Sekreterare. Ärende Beteckning Sida. 3 Antagande av riktlinjer avseende personalföreträdare i nämnder

Transkript

1 BURLÖVS KOMMUN Kommunstyrelsen Plats: Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: kl. 15:00 KALLELSE 1 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot måste kommunstyrelsens kansli meddelas i god tid per telefon eller via e-post till charlotta.wemme@burlov.se. Katja Larsson Ordförande Charlotta Wemme Dehlin Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Christer Swahn Ärende Beteckning Sida 1 Val av justerande samt bestämmande av plats och tid för justeringen 2 Motion Mats Lithner (L) - Motion om patrullerande Trygghetsvärdar i Burlöv 3 Antagande av riktlinjer avseende personalföreträdare i nämnder KS/2018: KS/2017: Placering av anställningar i säkerhetsklass KS/2018: Anslag för näringslivsfrämjande åtgärder KS/2018: Ansökan om förlängning av projektet Resurs Burlöv KS/2018: Tecknande av tilläggsavtal till Partneringavtal, Fas 1 4 ny badanläggning i Burlövs kommun 8 Godkännande av borgensåtagande avseende Simklubben Sydsim KS/2013: KS/2018: Delårsrapport Räddningstjänsten Syd KS/2018: Justering av verksamhetsområde för den allmänna vattenoch avloppsanläggningen i Burlöv 11 Fastställande av ram för utlåning till VA SYD för finansiering av investeringar i VA-verksamheten i Burlövs kommun KS/2018: KS/2018: Tecknande av överenskommelse mellan Region Skåne och KS/2018:

2 BURLÖVS KOMMUN KALLELSE Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum: kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård 2 13 Taxor för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt miljöbalken m fl 14 Kommunfullmäktiges ställningstagande avseende nybyggnation inom fastigheten Ugglan i Arlöv - Burlövs Bostäder AB KS/2018: KS/2018: Delgivningar Delegationsbeslut Kommundirektören informerar 246 Gruppmöten Alliansen sammanträder kl i Lilla Sessionsalen SD-gruppen sammanträder kl i Skärfläckan

3 BURLÖVS KOMMUN Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 3 1. Val av justerande samt bestämmande av plats och tid för justeringen

4 BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS-arbetsutskott Sammanträdesdatum KS/2018: Motion Mats Lithner (L) Motion om patrullerande Trygghetsvärdar i Burlöv Sammanfattning Mats Lithner har väckt motion med yrkande att inrätta ett system med patrullerande Trygghetsvärdar. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 29 oktober 2018, 134, yrkade Lars Johnson (M), med instämmande av Christer Swahn (SD) och Mats Lithner (L), i samband med kommunstyrelsens behandling av revidering av budget 2019, att kommunfullmäktige skulle föreslås avsätta 3,5 mnkr för att införa trygghetsvärdar i Burlövs kommun. Kommunstyrelsen uppdrog åt kommunledningskontoret att bereda Lars Johnsons förslag och återkomma till kommunstyrelsen den 3 december. Då det sistnämnda yrkandet avser finansiering av det som motionären yrkar i sin motion behandlar kommunledningskontoret båda yrkandena i ett och samma ärende. Kommunledningskontoret överlämnar ärendet utan förslag till beslut. Yrkande Lars Johnson (M) yrkar att kommunstyrelsen ska föreslås tillstyrka motionen samt yrkandet om finansiering. Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med Lars Johnsons yrkande. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att, med bifall till motionen, uppdra åt kommunstyrelsen att inrätta ett system med patrullerande Trygghetsvärdar, samt att finansiering ska ske genom att minska årets resultat i budget 2019, samt flerårsplan Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

5 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2018: /2 5 Kommunledningskontoret Handläggare: Ann-Christin Hellström Telefon: E-post: ann-christin.hellstrom@burlov.se Kommunstyrelsen Motion av Mats Lithner (L) Inrätta patrullerande trygghetsvärdar i Burlöv Sammanfattning Mats Lithner har väckt motion med yrkande att inrätta ett system med patrullerande Trygghetsvärdar. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 29 oktober 2018, 134, yrkade Lars Johnson (M), med instämmande av Christer Swahn (SD) och Mats Lithner (L), i samband med kommunstyrelsens behandling av revidering av budget 2019, att kommunfullmäktige skulle föreslås avsätta 3,5 mnkr för att införa trygghetsvärdar i Burlövs kommun. Kommunstyrelsen uppdrog åt kommunledningskontoret att bereda Lars Johnsons förslag och återkomma till kommunstyrelsen den 3 december. Då det sistnämnda yrkandet avser finansiering av det som motionären yrkar i sin motion behandlar kommunledningskontoret båda yrkandena i ett och samma ärende. Kommunledningskontoret överlämnar ärendet utan förslag till beslut.

6 BURLÖVS KOMMUN KS/2018: /2 Redogörelse för ärendet Trygghet är ett vidsträckt begrepp och handlar om både människors upplevelser. Det berör också en rad olika områden inom en kommuns verksamheter. Utöver det tolkar olika befolkningsgrupper sin omgivning olika. Några exempel är att flickor, pojkar, kvinnor och män tolkar begreppet trygghet på skilda sätt. Olika definitioner gäller även för begreppet säkerhet. Det är fullt förståeligt att en ökad upplevelse av oro och otrygghet infinner sig i Burlöv, dels eftersom grovt våld förekommit i kommunen vid olika tillfällen men även Burlövs närhet till storstaden, där grov brottslighet accelererat under en period, kan inverka på medborgarnas upplevelse av otrygghet. Verksamheternas förebyggande arbete för att öka säkerheten och medborgarnas upplevelse av trygghet pågår kontinuerligt och har fortgått sedan lång tid tillbaka. Delar i det arbetet innebär en aktiv och god samverkan med det kommunala bostadsbolaget, polisen och räddningstjänsten. Ett exempel är att kommunen och polisen i samverkan har formulerat ett samverkansavtal och medborgarlöften för Åtgärderna i dessa har tagits fram efter att en aktuell och ömsesidig lägesbild formulerats utifrån ett underlag som arbetats fram med utgångspunkt från medborgare, lokalpolisområde Kävlinge, socialförvaltning, skola samt kommunteknik i Burlöv. Polisens erfarenheter är att det är oerhört viktigt att en dialog förs tillsammans med medborgarna och utifrån den arbeta vidare med vilka åtgärder som krävs och vad som behöver företas. Det är också av stor vikt att värna om samverkan med civilsamhället där inte minst föräldrars och vuxnas närvaro är en viktig del i det förebyggande trygghetsarbetet. Kommunledningskontoret överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan förslag till beslut. 6 Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef Ärendebilagor Tjänsteskrivelse Motion av Mats Lithner (L) Beslut i ärendet delges Kommunledningskontoret, kansliavdelningen

7 7

8 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2017: /1 8 Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin Telefon: E-post: charlotta.wemme@burlov.se Kommunstyrelsen Antagande av riktlinjer avseende personalföreträdare i nämnder Sammanfattning Bestämmelserna om närvarorätt för företrädare för de anställda i kommunen finns i kommunallagen 7 kap Grundläggande är att närvarorätten gäller vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen. Med nämnder avses organ som har förvaltnings- och verkställighetsuppgifter. Närvarorätten gäller även sammanträden med de gemensamma nämnder som Burlövs kommun samverkar i. Närvarorätten gäller inte i utskott, beredningar, förtroendenämnder, valnämnd, överförmyndarnämnd eller vid revisorernas sammanträden. Även om personalföreträdarna utses av arbetstagarorganisationerna så representerar de inte dessa. Personalföreträdarna ska fungera som ombud för alla medarbetare i kommunen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta riktlinjer avseende personalföreträdare i nämnder enligt i ärendet redovisat förslag, att gälla från och med den 1 januari Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef Ärendebilagor Tjänsteskrivelse Förslag till riktlinjer Beslut i ärendet delges Samtliga arbetstagarorganisationer som Burlövs kommun har kollektivavtal med

9 1/3 DIARIENUMMER KS/2017: Riktlinjer avseende personalföreträdare i nämnder Fastställda av kommunstyrelsen 2017-xx-xx, xx Förslag upprättat av kommunledningskontoret Inledning Bestämmelserna om närvarorätt för företrädare för de anställda i kommunen finns i kommunallagen 7 kap Grundläggande är att närvarorätten gäller vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen. Med nämnder avses organ som har förvaltnings- och verkställighetsuppgifter. Närvarorätten gäller även sammanträden med de gemensamma nämnder som Burlövs kommun samverkar i. Närvarorätten gäller inte i utskott, beredningar, förtroendenämnder, valnämnd, överförmyndarnämnd eller vid revisorernas sammanträden. Även om personalföreträdarna utses av arbetstagarorganisationerna så representerar de inte dessa. Personalföreträdarna ska fungera som ombud för alla medarbetare i kommunen. Personalföreträdarnas närvarorätt Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds behandling av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda. De har inte rätt att närvara vid behandlingen av ärenden av följande slag: ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild (såvida ärendet inte rör en obestämd krets av enskilda) förhandlingar med en arbetstagarorganisation uppsägningar av kollektivavtal arbetskonflikter rättstvister mellan kommunen och en arbetstagarorganisation ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster Lagstiftaren har varit specifik när närvarorätten för personalföreträdare har angetts. Det finns ingen generell rätt att närvara vid behandlingen av alla ärenden i en nämnd. De ärenden som ordföranden i nämnden anser rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda bör grupperas tillsammans i föredragningslistan så att personalföreträdarna slipper gå ut och in på sammanträdet. Dessa ärenden kan då avgöras i en följd. Typiska ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda är nämndens budget, organisationsfrågor med mera. Ärenden som inte rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda är fastighetsöverlåtelser, fördelning av platser i tomtkö och andra beslut som hänger samman med kommunens mark- och fastighetspolitik, fördelning av bidrag till föreningar med mera.

10 BURLÖVS KOMMUN KS/2017:276 2/3 Rätt till information tystnadsplikt Personalföreträdarna har rätt att få den information de behöver för sin verksamhet. Nämnden är alltså skyldig att lämna upplysningar till personalföreträdarna, dock ska nämnden iaktta föreskrifterna i offentlighets- och sekretesslagen. Detta hänger samman med frågan om tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller anställda och ledamöter. Personalföreträdarna utses och entledigas av arbetstagarorganisationerna och kan alltså inte anses vara vare sig ledamöter eller anställda. Tystnadsplikt kan åläggas personalföreträdarna endast med tillämpning av 10 kap. 14 offentlighets- och sekretesslagen. Nämnden ska om den finner att risk för skada, men eller annan olägenhet föreligger ställa upp ett förbehåll enligt denna bestämmelse när uppgifterna lämnas ut. 10 Hur personalföreträdare utses Personalföreträdare utses bland medarbetarna i kommunen, i första hand bland dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde. Om arbetstagarorganisationen vill utse en personalföreträdare som inte är anställd inom den enskilda nämndens verksamhetsområde ska samråd ske med nämndens presidium innan denna möjlighet utnyttjas. Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får finnas för varje nämnd. Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer som kommunen har kollektivavtal med. Kommunen förutsätter att arbetstagarorganisationerna kommer överens om vilka organisationer som ska utse representanterna i den enskilda nämnden. Det är en förutsättning för att närvarorätten ska kunna utövas. Vid början av varje mandatperiod ska de arbetstagarorganisationer som utsett personalföreträdare i nämnderna meddela respektive nämnd samt kansliavdelningen vilka personer som utsetts. Mandatperioden för personalföreträdarna är densamma som för ledamöter i nämnden. Personalföreträdarna ska noteras i förtroendemannaregistret. Om en arbetstagarorganisation entledigar en personalföreträdare ska detta meddelas till nämnden och till kansliavdelningen. Jäv Vad som föreskrivs i kommunallagen om jäv för den som ska handlägga ett ärende hos en nämnd gäller också för personalföreträdare i nämnden. Jäv enligt 6 kap p. ska dock inte anses föreligga enbart på grund av att personalföreträdaren 1. är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisation som har intressen att bevaka i ärendet, eller 2. har, i den egenskap som anges i p. 1, företrätt organisationen i en sådan förhandling i ärendet som har ägt rum enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet.

11 BURLÖVS KOMMUN KS/2017:276 3/3 Kallelse Personalföreträdarna ska kallas till sammanträden i samma tid som ledamöterna i nämnden. Kallelsen ska innehålla tid och plats för sammanträdet samt uppgift om vilka ärenden som ska behandlas. 11 Ersättarna kallas bara när de ska tjänstgöra som personalföreträdare. Sammanträdet De ordinarie personalföreträdarna har alltid närvarorätt vid nämndens sammanträde under de ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda. Ersättare har motsvarande närvarorätt när någon av de ordinarie personalföreträdarna är frånvarande. Personalföreträdarna har rätt att yttra sig vid nämndens överläggningar på samma sätt som nämndens ledamöter. Däremot har de inte rätt att ställa förslag, delta i besluten eller att få sin mening antecknad i protokollet. Beslut som fattas vid ett sammanträde dit personalföreträdarna har tillträde blir inte ogiltiga på grund av att personalföreträdarna eller någon av dem inte har kallats till sammanträdet. Ersättning För sammanträde utgår sammanträdesarvode enligt Burlövs kommuns arvodesreglemente för förtroendevalda. Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Anmälan personalföreträdare i nämnder Beslutsorgan Kommunstyrelsen Antagen 2017-xx-xx, xx Diarienummer KS/2017:276 Beslutad med stöd av - Ikraftträdande 201x-xx-xx Dokumentansvarig Kanslichef Förvaltning Kommunledningskontoret

12 BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS-arbetsutskott Sammanträdesdatum KS/2018: Placering av anställningar i säkerhetsklass Sammanfattning Enligt 17 säkerhetsskyddslagen ska en anställning placeras i säkerhetsklass 3 om den anställde eller den som annars deltar i verksamheten i övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa. Mot bakgrund av de arbetsuppgifter som i samband med en extraordinär händelse eller under höjd beredskap uppkommer för de anställda som utgör kommunens krisstab, bedömer förvaltningen att följande anställningar behöver placeras i säkerhetsklass: Kanslichef Nämndsekreterare med funktion som jurist i krisledningsstab Kommunikationschef Kommunikatör GIS-samordnare Förvaltningschef De anställda som i dagsläget innehar dessa befattningar genomgår för närvarande registerkontroll enligt 12 säkerhetsskyddslagen. Registerkontrollen genomförs av Säkerhetspolisens registerkontrolldelegation på begäran av kommunens kontaktperson, för närvarande kommundirektören. Hittills har två registerkontroller slutförts, och förvaltningens bedömning är att samtliga kontroller kommer att vara genomförda innan årsskiftet. Efter genomförd kontroll görs en säkerhetsprövning, varigenom de anställda formellt tillåts delta i verksamhet där de får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet. Förvaltningens förslag är att detta beslut delegeras till kommundirektören. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att placera anställningarna kanslichef, nämndsekreterare med funktion som jurist i krisledningsstab, kommunikationschef, kommunikatör, GIS-samordnare och förvaltningschef i säkerhetsklass 3 enligt 17 säkerhetsskyddslagen, samt att uppdra åt kommundirektör Lars-Åke Ståhl att fatta beslut i säkerhetsprövningsärendena avseende de anställda som innehar dessa anställningar. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

13 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2018: /2 13 Kommunledningskontoret Handläggare: Rickard Brinck Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Placering av anställningar i säkerhetsklass Sammanfattning Enligt 17 säkerhetsskyddslagen ska en anställning placeras i säkerhetsklass 3 om den anställde eller den som annars deltar i verksamheten i övrigt får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet, om ett röjande av uppgifterna kan antas medföra men för rikets säkerhet som inte endast är ringa. Mot bakgrund av de arbetsuppgifter som i samband med en extraordinär händelse eller under höjd beredskap uppkommer för de anställda som utgör kommunens krisstab, bedömer förvaltningen att följande anställningar behöver placeras i säkerhetsklass: Kanslichef Nämndsekreterare Kommunikationschef Kommunikatör GIS-samordnare Förvaltningschef De anställda som i dagsläget innehar dessa befattningar genomgår för närvarande registerkontroll enligt 12 säkerhetsskyddslagen. Registerkontrollen genomförs av Säkerhetspolisens registerkontrolldelegation på begäran av kommunens kontaktperson, för närvarande kommundirektören. Hittills har två registerkontroller slutförts, och förvaltningens bedömning är att samtliga kontroller kommer att vara genomförda innan årsskiftet. Efter genomförd kontroll görs en säkerhetsprövning, varigenom de anställda formellt tillåts delta i verksamhet där de får del av uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets säkerhet. Förvaltningens förslag är att detta beslut delegeras till kommundirektören. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att placera anställningarna kanslichef, nämndsekreterare, kommunikationschef, kommunikatör, GIS-samordnare och förvaltningschef i säkerhetsklass 3 enligt 17 säkerhetsskyddslagen, samt att uppdra åt kommundirektör Lars-Åke Ståhl att fatta beslut i säkerhetsprövningsärendena avseende de anställda som innehar dessa anställningar. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef

14 BURLÖVS KOMMUN KS/2018: /2 14 Handläggare Vid handläggning av ärendet har kommundirektör Lars-Åke Ståhl och kanslichef Charlotta Wemme Dehlin deltagit.

15 BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS-arbetsutskott Sammanträdesdatum KS/2018: Anslag för näringslivsfrämjande åtgärder Sammanfattning Vid kommunstyrelsens behandling av budget 2019 med flerårsplan den 29 oktober 2018, 134, yrkade Lars Johnson (M), med instämmande av Christer Swahn (SD) och Mats Lithner (L), särskilt beslut av kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avsätta ytterligare 200 tkr för näringslivsfrämjande åtgärder. Kommunstyrelsen uppdrog åt kommunledningskontoret att bereda förslaget. Kommunledningskontoret konstaterar att, för det fall fullmäktige beslutar att bifalla förslaget, kan beslutet finansieras ur anslag för oförutsedda kostnader. Kommundirektören reviderar kommunledningsförvaltningens verksamhetsplan utifrån eventuellt höjda anslag. Kommunledningskontoret överlämnar ärendet utan förslag till beslut. Förslag Ordförande Katja Larsson (S) föreslår att arbetsutskottet ska tillstyrka förslaget, och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet härmed. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att, utöver av kommunfullmäktige fastställd budget 2019, avsätta ytterligare 200 tkr för näringslivsfrämjande åtgärder under 2019, samt att anslaget finansieras ska ske genom att anslaget för oförutsedda kostnader minskas med motsvarande belopp. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

16 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2018: /1 16 Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Anslag för näringslivsfrämjande åtgärder Sammanfattning Vid kommunstyrelsens behandling av budget 2019 med flerårsplan den 29 oktober 2018, 134, yrkade Lars Johnson (M), med instämmande av Christer Swahn (SD) och Mats Lithner (L), särskilt beslut av kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avsätta ytterligare 200 tkr för näringslivsfrämjande åtgärder. Kommunstyrelsen uppdrog åt kommunledningskontoret att bereda förslaget. Kommunledningskontoret konstaterar att, för det fall fullmäktige beslutar att bifalla förslaget, kan beslutet finansieras ur anslag för oförutsedda kostnader. Kommundirektören reviderar kommunledningsförvaltningens verksamhetsplan utifrån eventuellt höjda anslag. Kommunledningskontoret överlämnar ärendet utan förslag till beslut. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef Handläggare Vid handläggning av ärendet har även ekonomichef Boris Blumenfeld deltagit Ärendebilagor Tjänsteskrivelse Beslut i ärendet delges Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen samt näringslivssamordnare

17 BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS-arbetsutskott Sammanträdesdatum KS/2018: Ansökan om förlängning av projektet Resurs Burlöv Sammanfattning Socialnämnden ansöker den 18 oktober 2018, 70, hos kommunfullmäktige om godkännande av förlängning av projektet Resurs Burlöv med två år, till en kostnad om cirka 4,5 mnkr. Kommunledningskontoret konstaterar först och främst att en förlängning av ett projekt som löper längre än tre år och som kräver en finansiering över 6 mnkr inte är förenlig med kommunens riktlinjer för sociala projektmedel. Syftet med anslaget är inte att finansiera stadigvarande åtgärd utan skapa förutsättningar för verksamheten att ändra arbetssätt som i förlängningen ska finansieras av förvaltningen själv. Eftersom kommunstyrelsen redan tagit i anspråk 2 mnkr för det sociala projektet, Mobilt team, finns det vidare inte tillräckligt med anslag för att finansiera en förlängning av Resurs Burlöv. Socialnämndens beslut är dock inte att ansöka om anslag ur kommunstyrelsens sociala projektmedel, utan är ställd till kommunfullmäktige, och måste därför behandlas som en begäran om tilläggsanslag. Kommunledningskontoret menar att, om nämnden anser att projektet är angeläget att driva vidare men samtidigt inte har råd att finansiera det, ärendet bör lyftas i kommande budgetprocess. Kommunledningskontoret avstyrker därför nämndens ansökan. Yrkanden Lars-Anders Espert (SD), med instämmande av Lars Johnson (M), yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut. Ordföranden finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med Lars-Anders Esperts bifallsyrkande. Arbetsutskottets förslag till beslut att avslå socialnämndens begäran om tilläggsanslag om 4,5 mnkr för förlängning av projektet Resurs Burlöv med två år. Protokollsanteckning På begäran av ordförande Katja Larsson (S), med instämmande av Ove Johansson (MP), antecknas till protokollet att beslutet innebär att metodik och verksamhet för Resurs Burlöv bör fortsätta i socialnämndens verksamhet samt att medel för denna verksamhet kan tas ur minskade kostnader för försörjningsbidrag. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

18 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2018: /3 18 Kommunledningskontoret Handläggare: Boris Blumenfeld Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Ansökan om tilläggsanslag för förlängning av projektet Resurs Burlöv socialnämnden Sammanfattning Socialnämnden ansöker den 18 oktober 2018, 70, hos kommunfullmäktige om godkännande av förlängning av projektet Resurs Burlöv med två år, till en kostnad om cirka 4,5 mnkr. Kommunledningskontoret konstaterar först och främst att en förlängning av ett projekt som löper längre än tre år och som kräver en finansiering över 6 mnkr inte är förenlig med kommunens riktlinjer för sociala projektmedel. Syftet med anslaget är inte att finansiera stadigvarande åtgärd utan skapa förutsättningar för verksamheten att ändra arbetssätt som i förlängningen ska finansieras av förvaltningen själv. Eftersom kommunstyrelsen redan tagit i anspråk 2 mnkr för det sociala projektet, Mobilt team, finns det vidare inte tillräckligt med anslag för att finansiera en förlängning av Resurs Burlöv. Socialnämndens beslut är dock inte att ansöka om anslag ur kommunstyrelsens sociala projektmedel, utan är ställd till kommunfullmäktige, och måste därför behandlas som en begäran om tilläggsanslag. Kommunledningskontoret menar att, om nämnden anser att projektet är angeläget att driva vidare men samtidigt inte har råd att finansiera det, ärendet bör lyftas i kommande budgetprocess. Kommunledningskontoret avstyrker därför nämndens ansökan. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå socialnämndens begäran om tilläggsanslag om 4,5 mnkr för förlängning av projektet Resurs Burlöv med två år.

