Öppna jämförelser inom missbruks- och beroendeområdet

Transkript

1 Öppna jämförelser inom missbruks- och beroendeområdet

2 ISBN Artikelnr Publicerad oktober

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att samla in data om olika aspekter av kvalitet och tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården samt att årligen redovisa dessa i öppna jämförelser. Öppna jämförelser omfattar uppgifter om beroendevården i landets samtliga kommuner och stadsdelar i de tre storstäderna samt landstingen. Den första publiceringen av öppna jämförelser inom missbruks- och beroendeområdet 2009 är resultatet av ett snabbspår som i hög grad baseras på inrapporterad sekundärdata. Pilotprojektet får ses som ett första steg i utvecklingen av kvalitetsindikatorer för öppna jämförelser där erfarenheterna från steg ett utgör en viktig kunskapsbas för det fortsatta arbetet. Socialstyrelsens uppdrag och ambition är att öppna jämförelser ska utvecklas efterhand både vad gäller innehåll, utformning och presentation. Enkätresultaten från pilotprojektet bör således tolkas med försiktighet och ses som ett viktigt första steg i ett pågående utvecklingsarbete av öppna jämförelser. Flera personer har på olika sätt bidragit till denna rapport. Annika Remaeus och Ann-Britt Thulin har varit projektledare. Anders Järleborg och Lennart Ringström har ansvarat för enkät- och statistisk bearbetning. Daniel Svensson har analyserat hälsodata. Rapporten har skrivits av Emma Stradalovs. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Uppdraget 9 Regeringens uppdrag 9 Bakgrund 9 Pilotstudie 10 Arbetssätt och metod 11 Enkät till kommuner 11 Genomförande 11 Bearbetning 11 Enkät till landsting 12 Genomförande 12 Bearbetning 12 Granskning av kommunala webbplatser 13 Genomförande 13 Bearbetning 13 Hälsodata 13 Genomförande 13 Bearbetning 14 Databasen öppna jämförelser 15 Redovisning 15 Redovisning av bortfall 15 Överväganden 15 Resultat 16 Vilka jämförelser kan göras? 16 Kvaliteten i mindre och större kommuner 17 Kvaliteten i kommunerna 18 Tolkning av enkätdata 18 Insatser 19 Tillgänglighet 20 Samverkan 21 Delaktighet 22 Utredning 23 Riktade stödformer 24 Kompetens 25 Kvaliteten i landstingen 26 Tolkning av enkätdata 26 Insatser 27 Tillgänglighet 27 Samverkan 27 Delaktighet 28 Utredning 28 5

6 Riktade stödformer 28 Kompetens 28 Informationen på kommunernas webbplatser 31 Hälsodata 32 Tolkning av hälsodata 32 Läkemedelsuttag alkohol 33 Läkemedelsuttag narkotika 34 Återinskrivning för vård 34 Dödlighet bland personer med missbruks- och beroendediagnos 37 Fortsatt arbete med öppna jämförelser 39 Referenser 41 Bilagor 43 Projektorganisation 43 Svarsfrekvens kommunenkäten 44 Enkät till kommuner 45 Enkät till landsting 54 Mall för webbgranskning 63 Hälsodata 64 Kvalitetsdeklaration av statistiken 66 6

7 Sammanfattning Denna rapport är Socialstyrelsens avrapportering av regeringsuppdraget att samla in data om olika aspekter av kvalitet och tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården samt att redovisa dessa i öppna jämförelser. Jämförelserna av kommunerna och landstingen belyser sju kvalitetsområden: insatser tillgänglighet samverkan delaktighet utredning riktade stödformer kompetens Hälsodata belyses genom fem kvalitetsindikatorer: uttag av läkemedel för alkohol- och narkotikadiagnos, återinskrivningar för vård och dödlighet bland personer med missbruks- och beroendediagnos i de olika landstingen. Resultatet visar att kommuner eller stadsdelar med stora befolkningsantal får något högre värde inom flertalet områden jämfört med mindre. Tillgänglighet är dock ett område där små kommuner får minst lika höga värden som de större. De tydligaste skillnaderna i kvalitet gäller bedömningen av information på kommunernas webbplatser, där små kommuner har betydligt lägre poäng än stora. Inom några områden finns det betydande regionala skillnader, till exempel när det gäller vilka insatser socialtjänsten kan erbjuda varierar utbudet stort mellan och inom länen. Även inom området utredning, som belyser i vilken utsträckning olika bedömningsinstrument används, finns regionala skillnader. Personer som har kontakt med missbruks- och beroendevården är ingen homogen grupp, därför är det intressant att veta om den vård som erbjuds är differentierad. Frågor har ställts om verksamheterna erbjuder riktade insatser för olika grupper, till exempel ungdomar och kvinnor. Även här finns det stora regionala skillnader. Resultaten från hälsodata bygger på individuppgifter som hämtats från något av Socialstyrelsens så kallade hälsodataregister. Även här finns betydande regionala skillnader. Detta gäller bland annat i vilken utsträckning personer med alkohol- eller opiatdiagnos har tagit ut läkemedel mot beroendet. Utfallet av jämförelserna bör ses som en indikation på tillståndet i den egna regionen. Jämförelserna bör sättas in i sitt sammanhang, tillsammans med de kunskaper i övrigt som finns om verksamheten och om den egna regionen. Förhoppningsvis kan jämförelserna stimulera till fördjupade analyser inom landsting och kommuner. Möjligheten att granska resultat på enhetsnivå, till exempel kommunnivå, finns på Socialstyrelsens webbplats 7

