Provfiske efter mal i Helge å 2016
|
|
- Gösta Öberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Provfiske efter mal i Helge å 2016 Vattenriket i fokus 2017:05 Håkan Östberg
2 Titel: Provfiske efter mal i Helge å 2016 Utgiven av: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Författare: Håkan Östberg Kartunderlag: Kristianstads Kommun Copyright: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Upplaga: Pdf på Vattenrikets hemsida Rapportserien Vattenriket i fokus: Rapport: 2016:05 ISSN: Tryck: Länsstyrelsen i Skåne län Omslagsbild: Foto: Lena Svensson 2
3 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 SYFTE OCH MÅLSÄTTNING... 6 MATERIAL OCH METODER... 6 RESULTAT TOTAL MALFÅNGST ANDRA ARTER DISKUSSION MAL ÖVRIGA ARTER TACK REFERENSER
4 Sammanfattning Tidigare var malen allmänt förekommande i Helgeåns vattensystem. Mänsklig inverkan under främst 1900-talet bidrog till att arten minskade. Sjöar sänktes, våtmarker dikades och vattenkraftverken byggdes ut samtidigt som industrier växte fram längs ån. Under 1960-talet bidrog kraftiga utsläpp från industrier i höjd med Broby till att fisksamhället nedströms bitvis slogs ut. I samband med dessa utsläpp tror man att malen helt försvann från de nedre delarna av Helgeå. Med målsättningen att få tillbaka ett reproducerande malbestånd planterade Biosfärkontoret, Kristianstads Vattenrike tillsammans med dåvarande Fiskeriverket ut 12 stycken könsmogna malar mellan Torsebro och Kavrö bro under år 1999 och Därefter följde flera utsättningar fram till Vattenriket började år 2011 provfiske efter mal i syfte att undersöka om malen hade bildat ett bestånd i de nedre delarna av Helgeå. Provfisket har sedan utökats för att nu omfatta stora delar av Helgeå inom Skåne. Årets provfiske resulterade i 36 malar. Ett potentiellt årsyngel (+0) av mal fångades. Förutom mal fångades ytterligare 14 arter där de dominerande arterna var mört (Rutilus rutilus,) abborre, (Perca fluviatilis), björkna (Blicca bjoerkna), gärs (Gymnocephalus cernua) och ål (Anguilla anguilla) i fallande ordning. Sett till fångst per ansträngning (f/a) är årets resultat det näst lägsta sedan provfisket startade Därmed bröts de senaste två årens trend med över hundra fångade malar.
5 Inledning Malen (Silurus glanis) tillhör ordningen malartade fiskar (Siluriformes) och ingår i familjen egentliga malar (Siluridae). Detta är en stor familj där det sammanlagt ingår ca 100 arter. Malen är den största sötvattenlevande fiskarten i Europa och kan nå längder på över tre meter och väga flera hundra kilo. Den största kända svenska malen ska ha fångats i Båven år 1871 och vägde hela 180 kg samt var 3,6 meter lång. Arten tros även kunna bli mycket gammal, upp till minst 50 år i naturen och i fångenskap har den blivit ännu äldre. Malen anses vara en postglacial relikt som invandrade under Ancylustiden ( år f. kr.). Under denna tidsperiod var Östersjön ett innanhav med sötvatten och klimatet var betydligt gynnsammare för värmekrävande arter än idag. Detta bidrog till att malen och andra fiskarter fick ökade spridningsmöjligheter och utökade sitt utbredningsområde. Från de stora floderna Dnepr, Donau och Volga spred sig malen naturligt till stora delar av Europa och västra Asien, med Sverige och Finland som nordlig gräns. Idag har malen sitt huvudsakliga utbredningsområde från västra Tyskland till Aralsjön i östvästlig riktning, i söder förekommer den ner till Spanien medan Sverige utgör den nordliga gränsen för arten. Inom Sverige är malens förekomst starkt begränsad till några få vattenförekomster; Båven och närliggande sjöar (Nyköpingsåns avrinningsområde), Emån (Småland) och Helgeåns avrinningsområde (Småland/Skåne). Malpopulationerna i Sverige är så kallade randpopulationer det vill säga att de lever på gränsen av sitt utbredningsområde. Malen tros leka när vattentemperaturen ligger runt 20 o C. På våra breddgrader sker detta oftast i juni/juli/augusti och vissa svalare somrar dröjer det innan vattnet kommer upp i önskad temperatur. Malen begränsas därmed av vårt klimat. Tidigare fanns malen i hela Helgeåns vattensystem men minskade kraftigt i början av talet på grund av mänsklig påverkan i miljön. Sjöar sänktes och våtmarker dikades ut för att vinna mer åkermark, vattenkraftverken började byggas kring 1910-talet och industrier växte fram längs Helgeå. Under åren muddrades dessutom en ränna i nedre Helgeå, från Torsebro till Hammarsjön. I nedre Helgeå (nedströms Torsebro) tror man att malen mer eller mindre försvann under 1960-talet när kraftiga utsläpp från en massafabrik i Broby skedde. I slutet av 1990 talet bestämde sig Kristianstads Vattenrike för att försöka återinföra arten till de nedre delarna av Helgeå. Detta ledde till att det under åren 1999 och 2000 släpptes ut 12 malar genom ett samarbete mellan Vattenriket och Fiskeriverket. Malarna hade ett blandat ursprung och kom från Möckeln, Emån och