktighet respektive systemintegritet och tillgänglighet ska bevaras genom väl utvecklade rutiner för säkerhetskopiering och återläsning. De ska finnas tydliga rutiner som hindrar att information på flyttbar och avvecklad media avslöjas. Kritiska och säkerhetsrelevanta händelser ska vara spårbara genom automatiska loggningsfunktioner som skyddas mot manipulation och obehörig åtkomst. Åtkomst till system och information ska styras utifrån verksamhetens behov och säkerhetskrav. Den som har behov av tillgång till viss information för att kunna utföra sina arbetsuppgifter ska tilldelas åtkomsträttigheter. All åtkomst ska vara behovsbaserad utifrån ansvars- och arbetsområde. Alla administratörer ska ha individuella användaridentiteter. Användare ska hantera sina inloggningsuppgifter på ett sätt så att obehörig åtkomst undviks. Anskaffning, utveckling och underhåll av system Alla system inom kommun ska ha nödvändiga skydd så att informationens konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet upprätthålls. Systemen ska utformas så att fel, obehörig förändring eller missbruk förhindras genom exempelvis validering av in- och utdata och andra adekvata kontroller. Hantering av informationssäkerhetsincidenter Incidenter och säkerhetsmässiga svagheter ska, utan dröjsmål, rapporteras och korrigerande åtgärder vidtas i rätt tid. Kontinuitetsplanering för verksamheten Kontinuitetsplaner ska upprättas och införas för att säkerställa att identifierade viktiga funktioner kan återställas inom rimlig tid och att verksamheten har manuella rutiner för tiden under återuppbyggnadsarbetet. Kontinuitetsplanen ska baseras på analys av konsekvenserna av störningar, allvarliga händelser, och extraordinära händelser med hänsyn till dess inverkan på verksamheten.

54 6 (6) Efterlevnad Kommunen ska säkerställa att överträdelser av lagar, författningar eller avtalsförpliktelser, samt andra säkerhetskrav inte sker. Chefer inom kommunen ska se till att alla säkerhetsrutiner inom deras respektive ansvarsområde utförs korrekt för att uppnå efterlevnad av kommunens informationssäkerhetsregelverk. Vitala system och vitala delar i IT-miljö, nätverk och tillhörande infrastruktur ska regelbundet kontrolleras så att informationens konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet upprätthålls. Extern revision ska utföras på ett sådant sätt att informationens konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet inte påverkas.

55 Regler för informationssäkerhet Antaget av kommundirektören

56 Regler för informationssäkerhet 2 (4) Regler för informationssäkerhet Dessa regler är utarbetade i enlighet med ISO/IEC Motiv Information 1 är en av Uddevalla kommuns 2 viktigaste tillgångar och utgör en förutsättning för att kunna bedriva verksamhet. Målet med ett kontinuerligt informationssäkerhetsarbete är att skydda kommunens information så att vår dagliga verksamhet har tillgång till korrekt information när den behövs. Med informationstillgångar avses all information oavsett om den behandlas manuellt eller automatiserat och oberoende av i vilken form eller miljö den förekommer. Informationssäkerheten omfattar kommunens informationstillgångar utan undantag. Vi ska arbeta förebyggande med att säkerställa att information är tillgänglig, inte förvanskas eller sprids till obehöriga. Genom ett proaktivt arbete minskar risken att medarbetare, medborgare eller varumärke skadas på grund av felaktig hantering av information. Mål Avsikten med reglerna är att skydda Uddevalla kommuns informationstillgångar mot risker, interna eller externa, avsiktliga eller oavsiktliga. Reglerna omfattar all information som hanteras inom Uddevalla kommuns samtliga verksamhetsområden samt i relation med medborgare, personal, kunder, ägare och leverantörer. Ansvar Uddevalla kommuns ledning och ytterst Kommundirektören har godkänt och ställer sig bakom reglerna. Chefer på alla nivåer ska verka för att en positiv attityd till säkerhetsarbetet finns i verksamheten. Detta kan ske t.ex. genom att uppmuntra till utbildning och att föregå med gott exempel i förhållande till informationssäkerhetsarbetet. Reglerna gäller för Uddevalla kommuns samtliga anställda, konsulter, övrig inhyrd personal och leverantörer. Det är varje persons ansvar att följa dessa regler. Underlåtenhet kan medföra påföljd. 1 Information förekommer i många former; tryckt eller skriven på papper, elektroniskt lagrad, överförd med post eller elektroniska hjälpmedel, visad på film, eller yttras i en konversation. 2 Med Uddevalla kommun menas Uddevalla kommun och dess bolag Kommunledningskontoret Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Stadshuset Varvsvägen E-post kommunledningskontoret@uddevalla.se

57 Regler för informationssäkerhet 3 (4) Principer Med informationssäkerhet avses; att informationen finns tillgänglig när den behövs, att informationen är och förblir riktig, konfidentialitet d.v.s. att informationen endast är tillgänglig för dem som är behöriga att ta del av och använda den, att hanteringen av informationen är spårbar 3. Utbildning i informationssäkerhet bör kontinuerligt ges alla anställda Alla medarbetare ska följa fastställda regler och rutiner samt vara uppmärksamma på och genast rapportera konstaterade eller misstänkta avvikelser och risker. I dokumentet, informationssäkerhetsarbete i Uddevalla kommun, beskrivs vad som måste etableras för att uppfylla reglerna för informationssäkerhet. Sammantaget är detta kommunens styrdokument för informationssäkerhet. Alla informationstillgångar inom Uddevalla kommun ska redovisas och tilldelas en ägare. En tydlig klassificering och aktuell värdering av informationstillgångarna ska upprätthållas. Vid systemupphandlingar bör en informationssäkerhetsbedömning göras. Avbrotts- och kontinuitetsplan ska upprättas, underhållas och testas. Säkerhetsorganisation Kommundirektören Har det yttersta ansvaret för kommunens informationssäkerhetsarbete och uttrycker sin viljeinriktning genom kommunens regler för informationssäkerhet. Informationssäkerhetssamordnare Har det övergripande och strategiska ansvaret att leda, utveckla och samordna informationssäkerhetsarbetet. I uppdraget ingår även att genomföra oberoende informationssäkerhetsrevisioner inom verksamheten. 3 Att kunna härleda utförda operationer till enskilda individer

58 Regler för informationssäkerhet 4 (4) Informationsägare Äger informationen i systemet och är ansvarig för dess riktighet och tillgänglighet. Informationsägaren ska säkerhetsklassa informationen och styra över av vem och på vilket sätt informationen får nås och behandlas. Informationsägaren ansvarar för att regelbundet genomföra riskanalys 4 för informationstillgång som klassificerats som verksamhetskritisk. Systemägare Har övergripande ansvar för respektive system och dess användning. System ska uppfylla informationssäkerhetskraven i förhållande till verksamhetens behov och att dess innehåll ska klassificeras. Systemförvaltare Har det funktionella (dagliga) helhetsansvaret för ett system. Systemförvaltaren fungerar i hög grad som systemägarens utförare och ser till att systemets funktionalitet samt planerade och beslutade aktiviteter genomförs och upprätthålls. Alla som hanterar informationstillgångar har ett ansvar att informationssäkerheten upprätthålls. 4 Med hjälp av riskanalys bedöms sannolikheter för olika oönskade händelser och dess konsekvenser.

59 UaFS Blad 1 Informationssäkerhetspolicy för Uddevalla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 april 2018, xx Om denna informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetspolicyn är ett övergripande dokument som redovisar Uddevalla kommuns övergripande mål och inriktning med informationssäkerhet samt hur ansvaret i dessa frågor är fördelat. Kompletterande regler och instruktioner kring det dagliga arbetet med informationshantering utfärdas enligt ansvarsfördelningen i denna policy. Om informationssäkerhet Informationssäkerhet är i sin kärna att klassificera information och göra riskbedömningar för att sedan införa proportionerliga skyddsåtgärder för informationen. För att skydda informationen ska lämpliga åtgärder och rutiner skapas och upprätthållas utifrån fyra huvudsakliga principer: Konfidentialitet, att information inte tillgängliggörs eller avslöjas till obehöriga. Riktighet, att information är korrekt, aktuell och fullständig och inte ändras av obehöriga. Tillgänglighet, att information är åtkomlig och användbar av behöriga när den behövs. Spårbarhet, möjlighet att fastställa vem som gjort vad eller att kunna verifiera orsaken till en händelse. Informationssäkerhet begränsas inte till säkerhet i IT-system utan omfattar information i alla dess former och oavsett hur information lagras, bearbetas och kommuniceras. Information kan t.ex. vara i form av text, ljud, bilder och film, och kan hanteras med stöd av IT, papper eller direkt av oss människor i form av tal. Kommunens arbete gällande all information ska också skydda den personliga integriteten. Mål med informationssäkerhet Uddevallas mål med informationssäkerhet är: Att korrekt information ska finnas tillgänglig bara för behöriga på ett spårbart sätt när den behövs. Att motsvara medborgares och externa verksamheters behov och förväntningar av dataskydd och personlig integritet. Att efterleva krav i lagar, förordningar, föreskrifter och avtal.

60 UaFS Blad 2 Principer för att uppnå målen Uddevalla kommun ska arbeta med informationssäkerhet på ett sätt så att ovanstående mål uppfylls. Arbetet med informationssäkerhet inom Uddevalla kommun ska: bedrivas genom ett systematiskt informationssäkerhetsarbete med utgångspunkt från ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) utifrån standarden SS-ISO/IEC med tillhörande säkerhetsåtgärder och vägledning bygga på en helhetssyn som utgår från information, men som också innefattar processer, människor och teknik, löpande ses över och förbättras, eftersom Uddevalla kommun och dess omvärld, inklusive hotbild, är under ständig förändring, vara förebyggande och proaktivt, men också ha en god förmåga att kunna hantera incidenter, allvarliga störningar och kriser som ändå kan inträffa, ta hänsyn till verksamheters behov, externa krav samt rådande hotbild, vara väl kommunicerad till verksamheten; all personal ska fortlöpande få information och utbildning för att nå och upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande och för att kunna leva upp till denna policy och underliggande regler och instruktioner. ske i aktiv samverkan med det omgivande samhället såsom myndigheter, företag och nätverk, särskilt sådana som är normgivande inom informationssäkerhet som t.ex. Sveriges kommuner och landsting (SKL), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Swedish Standards Institute (SIS). Roller och ansvar Kommunstyrelsen är övergripande ansvarig för att samordna informationssäkerhetsarbetet och följa upp tillämpning. Kommunledningskontoret ska ansvara för att aktualisera ärenden kring informationssäkerhetspolicyn och andra relaterade styrande dokument. Kommundirektörens ledningsgrupp utfärdar regler och instruktioner som kompletterar och konkretiserar informationssäkerhetspolicyn. Nämnd/bolagsstyrelse är personuppgiftsansvarig och ska genomföra lämpliga tekniska, strategiska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa ett bra dataskydd samt kunna visa att behandlingen utförs i enlighet med gällande lagar och regler. Dessa åtgärder ska ses över och uppdateras vid behov. Nämnden utser dataskyddsombud och dataskyddshandläggare. Varje nämnd kan vid behov besluta om instruktioner som förtydligar och kompletterar de centrala styrdokumenten, policy och regler gällande informationssäkerhet. Nämnden bör samråda med informationssäkerhetssamordnaren innan sådana instruktioner utfärdas.

61 UaFS Blad 3 Informationssäkerhetssamordnare har det övergripande och strategiska ansvaret att leda, utveckla och samordna informationssäkerhetsarbetet. I uppdraget ingår även att genomföra revisioner inom verksamheten med avseende på informationssäkerhet. Dataskyddsombudets roll är att regelbundet utbilda, rådgöra och granska nämndernas informationssäkerhet, med särskilt fokus på att granska efterlevnaden av dataskyddsförordningen. Dataskyddsombudet ska regelbundet rapportera brister och förbättringsåtgärder för informationssäkerheten till kommunstyrelsen och övriga nämnder samt kommundirektörens ledningsgrupp. Dataskyddshandläggare, inom varje nämnd ska det finnas en utsedd dataskyddshandläggare som har det övergripande ansvaret för informationssäkerheten med dess dataskydd. Dataskyddshandläggarna fungerar som kontaktperson till dataskyddsombudet när han eller hon utför sina uppgifter. Dataskyddshandläggare har dessutom ansvaret att dokumentera sin nämnds behandlingar av personuppgifter i en registerförteckning. Systemägare har övergripande ansvar för respektive system och dess användning. Den som är utsedd systemägare kan vara den som har ansvaret för den verksamhet som aktuellt informationssystem stödjer. Systemförvaltare tar det funktionella (dagliga) helhetsansvaret för ett system. Systemförvaltaren fungerar i hög grad som systemägarens utförare och ser till att systemets funktionalitet samt planerade och beslutade aktiviteter genomförs och upprätthålls. Informationsägare är den som bestämmer ändamålen för behandlingen och hanteringen av informationen. Informationsägaren äger och ansvarar för att informationen är riktig och tillförlitlig samt för det sätt informationen sprids. Informationsförvaltare är den som aktivt förvaltar informationen på informationsägarens uppdrag. Kommunarkivarien har tillsynsansvar för att informationen hanteras enligt bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen, arkivlagen och offentlighets- och sekretesslagen. Uppföljning och rapportering Efterlevnaden av informationssäkerhetspolicyn och andra gällande regler och instruktioner ska följas upp regelbundet. Dataskyddsombudet avrapporterar informationssäkerhetsarbetet: halvårsvis till samtliga nämnder, kvartalsvis till kommundirektörens ledningsgrupp.

62 UaFS Blad 4 Vid behov lyfter kommundirektören upp frågan under sin informationspunkt på kommunstyrelsen. Nämndernas arbete utifrån dataskyddsförordningen redovisas vid ett tillfälle per år på kommunstyrelsens uppsiktspliktsmöte. Särskilda skäl, som exempelvis allvarliga incidenter, brister eller behov, kan motivera ytterligare rapporteringar. Denna informationssäkerhetspolicy ska finnas lättillgänglig för både interna och externa intressenter.

63 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00188 Revidering av förbundsordningen för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Sammanfattning Direktionen för räddningstjänsteförbundet mitt Bohuslän har inkommit med förslag till ändringar i förbundsordningen. En nationell förändring av krisberedskapen för Sverige påkallar en ansvarsförändring för förbundet angående medlemskommunernas och förbundets uppgifter under höjd beredskap. Enligt förbundsordningen ska ändringar av densamma antas av direktionen och fastställas av förbundsmedlemmarnas kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förbundsdirektionens protokoll Förbundsordning för förbundet med senaste revideringsdatum Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa av förbundsdirektionen föreslagen revidering av förbundsordningen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramneskär (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

64 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00188 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Revidering av förbundsordningen för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Sammanfattning Direktionen för räddningstjänsteförbundet mitt Bohuslän har inkommit med förslag till ändringar i förbundsordningen. En nationell förändring av krisberedskapen för Sverige påkallar en ansvarsförändring för förbundet angående medlemskommunernas och förbundets uppgifter under höjd beredskap. Enligt förbundsordningen ska ändringar av densamma antas av direktionen och fastställas av förbundsmedlemmarnas kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förbundsdirektionens protokoll Förbundsordning för förbundet med senaste revideringsdatum Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa av förbundsdirektionen föreslagen revidering av förbundsordningen. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Räddningstjänsteförbundet Mitt Bohuslän

65 RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla - Lysekil -Munkedal Förbundsordning för Räddningstjänstförbundet MITT BOHUSLÄN Innehåll l Bakgrund 2 Medlemmar 3 Namn och säte 4 Uppdrag och ändamål 5 Organisation 6 Varaktighet 7 Förbundsdirektionen 8 Revisorer 9 Initiativrätt l O Närvarorätt 11 Anslag av kungörelser och andra tillkännagivanden 12 Andel i tillgångar och skulder 13 Kostnadsfördelning 14 Budgetprocess 15 Planeringsprocess 16 Utträde 17 Likvidation och upplösning 18 Arvoden 19 Tvister 20 Ändringar i förbundsordningen 21 Övre gräns för kostnader vid räddningsinsats 22 Upptagande av ytterligare medlem i förbundet 23 Arkivbildning

66 1 Bakgrund Kommunerna Lysekil, Munkedal och Uddevalla har beslutat att ingå ett kommunalförbund får frågor som rör räddningstjänst. Syftet är att tillgodose krav och intentioner i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt att skapa goda förutsättningar for att uthålligt arbeta med trygghet och säkerhet i det komplexa samhället. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalfårbundet är Lysekils, Munkedals och Uddevalla kommuner. 3 Namn och säte Kommunalfårbundets namn är Räddningstjänstfårbundet Mitt Bohuslän och har sitt säte i Uddevalla. 4 Uppdrag och ändamål Bastjänster Räddningstjänstfårbundet ansvarar iör: att i förbundsmedlemmarnas ställe fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna enligt LSO och fårordningen (2003:789) om skydd mot olyckor med undantag för a) att samordna elyeksförebyggande verksamhet i kommunen (l kap. 6 LSO), b) att verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder (3 kap. l LSO), c) när kommunen är att betrakta som enskild (2 kap. LSO). att utföra uppgifter enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande fårordning (2010:1075) som åvilar var och en av kommunerna i fårbundet med undantag av skyldigheter som åvilar kommunen i egenskap av verksamhetsutö vare. att lämna förslag till beslut gällande taxor. att i förbundsmedlemmarnas ställe fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna avseende information till allmänheten samt kommunens plan får räddningsinsatser enligt lagen (1999:381) om åtgärder får att förebygga och begränsa följderna av all varliga kemikalieo l y c kor. Kommunalfårbundet ska fullgöra de uppgifter inom det civila fårsvaret som, enligt LSO, annars åvilar medlemskommunerna beträffande räddningstjänst under höjd beredskap. Räddningstjänstförbundet biträder kommunerna i följande verksamhetsområden: Plan- och byggverksamhet enligt plan- och bygglagen (2010:900). Planprocessen genom att tidigt medverka i planfrågor samt utgör remissinstans planfrågor. Byggprocessen främst i form av byggsamråd och granskning av brandskyddsdokumentation. POSOM-verksamhet (Psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och kriser.) Olycksfårebyggande arbete. 2

67 Särskilda uppgifter I förbundets uppdrag ingår utöver bastjänsterna ovan, rätten att utföra andra uppgifter som ansluter till ovanstående lagstiftning eller på annat sätt ansluter till säkerhet och trygghet i kommunerna. Dessa är främst följande: Kommunernas krisberedskap enligt bestämmelserna i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Uppgifterna för förbundet avser i huvudsak stöd till kommunledningen inom områdena utbildning, övning, sårbarhetsanalyser och planering samt ledningsstöd vid behov. Uppgifterna ska närmare anges i särskild överenskommelse med medlemskommunerna. Att agera som medlemskommunernas tjänsteman i beredskap (TIB). Akut restvärdesräddning. Larmförmedling. Sanering efter olycka. Stöd till sjukvårdshuvudmannens ambulansverksamhet, t. ex. IVP A, bärhjälp eller liknande. Lyfthjälp till offentlig och privat hemvård och hemsjukvård. Teknisk service till medlemskommunerna eller andra offentliga och privata aktörer. Utbildning och övning. Dessa uppgifter ska i förekommande fall regleras genom avtal med de aktörer som efterfrågar tjänsterna. Om en förbundsmedlem önskar att räddningstjänsten i något avseende ska utformas eller dimensioneras på ett sätt som avviker från den för förbundet gemensamma risk- eller ambitionsnivån, får förbundet tillgodose dessa önskemål. Särskild avgift som motsvarar de faktiska merkostnaderna uttas av medlemmen. 5 Organisation Förbundet är ett kommunalförbund med direktion. För förbundsdirektionen gäller "Reglemente för förbundsdirektionen i Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän" enligt bilaga till förbundsordningen. 6 Varaktighet Förbundet är bildat på obestämd tid. 7 Förbundsdirektionen Förbundsdirektionen utgör gemensam beslutande nämnd för förbundsmedlemmarna enligt bestämmelserna i LSO. Förbundsdirektionen är nämnd för räddningstjänsten och det civila försvaret vad avser uppgifterna under punkt 4. Direktionen ska bestå av 6 ledamöter och 6 ersättare fördelat enligt följande: Lysekils kommun utser 2 ledamöter och 2 ersättare. Munkedals kommun utser 2 ledamöter och 2 ersättare. 3

68 Uddevalla kommun utser 2 ledamöter och 2 ersättare. Direktionens ledamöter och ersättare väljs för en mandattid om fyra år räknat fr.o.m. den l januari året efter det att val till kommunalfullmäktige ägt rum. I fråga om valbarhet och sättet att utse ledamöter och ersättare i förbundsdirektionen ska 9 kap. 3 och 9 kap. 7 l st. kommunallagen tillämpas. Direktionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ordförande, l :e vice ordförande och 2:e vice ordförande. Ordförandeposten innehavs av Uddevalla kommun. Posten som l :e vice ordförande ska växla mellan övriga medlemskommuner. Direktionen har rätt att utse utskott. Vid förfall för ledamot ska ersättare från samma kommun inträda. Ersättarna inträder i den turordning kommunfullmäktige bestämt vid valet. Om ersättarna har utsetts vid proportionellt val inträder i stället ersättare enligt den ordning som beskrivs i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. 8 Revisorer Kommunalförbundet ska ha sex revisorer. Medlemskommunerna utser två revisorer vardera. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna i förbundsdirektionen. Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen. Revisorernas berättelse ska tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemskommunernas fullmäktige, som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet. 9 lnitiativräh Ärenden i direktionen får väckas av ledamot i direktionen samt förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. l O NärvaroräH Direktionen får besluta att sammanträde med direktionen ska vara offentligt. Offentlighet vid budgetsammanträdet regleras i punkt 14. Kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande och/eller ansvarigt kommunalråd hos förbundsmedlemmarna har rätt att närvara och yttra sig vid sammanträde med förbundsdirektionen. Direktionen avgör i övrigt själv i vilka fall någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. 11 Anslag av kungörelser och andra tillkännagivanden Kommunalförbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjustering och övriga tillkännagivanden ska anslås på förbundets anslagstavla. Anslagstavlan ska finnas på kommunalförbundets webbplats. För kännedom ska anslag dessutom ske på varje medlemskommuns egna webbaserade anslagstavla. Kungörelse om sammanträde vid vilket budgeten ska fastställas ska anslås på förbundets anslagstavla och för kännedom på varje medlemskommuns anslagstavla. 4

69 12 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalfårbundets tillgångar och skulder i fårhållande till kostnadsfårdelningen får respektive förbundsmedlems ansvar enligt punkt 4 bastjänster. Kostnadsfördelningen framgår av punkt 13 nedan. Förbundsmedlemmarna har ansvar får täckande av eventuell uppkommande brist i enlighet med angiven fördelningsgrund. Samma fårdelningsgrund tillämpas vid skifte av kommunalfårbundets behållna tillgångar om kommunalförbundet skulle komma att upplösas. 13 Kostnadsfördelning Kostnaderna får Räddningstjänstförbundets verksamhet ska täckas, i den mån det inte görs på annat sätt, genom bidrag från förbundsmedlemmarna. Kostnaderna ska fördelas mellan förbundsmedlemmarna enligt fördelningsnyckel nedan. Bastjänster Lysekil Munkedal Uddevalla 21,72% 14,13% 64,15% Fördelningsnyckeln kan vid behov bli föremål får omförhandling mellan förbundsmedlemmarna. När nya brandstationer i Uddevalla resp. Ljungskile tas i drift ska ny fördelningsnyckel fastställas vid var tidpunkt. Om, och i så fall när, ny brandstation byggs och tas i drift i Lysekil ska ny fårdelningsnyckel fastställas. Övriga framtida investeringar i samtliga brandstationer inom förbundet finansieras via fårbundets budget genom vid var tid gällande fårdelningsnyckel Särskilda tjänster Om kommunalfårbundet på begäran utfår särskilda överlämnade uppgifter enligt punkt 4 till någon eller några av förbundsmedlemmarna ska sådana särskilda uppgifter ersättas fullt ut. Lån och borgen m.m. Kommunalfårbundet får uppta lån i enlighet med fastställd budget eller enligt vad förbundsmedlemmarna godkänt. Förbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan förbundsmedlemmarnas godkännande. Om godkänd borgen ingås gäller i fråga om ansvar fårdelningsregeln. Kommunalfårbundet får inte bilda eller förvärva aktier eller andelar i företag utan förbundsmedlemmarnas godkännande. 14 Budgetprocess Direktionen ska årligen fastställa budget för kommunalfårbundet inom de ekonomiska ramar och enligt de riktlinjer i övrigt som gäller enligt vad förbundsmedlemmarna anger som budgetfårutsättningar. Direktionen ska ta initiativ till att starta budgetprocessen med sina s

70 medlemskommuner. Ambitionen är att sådana ramar från förbundsmedlemmarna ska kunna lämnas för längre tidsrymd än ett år åt gången. Budgeten för nästkommande år ska fastställas av direktionen före september månads utgång. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret och en ekonomisk plan för den kommande treårsperioden. Sammanträde vid vilket budgeten fastställs ska vara offentligt. Kungörelse om sammanträdet ska tillkännages på förbundets anslagstavla minst en vecka innan sammanträdet. 15 Planeringsprocess Direktionen har att fastställa handlingsprogram för den förebyggande verksamheten och för räddningstjänsten. Handlingsprogrammen ska upprättas i samverkan med förbundsmedlemmarna. Förändringar och tillägg till planerna ska beredas i samverkan med förbundsmedlemmarna. 16 Utträde Förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från slutet av den månad då uppsägning skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid tiden för utträdet ur förbundet, om inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 17 Likvidation och upplösning Om förbundsmedlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden är till ända, ska förbundet träda i likvidation. Likvidationen verkställs av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets behållna tillgångar och skulder ska fördelningsgrunden enligt punkt 13 tillämpas. När förbundet har trätt i likvidation, ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling. När förbundsdirektionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, ska direktionen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse över likvidationen i dess helhet. Berättelsen ska också innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till slutredovisningen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Till slutredovisningen ska fogas förbundsdirektionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. 6

71 Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna ska delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar skriftligen, är förbundet upplöst. 18 Arvoden Arvoden tillledamöter och ersättare i direktionen respektive revisorer och revisorsersättare ska utgå enligt Uddevalla kommuns arvodesbestämmelser. 19 Tvister Tvist mellan förbundet och dess medlemmar ska om partema inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras enligt lagen (1999: 116) om skiljeförfarande. 20 Ändringar i förbundsordningen Ändring av eller tillägg till förbundsordningen ska antas av direktionen och fastställas av förbundsmedlemmarnas kommunfullmäktige. 21 Övre gräns för kostnader vid räddningsinsats För olyckshändelser inom respektive kommun, som medför betydande kostnader för räddningsinsats, får räddningstjänstförbundet ersättning av respektive kommun för den del av räddningskostnaderna som överstiger två basbelopp för varje tillfälle. Ersättningsbeloppet framräknas enligt beräkningssätt som framgår av gällande allmänna råd från MSB, förutvarande SRV allmänna råd, i SRVFS 2004: Upptagande av ytterligare medlem i förbundet Ansökan från en ytterligare kommun om att bli medlem i förbundet ska hanteras enligt följande. Ansökan tillställs förbundets direktion. Direktionen bereder frågan och föreslår ny medlem till respektive kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige fattar beslut om ny medlem samt beslutar om erforderliga ändringar i förbundsordningen. 23 Arkivbildning Direktionen är arkivmyndighet enligt arkivlagen (1990:782). Direktionen får genom avtal med respektive medlemskommun överlåta sitt ansvar såvitt gäller den beredande och verkställande funktionen samt att vara arkivdepå. Antagen: Kommunfullmäktige i Lysekil Kommunfullmäktige i Munkedal Kommunfullmäktige i Uddevalla Reviderad: Kommunfullmäktige i Lysekil Kommunfullmäktige i Munkedal

72 Kommunfullmäktige i Lysekil Kommunfullmäktige i Munkedal Kommunfullmäktige i Lysekil Kommunfullmäktige i Munkedal Kommunfullmäktige i Uddevalla Reviderad: Förbundsdirektionen , , , , , 7 8

73 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN FÖRBUNDSDIREKTIONEN Revidering av förbundsordning En nationell förändring av krisberedskapen för Sverige påkallar en ansvarsförändring för förbundet angående medlemskommunernas och förbundets uppgifter under höjd beredskap. Därför föreslås följande förändringar i förbundsord n i n gen. Beredning Förbunds-/räddningschefens tjänsteskrivelse Bilaga förbundsordning Beslut Förbundsdirektionen beslutar att lägga till under punkt 4 Uppd rag och ändamål: "Kommunalförbundet ska fullgöra de uppgifter inom det civila försvaret som, enligt LSO, annars åvilar medlemskommunerna beträffande räddningstjänst under höjd beredskap". att lägga till under punkt 7 Förbundsdirektionen: "Förbundsdirektionen är nämnd för räddningstjänsten och det civila försvaret vad avser uppgifterna under punkt 4". Expedieras Medlemskommunerna Uddevalla, Lysekil och Munkedal Utdragsbestyrkande

74 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00051 Ny förbundsordning för Tolkförmedling Väst Sammanfattning Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har inkommit med förslag till ny förbundsordning. Beslut ska fattas i respektive kommunfullmäktige senast 29 juni och den nya förbundsordningen föreslås gälla från Förslaget har tagits fram dels för att följa den nya kommunallagen, dels för att anpassa till förbundets organisation. Bland annat föreslås den nya förbundsordningen ge direktionen möjlighet att inrätta de organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt sätt. De nya medlemmarna skrivs in i förbundsordningen, men utöver detta är det strukturella och redaktionella ändringar utifrån nuvarande organisation och den nya kommunallagen. Förslaget till förbundsordning har skickats ut till nuvarande medlemskommuner på samråd. Samtliga yttranden är positiva och de flesta har inte haft några synpunkter. Några ändring- eller tilläggsförslag har inkommit och de flesta berör vad en förbundsordningens ska ange, vilket regleras i kommunallagens 9 kap 6. Förbundsordningen har därför reviderats efter samrådet för att säkerställa att alla lagens krav på en förbundsordning upprätthålls. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Direktionens protokoll Följebrev beslut om godkännande av ny förbundsordning. Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande Förslag till förbundsordning. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget till ny förbundsordning för Tolkförmedling Väst. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramneskär (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

75 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00051 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Ny förbundsordning för Tolkförmedling Väst Sammanfattning Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har inkommit med förslag till ny förbundsordning. Beslut ska fattas i respektive kommunfullmäktige senast 29 juni och den nya förbundsordningen föreslås gälla från Förslaget har tagits fram dels för att följa den nya kommunallagen, dels för att anpassa till förbundets organisation. Bland annat föreslås den nya förbundsordningen ge direktionen möjlighet att inrätta de organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt sätt. De nya medlemmarna skrivs in i förbundsordningen, men utöver detta är det strukturella och redaktionella ändringar utifrån nuvarande organisation och den nya kommunallagen. Förslaget till förbundsordning har skickats ut till nuvarande medlemskommuner på samråd. Samtliga yttranden är positiva och de flesta har inte haft några synpunkter. Några ändring- eller tilläggsförslag har inkommit och de flesta berör vad en förbundsordningens ska ange, vilket regleras i kommunallagens 9 kap 6. Förbundsordningen har därför reviderats efter samrådet för att säkerställa att alla lagens krav på en förbundsordning upprätthålls. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Direktionens protokoll Följebrev beslut om godkännande av ny förbundsordning. Förbundsdirektörens tjänsteutlåtande Förslag till förbundsordning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget till ny förbundsordning för Tolkförmedling Väst. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Tolkförmedling Väst

76 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 18/ Direktionen Förbundsordning Förslag till beslut Direktionen beslutar att godkänna förslaget till ny förbundsordning och översända förslaget till befintliga medlemmar och ansökande kommuner för godkännande och beslutsfattande i respektive fullmäktige senast Sammanfattning av ärendet Ett förslag till ny förbundsordning har arbetats fram dels för att följa den nya kommunallagen och dels för att anpassa till förbundets organisation. Bland annat föreslås den nya förbundsordningen ge direktionen möjlighet att inrätta de organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt sätt. De nya medlemmarna skrivs in i förbundsordningen men utöver detta är det strukturella och redaktionella ändringar utifrån nuvarande organisation och den nya kommunallagen. Förslaget till förbundsordning har skickats ut till medlemskommunerna på samråd. Samtliga yttranden är positiva till förslaget och de flesta har inte några synpunkter Några ändring- eller tilläggsförslag har inkommit och de flesta berör vad en förbundsordningens ska ange och det regleras i kommunallagens 9 kap 6. Förbundsordningens har därför reviderats för att säkerställa att alla lagens krav på en förbundsordning upprätthålls. Direktionen behöver nu fatta ett beslut om ett förslag till förbundsordning. Förslaget kommer sedan skickas ut till befintliga medlemmar och ansökande kommuner som i sina respektive kommunfullmäktige fattar beslut om ny förbundsordning senast Den nya förbundsordningen föreslås gälla från

77 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 18/ Direktionen Bakgrund och ärendeprocess Ett förslag till ny förbundsordning har arbetats fram med anledning av den nya kommunallag som trädde i kraft 1 januari 2018 men även för att direktionen i september 2017 beslutade att öppna upp för nya medlemmar i förbundet. Förbundsordningen har inte reviderats sedan förbundets start 2013 bortsett från att nya medlemmar skrevs in i årsskiftet 2014/2015 då förbundet senast tog in nya medlemmar. Bland annat föreslås den nya förbundsordningen ge direktionen möjlighet att inrätta de organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt och korrekt sätt. De 12 nya medlemmarna skrivs in i förbundsordningen men utöver detta är det strukturella och redaktionella ändringar utifrån nuvarande organisation och den nya kommunallagen. Förslaget till förbundsordning har skickats ut till medlemskommunerna på samråd. Majoriteten av yttrandena framför att de inte har några synpunkter och är positiva till förslaget. Några synpunkter med ändring- eller tilläggsförslag har inkommit från Västra Götalandsregionen (VGR), kommunstyrelsen i Göteborgs Stad, kommunstyrelsen i Skövde kommun samt kommunstyrelsens arbetsutskott i Falköping. Nedan beskrivs synpunkterna samt vart eventuell revidering finns i förbundsordningen: Att nuvarande skrivning om att anta någon av medlemskommunernas finanspolicy ska kvarstå. Tolkförmedling Väst håller på att arbeta fram en egen finanspolicy på inrådan av redovisningschef. Den nya finanspolicyn är mer anpassad efter kommunalförbundets organisation och kommer vara framtagen innan införandet av den nya förbundsordningen. Att det framgår vilka befogenheter och vilken sammansättning som ett eventuellt arbetsutskott eller beredningsutskott ska ha. Ändringen i förbundsordningen innebär att direktionen ges möjlighet att inrätta nödvändiga organ för att vara fortsatt effektiv. Befogenheter och sammansättning skrivs fram om behovet av ett organ uppstår. Att riktlinjer för förbundets budgetprocess förtydligas. Detta har gjorts under 15. Att en utgångspunkt för medlemskap i kommunalförbundet Tolkförmedling Väst bör vara att det är kommuner som ingår i VGR. I samband med beslutet att öppna upp för fler medlemmar i september 2017 uppkom diskussionen om kommuner utanför VGR kan ansöka. Inga kommuner utanför VGR har dock ansökt om medlemskap och därför föreslås direktionen ta ställning till frågan först om den uppkommer i framtiden. Att det borde framgå om det finns beslut i direktionen som kräver kvalificerad majoritet. Detta beskrivs nu under 8. Att det bör framgå att allmänheten får ställa frågor under årsredovisningssammanträdet. Det framgår nu i 16 att sammanträdet då årsredovisningen behandlas inte är offentligt. Att det behövs tydliggöras hur medlemmarnas styrning i förbundets ekonomi och verksamhet utövas eftersom det under 14 mestadels beskrivs om medlemmarnas insyn. Styrningen beskrivs i flera paragrafer av förbundsordningen och ett förtydligande har gjorts om vilka paragrafer det gäller.

78 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 18/ Direktionen I kommunallagens 9 kap och 6 beskrivs vad en förbundsordning i ett kommunalförbund ska ange. De flesta inkomna samrådssynpunkter berör punkterna som beskrivs i nämnd paragraf och förbundsordningens har därför reviderats för att säkerställa att alla lagens krav på en förbundsordning upprätthålls. Direktionen behöver nu fatta ett beslut om ett förslag till förbundsordning som sedan kommer skickas ut till befintliga medlemmar och ansökande kommuner för beslutsfattande. Beslut i respektive fullmäktige ska tas senast Den nya förbundsordningen föreslås gälla från Förändringarna i korthet 2 Nya medlemmar Följande 12 nya medlemmar läggs till i förbundsordningen: Bollebygd, Dals Ed, Herrljunga, Härryda, Kungälv, Mark, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tjörn, Tranemo och Vårgårda. 4 Organisation Under denna paragraf har det skrivits in att förbundet har möjlighet att inrätta egna organ. Viss text kopplat till införandet av förbundet är borttagen. 8 Beslut I enlighet med kommunallagen ska det regleras i förbundsordningen om det fattas några beslut som kräver kvalificerad majoritet. Därför har det tillkommit en paragraf med information att direktionen inte fattar den typen av beslut. 12 Kostnadstäckning I nuvarande förbundsordning finns en skrivning att om årets kostnader inte täcks enligt andra stycket ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. Denna skrivning är borttagen efter dialog i såväl presidiet som direktionen. 13 Finanspolicy, borgen m.m. Skrivningen i paragrafen är justerad i enlighet med rekommendationer av redovisningschef utifrån att en egen finanspolicy kommer att tas fram. Justeringen gäller riktlinjer vid lån. 14 Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Medlemmarnas styrning över verksamheten beskrivs i flera olika paragrafer. Vilka paragrafer det gäller har lagts till i förbundsordningen i 14.

79 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 18/ Direktionen Budgetprocess, 16 Årsredovisning I den tidigare förbundsordningen beskrivs budget och årsredovisning i samma paragraf. Det har nu förtydligats genom att det i 15 framgår att det är kommunalförbundets budgetprocess som beskrivs och att det i 16 handlar om årsredovisning. Beskrivningen av årsredovisningen är dessutom mer utförlig och tar upp att sammanträdet för årsredovisningen inte är offentligt. Övriga ändringar I övrigt är det strukturella och redaktionella ändringar utifrån nuvarande organisation och den nya kommunallagen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Nuvarande förbundsordning med ändringsmarkeringar Förslag till ny förbundsordning Beslutet skickas till Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Dals Ed, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mark, Mariestad, Mölndal, Munkedal, Orust, Skara, Skövde, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tidaholm, Tjörn, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda samt Öckerö. Åsa Fröding Förbundsdirektör

80 Gäller fr.o.m Dnr 18/ Förbundsordning

81 1 Namn och säte Förbundets namn är Tolkförmedling Väst och har sitt säte i Göteborg. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet är Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Dals Ed, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Härryda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mark, Mariestad, Mölndal, Munkedal, Orust, Skara, Skövde, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tjörn, Tidaholm, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgårda samt Öckerö. 3 Ändamål Förbundets ändamål är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolk genom att bedriva gemensam språktolk- och översättningsförmedling. 4 Organisation Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen ska bestå av 40 ledamöter och 40 ersättare. Varje medlem väljer en ordinarie ledamot och en ersättare. Göteborgs Stads ledamot är ordförande och Västra Götalandsregionens ledamot är vice ordförande i direktionen. Direktionens ledamöter och ersättare väljs för en mandattid på fyra år räknat från den 1 januari året efter det att val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Vid ledamots förhinder tjänstgör ersättare vald av samma förbundsmedlem som ledamoten. Ledamot kallar själv in sin ersättare. Direktionen utser firmatecknare och beslutsattestanter för förbundet. Direktionen kan inrätta de övriga organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt och korrekt sätt. Direktionen utser en förbundsdirektör som har att leda verksamheten enligt direktionens anvisningar. Förbundet har ett kansli med uppgift att under förbundsdirektör sköta förbundets administration och dess övergripande verksamhet. Förbundet har lokalkontor på flera orter. 5 Revisorer Förbundet ska ha två revisorer som utses av Västra Götalandsregionen. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i direktionen. Revisorerna ska avge revisionsberättelse till direktionen och till respektive medlems fullmäktige, vilka beslutar om ansvarsfrihet för direktionen. 6 Initiativrätt Ärenden i direktionen får väckas av: ledamot i direktionen medlem genom dess fullmäktige eller styrelse organ under direktionen om direktionen har medgivit sådan rätt 2 (5)

82 7 Närvaro- och yttranderätt Direktionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. 8 Beslut Direktionen fattar inte beslut där det krävs kvalificerad majoritet. 9 Anslagstavla Förbundets anslagstavla finns på förbundets webbplats. Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden ska anslås på förbundets anslagstavla. 10 Andelskapital Varje medlem tillskjuter 1 svensk krona per kommuninvånare som andelskapital vid inträde i förbundet. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i förbundet. 11 Andel i tillgångar och skulder Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till medlemmens andel av andelskapitalet. Fördelningsgrunden gäller även för täckande av brist om förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder i verksamheten samt vid skifte av förbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds av förbundets upplösning. 12 Kostnadstäckning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Medlemmarna debiteras för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. 13 Finanspolicy, borgen m.m. Förbundet ska följa antagen finanspolicy. Förbundet får inte teckna borgen, garantier eller motsvarande utan godkännande av samtliga medlemmars fullmäktige. Förbundet får inte bilda bolag, förvärva andelar i bolag eller motsvarande utan godkännande av samtliga medlemmars fullmäktige. 14 Styrning och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet Styrningen beskrivs i 6, 7, 15, 20, 22. Medlemmarna i förbundet, genom sina respektive styrelser, har rätt till insyn i förbundet. Förbundet ska årsvis tillställa medlemmarna en rapport om verksamhetens ekonomi och utveckling. Direktionen ska därutöver avlämna de rapporter över verksamheten som medlem i förbundet efterfrågar. Direktionen svarar också, på eget initiativ, för att informera medlemmarna i förbundet om principiella händelser eller andra händelser av större vikt för förbundet eller någon av dess medlemmar. Innan beslut tas om avtal av större dignitet eller större investeringar ska samråd ske med samtliga förbundsmedlemmar. 3 (5)

83 15 Budgetprocess Direktionen ska årligen fastställa budget för förbundet. Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en plan för ekonomin under den kommande tvåårsperioden. Förbundet ska samråda med medlemmarna om budgetförslaget senast en månad före direktionens sammanträde. Budgeten ska fastställas senast den 30 september före verksamhetsåret. Budgetförslaget ska vara tillgängligt för allmänheten enligt kommunallagen. Budgetsammanträdet är offentligt. 16 Årsredovisning Direktionen ska senast den sista april ha upprättat förslag till årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till respektive medlemskommun för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för direktionen. Direktionen ska översända delårsrapporten till respektive medlemskommun för behandling i fullmäktige. Sammanträdet då årsredovisningen behandlas är inte offentligt. 17 Arvoden och ersättningar Arvoden och andra ekonomiska ersättningar till ledamöter och ersättare i direktionen samt till revisorerna ska utgå enligt de regler och bestämmelser som gäller för Västra Götalandsregionen. Arvoden och ekonomiska ersättningar bekostas av förbundet. 18 Uppsägning och utträde Förbundet är bildat för obestämd tid. En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre år räknat från ingången av den månad då uppsägningen skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga medlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån principerna i i denna förbundsordning såvida inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna. De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet. 19 Likvidation Om medlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden är till ända, ska förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet ska också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av direktionen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets tillgångar och skulder i anledning av likvidationen ska den i 11 angivna fördelningsgrunden mellan medlemmarna gälla. När förbundet har trätt i likvidation ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen genom försäljning eller på annat lämpligt sätt omvandlas till pengar. Verksamheten får fortsatt tillfälligt bedrivas om det så krävs för en ändamålsenlig avveckling. 4 (5)

84 När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator ska direktionen avge en slutredovisning för sin förvaltning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. Dessa handlingar ska revideras av förbundets revisorer som ska yttra sig över handlingarna i en revisionsberättelse. Till slutredovisningen ska fogas direktionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Förbundet är upplöst då förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts samtliga medlemmar. 20 Inträde av ny medlem Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet ska ansökan ske till direktionen som yttrar sig och överlämnar ärendet till medlemmarnas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga medlemmar genom fullmäktigebeslut antagit en ny förbundsordning som anpassats till det nya antalet medlemmar. 21 Tvister Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse ska tvisten avgöras av allmän domstol. 22 Ändring av förbundsordningen Ändringar och tillägg till denna förbundsordning ska fastställas av samtliga medlemmars fullmäktige. Direktionen ska ges möjlighet att yttra sig över förslag om förändrad förbundsordning. 5 (5)

85 Tolkförmedling Väst PROTOKOLL Direktionen Dnr 18/ Datum, tid och plats F redagen den 9 mars 2018 Klockan 10:00-12:00 Hotell Kusten, Kustgatan 1 O, Göteborg Närvaro Se bilaga 1. Protokollet omfattar Justeras sekreterare Ordförande Emma Davidsson \ j \ l \ '\,_:~c--~'-~~ l' Aslan Ak~as (S) Justerande BjöJl' Thoden.ius (M)

86 Tolkförmedling Väst PROTOKOLL Direktionen Dnr 18/ Förslag till ny förbundsordning Beslut Direktionen beslutar att godkänna förslaget till ny förbundsordning och översända förslaget till befmdiga medlemmar och ansökande kommuner för godkännande och beslutsfattande i respektive fullmäktige senast Sammanfattning Ett förslag till ny förbundsordning har arbetats fram dels för att följa den nya kommunallagen och dels för att anpassa till förbundets organisation. Bland annat föreslås den nya förbundsordningen ge direktionen möjlighet att inrätta dc organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt sätt. De nya medlemmarna skrivs in i förbundsordningen men utöver detta är det strukturella och redaktionella ändringar utifrån nuvarande organisation och den nya kommunallagen. Förslaget till förbundsordning har skickats ut till medlemskommunerna på samråd. Samtliga yttranden är positiva till förslaget och de flesta har inte några synpunkter Några ändring- eller tilläggsförslag har inkommit och de flesta berör vad en förbundsordningens ska ange och det regleras i kommunallagens 9 kap 6. Förbundsordningens har därför reviderats för att säkerställa att alla lagens krav på en förbundsordning upprätthålls. Direktionen behöver nu fatta ett beslut om ett förslag till förbundsordning. Förslaget kommer sedan skickas ut till befintliga medlemmar och ansökande kommuner som i sina respektive kommunfullmäktige fattar beslut om ny förbundsordning senast Den nya förbundsordningen föreslås gälla från Beslutsunderlag Tjänsteudåtande Nuvarande förbundsordning med ändringsmarkeringar Förslag till ny förbundsordning Beslutet skickas till Västra Götalandsregionen samt kommunerna Alingsås, Bollebygd, Borås, Dals Ed, Essunga, Fallcöping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Herrljunga, Hjo, Hän-yda, Karlsborg, Kungälv, Lerum, Lidköping, Lilla E det, Mark, Maricsrad, Mölndal, Munkedal, Orust, Skara, Skövde, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tidaholm, Tjörn, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara, Vårgärda samt Öckerö. l.

87 Dnr 18/ Följebrev Beslut om godkännande av ny förbundsordning i respektive kommunfullmäktige Beslut innan sommaren Direktionen i Tolkförmedling Väst har efter ett samrådsförfarande i respektive medlemskommun beslutat om ett förslag till ny förbundsordning. Förslaget översänd här till befintliga medlemmar och ansökande kommuner för godkännande av den nya förbundsordningen. Beslutet måste fattas i respektive fullmäktige senast Förändringarna i korthet Ett förslag till ny förbundsordning har arbetats fram dels för att följa den nya kommunallagen och dels för att anpassa till förbundets organisation. Bland annat föreslås den nya förbundsordningen ge direktionen möjlighet att inrätta de organ som behövs för att bedriva förbundets verksamhet på ett effektivt sätt. De nya medlemmarna skrivs in i förbundsordningen men utöver detta är det strukturella och redaktionella ändringar utifrån nuvarande organisation och den nya kommunallagen. Förslaget till förbundsordning har skickats ut till nuvarande medlemskommuner på samråd. Samtliga yttranden är positiva och de flesta har inte haft några synpunkter Några ändring- eller tilläggsförslag har inkommit och de flesta berör vad en förbundsordningens ska ange och det regleras i kommunallagens 9 kap 6. Förbundsordningens har därför reviderats efter samrådet för att säkerställa att alla lagens krav på en förbundsordning upprätthålls. Bifogade handlingar: Protokollsutdrag från direktionen 307/ Förslag till ny förbundsordning Tjänsteutlåtande om ny förbundsordning Vid frågor kontakta förbundssekreteraren Emma Davidsson eller maila till vår kanslimail. Åsa Fröding Förbundsdirektör Tolkförmedling Väst Telefon E-post Webb Box kansli@tolkformedlingvast.se Göteborg

88 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00232 Förutsättningar för verksamhet i Gula villan och landeriet Emaus, uppdrag från kommunfullmäktige Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med kultur och fritidsnämnden utreda möjligheterna för att bilda kulturreservatet Landeritet Emaus. De båda nämnderna fattade beslut i ärendet I beslutsunderlagen framgår att området är en del i ett större reservat sedan många år. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedriver ett arbete tillsammans med Länsstyrelsen för att se över de nuvarande reservatens skötselplaner, i vilka olika skyddsambitioner och tillgänglighetsfrågor kan arbetas in. Enligt Riksantikvarieämbetets vägledning för tillämpning av Miljöbalken bör det inte tas beslut om både kulturreservat och naturreservat för samma område. Det finns förutsättningar att starta ett arbete för att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus genom att bryta ur det från det befintliga naturreservatet. Ett sådant arbete riskerar dock att bli kostsamt, byråkratiskt och dra ut på tiden. Förvaltningarna samhällsbyggnad samt kultur och fritid anser därför att det pågående arbetet med översyn av skötselplanerna fånga in frågeställningarna om bevarande av kulturmiljön kring Emaus. Nämnderna föreslår därför att kommunen inte bör omvandla området till ett kulturreservat. Evy Gahnström (V) och Christer Hasslebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur och fritidsnämndens protokoll Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Boverket; Områdesskydd Kulturreservat. Riksantikvarieämbetet; Att bilda kulturreservat. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avstå från att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

89 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramneskär (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

90 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00232 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Förutsättningar för verksamhet i Gula villan och landeriet Emaus, uppdrag från kommunfullmäktige Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden utreda möjligheterna för att bilda kulturreservatet Landeritet Emaus. De båda nämnderna fattade beslut i ärendet I beslutsunderlagen framgår att området är en del i ett större reservat sedan många år. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedriver ett arbete tillsammans med Länsstyrelsen för att se över de nuvarande reservatens skötselplaner, i vilka olika skyddsambitioner och tillgänglighetsfrågor kan arbetas in. Enligt Riksantikvarieämbetets vägledning för tillämpning av Miljöbalken bör det inte tas beslut om både kulturreservat och naturreservat för samma område. Det finns förutsättningar att starta ett arbete för att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus genom att bryta ur det från det befintliga naturreservatet. Ett sådant arbete riskerar dock att bli kostsamt, byråkratiskt och dra ut på tiden. Förvaltningarna Samhällsbyggnad samt Kultur- och fritid anser därför att det pågående arbetet med översyn av skötselplanerna fånga in frågeställningarna om bevarande av kulturmiljön kring Emaus. Nämnderna föreslår därför att kommunen inte bör omvandla området till ett kulturreservat. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens protokoll Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Boverket; Områdesskydd Kulturreservat. Riksantikvarieämbetet; Att bilda kulturreservat. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

91 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00232 att avstå från att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden

92 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2017/00083 Kultur och fritidsnämndens uppdrag kopplat till förutsättningar för verksamhet i Gula villan och landeriet Emaus, utredning om kulturreservat Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden utreda förutsättningarna för att bilda kulturreservatet Landeritet Emaus. Området är en del i ett större reservat sedan många år. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedriver ett arbete tillsammans med Länsstyrelsen för att se över de nuvarande reservatens skötselplaner, i vilka olika skyddsambitioner och tillgänglighetsfrågor kan arbetas in. Enligt Riksantikvarieämbetets vägledning för tillämpning av Miljöbalken bör det inte tas beslut om både kulturreservat och naturreservat för samma område. Det finns förutsättningar att starta ett arbete för att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus genom att bryta ur det från det befintliga naturreservatet. Ett sådant arbete riskerar att bli kostsamt, byråkratiskt och dra ut på tiden. Förvaltningarna Samhällsbyggnad samt Kultur- och fritid anser därför att det pågående arbetet med översyn av skötselplanerna fånga in frågeställningarna om bevarande av kulturmiljön kring Emaus. Kommunen bör därför inte omvandla området till ett kulturreservat. Beslutsunderlag Rapport förstudie om förutsättningar för olika verksamheter vid Gula Villan. Kommunfullmäktiges protokoll Beslut Kultur och fritidsnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att avstå från att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Annelie Högberg, Åke Granath Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Josefin Florell Expedierat Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden för kännedom Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

93 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(4) Dnr KFN 2017/00083 Handläggare Avdelningschef Anna Svensson Telefon Kultur och fritidsnämndens uppdrag kopplat till förutsättningar för verksamhet i Gula villan och landeriet Emaus, utredning om kulturreservat Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden utreda förutsättningarna för att bilda kulturreservatet Landeritet Emaus. Området är en del i ett större reservat sedan många år. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedriver ett arbete tillsammans med Länsstyrelsen för att se över de nuvarande reservatens skötselplaner, i vilka olika skyddsambitioner och tillgänglighetsfrågor kan arbetas in. Enligt Riksantikvarieämbetets vägledning för tillämpning av Miljöbalken bör det inte tas beslut om både kulturreservat och naturreservat för samma område. Det finns förutsättningar att starta ett arbete för att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus genom att bryta ur det från det befintliga naturreservatet. Ett sådant arbete riskerar att bli kostsamt, byråkratiskt och dra ut på tiden. Förvaltningarna Samhällsbyggnad samt Kultur- och fritid anser därför att det pågående arbetet med översyn av skötselplanerna fånga in frågeställningarna om bevarande av kulturmiljön kring Emaus. Kommunen bör därför inte omvandla området till ett kulturreservat. Beslutsunderlag Rapport förstudie om förutsättningar för olika verksamheter vid Gula Villan. Kommunfullmäktiges protokoll Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden rekommenderar kommunfullmäktige att avstå från att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade att Samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden ska utreda möjligheterna att bilda kulturreservat Landeriet Emaus.