8 för öppna jämförelser där all data är tillgänglig. De frågor och kommentarer som inkommit kring jämförelserna, från lokalpress och verksamhetsföreträdare, tyder också på att databasen används som ett instrument just för jämförelser mellan kommuner. En förutsättning för Socialstyrelsen att publicera jämförelserna 2009 var en sedan tidigare inplanerad enkätstudie Socialstyrelsen gjorde bedömningen att en del frågor i enkäterna även skulle kunna användas som underlag för redovisning av kvalitet i öppna jämförelser. De enkätdata som används har således samlats in för ett annat syfte än öppna jämförelser av kvalitet i kommuner och landsting. Enkätfrågorna ger dock möjligheter att jämföra missbruks- och beroendevården i vissa avseenden på kommunnivå och inom landstingen på enhetsnivå. Däremot saknas idag mycket av den information som krävs för att kunna göra jämförelser av verksamheternas resultat och utfall för brukaren. Sådana jämförelser kräver bland annat tillgång till individbaserad statistik. Pilotprojektet är ett första steg i utvecklingen av kvalitetsindikatorer för öppna jämförelser och erfarenheterna från detta utgör en viktig kunskapsbas för det fortsatta arbetet. Planerade förändringar inför 2010 är bland annat en annan teknisk plattform för publiceringen av jämförelserna. Arbetet med att identifiera de landstingsenheter som ska besvara enkäten fortsätter, bland annat måste ingående enheters uppdrag klargöras. Vidare ska enkäterna till kommuner och landsting anpassas till öppna jämförelser. De sju kvalitetsområden som omdömena redovisas i ska också genomarbetas och anpassas till övriga kvalitetsarbeten som pågår vid Socialstyrelsen. De planerade förändringarna kommer sammantaget att höja kvaliteten på jämförelserna inom området. En genomgång av befintliga hälsodata kommer att genomföras för att bedöma om andra uppgifter och register kan användas för utveckling av indikatorer. Socialstyrelsens samlade och långsiktiga strategi i arbetet med öppna jämförelser inom bland annat missbruks- och beroendeområdet kommer att beskrivas mer detaljerat i den plan som ska redovisas till regeringen senast den 31 maj På Socialstyrelsens webbplats ska en gemensam och lättillgänglig ingång skapas för samtliga öppna jämförelser som publiceras av Socialstyrelsen. 8

9 Uppdraget Regeringens uppdrag Regeringen har givit Socialstyrelsen uppdraget att samla in data om olika aspekter av kvalitet och tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården samt att redovisa dessa i öppna jämförelser [1]. Jämförelserna bör enligt uppdraget inriktas på faktorer som lyfts fram i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården och det kvalitetsarbete som bedrivits inom myndigheten. I den mån det är möjligt ska mått på resultat i form av utfall för brukaren ingå i jämförelserna. Det är önskvärt att jämförelserna belyser perspektiv som delaktighet, hur kvinnors och mäns behov beaktas liksom insatser för barn till missbrukare. Syftet med öppna jämförelser är, enligt regeringen, att det ska vara ett relevant underlag för politiska beslut på olika nivåer och ett effektivt verktyg för verksamhetsutövarnas förbättringsarbete. Även för patienter, brukare, anhöriga och medborgare i övrigt ska jämförelserna på sikt ge relevant information om verksamheterna. Enligt uppdraget ska jämförelserna baseras på data som samlas in genom en enkätundersökning riktad till kommuner och landsting samt från andra källor som Socialstyrelsen finner lämpliga. Jämförelserna ska göras på kommun- och landstingsnivå eller, i de fall det är möjligt och lämpligt, på enhetsnivå. Uppdraget ska i relevanta delar samordnas med Socialstyrelsens övriga arbete med att utveckla system för öppna jämförelser och kvalitetsindikatorer. Socialstyrelsen ska samråda med Sveriges Kommuner och Landsting och Statens institutionsstyrelse i att planera och genomföra uppdraget. En deskriptiv jämförelse ska finnas tillgänglig i en nationell databas senast den 16 juni En rapport med analyser av jämförelsernas innehåll ska presenteras senast den 30 oktober Bakgrund Socialstyrelsen påbörjade arbetet med att utveckla nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården år Syftet med de nationella riktlinjerna är att utveckla och förbättra missbruks- och beroendevården samt att göra vården mer likvärdig. Parallellt med riktlinjearbetet har Socialstyrelsen arbetat med att ta fram kvalitetskriterier för missbruks- och beroendevården. Arbetet med att utveckla kvalitetskriterier har utmynnat i ett antal kvalitetsområden och kriterier. År 2006 genomförde Socialstyrelsen en studie med enkäter till landets samtliga kommuner, stadsdelar och landsting med syftet att beskriva kvaliteten inom missbruks- och beroendevården. Resultaten redovisas i rapporten Kvalitetsutveckling i missbruks- och beroendevård [2]. 9

10 Ytterligare en enkätundersökning var inplanerad och genomfördes vintern Den hade två syften. Dels att följa upp den tidigare kvalitetsstudien från Dels att samla in data för att utvärdera den statliga satsningen på personer med tungt missbruk som föreslogs i betänkandet Personer med tungt missbruk stimulans till bättre vård och behandling [3]. Studien 2008 var en förutsättning för uppdraget till Socialstyrelsen att publicera öppna jämförelser inom missbruks- och beroendeområdet. Socialstyrelsen bedömde att en del frågor i enkäterna även skulle kunna användas som underlag för att redovisa kvalitet i öppna jämförelser. Det datamaterial som används i dessa första öppna jämförelser har alltså ursprungligen samlats in för ett annat syfte än öppna jämförelser av kvaliteten i kommuner och landsting. Enkätfrågorna ger dock möjligheter att jämföra missbruks- och beroendevården i vissa avseenden på kommunnivå och inom landstingen på enhetsnivå. Däremot saknas i dag mycket av den information som krävs för att kunna jämföra verksamheternas resultat och utfall för brukaren. Sådana jämförelser kräver bland annat tillgång till individbaserad statistik. Pilotstudie Denna studie är ett pilotprojekt och Socialstyrelsens första försök att redovisa öppna jämförelser av kvaliteten inom missbruks- och beroendeområdet. Socialstyrelsens uppdrag och ambition är att öppna jämförelser ska utvecklas efterhand både vad gäller innehåll, utformning och presentation. Enkätresultaten från pilotprojektet bör således tolkas med försiktighet och ses som ett viktigt första steg i ett pågående utvecklingsarbete av de öppna jämförelserna. Utöver att bearbeta enkätdata har Socialstyrelsen i denna pilotstudie även granskat samtliga kommuners webbplatser samt bearbetat data från hälsodataregister om läkemedelsförskrivning, diagnoser och dödlighet. Synpunkter på arbetet med öppna jämförelser har inhämtats från projektets referensgrupp (se bilaga 1) och Socialstyrelsens brukarråd inom missbruks- och beroendeområdet 1. Möjligheten att påverka projektet har dock varit begränsad i och med att förutsättningarna vad gäller enkätfrågorna var givna från början. Den 16 juni i år publicerades öppna jämförelser på Socialstyrelsens webbplats. I denna rapport redovisas genomförandet av arbetet, de överväganden som gjorts samt analyserna av materialet som presenteras i databasen på Socialstyrelsens webbplats. 1 Brukarrådet består av medlemmar från tolv brukar-/frivilligorganisationer inom missbruks- och beroendeområdet. 10

