Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden

Transkript

1 KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden Tid Tisdag den 8 maj 2018, klockan 17:15 Plats Folkes konferens, lilla salen, Kulturhuset, Sjödalstorget 1 Huddinge OBS! kl Utbildning gällande trygghet och säkerhet kopplat till valet. Björn Rosborg från KSF och trygghets och säkerhetssektionen föredrar. Det kommer att delas ut en broschyr som säkerhetspolisen har tagit fram: Ärenden 1 Upprop och val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information om GDPR - Eilia Etminan, konsult Certezza 4 Information om verksamhet - idrott och anläggning övergripande 5 Information från förvaltningen 6 Kulturpolitiskt program 2018 KFN-2016/ Delårsrapport per 31 mars 2018 för kultur- och fritidsnämnden KFN-2018/ Granskning av avtal, verksamheter etc avseende Stuvstahallen, Huddinge kulturhus samt Skogås KFN-2018/41.912

2 KALLELSE SIDA 2 (2) racketcenter 9 Upphandling entreprenör drift Skogåshallen KFN-2018/ Meddelanden och delgivningar 11 Redovisning av delegationsbeslut 12 Övriga frågor Huddinge den 3 maj 2018 Vibeke Bildt Ordförande Anna Falk Sekreterare

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE KFN-2016/ (3) Handläggare Tove Sandahl Fransson tove.sandahl-fransson@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Kulturpolitiskt program 2018 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till Huddinge kommuns kulturpolitiska program, remissinstanser samt plan för remissomgång. Sammanfattning Under hösten år 2016 fick förvaltningen i uppdrag av kultur- och fritidsnämnden att ta fram ett nytt kulturpolitiskt program. Arbetet har drivits som ett projekt med en projektgrupp bestående av representanter från såväl politiken som föreningslivet och tjänstepersoner. Ett förslag till program, en lista över remissinstanser samt en tidplan för remissförfarande och antagande av programmet i kommunfullmäktige 2018 bifogas ärendet. Beskrivning av ärendet I oktober år 2016 tog kultur- och fritidsnämnden beslut om att avbryta revideringen av kommunens befintliga kulturpolitiska program för att istället ge kultur- och fritidsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett nytt kulturpolitiskt program för Huddinge. Huddinges kulturpolitiska program ska vara ett långsiktigt strategiskt dokument som ska beröra hela kommunens organisation och fungera såväl vägledande som styrande i arbetet mot ett socialt hållbart samhälle. Det nya programmet ska avse perioden Framtagandet av det nya kulturpolitiska programmet har bedrivits som ett projekt med följande effektmål: - Programmet ska förtydliga hur Huddinge långsiktigt synliggör de kulturpolitiska utgångspunkterna Gemensamt kulturarv Kultur i samhällsbyggandet, Kulturella och kreativa näringar, Kultur och civilsamhället Kunskap och utveckling HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Kultur- och fritidsnämnden Huddinge Patron Pehrs väg 6 Tfn vxl

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE KFN-2016/ (3) - Huddinge kommuns kulturpolitiska program är under programmets giltighetstid kulturpolitiskt angeläget och aktuellt för sina målgrupper. Projektets målgrupper är kommunfullmäktige, kultur- och fritidsnämnden och övriga kommunala nämnder samt tjänstemän på kommunala förvaltningar. Intressenter är kulturföreningar, studieförbund, kulturutövare och representanter från kreativa näringar samt invånare i Huddinge kommun. Förutsättning för genomförandet av projektet har varit dialogforum och workshops med intressenter, utvärderingen av nu gällande kulturpolitiskt program som genomfördes 2015 samt delrapport av revideringsprojektet En projektgrupp med representanter från såväl kultur- och fritidnämnden som civilsamhället och förvaltningen tillsattes i maj 2017 och har sedan dess arbetat fram ett förslag på program utifrån givna ramar. Gruppen består av Vibeke Bildt, Katarina Borg, Michael Hagström, Maria af Klintberg, David Marszalek, Birgitta Modigh och Tove Sandahl Fransson. Förslaget till program har godkänts av styrgrupp och bifogas ärendet i bilaga 1. Remissförfarande För att få in synpunkter från målgrupper och intressenter skickas förslaget till kulturpolitiskt program ut på remiss enligt bifogad lista, se bilaga 2. Remissperioden pågår under perioden 1februari april Kultur- och fritidsnämnden planeras att anta det reviderade kulturpolitiska programmet i maj 2018 innan Kommunfullmäktige tar ställning till programmet i augusti samma år. För tidplan se bilaga 3. Anneli Fällman Kultur- och fritidsdirektör Tove Sandahl Fransson Kulturstrateg HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Kultur- och fritidsnämnden Huddinge Patron Pehrs väg 6 Tfn vxl

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE KFN-2016/ (3) Bilagor Bilaga 1. Förslag till kulturpolitiskt program Bilaga 2. Lista över remissinstanser Bilaga 3. Tidplan 2018 HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Kultur- och fritidsnämnden Huddinge Patron Pehrs väg 6 Tfn vxl

6 BILAGA KFN-2016/ (5) Handläggare Tove Sandahl Fransson Tove.Sandahl-Fransson@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Kulturpolitiskt program Huddinge kommun Inledning 1.1 Om kulturpolitiskt program Huddinges kulturpolitiska program är ett av kommunens långsiktiga styrdokument som ska bidra till uppfyllande av Mål och budget samt verksamhetsplanerna. Programmet är framtaget i samverkan med kommunens förvaltningar, kulturpolitiker, kulturskapare och civilsamhället. Workshops har genomförts utifrån programmets kulturpolitiska utgångspunkter med såväl föreningsliv, kulturella näringar och offentliga verksamheter för att få in kunskap om vilken roll kulturen kan spela i ett växande och hållbart Huddinge. Parallellt har Landstingets kulturförvaltning tagit fram ett förslag till regional kulturstrategi, vars process Huddinge har varit delaktig i. Huddinges kulturpolitiska program är ett långsiktigt strategiskt dokument som i sina olika delar berör hela kommunens organisation och ska fungera såväl vägledande som styrande i arbetet mot ett socialt hållbart samhälle. Programmet avser perioden och förhåller sig till följande internationella, nationella, regionala samt lokala riktlinjer och styrdokument: De nationella kulturpolitiska målen FN:s barnkonvention Diskrimeringsgrunderna Riksantikvarieämbetets plattform för kulturhistorisk värdering och urval Stockholms läns landstings kulturpolitiska mål Regional kulturstrategi Mål och budget, Huddinge kommun, Biblioteksprogrammet Huddinge kommun Översiktsplan HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Kultur- och fritidsnämnden Huddinge Patron Pehrs väg 6 Tfn vxl

