ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-154

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för internationell handel /2228(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG Förslag till betänkande Bernd Lange (PE v01-00) med Europaparlamentets rekommendationer till kommissionen om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) (2014/2228(INI)) AM\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_NonLegReport PE v /88 AM\ doc

3 1 Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells, Alexander Graf Lambsdorff, Olli Rehn, Petras Auštrevičius, Dita Charanzová Beaktandeled 1 med beaktande av EU:s förhandlingsdirektiv för det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater, som antogs av rådet den 14 juni och som offentliggjordes av rådet den 9 oktober 2014 samtidigt som dess säkerhetsskyddsklassificering togs bort, 1 ent/st dcl-1/sv/pdf med beaktande av EU:s förhandlingsdirektiv för det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater, som antogs enhälligt av rådet den 14 juni och som offentliggjordes av rådet den 9 oktober 2014 samtidigt som dess säkerhetsskyddsklassificering togs bort, 1 ent/st dcl-1/sv/pdf 2 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Beaktandeled 1a (nytt) med beaktande av artiklarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt försiktighetsprincipen i artikel 191.2, AM\ doc 3/88 PE v01-00

4 3 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Beaktandeled 1b (nytt) med beaktande av den europeiska sociala stadgan, 4 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Beaktandeled 5 med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 16 november 2014 från USA:s president Barack Obama, kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy, Förenade kungarikets premiärminister David Cameron, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president François Hollande, Italiens premiärminister Matteo Renzi, och Spaniens premiärminister Mariano Rajoy, efter deras möte i samband med G20- toppmötet i Brisbane, Australien 5, 5 utgår PE v /88 AM\ doc

5 5 Christofer Fjellner Beaktandeled 5a (nytt) med beaktande av den skrivelse av den 21 oktober 2014 till kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som undertecknades av 14 medlemsstater där de uttryckte sitt starka stöd till införandet av en mekanism för tvistlösning mellan investerare och stat i investeringskapitlet i TTIP, 6 Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells, Alexander Graf Lambsdorff, Olli Rehn, Ulrike Müller, Petras Auštrevičius, Dita Charanzová Beaktandeled 6a (nytt) med beaktande av rådets slutsatser av den 20 mars 2015 om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP), 7 Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Clara Eugenia Aguilera García Beaktandeled 7 AM\ doc 5/88 PE v01-00

6 med beaktande av kommissionens meddelande till kommissionen av den 25 november 2014 om transparens i TTIPförhandlingarna (C(2014)9052), och till kommissionens beslut av den 25 november 2014 om offentliggörande av information om möten som hålls mellan kommissionsledamöter och organisationer eller egenföretagare (C(2014)9051) och om offentliggörande av information om möten som hålls mellan kommissionens generaldirektörer och organisationer eller egenföretagare (C(2014)9048), med beaktande av Europeiska unionens domstols dom av den 3 juli 2014 i mål C- 350/12 P om tillgång till institutionernas handlingar och av kommissionens meddelande till kommissionen av den 25 november 2014 om transparens i TTIPförhandlingarna (C(2014)9052), och till kommissionens beslut av den 25 november 2014 om offentliggörande av information om möten som hålls mellan kommissionsledamöter och organisationer eller egenföretagare (C(2014)9051) och om offentliggörande av information om möten som hålls mellan kommissionens generaldirektörer och organisationer eller egenföretagare (C(2014)9048), Or. es 8 Ska Keller, Yannick Jadot Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut, som avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/10/2014/RA) avseende Europeiska kommissionen, 9 Eric Andrieu, Maria Arena, Emmanuel Maurel, Jude Kirton-Darling Beaktandeled 7b (nytt) PE v /88 AM\ doc

7 med beaktande av Europeiska unionens domstols dom av den 3 juli 2014 (C- 350/12 P) om tillgång till institutionernas handlingar, och till Europeiska ombudsmannens beslut av den 6 januari 2015, vilket avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/10/2014/RA) avseende Europeiska kommissionens hantering av förfrågningar om information och tillgången till handlingar (öppenhet), 10 Tiziana Beghin Beaktandeled 9 med beaktande av kommissionens rapport av den 13 januari 2015 om det offentliga samrådet på internet om investeringsskydd och tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) i TTIP-avtalet (SWD(2015)0003), med beaktande av kommissionens rapport av den 13 januari 2015 om det offentliga samrådet på internet om investeringsskydd och tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) i TTIP-avtalet (SWD(2015)0003), vars resultat visade ett klart motstånd mot införandet av ISDS i TTIP, 11 Tonino Picula Beaktandeled 9a (nytt) AM\ doc 7/88 PE v01-00