Båven. Under 2006 släpptes ytterligare en mal ut. Den så kallade Bergkvarahannen hade fångats i en ryssja i Kalmarsund och var 106 cm och vägde 6 kg. Vidare skedde även två utsättningar (2011 och 2012) av 2-3 åriga malar uppfödda vid Nordens Ark. Några år efter de första utsättningarna började de första fångsterna av små malar i Kristianstadstrakten registreras. Följaktligen verkade det som om utsättningarna hade varit framgångsrika. Tillföljd av detta inleddes ett årligt provfiske Provfiskena har utförts enligt ett standardiserat program för att kunna göra en objektiv analys av malens beståndsstatus i området. Data från dessa provfisken kan användas för att följa malbeståndets utveckling i Helgeå men även för att jämförelser med andra vattendrag. Provfiskena har skett i samråd med Länsstyrelsen Skåne som även gett ett ekonomiskt bidrag till fisket via Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). 5
6 Syfte och målsättning Sedan starten år 2011 har provfiske skett årligen under juli - september. Syftet med fisket är att följa malpopulationens utveckling i Helgeå vad det gäller antal, geografisk spridning och bevarandegenetiska aspekter. Malen i Sverige utgörs av en randpopulation och har precis som andra bestånd vid gränsen för sitt utbredningsområde en lägre genetisk variation än de kontinentala bestånden. Förhoppningen är att malfiskena en dag bidrar till att malpopulationen i Helgeå bedöms som livskraftig och inte längre anses behöva övervakas. Material och metoder Provfisket under 2016 utfördes under perioden 29 juli - 9 september. Provfisket görs med så kallade parryssjor(se bild till höger) enligt utformad metodik för standardiserat malprovfiske. En parryssja består av två stycken fångststrutar som är placerade mitt emot varandra med en sammanlänkande ledarm däremellan. Den totala längden för redskapet är 14 meter där varje fångststrut har en längd av ca 3 meter. Ingångsöppningarna är 50 cm vida och varje strut består av tre fångstgårdar med en minskande maskstorlek från 18 till 10 mm vid den innersta fångstgården. Totalt används 25 stycken parryssjor som knutits ihop till en lång länk. När ryssjorna knyts ihop blir det ca 1 meter lina emellan dem så varje ryssja sträcker sig ca 15 meter. Totalt sträcker sig de 25 parryssjorna därmed nästan 400 m. Ryssjorna sattes ut medströms på eftermiddagen och vittjades motströms följande förmiddag. För varje parryssja noterades antalet malar därefter mättes och vägdes varje individ samt togs ett fenprov. Övriga arter som fångades blev räknade samt artbestämda. För att kunna jämföra fisket med andra fisken beräknas ett relativt mått, fångst per ansträngning (f/a). En parryssja som fiskas en natt representerar en ansträngning. Totalt utförde vi 475 ryssjenätter under Vittjning av ryssjor. Foto Håkan Östberg För varje lokal noteras även vattendjupet samt dygnets vattenstånd och flödet i Helgeå. Vattenståndet i ån mäts upp automatiskt i centrala Kristianstad (Barbacka) och flödesdata från kraftstationen i Torsebro rapporteras in dagligen från EON. 6
7 Tabell 1. Tabellen visar information om de lokaler som fiskades år Lokal 1 10 är belägna uppströms Torsebro. Lokal är belägna nedströms Torsebro (benämns nedre Helgeå). Djupet är taget vid parryssjans startposition samt slutposition. Vattenståndet är uppmätt vid Barbacka i centrala Kristianstad. Vattenföringsvärdet är en dygnssammanfattning från Torsebro kraftverk. Lokal Namn på lokal Datum 1 Visseltofta IP juli 2 Visseltofta IP sept 3 Forsbergs ö juli 4 Hörlinge ängar 31 juli-1 aug 5 Vieåns utlopp 2-3 sept 6 Ängavången 3-4 aug 7 Hasslaröds ängar 4-5 aug 8 Osbysjön Näset 2-3 aug 9 Östra Genastorp 1-2 aug & 2-3 sept 10 Denningarum 5-6 aug 11 Knislinge 9-10 sept 12 Torsebro aug 13 Östra fåran aug 14 Västra fåran aug 15 Lillöborgen aug 16 Kanalhuset aug 17 Inloppet i Hammarsjön 1-2 sept 18 Nedströms Vramsån aug Koordinat uppströms X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y Koordinat nedströms X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y X Y Djup (m) Vattenstånd m ö.h.* Vattenföring m 3 /sek 1,5-2,3 0,17 4,1 2-2,4 0,35 10,8 1,2-2,9 Saknas Saknas 3,8-2,4 Saknas Saknas 3,6-2,5 Saknas Saknas 1,6-2,5 Saknas Saknas 2,7-2,1 Saknas Saknas 2,2-1,5 Saknas Saknas 5,8-3,2 Saknas Saknas 1,8-2,4 Saknas Saknas 2,8-2,5 Saknas Saknas 1,2-2,8 0,3 4,4 2,3-0,5 0,29 4,8 1,8-1,8 0,36 10,4 1,2-1 Saknas Saknas 2,0-0,31 18,2 1,7-2,0 0,23 3,9 3-2,9 0,18 2,5 *Vattenståndet redovisas från och med i höjdsystemet RH2000, 9 cm högre än det tidigare höjdsystemet RH70. För att jämföra vattenståndsvärden före och efter , ska man dra ifrån 9 cm från mätvärdena från och med (alternativt lägga till 9 cm från värden tidigare än ). 7
8 Figur 1. Kartan visar lokalerna 1-11 geografiska placeringar i övre delen av Helgeå. Lokaler med malfångst illustreras med en blå markering och lokaler utan malfångst med röd markering. 8