94 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2(4) Dnr KFN 2017/00083 Under beredningen har flertalet medarbetare inom de båda förvaltningarna varit delaktiga. Huvudsakliga handläggare har varit Anna Svensson, avdelningschef Kulturoch fritidsförvaltningen och Martin Hellström, enhetschef Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ärendet underställs båda nämnderna för beslut. Emaus naturreservat är ett statligt naturreservat som bildades, i sin första form, redan på 1960-talet, där Uddevalla kommun är naturvårdsförvaltare. Naturreservatet omfattar ungefär 26 hektar. Kapellevägen delar reservatet i två delar, där den norra delen huvudsakligen omfattar fastigheterna Kapelle 1:63 och Kapelle 1:82. Reservatets södra del omfattas huvudsakligen av Kapelle 1:38 och 1:30. Gula villan och Landeriet Emaus är belägna på Kapelle 1:38, i det södra området. Det finns vare sig områdesbestämmelser eller detaljplan för det aktuella området Emaus naturreservat. Ett mark- och vattenområde får av länsstyrelsen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett mark- och vattenområde får av länsstyrelsen kommunen förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Enligt Riksantikvarieämbetets vägledning för tillämpning av Miljöbalken bör det inte tas beslut om både kulturreservat och naturreservat för samma område. Byggnader eller anläggningar som ingår i ett kulturreservat behöver inte vara skyddade enligt annan lagstiftning med hänsyn till sin del i reservatets helhet. I beslut om inrättande av Kulturreservat ska syftet med skyddet bestämmas och vilka föreskrifter som gälla i reservatet. Därtill bör en skötselplan som beskriver målen med bevarandearbetet samt vilka åtgärder som behöver genomföras för att målen ska nås. Förutom vårdåtgärder kan skötesplanen även innehålla mål för reservatets utveckling, verksamheter och publika evenemang. Ändringar i befintliga reservat fattas av den som instiftat reservatet. Men det krävs synnerliga skäl till förändringen. Förändringar kan endast genomföras om intrånget i naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning på naturreservatet eller på något annat område. Några kompensationer för intrång i kulturhistoriska miljöer omnämns icke. Plan- och bygglagen reglerar kommunens möjlighet att med en detaljplan ålägga byggnader med skyddsbestämmelser. En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. (PBL 8:13) Om byggnadsverket är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. (PBL 8:14) Inom detaljplanelagt område behövs oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. För områden med områdesbestämmelser kan kommunen bestämma att

95 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(4) Dnr KFN 2017/00083 rivningslov krävs. Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs inte rivningslov däremot kan en anmälan krävas togs det fram ett förslag till en ny gemensam skötselplan Emaus samt för de angränsande reservaten Korpeberget och Gustafsberg. Denna skötselplan fastställdes dock inte. Samhällsbyggnadsförvaltningen och Länsstyrelsen arbetar gemensamt kring området och hur man bäst kan kombinera natur- kultur- och friluftsliv. Den gällande skötselplanen för Emaus, men även för de andra områdena, är i många delar inaktuell. Överväganden Fullmäktiges beslut om att betrakta Gula villan och området Emaus som kulturhistoriskt intressant tillsammans med uppdraget att utreda förutsättningarna för bildandet av ett kulturreservat måste tolkas som att Gula villa och Emausområdet ska bevaras och inom ramen för ett tänkt skydd kunna utvecklas till gagn för dess besökare. Det viktigaste torde vara skyddet för byggnaderna och området snarare än valet av metod för att nå målet. Vi kan konstatera att området redan idag är belagt med ett skydd i och med skapandet av naturreservatet. Emellertid finns skäl att se över det nuvarande skyddet i syfte att eventuellt kunna stärka det i vissa delar och anpassa det till ett mer levande kulturhistoriskt område, möjligt att använda inom vissa givna ramar. Detta arbete bör göras inom nämnda revidering av nuvarande skötselplan. Om ett kulturreservat ska inrättas för området behöver det nya reservatets bestämmelser, syfte, skötselplan med mera synkroniseras med det befintliga naturreservatet. Detta arbete skulle medföra att kommunen övertar statens ansvar med alla dess olika konsekvenser som följer av det. Inrättandet av ett kulturreservat kräver en bred utredning där många aspekter belyses, där ett nära samarbete med Länsstyrelsen är helt nödvändigt. Uddevalla kommun kan påbörja en planprocess, för att inom ramen för denna belägga utpekade fastigheter med de skyddsbestämmelser som anses adekvata. Fördelen med en detaljplan för området är att den kommunala beslutsprocessen får ett tydligare genomslag i de bevarandefrågor som berör själva fastigheterna, så länge planen överensstämmer med naturreservatets bestämmelser. Emellertid drar en planprocess för att skydda bebyggelse och/eller området kraft ifrån andra delar av planverksamheten vilket minskar möjligheterna till att producera för fler bostäder eller verksamhetsetableringar i kommunen. En planprocess i ett naturreservat behöver dessutom arbetas fram i nära samarbete med Länsstyrelsen. Uddevalla kommun kan initiera överläggningar med Länsstyrelsen i syfte att förändra och utveckla naturreservatets bestämmelser så att de omfattar ett korrekt skydd även för den kulturhistoriska miljön med dess byggnader.

96 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 4(4) Dnr KFN 2017/00083 Slutsatser och rekommendationer Uddevalla kommuns beslut att anse området som kulturhistoriskt intressant måste ses som ett viktigt och grundläggande ställningstagande i den fortsatta processen, oavsett vilken riktning det tar. Om ambitionen är att öka skyddet för den utpekade kulturhistoriskt intressanta miljön borde, ett nära samarbete med Länsstyrelsen komma till stånd för att förändra och utveckla det befintliga reservatets skydd, vara den mest effektiva åtgärden. I diskussionerna med Länsstyrelsen bör skyddet för områdets byggnader och den kulturhistoriska miljön föras in i arbetet i syfte att hitta en gemensam lösning. Det finns förutsättningar för att påbörja ett arbete med att skapa ett kulturreservat i det utpekade området men arbetet är komplicerat och riskerar att bli kostsamt, byråkratiskt och delvis kontraproduktivt. Kommunen bör därför inte inleda ett arbeta för att omvandla området till ett kulturreservat. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna Svensson Avdelningschef Expediera till Kommunfullmäktige Samhällsbyggnadsnämnden för kännedom

97 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2017/00239 Uppdrag från kommunfullmäktige att Samhällsbyggnadsnämndens tillsammans med Kultur och Fritidsnämnden utreder möjligheten att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus. Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden utreda förutsättningarna för att bilda kulturreservatet Landeritet Emaus. Området är en del i ett större reservat sedan många år. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedriver ett arbete tillsammans med Länsstyrelsen för att se över de nuvarande reservatens skötselplaner, i vilka olika skyddsambitioner och tillgänglighetsfrågor kan arbetas in. Enligt Riksantikvarieämbetets vägledning för tillämpning av Miljöbalken bör det inte tas beslut om både kulturreservat och naturreservat för samma område. Det finns förutsättningar att starta ett arbete för att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus genom att bryta ur det från det befintliga naturreservatet. Ett sådant arbete riskerar att bli kostsamt, byråkratiskt och dra ut på tiden. Förvaltningarna Samhällsbyggnad samt Kultur- och fritid anser därför att det pågående arbetet med översyn av skötselplanerna fånga in frågeställningarna om bevarande av kulturmiljön kring Emaus. Kommunen bör därför inte omvandla området till ett kulturreservat. Enhetschef Martin Hellström föredrar ärendet för Samhällsbyggnadsnämnden och Kultur-och fritidsnämnden Beslutsunderlag Rapport förstudie om förutsättningar för olika verksamheter vid Gula Villan. Kommunfullmäktiges protokoll Boverket; Områdesskydd Kulturreservat Riksantikvarieämbetet; Att bilda kulturreservat Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att rekommendera fullmäktige att avstå från att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

98 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Forts 89 Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Marie Lundström Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Kultur och fritid Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

99 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(4) Dnr SBN 2017/00239 Handläggare Enhetschef Martin Hellström Telefon Uppdrag från kommunfullmäktige att Samhällsbyggnadsnämndens tillsammans med Kultur och Fritidsnämnden utreder möjligheten att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus. Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden utreda förutsättningarna för att bilda kulturreservatet Landeritet Emaus. Området är en del i ett större reservat sedan många år. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedriver ett arbete tillsammans med Länsstyrelsen för att se över de nuvarande reservatens skötselplaner, i vilka olika skyddsambitioner och tillgänglighetsfrågor kan arbetas in. Enligt Riksantikvarieämbetets vägledning för tillämpning av Miljöbalken bör det inte tas beslut om både kulturreservat och naturreservat för samma område. Det finns förutsättningar att starta ett arbete för att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus genom att bryta ur det från det befintliga naturreservatet. Ett sådant arbete riskerar att bli kostsamt, byråkratiskt och dra ut på tiden. Förvaltningarna Samhällsbyggnad samt Kultur- och fritid anser därför att det pågående arbetet med översyn av skötselplanerna fånga in frågeställningarna om bevarande av kulturmiljön kring Emaus. Kommunen bör därför inte omvandla området till ett kulturreservat. Beslutsunderlag Rapport förstudie om förutsättningar för olika verksamheter vid Gula Villan. Kommunfullmäktiges protokoll Boverket; Områdesskydd Kulturreservat Riksantikvarieämbetet; Att bilda kulturreservat Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att rekommendera fullmäktige att avstå från att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade att Samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden ska utreda möjligheterna att bilda kulturreservat Landeriet Emaus.

100 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 2(4) Dnr SBN 2017/00239 Under beredningen har flertalet medarbetare inom de båda förvaltningarna varit delaktiga. Huvudsakliga handläggare har varit Anna Svensson, avdelningschef Kulturoch fritidsförvaltningen och Martin Hellström, enhetschef Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ärendet underställs båda nämnderna för beslut. Emaus naturreservat är ett statligt naturreservat som bildades, i sin första form, redan på 1960-talet, där Uddevalla kommun är naturvårdsförvaltare. Naturreservatet omfattar ungefär 26 hektar. Kapellevägen delar reservatet i två delar, där den norra delen huvudsakligen omfattar fastigheterna Kapelle 1:63 och Kapelle 1:82. Reservatets södra del omfattas huvudsakligen av Kapelle 1:38 och 1:30. Gula villan och Landeriet Emaus är belägna på Kapelle 1:38, i det södra området. Det finns vare sig områdesbestämmelser eller detaljplan för det aktuella området Emaus naturreservat. Ett mark- och vattenområde får av länsstyrelsen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett mark- och vattenområde får av länsstyrelsen kommunen förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Enligt Riksantikvarieämbetets vägledning för tillämpning av Miljöbalken bör det inte tas beslut om både kulturreservat och naturreservat för samma område. Byggnader eller anläggningar som ingår i ett kulturreservat behöver inte vara skyddade enligt annan lagstiftning med hänsyn till sin del i reservatets helheten. I beslut om inrättande av Kulturreservat ska syftet med skyddet bestämmas och vilka föreskrifter som gälla i reservatet. Därtill bör en skötselplan som beskriver målen med bevarandearbetet samt vilka åtgärder som behöver genomföras för att målen ska nås. Förutom vårdåtgärder kan skötesplanen även innehålla mål för reservatets utveckling, verksamheter och publika evenemang. Ändringar i befintliga reservat fattas av den som instiftat reservatet. Men det krävs synnerliga skäl till förändringen. Förändringar kan endast genomföras om intrånget i naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning på naturreservatet eller på något annat område. Några kompensationer för intrång i kulturhistoriska miljöer omnämns icke. Plan- och bygglagen reglerar kommunens möjlighet att med en detaljplan ålägga byggnader med skyddsbestämmelser. En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. (PBL 8:13) Om byggnadsverket är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. (PBL 8:14) Inom detaljplanelagt område behövs oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. För områden med områdesbestämmelser kan kommunen bestämma att rivningslov krävs. Utanför områden med detaljplan eller områdesbestämmelser krävs inte rivningslov däremot kan en anmälan krävas togs det fram ett förslag till en ny gemensam skötselplan Emaus samt för de angränsande reservaten Korpeberget och Gustafsberg. Denna skötselplan fastställdes

101 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 3(4) Dnr SBN 2017/00239 dock inte. Samhällsbyggnadsförvaltningen och Länsstyrelsen arbetar gemensamt kring området och hur man bäst kan kombinera natur- kultur- och friluftsliv. Den gällande skötselplanen för Emaus, men även för de andra områdena, är i många delar inaktuell. Överväganden Fullmäktiges beslut om att betrakta Gula villan och området Emaus som kulturhistoriskt intressant tillsammans med uppdraget att utreda förutsättningarna för bildandet av ett kulturreservat måste tolkas som att Gula villa och Emausområdet ska bevaras och inom ramen för ett tänkt skydd kunna utvecklas till gagn för dess besökare. Det viktigaste torde vara skyddet för byggnaderna och området snarare än valet av metod för att nå målet. Vi kan konstatera att området redan idag är belagt med ett skydd i och med skapandet av naturreservatet. Emellertid finns skäl att se över det nuvarande skyddet i syfte att eventuellt kunna stärka det i vissa delar och anpassa det till ett mer levande kulturhistoriskt område, möjligt att använda inom vissa givna ramar. Detta arbete bör göras inom nämnda revidering av nuvarande skötselplan. Om ett kulturreservat ska inrättas för området behöver det nya reservatets bestämmelser, syfte, skötselplan med mera synkroniseras med det befintliga naturreservatet. Detta arbete skulle medföra att kommunen övertar statens ansvar med alla dess olika konsekvenser som följer av det. Inrättandet av ett kulturreservat kräver en bred utredning där många aspekter belyses, där ett nära samarbete med Länsstyrelsen är helt nödvändigt. Uddevalla kommun kan påbörja en planprocess, för att inom ramen för denna belägga utpekade fastigheter med de skyddsbestämmelser som anses adekvata. Fördelen med en detaljplan för området är att den kommunala beslutsprocessen får ett tydligare genomslag i de bevarandefrågor som berör själva fastigheterna, så länge planen överensstämmer med naturreservatets bestämmelser. Emellertid drar en planprocess för att skydda bebyggelse och/eller området kraft ifrån andra delar av planverksamheten vilket minskar möjligheterna till att producera för fler bostäder eller verksamhetsetableringar i kommunen. En planprocess i ett naturreservat behöver dessutom arbetas fram i nära samarbete med Länsstyrelsen. Uddevalla kommun kan initiera överläggningar med Länsstyrelsen i syfte att förändra och utveckla naturreservatets bestämmelser så att de omfattar ett korrekt skydd även för den kulturhistoriska miljön med dess byggnader. Slutsatser och rekommendationer Uddevalla kommuns beslut att anse området som kulturhistoriskt intressant måste ses som ett viktigt och grundläggande ställningstagande i den fortsatta processen, oavsett vilken riktning det tar. Om ambitionen är att öka skyddet för den utpekade kulturhistoriskt intressanta miljön borde, ett nära samarbete med Länsstyrelsen komma till stånd för att förändra och utveckla det befintliga reservatets skydd, vara den mest effektiva åtgärden. I

102 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 4(4) Dnr SBN 2017/00239 diskussionerna med Länsstyrelsen bör skyddet för områdets byggnader och den kulturhistoriska miljön föras in i arbetet i syfte att hitta en gemensam lösning. Det finns förutsättningar för att påbörja ett arbete med att skapa ett kulturreservat i det utpekade området men arbetet är komplicerat och riskerar att bli kostsamt, byråkratiskt och delvis kontraproduktivt. Kommunen bör därför inte inleda ett arbeta för att omvandla området till ett kulturreservat. Carina Johansson Förvaltningschef SBF Martin Hellström Enhetschef SBF Katarina Hansson Förvaltningschef KULF Anna Svensson Avdelningschef KULF Expediera till

103 Områdesskydd kulturreservat Att avsätta ett område som kulturreservat gör det möjligt att vårda och bevara värdefulla kulturpräglade landskap och miljöer. Beslutet att ett område ska skyddas och förvaltas som kulturreservat fattas av kommunen eller länsstyrelsen. För att skydda ett värdefullt kulturpräglat landskap, kan det skyddas som ett kulturreservat enligt miljöbalken. De områden som valts ut för att skyddas och vårdas som kulturreservat har på skilda sätt präglats av äldre tiders markanvändning och resursutnyttjande. Kulturreservaten är sammansatta landskap där marker, byggnader, anläggningar, spår och lämningar tillsammans utgör värdefulla kulturhistoriska helhetsmiljöer. (miljöbalk (1998:808) 7:9) Val av skyddsform Inför införandet av miljöbalken såg regeringen ett behov av att utforma särskilda regler för att bevara kulturhistoriskt värdefulla landskap För att kunna tillämpa miljöbalkens regler på kulturlandskap som präglas av äldre tiders hävd och brukningsformer eller som innehåller värdefulla kulturlandskapselement infördes därför den nya skyddsformen kulturreservat i miljöbalken Enligt propositionen ska beteckningen kulturreservat användas när kulturmiljön är det huvudsakliga skälet för att skydda ett område. Naturreservat kan dock fortsatt användas som skyddsform även för värdefulla kulturmiljöer. Det finns inte något hinder mot att skydda ett område som naturreservat om det, utöver att innehålla värdefull naturmiljö, också kan karaktäriseras som ett kulturpräglat landskap). Naturvården har ett stort ansvar för att i samverkan med kulturmiljövården tillvarata kulturmiljövärden i de naturskyddade områdena, såväl i samband med att områdena bildas som vid skötsel och vård. Det gäller förstås i synnerhet inom de särskilt kulturpräglade landskapen men också i andra miljöer. Omvänt bör naturvärden tillvaratas och skyddas och vårdas inom kulturreservat. Oavsett valet av reservatstyp bör reservatsföreskrifterna hantera såväl kultur- som naturvärden. Det är länsstyrelsens eller kommunens samlade bedömning av värdena i ett område som skall ligga till grund för vilken form av reservat som bäst lämpar sig. Ofta är natur- och kulturvärdena så integrerade att det kan vara svårt att avgöra om det är natur- eller kulturmiljön som är det avgörande skälet för att skydda marken. I ett sådant fall kan det handla om att helt enkelt välja en inriktning för de fortsatta insatserna, vilken då kan avgöra om området avsätts som natur- eller kulturreservat. Inrättar länsstyrelsen reservatet kan åtgärder finansieras genom att naturvårdsanslaget (anslaget 1:16 Skydd av värdefull natur och anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur) och kulturmiljövårdsanslaget (anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård) kombineras på det sätt länsstyrelsen finner mest lämpligt. När kommunen inrättar ett reservat är det kommunen själv som står för kostnaden för inrättandet. Ta del av Naturvårdsverkets om skyddade områden.

104 Byggnader och andra anläggningar i kulturreservat I 7 kap. 9 miljöbalken sägs vidare Att det inom ett område finns en byggnad eller anläggning som är skyddad som byggnadsminne, kyrkligt kulturminne eller fast fornlämning enligt kulturmiljölagen (1988:950) hindrar inte att området förklaras som kulturreservat. Som väsentliga delar av helheten kan således reservat innefatta fasta fornlämningar och andra i lag skyddade kulturminnen, men reservatets primära uppgift är inte att ge dessa objekt ett utvidgat skydd. Byggnader eller anläggningar som ingår i reservatet behöver självfallet inte vara skyddade enligt annan lagstiftning. Det är enligt förarbetena landskapets kulturbärande helhet som ska skyddas och där spelar bebyggelsen naturligtvis en stor roll. Om det främst är själva byggnaderna som konstituerar ett områdes kulturhistoriska värde kan det vara lämpligt att istället överväga skydd enligt kulturmiljölagen eller plan- och bygglagen, även om möjligheten att skydda ett omgivande markområde därmed begränsas. Kulturreservatsinstrumentet ska inte användas för att konstruera skyddszoner kring värdefulla byggnader. Däremot kan det finnas andra skäl för att inrätta sammansatta bebyggelsemiljöer som kulturreservat, som till exempel för att skydda eller möjliggöra pågående bruk eller vårdinsatser. Beslut om att inrätta ett kulturreservat Grunderna för ett beslut om kulturreservat framgår av 7 kapitlet i miljöbalken och av förordningen (1998:1252) om områdesskydd (FOM). I reservatsbeslutet bestäms syftet med skyddet och vilka föreskrifter som ska gälla inom reservatet. I ett kulturreservat kan hela områdets kulturmiljö- och naturvärden skyddas och vårdas. Därmed omfattas byggnader, anläggningar, lämningar och marker. Även sådana värden som består av verksamheter, kunskaper och traditioner kan hanteras inom ramen för kulturreservatets förvaltning. Det senare sker främst genom detaljerade anvisningar i skötselavtal som reglerar hur den praktiska skötseln ska genomföras. Beslutet om att inrätta ett kulturreservat kan fattas av kommunen eller länsstyrelsen. Den instans som inrättar reservatet blir normalt dess förvaltare och ansvarar därmed för vård och skötsel. Länsstyrelsen får dock enligt 21 förordningen (1998:1252) om områdesskydd besluta att en annan myndighet, juridisk person eller markägare med rätt förutsättningar ska förvalta ett kulturreservat. Enligt 7 kap. 5 miljöbalken ska i beslutet om att bilda kulturreservat anges de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet. Om det behövs för att tillgodose syftet med ett kulturreservat får länsstyrelsen enligt 7 kap. 6 miljöbalken ålägga ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla att vissa för skyddet nödvändiga åtgärder utförs inom reservatet.

105 Miljöbalk (1998:808) 7 kap 5,6 5 I ett beslut om att bilda naturreservat skall skälen för beslutet anges. I beslutet skall också anges de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet, såsom förbud mot bebyggelse, uppförande av stängsel, upplag, schaktning, täkt, uppodling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och användning av bekämpningsmedel. En inskränkning får innebära att tillträde till området förbjuds under hela eller delar av året. Om det senare visar sig finnas nya skäl eller behövas ytterligare inskränkningar för att uppnå syftet med skyddet, får länsstyrelsen eller kommunen meddela beslut om detta. 6 Om det behövs för att tillgodose syftet med ett naturreservat, får länsstyrelsen eller kommunen förplikta ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla sådana intrång som att det inom området 1. anläggs vägar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, tältplatser, badplatser, sanitära inrättningar eller liknande anordningar, 2. bereds tillträde till mark för allmänheten där allmänheten annars inte har rätt att vistas, 3. utförs gallring, röjning, slåtter, plantering, betesdrift, avspärrning eller liknande åtgärder, eller 4. genomförs undersökningar av djur- och växtarter samt av mark- och vattenförhållanden. Föreskrifter om rätten att färdas och vistas inom ett reservat och om ordningen i övrigt inom området får meddelas av länsstyrelsen enligt 7 kap. 30 miljöbalken och 22 förordningen (1998:1252) om områdesskydd, om det behövs för att tillgodose syftet med skyddet. Länsstyrelsen skall enligt 3 förordningen (1998:1252) om områdesskydd fastställa en skötselplan för reservatet. Planen anger de långsiktiga målen för skötseln av området och föreskriver vilka åtgärder som ska vidtas för att nå dessa mål. Miljöbalk (1998:808) 7 kap Föreskrifter om rätten att färdas och vistas inom ett område som skyddas enligt detta kapitel och om ordningen i övrigt inom området får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om det behövs för att tillgodose syftet med skyddet. I de fall kommunen beslutar om skydd av ett område får den meddela sådana föreskrifter. Föreskrifterna skall gälla omedelbart, även om de överklagas. Förordning (1998:1252) om områdesskydd 3 och 22 Beslut i frågor om bildande eller ändring av ett natur- eller kulturreservat får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas.

106 Miljöbalk (1998:808) 7 kap 8 8 Beslut i frågor om bildande eller ändring av naturreservat får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Lag (2010:902). Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken ska enligt 25 hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i detta kapitel får därför inte gå längre än vad som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses. Skyddsföreskrifter som innebär inskränkningar i den enskildes rätt kan ge fastighetsägaren rätt till ersättning. Miljöbalk (1998:808) 7 kap Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel skall hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet skall tillgodoses. Kontakt PBL kunskapsbanken - en handbok om plan- och bygglagen Boverket Box Karlskrona Växel:

107 Vägledning för tillämpningen av Miljöbalken Beslut om kulturreservat Denna publikation ingår i Riksantikvarieämbetets serie om vägledningar till lagen och finns även publicerad på webbplatsen:

108 Vägledning för beslut om kulturreservat Sida 2 av Riksantikvarieämbetet Box STOCKHOLMwww.raa.seriksant@raa.se

109 Vägledning för beslut om kulturreservat Sida 3 av 13 Innehåll Allmänt om vägledningen... 4 Kulturreservatsinstrumentet... 4 Lagrum för beslut om kulturreservat... 5 Val av skyddsform naturreservat eller kulturreservat... 6 Förklarande av ett område som reservat... 6 Syften med reservatet... 6 Skälen för beslutet... 7 Utformning av föreskrifter för reservat... 7 Föreskrifter om skyldighet att tåla intrång... 8 Ordningsföreskrifter... 8 Myndighetssamråd... 8 Ersättning och inlösen... 9 Särskilda skäl för dispens... 9 Kompensation... 9 Interimistiska förbud Skötselplaner Förvaltning Mätning och kartläggning Tillsyn Ändring av föreskrifter / upphävande av beslut

110 Vägledning för beslut om kulturreservat Sida 4 av 13 Allmänt om vägledningen Kulturreservat har funnit som skyddsinstrument sedan 1999, i och med Miljöbalkens införande. Fram till 2012 gällde Naturvårdsverkets och Riksantikvarieämbetets gemensamma allmänna råd för bildande av natur- och kulturreservat. Detta allmänna råd upphävdes genom beslut av Naturvårdsverket. Myndigheterna har därefter, var för sig, arbetat vidare med vägledningar för naturrespektive kulturreservat. Naturvårdsverkets vägledningar om naturreservat finns publicerade på myndighetens webbplats: Föreliggande vägledning angående kulturreservat ersätter alltså motsvarande delar i de upphävda allmänna råden. Angående innehållet ansluter denna vägledning i allt väsentligt till de tidigare allmänna råden. Riksantikvarieämbetets vägledningar är rekommendationer om hur bestämmelserna i lagen bör tillämpas, och vägledningarna är inte juridiskt bindande. Som komplement till miljöbalken och de allmänna råden fanns det tidigare en handbok för bildande, förvaltning och utveckling av kulturreservat; senaste versionen är från 2005 och är i sin helhet inaktuell. Ett arbete pågår för närvarande vid Riksantikvarieämbetet med att ta fram en handbok om vård och skötselfrågor. Kulturreservatsinstrumentet Sammanhängande kulturmiljöer har kunnat skyddas redan innan miljöbalken. I förarbetena till naturvårdslagens bestämmelse om naturreservat framhålls att begreppet natur innesluter även den kulturpräglade naturen (prop. 1964:148 s. 45). Med stöd av naturvårdslagen kunde därför kulturpräglade landskap avsättas till naturreservat. I regeringens proposition Miljöbalk (1997/98:45) analyseras behovet av ett särskilt kulturreservatsinstrument som komplement till naturreservat: En god yttre miljö är ofta ett landskap eller område som har ett rikt kulturhistoriskt innehåll. Att bevara kulturlandskap med innehåll från olika tider och se till att de sköts på ett sätt som gör att värdena inte förstörs eller förringas är en av kulturmiljövårdens viktigaste uppgifter. Ambitionen att slå vakt om den historiska dimensionen i landskapet kan därför beskrivas som ytterligare en bevarandeaspekt vid sidan av omsorgen om den biologiska mångfalden och om landskapsbilden ur rent estetisk

111 Vägledning för beslut om kulturreservat Sida 5 av 13 synpunkt. Uttrycket ett historiskt landskap har internationellt börjat användas för att karakterisera ett landskap som är värt att slå vakt om därför att det präglats av markanvändning och byggnader från äldre tider. Ett historiskt landskap kan sägas vara ett landskap som präglas av hävdade eller ohävdade kulturlandskapselement som återspeglar väsentliga drag och företeelser från äldre markanvändning. En betydande del av det historiska landskapets värde utgörs av sambanden mellan de enskilda kulturlandskapselementen och av samspelet med naturmiljön. Det samlade kulturvärdet i ett historiskt landskap kan således sägas vara större än summan av kulturvärdet hos de enskilda element som ingår i landskapet. Regeringen erinrar om att naturreservat kan vara en tänkbar skyddsform som kan användas för skydd av områden med såväl skyddsvärd naturmiljö som värdefulla kulturmiljöer. Regeringen anser, i likhet med Miljöbalksutredningen, att det dessutom behövs särskilda regler för att bevara kulturhistoriskt värdefulla landskap. När det infördes en möjlighet att genom reservatsföreskrifter skydda även den kulturpräglade naturmiljön förutsattes att kulturvärdena i landskapet skulle komma att skyddas i större utsträckning än vad som blivit fallet. Naturvårdslagen har hittills endast undantagsvis använts för att säkerställa de för kulturmiljövården viktigaste värdena. Inte heller har de ur kulturmiljösynpunkt mest värdefulla miljöerna säkerställts i tillräcklig omfattning genom reservatsförordnanden. Lagrum för beslut om kulturreservat Av 7 kap 9 miljöbalken (1998:808), i fortsättningen förkortad MB, följer att ett mark- eller vattenområde får förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. Beslutet får fattas av länsstyrelsen eller kommunen. Av bestämmelserna framgår också att det inte finns något hinder mot att bilda ett kulturreservat även om delar av området redan är skyddat enligt kulturmiljölagen (1988:950). Det anges i 2 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., i fortsättningen förkortad FOM, att Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för områdesskyddet. Riksantikvarieämbetet har dock det centrala ansvaret i fråga om kulturreservat. Länsstyrelsen ansvarar i länet för områdesskyddet. Kommunen ansvarar dock för det områdesskydd som den har förordnat om. Av 3 kap. 9 miljötillsynsförordningen (2011:13) följer att Riksantikvarieämbetet ska ge tillsynsvägledning i frågor om kulturreservat

112 Vägledning för beslut om kulturreservat Sida 6 av 13 Val av skyddsform naturreservat eller kulturreservat Det bör inte tas beslut om både kulturreservat och naturreservat för samma område. Vid valet av beteckning har syftet eller syftena med områdesskyddet en avgörande betydelse. Båda reservatsformerna kan tillämpas för att bevara såväl natur- som kulturmiljövärden, men en bedömning av ett områdes bevarandevärden utifrån ett helhetsperspektiv bör vara vägledande för vilken beteckning som är lämplig att välja i det enskilda fallet. Naturvårdsoch kulturmiljövärdena bör tillvaratas i respektive sektors arbete med bevarande och vård av natur-och kulturmiljöer. Förklarande av ett område som reservat Ett förklarande av visst område som reservat bör innehålla följande uppgifter: reservatets namn och lägesbeskrivning med hänvisning till karta, där det aktuella områdetfinns tydligt markerat, län, kommun och socken. Beslut om upphörande av eventuellt tidigare interimistiskt förbud eller reservatsbeslut förområdet bör fattas i samband med ett beslut att förklara ett område som reservat. Syften med reservatet Till 7 kap. 4 och 5 MB I beslut om bildande av reservat bör finnas en precisering av samtliga syften med ett reservat utifrån bevarandevärdena i området. Syftena bör preciseras med utgångspunkt i vad för slags miljö reservatet representerar (landskapstyper, markslag, kulturhistoriska strukturer) samt vilka kulturmiljöer som ska bevaras. Syftet bör också ange den övergripande inriktningen för skötseln (bete, ängsbruk, åkerbruk, skogsbruk) och i förekommande fall pedagogisk verksamhet. Med värdefull kulturmiljö bör i detta sammanhang bl.a. avses land-och vattenområden, som innehåller/utgör: geografiskt och/eller historiskt representativa landskapstyper, naturtyper, markslag, strukturer och system, skyddsvärda markslag och naturtyper, värdefulla kulturhistoriska spår och lämningar, särskilt goda förutsättningar att pedagogiskt belysa kulturhistoriska berättelser miljöer som har stor betydelse ur tillgänglighetssynpunkt,

113 Vägledning för beslut om kulturreservat Sida 7 av 13 områden som pekats ut i regionala eller nationella program och strategier eller med stöd av internationella konventioner. Skälen för beslutet Till 7 kap. 5 MB En redovisning av skälen för beslut om bildande av reservat bör innehålla: en beskrivning av prioriterade bevarandevärden med utgångspunkt i den landskapstyp eller struktur som området representerar precisering av värdena med en beskrivning av markslag, arrondering, naturtyper, bebyggelse, kulturhistoriska spår och lämningar samt eventuella förhållanden som är av betydelse för tillgängligheten. en redovisning av behov och förutsättningar att bevara de beskrivna värdena och vilka verksamheter eller åtgärder som kan utgöra ett hot mot dessa, motivering till att skyddsformen reservat har valts, redogörelse för beslutets överensstämmelse med detaljplan och områdesbestämmelser, uppgift om andra sakförhållanden som kan ha betydelse för avgörandet, såsom om området är av riksintresse enligt 3 och 4 kap. MB och går att förena med region-eller översiktsplan, om det finns upptaget i nationella eller regionala bevarandeplaner, samt om det finns byggnader som förklarats för byggnadsminne enligt 3 kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., uppgift om internationella åtaganden som berör området, Natura 2000, världsarv m.fl., intresseprövning enligt 7 kap. 25 MB. Utformning av föreskrifter för reservat Till 7 kap. 5, 6 och 30 MB Föreskrifter för ett reservat bör utformas så att reservatsskyddet blir effektivt och utgår från syftena med reservatet. Föreskrifterna bör rikta sig mot verksamheter och åtgärder som förekommer eller kan bli aktuella i området, och inte mer omfattande än vad som krävs för att uppnå syftet. De bör omfatta sådana verksamheter och åtgärder samt nyttjande av området som kan motverka att de preciserade syftena med reservatet uppnås. Reservatsföreskrifterna bör göras så tydliga att tvekan inte kan råda om deras innebörd. Det bör klart framgå vad som är otillåtet i området. Föreskrifter för reservat med förbud bör användas för att reglera sådana åtgärder och verksamheter som regelmässigt medför eller kan medföra att syftet med reservatet motverkas. Undantag för reservatsförvaltningen bör skrivas in i föreskrifterna

114 Vägledning för beslut om kulturreservat Sida 8 av 13 Föreskrifter om skyldighet att tåla intrång Till 7 kap. 6 MB Föreskrifter om skyldighet att tåla att allmänheten bereds tillträde till mark utöver vad som gäller för allemansrätten bör endast beslutas om det är nödvändigt för att nå syftet med reservatet. Föreskrifter om skyldighet att tåla att det genomförs undersökningar av djur- och växtarter samt av mark-och vattenförhållanden bör i första hand avse den dokumentation och uppföljning av syftena och målen med reservatet som skall genomföras. Ordningsföreskrifter Till 7 kap. 30 MB Föreskrifterna bör utformas så att skador eller störningar på bevarandevärden i området inte uppstår. Reglering av rätten att färdas och vistas inom ett område och om ordningen i övrigt i området bör dock inte ske så att tillgängligheten eller utbytet av besök i området minskas i onödan. Myndighetssamråd Till 25 och 26 FOM Länsstyrelsen bör i ett tidigt skede samråda med kommunen om det planerade reservatet. När ett slutligt förslag till bildande av reservatet finns, bör länsstyrelsen sända det till kommunen för ett formellt samråd. Kommunen bör i ett tidigt skede samråda med länsstyrelsen om det planerade reservatet. När ett slutligt förslag till bildande av reservatet finns bör kommunen sända det till länsstyrelsen för ett formellt samråd. Samråd med Riksantikvarieämbetet om bildande av kulturreservat bör inledas så tidigt som möjligt i processen. Av 26 förordningen (1998:1252) om områdesskydd följer att länsstyrelsen ska samråda med Riksantikvarieämbetet innan den fattar ett beslut enligt 7 kap miljöbalken om beslutet rör Riksantikvarieämbetet och kan leda till ersättning eller inlösen enligt 31 kap. miljöbalken eller någon annan ekonomisk förpliktelse för staten eller annars är av vikt. Samrådet mellan länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet i fråga om kulturreservat ska därför handla om intrångsersättningen samt långsiktiga ekonomiska åtagande i fråga om vård och skötsel som bekostas av kulturmiljövårdsbidraget

115 Vägledning för beslut om kulturreservat Sida 9 av 13 Samrådshandlingen bör därför innehålla en beskrivning av det blivande reservatets avgränsning, en uppskattning av kostnader och finansiering samt eventuella särskilda frågeställningar. Ersättning och inlösen Till 34 FOM Länsstyrelsen eller kommunen bör i ett tidigt skede inbjuda sakägare till förhandling efter det att sakägaren fått tillfälle att lämna synpunkter på förslag till reservatsföreskrifter och gränser. De avgörande förhandlingarna om eventuell intrångsersättning bör genomföras först när sådana förslag till föreskrifter och gränser samt skötselplan föreligger. En fristående opartisk värdering avseende det intrång som föreskrifterna kan medföra bör översändas till sakägaren före förhandlingen. Enligt 2 kap. 8 expropriationslagen (1972:719) får expropriation ske för att bevara bebyggelse eller fornlämning med ett högt historiskt eller kulturhistoriskt värde eller bereda tillräckligt utrymme däromkring, Lag (2013:539). Särskilda skäl för dispens Till 7 kap. 7 MB Särskilda skäl bör anses föreligga om åtgärden har en i huvudsak positiv inverkan på områdets prioriterade bevarandevärden. Angelägna allmänna intressen kan i vissa fall utgöra särskilda skäl för dispens från de föreskrifter som meddelats för reservatet, om de är förenliga med förbudets eller föreskriftens syfte. Endast i undantagsfall bör enskilda intressen kunna utgöra särskilda skäl för dispens. Det bör i sådana fall röra sig om verksamheter eller åtgärder vars påverkan på reservatet är försumbara. Kompensation Till 7 kap. 7 MB Kompensation bör i första hand ske genom att miljövärden återställs i stället för de förlorade. Om det inte är möjligt att på detta sätt gottgöra ett ingrepp, bör verksamhetsutövarens ansvar vara att medverka till områdesskydd för ett område av liknande typ som det exploaterade. Områdesskydd för ett område med väsentligen andra bevarandevärden eller med lägre värden bör inte betraktas som kompensation. Att den enskilde exploatören kan

116 Vägledning för beslut om kulturreservat Sida 10 av 13 eller vill kompensera de ingrepp som sker genom en exploatering, bör inte påverka bedömningen av om det föreligger särskilda skäl för dispens. Interimistiska förbud Till 7 kap. 24 MB Ett beslut om interimistiskt förbud bör fattas, om det finns skäl att befara att de värden som avses bli skyddade genom reservatsbeslutet annars kan komma att skadas innan reservatsbildningen är genomförd. Värdena bör vara så höga att skyddsåtgärder redan är planerade eller med största sannolikhet kommer ifråga efter vidare utredning. Ett interimistiskt förbud bör vara formulerat så att det tydligt framgår vilka åtgärder och verksamheter som inte är tillåtna och inom vilket område förbudet gäller. Skötselplaner Till 3 FOM En skötselplan för reservat bör ha den inriktning och detaljeringsgrad som krävs för att syftet med reservatet skall uppnås. Den bör inte göras mer detaljerad än som behövs för att nå målen. Skötselplanen bör omfatta hela reservatet och utgöra ett praktiskt verktyg för skötseln av detta. Skötselplanen bör innehålla en beskrivningsdel som behandlar områdets bevarandevärden och historisk mark- och vattenanvändning. Den bör även innehålla en plandel som behandlar de olika skötselområdena och deras avgränsningar, formulering av mål för prioriterade bevarandevärden samt en beskrivning av skötselåtgärder. Anvisningar för dokumentation och uppföljning, samt en sammanfattning med prioritering av skötselåtgärderna bör också ingå. Mål bör formuleras för varje skötselområde. En minsta ambitionsnivå bör vara att mål formuleras för samtliga markslag, samt för bevarande och synliggörande av kulturhistoriska spår och lämningar samt för tillgängligheten i området. Förvaltning Till 21 FOM Av 21 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. följer att länsstyrelsen eller kommunen är förvaltare för statliga respektive kommunala reservat

117 Vägledning för beslut om kulturreservat Sida 11 av 13 såvida inte förvaltningen överlåts genom ett särskilt beslut. Förvaltningsansvaret ligger alltså primärt hos den myndighet som beslutat om reservatet. Förvaltarens huvuduppgift är att ansvara för att de åtgärder som framgår av skötselplanen genomförs. I denna skötsel kan ingå en mängd olika typer av åtgärder; allt från skötsel av markområden till uppförande och underhåll av besöksanläggningar. I detta arbete ligger att utifrån skötselåtgärder enligt skötselplanen, planera och prioritera åtgärder inom de ekonomiska ramar som förvaltaren förfogar över för det skyddade området för att sedan ansvara för att åtgärderna genomförs på ett bra sätt antingen i egen regi eller genom upphandling. Vidare ska genomförda åtgärder dokumenteras, redovisas och registreras för att sedan följas upp, utifrån reservatsbeslut och skötselplan, för att utvärdera om syftet uppnåtts. Den praktiska skötseln kan alltså ske antingen genom att förvaltaren anställer personer som utförare eller upphandlar lämplig utförare. I båda fallen så kan den praktiska skötseln finansieras med bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer enligt förordning (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Den som utför den praktiska skötseln kan utföra en egenuppföljning som sen ligger till grund för förvaltarens uppföljning av hur skötseln svarar upp mot reservatsbeslut och skötselplan. Länsstyrelsen eller kommunen får enligt 21 FOM besluta att utse annan förvaltare. En sådan förvaltare kan, enligt förordningen, vara en annan myndighet, juridisk person eller markägare som har förutsättningar för att ha ett sådant ansvar. Det är länsstyrelsen eller kommunen som bedömer om en förvaltare uppfyller förutsättningarna. Vid överlåtelse av förvaltningen av reservat, bör förvaltaren till övervägande del ansvara för finansieringen av reservatsförvaltningen. Att överlåta förvaltarskapet till en part som inte tar ett sådant finansiellt ansvar innebär att bestämmelserna i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) kringgås. Möjligheten att förordna en annan förvaltare bör alltså inte användas när länsstyrelsen eller kommunen svarar för finansieringen av förvaltningen. Länsstyrelsen eller kommunen har även rätt att återkalla ett förordnande som förvaltare. Samfinansiering av förvaltning bör normalt regleras genom fleråriga samarbetsavtal som reglerar verksamhet, organisation och finansiering. Riktlinjer för dokumentation och återrapportering bör också anges i sådana avtal

118 Vägledning för beslut om kulturreservat Sida 12 av 13 Mätning och kartläggning Till 38 FOM När beslutsmyndigheten fattat beslut om att bilda reservat, bör reservatsgränsen inom ett år markeras på ett tydligt sätt i terrängen. Tillsyn I regeringens skrivelse (Skr 2009/10:79) anges att begreppet tillsyn främst bör användas för verksamhet som innebär självständig granskning i syfte att kontrollera om ett tillsynsobjekt uppfyller lagarnas och andra föreskrifters krav och i de fall de inte gör det besluta om åtgärder som kan rätta till detta (Regeringens skrivelse 2009/10:79, s. 14). Av 2 kap 8 miljötillsynsförordningen (2011:13) följer att länsstyrelsen har ansvar för tillsynen i fråga om de kulturreservat som länsstyrelsen beslutat om. Länsstyrelsen är också tillsynsvägledande gentemot kommunen. Av 26 kap 1 miljöbalken följer att tillsynen skall säkerställa syftet med miljöbalken och de föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Tillsynsmyndigheten ska för detta ändamål på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Av miljöbalken framgår också att tillsynsmyndigheten dessutom ska, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses. Lag (2005:182). Av 26 kap 2 miljöbalken följer att tillsynsmyndigheten skall anmäla överträdelser av bestämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till poliseller åklagarmyndigheten, om det finns misstanke om brott. Tillsyn ska alltså inte sammanblandas med förvaltning utan syftar till att se till att miljöbalken med tillhörande förordning och föreskrifter följs. Detta innebär i fråga om kulturreservat att länsstyrelsens tillsyn handlar om att se till att såväl miljöbalkens bestämmelser som kulturreservatets föreskrifter följs. Det finns inte enligt miljöbalken några möjligheter att delegera tillsynen

119 Vägledning för beslut om kulturreservat Sida 13 av 13 Ändring av föreskrifter / upphävande av beslut Till 7 kap. 5-7 MB Det kan i vissa fall vara motiverat att ändra kulturreservatets föreskrifter. Av 7 kap 5 miljöbalken framgår att om det senare visar sig finnas nya skäl eller behövas ytterligare inskränkningar för att uppnå syftet med skyddet, får länsstyrelsen eller kommunen meddela beslut om detta. Ändring av föreskrifter innebär inte att kulturreservatsbeslutet upphävs. Av 7 kap 7 miljöbalken följer att Länsstyrelsen eller kommunen helt eller delvis får upphäva beslut som den har meddelat om det finns synnerliga skäl. Upphävande av reservat kan komma i fråga endast i undantagsfall. Synnerliga skäl för upphävande av beslut om reservat kan till exempel vara att reservatet inte längre har kvar det/de värden som det avsåg att bevara

120 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00148 Förutsättningar för verksamhet i Gula villan och landeriet Emaus Sammanfattning Kommunledningskontoret har genomfört en förstudie i syfte att klargöra förutsättningar för olika verksamheter vid Gula villan och Landeriet på Emaus. Rapporten rapporterades till kommunstyrelsen i oktober Förstudien har klargjort förutsättningarna för olika verksamheter vid Gula Villan och/eller Landeriet på Emaus. Förstudiegruppen betraktar Gula villan som ofärdig för kommunal verksamhet eller för uthyrning. Värdehöjande insatser behövs för fastigheten vilket betyder att det är fråga om en (re)investering Enligt kommunens nuvarande modell uppkommer kostnad för investeringar hos samhällsbyggnadsnämnden. Dessa kostnader hämtas in på intäkt genom hyra. Det anses inte rationellt för tilltänkta kommunala verksamheter, inflyttade eller nya, att lägga en sådan budget för lokalhyra att den motsvarar kostnaden för den investering som är nödvändig för att bevara byggnadens (och områdets) kulturhistoriska värde, samtidigt som den fungerar som kommunal verksamhetslokal och uppfyller tillgänglighetskrav, arbetsmiljökrav o.s.v. Förstudien förespråkar istället att en alternativ hyresmodell bör tillämpas och kommunbidrag bör utgå för del av hyran också en tid efter en reinvestering. I en kulturhistoriskt intressant byggnad får projektering och byggfas gå hand i hand allteftersom man kan avgöra vad som behöver göras och ska göras, samt på vilket sätt. Renovering i undervisningsform av vuxenutbildningen kan hålla nere kostnader och tillför mervärde till utbildningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen är intresserad av att göra ett undantag från modellen för fastighetsförvaltning för den Gula villan och låta vuxenutbildningen renovera. Vuxenutbildningen behöver tid till förberedelser och rekryteringav och anser att en möjlig start kan bli till hösten Flytt av befintlig verksamhet till Gula villan håller ner kostnader totalt och anses därför vara bästa alternativet. För största möjliga utnyttjande av renoverade lokaler (och största möjliga tillgänglighet till den gemensamma kulturhistorien) är det önskvärt med en kommunal grundverksamhet i Gula villan. Mot bakgrund av förstudiens brukarundersökningar, intressentanalyser, kostnadsuppskattningar och genomförbarhetsbedömningar är förstudiens samlade förslag att: - Gula villan och området Emaus ska betraktas som kulturhistoriskt intressant för Uddevalla kommun. - Gula villan renoveras, i första hand för att inrymma kommunal verksamhet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