7 BILAGA KFN-2016/ (5) 1.2 Vision Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Såväl det strategiska kulturarbetet som kulturverksamheterna i Huddinge bidrar till uppfyllandet av visionen genom att vara medskapande till socialt hållbara platser att leva, studera, arbeta och tillbringa sin fritid på. Kultursektorn erbjuder, tillsammans med föreningslivet och folkbildningen, ett brett och tillgängligt utbud med hög kvalitet och kreativitet som främjar delaktighet och tillit. Kulturella näringar främjar innovativa lösningar och nyskapande samarbeten där nya möten sker. Huddinges kulturpolitiska program beskriver hur kommunens vision ska nås genom ett medvetet förhållningssätt till kulturens avgörande samhälleliga påverkan. 1.3 Kärnvärden Här beskrivs hur programmet kopplar till kommunens fyra kärnvärden, mod, driv, omtänksamhet och mångfald. Mod kulturen i Huddinge banar väg för det nyskapande, okonventionella och fungerar som en katalysator för andra sektorers utveckling. Den genererar nya mötesplatser för såväl offentlig verksamhet, näringsliv och akademier som för kommunens invånare. Driv kulturen i Huddinge utvecklas oupphörligt i samverkan med samhällets olika aktörer. Den håller sig uppdaterad med sin omvärld och är aktuell för den viktiga återkommande publiken samtidigt som den ständigt söker nya grupper genom aktivt publikutvecklingsarbete. Omtanke kulturen i Huddinge ska i möjligaste mån utgå från ett barnperspektiv och skapas i delaktighet med barn och unga. Den ska verka för en socialt hållbar samhällsutveckling och värna kulturarvets olika delar. Det gäller både berättelser om det nya Huddinge och skildringar av tidigare. Mångfald kulturen i Huddinge ska vara angelägen och tillgänglig för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, socioekonomiska faktorer, funktionsvariation, sexuell läggning och/eller ålder. 1.4 Kulturens roll och riktning Kultur ger oss upplevelser och skapar möten som stärker demokratin och folkhälsan och är genom det bidragande till ett mer jämlikt och attraktivt samhälle. Kultur och konst utmanar vårt sätt att tänka och ger oss nya infallsvinklar. Kultur knyter samman människor i gemensamma synsätt och genererar fördjupning och dynamik i ett möte och till en plats. Det kulturpolitiska programmet sträcker sig fram till år 2023 och beskriver vilken riktning det kulturpolitiska arbetet i Huddinge ska ha fram till dess, samt ger anvisning om ansvar. Programmet omfattar fem kulturpolitiska utgångspunkter som närmare beskriver hur kommunens vision ska uppnås: gemensamt kulturarv, kultur i samhällsbyggandet, kultur och

8 BILAGA KFN-2016/ (5) civilsamhället, kulturella och kreativa näringar samt kunskap och utveckling Programmet riktar sig till Huddinges kommunala nämnder och dess förvaltningar. Intressenter är Huddinges kulturföreningar, studieförbund, kulturutövare och kreativa näringar, samt i förlängningen Huddinges invånare. 2. Kulturpolitiska utgångspunkter 2.1 Gemensamt kulturarv Kulturarvet är i ständig utveckling och vi formar det gemensamt. Utöver att värna och vårda hembygdens miljö och dess kulturarv, ska kommunen även väcka intresse för och sprida kännedom om Huddinges nutida kulturarv med modern bebyggelse, mångfald, nya berättelser och erfarenheter. Därför är det viktigt att skapa föreutsättningar för invånare i kommunen att vara delaktiga i berättelsen om och förmedlandet av Huddinges historia. Kulturarvet fungerar som länk mellan historien, nutiden och framtiden och ska göras tillgängligt för och alla Huddingebor. Ansvaret för kulturmiljö- och kulturarvsfrågor är främst fördelat på tre av kommunens nämnder; natur- och byggnadsnämnden som står för bevarande och skötsel av kulturmiljöer och fornminnen, kultur- och fritidsnämnden som tillsammans med föreningslivet ansvarar för att bevaka frågorna och levandegöra kulturarvet samt kommunstyrelsen, vilken genom samhällsbyggnadsfrågorna ansvarar för att såväl använda som utveckla kulturmiljön i Huddinge. Övriga nämnder har möjligheter att bidra till både bevarandet och förmedlandet av kulturarvet genom samverkan med andra nämnder och aktörer. 2.2 Kultur i samhällsbyggandet Kultur har en betydande roll i en växande och hållbar Stockholmsregion genom att skapa attraktiva livsmiljöer. Kulturella mötesplatser är en grundförutsättning för en levande och dynamisk kommun och fungerar som en inkluderande kraft som för människor samman. De kulturhistoriska och estetiska värdena i befintliga miljöer är en resurs i ett hållbart samhälle och bör därför bevaras och tas till vara. Kultur i samhällsbyggandet innefattar såväl offentlig konst och platser för kulturella uttryck som gestaltning och utveckling av kulturmiljön. Därför ska kulturkompetens (gällande exempelvis konstnärlig gestaltning, kulturlokaler, kulturbrachens behov och byggnadsantikvarisk kunskap) samt dialog med kommuninvånare komma in tidigt i planeringen vid utformning av nya bostadsområden, parker och torg, förskolor- och skolor samt andra verksamhetslokaler. Detta för att skapa de bästa förutsättningarna för ett levande och socialt hållbart Huddinge. Ansvaret för kulturutvecklingen i samhällsbyggnadsprocessen är fördelat på kommunstyrelsen genom samhällsbyggnadsfrågorna i nära samverkan