9 Figur 2. Kartan visar lokalerna geografiska placeringar i nedre delen av Helgeå. Lokaler med malfångst illustreras med blå markering och lokaler utan malfångst med röd markering. Som syns fångades det mal vid alla lokaler i nedre Helgeå. 9
10 Resultat Fångst av mal samt övriga arter per lokal. Lokal 1. Visseltofta IP: Inga malar fångades vilket motsvarar 0,00 individer per ansträngning. Nio övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, braxen, gädda, gärs, mört, sandkrypare, sarv och ål). Lokal 2. Visseltofta IP2: Två malar fångades vilket motsvarar 0,08 individer per ansträngning. Sex övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, gädda, gärs, mört och ål). Lokal 3. Forsbergs ö: Inga malar fångades vilket motsvarar 0,00 individer per ansträngning. Tio övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, braxen, färna, gädda, gärs, mört, sandkrypare, sarv, sutare och ål). Lokal 4. Hörlinge ängar: En mal fångades vilket motsvarar 0,04 individer per ansträngning. Sju övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, gädda, gärs, mört, sutare och ål). Lokal 5. Vieåns utlopp: En mal fångades vilket motsvarar 0,04 individer per ansträngning. Sex övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, gädda, gärs, mört och ål). Lokal 6. Ängavången: Inga malar fångades vilket motsvarar 0,00 individer per ansträngning. Sju övriga arter fångades vid lokalen(björkna, braxen, färna, gädda, gärs, mört och ål). Lokal 7. Hasslarödsängar: Inga malar fångades vilket motsvarar 0,00 individer per ansträngning. Fem övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, gärs, mört och ål). Lokal 8. Osbysjön näset: Tre malar fångades vilket motsvarar 0,12 individer per ansträngning. Sex övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, gädda, gärs, mört och ål). Lokal 9. Östra Genastorp: Sex malar fångades vilket motsvarar 0,12 individer per ansträngning. Sex övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, färna, gärs, mört och ål). Lokalen fiskades vid två tillfällen. Lokal 10. Denningarum: En mal fångades vilket motsvarar 0,04 individer per ansträngning. Fem övriga arter fångades vid lokalen(abborre, braxen, gärs, mört och ål). Lokal 11. Knislinge: Inga malar fångades vilket motsvarar 0,00 individer per ansträngning. Sex övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna,gärs,mört, sutare och ål). Lokal 12. Torsebro: Fyra malar fångades vilket motsvarar 0,16 individer per ansträngning. Tre övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna och mört). Lokal 13. Östra Fåran: Sex malar fångades vilket motsvarar 0,24 individer per ansträngning. Sju övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, braxen, gädda, gärs, mört och sutare). 10
11 Lokal 14. Västra Fåran: En mal fångades vilket motsvarar 0,04 individer per ansträngning. Elva övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, braxen, färna, gädda, gärs, lax, mört, sandkrypare, sutare och ål). Lokal 15. Lillöborgen(tidigare Nedst. Järnvägsbron): En mal fångades vilket motsvarar 0,04 individer per ansträngning. Sju övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, braxen, gädda, gärs, mört och ål). Lokal 16. Kanalhuset: Fyra malar fångades vilket motsvarar 0,16 individer per ansträngning. Åtta övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, braxen, gädda, gärs, mört, sandkrypare och ål). Lokal 17. Inloppet i Hammarsjön: Två malar fångades vilket motsvarar 0,08 individer per ansträngning. Sju övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, braxen, gädda, gärs, mört och sutare). Lokal 18. Nedströms Vramsån: Fyra malar fångades vilket motsvarar 0,16 individer per ansträngning. Sju övriga arter fångades vid lokalen(abborre, björkna, braxen, gärs, lake, mört och ål). Bild från lokal 12, Östra Fåran. Foto: Lena Svensson Total malfångst Totalt fångades 36 malar under provfisket vilket motsvarar 0,08 individer per ansträngning. Av de 18 lokaler som fiskades under år 2016 fångades mal vid 13 stycken. De 5 lokaler som inte resulterade i någon malfångst var alla belägna uppströms Torsebro. Malarnas storlek, mätt i kroppslängd varierade från 10,6 cm till 69,2 cm (medellängd: 32 cm), se Figur 3. 11
12 Fångst per ansträgning 6 Längdfördelning hos malar Antal Längd i cm Figur 3. Längdfördelningen av de totalt 36 malarna som fångades under provfisket Med lite fantasi går det möjligen att urskilja en potentiell årskull cm. Jämförs f/a upp- och nedströms Torsebro så ligger uppströms i paritet med tidigare år. Däremot avviker resultatet från nedströms Torsebro med det näst lägsta sedan provfiskets början 2011(Figur 4). 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Fångst per ansträgning upp- nedströms Torsebro År Nedströms Torsebro Uppströms Torsebro Figur 4. Fångst per ansträngning i snitt uppströms och nedströms Torsebro. År 2011 fiskades inte några lokaler uppströms Torsebro. 12