8 med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 20 mars 2015 från kommissionsledamot Cecilia Malmström och USA:s handelsrepresentant Michael Froman om offentliga tjänster, Or. hr 12 Yannick Jadot, Ska Keller Beaktandeled 9a (nytt) med beaktande av EU-domstolens rättspraxis, särskilt mål C-350/12[1] och yttrandena 2/13[2] och 1/09[3], Or. fr 13 Eric Andrieu, Maria Arena, Emmanuel Maurel, Jude Kirton-Darling Beaktandeled 9b (nytt) med beaktande av Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20 oktober 2005, och av artikel 167 i EUFfördraget, tredje delen, unionens politik och inre åtgärder, avdelning XIII: kultur, PE v /88 AM\ doc

9 14 Dita Charanzová Beaktandeled 10 med beaktande av EU:s förslagstexter, som lagts fram för diskussion med USA under förhandlingsomgångarna om TTIP, i synnerhet de texter för vilka säkerhetsskyddsklassificeringen har tagits bort och som har offentliggjorts av kommissionen, bland annat EU:s ståndpunktsdokument TTIP regulatory issues - engineering industries (regleringsfrågor och verkstadsindustri) 8, Test case on functional equivalence: proposed methodology for automotive regulatory equivalence (provfall för funktionell ekvivalens: föreslag till metod för regelekvivalens för fordon) 9 och Trade and sustainable development chapter/labour and environment: EU paper outlining key issues and elements for provisions in the TTIP (handel och hållbar utveckling/arbetsrätt och miljö: EU-rapport om viktiga frågorna och bestämmelser i TTIP) 10 och förslagstexterna om tekniska handelshinder (TBT) 11, sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS) 12, förenklade tull- och handelsprocedurer 13, små och medelstora företag 14, eventuella konkurrensbestämmelser 15, eventuella bestämmelser om statliga företag och företag som beviljas särskilda eller exklusiva rättigheter eller privilegier 16, eventuella bestämmelser om subventioner 17 och tvistlösning 18, 8 anuary/tradoc_ pdf 9 med beaktande av EU:s förslagstexter, som lagts fram för diskussion med USA under förhandlingsomgångarna om TTIP, i synnerhet de texter för vilka säkerhetsskyddsklassificeringen har tagits bort och som har offentliggjorts av kommissionen, bland annat EU:s ståndpunktsdokument TTIP regulatory issues - engineering industries (regleringsfrågor och verkstadsindustri) 8, Test case on functional equivalence: proposed methodology for automotive regulatory equivalence 9 (provfall för funktionell ekvivalens: föreslag till metod för regelekvivalens för fordon), EU position on cosmetics 9a och Trade and sustainable development chapter/labour and environment: EU paper outlining key issues and elements for provisions in the TTIP (handel och hållbar utveckling/arbetsrätt och miljö: EU-rapport om viktiga frågorna och bestämmelser i TTIP) 10 och förslagstexterna om tekniska handelshinder (TBT) 11, sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS) 12, förenklade tull- och handelsprocedurer 13, små och medelstora företag 14, eventuella konkurrensbestämmelser 15, eventuella bestämmelser om statliga företag och företag som beviljas särskilda eller exklusiva rättigheter eller privilegier 16, eventuella bestämmelser om subventioner 17 och tvistlösning 18, 8 anuary/tradoc_ pdf 9 AM\ doc 9/88 PE v01-00

10 anuary/tradoc_ pdf 10 anuary/tradoc_ pdf 11 anuary/tradoc_ pdf 12 anuary/tradoc_ pdf 13 anuary/tradoc_ pdf 14 anuary/tradoc_ pdf 15 anuary/tradoc_ pdf 16 anuary/tradoc_ pdf 17 anuary/tradoc_ pdf 18 anuary/tradoc_ pdf anuary/tradoc_ pdf 9a 4/may/tradoc_ pdf 10 anuary/tradoc_ pdf 11 anuary/tradoc_ pdf 12 anuary/tradoc_ pdf 13 anuary/tradoc_ pdf 14 anuary/tradoc_ pdf 15 anuary/tradoc_ pdf 16 anuary/tradoc_ pdf 17 anuary/tradoc_ pdf 18 anuary/tradoc_ pdf 15 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Beaktandeled 10 PE v /88 AM\ doc

