PROTOKOLL. Sammanträdesdatum

Transkript

1 Sida 1 FÖREDRAGNINGSLISTA Måndagen den kl Sammankallande och beslutsförhet Val av protokolljusterare, tidpunkt för justering och godkännande/komplettering av föredragningslistan Tjänstemannabeslut Åtgärder i samband med namnbyte Ålands Hemgård Icke verkställda förbundsfullmäktigebeslut Debitering av grundavgiften Övriga frågor Nästa möte Mötets avslutande Jomala den Harry Jansson s ordförande Genom Jim Eriksson förbundsdirektör

2 Sida 2 Sammanträdestid Måndagen den 7 december 2015 kl Sammanträdesplats Restaurang Nautical, Mariehamn Beslutande Ledamöter: Jansson Harry, ordförande Karlsson Rolf, viceordförande Joelsson Annsofi Nordberg Susanne Holmberg-Jansson Annette Öström Jan-Anders Smulter Peggy X X X X X X X Suppleanter: Nyman Stig-Göran Sarling Isabella Karlsson Annika Johans Helena Eriksson Anders Häggblom Lars Charlotta Solax Övriga närvarande Paragrafer Förbundsfullmäktiges ordförande Eva Dahlén Överskötare Lena Karlsson Ekonom Marywonne Mäkilä Förbundsdirektör Jim Eriksson , 1K Underskrifter Harry Jansson Ordförande Jim Eriksson Föredragande/sekreterare Protokollet justerat Jomala kl Annette Holmberg-Jansson, protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende Intygar Jomala den Jim Eriksson

3 Sida SAMMANKALLANDE OCH BESLUTSFÖRHET Lagligen sammankallat, 14 förvaltningsstadgan. Beslutförhet: styrelsen är beslutför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Förslag: Sammanträdet konstateras vara lagenligt sammankallat och beslutfört. Sammanträdet konstaterades vara lagenligt sammankallat och beslutfört VAL AV JUSTERARE, TIDPUNKT FÖR JUSTERING OCH GODKÄNNANDE/KOMPLETTERING AV FÖREDRAGNINGSLISTAN Till protokolljusterare valdes Annette Holmberg-Jansson. Protokolljustering äger rum tisdag 8.12 kl beslöt enhälligt uppta följande brådskande ärenden: KONFIDENTIELLT ÄRENDE 1 K

4 Sida TJÄNSTEMANNABESLUT Bifogas lista på tjänstemannabeslut. Beslut ligger framme för påseende i styrelserummet i samband med mötet. Förbundsdirektörens förslag: tecknar informationen till sin kännedom. tecknar informationen till sin kännedom

5 Sida ÅTGÄRDER I SAMBAND MED NAMNBYTE För kännedom och eventuella tillägg följer här en lista på åtgärder som behöver vidtas i samband med bytet av namn på verksamhetsenheten. Det nya namnet på verksamheten i kommunalförbundets fastighet på Godbyvägen 486 är Oasen boendeoch vårdcenter. Namnet Kf. De Gamlas Hem eller DGH finns dock kvar tillsvidare i grundavtalet som kommunalförbundets namn som juridisk person. Att benämningen Kf De Gamlas Hem finns kvar i grundavtalet kan betyda att De Gamlas Hem också måste finnas kvar i en del andra sammanhang, men exakt i vilka är inte klarlagt. Åtgärder och anvisningar för övergång till användning av Oasen boende- och vårdcenter: Logo: En ny logo behöver designas. På logon kan det stå endast Oasen boende- och vårdcenter eller Oasen boende- och vårdcenter samt med mindre textstorlek Kf De Gamlas Hem. Man kan också tänka sig att förkortningen OBV blir använd på samma sätt som DGH blivit använd, och att bokstäverna OBV skulle stå för en ny slogan (till exempel Omsorg, Bemötande, Vård eller Omsorg, Bemötande, Värdighet) Personalens benämning av sin arbetsplats: Personalen bör få anvisningar om att kalla sin arbetsplats Oasen boende- och vårdcenter eller Oasen, eller eventuellt OBV. Skyltning: Alla DGH-skyltar ska bytas ut mot skyltar med det nya namnet. På skyltarna ska den nya logon användas. Brev, stämplar, protokoll, instruktioner, stadgor, kuvert och andra handlingar: Den nya logon ersätter den gamla. Besöksadress och postadress: Ska anges som Oasen boende- och vårdcenter Godbyvägen 486 AX Jomala