13 Andra arter Under provfisket fångas förutom mal även många andra arter, under 2016 totalt 13 stycken. Malarna inräknat fångades 1028 individer. De dominerande arterna var mört (Rutilus rutilus,) abborre, (Perca fluviatilis), björkna (Blicca bjoerkna), gärs (Gymnocephalus cernua) och ål (Anguilla anguilla) i fallande ordning (Figur 5). Av de övriga arterna var en intressant och sällan sedd art sandkrypare. Roligt var även att nedströms Torsebro fångades en större lax som troligen var på väg upp i Helgeå för lek. Sandkrypare. Foto: Lena Svensson Figur 5. Figuren visar det sammanlagda antalet för varje art fångade under provfisket
14 Fångst per ansträngning Diskussion Mal Sedan 2011 har Vattenriket provfiskat mal i Helgeå och med 2016 års fiske är verksamheten nu inne på sitt sjätte år. Resultaten tyder på att malen åter har etablerat sig i nedre Helgeå. De två senaste åren har provfisket resulterat i rekordfångster,130 malar 2014 och 143 malar Sommaren 2016 bröt trenden med endast 36 fångade malar. Detta är det nästa lägsta resultatet sedan provfisket startade Under de år som provfisket pågått har det varit en klar spridning av antalet fångade malar per år. Det verkar finnas ett samband, om än svagt, mellan vattenflöden och fångstresultat, lägre flöden tycks ge mindre fångster (Figur 6). Detta resultat stärks av en studie från Tjeckien där ett positivt samband mellan rörlighet(hur långt malarna simmade per/dygn) och vattenflöde har noterats. Sambandet var dock endast giltigt under sommarmånaderna (Slavik et al 2007). Förutom vattenflödet spelar även vattentemperaturen in på malens rörelsemönster (Slavik et al 2007) och kan följaktligen ha en inverkan på fångstresultatet. Årets resultat på endast 36 malar korrelerar väl med teorin om vattenflödet då även detta var lågt under fisket (Figur 9). Genom en fortsatt uppföljning av riktade malprovfisken i Helgeå kan en ökad mängd data ge mer klarhet i vattenflödets inverkan på fångsresultatet. 0,4 0,35 0,3 0,25 0, y = 0,0135x + 0,025 R² = 0, ,15 0,1 0, Medelflöde (m3/sek) Figur 6. Sambandet mellan den totala fångsten per ansträngning (f/a) och vattnets medelflöde under de perioder som provfisket ägt rum. Det råder stor osäkerhet om malens tillväxthastighet. Vi tycker oss kunna urskilja olika åldersklasser bland de mindre malarna (Dahl 2011, Dahl 2012, Dahl 2013, Vinterstare 2015). Malyngel runt 10 cm tror vi är 0+ (årsyngel) och då har vi troligen endast fångat de största individerna som inte tar sig igenom maskorna på ryssjorna. Malar runt 20 cm tros vara 1+ (kläckta föregående sommar). Detta tyder på att malarna skulle ha en årlig tillväxt på runt 10 cm vilket även stämmer överens med vad man tycker sig se högre upp i Helgeåsystemet vid Möckeln(Denward 2007, Lessmark 2011). Dock är detta bara ett antagande som skulle behöva verifieras med en åldersanalys av otoliter (hörselstenar). 14
15 Av de 36 malar som fångades tycker vi oss kunna urskilja en årskull 1+ ( cm) dvs. fiskar födda förra sommaren. Detta stämmer överens med den uppskattade tillväxthastigheten på runt 10 cm om året som vi antar att malarna i Helgeå har. En intressant tanke är att det längre tillbaka har förekommit längre och kallare perioder vilket måste varit mycket ogynnsamt för malens reproduktion. Dock är malen en art som kan bli gammal (minst 50 år) och därmed har enskilda individer kunnat överleva relativt långa och kalla perioder för att åter reproducera sig när det blivit gynnsammare förhållanden. Malen är en värmeälskande fisk som är beroende av en hög vattentemperatur under sommaren för att lyckas med reproduktionen (Lessmark 2011). Enligt Copp m.fl uteblir leken om vattentemperaturen understiger 18 º C. Att malen lyckas reproduceras sig i hela Helgeå råder det inga tvivel om, däremot är det mer oklart om reproduktionen lyckas varje år. Det svenska malbeståndet lever på gränsen av sitt nordliga utbredningsområde vilket gör att det troligtvis är stora variationer i den reproduktiva framgången mellan olika år. Under år 2016 var både våren och sommaren varm vilket borde gynnat reproduktionen. Vid provfisket fångade vi även ett potentiellt årsyngel (0+), men med det gynnsamma vädret borde det varit någon mer. Sett över alla individer var antalet lågt vilket kanske förklarar varför vi inte fick fler årsyngel. Det är också möjligt att eventuella yngel var små och smet igenom maskorna på ryssjan och därför inte följde med upp vid vittjning. Tidigare genetiska studier (Jansson 2012) visare på en god genetisk variation i nedre Helgeåns malpopulation. Troligen för att utsättningsfiskarna härstammade från samtliga populationer i Sverige. Studien visade även att antalet föräldrafiskar var lågt, förmodligen utgjordes föräldragruppen av 3 hannar och 8 honor (Jansson 2012). Med tanke på detta behöver antalet föräldrafiskar öka för att malpopulationen i nedre Helgeå skall utvecklas och vara livskraftig. Det har inte gjorts några genetiska studier efter 2012, men förhoppningen är att inom ramen för det kommande åtgärdsprogrammet för mal kommer finnas medel till detta. Mal fångad under provfiske Foto: Håkan Östberg 15