11 med beaktande av EU:s förslagstexter, som lagts fram för diskussion med USA under förhandlingsomgångarna om TTIP, i synnerhet de texter för vilka säkerhetsskyddsklassificeringen har tagits bort och som har offentliggjorts av kommissionen, bland annat EU:s ståndpunktsdokument TTIP regulatory issues - engineering industries (regleringsfrågor och verkstadsindustri) 8, Test case on functional equivalence: proposed methodology for automotive regulatory equivalence (provfall för funktionell ekvivalens: föreslag till metod för regelekvivalens för fordon) 9 och Trade and sustainable development chapter/labour and environment: EU paper outlining key issues and elements for provisions in the TTIP (handel och hållbar utveckling/arbetsrätt och miljö: EU-rapport om viktiga frågorna och bestämmelser i TTIP) 10 och förslagstexterna om tekniska handelshinder (TBT) 11, sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS) 12, förenklade tull- och handelsprocedurer 13, små och medelstora företag 14, eventuella konkurrensbestämmelser 15, eventuella bestämmelser om statliga företag och företag som beviljas särskilda eller exklusiva rättigheter eller privilegier 16, eventuella bestämmelser om subventioner 17 och tvistlösning 18, 8 anuary/tradoc_ pdf 9 anuary/tradoc_ pdf 10 anuary/tradoc_ pdf med beaktande av EU:s förslagstexter, som lagts fram för diskussion med USA under förhandlingsomgångarna om TTIP, i synnerhet de texter för vilka säkerhetsskyddsklassificeringen har tagits bort och som har offentliggjorts av kommissionen, bland annat EU:s ståndpunktsdokument TTIP regulatory issues - engineering industries (regleringsfrågor och verkstadsindustri) 8, Test case on functional equivalence: proposed methodology for automotive regulatory equivalence (provfall för funktionell ekvivalens: föreslag till metod för regelekvivalens för fordon) 9 och Trade and sustainable development chapter/labour and environment: EU paper outlining key issues and elements for provisions in the TTIP (handel och hållbar utveckling/arbetsrätt och miljö: EU-rapport om viktiga frågorna och bestämmelser i TTIP) 10 och förslagstexterna om tekniska handelshinder (TBT) 11, sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS) 12, förenklade tull- och handelsprocedurer 13, små och medelstora företag 14, eventuella konkurrensbestämmelser 15, eventuella bestämmelser om statliga företag och företag som beviljas särskilda eller exklusiva rättigheter eller privilegier 16, eventuella bestämmelser om subventioner 17 och tvistlösning 18, inledande bestämmelser om regleringssamarbete 18 a, 8 anuary/tradoc_ pdf 9 anuary/tradoc_ pdf 10 anuary/tradoc_ pdf AM\ doc 11/88 PE v01-00

12 11 anuary/tradoc_ pdf 12 anuary/tradoc_ pdf 13 anuary/tradoc_ pdf 14 anuary/tradoc_ pdf 15 anuary/tradoc_ pdf 16 anuary/tradoc_ pdf 17 anuary/tradoc_ pdf 18 anuary/tradoc_ pdf 11 anuary/tradoc_ pdf 12 anuary/tradoc_ pdf 13 anuary/tradoc_ pdf 14 anuary/tradoc_ pdf 15 anuary/tradoc_ pdf 16 anuary/tradoc_ pdf 17 anuary/tradoc_ pdf 18 anuary/tradoc_ pdf 18 a /february/tradoc_ pdf 16 Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Clara Eugenia Aguilera García Beaktandeled 10 med beaktande av EU:s förslagstexter, som lagts fram för diskussion med USA under förhandlingsomgångarna om TTIP, i synnerhet de texter för vilka (Berör inte den svenska versionen.) PE v /88 AM\ doc

13 säkerhetsskyddsklassificeringen har tagits bort och som har offentliggjorts av kommissionen, bland annat EU:s ståndpunktsdokument TTIP regulatory issues - engineering industries (regleringsfrågor och verkstadsindustri) 8, Test case on functional equivalence: proposed methodology for automotive regulatory equivalence (provfall för funktionell ekvivalens: föreslag till metod för regelekvivalens för fordon) 9 och Trade and sustainable development chapter/labour and environment: EU paper outlining key issues and elements for provisions in the TTIP (handel och hållbar utveckling/arbetsrätt och miljö: EU-rapport om viktiga frågorna och bestämmelser i TTIP) 10 och förslagstexterna om tekniska handelshinder (TBT) 11, sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS) 12, förenklade tull- och handelsprocedurer 13, små och medelstora företag 14, eventuella konkurrensbestämmelser 15, eventuella bestämmelser om statliga företag och företag som beviljas särskilda eller exklusiva rättigheter eller privilegier 16, eventuella bestämmelser om subventioner 17 och tvistlösning 18, 8 anuary/tradoc_ pdf 9 anuary/tradoc_ pdf 10 anuary/tradoc_ pdf 11 anuary/tradoc_ pdf 12 anuary/tradoc_ pdf AM\ doc 13/88 PE v01-00