19 BURLÖVS KOMMUN KS/2018: /3 Redogörelse för ärendet Bakgrund Enligt kommunens riktlinjer för sociala projekt, KS/2015:413, finns det möjlighet för kommunens verksamheter att söka medel från kommunens budget för sociala projektmedel. Anslagen från sociala projektmedel ska användas för sociala insatser i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kostnader i den kommunala verksamheten. Maximalt belopp som kan tilldelas ett socialt projekt är 2 mnkr per år under maximalt 3 år, under förutsättning att medel för sociala projekt öronmärkts av kommunfullmäktige i driftsbudgeten. Belopp motsvarande beviljat anslag samt den summa som enligt projektbeskrivningen förväntas bli den årliga besparingen när insatsen är genomförd, återförs till kommunfullmäktige genom att berörda nämnders budgetramar minskas. För 2019 har kommunfullmäktige öronmärkt 3,5 mnkr för innovations- och sociala projekt som nämnderna kan ansöka från. Utbildnings- och kulturnämnden samt socialnämnden har för åren blivit beviljade 2,0 mnkr per år för att inrätta ett Mobilt team med målsättningen att barn och unga i åldern 6 16 år som far illa hemma och i skolan ska ges ökade möjligheter att vara var i sin närmiljö. Ansökan Socialnämnden har ansökt hos kommunfullmäktige om godkännande av förlängning av projektet Resurs Burlöv med två år, till en kostnad om cirka 4,5 mnkr. Projektet har visat på goda resultat. En extern utvärdering kopplat till projektet visar på att fler än hälften av deltagarna i projektet blivit självförsörjande genom arbete eller utbildning samt haft en positiv personlig utveckling, vilket även påverkat hela familjen i en positiv riktning. Av den anledningen går det även att påvisa att projektet kan anses vara ett förebyggande barnavårdsarbete. Effekterna av projektets framgång har även bidragit till att sänka kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Projektets styrgrupp anser att det är av stor vikt att projektet ska finnas kvar inom kommunen och ansöker om att förlänga projekttiden i syfte att ta fram förslag på hur en implementering till ordinarie verksamhet kan se ut. Utvärdering I kommunens riktlinjer för sociala projektmedel anges att ett projekt högst kan tilldelas 2,0 mnkr per år i högst tre år. Eftersom projektet har tilldelats medel för tre år är möjligheterna, utifrån kommunens riktlinjer för sociala projektmedel, att få ytterligare medel begränsad. Syftet med anslaget är inte att finansiera stadigvarande åtgärd utan skapa förutsättningar för verksamheten att ändra arbetssätt som i förlängingen ska finansieras av förvaltningen själv. Risken är annars att kommunfullmäktiges anslag för sociala projektmedel förbrukas och andra sociala projekt blir lidande. Eftersom kommunstyrelsen redan tagit i anspråk 2 mnkr för det sociala projektet, Mobilt team, finns det vidare inte tillräckligt med anslag kvar för att finansiera en förlängning av Resurs Burlöv. Socialnämndens beslut är dock inte att ansöka om anslag ur kommunstyrelsens sociala projektmedel, utan är ställd till kommunfullmäktige, och måste därför behandlas som en begäran om tilläggsanslag. 19

20 BURLÖVS KOMMUN KS/2018: /3 Kommunledningskontoret menar att, om nämnden anser att projektet är angeläget att driva vidare men samtidigt inte har råd att finansiera det, ärendet bör lyftas i kommande budgetprocess. Kommunledningskontoret avstyrker därför nämndens ansökan. 20 Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Boris Blumenfeld Ekonomichef Ärendebilagor Tjänsteskrivelse Protokollsutdrag socialnämnden, Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Beslut i ärendet delges Socialnämnden

21 21

22 22

23 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER /Ärendebeteckning/- /Ärendeklasskod/ 1/7 23 Socialförvaltningen Handläggare: Lena Lundgren Telefon: E-post: Socialnämnden Ansökan om förlängning av projektet Resurs Burlöv Sammanfattning Resurs Burlöv är ett pågående 3 årigt projekt som nu är inne på år tre. Projektet har beviljats medel från kommunens sociala investeringsfond med 1.5 mkr per år. Dessutom finansieras projektet med minskat försörjningsstöd genom att färre personer är i behov av försörjningsstöd. Syftet är att anställa personer som uppbär försörjningsstöd i syfte att öka anställningsbarheten och minska bidragsberoendet i kommunen. Resultatet har varit positivt och många av deltagarna har efter avslutad projekttid erhållit någon form av anställning eller studier. Övriga har fått en planering via Arbetsförmedlingen. Socialförvaltningen har haft en extern utvärdering kopplad till projektet som visar på att resultatet förutom antal som har fått arbete mm har den personliga utvecklingen varit positiv. Det positiva påverkar hela familjen vilket innebär att även barnen påverkas positivt. Vi kan därför se att projektet även kan ses som ett förebyggande barnavårdsarbete. Utbildnings-och kulturförvaltningen ställer sig också bakom en förlängning och kan se att detta möjliggör att barn i större utsträckning kommer till våra förskolor. Projektet har uppfyllt delar av de uppsatta målen och de förväntade effekterna. Projektets styrgrupp anser att det är av stor vikt att projektet skall finnas kvar inom kommunen. För att få mer tid att ta fram förslag på hur en implementering till vår ordinarie verksamhet skall ske anser styrgruppen för Resurs Burlöv att det skulle vara viktigt att förlänga nuvarande projekt med ytterligare två år. Styrgruppen föreslår därför att en förlängning av projektet med ytterligare två år skulle kunna ge en möjlighet att planera en varaktig implementering av erfarenheterna från projektet resultat. Förslaget är att vi under förlängningen av projektet erbjuder anställning för upp till 15 individer under ett år. Lönekostnaderna beräknas uppgå till ca 4,5 miljoner kr per år. Lönestöd från Arbetsförmedlingen avgår från den summan och delfinansiering kan ske i form av minskad utbetalning av försörjningsstöd med ca kr per individ och månad. Vilket innebär ca kr per år. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

24 BURLÖVS KOMMUN /7 att godkänna ansökan om förlängning av projektet Resurs Burlöv med två år, enligt i ärendet redovisat förslag, samt att överlämna ärendet till kommunfullmäktige. 24

25 BURLÖVS KOMMUN /7 Redogörelse för ärendet Burlövs kommun har under många år haft hög arbetslöshet samt höga kostnader för försörjningsstöd. Kostnaderna har de senaste åren minskat och det är flera orsaker till minskningen. Dels minskad arbetslöshet och våra olika insatser i form av ordinarie verksamhet och våra projekt. Bland annat projektet Resurs Burlöv. Det finns behov av olika lösningar för att öka självförsörjningsgraden i kommunen. En framgångsfaktor för att öka självförsörjningsgraden är att befinna sig på arbetsmarknaden och därmed erhålla arbetslivserfarenhet. Med arbetslivserfarenhet kan fler skapa sig ett inträde på arbetsmarknaden. Med anledning av detta har olika alternativ undersökts för att utveckla kommunens arbetsmarknadsåtgärder för att uppnå målet att öka självförsörjningsgraden i kommunen. 25 I kommunens övergripande mål fram till 2018, för målområde Arbete och näringsliv anges att: År 2018 ska andelen sysselsatta vara i nivå med genomsnittet för Skåne eller högre Människor ska kunna försörja sig själva. Sysselsättning stärker individen och underlättar integrationen i samhället. Individens möjligheter att få ett arbete och goda livsvillkor ska öka. Vi ska öka insatserna för att skapa fler arbetstillfällen till våra kommuninvånare i Burlöv. Minska andelen personer med försörjningsstöd Utveckla och kvalitetssäkra de kommunala arbetsmarknadsåtgärderna/insatserna Stärka samarbetet med näringslivet och arbeta för att fler personalintensiva företag ska etablera sig i Burlöv Skapa förutsättningar för ett gott företagsklimat För att uppfylla kommunens mål avseende Arbete och näringsliv har socialnämnden brutit ner målet till: Stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Indikatorn är: Minska andelen invånare med försörjningsstöd Öka andelen sysselsatta i åldern år För att uppnå målet att öka självförsörjningsgraden fick vi möjlighet att skapa ett treårigt projekt, Resurs Burlöv. Projektet har genomförts i form av att kommunen anställer ett 20 individer under ett års tid. Detta avser individer som uppburit försörjningsstöd under en längre tid och som är långtidsarbetslösa. För att nå långsiktiga och hållbara resultat är det av stor vikt att projektet sker i nära samarbete med andra aktörer. Samarbetet/samverkan har därför skett både internt i kommunen och externt med arbetsförmedlingen.

26 BURLÖVS KOMMUN /7 Målgrupp Den aktuella målgruppen är individer som är i arbetsför ålder som under längre tid varit arbetslösa och uppburit försörjningsstöd en längre tid. Mål Målsättningen med projektet är att ge individer ökad möjlighet till självförsörjning och som innebär minskade kostnader för kommunens utbetalning av försörjningsstöd. Effekter Förutom de ekonomiska effekter som projektet kan ge på sikt, skall det innebära kvalitativa effekter. En målsättning är att individer ges egenmakt och att de ska känna sig delaktiga i samhället. Ytterligare effekter som projektet kan ge för individerna och familjen är: Bättre levnadsvillkor för barnen Förbättrat språk Yrkeskunnande Ökad hälsa och bättre livskvalitet Ökad glädje Förbättrad privatekonomi Ökad trygghet Ovanstående effekter medför inte bara en vinst för familjen utan även för olika samhällssektorer på lång sikt. Resultat från andra projekt med liknande inriktning har visat på dels ekonomiska effekter samt kvalitativa effekter enligt ovan. Det som särskilt har lyfts fram är de positiva effekterna för barn i familjer där föräldrarna får arbete och egen försörjning. Detta kan därför även ses som förebyggande arbete. Genomförande Planeringen är att 20 individer erbjuds en ettårig anställning inom kommunens olika förvaltningar under tiden projektet varar. Det innebär att under det treåriga projektet kommer ca 60 personer att få anställning i kommunens regi. Om förlängning av projektet genomförs föreslår vi att upp till 15 personer per år skall erbjudas anställning. Det skulle innebära att ytterligare ca 30 individer kan få en ettårig anställning under förlängningstiden. De individer som erbjuds åtgärden ansöker om en plats och matchas sedan mot de framtagna arbetsplatserna inom kommunen. Efter matchning görs en intervju av arbetsgivaren. Anställningen påbörjas i form av en arbetsträning som pågår under ca en månad utifrån individuellt behov. 26

27 BURLÖVS KOMMUN /7 Enheten för Arbete och försörjning kommer att vara anställande enhet och ha arbetsgivaransvaret. Aktuella arbetsuppgifter/arbeten som ska utföras kommer att tas fram av ansvarig chef på arbetsplatsen, som också utser handledare. Ekonomisk ersättning för handledare på arbetsplatsen utgår inte. De arbeten som erbjuds ska bestå av arbetsuppgifter som ligger utanför den ordinarie verksamheten och som annars inte skulle bli utförda. En dialog har genomförts med de fackliga organisationerna. Arbetsförmedlingen kommer under hela åtgärden att medverka i individens långsiktiga planering för att öka förutsättningarna för inträde på den reguljära arbetsmarknaden. Planeringen efter 12 månaders anställning kan för individen innebära anställning, studier eller deltagande i arbetsmarknadsutbildning. Personal För att genomföra projektet har en personal i form av en samordnare anställts i projektet. Fram tills nu har den tjänsten finansierats med Finsam medel. Samordnarens uppgift är att anordna arbetsplatser inom kommunens förvaltningar, hålla i information och utbildningar för de som ska anställas samt fungera som ett stöd till handledarna på arbetsplatserna. Samordnaren ansvarar för individuella uppföljningar och skall vara kontaktperson gentemot chefer, handledare och de visstidsanställda i projektet. Tid Projektet har pågått sedan, Det är av stor vikt att ett projekt får ges möjlighet att visa på önskat resultat. Det är därför viktigt att projektet varar i tre år. Under projekttiden innebär det att sammanlagt 60 individer kan få möjlighet till anställning. Kostnader Nedanstående kostnader var de som uppgavs vid det ursprungliga ansökningstillfället. Kostnaderna är beräknande på anställning av 20 individer per år under 3 år dvs sammanlagt 60 individer. Nedanstående kostnader är beräknande utan ev anställningsstöd från arbetsförmedlingen. Kostnaderna är beräknade utifrån en lön på kr per månad och individ samt sociala avgifter. 27 Aktivitet Samordnare Kostnad x 3 år = 1,5 milj Anställning av 20 individer per år * Bruttolönekostnad per individ uppgår till x 20 st = (5,8 milj) x 3 år = (17.6 milj) Övriga kostnader, resor, utbildning mm x 3 år =

28 BURLÖVS KOMMUN /7 28 Sammanlagda kostnader för ett år ( 6,4 milj) Sammanlagda kostnader för tre år ( 19,2 milj) *de individer som blir anställda av projektet och som har möjlighet till anställningsstöd i någon form via arbetsförmedlingen kommer att erhålla detta. I nuläget är det svårt att uppge en siffra då stödet ges individuellt. Förvaltningen räknar med att bruttolönekostanden kommer att minska med anledning av detta. Förslaget är att förvaltningen under förlängningen av projektet på två år erbjuder anställning för upp till 15 individer under ett år. Lönekostnaderna beräknas uppgå till ca 4,5 miljoner kr per år. Lönestöd från Arbetsförmedlingen avgår från den summan och delfinansiering kan ske i form av minskad utbetalning av försörjningsstöd med ca kr per individ och månad. Det innebär ca kr per år och individ. Förväntad ekonomisk effekt Förväntat ekonomiskt resultat är minskat försörjningsstöd med ca kr per individ och månad. Detta kan innebära en minskad kostnad för försörjningsstöd med ca 2.4 miljoner kronor per år. Effekten förväntas under två år då anställningen kvalificeras till A-kassa ersättning. Effekten blir långvarig om individen erhåller arbete efter avslutat projekt. Anställningen skulle förutom att individen kommer i självförsörjning istället för försörjningsstöd även generera skatteintäkter. Uppföljning En uppföljning av projektet sker med extern utvärderare. Slutrapporten kommer att presenteras efter tre år. Aktuell situation Resurs Burlöv startade inte enligt vår ursprungliga tidsplan pga försening av erforderliga beslut om medel. Det innebar att starten blev försenas med drygt ett halvår. Utifrån det urspungliga beslutet skall projektet avslutas i juni Projektet har visat på fina resultat avseende måluppfyllelse. Under första året har 13 deltagare av 20 gått vidare till anställning eller studier. De röster som vi tagit del av tyder också på att övriga önskade effekter på det mer personliga planet har varit positiva. Vi har också under den aktuella perioden minskat våra kostnader för försörjningsstödet och har kunnat återbetala de medel som beviljats från kommunens Sociala Investeringsfond med 1,5 miljon kr per år. Detta tyder på att projektet delvis har uppfyllt mål och förväntade effekter. Projektets styrgrupp anser att det är av stor vikt att projektet skall finnas kvar inom kommunen. För att få mer tid att ta fram förslag på hur en implementering till vår ordinarie verk-

29 BURLÖVS KOMMUN /7 samhet anser styrgruppen att det skulle vara värdefullt att förlänga nuvarande projekt med ytterligare två år. 29 Förvaltningen föreslår därför att en förlängning av projektet med ytterligare två år skulle kunna ge en möjlighet att planera en varaktig implementering av erfarenheterna från projektet resultat. Förslaget är att kommunen under förlängningen av projektet erbjuder anställning för upp till 15 individer under ett år. Lars Wästberg Socialchef Lena Lundgren Avdelningschef individ- och familjeomsorg Handläggare Vid handläggning av ärendet har även enhetschef Monika Amaral deltagit.

30 BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS-arbetsutskott Sammanträdesdatum KS/2013: Tecknande av tilläggsavtal till Partneringavtal, Fas 1 4 ny badanläggning i Burlövs kommun Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 19 september 2011, 100, att påbörja planering för att uppföra ett nytt bad i kommunen. Fullmäktige anslog den 21 oktober 2013, 88, 400 tkr till tekniska nämnden för upphandling av strategisk partner inför upphandling av ny badanläggning. Den 27 maj/3 juni 2015 tecknade kommunen och NCC Construction Sverige AB Partneringavtal, fas 1 4 Ny badanläggning, totalentreprenad med partnering, daterat den 26 maj Fullmäktige fastställde funktionsprogram för nytt bad den 27 mars 2017, 23, och uppdrog åt kommunstyrelsen att genomföra fas 2 och 3 av projektet i enlighet med partneringavtalet. Kommunstyrelsen beviljades anslag om högst 27 mnkr för ändamålet. Från kommunledningskontoret föreligger förslag att teckna Tilläggsavtal till partneringavtalet, avseende sammanslagning av fas 3 och fas 4 till ny fas 3. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna Tilläggsavtal till Partneringavtal, Fas 1 4 Ny badanläggning, totalentreprenad med partnering daterat avseende Sammanslagning av Fas 3 och Fas 4 till ny Fas 3, enligt i ärendet redovisat förslag. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

31 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2013: /2 31 Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Tecknande av tilläggsavtal till Partneringavtal, Fas 1 4 ny badanläggning i Burlövs kommun Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 19 september 2011, 100, att påbörja planering för att uppföra ett nytt bad i kommunen. Fullmäktige anslog den 21 oktober 2013, 88, 400 tkr till tekniska nämnden för upphandling av strategisk partner inför upphandling av ny badanläggning. Den 27 maj/3 juni 2015 tecknade kommunen och NCC Construction Sverige AB Partneringavtal, fas 1 4 Ny badanläggning, totalentreprenad med partnering, daterat den 26 maj Fullmäktige fastställde funktionsprogram för nytt bad den 27 mars 2017, 23, och uppdrog åt kommunstyrelsen att genomföra fas 2 och 3 av projektet i enlighet med partneringavtalet. Kommunstyrelsen beviljades anslag om högst 27 mnkr för ändamålet. Från kommunledningskontoret föreligger förslag att teckna Tilläggsavtal till partneringavtalet, avseende sammanslagning av fas 3 och fas 4 till ny fas 3. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Tilläggsavtal till Partneringavtal, Fas 1 4 Ny badanläggning, totalentreprenad med partnering daterat avseende Sammanslagning av Fas 3 och Fas 4 till ny Fas 3, enligt i ärendet redovisat förslag.