11 Arbetssätt och metod I jämförelserna presenteras omdömen inom sju kvalitetsområden för kommuner, stadsdelar och landstingsenheter. Underlagen för dessa omdömen kommer från svaren på de enkäter som de besvarat samt från en granskning av kommunernas webbplatser. Frågorna som ställts rör strukturer och processer. Med strukturer avses de förutsättningar som finns för att ge vård och omsorg medan processer handlar om vad, hur och när tjänsterna produceras i verksamheten. Utöver kvalitetsomdömen har Socialstyrelsen tagit fram ett antal kvalitetsindikatorer som kan ses som verksamhetens resultat på individnivå. Indikatorerna utgörs av data från Socialstyrelsens hälsodataregister. I detta avsnitt redovisas hur insamling och bearbetning av data genomförts, vilka överväganden som gjorts och hur materialet har redovisats i databasen på Socialstyrelsens webbplats. I Bilaga 7 ges en fördjupad redogörelse för den metod som använt samt datamaterialets kvalitet. Enkät till kommuner Genomförande Enkäterna till kommunerna genomfördes som en totalundersökning som omfattade landets samtliga kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Enkäten skickades via e-post till kommunernas registratorer i november Tre påminnelser gjordes. Totalt svarade 282 enheter. Den slutliga svarsfrekvensen uppgick till 85 procent (se bilaga 2). Bearbetning De enkätfrågor som använts för jämförelserna är ett urval av dem som ingår i enkäten (19 av 40). Urvalet gjordes utifrån en bedömning av vilka frågor som speglar kvalitetsaspekter och vars konstruktion lämpar sig för index, det vill säga ett sammanvägt värde. Frågorna belyser sju kvalitetsområden: insatser tillgänglighet samverkan delaktighet utredning riktade stödformer kompetens. De frågor som ingår i bearbetningarna inom respektive kvalitetsområde redovisas i bilaga 3. 11

12 Inom varje kvalitetsområde ställs en eller flera frågor. Kommunens svar på frågorna har summerats till ett index, ett för varje kvalitetsområde. Detta summerade index används sedan för att skapa en värdeskala mellan 1 och 5. Socialstyrelsen har valt att ställa kommunens indexvärde inom ett område mot det högsta värdet (maximala indexvärdet) som kommunen kan få inom området. För att få ett heltalsvärde multipliceras resultatet (kvoten) med 5, avrundat till heltal. Genom att relatera kommunens värde inom ett område till det högsta möjliga värdet för området skapas en så kallad fast skala. Valet av en fast värdeskala innebär att det finns en fast punkt över tid som respektive kommun och landsting kan jämföra sig med. Enkät till landsting Genomförande Enkäten skickades med e-post till landstingens registratorer i februari Två påminnelser gjordes. Fördelat på de 21 landstingen fick Socialstyrelsen in svar från 48 landstingsenheter. Antalet svar från respektive landsting varierar mellan ett och sju stycken (se tabell 1 på sidan 30). Landstingsenkäten innehåller likartade frågor som kommunenkäten och belyser samma kvalitetsområden. Skillnaderna enkäterna emellan hänför sig till termer som i vissa avseenden skiljer sig åt mellan huvudmännen. Därtill finns frågor avsedda att fånga insatser som är specifika för hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har försökt att identifiera hur landstingen organiserar vård och behandling inom området. I några landsting ingår beroendevården som en del i psykiatrin, i andra finns en beroendevård med eget ansvar och med geografiska upptagningsområden. En tredje variant är att det finns en uppdelning i geografiska områden men att det samtidigt finns en länsgemensam resurs, företrädesvis för de mer avancerade insatserna. I något landsting är verksamheterna samordnande under en gemensam ledning. Registratorerna i respektive landsting ombads därför att vidarebefordra enkäten till ansvariga chefer för beroendevården. Bearbetning Data från landstingsenkäten har bearbetats på samma sätt som data från kommunenkäten. Ett antal av enkätens frågor (21 av 41) har använts för att belysa de sju olika kvalitetsområdena. Urvalet av frågor har gjorts på samma sätt som för kommunenkäten. De frågor som ingår i bearbetningarna redovisas i bilaga 4. Samma värdeskala har använts som för kommunenkäterna, 1 5. Socialstyrelsen har valt att redovisa svaren från landstingsenheterna var för sig. Socialstyrelsen har övervägt andra sätt att redovisa det insamlade materialet. En sammanvägning av de enkätsvar som lämnats av respektive landstingsenhet är en möjlighet. En annan variant är att välja ut ett enkätsvar från respektive landsting som får representera hela landstinget, till exempel den mer specialiserade länsgemensamma resursen. Socialstyrelsen menar dock att det är svårt att få en rättvisande bild av det faktiska läget i landstingen med dessa redovisningssätt. Det har i denna studie inte varit möjligt 12

13 att få en total bild av missbruks- och beroendevården i samtliga landsting. Landstingen organiserar sin missbruks- och beroendevård olika och alla verksamheter inom landstingen har inte besvarat enkäten. Granskning av kommunala webbplatser Genomförande Socialstyrelsen har granskat informationen om missbruks- och beroendevård på samtliga kommuners webbplatser. En granskningsmall med fem frågor har använts (se bilaga 5). Granskningen har genomförts av en och samma person under mars och april månad Avsikten är att bedöma hur tillgänglig och fyllig informationen om missbruks- och beroendevård är på webbplatserna. Grundläggande frågor är om det finns information om vart man kan vända sig för att få rådgivning och vilka insatser kommunen erbjuder. Andra frågor handlar om huruvida webbplatserna beskriver eller länkar till den missbruks- och beroendevård som bedrivs av landstinget och av frivilligorganisationer. Omdömen från granskningen redovisas under området webbinformation i databasen. Bearbetning Frågorna i granskningsmallen kan besvaras med ja eller nej. Ett ja-svar genererar 1 poäng, medan ett nej-svar genererar 0 poäng. Poängen på de fem frågorna har summerats för respektive kommun. Värdeskalan är densamma som för de övriga kvalitetsområdena, det vill säga 1 5, där 5 är bäst. Vid beräkningen har de kommuner vars totalsumma vid webbgranskningen blivit 0 (totalt 14 kommuner) tilldelats värdet 1. Samma betygsskala som används inom de övriga sju kvalitetsområdena kan därmed användas även för detta kvalitetsområde. Storstädernas stadsdelar har inga egna webbplatser utan ingår som delar av de kommungemensamma webbplatserna. Att bedöma stadsdelarna tillför därför inget av vikt. I databasen redovisas stadsdelarna med samma värde som staden. En motsvarande granskning av landstingens webbplatser har inte gjorts. Anledningen till detta är att så gott som alla landsting i dag hänvisar till en gemensam webbplats för sjukvårdsrådgivning, Hälsodata Genomförande Socialstyrelsen har inom ramen för öppna jämförelser tagit fram fem kvalitetsindikatorer: 1. läkemedelsuttag alkohol 2. läkemedelsuttag narkotika 3. återinskrivning för vård, alkoholdiagnos 4. återinskrivning för vård, narkotikadiagnos 5. dödlighet bland personer med missbruks- och beroendediagnos. 13