14 13 anuary/tradoc_ pdf 14 anuary/tradoc_ pdf 15 anuary/tradoc_ pdf 16 anuary/tradoc_ pdf 17 anuary/tradoc_ pdf 18 anuary/tradoc_ pdf Or. es 17 Eric Andrieu, Maria Arena, Emmanuel Maurel, Jude Kirton-Darling Beaktandeled 10b (nytt) med beaktande av Regionskommitténs yttrande om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) (ECOS-V-063), som antogs vid den 110:e plenarsessionen (11 13 februari 2015), och av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 4 juni 2014 om de transatlantiska handelsförbindelserna och EESK:s syn på det förbättrade samarbetet och ett eventuellt frihandelsavtal mellan EU och USA, PE v /88 AM\ doc

15 18 Dita Charanzová Beaktandeled 11a (nytt) med beaktande av kommissionens rapport Hinder för handel och investeringar Rapport a, 19a /march/tradoc_ pdf 19 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Beaktandeled 11a (nytt) med beaktande av rapporten från Austrian Foundation for Development Research Assess TTIP: Assessing the Claimed benefits of the Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) 19b, 19b AM\ doc 15/88 PE v01-00

16 20 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Beaktandeled 11b (nytt) med beaktande av arbetsdokument nr från Global Development and Environment Institute (Tufts University) "The Trans-Atlantic Trade and Investment Partnership: European Disintegration, Unemployment and Instability 19c, 19 c 21 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Beaktandeled 11c (nytt) med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut, som avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/10/2014/RA) avseende Europeiska kommissionens hantering av öppenhet i TTIP-förhandlingarna 19 d, 19 d es/decision.faces/en/58668/html.bookmar k PE v /88 AM\ doc

17 22 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Beaktandeled 12a (nytt) med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112) 19 e, 19 e Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Iuliu Winkler, Daniel Caspary Beaktandeled 12a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om den framtida EUpolitiken för internationella investeringar 19f, 19f Antagna texter, P7_TA(2011)0141. Or. de AM\ doc 17/88 PE v01-00

18 24 Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Iuliu Winkler, Daniel Caspary Beaktandeled 12a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om den framtida EUpolitiken för internationella investeringar 19g, 19g Antagna texter, P7_TA(2011) Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Beaktandeled 12b (nytt) med beaktande av Unctads rapport om investeringar i världen 2014 Investing in the SDGs: An Action Plan 19 h, 19 h wir2014_en.pdf 26 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen PE v /88 AM\ doc

19 Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Beaktandeled 12c (nytt) med beaktande av Regionskommitténs yttrande om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (ECOS-V-063), 27 Christofer Fjellner Beaktandeled 13 med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionerna av den 23 oktober 2012 om handel och ekonomiska förbindelser med Förenta staterna 20, den 23 maj 2013 om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna 21, den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor 22, och den 15 januari 2015 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 23, 20 EUT C 68 E, , s Antagna texter, P7_TA(2013) Antagna texter, P7_TA- PROV(2014) Antagna texter, P7_TA- med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionerna av den 23 oktober 2012 om handel och ekonomiska förbindelser med Förenta staterna 20, den 23 maj 2013 om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna 21, och den 15 januari 2015 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 23, 20 EUT C 68 E, , s Antagna texter, P7_TA(2013) Antagna texter, P7_TA- AM\ doc 19/88 PE v01-00

20 PROV(2015)0009. PROV(2015) Dita Charanzová Beaktandeled 13 med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionerna av den 23 oktober 2012 om handel och ekonomiska förbindelser med Förenta staterna 20, den 23 maj 2013 om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna 21, den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor 22, och den 15 januari 2015 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 23, 20 EUT C 68 E, , s Antagna texter, P7_TA(2013) Antagna texter, P7_TA- PROV(2014) Antagna texter, P7_TA- PROV(2015)0009. med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionerna av den 23 oktober 2012 om handel och ekonomiska förbindelser med Förenta staterna 20, den 23 maj 2013 om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna 21, och den 15 januari 2015 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 23, 20 EUT C 68 E, , s Antagna texter, P7_TA(2013) Antagna texter, P7_TA- PROV(2014) Antagna texter, P7_TA- PROV(2015) Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Iuliu Winkler, Daniel Caspary PE v /88 AM\ doc

21 Beaktandeled 13 med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionerna av den 23 oktober 2012 om handel och ekonomiska förbindelser med Förenta staterna 20, den 23 maj 2013 om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna 21, den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor 22, och den 15 januari 2015 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 23, med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionerna av den 23 oktober 2012 om handel och ekonomiska förbindelser med Förenta staterna 20, den 23 maj 2013 om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna 21 och den 15 januari 2015 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 23, 20 EUT C 68 E, , s EUT C 68 E, , s Antagna texter, P7_TA(2013) Antagna texter, P7_TA(2013) Antagna texter, P7_TA- PROV(2014) Antagna texter, P7_TA- PROV(2015) Antagna texter, P7_TA- PROV(2014) Antagna texter, P7_TA- PROV(2015)0009. Or. de 30 Dita Charanzová Beaktandeled 13a (nytt) med beaktande av EU:s och USA:s gemensamma uttalande av den 20 mars 2015 om offentliga tjänster 23 a, AM\ doc 21/88 PE v01-00