16 Malen är Europas största sötvattensfisk och kan nå vikter på flera hundra kg. Varför fångar vi då inte flera stora malar? Till viss del kan det säkert förklaras med att metodiken är inriktat på mindre, juvenila individer. Dock har det fångats större exemplar vid malprovfiske i både Emån och Möckeln. Det kan vara så att de större malarna uppehåller sig vid lokaler där vi inte fiskar t ex i sjöarna. Det svenska malbeståndet klassas idag som Sårbart (VU) på ArtDatabankens rödlista över hotade arter. På sikt är förhoppningen att malpopulationen i Helgeå ska klassas som livskraftig och därmed inte behöva övervakas. Då skulle arten eventuellt även kunna släppas för sportfiske, men med dagens kunskapsläge anses det inte lämpligt. Även om ett så kallat catch and release fiske skulle bedrivas är risken stor för att någon eller några individer skulle ta skada och dö vid ett sådant fiske. Varje individ vägs och mäts. Foto: Lena Svensson Övriga arter Det fångades 14 arter under årets provfiske vilket ligger i paritet med föregående års resultat. Totalt har det nu fångats 22 fiskarter under de år som gått och Helgeåsystemet är mycket artrikt med svenska mått mätt. Tillsammans med Emån, Götaälv, Norrström(Mälaren) och Dalälven tillhör Helgeå de fiskartrikaste vattendragen i Sverige. I Helgeå har man konstaterat ca 35 av Sveriges 50 sötvattensarter. Förutom dessa kan även ett antal marina arter stundtals vandra upp i systemet, t.ex. har sill, skrubbskädda och torsk fångats i ån. Den för Norden stora artrikedomen beror troligen på flera faktorer. Ån med biflöden har en stor variation av miljöer och refuger (sjöar, lugnflytande djupa partier, strömmande vatten, våtmarker, översvämningsområden), goda spridningsmöjligheter och en god vattenkvalitet. Flera studier visar på att spridningsmöjligheterna i ett vattensystem är en viktig faktor för hur stor artrikedomen är. Även om Helgeå har många kraftverk som försvårar eller begränsar vandringsmöjligheterna för fisk har de nedre delarna av ån (nedströms Torsebro) aldrig utsatts 16
17 för denna påverkan p.g.a. av dess låga läge i förhållande till havet. Avsaknaden av kraftverk är en faktor som troligen har bidragit till den goda artrikedomen. Lake är en av de arter som brukar fångas under provfisket. Foto: Håkan Östberg 17
18 Tack Vi vill tacka Länsstyrelsen i Skåne för ekonomiskt bidrag till provfisket. Vidare vill vi även tacka Mikael Svensson, Lena Svensson, Ilone Cervin, Ola Magntorn och Viktor Englund för hjälpen vid själva provfisket. Vi vill även sända en tanke och ett tack till nu framlidne Jan Olsson för flera års gott samarbete med malsafari. 18
19 Bilaga 1. Tabellen visar information om varje mal som fångades. Mal nr (fenprov) Längd (mm) Vikt (g) Lokal Hörlinge ängar Östra Genastorp Östra Genastorp Östra Genastorp Östra Genastorp Osbysjön Näset Osbysjön Näset Denningarum Torsebro Torsebro Torsebro Torsebro Östra Fåran Östra Fåran Östra Fåran Östra Fåran Östra Fåran Östra Fåran Västra Fåran Kanalhuset Kanalhuset Kanalhuset Kanalhuset Lillöborgen Nedströms Vramsån Nedströms Vramsån Nedströms Vramsån Nedströms Vramsån Utloppet Hammarsjön Utloppet Hammarsjön Östra Genastorp Östra Genastorp Vieåns utlopp Visseltofta IP Visseltofta IP 2 19
20 Ant. Art Ål Sutare Sarv Saadkrypare Mört Lax Lake Gärs Gädda Färna Braxen Björkna Abborre Mal Namn Lokal Bilaga 2. Tabellen visar den totala fångsten av antal arter vid varje lokal. 1 Visseltofta IP 2 Visseltofta IP 2 3 Forsbergs ö 4 Hörlinge ängar 5 Vieåns utlopp 6 Ängavången 7 Hasslaröds ängar 8 Osbysjön Näset 9 Östra Genastorp 10 Denningarum 11 Knislinge 12 Torsebro 13 Östra Fåran 14 Västra Fåran 15 Lillöborgen 16 Kanalhuset 17 Inloppet Hammarsjön 18 Nedströms Vramsån SUMMA
21 Referenser Dahl, J Provfiske efter mal i Nedre Helgeån Vattenriket i Fokus 2012:05. Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Dahl, J Provfiske efter mal i Nedre Helgeå Vattenriket i Fokus 2013:02. Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Dahl, J. och Vinterstare, J Provfiske efter mal i Nedre Helgeå Vattenriket i Fokus 2014:05. Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Denward, M Malprovfiske i Möckeln Länsstyrelsen i Kronobergs län. Meddelande 2007:05. Erlström M, Lidmar-Bengtsson K, Liljegren R, Malberg-Persson K, Schlyter P, Sivhed U, Wikman H Skånes natur. Berg och jord. I Germundsson T, Schlyter P (red.) Atlas över Skåne. Sveriges Nationalatlas. Metria, Kiruna, s Jansson, J En limnisk gigant. Inventering och genetiska studier av malen (Silurus glanis) i Nedre Helgeån. Examensarbete, Högskolan Kristianstad. Lessmark, Olof Malprovfiske i Möckeln Länsstyrelsen i Kronobergslän, Meddelande nr 2011:01 Slavik, O., Horky, P., Bartos, L., Kolarova, J. &Randak, T Diurnal and seasonal behaviour of adult and juvenile European catfish as determined by radio-telemetry in the River Berounka, Czech Republic. Journal of Fish Biology 71. Vinterstare, J Provfiske efter mal i Helgeå år Vattenriket i Fokus