14 Indikatorerna, som beskrivs mer utförligt i bilaga 6, utgörs av bearbetningar av data hämtade från hälsodataregister vid Epidemiologiskt Centrum, Socialstyrelsen. I registren finns individbaserade uppgifter om diagnos, läkemedelsuttag och dödsorsaker. De uppgifter som redovisas i öppna jämförelser har hämtats från tre register: Läkemedelsregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret. Bearbetning Kvalitetsindikatorernas värden har tagits fram genom division av en täljare och en nämnare. För indikator 1 har exempelvis antalet personer som tagit ut läkemedel mot alkoholberoende dividerats med antalet personer i Patientregistret med diagnosen psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol. Resultatet har sedan avrundats till närmaste procentandel (heltal). Höga värden på indikator 1 och 2 visar att en hög andel personer tagit ut läkemedel. Har indikatorerna 3 och 4 höga värden har fler personer återinskrivits för vård. Ett högre värde på indikator 5 visar att fler personer av dem med alkohol- eller narkotikadiagnos avlidit. Kvalitetsindikatorerna redovisas för åren 2006 och De speglar därmed inte samma tidsperiod som övriga data i jämförelserna. Denna skillnad i tid beror på den tid det tar att uppdatera de nationella hälsodataregistren. De fem kvalitetsindikatorerna redovisas på landstingsnivå. Ett skäl till detta är att populationerna blir alltför små på kommunnivå. Detta kan i sin tur bidra till att resultatet blir osäkert och svårtolkat, med mycket stora variationer mellan olika observationstillfällen. Ett annat skäl är att utfallet, åtminstone när det gäller läkemedelsförskrivningen, är en direkt konsekvens av beslut tagna inom landstingens beroendevård. Vårdgivarnas inrapportering till de nationella registren varierar [4]. Teoretiskt sett bör samtliga personer som förskrivits läkemedlen också ha fått en beroendediagnos antingen för alkohol- eller för opiatberoende (F10.2 alternativt F11.2). I realiteten kan det emellertid vara så att en person fått preparat förskrivna utan att ha någon diagnos. Det kan också vara så att en person fått en annan närliggande diagnos och fått aktuella preparat förskrivna, eller fått diagnosen men att detta inte har inrapporterats. Socialstyrelsen har därför valt ett bredare diagnosfönster (F10 respektive F11) än den egentliga indikationen för uttag av de aktuella läkemedlen, bland annat för att få med personer som fått närliggande diagnoser. En förhoppning är att de öppna jämförelserna även kan sätta fingret på problem relaterade till diagnostiseringen och inrapporteringen till de nationella registren. Det kan leda till en mer adekvat diagnostisering och rapportering till de nationella registren. Socialstyrelsen har valt att slå samman patienterna med alkohol- och narkotikadiagnoser till en gemensam grupp vid redovisningen av den indikator som speglar dödligheten. När det gäller uppgifterna om läkemedelsuttag och återinskrivningar är indikatorerna separerade. Den ena utgår från alkoholrelaterade diagnoser och den andra från narkotikarelaterade diagnoser. Motsvarande uppdelning på diagnosgrupper är problematisk när det gäller dödligheten i grupperna. Dels finns det län där ingen avlidit bland personer med narkotikadiagnos, dels finns det stora slumpvisa variationer. 14

15 Databasen öppna jämförelser Redovisning Den 16 juni 2009 publicerades öppna jämförelser i en databas på Socialstyrelsens webbplats. Redovisningen består, förutom av förklarande texter och redogörelser av bearbetningarna, av en sökbar databas. Här kan den intresserade hämta följande information: Kvalitetsbedömning av kommuner, medeltal per län Här redovisas rikets och respektive läns medelvärde inom de olika kvalitetsområdena i en översiktsbild. Värdet inom kvalitetsområdet är medelvärdet för länets samtliga kommuner. Kvalitetsbedömning för kommuner och stadsdelar En sökbar databas i vilken man väljer kommuner och kvalitetsområden. Tabellen som databasen genererar visas på skärmen eller kan laddas ner i olika filformat. Kvalitetsbedömning för landstingsenheter En sökbar databas i vilken man väljer landstingsenheter och kvalitetsområden. Hälsodata för landsting En sökbar databas i vilken man väljer landsting, år och indikator. Redovisning av bortfall Bortfall på grund av uteblivet svar I databasen finns alla kommuner med oavsett om de besvarat enkäten eller inte. Bortfall i redovisningen förekommer när enkäten är obesvarad eller när samtliga enkätfrågor för något enskilt kvalitetsområde är obesvarade. Denna typ av bortfall markeras med en punkt (.) i redovisningen. Svarsfrekvens och bortfall på grund av obesvarad enkät i redovisningen av landstingsenkäterna är inte möjliga att ange, då det inom ramen för detta pilotprojekt inte varit möjligt att till fullo identifiera urvalsramen. Bortfall på grund av tekniskt problem Vid datainsamlingen inträffade ett tekniskt problem med den webbaserade enkäten. Problemet medförde att några frågors svarsalternativ inte var synliga för en del av dem som besvarade enkäten. Det gäller kvalitetsområdena insatser, utredning och riktade stödformer. Detta fel drabbade fjorton kommuner och två landstingsenheter. Denna typ av bortfall markeras med ett streck (-) i redovisningen. Överväganden Socialstyrelsen har valt att inte räkna samman värdena inom olika kvalitetsområden till ett samlat kvalitetsomdöme för respektive kommun. Kvalitetsbeskrivningen tar fasta på specifika aspekter av kvalitet och det är inte fruktbart eller möjligt att uttala sig om någon totalkvalitet i verksamheterna. 15