6 Sida 6 Bankkonton och butikskonton (ex hos Mariehamns Parti): Om det är möjligt kan namnet på kontoinnehavaren ändras från De Gamlas Hem till Oasen boende- och vårdcenter Hemsidan: DGH har beviljats de nya domännamnen oasen.ax och obv.ax för 5 år. Förhoppningsvis kan man ha en omstyrning av något slag så att den som använder. dgh.ax styrs till oasen.ax eller obv.ax På själva hemsidan byts logon ut och i texter byts De Gamlas Hem ut mot Oasen boende- och vårdcenter eller en godkänd förkortning. E-postadresser: ska bytas ut Kostnader: Vi har ingen bild av kostnaderna som uppstår för åtgärderna. De största kostnaderna hör sannolikt till bytet av skyltar. Designen av den nya logon betingar förmodligen ett arvode. Förkortningar av namnet: Det kan upplevas som otympligt att alltid använda hela namnet Oasen boende- och vårdnamnet. Förkortningen Oasen kommer förmodligen att användas oavsett vilka direktiv som ges, men om man också vill etablera förkortningen OBV kunde bokstäverna O B V stå för lämpliga värdeord. Exempelvis enligt följande: OBV: Omsorg, Bemötande, Värdighet Omsorg, Bemötande, Vård eller Omsorg, Boende, Vård Förbundsdirektörens förslag: ger anvisningar om vilka förkortningar av det nya namnet som får användas. Styrelsen kan i övrigt ge anvisningar eller teckna informationen till kännedom. Som förkortning av det nya namnet kan benämningen Oasen användas. Till kommande möte bereds förslag till logo innehållande det nya namnet

7 Sida ÅLANDS HEMGÅRD Följande redogörelse föreslås överlämnas till förbundsfullmäktige: Ålands Hemgård har reglerat sina skulder till DGH. I de ytterligare kontakter som togs med ledningen för Ålands Hemgård våren och sommaren 2014 framhärdade föreningen i att inte skriva under det nya arrendeavtalet. Förslaget till nytt arrendeavtal som DGH lade fram innebär att Ålands Hemgård skulle tillåtas bedriva uthyrningsverksamhet åt andra än åldringar, vilket man redan gör. Man bryter i nuläget alltså mot gällande arrendeavtal som begränsar verksamheten till boende för åldringar: Hemgården äger rätt att på legoområdet äga och besitta bostadshus med lägenheter för åldringar och andra för åldringar avsedda inrättningar. Detta avtal gäller till 2037 om det inte ersätts av ett nytt avtal. I förslaget till nytt arrendeavtal som DGH lagt fram för Ålands Hemgård skulle verksamheten bli tillåten genom formuleringen Parterna bekräftar genom undertecknande av detta avtal att båda är medvetna om att Legoobjektet skall användas för boendeändamål... I kontakterna mellan DGH och föreningen under 2014 har föreningens ledning därtill fortsatt att framhålla att en ursprunglig avsikt med de markaffärer och överlåtanden som gjordes på 60- och 70-talen var att föreningen skulle äga den mark där dess bostadshus står, inte att DGH skulle äga marken. DGH förfogar över dokument (köpebrev, protokoll, lagfarter) som omkullkastar det påståendet. Förbundsdirektörens förlag: Med hänvisning till förbundsfullmäktiges beslut , 11 överlämnar förbundsstyrelsen beredningstextens redogörelse till förbundsfullmäktige. Enligt förslag. Ärendet till förbundsfullmäktige

8 Sida 8 Förbundsfullmäktige : Diskussion: Stefan Öström föreslog i att ärendet återremitteras för vidare beredning med hänvisning till de direktiv han fått av Hammarlands kommunstyrelse. Förslaget vann ej understöd. Tage Eriksson föreslog att förbundsstyrelsen får i uppdrag att påbörja en uppsägning av arrendeavtalet med Ålands Hemgård. Förslaget vann understöd. får i uppdrag att påbörja en uppsägning av arrendeavtalet med Ålands Hemgård. Stefan Öström reserverade sig mot beslutet har fått i uppdrag att påbörja uppsägning av arrendeavtalet med Hemgården. Den primära anledningen till att uppsägning aktualiseras är att Hemgården ansetts bryta mot punkt 5 i gällande arrendeavtal: Hemgården äger rätt att på legoområdet äga och besitta bostadshus med lägenheter för åldringar och andra för åldringar avsedda inrättningar. Enligt uppgifter i befolkningsdatasystemet per den finns det 41 boende på adressen Godbyvägen 488, dvs Hemgårdens adress. Av dessa 41 uppges 9,75% vara över 65 år, och av detta följer att det stora flertalet av de som har Godbyvägen 488 som boendeadress är under 65 år. Det verkliga antalet boende på adressen kan vara något lägre ifall tidigare invånare på adressen försummat att göra flyttningsanmälan. En eventuell uppsägning av avtalet bör beredas ytterligare så att följderna för DGH, medlemskommunerna i allmänhet och möjligen Jomala kommun i synnerhet klarställs så långt det är möjligt.