22 Vattenriket i fokus är Biosfärenheten Kristianstads Vattenrikes skriftserie (ISSN ). Här publiceras rapporter och inventeringar som utförts på uppdrag eller i samarbete med biosfärkontoret. Rapporterna går att ladda ner från Utgivna rapporter sedan år Förteckning över tidigare rapporter finns på hemsidan. 2011:01 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Verksamheten 2010, Biosfärkontoret. 2011:02 Provfiske i Hammarsjön och Araslövssjön Jonas Dahl. 2011:03 Provfiske i Råbelövssjön Jonas Dahl. 2012:01 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Verksamheten år 2011, Biosfärkontoret. 2012:02 Mer än en golfbana ta tillvara banans natur- och kulturvärden, Patrik Olofsson. 2012:03 Upplev naturen i Skåne starta på naturum och naturcentrum, Åsa Pearce. 2012:04 Underlag för utveckling och styrning av det båtburna friluftslivet på Helge å, Biosfärkontoret. 2012:05 Provfiske efter mal i nedre Helgeån Jonas Dahl, Biosfärkontoret. 2012:06 Ålens framtid att bruka eller förbruka ekosystemtjänster. Per-Erik Tell på uppdrag av Biosfärkontoret. 2012:07 Flyginventering av grågås. Patrik Olofsson på uppdrag av Biosfärkontoret. 2013:01 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Verksamheten 2012, Biosfärkontoret. 2013:02 Provfiske efter mal i Nedre Helgeån Jonas Dahl, Biosfärkontoret. 2013:03 Rapport från seminariet ÅL 2012 i Åhus. Biosfärkontoret och Ålakademin. 2013:04 Stortapetserarbiet - inventering Ulf Lundwall och Göran Holmström. 2013:05 Bristande födotillgång och torrare vårar på strandängarna i Kristianstads Vattenrike: -möjliga orsaker till vadarnas tillbakagång?. Gunnar Gunnarsson, Rebecca Hessel och Richard Ottvall. 2013:06 Åsumfältet Nyehusen Inventering av solitära bin och andra insekter. Krister Larsson 2013:07 Inventering av vildbin vid Horna och Trafikplats Vä L. Anders Nilsson, EkoBi Natur 2013:08 Sammanställning av elfisken i Vattenriket. Nils Möllerström, praktikant. 2014:01 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Verksamheten 2013, Biosfärenheten. 2014:02 Strandängsfåglar i Vattenriket Häckfågelkarteringarna och simultanräkningar, Hans Cronert, Naturvårdssamordnare i Kristianstads Vattenrike, Kristianstads kommun/länsstyrelsen i Skåne. 2014:03 Naturvärdesinventering vid Åsums fure, Nils-Otto Nilsson, Ekoscandica Naturguide AB. 2014:04 Sandmarker vid Åhus. Rödlistade arter och uppföljning av insekter Krister Larsson. 2014:05 Provfiske efter mal i Nedre Helgeån Jonas Dahl, Biosfärenheten. 2014:06 Flyginventering av grågås. Patrik Olofsson på uppdrag av Biosfärenheten. 2014:07 Bland sjögräs och tång i Hanöbukten. Lena Svensson, Biosfärenheten. 2015:01 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Verksamheten 2014, Biosfärenheten. 2015:02 Provfiske i Helgeåns avrinningssystem Håkan Östberg, Biosfärenheten. 2015:03 Stormusslor i Helge å en dykinventering. Mikael Svensson, J. Dahl & H.Östberg, Biosfärenheten. 2015:04 Forskningsmiljön Man & Biosphere Health. Högskolan Kristianstads miljöforskning i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. K. Ingemar Jönsson redaktör, Högskolan Kristianstad. 2015:05 Provfiske efter mal i Helge å Jerker Vinterstare, Biosfärenheten. 2015:06 Kan gullstånds hålla stånd? Kjell-Arne Olsson och Håkan Östberg. 2015:07 Häckningsframgång hos rödspov och tofsvipa på Håslövs ängar och Isternäset Mirja Ström- Eriksson & Richard Ottvall. 2016:01 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Verksamheten 2015, Biosfärkontoret. 2016:02 Var finns tången och hur mår den? Inventering av blås- och sågtång i Hanöbukten inom Kristianstads kommun. Lena Svensson, Biosfärkontoret. 2016:03 Förekomst av stormusslor i Vramsåns centrala biflöden. Per Ingvarsson PI (π) Fly Vatten och Fiskevård. 2016:04 Provfiske efter mal i Helge å 2015, Håkan Östberg, Jonas Dahl, Biosfärenheten. 2017:01 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Verksamheten 2016, Biosfärenheten. 2017:02 Provfiske på grunda bottenområden i Hanöbukten inom Kristianstads kommun. Lena Svensson, biosfärkontoret. 2017:03 Häckningsframgång för rödspov och tofsvipa på Håslövs ängar och Isternäset Mirja Ström- Eriksson, Roine Strandberg & Richard Ottvall. 2017:04 Skyddsvärda insekter vid Nyehusen - Fördjupad inventering Niklas Johansson. 2017:05 Provfiske efter mal i Helge å 2016, Håkan Östberg, Biosfärenheten. 22
Provfiske efter mal i Helge å 2018
Provfiske efter mal i Helge å 2018 Vattenriket i fokus 2018:03 Andreas Jezek 2018 1 Titel: Malprovfiske i Helgeå 2017 Utgiven av: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Författare: Andreas Jezek Kartunderlag:
Kan gullstånds hålla stånd?