121 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts Gula villan renoveras för att motsvara socialtjänstens lokalprogram och socialtjänsten tillförs resurser för att kunna hyra Gula villan efter renovering. - Skyddsinstrumentet kulturreservat antas vara lämpligt för vård, bevarande och utveckling av området Emaus och samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med kultur och fritidsnämnden utreder möjligheterna att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus. Renovering av Gula villan för ny verksamhet, såsom till exempel en eller flera av de verksamheter som presenteras i förstudien, bör göras i ett projekt i två delar. I det första delprojektet renoveras Gula villan. I och med det, tas underlag fram för kostnadsberäkning av framtida kvadratmeterhyra. Därmed skapas beslutsunderlag för det andra delprojektet, för respektive verksamhet och för kommunfullmäktiges medelstilldelning. Kostnaden för den reinvestering som är nödvändig för att bevara byggnadens (och områdets) kulturhistoriska värde samtidigt som den fungerar som kommunal verksamhetslokal bör kompenseras. Ärendet har diskuterats och stämts av i kommundirektörens ledningsgrupp. Förvaltningscheferna är positiva till förstudiens förslag men anser att en förutsättning för genomförande är att verksamheterna kompenseras för de ökade kostnaderna. Evy Gahnström (V) och Christer Hasslebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Skrivelse från kommunstyrelsens förste vice ordförande, Rapport förstudie om förutsättningar för olika verksamheter vid Gula villan och/eller landeriet Emaus, Yrkanden Evy Gahnström (V): bifall till kommunstyrelsens förslag i handlingarna. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att Gula villan och området Emaus ska betraktas som kulturhistoriskt intressant för Uddevalla kommun, att samhällsbyggnadsnämnden tillsammans med kultur och fritidsnämnden utreder möjligheterna att bilda kulturreservatet Landeriet Emaus, att Gula villan renoveras av vuxenutbildningen i undervisningsform, att renoveringen ska motsvara socialtjänstens lokalprogram, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

122 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 103 att material för renovering ska bekostas av samhällsbyggnadsnämnden, att kommunstyrelsen har det övergripande samordningsansvaret under byggtiden, att föreslagna åtgärder enligt förstudien genomförs av respektive verksamhet inom befintlig ram under 2017, samt att fortsatt finansiering sker i budgetdialog Jäv På grund av jäv deltar ej Monica Bang Lindberg (L) i handläggning och beslut av ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gillberg, Tobias Andersson, Christina Nilsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kultur och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Barn och utbildningsnämnden Socialnämnden Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

123 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00101 Ansökan från socialnämnden om särskild ramtilldelning för ensamkommande barn 2018 Sammanfattning Verksamheten för ensamkommande barn redovisade 2016 ett överskott av externa statsbidrag med 27 mkr. Överskottet redovisades under kommunstyrelsen i bokslutet. I december 2017 har preliminär beräkning av kostnaderna för 2018 gjorts vilken visar att kostnaderna överstiger intäkterna med ca 11 mkr. Det innebär att socialnämnden behöver ytterligare 11 mkr i kommunbidrag för att finansiera kostnaderna för ensamkommande flyktingbarn under Christer Hasslebäck (UP) och Stefan Skoglund (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens skrivelse Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att socialnämnden tillförs tkr i preliminärt kommunbidrag 2018 avseende kostnader för ensamkommande flyktingbarn, samt att ovanstående tillskott ger en minskning av årets resultat. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramneskär (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

124 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2018/00101 Handläggare Controller Helena Olsson Telefon Ansökan från socialnämnden om särskild ramtilldelning för ensamkommande barn 2018 Sammanfattning Verksamheten för ensamkommande barn redovisade 2016 ett överskott av externa statsbidrag med 27 mkr. Överskottet redovisades under kommunstyrelsen i bokslutet. I december 2017 har preliminär beräkning av kostnaderna för 2018 gjorts vilken visar att kostnaderna överstiger intäkterna med ca 11 mkr. Det innebär att socialnämnden behöver ytterligare 11 mkr i kommunbidrag för att finansiera kostnaderna för ensamkommande flyktingbarn under Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens skrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att socialnämnden tillförs tkr i preliminärt kommunbidrag 2018 avseende kostnader för ensamkommande flyktingbarn, att ovanstående tillskott ger en minskning av årets resultat. Ärendebeskrivning Verksamheten för ensamkommande barn redovisade 2016 ett överskott av externa statsbidrag med 27 mkr. Överskottet redovisades under kommunstyrelsen i bokslutet. Under 2017 beviljade kommunstyrelsen ett särskilt kommunbidrag till socialnämnden om 20 mkr för att täcka avvecklingskostnader och minskade statsbidrag för verksamheten. I december 2017 har preliminär beräkning av kostnaderna för 2018 gjorts vilken visar att kostnaderna överstiger intäkterna med ca 11 mkr. Främsta orsaken är att antalet barn som socialtjänsten uppbär ersättning för har minskat drastiskt under året. Verksamheten är svårplanerad då det är en osäkerhet kring antal barn och unga. Omställningsarbete och anpassning av verksamheten till regelverk och beslut pågår,

125 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2018/00101 men det är en eftersläpning utifrån beslut, lagar och regelverk som gör att omställningen av verksamheten tar längre tid jämfört med hur intäkterna minskar. Det innebär att socialnämnden behöver ytterligare 11 mkr i kommunbidrag för att finansiera kostnaderna för ensamkommande flyktingbarn under Beloppet tillförs socialnämnden som ett preliminärt kommunbidrag. Avstämning och slutlig reglering sker efter andra delårsrapporten Finansiering saknas i årets budget vilket medför att ovanstående utfördelning ger ett underskott i årets resultat. Peter Larsson Kommundirektör Helena Olsson Controller Expediera till Socialtjänsten Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen

126 Protokollsutdrag Socialnämnden Dnr SN 2017/00289 Särskild ramtilldelning för ensamkommande barn 2018 Sammanfattning Verksamheten för ensamkommande barn redovisade 2016 ett överskott av externa statsbidrag i jämförelse med kostnaderna med 27 mkr. Överkottet redovisades under kommunstyrelsen i bokslutet förra året. Under december 2017 har preliminär beräkning av kostnaderna för 2018 gjorts och visar på att kostnaderna överstiger intäkterna med ca 11 mkr. Det innebär att socialnämnden behöver ta del av ytterligare 11 mkr i särskilt kommunbidrag från kommunstyrelsen för att finansiera kostnaderna för ensamkommande flyktingbarn för Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens skrivelse , bilaga 1. Beslut Socialnämnden beslutar att hos kommunfullmäktige hemställa om särskild ramtilldelning om 11 mkr för att finansiera kostnaderna för ensamkommande flyktingbarn. Vid protokollet Charlotte Larsson Justerat Stefan Skoglund, Per-Erik Holmberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Charlotte Larsson Expedierat Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

127 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(1) Dnr SN 2017/00289 Handläggare Avdelningschef Maria Kullander Telefon Särskild ramtilldelning för ensamkommande barn 2018 Sammanfattning Verksamheten för ensamkommande barn redovisade 2016 ett överskott av externa statsbidrag i jämförelse med kostnaderna med 27 mkr. Överkottet redovisades under kommunstyrelsen i bokslutet förra året. Under december 2017 har preliminär beräkning av kostnaderna för 2018 gjorts och visar på att kostnaderna överstiger intäkterna med ca 11 mkr. Det innebär att socialnämnden behöver ta del av ytterligare 11 mkr i särskilt kommunbidrag från kommunstyrelsen för att finansiera kostnaderna för ensamkommande flyktingarn för Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens skrivelse , bilaga 1 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att hos kommunfullmäktige hemställa om särskild ramtilldelning om 11 mkr för att finansiera kostnaderna för ensamkommande flyktingbarn. Malin Krantz Socialchef Maria Kullander Avdelningschef Expediera till Kommunstyrelsen

128 1 (1) Dnr: Handläggare Avdelningschef Maria Kullander Telefon Särskild ramtilldelning för ensamkommande barn 2018 Verksamheten för ensamkommande barn redovisade 2016 ett överskott av externa statsbidrag i jämförelse med kostnaderna med 27 mkr. Överkottet redovisades under kommunstyrelsen i bokslutet för året. Under 2017 har kommunstyreslen beviljat socialnämnden ett särskilt kommunbidrag om 20 mkr för att täcka avvecklingskostnader och drastiskt minskade statsbidrag till verksamheten. Under december har en preliminär beräkning av kostnaderna för 2018 gjorts och visar på att kostnaderna överstigen intäkterna med ca 11 mkr. Främsta orsaken är att antal barn som socialtjänsten uppbär ersättning för minskat drastiskt under året och att minskningen är större än vad som prognostiserats för. Förutom ändrade statsbidragsregler har migrationsverket börjat genomföra medicinska åldersbedömningar och det är betydligt fler som åldersuppskrivits är vad verksamheten prognostiserat för. Verksamheten är svårplanerad då det är en osäkerhet kring antal barn och unga som socialtjänsten ska ta hand om. Detta leder till en eftersläpning i omställningsarbetet då det gäller personalbehov, lokaler, avtal med externa parter osv. Omställningsarbete och anpassning av verksamheten till regelverk och beslut pågår, men det är en eftersläpning utifrån beslut, lagar och regelverk som gör att omställningen av verksamheten tar längre tid än hur intäkterna minskar. Det innebär att socialnämnden behöver ta del av ytterligare 11 mkr i särskilt kommunbidrag från kommunstyrelsen för att finansiera kostnaderna för ensamkommande barn för Med vänlig hälsning Socialtjänsten Maria Kullander Avdelningschef Socialtjänsten Verksamhetsområde individoch familjeomsorg Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Socialkontor Varvsvägen E-post socialtjansten@uddevalla.se

129 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00252 Taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende Sammanfattning Socialnämnden har i flera uppdrag i sitt styrkort pekat på behovet av en översyn avgiftsmodell och avgiftsberäkning. Taxorna reviderades senast år Översynen är också aktualiserad utifrån den nya hemtjänstmodellen och individens behov i centrum (IBIC). Ett förslag till nya taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende är framtaget utifrån översynen. Förändringarnas innebörd samt konsekvensbeskrivningar och riskbedömningar framgår av socialnämndens beslutsunderlag. Christer Hasslebäck (UP), Stefan Skoglund (S) och Carin Ramneskär (M) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens skrivelse , angående förslag till taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende. Socialtjänstens förslag till taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende. Yrkanden Christer Hasslebäck (UP): återremiss till socialnämnden för att ta fram en sammanställning över förslaget till taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende. Propositionsordning Ordförande ställer först proposition på avgörande idag mot Christer Hasslebäcks (UP) återremissyrkande och finner kommunstyrelsen besluta avgöra ärendet idag. Ordförande ställer därefter proposition på förslaget i handlingarna och finner kommunstyrelsen så besluta. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende, samt Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

130 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 100 att taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende träder ikraft från och med med undantag för ny maxtaxa och nya minimibelopp, vilka träder i kraft Reservation Christer Hasslebäck (UP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramneskär (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

131 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00252 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende Sammanfattning Socialnämnden har i flera uppdrag i sitt styrkort pekat på behovet av en översyn avgiftsmodell och avgiftsberäkning. Taxorna reviderades senast år Översynen är också aktualiserad utifrån den nya hemtjänstmodellen och individens behov i centrum (IBIC). Ett förslag till nya taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende är framtaget utifrån översynen. Förändringarnas innebörd samt konsekvensbeskrivningar och riskbedömningar framgår av socialnämndens beslutsunderlag. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens skrivelse , angående förslag till taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende. Socialtjänstens förslag till taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende, att taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende träder ikraft från och med med undantag för ny maxtaxa och nya minimibelopp, vilka träder i kraft Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Socialnämnden, författningssamlingen

132 Protokollsutdrag Socialnämnden Dnr SN 2018/00056 Taxor för vårdavgift Sammanfattning Socialnämnden har i flera uppdrag i sitt styrkort pekat på behovet av en översyn avgiftsmodell och avgiftsberäkning. Översynen är också aktualiserad utifrån den nya hemtjänstmodellen och IBIC. Ett förslag till nya taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende är framtaget utifrån översynen. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens skrivelse Förslag till taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende. Beslut Socialnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa förslag till taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende, att föreslå kommunfullmäktige att fastställa att taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende träder ikraft tidigast from med undantag för ny maxtaxa och nya minimibelopp, vilka träder i kraft , samt att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på tillämpningsbestämmelser utifrån fastställda taxor för vårdavgifterna med mera inom hemtjänst och särskilt boende. Vid protokollet Charlotte Larsson Justerat Stefan Skoglund, Gerd Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Charlotte Larsson Expedierat Kommunstyrelsen Socialtjänstens ledningsgrupp Avgiftshandläggare biståndsandelningen Funktionsansvariga Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

133 SKRIVELSE 1 (7) Dnr: 2018/56 Socialtjänstens skrivelse angående förslag till taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende A. Bakgrund Socialnämnden har i sitt styrkort 3 olika uppdrag som alla pekar på behovet av en översyn avgiftssystem och avgiftsberäkning. (F:20) Se över avgiftssystemen inom kommunen och utreda möjligheten att förenkla hanteringen av uppgiftsunderlag genom t ex medgivande/åtkomst till slutskattesedel eller motsvarande. (F:24) Se över behov av information för att "mata" de administrativa systemen och därigenom värdera administrativ nytta mot personalens arbetsinsats med målet att minska onödig byråkrati. (F:25) Se över och, om det går, effektivisera de IT-system kommunen använder och värdera om det finns ny teknik som bättre tillgodoser brukarnas perspektiv. Socialtjänstens regler för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende behöver revideras. Den senaste revideringen beslutades av kommunfullmäktige i februari Socialnämnden/socialtjänsten har ett avgiftssystem som är föråldrat, har hög detaljeringsnivå samt kräver en stor manuell arbetsinsats. Det finns flera skäl till att en förändring behöver ske. Utifrån den politiska ambitionen ska administrativa processer förenklas både ur ett brukar-, medarbetar- och förvaltningsperspektiv. Digitalisering är ett utvecklingsområde för socialnämnden. Den ger möjligheter att förenkla arbetssätten genom att nyttja befintliga uppgifter som finns inom allmänna system. Digitaliseringen ger också möjlighet till en högre grad av automatisering, vilket innebär ett mer effektivt användande av nämndens resurser. En ny avgiftsmodell behövs även utifrån ett förvaltningsperspektiv med en ekonomi i balans. Befintligt avgiftssystem hanterarar inte förändringarna med den nya hemtjänstmodellen och arbetssätten kopplade till individens behov i centrum (IBIC) på ett bra sätt. Socialtjänsten Administrativa avdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax UDDEVALLA Socialkontor Varvsvägen fax E-post Socialtjänsten@uddevalla.se

134 2 (7) Syftet med översynen av avgifter och dess beräkning är att möta den politiska viljeinriktningen i givna uppdrag och den nya hemtjänstmodellen med så stor grad av automatisering som möjligt. Förslaget till nya taxor harmonierar med nya hemtjänstmodellen och IBIC och har en hög grad av automatisering. Verksamhetssystemet stödjer avgiftssystemet och är del i automatiseringen. Avgiftsprocessen är också definierad/kartlagd utifrån automatiseringen. B. Förslag till nya taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende Dagens regler för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende omfattar avgifter för hemtjänst och avgift för bostad i sådant särskilt boende som avses i socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 5 andra stycket eller 7 tredje stycket. Hyra för särskilt boende enligt 12 kap jordabalken uttas i särskild ordning. Reglerna är antagna av kommunfullmäktige och är ändrade/reviderade löpande då så krävts. Senaste revidering gjordes i kommunfullmäktige Socialnämnden har utifrån fastställda regler för vårdavgifterna tagit fram egna tillämpningsbestämmelser. Det föreliggande förslaget till nya taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende innebär till stora delar en anpassning till den avgiftsmodell som finns nationellt och som används av många av Sveriges kommuner. Nedan redogörs för skillnader mellan nuvarande regler och förslaget till nya taxor. 1. Vårdavgift 1.1 Omfattning vårdavgift Avsnittet har ingen innehållsmässig förändring. I avsnittet förtydligas vilka områden avgiftsreglerna omfattar. Likaså förtydligas hur uppräkningen av avgifterna går till. 1.2 Avgiftsutrymme Kring avgiftsutrymmet är inga förändringar gjorda. 1.3 Vårdavgift och 1.4 Högkostnadsskydd (maxtaxa) I avsnitten kring vårdavgift och högkostnadsskydd föreslås en förändring av att självkostnaden (för närvarande 292 kronor) räknas upp med prisbasbeloppet varje år. Tidigare har beloppet för självkostnaden relaterats till löneökningen i kommunen. I avsnitten föreslås också att vårdnivåer ska tas bort. Att koppla vårdnivåerna till antal besök är inte längre tillämpbart eftersom rambeslut har införts genom den nya hemtjänstmodellen och IBIC.

135 3 (7) Högkostnadsskyddet (maxtaxan) kvarstår men föreslås förändras enligt socialtjänstlagen 8 kap 5, vilket innebär att maxtaxan som högst får uppgå till en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. För 2018 motsvarar det kronor per månad. Nuvarande regler är 0,48 gånger prisbasbeloppet vilket för 2018 motsvarar kronor per månad. De flesta kommuner har den högsta maxtaxan. Denna förändring föreslås träda i kraft vid årsskiftet i samband med den årliga avgiftsberäkningen. Ökningen för maxtaxan blir 224 kr per månad. 1.5 Avgiftsuttag för faktiskta kostnader Ingen innehållsmässig förändring görs i detta avsnitt. 2. Övriga avgifter 2.1 Kostavgift särskilt boende Ingen innehållsmässig förändring görs i detta avsnitt Avgift för hemsjukvård Avsnittet om avgift för hemsjukvård är nytt. Det tydliggör hur avgiften ska debiteras och att uppräkning årligen sker med prisbasbeloppet. 2.3 Avgift trygghetslarm Avgiften för trygghetslarm föreslås förändras utifrån att vårdnivåerna tas bort. Om den enskilde inte enbart har trygghetslarm, kommer avgiften för trygghetslarm tas ut tillsammans med övriga insatser upp till maxtaxa om avgiftsutrymme finns. 2.4 Avgift vid korttidsvård i särskilt boende Avsnittet kring avgift vid korttidsvård är förtydligat. Fördyrad kost i samband med korttidsvistelse föreslås att inte reduceras, då korttidsvistelse inte är ett varaktigt behov. Generellt skäl för höjning av förbehållsbelopp gäller enbart vid varaktiga behov (över sex månader). 2.5 Avgift vid växelvård/avlastning i särskilt boende Avsnittet kring avgift vid växelvård/avlastning är inte förändrat innehållsmässigt utan enbart förtydligat. 2.6 Avgift för varudistribution Avsnittet kring avgift för varudistribution är nytt. Varudistributionen har tidigare varit en kostnadsfri insats. Det har inneburit att flera haft insatsen beviljad men inte lika många har nyttjat den. Distributionen av mat ingår i matabonnemanget och påverkas inte av varudistributionens förändring. 3. Beräkning av avgiftsutrymme

136 4 (7) Beräkning av inkomst Avsnittet är kompletterat med skrivning om att beräkningen av kyrkoavgiften ska justeras vid varje årsskifte Förbehållsbelopp Avsnittet kring förbehållsbelopp är förtydligat definitionsmässigt och att förbehållsbeloppet för kost är anpassat utifrån livsmedelsverkets rekommendationer Minimibelopp enligt 8 kap 7 SoL Principerna för minibeloppen för ensamstående och sammanlevande är oförändrade. Förändring föreslås dock kring hur minibeloppen för yngre personer med funktionsnedsättning fastställs. I enlighet med socialstyrelsens rekommendationer räknas minimibeloppet för yngre personer (under 65 år) upp med 10 procent generellt men är en sänkning mot nuvarande regler. Nuvarande Nytt Äldre ensamstående 1,3546 oförändrat belopp Äldre makar/sambor 1,1446 oförändrat belopp Yngre ensamstående 1,585 1,49006 (sänkning med 354 kr/månad) Yngre makar/sambor 1,328 1,25906 (sänkning 257 kr/månad) 3.6 Bostadskostnad Avsnittet kring bostadskostnad är förtydligat. 3.8 Medboende Avsnittet om medboende är nytt och har inte reglerats inom nuvarande regler. Avsnittet följer de bestämmelser om medboende som socialnämnden tidigare har fastslagit. 4. Debitering av avgift Hyrorna föreslås debiteras i förskott. Enligt det nuvarande förfarandet sker debitering av hyror både i förskott och för innevarande månad. Alla övriga beslutade avgifter föreslås debiteras i efterskott. För närvarande betalas de flesta av avgifterna för innevarande månad. Skälen till förändring är bland annat att fakturan till kund blir mer korrekt och lättförståelig med färre rättningar/justeringar/makuleringar i efterhand, att befintligt verksamhetssystem kan nyttjas mer effektivt samt att arbetssättet för avgiftshandläggarna blir bättre.

137 5 (7) Hyressubventioner för boende enligt Sol Avsnittet om hyressubventioner är nytt och har inte reglerats inom nuvarande regler. Subventionerna föreslås följa Försäkringskassans regler för bostadstillägg enligt tidigare fattat beslut i socialnämnden. 6. Uppgiftsskyldighet Avsnittet kring uppgiftsskyldighet är inte förändrat. Tillämpning av uppgiftsskyldigheten regleras vidare i socialnämndens tillämpningsbestämmelser. 7. Omprövning av avgift Avsnittet har förändats utifrån att vårdnivåerna tas bort. 8. Jämkning Avsnittet är förtydligat utifrån dagens hantering. Möjligheten till jämkning regleras i socialnämndens tillämpningsbestämmelser. 9. Fakturabelopp/återbetalning Fakturering och återbetalning följer kommens bestämmelser om fakturering och kravverksamhet. Det innebär att lägsta fakturabelopp är 100 kronor såvida inte annat anges istället för tidigare lägsta fakturabelopp på 25 kronor. 10. Samtycke Avsnittet kring samtycke är förtydligat avseende att samtycket krävs för att få hämta inkomstuppgifter. 11. Överklagande Avsnittet är nytt och har en allmän formulering. 12. Tillämpningsbestämmelser Avsnittet är inte förändrat. C. Tillämpningsbestämmelser Förvaltningen föreslås få i uppdrag att ta fram nya tillämpningsbestämmelser utifrån nytt förslag till taxor. Tillämpningsbestämmelserna är ett komplement till taxorna och förtydligar hur taxorna ska tillämpas. D. Konsekvensbeskrivningar och riskbedömningar Aktuell statistik Socialtjänsten debiterar enskilda personer totalt varje månad ungefär 8,8 mkr (2018). I

138 6 (7) verksamhetssystemet, Procapita, finns ungefär 1640 aktuella personer inom ordinärt boende inklusive boendestöd, 660 personer inom särskilda boenden och 320 personer inom LSS. Därutöver debiteras vissa personer, ca 140, för andra fasta avgifter (ex arbetsresor och betalningsskyldigheter för barn). Varje månad utgår ca fakturor. Alla aktuella personer i verksamhetssystemet får inte fakturor då vissa personer nolldebiteras. I november 2017 var 37 personer beviljade avgiftsbefrielse. Avgiftsbefrielserna är tidsbegränsade och måste sökas om. I februari 2018 är ca 30 personer beviljade jämkning för dubbla boendekostnader och överensstämmer förhållandevis bra med snittet under året. Simuleringens förutsättningar En simulering (utifrån 2017 års avgiftsnivåer) är gjord utifrån förslaget till nya taxor för vårdavgifter mm och vissa andra tillämpningsdelar som ej styrs av taxorna (dock ej tagit hänsyn till avgift för korttid). Det innebär i simuleringen att: o Vårdnivåer är borttagna för hemtjänst och boendestöd i ordinärt boende. Självkostnad (upp till 6,89 tim/mån) och maxtaxa tillämpas. Självkostnadspriset är 292 kr (inte ändrad). o Maxtaxan/högkostnadsskydd höjd från 0,48 till en tolftedel av 0,5392 gånger prisbabeloppet, för ordinärt och särskilt boende. o Förbehållsbelopp ändrade för ensamstående och gifta/sambo under 65 år. Förbehållsbelopp är ändrat till en tolftedel av 1,49006 gånger prisbasbeloppet (från kr till kr) för ensamstående och en tolftedel av 1,25906 gånger prisbasbeloppet (från till kr) för gifta/sambo. o Tillägg på förbehållsbeloppet för matdistribution är ändrat i ordinärt boende. Tillägg för matportioner från 15 portioner 742 kr. Inget tillägg under 15 portioner. Tidigare tillägg gjordes i två nivåer; från 13 port. 667 kr, från 24 port. 889 kr. o Avdrag på förbehållsbelopp i särskilt boende ändrat till 630 kr för förbrukningsmaterial, hemutrustning m.m. Enligt konsumentverkets beräkningar. Tidigare har alla särskilda boende varierande avdrag, olika beräkningar för varje särskilt boende.

139 7 (7) Simuleringens resultat Nuläge Ny taxa Differens Diff % Antal som betalar 0 kronor i vårdavgift % Antal som betalar kronor i vårdavgift % Antal som betalar kronor i % månaden Antal som betalar kronor i % vårdavgift Antal som betalar 1501-maxtaxa i vårdavgift % Antal som betalar maxtaxa % Simuleringens resultat visar att: Sänkt förbehållsbelopp för yngre ger ett större avgiftsutrymme. Detta innebär att några individer får betala en högre avgift eller en avgift de tidigare inte haft. Avgiften motsvarar max det sänkta förbehållsbeloppet. De borttagna vårdnivåerna också kan bidra till något högre avgifter. Tidigare har inte hela avgiftsutrymmet varit grund för debitering. Färre i det nya förslaget kommer att betala maxtaxa. Höjning av maxtaxan gör att individer som tidigare kunde betala den inte kan det enligt den nya. Därav är det färre som betalar maxtaxan. Totalt sett ger förändringarna ökade intäkter med cirka 1,5 mkr per år.

140 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(1) Dnr SN 2018/00056 Handläggare Utvecklare Åsa Jarhag Håkansson Telefon Taxor för vårdavgift Sammanfattning Socialnämnden har i flera uppdrag i sitt styrkort pekat på behovet av en översyn avgiftsmodell och avgiftsberäkning. Översynen är också aktualiserad utifrån den nya hemtjänstmodellen och IBIC. Ett förslag till nya taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende är framtaget utifrån översynen. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Socialtjänstens skrivelse Förslag till taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa förslag till taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende. att föreslå kommunfullmäktige att fastställa att taxor för vårdavgift med mera inom hemtjänst och särskilt boende träder ikraft tidigast from med undantag för ny maxtaxa och nya minimibelopp, vilka träder i kraft att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på tillämpningsbestämmelser utifrån fastställda taxor för vårdavgifterna med mera inom hemtjänst och särskilt boende. Malin Krantz Socialchef Åsa Jarhag Håkansson Utvecklare Expediera till Kommunstyrelsen Socialtjänstens ledningsgrupp Avgiftshandläggare biståndsavdelningen Funktionsansvariga

141 UaFS Blad 1 FÖRSLAG TILL TAXOR FÖR VÅRDAVGIFT MED MERA INOM HEMTJÄNST OCH SÄRSKILT BOENDE Antagna av kommunfullmäktige den 14 maj 2002, 81 med ändring den 12 november 2003, 129 och den 11 februari 2004, 16 tidigare regler antagna av kommunfullmäktige den 13 juni 1995, 136 med ändring den 7 december 1999, 183, den 14 mars 2000, 43 och den 9 januari 2001, 7, kommunfullmäktige den 14 september 2011, 164, kommunfullmäktige den 13 februari 2013, 9 1 Vårdavgift 1.1 Omfattning vårdavgift Nedanstående regler omfattar avgift för hemtjänst, trygghetslarm, hemsjukvård och kost samt avgift för bostad i sådant särskilt boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, 5 kapitel 5 andra stycket eller 7 tredje stycket. Hyra för särskilt boende enligt 12 kapitel jordabalken uttas i särskild ordning. Flera av de belopp som används för att beräkna avgifter inom äldre- och funktionshinderomsorgen är enligt SoL, knutna till prisbasbeloppet. Socialnämnden fastställer årligen uppräkning av avgifterna. 1.2 Avgiftsutrymme Med avgiftsutrymme menas de medel den enskilde har ekonomisk möjlighet att betala vårdavgift med efter att hänsyn tagits till den enskildes inkomster, skatter, bostadstillägg/bostadsbidrag, boendekostnader samt förbehållsbelopp. Beräkning av avgiftsutrymme görs enligt punkt 3 nedan. 1.3 Vårdavgift Vårdavgift debiteras utifrån den enskildes avgiftsutrymme. Avgiften begränsas av kommunens självkostnad för att utföra tjänsten. Självkostnaden uppgår till 292 kronor år 2018 och räknas därefter upp med prisbasbeloppets förändring varje år. Om båda makar/sammanboende har insatser uttas avgift för var och en för sig. Avgift uttas av kommunen oavsett driftsform. 1.4 Högkostnadsskydd Den enskilde har enligt 8 kapitel 5 SoL ett högkostnadsskydd/maxtaxa som betyder att vårdavgiften för hemtjänst, boendestöd, bostad i särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård och förbrukningsartiklar får per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet.

142 UaFS Blad Avgiftsuttag för faktiska kostnader Kommunens faktiskta kostnader, såväl direkta som indirekta, ska uttas när kostnaden på grund av skadeståndsrättsliga regler eller på grund av försäkring skall betalas av annan än den som mottagit insatserna. 2 Övriga avgifter 2.1 Kostavgift särskilt boende Kostavgift uttas i form av månadsabonnemang i särskilt boende. Socialnämnden fastställer kostavgiften årligen. 2.2 Avgift för hemsjukvård Hemsjukvårdsavgiften uppgår till 300 kronor per månad år Avgiften ingår i maxtaxan. Socialnämnden fastställer årligen hemsjukvårdsavgiftens storlek. 2.3 Avgift trygghetslarm För enbart trygghetslarm i ordinärt boende uttas larmavgift utifrån den enskildes avgiftsutrymme. I avgiften ingår utrustning samt hjälpinsats vid alarmering. Har den enskilde ytterligare insatser som exempelvis hemtjänst uttas avgift för de samlade insatserna upp till maxtaxa om avgiftutrymme finns. Avgiften för trygghetslarm är 210 kronor per månad år Larm i särskilt boende ingår i vårdavgiften. Socialnämnden fastställer årligen avgiftens storlek. 2.4 Avgift vid korttidsvård i särskilt boende För personer med korttidsvård debiteras avgift för kost med 1/30-del av månadsabonnemang i särskilt boende samt 1/30-del av vårdavgiften, dock som mest upp till maxtaxan per månad. För 2018 är avgiften för kost 107 kronor per dygn och för vård 61 kronor per dygn. Har man hemtjänst så görs frånvaroavdrag med motsvarande dagar som man haft korttidsvård. Inget tillägg görs på förbehållsbeloppet för fördyrad kost i samband med korttidsvistelse då detta inte är en varaktig vård (under 6 månader). 2.5 Avgift vid växelvård/avlastning i särskilt boende Avgift vid växelvård/avlastning i särskilt boende debiteras i enlighet med avgift vid korttidsvård i särskilt boende, punkt 2.4. Har man hemtjänst så görs frånvaroavdrag med motsvarande dagar som man haft växelvård.

143 UaFS Blad Avgift för varudistribution Avgift för bistånd om varudistribution uttas med 150 kronor per månad. I avgiften ingår 1 leverans per vecka. Avgiften ingår i maxtaxan. 3 Beräkning av avgiftsutrymme 3.1 Allmänt Beräknat avgiftsutrymme utgör underlag för beräkning av vårdavgift. Vid beräkning av avgiftsutrymmet summeras nettoinkomst samt bostadstillägg/bostadsbidrag och utgör disponibel inkomst. Den disponibla inkomsten minskas med faktisk bostadskostnad, minimibelopp och ett eventuellt individuellt belopp. Den kvarvarande summan utgör avgiftsutrymmet. 3.2 Beräkning av inkomst Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste 12 månaderna, fördelad med lika belopp per månad. Inkomsten skall beräknas med tillämpning av 21 första stycket 1-3 och 5 lagen (2001:000) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. såsom framgår av socialtjänstlagen. Bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och bostadsbidrag räknas som inkomst. Från inkomst av tjänst dras skatt av efter preliminär skatteberäkning för Uddevalla kommun. Som inkomst räknas sådant bidrag som den enskilde är berättigad till. Kyrkoavgiften för Uddevalla kommun justeras vid varje årsskifte. Vid överskott i inkomstslagen kapital och näringsverksamhet beräknas skatt enligt skattelagstiftningen. 3.3 Makar/sammanboende Som make jämställs registrerad partner För makar skall den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster. För sammanboende tas endast hänsyn till vårdtagarens inkomst vid beräkning av avgift. 3.4 Bostadstillägg/bostadsbidrag Som inkomst räknas även bostadsbidrag/bostadstillägg. För makar och sambor delas bostadsbidrag/bostadstillägget med hälften vid inkomstberäkningen. För ej sammanlevande par beräknas bostadstillägg/bostadsbidrag var för sig. 3.5 Förbehållsbelopp Allmänt

144 UaFS Blad 4 Förbehållsbeloppet består av två delar; dels ett så kallat minimibelopp som ska täcka den enskildes personliga behov för levnadsomkostnader, dels den enskildes boendekostnad. Socialnämnden ska i vissa fall enligt 8 kapitel 8 SoL göra en individuell prövning av minimibeloppet som exempelvis för högre kostnad för kost i särskilt boende Minimibelopp enligt 8 kap 7 SoL Minimibelopp för ensamstående personer 65 år och äldre ska, om inte annat följer av 8 kapitel 8 SoL, alltid utgöra per månad, lägst en tolftedel av 1,3546 gånger prisbasbeloppet. Minimibeloppet för sammanlevande makar och sambor 65 år och äldre, ska utgöra lägst en tolftedel av 1,1446 gånger prisbasbeloppet. Personer under 65 år med funktionsnedsättning har högre kostnader för bosättning, familjebildning och aktiviteter och därför är minimibeloppet 10 procent högre. Minimibeloppet för ensamstående personer under 65 år med funktionsnedsättning ska utgöras en tolftedel av 1,49006 gånger prisbasbeloppet. Minimibeloppet för sammanlevande makar och sambor under 65 år med funktionsnedsättning ska utgöras av en tolftedel av 1,25906 gånger prisbasbeloppet. 3.6 Bostadskostnad Faktisk boendekostnad och minimibelopp utgör tillsammans den enskildes förbehållsbelopp. För makar/registrerade partner och sambo med gemensamt hushåll delas boendekostnaden med hälften. För ej sammanlevande par beräknas bostadskostnaden för var och en. 3.7 Övriga sammanboende Övriga sammanboende, t.ex. syskon betraktas som ensamstående i avgiftshänseende. 3.8 Medboende Medboende avser i första hand sammanboende med make/maka eller sambo på särskilt boende. Den medboende har inte ett biståndsbeslut om insatser. Vid inflyttning till särskilt boende skrivs en överenskommelse om avstående från besittningsskydd för bostaden. 4 Debitering av avgift

145 UaFS Blad 5 Beslutade avgifter debiteras en gång per månad i efterskott med undantag för hyrorna som debiteras i förskott. Föreligger oklarhet i underlaget för beräkning av avgiftsutrymme eller saknas underlag debiteras maxtaxa för ordinärt och särskilt boende. Efter slutligt beslut regleras avgiften på nästkommande faktura. 5 Hyressubventioner för boende enligt SoL Hyressubventionen följer Försäkringskassans regler för bostadstillägg. Socialnämnden fastställer subventionen årligen. 6 Uppgiftsskyldighet För att kommunen skall kunna fastställa en så korrekt avgift som möjligt skall den enskilde eller dess företrädare lämnar efterfrågade uppgifter som underlag för avgiftsberäkning inom 14 dagar. Den enskilde har en skyldighet att lämna in uppgifter vid varaktig förändring av den enskildes förhållanden som påverkar avgiftsberäkningen. Det kan gälla förändringar avseende inkomster, boendekostnader och sammanboende med annan. 7 Omprövning av avgift Avgiftsberäkning sker en gång per år. Utöver den årliga avgiftsberäkningen görs omprövning av vårdavgiften efter anmälan av den enskilde, vid förändring av den enskildes förhållanden som påverkar avgiftsutrymmet, som till exempel ändrade inkomstförhållanden, byte av bostad, ena maken avlider eller flyttar, görs. Vid förändrade förhållanden kan även socialnämnden initiera omprövning. I samband med varaktig förändring omprövas vårdavgiften. Vid omprövning av vårdavgift görs en ny beräkning av avgiftsutrymme enligt punkt 3 ovan med ledning av samtliga aktuella uppgifter. 8 Jämkning Negativt avgiftsutrymme medför, att de avgifter som debiteras för vård, trygghetslarm och hemsjukvårdsavgift kan jämkas till som lägst 0 kronor. Hyra och kost jämkas inte. Dubbla boendekostnader kan jämkas i upp till 3 månader. 9 Fakturabelopp/återbetalning Fakturering och återbetalning sker enligt Uddevalla kommuns fastställa bestämmelser för fakturering och kravverksamhet (KS ).

146 UaFS Blad 6 10 Samtycke Den enskilde måste ge sitt samtycke för att inkomstuppgifter ska få hämtas. 11 Överklagande I beslut om avgift och beslut om avslag eller delvis avslag på ansökan om jämkning skall den enskilde upplysas om möjligheten att överklaga beslutet genom förvaltningsbesvär 16 kap. SoL 3 hos Förvaltningsrätten. 12 Tillämpningsbestämmelser Socialnämnden medges rätt att besluta om tillämpningsbestämmelser till dessa taxor.

147 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00214 Årsredovisning och revisionsberättelse för Gustafsbergsstiftelsen Sammanfattning Gustafsbergsstiftelsen har lämnat årsredovisning för år 2017 till kommunfullmäktige för godkännande och beslut om ansvarsfrihet. Enligt stiftelsens stadgar tillkommer det stadsfullmäktige att besluta om ansvarsfrihet för varje räkenskapsår. Kommunens revisorer har granskat Gustafsbergsstiftelsens räkenskaper, årsredovisning och styrelsens förvaltning för år Revisorernas sammantagna bedömning är att styrelsen har utfört sitt uppdrag enligt Gustafsbergsstiftelsens stadgar, att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att den interna kontrollen varit tillräcklig, samt att årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning med revisionsberättelse för 1 januari 31 december Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017 för Gustafsbergsstiftelsen, samt att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och förvaltande direktör för den tid revisionen omfattar. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramneskär (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

148 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00214 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Årsredovisning och revisionsberättelse för Gustafsbergsstiftelsen Sammanfattning Gustafsbergsstiftelsen har lämnat årsredovisning för år 2017 till kommunfullmäktige för godkännande och beslut om ansvarsfrihet. Enligt stiftelsens stadgar tillkommer det stadsfullmäktige att besluta om ansvarsfrihet för varje räkenskapsår. Kommunens revisorer har granskat Gustafsbergsstiftelsens räkenskaper, årsredovisning och styrelsens förvaltning för år Revisorernas sammantagna bedömning är att styrelsen har utfört sitt uppdrag enligt Gustafsbergsstiftelsens stadgar, att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att den interna kontrollen varit tillräcklig, samt att årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning med revisionsberättelse för 1 januari 31 december Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017 för Gustafsbergsstiftelsen, att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och förvaltande direktör för den tid revisionen omfattar. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Gustafsbergsstiftelsen

149 styrelsen samt förvaltande direktören för G u statsbergsstiftelsen Org nr får härmed avge Arsredovisning för räkenskapsåret 1 januari- 31 december 2017 Arsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK Innehåll Verksamhetsberättelse Resultaträkning Balansräkning Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Underskrifter Sida Foto\<.Oplans överen~m rned orig\na\et Intygas. / Oh. f}u;~

150 GUSTAFSBERGSSTIF'fEI.SEN Org nr markägar-och arrendefrågor samt äga att ensam företräda stiftelsen i ärenden av löpandejn l Gustafsbergsstiftelsens verksamhetsberättelse för 2017 Direktionen för Gustafsbergsstiftelsen får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Stiftelsen har sitt säte i Uddevalla. Förvaltningsberättelse Verksamheten Or ganisatiun mm Direktionen Ledamöter samt inom direktionen valda funktionärer har varit: Lennart Björk (S) Zeidi Ström (M) Gunnar Klasson Ordförande Vice ordförande Förvaltande direktör/sekretcrare. A v Uddevalla kommunfullmäktige förordnade ledamöter har varit Zeidi Ström (M), Lennart Björk (S), Lars Kalin (S), Inger Persson (S), Roger Johansson (L), Torsten Torstensson (C), Anita Linder (MP) samt förvaltande direktören Gunnar Klasson. A v Länsstyrelsen förordnade ledamöter har varit Jan-Gunnar Lindgren, Göteborg samt Marika Delvret, Uddevalla. Arbetsutskottet- AU l Arbetsutskottet (AU) har ingått ordförande Lennart Björk, vice ordförande Zeidi Ström samt förvaltande direktören Gunnar Klasson. Firmateckning Gustafsbergsstiftelsens och stiftelsens Gustafsbergares samfond firma får i torsta hand tecknas av direktionen i dess helhet eller två i forening av förvaltande direktören Gunnar Klasson jämte ordforanden Lennart Björk eller vice ordföranden Zeidi Ström. Förvaltande direktören Gunnar Klasson skall vara Gustafsbergsstiftelsens ställföreträdande i

151 CilJSTAFSRI~RGSSTII TEI, SEN Org nr expeditionell art, däri inbegripet att i bank och postverk eller eljest utkvittera och utbekomma stiftelsen tillkommande medel och handlingar. Revisorer Av kommunen utsedda revisorer för 2017 <1rs r~ikenskaper har varit auktoriserad revisor (iöran Johansson (KPMU) och lekmannarevisor Maj Olsson (M) t.o.m september. Fr o m september Inger Gillbcrg-Carlsson (S). Sammanträden Direktionen har hållit fem protokollförda möten. Härutöver har arbetsutskottet sammanträtt tre gånger toratt på uppdrag av direktionen behandla vissa frågor. Verksamheten- omfattning Friimjandc av linda mihet Stiftelsens ändamål är att -- i den anda som kommer till uttryck i makarna Knapes testamentariska förordnanden- främja fostran, utbildning och vård av barn och ungdom från Bohuslän, som är i behov därav och som när det gäller utbildning visat håg och fallenhet därtor. Ändamålet!'ull toljcs därvid främst genom att lämna ekonomikst understöd samt att å Gustafsbergs hedriva kursverksamhet och liknande. Bidrag får icke utgå till verksamhet, som det åligger stat eller kommun att bekosta. l nedanstäende avsnitt redovisas hur ändamålet fullföljes. Stiftelsens verksamhet har i likhet med tidigare omfattat sex verksamhetsområden (Vo) enligt taljande: l. Förvaltning, underhåll och drift av Stiftelsens fastigheter. Tillgångar: Enl stadgarna 14 p 1-3, Barnbusfonden, Barnhusets reservfond samt Barnhuskassan. Il. Förvaltning av Stiftelsens hankmedel och värdepapper. Tillgångar: Enl stadgarna 14 p 1-3. III. Förvaltning av särskilda donationsfonder- stipendieverksamhet. S t i ftelsen Gustafsbergm es Sam fond. IV. Badortsrörelsen med Badhotell och vandrarhemmet. Omfattning: J foteliverksamhet STF Vandrarhem samt uthyrning av Societetshuset./

152 GlJSTAFSBERGSSTIFTEI.SEN Org nr J l v. skogsvården Omfattning: Förvaltning o~h skötsel av stiftelsens skogar. VI. Administration Omfattning: Samordning och ledning av verksamheten samt personaltjänst l. Förvaltning, underhåll och drift av Stiftelsens fastigheter. Vid sidan av stiftelsens stadgeenliga uppgift "att främja f'ostran, utbildning och vård av barn och ungdom från Bohuslän etc" så ingår 26 av stiftelsens byggnader i ett område av riksintresse enligt Miljöbalken och det är stiftelsens lagstadgade uppgift att vårda byggnaderna. För skötsel och underhållsarbeten har stiftelsen under året haft fyra heltidsanställda fastighetsskötare/vaktmästare. Under våren gick arbetsledaren Claes-Göran Pettersson i pension och som ersättare anställdes Börje Norberg. Under året har underlu\lls- och reparationsarbeten uttorts av egen personal enligt följande: Renovering och målning av Gula huset inleddes efter sommaren. Reparation och målning av Kamrerarebyggnadens sockel och fönsterbågar. Ommålning av Bagarstugan. Byte och målning av gavelbrädor på Drängstugan. Byte och målning av vindskivor på garaget. Renovering av parkbänkar och Snäckans utemöbler. Målningsarbeten inne i Snäckan. Den gamla tennisbanan har gjorts om till tre boulebanor och en multigräsmatta bl a med stöd från nustafsbergs vänner. l övrigt har fastighetsunderhåll skett löpande och parken har vårdats som tidigare. En av lägenheterna i Herrgården har renoverats bl a genom omtapetsering som delvis har bekostats av hyresgästen. Badrumsgolvet i samma lägenhet har lagts om. Nya vitvaror i köken i båda lägenheterna i Herrgården har köpts in. Snäckans balkong har renoverats av Farmartjänst uneler året. Under februari månad revs byggnaderna Lunnebräcka och llålan av Janne Grävare till en kostnad av kr. I-lusen var i mycket dåligt skick, saknade hyresgäster och tillhörde inte dc byggnadsminnesförklarade husen. l slutet av året såldes stiftelsens gamla traktor för kr ink! moms. Det gamla skogvaktarebostället Dammen i Skredsvik har hyrts ut till Lars Samuelsson som har ambitioner att genomföra en delupprustningsarbeten. /

153 GUSTAFSBERGSSTIFTEI,SEN Org nr 'J En större omläggning av avloppsnätet i Annexet har gjorts på grund av ideliga stopp i ledningarna. Miljöinformation Anmälningspliktig enligt miljöbalkens köldmedieförordning är den år 2005 installerade värmepumpen typ luft/vatten av märket CIA T med l O kg miljövänligt köldmedium R410A. Provtagningar av det kommunala dricksvattnet har skett enligt egenkontrollprogram för distributionsanläggning fyra gånger/år. Arrenden och hyror Hyrorna för åretruntboende har följt Fastighetsägarnas rekommendationer och har omförhandlats per den l. Restaurangen har varit uthyrd till Gustafsbergs Badrestaurang AB, som under sommarsäsongen dagligen serverat lunch. På badrestaurangen ägde fem studentbaler rum på försommaren. Ä ven detta år har det uppskattade julbordet serverats under november och december månad. Snäckan har under året varit uthyrd till Kanelsnäckan AB. Del av ladugården har under året varit uthyrd till Upplevelsebolaget AB Efter avgörande i Hyresnämnden har hyran höjts till kr/år fr o m Verksamhetsårets resultat för Vo l 2017 Intäkter Kostnader Resultat - t II. Förvaltning av Stiftelscns bankmedel samt värdepapper. Förvaltningen av Stiftelsens bankmedel har under verksamhetsåret ombesörjts av Swedbank, Nordea och Bohusbanken/Danske Bank. c--) 1/

154 GlJSTAFSBERCiSSTIFTEI,SEN Org nr Verksamhetsårets resultat rör Vo Il Intäkter Kostnader Resultat l III. Förvaltning av särskilda donationsfonder- slipendieverksam het. Gustafsbergsstiftelsen förval tar enligt testamentariska bestämmelser och permutationsbeslut "Stiftelsen Gustafsbergares Samfond" med anknuten förvaltning. För denna fond har särskild årsberättelse upprättats. Fondens medel är placerade i SEB stipendiefonder, Handelsbanken AK A och AK B (Nordea) och Nordea Obligationsfond-och Räntefond. Enligt bokslut uppgick det totala marknadsvärdet till l kr. Gustafsbergsstiftelsen har en "portfölj" med 15 stipendiater kontinuerligt har stipendierna varit 7500 kr per termin (totalt kr/år). Under året utsågs fem nya Gustafshergstipendiater. För första gången sedan barnhusinrättningen startades 1776 är i och med höstens stipendieutdelning samtliga 15 stipendiater flickor: Beatrice Häggcndal, Läkarprogrammet, Göteborgs universitet Anna Ahlsen. Juristprogrammet, Handelshögskolan, Göteborgs universitet Linnea Ahl, Matematikprogrammet, Göteborgs universitet Frida Sjöberg, Kandidatprogrammet Global Management, Stockholms universitet Ebba Olsson, Civilingenjörsprogrammet teknisk fysik, Chalmers tekniska högskola Ordf Lennart Björk deltog ej i beslutet. Under året har utbetalning av stipendier skett med kr. Verksamhetsområdets resultat för Vo III Intäkter Kostnader Resultat 2017 o o </ f

155 GUSTAFSBERGSSTJFTFI.SEN Org nr IV. Badortsriirelsen Stiftclsen har som tidig<u e iir bedrivit hotell- och vandrarhemsverksamhet företrädesvis då på sommarsäsongen. Antalet gästnätter 2017 var vilket är ungefär detsamma som l r nder lo r- och eftersäsong har uthyrning skett till bröllopsgäster i ungetar samma om fattning som tidigare år. Utanför s n~-säsongen har också Annexet hyrts ut toreträdesvis till "långliggare", dvs personal från IOretag med bas på annan ortmen som tillfålligt utför arbeten i Uddevalla. Dessa bor vanligen på Annexet måndag torsdag. Societetshuset har som tidigare hyrts ut till arrangörer av olika familjehögtider, främst bröllop. Societetshuset är också viktigt Hlr beläggningen av rum på hotell och vandrarhem då bröllopsgäster ofta övernattar där. Under året har ett fi amtidsprojekt inletts. Medel till detta har beviljats av Länsstyrelsen (l kr) och Thordenstiftelsen ( kr). Projektet har bestått i en förstudie som Bohusläns museum har utfört och en omvärldsspaning där direktionen besökte badorten Bad Doberan i Tyskland. Bad Doberan var förebilden till byggandet av varmbadhuset Projektet är tänkt att fortsätta med stöd av Tillväxtavdelningen på Uddevalla kommun och Destination Uddevalla. Uddevalla kommun har kostnadsfritt genomfört mätningar i Je publika byggnaderna till den sk Tillgänglighetsdatabasen. Uppgifterna är till gagn för funktionshindrade som avser att besöka Gustafsberg. Verksamhetsårets resultat fö r Vo IV 2017 Intäkter l Kostnader l l O Resultnt l V. Skogsvån.Jen 331 ha av stiftelsens totala areal om 493 ha utgör skogsmark. På denna bedrivs skogsbruk efter en av Länsstyrelsen t~lstställd skogsbruksplan. Som tidigare har Rolf Carlsson biträtt stiftelsen med skogsbruket. Klart med iordningställande av diken och igenläggning av skotarspår samt delvis markberett efter slutavverkningen vid Svartskogen, Berga 2:27. Området planterat våren 2017 och plantorna ser ut att så här h'lngt klart sig bra. Stormskadorna i anslutning till slutavverkningen och intilliggande gallringsskog är upparbetade och nettot för det stormt1illda virket+ gallring blev mycket bra, 207 m3fub och netto :-eller 251 :-/m3fub plus moms. 9 _