16 Resultat Jämförelserna inom missbruks- och beroendeområdet är, som tidigare nämnts, ett pilotprojekt som ska följas upp med ett långsiktigt indikatorarbete. Underlaget för jämförelserna i pilotstudien utgörs av ett enkätmaterial som primärt är insamlat för andra syften än öppna jämförelser. För jämförelserna används även hälsodata som kvalitetsindikatorer. Utfallet av jämförelserna bör ses som en indikation på tillståndet i den egna regionen. Jämförelserna bör därutöver sättas in i ett sammanhang, givet redan befintliga kunskaper om den egna regionen och verksamheten. Förhoppningsvis kan jämförelserna dessutom stimulera till fördjupade analyser inom landsting och kommuner. I detta avsnitt redovisas inledningsvis underliggande skillnader mellan de olika kvalitetsområdena. Därefter redogörs för en jämförelse av kvaliteten i kommuner av olika storlek. Vidare presenteras resultaten från kommun- och landstingsenkäten samt hälsodata område för område. Vilka jämförelser kan göras? Redovisade värden från enkätsvaren i jämförelserna baseras på en absolut värdeskala. Det innebär att svaren från respondenterna relateras till det högsta möjliga värdet en respondent kan få inom de olika kvalitetsområdena (insatser, tillgänglighet med mera). Kvalitetsaspekterna inom de olika områdena belyses på olika sätt med olika antal frågor, olika frågekonstruktioner och olika svårighetsgrad. Det är alltså lättare att uppnå höga värden inom vissa områden och svårare inom andra. Detta förhållande i kombination med valet av en absolut värdeskala är en underliggande förklaring till kvalitetsområdenas spridning som framgår av figur 1 nedan, med kommunerna som exempel. En relativ värdeskala, i stället för en fast, hade upphävt detta asymmetriska mönster. 16

17 Figur 1. Medelvärden inom respektive kvalitetsområde, samtliga svarande kommuner och stadsdelar Kvalitetsvärde Insatser Tillgänglighet Samverkan Delaktighet Utredning Riktade stödformer Kompetens Kvalitetsområde Figuren ovan (figur 1) visar medelvärdet för respektive kvalitetsområde baserat på beräkningar av kommunenkäten. Inom exempelvis området delaktighet är medelvärdet högt, medan det är betydligt lägre inom området samverkan. Detta ska inte tolkas som att kommunerna är mycket bättre när det gäller delaktighet än när det gäller samverkan. För att närmare tolka resultatet inom respektive område är det nödvändigt att se vilka frågor kommunerna svarat på. För att bedöma till exempel området samverkan har kommunerna besvarat frågor bland annat om de har skriftliga samverkansavtal med ett antal aktörer och om de har skriftliga rutiner för informationsöverföring. Det är sedan tidigare känt att detta saknas i många kommuner [2]. Redovisningsformen för öppna jämförelser lämpar sig för a) jämförelser mellan enheter (kommuner, stadsdelar och landstingsenheter med likvärdiga uppdrag) b) jämförelser över tid. Kvaliteten i mindre och större kommuner I den studie av kvaliteten i missbruks- och beroendevården som Socialstyrelsen genomförde vintern 2006 konstateras skillnader inom kvalitetsområden mellan kommuner av olika storlek [2]. En bearbetning av materialet i öppna jämförelser har gjorts för att se i vilken utsträckning dessa skillnader 17

18 kvarstår. Antalet kommuner och stadsdelar som ingår i respektive kommungrupp redovisas i bilaga 2. Figur 2. Medelvärde för respektive kvalitetsområde och kommunstorlek (antal invånare) Kvalitetsvärde 5 4 Färre än Fler än Göteborg, Stockholm och Malmö 0 Insatser Tillgänglighet Samverkan Delaktighet Utredning Riktade stödformer Kompetens Webbinformation Kvalitetsområde Figuren ovan (figur 2) visar att kommuner med stora befolkningsantal får något högre värden jämfört med mindre. Tillgänglighet är emellertid ett område där små kommuner får minst lika höga värden som stora. Här är det storstäderna som får lägst värden. Liknande mönster framkom vid undersökningen Då konstaterades visserligen att möjligheterna att komma i kontakt med missbruks- och beroendevården var bättre i större kommuner än mindre, men möjligheten till personligt besök med kort varsel var större i de mindre kommunerna. De mindre kommunerna konstaterades således kunna ta emot sökande med kortare väntetider jämfört med större. De tydligaste skillnaderna i kvaliteten i öppna jämförelser gäller bedömningen av informationen på kommunernas webbplatser. Kvaliteten i kommunerna Tolkning av enkätdata För att göra redovisningen av kommundata hanterlig har Socialstyrelsen valt att redovisa resultatet på länsnivå. Här visas medelvärdet för länen baserat på svaren från länens kommuner. Antalet kommuner i varje län varierar dock i hög grad. Västra Götalandsregionen utgörs exempelvis av fyrtioåtta kommuner samt Göteborgs tjugotvå stadsdelar, medan Gotlands län består av endast en kommun. Redovisningen för Gotlands län baseras därmed på endast ett enkätsvar. Beräkningen av medelvärdet medför således att om Gotlands kommun fått omdömet 5 så blir länets medelvärde också 5. För att övriga län ska få ett högt medelvärde krävs att flertalet av länets kommuner 18