9 Sida 9 Enligt jordlegolagens 21 (FFS 258/1966) gäller allmänt: En legogivare kan häva ett legoavtal under förutsättning att : 1) legotagaren har överlåtit legorätten eller upplåtit legoområdet eller en del av det i någon annans besittning i strid med jordlegolagen eller legoavtalet, 2) legotagaren har underlåtit att betala legoavgiften inom den tid som anges i lag eller i legoavtalet och inte efter uppmaning fullgjort sin betalningsskyldighet inom en för honom utsatt tid, som omfattar minst en månad, eller ställt godtagbar säkerhet inom samma tid, eller 3) legotagaren i väsentlig grad har åsidosatt skyldigheten att underhålla legoområdet och egendom som hör till legoområdet eller har använt legoområdet eller egendom som hör till legoområdet i strid med denna lag eller legoavtalet och inte efter uppmaning inom en för honom utsatt skälig tid rättat sin försummelse eller sitt förfarande. I samma lags 55 och 34 finns också skrivningar som är relevanta i dylika fall. En inlösningsskyldighet kan komma att gälla DGH om man säger upp arrendeavtalet. Vid tidigare värderingar av fastigheten har värderarens besiktning lidit av att han ej ägt tillträde till byggnadens innandöme. Förbundsdirektörens förslag: går vidare i ärendet enligt följande: 1) DGH begär att Ålands Hemgård senast den inkommer med ett bemötande gällande DGHs avisering om att häva arrendeavtalet. Ålands Hemgård får ta del av underlag som DGH anför som grund för att häva arrendeavtalet. 2) Diskussioner med Jomala kommun inleds för att utröna om kommunen har beredskap att bidra till en lösning i fallet. utser förbundsfullmäktiges ordförande Eva Dahlén, förbundsstyrelsens ordförande Harry Jansson och förbundsdirektör Jim Eriksson att representera DGH i dessa diskussioner. 3) En ny värdering av Ålands Hemgårds fastighet ska utföras. Enligt förslag

10 Sida Måndag 17.8 lämnar Ålands Hemgård in bemötande på DGHs avisering att häva arrendeavtalet. tog del av ovan nämnda bemötande från Ålands Hemgård. Förbundsdirektörens förslag: beslutar om den fortsatta behandlingen av ärendet på basen av Hemgårdens bemötande och eventuella andra nytillkomna uppgifter. meddelar Ålands Hemgård följande -DGH behöver för de fortsatta kontakterna säkerställa att Ålands Hemgård representeras av en styrelse som är korrekt tillsatt och som därför kan sägas vara föreningens legitima representant. Detta framkommer inte i det bemötande som inlämnats och framstår som oklart. -Ålands Hemgård kan redovisa det begärda främst genom ett undertecknat protokollsutdrag från årsmöte där nuvarande styrelse tillsatts Förbundsfullmäktige De oavslutade ärendena återremitteras till förbundsstyrelsen med följande direktiv: - fortsätter behandlingen av ärendet Ålands Hemgård enligt förbundsfullmäktiges tidigare beslut och avger därtill en redogörelse för fullmäktige i vilken det framkommer varför ärendet ej har slutförts i enlighet med fullmäktiges beslut. Redogörelsen ska behandlas av förbundsfullmäktige på fullmäktiges nästa möte. -Gällande de övriga ärendena i redogörelsen uppmanas förbundsstyrelsen att bedöma vilka ärenden som kan avslutas och därefter föreslå för förbundsfullmäktige att dessa ärenden kan förklaras avslutade

11 Sida 11 Bilagor: A. Ålands Hemgårds bemötande angående avisering om uppsägning av arrendeavtal, B. DGHs begäran om uppgifter om styrelsen för Ålands Hemgård C. Gällande arrendeavtal mellan DGH och Ålands Hemgård D. Förslaget till nytt arrendeavtal , ej godkänt av Ålands Hemgård DGH har erhållit ett juridiskt PM där bl.a följande framhålls: Syftet med arrendeavtalet var helt klart att upplåta området (för en mycket billig penning per år) för att det skulle finnas lägenheter för åldringar. Numera bedrivs någon form av kommersiell uthyrning som inte är förenligt varken med legoavtalets intentioner eller med den verksamhet som hör till kommunalförbundets kommunalrättsliga kompetens. I EU-perspektiv skulle uthyrningen (arrendeavtalet) kunna anses vara förbjudet statligt stöd till enskild förening som bedriver uthyrningsverksamhet. Liksom det framkommer i tidigare utredning så föreligger hävningsgrund. Frågan är hur DGH:s agerande ska tolkas och om detta agerande ligger DGH till nackdel. Tidsutdräkten skulle kunna tolkas som att DGH inte hävt avtalet inom skälig tid efter att man fått kännedom om avtalsbrottet. DGH har försökt komma emot genom att ta fram ett nytt avtalsförslag som inte godtagits. Detta kan å ena sidan ses som att DGH verkligen agerat på Hemgårdens agerande även om en motparts ombud å andra sidan skulle kunna invända att DGH är beredda att godta att andra bor på Hemgården än åldringar med hänvisning till det nya avtalsförslaget. Samtidigt skulle ett sådant beslut att ingå ett så förmånligt legoavtal med Hemgården antagligen upphävas av förvaltningsdomstolen eftersom legohyran inte är gängse värde. Juristen bedömer alltså att det finns en hävningsgrund. Bedömningen är också att DGH skulle ha en inlösningsskyldighet om uppsägningen vinner laga kraft. Inlösningen av byggnaden innebär kostnader för DGHs medlemskommuner. Den 31 augusti hölls möte med representanter från Jomala kommun för att bl.a diskutera beredskap från kommunens sida att bidra till en lösning i frågan. Inga vidare beredningsåtgärder följde för DGHs del av det mötet.