22 23 a /march/tradoc_ pdf 31 Tokia Saïfi Beaktandeled 13a (nytt) med beaktande av Europeiska ombudsmannens rekommendationer av de 6 januari 2015 om ökad transparens i TTIP, Or. fr 32 Dita Charanzová Beaktandeled 13b (nytt) med beaktande av kommissionens information till parlamentet före och efter varje förhandlingsomgång, 33 Dita Charanzová Beaktandeled 13c (nytt) PE v /88 AM\ doc

23 med beaktande av kommissionsledamot Cecilia Malmströms uttalande av den 18 mars 2015 om investeringar i TTIP inför utskottet för internationell handel 23b, 23b 34 Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells, Alexander Graf Lambsdorff, Olli Rehn, Dita Charanzová Skäl -A (nytt) -A. Export genom handel och tillväxt genom investeringar är viktiga motorer för sysselsättning och ekonomisk tillväxt och kräver inga statliga investeringar. 35 Emma McClarkin, Joachim Starbatty, Sander Loones, David Campbell Bannerman, Jan Zahradil, Sajjad Karim, Bolesław G. Piecha Beaktandeled 15a (nytt) med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 20 mars från kommissionsledamot Cecilia Malmström och USA:s handelsrepresentant Michael Froman om uteslutandet av offentliga AM\ doc 23/88 PE v01-00

24 tjänster i handelsavtal mellan EU och USA, 36 Ulrike Müller Skäl A A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa fördelar, framför allt för små och medelstora företag som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. 37 Matteo Salvini Skäl A A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små A. Ett ambitiöst avtal med USA kommer sannolikt inte att främja återindustrialiseringen av Europa eller leda till en ökning av EU:s BNP. Avtalet kan innebära både möjligheter och nackdelar för små och medelstora företag, som i PE v /88 AM\ doc

25 och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder och som jämfört med amerikanska företag måste betala avsevärda belopp i skatt. Or. it 38 Franck Proust Skäl A A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa, genom att bromsa den ömsesidigt destruktiva konkurrens som orsakats av de senaste årtiondenas tekniköverföringar till andra marknader där konkurrensen var till förfång för vår lokala produktion, och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. Or. fr 39 Gérard Deprez, Louis Michel, Frédérique Ries AM\ doc 25/88 PE v01-00

26 Skäl A A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. A. Ett ambitiöst avtal med USA bör främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer och borde göra det möjligt att undvika en fragmentering av världshandeln. Or. fr 40 David Martin, Maria Arena, Jude Kirton-Darling, Jörg Leichtfried, Emmanuel Maurel, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Joachim Schuster, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Goffredo Maria Bettini, Victor Boștinaru, Nicola Danti, Agnes Jongerius, Costas Mavrides, Pedro Silva Pereira, Marita Ulvskog, Martina Werner Skäl A A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som A. Ett ambitiöst och balanserat avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, mikroföretag, i enlighet med definitionen i kommissionens rekommendation COM(2003)0361, kluster och företagsnätverk, som i högre PE v /88 AM\ doc

27 därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. grad än större företag drabbas av icketariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. 41 Marine Le Pen Skäl A A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icketariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. A. Ett sådant avtal med USA skulle kunna innebära en fördel för de amerikanska företagen och finansinstituten på de europeiska marknaderna eftersom de gagnas av större regleringsmässigt och finansiellt handlingsutrymme genom en amerikansk handelspolitik som är realistisk, oberoende och baserad på skyddet av nationella amerikanska intressen och utgöra ett hot, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av avsaknaden av en oberoende, nationell och offensiv handelspolitik liksom avsaknaden av tullar och icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen riskerar också att införa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, till förfång för juridiska bestämmelser och nationella intressen. Or. fr AM\ doc 27/88 PE v01-00

28 42 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Skäl A A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. A. Kommissionen anser att ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och skulle bidra till att uppnå Europa målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Enligt kommissionen kan TTIP skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av vissa icke-tariffära handelshinder. Kommissionen anser vidare att ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen skulle kunna införa standarder, normer och regler på global nivå. Flera oberoende konsekvensbedömningar av TTIP visar på negativa ekonomiska och budgetmässiga konsekvenser för EU och dess medlemsstater. 43 Yannick Jadot, Ska Keller Skäl A A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad A. Ekonometriska konsekvensbedömningar av TTIP nådde mycket olika resultat, och enligt vissa av dem skulle ett ambitiöst avtal med USA kunna främja återindustrialiseringen av Europa och samtidigt leda till långvariga och avsevärda förluster av arbetstillfällen. PE v /88 AM\ doc