32 BURLÖVS KOMMUN KS/2013: /2 Redogörelse för ärendet Burlövs kommun och NCC har fört diskussioner angående möjligheten och lämpligheten av en sammanslagning av Fas 3 Bygghandlingsprojektering och Fas 4 Byggproduktion till en ny fas benämnd Fas 3 Bygghandlingsprojektering och byggproduktion. Syftet är att sammanslagningen ska leda till ett effektivare genomförande av projektet, i synnerhet avseende tid och kostnad. Från kommunledningskontoret föreligger förslag till tilläggsavtal till det ursprungliga partneringavtalet, i syfte att göra den föreslagna sammanslagningen. Enligt partneringavtalet ska avvikelser i förhållande till beslutat projektförslag eller budget godkännas av kommunstyrelsen. 32 Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef Handläggare Vid handläggning av ärendet har även kultur- och fritidschef Jane Andersson deltagit. Ärendebilagor Tjänsteskrivelse Förslag till Tilläggsavtal till Partneringavtal, Fas 1-4 Ny badanläggning, totalentreprenad med partnering daterat avseende Sammanslagning av Fas 3 och Fas 4 till ny Fas 3 Beslut i ärendet delges Utbildnings- och kulturnämnden Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Kommunledningskontoret, fastighetsavdelningen

33 Mellan 33 Burlövs kommun, org.nr (nedan beställaren ) och NCC Construction Sverige AB, org.nr (nedan leverantören ) har tecknats följande Tilläggsavtal till Partneringavtal, Fas 1-4 Ny badanläggning, totalentreprenad med partnering daterat avseende Sammanslagning av Fas 3 och Fas 4 till ny Fas 3 1 Bakgrund 1.1 Mellan parterna har i maj 2015 träffats PARTNERINGAVTAL, FAS 1-4 NY BADANLÄGGNING, TOTALENTREPRENAD MED PARTNERING (nedan partneringavtalet ). 1.2 Mellan parterna har förts diskussioner angående möjligheten och lämpligheten av en sammanslagning av Fas 3 Bygghandlingsprojektering och Fas 4 Byggproduktion till en ny fas benämnd Fas 3 Bygghandlingsprojektering och byggproduktion. Det är parternas intention och övertygelse att sammanslagningen ska leda till ett effektivare genomförande av projektet och då särskilt avseende tid och kostnad. 1.3 För det fall beställaren beslutar att inleda och genomföra Fas 3 Bygghandlingsprojektering och byggproduktion ska särskilt avtal avseende totalentreprenad med ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR TOTALENTREPRENAD, ABT 06 som grund tecknas mellan parterna inför genomförandet. 2 Avtalets syfte och förutsättningar 2.1 Detta tilläggsavtal reglerar sammanslagningen av fas 3 och fas 4 till ny fas 3 inklusive vilka arbeten som berörs av sammanslagningen av fas 3 och fas 4, ersättningsform för berörda arbeten tider för genomförande av berörda arbeten samt övriga frågeställningar som av parterna bedöms uppkomma i samband med sammanslagning av tidigare fas 3 och fas 4 till ny fas Förutsättningarna för detta tilläggsavtal framgår av partneringavtalet med tidigare överenskomna ändringar och tillägg. Detta tilläggsavtal ska anses utgöra en integrerad del av partneringavtalet. 1

34 2.3 För berörda arbeten gäller villkoren i partneringavtalet med de tillägg och ändringar som anges i detta tilläggsavtal. För övriga, ej berörda arbeten gäller villkoren i partneringavtalet oförändrade Vid motstridighet mellan detta tilläggsavtal och partneringavtalet gäller uppgifterna i tilläggsavtalet om inte omständigheterna föranleder annat. 3 Tider 3.1 Detta tilläggsavtal innebär i sig ingen förändring av i partneringavtalet överenskomna tider. 3.2 Oaktat vad som ovan anges ska följande gälla beträffande avtalstid och tider för genomförande av berörda arbeten Med ändring av vad som anges i partneringavtalet, moment 2. Avtalstid gäller att avtalstiden förlängs med två (2) år till åtta (8) år efter undertecknandet vilket innebär att partneringavtalet gäller till och med maj Tidplan för berörda arbeten framgår av Bilaga 1, Preliminär projektplan Burlövsbadet daterad Projektets omfattning och uppdelning i beslutsfaser 4.1 I partneringavtalet angivna Fas 3 Bygghandlingsprojektering och Fas 4 Byggproduktion utgår och ersätts med en ny fas benämnd Fas 3 Bygghandlingsprojektering och byggproduktion (ny fas 3). 4.2 Detta tilläggsavtal berör samtliga arbeten i fas 3 och fas 4 i sin helhet såsom dessa framgår av partneringavtalet. Samtliga arbeten beskrivna i partneringavtalet avseende fas 3 och fas 4 ingår i nya fas Som en följd av vad som anges ska följande gälla. 4.3 Text i partneringavtalet moment 7 Projektets omfattning och uppdelning i beslutsfaser ändras enligt följande Andra punktsatsen avseende fas 2 kompletteras med följande text som sista mening. Under fas 2 upprättar parterna gemensamt kompletterande administrativa föreskrifter för fas 3 med ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR TOTALENTREPRENAD, ABT 06 som grund Hela texten efter andra punktsatsen avseende fas 2 utgår och ersätts med följande text. Det av parterna i fas 2 gemensamt upprättade projektförslaget och fastställda projektbudgeteten ska godkännas av kommunfullmäktige innan fas 3 påbörjas. 2

35 Fas 3: Bygghandlingsprojektering och byggproduktion. Om beställaren bedömer att det finns förutsättningar för att uppnå de gemensamt formulerade projektmålen, samt att erforderliga tillstånd inhämtats och beslut fattats, sker beställning av genomförande av fas 3. Nedlagda självkostnader under fas 1 och fas 2 läggs in i projektbudgetens rörliga del innan avtal om genomförande av fas 3 tecknas. Baserat på systemhandlingen med tillhörande kostnadsberäkning genomförs i fas 3 bygghandlingsprojektering och byggproduktion. Leverantören leder och optimerar projekteringen och byggproduktionen i nära samarbete med beställaren och valda deltagare. 35 Eventuella avvikelser i förhållande till beslutat projektförslag och/eller projektbudget ska godkännas av kommunstyrelsen. 5 Projektets genomförande 5.1 Samtlig text i partneringavtalet moment 8 Projektets genomförande från och med rubrik Fas3. Upprättande av bygghandlingar utgår och ersätts med följande text. Fas 3 Bygghandlingsprojektering och byggproduktion Följande ska genomföras: Optimering av lösningar från systemhandling. Detaljprojektering till bygghandling. Framtagande av BIM-modeller. Ta in offerter från fler UE/leverantörer. Upprättande av produktionskalkyl. Upprättande av produktionstidplan. Uppdatering och avstämning av Risk & Möjlighets analys. Produktionsplanering. Inköp. Produktion. Kontroller. Avstämning tidplan. Ekonomiavstämning. Uppdatering och avstämning Risk & Möjlighets analys. Arbetssätt/verktyg NCC Projektstudio Workshop Studiebesök Projektportal/PDSdokumenthantering VDC/BIM E-analys Inköpsportalen 3

36 MAP-kalkyl NCC Projektplanering 36 Följande personer från NCC kommer i huvudsak arbeta i Fas 3 Projektchef Projekteringsledare Teknisk specialist bad Installationssamordnare Platschef Kalkylator Inköpare Entreprenadingenjör 6 Ekonomi 6.1 Sista stycket i partneringavtalet moment 9 Ersättning utgår i sin helhet och ersätts med följande text. Ersättning för fas 1 funktionsbeskrivning och fas 2 systemhandlingsprojektering sker med löpande räkning enligt självkostnadsprincipen utifrån en av parterna gemensamt framtagen budget. Ersättning för fas 3 bygghandlingsprojektering och byggproduktion sker med löpande räkning mot en av parterna gemensamt framtagen och överenskommen projektbudget uppdelad i en fast och rörlig del. Leverantörens sammanlagda procentsats enligt ovan utgör entreprenadens fasta ersättningsdel som låses till en summa i kronor i samband med tecknandet av avtal om totalentreprenad för genomförande av fas 3. Den rörliga delen ersätts enligt självkostnadsprincipen med nettobetalning för nedlagda kostnader. 7 Avslut av samarbete 7.1 Första stycket i moment 10. Avslut av samarbete utgår och ersätts med följande stycke. Om det under någon av faserna 1 eller 2 framgår att det finns anledning att ifrågasätta fortsatt genomförande, har beställaren rätt att avbryta samarbetet/projektet, efter att pågående fas avslutats. 8 Övriga villkor 8.1 Detta tilläggsavtal träder i kraft när det undertecknats av båda parter. 4

37 8.2 Tillägg till och ändringar av detta tilläggsavtal skall för att bli gällande mellan parterna vara skriftliga och undertecknade av båda parter Tvist med anledning av detta tilläggsavtal skall avgöras i enlighet med vad som anges i partneringavtalet. 8.4 Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka parterna tagit vardera ett. Beställare Burlövs kommun Datum: Leverantör NCC Construction Sverige AB Datum: Katja Larsson Kommunstyrelsens ordförande Namn Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Magnus Jarebrant Affärschef Bilagor Bilaga 1, Preliminär projektplan Burlövsbadet daterad

38 BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS-arbetsutskott Sammanträdesdatum KS/2018: Godkännande av borgensåtagande avseende Simklubben Sydsim Sammanfattning Utbildnings- och kulturnämnden hemställer den 17 oktober 2018, 72, hos kommunfullmäktige om att bevilja kommunal borgen om högst 200 tkr i högst två år till Simklubben Sydsim. Simklubben Sydsim är i en svår ekonomisk situation och har vänt sig till kommunen om möjligheten att erhålla kommunal borgen för en checkräkningskredit. Föreningen har, efter att den ekonomiska situationen blev känd, vidtagit åtgärder i syfte att förbättra ekonomin i föreningen. Bland annat har styrelsen tagit beslut om att öka medlemsavgiften, genomföra billigare träningsläger, hämta hem löne- och bokföringsadministrationen samt sagt upp personal för att komma till rätta med den ekonomiska situationen. Utbildnings- och kulturnämnden anser att åtgärderna är rimliga för att komma till rätta med den ekonomiska situationen i föreningen och föreslår att kommunfullmäktige beviljar ett borgensåtagande för högst 200 tkr i högst två år. Kommunledningskontoret tillstyrker nämndens framställan och föreslår kommunfullmäktige att bevilja borgen i enlighet med förslaget. Förslag Lars Johnson (M) föreslår att föreningens ekonomi ska följas upp var tredje månad, samt att utbildningsoch kulturnämnden utser en person som medges insynsrätt i styrelsens arbete. Ordförande finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med Lars Johnsons förslag. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att, under förutsättning att föreningen under den period som borgensåtagandet avser medger insynsrätt i styrelsens arbete åt person som utbildnings- och kulturnämnden utser samt delger kommunstyrelsen ekonomiska rapporter fyra gånger per år under samma period, teckna borgen såsom för egen skuld intill belopp av 200 tkr i högst två år, dock längst till och med den 31 december 2020, till Simklubben Sydsim för tecknande av checkkredit. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

39 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2018: /2 39 Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Godkännande av borgensåtagande avseende Simklubben Sydsim Sammanfattning Utbildnings- och kulturnämnden hemställer den 17 oktober 2018, 72, hos kommunfullmäktige om att bevilja kommunal borgen om högst 200 tkr i högst två år till Simklubben Sydsim. Simklubben Sydsim är i en svår ekonomisk situation och har vänt sig till kommunen om möjligheten att erhålla kommunal borgen för en checkräkningskredit. Föreningen har, efter att den ekonomiska situationen blev känd, vidtagit åtgärder i syfte att förbättra ekonomin i föreningen. Bland annat har styrelsen tagit beslut om att öka medlemsavgiften, genomföra billigare träningsläger, hämta hem löne- och bokföringsadministrationen samt sagt upp personal för att komma till rätta med den ekonomiska situationen. Utbildnings- och kulturnämnden anser att åtgärderna är rimliga för att komma till rätta med den ekonomiska situationen i föreningen och föreslår att kommunfullmäktige beviljar ett borgensåtagande för högst 200 tkr i högst två år. Kommunledningskontoret tillstyrker nämndens framställan och föreslår kommunfullmäktige att bevilja borgen i enlighet med förslaget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att teckna borgen såsom för egen skuld intill belopp av 200 tkr i högst två år, dock längst till och med den 31 december 2020, till Simklubben Sydsim för tecknande av checkkredit, samt att uppdra åt utbildnings- och kulturnämnden att redovisa nämndens begärda uppföljning i ärendet till kommunstyrelsen.

40 BURLÖVS KOMMUN KS/2018: /2 Redogörelse för ärendet Burlövs kommun saknar policy avseende för vem kommunen kan gå i borgen såsom för egen skuld. Kommunen har haft som praxis att inte gå i borgen för föreningar, med undantag för Stiftelsen Burlövs Tennishall. Anledningen till att kommunen har valt att frångå praxis har varit att föreningen äger sin anläggning själv. För att föreningen inte skulle missgynnas gentemot andra föreningar som inte äger sina lokaler har kommunen gått in som borgenär för att föreningen ska få lägre kapitalkostnader vid upptagande av lån. För närvarande uppgår kommunens borgensåtagande gentemot stiftelsen till 480 tkr. Simklubben Sydsim är i en svår ekonomisk situation och har vänt sig till kommunen om möjligheten att erhålla kommunal borgen för en checkräkningskredit. Föreningen har, efter att den ekonomiska situationen blev känd, vidtagit åtgärder i syfte att förbättra ekonomin i föreningen. Bland annat har styrelsen tagit beslut om att öka medlemsavgiften, genomföra billigare träningsläger, hämta hem löne- och bokföringsadministrationen samt sagt upp personal för att komma till rätta med den ekonomiska situationen. Utbildnings- och kulturnämnden anser att åtgärderna är rimliga för att komma till rätta med den ekonomiska situationen i föreningen och föreslår att kommunfullmäktige beviljar ett borgensåtagande för högst 200 tkr i högst två år. Kommunledningskontorets bedömning är att simklubbens åtgärder för att förbättra ekonomin är rimliga. Borgensåtagandet sträcker sig endast över en period om två år, och avser ett belopp om högst 200 tkr. Om klubben skulle gå i konkurs kan detta förväntas få effekter i form av minskade intäkter för Burlövsbadet och väsentligt sämre service till burlövsborna till dess att någon annan förening etableras. Mot bakgrund av detta föreslår kommunledningskontoret att föreningens framställan beviljas. 40 Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef Handläggare Vid handläggning av ärendet har även ekonomichef Boris Blumenfeld deltagit. Ärendebilagor Tjänsteskrivelse Utbildnings- och kulturnämndens framställan Protokollsutdrag UKN , 72 Beslut i ärendet delges Utbildnings- och kulturnämnden Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen

41 FRAMSTÄLLAN DATUM DIARIENUMMER UKN/2018: /1 41 Utbildnings- och kulturnämnden Kommunfullmäktige Ansökan om borgen från Simklubben Sydsim Simklubben Sydsim är i en svår ekonomisk situation och har därför vänt sig till kommunen om möjligheten att erhålla kommunal borgen för en checkräkningskredit. Föreningen har vid flera tillfällen träffat förvaltningschef för utbildnings- och kulturförvaltningen och kultur- och fritidschef för att få hjälp att genomlysa sin situation. Föreningen har även träffat kommunens ekonomichef för en genomgång av såväl tidigare års resultat, likviditetsbudget och resultatbudget för åren 2019 och Föreningen menar att badets kondition har medfört mindre simgrupper och färre tävlingar vilket resulterat i minskade intäkter. Föreningen har, efter att den ekonomiska situationen blev känd, vidtagit åtgärder i syfte att förbättra ekonomin i föreningen. Bland annat har styrelsen tagit beslut om att öka medlemsavgiften, genomföra billigare träningsläger, hämta hem löne- och bokföringsadministrationen samt sagt upp personal för att komma till rätta med den ekonomiska situationen. Utbildnings- och kulturnämnden anser att åtgärderna är rimliga för att komma till rätta med den ekonomiska situationen i föreningen och föreslår att kommunfullmäktige beviljar ett borgensåtagande för maximalt kronor i maximalt två år. På Utbildnings- och kulturnämndens vägnar Bengt Åström Ordförande Mats Jönsson Förvaltningschef

42 BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildnings- och kulturnämnden Sammanträdesdatum Sida 9 (30) 42 UKN/2018:61 72 Ansökan om borgen från Simklubben Sydsim Sammanfattning Simklubben Sydsim är i en svår ekonomisk situation och har därför vänt sig till kommunen om möjligheten att erhålla kommunal borgen för en checkräkningskredit. Föreningen har vid flera tillfällen träffat förvaltningschef för utbildnings- och kulturförvaltningen och kultur- och fritidschef för att få hjälp att genomlysa sin situation. Föreningen har även träffat kommunens ekonomichef för en genomgång av såväl tidigare års resultat, likviditetsbudget och resultatbudget för åren 2019 och Föreningen menar att badets kondition har medfört mindre simgrupper och färre tävlingar vilket resulterat i minskade intäkter. Föreningen har, efter att den ekonomiska situationen blev känd, vidtagit åtgärder i syfte att förbättra ekonomin i föreningen. Bland annat har styrelsen tagit beslut om att öka medlemsavgiften, genomföra billigare träningsläger, hämta hem löne- och bokföringsadministrationen samt sagt upp personal för att komma till rätta med den ekonomiska situationen. Utbildnings- och kulturnämnden anser att åtgärderna är rimliga för att komma till rätta med den ekonomiska situationen i föreningen och föreslår att kommunfullmäktige beviljar ett borgensåtagande för maximalt kronor i maximalt två år. Barn- och utbildningsutskottets behandling av ärendet Förvaltningens komplettering av ärendet Förvaltningen kompletterar förslaget till beslut med följande attsats: att ge förvaltningen i uppdrag att efter ett år göra en uppföljning av föreningens ekonomi. Utskottets förslag till beslut Utbildnings- och kulturnämnden beslutar att avge framställan till kommunfullmäktige enligt i ärendet redovisat förslag. att ge förvaltningen i uppdrag att efter ett år göra en uppföljning av föreningens ekonomi. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

43 BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildnings- och kulturnämnden Sammanträdesdatum Sida 10 (30) Utbildnings- och kulturnämndens behandling av ärendet 43 Beslut Utbildnings- och kulturnämnden beslutar att avge framställan till kommunfullmäktige enligt i ärendet redovisat förslag. att ge förvaltningen i uppdrag att efter ett år göra en uppföljning av föreningens ekonomi. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

44 BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS-arbetsutskott Sammanträdesdatum KS/2018: Delårsrapport Räddningstjänsten Syd Sammanfattning Räddningstjänsten Syd konstaterar i sin delårsrapport 2 för år 2018 att olyckorna under årets första åtta månader fortsatt att öka. Ökningen avseende brand i bostad kan delvis hänföras till ett nytt klassificeringssystem, men man ser också faktiska ökningar av bränder utomhus och bränder i skolor. Även antalet drunkningstillbud har ökat till följd av en lång och varm sommar. Däremot är antalet trafikolyckor relativt oförändrat, vilket avviker från trenden på ett nationellt plan. Vidare konstateras en upphämtning när det gäller tillsyn och tillståndshantering, där räddningstjänsten tidigare år haft svårt att uppnå målen. Upphämtningen är enligt räddningstjänsten en effekt av omorganisation, prioriteringar och hårt arbete. Det sammanlagda ekonomiska resultatet för årets första åtta månader uppgår till ett överskott på ca 1 mnkr. Helårsprognosen pekar på ett underskott på 4,2 mnkr jämfört med ett budgeterat underskott på 4,4 mnkr. Sammanfattningsvis konstaterar räddningstjänsten att man står inför stora utmaningar, framför allt ekonomiskt, men att de förändringar och satsningar som hittills gjorts redan börjar ge resultat. Kommunledningskontoret vill uppmärksamma kommunstyrelsen och kommunfullmäktige på det negativa ekonomiska utfallet och prognosen för 2018 i syfte att Räddningstjänsten Syd har verksamhet och ekonomi i balans under Samverkanslösningar med andra räddningstjänster och nya medlemmar kan vara en del av en sådan långsiktig lösning. Kommunfullmäktige föreslås lägga delårsrapport 2 för 2018 från Räddningstjänsten Syd till handlingarna. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

45 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2018: /2 45 Kommunledningskontoret Handläggare: Rickard Brinck Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Delårsrapport , Räddningstjänsten Syd Sammanfattning Räddningstjänsten Syd konstaterar i sin delårsrapport 2 för år 2018 att olyckorna under årets första åtta månader fortsatt att öka. Ökningen avseende brand i bostad kan delvis hänföras till ett nytt klassificeringssystem, men man ser också faktiska ökningar av bränder utomhus och bränder i skolor. Även antalet drunkningstillbud har ökat till följd av en lång och varm sommar. Däremot är antalet trafikolyckor relativt oförändrat, vilket avviker från trenden på ett nationellt plan. Vidare konstateras en upphämtning när det gäller tillsyn och tillståndshantering, där räddningstjänsten tidigare år haft svårt att uppnå målen. Upphämtningen är enligt räddningstjänsten en effekt av omorganisation, prioriteringar och hårt arbete. Det sammanlagda ekonomiska resultatet för årets första åtta månader uppgår till ett överskott på ca 1 mkr. Helårsprognosen pekar på ett underskott på 4,2 mkr jämfört med ett budgeterat underskott på 4,4 mkr. Sammanfattningsvis konstaterar räddningstjänsten att man står inför stora utmaningar, framför allt ekonomiskt, men att de förändringar och satsningar som hittills gjorts redan börjar ge resultat. Kommunledningskontoret vill uppmärksamma kommunstyrelsen och kommunfullmäktige på det negativa ekonomiska utfallet och prognosen för 2018 i syfte att Räddningstjänsten Syd har verksamhet och ekonomi i balans under Samverkanslösningar med andra räddningstjänster och nya medlemmar kan vara en del av en sådan långsiktig lösning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga delårsrapport 2 för 2018 från Räddningstjänsten Syd till handlingarna. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef

46 BURLÖVS KOMMUN KS/2018: /2 46 Ärendebilagor Delårsrapport , Räddningstjänsten Syd

47 47 Delårsrapport 2, januari augusti 2018 Övergripande uppföljning av verksamhet och ekonomi Ver 3.0 Fastställd av direktionen:

48 48 Inledning Efter åtta månader av 2018 kan vi konstatera att olyckorna fortsätter att öka. När det gäller brand i bostad kan ökningen delvis hänföras till nytt nationellt system för att klassificera olyckorna, men vi har också reella ökningar av bränder utomhus och av skolbränder. Även antalet drunkningstillbud ökade markant denna varma och långa sommar. Trafikolyckorna ligger däremot relativt oförändrade, vilket skiljer sig från den ökande trenden i landet som helhet. Glädjande nog ser vi en rejäl upphämtning av vår myndighetsutövning med tillsyn och tillståndshantering, där vi flera år i rad haft svårt att nå målen. Det är resultatet av både omorganisering, medvetna prioriteringar och, förstås, hårt arbetande medarbetare. Vi ligger nära målet avseende antalet tillsyner, och vi har vida överträffat målet med antalet tillstånd. Vi har också utfärdat betydligt fler förelägganden och vitesförelägganden än tidigare år. Antalet hembesök har gått ner, men till förmån för andra riktade informationsinsatser för riskgrupper. Målet är att 20% av våra informationsinsatser ska nå riskgrupper. Hittills i år har 35% av våra informationsinsatser riktats till sårbara och riskutsatta grupper, vilket visar att vi varit mer träffsäkra i prioriteringen av våra informationsinsatser. Det sammanlagda ekonomiska resultatet för årets första åtta månader uppgår till ett överskott på tkr. Helårsprognosen pekar på ett underskott på tkr jämfört med ett budgeterat underskott för 2018 på tkr. Värt att nämna är även den medarbetarenkät som genomfördes i juni för att mäta Hållbart medarbetarengagemang (HME) som visar på en betydande förbättring jämfört med föregående år avseende hur medarbetarna upplever bland annat delaktighet, ledarskap och trivsel. Jag konstaterar sammanfattningsvis att vi fortsatt står inför stora utmaningar, inte minst avseende ekonomin, men att de förändringar och satsningar vi hittills genomfört börjar bära frukt både på verksamhetens resultat och på klimatet i organisationen. Nu fortsätter vi oförtrutet att förbättra oss! Linda Kazmierczak förbundsdirektör 2 Delår

49 49 Förvaltningsberättelse Verksamhetsberättelse Under delåret har organisationen fortsatt sin resa framåt och i och med omorganisationen har många medarbetare landat i nya enheter och nya roller. Allt detta med syftet att skapa en effektiv och tydlig styrning av verksamheten och förbättra arbetsmiljön. En väsentlig del av organisationsförändringen har varit att internrekrytera första linjens chefer (grupp- och funktionschefer) för att få ett närmare och mer direkt ledarskap. Intresset för rollen visade sig bli stort och en lyckosam rekrytering har kunnat slutföras under våren. Räddningstjänsten Syd har under alla år arbetat med verksamhetssystemet Core. I början av året kom plötsligt beskedet att ägarna till Core sålt systemet till konkurrenten LPA som är ägare av ett liknade system med namnet Daedalos. LPA har därefter beslutat att lägga ner Core vid årsskiftet, vilket tvingar oss att byta system till Daedalos. Detta kommer att medföra stora kostnader och kräva mycket arbetstid under året, som vi inte hade räknat med i samband med verksamhetsplaneringen. Den 9 april hade Räddningstjänsten Syd besök av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, som bland annat ville få en djupare inblick i vårt socialt förebyggande arbete och höra hur vi hanterar insatssituationer med inslag av hot och våld. Under två timmar fick ministern flera föredragningar om för oss angelägna frågor, och fick träffa medarbetare från olika delar av verksamheten. Han träffade också våra brandambassadörer från Mosaikskolan i Malmö. Besöket avslutades i Skånes gemensamma ledningsfordon med en diskussion om framtida utmaningar. Förbundsdirektören lyfte bland annat de samverkansbrister vi upplever med polis och ambulans, och att hanteringen av tillstånd för drönare i vår verksamhet bör förenklas och framför allt likriktas över landet. Justitie- och inrikesministern återkom till Räddningstjänsten Syd den 18 augusti, denna gång till station Lund för att föra diskussioner med den tjänstgörande styrkan, förbundsdirektören och förbundets ordförande bland annat om erfarenheter efter sommarens bränder. Förbundet hade den 5 augusti också påhälsningar av EU- och handelsminister Ann Linde som besökte station Centrum för att orientera sig om vår verksamhet. Under april drabbades station Centrum i Malmö av en, troligen anlagd, brand i verksamhetsgaraget med resultatet att tvätt och skötsel av våra andningsskydd snabbt fick flyttas till andra lokaler. Omständigheter runt branden gjorde att vi vidtog ett antal säkerhetshöjande åtgärder. En ny riskanalys påbörjades omgående med fokus på både personsäkerhet och på verksamhetsrisker. Några dagar efter branden utsattes stationen också för ett inbrottsförsök. Riskanalysen som påbörjades efter branden har identifierat behov av omfattande åtgärder avseende vårt skalskydd och vissa åtgärder kring personsäkerhet i samband med viss myndighetsutövning. Flera av dessa åtgärder har genomförts. Förbundet har haft stort engagemang i samband med sommarens skogsbränder. Räddningstjänsten Syd har samordnat södra Sveriges insatser i Hälsingland. Totalt deltog cirka 170 personer från södra Sverige, varav ett 50-tal medarbetare från förbundet. Vi bemannade allt ifrån biträdande insatschef, lednings- och stabsarbete till personal ute i fält. Under hösten återstår en del arbete kring utvärdering och debitering av förbundets kostnader. Under vårvintern har dialog förts med medlemskommunerna om 2019 års medlemsavgift som ett underlag till kommande års rambudget för perioden Förbundet står fortsatt inför stora ekonomiska utmaningar med ökade kostnader för fordon, lokaler, utrustning och pensioner. Samtidigt ser medlemskommunerna generellt stora ekonomiska utmaningar bland annat i att antalet barn och äldre fortsätter att öka kraftigt samtidigt som prognoserna för skatteunderlaget pekar på minskad ökningstakt för skatteintäkterna. Medlemskommunerna har lämnat ett förslag till medlemsavgift som innebär att ett underskott uppkommer i relation till förbundets kostnader. Arbete pågår med att dels se över taxor och avgifter för att öka våra intäkter, och att dels se över våra kostnader för att långsiktigt skapa balans mellan ekonomi och verksamhet. Målet är att 2019 års budget ska vara balanserad. 3 Delår

50 50 Måluppfyllelse Effektmål och indikatorer Förändringar som påverkat vår inrapportering av operativa händelser Sedan 2016 har Sveriges räddningstjänster förändrat sin inrapportering till MSB, från insatsrapport till händelserapport, på begäran av MSB. Räddningstjänsten Syd gick över till den nya inrapporteringen i slutet av Detta har inneburit stora förändringar där vissa klassningar av händelser försvunnit och andra kommit till. Övergången har ställt till en del problem genom att viss information försvunnit, samt att vissa av måtten i delårsrapporten inte är helt jämförbara med föregående år. Effektmål 1 - Tryggheten vad avser olyckor ska kontinuerligt öka. Tryggheten ska öka. Tryggheten ska mätas i en nöjd kund-undersökning. Direktionen har fattat beslut om att genomföra undersökningen Med vår information ska individen känna ökad trygghet. Något värde för denna finns inte. När olyckan har hänt ska den drabbade känna trygghet. Detta är en indikator som varit svår att mäta eftersom ordet trygghet är subjektivt. Effektmål 2 - Antalet bränder och andra olyckor ska minska. Förebyggande inriktningar ska verka för att minska antalet olyckor, vilket är ett långsiktigt arbete. I delårsredovisningarna redovisas indikatorerna som faktiska tal, vid helår kommer denna redovisning utökas och andelen händelser per 1000 invånare kommer även presenteras. Tabell 1. I tabellen finns de händelser som Räddningstjänsten Syd varit på inom vårt geografiska område under perioden januari-augusti 2018 samt motsvarande period Indikatorerna redovisas i fet stil. ANTALET OLYCKOR TILL OLYCKOR Brand i byggnad Bostad Brand ej i byggnad Trafikolyckor Övriga olyckor Delsumma olyckor TILL ANDRA HÄNDELSER Automatlarm ej brand gas Övriga larm utan tillbud Sjukvårdslarm Övriga insatser Delsumma övriga insatser Händelser totalt Delår

51 Övrigt kring inriktningar för verksamheten 2018 Brand i bostad. Antalet registrerade bostadsbränder är högre under 2018 jämfört med Orsaken till den stora ökningen är inte fler bränder utan problematik vid inrapportering av händelser. Vi kommer att jobba systematiskt för att klassa om de felregistrerade händelserna samt arbeta vidare med inrapporteringen för att minimera felaktigheter. 51 Brand i skola, förskola och fritidsanläggningar. För andra året i rad kan vi konstatera att skolbränder i byggnad ökar. Flertalet av bränderna antas vara anlagda. Kommuner där skolbränderna är överrepresenterade är Lund och Malmö. Här samverkar vi med kommunerna samt Polisen för att minska antalet bränder och dess omfattning. Vattensäkerhet. Antalet drunkningstillbud har ökat under sommaren från 9 händelser 2017 till 23 händelser Ökningen ser vi är en följd av en lång och extrem värme där antalet bad-dagar och individer som sökt sig till ständerna har varit fler än tidigare år. Under sommaren har vi utfört vattensäkerhetsaktiviteter med målet att öka medvetenheten för hur man kan bada säkert. Trafiksäkerhet. Antalet trafikolyckor är relativt konstant under åren vilket skiljer sig från övriga Sverige som har en ökad trend. I nuläget identifierar vi olycksområden och förmedlar vår olycksinformation till berörda aktörer. Skadade och omkomna. Under året har vi åtta personer rapporterade omkomna i vårt inrapporteringssystem. Fem av dem är klassade till händelsetypen suicid, två till trafikolyckor och en till drunkning. Siffrorna för skadade och omkomna är inte jämförbara med tidigare år på grund av ny inrapportering. Numera måste personen vara konstaterad omkommen på olycksplats om personen ska klassas till omkommen i vårt system, tidigare uppdaterade vi statusen på personen när ny information kom in. Eftersom vi följer bostadsbränder extra noggrant vet vi att en person har omkommit till följd av brand. Effektmål 3 - Allas förmåga att förebygga och hantera olyckor ska öka. Vi vill att så många som möjligt ska kunna förebygga bränder och andra olyckor. När branden inträffar vill vi att individen ska kunna agera, antigen genom att släcka eller begränsa branden. Genom att hitta de grupper som vi utifrån vårt underlag kan se drabbas av bränder kan vi även rikta vår information dit den behövs. Öka kunskapen om brandskydd i organisationer och företag. Denna indikator ligger under ett av våra utvecklingsuppdrag och vi har inte underlag att mäta den. Brandens omfattning ska minska över tid. När vi gick över från insatsrapport till händelserapport ändrades insamlingen av data som berör denna indikator. Vi kan därför inte visa upp en likvärdig siffra. Vi ska nå riskgrupper och anpassa vårt budskap. Vi har informerat och utbildat nästan personer och 35% av dessa tillhör våra riskgrupper (barn och unga, unga vuxna, nyanlända, SFIstuderande samt äldre som bor kvar hemma). Vi når därmed målet för indikatorn som är att vi ska nå 20% med anpassad information. Myndighetsutövning. Vi når upp till 89% av antalet budgeterade tillsyner, se tabell 2, och 131% av antalet hanterade tillstånd. Vi har genomfört en internutbildning av handläggare både inom tillsyn och tillstånd för att skapa en robusthet i våra resurser. Tillsynerna görs mer riskbaserade, det vill säga vi gör tillsyn där vi ser störst behov av att göra tillsyn. Vår samverkan med andra myndigheter har också ökat under året, detta tillsammans med att vi gör riskbaserade tillsyner har medfört ett ökat antal vitesförelägganden, se tabell 2. Internutbildningen inom tillstånd har även skapat en 5 Delår

52 beredskap som var till stor nytta när antalet inkomna tillståndsärenden ökade från 64 under delår till 94 under motsvarande period i år. 52 Tabell 2. Tabellen ger en bild över antalet tillsyner och hur dessa sedan kan leda vidare till föreläggande, förbud samt vitesföreläggande. MYNDIGHETSUTÖVNING Planerad tillsyn LSO Planerad tillsyn LBE Tillsyn direkt Vitesförelägganden 15 1 Förelägganden Förbud 21 6 Utredningar och lärande. Antalet förundersökningar är något lägre än föregående år vilket är en medveten prioritering, se tabell 3. Flertalet av förundersökningarna i tabellen gäller bostadsbränder. Fördjupad information om bostadsbränder lämnas även in till en nationell databas hos MSB för att skapa ett kvalitativt lärande på såväl lokal som nationell nivå. Tabell 3. Här kan vi se antalet förundersökningar samt uppföljning av brand i bostad. Dessa områden genererar information som kan bidra till ett lärande inom bostadsbrandsområdet. Tillstånd inkomna ärenden Förundersökningar Uppföljning efter brand i bostad Effektmål 4 vi ska vara snabba och effektiva Följderna av inträffade olyckor ska minska genom snabba ingripanden och effektiva insatser. Vid en olycka ska personen själv kunna agera samt att vi ska vara snabba och effektiva. Vi ska vara snabbt framme på olycksplats. Den första indikatorn säger att vi ska vara på olycksplats vid 90% av olyckorna inom 10 minuter, vid Prio 1 olyckor. Under januari-augusti når vi fram till 86% (2017: 85%) av olyckorna inom 10 minuter. Vid en olycka ska vi vara effektiva. Denna indikator lyckas vi inte få fram i dagsläget. Vi jobbar med att få in siffran när vi byter ärendesystem. Annan person hanterar olyckan. För att begränsa olyckan är det viktigt att även någon annan än vi agerar och i tredje indikatorn för detta effektmål mäter vi på andras agerande. Målet till 2019 är att vid 45% av händelserna bör någon annan agera innan vi anländer. Under detta delår når denna siffra upp till 37% vilket är en ökning från 2017 då siffran var 32%. Övrigt kring inriktningar för verksamheten Vi kommer att fortsätta arbeta för en mer kvalitetssäkrad inrapportering av händelser samt arbeta för att få ut informationen från systemet för att kunna svara på indikatorerna. 6 Delår

53 Stödjande målområden Flertalet av de stödjande områdena är nu del av den löpande verksamheten vilket det inte var när vi gick in i denna handlingsprogramsperiod ( ). 53 Mångfald och jämställdhet Under perioden har Räddningstjänsten Syd beviljats medel från både statliga Vinnova samt Nordiska ministerrådet för satsningar inom mångfald- och jämställdhetsområdet. Det ena projektet drivs i samarbete med Lunds Tekniska Högskola och med Ett normkritiskt perspektiv på olyckor ska vi bli bättre på det olycksförebyggande arbetet. Det andra projektet är en nordisk konferens på temat mångfald och jämställdhet inom räddningstjänsten som går av stapeln den 6-7 november i Malmö. Initiativtagare är Räddningstjänsten Syd tillsammans med Frederiksborg (Danmark) och räddningstjänsten Rogaland (Norge). Under juni samlades vi först i Malmö och sedan i Lund för att tillsammans delta i Prideparaderna och stå upp för allas lika värde. Säkerhet Som ett led i de händelser som inträffade under våren på station Centrum har vi ökat vår säkerhet genom att tidigarelägga planerade åtgärder kopplat till skalskydd och personsäkerhet. Ledningsgruppen har tagit beslut om en strategi för fortsatt säkerhetsarbete uppdelat i olika nivåer där arbetet har påbörjats. Miljö Arbetet för att ta fram ett ramverk för En hållbar räddningstjänst pågår. Ett led i detta är att vi vill kvalitetssäkra våra beslut genom att använda en standardiserad beslutsmall. I beslutsmallen görs aktiva ställningstaganden kopplat till bland annat miljö, ekonomi, mål och strategier med mera för att se hur beslutet påverkar. Räddningstjänsten Syd har varit delaktiga i WinGuard som syftar till innovation i svensk räddningstjänst och där vi nu aktivt deltar inom området fossilfria brandbilar. Vi kommer även att söka medel för att få två fordon att bli RME certifierade i syfte att minska våra koldioxidutsläpp och beroende av fossila bränslen. Kvalitet Staben har i uppdrag att arbeta med ett ledningssystem där kvalitetssystemet kommer att ingå som en komponent. Under sommaren har strukturen för ledningssystemet tagits fram, med fokus på beslutsfattande. Under hösten påbörjas arbetet med att fylla ledningssystemet med innehåll. Kompetens Kompetenssystem. Arbetet med kompetenssystemet SABA pågår. Målet är att driftsätta systemet under första halvan av Delår

54 Hälsa och arbetsmiljö Medarbetarundersökning. Medarbetarenkäten för 2018 bygger på HME-frågor (Hållbart medarbetarengagemang) som är framtagna för den offentliga sektorn. Det kan konstateras att Räddningstjänsten Syds utfall visar på en betydande förbättring, där värdet totalt har ökat med 5 enheter från 66 till 71. En försiktig slutsats av detta är att de förändringar som pågår ger resultat. 54 CSK centrala skyddskommittén. Forumet för arbetsmiljö mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna präglas nu mer än någonsin av dialog. Det är fokus på förbundsövergripande frågor och utvecklingsområden. En systematisk uppföljning av frågor och utvecklingsuppdrag skapar ännu bättre förutsättningar för samverkan i arbetsmiljön. Arbetsmiljöanmälningar. Siffrorna i tabell 4 är de händelser som anmälts i RIA. Jämfört med samma period 2017 kan vi se en minskning av rapporterade olycksfall, dock finns tre inrapporterade färdolycksfall (olycka till och från arbetet). Inga anmälda arbetssjukdomar har rapporterats under året. Tabell 4. Denna tabell visar på de arbetsmiljöhändelser som rapporteras in i vårt rapporteringssystem RIA. ARBETSMILJÖHÄNDELSER Riskobservationer Tillbud Olycksfall Färdolycksfall 3 0 Arbetssjukdom 0 5 SUMMA Samtal- och avlastningsstöd SALT. Antalet SALT-samtal har dubblats till 12 (6) under året jämfört med Aktivt fokus har lagts på samtalen med syfte att skapa bättre förutsättningar för kamratstödet samt att kommunicera att det är en mycket viktig del av vårt arbete för att förebygga ohälsa. Kommunikation och varumärke Intern kommunikation. Efter organisationsförändringen har nya representanter utsetts till vår samordningsgrupp för arrangemang och vi ser fram emot att fortsätta utveckla våra budskap och kommunikationsaktiviteter i ett förnyat forum. En ny presentation om Räddningstjänsten Syd lanserades på intranätet under våren. Här finns bilder, fakta och stödanteckningar för att berätta om oss och vår verksamhet. Vi har också uppdaterade mallar på plats för brev, kortare dokument och längre uppdragsrapporter. Under senvåren har vi introducerat en samtyckesblankett för foto och film i enlighet med dataskyddsförordningen GDPR. Vi tittar nu på olika bildbanksverktyg för att kunna hantera foto/film på ett mer strukturerat sätt. Trygghetskommunikation. Skogsbränderna som rasat i sommar har inneburit omfattande räddningsinsatser där även Räddningstjänsten Syd hjälpt till. Intresset för händelseutvecklingen har varit stort och vi har kommunicerat löpande framförallt på intranätet. Flera medarbetare har även intervjuats av media. Under sommaren har vi figurerat i media även i andra sammanhang. Bland annat har det skrivits om vår ekonomi och om vår bemanning samt om en insatsutvärdering av två bostadsbränder. Ett snabbt ingripande har också uppmärksammats när en av våra deltidsbrandmän i Eslöv väcktes till ett larm om en villabrand på sin egen gata. 8 Delår

55 55 Medborgardialog är något som blir ännu mer aktuellt i samband med planeringen av vårt kommande handlingsprogram. Under Malmöfestivalen gick vår förbundsdirektör och direktionens ordförande ut på stan för att ställa frågor om räddningstjänstens roll i samhället. Arbetsgruppen som ska ta fram ett kommunikationskoncept inom trafiksäkerhet har kommit igång och det finns många idéer. Tanken är att vi redan under hösten ska kunna genomföra en del av konceptet som vi sedan kan bygga vidare på. Besöker du ett bibliotek i Eslöv, Kävlinge, Lund eller Burlöv kan du fortsatt hälsa på vårt risktroll som finns på bokmärkena som delas ut. Vi samarbetar nu även med Trafikkalendern för att nå skolelever i Burlöv, Lund och Malmö. Kommunikation till den enskilde och olika målgrupper. I maj deltog vi i den årliga nationella krisberedskapsveckan som handlar om att sprida kunskap om hur medborgarna ska förbereda sig för allvarliga samhällsstörningar. Sommaren bjöd på strålande sol och badväder lagom till vår kampanj om vatten- och grillsäkerhet. Distrikten har genomfört informationsaktiviteter på olika badplatser och vi har uppmuntrat allmänheten att göra vår sommarversion av risktestet genom digital annonsering i Sydsvenskan. Vårt varumärke och våra budskap har även spridits på solstift och nya solglasögon för barn. Devisen Grilla säkert kom lite på kant när den långvariga värmen ledde till extremt hög brandrisk och eldningsförbud. Eldningsförbudet som utfärdades för hela Skåne gällde tidvis även mot att grilla på egen tomt. Detta ledde till många frågor från allmänheten och vi har löpande uppdaterat vår information i samverkan med Länsstyrelsen och våra medlemskommuner. 9 Delår