19 fått höga omdömen. De enkätfrågor som ligger till grund för beräkningen av kvalitetsomdömena redovisas i bilaga 2. Insatser De personer som socialtjänstens öppenvård har kontakt med har ofta flera olika livsproblem utöver missbruket. Detta syns bland annat i den nationella kartläggning av missbruks- och beroendevårdens öppenvård som Socialstyrelsen genomförde våren 2007 [5]. För att kunna tillgodose människors ibland omfattande och olikartade behov krävs att socialtjänsten kan erbjuda olika typer av insatser som svarar mot behoven. Socialutskottets mening är att vårdbehovet hos den enskilde personen med missbruk kan vara starkt differentierat och att utbudet av vårdinsatser därför bör kännetecknas av en hög grad av differentiering[6]. I enkätfrågan har kommunen fått ange om de erbjuder till exempel; motiverande samtal, rådgivning, återfallsprevention och anhörigstöd. Figur 3. Utbudet av insatser i länen och i riket, medelvärden Kvalitetsvärde Västernorrland Västerbotten Kronoberg Dalarna Halland Skåne Kalmar Örebro Värmland Norrbotten Västra götaland RIKET Västmanland Södermanland Jämtland Blekinge Gävleborg Uppsala Jönköping Stockholm Östergötland Gotland Bedömningen av insatser i öppna jämförelser tar fasta på hur många av ett antal uppräknade insatser som kommunerna kan erbjuda. I Socialstyrelsens kartläggning våren 2007 av 630 enheter inom missbruks- och beroendevårdens öppenvård uppgav de flesta att de hade ett brett utbud av insatser [5]. Studien konstaterar dock att eftersom den genomsnittliga enheten har relativt få anställda är både bredden i utbudet och kompetensen att utföra insatserna i realiteten begränsad. Figuren ovan (figur 3) visar att utbudet av insatser varierar mellan länen. Vilka insatser du kan erbjudas beror med andra ord i stor utsträckning på i Län 19

20 vilket län du bor. Det finns också stora skillnader inom länen. Exempelvis finns kommuner i Östergötlands län, där medeltalet är högt, som fått värdena 1 och 2 i detta kvalitetsområde. I Västerbottens län, som har lågt medelvärde, varierar kommunernas värden från 1 till 4. Tillgänglighet En person som själv söker hjälp för sitt missbruk eller beroende är i regel motiverad att förändra sin livssituation. Motivation är en central framgångsfaktor för en effektiv behandling i missbruks- och beroendevården [3]. Motivation är emellertid en färskvara och för socialtjänsten gäller det att kunna agera snabbt för att ta till vara individens egen vilja till förändring. Vid ett möte som avhandlade kvalitet ur ett brukarperspektiv betonade representanter i Socialstyrelsens brukarråd vikten av hög tillgänglighet: När man äntligen kommer till insikt om att man behöver hjälp för sitt missbruk eller beroende krävs en snabb process till den hjälp eller behandling man behöver. Man menar att processen från kontakt till behandling i dag oftast är alltför lång. Kvalitetsomdömet tillgänglighet innefattar frågor om möjligheten att få stöd och vård inom rimlig tid. I omdömet ingår bland annat frågor om väntetider. Här avses dels tiden från det att den enskilde försökt komma i kontakt med verksamheten till det att hon eller han kontaktas, dels tiden från det att den enskilde fått kontakt till att ett första personligt möte äger rum. Övriga frågor som ingår handlar om hur lång tid det tar innan en individuell behandlings- respektive vårdplan upprättas. Figur 4. Tillgänglighet till vård och behandling i länen och i riket, medelvärden Kvalitetsvärde Gotland Östergötland Uppsala Stockholm Västernorrland Västra götaland Örebro Skåne Dalarna Jämtland Jönköping RIKET Värmland Kalmar Västmanland Södermanland 20 Västerbotten Kronoberg Norrbotten Halland Blekinge Gävleborg Län

21 Figuren ovan (figur 4) visar inga större skillnader på länsnivå. Tillgänglighet är ett område där kommunerna har ett stort eget utrymme att styra kvaliteten genom systematiskt kvalitetsarbete. Samverkan Samarbete är en nödvändig faktor för att uppnå kvalitet i verksamheten. I handboken God kvalitet i socialtjänsten [7] påpekas att samarbete kring målgrupper, med på förhand givet behov av insatser från flera huvudmän, kan med fördel regleras i samarbetsavtal eller liknande. I Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården [8] diskuteras ett antal samverkansformer. Små kommuner som saknar möjligheter att skapa egna specialiserade missbruksenheter rekommenderas att samverka med andra kommuner. Genom att föra samman resurser avsedda för personer med missbruk i en organisatorisk enhet kan kompetens utnyttjas och utvecklas på ett effektivt sätt. En annan viktig komponent är samverkan mellan olika vårdgivare. Att sammanföra kompetenser och erfarenheter från olika kompetensområden skapar förutsättningar för en helhetssyn både i verksamheten och i förhållande till den enskilde. Den enskildes problem är dessutom ofta komplexa och ställer krav på kompetenser från olika områden. Särskilt gäller detta personer med samsjuklighet. Risken är stor att denna grupp hamnar mellan olika ansvarsområden om inte vården och behandlingen sker inom ramen för ett formaliserat samarbete mellan kommun och landsting. Slutligen betonas i de nationella riktlinjerna vikten av samverkan mellan kommun och landsting och självhjälpsorganisationer. Kommunerna har i enkäten tillfrågats om de samverkar med ett antal angivna aktörer samt om det finns skriftliga avtal för samverkan. De har också fått svara på om det finns överenskommelser om rutiner för informationsöverföring mellan vårdgivarna. 21

22 Figur 5. Samverkan mellan kommuner och andra vårdgivare i länen och i riket, medelvärden Kvalitetsvärde Västmanland Jämtland Västerbotten Kalmar Västra götaland Norrbotten Blekinge Kronoberg Skåne Västernorrland RIKET Dalarna Värmland Örebro Uppsala Gävleborg Södermanland Jönköping Östergötland Stockholm Gotland Halland Så gott som samtliga län får låga omdömen när det gäller detta område (figur 5). Liknande resultat redovisas i Kvalitetsutveckling i missbruks- och beroendevård [2]. Delaktighet Socialnämndens insatser för den enskilde ska, enligt 3 kap. 5 SoL, utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne [6]. Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Delaktighet är ett av de kvalitetsområden som beskrivs i handboken God kvalitet i socialtjänsten [7]. Handboken förtydligar: Att tjänsterna ska bygga på respekt för människors självbestämmande understryker vikten av att genomförda insatser utgår ifrån, och bidrar till, att den enskilde klienten/brukaren både kan och vill styra sitt eget liv. Omdömet delaktighet i denna studie utgörs av två enkätfrågor där kommunen får ange i hur stor andel av ärendena en individuell behandlingsrespektive vårdplan upprättas av personal och den enskilde gemensamt. Län 22