29 än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för exportinriktade små och medelstora företag, men det kan samtidigt leda till ökat tryck på små och medelstora företag, som inte är exportinriktade, och vars farhågor vederbörligen måste beaktas. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan också skapa standarder, normer och regler, som därefter kommer att antas på global nivå. 44 Jarosław Wałęsa, Andrzej Grzyb, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Julia Pitera, Dariusz Rosati, Bogdan Brunon Wenta, Adam Szejnfeld, Danuta Jazłowiecka, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Bolesław G. Piecha, Andrey Kovatchev, Eva Paunova, Mariya Gabriel, Emil Radev, Vladimir Urutchev Skäl A A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. A. Ett ambitiöst och balanserat avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. 45 David Borrelli AM\ doc 29/88 PE v01-00

30 Skäl A A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Detta avtal kan skapa makroekonomiska möjligheter, men man bör beakta att små och medelstora företag i jämförelse med större företag drabbas värre av svårigheter med att få tillgång till krediter, brist på innovation och kulturella/språkliga hinder än av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. 46 Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells, Alexander Graf Lambsdorff, Olli Rehn, Petras Auštrevičius, Dita Charanzová Skäl A A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som A. EU:s BNP är i hög grad beroende av handel och export och gynnas av bestämmelser som är baserade på handel och investeringar. Ett ambitiöst avtal med USA bör främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 % genom att utöka den transatlantiska handeln med både varor och tjänster. Avtalet bör skapa möjligheter, framför allt för små och PE v /88 AM\ doc

31 därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen syftar till att skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. 47 Emma McClarkin, Joachim Starbatty, Sajjad Karim, Jan Zahradil, David Campbell Bannerman, Sander Loones, Bolesław G. Piecha Skäl A A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. A. Ett ambitiöst avtal med USA kommer att främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. 48 Tiziana Beghin Skäl A AM\ doc 31/88 PE v01-00

32 A. Ett ambitiöst avtal med USA skulle kunna främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, som i högre grad än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer. A. Ett avtal med USA kommer inte att främja återindustrialiseringen av Europa, eftersom energipriset även i fortsättningen kommer att vara lägre i USA, och kommer inte att bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 %. Avtalet kan skada små och medelstora företag, som i högre grad än större företag kommer att påverkas negativt av oskyddad konkurrens. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, och som tredjeländer skulle bli tvungna att anpassa sig till. 49 Ramon Tremosa i Balcells Skäl Aa (nytt) Aa. Det är av avgörande betydelse att ett heltäckande och ambitiöst avtal uppnås, eftersom det kommer att göra det möjligt för Europa att mångfaldiga sina handelsförbindelser med en av de största marknaderna och med de mest tillförlitliga demokratiska länderna i världen. Avtalet kommer att bli en modell för framtida handelsavtal. 50 Franck Proust PE v /88 AM\ doc

33 Skäl Aa (nytt) Aa. Nio medlemsstater av Europeiska unionen har redan undertecknat ett bilateralt avtal med USA. TTIP kunde låta sig inspireras av god praxis och bättre hantera de hinder som dessa stater möter. Or. fr 51 Markus Pieper, Markus Ferber, Paul Rübig, Antonio Tajani, Othmar Karas, Michał Boni, Bendt Bendtsen, Sven Schulze Skäl Aa (nytt) Aa. Den byråkratiska bördan och de administrativa kostnaderna från tariffära och icke-tariffära handelshinder drabbar de små och medelstora företagen i högre grad än de större företagen. 52 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Skäl Aa (nytt) Aa. Avskaffandet av tullar mellan EU och USA kan direkt omvandlas till flera miljarder euro i förlorade inkomster i AM\ doc 33/88 PE v01-00

34 egna medel för EU:s budget. 53 Patrick Le Hyaric Skäl Aa (nytt) Aa. Tullarna mellan USA och EU är i det närmaste obefintliga inom många sektorer, och ett transatlantiskt handelsavtal skulle därför framför allt gälla de amerikanska och europeiska standarder som har antagits av lagstiftarna för att hantera ekonomiska, sociala, miljömässiga och samhällsrelaterade frågor. Or. fr 54 Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells, Alexander Graf Lambsdorff, Olli Rehn, Dita Charanzová Skäl Aa (nytt) Aa. Ett heltäckande och ambitiöst TTIP kommer sannolikt att få geopolitiska effekter, eftersom det förstärker ett regelbaserat globalt handelssystem, diversifierar EU:s export och stärker de transatlantiska förbindelserna mellan världens två största och mest öppna ekonomiska block, vilka är baserade på ett ömsesidigt engagemang för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt på att upprätthålla standarder och PE v /88 AM\ doc