56 Medarbetare Lönebildning. Årets löneöversyn löpte enligt tidplan och de sista lönerna utbetalades i juni månad. Den genomsnittliga löneökningen hamnade på 2,52%. Inga särskilda satsningar har gjorts förutom strukturella korrigeringar på individnivå. 56 Kompetensförsörjning, rekrytering och bemanning. GUL Gemensam Utveckling av Ledarskapet. I början av maj drog ledarskapsutvecklingen för alla våra chefer igång. Utvecklingsprogrammet handlar om att stärka både det gemensamma ledarskapet men också medarbetare i deras chefsroller. Upplägget är baserat på synsättet att vi framförallt lär från våra erfarenheter i konkreta och praktiska situationer. Utvecklingsprogrammet leds av förbundsdirektören, som själv håller i delar som rör ledarskapet och kulturen, och den riktning detta ska utvecklas i. Därtill utbildas cheferna i ekonomihantering, arbetsmiljö och samtalsmetodik för att stärka deras färdigheter att hålla i olika typer av samtal; rehab, konflikter, prestation, utveckling och svåra samtal. Rekrytering. Rekryteringsarbetet var omfattande under delår 1. För perioden från 1 maj till 31 augusti har det varit mindre aktivitet. Två brandingenjörer har rekryterats till tillsvidareanställningar och internt har medarbetare tagits ut för att gå en introduktion till larmbefälsrollen. Avgångar. Avgångar har under året varit betydligt färre än under motsvarande period För delår 2 är det fyra egna uppsägningar med anledning av pensionsavgångar, motsvarande siffra för 2017 var nio. 16 avgångar är av egen begäran, motsvarande siffra för samma period 2017 var 18. De flesta avgångarna av egen begäran är från deltidsorganisationen där 12 brandmän och styrkeledare har valt att sluta. Tabell 6. Här visas hur många som är anställda på Räddningstjänsten Syd. Förkortningar är bm: brandman; sl: styrkeledare; yb: yttre befäl; ib: inre befäl; lb: larmbefäl; gc: gruppchef. Inom parantesten är siffror från PERSONALEN I SIFFROR Kvinnor Män Totalt Dagtidspersonal (107) Operativ personal (bm, sl, yb, ib, lb, gc) (231) Räddningspersonal i beredskap (RIB) (121) Timavlönade (23) SUMMA SUMMA Sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron totalt sett har sjunkit jämfört med Sjukfrånvaron ligger fortfarande lågt jämfört med offentlig sektor generellt. Tabell 7. Sjukfrånvaron från delåret där siffran från 2017 finns med som referenssiffra. SJUKFRÅNVARO TOTALT Kvinnor 4,7 4,1 Män 3,5 4,3 Totalt 3,7 4,2 10 Delår

57 57 Ekonomi Allmänt om ekonomiskt resultat och årsprognos Verksamhetens resultat efter årets första åtta månader är ett överskott på tkr, vilket ska jämföras med budgeterat periodresultat med ett underskott på tkr, och detta ger en positiv avvikelse på tkr. Bidragande orsaker till den positiva avvikelsen är ett särskilt bidrag från Malmö stad till riktad tillsynsverksamhet inom satsningen Trygg Malmö för helåret 2018 på tkr. För perioden redovisas cirka tkr av dessa samt ett uttag på 500 tkr från en överskottsfond kopplat till förbundets pensionsförsäkring hos KPA Pension. Till detta kommer en del budgeterade kostnader som kommer att falla ut först senare i år. För år 2018 som helhet prognostiseras ett negativ resultat på tkr vilket ska ställas i relation till budgeterat underskott för året på tkr. Under hösten tillkommer ett antal tyngre budgeterade poster vilket ger en negativ årsprognos trots det positiva delårsresultatet. Vidare finns inarbetat i prognosen en preliminär skattning av merkostnader och intäkter för förbundets medverkan i skogsbränderna i norra Sverige, vilka båda satts till tkr. Beräkning och redovisning av balanskravsresultat Tabell 8. Tabellen visar på balanskravsresultatet. BALANSKRAVSUTREDNING (BELOPP TKR) Delår jan-aug Prognos 2018 Resultat enligt resultaträkningen Avgår reavinster BALANSKRAVSRESULTAT Balanskravsresultatet för perioden är positivt men prognosen för helåret är negativ. Detta innebär att förbundet inte lever upp till balanskravet. Dock beräknas Räddningstjänsten Syds egna kapital vid årsskiftet vara positivt inom beslutad nivå. Förbundets övriga ekonomiska mål för god ekonomisk hushållning bedöms kunna infrias. Investeringar Investeringsutgifterna uppgår under årets första åtta månader till tkr fördelat på program och licenser 135 tkr, räddningsutrustning 549 tkr, radio och kommunikation 726 tkr, övriga inventarier tkr, lokalrelaterade investeringar tkr och fordon tkr. Investeringsutgifterna för 2018 beräknas uppgå till cirka tkr vilket är inom ramen för total tillgänglig investeringsresurs för året på cirka tkr. En viss ökning och omprioritering av lokalrelaterade investeringar, kopplade till säkerhetshöjande åtgärder på förbundets brandstationer, ingår i prognosen. Placeringar och likviditet Förbundets pensionsmedel är placerade i värdepapper i överensstämmelse med beslutad policy. Den 31 augusti var totalt cirka 105 mnkr placerade fördelade på aktier 12 mnkr och obligationer och räntebevis 93 mnkr. Beräknad årsavkastning på värdepappersportföljen uppgår för närvarande till cirka 3,0%. För närvarande har förbundet ingen överskottslikviditet placerad kortfristigt på fasträntekonton då rådande marknadsräntor gör att avkastningen är marginell eller negativ. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter för årets första åtta månader uppgår till tkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse på tkr. Bidragande orsaker är redan nämnda bidrag till Trygg Malmö samt ökade intäkter för tillståndshantering, automatlarmsintäkter och försäljning av tjänster och 11 Delår

58 konferensarrangemang. Till detta kommer ersättning för utlägg och vissa personalkostnader relaterade till skogsbränderna för perioden beräknat till cirka 300 tkr. 58 Årsprognosen för verksamhetens intäkter hamnar på totalt tkr mot budgeterade tkr. På årsbasis följer avvikelserna i stort delårsresultatet där de större avvikelserna är ersättningar för utlägg och kostnader i samband med skogsbränderna med tkr, Trygg Malmö tkr, ökad försäljning av tjänster och konferensarrangemang med tkr. Personalkostnader De totala personalkostnaderna för perioden uppgår till tkr jämfört med budgeterade tkr. Ökade kostnader finns bland löner och ersättningar. Däremot minskar pensionskostnaderna i motsvarande grad. För 2018 som helhet prognostiseras personalkostnaderna till tkr jämfört med budgeterade tkr, vilket ger en negativ avvikelse på tkr. I avvikelsen ligger cirka tkr relaterade till personalkostnader i samband med skogsbränderna, vilka ska debiteras Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vidare finns ökade bemanningskostnader i samband med vägavstängningar samt omställning till ny organisation. Övriga driftkostnader Utfallet för övriga driftskostnader uppgår för åtta månader till totalt tkr jämfört med budgeterade tkr, vilket ger en positiv avvikelse på tkr. Generellt positiva avvikelser, vilket till stor del ligger i att en del kostnader kommer att falla ut senare under hösten. Viss ökning av fastighetskostnader är kopplat till halkbekämpning samt ökade bevakningskostnader. Helårsprognosen för övriga driftskostnader uppgår för 2018 till tkr jämfört med budgeterade tkr, vilket ger en negativ budgetavvikelse på tkr. På årsbasis är det främst köpta tjänster, försäkringskostnader för fordon och inom fastigheter bevakningskostnader, halkbekämpning samt reparationer som ökar. Inom utbildning och konferenser ökar kostnader för köpta konferenstjänster, vilka sedan täcks av intäkter från debitering av externa konferensdeltagare. Avskrivningar Utfallet för periodens avskrivningar är tkr mot budgeterade tkr vilket ger en positiv avvikelse på 369 tkr. Årsprognosen för avskrivningar är ett utfall på tkr jämfört med budgeterade tkr. Orsaken till avvikelsen ligger i något senarelagd färdigställandetid av vissa investeringar. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna uppgår totalt till tkr jämfört med budgeterade tkr, vilket ger en positiv avvikelse på 672 tkr. I avvikelsen ligger 500 tkr avseende tidigare nämnt uttag från överskottsfond relaterad till förbundets pensionsförsäkring och resterande beror på ökad avkastning på förbundets värdepappersportfölj. De finansiella kostnaderna uppgår till tkr mot budgeterade tkr, vilket ger en negativ avvikelse på 446 tkr. I avvikelsen ligger för perioden ökad räntekostnad på pensionsskulden samt ränteavgift på förbundets positiva behållning på transaktionskonton. För 2018 som helhet beräknas de finansiella intäkterna uppgå till tkr mot budgeterade tkr, vilket ger en positiv avvikelse på 573 tkr där 500 tkr utgör uttag från överskottsfond. De finansiella kostnaderna, där den uteslutande delen är posten för uppräkning av pensionsskulden, beräknas totalt uppgå till tkr mot budgeterade tkr. 12 Delår

59 Resultaträkning med prognos 59 Tertialuppföljning jan-aug 2018 Not Budget Budget Redovisat Avvikelse Redovisat Belopp tkr helår jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug 2017 Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter o tilläggsuppdrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finasiella kostnader Resultat före extraordinära poster Periodens resultat Helårsprognos Not Budget Prognos Avvikelse Belopp tkr helår helår helår Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter o tilläggsuppdrag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat Delår

60 60 Balansräkning Belopp tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital vid periodens början Periodens resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Delår

61 61 Kassaflödesanalys Belopp tkr jan-aug Helår jan-aug Tillförda medel Resultat efter finansiella poster Justering för av- och nedskrivningar Utrangerat under perooden Ökning/ minskning avsättningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/ minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga placeringar Ökning/ minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Ökning/ minskning av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Förändring av likvida medel Delår

62 62 Noter och redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad enligt samma principer som årsredovisningen. Samtliga belopp om inget annat anges är i tkr. Noter Not 1 Medlemsavgifter och tilläggsuppdrag Budget Budget Redovisat Avvikelse Redovisat helår jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug 2017 Medlemsavgifter Tilläggsuppdrag Summa Budget Prognos Avvikelse helår helår helår Medlemsavgifter Tilläggsuppdrag Summa Not 2 Övriga intäkter Budget Budget Redovisat Avvikelse Redovisat helår jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug 2017 Tillståndshantering Tillsyn Automatlarm Operativa insatser Extern utbildning Hyresintäkter Övrig försäljning Övriga bidrag Summa Budget Prognos Avvikelse helår helår helår Tillståndshantering Tillsyn Automatlarm Operativa insatser Extern utbildning Hyresintäkter Övrig försäljning Övriga bidrag Summa Delår

63 Not 3 Personalkostnader Budget Budget Redovisat Avvikelse Redovisat helår jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug 2017 Löner och ersättningar Soc avg o pensionskostnad Summa Budget Prognos Avvikelse helår helår helår Löner och ersättningar Soc avg o pensionskostnad Summa Not 4 Övriga driftskostnader Budget Budget Redovisat Avvikelse Redovisat helår jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug 2017 IT, radio o telekommunikation Köpta tjänster Maskiner och inventarier Fordon Materiel och information Fastigheter och lokaler Utbildning och konferenser Representation och personalvård Resor och övriga kostnader Summa Budget Prognos Avvikelse helår helår helår IT, radio o telekommunikation Köpta tjänster Maskiner och inventarier Fordon Materiel och information Fastigheter och lokaler Utbildning och konferenser Representation och personalvård Resor och övriga kostnader Summa Delår

64 Not 5 Fordringar Kundfordringar Övr korfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa Not 6 Kortfristiga placeringar Aktier Obligationer Räntebevis Värdereglering Bokfört värde Marknadsvärde Not 7 Långfristiga skulder Investeringsbidrag RC Hyllie Avgår ackumulerad avskrivning Totalt långfristig skuld Not 8 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övr korfristiga skulder Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Delår

65 65 Driftsredovisningar internredovisning I budgetmodellen för 2018 har samtliga intäkter och kostnader fördelats. För 2018 har ett underskott på tkr budgeterats under förbundsledningen i enlighet med beslutad rambudget för Utfall januari augusti 2018 Intäkter Kostnader Nettokostnad exkl medlemsavgift Del av medlemsavgift och tilläggsuppdrag Resultat Nettobudget Periodens budgetavvikelse Förbundsledning Verksamhetsstöd Insats och ledning Distrikten Samhällssäkerhet Summa Den positiva budgetavvikelsen inom förbundsledningen beror främst på minskade pensionskostnader samt vissa senarelagda kostnader. För verksamhetsstöd handlar budgetöverskottet främst om vissa senarelagda inköp. Insats och lednings budgetunderskott handlar om för perioden ökade personalkostnader samt köpta operativa tjänster. Distriktens sammanlagda budgetunderskott beror främst på ökade personalkostnader. Samhällssäkerhets budgetöverskott är kopplat till bidragsintäkter Trygg Malmö samt lägre personalkostnader för perioden. Prognos helårsutfall 2018 Intäkter Kostnader Nettokostnad exkl medlemsavgift Del av medlemsavgift och tilläggsuppdrag Resultat Netto- Års Budgetbudget avvikelse Förbundsledning Verksamhetsstöd Insats och ledning Distrikten Samhällssäkerhet Summa Förbundsledningens budgetöverskott avser främst minskade pensionskostnader på årsbasis samt att vissa centralt budgeterade kostnader för kompetensutveckling kostnadsförs ute i organisationen. Verksamhetsstöds budgetunderskott avser något ökade personalkostnader samt vissa ökade fastighetskostnader och fordonsförsäkringar. Insats och lednings budgetunderskott kan hänföras till köpta tjänster och centralt budgeterade kostnader för kompetensutveckling. Distriktens samlade budgetunderskott avser främst ökade personalkostnader. Samhällssäkerhets budgetöverskott är likt delårsutfallet kopplat till bidragsintäkter Trygg Malmö samt lägre beräknade personalkostnader beroende på vakanser och tjänstledigheter. 19 Delår

66 66 Uppdrag I Handlingsprogrammet anges fem utvecklingsområden enligt nedan. Uppdragen kopplat till områdena syftar till att utveckla och förbättra verksamheten. Följande uppdrag är aktuella för året: Tabell 9. Beskrivning över utveckling och nuläge för våra uppdrag från handlingsprogrammet. ARBETSMILJÖHÄNDELSER UPPDRAG KOMMENTAR Operativ utveckling Uppdraget har övergått i ett utredningsuppdrag. Utredning om geografisk placering av våra förmågor pågår, liksom utredning av övningsverksamheten. Semiprofessionella och frivilliga Vi jobbar vidare med att kvalitetssäkra konceptet vi startat upp med frivilliga i Billinge. Lärande organisation Uppdraget har delats upp i mindre deluppdrag och en inriktning är att ta fram en modell för hur vi systematiskt kan ta vara på erfarenheter från insatser och olyckor och lära oss av dessa och aktivt återkoppla till organisationen. Tillsynsuppdraget Uppdraget är klart. Automatiska brandlarm SUMMERING Uppdraget är klart. Arbetet löper på, två uppdrag är avslutade och går nu in i en ny fas. 20 Delår

67 BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS-arbetsutskott Sammanträdesdatum KS/2018: Justering av verksamhetsområde för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Burlöv Sammanfattning VA SYD hemställer om beredning och vidare handläggning av beslut om gränserna för verksamhetsområde för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Burlövs kommun enligt beslut i Ägarnämnd Burlöv den 11 oktober 2018, 21. Den föreslagna ändringen avser en utvidgning av verksamhetsområdet till att omfatta Trädgårdsbyn i Åkarp och Kronetorps gård mellan Arlöv och Åkarp. Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslag till justering av verksamhetsområde för VA SYD:s allmänna vatten- och avloppsanläggning i Trädgårdsbyn, Åkarp, samt att godkänna förslag till justering av verksamhetsområde för VA SYD:s allmänna vatten- och avloppsanläggning i Kronetorp. Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

68 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2018: /2 68 Kommunledningskontoret Handläggare: Rickard Brinck Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Justering av verksamhetsområde för VA SYD:s allmänna vatten- och avloppsanläggning i Burlöv Sammanfattning VA SYD hemställer om beredning och vidare handläggning av beslut om gränserna för verksamhetsområde för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Burlövs kommun enligt beslut i Ägarnämnd Burlöv den 11 oktober 2018, 21. Den föreslagna ändringen avser en utvidgning av verksamhetsområdet till att omfatta Trädgårdsbyn i Åkarp och Kronetorps gård mellan Arlöv och Åkarp. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslag till justering av verksamhetsområde för VA SYD:s allmänna vatten- och avloppsanläggning i Trädgårdsbyn, Åkarp, samt att godkänna förslag till justering av verksamhetsområde för VA SYD:s allmänna vatten- och avloppsanläggning i Kronetorp.

69 BURLÖVS KOMMUN KS/2018: /2 Redogörelse för ärendet Med allmän vatten- och avloppsanläggning avses en VA-anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse, över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt vattentjänstlagen (VTL). Enligt VTL ska huvudmannen bestämma det verksamhetsområde inom vilket tjänsten behöver ordnas. VA SYD är huvudman för de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Eslöv, Burlöv, Lund respektive Malmö. Utanför verksamhetsområdet gäller inte VTL och med stöd av lagen fastställd ABVA och taxa. Detta innebär att om fastigheter utanför verksamhetsområdet ansluts till allmänna vatten- och avloppsledningar gäller ett rent avtalsrättsligt förhållande mellan huvudmannen och inkopplade fastigheters ägare. I samband med exploatering har vatten och avlopp byggts ut i rödmarkerat område i Trädgårdsbyn i Åkarp (kartbilaga 1) och Kronetorps gård mellan Arlöv och Åkarp (kartbilaga 2). Nuvarande verksamhetsområden bör därför utvidgas till att omfatta även dessa. Utökningarna gäller för vatten, spillvattenavlopp och dagvattenavlopp. 69 Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef Ärendebilagor Tjänsteskrivelse Protokoll Ägarnämnd Burlöv Tjänsteskrivelse VA SYD Kartbilagor Beslut i ärendet delges VA SYD

70 70

71 71

72 72

73 73

74 74

75 75

76 BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS-arbetsutskott Sammanträdesdatum KS/2018: Fastställande av ram för utlåning till VA SYD för finansiering av investeringar i VA-verksamheten i Burlövs kommun Sammanfattning VA SYD har inkommit med en hemställan om upplåning av medel för att täcka finansieringsbehovet inom verksamhetsområdet för Burlövs kommun. Kommunledningskontoret tillstyrker hemställan och föreslår att kommunfullmäktige beslutar om en ram för utlåning samt att kommunstyrelsen bemyndigar ekonomichefen att verkställa utlåningen efter avrop från VA SYD. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att bemyndiga ekonomichefen att verkställa utlåning till VA SYD inom de ramar som kommunfullmäktige beslutar om. Arbetsutskottet ger vidare följande förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Burlövs kommun lämnar lån till VA SYD inom en total ram av 70 miljoner kronor, utöver befintliga lån, under perioden Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

77 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2018: /2 77 Kommunledningskontoret Handläggare: Boris Blumenfeld Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Fastställande av ram för utlåning till VA SYD för finansiering av investeringar i VA-verksamheten i Burlövs kommun Sammanfattning VA SYD har inkommit med en hemställan om upplåning av medel för att täcka finansieringsbehovet inom verksamhetsområdet för Burlövs kommun. Kommunledningskontoret tillstyrker hemställan och föreslår att kommunfullmäktige beslutar om en ram för utlåning samt att kommunstyrelsen bemyndigar ekonomichefen att verkställa utlåningen efter avrop från VA SYD. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att bemyndiga ekonomichefen att verkställa utlåning till VA SYD inom de ramar som kommunfullmäktige beslutar om. Kommunstyrelsen föreslår vidare kommunfullmäktige besluta att Burlövs kommun lämnar lån till VA SYD inom en total ram av 70 miljoner kronor, utöver befintliga lån, under perioden