156 UUSTAFSBERGSSTIFTEI,SEN Org nr (}7 stutavverkning och anbudstorfrågan på CJustafsherg avdelning 23, 24 och 47 under 2017 var ute och högsta anbudet lämnade även detta år av Lillevrå Såg AB som var klart bäst av de tre (av totalt fem) som svarade på anbuden. Slutpriset blev för de 2485 m3fuh ~, l.1 l 7 000:- eller 530:-/m3fub. Uneler året har ungskogsröjningar pågått på Gustafsherg, men även på områden vid skiftena på Tyfterna och Gullmarsberg. I samarbete med Uddevalla kommuns Gatu- och parkavdelning har en ambitiös trädvårdsplan för badortsparken tagits fram. Under våren genomfördes en motorsågsutbildning där två av de anställda godkändes. Verksamhetsomnidets resultat mr Vo V Intäkter Kostnader Resultat l l VI. Administration Ledning, administration och planering av Gustafsbergsstiftelsens verksamhet har genomförts som tidigare år. Den fast anställda personalen har jämte elen förvaltande direktören bestått av en deltidsanställd (80%) sekreterare/receptionist samt tyra heltidsanställda vaktmästare/fastighetsskötare. Fr o m l anställdes en fotograf för att digitalisera stiftelsens arkiv. Medel till detta har I lerman letterbergs stiftelse och Arbetsformedlingen bidragit med. På vandrarhemmet har två receptionister och tyra städpersonal varit säsongsanställda med varierande ~jänstgöringsgrad. Två timanställda städare har skött städningen i Skolhuset och Annexet. som är öppet året om. Uddevalla kommun ansökte hos Kammarkollegiet om permutation av Gustafsbergsstiftelsens stadgar Ombud för kommunen är Thomas Hallgren, Kommunakuten AB. Syftet med ansökan är att Gustafsbergsstiftelsen skall ha egen förvaltning. I nuvarande stadgar förvaltas stiftelsen av Uddevalla stadsfullmäktige. Handläggning av ansökan pågår. Länsstyrelsen, som utifi ån stiftelsens årsredovisning 2014, sedan 2016 genomför en tillsyn av stiftelsen är informerad om läget och avvaktar Kammarkollegiets besked om permutationen av stadgarna. j)'

157 GUSTAFSBERGSSTIFTELSEN Org nr ~; Verksamhetsårets resultat fö r Vo VI Intäkter Kostnader Resultat l l t l Årets resultat for hela verksamheten - J kr. Intäkter Resultat efter finansiella poster soliditet(%) l Sammanfattning och förväntningar av 'eeode den kom m and ' utvecklingen För att vårda stiftelsens 31 gamla hus, varav 26 är byggnadsminnesförklarade, krävs kontinuerligt underhåll och i vissa fall omfattande renovering. Då stiftelsen är självförsörjande och inga fasta bidrag erhålls, är denna verksamhet mycket betungande. Under våren genomförde PEAB underhålls- och reparationsarbeten i Ladugården. Till restaureringarna har bidrag beviljats av Thordenstiftelsen med 0,5 milj kr. Totala kostnaden uppgick till kr. Övriga underhållsarbeten och reparationer har utförts av egen personal. Med utgångspunkt i den 2007 framtagna byggnadsvårdsplanen fortsätter planeringen för att genomföra nödvändig byggnadsvård av främst byggnaderna i centrala badorten/skolområdet Planen är framåtsiktande för i första hand de kommande tio åren. Badrestaurangen har under året varit uthyrd till Gustafsberg Badrestaurang AB och Snäckan till Kanelsnäckan AB. Som tidigare konstaterats har tillkomsten av Strandpromenaden 2006 inneburit att alltfler hittat till Gustafsherg, såväl sommar som vinter. Vandrarhems- och hotellverksamheten har genomförts på samma sätt som tidigare år. Beläggningen varierar år från år och 2017 var antalet gästnätter vilket ligger i paritet med föregående år. 1 f ~. o i l

158 GUSTAFSBERGSSTJFTELSEN Org nr ID Den ekonomiska ställningen for stiftelsen är ansträngd, särskilt i beaktande av den ambitiösa byggnadsvårdsplan som stiftelsen tagit fram under 2007 och som kommer att innebära stora kostnader även i framtiden. Förväntningar för framtiden är att stiftelsen främst genom en god förvaltning av bankmedel och värdepapper samt fast och lös egendom skall erhålla så stora intäkter att minst nuvarande nivå av stipendieutdelning. Då 26 av Gustafsbergsstiftelsens byggnader är av riksintresse kan det inte förväntas att stiftelsen ensam skall finansiera underhållet av byggnaderna. Det är därför nödvändigt att externa finansiärer går in med medel för att ambitionerna med byggnadsvården och en översyn/föryngring av badhusparken skall kunna fullföljas.<,, /

159 G u s tafs bergsstiftelsen Org nr Resultaträkning Not Stiftelsens intäkter Nettooms:3ttning Övriga rörelseintäkter Summa stiftelsens intäkter stiftelsens kostnader Råvaror och förnödenheter övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella a nl ~ggnings t i llgång a r Summa stiftelsens kostnader Rörelseresultat Finansiella poster övriga ranteintakter och liknande resultatposter R~ntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner stipendiefonder För~ndring av överavskrivningar Summa bokslutsdispositioner Resultat före skatt o o Skatter Skatt på årets resultat Arets resultat o

160 Gustafsbergsstiftelsen Org nr Balansräkning Not TILLGANGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggingstil/gångar Byggnader och mark 4 Inventarier, verktyg och installationer 5 Summa materiella anlägglngstillgångar Finansiella anujggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 6 Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggingstillgångar Omsättingstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar skattefordringar övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna int~kter Summa kortfristiga fordringar o o Kassa bank Kassa och bank Summa kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGANGAR

161 Gustafsbergsstiftelsen Org nr Balansräkning Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Disponibla medel Lamnade stipendier Arets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsattnlngar för sti ~endier Summa avsättningar o o Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Beviljade ej utbetalda stipendier Leverantörsskulder skatteskulder övriga skulder U ~~l u ena kostn. och förutbet iniakter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER o o y

162 Gustafsbergsstiftelsen Org nr ~ /Y Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Arsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (B F NAR 2016:1 O) om årsredovisning i mindre företag. Arsredovisningen upprättas för första gången i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:1 O) om årsredovisning i mindre företag, vilket kan innebära en bristande jämförbarhet mellan räkenskapsåret och det närmast föregående räkenskapsåret. Anläggningstillgångar Avskrivningsprinciper för anläggningstil/gångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Tillämpade avskrivningstider: Materiella anläggningstillgångar Byggnader Markanläggningar (75% av anskaffn värdet) Inventarier, verktyg och installationer 20 år 20 år 10 år Nyckeltalsdefinitioner Nettoomsättning Rörelsens huvudintäkt, fakturerade kostnader, sideintäkter samt intäktskorrigeringar Resultat efter finansiella kostnader Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, men före skatter. soliditet (%) Justerat eget kapital (eget kapital och obskallade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av balansomslutning f

163 Gustafsbergsstiftelsen Org nr Not 2 Övriga rörelseintäkter Hyror, Sommar Aretrunt Soc.Salong mfl Arrenden statliga bidrag(arbetsmarknadsverket) övriga bidrag/ersattningar Not 3 Man Kvinnor Medelantalet anställda Not 4 Byggnader och mark Ackumulerade anskaffningsvfirden Vid årets början Arets inköp Summa anskaffningsvarde Ackumularade avskrivningar enligt plan Vid årets början Arets avskrivning enligt plan på anskaffingsvarden Summa avskrivningar Planenligt restvärde vid årets slut o o Not 5 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvfirden Vid årets början Nyanskaffningar Utrangering Ackumularade avskrivningar enligt plan Vid årets början Arets avskrivning enligt plan Utrangering Planenligt restvärde vid årets slut o o o

164 Gustafsbergsstiftelsen Org nr Not 6 Andra långfristiga värdepappersinnehav LM Ericsson AB Marknadsvarde per balansdagen Bokfört värde Bokfört värde Not 7 Krediter Beviljad kreditlimit Outnyttjad del Utnyttjat kreditbelopp Not 8 ställda säkerheter och eventualförpliktelser ställda säkerheter Inga Inga Eventualförbindelse Inga Inga 9

165 Gustafsbergsstiftelsen Org nr ) 17 Uddevalla den 5 mars 2018 f ttltfkl ~ irrta1- G nar Klasson. ~,, ( ) ~ l (_ Zeidi Str~ Vice ordförande r lrl/,'fj ( ars Kalin Ledamot -- /."'2~~ v~~lk(, -_ an ~ unnar tnd~(/f'- Led ot t(frtrt.ftt ~--t ~ ' uf Marika Delvret Ledamot { ~(tt{/ lf l Lenn_art Björk r Or. fdran e c Anita Linder Ledamot A~ t (_ r)r n ~..._ Inger Pe sson Ledamot Jf (.(_ Torsten Torstensson Ledamot Vår revisionsberattelse har avgivits =::- n:cl~ uktoriserad re yisor - J l h f( J 't;, '/1 1 /L tar 1 Inger billberg-carlsso Revisor j

166 Revislonsberätte se fill styrelsen i Gustafsbergsstiftelsen org nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av arsredovisnrngen för Gustafsbergsstiftelsen för ar 2017 Enligt min uppfattning har arsredovisningen upprättats i enlighet med arsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för aret enligt årsredovrsningslagen Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar Grund för uttalanden Jag l1ar utfört revisionen enligt International standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverrge Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar Jag är oberoende i förhallande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och andamålsenliga som grund för mina uttalanden styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprattas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en arsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlig heter eller på fel Revisorns ansvar Mina mål är att uppna en rimlig grad av säkerhet om huruvrda års re dovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller pa fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsre dovisningen Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen Dessutom identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrän dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändarnålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi. förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosattande av intern kontroll skaffar jag mig en förstaelse av den del av stiftelsens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsalgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av stiftelsens förrnåga att fortsälta verksamheten Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om beslut har fattats om att avveckla verksamheten utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar drar jag en slutsats om lämplrgheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen. om huruvida det finns nagon väsentlig osä kerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandetorn årsredovisningen Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som rnhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen Dock kan framtida händelser eller förhallanden göra att en stiftelse inte längre kan fortsätta verksamheten utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Gustafsbergsstiftelsen år 2017 Enligt min uppfattning har någon styrelseledarnot inte handlat i strid rned stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller arsredovisningslagen Grund för uttalande Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar Jag är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande Revisionsberättelse Gustafsbergsstiftelsen, org nr "1, (2)

167 styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftetsela gen och stiftelseförordnandet Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande, eller på något annat sätt handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och d il r avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för stiftelsens situation Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande Göteborg C>+- ~ G6 1 ~0 Jol1'ansson...-- Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Gustafsbergsstiftelsen, org nr , (2)

168 RevisionsberäHelse Till styrelsen får Gustafsbergsstiftelsen, org.nr Av kommunen utsedd revisors revisionsberähelse för Gustafsbergsstiftelsen år 2017 Jag av fullmäktige i Uddevalla kommun utsedd revisor, har granskat Gustafsbergsstiftelsens räkenskaper, årsredovisning och styrelsens förvaltning får år Revisionen av räkenskaperna och årsredovisningen har utfårts av auktoriserad revisor. Jag har fåljt och tagit del av den auktoriserade revisorns anteckningar över revisionen och har ingenting att invända mot dennes granskning och revisionsberättelse. Jag har granskat hur verksamheten fcirhå11er sig tilllag och stadgar, om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt ti11fredställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs for att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Jag bedömer sammantaget att styrelsen har utfört sitt uppdrag enligt Gustafsbergsstiftelsens stadgar, att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Jag bedömer att årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen. Uddevalla den ]mars , (l,. \'l w f, :x r t-). v ~ -- In ~ r Gi ll berg- ' arl son A v kommunfullmäktige utsedd revisor

169 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00225 Årsredovisning Uddevallahem 2017 Sammanfattning Bostadsstiftelsen Uddevallahem är moderbolag i en koncern bestående av dotterbolagen Uddevallahem Bastionen AB, Uddevallahem Sundberg AB och Uddevallahem Holding AB. Styrelsen och verkställande direktör är gemensam för moder- och dotterbolag. Bostadsstiftelsen Uddevallahem har lämnat årsredovisning och revisionsberättelse 2017 för moderbolaget samt för dotterbolagen. Det ekonomiska resultatet 2017 för moderbolaget blev tkr och för koncernen tkr. Revisorerna bedömer att styrelsen har utfört sitt uppdrag enligt uddevallahems stadgar, att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen varit tillräcklig. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning och revisionsberättelse 2017 för Bostadsstiftelsen Uddevallahem. Årsredovisning Uddevallahem Bastionen AB. Årsredovisning Uddevallahem Sundberg AB. Årsredovisning Uddevallahem Holding AB. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017, samt att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Jäv På grund av jäv deltar ej Paula Berger (S) och David Sahlsten (KD) i handläggning och beslut av ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramneskär (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

170 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00225 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Årsredovisning Uddevallahem 2017 Sammanfattning Bostadsstiftelsen Uddevallahem är moderbolag i en koncern bestående av dotterbolagen Uddevallahem Bastionen AB, Uddevallahem Sundberg AB och Uddevallahem Holding AB. Styrelsen och verkställande direktör är gemensam för moder- och dotterbolag. Bostadsstiftelsen Uddevallahem har lämnat årsredovisning och revisionsberättelse 2017 för moderbolaget samt för dotterbolagen. Det ekonomiska resultatet 2017 för moderbolaget blev tkr och för koncernen tkr. Revisorerna bedömer att styrelsen har utfört sitt uppdrag enligt uddevallahems stadgar, att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen varit tillräcklig. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning och revisionsberättelse 2017 för Bostadsstiftelsen Uddevallahem. Årsredovisning Uddevallahem Bastionen AB. Årsredovisning Uddevallahem Sundberg AB. Årsredovisning Uddevallahem Holding AB. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017, att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Bostadsstiftelsen Uddevallahem

171 ._ Uddevallahem o Arsredovisning 2017 Bostadsstiftelsen Uddevallahem Sida l av 27

172 Bostadsstiftelsen Uddevallahem Förvaltningsberättelse styrelsen och verkställande direktören för Bostadsstiftelsen Uddevallahem, med organisationsnummer , avger härmed årsredovisning för rä kenskapsåret Bostadsstiftelsen Uddevallahem är moderbolag i en koncern bestående av dotterbolagen Uddevallahem Sundberg AB, Uddevallahem Bastionen AB och Uddevallahem Holding AB. styrelse och verkställande direktö r är gemensam för moder- och dotterbolag. Detta ä r Uddevallahem Uddevallahem grundades 1949 och har sedan dess varit en kommunal stiftelse inom den svenska allmännyttan. Företaget bygger, utvecklar och förvaltar fastigheter i framför allt Uddevalla tätort, men också i Ljungskile. Sammantaget har Uddevallahem bostäder och 7261okaler. Fastighetsbeståndets totala yta motsvarar kvadratmeter och av den ytan utgörs 86 procent av bostäder. Vår affärside Uddevallahems affärside är att köpa, äga, förvalta, och bygga fastigheter, samt att bygga bostäder och affärsanläggningar. Företaget ska erbjuda hyresgästerna ett tryggt och varierat boende av hög kvalitet till ett konkurrensmässigt pris. Uddeva llahem ska dessutom bidra till ett hå llbart boende och aktivt driva sa mhällsutvecklingen ur ett boendeperspektiv. Vår vision Vår vision är att Uddevallahem ska vara regionens mest framträdande bostadsbygga re, utveckla re och förvaltare av attraktiva, personliga och vä nliga boendemiljöer. Vi är k~nda för vårt engagemang, vår kompetens och vår höga service. Våra områden syns och vi är stolta över att driva utvecklingen av Uddevalla - för Uddevalla och för våra nuvarande och framtida hyresgäster. Vill man bo br a, ska man bo hos Uddevallahem. Vill man utvecklas som medarbetare, ska man arbeta hos Uddevallahem. Vi går i spetsen. Vår position Vi utvecklar Uddevall a. Det innebär att vi ur ett boendeperspektiv tar en ledande roll i att göra Uddevalla till en ännu mer attraktiv kommun för människor att bo och arbet a i. Vi gör det genom att skapa nya bostäder, ta hand om vårt befintliga fastighetsbestånd samt att utveckla vå ra bostadsområden. Vi strävar efter att ha Sveriges mest nöjda hyresgäster. Våra värdegrunder Uddevallahem ska verka för att ge kunderna den service och det boende de har rätt att förvänta sig. Samtidigt ska vi jobba för att Uddevallahem utvecklas bra. Till hjälp i vårt arbete har vi våra vä rd egrunder, som ska genomsyra allt vi gör. Vi ska agera Professionellt - geno m att ha professionellt förhållande till vårt uppdrag Tydligt- så att vi in te kan missuppfattas i våra kontakter Personligt- genom att ha ett bemötande som är personlig'" ;l / ) Sida 2 av 27

173 Våra kunder Vi finns till för våra kunder och vår primära uppgift är att erbjuda dem ett tryggt och bra boende. Ett vikt1gt mstrument för oss är vår kundundersöknmg, som vi gör löpande under året. Det gör att vi kan agera snabbt på kundens synpunkter. Vid årets slu t visade mätningen att 43,8 procent av våra kunder ger Uddevallahem högsta betyg i sin helhetsbedömning, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med ett år tidigare. Som jäm förelse ligger genomsnittet bland företagen som använder samma mätmetod på 40 procent Uddeva llahem har många trogna kunder som bott hos oss i många år. 1 höst firade vi de cirka 45 hyresgäster som i år uppnådde 30, 40 eller 50 år 1sträck som boende hos Uddevallahem Vi bjöd in till kaffekalas och belönade dessa trogna hyresgäster med presentkort och en föreläsning om Uddevallas och Uddevallahems utveckling ur ett boendeperspektiv. Under året har vi också skapat många andra tillfällen att träffa våra kunder. Vi har varit med på tre bomässor under året och vi deltog på Uddevalla kalaset. Dessutom engagerade vi oss i till exempel Tureborgsdagen, och vi anordnade höstlovsbio samt cirkusshow på sportlovet Uddevallahem i samhället Att vara en del av samhället och bidra t1ll utvecklingen är något som Uddevallahem ser som självklart. Vi deltar akt1vt i debatten om stadsutvecklingen och ingår bland annat i Uddevalla Näringsliv och Uddevalla Centrumutveckling. Ett bevis på att vårt arbete syns och uppska ttas är att Uddevallahem utsågs till Årets medlemsföretag 2017 av Uddevalla Näringsliv, med följande motivering: n Med satsningar på både start och smått, med nybyggnationer på många attraktiva områden och genom stöttning i mindre sammanhang, visor Uddevallahem att de verkar för ett bättre Uddevaflo och en mer levande stadskärna" En annan hjärterråga är det sociala ansvaret för den egna kommunen. l början av året fick vi klart med ett ramavtal för kommunlägenheter med Uddevalla kommun. Genom avtalet upplåter Uddevallahem lägenheter till kommunen, som sedan hyrs ut i andra hand i upp till två år Uddevallahem stöttar också systematiskt ungdomar på deras väg ut på arbetsmarknaden och under 2017 sysselsatte vi 27 sommarjobbare, samt ett stort antal praktikanter Vi erbjöd också lärlingsplatser och korttidspraktik. J- / Sida 3 av 27

174 Våra medarbetare Under året har vi gjort en rad åtgärder för att lägga grunden till vår nya organisation. En av årets vi ktigaste förändri ngar är att vi i mars bytte fastigh etssystem, som ska både förenkla och förbättra våra arbetsprocesser på sikt. En annan vi ktig förändring är att alla våra fastighetsskötare fått nya arbetsroller som bovärdar och miljövärdar. Den för kunden största förändringen i detta är att man nu kan göra sin felanmälan di rekt till sin bovärd. Den nya organisationen trädde i kraft l januari Vi har delat upp verksamheten i tre ben - Förvaltning, Fastighet och Kund- och verksa mhe tsstöd - för att få en större tydlighet i både arbetsprocesser och ledarskap. Nöjda medarbetare är en förutsättning för att få nöjda kunder. Vi vill ha en kultur av delaktighet och engagemang i vår verksamhet. Årets medarbetaru ndersökning visar att vi har fortsa tt nöjda och motiverade medarbetare, även om vi inte nådde sam ma resultat som året innan. Prestationsindex landade nu på 3, 7 (3,9 året innan) på en 5-gradig skala. Kartläggningen fokuserar på områden som påverkar presta tion, motivation, arbetsglädje, hälsa och en långsiktigt hållbar arbetsplats. Uddevallahem jobbar också mycket med friskvård. Vi vet att fysisk aktivitet är en viktig hälsofaktor. Dessutom är de gemensamma aktiviteterna ett utmärkt tillfälle för personal från olika delar av företaget att träffas, lä ra känna varand ra och bygga en gemenskap. Ett exempel är att vår hälsogrupp under våren arrangerade Uddevall ahemsutmaningen - en friskvårdsaktivitet under tio veckor som engagerade över 80 procent av företagets anställda. Och resultatet var imponerande. Tillsammans tränade/ mot ionerade vi nästan timmar, eller i snitt 50 minuter om dagen per person. Vår frisknärvaro uppgick under 2017 till 96,1 (97,1) procent. Våra fast igheter Koncernen Uddevallahem har jobbat med flera stora fastighetsprojekt under året. Det handlar dels om nyprodukt ioner, dels om stora rot-renoveringar av våra äldre fastighet er. Under 2016 startade vi tre nyproduktioner i Uddevalla. Två av dem i centrumnä ra läge och ett på Tu reborg i östra Uddevalla. Tillsammans kommer dessa byggen att generera drygt 150 nya lägenheter, när de står klara under och satsningen är Uddevalla hems svar för att möta den bostadsbrist som råder, samtidigt som det ligger i linje med vår uttalade ambition att utveckla Uddevalla ur ett bostadsperspektiv. Under året har det varit full aktivitet på de tre byggena. 1 kvarteret Rudan på Tureborg pågick murning av fasaden vid årsskiftet. Samtliga 47 lägenheter blev uthyrda när vi släppte dem i oktober. l juni 2018 är det dags för inflyttning. 1 kvarteret Eol i centrala Uddevalla bygger vi 78 lägenheter och 12 gruppbostäder. Vid utgången av 2017 reste sig huskroppa rna i sin fulla höjd och montering av fönster pågick. l slutet av 2018 ska huset stå färdigt. 1 kvarteret Sund berg i centrala Uddevalla bygger vi nu 26 nya lägenheter, cirka 50 servicebostäder åt Uddeva lla kommun, samt kontorslokaler. Under en stor del av året ha r pålning och övrigt markarbete pågått. Huset ska stå klart för inflyttning under r!>''!l {./ Sida 4 av 27

175 Parallellt jobbar vi med våra stora rot-renoveringar, där vi byter kök, badrum, avloppsstammar med mera. Uddevallahem har flera fa stigheter som uppnått den ålder at t en större renovering är nödvä ndig och därför har det här arbetet fo rtsat t i sa mma höga takt. Under 2017 har vi jobbat med rot -renove ringar på skogslyekan-där 231 lägenheter på Östanvindsvägen och Ögårdsvägen väntar på nytt kök/badrum med mera. Vid 2017 års utgång var vi klara med 96 av lägenheterna. Timmerbergsvägen - där etapp 2 i rot-renoveringen av 74 lägenheter gjordes klar under våren. Fjällvägen där vi under hösten totalrenoverade fastigheten som består av 24 lägenheter. Dess utom fa ttade vi under 2017 beslut om att rot-renovera de 58 lägenheterna på Tureborgsvägen 22. Det arbetet startar i mars 2018 och är den sista fastigheten vi har kvar att renovera på hela Tureborgs-området Vid sidan av våra stora projekt ha r vi vårt löpande underhåll, som består av till exempel dräneringsjobb, målning, fasadarbet en och mind re jobb. Vi strävar i alla lägen efter att ta hand om vå ra fastigheter på ett klokt sätt. Vårt mål är att både fastigheter och hyresgäster ska må bra. En del i den filosofin innebär också att satsa på våra utemiljöer för att göra dem trevliga och inbjudande. Under året har vi till exempel tagit et t helhetsgrepp på ut emi ljön på Aftonbrisvägen 2-4. Totalt uppgick investeringarna 2017 till345 (199) Mkr. Värdering av fastigheterna Uddeva llahems fastighetsbestånd värderas externt varje år. Syftet med värderingen är att uppfylla årsredovisningens krav, beräkna fastigheternas värd emässiga utveckli ng samt bolagets justerade soliditet. Värderingen visar på ett betrygga nde övervärde i fastigheterna. Energi och miljö Energiprest anda Uddevallahems energianvändning har mi nskat med 1-2 procent varje år sedan Så gjorde den även Sam tidigt kan vi konstatera att det blir allt svåra re för oss att ständigt minska energianvändningen, eftersom vi redan har genomfört väldigt många åtgärder. Utifrån de föru tsättninga rna är 2017 års resulta t tillfredsställande. Under perioden jobbade vi inom ramen för skåneinitiativet mot Sabo-töretagens gemensamma energimål om att effektivisera bort 20 procent av användandet. Sabo håller nu på att formulera ett nytt mål för perioden fram till 2025, som Uddevallahem troligtvis ko mmer att sluta sig till. Farligt avfall Vi bedriver tillståndspliktig verksamhet på grund av att vi har mella nlager av fa rligt avfall som uppstår i verksamheten. Anmälan är gjord till Uddevalla kommuns samhällsbyggnadsnämnd och fa rligt avfall hämtas av Ragnsells. Interna transporter av fa rligt avfall journa lförs och anmälan är gjord till Länsstyrelsen. Vi har under 2017 lämnat 15,1 ton fa rligt avfall varav 12,7 ton var elektronik. Arbetsmiljö Under året gjorde vi en revision av vårt miljö- och arbetsmiljöledningssystem. Revisionen resulterade i att vi fick förnyade certifikat för och OHSAS som gäller tre år framåt. 1 oktober hade vi också en inspektion av Arbetsmiljöverket Det huvudsakliga syftet med inspektionen var att se hur vi arbetar med de orga nisa toriska och sociala arbetsmiljöfrågorna i det systematiska arbetsm iljöarbetet Inga anmärkningar framfördes.?'" ;/ Sid a 5 av 27 G,J;

176 Våra dotterbolag Uddeva llahem Holding AB { ) Uddeva llahem Holding bildades och är ett dotterbolag till Bosta dsstiftelsen Uddevallahem. Uddevallahem Holding AB äger samtliga aktierna i dot terbolagen Uddevallahem Sun dberg AB och Uddevallahem Bastionen AB. Uddevallahem Sundberg AB { ) förvärva des Uddevallahem Sundberg AB. Syftet med affären är att exp loatera den byggrätt om ca kvadratmeter bruttoarea, som var kopplad till förvärvet. Vi har sedan avyttrat ett tredimensionellt utrymme (35,8%) till nystartade bolaget stadsmu ren Su ndberg AB. Detta dotterbolag såldes med tillträde till Guldus Holding AB. Uddevallahem Bastionen AB ( ) förvärvades Uddeva llahem Bastionen AB som är lagfaren ägare till fastigheten Uddevalla Bastionen 31. Fastigheten har en fastställd detaljplan som medger en bostadsfa stighet med en bruttoarea om kvadratmeter. Ekonomi Företagets ekonomiska utveckling bedöms som stabil och uthyrningsgraden förutspås vara fortsatt god. Såväl styrelse som ledning jobbar aktivt med en rad olika åtgärder för att öka lönsa mheten inom företaget. Det är nödvändigt för att skapa utrymme för att genomföra våra planer på nyproduktioner framöver. En ökad lönsamhet är även nödvä ndigt för att kunna hantera Uddevallahems befintliga bostadsbestånd. Företagets fastigheter har ett underhållsbehov då de till största delen byggdes under perioden En väsentlig del av beståndet har redan genomgått renovering, men vi har fortfarande ett ant al år fra mför oss med stora rotrenoveringar. Ut hyrning Efterfrågan på bostäder har under 2017 varit fortsa tt stor. Vakansgraden, det vill säga andelen outhyrda lägenheter, ligger som tidigare år på en närmast obefintlig nivå, under O, l procent. De fåtal vakanser vi har uppstå r oftast i samband med ROT-renoveringar. Omflyttningen ligger likt tidigare på en årstakt om 16,0 procent. Vi har också lyckats väl med uthyrningen av våra nyprod uktioner. De 30 lägenheterna på Ekhamravägen i Ljungskile, som hade inflyttning vintern 2016/ 2017, var under senare delen av 2017 fullt uthyrda. Under hösten 2017 hyrde vi ut samtliga 47 lägenheter i kvarteret Rudan, som ska stå klara för inflyttning l juni 201~ Sida 6 av 27

177 Risk och kä nslighetsanalys Hyresintäkter och uthyrningsgrad Bostadshyrorna är förhå llandevis säkra och förutsägbara. Av Uddevallahems hyresin täkter kommer 86 procent från bostäder och 14 procen t från lokalhyror, parkeringsplatser och garage. Lokalerna består till stor del av verksamhetslokaler med kommunen som hyresgäst. Många av kontrakten har lång avtalstid, vilket innebär minskade risker för hyresförluster. Drift kostnader De t axebundna kostnaderna består huvudsakligen av värme, el, va t ten och sophämtning. Kostnaderna uppgår t il l 45 procent av de totala driftskostnaderna. Förä ndring i t axor har därför en stor inverkan på result atet. Av kostnaderna utgör fjärrvärmekostnaden den största. Företaget arbetar konsekvent för att minska användningen av fjärrvärme, elförbru kning och inte minst vatten. Hä r ha r också väd rets variationer en relativt stor påverkan. Känslighetsanalys (Mkr) Hyresförändring bost äd er, +1% 2,6 Hyresförä ndring lokaler +l% 0,4 Förändring drift skostnader, +l% 1,4 Förändring av låneräntan, +l% *4,7 *på ett års sikt med hänsyn till bundna räntor Finansnetto och ränterisker Räntekostnaderna är en av de enskilt stö rsta kostandsposterna och den långsiktiga lönsamheten är starkt påverkad av ränteutvecklingen på de fi nansiella marknaderna. Uddevallahems verksamhet påverkas av förändringar i kassa flöden, fa stigheternas värde och övriga risker. Företaget arbetar aktivt med att minimera riskerna genom förebyggande arbete. Företagets upplåning och placering av likvida medel sker genom kommunens internbank. Den finansiella verksamheten i Uddevalla kommunkoncern utgår från kom munfullmäktiges fastställda Finanspolicy för Uddevalla kommunkoncern. Kommunstyrelsen fastställer inom ramen för finanspol icyn årsvis riskbegränsninga r för internbanken samt tak för utlåning till kon cernföretagen. Kommunstyrelsen beslutar exempelvis om tillåtna kapitaloch räntebindningstider och vilka finansiella instrument som internbanken får anvä nda. Internbankens verksamhet och positioner återrapporteras månatligen i en finansrapport som ligger på kommunens hemsida. All utlåning från internbanken sker via koncernkontosystemet, där företaget betalar en rän ta som motsvarar genomsnittet av internbankens upplåningskostnad inklu sive räntesäkringskostnad jämte en indivi du ell marginal. Målet med kommunkoncernens finansverksam het är att långsiktigt optimera kommunkoncernens finansnetto med beaktande av risk och med en god intern kontro ll. Under året har en räntetaksförsäkring tecknats för att minska ränterisken under 10 år till ett räntetak om 3% och ett nominellt belopp om 800Mkr med slutår Marknadsvärdet per bokslutsdagen uppgår tilll7,4mkr. Hanteringen sker inom ramen för stiftelsens finanspolicy. Fastighetsvärden För att fastställa fa stigheternas verkliga värde görs årligen en extern oberoende värdering. Så länge det finns ett övervärde i fastighetsportföljen påverkas inte resultatet. Dock är det viktigt att det finns ett värderingsmässigt utrymme att investera i moderniseringar och upprustningar i fastighetern:.f' ~ (fl Sida 7 av 27

178 Övriga risker För att kunna investera och utveckla fastigheterna och verksamheten är tillgången på kapital av största vikt. Uddevallahem har genom att fina nsiera sig genom kommunens intern bank säkerställt tillgången på kapital. Fö retagets kreditrisker avser främst hyresfordringar. Fö r denna typ av fordringar är kreditrisken begränsad då samtliga hyror ska betalas i förskott. Genom modellen med att låna via kommunens int ernbank har före taget också begränsat likviditetsrisken. Inom fa ststä lld kreditlimit finns alltid likvida medel att tillgå. Nytt hyresavtal Under 2017 tecknades ett nytt 2-årigt hyresavt al med Hyresgästföreningen, som innebär en hyreshöjning med O, 75 procent per år för bostäder och loka ler (exklusive loka ler med indexavtal). Avtalet började gälla från l april2017. Parkeringsplatser och garage höjs med 5 kronor. Finansiering Uddevallahems eget kapital uppgick vid årsskiftet till 322Mkr. soliditeten är lägre än fö regående år 19,2 (21,2) procen t. Den genomsnittliga låneräntan på checkräkningskrediten uppgick till1,68 (1,70} procent exkluderat borgensavgift. Företaget ha r sedan 2009 hela sin upplåning genom Uddevall a kommuns internban k. Vinst disposition styrelsen har beslu tat att av årets vinst på kronor ska kr föras över till reservfonden resterande kr j ämte ba lanserade vinstmedel om kronor skall överföras i ny räkning. Resultatet av stiftelsens verksamhet samt företagets ekonomiska ställning framgår av följande resultat- och ba lansräkningar samt kassa flödesanalys. l övrigt hänvisas till särskilda noter och kommentarer. Uddevalla hem står bra rustat inför kommande år och kan konstatera att syftet med stiftelsens verksamhet och ändamål enligt stadgarna är väl u ppfyll~ Sida 8 av 27

179 Femårsöversikt (belopp i l<kr) Result aträkning * 2017 * Hyresintä kter bru tto Övriga intäkter s 274 Hyresbortfall, outhyrt inkl rabatter 1255 l l Driftskostnader inkl administrationskostnader Underhå liskostnader Fastighet sska t t Driftsnetto Avskrivningar enligt plan Fina nsiella int äkter Finansiella kostnader Balansräkning Fastigheter l Övr. anläggningstillgå ngar Omsät tningstillgångar Lånesku lder, totalt l Eget kapital Balansoms lutning l l Fast igheter Ta xeringsvärde Bostäder antal Loka ler antal Garage antal P-platser mm antal l 536 l 046 l 044 Bostadsyta kvm Lokalyta kvm Bokfört fastighetsvä rde kr/kvm Finansiering l,.c soliditet % 19,2 21,2 21,7 22,2 22,2 skuldränta (in kl. borgensavg)% 2,1 2,1 2,2 3,3 3,3 Låneskuld kr/ kvm Lönsamhet Direkt avkastning på fastigheter % ' 6,0 6,5 6,9 7,7 7,6 Räntabilitet på totalt ka pital% 3,4 3,8 4,0 5,8 4,0 Räntabilitet på eget ka pital % 10,7 11,5 11,7 16, Förvaltning Medelhyra bost äder brutto kr/kvm i ~~~ Hyresbortfall bostäder kr/ kvm l o l l l Medelhyra lo ka ler brutto kr/kvm Hyresbortf all lokaler kr/kvm Driftskost nader kr/kvm Underhållskostnader kr/kvm Driftsöverskott kr/kvm Omflyttningsfrekvens% 16,0 16,0 17,1 17,6 19,6 Ekonomisk uthyrningsgrad totalt% 99,6 99,7 99,6 99,6 99,7 Personal Medelantal anställda * Fr. o.m redovrsas ovanstående nycke ltal for koncerne n, trdrgare år avser endast Bost adsstiftelsen Uddevallahem l antalet bostäder ingår 23 st studentrum Balanslikvidit et = Omsättningstillgångar l Kortfristiga skulder Soliditet = Justerat Ege t kapital/ Summa sku lder och eget kapital Driftsnetto ( Förvaltningsnetto ) = Nettointäkter minus Driftskostnader, Underhållskostnader och Fastighetsskatt Direktavkastning på fastigheter = Driftsnetto l Bokfört vä rde fastigheter Räntabilitet på tota lt ka pital = Resultat efter finansnetto plus räntekostnader och övr iga finansiella kostnade r l Summa skulder och eget kapital Räntabilitet på eget kapita l = Resultat efter finansnetto l Justerat eget ka pital Rä n tebi d r agsberoen~e = Räntebidrag totalt l Hyresintäkter bostäd~ r +räntebidrag tota? ~ _/Yit 1 \.Jlj G 6) S 1 ~a 9 av 27 ~.YJ ~ (J,~,/

180 Bostadsst iftelsen Uddevallahem Resultaträkningar Koncernen M oderbolaget Belopp i tkr Not Rörelsens intäkter Hyresintäkt er Övriga förva ltningsintäkter Summa rörelsens intäkter Förval t ni ngskostnad er Driftskostnader Underhållskostnader Fastighetsskatt Avskrivningar och nedskrivningar Summa förvaltningskostnader Bruttoresultat Centrala administrationskostnader Rörelseresulat s Finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader Summa fi nansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt o o Årets resultat / Sida 10 av 27

181 Bostadsstiftelsen Uddevallahem Balansräkningar Koncernen Moderbolaget Belo pp i t kr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Dat orprogram Su m ma immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader Mark Markanläggninga r Maskiner och inventarier Pågående om- och nybyggnationer Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag Långfri stiga värdepappersinn ehav Långfristiga fordringar övriga finansiella anläggningstillgångar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar o 1312 o l l o o o l o 1312 o l o Omsättningstillgångar Varulager mm Förråd Summa varulager mm Kortfristiga fordringar Hyresfordringa r Kundfordringar Fordringar koncernbolag skat t efordran övriga fordringar Förutbet alda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar o o ss s s 105 o l o o s l ~ Sida 11 av 27

182 Bostadsstiftelsen Uddevallahem Balansräkningar Koncernen Moderbolaget Belopp i tkr Not Eget ka pital och Skulder Eget kapital Grundfond Reservfond Bundna reserver Summa bundet eget kapital s o o Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Periodiseringsfonder Avskrivningar utöver plan Summ a obeskatt ade reserver Avsättningar Uppskjuten skat t Summa avsättningar 27 o o 28 o o o o Långristiga skulder Skuld till Uddevalla Kommun Summa långfristiga skulder l l l l Kortfristiga sku lder Leverantörsskulder Skattesku l der Övriga sku lder Upplupna kostnader och förutbeta lda intäkter Summa kortfristiga sku lder o o Summa eget kapital och skulder l / Sida 12 av 27

183 Bostadsstiftelsen Uddeva ll ahem Rapport över Eget Kapital Belopp i tkr Bundna Balanserad Eget kapital 2017 Koncernen Grundfo nd Reservfond reserver vinst Årets resu ltat Ingående eget kapi tal Disposition föregående års vinst Förskjutning fritt/bundet kapital Årets resultat Utågående eget kapital Moderbolaget lngånde eget kapital O Disposition föregående års vinst Årets resultat Utågå ende eget kapital O Bundna Balanserad Eget kapital 2016 Grundfond Reservfond reserver vinst Årets resultat Koncernen Ingående eget kapital Disposition föregående års vinst Årets resultat Utågående eget kapital Moderbolaget lngånde eget kapital O Disposition föregående års vinst Årets resultat ~ Utågående eget kapital o ~ l. Jr Sida 13 av 27 h

184 Bostadsstiftelsen Uddevallahem Kassaflödesanalyser Koncernen Moderbolaget Belopp i tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivning ar / Nedskrivn ing a r Rea lisationsresu lt at anläggningstil lgångar Bet ald skatt l återbetald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital s Ökning(-)/ Minskning(+) av varulager Ökning(-)/ Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/ Minskning(-) av rörelseskulder. Kassaflöde från den löpande verksamheten o o Investeringsverksamheten Lä mnat aktieägartillskott Avyttring av dotterbolag Förvärv av materiella anläggn ingstillgångar Förvä rv av immateriella anläggningst illgångar Förändring av finansiella tillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Ka ssaflöde från investeringsverksamheten o o o o o o o o Finansieringsverksamheten Upptagna lån Årets kassaflöde likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut s o s s s Kassapåverkande ränteintäkter Nettoutbetalade räntekostnader ;r Sida 14 av 27

185 Bost adsstiftelsen Uddevallahem Noter Not l - Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisn ing (K3). Branschanpassning har skett efter SABO:s rekommendationer. Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncern en. Från och med räkenskapsåret 2016 upprättas koncernredovisning. Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av va d som erhållits eller kommer att erhållas, och redovisas i den omfattning det är sa nnolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett till förli tligt sätt. Hyresintäkter för lokaler redovisas i den period de anses tillhöra. Kvartalshyror periodiseras och bokförs per månad. Lokalkontraktens förfallostruktur Kommersiella lokaler Lokaler som hyrs av Uddevalla Kommun % 23% % 23% % 10% % 26% % 3% » 0% 0% 0% 6% Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Byggnader stiftelsen har valt att dela in byggnader i olika komponenter. Individuell bedömning av komponentens återstående ekonomiska livslängd ha r bestämt avskrivni ngstakten på byggnaden. l resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar en ligt plan. Avskrivning sker li njärt över komponentens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningen av komponenter baseras på teknisk livslängd och varierar därför. Komponenter Livslängd år stomme 100 Tak 30 Stam/Bad/Kök 50 Fönster /dörrar/ lås 35 Fasad trä, puts, plåt 40 Fasad tegel/ betong 80 Elledn ing 50 Ventilation 25 Värme 60 Hiss 50 Övrigt 30 Specialbyggnader 20 Fiber 20 När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras med ny avskrivningsplay--- J ). ) ' <;.. ( Sida 15 av 27

186 Övriga immat eriella och materiella anläggningstillgå ngar Markanläggningar skrivs ;w under 20 år. Immateriella anläggningstillgångar skrivs av på S år. M askiner och inventarier skrivs av på S år. Fastighetsvärdering Årligen genomförs en individuell värdering av samtliga fastigheter som utförs av ett oberoende externt vä rderingsbolag. Värderingen b aseras på en kassaflödesanalys med marknadsanpassade direktavkastningskrav. Se vidare not 16 Nedskrivning fastigheter När en fastighets marknadsvärde understiger det bokförda vä rdet skall nedskrivning ske. Vid bedömning av om en investering skall ske i nyproduktion av en fastighet eller ej, genomförs en beräkning av fa stighets lönsamhet i en s k nuvärdeskal kyl. Enligt Lagen om allmännyttiga bost adsbolag måst e all a investeringar göras efter s k affärsmässiga principer. Det ta innebär att investeringar skall bli lönsamma på lång sikt. Uddevallahem har som må lsättning att arbeta på motsvarande sätt. Uddevallahem ha r beslutat att det är rimligt att ka lkylen vid en nyproduktion skall visa att fastigheten är lönsam efter sj u år. Med detta som bakgrund ska en oberoende fysisk värdering av fastigheten göras åtta år efter inflyttning för att bedöma om ett nedskrivningsbehov finns. Nedskrivning görs efter denna prövning med erforderligt belopp. Tidigare nedskrivningar skall prövas vid varje bokslut. Om behov finns åt erförs tidigare gjorda nedskrivningar. Inkomstskatter Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. skatter redovisas i resu ltaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhå llas avseende aktuellt år. Hit hör även att bolaget tillämpa r justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Effekterna redovisas i not 13 och not 29. Lånekostnader l finansiella inst rument Redovisas som kostnader i den period det avser. Någon ränta har inte aktiverats i nybyggnadsprojekt Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. Sökringsredovisning: Säkringsredovisning tillämpas endast då det finns en ekonomisk relation mellan säkringsinstrumentet och den sä krade posten som överensstämmer med f öretagets mål för riskhan tering. Dessutom krävs att säkringsförhållandet förväntas vara mycket effektivt under den period för vilken säkringen har identifiera ts samt att säkringsförhållandet och företaget s mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi avseende säkringen är dokumenterade senast när säkringen ingås. Säkring av rönterisk Under året har en räntet aksförsäkri ng tecknats fö r att begränsa ränterisken under 10 år till ett räntetak om 3% och ett nominellt belopp om 800 mkr med sjutå r Se vidare not 23 och 2S. Rä ntetaksförsäkringen har tecknats för att begränsa eventuella räntehöjningar under kommande 10 år, den värderas till anskaffningsvärdet och periodiseras över dess löptid. Säkringen är effektiv om den ekonomiska innebörden av säkringen och skulden är densamma som om skulden i stället hade ta gits upp till en fast marknadsränta när säkringsförhållandet in leddes. Hanteringen sker inom ramen för stiftelsens finanspolicy Varu lager Förrådet har inventerats och värderats till anskaffni ngsvärde. ej'' Sida 16 av 27

187 Ford ringar Hyres- och kun dfordringar har, efter individuell prövning, tagits upp till belopp varmed de beräknas inflyta. Medelantalet anställda Beräknat som genomsnittet av antalet heltidsanställda och deltidsanställda omrä kn at till heltid vid årets börja n och slu t. Arvoden Arvoden till styrelse och förtroendevalda revisorer utgår enligt kommunala bestämmelser. Ko ncernbolag Dotterföretag är företag i vilka moderföretaget direkt eller indi rekt innehar mer än 50% av röstetalet eller på anna t sätt har ett bestämmand e inflytande. An skaffningsvärdet för dotterföretag beräknas till summan av verkligt värde vid förvärvstidpunkten. 1 förvärvsanalysen faststäl ls det verkliga värdet vid förvärvstidpunkten av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder.r Sid a 17 av 27

188 Bostadsstiftelsen Uddevallahem Not 2 - Hyresintäkter Koncernen 2017 Moderbolaget Tot alhyra Bos täder Loka ler ~-~~~~~~J:~e ~~~~ ~-~~~ ~~!~ ~-?-~!?_~I-~ Hyresbortfall Bostäder Lokaler ~-a-~~~~~ J: ~e~~~~ :~?~ :_~q~ :~-~~ =?9.~ Totalhyra Bostäder Loka ler ~~-~~~~~-~~e~~~~ ~-~~I ~-~!? ~_?_~~ ?_?9-~ Övriga hyresreduktioner Tot ala hyresintäkter Not 3- Övriga förvaltningsintäkter Ersättning från hyresgäster Krav- och inkassoersättningar Återvu nna for d ringar Försä kringsersättning Andra intäkter Aktiverat arbete Vinst försäljning materiella anläggningstillgångar Summa Koncernen Moderbolaget Not 4 - Driftskostnader Reparationer och verkstad Fastighetsskötsel Fjärrvärme Fastighetsel Vatten Sophant ering Fastighetsanknuten administration Hyresgästmedel M arkavgift er Kabel-TV Försäkringskostnader Avskrivning hyres- och kund fordringar 1 ndrivningskostnader Övriga driftskostnader Summ a #--!; Sida 18 av 27 Koncernen Moderbolaget s 519 s 078 s l l l

189 Koncern en Moderbolaget Not 5- Underhållskostnader Underhåll ~ ~-~~~~-~~-h--~~~9-~~~~~9-~~ !-~~~ ~!-~I f_ ~-~~ I_?~-~ Övriga proj ekt Summa Not 6 - Avskrivningar enligt plan per funktion Koncernen Moderbolaget Förvaltningskostnader Byggnader Markanläggningar Maskiner och inventarier Centrala administrationskostnader Maskiner och inventarier Totala avskrivningar enligt plan Byggnader M arkanläggningar Maskiner och inventarier Su mma Not 7 - Centrala administrationskostnader Till central administrationskostnad räknas kostnad för styrelse, VD och ledningspersonal (ekonomi- och personalchef, samt kommunikationsansva rig), revision och årsredovisning, värdering av fastigheter samt marknadsföring för sti ftelsen som helhet. Dessutom tillkommer avskrivningar på anläggningstillgångar som nyttjas inom den centrala administrationen, se not 6. Kostnader för löpande administrativa uppgifter och som riktar sig till hyresgästerna, redovisas som fastighetsanknuten administ ration under driftskost nader, se not ~ -- <' ~ Sida 19 av 27 (l ')!:r?\

190 Koncernen Moderbolaget Not 8 - Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anställda Kvinnor Män Totalt Antal st yrelseledamöter på balansdagen Kvinnor Män Totalt Antal VD och ledande befattningshavare Kvinnor Män Totalt Löner och ersät tningar styrelse och VD l l 580.s>_~~~~- ~-~~~~~~-~ ~!-~!~ ~-~ ~~~ ~~- ~-~~ ~~-~9-~. Totalt Sociala avgifter och pensionskostnader Varav pensionskostnader styrelse för och VD Va rav pensionskostnader för övriga anställda stiftelsens VD har sex må naders uppsägningstid från företagets sida och avgångsvederlag ska betalas med motsvarande tolv måndslöner från uppsägningens slut. Koncernen Moderbolaget Not 9 - Revisionkostnad Revisions KPMG Konsu ltationer revisionsnära KP MG o 11 o Koncernen Moderbolaget Not 10 - Ränteintäkter Koncernkon to o o o o Övriga rä nteintäkter Koncernen Moderbolaget Not 11 - Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader R ä n te ta k s förs ä kring 86 o 86 o Övriga finansiella poster \~'( ~ ~ lj):f,~) Sida 20 a v 27

191 Koncernen Not 12 - Bokslutsdispositioner 2017 Moderbolaget Återföring av periodiseringsfond Årets förä ndring avskrivningar utöver plan o o o o o 1379 o o Koncernen Not 13 - skatt på året s resu ltat 2017 Årets statliga inkomstskatt 631 Uppskjuten skatt underskottsavdrag, se not Ska t t obeskattade reserver 65 Åre ts uppskjutna skatteskuld, se not Beräkning av årets skattekostnad Resulat före skatt Underskottsavdrag Återföring avskrivningar enl plan Avgår skattemässiga avskrivningar (in kl UER} Direktavdrag fa stigheter Övriga ej avdragsgilla kostnader 399 övriga koncernj usteringar o Underlag inkomstskatt 2703 Årets skattekostnad 22% 631 Moderbolaget o o o s o o o o Koncernen Not 14- Immat eriella anläggningstillgångar 2017 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 2925 Inköp 904 Överföri ng från pågående investering 554 Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1910 Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar -146 Försäljningar och utrangeringar 2473 Utgående ackumulerade avskrivningar -598 Utgående restvärde enligt plan 1312 Moderbolaget o 904 o o 554 o o o o 2473 o o 1312 T \ ) '\~ '\.Jt/--fic Sida 21 av 27