12 Sida 12 En ny värdering av fastigheten har inte genomförts då tillträde till bostäderna i byggnaden inte har erhållits, vilket är en förutsättning för utförande av fullgod värdering. Förbundsdirektörens förslag: avger följande redogörelse för förbundsfullmäktige: har ej påbörjat uppsägning av arrendeavtalet med Ålands Hemgård. Främsta anledningen är att förbundsstyrelsen bedömt att de kostnader som drabbar medlemskommuner för inlösningen av byggnaden vore en högst ovälkommen kostnad för medlemskommunerna. Inlösningskostnadens storleksordning har inte kunnat uppskattas på ett relevant sätt då en värdering av byggnadens värde ej har kunnat utföras. tolkar förbundsfullmäktiges beslut att låta styrelsen påbörja en uppsägning snarare än genomföra uppsägning av avtalet som att förbundsfullmäktige förutsätter att följderna för medlemskommunerna av en uppsägning av avtalet utreds innan uppsägningen verkställs. Dessa följder har såsom framkommer ovan inte kunnat bedömas på ett tillfredsställande sätt. avger följande redogörelse för förbundsfullmäktige: har ej påbörjat uppsägning av arrendeavtalet med Ålands Hemgård. Främsta anledningen är att förbundsstyrelsen bedömt att de kostnader som drabbar medlemskommuner för inlösningen av byggnaden vore en högst ovälkommen kostnad för medlemskommunerna. Inlösningskostnadens storleksordning har inte kunnat uppskattas på ett relevant sätt då en värdering av byggnadens värde ej har kunnat utföras. tolkar förbundsfullmäktiges beslut att låta styrelsen påbörja en uppsägning snarare än genomföra uppsägning av avtalet som att förbundsfullmäktige förutsätter att följderna för medlemskommunerna av en uppsägning av avtalet utreds innan uppsägningen verkställs. Dessa följder har såsom framkommer ovan inte kunnat bedömas på ett tillfredsställande sätt. uppmärksammar därtill fullmäktige på att man ej erhållit uppgifter från Ålands Hemgård om vem som är dess legitima representant i form av exempelvis protokollsutdrag från årsmöte där styrelseval har genomförts

13 Sida ICKE VERKSTÄLLDA FÖRBUNDSFULLMÄKTIGEBESLUT Förbundsfullmäktige Bilaga: Förteckning över ej till fullo verkställda beslut Diskussion Ordförande Dahlén föreslog att de oavslutade ärenden som framkommer i förbundsstyrelsens redogörelse återremitteras till förbundsstyrelsen med följande direktiv: - fortsätter behandlingen av ärendet Ålands Hemgård enligt förbundsfullmäktiges tidigare beslut och avger därtill en redogörelse för fullmäktige i vilken det framkommer varför ärendet ej har slutförts i enlighet med fullmäktiges beslut. Redogörelsen ska behandlas av förbundsfullmäktige på fullmäktiges nästa möte. -Gällande de övriga ärendena i redogörelsen uppmanas förbundsstyrelsen att bedöma vilka ärenden som kan avslutas och därefter föreslå för förbundsfullmäktige att dessa ärenden kan förklaras avslutade. Förslaget vann understöd. Inga övriga förslag gavs. De oavslutade ärendena återremitteras till förbundsstyrelsen med följande direktiv: - fortsätter behandlingen av ärendet Ålands Hemgård enligt förbundsfullmäktiges tidigare beslut och avger därtill en redogörelse för fullmäktige i vilken det framkommer varför ärendet ej har slutförts i enlighet med fullmäktiges beslut. Redogörelsen ska behandlas av förbundsfullmäktige på fullmäktiges nästa möte. -Gällande de övriga ärendena i redogörelsen uppmanas förbundsstyrelsen att bedöma vilka ärenden som kan avslutas och därefter föreslå för förbundsfullmäktige att dessa ärenden kan förklaras avslutade Av de fem oavslutade ärenden som redogjordes för förbundsfullmäktige behandlas Ålands Hemgård i skild paragraf, och för de fyra övriga är statusen följande:

14 Sida 14 Behöver ej avslutas: Ffmge 21/2014 Förbundsfullmäktige beslöt enhälligt att en av tjänsterna som konditionsskötare omvandlas till fysioterapeut med en lön motsvarande en sjukskötare. Förbundsfullmäktige beslutar att en befattningsbeskrivning för fysioterapeut skall uppgöras. KOMMENTAR: Ett arbete pågår med att ta fram arbetsbeskrivning för fysioterapeut och vårdpersonal. Kan avslutas: Ffmge 22/2014 Förbundsfullmäktige beslöt enhälligt att en tjänst som sysselsättningsterapeut omvandlas till ledande sysselsättningsterapeut med anledning av de ökade krav som ställs på sysselsättningsterapin. Förbundsfullmäktige beslöt att titeln för tjänsten skall utredas. KOMMENTAR: Befattningens benämning ledande sysselsättningsterapeut förelås användas tillsvidare. Behöver ej avslutas: Ffmge 31/2014 Förbundsfullmäktige beslöt enhälligt omfatta styrelsens förslag till budget med följande tillägg: skall under år 2015 hålla minst två informationsmöten för ägarkommunernas politiker i syfta att beskriva vårdens och ekonomins utveckling inom förbundet. skall under år 2015 utveckla vården för de demenssjuka. KOMMENTAR: För specifikt ägarkommunernas politiker har ett informationsmöte hållits med temat Det nya grundavtalet. Ett skilt informationsmöte med samma tema hölls för kommunernas kommundirektörer och socialchefer/äldreomsorgsledare. Vid två tillfällen har DGHs representanter deltagit i politiska partiers diskussionstillfällen om äldreomsorgen på Åland. Förbundsdirektören har deltagit i två kommundirektörsträffar. Kommundirektörerna erhöll inför det ena mötet en längre informationstext där aktuella frågor för DGH lyftes fram. Den av DGH anställda projektledaren för ibruktagande av nytt funktionsmätningsverktyg (RAI) har under året besökt ägarkommunerna. Behöver ej avslutas: Ffmge 21/2015 Kanslisekreterarens arbetsbeskrivning delegeras till förbundsstyrelsen att fastställa och justera.

15 Sida 15 I samband med budgetberedningen för 2016 ska styrelsen granska arbetsbeskrivningarna för likvärdiga tjänster hos medlemskommunerna och om det visar sig befogat omvandla kanslisekreterarbefattningen till byråsekreterare. KOMMENTAR: Befattningsinnehavaren har beviljats tjänstledigt fram till Under tjänstledigheten sköts uppgifterna av befintlig personal och eventuellt av vikarie. tar ställning till ändringar i befattningen under våren Förbundsdirektörens förslag: föreslår att förbundsfullmäktige förklarar följande ärende avslutat: Ffmge 22/ , utdrag 22 OMVANDLING AV TJÄNST Förbundsfullmäktige beslöt enhälligt att en tjänst som sysselsättningsterapeut omvandlas till ledande sysselsättningsterapeut med anledning av de ökade krav som ställs på sysselsättningsterapin. Förbundsfullmäktige beslöt att titeln för tjänsten skall utredas. Motivering till att ärendet kan avslutas: Befattningens benämning ledande sysselsättningsterapeut ska tillsvidare användas och behöver inte utredas för närvarande. föreslår att förbundsfullmäktige förklarar följande ärende avslutat: Ffmge 22/ , utdrag 22 OMVANDLING AV TJÄNST Förbundsfullmäktige beslöt enhälligt att en tjänst som sysselsättningsterapeut omvandlas till ledande sysselsättningsterapeut med anledning av de ökade krav som ställs på sysselsättningsterapin. Förbundsfullmäktige beslöt att titeln för tjänsten skall utredas. Motivering till att ärendet kan avslutas: Befattningens benämning ledande sysselsättningsterapeut ska tillsvidare användas och behöver inte utredas för närvarande

16 Sida DEBITERING AV GRUNDAVGIFTEN / 126 Från påförs samtliga platsandelar en grundavgift som debiteras oavsett om platsandelen besätts eller står oanvänd. Detta ärende handlar om två frågor: 1) Ska ägarkommunen alltid debiteras platsandelens grundavgift, även om platsen används av annan kommun? 2) Om grundavgiften kan lyftas bort från platsens ägare då platsen används av annan kommun, enligt vilka principer - i vilken ordningsföljd - ska då de tomma platserna besättas? Grundavgiften i budget 2016 är ca 32 /dygn per plats eller knappt /år för en platsandel. Grundavgiften utgör ca 16% av kommunernas betalningsandelar. Om en vårdplats besätts debiteras även vårdavgifter för den klient som besätter platsen. Fram tills att grundavgiften införs har en kommun erlagt driftskostnader för DGH endast då kommunen haft invånare boende på DGH. Med införandet av grundavgiften är tanken att alla ägare ska betala en del av de fasta kostnaderna, såsom fastighet och kanslifunktion, oavsett om man brukar platsandelen eller inte. Hittills i diskussionen förefaller den dominerande synen ändå ha varit att en kommun fortsättningsvis kan undvika grundavgiften om kommunens platsandel(-ar) används av annan kommuns invånare. Då skulle istället den andra kommunen betala såväl grundavgift som vårdavgift. Det här leder till att kommuner som inte har klienter på DGH kommer att ha ett ekonomiskt intresse av att dess platser besätts av annan kommun. I nuläget finns flera kommuner som inte använder alla sina platser på DGH. Därför blir fråga 2) viktig. Som ingång till diskussionen förs här ett antal resonemang som försöker belysa olika alternativ när det gäller de frågor som ställs i inledningen.