9 BILAGA KFN-2016/ (5) med kultur- och fritidsnämnden och de kommunala fastighetsbolagen. Huddinge Samhällsfastigheter AB och Huge Bostäder AB ansvar för drift och underhåll kopplat till investeringar i kulturbyggnader och/eller konst. Natur- och byggnadsnämnden ansvarar för drift och underhåll av kommunalt ägda platser för kultur. 2.3 Kultur och civilsamhället Huddinges kulturliv bärs upp av ett aktivt föreningsliv bestående av kvalitetsskapande kulturaktörer som erbjuder invånarna möjlighet att ta del av kultur i hela kommunen. Kommunen agerar möjliggörare och skapar förutsättningar för kulturellt utövande och upplevelser. Samverkan ska främja kvalitet och konstnärlig förnyelse och tydliggöra relationen mellan det offentliga och civilsamhället. Föreningslivet och studieförbunden utgör en demokratisk och bildande grund i Huddinge som återspeglas i dess verksamhet. Huddinge har många engagerade invånare, men alla väljer inte föreningslivet som sin arena. Fler icke organiserade nätverk bildas och Huddinge behöver skapa förutsättningar också för dem att verka i kommunen. Alla invånare ska ha möjlighet att ta del av kulturella aktiviteter och eget skapande. Ansvaret för frågorna om kultur och civilsamhället har främst kultur- och fritidsnämnden genom föreningsutveckling, bidrag till studieförbund och kulturföreningar, men även kommunstyrelsen genom demokratiarbetet och bidragsgivning till föreningslivet. 2.4 Kulturella och kreativa näringar* Kulturens ekonomiska potential är kopplad till kulturella och kreativa näringar och kommunen har en viktig roll som möjliggörare för det kreativa och konstnärliga företagandets etablering och långsiktiga utveckling. I en expanderande region kan kulturella verksamheter stärka kopplingen till besöksnäringen och verka för en större arbetsmarknad och en utveckling av kommunen som besöksmål. Kultur främjar också kreativitet och nytänkande i ett bredare perspektiv. För en fortsatt kreativ utveckling av Huddinge behöver professionella kulturskapare, kulturorganisationer och företag beredas möjligheter att utveckla verksamhet i Huddinge. Genom att stimulera kulturverksamhet stärks den lokala identiteten och attraktionskraften och ger effekter även på andra sektorer i samhället. Nära samverkan mellan kommunens förvaltningar och det lokala näringslivet i utvecklingen av kommunens regionala kärnor ska skapa förutsättningar för en stark utveckling och långsiktigt hållbar kulturdriven tillväxt och kreativt företagande i Huddinge. Ansvaret för Huddinges kulturdrivna tillväxt och kreativa företagande delas av kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen genom näringslivsfrågorna.

10 BILAGA KFN-2016/ (5) *Med KKN avser Huddinge branscherna arkitektur, form och design, film, fotografi, konst, mode, litteratur, musik, scenkonst, men även spel och media, turism samt upplevelsebaserat lärande. 2.5 Kunskap och utveckling Kultur bidrar ytterst till människors medvetande och kunskap om sig själva och samhället. Kulturupplevelser och eget skapande stimulerar även inlärning, språkutveckling och fungerar som ett smörjmedel för andra inlärningsprocesser. Därför är det av stor vikt att kommunen garanterar barn- och ungas rätt till kulturupplevelser och eget skapande, men även agerar möjliggörare för övriga invånare att såväl utöva som ta del av kvalitativ kultur i sitt lokalsamhälle. Kulturen i Huddinge ska även samverka med den högre utbildningen för att ge förutsättningar till fördjupning, möjliggöra innovativa perspektiv samt medverka i forskningsprojekt. Ansvaret för kunskap och utveckling kopplat till kulturfrågor fördelas mellan barn- och utbildningsnämnderna utifrån läroplanerna för samtliga skolformer däribland de estetiska lärprocesserna, skolbibliotek samt skapande skola, kultur- och fritidsnämnden gällande exempelvis kulturskolan, kulturgarantin och biblioteksverksamheten samt kommunstyrelsen genom samverkan med akademierna. 3. Förankring och uppföljning Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att en implementeringsplan tas fram och realiseras. Ansvaret för genomförande och uppföljning av det kulturpolitiska programmet sker i inom ramarna för kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Programmet hanteras i Mål och budget för att därefter brytas ner i berörda nämnders verksamhetsplaner. Uppföljningen av programmet sker årligen i samband med nämndernas delårsuppföljningar och verksamhetsberättelse. Barn- och utbildningsförvaltningen följer upp de nationella målen i bestämmelserna som rör utbildning, kopplat till kultur. Kultur- och fritidsnämnden har ett särskilt ägarskap för det kulturpolitiska programmet och ett utökat ansvar för att programmet i sin helhet följs upp och revideras vid behov.

11 BILAGA KFN-2016/ (5) Handläggare Tove Sandahl Fransson Tove.Sandahl-Fransson@huddinge.se Mottagare Förslag till kulturpolitiskt program 1. Inledning Huddinges kulturpolitiska program är ett av kommunens långsiktiga styrdokument som ska bidra till uppfyllande av Mål och budget samt verksamhetsplanerna. Programmet är framtaget i samverkan med kommunens förvaltningar, kulturpolitiker, kulturskapare och civilsamhället. Workshops har genomförts utifrån programmets kulturpolitiska utgångspunkter med såväl föreningsliv, kulturella näringar och offentliga verksamheter för att få in kunskap om vilken roll kulturen kan spela i ett växande och hållbart Huddinge. Parallellt har Landstingets kulturförvaltning tagit fram ett förslag till regional kulturstrategi, vars process Huddinge har varit delaktig i. Huddinges kulturpolitiska program är ett långsiktigt strategiskt dokument som i sina olika delar berör hela kommunens organisation och ska fungera såväl vägledande som styrande i arbetet mot ett socialt hållbart samhälle. Programmet avser perioden och förhåller sig till följande internationella, nationella, regionala samt lokala riktlinjer och styrdokument: De nationella kulturpolitiska målen FN:s barnkonvention artikel 31och 13 Diskrimeringsgrunderna Riksantikvarieämbetets plattform för kulturhistorisk värdering och urval Stockholms läns landstings kulturpolitiska mål Regional kulturstrategi Mål och budget, Huddinge kommun, Biblioteksprogrammet Huddinge kommun Översiktsplan Vision Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Såväl det strategiska kulturarbetet som kulturverksamheterna i Huddinge bidrar till uppfyllandet av visionen genom att vara medskapande till socialt hållbara platser att HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Kultur- och fritidsnämnden Huddinge Patron Pehrs väg 6 Tfn vxl