192 Koncernen Moderbolaget Not 15- Byggnader Ingående ackum ulerade anskaffn ingsvärden Årets anskaffningar Överföring från pågående ombyggna tion Försäljninga r och utrangeringa r o -617 o -617 Utgående acku mu lerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar och utrangeringar o 503 o 503 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Koncernen Moderbolaget Not 16-Mark Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Åretsanskaffni ngar Försä ljning av dotterbolag o o o Utgå ende ackumulerade anskaffningsvärden Taxeringsvärden Byggnader Mark Totala t axeringsvärden Marknadsvärde enligt extern värdering Koncernen Moderbolaget Not 17 - Markanläggningar Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Åretsanskaffningar ö verföring från pågående ombyggnation 342 o 342 o Försä ljningar och utrangeringar o o o Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan ~ (\-r' lli' v;{ \ 1 'j}jf) Sida 22 av 27

193 Not 18 - Maskiner och inventarier Koncernen M od erbolaget Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Åretsanskaffningar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Försä ljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Ut gående restvärde enligt plan Not 19- Pågående ny- och ombyggnation Koncernen Moderbolaget Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar under året Försäljning av dotterbolag Avgår: Under året överförda anskaffningsvärden - till immatieiella anläggningstillgångar - till byggnader -till markanläggningar Utgående bokfört värde pågående byggnation o o o o o o -342 o stiftelsen tillämpar regelverket BFNAR 2012:1 som innebär att utgiften i sin helhet ska fördelas på olika komponenter och skrivs av efter dess bedömda nyttjandetid. Not 20 - Aktier i dotterbolag Namn Uddevallahem Holding AB, Uddevallahem Bastionen AB, Uddevallahem Sundberg AB, % Kapitalandel Rösträttsandel 100% Antal andelar Bokfört värde Namn Uddevallahem Holding AB, Uddevallahem Bastionen AB, Uddevallahem Sundberg AB, Säte Uddevalla Uddevalla Uddevalla Aktiekapital Årets resultat UB Eget kapital Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Lämnat avilikerat aktieägartillskott Vid årets slut o so ;~-- J)/] J.~ 1J?'71 Srda 23 av 27

194 Koncernen Moderbolaget Not 21 - Långfristigt värdepappersinnehav Husbyggnadsvaror HBV förening anskaffningsvärde, bokfört och nominellt värde Summa Koncernen Moderbolaget Not 22- Långfristiga fordringar Husbyggnadsvaror HBV förening Summa Koncernen Moderbolaget Not 23 - Övriga finansiella anläggningstillgångar Räntetaksförsäkring år o o BRF Gullholmen 450 o 450 o Summa o o Räntetaksförsäkring 1 slutet av december 2017 tecknades en räntetaksförsäkring för att minska ränterisken under 10 år till ett räntetak om 3% och ett nominellt belopp om 800 mkr med sl utår Koncernen Moderbolaget Not 24- Förråd Förrådet består till huvudsa klig del av spisar, kylskåp och sa nitetsporslin. Värdering har gjorts enl igt lägsta värdets princip Summa Koncernen Moderbolaget Not 25- Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda tomträtter Förutbetalda försäkringar Förutbeta ld Kabel-TV Förutbeta lda licenser dataprogram 211 o 211 o Övriga förutbetalda kostnader Upplupna intäkter HBV Upplupna försäkringsersättningar o 290 o 290 Förutbetald kostnad räntetaksförsäkring år o 1735 o Övriga upplupna intäkter Summa ~ Sida 24 av 27

195 Kon cernen Moderbolaget Not 26 - Kassa Kassa s 105 s s Summa s 105 s s Koncernen Moderbolaget Not 27 - Periodiseringsfonder Periodiseringsfond 2010 o o o o Periodiseringsfond 2013 o o Periodiseringsfond 2014 o o s 400 s 400 Summa o o Koncernen Moderbolaget Not 28- Avskrivningar utöver plan Ingående avskrivnigar över plan maskiner och inventarier o o Årets avsättning/upplösning o o Summa o o Koncernen Moderbolaget Not 29 - Uppskjuten skatt Uppskjuten skatteskuld: -skillnad mella n skattemässigt och planenligt restvärde fastigheter Uppskjuten skattefordran: - UER-investeringspost Koncern mässigt övervärde s o o Obeskattade reserver o Uppskj uten skattefordran: - underskottsavdrag o o Summa S (U ER= Underhålls- och energispa råtgärder ) Not 30 - Skuld koncernkonto Beviljat Utnyttjat Beviljat Utnyttjat Lån Uddevalla Kommun : Bostadsstiftelsen Uddevallahem l l Summa Bost adsstiftelsen Uddevallahem l l Lån Uddevalla Kommun: Koncernen Uddeva llahem l 319 sos l Summa koncern 14SO l stiftelsens och bolagens längfristiga upplåning sker genom utnyttjande av checkkredi t inom ramen för kommunens koncernkon tosystem. Ränta, ränte- och kapitalbind ning är en spegelbild av internbankens externa skuld portfölj. amorteringsplan saknas.,- -.!Jfh' Sida 25 av 27 7f:Y ~'

196 Koncernen Moderbolaget Not 31 - Övriga kortfristiga skulder Mervärdeskatt Personalrelaterade kostnader Boföreningen Kurveröd 1725 l l 725 Övriga skulder 930 l Summa Koncernen M oderbolaget Not 32- Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade kostnader Förutbetalda hyresintäkter Övriga interimsskulder Summa Koncernen Moderbolaget Not 33 - Ställda panter Fastighetsinteckningar Inga Inga Inga Inga Koncernen Moderbolaget Not 34- Eventualförpliktelser Garantiförbindelse Fastiga Not 35 - Vinstdisposition Balanserad vinst Årets vinst Att överföra i ny räkning ~, ~ JiL ~ :J.!I l!f Sida 26 av 27

197 Not 36 -Väsentliga händelser efter balansdagen ROT-renoveringarna i fastigheterna Graniten l och lduna l fortlöper och slutförs under Uddevalla den 9 mars 2018 Pcur~ L--- Paula Berger Ordförande t:i:~ David Sah lsten Vice ordförande ~~ Thomas Aebeloe VD A ~vvtlc~~r Annelie Högberg Kerstin Wallsby Min revisionsberätt selse har avgivits den 'l mars 2018 ~ö3 n -J ansson ~Au ktor iserad revisor Vå r revisionsberätt selse har avgivits den <i mars 2018 Av kommunfullmäktige vald revisor 1. l 1/)JW"], 1\ (uj c~ J Bengt 1 ~ndersson l Av kommunfullmäktige vald revisor Sida 27 av 27

198 RBVISIOnSb8r8tt8 S8 Till styrelsen i Bostadsstiftelsen Uddevallahem, org. nr Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Bostadsstiftelsen Uddevallahem för år Enligt min uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderstiftelsens och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dessas finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till moderstiftelsen och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av stiftelsens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av stiftelsens och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera stiftelsen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om stiftelsens och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en stiftelse och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. inhämtar jag tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Jag ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Jag är ensam ansvarig för mina uttalanden. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Revisionsberättelse Bostadsstiftelsen Uddevalla hem, org. nr , (2)

199 Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar U ttalande Utöver min revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Bostadsstiftelsen Uddevallahem år Enligt min uppfattning har någon styrelseledamot inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisnings lagen. G rund för uttalande Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till moderstiftelsen och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande. styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet Revisorns a nsvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande, eller på något annat sätt handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha sä rskild betydelse för stiftelsens situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande. Göteborg C 3-o9 ~ / ~~ Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Bostadsstiftelsen Uddevallahem, org. nr , (2)

200 RevisionsberäHelse Till styrelsen for Bostadsstiftelsen Uddevallahem, org.nr Av kommunen utsedda revisorers revisionsberähelse för Bostadsstiftelsen Uddevallahem år 2017 Vi av fullmäktige i Uddevalla kommun utsedda revisorer, har granskat Bostadsstiftelsen Uddevallahems räkenskaper, årsredovisning, koncernredovisning och styrelsens forvaltning for år Revisionen av räkenskaperna, årsredovisningen och koncernredovisningen har ulforts av auktoriserad revisor. Vi har fåljt och tagit del av den auktoriserade revisorns anteckningar över revisionen och har ingenting att invända mot dennes granskning och revisionsberättelse. Vi har granskat hur verksamheten forhåller sig tilllag och stadgar, om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpurikt ti1lfredstä11ande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utf<irts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs får att ge rimlig grund for bedömning och prövning. Vi har dock ej granskat räkenskaper, årsredovisning och styrelsens forvallning får år 2017 for Bostadsstiftelsen U ddeva1lahems dotterbolag. Vi bedömer sammantaget att styrelsen har utfårt sitt uppdrag enligt Uddevallahems stadgar, att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontrohen har varit tillräcklig. Vi bedömer att årsredovisningen och koncernredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen. Uddevalla den 'l' mars 2018 Ben A v ;~wi_~r- ) tsso nful mäktige utsedd revisor Bo Sandeli A v kommunfullmäktige utsedd revisor

201 o Arsredovisning Uddevallahem Holding AB Räkenskapsår

202 Uddevallahem Holding AB Org.nr Arsredovisning för räkenskapsåret styrelsen och verkställande direktören för Uddevallahem Holding AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Rapport eget kapital Tilläggsupplysningar Sida Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i kronor (kr). 1 (8)

203 Uddevallahem Holding AB Org.nr Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Bolaget ska äga och förvalta aktier och därmed förenlig verksamhet. Ägarförhållanden Bolaget ingår i en koncern i vilken Bostadsstiftelsen Uddevallahem, är moderföretag. Flerårsöversikt (tkr) Nettoomsättning o o o Resultat efter finansnetto -2 o o Balansomslutning soliditet 100,0% 100,0% 0,2% Antal anställda o o o Förslag till vinstdisposition styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel balanseras i ny räkning Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande tilläggsupplysninga~ 2 (8)

204 Uddevallahem Holding AB Org. nr Resultaträkning Not Rörelseintäkter Nettoomsättning Summa rörelseintäkter o o o o Rörelsekostnader Övriga externa kostnader Summa rörelsekostnader Rörelseresultat -900 o -900 o -900 o Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster o o o o o Skatter Skatt på årets resultat Arets resultat o o ~ 3 (8)

205 Uddevallahem Holding AB Org.nr Balansräkning TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Summa finansiella ankäggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Summa kortfristiga fordringar o o o o Kassa och bank Summa kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Ovillkorat aktieägartillskott Arets resultat Summa fritt eget kapital o Summa eget kapital SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ~ 4 (8)

206 Uddevallahem Holding AB Org.nr Rapport Eget kapital 2017 Belopp vid årets ingång Ovillkorat aktieägartillskott Arets resultat Belopp vid årets utgång o o Aktieäga r- Balanserat Arets tillskott resultat resultat o o o o o o o o Belopp vid årets ingång Ovillkorat aktieägartillskott Arets resultat Belopp vid årets utgång Aktiekapital Aktiekapital o o Aktieägar- Balanserat Arets tillskott resultat resultat o o o o o o o o o o Antal aktier sy 5 (8)

207 Uddevallahem Holding AB Org.nr Noter Not 1 Redovisnings- och värd eringsprinciper Allmänna upplysningar Arsredovisningen för 2017 har upprättats med tillämpning av B F NAR 2012:1. Branschanpassning har skett efter SABO:s rekommendationer. Intäktsredovisning Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Koncernförhållanden Bolaget ingår i en koncern i vilken Bostadsstiftelsen Uddevallahem, org.nr är moderföretag som upprättar koncernredovisning för koncernen i sin helhet. Bolaget äger samtliga aktier i Uddevallahem Sundberg AB, och Uddevallahem Bastionen AB, Nyc keltalsdefinitioner Nettoomsättning Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidaintäkter samt intäktskorrigeringar. Resultat efter finansnetto Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, men före extraordinära intäkter och kostnader. Balansomslutning Företagets samlade tillgångar soliditet (%) Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av balansomslutningen. Bolaget har under räkenskapsåret ej haft någon anställd personal och några löner och ersättningar har ej betalats u~ 6 (8)

208 Uddevallahem Holding AB Org.nr Not 2 Specifikation av andelar i koncernföretag Namn Uddevallahem Sundberg AB Uddevallahem Bastionen AB Summa Kapital- Rösträttsandel andel 100% 100% 100% 100% Antal Bokfört andelar värde Uddevallahem Sundberg AB Uddevallahem Bastionen AB Org.nr Säte Uddevalla Uddevalla Eget Arets kapital resultat Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden Arets anskaffningar Lämnade ovillkorade aktieägartillskott Utgående ackumulerade anskaffningsvärden o o Not 3 Ställda panter Inga Not 4 Eventualförpliktelser lng7 7 (8)

209 Uddevallahem Holding AB Org.nr Not 5 Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser efter balansdagen har inträffat. Uddevalla den 9 mars 2018 P~~C-- Paula Berger Ordförande David Sahlsten Vice ordförande ~j l y r~l~ Thomas Aebeloe Verkställande direktör Annelie Högberg Min revisionsberättelse har lämnats den Cf/ G~ - o ansson ~ torise rad Revisor 8 (8) J

210 RBVISionsoemtte se Till bolagsstämman i Uddevallahem Holding AB, org. nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Uddevallahem Holding AB för år Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Uddevallahem Holding ABs finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Uddevallahem Holding AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Revisionsberättelse Uddevallahem Holding AB, org. nr , (2) ~

211 Rapport om andra krav enligt Jagar och andra författningar Uttalanden Utöver m in revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Uddevallahem Holding AB för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Jag tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Uddevallahem Holding AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedöm ning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed mitt uttalande om detta, är att med rim lig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Göteborg ö"3-09 Revisionsberättelse Uddevallahem Holding A B, org. nr , (2)

212 o Arsredovisning Uddevallahem Bastionen AB Org.nr Räkenskapsår

213 Uddeva llahem Bastionen A B Org.nr Arsredovisning för räkenskapsåret Styrelsen och verkställande direktören för Uddevallahem Bastionen AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Rapport eget kapital Tilläggsupplysningar Sida Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i kronor (kr). 1 (8)

214 Udd evallahem Bastionen AB Org.nr Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Boalget äger och förvaltar fastigheten Bastionen 31 med tillhörande byggrätt som är be lägen i Uddevalla. Fastig heten har en faställd detaljplan som medger en bostadsfastighet med en bruttoarea om kvadratmeter. Ägarförhållanden Bolaget ägs i sin helhet av Uddevallahem Holding AB, vilket i sin tur ägs i sin helhet av Bostadsstiftelsen Uddevallahem, org.nr Flerårsöversikt (tkr) Nettoomsättn ing Resultat efter finansnetto Balansomslutning soliditet 80,3% 87,7% Antal anställda o o Förslag till vinstdisposition styrelsen föreslår att till förfoganden stående vinsmedel balanseras i ny räkning. Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med till hörande ti l läggsupplysn i nga~ 2 (8)

215 Uddevallahem Bastionen AB Org.nr Resultaträkning Not Rörelseintäkter Nettoomsättning Summa rörelseintäkter Rörelsekostnader Fastighetskostnader Handelsvaror övriga externa kostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa rörelsekostnader Rörelseresultat o o Finansiella poster övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster o o Skatter Skatt på årets resultat Arets resultat J- 3 (8)

216 Uddevallahem Bastionen AB Org.nr Balansräkning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos Uddevalla Kommun (lnternbanken) övriga fordringar Summa kortfristiga fordringar o Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Ovillkoat aktieägartillskott Balanserat resultat Arets resultat Summa fritt eget kapital o Summa eget kapital Kortfris tiga skulder Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter o Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER (8)

217 Uddevallahem Bastionen AB Org.nr Rapport Eget kapital 2017 Belopp vid årets ingång Disposition enligt beslut på årsstämma Arets resultat Belopp vid årets utgång Aktie- Aktieägarkapital tillskott o o o Balanserat Arets resultat resultat o o Belopp vid årets ingång Nyemission Ovillkorat aktieägartillskott Arets resultat Belopp vid årets utgång Aktie- Aktieäga r- kapital tillskott o o o Balanserat resultat Arets resultat o o o o o 595> o o 5 (8)

218 Uddevallahem Bastionen AB Org.nr Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Arsredovisningen för 2017, har upprättats med tillämpning av B F NAR 2012:1. Branschanpassning har skett efter SABO:s rekommendationer. Intäktsredovisning Intäkter har upptagits ti ll verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan på byggnader baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar fördelas på komponent. Denna fastighet beräknas bara ha en komponent som skrivs av med 2% på år. Koncernförhållanden Företaget ingår i en koncern där Bostadsstiftelsen Uddevallahem (arg nr ) är moderföretag som upprättar koncernredovisning för koncernen i sin helhet. Nyckeltalsdefinitioner Nettoomsättning Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidaintäkter samt intäktskorrigeringar. Resultat efter finansnetto Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, men före extraordinära intäkter och kostnader. Balansomslutning Företagets samlade tillgångar soliditet (%) Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av balansomslutningen. Bo laget har under räkenskapsåret ej haft någon anställd personal och några löner och ersättningar har ej betalats u~ 6 (8)

219 Uddeva llahem Bastionen AB Org.nr Not 2 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Aretsanskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivn ingar Arets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar o o o Utgående redovisat värde Taxeringsvärde Byggnad Mark Totalt taxeringsvärde Marknadsvärde enligt extern värdering Not 3 Ställda panter Inga Not 4 Eventualförpliktelser Inga (8)

220 Uddevallahem Bastionen AB Org.nr Not 5 Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser efter balansdagen har inträffat. Ordförande ~ Kerstin Vice ordförande Wallsby -/:~ Thomas Aebeloe Verkställande direktör, ar lämnats den CJ (.J 2018 Auktoriserad Revisor 8 (8)

221 Revislonsoemtte se Till bolagsstämman i Uddevallahem Bastionen AB, org. nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Uddevallahem Bastionen AB för år Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Uddevallahem Bastionen ABs finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Uddevallahem Bastionen AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rim ligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckl iga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Revisionsberättelse Uddevallahem Bastionen AB, org. nr , 2017 :r 1 (2)

222 Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Uddevallahem Bastionen AB för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Jag tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Uddevallahem Bastionen AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed mitt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolag slagen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Göteborg ~ ~~ Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Uddevallahem Bastionen AB, org. nr , (2)

223 ' ' o Arsredovisning Uddevallahem Sundberg AB Org.nr Räkenskapsår

224 Uddevallahem Sundberg AB Org. nr Arsredovisning för räkenskapsåret styrelsen och verkställande direktören för Uddevallahem Sundberg AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Rapport eget kapital Tilläggsupplysningar Sida Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i kronor (kr). 1 (9)

225 Uddevallahem Sundberg AB Org. nr Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Bolaget ska äga och förvalta fastigheter. Under året har arbetet med nybyggnation som påbörjades under 2016 fortsatt. Fastigheten Sundberg 16 utgörs av en tredimensionell fastighetsbildning där ett tredimensionellt utrymme avyttrades under l samband med försäljninen tecknades ett ett samarbetsavtal med köparen angående byggnationen i den tredimensionella fastigheten. Ägarförhållanden Bolaget ägs i sin helhet av Uddevallahem Holding AB, vilket i sin tur ägs i sin helhet av Bostadsstiftelsen Uddevallahem, Flerårsöversikt (tkr) Nettoomsättning o o Resultat efter finansnetto Balansomslutning soliditet 21,9% 35,1% 5,9% 7,1% Antal anställda o o o o ,5% o Förslag till vinstdisposition styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel balanseras i ny räkning Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande tilläggsupplysninga~ 2 (9)

226 Uddevallahem Sundperg AB Org. nr Resultaträkning Not Rörelseintäkter Nettoomsättning Summa rörelseintäkter 2 o o o o Rörelsekostnader övriga externa kostnader Fastighetsskatt Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från andelar i intresseföretag Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Rantskostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster o o o o o o Skatter Skatt på årets res u l ta t Arets resultat o o -275/' 3 (9)

227 Uddevallahem Sundberg AB Org. nr Balansräkning TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Byggnader och mark Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 1 Summa materietia anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar 5 o o Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Fordran Uddevalla Kommun (lnternbanken) övriga fordringar Summa kortfristiga fordringar o o Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR ,_ 4 (9)

228 Uddevallahem Sundberg AB Org. n r Balansräkning Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Ovillkorat aktieägartillskott Balanserat resultat Arets res u l ta t Summa fritt eget kapital Summa eget kapital i Kortfristiga skulder Leverantörssku Ide r Skulder till koncernföretag Skuld Uddevalla Kommun (lnternbanken) Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder o o o o SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER ' 5 (9)

229 '' Uddevallahem Sundberg AB Org. n r Rapport Eget kapital 2017 Belopp vid årets ingång Disposition enligt beslut på årsstämma Arets resultat Belopp vid årets utgång o o o o Aktieäga r- Balanserat Arets tillskott resultat resultat o o Belopp vid årets ingång Disposition enligt beslut på årsstämma Ovillkorat aktieägartillskott Arets resultat Belopp vid årets utgång Aktie- Reservkapital fond Aktie- Reservkapital fond o o o o Aktieäga r- Balanserat Arets tillskott resultat resultat o o o o o Antal aktier 1 o 000 st.,,., 6 (9)

230 Uddevallahem Sundberg AB Org. nr '' Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Arsredovisningen för 2017 har upprättats med tillämpning av B F NAR 2012:1. Branschanpassning har skett efter SABO:s rekommendationer. Intäktsredovisning Försäljning av avstyckningslott under 2016 redovisades i samband med att bindande avtal träffades. Koncernförhållanden Bolaget har sålt samtliga aktier i stadsmuren Sundberg AB, , med tillträde den 12 januari Företaget ingår i en koncern där Bostadsstiftelsen Uddevallahem (org nr ) är moderföretag som upprättar koncernredovisning för koncernen i sin helhet. Nyckeltalsdefinitioner Nettooms!lttning Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sideintäkter samt intäktskorrigeringar. Resultat efter finansnetto Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, men före extraordinära intäkter och kostnader. Balansomslutning Företagets samlade tillgångar soliditet (%) Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av balansomslutningen. Bolaget har under räkenskapsåret ej haft någon anställd personal och några löner och ersättningar har ej betalats ut. Not 2 Inköp och försäljning mellan koncernföretag Arets inköp från koncernföretag Arets försäljning till koncernföretag 2017 o o 2016 o :r 7 (9)

231 ' Uddevallahem Sundberg AB Org.nr Not 3 Byggnader och Mark Ingående anskaffningsvärden F örs ä l j n i ng ar/utrangering a r Utgående ackumulerade anskaffningsvärden o Utgående redovisat värde ) Taxeringsvärden byggnader Taxeringsvärden mark o Not 4 Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärden Aretsanskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden o Utgående redovisat värde Not 5 Specifikation av andelar i koncernföretag Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärden Arets försäljninglanskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden o o Not 6 ställda panter Inga' 8 (9)

232 Uddevallahem Sundberg AB Org. nr ' ' Not 7 Eventualförpliktelser Inga Not 8 Väsentliga händelser efter balansdagen Byggnationen av bostäder och lokaler pågår enligt projektplan och beräknas vara under andra kvartalet Uddevalla den 9 mars 2018 Paula Berger Ordförande David Sahlsten Vice ordförande Kerstin Wallsby,-rf~~~ Thomas Aebeloe Verkställande direktör.a~~~ Annelie Högberg Min revisionsberättelse har lämnats den q (9)

233 Revisionsoerätte se Till bolagsstämman i Uddevallahem Sundberg AB, org. nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Uddevallahem Sundberg AB för år Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Uddevallahem Sundberg ABs finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att bolagsstäminan fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Uddevallahem Sundberg AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utfann ar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är til!räckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men Inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen, VId upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten l styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningcj,r. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund 1 de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda tlll betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade_ omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. r Revisionsberättelse Uddevallahem Sundberg AB, arg. nr , (2)

234 Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Uddevallahem Sundberg AB för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Jag tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget l förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige, Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Uddevallahem Sundberg AB enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har Inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Revisorns ansvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och dänned mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner-av bolagets vinst eller förlust, och därmed mitt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alttid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolags!agen. styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontraheras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. VIlka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentl\ghet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenl\gt med aktiebolagslagen. Göteborg Auktoriserad revisor Revisionsberättelse Uddevallahem Sundberg AB, arg. nr , (2)

235 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2018/00226 Årsredovisning Ljungskilehem 2017 Sammanfattning Stiftelsen Ljungskilehem har lämnat årsredovisning och revisionsberättelse för år 2017 för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet. Det ekonomiska resultatet 2017 blev kr. Revisorerna har granskat stiftelsens räkenskaper, årsredovisning och styrelsens förvaltning. Revisorerna bedömer att styrelsen utfört sitt uppdrag enligt stadgarna, att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, samt att den interna kontrollen varit tillräcklig. Revisorerna bedömer också att årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning Ljungskilehem 2017 med revisionsberättelse. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017, samt att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Jäv På grund av jäv deltar ej Paula Berger (S) och David Sahlsten (KD) i handläggning och beslut av ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramneskär (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

236 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00226 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Årsredovisning Ljungskilehem 2017 Sammanfattning Stiftelsen Ljungskilehem har lämnat årsredovisning och revisionsberättelse för år 2017 för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet. Det ekonomiska resultatet 2017 blev kr. Revisorerna har granskat stiftelsens räkenskaper, årsredovisning och styrelsens förvaltning. Revisorerna bedömer att styrelsen utfört sitt uppdrag enligt stadgarna, att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, samt att den interna kontrollen varit tillräcklig. Revisorerna bedömer också att årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Årsredovisning Ljungskilehem 2017 med revisionsberättelse. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2017, att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Peter Larsson Kommundirektör Markus Hurtig Utredare Expediera till Stiftelsen Ljungskilehem

237 LJUNGSKILEHEM FÖR ETT NÄRMARE BOENDE o Arsredovisning 2017 Stiftelsen Ljungskilehem Sida l av 18 y -

238 Stiftelsen Ljungskilehem Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för stiftelsen Ljungskilehem, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Verksamhet Stiftelsen har till ändamål att inom Ljungskile, Uddevalla kommun förvärva, äga och förvalt a fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar. Våra fastigheter Fastighetsbeståndets totala yta uppgick vid årsskiftet till kvm, fördelat på 180 bostäder samt 20 lokaler. Av den totala ytan utgjorde 97% bostäder. Merparten av företagets fastigheter återfinns i Ljungskile tätort. Fastighetsutveckling och investering Vi arbetar med fokus på att ta hand om våra fastigheter på ett så professionellt sätt som möjligt. Utifrån ett kostnadseffektivt perspektiv prioriteras åtgärder som både hus och hyresgäster mår bra av. Under 2017 har 2,1 (2,8) Mkr lagts på underhållsåtgärder i våra fastigheter. stiftelsen har målat fasader och rengjort tak på Korpemyren. Vi har även lagt om tak på Parkvägen samt målat garage. Vi har även satsat på ny ytterbelysning för att öka tryggheten och trivseln för våra hyresgäster. Marknad Efterfrågan på bostäder har under 2017 varit stor. Vakansgraden för bostäder ligger på O% (O %). Omflyttningen har en årstakt på 13% (13 %). Hyreshöjningen för året blev 0,75% från l april2017. Medarbetare stiftelsen Ljungskileh em har tre anställda under året varav en är säsongsanställd fastighetsskötare med fokus på den yttre skötseln under perioden april till september. Från årsskiftet 2012 har det med Bostadsstiftelsen Uddevallahem ( ) ingåtts ett avtal om att ombesörja all administrativ förvaltning. Kund Vårt främsta mål är att våra hyresgäster ska trivas med sitt boende hos oss. Även om vi inte alltid kan tillgodose alla individuella behov arbetar vi ständigt med att bli bättre på vår servict Sida2 av18 d

239 Finansiering Det egna kapitalet uppgick vid årsskiftet till 17,2 Mkr. soliditeten är 20% (16 %). Den genomsnittliga låneräntan på checkräkningskrediten uppgick till1,68% (1,70 %). stiftelsen har sedan 2009 hela sin upplåning genom Uddevalla kommuns internban k. Risk och känslighet sanalys Hyresintäkter (bostäder och lokaler) och uthyrningsgrad Bostadshyrorna är förhållandevis säkra och förutsägbara. Av Ljungskilehems hyresintäkter kommer 94% från bostäder och 6% från lokalhyror, p-pl atser och garage. Driftkostnader De taxebundna kostnaderna hänför sig huvudsakligen till värme, el, vatten och sophämtning. Dessa kostnader uppgår t ill 41% av de totala driftkostnaderna. Förändring i dessa t axor har därför en stor inverkan på resultatet. Av dessa utgör fjärrvärmekostnaden den största. stiftelsen arbetar konsekvent för att minska användningen av fj ärrvärme samt elförbrukning. Vädrets säsongsva riationer har en relativt stor påverkan på kostnaderna. Finansnetto och ränterisker Ett fastighetsföretags största enskilda kostnad är räntekostnaden. Ljungskilehems verksamhet påverkas av förä ndringar i kassaflöden, fastigheternas värde och övriga risker. stiftelsen arbetar aktivt med att minimera dessa risker genom förebyggande arbete. stiftelsens upplåning och placering av likvida medel sker genom kommunens internban k. Den finansiella verksamheten i Uddevalla kommunkoncern utgår från kommunfullmäktiges fastställda Finanspolicy för Uddevalla kommunkoncern. Kommunstyrelsen fastst äller inom ramen för finanspolicyn årsvis riskbegränsningar för internbanken samt tak för utlåning till koncernföretagen. Kommunstyrelsen beslutar exempelvis om tillåtna kapital- och räntebindningstider och vilka finansiella instrument som internbanken får använda. Internbankens verksamhet och positioner återrapporteras månatligen i en finansrapport som ligger på kommunens hemsida. All utlåning från internbanken sker via koncernkontosystemet, där stiftelsen betalar en ränta som mot svarar genomsnittet av internbankens upplåni ngskostnad inklusive räntesäkringskostnad jämte en individuell marginal. Målet med kommunkoncernens finansverksamhet är att långsiktigt optimera kommunkoncernens finansnetto med beaktande av risk och med en god intern kontroll. Övriga risker För att kunna invest era och utveckla f astigheterna och verksamheten är tillgå ngen på kapital av största vikt. stiftelsen har genom att finansiera sig genom kommunens internbank goda möjligheter att få erforderlig kapital för framtida investeringar. stiftelsens kreditrisker avser främst hyresfordringa r. För denna typ av fordringar är kreditrisken begränsad då samtliga hyror ska betalas i förskott. Genom modellen med att låna via kommunens internbank har stiftelsen också begränsat likviditetsrisken. Inom fastställd kreditlimit finns alltid likvida medel att tillgå. En stabil grund stiftelsens ekonomiska ut veckling framöver bedöms som stabil och uthyrningsgraden förutspås vara fortsatt god. Ljungskilehem står bra rustat inför kommande år och kan konstatera att syftet med stiftelsens verksamhet och ändamål enligt stadgarna är väl uppfyllt,. Sida 3 av 18

240 Flerårsöversikt Belopp i Tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning soliditet,% 20% 16% 22% 20% % Vinstdisposition styrelsen har beslutat att årets vinst på kronor jämte balanserade vinstmedel om kronor skall överföras i ny räkning. Resultatet av stiftelsens verksamhet samt stiftelsens ekonomiska ställning framgår av följande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesana lys. 1 övrigt hänvisas till särskilda noter och kommentar7 Sida 4 av 18

241 stift elsen ljungskilehem Resultaträkning Belopp i kr Rörelsens intäkter Hyresintäkter Övriga förvaltningsintäkter Summa rörelsens intäkter Förvalt ningskostnader Driftskostnader Underhållskostnader Fastighetsskatt Avskrivningar och nedskrivningar Summa förvaltningskostnader Bruttoresultat Centrala administrationskostnader Rörelseresulat Finansiella poster Ränteintäkter Räntekostnader Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Not l S 99S S 848 s s S SS S S S S S S S S S S S4 S SO S S9 14SO 64S Bokslutsdispositioner o o Resultat före skatt skatt S9 1 4SO 64S S3 Året s resultat 1S81 oss 14162/ Sida 5 av 18

242 stiftelsen Ljungskilehem Balansräkning Belopp i kr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader Mark Markanläggningar Maskiner och inventarier Pågående om- och nybyggnationer Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Långfristiga fordringar Summa materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Hyresfordringar Kundfordringar skattefordran övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar o o Kassa och bank o o Summa omsättningstillgånga r Summa tillgångar ?- Sida 6 av 18

243 stiftelsen ljungskilehem Balansräkning Belopp i kr Not t Eget kapital och skulder Eget kapital Grundfond Reservfond Summa bundet eget kapital Frit eget kapital Dispositionsfond Balanserat resultat Årets resultat Summa bundet eget kapital Summa eget kapital l l l l Avsättningar Pensioner och liknanade förpliktelser Uppskjuten skatt Summa avsättningar o l l l långristiga skulder Skuld till Uddevalla Kommun Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Förskottsbetalda hyror Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder l l Summa eget kapital och skulder ~

244 stift elsen Ljungsl<ilehem Rapport över Eget Kapital Belopp i kr Eget kapital 2017 Grundfond Reservfond Dispositionsfond Balanserad vinst Årets resultat Ingående eget kapital l Disposition föregående års vinst l Årets resultat l Utågående eget kapital l Eget kapital 2016 Grundfond Reservfond Dispositionsfond Balanserad vinst Årets resultat Ingående eget kapital l l Disposition föregående års vinst l l Årets resultat l Utågående eget kapital }1/ Sida 8 av 18

245 stiftelsen ljungskilehem Kassaflödesanalys Belopp i kr ~ Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar/Nedskrivningar Realisationsresultat anläggningstillgångar Förändringar i avsättningar Betald skatt l återbetald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital o o Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten o o Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av låneskulder Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut o o o o o o o o Kassapåverkande ränteintäkter Nettoutbetalade räntekostnader ~ Sida 9 av 18

246 Stiftelsen Ljungskilehem Noter Not l - Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisningsprinciper Årsredovisningen för 2017 har upprättats med tillämpning av regelverket BFNAR 2012:1. Branschanpassning har skett efter SABO:s rekommendationer. Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Hyresintäkter för lokaler redovisas i den period de anses tillhöra. Kvartalshyror periodiseras och bokförs per månad. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Byggnader Övergången till komponentavskrivning har lett till att avskrivningar enligt plan på byggnader baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar fördelats på komponent. Individuell bedömning av komponentens återstående ekonomiska livslängd har bestämt avskrivningstakten på byggnaden. l resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan. Avskrivning sker linjärt över komponentens beräknade nyttjandeperiod. Stiftelsen har valt att dela in byggnader i olika komponenter. Avskrivningen av komponenter baseras på teknisk livslängd och varierar därför. Komponenter Livslängd år stomme 100 Tak 30 Stam/Bad/Kök 50 Fönster/dörrar /lås 35 Fasad trä, puts, plåt 40 Fasad tegel/betong 80 Elledning 50 Ventilation 25 Värme 60 Hiss 50 Övrigt 30 Specialbyggnader 20 Fiber 20 När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras med ny avskrivningsplan. Övriga immateriella och materiella anläggningstillgångar Markanläggningar skrivs av under 20 år. Immateriella anläggningstillgångar skrivs av på 5 år. Maskiner och inventarier skrivs av på 5 år. Fastighetsvärdering Årligen genomförs r en individuell värdering av samtliga fastigheter som utförs av ett oberoende externt värderingsbolag. Värderingen baseras på en kassaflödesanalys med marknadsanpassade direktavkastningskrav. Se vidare not 14. Sida 10 av 18

247 Nedskrivning fastigheter När en fastighet s marknadsvärde understiger det bokförda värdet skall nedskrivning ske. Vid bedömning av om en investering skall ske i nyproduktion av en fastighet eller ej, genomförs en beräkning av fastighets lönsamhet i en s k nuvärdeskalkyl Enligt Lagen om allmännyttiga bostadsbolag måste alla investeringar göras efter s k affärsmässiga principer. Detta innebär att investeringar skall bli lönsamma på lång sikt. Ljungskilehem har som målsättning att arbeta på motsvarande sätt. Ljungskilehem har beslutat att det är rimligt att kalkylen vid en nyproduktion skall visa att fastigheten är lönsam efter sju år. Med detta som bakgrund ska en oberoende fysisk värdering av fastigheten göras åtta år efter inflyttning för att bedöma om ett nedskrivningsbehov finns. Nedskrivning görs efter denna prövning med erforderligt belopp. Tidigare nedskrivningar skall prövas vid varje bokslut. Om behov finns återförs tidigare gjorda nedskrivningar. Inkomstskatter Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjut en skatt. skatter redovisas i resu ltaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. ö.ktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även att bolaget tillämpar justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skatt emässiga värden på tillgångar och skulder. Effekterna redovisas i not 12 och not 22. Lånekostnader Redovisas som kostnader i den period det avser. Fordringar Hyres- och kundfordringar har, efter individuell prövning, tagits upp till belopp varmed de beräknas inflyta. Medelantalet anställda Beräknat som genomsnittet av antalet heltidsanställda och deltidsanställda omräknat till heltid vid årets början och slut. Arvoden Arvoden till styrelse och förtroendevalda revisorer utgår enligt kommunala bestämmelsr j_jl, VfJ 1)' Sida 11 av 18

248 stiftelsen ljungskilehem Not 2 - Hyresint äkter Totalhyra Bostäder Lokaler 12 S ~~~~~-~-~:P~~!~ ?~!-~?P ~~9_?~~ Hyresbortfall Bostäder O O Lokaler S37. ~~~~~-e!_~:p~~!~ :~-~~~ =!9_9~! Totalhyra Bostäder 12 S Lokaler 13S Garage, P-plats S sso 821 Totala hyresintäkter Not 3 - Övriga förvaltningsintäkter Ersättning från hyresgäster Krav- och inkassoersättningar s 03S 1850 Återvunna fordringar Andra intäkter 14 47S 4 Summa s 410 Not 4 - Drift skostnader Reparationer och verkstad Fastighetsskötsel 1 9S7 74S Fjärrvärme S Fastighetsel S21980 S64 OS1 Vatten 5771S Sophantering Fastighetsanknuten administration 23S S S Hyresgästmedel Kabel-TV Försäkringskostnader 29 02S 65 S36 Indrivningskostnader 266 3S6 Övriga driftskostnader 24 S8S s 550 Summa ? Sida 12 av 18

249 Not 5 - Underhållskostnader Underhåll l ~-~~~~!~9-~~-~J~-~~!~~!;l_~~ I~~-~~~ ~??_?}_~ l Övriga projekt Summa o Not 6 -Avskrivningar enligt plan per funktion Förvaltningskostnader Byggnader Markanläggni ngar Maskiner och inventarier Totala avskrivningar enligt plan Byggnader Markanläggningar Maskiner och inventarier.summa S1S l Not 7 - Centrala administrationskostnader Till central administrationskostnad räknas kostnad för styrelse, VD och ledningspersonal (ekonomi- och personalchef samt kommunikationsansvarig), revision och årsredovisning, värdering av fastigheter samt marknadsföring för stiftelsen som helhet. Kostnader för löpande administrativa uppgifter och som riktar sig till hyresgästerna, redovisas som fastighetsanknuten administration under driftskostnader, se not~ Sida 13 av 18

250 Not 8- l öner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantalet anst ällda Kvinnor O O Män Totalt 3 3 Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor 3 3 Män Tot alt 5 5 Antal VD och ledande befattningshavare Kvinnor O O Män l l ~ Totalt l l löner och ersättningar styrelse och VD ~~~~~~-~~~!~!~~ ~~~-~~? ~-~9~-~~~ Totalt l Sociala avgifter och pensionskostnader Varav pensionskostnader styrelse för och VD Varav pensionskostnader för övriga anställda o o stiftelsens VD har sex månaders uppsägningstid från företagets sida. Not 9- Revisionkostnad Revisions KPMG Konsultationer revisionsnära KPMG o o Not 10 - Ränteintäkter Övriga ränteintäkter Not 11 - Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader övriga finansiella poster 2017 l s l l r (~J) ~ r/~ ~ /)) Sida 14 av 18

251 Not 12 - skatt på årets resultat Årets statliga inkomstskatt o o Uppskjuten skatt på underskottsavdrag, se not Årets uppskjutna skatt, se not Beräkning av årets skattekostnad Resulat före skatt Underskottsavdrag Återföring avskrivningar en l plan l Avgår skattemässiga avskrivningar (inkl UER) Direktavdrag fastigheter O Övriga ej avdragsgilla kostnader ~~9-~~~~~!!~~Y-~~~~ :7_~~?_Q~ ~~~~-?-~Q. Underlag inkomstskatt O O Årets skattekostnad 22% o o Not 13 - Byggnader [~ Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Årets anskaffningar Överföring från pågående om byggnation Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivn ingar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan o Not14 - Mark Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Taxeringsvär den Byggnader Mark Totala taxeringsvärden Marknadsvärde enligt extern värdering Not 15 - Markanläggningar Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Årets anskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumu lerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan o o ~ Sida 15 av 18

252 Not 16 - Maskiner och inventarier r? Ingående ackumulerade anskaffningsvärden l l Inköp o Utgående ackumulerade anskaffningsvärden l l Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan, Not 17- Pågående ny- och ombyggnation Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningarunder året Avgår: Under året överförda anskaffningsvärden - t ill byggnader o Ut gående bokfört värde pågående byggnation stiftelsen tillämpar regelverket BFNAR 2012:1 som innebär att utgiften i sin helhet ska fördelas på olika komponenter då de utgör ersättningsinvesteringar. Not 18 - Långfristigt värdepappersinnehav Husbyggnadsvaror HBV förening anskaffningsvärde, bokfört och nominellt värde SABO Byggnadsförsäkringsaktibolag Summa so 000 Not 19- Långfristiga fordringar Sparande i kapitalförsäkring Husbyggnadsvaror HBV förening Summa 2017 o Not 20 - Förutheataida kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda försäkringar Förutbetald Kabel-TV övriga förutbetalda kostnader Upplupna intäkter HBV Summa 2017 o o o o o s Sida 16 av 18

253 Not 21 - Pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för pensionsåtagande enligt avtal om direktpension o Avstättning för särskild löneksatt pensionsavsättning o Summa o Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser Kapitalförsäkring o Not 22 - Uppskjuten skatt Uppskjuten skatteskuld: -skillnad mellan skattemässigt och planenligt restvärde fastigheter Uppskjuten skattefordran: -underskottsavdrag Summa Not 23 - Skuld koncernkonto Lån Uddevalla Kommun: Utnyttajt belopp Summa Limit stiftelsens och bolagens långfristiga upplåning sker genom utnyttjande av checkkredit inom ramen för kommunens koncernkontosystem. Ränta, ränte- och kapitalbindning är en spegelbild av internbankens externa skuld portfölj, amort eringsplan saknas. Not 24 - Övriga kortfristiga skulder Personalrelaterade kostnader Övriga skulder Summa Not 25 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade kostnader Övriga interimsskulder Summa l Not 26- Ställda panter Fastighetsinteckningar Kapitalförsäkring 2017 Inga o 2016 Inga 7817

254 Not 27 - Eventualförpliktelser Garantiförbindelse Fastigo Not 28 - Vinstdisposition Balanserad vinst Årets vinst Att överföra i ny räkning 1142S 897 l S81 oss Not 29 - Väsentliga händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen. Uddevalla den 9 mars 2018 Paula Berger Ordförande David Sahlsten Vice ordförande l -;-;::.. ) ~c~~~ Thomas Aebeloe VD Min revisionsberättselse har avgivits den g mars 2018 ~ G~so n Auktoriserad revisor Vår revisionsberättselse har avgivits den 9 mars 2017 Bo Sandeli Av kommunfullmäktige vald revisor /IY--:-r N.L~~ Bengt Andersso ~ l. Av.kommunfullmäktige va ld revisor Sida 18 av 18

255 Revlsionsber8tte se Till styrelsen i stiftelsen Ljungskilehem, org. nr Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen för stiftelsen Ljungskilehem för år Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisning slagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs nänmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen. styrelsen ansvarar även för den interna kontroll som den bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen. Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom: identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll. skaffar jag mig en förståelse av den del av stiftelsens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen. Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen för bedömningen av stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. Den upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen avser att likvidera stiftelsen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar. drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt d ritt vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om stiftelsens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att en stiftelse inte längre kan fortsätta verksamheten. utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild. Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalande Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens förvaltning för s tiftelsen Ljungskilehem år Enligt min uppfattning har någon styrelseledamot inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Grund för uttalande Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till stiftelsen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande. Revisionsberättelse stiftelsen Ljungskilehem, org. nr , (2) ;:!--

256 s tyre lsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet Revisorns a nsvar Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i något väsentligt avseende: företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande, eller på något annat sätt handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot stiftelsen. Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för stiftelsens situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande. Göteborg o 3-q./~ n chansson y--auktoriserad revisor Revisionsberättelse s tiftelsen Ljungskilehem, org. nr , (2)

257 Revisionsberättelse Till styrelsen for Stiftelsen Ljungskilehem, org.nr Av kommunen utsedda revisorers revisionsberättelse för stiftelsen Ljungskilehem år 2017 Vi av fullmäktige i Uddevalla kommun utsedda revisorer, har granskat Stiftelsen Ljungskilehems räkenskaper, årsredovisning och styrelsens forvaltning for år Revisionen av räkenskaperna och årsredovisningen har utf<irts av auktoriserad revisor. Vi har följt och tagit del av den auktoriserade revisorns anteckningar över revisionen och har ingenting att invända mot dennes granskning och revisionsberättelse. Vi har granskat hur verksamheten forhåller sig tilllag och stadgar, om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utforts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs for att ge rimlig grund for bedömning och prövning. Vi bedömer sammantaget att styrelsen har utfort sitt uppdrag enligt Ljungskileherns stadgar, att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen. Uddevalla den mars 2017 /L~t\;Jn~.. ~fifo:u:~~äktige utsedd revisor Bo Sandeli Av kommunfullmäktige utsedd revisor

258 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00262 Granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, revisionsrapport Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte AB granskat om Uddevalla kommun, dess bolag och stiftelser har en ändamålsenlig process för investeringar och underhåll av anläggningar. Revisionsrapporten innehåller ett antal rekommendationer till förändringar/förbättringar. Samtliga rekommendationer har varit föremål för diskussion inom ramen för pågående översyn av investeringsprocessen. Denna översyn har tillkommit för att få till stånd en snabbare hantering av investeringsärenden. Den första etappen av översynen avser processen från att ett behov uppstår till igångsättningsbeslut. Etapp två avser från igångsättning till slutredovisning. De rekommendationer som avser hanteringen fram till beslut om genomförande (igångsättning) har behandlats i översynen där vissa kommer att föreslås genomföras. De rekommendationer som avser processen efter igångsättningsbeslutet kommer att behandlas i etapp två. Rekommendationerna som avser delen behov till igångsättning kommer i stort sett att bli tillgodosedda i den reviderade processen. Översynen beräknas vara klar våren Kommunstyrelsen, socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på revisionsrapporten hänvisa till översynen av kommunens investeringsprocess. Uddevalla Energi AB konstaterar att inga väsentliga brister gällande investerings- och underhållsrutin i bolaget och dess dotterbolag framkom och bedömer därmed att inget behov av åtgärd eller förändring av nuvarande rutiner föreligger. Uddevalla Hamnterminal AB anger i sitt yttrande till revisorerna att bolaget kommer generellt se över rutinerna och dokumentationen för investeringar och större underhåll i de processbeskrivningar som kommer att tas fram som ett led i bolagets kvalitetsarbete. Uddevallahem svarar, för Uddevallahems och Ljungskilehems del, att styrelsen anser att dokumentationen gällande investering och underhåll uppfyller behovet av adekvat information, innebärande att nuvarande rapportering bibehålls på nuvarande nivå. Christer Hasslebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

259 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 104 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Uddevalla Energi AB yttrande gällande granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, Uddevalla Hamnterminal AB yttrande gällande granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, Uddevallahem och Ljungskilehems yttrande gällande granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna nämndernas, bolagens och stiftelsernas svar till revisorerna. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Carin Ramneskär (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

260 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(2) Dnr KS 2017/00262 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, revisionsrapport Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte AB granskat om Uddevalla kommun, dess bolag och stiftelser har en ändamålsenlig process för investeringar och underhåll av anläggningar. Revisionsrapporten innehåller ett antal rekommendationer till förändringar/förbättringar. Samtliga rekommendationer har varit föremål för diskussion inom ramen för pågående översyn av investeringsprocessen. Denna översyn har tillkommit för att få till stånd en snabbare hantering av investeringsärenden. Den första etappen av översynen avser processen från att ett behov uppstår till igångsättningsbeslut. Etapp två avser från igångsättning till slutredovisning. De rekommendationer som avser hanteringen fram till beslut om genomförande (igångsättning) har behandlats i översynen där vissa kommer att föreslås genomföras. De rekommendationer som avser processen efter igångsättningsbeslutet kommer att behandlas i etapp två. Rekommendationerna som avser delen behov till igångsättning kommer i stort sett att bli tillgodosedda i den reviderade processen. Översynen beräknas vara klar våren Kommunstyrelsen, socialnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på revisionsrapporten hänvisa till översynen av kommunens investeringsprocess. Uddevalla Energi AB konstaterar att inga väsentliga brister gällande investerings- och underhållsrutin i bolaget och dess dotterbolag framkom och bedömer därmed att inget behov av åtgärd eller förändring av nuvarande rutiner föreligger. Uddevalla Hamnterminal AB anger i sitt yttrande till revisorerna att bolaget kommer generellt se över rutinerna och dokumentationen för investeringar och större underhåll i de processbeskrivningar som kommer att tas fram som ett led i bolagets kvalitetsarbete. Uddevallahem svarar, för Uddevallahems och Ljungskilehems del, att styrelsen anser att dokumentationen gällande investering och underhåll uppfyller behovet av adekvat information, innebärande att nuvarande rapportering bibehålls på nuvarande nivå. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse

261 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(2) Dnr KS 2017/00262 Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Uddevalla Energi AB yttrande gällande granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, Uddevalla Hamnterminal AB yttrande gällande granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, Uddevallahem och Ljungskilehems yttrande gällande granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna nämndernas, bolagens och stiftelsernas svar till revisorerna. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Barn och utbildningsnämnden Uddevalla Energi AB Uddevalla Hamnterminal AB Uddevallahem Kommunens revisorer

262 Uddevallahem PROTOKOLL styrelsemöte- nr 4 Dag: Fredagen den 22 september 2017 Tid: Kl 09: Plats: Villa Maritime, Marstrand Närvarande Ledamöter: Paula Berger (S) David Sahlsten (KO) Annelie Högberg (S) Björn Skår (M) Kerstin Joelsson-Wallsby (V) Ersättare: Torbjörn Larsson (MP) Stig Olsson (C) Anna Karin Palm (S) Bierand Haliiti (S) Sebastian Johansson (L) Övriga: Thomas Aebeloe, VD Linda Samuelsson, Ekonomichef Ronny Bohm, Fastighetschef Mikael Måneling, Förvaltningschef Magnus Nordberg, Kommunikationsansvarig Rune Hermansson, facklig representant Dagordning 1. Sammanträdets öppnande 2. Godkännande av dagordning Beslut att styrelsen godkänner dagordningen. 3. Val av justeringsperson Beslut att David Sahlsten utses till justeringsperson. 4. Föregående protokoll, bilaga 1 Beslut att styrelsen lägger föregående protokoll till handlingarna.