78 BURLÖVS KOMMUN KS/2016:303 2/2 Redogörelse för ärendet Enligt förbundsordningen för VA SYD och samverkansavtalet mellan de ingående kommunerna nyttjar VA SYD delägarkommunernas finansfunktioner för finansieringen av verksamheten. Detta innebär att kommunerna lämnar lån till VA SYD för att täcka deras behov av likvida medel. Enligt överenskommelse mellan kommunerna och VA SYD bestäms räntan utifrån den ränta Kommuninvest tillämpar för lån med fast ränta i 5 år samt med ett tillägg av 0,05 %. Lånens amorteringstid är 33 år. Kommunerna finansierar i sin tur denna utlåning genom motsvarande upplåning eller genom att disponera egna likvida medel. 78 För närvarande uppgår de av Burlöv utlånade medlen till 75,8 miljoner, vilket är 9,2 mnkr under den upplåningsram på 85 mnkr som fastställdes av kommunfullmäktige den 20 juni 2016, 68, för åren VA SYD har nu inkommit med en ny hemställan om medgivande till upplåning under åren För perioden räknar VA SYD med ett upplåningsbehov på 70 mnkr, utöver befintliga lån, fördelat på cirka 20 mnkr år 2019, 30 mnkr år 2020 och 20 mnkr år I kommunens budget för 2019 med flerårsplan har utlåningen till VA SYD beräknats till 20 mnkr år 2019, 31 år 2020 och 24 mnkr år2021, vilket innebär att VA SYD:s hemställan om ny låneram ryms inom kommunens budget för 2019 med flerårsplan. Kommunledningskontoret föreslår att fullmäktige beslutar om en sammanlagd ram för utlåning till VA SYD under med 70 mnkr utöver befintliga lån. Vidare föreslås kommunstyrelsen besluta att bemyndiga ekonomichefen att efter avrop från VA SYD verkställa utlåningen samt fastställa ränte- och amorteringsvillkor. Finansieringen av utlåningen sker tills vidare genom att disponera kommunens likvida medel. I kommande budgetar kan annan finansiering beslutas, beroende av hur kommunens likviditet utvecklas. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Boris Blumenfeld Ekonomichef Ärendebilagor Tjänsteskrivelse VA SYD:s hemställan om låneramar för perioden Beslut i ärendet delges Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen VA SYD

79 79

80 80

81 81

82 BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS-arbetsutskott Sammanträdesdatum KS/2018: Tecknande av överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Sammanfattning Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har gemensamt tagit fram ett förslag till överenskommelse om samverkan med kommuner vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Överenskommelsen har sin grund i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som gäller från och med den 1 januari 2018 då lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård upphävdes. Målsättningen med överenskommelsen är att utskrivningsprocessen för en patient är att hen skrivs hem samma dag som patienten är utskrivningsklar, oavsett vilken boendeform patienten har eller behöver. Utskrivningen sker under förutsättning att alla parter har samverkat och tagit sitt ansvar för planering och överlämnande av nödvändig information. Denna överenskommelse avser utskrivningsklara patienter från såväl somatisk som psykiatrisk vård. Kommunstyrelsens tidigare fattade beslut i ärendet (KS ) avsåg enbart överenskommelse om samverkan vid utskrivning av patienter inom somatisk vård. Överenskommelsen föreslås gälla från och med den 1 januari 2019 och tills vidare, under förutsättning att samtliga kommuner undertecknat överenskommelsen senast den 31 december I annat fall gäller lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård från och med den 1 januari Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelse besluta att godkänna överenskommelse med Region Skåne om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, enligt i ärendet redovisat förslag, samt att beslutet gäller från och med den 1 januari 2019 och tills vidare, under förutsättning att samtliga kommuner undertecknat överenskommelsen senast den 31 december Justerandes sign. Utdragsbestyrkande

83 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2018: /2 83 Kommunledningskontoret Handläggare: Malin Lövdahl Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Sammanfattning Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har gemensamt tagit fram ett förslag till överenskommelse om samverkan med kommuner vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Överenskommelsen har sin grund i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som gäller från och med den 1 januari 2018 då lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård upphävdes. Målsättningen med överenskommelsen är att utskrivningsprocessen för en patient är att hen skrivs hem samma dag som patienten är utskrivningsklar, oavsett vilken boendeform patienten har eller behöver. Utskrivningen sker under förutsättning att alla parter har samverkat och tagit sitt ansvar för planering och överlämnande av nödvändig information. Denna överenskommelse avser utskrivningsklara patienter från såväl somatisk som psykiatrisk vård. Kommunstyrelsens tidigare fattade beslut i ärendet (KS ) avsåg enbart överenskommelse om samverkan vid utskrivning av patienter inom somatisk vård. Överenskommelsen föreslås gälla från och med den 1 januari 2019 och tills vidare, under förutsättning att samtliga kommuner undertecknat överenskommelsen senast den 31 december I annat fall gäller lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård från och med den 1 januari Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna överenskommelse med Region Skåne om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, enligt i ärendet redovisat förslag, samt att beslutet gäller från och med den 1 januari 2019 och tills vidare, under förutsättning att samtliga kommuner undertecknat överenskommelsen senast den 31 december 2018.

84 BURLÖVS KOMMUN KS/2018:706 2/2 Redogörelse för ärendet Avtalet som trädde ikraft den 1 januari 2018 har inte inneburit några kännbara effekter på verksamhetens ekonomi under årets gång. Detta beror troligtvis på att kommunen var organisatoriskt väl förberedda i och med att ett hemteam inrättades redan i september Hemteamet arbetar med att planera hem och möta upp kommunens medborgare som skrivs ut från sjukhus och har behov av fortsatta insatser från kommunen. De vårdar utskrivningsklara patienter under en period av tre veckor, innan ordinarie team (hemtjänst) tar över om behovet av insatser kvarstår. Hemteamet består av arbetsterapeuter, biståndshandläggare, sjukgymnast, sjuksköterskor samt undersköterskor. I dag planeras fler hemgångar än tidigare med kort varsel och det ställer krav på ökad flexibilitet. Hemteamet är väl rustat för att arbeta med hemgångar på ett tryggt, effektivt och säkert sätt. När det gäller hjälpmedel så har socialförvaltningen behövt öka upp med lite fler hjälpmedel i sitt lager. Detta för att säkerställa att de kan möta upp de behov som finns direkt vid hemgång. 84 Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef Handläggare Vid handläggning av ärendet har även verksamhetschef Mona Hirche deltagit. Ärendebilagor Tjänsteskrivelse Förslag till överenskommelse med Region Skåne Beslut i ärendet delges Region Skåne

85 85 Datum: Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Inledning Överenskommelsen har sin grund i Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som gäller fr.o.m då lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård upphävdes. I 4 kap. 4 anges att landsting och kommun i samråd ska utarbeta gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till dem som bedriver socialtjänst avseende samverkan enligt lagen. I Skåne har gemensam processbeskrivning tagits fram och, med utgångspunkt från denna, har en Skåneövergripande Rutin och vägledning för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård framarbetats. I 4 kap. 5 anges att landsting och kommun får träffa överenskommelse om att kommunens betalningsansvar ska inträda vid annan tidpunkt än det som anges i 5 kap. 4 eller med annat belopp än det som bestäms enligt 5 kap. 6. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård anger tydligt syfte och respektive parters ansvar, vilket ingående parter i denna överenskommelse enhetligt ansluter sig till. Samverkan och gemensam målsättning Grunden för samverkan inom områden där hälso- och sjukvårdsansvaret är fördelat mellan de skånska kommunerna och Region Skåne följer det beslutade Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvård i Skåne, som gäller tillsvidare från och med den 1 september Syftet är att säkra ett gott och jämlikt omhändertagande för personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både Region Skåne och kommunen. I avtalet fokuseras särskilt på utvecklingsområden såsom teambaserad vårdform för de mest sjuka, utveckling av insatser för tidvis sviktande, kompetensförsörjning och kompetensutveckling, utveckling av förebyggande arbetssätt och stöd för personer i riskgrupper, rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning samt utveckling av E-hälsa och mobila IT lösningar. Utifrån dessa utvecklingsområden och föreliggande överenskommelse är den gemensamma målsättningen för hela utskrivningsprocessen att en patient, när alla samverkat och tagit sitt ansvar för planering och överlämnande av nödvändig information, skrivs hem samma dag som patienten är utskrivningsklar oavsett vilken boendeform patienten har eller behöver. Patienter ska vara på sjukhus när de behöver det av medicinska skäl. Särskilda målsättningar är att undvikbar slutenvård och oplanerade återinläggningar ska minska, samt att antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar ska vara noll år 2021.

86 Överenskommelsens parter Parter i denna överenskommelse är Region Skåne och var och en av kommunerna i Skåne vilka fortsättningsvis benämns som parter. Parterna utgörs därmed av Region Skåne och kommunerna Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga samt Östra Göinge. 86 Mellan parterna gäller följande: Denna överenskommelse, som omfattar kommunalt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter från såväl somatisk som psykiatrisk vård, gäller från och med under förutsättning att samtliga parter undertecknat eller på annat vis ingått denna överenskommelse senast I annat fall gäller Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård från och med Från och med och tillsvidare inträder kommunens betalningsansvar när det genomsnittliga antalet dagar i sluten vård efter utskrivningsklar överskrider 2,80 kalenderdagar per kommun under en kalendermånad och villkoren enligt Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård samt den gemensamt framtagna rutinen, Rutin och vägledning för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård uppfylls. o Beräkning sker enligt följande: (Genomsnittligt antal kalenderdagar minus 2,80) multiplicerat med Antal utskrivna patienter multiplicerat med Genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Ersättningsbelopp och fakturering Ersättningsbelopp för kommunens betalningsansvar per dag följer Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (5 kap. 6 ), vilket innebär att kommunen ska lämna ersättning för vård av utskrivningsklara patienter med det belopp som motsvarar genomsnittskostnaden i riket för ett vårddygn i den slutna vården. Detta belopp räknas om årligen med hänsyn till utvecklingen av kostnader för vårdplatser i den slutna vården och meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om detta belopp. Underlag för fakturering under avtalstiden utgörs av Mina planer. Den ekonomiska regleringen hanteras kommunvis och retroaktivt, med datauttag från Mina planer den femte arbetsdagen påföljande kalendermånad. I beräkningsunderlaget ingår alla patienter som är utskrivna aktuell månad och som uppfyller aktuella kriterier för inkludering. Beräkningsunderlag för fakturering ska finnas tillgängligt för parterna så att eventuella tvister om betalningsansvar undviks. Uppföljning Överenskommelsen i sin helhet ska följas upp och utvärderas. Utifrån resultatet av denna uppföljning och utvärdering ska en förnyad diskussion angående eventuella behov av anpassning av överenskommelsen genomföras innan årsskiftet 2019/2020. Antalet utskrivningsklara dagar kommer att följas månadsvis per kommun, både i central samverkan och i delregional samverkan i Skåne. En separat uppföljning ska Kommunförbundet Skåne Region Skåne 2(3)

87 genomföras under 2019 av vårdtillfällen där antal utskrivningsklara dagar på ett tydligt vis överskrider vad som överenskommits för år Skåne deltar även i de nationella uppföljningar som mäter följsamhet till, och effekter av, Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och de nya arbetssätt i den dagliga vården och omsorgen som den förutsätter. 87 Överenskommelsens ikraftträdande och varaktighet Denna överenskommelse, som gäller från och tillsvidare, ersätter Överenskommelse mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne län om samverkan vid utskrivning från sluten vård, Var och en av parterna i denna överenskommelse kan påkalla behov av revidering via Centralt samverkansorgan. Om någon av parterna senast 30 september innevarande år väljer att säga upp överenskommelsen upphör överenskommelsen att gälla för samtliga parter från och med 1 januari påföljande år. Om överenskommelsen upphör att gälla inträder betalningsansvar enligt Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. Avvikelser och tvister För hantering av eventuella avvikelser, brister i uppfyllelsen av åtaganden eller tvister om tolkningen av överenskommelsen gäller samma åtgärdstrappa som i Avtal om ansvarsfördelning och utveckling avseende hälso- och sjukvård i Skåne, Ort och datum. Underskrift. Namnförtydligande Regionstyrelsens ordförande Region Skåne. Ort och datum.. Underskrift Namnförtydligande.. Titel. Kommun Kommunförbundet Skåne Region Skåne 3(3)

88 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2018:795 1/2 88 Kommunledningskontoret Handläggare: Rickard Brinck Telefon: E-post: Kommunfullmäktige Taxor för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt miljöbalken, livsmedelslagen, strålskyddslagen och lagen om sprängämnesprekursorer Sammanfattning Kommunfullmäktige antog 2010 en taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt strålskyddslagen, livsmedelslagen och miljöbalken. Sedan dess har ny lagstiftning inom nämndens verksamhetsområde tillkommit, samtidigt som de ovan nämnda lagarna ändrats i vissa avseenden. Detta har inneburit ett ökat tillsynsbehov, vilket i kombination med ökade omkostnader innebär att timtaxorna behöver höjas för att nämnden ska kunna få täckning för de faktiska kostnader som tillsynsarbetet innebär. Även den beräknade tidsåtgången för vissa tillsynsobjekt har justerats. Den tidigare gemensamma taxan har nu delats upp i en per lagstiftning, i syfte att göra taxorna tydligare. Förslaget som nu föreläggs fullmäktige är baserat på Sveriges kommuner och landstings (SKL:s) vägledning och taxemodell som tagits fram under 2018 för att bättre svara mot de faktiska kostnader som uppkommer för miljönämnderna inom ramen för deras tillsyns- och tillståndsverksamhet. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att fastställa taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt miljöbalken i enlighet med i ärendet redovisat förslag, att gälla från 1 januari 2019, att fastställa taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt livsmedels- och foderlagstiftningen i enlighet med i ärendet redovisat förslag, att gälla från 1 januari 2019, att fastställa taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt strålskyddslagen i enlighet med i ärendet redovisat förslag, att gälla från 1 januari 2019, samt att fastställa taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt lagen om sprängämnesprekursorer i enlighet med i ärendet redovisat förslag, att gälla från 1 januari 2019.

89 BURLÖVS KOMMUN KS/2018:795 2/2 89 Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef Handläggare Vid handläggningen av ärendet har miljö- och byggchef Ingegerd Andersson deltagit. Ärendebilagor Förslag till taxa enligt miljöbalken Förslag till taxa enligt livsmedels- och foderlagstiftningen Förslag till taxa enligt strålskyddslagen Förslag till taxa enligt lagen om sprängämnesprekursorer Exempel på ändring av avgift Jämförelse 5YES Tjänsteskrivelse miljö- och byggnämnden SKL:s vägledning Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område Beslut i ärendet delges Miljö- och byggnämnden

90 1/5 DIARIENUMMER 90 Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt miljöbalken Antagna av kommunfullmäktige i Burlövs kommun åååå-mm-dd, xx, i enlighet med 27 kap miljöbalken, tillämpas fr.o.m Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Burlövs kommuns kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller EU:s förordningar inom miljöbalkens tillämpningsområde, bl.a. vad gäller naturvård och kulturvård, skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, hälsoskydd, verksamheter som orsakar miljöskador, vattenverksamhet, skötsel av jordbruksmark, kemiska produkter, biotekniska organismer och varor, avfall och producentansvar. Utöver vad som anges i denna taxa kan ersättning till kommunen utgå bl.a. enligt 26 kap. 22 miljöbalken för undersökningskostnader och enligt 25 kap. 2 miljöbalken för rättegångskostnader. 2 Avgift enligt denna taxa ska betalas för: 1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag. 2. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd, och 3. Handläggning och andra åtgärder vid tillsyn i övrigt. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som är obefogat, och inte kräver utredning 2. Handläggning som föranleds av att beslut av nämnd enligt miljöbalken, bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller EU-förordningar inom miljöbalkens område överklagas, 3. Upprättande av ansökan om utdömande av vite. 4 Beslut om avgift eller om nedsättning eller efterskänkning av avgiften fattas av Miljö- och byggnämnden. 5 Enligt 27 kap. 3 miljöbalken är alla som är skyldiga att betala en avgift enligt denna taxa, eller enligt 26 kap. 22 miljöbalken, skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek ska kunna bestämmas. Timavgift 6 Avgiftsuttag sker: 1. I förhållande till de avgiftsnivåer som motsvaras av handläggningstid enligt taxebilaga 1 (fast avgift). 2. I förhållande till den årliga handläggningstid som anläggningen eller verksamheten tilldelats i taxebilaga 2 (fast årlig tillsynsavgift)

91 BURLÖVS KOMMUN 2/5 3. I förhållande till den faktiskt nedlagda tillsynstiden i det enskilda ärendet (timavgift), och 4. Enligt de andra grunder som anges i taxan Vid tillämpning av denna taxa är timavgiften handläggningskostnaden per hel timme handläggningstid 1075 kr för år I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd handläggningstid avses med handläggningstid den sammanlagda tid som varje tjänsteperson vid nämnden har använt för handläggning och andra åtgärder i ärendet såsom inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner och provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt av ärendet samt föredragning av beslut. Avgift tas ut för varje nedlagd halv timme nedlagd handläggningstid. Om den sammanlagda handläggningstiden understiger en halvtimme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar, och andra kontroller som utförs vardagar mellan 19:00 och 07:00 lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar tas avgift ut med en 1,5 gånger ordinarie timavgift. 9 Miljö- och byggnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s webbplats i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad 2018 (kommunfullmäktiges beslutsår). Avgifter för ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag 10 Avgift för prövning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag ska betalas som antingen fast avgift genom tillämpning av den avgiftsnivå som anges i taxebilaga 1 eller i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timavgiften. Avgift för prövning ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som ansökningen avser. 11 Om det i ett beslut om tillstånd föreskrivs att en anordning inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden ingår kostnaden för en sådan besiktning i den fasta avgiften. Kan anordningen inte godkännas vid den besiktningen och ny besiktning måste ske vid ytterligare ett tillfälle, tas timavgift ut för den ytterligare handläggningstiden 12 Avgift för prövning av ansökan om tillstånd, dispens eller undantag ska erläggas av sökanden. 13 Avgift för prövning ska erläggas även om ansökan avslås. Avgift tas inte ut för en ansökan som återkallas innan handläggning påbörjas. 14 I ärenden om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av kommunen är sökanden i förekommande fall även skyldig att ersätta kommunens kostnader enligt 19 kap. 4 och 5 miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats av kommunen och för kungörelser i

92 BURLÖVS KOMMUN 3/5 ärendet. Sökanden är även skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärendet om tillstånd, dispens eller undantag enligt 7 kap. miljöbalken eller förordningen (1998:1252) om områdesskydd Utöver avgift för prövning av tillstånd, dispens eller undantag, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd som prövningen avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgifter för anmälningsärenden 16 Avgift för handläggning av anmälan av verksamhet eller åtgärd ska betalas i form av fast avgift motsvarande den för verksamheten eller åtgärden föreskrivna avgiftsnivån i bilaga 1, eller genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan, eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxebilaga 1. Avgift tas inte ut för en anmälan som återkallas innan handläggningen har påbörjats. 17 Avgift för handläggningen av anmälan ska betalas av den som driver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden. I ärenden om anmälan av miljöfarlig verksamhet med beteckningen C i miljöprövningsförordningen är denne i förekommande fall skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelse i ärendet. 18 Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd som anmälan avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgift för återkommande tillsyn 19 För återkommande tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet eller åtgärder med en fastställd prövningsnivå (A eller B) enligt miljöprövningsförordningen ska en fast årlig avgift betalas enligt vad som framgår av taxebilaga 2. För återkommande tillsyn över sådan verksamhet eller åtgärd med fastställd anmälningsplikt (C) enligt miljöprövningsförordningen, eller hälsoskyddsverksamheter som ska anmälas enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (H) ska en fast årlig avgift betalas enligt vad som framgår av taxebilaga 2. Industriutsläppsverksamhet 20 För industriutsläppsverksamheter, de verksamheter som markerats med (-i) i miljöprövningsförordningen, betalas ett årligt tillägg till den årliga tillsynsavgiften om 20 timmar multiplicerat med aktuell timavgift. Sådant tillägg tas inte ut för de industriutsläppsverksamheter som redan har tilldelats 90 timmar eller mer i taxebilaga 2. Avgifter vid ändrat tillsynsbehov 21 För verksamheter som omfattas av fast årlig tillsynsavgift får nämnden i särskild ordning besluta om extraordinär tillsynsavgift. Denna avgift tas ut för ett visst år om den faktiskt ut-

93 BURLÖVS KOMMUN 4/5 förda tillsynen överskrider den tillsynstid som motsvaras av den fasta avgiften och denna tillsyn är föranledd av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor, inte följer förelägganden eller förbud eller som orsakats av yttre påverkan i större omfattning. 93 Extraordinär tillsynstid beräknas som timavgift enligt 6 och ska betalas i efterskott av den som är verksamhetsutövare vid tillsynens utförande. Avgift för regelbunden tillsyn 22 Om en verksamhetsutövare har verksamheter med verksamhetskoder inom tre eller flera olika verksamhetsgrupper som har egna rubriker i bilaga 2, så ska total avgift motsvara timmarna från verksamhetsgruppen med det högst angivna timantalet i bilaga 2 med ett tillägg om 25 procent. 23 För regelbunden tillsyn över sådana verksamheter eller åtgärder som saknar fastställda krav på anmälan ( U och UH ) ska avgift betalas i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan enligt vad som framgår av bilaga För verksamheter som tillståndsprövats ska avgiften bestämmas med utgångspunkt ifrån vad som anges i tillståndsbeslutet i fråga om produktionsvolym eller liknande. 25 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och ska betalas i förskott. Sådan avgift ska betalas från och med det kalenderår som följer efter att det att beslut om tillstånd till verksamhet meddelats eller anmälan skett eller i de fall tillstånd eller anmälan inte krävts, verksamheten har påbörjats. För tillsyn som sker dessförinnan tas timavgift ut. Fast årlig avgift ska betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. 26 Avgift för tillsyn betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärd som föranleder avgiften. Tillsyn över miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken ska betalas av den som enligt det 10 kap. miljöbalken är ansvarig för avhjälpande eller kostnader. Avgift för tillsyn i övrigt 27 Avgift för tillsyn i övrigt ska betalas i form av timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan eller enligt de grunder som i övrigt anges i taxebilaga Avgift för tillsyn betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten, vidtar åtgärd eller i annat fall kan anses ha gett upphov till olägenheter som föranleder tillsynsåtgärden. För tillsyn över miljöskador enligt 10 kap. miljöbalken ska betalas av den som enligt det 10 kap. miljöbalken är ansvarig för avhjälpande eller kostnader. Nedsättning av avgift 29 Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art, omfattning, tillsynsbehov, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift enligt denna taxa i ett enskilt fall sättas ner eller efterskänkas.