12 BILAGA KFN-2016/ (5) leva, studera, arbeta och tillbringa sin fritid på. Kultursektorn erbjuder, tillsammans med föreningslivet och folkbildningen, ett brett och tillgängligt utbud med hög kvalitet och kreativitet som främjar delaktighet och tillit. Kulturella näringar främjar innovativa lösningar och nyskapande samarbeten där nya möten sker. Huddinges kulturpolitiska program beskriver hur kommunens vision ska nås genom ett medvetet förhållningssätt till kulturens avgörande samhälleliga påverkan. 1.3 Kärnvärden Här beskrivs hur programmet kopplar till kommunens fyra kärnvärden, mod, driv, omtänksamhet och mångfald. Mod kulturen i Huddinge banar väg för det nyskapande, okonventionella och fungerar som en katalysator för andra sektorers utveckling. Den genererar nya mötesplatser för såväl offentlig verksamhet, näringsliv och akademier som för kommunens invånare. Driv kulturen i Huddinge utvecklas oupphörligt i samverkan med samhällets olika aktörer. Den håller sig uppdaterad med sin omvärld och är aktuell för den viktiga återkommande publiken samtidigt som den ständigt söker nya grupper genom aktivt publikutvecklingsarbete. Omtanke kulturen i Huddinge ska verka för en socialt hållbar samhällsutveckling och värna kulturarvets olika delar. Det gäller både berättelser om det nya Huddinge och skildringar av tidigare. Mångfald kulturen i Huddinge ska vara angelägen för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, socioekonomiska faktorer, funktionsvariation, sexuell läggning och/eller ålder. 1.4 Kulturens roll och riktning Kultur ger oss upplevelser och skapar möten som stärker demokratin och folkhälsan och är genom det bidragande till ett attraktivt samhälle. Kultur och konst utmanar vårt sätt att tänka, ger oss nya infallsvinklar och genererar fördjupning och dynamik i ett möte och till en plats. Det kulturpolitiska programmet sträcker sig fram till år 2023 och beskriver vilken riktning det kulturpolitiska arbetet i Huddinge ska ha fram till dess, samt ger anvisning om ansvar. Programmet omfattar fem kulturpolitiska utgångspunkter som närmare beskriver hur kommunens vision ska uppnås: gemensamt kulturarv, kultur i samhällsbyggandet, kultur och civilsamhället, kulturella och kreativa näringar samt kunskap och utveckling Programmet riktar sig till Huddinges kommunala nämnder och dess förvaltningar. Intressenter är Huddinges kulturföreningar, studieförbund, kulturutövare och kreativa näringar, samt i förlängningen Huddinges invånare.

13 BILAGA KFN-2016/ (5) 2. Kulturpolitiska utgångspunkter 2.1 Gemensamt kulturarv Kulturarvet är i ständig utveckling och vi formar det gemensamt. Utöver att värna och vårda hembygdens miljö och dess kulturarv, ska kommunen även väcka intresse för och sprida kännedom om Huddinges nutida kulturarv med modern bebyggelse, mångfald, nya berättelser och erfarenheter. Därför är det viktigt att skapa föreutsättningar för invånare i kommunen att vara delaktiga i berättelsen om och förmedlandet av Huddinges historia. Kulturarvet fungerar som länk mellan historien, nutiden och framtiden och ska göras tillgängligt för och alla Huddingebor. Ansvaret för kulturmiljö- och kulturarvsfrågor är främst fördelat på tre av kommunens nämnder; natur- och byggnadsnämnden som står för bevarande och skötsel av kulturmiljöer, kultur- och fritidsnämnden som tillsammans med föreningslivet ansvarar för att bevaka frågorna och levandegöra kulturarvet samt kommunstyrelsen, vilken genom samhällsbyggnadsfrågorna ansvarar för att såväl använda som utveckla kulturmiljön i Huddinge. Övriga nämnder har möjligheter att bidra till både bevarandet och förmedlandet av kulturarvet genom samverkan med andra nämnder och aktörer. 2.2 Kultur i samhällsbyggandet Kultur har en betydande roll i en växande och hållbar Stockholmsregion genom att skapa attraktiva livsmiljöer. Kulturella mötesplatser är en grundförutsättning för en levande och dynamisk kommun och fungerar som en inkluderande kraft som för människor samman. Kultur i samhällsbyggandet innefattar såväl offentlig konst och platser för kulturella uttryck som gestaltning och utveckling av kulturmiljön. Det är viktigt att kulturkompetens samt dialog med kommuninvånare kommer in tidigt i planeringen och utformning av nya bostadsområden, parker och torg, förskolor- och skolor samt andra verksamhetslokaler. Detta för att skapa de bästa förutsättningarna för ett levande och socialt hållbart Huddinge. Ansvaret för kultur i samhällsbyggandet är fördelat på Kommunstyrelsen genom samhällsbyggnadsfrågorna i nära samverkan med kultur- och fritidsnämnden. Natur- och byggnadsnämnden, Huge bostäder och Huddinge Samhällsfastigheter ansvarar för drift och underhåll. 2.3 Kultur och civilsamhället Huddinges kulturliv bärs upp av ett aktivt föreningsliv bestående av kvalitetsskapande kulturaktörer som erbjuder invånarna möjlighet att ta del av kultur i hela kommunen. Kommunen agerar möjliggörare och skapar förutsättningar för kulturellt utövande och upplevelser. Samverkan ska främja kvalitet och konstnärlig förnyelse och tydliggöra relationen mellan det offentliga och civilsamhället. Föreningslivet och studieförbunden utgör en demokratisk och bildande grund i Huddinge som återspeglas i dess