35 globalt stärka våra värden. 55 Emma McClarkin, Joachim Starbatty, Sajjad Karim, Jan Zahradil, David Campbell Bannerman, Sander Loones, Bolesław G. Piecha Skäl Aa (nytt) Aa. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kan antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer, i synnerhet utvecklingsländer. Om ett avtal inte kan förhandlas fram, kommer i stället andra tredjeländer med andra standarder och värden att kunna påta sig denna roll. 56 Ramon Tremosa i Balcells Skäl Ab (nytt) Ab. Små och medelstora företag kan bli de som främst gagnas av TTIP-avtalet, eftersom stora bolag har stordriftsfördelar som gör det lätt för dem att få tillträde till marknader på båda sidor av Atlanten. Små och medelstora företag har inte de finansiella, juridiska och andra resurser som krävs för att hantera regleringsskillnader och andra handelshinder. AM\ doc 35/88 PE v01-00

36 57 Ramon Tremosa i Balcells Skäl Ab (nytt) Ab. Med hänsyn till den demokratiska utvecklingen i vissa medlemsstater, de höga arbetslöshetsnivåerna, den bristfällig inhemska efterfrågan och de höga skuldnivåerna i många medlemsstater, kan ekonomisk tillväxt inte skapas genom ökad offentlig skuld utan enbart genom att nya marknader öppnas, och därför måste handeln betraktas som det främsta verktyget för tillväxt. 58 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Skäl Ab (nytt) Ab. Den transatlantiska affärsdialogen har i två årtionden verkat för skapandet av en gemensam transatlantisk marknad, eftersom detta skulle gagna stora och inflytelserika företag, även inom den finansiella sektorn, på bekostnad av de små och medelstora företagen och de offentliga budgetarna som måste bära anpassningskostnaderna. EU och USA är redan i dag, utan TTIP, varandras PE v /88 AM\ doc

37 främsta handelspartner med låga tullar inom de flesta sektorer och med en konstant positiv handelsbalans för EU. EU bör ytterligare diversifiera sina handelspartner och lägga tonvikten vid att stärka sina värden och mål i fråga om hållbar produktion, sociala och arbetsrättsliga bestämmelser, miljöskydd och kulturell mångfald. 59 Patrick Le Hyaric Skäl Ab (nytt) Ab. Dessa standarder bygger på skillnader i historia, kultur och maktbalans, de skiljer sig åt i fråga om både tillvägagångssätt och lösningar och de omfattas av olika rättsliga och administrativa ramar, därför kan en tillnärmning av dessa standarder på grundval av ett handelsavtal skapa obalans i deras ramar och innebära att standarderna förlorar sin relevans och blir ineffektiva och därmed omintetgör lagstiftarens arbete. Or. fr 60 Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells, Alexander Graf Lambsdorff, Olli Rehn, Petras Auštrevičius, Dita Charanzová Skäl Ab (nytt) AM\ doc 37/88 PE v01-00

38 Ab. Den senaste tidens kriser vid EU:s gränser och utvecklingen runt omkring i världen visar att det finns behov av att investera i global styrning och ett system baserat på regler och värderingar. 61 Patrick Le Hyaric Skäl Ac (nytt) Ac. Ett omfattande handelsavtal med USA kan minska de europeiska och nationella lagstiftarnas förmåga att lagstifta, äventyra medborgarnas suveränitet, undergräva den europeiska integrationens demokratiska grundvalar, minska handlingsmöjligheterna och innesluta alla återstående europeiska politikområden i ett ekonomiskt och inte längre politiskt sammanhang. Or. fr 62 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Skäl Ac (nytt) Ac. Ingåendet av ett frihandelsavtal mellan EU och USA förefaller oförenligt PE v /88 AM\ doc

39 med främjandet av en självbestämmande Europeisk union som verkar för att uppnå sina mål i fråga om miljöskydd, tillämpning av försiktighetsprincipen, social sammanhållning, anständiga arbetsförhållanden, skydd av de medborgerliga rättigheterna, särskilt när det gäller uppgiftsskydd, tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, kulturpolitik och kulturell mångfald, livsmedelssäkerhet och skydd av familjejordbruk. Att minska vissa onödiga bestämmelser och skillnader bör ingå i multilaterala förfaranden och inte i ett bilateralt frihandelsavtal. 63 Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells, Alexander Graf Lambsdorff, Olli Rehn, Petras Auštrevičius, Dita Charanzová Skäl Ac (nytt) Ac. De ryska sanktionernas negativa effekter på EU:s exportörer måste mana kommissionen till att göra mer än bara öppna nya marknader för EU:s företag, stora som små. 64 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen Anne-Marie Mineur, Eleonora Forenza, Lola Sánchez Caldentey, Patrick Le Hyaric Skäl Ad (nytt) AM\ doc 39/88 PE v01-00