263 ~ Uddevallahem 5. Tertialbokslut 2, Bostadsstiftelsen Uddevallahem och underliggande dotterbolag bilaga 2 Ekonomichefen redovisade utfall i de olika intäkts- och kostnadsposterna för tertial 2, samt prognos för helåret. Beslut att styrelsen godkänner tertialbokslut 2, Bostadsstiftelsen Uddevalla hem. 6. Attestinstruktion, bilaga 3 Revidering av attestinstruktion bland annat på grund av nyanställning av Jennie Bergh, vår nya KMAsamordnare. Beslut att styrelsen godkänner attestinstruktionen. 7. Finansrapport, bilaga 4 Beslut att styrelsen tagit del av informationen. 8. Granskning Deloitte Revisionsföretaget Deloitte har fått i uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer att närmare granska nämnder, bolag och stiftelser utifrån ärendehantering av allmänna handlingar, investeringar och underhåll, samt tillämpande av aktiebolagslagens krav på protokoll. Rekommendationen från Deloitte är att upprätta rutiner för ärendehantering. Vidare rekommenderar Deloitte att Uddevallahem upprättar formaliserad dokumentation gällande investeringar för att effektivisera liknande investeringsprojekt i framtiden. Deloittes inrådan rörande protokoll är att beslut beskrivs tydligt för läsaren. Beslut att styrelsen ger vd i uppdrag att se över samt återrapportera en skriftlig rutin avseende hantering av allmänna handlingar. att styrelsen anser att dokumentationen gelilande investering och underhåll uppfyller behovet av adekvat information, innebärande att nuvarande rapportering bibehålls på nuvarande nivå. att styrelsen anser att dokumentationen gällande protokoll uppfyller behovet av adekvat information, innebärande att nuvarande protokoll bibehålls på nuvarande nivå. 9. Fastighet och Projekt bilaga 5 a-f Fastighetschefen redogjorde för statusen och upparbetade kostnader i Uddevallahems i nvesteri ngsprojekt. Beslut att styrelsen tagit del av informationen. 1 O. VD:s rapport Ledningen har gjort en analys av nuläget och de utvecklings- och ROT -projekt vi står inför. Baserat på detta presenterade led ningen ett antal förslag till beslut åt styrelsen, med önskemål om återkoppling under hösten. Förslagen till beslut som lades fram att Uddevallahem skall effektivisera driftnettot med 5 % - Uddevallahem jmf riket att prioriteringsordning av ROT-projekt genomförs enligt förslag.

264 Uddevallahem att omfattning av ROT-projekt genomförs enligt program med undantag av fastigheter i c-läge enligt extern värdering. att företagets utvecklingsprojekt aggregeras upp i värdekedjan innan utvärdering/bes/ut fattas. försäljning av fastigheter som inte är kärnverksamhet (omsorgsfastigheter). 11. Marknad och kommunikation, bilaga 6 Kommunikationsansvarig redogjorde för kampanj- och marknadsbearbetning avseende Uddevallahems nyproduktioner. Beslut att styrelsen tagit del av informationen. 12. Per Capsulam l förvärv Stuga 51 i Brf Gullholmsbaden bilaga 7 a-i Uddevallahem har i bred majoritet fattat ett per capsulam-beslut avseende ett förvärv av stuga 51 i Brf Gullholmsbaden. stugan kommer användas till uthyrning internt och externt och är en strategi för att stärka Uddevallahems position som en attraktiv arbetsgivare. Beslut Per Capsulam av styrelsens fem ordinarie och fem ersättare bekräftade följande personer sitt bifall till förvärv. Paula Berger, David Sahlsten, Björn Skår, Kerstin Joelsson-Wallsby, Annelie Högberg, Bierand Haliti, Anna Karin Palm, Torbjörn Larsson, Sebastian Johansson. Ersättare Stig Olsson responderade ej på mai/et. 13. Övrigt Verklig huvudman bilaga B De flesta företag och föreningar ska anmäla verklig huvudman till Bolagsverket senast den 1 februari En verklig huvudman är den eller de personersom ytterst äger eller kontrollerar exempelvis ett företag eller en förening. En verklig huvudman kan också vara den el ler de personer som tjänar på att någon annan agerar åt dem. Beslut att styrelsen noterar att eftersom Uddevalla kommun har bestämmande inflytanden i Bostadsstiftelsen Uddevallahem och dess dotterbolag så behöver inte verklig huvudman anmälas till Bolagsverket. 14. Tid för ordinarie styrelsesammanträde 17 november Sammanträdets avslutning Ordförande Justerare

265 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2017/00232 Granskning av investeringar och underhåll av anläggningar Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte AB granskat om Uddevalla kommun och Uddevalla kommuns bolag och stiftelser har en ändamålsenlig process för sina investeringar och sitt underhåll av anläggningar. Granskningsrapporten innehåller åtta iakttagelser med förslag på rekommendationer. Rapporten pekar framförallt på långa ledtider i processen och att kvaliteten på beslutsunderlagen behöver bli bättre. De flesta iakttagelserna berör inte enbart en specifik nämnd utan investeringsprocessen som helhet. Samtliga rekommendationer som beskrivs i granskningsrapporten hanteras i en pågående revidering av investeringsprocessen. Arbetet leds av kommunledningskontorets ekonomiavdelning och samhällsbyggnadsförvaltningen deltar i både arbetsgruppen och med referensgrupper för att bidra till en effektivare investeringsprocess. Förslaget som nu håller på att tas fram innebär bland annat krav på tydligare behovsanalyser, beskrivning av nyttan, noggrannare ekonomiska kalkyler samt förbättrad uppföljning, kommunikation och utvärdering av investeringsprojekt. Revideringen av investeringsprocessen är uppdelad i två etapper. Den första etappen sträcker sig från när ett behov uppstår till beslut om igångsättning i kommunfullmäktige. Etapp ett är klar i juni och därefter ska förslaget gå på remiss till alla nämnder och till kommunrevisionen. Etapp två startar till hösten och sträcker sig från projektstart till utvärdering. Rekommendationerna i rapporten gäller framförallt förslag för att uppnå en mer ändamålsenlig process men en iakttagelse innebär dock att gällande investeringspolicy inte följs. Det kunde inte verifieras för samtliga investeringar som överstiger budgeten med 10 % att dessa överlämnats till kommunstyrelsen för omprövning. Rutinen hanteras i pågående revidering av investeringsprocessen men behöver också åtgärdas omedelbart utifrån gällande policy genom kontroll och eventuell avvikelsehantering från förvaltningen. Förslagsvis förbättras kontrollen i samband med controllerrapporterna. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår samhällsbyggnadsnämnden att som åtgärder till följd av granskningen framförallt hänvisa till den pågående revideringen av investeringsprocessen och till det kommande förslaget med förbättringsåtgärder för en mer ändamålsenlig process för investeringar och underhåll av anläggningar. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

266 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Forts. 242 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att med anledning av granskning av investeringar och underhåll av anläggningar ge förvaltningschefen i uppdrag att säkerställa kontroll och avvikelsehantering av investeringsbudget som överstiger 10 % samt att som övriga åtgärder hänvisa till pågående revidering av investeringsprocessen Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Tobias Andreasson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Samhällsbyggnad Kommunrevisionen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

267 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(2) Dnr SBN 2017/00232 Handläggare Enhetschef Paula Nyman Telefon Granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, revisionsrapport Sammanfattning På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte AB granskat om Uddevalla kommun och Uddevalla kommuns bolag och stiftelser har en ändamålsenlig process för sina investeringar och sitt underhåll av anläggningar. Granskningsrapporten innehåller åtta iakttagelser med förslag på rekommendationer för nämnderna. Rapporten pekar framförallt på långa ledtider i processen och att kvaliteten på beslutsunderlagen behöver bli bättre. De flesta iakttagelserna berör brister i investeringsprocessen som helhet. Rekommendationerna som beskrivs i granskningsrapporten hanteras i en pågående översyn av investeringsprocessen. Arbetet leds av kommunledningskontorets ekonomiavdelning och samhällsbyggnadsförvaltningen deltar i arbetsgruppen och i referensgrupper. Förslaget som nu håller på att tas fram innebär bland annat krav på tydligare behovsanalyser, beskrivning av nyttan, noggrannare ekonomiska kalkyler samt förbättrad uppföljning och utvärdering av investeringsprojekt. Översynen av investeringsprocessen är uppdelad i två etapper. Den första etappen sträcker sig från när ett behov uppstår till beslut om igångsättning i kommunfullmäktige och kommer att gå på remiss till alla nämnden under hösten. Etapp kommer att sträcka sig från projektstart till utvärdering. Det kunde enligt granskningsrapporten inte verifieras att samtliga investeringar som överstiger budgeten med 10 % är överlämnade till kommunstyrelsen för omprövning. Enligt policyn kan dock avvikelser kompenseras med besparingar inom andra projekt inom nämndens investeringsbudget men detta behöver dokumenteras tydligare i samband med uppföljning av investeringarna. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att åtgärden är att säkerställa kontroll och dokumentation. För övriga åtgärder hänvisas till den pågående översynen av investeringsprocessen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Rapport avseende granskning av investeringar och underhåll av anläggningar

268 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 2(2) Dnr SBN 2017/00232 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att med anledning av granskning av investeringar och underhåll av anläggningar ge förvaltningschefen i uppdrag att säkerställa kontroll, dokumentation och avvikelsehantering av investeringar där budget överstiger 10 % samt att som övriga åtgärder hänvisa till pågående översyn av investeringsprocessen Carina Johansson Förvaltningschef Paula Nyman Enhetschef Expediera till Kommunrevisionen

269 Protokoll Socialnämnden Dnr SN 2017/00090 Granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, revisionsrapport Sammanfattning Deloitte AB har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat om Uddevalla kommun har en ändamålsenlig process för investeringar och underhåll av anläggningar. Deloitte AB har genom granskningen gjort ett antal iakttagelser och lämnat rekommendationer till förändrade arbetssätt. De rekommendationer som tas upp i granskningsrapporten hanteras i den pågående översynen av kommunens investeringsprocess som ekonomiavdelningen gör. Översynen är uppdelad i 2 etapper, den första är från när behov uppstår till slutligt beslut för igångsättning, den andra är från beslut om igångsättning till slutredovisning. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Rapport avseende granskning av investeringar och underhåll av anläggningar Beslut Socialnämnden beslutar att som svar på granskningen lämna socialtjänstens tjänsteskrivelse, samt att denna paragraf förklaras omedelbart justerad. Vid protokollet Charlotte Larsson Justerat Stefan Skoglund, Blerand Haliti Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Charlotte Larsson Expedierat Kommunrevisorerna Kommunstyrelsen Lokalplanerare Administrativ chef Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

270 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 1(2) Dnr SN 2017/00090 Handläggare Administrativ chef Lars Alfredsson Telefon Granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, revisionsrapport Sammanfattning Deloitte AB har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat om Uddevalla kommun har en ändamålsenlig process för investeringar och underhåll av anläggningar. Deloitte AB har genom granskningen gjort ett antal iakttagelser och lämnat rekommendationer till förändrade arbetssätt. De rekommendationer som tas upp i granskningsrapporten hanteras i den pågående översynen av kommunens investeringsprocess som ekonomiavdelningen gör. Översynen är uppdelad i 2 etapper, den första är från när behov uppstår till slutligt beslut för igångsättning, den andra är från beslut om igångsättning till slutredovisning. Beslutsunderlag Rapport , Deloitte AB, Granskning av investeringar och underhåll av anläggningar. Socialtjänstens tjänsteskrivelse Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som svar på granskningen lämna socialtjänstens tjänsteskrivelse Ärendebeskrivning Under våren har ekonomiavdelningen på kommunledningskontoret startat en översyn av kommunens investeringsprocess. Översynen görs i två etapper och görs av en mindre arbetsgrupp och arbetet förankras löpande i en referensgrupp med representanter från förvaltningarna. Flertalet av de iakttagelser och rekommendationer som revisorerna tar upp i sin rapport behandlas inom ramen för översynen. De flesta rekommendationerna handlar om kommunens övergripande process kring investering och underhåll.

271 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 2(2) Dnr SN 2017/00090 En punkt bland rekommendationerna vill socialtjänsten uppmärksamma Rekommendation: Säkerställ att samtliga lokalärenden för Uddevalla kommuns nämnder går via lokalförsörjningsgruppen för att uppnå maximalt utnyttjande av kommunens lokalresurser. Socialtjänsten vill framföra, för att detta ska vara möjligt måste lokalförsörjningsgruppen även behandla byggnads-/investeringsärenden som är av akut karaktär, dvs. projekt där behovet är så tidsmässigt akut att en normal planeringsprocess inte är möjlig. Förvaltningarna bör även kunna direktkontakta samhällsbyggnadsförvaltningen och lokalstrateg i akuta lokalfrågor. Malin Krantz Socialchef Lars Alfredsson Administrativ chef Expediera till Kommunrevisionen Socialchef Lokalplanerare Administrativ chef

272 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2017/00358 Deloitte - Revisorsrapport gällande investeringar och underhåll av anläggningar Sammanfattning Deloitte AB har av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun fått uppdraget att granska investeringar och underhåll av anläggningar i Uddevalla kommun och kommunens bolag och stiftelser. Den revisionsfråga som ställs är: Har Uddevalla kommun samt Uddevalla kommuns bolag och stiftelser en ändamålsenlig investeringsoch underhållsprocess? Deloitte s bedömning är att Uddevalla kommun och kommunens bolag och stiftelser till viss del har en ändamålsenlig investerings- och underhållsprocess och har genom granskningen gjort ett antal iakttagelser och lämnat ett antal rekommendationer till förändrade arbetssätt. Beslutsunderlag Rapport avseende granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, Deloitte, Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på granskningen lämna förvaltningens tjänsteskrivelse Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Robert Wendel (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Pernilla Gustafsson Expedierat Kommunrevisorerna Uddevalla Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

273 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2017/00358 Handläggare Förvaltningschef Hans-Lennart Schylberg Telefon Deloitte - Revisorsrapport gällande investeringar och underhåll av anläggningar Sammanfattning Deloitte AB har av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun fått uppdraget att granska investeringar och underhåll av anläggningar i Uddevalla kommun och kommunens bolag och stiftelser. Den revisionsfråga som ställs är: Har Uddevalla kommun samt Uddevalla kommuns bolag och stiftelser en ändamålsenlig investeringsoch underhållsprocess? Deloitte s bedömning är att Uddevalla kommun och kommunens bolag och stiftelser till viss del har en ändamålsenlig investerings- och underhållsprocess och har genom granskningen gjort ett antal iakttagelser och lämnat ett antal rekommendationer till förändrade arbetssätt. Beslutsunderlag Rapport avseende granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, Deloitte, Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att som svar på granskningen lämna förvaltningens tjänsteskrivelse Ärendebeskrivning Deloitte AB har av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun fått uppdraget att granska investeringar och underhåll av anläggningar i Uddevalla kommun och kommunens bolag och stiftelser. Den revisionsfråga som ställs är: Har Uddevalla kommun samt Uddevalla kommuns bolag och stiftelser en ändamålsenlig investeringsoch underhållsprocess? Deloitte s bedömning är att Uddevalla kommun och kommunens bolag och stiftelser till viss del har en ändamålsenlig investerings- och underhållsprocess och har genom granskningen gjort ett antal iakttagelser och lämnat rekommendationer till förändrat arbetssätt.

274 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2(2) Dnr BUN 2017/00358 Under våren har ekonomiavdelningen på kommunledningskontoret startat en översyn av kommunens investeringsprocess. Översynen görs i två etapper: Etapp 1: Från behov t.o.m. slutligt beslut för igångsättning genomförs våren Etapp 2: Från beslut om igångsättning tom slutredovisning genomförs hösten Översynen görs av en mindre arbetsgrupp och arbetet förankras löpande i en referensgrupp med representanter från samtliga förvaltningar. Flertalet av de iakttagelser och rekommendationer som revisorerna tar upp i sin rapport behandlas inom ramen för översynen. De flesta rekommendationerna handlar dessutom om kommunens övergripande process kring investering och underhåll. Det finns mot denna bakgrund ingen anledning för barn- och utbildningsförvaltningen att föregå resultatet av genomlysningen med egna synpunkter på de frågor som utredningen behandlar. En punkt bland rekommendationerna vill förvaltningen dock kommentera: Säkerställ att samtliga lokalärenden för Uddevalla kommuns nämnder går via lokalförsörjningsgruppen för att uppnå maximalt utnyttjande av kommunens lokalresurser. Kommentar: För att detta ska vara möjligt måste lokalförsörjningsgruppen även behandla byggnads-/investeringsärenden som är av akut karaktär, dvs. projekt där behovet är så tidsmässigt akut att en normal planeringsprocess inte är möjlig. På grund av historiska brister i behovsanalys, underlag och beslutsprocess samt de senaste årens oväntat stora volymökning är behovet av snabba, ofta tillfälliga, lokallösningar stort. Av effektivitetsskäl anser förvaltningen att dessa objekt bör hanteras i direktkontakt med samhällsbyggnadsförvaltningen, som dessutom bör avsätta en särskild handläggare för dessa akuta lokalbehov. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Kommunrevisorerna Kommunfullmäktige

275 Uddevalla Hamnterminal Kommunrevisionen Thomas Ottosson Uddevalla Remissvar- Rapport avseende granskning av investeringar och underhåll av anläggningar Uddevalla Hamnterminal AB (nedan kallat Bolaget) och dess styrelse har tagit del av rapporten från Deloitte avseende granskning av investeringar och underhåll av anläggningar. Bolaget lämnar här följande kommentarer: Deloittes rekommendation är att Bolaget upprättar en policy för investeringar och underhåll. Bolaget avser att ta fram en policy under hösten. Deloittes rekommendation är att Bolaget fastställer riktlinjer för när styrelsen ska informeras om eventuella avvikelser i ett investerings- eller underhållsprojekt Bolaget avser att ta fram riktlinjer under hösten. Deloittes rekommendation är att Bolaget inför en formaliserad dokumentation av genomförda investerings- och underhållsprojekt för att kunna effektivisera liknande projekt i framtiden. Bolaget har normalt sett inte den typen av större investeringseller underhållsprojekt som återkommer med jämna mellanrum. Däremot kommer bolaget att generellt se över rutinerna och dokumentationen för investeringar och större underhåll i de processbeskrivningar som under året kommer att tas fram som ett led i bolagets kvalitetsarbete i enlighet med nya krav i enlighet med regelverket i :2015. Med vänlig hälsning Uddevalla Hamnterminal AB Persson styrelsens ordförande ~l:nde All terminal operations are performed subjects to The Swedish Ports Association's General Conditions All freight forwarding are performed subjects to NSAB 2000 with the following exceptions: 6, "time guarantee" and 27 C3 "duty of insurance. The enterprise has a general lien in goods under ils control. Address Phone Org. No Bank cheque Post cheque Bastiongatan (0) info@uddevalla-hamn.se Account Account Box 543 Telefax We b VAT No UDDEVALLA +46 (0) SE

276 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00262 Granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, revisionsrapport Sammanfattning Revisionsrapporten innehåller åtta rekommendationer till förändringar/förbättringar som berör kommunens nämnder. Barn och utbildningsnämnden, socialnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden lämnar egna svar. Även berörda bolag och stiftelser lämnar egna svar. Samtliga rekommendationer har varit föremål för diskussion inom ramen för pågående översyn av investeringsprocessen. Denna översyn har tillkommit för att få till stånd en snabbare hantering av investeringsärenden. Den första etappen av denna översyn är klar vid halvårsskiftet 2017 och avser processen från att ett behov uppstår till igångsättningsbeslut. Den slutliga politiska behandlingen av förslaget sker hösten Etapp 2 som avser från igångsättning till slutredovisning sker hösten 2017 med politisk behandling våren De rekommendationer som avser hanteringen fram till beslut om genomförande (igångsättning) har behandlats i översynen där vissa kommer att föreslås genomföras. De rekommendationer som avser processen efter igångsättningsbeslutet kommer att behandlas i etapp 2. Rekommendationerna som avser delen behov till igångsättning kommer i stort sett att bli tillgodosedda i den reviderade processen. Christer Hasslebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, revisionsrapport, Beslut Kommunstyrelsen beslutar att som svar på rapporten hänvisa till redovisade kommentarer samt pågående översyn av investeringsprocessen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson, Elving Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Revisorerna Barn och utbildningsnämnden, socialnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

277 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(3) Dnr KS 2017/00262 Handläggare Ekonomichef Kenneth Erlandsson Telefon Granskning av investeringar och underhåll av anläggningar, revisionsrapport Sammanfattning Revisionsrapporten innehåller åtta rekommendationer till förändringar/förbättringar som berör kommunens nämnder. Barn och utbildningsnämnden, socialnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden lämnar egna svar. Även berörda bolag och stiftelser lämnar egna svar. Samtliga rekommendationer har varit föremål för diskussion inom ramen för pågående översyn av investeringsprocessen. Denna översyn har tillkommit för att få till stånd en snabbare hantering av investeringsärenden. Den första etappen av denna översyn är klar vid halvårsskiftet 2017 och avser processen från att ett behov uppstår till igångsättningsbeslut. Den slutliga politiska behandlingen av förslaget sker hösten Etapp 2 som avser från igångsättning till slutredovisning sker hösten 2017 med politisk behandling våren De rekommendationer som avser hanteringen fram till beslut om genomförande (igångsättning) har behandlats i översynen där vissa kommer att föreslås genomföras. De rekommendationer som avser processen efter igångsättningsbeslutet kommer att behandlas i etapp 2. Rekommendationerna som avser delen behov till igångsättning kommer i stort sett att bli tillgodosedda i den reviderade processen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Deloitte, Rapport avseende granskning av investeringar och underhåll av anläggningar , Uddevalla kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att som svar på rapporten hänvisa till redovisade kommentarer samt pågående översyn av investeringsprocessen. Ärendebeskrivning Ekonomiavdelningen vill notera att ett omfattande arbete har pågått och pågår under första halvåret 2017 med en översyn av investeringsprocessen från behov till igångsättningsbeslut. Detta arbete slutredovisas för politisk behandling senast Etapp 2 från igångsättning till slutredovisning kommer att genomföras under andra halvåret

278 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(3) Dnr KS 2017/ Flera av revisionens synpunkter från denna och tidigare revisionsrapporter i ämnet har behandlats och kommer att behandlas i denna översyn. Ekonomiavdelningens svar avser investeringsprocessen. Frågan om underhåll av anläggningar ligger utanför och förutsätts besvaras av granskade nämnder. Rekommendation. Säkerställ att samtliga lokalärenden för Uddevalla kommuns nämnder går via lokalförsörjningsgruppen för att uppnå maximalt utnyttjande av kommunens lokalresurser. Ekonomiavdelningen kommer att arbeta för att så sker. Framför allt är det nämndernas ansvar att så sker. Rekommendation Utvärdera möjligheten till att tidigarelägga beslutet avseende respektive nämnds definitiva investeringsbudget. Enligt förslaget i översynen av investeringsprocessen är målsättningen att kommunfullmäktiges beslut i juni resp. år ang. flerårsplan med investeringsplan ska utgöra igångsättningsbeslut för flertalet investeringar som anses tillräckligt klara. Rekommendation Inför tydligare krav på vilka underlag som ligger till grund för investerings- och underhållsbeslut, vad skall ingå i kalkylen, riskanalyser, alternativa investeringar etc. Eventuellt skulle även större fokus kunna läggas på behovet och framtida nytta av en investering för att därigenom skapa en bättre grund för beslutsfattarnas beslut. Översynen av investeringsprocessen innehåller krav på vilket underlag som måste finnas för att en investering ska komma med i processen. En del av detta är kalkylunderlaget. Riskanalyser ska upprättas vid behovsbeskrivningen och analysen. Översynen föreslår att det endast i undantagsfall ska redovisas alternativa utföranden/lösningar till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har och kommer även fortsättningsvis att ha rätten och möjligheten att besluta att alternativ ska redovisas. Behov och framtida nytta är idag i tillräckligt fokus och bedöms inte särskilt behöva utvecklas vidare. Rekommendation Utvärdera möjligheten till att vissa typer av investeringsprojekt inte behöver omprövas i investeringsplanen varje år i investeringsplanen för att därigenom kunna öka investeringstakten inom de områden som det behövs. Kommer att ske i den nya processen. Objekt med redan fattat igångsättningsbeslut medtas för att investeringsplanen utifrån det finansiella åtagandet ska kunna redovisas.

279 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(3) Dnr KS 2017/00262 Rekommendation Arbeta med att förbättra kommunikationen mellan beställande nämnd och samhällsbyggnadsförvaltningen för att säkerställa att pågående investerings- och projektprojekt blir ändamålsenliga. Kommer att förbättras i den nya processen med bland annat förbättrad behovsbeskrivning och analys. Rekommendation För att säkerställa att samhällsbyggnadsförvaltningens kalkyler håller en hög kvalitet är det viktigt att införa ett strukturerat arbete för att säkerställa att de underlag samhällsbyggnadsförvaltningen får in från övriga förvaltningar inför upprättandet av kalkyl håller en hög kvalité. Det behövs även att en gedigen behovsanalys är bifogad för att kalkylen ska kunna bli så träffsäker som möjligt. Kommer att förbättras i den nya processen med förbättrad behovsbeskrivning och analys och det övriga underlag som kommer att krävas för att en investering ska komma med i investeringsprocessen och slutligen i investeringsplanen. Rekommendation Säkerställ att rutinerna avseende att samtliga investeringar som beräknar överstiga budget med mer än 10 % överlämnas till kommunstyrelsen för prövning och nytt beslut efterlevs. Kommer att behandlas i etapp 2 i översynen av investeringsprocessen. Rekommendation Inför en formaliserad dokumentation av genomförda investerings- och underhållsprojekt för att kunna effektivisera liknande investeringsprojekt i framtiden. Vår bedömning är att vissa typer av investeringsprojekt som utförs med jämna mellanrum, till exempel projektbyggandet av förskolor, skulle kunna effektiviseras om lärdomar och kunskaper från en tidigare investering delades inom organisationen. Ekonomiavdelningen utgår från att detta sker redan idag. Förbättringar kan alltid ske. Peter Larsson Kommundirektör Kenneth Erlandsson Ekonomichef Expediera till

280 . :} i' 'i"'7 _f '- /...v,,. i 2 l r~ Jo- ~+-lihz i Kommunrevisionens 1 ormörande Thomas Ottosson thomas.ottosson(ä1ndclevalla.se S t Kommentar till erhållna rapporter över av lekmannarevisionen utförd granskning av investeringar och underhåll av anläggningar i Uddevalla kommuns nämnder och bolag I rapportema framkotruner inga väsentli ga brister gäl lande investerings- och underhållsrutin i Uddevalla Energi AB med dotterbolag. Vår bedömning är att inget behov av åtgärd eller förändring av nuvarande rutiner föreligger. Uddevalla ~ D~ L,~N~ Björn Wolgast Verkställande direktör An:a0~5.(J/IJ(f-- Styrelsens ordförande l (l) ADRESS Strömberget 451 Bl Udd eval la TELEFON FAX E POST info@udclevallaenergi.se uddevallaenerg i.se ORG.NR VAT SES l

281 Kommunens revisorer Till: - Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden - Uddevalla Energi AB, Uddevalla Hamnterminal AB - Stiftelsen Uddevallahem, Stiftelsen Ljungskilehem - Kommunfullmäktige för kännedom Granskning av investeringar och underhåll av anläggningar På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har Deloitte AB granskat om Uddevalla kommun och Uddevalla kommuns bolag och stiftelser har en ändamålsenlig process för sina investeringar och sitt underhåll av anläggningar. Granskningen visar att Uddevalla kommun och kommunens bolag och stiftelser till viss del har en ändamålsenlig investerings- och underhållsprocess. I granskningen gjordes ett antal iakttagelser, bland annat att de underlag som ligger till grund för kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut bör innehålla mer detaljerade kalkyler och behovsanalyser för att göra det möjligt för politikerna att fatta välgrundade och korrekta investeringsbeslut. Vidare finns det utöver en efterkalkyl inget krav på en formaliserad dokumentation avseende den uppföljning som görs av genomförd investering. Några bolag/stiftelser har inte heller några specifika policys för investeringar och underhåll. Granskningsrapporten innehåller iakttagelser och förslag på rekommendationer och översänds med önskemål att senast den 15 augusti 2017 erhålla ett svar på vilka åtgärder som styrelsen, nämnden, bolaget och stiftelsen ämnar vidta med anledning av de bedömningar och förslag på rekommendationer som redovisas i rapporten. Svar önskas elektroniskt till kommunrevisionens ordförande, thomas.ottosson@uddevalla.se. Uddevalla den 18 april 2017 Thomas Ottosson Ordförande Mauritz Eliasson Vice ordförande

282 Rapport avseende granskning av investeringar och underhåll av anläggningar Uddevalla kommun Januari 2016 Pernilla Lihnell, Jonas Söderberg, Sara Hansson 1

283 Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 6 2. Granskningsresultat 8 3. Diskussion och bedömning 17 2

284 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund Deloitte AB har av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun fått uppdraget att granska investeringar och underhåll av anläggningar i Uddevalla kommun och kommunens bolag och stiftelser. Bakgrunden till granskningen är att Uddevalla kommun samt Uddevalla kommuns bolag och stiftelser årligen genomför stora investeringar och underhåll av sina anläggningar. De förtroendevalda revisorerna i kommunen och lekmannarevisorerna i bolagen har utifrån sitt väsentlighet- och riskarbete identifierat investeringar och underhåll av anläggningar som ett kritiskt område att granska närmare. Revisionsfråga Har Uddevalla kommun samt Uddevalla kommuns bolag och stiftelser en ändamålsenlig investerings- och underhållsprocess? Svar på revisionsfråga Vår bedömning är att Uddevalla kommun och kommunens bolag och stiftelser till viss del har en ändamålsenlig investerings- och underhållsprocess. Vi har genom vår granskning gjort följande iakttagelser och rekommendationer: Iakttagelser Nämnder Vi noterar att samtliga av förvaltningarnas lokalärenden i nuläget inte går via lokalförsörjningsgruppen. Vår granskning av utvalda nämnder visar att det finns en risk att viktiga investeringsprojekt skjuts upp på grund av att tidsramen mellan att en definitiv investeringsbudget är satt och att det nya budgetåret börjar är väldigt snäv. Genom intervju uttrycks att de underlag som ligger till grund för kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut bör innehålla mer detaljerade kalkyler och behovsanalyser för att möjliggöra för politikerna att fatta välgrundade och korrekta investeringsbeslut. Då investeringsplanen omprövas varje år i samband med den årliga verksamhetsplanen och budgetprocessen händer det att beslutade investeringar skjuts upp eller tas bort från investeringsplanen. Om utgifterna för en investering beräknas överstiga budget med mer än 10 % ska projektet överlämnas till kommunstyrelsen för prövning. Vi har inte kunnat verifiera att det sker för samtliga investeringar som överstiger budget med mer än 10 % överlämnas till kommunstyrelsen för prövning och nytt beslut. 3

285 Kommunikationen mellan beställande nämnd och samhällsbyggnadsförvaltningen fungerar i inte fullt ut, då löpande återkoppling inte alltid sker under investeringens gång. Utfallet av samhällsbyggnadsförvaltningens kalkyler är också väldigt beroende av att beställande förvaltning gör en bra behovsanalys. Utöver en efterkalkyl finns det inget krav på en formaliserad dokumentation avseende den uppföljning som genomförs av genomförd investering. Det finns ingen strukturerad dokumenterad kunskapsåterföring inom organisationen efter avslutat investeringsprojekt. Bolag och stiftelser Uddevalla Hamnterminal AB har ingen specifik upprättad policy för investeringar och underhåll. Uddevalla Hamnterminal AB har ingen specifik gräns för när styrelse ska informeras om ett investerings- eller underhållsprojekts avvikelse gentemot budget. Det saknas en formaliserad dokumentation av genomförda investeringsoch underhållsprojekt. Det finns ingen strukturerad dokumenterad kunskapsåterföring inom organisationen efter avslutat investeringsprojekt. Rekommendationer Utifrån ovan iakttagelser rekommenderar vi Uddevalla kommuns granskade nämnder, bolag och stiftelser följande: Nämnder Säkerställ att samtliga lokalärenden för Uddevalla kommuns nämnder går via lokalförsörjningsgruppen för att uppnå maximalt utnyttjande av kommunens lokalresurser. Utvärdera möjligheten till att tidigarelägga beslutet avseende respektive nämnds definitiva investeringsbudget. Inför tydligare krav på vilka underlag som ligger till grund för investerings- och underhållsbeslut, vad skall ingå i kalkylen, riskanalyser, alternativa investeringar etc. Eventuellt skulle även större fokus kunna läggas på behovet och framtida nytta av en investering för att därigenom skapa en bättre grund för beslutsfattarnas beslut. Utvärdera möjligheten till att vissa typer av investeringsprojekt inte behöver omprövas i investeringsplanen varje år i investeringsplanen för att därigenom kunna öka investeringstakten inom de områden som det behövs. Arbeta med att förbättra kommunikationen mellan beställande nämnd och samhällsbyggnadsförvaltningen för att säkerställa att pågående investerings- och projektprojekt blir ändamålsenliga. För att säkerställa att samhällsbyggnadsförvaltningens kalkyler håller en hög kvalitet är det viktigt att införa ett strukturerat arbete för att säkerställa att de underlag samhällsbyggnadsförvaltningen får in från övriga förvaltningar inför upprättandet av kalkyl håller en hög kvalité. 4

286 Det behövs även att en gedigen behovsanalys är bifogad för att kalkylen ska kunna bli så träffsäker som möjligt. Säkerställ att rutinerna avseende att samtliga investeringar som beräknar överstiga budget med mer än 10 % överlämnas till kommunstyrelsen för prövning och nytt beslut efterlevs. Inför en formaliserad dokumentation av genomförda investerings- och underhållsprojekt för att kunna effektivisera liknande investeringsprojekt i framtiden. Vår bedömning är att vissa typer av investeringsprojekt som utförs med jämna mellanrum, till exempel projektbyggandet av förskolor, skulle kunna effektiviseras om lärdomar och kunskaper från en tidigare investering delades inom organisationen. Bolag och stiftelser Vi rekommenderar Uddevalla Hamnterminal AB att upprätta en policy för investeringar och underhåll för att på så sätt klargöra vilka rutiner och riktlinjer som organisationen ska efterleva gällande investeringar och underhåll. För att säkerställa att beslut tas i rätt instans rekommenderar vi att Uddevalla Hamnterminal fastställer riktlinjer för när styrelse ska informeras om ett investerings- eller underhållsprojekts eventuella avvikelse. Vi rekommenderar samtliga granskade bolag och stiftelser att införa en formaliserad dokumentation av genomförda investerings- och underhållsprojekt för att kunna effektivisera liknande investeringsprojekt i framtiden. 5

287 1. Inledning 1.1 Uppdrag Deloitte AB har av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun fått uppdraget att granska investeringar och underhåll av anläggningar i Uddevalla kommun och kommunens bolag och stiftelser. 1.2 Bakgrund Uddevalla kommun samt Uddevalla kommuns bolag och stiftelser genomför årligen stora investeringar och underhåll av sina anläggningar. De förtroendevalda revisorerna i kommunen och lekmannarevisorerna i bolagen har utifrån sitt väsentlighet- och riskarbete identifierat investeringar och underhåll av anläggningar som ett kritiskt område att granska närmare. 1.3 Syfte Syftet med granskningen har varit att kontrollera om Uddevalla kommun och Uddevalla kommunens bolag och stiftelser har en ändamålsenlig process för sina investeringar och sitt underhåll. 1.4 Revisionsfråga Granskningens revisionsfråga är: har Uddevalla kommun samt Uddevalla kommuns bolag och stiftelser en ändamålsenlig investerings- och underhållsprocess? Underliggande frågeställningar Granskningen har även syftat till att besvara följande underliggande revisionsfrågor: Finns långsiktiga investerings- och underhållsplaner? Hur bryts de långsiktiga investerings- och underhållsplaner ner och fördelas mellan olika åren? Vilken analys utförs avseende avvikelse mellan beslutad investeringsunderhållsplan och faktiskt utfall? Hur sker kalkylering av investerings- och underhållsnivåer? Finns en ändamålsenlig organisation och resurser för att upprätta tillfredsställande kalkyler och investerings- och underhållsbudgetar? Vilka underlag finns inför beslut av investerings- underhållsplan. Hur ser underlagen ut samt hur presenteras de för nämnd/styrelse? Hur fungerar beslutsprocessen vid större ändringar och tilläggsarbeten jämfört med ursprungsbeslut? Vilken samverkan sker mellan projektledare och beställare under investerings- underhållsprocessen? Vilka uppföljningar/utvärderingar görs av utförd investering/underhåll? Görs efterkalkyler, utförs bedömning avseende om effekten blev som 6

288 tänkt, görs analys avseende orsaken till eventuella ändringar och tilläggsarbeten? På vilket sätt sker kunskapsåterföring inom organisationen efter utförd investering/underhållsarbete? 1.5 Revisionskriterier Revisionskriterier mot vilka bedömningarna i granskningen ställts har varit: Policys och riktlinjer för investeringar/underhåll i kommunen och bolagen/stiftelserna. Delegationsordningar och attestregler Övriga relevanta styrdokument 1.6 Metod och avgränsning Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Intervjuer har skett med ansvariga för investeringar inom kommunen där representanter från samhällsbyggnadsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden intervjuats. Vidare har intervjuer med VD och ekonomichef från de kommunalt helägda bolagen, Uddevalla Energi AB, Uddevalla Hamnterminal AB samt Uddevalla kommuns stiftelser Uddevallahem och Ljungskilehem genomförts. Avgränsning Granskningen är avgränsad till ovanstående revisionsfråga och underliggande frågeställningar. Granskningen har genomförts på följande nämnder och bolag/stiftelser Socialnämnden, Barn- och utbildningsnämnd Samhällsbyggnadsnämnden Uddevalla Hamnterminal AB Uddevalla Energi AB Uddevallahem/Ljungskilehem* *Ljungskilehem och Uddevallahem kommer i denna granskning att ses som samma bolag och gå under beteckningen Uddevallahem då all Ljungskilehems administration sköts av Uddevallahem. 7

289 2. Granskningsresultat Utifrån genomförda dokumentstudier och intervjuer presenteras i följande kapitel resultatet av genomförd granskning. 2.1 Rutiner och riktlinjer Uddevalla kommuns nämnder Utifrån genomförda intervjuer och dokumentstudier framgår att Uddevalla kommun har en dokumenterad investeringspolicy som tydliggör tillvägagångssättet vid genomförande av investeringar. Enligt dokumentet Investeringspolicy (reviderad ) framgår följande: Med investering menas anskaffning av tillgångar för stadigvarande bruk eller innehav som beräknas ha en nyttjandeperiod överstigande tre år samtidigt som anskaffningsvärdet överstiger ½ prisbasbelopp ( kronor enl års tabell). Beslut om och genomförande av investeringar ska ske på ett sätt som överensstämmer med den av kommunfullmäktige beslutade visionen samt målen för kommunen som tillexempel kommunfullmäktiges styrkort och tvärsektoriella program för miljö och integration. Respektive nämnd ska upprätta investeringsplaner för närmaste 3- årsperiod. Vidare ska varje nämnd upprätta en lokalresursplanering på kort (1-3 år) och lång sikt (4-10 år). Investeringsplan och lokalresursplan ska vara knuten till den årliga verksamhetsplaneringen och vara med som en del i den årliga flerårsplanen. Investeringarnas sammanlagda omfattning styrs ytterst av de finansiella mål som kommunfullmäktige fastställer för varje mandatperiod. Besluten om vilka investeringar som görs ska vara väl underbyggda och olika handlingsalternativ ska belysas. Utöver syfte och mål med investeringen ska samtliga investeringar som överstiger 250 prisbasbelopp samt strategiska investeringar särredovisas och det ska finnas en noggrant framtagen investeringskalkyl, omfattande såväl investeringskostnader som framtida driftskostnader/intäkter. Investeringsprojekt som inte är upptaget i gällande budget ska överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Grundprincipen är att en investering bedöms och prioriteras utifrån de ekonomiska, verksamhetsmässiga och miljömässiga effekter som den beräknas ge upphov till under sin nyttjandetid. Investeringsplan Utifrån genomförda intervjuer framgår att i samband med den årliga verksamhetsplaneringen och budgetprocessen som utgör underlag för kommunens flerårsplan ansvarar respektive förvaltning/nämnd för att 8

290 identifiera och prioritera sina investerings- och underhållsbehov för de närmaste tre åren. Underlagen till denna bedömning består av prognoser och bedömningar för framtida behov, exempelvis elevunderlag och status på befintliga lokaler. Förvaltningarna utarbetar sina flerårsplaner, i vilken investeringsplanen ingår, i mars-april varje år inför kommande år. Kommunfullmäktige tar därefter beslut om flerårsplanen i juni och fastställer därmed ramarna för investeringar och underhåll under de kommande åren. Därefter prioriterar respektive nämnd, med utgångspunkt från tilldelat kommunbidrag och kommunfullmäktiges eventuella direktiv, om vilka investeringar och vilket underhåll som är möjliga att genomföra. Respektive nämnd presenterar i november sin investeringsplan för kommande år för kommunfullmäktige i samband med beslut om verksamhetsplan och internbudget. Slutligt beslut rörande investeringsbudget fattas av kommunstyrelsen i december. Investeringsbehov identifieras av förvaltning. Budgetdialog förs. (april) KF beslutar om flerårsplan. Nämnden tar fram investeringsbudget inom dessa ramar. (juni) Slutlig investeringsbudget beslutas av KS. (nov-dec) De intervjuade anser att gränsdragningen mellan investeringar och underhåll är svårdefinierad då de centrala riktlinjerna är otydliga. Beroende på vilken bedömning som görs av nämnderna själva så redovisas underhållet antingen som investering eller som underhåll, vilket påverkar nämndens investeringsplan och underhållsplan. Av granskade nämnder är det enbart samhällsbyggnadsnämnden som har en särskild plan för underhåll. Detta beror på att samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för kommunens fastigheter och blir därmed i de flesta fall ansvariga för underhållet på kommunens fastigheter. Under våra intervjuer har det framkommit att de intervjuade anser att det finns en otydlighet i beslutsfattandet avseende kommunens investeringar. Intervjuade förvaltningar önskar tidigare besked om prioriterade investeringar från politiskt håll för att kunna upprätta mer träffsäkra investeringsplaner redan när flerårsplanen presenteras. I dagsläget utarbetar respektive förvaltning grova investeringsbudgetar under våren men saknar enligt intervju tydliga direktiv från nämnden avseende vilka investeringar som ska prioriteras. Därefter dröjer det fram till november innan nämnden presenterar sin prioritering av investeringarna, trots att kommunfullmäktige gett respektive nämnd ramar för investeringar i juni. Då investeringsplanen berör investeringar och underhåll för nästkommande år kan det därmed bli ont om tid för förvaltningarna att hinna utforma kravspecifikationer och genomföra upphandlingar. 9

291 I samband med den årliga budgetdialogen och upprättandet av respektive nämnds flerårsplan så omprövas samtliga investeringar som ligger med i föregående års investeringsplan. Detta innebär enligt de intervjuade att flertalet investeringar som beslutade i den fleråriga investeringsplanen föregående år faller bort ifall prioriteringen av vilka investeringar ändras. Flertalet av de intervjuade anser att vissa typer av investeringsbeslut inte bör omfattas av årliga revideringar då de anser att det finns investeringar som måste göras men som i dagsläget försenas på grund av den årliga revideringen och som riskerar att falla bort på grund av ändrat politiskt styre. Lokalförsörjningsgruppen Majoriteten av de investeringar och underhåll som genomförs inom granskade nämnder berör lokaler. Uddevalla kommun beslutade därav 2006 att anta policyn: Riktlinjer för lokalförsörjning. I dessa riktlinjer finns antaget hur kommunens arbete kring lokalförsörjning ska bedrivas. I dessa riktlinjer framgår även att det skall finnas en lokalförsörjningsgrupp med syfte att matcha förvaltningarnas lokalbehov med tillgängliga resurser. Lokalförsörjningsgruppen ska verka för att samordna lokalfrågor över förvaltningsgränserna samt vara ett stöd och bollplank till förvaltningarna i lokalfrågor. År 2015 var det första året som Strategisk samhällsplanering på kommunledningskontoret ledde gruppen. Under intervjuer och genom dokumentstudier av Uddevalla kommuns Riktlinjer för lokalförsörjning samt Lokalförsörjningsplan framgår att respektive förvaltning ansvarar, i samband med att flerårsplanen tas fram, för att lägga fram sitt behov av lokaler på både kort (1-3 år) och lång sikt (4-10 år). Det är därefter lokalförsörjningsgruppens uppgift att samordna samtliga förvaltningars lokalbehov och sammanställa ett aggregerat förslag till kommunfullmäktige avseende prioritering av investeringar. Investeringarna ska prioriteras utifrån följande faktorer: Stor effekt i förhållande till investering Snabb effekt Politiska beslut För att lösa arbetsmiljöproblem eller liknande Lokalförsörjningsgruppens prioriteringslista omnämns som lokalförsörjningsplanen och läggs som en bilaga till förvaltningarnas investeringsplaner som presenteras för kommunfullmäktige. Denna lokalförsörjningsplan revideras och rullas fram ett år i taget i samband med den årliga verksamhetsplaneringen. Från genomförda intervjuer lyfts åsikten att trots att avsikten med lokalförsörjningsplanen är långsiktighet i framtida investeringar är det i praktiken en ettårig plan eftersom den, i likhet med förvaltningarnas flerårsplaner, omprövas varje år. Lokalförsörjningsgruppens arbete leds av lokalstrateg från Strategisk samhällsplanering på kommunledningskontoret. I lokalförsörjningsgruppen 10

292 deltar representanter från samtliga förvaltningar, ekonomichef, fastighetschef, mark och exploateringschef samt planchef. Målsättningen är att samtliga lokalärenden ska passera genom lokalförsörjningsgruppen, för att få en effektiv lokalförsörjning. Enligt de intervjuade så fungerar detta inte fullt ut i dagsläget då samtliga lokalärenden inte går igenom lokalförsörjningsgruppen. Uddevalla kommuns bolag och stiftelser Uddevalla Energi AB Uddevalla Energi AB har upprättat dokumentet Investeringsrutin ( ) i vilken bolagens investeringsprocesser framgår. Utifrån detta dokument ska ett förslag till investering diskuteras utifrån följande aspekter: Är investeringen nödvändig att utföra? Hur mycket underhåll kräver investeringen? Kan vi skjuta på investeringen? Är det en intressant affär? Enligt Uddevalla Energi ABs dokument Investeringsrutin ska, i de fall där de inledande diskussionerna pekar på att en investering är aktuell att genomföra, samt att kostnaden för investeringen beräknas överstiga kronor, en investeringsansökan göras. Ansökan ska innehålla budget för investeringen, förkalkyl samt betalningsplan. I de fall investeringen beräknas överstiga 15 prisbasbelopp ska investeringen presenteras i investeringsrådet som består av VD, affärsområdeschef samt ekonomi- och redovisningschef. Vi har vid vår granskning tagit del av investeringsansökningar som berört investeringar som beräknats överstiga 20 tusen kronor samt investeringar som beräknats överstiga 15 prisbasbelopp. Granskade investeringsansökningar följer bolagets investeringspolicy då samtliga av ovan nämnda dokument finns med i investeringsansökan samt är undertecknade av rätt personer. Uddevallahem Uddevallahem hade vid granskningens intervjutillfälle ingen upprättad investeringspolicy upprättades dock dokumentet Investeringspolicy Uddevallahem där riktlinjer för investeringar och underhåll framgår. Utifrån detta dokument ska ett investeringsprojekt vara affärsmässigt utifrån lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag vilket bland annat innebär att investeringar måste vara ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Vidare finns en upprättad upphandlingspolicy som behandlar hur Uddevallahem måste förhålla sig till Lagen om offentlig upphandling (LOU) då investeringar och underhåll ska genomföras. 11

293 Uddevalla Hamnterminal AB Uddevalla Hamnterminal AB har ingen specifik policy/riktlinjer för investeringar och underhåll. Däremot finns det policys och dokument upprättade för upphandlingar och inköp som enligt intervju även appliceras på investeringar. Samtliga av kommunens bolag och stiftelser som ingår i granskningen arbetar med investerings- och underhållsplaner. Uddevallahem och Uddevalla Energi har 5-åriga investerings- och underhållsplaner och Uddevalla Hamnterminal har en 3-årig verksamhetsplan där investeringsoch underhållsplaner ingår. Investerings- och underhållsplanerna läggs som en bilaga till upprättade budgetar för samtliga av granskade bolag och stiftelser. Investerings- och underhållsplanerna utarbetas och beslutas först av ledningsgruppen och därefter av styrelsen. Detta innebär att styrelsen sätter ramarna för bolagens och stiftelsernas investeringar och underhåll. Precis som för kommunens granskade nämnder så revideras bolagens investerings- och verksamhetsplaner varje år. 2.2 Genomförande av investering och underhåll Uddevalla kommuns nämnder Utifrån våra intervjuer framkom att investeringarnas beslutsunderlag till nämnd och kommunfullmäktige vanligtvis består av en tjänsteskrivelser och kostnadskalkyl. Det finns inga riktlinjer avseende vilken information en tjänsteskrivelse ska innehålla utöver att kommunens investeringspolicy ska uppfyllas. För samtliga av granskade nämnder baseras kalkyleringen av investeringsoch underhållsnivåer framförallt på demografi, exempelvis elevunderlag för barn- och utbildningsnämnden. En första investeringskalkyl är enligt intervju oftast upprättad med hjälp av schablonbelopp men ju längre projektet fortskrider upprättar projektledaren en mer detaljerad kalkyl. Utifrån intervjuer och dokumentstudier har det framgått att i samband med att respektive förvaltning tar fram sin investeringsplan så stöttas de av samhällsbyggnadsförvaltningen med att ta fram kostnadskalkyler på vad investeringen beräknas kosta. Den samlade uppfattningen från intervjuer är att samhällsbyggnadsförvaltningen besitter kompetens i både ekonomigrupp och ledningsgrupp för att upprätta tillfredsställande kalkyler. De är dock beroende av en utförlig behovsanalys från beställande förvaltning eftersom kompetensen om hur lokalen ska vara utformad finns där. I de fall som samhällsbyggnadsförvaltningen behöver stöttning i att ta fram kalkyler anlitas konsulter. Under intervju framkommer att det vore önskvärt om samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontorets ekonomiavdelning gemensamt planerar kommande projekt för att på så vis få mer tydlighet i vilka projekt som ska genomföras och vad det beräknas kosta. Enligt intervju blandas i dagsläget investeringars kapital- och driftskostnader med andra kostnader som är knutna till det aktuella året, vilket enligt de intervjuade kan bli mycket missvisande då många projekt 12