23 Figur 6. Den enskildes delaktighet i behandlings- och vårdplan i länen och i riket, medelvärden Kvalitetsvärde Västernorrland Uppsala Örebro Dalarna Halland Skåne Värmland Västmanland Södermanland Jämtland Östergötland RIKET Kalmar Norrbotten Stockholm Västerbotten Västra götaland Gävleborg Jönköping Kronoberg Blekinge Gotland Delaktighet är ett kvalitetsområde där samtliga län får höga omdömen. Vissa skillnader kan ändå utläsas av figuren ovan (figur 6). I Blekinge tycks människor i högre utsträckning vara delaktiga i sin behandlingsplanering än i Västernorrland. Delaktighet är i hög grad en subjektiv upplevelse. För att få en mer nyanserad bild av hur delaktiga människor är i sin vård och behandling vore det önskvärt att ställa frågor kring detta direkt till dem Län Utredning I de nationella riktlinjerna [8] rekommenderas ett flertal bedömningsinstrument för att på ett säkert sätt identifiera och bedöma den enskildes problem och behov av hjälp. De enkätfrågor Socialstyrelsen använt för att göra jämförelser inom detta område handlar om instrument som används för screening, bedömning av problemtyngd och hjälpbehov samt uppföljning av enskilda ärenden. Screeninginstrument används för att upptäcka om det finns ett risk- eller missbruk. Andra instrument används för att utreda omfattningen av problemet och avgöra vilken typ av hjälp och stöd personen behöver. Dessa instrument kan ibland också användas för att planera behandlingen och för att följa upp den enskildes situation och behov. Enkäten till kommunerna innehåller tre frågor som rör detta område och svaren har vägts ihop till ett samlat kvalitetsomdöme. Kommunen får ange för hur stor andel av ärendena (0 100 procent) de använder några av de uppräknade instrumenten för screening, för bedömning av hjälpbehov samt för uppföljning. 23

24 Figur 7. Kommunernas användande av bedömningsinstrument i länen och i riket, medelvärden Kvalitetsvärde Örebro Uppsala Halland Södermanland Gotland Västmanland Dalarna Västra götaland Östergötland Skåne Gävleborg Jämtland RIKET Värmland Norrbotten Kalmar Stockholm Västerbotten Blekinge Västernorrland Kronoberg Jönköping Det är vanligare att man använder bedömningsinstrument inom missbruksoch beroendevården i kommunerna i Jönköpings, Kronobergs och Västernorrlands län än i övriga län (figur 7). Det finns kommuner som har utarbetat egna instrument eller använder andra instrument än de som beskrivs i nationella riktlinjerna. I denna redovisning får dessa kommuner givetvis ett lägre omdöme än de skulle ha fått om alla instrument ingått i måttet. Ett exempel på detta är Västra Götaland där Göteborgs stad och stadsdelar använder instrumentet DUR (dokumentation, utvärdering och resultat). Län Riktade stödformer De personer socialtjänsten har kontakt med inom missbruks- och beroendevården är ingen homogen grupp. Men vården och behandlingen bygger främst på erfarenheter av arbete med ensamstående män med missbruksoch beroendeproblem. Det beror på att denna grupp utgör majoriteten av de personer med missbruks- och beroendeproblem som socialtjänsten träffar [9]. För att kunna bedriva ett effektivt preventivt arbete behöver exempelvis även ungdomar uppmärksammas. I de nationella riktlinjerna [8] konstateras att det i dag saknas studier av effekten av specifika behandlingsinsatser för exempelvis män och kvinnor, olika åldrar och etnisk bakgrund. I enkäten har kommunerna fått besvara en fråga om de erbjuder differentierad missbruksvård för följande grupper: kvinnor, män, olika åldrar, personer med psykiska funktionshinder, personer med fysiska funktionshinder samt olika typer av missbruk. 24

25 Figur 8. Kommunernas utbud av differentierad missbruksvård i länen och i riket, medelvärden Kvalitetsvärde Kronoberg Värmland Örebro Blekinge Jämtland Jönköping Kalmar Västmanland Östergötland Skåne Västra götaland RIKET Gävleborg Västernorrland Norrbotten Södermanland Dalarna Stockholm Halland Västerbotten Uppsala Gotland Figuren ovan (figur 8) visar att utbudet av riktade stödformer varierar i hög grad. Utbudet av de riktade stödformer som efterfrågas i enkäten är minst i kommunerna i Kronobergs och Värmlands län, medan Gotlands län uppger att de erbjuder differentierad missbruksvård för samtliga av de grupper som Socialstyrelsen efterfrågat. Kompetens De personer med missbruks- och beroendeproblematik som socialtjänsten har kontakt med har ofta problem inom flera olika livsområden. Detta ställer krav på kompetensen hos personalen. Att personalen har adekvat kompetens att möta och behandla personer med missbruks- och beroendeproblematik är en förutsättning för att utveckla en effektiv vård [3, 8]. Kravet på att det ska finnas personal med lämplig kompetens är också tydligt uttryckt i Socialtjänstlagen 3 kap. 3 SoL. Många personer som arbetar med behandling inom missbruks- och beroendeområdet saknar akademisk grundutbildning. I de centrala grundutbildningarnas ordinarie kursutbud erbjuds vanligen mycket korta kurser i missbruks- och beroendelära. Det lägger ett ansvar på kommunen att tillförsäkra personalens kompetens. I enkäten till kommunerna ställs frågor om hur stor andel av personalen som arbetar med missbruks- och beroendeproblematik som har högre utbildning och vidareutbildning med relevans för området. Dessutom efterfrågas hur ofta personalen har handledning i enskilda ärenden. Län 25

26 Figur 9. Personalens kompetens i länen och i riket, medelvärden Kvalitetsvärde Västernorrland Västerbotten Värmland Kalmar Blekinge Jönköping Kronoberg Östergötland Örebro Västmanland Jämtland Dalarna Västra götaland RIKET Gävleborg Norrbotten Halland Skåne Södermanland Stockholm Uppsala Gotland De flesta län får ett medelhögt omdöme på frågan om personalens kompetens (figur 9). Gotland sticker ut men även Stockholm och Uppsala får höga omdömen. Lägst ligger Västernorrland som ligger något under rikssnittet. Kvaliteten i landstingen Tolkning av enkätdata Samtliga enkäter från landstingen redovisas var för sig och ses som enskilda enheter. Svaren redovisas grupperade efter vilket landsting de tillhör. Eftersom det inte varit möjligt att till fullo identifiera urvalsramen är det inte en total bild över landstingens beroendevård som tecknas. Tabell 1 på sidan 30 ger en överblick över vilka enheter som svarat i respektive landsting och på vilket sätt dessa enheter erbjuder beroendevård med utgångspunkt i de sju kvalitetsområdena. Bland respondenterna finns såväl öppna beroendeenheter som sjukhusanknutna verksamheter. Detta innebär bland annat att enheternas specifika uppdrag sannolikt skiljer sig, både inom och mellan landsting. Det kan till exempel vara så att en viss enhet inte ska erbjuda ett differentierat utbud av insatser utan endast har uppdraget att erbjuda en specifik behandling, eller att en person som kommer till enheten redan är utredd i annan verksamhet. En korrekt tolkning av landstingsenheternas värden förutsätter därmed kunskap om de förhållanden som råder lokalt och regionalt. Län 26