17 Sida 17 ALTERNATIV 1 En åsikt har varit att de tomma platserna ska besättas utgående från hur länge den enskilda platsen varit obesatt. Den plats som varit tom längst besätts först, därefter den plats som varit tom nästlängst, därefter den plats som varit tom tredje längst osv. Denna princip kan vara bra att tillämpa i framtiden, men det kan ifrågasättas om den borde tillämpas i utgångsläget då grundavgiften börjar tillämpas, dvs om den borde tillämpas från Principen skulle nämligen i början slå ut så att kommuner som länge varit små brukare av DGHs tjänster, och därmed haft låga eller inga kostnader för DGH, skulle vara de första som får sina tomma platser besatta och som därmed fortsättningsvis inte skulle belastas av driftskostnader (grundavgiften). Syftet med grundavgiften är knappast att utfallet skulle se ut så. Syftet torde istället vara att de som längst haft en tom plats och betalat grundavgift för den platsen skulle vara de första att få sin plats besatt av annan kommun. Därför är denna modell bättre i framtiden än i januari För att upprätthålla besättningsprinciper enligt alternativ 1 krävs givetvis en noggrann och aktiv uppföljning av boendestatistiken. ALTERNATIV 2 Även detta alternativ utgår från att användaren av platsen betalar både grundavgift och vårdavgift. Med hänvisning till problematiken i alternativ 1 skulle man dock i utgångsläget, dvs , tänka på motsatt sätt, dvs så att de kommuner som under den senaste 10- årsperioden varit de största brukarna i förhållande till sin ägoandel är de som först skulle få sina eventuella tomma platser besatta av andra kommuners klienter. De stora brukarna skulle alltså vara de första att befrias från grundavgiften för de av deras tomma platser som används av annan kommun. Gradvis skulle man gå över till att besätta platserna enligt alternativ 1. Det kan dock möjligen vara svårt att få en välfungerande och logisk övergång till tillämpning av alternativ 1. I det följande ett försök att illustrera hur tomma platser skulle besättas enligt alternativ 2 utgående från beläggningen i oktober Sottunga är under åren den största brukaren i förhållande till sin ägoandel (251% =2,5 klienter). Kommunen äger en plats men har för närvarande tre klienter boende i DGH. Det betyder att Sottungas plats inte kan besättas av annan kommun. Även Jomala har varit en stor användare av DGH (103%). Jomala har precis som Sottunga överbeläggning på DGH och kan således inte heller upplåta plats åt annan kommun.

18 Sida 18 På tredje plats av storanvändarna kommer Finström (102%) och därefter följer Lumparland (77%), Hammarland (77%), Sund (71%) osv. Finström har för närvarande ett par tomma platser. Den ena av Finströms lediga platser skulle således besättas av Sottunga-klient 2, och Sottunga-klient 3 skulle besätta Lumparlands enda tomma plats. Jomala äger 25 platser och har 30 boende hos DGH. Jomalas första övertaliga klient, det vill säga klient 26, skulle besätta den andra tomma Finströmsplatsen, medan Jomalas 27:e boende skulle besätta Hammarlands ena tomma plats, och den 28:e Jomala-klienten skulle besätta en tom Sund-plats osv. Om den Sottunga-klient som besätter Finströms plats flyttar från DGH skulle den tomma Finströms platsen hamna sist i kön att uthyras. För att upprätthålla besättningsprinciper enligt alternativ 2 krävs i likhet med alternativ 1 en noggrann och aktiv uppföljning av boendestatistiken. ALTERNATIV 3: Detta alternativ är det enklaste Här är det alltid platsandelens ägare som debiteras grundavgiften, även då en annan kommun belägger platsen. Den andra kommunen skulle givetvis betala vårdavgiften för sin invånare. Detta är den administrativt enklaste modellen, och därtill den mest förutsägbara eftersom grundavgiften är en kostnad som debiteras av ägaren oberoende av om platsen används och oberoende av vem som använder platsen. Med denna modell undviker man också en situation där en kommun som står i tur att få sin tomma plats besatt av annan kommun kan ha tur eller otur kostnadsmässigt beroende på om den andra kommunens klient är långvarig eller kortvarig. En långvarig klient är av större intresse eftersom den skulle eliminera grundavgiften för platsens ägare under en längre tid. Det här dilemmat accentueras speciellt om det samtidigt finns två eller fler placeringsbara klienter som kunde placeras på samma plats. Det vore i ett dylikt läge förmodligen ganska obehagligt för den (överskötaren, kansliet?) som placerar en klient på en annan kommuns plats att vara medveten om att de förmodade ekonomiska följderna visavi grundavgiftens debitering är helt olika för ägarkommunen beroende på om klient A med lång förmodad livstid eller klient B med kort förmodad livstid placeras på kommunens tomma plats.