14 BILAGA KFN-2016/ (5) verksamhet. Huddinge har många engagerade invånare, men alla väljer inte föreningslivet som sin arena. Fler icke organiserade nätverk bildas och Huddinge behöver skapa förutsättningar också för dem att verka i kommunen. Alla invånare ska ha möjlighet att ta del av kulturella aktiviteter och eget skapande. Ansvaret för frågorna om kultur och civilsamhället har främst kultur- och fritidsnämnden genom föreningsutvecklings, bidrag till studieförbund och kulturföreningar, men även kommunstyrelsen genom demokratiarbetet samt bidragsgivningen till föreningslivet. 2.4 Kulturella och kreativa näringar* Kulturens ekonomiska potential är kopplad till kulturella och kreativa näringar och kommunen har en viktig roll som möjliggörare för det kreativa företagandets etablering och långsiktiga utveckling. I en expanderande region kan kulturella verksamheter stärka kopplingen till besöksnäringen och verka för en större arbetsmarknad och en utveckling av kommunen som besöksmål. Kultur främjar också kreativitet och nytänkande i ett bredare perspektiv. Genom att stimulera kulturverksamhet stärks den lokala identiteten och attraktionskraften och ger effekter även på andra sektorer i samhället. Huddinge ska skapa förutsättningar för en stark utveckling och långsiktigt hållbar kulturdriven tillväxt och kreativt företagande. Ansvaret för Huddinges kulturdrivna tillväxt och kreativa företagande delas av kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen genom näringslivsfrågorna. *Med KKN avser Huddinge branscherna arkitektur, form och design, film, fotografi, konst, mode, litteratur, musik, scenkonst, men även spel och media, turism samt upplevelsebaserat lärande. 2.5 Kunskap och utveckling Kultur bidrar ytterst till människors medvetande och kunskap om sig själva och samhället. Kulturupplevelser och eget skapande stimulerar även inlärning, språkutveckling och fungerar som ett smörjmedel för andra inlärningsprocesser. Därför är det av stor vikt att kommunen garanterar barn- och ungas rätt till kulturupplevelser och eget skapande, men även agerar möjliggörare för övriga invånare att såväl utöva som ta del av kvalitativ kultur i sitt lokalsamhälle. Kulturen i Huddinge ska även samverka med den högre utbildningen för att ge förutsättningar till fördjupning, möjliggöra innovativa perspektiv samt medverka i forskningsprojekt. Ansvaret för kunskap och utveckling kopplat till kulturfrågor fördelas mellan barn- och utbildningsnämnderna gällande exempelvis de estetiska lärprocesserna, skolbibliotek och skapande skola, kultur- och

15 BILAGA KFN-2016/ (5) fritidsnämnden gällande exempelvis kulturskolan, kulturgarantin och biblioteksverksamheten samt kommunstyrelsen genom samverkan med akademierna. 3. Förankring och uppföljning Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att en implementeringsplan tas fram och genomförs inom programmets första år. Ansvaret för genomförande och uppföljning av det kulturpolitiska programmet sker i inom ramarna för kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Programmet hanteras i Mål och budget för att därefter brytas ner i berörda nämnders verksamhetsplaner. Uppföljningen av programmet sker årligen i samband med nämndernas delårsuppföljningar och verksamhetsberättelse. Kultur- och fritidsnämnden har ett särskilt ägarskap för det kulturpolitiska programmet och har ett utökat ansvar för att programmet i sin helhet följs upp och revideras efter halva programtiden.

16 BILAGA KFN-2016/ (19) Handläggare Tove Sandahl Fransson Tove.Sandahl-Fransson@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Remissredogörelse med kommentarer Bakgrund Förslaget till Huddinge kommuns kulturpolitiska program har skickats på remiss till totalt 49 st. instanser under 1februari april Remissinstanserna har bestått av kommunens nämnder och utskott, de kommunala fastighetsbolagen, kulturföreningar och studieförbund samt Folkes konferens, Södertörns högskola och Sveriges musikpedagogiska institut. När remisstiden har gått ut har förvaltningen tagit emot totalt 19 remissvar (där Socialnämnden och Äldreomsorgsnämndens svar är identiska), vilka sammanfattas och kommenteras nedan. Sammanfattning av remissyttranden med kommentarer 1. Kommunstyrelsen Generella synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser att det är bra att ett nytt kulturpolitiskt program för Huddinge kommun tas fram och att det integreras i den ordinarie styrningen och bidrar till att målet om ett mer social hållbart samhälle kan uppfyllas. Det är också positivt att programmet relateras till kommunens vision och kärnvärden. Programmet är dock mycket generellt hållet och det är svårt att avgöra vilka konsekvenserna blir mer konkret när det implementeras. Det kulturpolitiska programmet bör i titeln slå fast att det avser Huddinge kommun och för vilken period. Synpunkter på rubriken Inledning I förslaget till kulturpolitiskt program återfinns en underrubrik med numreringen 1.2 men någon underrubrik med nummer 1.1 finns inte. Även om det initialt i förslaget till kulturprogram finns en kort text om det övergripande syftet med styrdokumentet och den metod och arbetssätt som använts för att ta fram det vore bättre om denna text redovisades dels under en underrubrik, syfte, dels att det av programmets förord framgår vilken metod/arbetssätt som använts för att ta fram det. Programmet skulle då få en bättre och mer pedagogisk struktur. Det skulle även vara möjligt att lägga de nationella och internationella riktlinjer och styrdokument förslaget till kulturpolitiskt program relaterar sig till under en egen rubrik. I den kulturstrategi Stockholms läns landsting tagit fram för Stockholmsregionen finns ett avsnitt som tar upp de utmaningar som regionen och omvärlden konfronteras med och HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn Huddinge kommun Kultur- och fritidsnämnden Huddinge Patron Pehrs väg 6 Tfn vxl