94 BURLÖVS KOMMUN 5/5 94 Avgiftens erläggande 30 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Burlövs kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 31 Av 1 kap. 2 och 9 kap. 4 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken framgår att kommunal nämnds beslut om avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. 32 Av 1 kap. 2 och 9 kap. 5 förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken framgår att kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift ska gälla omedelbart, även om det överklagas. 33 Enligt 19 kap. 1 miljöbalken överklagas kommunal nämnds beslut om avgift till länsstyrelsen. Denna taxa träder i kraft den 1 januari I ärenden som rör tillstånd, anmälningar och dispenser tillämpas taxan på ärenden som kommer in efter denna dag. Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutsorgan Antagen Diarienummer Beslutad med stöd av Kungjord Ikraftträdande Historik Dokumentansvarig Förvaltning Styrdokument Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt miljöbalken 20xx-xx-xx, xx 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx Ersätter Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt strålskyddslagen, livsmedelslagen och miljöbalken antagen av kommunfullmäktige 89, Miljö- och byggchef Kommunledningskontoret

95 Taxebilaga 1 95 Beskrivning Lagrum Avgift (timmar) AVGIFTER FÖR MILJÖFARLIG VERKSAMHET OCH HÄLSOSKYDD Prövning av ansökan Ansökan om tillstånd till inrättande av en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga 2. Ansökan om tillstånd till anslutande av en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning, och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga 2. Ansökan om tillstånd till inrättande av annat slag av toalett än vattentoalett enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa, och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Ansökan om tillstånd till inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten, eller grundvatten enligt vad kommunen har föreskrivit för att skydda människors hälsa eller miljön och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2 Ansökan om tillstånd till hållande av vissa djur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa. 39 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 4 Ansökan om tillstånd till spridning av naturlig gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill sådant område enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa, per spridningstillfälle. Ansökan om tillstånd eller dispens i andra frågor enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa. 40 och 42 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 9 kap 12 miljöbalken 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 9 kap 12 miljöbalken 4 Timavgift

96 Handläggning av anmälan Anmälan om miljöfarlig verksamhet. 9 kap 6, 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Timavgift 96 Anmälan om ändring av miljöfarlig verksamhet, och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga 2. 1 kap 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Timavgift Anmälan om inrättande av en avloppsanordning utan vattentoalett, och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga 2. Anmälan om ändring av en avloppsanordning och som inte omfattas av fast avgift enligt taxebilaga 2. Anmälan om anläggande av gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning inom ett område med detaljplan. 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 37 och 42 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälan om spridning av naturlig gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill sådant område enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa. 40 och 42 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 9 kap 12 miljöbalken 4 Anmälan i andra frågor enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa. Anmälan om att driva eller arrangera anmälningspliktig hälsoskyddsverksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta. Anmälan om att driva eller arrangera anmälningspliktig hälsoskyddsverksamhet med bassängbad för allmänheten, eller som annars används av många människor. 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 9 kap 12 miljöbalken 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Timavgift Timavgift Timavgift

97 Anmälan om att driva eller arrangera anmälningspliktig hälsoskyddsverksamhet som utgörs av förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, specialskola, sameskola eller internationell skola. 38 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Timavgift 97 Tillsyn Olägenheter från joniserande och ickejoniserande strålning från verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) och är kärntekniska verksamheter enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller verksamheter med strålning enligt strålskyddslagen (1988:220) om Strålsäkerhetsmyndigheten har överlåtit tillsynen till kommunen. 1 kap 19 och 20 samt 2 kap 26 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift Annan miljöfarlig verksamhet, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2 eller timavgift enligt taxebilaga kap 3 3 st miljöbalken, 2 kap 31 p 1 miljötillsynsförordningen Timavgift Byggnader, lokaler och anläggningar som kräver särskild uppmärksamhet och som som inte omfattas av avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2 eller taxebilaga 3; 1. byggnader som innehåller en eller flera bostäder och tillhörande utrymmen, 2. lokaler för undervisning, vård eller annat omhändertagande, 3. samlingslokaler där många människor brukar samlas, 4. hotell, pensionat och liknande lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad, 5. idrottsanläggningar, campinganläggningar, badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor, 6. lokaler där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling, 7. lokaler för förvaring av djur. 26 kap 3 3 st miljöbalken, 45 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Timavgift Radon i bostäder och lokaler för allmänna ändamål. Annan hälsoskyddsverksamhet, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga kap 3 3 st miljöbalken Timavgift 26 kap 3 3 st miljöbalken Timavgift

98 AVGIFT FÖR VATTENVERKSAMHET Prövning av ansökan Ansökan enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa om tillstånd till inrättande av ny anläggning för grundvattentäkt och denna inte kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. 9 kap 10 2 st miljö-balken Timavgift 98 Handläggning av anmälan Anmälan om vattenverksamhet där länsstyrelsen har överlåtit uppgiften att utöva tillsyn. 11 kap 9b miljöbalken, 19 förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet, 1 kap 19 och 20 samt 2 kap 29 p 2 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift Anmälan enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa om inrättande av ny anläggning för vattentäkt och denna inte kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Anmälan enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa om användande av befintlig anläggning för vattentäkt. 9 kap 10 2 st miljöbalken Timavgift 9 kap 10 2 st miljöbalken Timavgift Tillsyn Anläggning för vattentäkt som kräver tillstånd eller anmälan enligt vad kommunen har föreskrivit för att förhindra olägenheter för människors hälsa och som inte kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Övrig vattenverksamhet där länsstyrelsen har överlåtit uppgiften att utöva tillsyn. 9 kap 10 2 st miljöbalken, 2 kap 31 p 2 miljötillsyns-förordningen (2011:13) 1 kap 19 och 20 samt 2 kap 29 p 2 miljötillsynsförordningen (2011:13), 26 kap 10 miljöbalken 6 Timavgift

99 AVGIFT FÖR KEMISKA PRODUKTER OCH BIOTEKNISKA ORGANISMER LAGRING AV BRANDFARLIGA VÄTSKOR Tillsyn Information innan installation påbörjas eller hantering inleds av brandfarliga vätskor eller spillolja i cistern ovan eller i mark som rymmer mer än 1 m3 vätska (inom vattenskyddsområde hantering av mer än 250 liter brandfarliga vätskor eller spillolja) med tillhörande rörledningar. 3 kap 1 1 st Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5), 2 kap 31 p 5 miljötillsynsför-ordningen (2011:13) Timavgift 99 Information om cistern som tagits ur bruk. 6 kap 1 Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering avbrandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5), 2 kap 31 p 5 miljötillsyns-förordningen (2011:13) Timavgift Kopior på rapporter från kontroller, inklusive periodiska kontroller, av cisterner och rörledningar. 3 kap 1 2 st Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5), 2 kap 31 och 32 miljötillsyns-förordningen (2011:13) Timavgift

100 Övrig tillsyn av hantering av brandfarliga vätskor och spillolja, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5), 26 kap 3 miljöbalken, 2 kap 31 p5 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift 100 FLUORERADE VÄXTHUSGASER Tillsyn Underrättelse och samråd innan installation eller konvertering sker av sådan utrustning som innehåller 14 ton koldioxidekvivalenter f-gas eller mer. 14 förordning (2016:1128) om fluorerade växthus-gaser, 2 kap 31 och 32 miljötillsynsförordningen (2011:13) 2 Rapport om det under någon del av ett kalenderår finns minst 14 ton koldioxidekvivalenter i en stationär anläggning eller i en mobil utrustning som omfattas av läckagekontroll enligt 11 eller enligt artikel 3.3 andra stycket och i EU-förordningen om f-gaser. Övrig tillsyn av fluorerade växthusgaser, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. OZONNEDBRYTANDE ÄMNEN Tillsyn Utrustning i motorfordon, flyg och tåg som innehåller kontrollerade ämnen. 15 förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser, 2 kap 31 och 32 miljötillsynsförordningen (2011:13) 2 kap 31 och 32 miljötillsynsför-ordningen (2011:13) Förordning (EU) nr 517/2014, förordning (EG) nr 1005/2009, 2 kap 31 p 6 miljötillsynsförordningen (2011:13) 2 Timavgift Timavgift Verksamhet där ozonnedbrytande ämne används för laboratorie- och analysarbeten som betraktas som viktiga enligt bilagan till Kommissionens förordning (EU) nr 291/2011, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. Förordning (EG) 1005/2009, förordning (EG) nr 291/2011, 2 kap 31 p 5 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift

101 VÄXTSKYDDSMEDEL Prövning av ansökan Ansökan om särskilt tillstånd till yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. 2 kap 40 förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel Timavgift 101 Ansökan om tillstånd att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel inom ett vattenskyddsområde som har inrättats före den 1 januari 2018 eller där föreskrifterna inte har ändrats efter den 1 januari kap 1 och 2 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (NFS 2015:2) Timavgift Ansökan om dispens från förbudet att använda växtskyddsmedel på ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till slåtter eller bete. 2 kap 37 och 39 förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel Timavgift Handläggning av anmälan Anmälan om yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. 2 kap 41 Förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel Timavgift Tillsyn Underrättelse vid olyckor då en större mängd växtskyddsmedel läckt ut eller kan befaras läcka ut. 9 kap 1 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (NFS 2015:2), 2 kap 31 p 5 och 2 kap 32 1 st p 2b miljötillsyns-förordningen (2011:13) i lydelsen som gäller fr o m 1 juli Timavgift

102 Underrättelse om vattentäkt, grundvatten eller en sjö eller ett vattendrag befaras bli förorenat av växtskyddsmedel. 9 kap 3 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (NFS 2015:2), 2 kap 31 p 5 och 2 kap 32 1 st p 2b miljötillsyns-förordningen (2011:13) i lydelsen som gäller fr o m 1 juli Timavgift 102 Övrig tillsyn av växtskyddsmedel, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 2 kap 31 p 5 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift BIOCIDPRODUKTER Prövning av ansökan Ansökan om undantag från bestämmelserna om information och underrättelse i 4 kap 1-3 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter (NFS2015:3). 4 kap 4 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter (NFS2015:3) Timavgift Tillsyn Underrättelse i samband med spridning av biocidprodukt på en plats som allmänheten har tillträde till som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 4 kap 2 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter (NFS2015:3), 2 kap 31 p 5 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift Övrig tillsyn av biocidprodukter, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter (NFS2015:3), 2 kap 31 p 5 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift

103 PCB Prövning av ansökan Anökan om dispens från kravet om avlägsnande av PCB-produkt i byggnader och anläggningar och som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga b förordningen (2007:19) om PCB m.m Handläggning av anmälan Anmälan om avlägsnande av fogmassa eller halkskyddad golvmassa enligt 17, 17 a eller 17 b förordning (2007:19) om PCB m.m. och som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2 18 förordningen (2007:19) om PCB m.m. 2 Tillsyn Övrig tillsyn av PCB-varor och PCB-produkter som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. Förordningen (2007:19) om PCB m.m., 26 kap 3 3 st miljöbalken, 2 kap 31 p 5 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift KOSMETISKA PRODUKTER Tillsyn Kosmetiska produkter, de uppgifter som enligt artiklarna 24, 25.1, 25.5 första stycket, 26, 27.1 och 27.5 i förordning (EG) nr 1223/2009 ska skötas av behörig myndighet, samt rådgöra med Läkemedelsverket innan åtgärder vidtas enligt artikel 27.1 i förordningen. Förordning (EG) nr 1223/2009, 2 kap 34 miljötillsyns-förordningen (2011:13) Timavgift ÖVRIGT AVSEENDE KEMISKA PRODUKTER Tillsyn Primärleverantörers hantering av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor som inte innebär utsläppande på marknaden, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 2 kap 32 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift Hantering av kemiska produkter, biotekniska organismer och varor i andra verksamheter än miljöfarliga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken, utom den tillsyn som Kemikalieinspektionen utövar över primärleverantörers utsläppande på marknaden 2 kap 31 p 5 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift

104 Övrig tillsyn av kemiska produkter, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 1 kap 19 och 20, 2 kap 32 samt 2 kap 19 p 7-9, p 11-14, p 16, p 17, p 19 miljötillsynsförordningen (2011:13), 26 kap 3 3 st miljöbalken Timavgift 104 AVGIFT FÖR VISS ÖVRIG VERKSAMHET ÄRENDEN OM ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER ENLIGT 2 KAP MILJÖBALKEN Tillsyn Hushållning med energi samt användning av förnyelsebara energikällor, i verksamhet eller vid vidtagande av åtgärd som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 2 kap 5 samt 26 kap 3 3 st miljöbalken Timavgift I verksamhet eller vid vidtagande av åtgärd som inte omfattas av fast avgift i taxebilaga 2, utnyttja möjligheterna att 1. minska mängden avfall, 2. minska mängden skadliga ämnen i material och produkter, 3. minska de negativa effekterna av avfall, och4. återvinna avfall. 2 kap 5 samt 26 kap 3 3 st miljöbalken Timavgift Övrig tillsyn över att miljöbalkens hänsynsregler efterlevs, i verksamhet eller vid vidtagande av åtgärd som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 2 kap 2-4 miljöbalken 26 kap 3 3 st miljöbalken Timavgift ÄRENDEN ENLIGT 7 OCH 12 KAP MILJÖBALKEN Prövning av ansökan Ansökan om dispens från strandskyddsföreskrifter Ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för natur- eller kulturreservat eller vattenskyddsområde. Ansökan om tillstånd till åtgärd som är förbjuden för att den strider mot syftet med det tilltänkta skyddet av ett område eller föremål som omfattas av ett interimistiskt beslut meddelat av kommunen enligt 7 kap kap 18 b miljöbalken Timavgift Gällande föreskrifter Timavgift 7 kap 24 miljöbalken Timavgift Ansökan om dispens eller undantag från föreskrifter för natur- eller kulturreservat, naturminne, djur- och växtskyddsområde eller vattenskyddsområde. Gällande föreskrifter, 7 kap 7 miljöbalken, 9 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Timavgift

105 Ansökan om nya eller ändrade villkor i ett beslut om tillstånd eller dispens avseende natur- eller kulturreservat, naturminne, djur- och växtskyddsområde eller vattenskyddsområde. Gällande föreskrifter, 7 kap 7 miljöbalken, 9 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Timavgift 105 Ansökan om dispens från förbudet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön i ett biotopskyddsområde. 7 kap 11 2 st miljöbalken, 1 kap 19 och 20 samt 2 kap 8 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift Handläggning av anmälan Anmälan om en verksamhet eller åtgärd inom natur- eller kulturreservat eller vattenskyddsområde som kräver anmälan enligt föreskrifter meddelade för natur- eller kulturreservat eller vattenskyddsområde. Gällande föreskrifter Timavgift Anmälan för samråd av en åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken och som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. 12 kap 6 miljbalken Timavgift Tillsyn Naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, vattenskyddsområden som kommunen har beslutat om, djur- och växtskyddsområden som kommunen har meddelat föreskrifter om, område eller föremål som omfattas av ett interimistiskt beslut meddelat av kommunen enligt 7 kap 24 miljöbalken, strandskydd utom det som länsstyrelsen har tillsyn över när det gäller vägoch järnvägsanläggningar. 2 kap 9 miljötillsynsförordningen Timavgift Verksamhet som berörs av föreskrifter i fråga om 1. begränsningar av antalet djur i ett jordbruk, 2. försiktighetsmått för gödselhanteringen, och 3. växtodlingen och som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. Tillsyn av skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken som har beslutats av länsstyrelsen, om länsstyrelsen har överlåtit uppgiften att utöva tillsyn. 12 kap 10 miljö-balken, 2 kap 32 miljötillsynsförordningen (2011:13) 1 kap 19 och 20 samt 2 kap 8 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift Timavgift

106 Skötsel av jordbruksmark och annan markanvändning vid jordbruket enligt 7, 8 och 12 kap. miljöbalken, om länsstyrelsen har överlåtit uppgiften att utöva tillsyn, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. Vilthägn, om länsstyrelsen har överlåtit uppgiften att utöva tillsyn. Övrig tillsyn av skötsel av jordbruksmark och annan markanvändning i jordbruket och som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. 1 kap 19 och 20 samt 2 kap 8 miljötillsynsförordningen (2011:13) 12 kap 11 miljöbalken, 1 kap 19 och 20 samt 2 kap 8 miljötillsynsförordningen (2011:13) 2 kap 8 p 7 samt 1 kap 19 och 20 miljötillsyns-förordningen (2011:13) eller 26 kap 3 3 st miljöbalken Timavgift Timavgift Timavgift 106 ÄRENDEN ENLIGT 8 KAP MILJÖBALKEN Tillsyn Artskydd om länsstyrelsen har överlåtit uppgiften att utöva tillsyn. 8 kap 1-4 miljöbalken, 1 kap 19 och 20 samt 2 kap 8 miljötillsyns förordningen (2011:13) Timavgift ÄRENDEN OM VERKSAMHETER SOM ORSAKAR MILJÖSKADOR ENLIGT 10 KAP MILJÖBALKEN Handläggning av anmälan Anmälan om avhjälpande av vissa föroreningsskador. Tillsyn Underrättelse om upptäckt av en förorening på en fastighet och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Underrättelse om upptäckt av en överhängande fara för att en verksamhet eller åtgärd medför en allvarlig miljöskada. Underrättelse om upptäckt av att en allvarlig miljöskada har uppstått. Övrig tillsyn av föroreningsskador som inte omfattas av länsstyrelsens tillsynsansvar och andra miljöskador om skadorna har orsakats av en verksamhet eller åtgärd som den kommunala nämnden har tillsynsansvaret för. 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Timavgift 10 kap 11 miljöbalken Timavgift 10 kap 12 och 14 miljöbalken 10 kap 13 och 14 miljöbalken 2 kap 31 p 3 miljötillsynsförordningen (2011:13), 26 kap 3 3 st miljöbalken Timavgift Timavgift Timavgift

107 ÄRENDEN ENLIGT 15 KAP MILJÖBALKEN Prövning av ansökan Ansökan om tillstånd från en fastighetsinnehavare att på fastigheten själv återvinna eller bortskaffa avfall även om ett sådant tillstånd inte krävs. Ansökan om dispens från förbudet att hantera avfall när kommunen ska ansvara för en viss hantering av avfall. Handläggning av anmälan Anmälan från fastighetsägare att på fastigheten själv kompostera eller på annat sätt återvinna eller bortskaffa annat hushållsavfall än trädgårdsavfall Anmälan enligt kommunens föreskrifter om avfallshantering av fastighetsinnehavare att på fastigheten själv återvinna eller bortskaffa avfall. Tillsyn Avfallshantering, som inte omfattas av fast avgift för tillsyn enligt taxebilaga 2. ÄRENDEN ENLIGT 26 KAP MILJÖBALKEN Tillsyn Stängselgenombrott om länsstyrelsen har överlåtit uppgiften att utöva tillsyn. 15 kap 25 p 2 miljöbalken 2 15 kap 25 p 1 miljöbalken 2 15 kap 19 och 24 miljöbalken, 45 avfallsförordningen (2011:927) 75 avfalls-förordningen (2011:927) Timavgift Timavgift 26 kap 3 3 st miljöbalken Timavgift 26 kap 11 miljö-balken, 1 kap 19 och 20 samt 2 kap 8 miljötillsynsförordningen (2011:13) Timavgift 107

108 Taxebilaga 2 Fast årlig avgift (förskottsbetalning) 108 Verksamhetskod Prövn.- nivå 1.20 C C B 9 Timmar Beskrivning VERKSAMHETSGRUPP JORDBRUK Verksamhetsgrupp Djurhållning För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Uppodling av annan mark än jordbruksmark för jordbruksproduktion För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap. 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP FISKODLING OCH ÖVERVINTRING AV FISK För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 3 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP UTVINNING, BRYTNING OCH BEARBETNING AV TORV, OLJA, GAS, KOL, MALM, MINERAL, BERG, NATURGRUS OCH ANNAT Verksamhetsgrupp Berg, naturgrus och andra jordarter C C C C i B i B B C U 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 4 kap. 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 4 kap. 6 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Råpetroleum, naturgas och kol För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 4 kap. 10 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Annan utvinningsindustri För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 4 kap. 17 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP LIVSMEDEL OCH FODER Verksamhetsgrupp Slakterier 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar för produktion baserad på slaktvikt som omfattar mer än ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för produktion som inte omfattas av 1. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För verksamheter under anmälningspliktig nivå är tillsynstiden 6 timmar.

109 109 Verksamhetsgrupp Livsmedel av animaliska råvaror i, B i, B i, B C C 6 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 4 eller 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar om verksamheten avser bearbetning av animaliska biprodukter. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 4 eller 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om verksamheten avser rökning. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 4 eller 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om verksamheten inte omfattas av 1 eller 2. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 6 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Rökeri För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 7 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Livsmedel av vegetabiliska råvaror i, B i, B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 8 eller 9 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om verksamheten avser anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 8 eller 9 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om verksamheten avser rostning av kaffe. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i, B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 8 eller 9 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om verksamheten avser anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling med en produktion av mer än ton per kalenderår och inte omfattas av 1 eller 2. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i, B C 6 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 8 eller 9 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om verksamheten inte omfattas av någon av 1-3. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 10 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar.