294 löper över flera år och ibland blir förskjutna. Detta leder enligt de intervjuade till att investeringsprojekt som är nödvändiga och rimliga att verkställa ser ut att inte vara genomförbara på grund av att investeringen har alltför höga kostnader i kalkylen. Vi har i vår granskning tagit del av investeringskalkyler upprättade av samhällsbyggnadsförvaltningen. Dessa kalkyler består av ett excelark där planerade investeringar för de närmsta tre åren tas upp och där investeringsbeloppet är uppdelat på respektive år. Som underlag till investeringskalkylen har vi i vår granskning tagit del av en utförligare förklaring till investeringen. Dock har vi inte kunnat verifiera att investeringens mål och syfte klargörs i de beslutsunderlag som presenteras till kommunfullmäktige. Enligt Uddevalla kommuns investeringspolicy krävs ett igångsättningsbeslut för investeringen innan budgeterade medel tas i anspråk. Igångsättningsbeslutet tas i normalfallet av verksamhetsansvarig nämnd Beslut om investeringar i verksamhetslokaler tas dock av samhällsbyggnadsnämnden på beställning av den nämnd som ämnar att nyttja lokalerna. Från intervju framgår att löpande kontakt förs mellan samhällsbyggnadsförvaltningen och beställande förvaltnings verksamhetsansvarige för att beställande förvaltning ska kunna bidra med detaljkunskap och önskemål men att kommunikationen mellan beställande nämnd och samhällsbyggnadsförvaltningen inte fungerar helt problemfritt. Ett aktuellt utvecklingsprojekt inom kommunen just nu är att förbättra kommunikationen mellan beställande nämnd och samhällsbyggnadsförvaltningen. Uddevalla kommuns bolag och stiftelser Från våra intervjuer framgår att granskade bolag och stiftelser presenterar beslutsunderlag för investeringarna till sina respektive styrelser i form av kostnadskalkyler samt analyser av nuläge och förväntat resultat efter genomförd investering/underhåll. Dessa underlag presenteras vanligtvis för styrelsen på styrelsemöte och finns som en bilaga till det aktuella styrelsemötets kallelse. Utifrån intervjuer har det framkommit att granskade bolag och stiftelser anser att de själva har kompetensen till att för majoriteten av sina investerings- och underhållsprojekt kunna upprätta investeringskalkyler men i vissa fall måste extern hjälp tas in för att kunna upprätta tillfredsställande kalkyler. Vi har vid vår granskning tagit del av både kalkyler upprättade av bolagen och stiftelserna själva samt kalkyler upprättade av inhyrda konsulter. Genom intervju kan vi konstatera att det i bolagen och stiftelserna förs en tät dialog mellan projektledare och beställare för att säkerställa att investerings- eller underhållsprojekt blir ändamålsenligt. 2.3 Avvikelse från beslutad investerings- och underhållsplan Uddevalla kommuns nämnder Enligt granskade nämnders investeringspolicy framgår att i särskilda fall där omständigheterna kring ett investerings- eller underhållsprojekt är oklara eller att förutsättningarna blivit kraftigt förändrade gentemot ursprungsbeslut, krävs ytterligare ett beslut av kommunfullmäktige för att 13

295 kunna påbörja genomförandet. Påbörjade investeringar följs upp i kommunens delårsrapport. Om utgifterna för en investering beräknas överstiga budget med mer än 10 % ska projektet överlämnas till kommunstyrelsen för prövning. Enligt de intervjuade är det väldigt sällan som det inträffar att en investering överstiger budget med mer än 10 %. I vår granskning har vi tagit del av samhällsbyggnadsförvaltningens dokument Uppföljning av investeringar som upprättas till Uddevalla kommuns delårsbokslut samt årsbokslut. Där framgår att utfallet på flertalet investeringar avviker från budget med mer än 10 %. Merparten av dessa avvikelser är i dokumentet kommenterade med kommunstyrelsens beslut avseende avvikelsen. Dock finns det avvikelser på över 10 % som inte kommenterats i denna rapport och vi har i vår granskning inte kunnat verifiera att samtliga investeringar som överstiger budget med 10 % överlämnas till kommunstyrelsen för prövning. Enligt intervju med barn- och utbildningsförvaltningen sker en ständig analys av pågående investeringsprojekt och en tät dialog förs med samhällsbyggnadsförvaltningen för att säkerställa att investeringsprojektet går enligt plan. Vidare framkommer under intervju att socialförvaltningen inte anser sig ha en tät dialog med samhällsbyggnadsförvaltningen utan att avvikelser upptäcks först när investeringsprojektet är slutfört. Uddevalla kommuns bolag och stiftelser Uddevalla Energi AB I kommunens bolag och stiftelser finns likartade rutiner avseende avvikelser från investerings- och underhållsplan. Enligt Uddevalla Energi ABs dokument Investeringsrutin ska ekonomiavdelningen informeras så snart det blir känt att en investering beräknas avvika från budget med 10 %. Om avvikelsen innebär ökade kostnader ska detta lyftas till investeringsrådet som sedan beslutar om investeringen kan tilldelas ytterligare pengar. Investeringsramen beslutas ytterst av bolagets styrelse. Vid genomförd granskning har Deloitte tagit del av dokument upprättade av Uddevalla Energi då en investering avvikit med mer än 10 %. Orsak till avvikelserna var förklarade och godkännande av avvikelsen var godkända av korrekta personer i enlighet med upprättad investeringsrutin. Uddevallahem Enligt intervju med Uddevallahem ska styrelsen informeras om investeringar som beräknas avvika med mer än 5 % från ursprunglig investeringsbudget. Vid granskningstillfället uppgavs att det inte förekommit att investeringsprojekt avvikit från budget med mer än 5 % och att det därav inte behövts upprättas någon avvikelserapport. I samband med att granskningsrapporten faktakontrollerades översände bolaget en avvikelserapport avseende projekt Kurveröd ny ventilation där investeringens avvikelse gentemot budget redogjordes. 14

296 Uddevalla Hamnterminal AB Uddevalla Hamnterminal AB har ingen uttalad avvikelsegräns för när styrelsen ska informeras om investeringar som avviker från budget utan enligt intervju sker beslut om investeringar i tät dialog med bolagets styrelse och pågående investeringar följs kontinuerligt upp. 2.4 Uppföljning av investeringar och underhåll Uddevalla kommuns nämnder Enligt Uddevalla kommuns investeringspolicy ska en slutredovisning av ett investeringsprojekt genomföras så snart som möjligt efter att investeringen slutförts. Slutredovisningen skall innehålla en efterkalkyl där jämförelse görs mot investeringsbudgeten. För strategiska investeringar krävs utöver en efterkalkyl en redovisning av investeringens syfte och mål samt att driftskostnader följs upp. Rapportering avseende utfallet av investeringens budget ska ske till den instans som tagit beslutet om investeringen och då investering genomförs på beställning av annan nämnd lämnas slutredovisning till beställaren. Efter genomförd granskning kan vi konstatera att samhällsbyggnadsförvaltningen inom Uddevalla kommun är den utförande förvaltningen i majoriteten av de investeringar och underhåll som beställs av övriga nämnder. Beställande nämnd blir involverad först om budgeten för investeringen överskrids. Under intervju framgår att respektive förvaltning anser att kommunikationen med samhällsbyggnadsförvaltningen fungerar bra, dock framfördes viss oro avseende att beställande nämnd får mycket begränsad information avseende prognos på hur investeringens utfall ligger till jämfört med budget. I vår granskning har vi tagit del av samhällsbyggnadsförvaltningens dokument Uppföljning av investeringar inklusive de som samhällsbyggnad utför åt andra förvaltningar. I detta dokument listas samtliga aktuella investeringar och utfallet av utgifter jämförs med budgeterade kostnader för investeringen. Enligt detta uppföljningsdokument involveras kommunstyrelsen i projekt som överstiger budget med mer än 10 %. Dock har vi inte kunnat säkerställa att detta sker för samtliga investerings- och underhållsprojekt som överstiger budget med mer än 10 %. Enligt intervju gör samhällsbyggnadsförvaltningen enbart sifferanalysen samt kommenterar på det totala utfallet av genomförda investeringar i delårs- och helårsrapport. Deloitte har efter genomförd granskning inte kunnat verifiera att investeringens syfte och mål samt driftskostnader följs upp när en strategisk investering slutredovisas. Enligt Uddevalla kommuns dokument projektmodell framgår att projekt ska följas upp kontinuerligt samt att avslutade projekt ska genomgå en intern utvärdering. Dessa utvärderingar behöver enligt ovan nämnda dokument inte dokumenteras. Då konkreta förbättringsåtgärder framkommer ska dock dessa framgå i den slutrapport som projektets projektledare upprättar. Under våra intervjuer har det framkommit att efter att en investering genomförts utför den förvaltning som berörs av investeringen en återkoppling och utvärdering där personal som omfattas 15

297 av investeringen får framföra sina åsikter och förslag på förbättringar till nästa investeringsprojekt. De intervjuade har ingen kännedom om hur utförlig denna utvärdering är eller om det finns ett krav på en formaliserad dokumentation gällande denna typ av uppföljning. Enligt intervju sker kunskapsåterföring till organisationen efter avslutat investeringsprojekt internt inom den projektgrupp som varit involverad i investeringen via löpande avstämningsmöten. Deloitte kan efter genomförd granskning inte verifiera att uppföljningar av investeringar görs då ingen dokumentation av det eventuella uppföljningsmötet kunnat redovisas. Granskade bolag och stiftelser Enligt intervju upprättar samtliga av kommunens granskade bolag och stiftelser efterkalkyler där genomförd investering stäms av mot budget. Vidare framgår av intervju att det varierar mellan olika investeringsprojekt om en löpande uppföljning görs eller om investeringen följs upp först när den är slutförd. De investeringar som är omfattande, både i tid och i pengar, följs upp kontinuerligt för att ledningsgrupp och styrelse ska ha koll på status för planerade, pågående och slutförda investeringar. Uddevalla Energi AB upprättar efterkalkyler av genomförda investeringar. Vi har i vår granskning tagit del av dokumentet Aktiveringsblankett för Dalahöjdsvägen där efterkalkyl av investeringsprojektet jämförs med tidigare upprättad förkalkyl. Avvikelser gentemot budget kommenteras. Uddevallahem upprättar rapporter för större investeringsprojekt. Vi har i vår granskning tagit del av rapporten Energibesparing Miljonprogrammet enligt Pilot Visvägen där utförliga efterkalkyler och syfte och mål med investeringen tydligt framgår. Uddevalla Hamnterminal AB följer upp det totala utfallet av genomförda investeringar mot budget i sin treåriga verksamhetsplan. Enligt intervju görs inga specifika efterkalkyler på projekt som är av reinvesteringskarakär. Vi har i vår granskning inte kunnat verifiera att efterkalkyler görs då det enligt intervju genomförs väldigt få investeringar av större karaktär och därmed har bolaget under de två senaste åren inte upprättat några efterkalkyler. Från våra intervjuer med kommunens bolag och stiftelser kan vi konstatera att de inte använder sig av någon standardiserad dokumentationsrutin vid uppföljning av investeringar. Samtliga granskade bolag och stiftelser anger att uppföljningsmöten hålls men detta har inte kunnat verifieras i vår granskning, då vi inte har kunnat ta del av några sådana dokumenterade möten. 16

298 3. Diskussion och bedömning 3.1 Finns långsiktiga investerings- och underhållsplaner? Uddevalla kommuns nämnder Uddevalla kommuns granskade nämnder upprättar alla långsiktiga investeringsplaner. Barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden upprättar inte några underhållsplaner eftersom samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för underhållet i de fastigheter som de har sin verksamhet. Dock har det lyfts fram i vår granskning att det kan vara problematiskt att upprätthålla en långsiktighet i investeringarna då samtliga av de granskade nämndernas investerings- och underhållsplaner revideras varje år. Dock kan detta vara nödvändigt för att kunna anpassa sig till oförutsedda händelser. Från intervju framförs dock önskemål om att investeringar som berör verksamheter som det går att planera inför bör omfattas av ett fastställt beslut, oavsett om det politiska styret förändras. Samtliga förvaltningar ansvarar för att redovisa sitt lokalbehov både på kort (1-3 år) och lång sikt (4-10 år) till lokalförsörjningsgruppen. I och med införandet av lokalförsörjningsgruppen förväntas planeringen av framtida lokalbehov att bli bättre. Dock kan vi från intervju konstatera att medvetenheten hos kommunens nämnder och förvaltningar om att samtliga lokalärenden ska passera via lokalförsörjningsgruppen måste öka för att lokalförsörjningsgruppens arbete ska kunna bedrivas effektivt och att gruppens syfte uppfylls. Uddevalla kommuns bolag och stiftelser Samtliga av kommunens bolag och stiftelser som ingår i granskningen arbetar med investerings- och underhållsplaner. Uddevallahem och Uddevalla Energi har 5-åriga investerings- och underhållsplaner och Uddevalla Hamnterminal har en 3-årig verksamhetsplan. Precis som för kommunens granskade nämnder så revideras bolagens investerings- och verksamhetsplaner varje år för att anpassa sig till rådande situation. 3.2 Hur bryts de långsiktiga investerings- och underhållsplanerna ner och fördelas mellan de olika åren? Uddevalla kommuns nämnder Granskade nämnders investeringsplaner har en tidshorisont på 3 år där den beräknade kostnaden per investering delas upp per år. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden upprättar en enkel excel-fil med sina respektive investeringar och då samhällsbyggnadsnämnden blir ansvariga för de flesta av kommunens investerings- och underhållsprojekt upprättar de en utförligare version av investeringsplanen. Utöver respektive nämnds investeringsplaner för de nästkommande tre åren så sammanställer lokalförsörjningsgruppen, utifrån förvaltningarnas 17

299 behov, ett samlat förslag på en prioriterad investeringsplan för de kommande 10 åren. Den totala beräknade kostnaden för respektive investering portioneras ut på det antal år som investeringsprojektet beräknas pågå. Uddevalla kommuns bolag och stiftelser Samtliga granskade bolag och stiftelser bryter ner den totala beräknade kostnaden per investering och fördelar ut på det antal år som investeringseller underhållsprojektet beräknas pågå. 3.3 Vilken analys utförs avseende avvikelse mellan beslutad investerings/underhållsplan och faktiskt utfall? Uddevalla kommuns granskade nämnder Samhällsbyggnadsnämnden utför enbart en sifferanalys vid upprättandet av en efterkalkyl. Det är sedan upp till respektive nämnd att analysera avvikelserna. Enligt intervju med barn- och utbildningsförvaltningen sker en ständig analys av pågående investeringsprojekt och en tät dialog förs med samhällsbyggnadsförvaltningen för att säkerställa att investeringsprojektet flyter på och för att analysera eventuella avvikelser. Socialförvaltningen anser sig dock inte ha en tät dialog med samhällsbyggnadsförvaltningen utan menar att avvikelser upptäcks först när investeringsprojektet är slutfört. Granskade bolag och stiftelser Granskade bolag och stiftelser har täta dialoger med sina respektive styrelser när avvikelser i investerings- och underhållsplaner uppstår. I genomförd granskning har det verifierats att Uddevalla Energi upprättar en avvikelseanalys när ett investerings- eller underhållsprojekt avviker med mer än 10 %. Deloitte har inte kunnat verifiera att övriga granskade bolag och stiftelser upprättar avvikelserapporter då det enligt intervju inte funnits investeringsprojekt som avvikit avsevärt från budget under de två senaste åren. 3.4 Hur sker kalkylering av investerings- och underhållsnivåer? Uddevalla kommuns nämnder Kalkylering av investerings- och underhållsnivåer baseras framförallt på demografi. Då samhällsbyggnadsförvaltningen i majoriteten av fallen står för utförandet av de andra förvaltningarnas beställningar så är det samhällsbyggnadsförvaltningen som är ansvarig för att upprätta kalkylerna för investeringarna och underhållet. Enligt intervju används schablonbelopp för en första kalkylering och ju längre investerings- eller underhållsprojektet fortlöper upprättas kalkyl av projektledare. Samhällsbyggnadsförvaltningen använder sig av externa programvaror för att beräkna investerings- och underhållsnivåer. Vid större investeringar och vid behov tas konsulter in. Uddevalla kommuns bolag och stiftelser Kommunens bolag och stiftelser använder sig av särskilt framtagna investerings- och underhållskalkyler och en rad olika programvaror för att 18

300 beräkna investerings- och underhållsnivåer. Vid behov tas extern hjälp i form av konsulter in. 3.5 Finns en ändamålsenlig organisation och resurser för att upprätta tillfredställande kalkyler, investerings- och underhållsbudgetar? Uddevalla kommuns nämnder Den samlade uppfattningen från intervjuer är att samhällsbyggnadsförvaltningen besitter kompetens i både ekonomigrupp och ledningsgrupp för att upprätta tillfredsställande kalkyler. Under intervju framkommer dock att det vore önskvärt om samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontorets ekonomiavdelning gemensamt planerar kommande projekt för att på så vis få mer tydlighet i vilka projekt som ska genomföras och vilken kostnaden beräknas bli. I dagsläget upplevs det som om att upprättade investeringskalkyler inte ger en rättvis bild av framtida kostnader, vilket i förlängningen riskerar leda till att felaktiga beslut fattas av kommunfullmäktige. Vår bedömning är att de underlag som ligger till grund för upprättade investerings- och underhållsplaner bör tydliggöras då det i nuläget i stort sätt enbart består av siffror med mycket få kommentar. Uddevalla kommuns bolag och stiftelser Utifrån intervjuer har det framkommit att granskade bolag och stiftelser anser att de själva har kompetensen till att för majoriteten av sina investerings- och underhållsprojekt kunna upprätta investeringskalkyler. I de fall det krävs tas dock extern hjälp in för att kunna upprätta kalkylerna. Vi har vid vår granskning tagit del av både kalkyler upprättade av bolagen och stiftelserna själva samt kalkyler upprättade av inhyrda konsulter. Vår bedömning är upprättade i enlighet med respektive bolags rutiner för investeringar. 3.6 Vilka underlag finns inför beslut av investerings och underhållsplaner? Hur ser underlagen ut samt hur presenteras de för nämnd/styrelse? Uddevalla kommuns nämnder Utifrån genomförda intervjuer framgick att investeringars beslutsunderlag presenteras till nämnd och kommunfullmäktige vanligtvis genom tjänsteskrivelser och kostnadskalkyl, vilket vi även verifierat genom utförd granskning att så sker. Av intervju framgår dock att dessa underlag behöver bli mer utförliga och att en gedigen behovsanalys från berörd nämnd är nödvändig för att kommunfullmäktige och kommunstyrelse ska kunna fatta väl underbyggda beslut. Enligt de intervjuade så presenteras beslutsunderlagen till nämnd och kommunfullmäktige oftast genom skriftliga underlag men för större investeringar händer det att beslutsunderlagen även presenteras muntligt. Uddevalla kommuns bolag och stiftelser Uddevalla kommuns bolag och stiftelser presenterar beslutsunderlag till sina respektive styrelser i form av kostnadskalkyler och analyser av nuläge och förväntat resultat efter genomförd investering/underhåll. Dessa underlag 19

301 presenteras vanligtvis för styrelsen på styrelsemöte och läggs därmed som en bilaga till det aktuella styrelsemötets kallelse. 3.7 Hur fungerar beslutsprocessen vid större ändringar och tilläggsarbeten jämfört med ursprungsbeslut? Uddevalla kommuns nämnder Granskningen visar att vid större ändringar och tilläggsarbeten för investeringar och underhåll som ännu inte påbörjats krävs ett nytt beslut av kommunfullmäktige. För investerings- och underhållsprojekt som har påbörjats men som överskrider budget med mer än 10 % måste överlämnas till kommunstyrelsen för prövning. Vi har genom utförd granskning kunnat verifiera att kommunstyrelsen involveras i projekt som överstiger budget med mer än 10 %. Dock har vi inte kunnat säkerställa att detta sker för samtliga investerings- och underhållsprojekt som överstiger budget med mer än 10 %. Uddevalla kommuns bolag och stiftelser I kommunens bolag och stiftelser krävs ett nytt godkännande av ledningen om ett investerings- eller underhållsprojekt överstiger budget med en viss beslutad procent. Bolagens och styrelsernas investerings- och underhållsramar sätts dock av respektive styrelse vilket betyder att styrelsen kan behöva involveras för att fatta ett beslut. 3.8 Vilken samverkan sker mellan projektledare och beställare under investerings/underhållsprocessen Uddevalla kommuns nämnder Samhällsbyggnadsförvaltningen är i regel projektledare i övriga nämnders investerings- och underhållsprojekt då majoriteten av nämndernas investeringar berör lokaler och fastigheter. Verksamhetsansvarig förvaltning är enligt barn- och utbildningsförvaltningen i allra högsta grad involverad under processen för att säkerställa att investeringen eller underhållet blir ändamålsenligt. Socialförvaltningen anser sig dock inte ha en tät dialog med samhällsbyggnadsförvaltningen. Uddevalla kommuns bolag och stiftelser Genom intervju kan vi konstatera att det i bolagen och stiftelserna förs en tät dialog mellan projektledare och beställare för att säkerställa att investerings- eller underhållsprojekt blir ändamålsenligt. 3.9 Vilka uppföljningar/utvärderingar görs av utförd investering/underhåll? Görs det efterkalkyler och analyser? Uddevalla kommuns nämnder Samhällsbyggnadsförvaltningen upprättar efterkalkyler på samtliga investerings- och underhållsprojekt, vilka vi genom utförd granskning tagit del av. På förvaltningsnivå görs uppföljningar av investerings- och underhållsprojekt med den verksamhet som investeringen omfattar. Även om dessa uppföljningar enligt intervju alltid görs så visar granskningen att det inte finns någon formaliserad dokumenterad uppföljning på mjuka värden av en investering, det vill säga exempelvis hur ändamålsenlig 20

302 investeringen blev. Vi har i vår granskning inte kunnat verifiera att dessa uppföljningar görs då underlag saknas. Uddevalla kommuns bolag och stiftelser Enligt intervju upprättar samtliga av kommunens granskade bolag och stiftelser efterkalkyler där genomförd investering stäms av mot budget. Efter genomförd granskning kan vi konstatera att Uddevalla Energi och Uddevallahem upprättar gedigna efterkalkyler. Dock har vi inte kunnat verifiera att Uddevalla Hamnterminal upprättar efterkalkyler då bolaget enligt intervju inte haft några större avslutade investerings- eller underhållsprojekt de senaste två åren. Från våra intervjuer med kommunens bolag och stiftelser kan vi konstatera att inte heller de använder sig av någon standardiserad dokumentationsrutin vid uppföljning av investeringar. Samtliga granskade bolag och stiftelser anger att uppföljningsmöten hålls men detta har inte kunnat verifieras i vår granskning då underlag på dessa uppföljningsmöten saknas På vilket sätt sker kunskapsåterföring inom organisationen efter utförd investering/underhållsarbete? Uddevalla kommuns nämnder Enligt intervju sker i nuläget kunskapsåterföring från ett genomfört projekt internt mellan medlemmarna i projektgruppen som varit involverade i investerings- eller underhållsprojektet. De interna uppföljningsmöten som förs i projektgruppen dokumenteras inte, varför vi ej har kunnat ta del av något underlag som verifierat att så sker. Uddevalla kommuns bolag och stiftelser I granskade bolag och stiftelser finns enligt intervju tendensen att det ofta är samma personer som ingår i flertalet projekt vilket gör att kunskapsåterföringen endast kommer en liten del av organisationen till del. Enligt de intervjuade hålls alltid ett uppföljningsmöte när ett större investerings- eller underhållsprojekt är avslutat. Vi har inte kunnat verifiera att dessa uppföljningsmöten äger rum då de inte är dokumenterade. Svar på revisionsfråga Vår bedömning är att Uddevalla kommun och kommunens bolag och stiftelser till viss del har en ändamålsenlig investerings- och underhållsprocess. Vi har genom vår granskning gjort följande iakttagelser och rekommendationer: Iakttagelser Nämnder Vi noterar att samtliga av förvaltningarnas lokalärenden i nuläget inte går via lokalförsörjningsgruppen. Vår granskning av utvalda nämnder visar att det finns en risk att viktiga investeringsprojekt skjuts upp på grund av att tidsramen mellan att en 21

303 definitiv investeringsbudget är satt och att det nya budgetåret börjar är väldigt snäv. Genom intervju uttrycks att de underlag som ligger till grund för kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut bör innehålla mer detaljerade kalkyler och behovsanalyser för att möjliggöra för politikerna att fatta välgrundade och korrekta investeringsbeslut. Då investeringsplanen omprövas varje år i samband med den årliga verksamhetsplanen och budgetprocessen händer det att beslutade investeringar skjuts upp eller tas bort från investeringsplanen. Om utgifterna för en investering beräknas överstiga budget med mer än 10 % ska projektet överlämnas till kommunstyrelsen för prövning. Vi har inte kunnat verifiera att det sker för samtliga investeringar som överstiger budget med mer än 10 % överlämnas till kommunstyrelsen för prövning och nytt beslut. Kommunikationen mellan beställande nämnd och samhällsbyggnadsförvaltningen fungerar i inte fullt ut, då löpande återkoppling inte alltid sker under investeringens gång. Utfallet av samhällsbyggnadsförvaltningens kalkyler är också väldigt beroende av att beställande förvaltning gör en bra behovsanalys. Utöver en efterkalkyl finns det inget krav på en formaliserad dokumentation avseende den uppföljning som genomförs av genomförd investering. Det finns ingen strukturerad dokumenterad kunskapsåterföring inom organisationen efter avslutat investeringsprojekt. Bolag och stiftelser Uddevalla Hamnterminal AB har ingen specifik upprättad policy för investeringar och underhåll. Uddevalla Hamnterminal AB har ingen specifik gräns för när styrelse ska informeras om ett investerings- eller underhållsprojekts avvikelse gentemot budget. Det saknas en formaliserad dokumentation av genomförda investeringsoch underhållsprojekt. Det finns ingen strukturerad dokumenterad kunskapsåterföring inom organisationen efter avslutat investeringsprojekt. Rekommendationer Utifrån ovan iakttagelser rekommenderar vi Uddevalla kommuns granskade nämnder, bolag och stiftelser följande: Nämnder Säkerställ att samtliga lokalärenden för Uddevalla kommuns nämnder går via lokalförsörjningsgruppen för att uppnå maximalt utnyttjande av kommunens lokalresurser. Utvärdera möjligheten till att tidigarelägga beslutet avseende respektive nämnds definitiva investeringsbudget. Inför tydligare krav på vilka underlag som ligger till grund för investerings- och underhållsbeslut, vad skall ingå i kalkylen, riskanalyser, alternativa investeringar etc. Eventuellt skulle även större 22

304 fokus kunna läggas på behovet och framtida nytta av en investering för att därigenom skapa en bättre grund för beslutsfattarnas beslut. Utvärdera möjligheten till att vissa typer av investeringsprojekt inte behöver omprövas i investeringsplanen varje år i investeringsplanen för att därigenom kunna öka investeringstakten inom de områden som det behövs. Arbeta med att förbättra kommunikationen mellan beställande nämnd och samhällsbyggnadsförvaltningen för att säkerställa att pågående investerings- och projektprojekt blir ändamålsenliga. För att säkerställa att samhällsbyggnadsförvaltningens kalkyler håller en hög kvalitet är det viktigt att införa ett strukturerat arbete för att säkerställa att de underlag samhällsbyggnadsförvaltningen får in från övriga förvaltningar inför upprättandet av kalkyl håller en hög kvalité. Det behövs även att en gedigen behovsanalys är bifogad för att kalkylen ska kunna bli så träffsäker som möjligt. Säkerställ att rutinerna avseende att samtliga investeringar som beräknar överstiga budget med mer än 10 % överlämnas till kommunstyrelsen för prövning och nytt beslut efterlevs. Inför en formaliserad dokumentation av genomförda investerings- och underhållsprojekt för att kunna effektivisera liknande investeringsprojekt i framtiden. Vår bedömning är att vissa typer av investeringsprojekt som utförs med jämna mellanrum, till exempel projektbyggandet av förskolor, skulle kunna effektiviseras om lärdomar och kunskaper från en tidigare investering delades inom organisationen. Bolag och stiftelser Vi rekommenderar Uddevalla Hamnterminal AB att upprätta en policy för investeringar och underhåll för att på så sätt klargöra vilka rutiner och riktlinjer som organisationen ska efterleva gällande investeringar och underhåll. För att säkerställa att beslut tas i rätt instans rekommenderar vi att Uddevalla Hamnterminal fastställer riktlinjer för när styrelse ska informeras om ett investerings- eller underhållsprojekts eventuella avvikelse. Vi rekommenderar samtliga granskade bolag och stiftelser att införa en formaliserad dokumentation av genomförda investerings- och underhållsprojekt för att kunna effektivisera liknande investeringsprojekt i framtiden. 23

305 Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee ( DTTL ), its network of member firms, and their related entities. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as Deloitte Global ) does not provide services to clients. Please see for a more detailed description of DTTL and its member firms. Deloitte provides audit, consulting, financial advisory, risk management, tax and related services to public and private clients spanning multiple industries. Deloitte serves four out of five Fortune Global 500 companies through a globally connected network of member firms in more than 150 countries bringing world-class capabilities, insights, and high-quality service to address clients most complex business challenges. To learn more about how Deloitte s approximately 225,000 professionals make an impact that matters, please connect with us on LinkedIn or Twitter. This communication contains general information only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, its member firms, or their related entities (collectively, the Deloitte network ) is, by means of this communication, rendering professional advice or services. Before making any decision or taking any action that may affect your finances or your business, you should consult a qualified professional adviser. No entity in the Deloitte network shall be responsible for any loss whatsoever sustained by any person who relies on this communication Deloitte AB 24

306 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00277 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Granskning av integrationsprocessen, revisionsrapport Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av integrationsprocessen. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv integrationsprocess. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att kommunstyrelsen i huvudsak har säkerställt en ändamålsenlig integrationsprocess. Revisorerna bedömer dock att vissa utvecklingsområden finns kopplat till definition av begreppet integration samt delaktighet i målarbete och uppföljning. Enligt reglemente för revisorerna 24 står att de sakkunnigas rapporter tillställs kommunfullmäktige så snart en granskning är avslutad, för kännedom och debatt. Beslut i sakfrågan kan kommunfullmäktige fatta först när ärendet är berett av berörd nämnd/styrelse och när nämndens svar redovisas. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Granskning av integrationsprocessen. Följebrev till kommunfullmäktige avseende granskning av integrationsprocessen. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att notera informationen till protokollet. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till

307 Kommunens revisorer Till: Kommunfullmäktige Granskning av integrationsprocessen På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av integrationsprocessen. Granskningens syfte har varit bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv integrationsprocess. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att kommunstyrelsen i huvudsak har säkerställt en ändamålsenlig integrationsprocess. Vi bedömer dock att det finns vissa utvecklingsområden kopplat till definition av begreppet integration samt till medarbetarnas delaktighet i målarbete och uppföljning. I granskningen lämnas följande rekommendationer till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga nämnder omhändertar kommunfullmäktiges mål och beslutar om strategier och uppdrag i enlighet med kommunens riktlinjer. Kommunstyrelsen bör tillse att begrepp som integration definieras på ett sådant sätt att det utgör en tydlig styrning. Kommunstyrelsen bör tillse att medarbetare är delaktiga i arbetet med mål och uppföljning i enlighet med kommunens riktlinjer. Granskningsrapporten översänds till kommunfullmäktige för kännedom. Uddevalla den 11 april 2018 Thomas Ottosson Ordförande Bengt Andersson Vice ordförande

308 Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna April 2018 Uddevalla kommun Granskning av integrationsprocessen

309 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Organisation, styrning och uppföljning inom integrationsområdet Organisation av integrationsarbetet Målstyrning för integrationsarbetet Förvaltningens arbete med mål Styrdokument och riktlinjer Fördelningsmodell Samverkan Insatser och projekt Uppföljning av integrationsarbetet Vår bedömning Samlad bedömning Slutsatser Bedömning utifrån revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Bilaga 1: Bakgrund Bilaga 2: Revisionskriterier Bilaga 3: Källförteckning Bilaga 4: Arbetsmarknadsavdelningens handlingsplaner med koppling till integrationsarbetet Bilaga 5: Ansvarsfördelning mellan stat och kommun... 30

310 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av kommunens arbete med integration. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv integrationsprocess. Granskningen visar att kommunstyrelsen och samtliga nämnder, förutom barn- och utbildningsnämnden, har antagit strategier och uppdrag kopplade till kommunfullmäktiges mål för integration. Integrationsarbetet följs upp i delårsrapporter och årsbokslut i enlighet med kommunens riktlinjer för styrning och ledning. Kommunstyrelsen har till stöd för sin samordning av integrationsarbetet inrättat ett arbetsmarknadsutskott. Arbetet följs även upp enligt det årshjul som arbetsmarknadsutskottet beslutat om. I granskningen framkommer att styrelse och nämnder inte har definierat vad som avses med integration. Till viss del saknas samsyn kring begreppet vilket medför att enskildas tolkning påverkar kommunens utformande och uppföljning av insatser inom integrationsområdet. Kommunens arbetsmarknadsavdelning och integrationsenhet har till uppdrag att verkställa samordningen av integrationsarbetet. I granskningen har framkommit att integrationsenhetens medarbetare inte har varit delaktiga i att bryta ned och följa upp fullmäktiges eller styrelsens mål i enlighet med kommunens riktlinjer. Kommunens integrationsarbete utförs genom olika insatser och projekt. Granskningen visar det finns riktlinjer och rutiner för hur arbetet ska genomföras. Det finns behov att revidera rutiner på enhetsnivå. Kommunen samverkar både externt och internt kring integrationsfrågor. Den externa samverkan med exempelvis Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är till stor del formaliserad i avtal. Den interna samverkan bedrivs i flera fora som i stort utgår från en kommungemensam grupp för samverkan (SIV). Samverkan beskrivs fungera väl. 3

311 Den samlade bedömningen utifrån syftet och revisionsfrågorna är att kommunstyrelsen i huvudsak har säkerställt en ändamålsenlig integrationsprocess. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga nämnder omhändertar kommunfullmäktiges mål och beslutar om strategier och uppdrag i enlighet med kommunens riktlinjer. Kommunstyrelsen bör tillse att begrepp som integration definieras på ett sådant sätt att det utgör en tydlig styrning. Kommunstyrelsen bör tillse att medarbetare är delaktiga i arbetet med mål och uppföljning i enlighet med kommunens riktlinjer. 4

312 1. Inledning 1.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna har i årets risk- och väsentlighetsanalys bedömt det väsentligt att genomföra en granskning av kommunens integrationsprocess. Bakgrunden till granskningen beskrivs i bilaga Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv integrationsprocess. Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor 1 : Säkerställer kommunstyrelsen att Uddevalla kommun har en ändamålsenlig och effektiv integrationsprocess? 1.3. Avgränsning Vilka styrdokument har Uddevalla kommun för flyktingmottagande och integration och används dessa på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt? På vilket sätt arbetar kommunen för att förbättra integrationen i kommunen? Finns en ändamålsenlig och effektiv samverkan mellan kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen/stiftelserna i kommunen för att säkerställa en ändamålsenlig integrationsprocess? Har fullmäktige fastställt mål och riktlinjer med avseende på integration? Har kommunstyrelsen och nämnder preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer med avseende på integration? Hur sker uppföljning av insatser och ekonomi i förhållande till de mål som har fastställts? Finns det en fungerande organisation, samordning och samarbete med andra aktörer i det integrationsfrämjande arbetet? Granskningen avser kommunstyrelsen Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga 2. 1 Revisionsfrågorna har utarbetats av kommunens förtroendevalda revisorer. 5

313 1.5. Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, enskilda intervjuer och gruppintervjuer. Intervju- och dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 6

314 2. Organisation, styrning och uppföljning inom integrationsområdet 2.1. Organisation av integrationsarbetet I Uddevalla kommun ansvarar kommunstyrelsen (styrelsen) för att samordna integrationsarbetet. Sedan 2014 har ett arbetsmarknadsutskott fungerat som stöd för styrning och uppföljning av arbetet. Utskottet bereder strategiska ärenden till styrelsen beträffande bland andra integrationsfrågor. I intervjuer med både styrelsens presidium och tjänstemän beskrivs att ansvarsfördelningen mellan styrelsen och utskottet upplevs som tydligt. Inom kommunstyrelsens verksamhet finns en arbetsmarknadsavdelning. Avdelningen har till uppdrag att verkställa samordningen av integrationsarbetet, arbeta med övergripande arbetsmarknadsfrågor och ansvara för etableringsinsatser. År 2016 bildades en integrationsenhet under arbetsmarknadsavdelningen. Enheten arbetar utifrån tre huvudsakliga spår; mottagande, etablering och integration. Inom enheten finns enhetschef, samhällsvägledare, samhällskommunikatörer, etableringskoordinator, integrationssamordnare och handläggare. Med undantag för samhällsbyggnadsnämnden ansvarar kommunens nämnder för särskilda integrationsfrågor enligt sina respektive reglementen. I figuren visas nämndernas olika uppgifter kopplat till integration. Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Förskola Grundskola Gymnasieskola Särskola SFI Fokus på kulturell integration i samhället Tillvarata den kulturella mångfalden Fullgöra kommunens uppgifter avseende invandrar- och flyktingverksamhet Figur 1 Nämndernas uppgifter kopplade till integration enligt gällande reglementen 7

315 I Uddevalla kommun finns ett flertal kommunalt ägda bolag och stiftelser. Vi har i granskningen inte funnit att dessa bolag och stiftelser, med ett undantag, ansvarar för några delar av det integrationsfrämjande arbetet. Bostadsstiftelsen Uddevallahem har dock tecknat ett avtal med kommunen vad avser tillhandahållandet av bostäder för nyanlända. Samverkan med bolaget beskrivs mer utförligare i avsnitt Målstyrning för integrationsarbetet Kommunfullmäktige (fullmäktige) i Uddevalla kommun har antagit Riktlinjer för styrning och ledning (senast reviderad 2016). Riktlinjerna beskriver de kommungemensamma principerna för styrning, ledning och uppföljning. Till stöd för styrning, ledning och uppföljning använder kommunen även ett digitalt IT-stöd. I enlighet med riktlinjerna har fullmäktige i sin flerårsplan för fastställt tre övergripande mål som är gemensamma för samtliga nämnder. Utifrån de övergripande målen har fullmäktige fastställt prioriterade områden. Ett av fullmäktiges övergripande mål och ett prioriterat område kan kopplas till integration. Vi redovisar det i nedanstående tabell. Övergripande mål En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Prioriterat område Förebyggande arbete genom till exempel Arbetsmarknadsåtgärder Folkhälsa Integration Omsorg Tabell 1 Kommunfullmäktiges övergripande mål med tillhörande prioriterat område med bäring på integration Till det prioriterade området integration har fullmäktige fastställt mått: 1. Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap 2 2. Boendesegregationen skall minska i kommunen 3 2 Utanförskap mäts genom SCB:s utanförskapsindex, en sammanvägning av fyra faktorer: förvärvsfrekvens, förvärvsfrekvens bland kvinnor, utbildningsbakgrund, valdeltagande i kommunval. Resultatet redovisas mellan Ett lågt värde visar på ett större utanförskap i ett visst geografiskt område. Målet för 2017 var att uppnå 64,5, faktiskt resultat blev 61,4. I Uddevalla sker mätning i områdena Dalaberg, Tureborg och Hovhult. 3 Mätning sker genom SCB:s boendesegregationsindex, en sammanvägning av hur utrikes- och inrikesfödda individer är fördelade i Uddevallas olika stadsdelar. Resultat redovisas mellan Desto lägre värde, desto mer homogen är befolkningen i den stadsdel 8

316 Utifrån fullmäktiges övergripande mål och prioriterade områden ska nämnderna ta fram strategier och uppdrag för att förbättra integrationen. Strategier och uppdrag dokumenteras i styrkort. Barn- och utbildningsnämnden har inte fattat beslut om strategier och uppdrag. Kommunstyrelsen, socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden har beslutat om strategier och uppdrag kopplat till integration 4. I styrkorten framgår kommunfullmäktiges mått kopplade till uppdragen. Av styrelsens styrkort för framgår att styrelsens strategi för det förebyggande integrationsarbetet är att: Utjämna skillnader i livsvillkor genom integrations-, inkluderingsoch arbetsmarknadsverksamhet. Styrelsen har fastställt ett uppdrag att: Arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering. Utjämna skillnader i livsvillkor. Kommunstyrelsens styrkort ingår i styrelsens verksamhetsplan som beslutas årligen. Styrelsen beslutade om verksamhetsplanen för i november Dokumentstudier och intervjuer visar att styrelse och nämnder inte har definierat vad som avses med integration. I intervjuer framkommer att det till viss del saknas samsyn kring begreppet. Det uppges leda till att såväl prioriteringar som uppföljning av olika insatser inom integrationsarbetet präglas av enskilda tjänstemäns bedömning av vad som bidrar till ökad integration. I intervjuer efterfrågas tydligare styrning från styrelsen avseende vilka aktiviteter som ska prioriteras för att nå integrationsmålet. I intervjuer som mäts. Målsättningen för 2017 var 35 enligt kommunfullmäktiges budget, det uppnådda resultatet blev 36,9. 4 Vi noterar att uppdraget i styrkortet för kultur- och fritidsnämnden tycks vara dokumenterat under det prioriterade området Ett rikt kultur- och fritidsliv snarare än under Förebyggande arbete. 9

317 hänvisas till ett tidigare kommunövergripande handlingsprogram för främjande av integration och motverkande av utanförskap. Handlingsprogrammet antogs av kommunfullmäktige År 2017 beslutade kommunstyrelsen att en ny översiktsplan för Uddevalla kommun ska upprättas. Kommundirektören uppger i intervju att planen omfattar kommunens arbete med social hållbarhet inklusive integration. Planen benämns som en social översiktsplan. Översiktsplanen ska utgöra ett långsiktigt dokument som ska skapa tydlighet och långsiktighet i kommunens arbete. Planen beräknas vara färdigställd år Förvaltningens arbete med mål I kommunens riktlinjer för styrning och ledning framkommer att respektive förvaltning årligen och i dialog med medarbetarna ska ta fram en gemensam bild av verksamhetens mål, syfte och tillvägagångssätt. Detta ska dokumenteras i så kallade verksamhetskort i kommunens digitala IT-stöd. I verksamhetskorten ingår förutom fullmäktiges övergripande mål och prioriterade områden även nämndens strategier samt verksamhetens egna mål och mått. I verksamhetskorten ingår även verksamhetens tidsbestämda handlingsplaner. Handlingsplanerna ingår även i den verksamhetsplan som styrelsen beslutade om i november Det finns åtta handlingsplaner med koppling till integration i kommunstyrelsens verksamhetsplan för I handlingsplanerna ingår ett större antal aktiviteter (se bilaga 4). Handlingsplanerna har tagits fram av arbetsmarknadsavdelningen. Intervjuer visar att medarbetare på integrationsenheten inte har varit delaktiga i arbetet med ta fram handlingsplanerna. Det uppges bero på att det saknas rutin för att medarbetarna ska vara delaktiga. Däremot har medarbetarna varit delaktiga i att utarbeta interna mål för de olika projekt och in- 5 Programmet reviderades 2009 och slutredovisades 2011 till kommunfullmäktige. Programmet uppges inte ha varit styrande för arbetet sedan dess. 10

318 satser som enheten genomför. I granskningen har framkommit att integrationsenheten saknar ett dokument som beskriver enhetens mål och uppdrag. Det anses i intervjuer med medarbetare och chef för enheten vara ett utvecklingsområde Styrdokument och riktlinjer Inom styrelsens förvaltningsorganisation finns vissa riktlinjer och rutiner som berör integrationsområdet. I granskningen har inte framkommit någon indikation på att nedanstående styrdokument inte fungerar som avsett. I den förvaltningsövergripande rutinen gällande mottagande av nyanlända fastställs hur en nyanländs första kontakt med kommunen ska ske i så kallade mottagningssamtal. Syftet med ett mottagningssamtal är att få ett helhetsperspektiv på den nyanländes behov. Förvaltningen har även tagit fram en plan för samhällsorientering för nyanlända invandrare. Planen fastställer, utöver lagstiftningens bestämmelser, ytterligare ramar för samhällsorienteringen, bland annat vad avser omfattning, innehåll och uppföljning. Samhällsorienteringen för nyanlända bedrivs i samverkan med Fyrbodals kommunalförbund. Kopplat till denna samverkan finns ett dokument, Samhällsorientering för nyanlända. Dokumentet klargör ansvar och roller för de statliga myndigheter och kommuner som medverkar i samverkan. Det finns vissa rutiner för hur medarbetare inom integrationsenheten ska utföra sitt uppdrag, exempelvis hur medarbetare ska samverka med Migrationsverket. I intervjuer framkommer att det finns behov att revidera rutiner för hur arbetet ska bedrivas på kommunens mötesplatser (mötesplatserna beskrivs närmre i avsnitt 2.2). I dagsläget beskrivs att besökarnas behov styr arbetet. Det framkommer att enheten inte tydligt har avgränsat eller prioriterat vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Enheten har dock påbörjat arbetet med att genomföra processkartläggningar och att diskutera uppdraget. 11

319 Fördelningsmodell Fullmäktige i Uddevalla kommun fattade i februari 2013 beslut om hur schablonersättningar för nyanländas etablering skulle fördelas. Syftet med fördelningsmodellen har varit att respektive ansvarig nämnd på egen hand ska kunna styra över resurserna istället för att ersättas av kommunstyrelsen i efterhand. Kommundirektörens ledningsgrupp ansvarar för uppföljning och utvärdering av fördelningsmodellen. Den senaste översynen gjordes 2017 och föranledde ingen förändring. Nedan illustreras hur fördelningen av ersättningarna ser ut. Kommunstyrelsen fördelar ersättningar SN 20 % BUN 60 % KS 17 % KFN 3 % Figur 2 Illustration av Uddevalla kommuns fördelningsmodell avseende ersättningar för nyanländas etablering Samverkan Samverkan kopplat till integration sker på flera olika sätt och inom olika fora. I styrelsens reglemente framgår att styrelsen ska genomföra samordningsträffar med nämndpresidierna och förvaltningscheferna. Vid dessa träffar diskuteras bland annat integrationsfrågor. Kommundirektörens ledningsgrupp är styrgrupp för kommunens samverkansgrupp kring integrationsfrågor, benämnd SIV (samordning, integration och verksamhet). I SIV-gruppen ingår chefer och ekonomer från kommunens olika förvaltningar, däribland enhetschef för integrationsenheten. SIVgruppen arbetar även med att identifiera utvecklingsområden och aktiviteter som ska bidra till ett mer effektivt integrationsarbete. Arbetsmarknadsutskottet följer upp samverkan inom SIV-gruppen vid två tillfällen per år. 12

320 SIV är även styrgrupp för den lokala överenskommelse (LÖK) om nyanländas etablering som tecknats med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. I LÖK ingår frågor som mottagning, etableringsaktiviteter och försörjning. SIV ansvarar för att utarbeta och revidera rutiner för de uppdrag som ingår i LÖK, för att säkerställa att samverkan fungerar och att arbetet är effektivt. Det finns även en lokal verksamhetsgrupp som utvecklar samarbetet kring etableringen. Gruppen arbetar med verksamhetsnära frågor och kan vid behov lyfta frågor till SIV. SIV-gruppen är indelad i tre fokusgrupper 6. Därtill finns även två undergrupper kopplade till SIV, den första med fokus på frågor kring etablering 7 och den andra på ensamkommande barn. Vid intervjuer framkommer att SIVgruppen är en uppskattad samverkansform som underlättar det kommunövergripande integrationsarbetet. I SIV-gruppens handlingsplan redovisas utvecklingsområden, aktiviteter, tidpunkt för avstämning samt ansvar. I handlingsplanen saknas i flera fall tidpunkt för avstämning. I figuren nedan redovisas exempel på ett utvecklingsområde ur handlingsplanen: Utvecklingsområde Identifierade personer med psykiska/intellektuella funktionsvariationer Aktivitet Utveckla insatser på särskola/ särvux för målgruppen nyanlända Avstämning Hösten 2017 Ansvar LÖK Figur 3 Exempel på utvecklingsområde med aktiviteter från SIV-gruppens handlingsplan Arbetsmarknadsavdelningen samverkar även med de kommunala bolagen samt stiftelserna. Inom avdelningen finns en utsedd funktion som ansvarar 6 Det finns sammanlagt tre fokusgrupper: fokusgrupp boende, arbete, utbildning och sysselsättning, fokusgrupp ungdomar och fokusgrupp barn och familj. 7 Med etablering avses insatser som syftar till att underlätta och påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Etableringen ska ge de nyanlända förutsättning för egenförsörjning. Kommunens ansvar regleras i lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända. 13

321 för denna samverkan. Varje år genomförs exempelvis ett till två frukostmöten för bolag och stiftelser. Bolagen och stiftelserna bidrar med att skapa sysselsättning för individer som behöver arbetsplatsträna eller som varit länge utan sysselsättning. Samverkan uppges ha lett till att cirka 15 individer för närvarande är placerade hos bolag och stiftelser. Därutöver har som tidigare nämnt socialtjänsten och Bostadsstiftelsen Uddevallahem tecknat ett avtal om att stiftelsen ska tillhandahålla lägenheter åt socialtjänsten under vissa förutsättningar 8. Utöver vad som ovan redovisas saknas fasta strukturer för samverkan mellan bolag, stiftelser och arbetsmarknadsavdelningen. Arbetet uppges i dagsläget vara beroende av kontakter mellan enskilda individer Insatser och projekt I Uddevalla kommun genomförs olika insatser och projekt kopplade till integrationsområdet. Vissa är lagstadgade medan andra initierats av kommunen. I tabellerna nedan ges en kort beskrivning av olika insatser. Tabellen visar också att det finns insatser som finansieras med externa medel. Lagstadgade insatser Mottagande av nyanlända Samhällsorientering 9 Svenska för invandrare (SFI) Mottagande och bosättning av nyanlända. Under 2017 tog Uddevalla kommun emot 52 nyanlända. Utbildningen syftar till att ge muntlig och skriftlig information till nyanlända om hur samhället fungerar. I dagsläget finns enligt uppgift ingen kö. Grundläggande utbildning i det svenska språket. I dagsläget finns en kortare kö. Efterfrågan har minskat i jämförelse med tidigare. 8 De undertecknande parterna är Stiftelsen Uddevallahem och Uddevalla kommun socialtjänsten. Det saknas mer specifik angivelse om det är socialnämnden eller kommunstyrelsen som undertecknat avtalet. Uddevallahem ska bistå med lägenheter för de individer som kommunen enligt lag har bostadsförsörjningsansvar för. 9 Samhällsorienteringen bedrivs i samverkan med Fyrbodals kommunalförbund. Uddevalla kommun är en utförarkommun och tillhandahåller därmed samhällsorientering till fler än sina kommuninvånare. 14