17 BILAGA KFN-2016/ (19) som bl.a. ändrar kulturens förutsättningar och därmed har en bäring på strategins utformande. En sådan skrivning skulle kunna övervägas för detta program också. Synpunkter på rubriken Kulturpolitiska utgångspunkter Det är bra att underrubriken Kultur i samhällsbyggandet tagits med. Det finns idag oklarheter gällande ambition, ansvar och process kopplat till förankringen av kultur i samhällsplaneringen. Det framtida skapandet av nya offentliga miljöer liksom upprustning och investeringar i befintliga kan gynnas av att kommunen har ett systematiskt och erkänt förhållningssätt till kultur i dessa processer. Detta kan på många sätt bidra till attraktiva miljöer och till viktigt identitetsskapande, både på allmän plats och inom fastigheter. För samhällsbyggnadsfrågorna behöver dock klargörs vad som menas med kulturkompetens och dialog i tidiga skeden. Under rubriken 2.2 Kultur i samhällsbyggandet står att ansvaret för kultur i samhällsbyggandet är fördelat på kommunstyrelsen i nära samverkan med kultur- och fritidsnämnden och att natur- och byggnadsnämnden, Huge bostäder AB och Huddinge Samhällsfastigheter AB ansvarar för drift och underhåll. Det bör betonas att historiskt sett gjorde kommunens dåvarande fastighetsbolag Huge även betydande avsättningar till konstnärlig gestaltning, en policy som av intervjuer att döma är trolig att fortsätta även efter delningen av Huge i två nya fastighetsbolag. Förslaget till program omfattar skapandet av kulturella mötesplatser och konstnärlig gestaltning avseende både exploaterings- och investeringsprojekt då planering och utformning av såväl bostadsområden som parker och verksamhetslokaler nämns, dock är det oklart hur detta ska finansieras. Sista meningen av första stycket avsnitt 2.4 Huddinge ska skapa förutsättningar för en stark utveckling och långsiktigt hållbar kulturdriven tillväxt och kreativt företagande skulle också behöva förtydligas. Synpunkter på rubriken Förankring och uppföljning Kommunstyrelsens förvaltning tycker det är bra att genomförande och uppföljning av det kulturpolitiska programmet föreslås ske inom ramarna för kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Samtidigt framgår det inte riktigt i materialet om upplägget att programmet föreslås hanteras i Mål och budget för att därefter brytas ner i berörda nämnders verksamhetsplaner och följas upp i nämndernas delårsbokslut och verksamhetsberättelse har utarbetats och stämts av med kommunstyrelsens förvaltnings ekonomiavdelning som äger budgetprocessen. Rörande den första meningen under rubriken en implementeringsplan tas fram och genomförs inom programmets första år. Mot bakgrund av kultur- och fritidsförvaltningens utvärdering (från 2016) av det befintliga kulturpolitiska programmet vore bra att en tydlig implementeringsplan tas fram. Det är emellertid inte rimligt att tro att det räcker med att genomföra den enbart under programmets första år utan detta måste ske löpande som en del av den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen. Det finns heller inte ett självändamål i att revidera programmet efter halva programperioden (i så fall vore det bättre att perioden begränsades) varför det på näst sista raden i programmet bör stå: och vid behov revidera.

18 BILAGA KFN-2016/ (19) Kommentar Förvaltningen har tagit till sig av kommunstyrelsens synpunkter och ändrat formalia såsom rubricering och numrering i programmet. Vidare har förtydliganden gjorts gällande kulturkompetens och i ansvarsfördelningen under 2.2 Kultur i samhällsplaneringen samt ett förtydligande gällande att skapa förutsättningar för en stark utveckling och långsiktigt hållbar kulturdriven tillväxt i 2.4 Kulturella och kreativa näringar. Under 3. Förankring och uppföljning har tidsangivelser tagits bort. Förslaget till kulturpolitiskt program följer Biblioteksprogrammet till sin struktur och har samma upplägg för uppföljning. Istället för att göra en särskild handlingsplan för programmet, vilken skulle behöva ha förankring i alla kommunens nämnder utifrån formulerat ansvar, hanterar varje nämnd sitt ansvar i respektive verksamhetsplan i den ordinarie planeringsprocessen. Detta för att förenkla hanteringen samt ge möjligheter för nämnderna att integrera ansvaret kopplat till det kulturpolitiska programmet med sin verksamhet. 2. Demokratiberedningen Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har läst förslag till kulturpolitiskt program. Synpunkter ges utifrån det som bedöms vara relevant inom ramen för Demokratiberedningens ansvarsområde. Förvaltningen ställer sig mycket positiv till förslag till kulturpolitiskt program. Programmet knyter ihop kulturfrågorna med frågor om social hållbarhet, samhällsbyggande, folkhälsa, demokrati och jämlikhet på ett föredömligt sätt. Förvaltningen vill börja med att positivt lyfta den demokratiska process med brett deltagande i framtagande av programmet som föranlett förslaget. Att redan tidigt involvera berörda aktörer lägger bland annat en bra grund för gemensamt ansvar i genomförandet. Programmets struktur är upplagt för att verka inom ramarna för ordinarie styr- och uppföljningsstruktur i Huddinge. Det skapar stora möjligheter, i likhet med process för demokratisk involvering i framtagande, att programmets implementering och genomförande underlättas. Att programmet så tydligt beskriver kulturen som en angelägen faktor för socialt hållbar samhällsutveckling är vidare mycket positivt. I avsnitt 1.4, Kulturens roll och riktning, är ett förbättringsförslag att addera att kultur också kan bidra till det jämlika samhället. I avsnitt 2.3 Kultur och civilsamhället, beskrivs bra hur förutsättningar för engagerade invånare som väljer att inte engagera sig i föreningslivet behöver skapas. I sista avsnittet 3, Förankring och uppföljning, anges att en implementeringsplan ska tas fram inom ramarna för kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Detta är förvaltningen mycket positiv till. Att bedriva arbete så långt det går via de ordinarie styr- och ledningsprocesserna skapar möjligheter för att arbetet i praktiken inte bedrivs i stuprör utan som del av ordinarie arbete, både för kultur- och fritidsförvaltningen samt övriga förvaltningar.

19 BILAGA KFN-2016/ (19) Kommentar Förvaltningen har tagit till sig av demokratiberedningens synpunkter och skrivit in att kultur bidrar till det jämlika samhället i programmet. Vidare ser förvaltningen mycket positivt på demokratiberedningens skrivningar gällande fördelarna med att programmets struktur är upplagt för att verka inom ramarna för ordinarie styr- och uppföljningsstruktur i Huddinge samt att processen för framtagandet av programmet lyfts i remissvaret. 3. Förskolenämnden Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till programmets struktur och principer. Dock önskas förtydliganden kring hur barnens rättigheter och röster synliggörs i de ställningstaganden som ställs upp. Hur kommer till exempel barnen till tals i arbetet och i förmedlingen av Huddinges historia (gemensamt kulturarv)? På vilket sätt involveras barnen och förslagsvis även representanter från förskoleverksamheten i gestaltandet och utvecklingen av kulturmiljön (kultur i samhällsbyggandet)? Förvaltningen önskar se en tydligare ambition i att öka barn och ungdomars delaktighet i kulturfrågorna i kommunen, vilket också stämmer överrens med de rekommendationer som kommunrevisionen ger för att stärka barns rättigheter. I programmet under kultur och utveckling går det också att läsa att kulturupplevelser stimulerar inlärning, språkutveckling och fungerar som ett smörjmedel för andra inlärningsprocesser. Därför är det av stor vikt att kommunen garanterar barn- och ungas rätt till kulturupplevelser och eget skapande. Av erfarenhet bedömer förvaltningen att detta är särskilt viktigt inom socioekonomiskt utsatta områden för att kunna understödja likvärdiga livsförutsättningar för barn, vilket i sammanhanget är önskvärt att betona. Förslaget är att det kulturpolitiska programmet bryts ner i berörda nämnders verksamhetsplaner och därigenom följs upp i delårsrapporter och verksamhetsberättelsen. Barn- och utbildningsförvaltningen väljer att inte stå bakom detta förslag då uppdraget i likhet med de kulturpolitiska åtagandena redan finns inskrivna i förskolans läroplan. Förvaltningen anser att det är av största vikt att de mål och åtaganden som upprättas i verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i skollagen och läroplanen samt de prioriterade områden som förvaltningen bedömer utvecklar förskoleverksamheten på bästa sätt för kommande år. Uppdragen för utbildningsverksamheten som finns beskrivet i läroplanerna ligger med andra ord i linje med de ställningstaganden som sätts upp i det kulturpolitiska programmet. I enlighet med förskolans läroplan Lpfö 98, rev. 2016, ingår det till exempel i förskolans uppdrag att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till nästa. I uppdraget ingår det också att ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Förskolan ska också sträva för att barnen känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. Att de kulturpolitiska ställningstagandena ligger i linje med läroplanen är särskilt viktigt i relation till att ett kulturpolitiskt program inte kan åläggas fristående verksamhet där ca en tredjedel av förskolebarnen idag är inskrivna.