27 Redovisningsformen för öppna jämförelser lämpar sig för a) jämförelser mellan landstingsenheter med likvärdiga uppdrag b) jämförelser över tid. Insatser Landstingets beroendevård och socialtjänstens missbruksvård kompletterar och förutsätter varandra. En viss typ av insatser är landstinget huvudansvarig för som till exempel vissa utredningar och läkemedelsassisterad behandling. I rapporten Social tillsyn [10] anger flera länsstyrelser att landstingen saknar resurser för att kunna behandla och avgifta personer med tungt missbruk. Landstingsenheterna har i enkäten fått ange vilka av ett antal uppräknade insatser de kan erbjuda, exempelvis farmakologisk och läkemedelsassisterad behandling. Tillgänglighet Att beroendevården är lättillgänglig och snabbt kan erbjuda en tid för besök är en viktig kvalitetsfaktor. Inom landstinget finns dessutom en behandlingsgaranti som är väl utvecklad och som inte har sin motsvarighet inom socialtjänsten. Enligt vissa länsstyrelser är det trots vårdgarantin vanligt att personer som behöver läkemedelsassisterad behandling får vänta i flera månader innan behandlingen kan ges [10]. I handboken God vård [11] betonas att varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården snarast ska ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd, om det inte är uppenbart obehövligt. Landstingsenheterna har i enkäten fått besvara frågor om möjligheten att få vård inom rimlig tid. Frågorna handlar bland annat om tiden från det att patienten fått kontakt med verksamheten till att ett första möte äger rum, och tiden det tar till att en individuell vård- och behandlingsplan upprättas. Samverkan Eftersom landstingets beroendevård och socialtjänstens missbruksvård kompletterar varandra är en formaliserad samverkan en förutsättning för ett gott resultat. Vårdens olika verksamheter behöver ha ett väl fungerande samarbete, såväl inom den egna organisationen som mellan vårdgivare. En övervägande majoritet av länsstyrelserna menar dock att det brister i samverkan mellan olika vårdgivare. Bristerna gäller främst samverkan mellan kommunerna och landstingen [10]. I God vård [11] ses bristande samverkan som en patientsäkerhetsrisk och fastslås att det ska finnas rutiner som tydliggör ansvaret för samverkan. Frågorna om samverkan handlar om i vilken grad landstingsenheterna samverkar med ett antal viktiga aktörer, om det finns skriftliga samverkansavtal samt om de har skriftliga avtal för informationsöverföring. 27

28 Delaktighet Att personen med missbruk- och beroendeproblematik känner sig delaktig i sin behandling är avgörande för ett gott resultat. I God vård [11] poängteras att vården och behandlingen så långt det är möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Landstingsenheterna har i enkäten fått ange hur ofta de gör regelbundna undersökningar av patienttillfredsställelse. Utredning Utredning och dokumentation är viktigt för rättssäkerheten och kvaliteten i beroendevården. För att kunna bedöma personens behov, planera ett behandlingsprogram och välja rehabiliteringsinsatser måste man ta hänsyn till de särskilda förhållanden som utmärker varje människa. Det är patientens behov som avgör valet av behandlingsinsats. Kunskap om patientens situation och behov som baserats på uppgifter från standardiserade metoder har stort värde i det direkta patientarbetet [8]. Enkätfrågorna handlar om i vilken omfattning enheterna använder några av de uppräknade instrumenten för screening, för bedömning av hjälpbehov samt för uppföljning. Riktade stödformer Olika målgrupper har specifika behov. I God vård [11] uppmärksammas att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Ett av regeringens tre övergripande strategiska mål för missbruks- och beroendevården handlar också om att öka tillgången till insatser för grupper som har svårt att få sina vårdbehov tillgodosedda [12]. I enkäten får landstingsenheterna ange vilka av ett antal uppräknade grupper de erbjuder särskilda insatser. Därutöver får de besvara frågor om de erbjuder abstinensbehandling, om de gör utredningar för att bedöma samsjuklighet, om de testar för blodburna sjukdomar samt om de erbjuder hepatit B-vaccination. Kompetens Beroendevården är en komplex verksamhet som kräver välutbildad personal. Forskningen på området är också relativt omfattande. I God vård [11] framhålls att de enskilda medarbetarna är vårdens viktigaste tillgång. Det är därför viktigt att deras kompetens utvecklas kontinuerligt. Genom att identifiera medarbetarnas utbildningsbehov och ge möjligheter för regelbunden fortbildning och kompetensutveckling kan verksamhetens kontinuerliga utveckling säkras. Kompetensen mäts genom två enkätfrågor: hur stor andel av personalen som har högskoleutbildning och hur stor andel av dessa som också har vidareutbildning med relevans för området. 28

29 Tabell 1. Landstingsenheternas kvalitetsomdömen Insatser Samverkan Delaktighet Utredning Riktade stödinsatser Tillgänglighet Kompetens Stockholm Beroendecentrum Maria Beroendecentrum Uppsala Beroendepsykiatrin* Södermanland Mälarsjukhuset Beroendecentrum, Nyköping Kullbergska sjukhuset Östergötland Beroendekliniken Linköping Närsjukvården Ö. Östergötland Närsjukvården V. Östergötland Jönköping Psykiatriska kliniken, Ryhov Kronoberg Navet Växjö och Ljungby Akut-/beroendeenhet, vuxenpsyk. Kronoberg Kalmar Psyk. kliniken/beroendecentrum Gotland Beroendemottagningen Blekinge Psykiatrisk akut, Blekingesjukhuset Skåne Avgiftnings-/rehabenhet E, Psykiatri Lund Metadonmottagning, Psykiatri, Lund Division psykiatri Ystad-Österlen Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Psykiatri, Lund Beroendecentrum Malmö Beroendemottagning, psykiatrisk klinik Hässleholm /Kristianstad Psykiatri Helsingborg/ Ängelholm Halland Länsgemensamt svar