19 Sida 19 Man kan i och för sig tänka att slumpens fördelning av långvariga och kortvariga klienter på främmande kommuns plats jämnar ut sig långa loppet, men genom att tillämpa alternativ 3 skulle man helt undvika problematiken och därtill uppfylla vad som är ett viktigt syfte med grundavgiften: att alla ägare under alla omständigheter är med och betalar för upprätthållandet av DGH. Förbundsdirektörens förlag: föreslår för förbundsfullmäktige att grundavgiften debiteras av platsandelens ägare och vårdavgiften av platsandelens användare. Diskussion: Utgående från diskussionen ändrade förbundsdirektören sitt förslag till följande: föreslår för förbundsfullmäktige att grundavgiften debiteras av platsandelens ägare då platsen är obelagd och av platsandelens användarkommun då platsen är belagd. fastställer senare detaljerade direktiv för debitering av grundavgift och för besättande av tomma platser. föreslår för förbundsfullmäktige: Grundavgiften debiteras av platsandelens ägare då platsen är obelagd och av platsandelens användarkommun då platsen är belagd. fastställer senare detaljerade direktiv för debitering av grundavgift och för besättande av tomma platser. Ärendet förklaras omedelbart justerat Förbundsfullmäktige : Diskussion Ordförande Dahlén föreslog att ärendet återremitteras till förbundsstyrelsen. Förslaget vann enhälligt understöd. Beslut Ärendet återremitteras till förbundsstyrelsen

20 Sida 20 Styrelsens uppgift är att för förbundsfullmäktige föreslå ett debiteringsförfarande för grundavgiften som inte är i strid med formuleringen i grundavtalets 15: Moment 1 Grunden för prissättning gentemot medlemskommunerna är självkostnadspriset, som innefattar verksamhetskostnader, finansiella kostnader och kostnader för främmande kapital. Verksamhetskostnaderna, de finansiella kostnaderna och kostnaderna för främmande kapital skall grunda sig på reella kostnader. Moment 2 Medlemskommunen skall betala en grundavgift till kommunalförbundet i relation till antalet platsandelar som kommunen äger. Moment 3 Prissättningsgrunderna samt grundavgiftens storlek fastställs av förbundsfullmäktige i samband med att budgeten godkänns. Kommunalförbundet har rätt att uppbära förskott på kommunernas betalningsandelar i enlighet med för räkenskapsåret godkänd budget. fastställer tidpunkt och grunden för debiteringen. Flertalet medlemskommuner upplever det som rimligt att grundavgiften betalas av den kommun som använder en plats, även då platsen som används ägs av en annan kommun. Det här innebär samtidigt att ägaren till en plats inte behöver betala grundavgift för platsen då platsen används av en annan kommun. Detta att grundavgiften skulle debiteras av någon annan än ägarkommunen är problematiskt i förhållande till moment 2 i 15, men inte nödvändigtvis i förhållande till 15 i sin helhet. Om förbundsfullmäktige besluter i enlighet med nedanstående förslag, torde förbundsstyrelsen inom kort ha som uppgift att fastställa detaljerade principer för hur oanvända platser beläggs, främst hur man avgör i vilken ordning de oanvända platserna beläggs. I beredningstexten till Fst 126/ redogörs för mindre och större dilemman som hör till den frågan. Förbundsdirektörens förslag: Med hänvisning till det som anförs nedan gällande 15 i grundavtalet föreslår förbundsstyrelsen för förbundsfullmäktige att grundavgiften för en belagd platsandel debiteras av den kommun som använder platsandelen:

21 Sida 21 I 15 mom. 1 sägs att grunden för prissättning gentemot medlemskommunerna är självkostnadspriset, som innefattar verksamhetskostnader, finansiella kostnader osv Då grunden för prissättning är självkostnadspriset, där verksamhetskostnader ska ingå, torde man inte kunna bortse från en del av verksamhetskostnaderna - grundavgiften innehåller verksamhetskostnader - då man debiterar en kommun för vården av en klient. Grundavgiften skulle således behöva ingå i debiteringen för vården. I 15 mom. 2 sägs att Medlemskommunen skall betala en grundavgift till kommunalförbundet i relation till antalet platsandelar som kommunen äger. Om formuleringen läses fristående från paragrafens övriga innehåll blir betydelsen att det alltid är platsandelens ägare som betalar grundavgift, även då platsen används av en annan kommun. Ser man till 15 som helhet och det som varit DGHs specifika syfte med att införa grundavgift, blir formuleringens tolkning inte lika bokstavlig som om formuleringen läses skilt för sig. Bakgrunden till DGHs införande av grundavgift är specifikt att finna ett sätt att undvika att totalkostnaderna för DGH fördelas endast på de använda platsandelarna. Eftersom DGH upprätthåller en administration och fastighet för 67 vårdplatser ansåg majoriteten av kommunerna det vara skäligt att var och en av de 67 platserna påförs en grundavgift som motsvarar det som anses vara någon form av grundkostnader för verksamheten, dvs vissa lednings-, administrations och fastighetskostnader. Denna kostnad har man alltså ansett ska uppbäras även för de platser som inte används. Kärnan i idén med en grundavgift är således att såväl använda som oanvända platsandelar alltid ska betinga en grundavgift, inte att alla medlemskommuner alltid skall betala en grundavgift. I 15 mom. 3 sägs att prissättningsgrunderna samt grundavgiftens storlek fastställs av förbundsfullmäktige i samband med att budgeten godkänns Eftersom förbundsfullmäktige i enlighet med formuleringen fastställer prissättningsgrunden- som enligt moment 1 ska baseras på självkostnadspris innefattande verksamhetskostnaderna har förbundsfullmäktige möjlighet att besluta att alla verksamhetskostnader ska ingå i den prissättning som fastställs för en använd plats. Därefter ska förbundsstyrelsen bedöma lagligheten i förbundsfullmäktiges beslut. föreslår också följande för förbundsfullmäktige:

22 Sida 22 Eftersom 15 moment 2 ger upphov till olika tolkningar föreslås att nästa ändring av grundavtalet ska innefatta förtydligande av moment 2. fastställer på nästkommande möte detaljerade direktiv för besättandet av tomma platser. Med hänvisning till det som anförs nedan gällande 15 i grundavtalet föreslår förbundsstyrelsen för förbundsfullmäktige att grundavgiften för en belagd platsandel debiteras av den kommun som använder platsandelen: I 15 mom. 1 sägs att grunden för prissättning gentemot medlemskommunerna är självkostnadspriset, som innefattar verksamhetskostnader, finansiella kostnader osv Då grunden för prissättning är självkostnadspriset, där verksamhetskostnader ska ingå, torde man inte kunna bortse från en del av verksamhetskostnaderna - grundavgiften innehåller verksamhetskostnader - då man debiterar en kommun för vården av en klient. Grundavgiften skulle således behöva ingå i debiteringen för vården. I 15 mom. 2 sägs att Medlemskommunen skall betala en grundavgift till kommunalförbundet i relation till antalet platsandelar som kommunen äger. Om formuleringen läses fristående från paragrafens övriga innehåll blir betydelsen att det alltid är platsandelens ägare som betalar grundavgift, även då platsen används av en annan kommun. Ser man till 15 som helhet och det som varit DGHs specifika syfte med att införa grundavgift, blir formuleringens tolkning inte lika bokstavlig som om formuleringen läses skilt för sig. Bakgrunden till DGHs införande av grundavgift är specifikt att finna ett sätt att undvika att totalkostnaderna för DGH fördelas endast på de använda platsandelarna. Eftersom DGH upprätthåller en administration och fastighet för 67 vårdplatser ansåg majoriteten av kommunerna det vara skäligt att var och en av de 67 platserna påförs en grundavgift som motsvarar det som anses vara någon form av grundkostnader för verksamheten, dvs vissa lednings-, administrations och fastighetskostnader. Denna kostnad har man alltså ansett ska uppbäras även för de platser som inte används. Kärnan i idén med en grundavgift är således att såväl använda som oanvända platsandelar alltid ska betinga en grundavgift, inte att alla medlemskommuner alltid skall betala en grundavgift.

23 Sida 23 I 15 mom. 3 sägs att prissättningsgrunderna samt grundavgiftens storlek fastställs av förbundsfullmäktige i samband med att budgeten godkänns Eftersom förbundsfullmäktige i enlighet med formuleringen fastställer prissättningsgrunden- som enligt moment 1 ska baseras på självkostnadspris innefattande verksamhetskostnaderna har förbundsfullmäktige möjlighet att besluta att alla verksamhetskostnader ska ingå i den prissättning som fastställs för en använd plats. Därefter ska förbundsstyrelsen bedöma lagligheten i förbundsfullmäktiges beslut. föreslår också följande för förbundsfullmäktige: Eftersom 15 moment 2 ger upphov till olika tolkningar föreslås att nästa ändring av grundavtalet ska innefatta förtydligande av moment 2. fastställer på nästkommande möte detaljerade direktiv för besättandet av tomma platser

24 159 ÖVRIGA FRÅGOR Sida 24 Förbundsfullmäktige Förbundsfullmäktige har möte onsdag kl Utlottning Ett köpkort på 100 till Mariehamns bokhandel har lottats ut bland dem som gav förslag på nytt namn för DGH. Köpkortet vanns av Johan Granlund, Godby. Förbundsdirektörens förslag: tecknar informationen till sin kännedom. tecknar informationen till sin kännedom NÄSTA MÖTE Mötestidpunkt bestäms senare. 161 MÖTETS AVSLUTANDE Mötet avslutades kl

25 Sida 25 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING FÖRBUD ATT SÖKA ÄNDRING Vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet kan enligt 112 kommunallagen rättelseyrkande inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet. Paragrafer: Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 110 kommunallagen kan framställas över beslutet. Paragrafer: 152 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE Myndighet till vilken rättelseyrkande kan framställas samt tid för yrkande av rättelse Skriftligt rättelseyrkande får framställas av den som ett beslut avser eller den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna. Myndighet hos vilken rättelse yrkas är: för De Gamlas Hem Godbyvägen Jomala Paragrafer: Yrkandet skall framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet delgivits. I vardera fallet räknas inte framläggnings- eller delgivningsdagen med i besvärstiden. Rättelseyrkandets innehåll Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som framställer det.