20 BILAGA KFN-2016/ (19) Istället vill förvaltningen betona vikten av att ett fördjupat samarbete mellan förvaltningarna i detta arbete i syfte att tillsammans verka för att stärka barnens och övriga medborgares rätt till kultur. Kommentar Förvaltningen har tagit till sig förskolenämndens remissvar och har fört in en formulering om barnperspektiv under 1.3 Kärnvärden, Omtanke. Förvaltningen ser positivt på förslaget om ett fördjupat samarbete mellan förvaltningar gällande kulturfrågan. Förvaltningen anser att uppföljning av programmet i nämndernas verksamhetsplaner är av stor vikt både för att säkra att ansvar följs upp och för att möjliggöra samverkan över förvaltningsgränserna. Det motverkar även stuprörstänk genom att frågorna hanteras i respektive verksamhetsområde. Då Läroplanerna formulerar förskolans kulturuppdrag och de skrivningarna är kompatibla med det kulturpolitiska programmet föreslår förvaltningen dock en ny skrivning kopplat till remissvarets förslag i programmet. 4. Grundskolenämnden Förvaltningens synpunkter Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig positiv till programmets struktur och principer. Dock önskas förtydliganden kring hur barnens rättigheter och röster synliggörs i de ställningstaganden som ställs upp. Hur kommer till exempel barnen till tals i arbetet och i förmedlingen av Huddinges historia (gemensamt kulturarv)? På vilket sätt involveras barnen och förslagsvis även representanter från skolverksamheten i gestaltandet och utvecklingen av kulturmiljön (kultur i samhällsbyggandet)? Förvaltningen önskar se en tydligare ambition i att öka barn och ungdomars delaktighet i kulturfrågorna i kommunen, vilket också stämmer överens med de rekommendationer som kommunrevisionen ger för att stärka barns rättigheter. I programmet under kultur och utveckling går det också att läsa att kulturupplevelser stimulerar inlärning, språkutveckling och fungerar som ett smörjmedel för andra inlärningsprocesser. Därför är det av stor vikt att kommunen garanterar barn- och ungas rätt till kulturupplevelser och eget skapande. Av erfarenhet bedömer förvaltningen att detta är särskilt viktigt inom socioekonomiskt utsatta områden för att kunna understödja likvärdiga livsförutsättningar för barn, vilket i sammanhanget är önskvärt att betona. Förslaget är att det kulturpolitiska programmet bryts ner i berörda nämnders verksamhetsplaner och därigenom följs upp i delårsrapporter och verksamhetsberättelsen. Barn- och utbildningsförvaltningen väljer att inte stå bakom detta förslag då uppdraget redan finns i läroplanerna. Förvaltningen anser vidare att det är av största vikt att de mål och åtaganden som upprättas i verksamhetsplaner tar sin utgångspunkt i de prioriterade områden som förvaltningen bedömer utvecklar verksamheten på bästa sätt för kommande år. Uppdragen för utbildningsverksamheten som finns beskrivet i läroplanerna ligger med andra ord i linje med de ställningstaganden som sätts upp i det kulturpolitiska programmet.

21 BILAGA KFN-2016/ (19) Förvaltningen vill betona vikten av att ett fördjupat samarbete mellan förvaltningarna i detta arbete i syfte att tillsammans verka för att stärka barns elevers och övriga medborgares rätt till kultur. Kommentar Förvaltningen har tagit till sig grundskolenämndens remissvar och har fört in en formulering om barnperspektiv under 1.3 Kärnvärden, Omtanke. Förvaltningen ser positivt på förslaget om ett fördjupat samarbete mellan förvaltningar gällande kulturfrågan. Förvaltningen anser att uppföljning av programmet i nämndernas verksamhetsplaner är av stor vikt både för att säkra att ansvar följs upp och för att möjliggöra samverkan över förvaltningsgränserna. Det motverkar även arbete i stuprör genom att frågorna hanteras i respektive verksamhetsområde. Då Läroplanerna formulerar förskolans kulturuppdrag och de skrivningarna är kompatibla med det kulturpolitiska programmet föreslår förvaltningen dock en ny skrivning kopplat till remissvarets förslag i programmet. 5. Gymnasienämnden Förvaltningens synpunkter Det kulturpolitiska programmet är allmänt hållet och förvaltningen önskar en konkretisering av innehållet i programmet. Skolan är en viktig arena för ungdomars möte med och skapande av kulturupplevelser enligt gymnasieskolans och vuxenutbildningens läroplaner. Där framgår bland annat att skolan/vuxenutbildningen ansvarar för att varje elev: kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet. Förvaltningen ställer sig bakom att ansvaret för utgångspunkten Kunskap och utveckling är delat mellan barn- och utbildningsnämnderna och kultur- och fritidsnämnden, men skulle gärna se en utvecklad samverkan mellan förvaltningarna i kulturfrågorna. Barn- och utbildningsförvaltningen är tveksam till förslaget att det kulturpolitiska programmet ska brytas ner i berörda nämnders verksamhetsplaner och följas upp i delårsrapporter och verksamhetsberättelsen. Förvaltningen har för avsikt att de strategiska dokumenten ska fokusera på kärnuppdraget och kärnuppdragets direkta utvecklingsområden där kulturfrågor redan ingår. Kommentar Förvaltningen har tagit till sig gymnasienämndens remissvar och ser positivt på förslaget om ett fördjupat samarbete mellan förvaltningar gällande kulturfrågan.