322 Kommunala insatser och projekt Mottagningssamtal Brobyggare Samhällsguide Fadderverksamhet 11 Tillsammans för inkludering 12 Boskola Samtalet syftar till att få ett helhetsperspektiv på den nyanländes behov. Målet är att identifiera eventuella hinder för etableringen och i kommunövergripande samverkan arbeta med åtgärder. En funktion som fungerar som en språklig och kulturell länk mellan utrikesfödda och det svenska samhället. Medverkar och utgör exempelvis stöd i socialtjänstens och skolans verksamhet. Eftersom insatsen genomförs och finansieras av flera aktörer sker uppföljning i SIV, arbetsmarknadsutskottet och Hälsopolitiska rådet 10. Underlättar för nyanlända och etablerade svenskar att mötas. Detta görs genom personliga matchningar. Underlättar för ensamkommande barn och etablerade svenskar att mötas. Detta görs genom personliga matchningar. Utvecklar och förbättrar samverkan mellan Uddevalla kommun och civilsamhället vad avser integrationsarbetet. Eftersom insatsen genomförs och finansieras av flera aktörer sker uppföljning i SIV, arbetsmarknadsutskottet och Hälsopolitiska rådet. Informerar nyanlända om rättigheter och regler vid boende i hyreslägenhet. Mötesplatser Dalaberg, Toreborg, Hovhult Platser dit nyanlända kan komma för att få stöd och rådgivning från samhällsvägledare. Geografiskt placerade i Uddevalla kommuns utanförskapsområden. Tabell 2 Översiktlig beskrivning av Uddevallas kommuns olika insatser och projekt inom integrationsområdet 2.5. Uppföljning av integrationsarbetet Styrelsen följer upp integrationsarbetet i två delårsrapporter och i årsbokslut. Såväl rapporter som bokslut innehåller uppföljning av både verksamhet och ekonomi. 10 Hälsopolitiska rådet är ett forum för samverkan kring folkhälsa mellan Uddevalla kommun och Västra Götalandsregionen. Insatsen Brobyggare har beviljats medel från Hälsopolitiska rådet. 11 Insatsen finansieras av Länsstyrelsen. 12 Insatsen finansieras av Hälsopolitiska rådet. 15

323 Styrelsens delårsrapport per augusti 2017 innehåller en uppföljning av styrelsens och fullmäktiges styrkort. Av rapporten framkommer att styrelsen tagit del av uppföljning av strategier, uppdrag samt fullmäktiges mått om utanförskap och boendesegregation. I uppföljningen beskrivs flera, men inte alla, av ovanstående projekt och insatser. Styrelsens arbetsmarknadsutskott har antagit ett årshjul för uppföljning av integrationsarbetet. Årshjulet redovisas i nedanstående tabell. Månad Februari Mars April Maj Juni September Oktober November December Uppföljning Etableringslagen Minoriteter/Minoritetsspråk Arbetsmarknadsinsatser Utanförskaps- och boendesegregationsindex SIV-gruppen Mötesplatser Arbetsmarknadsinsatser Projekt SIV-gruppen, fördelningsmodellen, statsbidraget, etableringen Tabell 3 Arbetsmarknadsutskottets årliga uppföljning avseende integrationsarbetet, antaget i maj 2017 Protokollsgranskning från utskottets sammanträden under 2017 visar att utskottet tagit del av uppföljning i enlighet med årshjulet. Exempelvis fick både styrelsen och arbetsmarknadsutskottet under december 2017 en ekonomisk uppföljning av 2016 års statsbidrag och ersättningar för nyanlända. Vid intervjuer med kommundirektören uppges att kommundirektörens ledningsgrupp tar del av samma information som utskottet. Vissa externt finansierade insatser och projekt har följts upp i slutredovisningar till Länsstyrelsen och Hälsopolitiska rådet. Medarbetare på integrationsenheten ansvarar för följa upp och analysera sina respektive ansvarsområden, handlingsplaner och aktiviteter. Viss statistik och uppföljning lämnas till enhetschefen, exempelvis kring besöksstatik på mötesplatserna. Samtlig uppföljning görs i IT-stödet. 16

324 I intervjuer framkommer att det, utöver IT-stödet, saknas formaliserad struktur för hur integrationsenhetens analys ska föras vidare till arbetsmarknadsavdelningen. Överföringen tenderar att ske muntligen. På arbetsmarknadsavdelningen är det i huvudsak avdelningschef och utvecklare som ansvarar för övergripande uppföljning och analys. Vid intervjuer framkommer att också att integrationsenheten saknar en helhetsanalys. Det uppges bero på att analysarbetet framförallt sker i de kommunövergripande samverkansgrupperna snarare än på integrationsenheten. Vidare framförs i intervjuer att uppföljningen av de kommunala insatser och projekt som inte finansierats externt behöver stärkas. Det avser främst uppföljning av utfall av projekt i relation till de ekonomiska resurser som tagits i anspråk för genomförandet. Avdelningschef och utvecklare uppger att det saknas verktyg för att göra sådana analyser Vår bedömning Enligt 6 kap 7 kommunallagen ansvarar nämnderna för att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen visar att kommunstyrelsen och samtliga nämnder, förutom barn- och utbildningsnämnden, har tagit fram strategier och uppdrag kring integration i enlighet med kommunens riktlinjer för styrning och ledning. Kommunstyrelsen har antagit en verksamhetsplan för 2017 innehållande handlingsplaner. Granskningen visar att integrationsenhetens medarbetare inte har varit delaktiga i att bryta ned fullmäktiges eller styrelsens mål i handlingsplanerna. Att medarbetare ska vara delaktiga anges i kommunens riktlinjer för styrning och ledning. I intervjuer framkommer att arbetet med att utforma och följa upp insatser kopplat till integration till viss del är personberoende. Det anses bero på att varken styrelse eller nämnder har definierat vad som avses med integration. 17

325 Till stöd för utförandet av integrationsarbete finns riktlinjer och rutiner. Granskningen visar att det finns behov att revidera vissa av dessa på enhetsnivå. Kommunen genomför och deltar i en rad olika insatser och projekt i syfte att öka integrationen. Nyanlända erbjuds SFI och samhällsorientering i enlighet med lagkrav. Vi bedömer utifrån ovanstående att kommunstyrelsen i huvudsak har tillsett en tillräcklig styrning av integrationsarbetet som följer kommunens riktlinjer för styrning och ledning. Vi bedömer att kommunstyrelsen kan stärka sin styrning genom att dels säkerställa att medarbetare i alla led är delaktiga i bryta ned mål, dels genom att definiera begreppet integration. Avsaknad av definition medför att enskildas tolkning av begreppet påverkar kommunens utformande och uppföljning av insatser inom integrationsområdet. Vi bedömer också att kommunstyrelsen utifrån sitt samordningsansvar för integrationsarbetet och utifrån sin övergripande styrfunktion kan stärka sin styrning genom att tillse att samtliga nämnder utarbetar strategier och uppdrag för området integration. Kommunstyrelsen följer upp verksamhet och ekonomi vid delårsrapporter och årsbokslut. Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott har därtill beslutat om ett årshjul och följer upp integrationsarbetet i enlighet med detta. Externt finansierade insatser följs upp ur ett ekonomiskt perspektiv till skillnad från interna insatser. Granskningen visar att medarbetares delaktighet i uppföljningen kan stärkas och formaliseras. Vi bedömer att kommunstyrelsen i huvudsak följer upp verksamhet och ekonomi i enlighet med kommunens styrdokument. Kommunen samverkar både internt och externt. Samverkan är i hög grad formaliserad genom exempelvis LÖK och den interna SIV-gruppen. Samverkan med de kommunala bolagen beskrivs till viss del som personberoende. Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott följer upp samverkan vid två tillfällen per år. Vi bedömer att kommunstyrelsen i huvudsak tillsett att samverkan är ändamålsenlig och effektiv samt att den följs upp på ett ändamålsenligt sätt. 18

326 Utifrån ovanstående bedömer vi sammantaget att kommunstyrelsen i stort har säkerställt att det finns en ändamålsenlig och effektiv integrationsprocess i kommunen även om det finns vissa utvecklingsområden. 19

327 3. Samlad bedömning 3.1. Slutsatser Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att kommunstyrelsen i huvudsak har säkerställt en ändamålsenlig integrationsprocess. Vi bedömer dock att det finns vissa utvecklingsområden kopplat till att bland andra definiera begreppet integration samt till att stärka medarbetares delaktighet i målarbete och uppföljning Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Vilka styrdokument har Uddevalla kommun för flyktingmottagande och integration och används dessa på ett ändamålsenligt och systematiskt sätt? På vilket sätt arbetar kommunen för att förbättra integrationen i kommunen? Finns en ändamålsenlig och effektiv samverkan mellan kommunstyrelsen, nämnderna och bolagen/stiftelserna i kommunen för att säkerställa en ändamålsenlig integrationsprocess? Bedömning Till stöd för integrationsarbetet finns vissa riktlinjer och rutiner som exempelvis en förvaltningsövergripande rutin gällande mottagande av nyanlända och en plan för samhällsorientering för nyanlända invandrare. Granskningen visar att det finns behov av att utveckla rutiner på enhetsnivå för det dagliga arbetet. Arbetet med att förbättra integrationen sker genom olika insatser och projekt som exempelvis samhällsorientering, SFI och mötesplatser för nyanlända. Kommunen bedriver både lagstadgad verksamhet och insatser utifrån kommunala initiativ. Nämndernas respektive ansvar för integrationsfrågor framgår i reglemente. Samverkan sker såväl inom kommunen som med externa aktörer. Den lokala samverkansgruppen (SIV) utför mycket av samverkansarbetet och uppges fungera väl. Samverkansarbetet följs upp av kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott i enlighet med beslutat årshjul. Samverkan med bolag och stiftelser beskrivs som mer personberoende även om det finns ett avtal kring bostäder. Vi bedömer att kommunstyrelsen i stort säkerställt en ändamålsenlig och effektiv samverkan. 20

328 Har fullmäktige fastställt mål och riktlinjer avseende integration? Har kommunstyrelsen och nämnder preciserat och implementerat fullmäktiges mål och riktlinjer med avseende på integration? Hur sker uppföljning av insatser och ekonomi i förhållande till de mål som har fastställts? Finns det en fungerande organisation, samordning och samarbetet med andra aktörer i det integrationsfrämjande arbetet? Kommunfullmäktige har fastställt mål och riktlinjer avseende integrationen. Till målet finns två mått med betydelse för integrationen. I granskningen har framkommit att begreppet integration inte har tydligt definierats av vare sig kommunstyrelsen eller nämnder. Avsaknad av definition medför att enskilda företrädares tolkning av begreppet påverkar kommunens utformande och uppföljning av insatser inom integrationsområdet. Kommunstyrelsen och samtliga nämnder, förutom barn- och utbildningsnämnden, har tagit fram strategier kring integration i enlighet med kommunens riktlinjer för styrning och ledning. Kommunstyrelsens och nämndernas styrkort omfattar även kommunfullmäktiges mått kring utanförskap och integration. Förvaltningen har i sin tur tagit fram handlingsplaner och aktiviteter. Granskningen visar att medarbetares delaktighet kan stärkas och formaliseras i utarbetandet av handlingsplaner och i uppföljningen. Kommunstyrelsen följer upp verksamhet och ekonomi vid delårsrapporter och årsbokslut. Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott har fastställt ett årshjul och följer upp integrationsarbetet i enlighet med detta. Externt finansierade insatser följs upp ur ett ekonomiskt perspektiv till skillnad från interna insatser. Granskningen visar att medarbetares delaktighet i uppföljningen kan stärkas och formaliseras. Ansvarsfördelningen för integrationsarbetet framgår av nämndernas reglementen. Ansvarsfördelningen uppges vara tydlig. Samverkan med statliga myndigheter regleras i lokal överenskommelse. Den uppges fungera väl. Vi bedömer att kommunstyrelsen säkerställt en fungerande organisation, samordning och samarbete med andra aktörer. 21

329 3.3. Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Kommunstyrelsen bör tillse att samtliga nämnder omhändertar kommunfullmäktiges mål och beslutar om strategier och uppdrag i enlighet med kommunens riktlinjer. Kommunstyrelsen bör tillse att begrepp som integration definieras på ett sådant sätt att det utgör en tydlig styrning. Kommunstyrelsen bör tillse att medarbetare är delaktiga i arbetet med mål och uppföljning i enlighet med kommunens riktlinjer. Göteborg den 2018 Edvin Bahtanovic Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Maria Carlsrud Felander Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 22

330 Bilaga 1: Bakgrund Under hösten 2015 ökade flyktingmottagandet av vuxna och ensamkommande barn och ungdomar i Sverige markant med anledning av det geopolitiska läget. Kommunerna ålades ett stort ansvar för mottagande och integration av nyanlända med uppehållstillstånd. Detta ansvar omfattar bland annat etablering i form av bostadsförsörjning, sysselsättning, utbildning och integration. Flera kommuner fick omstrukturera sin organisation och sina verksamheter för att möta det ökade behovet. Under 2015 tog Uddevalla kommun emot 328 nyanlända med uppehållstillstånd. Under 2016 steg siffran till 585. Därtill tog kommunen under 2015 och 2016 emot 166 respektive 15 ensamkommande barn (källa: Kommunoch landstingsdatabasen). I dagsläget har det tidigare höga antalet nyanlända minskat markant och ur ett både statligt och kommunalt perspektiv förskjuts nu insatserna för målgruppen från mottagande till integration. Att integrera nyanlända är en stor utmaning för kommunerna men essentiellt för de nyanländas fortsatta liv i kommunen. Utmaningen ställer nya och särskilda krav på styrelser och nämnder vad avser utformningen av integrationsfrämjande verksamhet. Det ställer också nya krav beträffande arbetet med myndighetsutövning. I kommunens reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder framgår att det i kommunstyrelsens ledningsfunktion ingår att leda och samordna bland annat integrationsarbetet. Ansvaret omfattar även sysselsättningsfrågor, åtgärder för att allmänt främja sysselsättningen i kommunen och bostadsförsörjning. Enligt reglementet biträds kommunstyrelsen av kommunledningskontoret. Arbetsmarknadsavdelningen ansvarar för arbetsmarknadsfrågor och har det samordnande ansvaret för integrationsfrågor. Det omfattar bland annat etableringsinsatser och samhällsorientering. Integrationsenheten samordnar kommunens integrations- och etableringsinsatser. Detta görs genom en förvaltningsövergripande samverkansgrupp (SIV). För att kunna säkerställa en ändamålsenlig flyktingmottagning och integration är det av vikt att kommunstyrelsen på ett strukturerat sätt styr, leder 23

331 och följer upp verksamheten. Det är också väsentligt att kommunstyrelsen säkerställt att det finns en fungerande samverkan inom kommunen. I kommunens flerårsplan för finns två mål avseende integration. Det är att integrationen ska förbättras i form av minskat utanförskap och att boendesegregationen skall minska i kommunen. I årsredovisningen 2016 fastställs att resultatet för målet om integration inte uppnått förväntad målsättning. Detsamma gäller målet om boendesegregation. EYs erfarenheter från granskning av flyktingmottagande och integration i andra kommuner har visat att det är väsentligt att det finns tydliga målsättningar vad avser flyktingmottagande och integration samt att de följs upp. Det är också av vikt att ansvar- och roller är tydligt avgränsade och dokumenterade. Eftersom varje nämnd och förvaltning kan bidra till integrationen är det väsentligt att det finns en fungerande samverkan inom kommunen som skapar ändamålsenliga former för informations- och erfarenhetsutbyte. I God revisionssed i kommunal verksamhet framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelse och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat risken för bristande ledning, styrning, uppföljning och kontroll. 24

332 Bilaga 2: Revisionskriterier Kommunallagen Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uddevalla kommun Av kommunstyrelsens reglemente framgår att kommunstyrelsen är verksamhetsansvarig för samordningen av integrationsarbetet. Av barn- och utbildningsnämndens reglemente framgår att nämnden ansvarar för förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola, särvux, SFI. Av kultur- och fritidsnämndens reglemente framgår att nämnden ansvarar för att värna om alla människors lika värde med fokus på kulturell integration i samhället. Av socialnämndens reglemente framgår att nämnden ansvarar för invandrar- och flyktingverksamhet. Av samhällsbyggnadsnämndens reglemente framgår inget ansvar med koppling till integration. Riktlinjer för styrning och ledning Av kommunens riktlinjer för styrning och ledning framkommer att kommunfullmäktige utarbetar vision, utvecklingsperspektiv, övergripande mål, prioriterade områden och mätbara samt målsatta mått. Nämnderna ska utarbeta strategier, uppdrag och handlingsplaner för att nå de övergripande målen alternativt de prioriterade områdena. De kan även fastställa nämndspecifika mått. Förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Enligt förordningen ska varje nyanländ erbjudas en samhällsorientering som omfattar minst 60 timmar. Kommunen bestämmer hur samhällsorienteringen ska utformas. Samhällsorienteringen ska i möjligaste mål genomföras på modersmålet eller ett annat språk som deltagaren behärskar väl. 25

333 Skollagen (2010:800) Enligt skollagen ansvarar kommunen för att erbjuda samhällsorientering och SFI. Flerårsplan I Flerårsplan framgår kommunfullmäktiges styrkort samt prioriterade områden som avser bland annat integrationsarbetet. Ett av de prioriterade områdena är att arbeta förebyggande genom till exempel integration. Utifrån det prioriterade området framgår i styrkortet ett antal mått, till exempel att integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap samt att boendesegregationen ska minska i kommunen. Kommunstyrelsens styrkort Kommunstyrelsen har utarbetat ett styrkort som bland annat innehåller strategier, uppdrag och mått som avser integrationsarbetet. Arbetsmarknadsavdelningen och integrationsenheten ska arbeta med strategierna, uppdragen och måtten. Utifrån kommunstyrelsens styrkort har arbetsmarknadsavdelningen och integrationsenheten utarbetat aktiviteter för att genomföra de politiskt beslutade målen. 26

334 Bilaga 3: Källförteckning Intervjuförteckning Kommunstyrelsens presidie (inklusive ordförande för arbetsmarknadsutskottet) Avdelningschef för arbetsmarknadsavdelningen med utvecklare Enhetschef för integrationsenheten Handläggare inom integrationsenheten Samhällsvägledare inom integrationsenheten Dokumentförteckning Ansökningar till Länsstyrelsen och Hälsopolitiska rådet avseende ett antal projekt Anvisningar för nämndernas rapportering i VuV-IT Flerårsplan inklusive budget Beslutad av kommunfullmäktige Förteckning över förvaltningens handlingsplaner. Antagen av kommunstyrelsen Förvaltningsövergripande rutiner gällande mottagande av nyanlända Handlingsplan SIV Mål- och utvecklingsplan för arbetsmarknadsavdelningens chef Plan för samhällsorienteringen Protokoll från arbetsmarknadsutskottets sammanträden under 2017 Ramavtal avseende kommunlägenheter inom Uddevallahems fastighetsbestånd Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Beslutad av kommunfullmäktige Resultat av enkäter från samhällsorienteringen Riktlinjer för styrning och ledning. Beslutad av kommunfullmäktige Roller, ansvarsfördelning och rutiner avseende samhällsorienteringen Slutrapport om fadderverksamhet i Uddevalla kommun

335 Slutrapport om projektet Tillsammans för inkludering i Uddevalla kommun. Strategisk plan Beslutad av kommunfullmäktige Uppföljning av samhällsorienteringen i kvalitetsledningssystemet Verksamhetsplan för , antagen av kommunstyrelsen den 30 november Årshjul för arbetsmarknadsutskottet Årsredovisning Beslutad av kommunfullmäktige Översyn av kommunens fördelningsmodell för nyanländas etablering tjänsteskrivelse. Kommunledningskontoret

336 Bilaga 4: Arbetsmarknadsavdelningens handlingsplaner med koppling till integrationsarbetet 1. Insatser för de som står långt ifrån arbetsmarknaden Aktivitet: Nya ungdomssatsningen 2. Främja utveckling av arbetsplatser för många Aktivitet: Saknas 3. Riktade förebyggande arbetsmarknadsinsatser för nyanlända i etableringen som språkpraktik och kartläggning Aktivitet: Mottagningssamtal 4. Insatser för unga utan eller med risk att bli utan gymnasieutbildning Aktivitet: Lokal överenskommelse om samverkan för unga i arbete 5. Samordning av integration Aktivitet: Mötesplats Dalaberg och Tureborg 6. Etablering av vissa nyanlända invandrare Aktivitet: Samhällsguide 7. Kommunövergripande boendesamordning Aktivitet: Bostadsanvisning 8. Förvaltningsområdet för finska språket Aktivitet: Saknas 29

337 Bilaga 5: Ansvarsfördelning mellan stat och kommun 13 Staten beslutar hur många nyanlända som ska omfattas av anvisningar till kommuner inom ramen för bosättningslagen samt fördelningen per län (länstal). Migrationsverket kartlägger den nyanländes bakgrund under asyltiden. Migrationsverket matchar och anvisar nyanlända som omfattas av bosättningslagen till kommunerna. Det vill säga kvotflyktingar som har uppehållstillstånd innan inresa till Sverige och de asylsökande som har fått uppehållstillstånd som behöver hjälp med bosättning. Myndigheten beslutar också om statlig ersättning till kommuner och landsting. Migrationsverket beräknar i sina prognoser hur många personer som har behov av hjälp med bosättning i en kommun. Prognoserna ligger till grund för länstalen som regeringen beslutar om. Länsstyrelserna ska medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända och föra dialog med kommunerna om deras årsplanering. De ska även stötta kommuner i samordningen av kommunal verksamhet såsom SFI och samhällsorientering. Länsstyrelserna ska främja regional samverkan mellan kommuner, myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända samt följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på både regional och kommunal nivå. Fördelningen av anvisningar mellan kommuner (kommuntalen) inom länen tas fram och beslutas av länsstyrelserna. Arbetsförmedlingen ska vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. Arbetsförmedlingen ska också samordna etableringsinsatser och har bland annat ansvar för upprättande av etableringsplan. Planen ska utformas tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Planen ska 13 Källa: Migrationsverkets hemsida 30

338 minst innehålla SFI, samhällsorientering och aktiviteter för att påskynda den nyanländas etablering i arbetslivet. Försäkringskassan ansvarar för så kallad etableringsersättning. Denna betalas ut till nyanlända som har en etableringsplan tillsammans med Arbetsförmedlingen. 31

339 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(1) Dnr KS 2018/00274 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Val av revisorsuppdrag i kommunens bolag och stiftelser efter Mauritz Eliasson (S) Sammanfattning Mauritz Eliasson (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunens revisorer. Med anledning av detta behöver nya revisorer, revisorsersättare, lekmannarevisorer och lekmannarevisorsersättare utses till de bolag och stiftelser där Mauritz Eliasson (S) tidigare hade uppdrag. Kommunens revisorer har i bifogad förteckning lämnat förslag på fördelning av uppdrag efter Mauritz Eliasson (S). Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förteckning över fördelning av uppdrag efter Mauritz Eliasson (S). Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att utse revisorer, revisorsersättare, lekmannarevisorer och lekmannarevisorsersättare i enlighet med bifogad förteckning över fördelning av uppdrag. Peter Larsson Kommundirektör Annica Åberg Förvaltningssekreterare Expediera till Christian Persson Roland Grundberg Thomas Ottosson, kommunens revisorer Respektive bolag och stiftelse Kommunledningskontoret juridik & administration - Walda

340 Förteckning över fördelning av uppdrag efter Mauritz ELiasson (S) 2018/274 Bolag/stiftelse Uppdrag Till och med datum Ny revisor/ revisorsersättare Bostadsstiftelsen Uddevallahem Revisorersättare Christian Persson (S) Föreningen Folkets Hus u p a Revisor Christian Persson (S) Lane-Ryrs Bygdegårdsförening Revisor Christian Persson (S) Max Albin Dahlgrens stiftelse och stipendiefond Revisorersättare Roland Grundberg (SD) Max Albin Dahlgrens stiftelse och stipendiefond Revisor Christian Persson (S) Stiftelsen A W Rydholms allmänna fond Revisor Christian Persson (S) Stiftelsen Albert och Maria Bergström Revisor Christian Persson (S) Stiftelsen Barnens Dag Revisor Christian Persson (S) Stiftelsen Bengt-Göran Erikssons testamente Revisor Christian Persson (S) Stiftelsen Emil Sahlgrens minne Revisor Christian Persson (S) Stiftelsen grundskolans samfond Revisor Christian Persson (S) Stiftelsen Ljungskilehem Revisorersättare Christian Persson (S) Stiftelsen musikskolefonden (avslutas efter 2017-års Christian Persson (S) granskning) Revisor Stiftelsen Samfond nr 2 Revisor Christian Persson (S) Stiftelsen Samfond nr 4, John och Laura Christian Persson (S) Johnssons donation Revisor Christian Persson (S) Stiftelsen Samfond nr 5 (avslutas Christian Persson (S) efter 2017-års granskning) Revisor Stiftelsen Särfond nr 3 (Bohusläns egnahemsfond) Revisor Christian Persson (S) Stiftelsen Särfond nr 7, Patrik Johanssons donationsfond Revisor Christian Persson (S) SwanFalk Shipping AB Lekmannarevisorersättare Christian Persson (S) Thordénstiftelsen Revisorersättare Christian Persson (S) Uddevalla Event AB Lekmannarevisorersättare Christian Persson (S) Uddevalla Hamnterminal AB Lekmannarevisorersättare Christian Persson (S) Uddevalla Omnibus AB Lekmannarevisorersättare Christian Persson (S) Uddevalla Turisttrafik AB Lekmannarevisorersättare Christian Persson (S) Väst Vatten AB Lekmannarevisorersättare Christian Persson (S)

341 Från: Else-Marie Robertsson Skickat: den 3 maj :30 Till: Annika Thorström Ämne: Avsägelse Hej. Jag avsäger mig härmed uppdraget i Barnhemmets vänner. Elsmarie Robertsson Mvh Elsmarie Robertsson -->

342 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 1(4) Dnr KS 2018/00001 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2018 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga följande anmälningsärenden till handlingarna. 2017/475 Medborgarförslag från May Gustavsson om lekplats och utegym i Ljungskile. Företagsställaren har lämnat förslag på att utveckla förutsättningarna för lek och träning i Ljungskile. Kultur och fritid beslutar att hänskjuta medborgarförslaget till pågående arbete med att kartlägga och utveckla spontana aktiva mötesplatser. 2018/110 Medborgarförslag från Daniel Olsson om gamla badhuset inne i Uddevalla. Företagsställaren Daniel Olsson har inkommit med förslag rörande nuvarande simhall Walkesborgsbadet. Kultur och fritid beslutar att avslå medborgarförslaget med hänvisning till tidigare fattade beslut avseende placering av Framtidens bad. 2018/605 Medborgarförslag från Rand Audh om studenten Förlaget handlar om att flytta datum för studentfirande i Uddevalla kommun från den 7:e juni till den 15:e juni Barn och utbildningsnämnden beslutar att inte bifalla medborgarförslaget om att flytta studenten. 2018/725 Medborgarförslag från Arben Zenuni att det saknas belysning på cykelväg mellan rondellen ovanför IKEA/Gryningen och Smedseröd och befolkningen i området ökar. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget då kommunen inte är väghållare. 2017/798 Medborgarförslag från Vincent Lindberg om markbeläggningen på Kungsgatan i Uddevalla. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget.

343 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2(4) Dnr KS 2018/ /797 Medborgarförslag från Vincent Lindberg om att uppmärksamma personer genom att få sitt namn på en platta på gågatan. Vincent Lindberg föreslår i ett medborgarförslag att kända personer, idrottare, företagsledare eller andra som satt Uddevalla på kartan bör uppmärksammas med stenar i gatumiljö. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att översända sitt beslut till kultur och fritid då det är de som ansvarar för utsmyckning och därmed anse medborgarförslaget besvarat. 2017/494 Protokoll Årsstämma , per capsulam, Västvatten AB Protokoll vänortskommitten Protokoll hållbarhetsberedningen Protokoll demokratiberedningen /119 Per Byding har genom ett medborgarförslag föreslagit att kommunen ska rusta upp stugor och leder på Herrestadsfjället. Per föreslår att arbetet kan ske med hjälp av arbetskraft från Arbetsförmedlingen. Kultur och fritidsförvaltningen har inlett ett samarbete med Skogsstyrelsen för att hitta lämpliga arbetsuppgifter till deras arbetsmarknadslag som planeras starta i slutet av april. Kultur och fritidsnämnden anser att medborgarförslaget från Per Byding ligger väl i linje med det arbete som enligt ovan beskrivning pågår inom förvaltningen och beslutar att medborgarförslaget därmed anses besvarat. 2018/18 Carin Antonsson har till kommunen inkommit med ett medborgarförslag om att ersätta fyrverkerierna vid nyårsfirande med en lasershow. Kultur och fritidsnämnden beslutar att utreda frågan om formen för nyårsfirande och anser därmed medborgarförslaget som besvarat. 2017/812 Lin Rylander har till kommunen inkommit med ett medborgarförslag om att ersätta fyrverkerierna vid nyårsfirande med en lasershow. Kultur och fritidsnämnden beslutar att utreda frågan om formen för nyårsfirande och anser därmed medborgarförslaget som besvarat. 2017/532 Olof Hansson har skickat in ett medborgarförslag om att kommunen ska ordna konstsnöspår för skidåkning i Sanders dalar eller på annan lämplig plats. Kultur och fritidsförvaltningen har i mars 2018 avslutat en utredning kring anläggande av

344 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 3(4) Dnr KS 2018/00001 konstsnöanläggning tillsammans med Uddevalla IS i Sanders dalar. Kultur och fritidsnämnden har fattat beslut om att det i dagsläget inte är aktuellt att Uddevalla kommun ska fortsätta arbetet att planera, utveckla och driva en konstsnöanläggning i Sanders dalar då UIS inte längre har möjlighet att vara drivande i detta projekt. Kultur och fritidsnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget. 2017/811 Sara Anderson har inkommit till Uddevalla kommun med ett medborgarförslag om laser istället för fyrverkerier på nyår. Kultur och fritidsnämnden beslutar att utreda frågan om formen för nyårsfirande. Därmed anses medborgarförslaget vara besvarat. 2017/772 Sten Jacobson skriver i ett medborgarförslag att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är dålig på Skarsjövägen. Framför allt gäller detta för alla barn och ungdomar som använder vägen för att ta sig till olika idrottsaktiviteter i området. För närvarande pågår arbete med att ta fram en ny detaljplan för bostäder i området söder om Skarsjövallen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att införa 30 km/h i området från Hälle Lider till Skarsjövallen samt att göra åtgärder som markerar gång-och cykeltrafik och att därmed anse medborgarförslaget besvarat 2017/562 Mattias Hagelberg har inkommit med ett förslag på att kommunen bör anlägga en cykelövningsbana för att ge kommuninvånarna möjlighet att lära sig cykla säkert. Målgruppen skulle främst vara barn och ungdomar och inriktningen är en förebyggande insats. Cykelövningsbanan skulle enligt medborgarförslaget eventuellt kunna drivas som ett arbetsmarknadsprojekt med möjlighet att delfinansieras som Eu projekt. Förvaltningen har samrått med Kultur och Fritid om möjligheten att driva ett projekt som ovanstående och vårt gemensamma ställningstagande är att idén med en cykelövningsbana förvisso är god men att kommunen inte ska ansvara för att driva ett sådant projekt och heller inte att driva en sådan anläggning. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att om någon förening är villig att ta på sig uppgiften, är kommunen villig att ta fram en lämplig plats och att därmed anse medborgarförslaget besvarat 2017/753 Rolf Andersson skriver i sitt medborgarförslag att upphäva parkeringsförbud på Vällebergsvägen utanför Närhälsans lokal i Ljungskile. Det blir problem när Närhälsans parkering är fullbelagd och vill därför tillåta parkering utmed Vällebergsvägen. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att skyndsamt tillförskapa tre parkeringsplatser väster om Vällebergsvägen. 2018/133 Agneta Eriksson har inkommit med ett medborgarförslag om daglig verksamhet på Emaus. Planeringsarbete pågår kring vad Gula Villan ska ha för verksamhet

345 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 4(4) Dnr KS 2018/00001 framöver. I planeringen ingår daglig verksamhet och flera av de förslag som framförs i medborgarförslaget är utgångspunkt för planeringen. Socialnämnden beslutar att bifalla medborgarförslaget förutom delen om att starta eget hunddagis Protokoll Kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning /272 Protokoll från Länsstyrelsen om utseende av ny ledamot Majvor Abdon efter Andreas Thorn

346 Nya motioner interpellationer enl<la frågor medborgarförslag

347 Medborgarförslagets ärende: Linbana till skolor Ditt medborgarförslag: Hej! Jag skulle vilja komma med ett förslag som skulle underlätta väldigt mycket i Trafiken och trafikstockningar. Det är ett väldigt smart och genomtänkt förslag. En linbana som det hänger gondoler ifrån. På detta sätt är det väldigt enkelt att färdas i Uddevalla på dessa trånga vägar. Det ät mycket miljövänligare en bilar och bussar eftersom att den går på el. Det skall finnas ca 15 stationer och de ska gå till varje skola i Uddevalla plus några ställen som Centrum och Torp köpcentrum. Ett förslag som kostar en del men som definitivt är användbart. Något annat är att Uddevalla kommer även bli kändare för detta och fler turister kommer komma hit och vi kommer dra in mer pengar. Jag har även en skiss som jag kan skicka om ni skulle behöva den. Tack för att ni läste! Dagens datum: 16/4-18 Namn: Grace Jansson

348 Medborgarförslagets ärende: Att proaktivt hörsamma kommuninvånarnas omställningssvårigheter, genom att utreda ett specifikt alternativ till Uddevalla Kommuns nyårsfyrverkeri - innan det eventuellt avvecklas. Ditt medborgarförslag: Att innan Uddevalla Kommuns nyårsfyrverkeri avvecklas - utreda möjligheten för privatpersoner att avfyra sina inköpta fyrverkerier på - av blåljuspersonal kontrollerade platser [exempelvis Glimmingen - motorstadion, Torp köpcentrum vid Biltema/Plantagen, Samneröds skjutbanor öster om Rimnersvallen] - inom ett förannonserat [på internets sociala medier och i papperstidningarna Bohusläningen och Uddevalla7Dagar] tidsintervall [kl ] på nyårsafton. Myndigheten för Säkerhet och beredskap (MSB) skriver på sin hemsida: Många kommuner har lokala bestämmelser om när och var fyrverkerier får avfyras. Se här: Statistik: Åter till medborgarförslaget: Exempelvis skulle idrottsföreningar kunna erbjuda försäljning av korv eller andra aktiviteter [musik, värmetält, information etc.] som kan inbringa pengar till föreningskassan. Detta för att proaktivt hantera ett folkligt missnöje, utifall det av tradition - av Uddevalla Kommun - anordnade nyårsfyrverkeriet ställs in - så som det finns medborgarförslag kring. Jag anser att förslaget ligger väl i linje med Uddevalla Kommuns strategiska plan för , avseende specifika delar av de prioriterade målen (se pdf sidan 10); plan% pdf?vv_hit=true {Naturligtvis ska ett alternativt nyårsfirande utvecklas, som kan ersätta bruket av krutladdningar. Ett mer stillsamt - och socialt utvecklande - nyårsfirande som så småningom kan bli en tradition som drar kommunbor till centrumkärnan, där man först äter en bit mat till lunchpris, bidrar till ljusutsmyckningen samt deltar i en återblick på nyhetshändelser under det gångna året utformad som en tolv-stationers tipspromenad runt Hasselbacken och Hamngatorna. Tipspromenaden skulle vara utformad med en lättare och en svårare fråga på nyhetshändelser från det gånga årets månader, men utan rättning och priser bara för den sociala aktivitetens skull. Men mer om detta i ett annat medborgarförslag.} Med vänlig hälsning Per Byding

349 Medborgarförslagets ärende: Att utreda ett specifikt alternativ till Uddevalla Kommuns nyårsfyrverkeri - innan det eventuellt avvecklas. Ditt medborgarförslag: Att utreda möjligheten till ett alternativt nyårsfirande utan avfyrande av fyrverkerier, men ett mer stillsamt - och socialt utvecklande - nyårsfirande som så småningom kan bli en tradition som drar kommunbor till centrumkärnan, där man - om man så kan - först äter en bit mat till lunchpris, bidrar till ljusutsmyckningen samt deltar i en återblick på nyhetshändelser under det gångna året utformad som en tolv-stationers tipspromenad runt Hasselbacken och Hamngatorna. Tipspromenaden skulle vara utformad med en lättare och en svårare fråga på nyhetshändelser från det gånga årets månader, men utan rättning och priser bara för den sociala aktivitetens skull. Men mer om detta i ett annat medborgarförslag. Utsmyckningen skulle kommuninnevånarna bidra till genom att på snören hänga upp av Uddevalla Kommun inköpta - solcells-led-lampor i olika färger längs den tipspromenad som är tänkt att starta vid Hasselbacken och avslutas på Kungstorget där även utdelning av lampor/lyktor sker. Kostnad för detta: ca kr, vilket är en rejäl besparing jämfört med de kr som dagens fyrverkeri enligt uppgift i tidningen Bohusläningen 31 oktober För dessa pengar får man cirka återanvändbara lampor/lyktor. Förslaget är inte avhängigt av att involvera restaurangägare och andra näringsidkare, men de bör få möjlighet att bidra till arrangemanget. Jag anser att förslaget ligger väl i linje med Uddevalla Kommuns strategiska plan för , avseende specifika delar av de prioriterade målen (se pdf sidan 10); plan% pdf?vv_hit=true { För resterande pengar skulle man kunna bygga ett nytt monoment på Kungstorgets nordvästra hörn i form en 2 m hög och 16 kvm stor pyramid i trä&betong [prototyp i skala 1:1 finns att beskåda] till en kostnad av ca kr; att ljusutsmycka på nyårsafton och att sitta och äta glass på - på sommaren. Eller också använda de budgeterade pengarna till att stimulera en kommande svensk eller norsk exportframgång genom att ekonomiskt stödja och/eller teckna sig för inköp av en till två inkapslade elcyklar benämnda Podride respektive Podbike. Men mer om detta i två andra medborgarförslag.} Med vänlig hälsning Per Byding

350 Medborgarförslagets ärende: Att utreda hantering av resterande fyrverkeribudget - innan Uddevalla Kommuns nyårsfyrverkeri eventuellt avvecklas. Ditt medborgarförslag: Att - om Uddevalla Kommuns sedvanliga nyårsfyrverkeri avvecklas - för resterande fyrverkeribudget - utöver eventuella inköp av ljuslyktor/solcellsledlampor använda resterande del till att bygga ett nytt monoment på Kungstorgets nordvästra hörn i form en 2 m hög och 16 kvm stor pyramid i trä&betong [prototyp av byggmodul i skala 1:1 finns att beskåda] till en kostnad av ca kr; att ljusutsmycka på nyårsafton, ha historie-, fysik, teknik och mattelektioner i och omkring. Och förstås, för stora och små, unga som gamla, turister som bofasta - att sitta och äta glass på, på sommaren. Jag anser att förslaget ligger väl i linje med Uddevalla Kommuns strategiska plan för , avseende specifika delar av de prioriterade målen (se pdf sidan 10); plan% pdf?vv_hit=true Med vänlig hälsning Per Byding

351 Medborgarförslagets ärende: Fortsättning...Att utreda hantering av resterande fyrverkeribudget - innan Uddevalla Kommuns nyårsfyrverkeri eventuellt avvecklas. Ditt medborgarförslag: Att - om Uddevalla Kommuns sedvanliga nyårsfyrverkeri avvecklas - för resterande fyrverkeribudget - utöver eventuella inköp av ljuslyktor/solcellsledlampor använda resterande del till att stimulera en kommande svensk eller norsk exportframgång genom att ekonomiskt stödja och/eller teckna sig för inköp av en till två inkapslade elcyklar benämnda Podride respektive Podbike. Dessa skulle sedan veckovis hyras eller lånas ut till kommuninvånare i Uddevalla [alternativt kommunanställda i första skedet] och på så vis bidra till att inbitna bilförare får upp ögonen för hållbarare alternativ i linje med FN:s hållbarhetsmål och dessutom få daglig motion på att enkelt och lustfyllt sätt. Attraktiviteten som arbetsgivare skulle rimligtvis även öka. Kostnad för respektive cykel: kr. Hur urvalet av hyrestagare skall ske får bli en senare fråga. Men redan första året borde cirka medarbetare/kommuninvånare få erfara upplevelsen av ett helt nytt transportmedel som över människor uppvisat intresse för på sociala medier och som hundratals valt att stödja genom ekonomiska bidrag [crowdfounding] för att se den komma i produktion. Den svenska varianten: Den norska varianten: FN:s 17 hållbarhetsmål: Jag anser att förslaget ligger väl i linje med Uddevalla Kommuns strategiska plan för , avseende specifika delar av de prioriterade målen (se pdf sidan 10); plan% pdf?vv_hit=true Med vänlig hälsning Per Byding

352 Medborgarförslagets ärende: Konstverk i rondeller kopplade till Uddevallas historia Ditt medborgarförslag: Hej! Konst ligger visserligen i betraktarens ögon men kan inte förstå viss så kallad konst som ni valt att ställa upp i staden, t.ex. det som står i Kurverödsrondellen. Istället anser jag att ni kan välja att ställa upp konst som refererar till Uddevallas historia. Tycker det hade varit mäktigt med en stor korp som refererar till stadens smeknamn: "Korpstaden". Även något kopplat till Uddevalla-varvet, om det är en version av Nanny eller liknande. Vi har även tändssticksfabriken, varför inte en stor tändssticksask? Vi har garnfabrik, tunnfabrik osv. Konst kopplat till staden Uddevalla som skulle kunna ställas upp i "Willys-rondellen" men även andra rondeller eller centrala platser runt om i staden. Dagens datum: Namn: Fredrik Graneklev

353 Medborgarförslagets ärende: Nya historiska skyltar på gamla byggnader Ditt medborgarförslag: De fina skyltarna som en gång sattes upp på historiska byggnader i Uddevalla har förfallit och behöver bytas ut. Dagens datum: Namn: Jörgen Olsson

354 Medborgarförslagets ärende: Utredning av energibesparing vid samlokalisering av simhall och ishall. Ditt medborgarförslag: Att utreda energibesparingen för att anlägga en simhall och en ishall vägg i vägg i Skeppsvikenområdet. Detta i syfte att vinna synergieffekter ur energisynpunkt och därmed lägre driftskostnader. Vid kondensation av ammoniak i ishallens köldmediasystem frigörs stora mängder värmeenergi som genom värmepumpar kan användas för uppvärmning av simhallen och/eller dess bassängvatten. -Genomsnittsförbrukningen för ett badhus är kwh per år (400kWh/kvm)*. -En simhall som kopplats samman med en ishall behöver inget energitillskott under större delen av året, när ishallen är i drift**. Potentiell besparing är minst 50 % beroende på val av teknik. Det vill säga minst kr/år eller 20 miljoner kr under anläggningarnas livslängd. Men en mer exakt siffra bör tas fram i en utredning. - Även en ishall förbrukar i snitt kwh/år och även här finns en besparingspotential på ca 50%. Jag vill rekommendera läsning av ett KTH-arbete**** där vi ges möjlighet att sätta oss in i relativt komplicerade processer, men viktiga -eftersom besluten vi tar idag får konsekvenser år framöver. * ** *** **** [-När flytten är genomförd kan Uddevallas gamla ishall på Fridhem fungera som en kombinerad lagerlokal och verkstad. -Lagerlokal för överbliven byggmateriel och inventarier från kommunala verksamheter, finns på flera andra ställen i vårt avlånga land. Exempelvis i Malmö.* - Även den svenska byggindustrin inser galenskapen i slöseriet.** Försäljning av byggmateriel och möbler ska kunna ske på ett sätt som liknar andra begagnatmarknader. -En kreativ verkstad*** kan skapas för alla stadens invånare inte bara personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Och där nya alster kan skapas av ratade, men fungerande inventarier och dylikt. Exempel på detta finns i Krokom.**** -Detta skulle även kunna räknas som ett integrationsprojekt. -Om ovanstående förslag vinner politisk samsyn skulle ett medborgarförslag kunna lämnas in angåendebildandet av en återbrukslokal i Uddevallas gamla Ishall - Fridhemshallen] * ** *** **** Dagens datum: 25 april 2018 Namn: Per Byding

355 Medborgarförslagets ärende: Platsbesök i Skeppsviken för utvalda politiker. Ditt medborgarförslag: Att berörda politiska instanser (av KS/KF/ShBN/KoFN) besöker, och på plats får en känsla för - och senare noggrant överväger - huruvida platsen på bilden (området mellan Oljehamnsvägen och Båthamnsvägen nära Skeppsviken) kan fungera som plats för en ny simhall och en ny ishall, som sammankopplats i energibesparingssyfte - enligt annat medborgarförslag. [Platsen ligger cirka 1 km från nuvarande simhall. Idag vet vi att även lågintensiva pulshöjande aktiviteter är hälsobefrämjande. Att gå från någon av Uddevalla stads gymnasieskolor skulle ta cirka 30 minuter, vilket är en rimlig uppvärmning - alternativt anpassa busstrafiken. Gymnasieskolornas schemaläggning skulle påverkas genom nödvändigheten av dubbla lektionspass. Emellertid skulle säkert andra vinster göras. Interna skolutredningar skulle kunna påvisa detta.] Dagens datum: 25 april 2018 Namn: Per Byding

356 Medborgarförslagets ärende: Inköp av valstugor till Dalaberg och eller Hovhult Ditt medborgarförslag: Att köpa in en eller två av de friggebodar om 15 kvm som elever på VUX byggprogram byggt och låta dem bli valstugor, placerade på Hovhult och/eller Dalaberg.* Detta för att de politiska partierna lättare ska kunna nå sina presumtiva väljare under valkampanjandet Kostnad: ca kr per stuga inklusive transport och slutmontering. Detta under förutsättning att beslut om inköp hunnit fattas av berörda politiska instanser, innan de redan saluförda bodarna hunnit bli sålda till någon privatperson. Kontakt kan tas med bygglärare Björn tel eller rektor Mia Terry * Dagens datum: 25 april 2018 Namn: Per Byding

357 Medborgarförslagets ärende: Tennisplanerna vid strandpromenaden Ditt medborgarförslag: Mitt medborgarförslag är att förstärka belysningen kring tennisplanerna vid strandpromenaden. Med förstärkt belysning kan man spela på planerna även på kvällarna och inte endast när det är ljust. Nu kan man inte spela när det är mörkt för att ljuset är för svagt. Dagens datum: Namn: Anna Karlsson

358 Medborgarförslagets ärende: Att starta facebookgruppen Konst i Uddevalla Ditt medborgarförslag: Att utreda huruvida det är möjligt att starta en officiell - och modererad - facebookgrupp med namnet Konst i Uddevalla. Där kan politiker och tjänstemän i kommunen introducera och föra en dialog med medborgare och andra kring vissa tilltänkta och befintliga konstobjekt. Fortfarande fyller tidningen Bohusläningen denna funktion - till viss del, men för att - i större utsträckning - nå en yngre och alltmer "sociala medier-inriktad" del av invånarna behövs komplement till de redan etablerade kommunikationskanalerna. Detta förslag ligger väl i linje med Uddevallapolitikens visioner, enligt Kommunledningskontorets förslag till Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00479* på sidan 268, att man vill öka medborgarnas delaktighet och inflytande i olika sammanhang - utifrån fyra delaktighetsnivåer: Tycka, Veta, Göra och Bestämma. I samma anda kan Konstnärsnämndens undersökning "Enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning av offentlig miljö" ** nämnas. Där slår man i sina slutsatser - på sidan bland annat fast, att enprocentregeln fungerar bättre Om medborgar- och/eller brukarinflytande tillämpas vid valet av verk eller konstnär. *Referens 1: lsens%20kallelse% pdf **Referens 2: eb_2.pdf Dagens datum: 2 maj 2018 Namn: Per Byding

359 Medborgarförslagets ärende: Utökad parkeringsmöjlighet Ditt medborgarförslag: Vid Menuettvägens, (Fasseröd/ Hovhult)vändplan ställer sig många personer som spelar tennis på tennisbanorna på grönområdet bakom berörd väg. Eftersom det är en vändzon står de parkerade bilarna i vägen för övrig trafik. Förslag: Gör om den gräsplätt som finns i anslutning till vändzonen till parkeringsplatser. Den skulle kunna rymma minst fem platser. Dagens datum: Namn: Lynn Öfverström

360 Medborgarförslagets ärende: Att genomföra en modern medborgardialog kring tilltänkt konst på Kungsgatan/Drottninggatan. Ditt medborgarförslag: Att det hålls en modern medborgardialog om de tilltänkta konstverken på Kungsgatan och/eller del av Drottninggatan eller åtminstone utarbetas ett konkret förslag på hur en modern medborgardialog ska utformas utöver den traditionella tidningsartikel/insändare gärna skyndsamt. [Det vore klädsamt om den politiska ambitionen avseende medborgardialog kom till uttryck i konkret handling. Referens: Tjänsteskrivelse, Dnr. KS 2017/00479.*] Ett förslag på moderator i en facebookgrupp för konstdiskussioner i Uddevalla: *Referens på siddn 268: lsens%20kallelse% pdf Dagens datum: 4 maj 2018 Namn: Per Byding

361 Medborgarförslagets ärende: Att anordna en årlig, tillfällig utställning på Bohusläns Museum för amatörer. Ditt medborgarförslag: Att anordna en årlig, tillfällig utställning på Bohusläns Museum för amatörer - som i sin ansökan beskriver bakgrund och tanke med sina verk. [Konst är viktigt för människors välbefinnande. Om det funnits - för allmänheten - välkända platser för att såväl skapa konst som att få chans att visa upp den, så skulle rimligtvis fler invånare ta den. Möjligen skulle även intresset för - och sättet att se på -konst växa bland nya grupper, och bli mer nyanserat. Från att bara tycka "Fint eller Fult", "Prisvärt eller inte" skulle man förhoppningsvis se fler aspekter - såsom: Varför?, Hur?, På vilket sätt? o.s.v. ] Dagens datum: 6 maj 2018 Namn: Per Byding

362 Medborgarförslagets ärende: Att avsätta ett område i Uddevalla till en kulturpark för amatörer. Ditt medborgarförslag: Att avsätta ett område i Uddevalla till en kulturpark för amatörer. Ett Uddevallas mini-pilarne utan avgift. Gärna i rundeln bakom den tilltänkta aktivitetsparken i Skeppsviken, mellan den Syriska Hästen och minigolfbanan. Se bild. På så vis får man en kreativ plats för många åldrar och intressen. Huruvida det skall vara fritt att placera sina alster, eller om det ska ske efter ansökan och tillstånd (-Vem är villig att ta på sig detta uppdrag?) är en fråga för politiska beslutsfattare, antar jag. Krävs exempelvis ett medlemskap i den ännu inte startade föreningen Amatörkonstnärer i Uddevalla? [Alternativt: Att anordna en årlig, tillfällig utställning på Bohusläns Museum för amatörer som i sin ansökan beskriver bakgrund och tanke med sina verk.] Dagens datum: 6 maj 2018 Namn: Per Byding Skicka med en bilaga Skeppsviken Amatörkonstpark.jpg