40 Ad. USA:s handelsrepresentant kritiserar varje år EU:s och medlemsstaternas bestämmelser i fråga om miljöskydd, livsmedelssäkerhet och konsumentinformation, liksom tillämpningen av försiktighetsprincipen. 65 Patrick Le Hyaric Skäl Ad (nytt) Ad. Konsekvensbedömningarna av TTIP medger ingen insyn och ingen analys och objektiv bedömning har gjorts av denna nya typ av avtal, trots att det kan få avsevärda konsekvenser för jordbruket, industrin och den europeiska tjänstesektorn och för arbetstagarnas, konsumenternas och de europeiska medborgarnas rättigheter. Or. fr 66 Patrick Le Hyaric Skäl Ae (nytt) Ae. Målet att slutföra förhandlingarna före utgången av 2015, vilket utlovades av statscheferna vid rådets möte den mars, är orealistiskt och oansvarigt. PE v /88 AM\ doc

41 Or. fr 67 Franck Proust Skäl B B. Med hänsyn till att den allt djupare sammanläkningen av de globala marknaderna upp till 40 % av de europeiska industrivarorna tillverkas med hjälp av importerade produkter från tidigare led i förädlingskedjan är det av största vikt att de politiska beslutsfattarna drar upp linjerna för dessa marknaders interaktion. Relevanta handelsregler är av grundläggande betydelse för att ett mervärde ska kunna skapas i Europa, eftersom den industriella produktionen ingår i globala mervärdeskedjor. B. Med hänsyn till att den allt djupare sammanläkningen av de globala marknaderna upp till 40 % av de europeiska industrivarorna tillverkas med hjälp av importerade produkter från tidigare led i förädlingskedjan är det av största vikt att förhandlarna och de politiska beslutsfattarna drar upp linjerna för dessa marknaders interaktion. Relevanta handelsregler är av grundläggande betydelse för att ett mervärde ska kunna skapas i Europa, eftersom den industriella produktionen ingår i globala mervärdeskedjor. Det är därför nödvändigt att kart fastställa reglerna för produkternas ursprung, både när det gäller tillverkningsort och graden av bearbetning för de produkter, som kommer att släppas ut på marknaden till följd av TTIP. Or. fr 68 Marine Le Pen Skäl B B. Med hänsyn till att den allt djupare sammanläkningen av de globala marknaderna upp till 40 % av de B. Med hänsyn till att den allt djupare sammanläkningen av de globala marknaderna upp till 40 % av de AM\ doc 41/88 PE v01-00

42 europeiska industrivarorna tillverkas med hjälp av importerade produkter från tidigare led i förädlingskedjan är det av största vikt att de politiska beslutsfattarna drar upp linjerna för dessa marknaders interaktion. Relevanta handelsregler är av grundläggande betydelse för att ett mervärde ska kunna skapas i Europa, eftersom den industriella produktionen ingår i globala mervärdeskedjor. europeiska industrivarorna tillverkas med hjälp av importerade produkter från tidigare led i förädlingskedjan och med hänsyn till de stora skillnaderna i handelsbalansen för de olika medlemsstaterna, är det av största vikt att handelsregler utveckas på ett oberoende sätt för att i högre grad återspegla de nationella intressena. Or. fr 69 Matteo Salvini Skäl B B. Med hänsyn till att den allt djupare sammanläkningen av de globala marknaderna upp till 40 % av de europeiska industrivarorna tillverkas med hjälp av importerade produkter från tidigare led i förädlingskedjan är det av största vikt att de politiska beslutsfattarna drar upp linjerna för dessa marknaders interaktion. Relevanta handelsregler är av grundläggande betydelse för att ett mervärde ska kunna skapas i Europa, eftersom den industriella produktionen ingår i globala mervärdeskedjor. B. Med hänsyn till att den allt djupare sammanläkningen av de globala marknaderna upp till 40 % av de europeiska industrivarorna tillverkas med hjälp av importerade produkter från tidigare led i förädlingskedjan är det av största vikt att de politiska beslutsfattarna drar upp linjerna för dessa marknaders interaktion. Relevanta handelsregler är av grundläggande betydelse för att ett mervärde ska kunna skapas i Europa, eftersom den industriella produktionen ingår i globala mervärdeskedjor, men alltför ofta främjar EU-institutionernas politik en utlokalisering av tillverkningsindustrin till tredjeländer. Or. it 70 Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen PE v /88 AM\ doc