22 BILAGA KFN-2016/ (19) Förvaltningen anser att uppföljning av programmet i nämndernas verksamhetsplaner är av stor vikt både för att säkra att ansvar följs upp och för att möjliggöra samverkan över förvaltningsgränserna. Det motverkar även stuprörstänk genom att frågorna hanteras i respektive verksamhetsområde. Då Läroplanerna formulerar förskolans kulturuppdrag och de skrivningarna är kompatibla med det kulturpolitiska programmet föreslår förvaltningen dock en ny skrivning kopplat till remissvarets förslag i programmet. 6. Tillsynsnämnden Förvaltningens bedömning Förvaltningen anser att tillsynsnämnden endast i obetydlig del berörs av det kulturpolitiska programmet. Tillsynsnämndens verksamhet är i första hand styrd av de lagar som reglerar nämndens verksamhet. Det finns mycket liten möjlighet att blanda in kulturpolitiska hänsyn i nämndens verksamhet. Förvaltningen föreslår därför att tillsynsnämnden avstår från att lämna synpunkter. 7. Natur- och byggnadsnämnden Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltning är positiv till remissförslaget som en gemensam långsiktig kulturstrategi för hela Huddinge kommuns organisation och delar kultur- och fritidsnämndens syn att det ska fungera såväl vägledande som styrande i arbetet mot ett socialt hållbart samhälle. Förvaltningen anser att remissförslaget till kulturpolitiskt program är väl genomarbetat i stort samt att det är bra att kultur- och fritidsnämnden har ett särskilt ägarskap för det kulturpolitiska programmet, dess genomförande och uppföljning. Dessutom instämmer förvaltningen med förslaget att det finns behov att ställa sig bakom programmets mål och ansvarsanvisningar som utgångspunkt för den framtida riktningen i planeringen av det kulturpolitiska arbetet i Huddinges kommunala nämnder och dess förvaltningar. Vidare finner förvaltningen i enlighet med remissförslaget, att det behövs samsyn och samarbete bland kommunens nämnder och förvaltningar om framtidens åtgärder och planering knutna till de fem kulturpolitiska utgångspunkterna från programmet. Förvaltningen instämmer angående vikten av att kulturkompetens kommer in tidigt i planeringen både ur bevarande men också utvecklingssynpunkt. Kommunens kulturpolitiska program kan därmed vara en utgångspunkt för dess ambition att utöva kulturens samhälleliga påverkan på ett medvetet förhållningssätt som gynnar såväl kommunens invånare som andra intressenter dvs. Huddinges kulturföreningar, studieförbund, kulturutövare och kreativa näringar. Förvaltningen inkommer med synpunkter att det bör tydliggöras i programmet att de befintliga kulturmiljöerna är en resurs för kulturella och kreativa näringar och bör därför underhållas och bevaras.

23 BILAGA KFN-2016/ (19) Vidare anser förvaltningen att det bör nämnas tydligt, främst i programmets kulturpolitiska utgångspunkter Gemensamt kulturarv samt Kultur i samhällsbyggandet, att de befintliga kulturmiljöerna är en resurs för kulturella och kreativa näringar samt att de kulturhistoriska och estetiska värdena i befintliga miljöer ska bevaras, tas till vara och förstärkas. Dessutom efterlyser förvaltningen en tydligare rolloch ansvarsfördelning för kulturarvet i programmet mellan kultur- och fritidsnämnden och natur- och byggnadsnämnden. Ytterligare synpunkter på programmets kulturpolitiska utgångspunkter: 2.1 Gemensamt kulturarv I andra stycket första meningen bör texten beträffande natur- och byggnadsnämndens ansvar, kompletteras med och fornminnen (landskap och byggnader inom framför allt naturreservat) efter ordet kulturmiljöer. Kommentar Förvaltingen har tagit till sig av remissvaret och kompletterat texten om ansvar under 2.1 Gemensamt kulturarv med begreppet fornminnen. Vidare har ett tillägg gjorts under 2.2 Kultur i samhällsbyggandet gällande att de kulturhistoriska och estetiska värdena i befintliga miljöer ska bevaras och tas till vara. Avseende gränsdragningsfrågorna mellan NBF och KUF utreds frågan för närvarande, varför det inte går att förtydliga ytterligare i programtexten. Dessutom löper programmet på fem år och genom att skriva in en mer detaljerad ansvarsfördelning blir den styrande under hela perioden. Frågan är dock aktuell och kommer att hanteras utanför programmet. 8. Socialnämnen och Äldreomsorgsnämnden Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser sammanfattningsvis att kultur- och fritidsnämndens framtagna förslag till Huddinge kommuns kulturpolitiska program är bra. En stor del av förvaltningens målgrupper tillhör den grupp av invånare som inte är mobila vilket medför att behovet av lokal samhällsservice är stor, därför blir kommunens kulturpolitiska program mycket angelägen för dessa invånare. I programmet synliggörs de kulturpolitiska utgångspunkterna om vad som ska fokuseras på under perioden Ett angeläget område för förvaltningen är kultursektorns viktiga roll för att motverka segregation i samhället. Som exempel kan nämnas målgruppen nyanlända i kommunen där kulturen är en nyckel i integrationsarbetet för att stärka invånarnas samhälleliga tillhörighet och identitet. Men förvaltningen förstår att förvaltningen själv får tydliggöra vad som är viktigt för våra målgrupper, och hur det ska uppnås, i den egna verksamhetsplanen. I kulturpolitiska programmet understryker kultur- och fritidsnämnden vikten av delaktighet från invånarna för att få in synpunkter på kulturen. Förvaltningen instämmer i betydelsen av medborgardialogen i kommunen i stort och ser fram emot ett ökat samarbete inom detta område för att säkerställa att även miljöer och lokaler som används för kulturella syften är inkluderande och fysiskt tillgängliga oavsett funktionsvariationer.