Kan gullstånds hålla stånd? Vattenriket i fokus 2015:06 Kjell-Arne Olsson och Håkan Östberg Titel: Kan gullstånds hålla stånd? Utgiven av: Biosfärenheten Kristianstads Vattenrike och Botaniska notiser
Provfiske efter mal i Helge å 2015
Provfiske efter mal i Helge å 2015 Vattenriket i fokus 2016:04 Håkan Östberg, Jonas Dahl 2016 1 Titel: Provfiske efter mal i Helge å 2015 Utgiven av: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Författare:
Strandängsfåglar i Vattenriket
Strandängsfåglar i Vattenriket Häckfågelkarteringar och simultanräkningar Vattenriket i fokus 2014:02 Hans Cronert 1 Titel: Strandängsfåglar i Vattenriket Häckfågelkarteringar och simultanräkningar Utgiven
Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2013
Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2013 Vattenriket i fokus 2014:05 Jonas Dahl April 2014 1 Titel: Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2013 Utgiven av: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Författare:
Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012
Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012 Vattenriket i fokus 2013:02 Jonas Dahl januari 2013 1 Titel: Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2012 Utgiven av: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Författare:
Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2011
Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2011 Vattenriket i fokus 2012:05 Jonas Dahl april 2012 Titel: Provfiske efter mal i Nedre Helgeån 2011 Utgiven av: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Författare:
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...
Sammanställning av provtagning av vattenkemi i Bivarödsån och biflöden
Sammanställning av provtagning av vattenkemi i Bivarödsån och biflöden 2014-2016 Vattenriket i fokus 2018:04 Jenny Hedin, Naturvårdsingenjörerna AB December 2018 1 Titel: Sammanställning av provtagning
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Provfiske efter mal i Helge å 2014
Provfiske efter mal i Helge å 2014 Vattenriket i fokus 2015:05 Jerker Vinterstare September 2015 1 Titel: Provfiske efter mal i Helgeå 2015 Utgiven av: Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike Författare:
MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN
LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 3-89, Meddelande :7 Text: Olof Lessmark MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN Malens (Siluris
SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN
LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS
Stormusslor i Helge å. en dykinventering
Stormusslor i Helge å en dykinventering Vattenriket i fokus 2015:03 Mikael Svensson, Jonas Dahl & Håkan Östberg april 2015 Titel: Stormusslor i Helge å en dykinventering Utgiven av: Biosfärkontoret Kristianstads
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2015:16 Text: Olof Lessmark MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2015 OCH STRÖMHASTIGHETENS BETYDELSEE FÖR BESTÅNDSTÄTHET OCH STORLEK PÅ MAL INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Helgeå (4725 km 2 ) Skånes största vattendrag (3 Län, 14 Kommuner) Det vattendrag som släpper ut mest N & P i Hanöbukten
Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Häckningsframgång hos rödspov och tofsvipa på Håslövs ängar och Isternäset 2015
Häckningsframgång hos rödspov och tofsvipa på Håslövs ängar och Isternäset 2015 Vattenriket i fokus 2015:07 Mirja Ström-Eriksson & Richard Ottvall Oktober 2015 1 Titel: Häckningsframgång hos rödspov och
Malprovfiske i Möckeln 2006
Malprovfiske i Möckeln 2006 LÄNSSTYRELSEN I K R O N O B E R G S L Ä N Malprovfiske i Möckeln 2006. ISSN 1103-8209, Meddelande nr 2007:05 Text: Måns Denward, Foto: Gunnar Karlsson Tryckt på Länsstyrelsens
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag
Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:
PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING
KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING
Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren
Fiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
DVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Provfiske i Taxingeån 2015
En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Häckningsframgång för rödspov och tofsvipa på Håslövs ängar och Isternäset 2016
Häckningsframgång för rödspov och tofsvipa på Håslövs ängar och Isternäset 2016 Vattenriket i fokus 2017:03 Mirja Ström-Eriksson, Roine Strandberg & Richard Ottvall Februari 2017 Titel: Häckningsframgång
Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fisk och vattenåtgärder Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 Under 2018 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört vissa undersökningar av fisk
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002
Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10 Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007 Rapport 2007:10 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö Fiskinventering
Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av:
Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av: Rickard Gustavsson Sävenfors vattenbruksskola 2005-2008 Handledare: Helena Herngren Länsstyrelsen Södermanlands län Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4
Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013
Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten 2014 Johan Persson och Tomas Remén Loreth Författare Johan Persson och Tomas Remén Loreth Foto Författarna produktion och Layout Upplandsstiftelsen
Strandängsfåglar längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike 2012 kort rapport
Strandängsfåglar längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike 2012 kort rapport Text: Hans Cronert Hur mår egentligen strandängsfåglarna i Kristianstads Vattenrike? Något entydigt svar finns inte på
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB
Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån Undersökt område Arkivarbete Kartunderlag, äldre som nyare Sammanställning av elfiskedata och biotopkartering Underlag för fiskförekomst och produktionsberäkning
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Beskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Kräftprovfisket 2005
Information från Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks och fiskeenheten 2005-09-19 623-08958-05 Kräftprovfisket 2005 En flodkräfta med pigmentförändringar/skador från Örsundaån Provfisket utfördes
Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar
Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet
RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2018 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i Rosénparken
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Inventering. i Båvenområdet Rapport 2013:12
Inventering av mal (Silurus glanis) i Båvenområdet 2011 Rapport 2013:12 Titel: Inventering av mal (Silurus glanis) i Båvenområdet 2011 Utgiven av: Natur-och miljöenheten Utgivningsår: 2013 Författare:
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 2016-10-14 Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 Rapportdatum: 2016-10-14 Version: 1.0 Projektnummer: 3140 Uppdragsgivare: Ramböll
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016
Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 2017-09-21 Kustprovfiske mellan Södertälje hamn och Landsort 2016 Rapportdatum: 2016-09-21 Version: 2.0 Projektnummer: 3140 Uppdragsgivare: Ramböll
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Provfiske i Helgeåns avrinningssystem -2014
Provfiske i Helgeåns avrinningssystem -2014 Vattenriket i fokus 2015:01 Håkan Östberg och Jonas Dahl Februari 2015 1 Titel: Provfiske i Helgeåns avrinningssystem -2014 Utgiven av: Biosfärenheten Kristianstads
rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014
rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson, Tomas Remén
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske
Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 13 maj 2014
Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 13 maj 2014 Vattenriket i fokus 2014:06 Patrik Olofsson/ Eco Images Juli 2014 1 Titel: Flyginventering av
5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010
ebfakta är en digital Nr 5: 2012 Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande
Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket
Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön
212-2-14 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät används i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS
Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS Naturföretaget 2017 Inventering: Arvid Löf och Beatrice Lindgren Rapport: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2017-06-22
Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005
0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser
Treårsrapport Helgeåns vattenråd åren
Treårsrapport Helgeåns vattenråd åren 2016-17-18 Hästbergadammen Inledning: Helgeåns vattenråd är en ideell förening som startade 2012 på uppdrag från vattenmyndigheten. Alla avrinningsområden skulle ha
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Kronobergsdistriktets Specimencup Slutrapport 2009
Kronobergsdistriktets Specimencup Slutrapport 2009 Individuellt Mona Widén Peter Nilsson Morgan Svensson Lagtävlingen SFK Firren Fenan Markaryds SFK Superfisken 2009 Gös 7400 gr 123 % fångad av Linus Johansson
Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:
Nora träsk Nätprovfiske 211 Mört, den dominerande fiskarten i Nora träsk En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. Huskvarna.ekologi@telia.com Innehållsförteckning
Elprovfiske i Igelbäcken. Provfiske utfört åt Trafikverket 2016
Elprovfiske i Igelbäcken Provfiske utfört åt Trafikverket 2016 Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: John.karki@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma Hemsida:
Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson
Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13 Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Kronobergsdistriktets specimencup Slutrapport Årets fisk Ål 2000 gr Fångad av Mona Widén
Kronobergsdistriktets specimencup Slutrapport 2007 Individuellt Mona Widén Max Lösche Jörgen Karlsson Lagtävlingen AFK Borren Växjö SK SFK Firren Årets fisk Ål 2000 gr Fångad av Mona Widén Kronobergsdistriktets
Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Provfiske i Hammarsjön & Araslövssjön 2010 Vattenriket i fokus 2011:02 Jonas Dahl april 2011 1 Titel: Provfiske i Hammarsjön
Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012
Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,
Provfiske i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. sommaren 2011
Provfiske i jörnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet sommaren 211 Provfiske i jörnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet sommaren 211 Författare: Ulf Lindqvist tisdag 2 december 211 Rapport 211:23
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2017 Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén
-9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Provfiske i Råbelövssjön 2010 Vattenriket i fokus 2011:03 Jonas Dahl april 2011 1 Titel: Provfiske i Hammarsjön Råbelövssjön
Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se
Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att
rapport 2009/8 fiskinventering i fyrisån 2009 Tomas Loreth och Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult
rapport 2009/8 fiskinventering i fyrisån 2009 Tomas Loreth och Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Tomas Loreth och Johan Persson, Upplandsstiftelsen