110 C 6 Verksamhetsgrupp Kvarnprodukter För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 11 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Livsmedel av kombinerade råvaror i, B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 12 eller 13 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar med en produktion av mer än ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i, B C i B C 6 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 12 eller 13 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om verksamheten inte omfattas av 1. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 14 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Mjölkprodukter För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 15 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 16 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Annan livsmedelstillverkning i och B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 17 eller 18 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar om verksamheten avser framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter med en produktion av mer än ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i och B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 17 eller 18 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om verksamheten avser framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter med en produktion av mer än ton men högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i och B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 17 eller 18 miljöprövningsförordningen är 3. tillsynstiden 30 timmar om verksamheten avser framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter med en produktion av högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar.

111 i och B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 17 eller 18 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för annan verksamhet som inte omfattas av någon av 1-3. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar C B C B C B B B C B B C C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 19 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 20 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 21 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 22 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 23 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 24 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar för framställning av malt. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 24 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för framställning av mer än ton läskedryck eller maltdryck per kalenderår. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 24 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för framställning av mer än ton men högst ton läskedryck eller maltdryck per kalenderår. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 25 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 26 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar för anläggning för tillverkning av jäst. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 26 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 47 timmar för anläggning för tillverkning av startkulturer av mikroorganismer. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 27 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 28 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Foder av animaliska och vegetabiliska råvaror i, i och i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 29, 31 eller 33 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar för anläggning för bearbetning av animaliska biprodukter med en produktion baserad på mer än ton råvara per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i, i och i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 5 kap. 29, 31 eller 33 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar för anläggning som inte omfattas av 1. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar.

112 C C C C i B C B B C C i B 137 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 30 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 5 kap. 32 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP TEXTILVAROR För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 6 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP PÄLS, SKINN OCH LÄDER För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 7 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 18 timmar. VERKSAMHETSGRUPP TRÄVAROR För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 8 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 8 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 8 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för produktion som omfattar mer än kubikmeter per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 8 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för produktion som inte omfattas av 1. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 8 kap. 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 8 kap. 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 8 kap. 6 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar för produktion som omfattar mer än ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i B C B C C C 6 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 8 kap. 6 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för produktion som inte omfattas av 1. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 8 kap. 7 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 8 kap. 8 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 8 kap. 9 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 8 kap. 10 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 8 kap. 11 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar.

113 21.40 B C C B C 6 VERKSAMHETSGRUPP MASSA, PAPPER OCH PAPPERSVAROR För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 9 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 47 timmar. VERKSAMHETSGRUPP FOTOGRAFISK OCH GRAFISK PRODUKTION För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 10 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 10 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 10 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 10 kap. 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP KEMISKA PRODUKTER Verksamhetsgrupp Organiska kemikalier i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i och i A/B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt någon av 12 kap miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar för anläggning med en produktionsmängd på mer än ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i, i och i A/B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt någon av 12 kap miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar för anläggning med en produktionsmängd på högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. Verksamhetsgrupp Oorganiska kemikalier i A i A För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 23 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 227 timmar om verksamheten avser kloralkali med användning av amalgammetoden. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 23 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 184 timmar om verksamheten avser annan tillverkning av gas än den som omfattas av 1. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar.

114 i B 90 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 24 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i, i, i, i, i, i, i och i i, i, i, i, i, i, i och i i och i i och i i och i A/B 137 A/B 90 A/B 184 A/B 90 A/B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt någon av 12 kap miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar för anläggning med en produktionsmängd på mer än ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt någon av 12 kap miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar för anläggning med en produktionsmängd på högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. Verksamhetsgrupp Gödselmedel 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 33 eller 34 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 184 timmar för anläggning med en produktionsmängd på mer än ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 33 eller 34 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar för anläggning med en produktionsmängd på högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. Verksamhetsgrupp Växtskyddsmedel och biocider 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 35 eller 36 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 184 timmar för anläggning med en produktionsmängd på mer än ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i och i A/B B i och i A/B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 35 eller 36 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar för anläggning med en produktionsmängd på högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 37 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar. Verksamhetsgrupp Läkemedel 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 38 eller 39 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar för anläggning med en produktionsmängd på mer än ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar.

115 24.38-i och i A/B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 38 eller 39 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar för anläggning med en produktionsmängd på högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar C C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 12 kap. 40 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 12 kap. 41 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Sprängämnen i och i A/B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 42 eller 43 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar för anläggning med en produktionsmängd på mer än ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i och i A/B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 42 eller 43 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar för anläggning med en produktionsmängd på högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar C B B B B B C C 9 Verksamhetsgrupp Annan kemisk tillverkning För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 12 kap. 44 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 45 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om verksamheten avser tillverkning av gas- eller vätskeformiga kemiska produkter. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 45 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om verksamheten avser tillverkning av läkemedelssubstanser genom extraktion ur biologiskt material. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 45 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om verksamheten avser tillverkning av sprängämnen. 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 45 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om verksamheten avser tillverkning av pyrotekniska artiklar. 5. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 12 kap. 45 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar om verksamheten avser tillverkning av ammunition. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 12 kap. 46 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 12 kap. 47 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP GUMMI- OCH PLASTVAROR B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 13 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för en produktion av mer än ton per kalenderår.

116 25.10 B C B B C B C 9 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 13 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för en produktion som inte omfattas av 1. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 13 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 13 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för en produktion av mer än 100 ton per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 13 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar för en produktion som inte omfattas av 1. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 13 kap. 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 13 kap. 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 12 kap. 6 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP MINERALISKA PRODUKTER 116 Verksamhetsgrupp Glas, glasvaror och keramiska produkter i B 64 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar om verksamheten avser tillverkning av mineralull med smältning av mer än ton mineraler per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om verksamheten avser tillverkning av mineralull med smältning av mer än ton men högst ton mineraler per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar B B B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar vid förbrukning av mer än ton glasråvaror med tillsats av blyeller arsenikföreningar per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar vid förbrukning av mer än 500 ton men högst ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar per kalenderår. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar vid förbrukning av mer än 5 ton men högst 500 ton glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar per kalenderår.

117 26.20 B B B C C i B B C 9 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar vid förbrukning av mer än ton andra glasråvaror än de som avses i 1-3 per kalenderår. 5. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar vid förbrukning av mer än ton men högst ton andra glasråvaror än de som avses i 1-3 per kalenderår. 6. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar vid förbrukning av högst ton andra glasråvaror än de som avses i 1-3 per kalenderår. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 14 kap. 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 14 kap. 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 6 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 7 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 14 kap. 8 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Cement, betong, kalk, krita och gips i A B i B C C C 6 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 9 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 184 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 10 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 184 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 11 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 14 kap. 12 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 14 kap. 13 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 14 kap. 14 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Andra mineraliska produkter i och B 64 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 15 eller 16 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar.

118 C C i B C C C i B 64 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 14 kap. 17 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 14 kap. 18 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 14 kap. 19 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 14 kap. 20 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP STÅL OCH METALL För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 15 kap. 10 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 15 kap. 18 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP METALL- OCH PLASTYTBEHANDLING, AVFETTNING OCH FÄRGBORTTAGNING 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om utsläpp av process- och sköljvatten är större än kubikmeter per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om utsläpp av process- och sköljvatten är större än kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar om utsläpp av process- och sköljvatten är större än 100 kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i B och B och B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar om verksamheten inte omfattas av någon av 1-3. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 2 eller 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för anläggning som ger upphov till utsläpp av avloppsvatten om mer än kubikmeter per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 2 eller 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för anläggning som ger upphov till utsläpp av avloppsvatten om mer än kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår.

119 och B och B C C B B B B B B B B 6 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 2 eller 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar för anläggning som ger upphov till utsläpp av avloppsvatten om mer än 100 kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår. 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 2 eller 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar för anläggning som ger upphov till utsläpp av avloppsvatten som inte omfattas av någon av 1-3. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 16 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 16 kap. 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 30 timmar för varmförzinkning med uppsamling och filter för flussrök med en förbrukning av mer än ton zink per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 13 timmar för varmförzinkning med uppsamling och filter för flussrök med en förbrukning av mer än ton men högst ton zink per kalenderår. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 6 timmar för varmförzinkning med uppsamling och filter för flussrök med en förbrukning av mer än 100 ton men högst ton zink per kalenderår. 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 3 timmar för varmförzinkning med uppsamling och filter för flussrök med en förbrukning av högst 100 ton zink per kalenderår. 5. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 30 timmar för varmförzinkning utan uppsamling och filter för flussrök med en förbrukning av mer än ton zink per kalenderår. 6. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 30 timmar för varmförzinkning utan uppsamling och filter för flussrök med en förbrukning av mer än ton men högst ton zink per kalenderår. 7. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 13 timmar för varmförzinkning utan uppsamling och filter för flussrök med en förbrukning av mer än 100 ton zink per kalenderår. 8. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 6 timmar för varmförzinkning utan uppsamling och filter för flussrök med en förbrukning av högst 100 ton zink per kalenderår.

120 28.50 B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 64 timmar för annan verksamhet än varmförzinkning med utsläpp av mer än kubikmeter avloppsvatten per kalenderår B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 30 timmar för annan verksamhet än varmförzinkning om utsläpp av process- och sköljvatten är större än kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 13 timmar för annan verksamhet än varmförzinkning om utsläpp av process- och sköljvatten är större än 100 kubikmeter men högst kubikmeter per kalenderår B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 6 timmar för annan verksamhet än varmförzinkning om utsläpp av process- och sköljvatten är högst 100 kubikmeter per kalenderår B C B C C B C För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 6 miljöprövningsförordningen (verksamhetskod 28.50) är tillsynstiden 6 timmar för annan verksamhet än varmförzinkning som inte medför utsläpp av process- och sköljvatten. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 16 kap. 7 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 16 kap. 8 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 16 kap. 9 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 16 kap. 10 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP ELEKTRISKA ARTIKLAR För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 17 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 17 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 18 timmar i och A 184 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 17 kap. 4 eller 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 184 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar C C C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 17 kap. 6 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP METALLBEARBETNING Verksamhetsgrupp Motorer, turbiner och reaktorer För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 18 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 18 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar.

121 34.30 B B B B B B C C A B B 64 Verksamhetsgrupp Motorfordon 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 18 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 184 timmar för en tillverkning och sammansättning av fler än motorfordon per kalenderår med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 18 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för en tillverkning och sammansättning av fler än motorfordon men högst motorfordon per kalenderår med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 18 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för en tillverkning och sammansättning av högst motorfordon per kalenderår med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton. 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 18 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 184 timmar ör en tillverkning och sammansättning av fler än motorfordon per kalenderår med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. 5. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 18 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för en tillverkning och sammansättning av fler än motorfordon men högst motorfordon per kalenderår med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. 6. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 18 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för en tillverkning och sammansättning av högst motorfordon per kalenderår med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 18 kap. 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Järnvägsutrustning och flygplan För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 18 kap. 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Maskinell bearbetning För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 18 kap. 6 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 184 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 18 kap. 7 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar för tankvolym på mer än 50 kubikmeter. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 18 kap. 7 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för tankvolym på mer än 35 kubikmeter men högst 50 kubikmeter B C 9 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 18 kap. 7 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar ör tankvolym på mer än 20 kubikmeter men högst 35 kubikmeter. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 18 kap. 8 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar.

122 35.20 C i B 184 Verksamhetsgrupp Skeppsvarv För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 18 kap. 10 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP FÖRBRUKNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 184 timmar om förbrukningen uppgår till mer än 500 ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i B i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar om förbrukningen uppgår till mer än 200 ton men högst 500 ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om förbrukningen uppgår till mer än 50 ton men högst 200 ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om förbrukningen uppgår till högst 50 ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar B B B B B C C 9 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 184 timmar om förbrukningen av organiska lösningsmedel uppgår till mer än 500 ton per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar om förbrukningen av organiska lösningsmedel uppgår till mer än 200 ton men högst 500 ton per kalenderår. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om förbrukningen av organiska lösningsmedel uppgår till mer än 50 ton men högst 200 ton per kalenderår. 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om förbrukningen av organiska lösningsmedel uppgår till mer än 25 ton men högst 50 ton per kalenderår. 5. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 19 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar om förbrukningen av organiska lösningsmedel uppgår till högst 25 ton per kalenderår. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 19 kap. 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 19 kap. 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar.

123 39.50 C B C B C B B C i och B 13 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 19 kap. 6 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP HANTERING AV BRÄNSLEN OCH ANDRA KEMISKA PRODUKTER För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 20 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 20 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 20 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 20 kap. 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP GAS- OCH VÄTSKEFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME OCH KYLA Verksamhetsgrupp Anaerob biologisk behandling 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar för anläggning vid jordbruksföretag. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar om verksamheten inte omfattas av 1. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 21 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Framställning av gas- och vätskeformiga bränslen 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 4 eller 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar för anläggning vid jordbruksföretag. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i och B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 4 eller 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om verksamheten inte omfattas av 1. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar C i B 30 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 21 kap. 6 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Förbränning 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 9 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för gasturbinanläggningar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 9 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar för andra anläggningar än som avses i 1 med en total installerad tillförd effekt av mer än 200 megawatt men högst 300 megawatt. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar.

124 i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 9 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för andra anläggningar än som avses i 1 med en total installerad tillförd effekt av mer än 100 megawatt men högst 200 megawatt. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i B B C C och B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 9 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för andra anläggningar än som avses i 1 med en total installerad tillförd effekt av mer än 50 megawatt men högst 100 megawatt. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 10 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 21 kap. 11 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 21 kap. 12 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Vindkraft 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 13 eller 14 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar för vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) till havs och B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 13 eller 14 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar för fler än 20 vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) på land och B 6 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 21 kap. 13 eller 14 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar för högst 20 vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) på land C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 21 kap. 15 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Värme- och kylanläggningar C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 21 kap. 16 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 21 kap. 17 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELSHANTERING C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 23 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 23 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar U 160 Väganläggning i drift upplåten för allmän trafik, med en sammanlagd trafik med mer än fordonskilometer per år U 90 Väganläggning i drift upplåten för allmän trafik, med en sammanlagd trafik med fordonskilometer per år U 45 Kommunal väghållning

125 U C C C B C C C och B 137 Spåranläggning i drift för regional kollektivtrafik eller nationell person och/eller godstrafik med en sammanlagd spårlängd över 30 kilometer. VERKSAMHETSGRUPP HAMNAR OCH FLYGPLATSER Verksamhetsgrupp Hamnar För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 24 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Flygplatser För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 24 kap. 5 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP LABORATORIER För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 25 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP TANKRENGÖRING För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 26 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 26 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP HÄLSO- OCH SJUKVÅRD För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 27 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 27 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP RENING AV AVLOPPSVATTEN 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 28 kap. 1 eller 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar för en avloppsreningsanläggning med anslutning av fler än personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter och B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 28 kap. 1 eller 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för en avloppsreningsanläggning med anslutning av fler än personer men högst personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter men högst personekvivalenter och B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 28 kap. 1 eller 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för en avloppsreningsanläggning med anslutning av fler än personer men högst personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än personekvivalenter men högst personekvivalenter i B 47 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 28 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 47 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar.

126 90.16 C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 28 kap. 4 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. VERKSAMHETSGRUPP AVFALL Verksamhetsgrupp Andra verksamheter med återvinning eller bortskaffande i och i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 65 eller 66 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i och i i och i och och och och B 64 B 30 A/B 137 A/B 137 A/B 137 A/B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 65 eller 66 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 65 eller 66 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 68 eller 69 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 68 eller 69 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 68 eller 69 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 68 eller 69 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar om den tillförda avfallsmängden inte omfattas av någon av C B B 30 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 70 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 72 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 72 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om den tillförda avfallsmängden inte omfattas av 1.

127 Verksamhetsgrupp Animaliskt avfall i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 32 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 90 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i B C C B B B B C B C i B i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 32 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om den tillförda avfallsmängden inte omfattas av 1. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 33 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Avvattning För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 39 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Biologisk behandling 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 30 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 30 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 30 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 30 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar om den tillförda avfallsmängden inte omfattas av någon av 1-3. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 31 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Deponering För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 18 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 19 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 21 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 21 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar.

128 i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 21 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar om den tillförda avfallsmängden inte omfattas av 1 eller 2. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar B B B B 6 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 22 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 22 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 22 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än 50 ton men högst ton per kalenderår. 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 22 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar om den tillförda avfallsmängden inte omfattas av någon av i och B 30 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 24 eller 25 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar C C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 26 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Elavfall För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 44 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Förberedelse för återanvändning C 6 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 47 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Förbränning och i och i B 30 B 64 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 7 eller 8 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 11 eller 12 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i och i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 11 eller 12 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om den tillförda avfallsmängden inte omfattas av 1. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar.

129 i och i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 13 eller 14 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 47 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar i och i B För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 13 eller 14 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om den tillförda avfallsmängden inte omfattas av 1. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar och och B 30 B C 9 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 15 eller 16 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 15 eller 16 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar om den tillförda avfallsmängden inte omfattas av 1. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 17 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Konvertering av smittförande avfall C i B 13 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 38 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Lagring i avvaktan på återvinning eller bortskaffande För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 56 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar. Verksamhetsgrupp Lagring och avskiljning av koldioxid i och B 137 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 62 eller 63 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar. För så kallade industriutsläppsverksamheter (IUV, markerade med "-i" efter koden) så tillkommer ett generellt tillägg med 20 timmar C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 64 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Lagring som en del av att samla in avfall och B C C 6 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 48 eller 50 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 49 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 51 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar.

130 130 Verksamhetsgrupp Mekanisk bearbetning och sortering B B C B B C B C B B B B C 9 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 40 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar för verksamhet med mer än ton hanterad avfallsmängd per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 40 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för verksamhet som inte omfattas av 1. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 41 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 42 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar för verksamhet med mer än ton hanterad avfallsmängd per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 42 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar för verksamhet som inte omfattas av 1. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 43 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. Verksamhetsgrupp Uppgrävda massor För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 36 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 37 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Uttjänta fordon 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 45 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 137 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton per kalenderår. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 45 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 64 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. 3. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 45 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 30 timmar om den tillförda avfallsmängden är mer än ton men högst ton per kalenderår. 4. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 45 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar om den tillförda avfallsmängden inte omfattas av någon av 1-3. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 46 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar. Verksamhetsgrupp Återvinning eller bortskaffande av avfall som uppkommit i egen verksamhet och B 13 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 27 eller 28 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar C 9 För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 29 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar.

131 131 Verksamhetsgrupp Återvinning för anläggningsändamål B C B B C C C 9 För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 29 kap. 34 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 29 kap. 35 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH SPORTANLÄGGNINGAR 1. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 30 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar för civilt skjutfält. 2. För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 30 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 7 timmar för annat skjutfält. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 30 kap. 2 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 30 kap. 3 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 6 timmar. VERKSAMHETSGRUPP TEXTILTVÄTTERIER För en verksamhet som är anmälningspliktig enligt 31 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 9 timmar B FMH, punkt 1 38 FMH, punkt 1 38 FMH, punkt 1 38 FMH, punkt 2 38 FMH, punkt 3 38 FMH, punkt 3 38 FMH, punkt 3 45 FMH, punkt 2 H 3 H 3 H 3 VERKSAMHETSGRUPP BEGRAVNINGSVERKSAMHET För en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 32 kap. 1 miljöprövningsförordningen är tillsynstiden 13 timmar. VERKSAMHETSGRUPP ANMÄLNINGSPLIKTIGA HÄLSOSKYDDSVERKSAMHETER För hygienisk behandling med risk för blodsmitta, tatuerare, är tillsynstiden 3 timmar. För hygienisk behandling med risk för blodsmitta, fotvård, är tillsynstiden 3 timmar. För hygienisk behandling med risk för blodsmitta, övriga, är tillsynstiden 3 timmar. H 6 För bassängbad är tillsynstiden 6 timmar. H 6 För skolor är tillsynstiden 6 timmar. H 6 För förskolor är tillsynstiden 6 timmar. H 3 För fritidsverksamheter är tillsynstiden 3 timmar. UH 3 VERKSAMHETSGRUPP EJ ANMÄLNINGSPLIKTIGA HÄLSOSKYDDSVERKSAMHETER Verksamhetsgrupp Undervisning, vård m.m. För lokaler med undervisning, vård och annat omhändertagande, är tillsynstiden 3 timmar. Verksamhetsgrupp Hotell m.m. 45 FMH, punkt 4 UH 3 För hotell, pensionat och liknande där allmänheten yrkesmässigt erbjuds tillfällig bostad, är tillsynstiden 3 timmar.

132 Taxebilaga 3 Timavgift (efterskottsbetalning) 132 Bransch Verksamhet Verksamhetskod Prövn.- nivå Avgift Djurhållning 11 U Timavgift JORDBRUK Uppodling av annan mark än jordbruksmark för jordbruksproduktion U Timavgift Berg, naturgrus och andra jordarter U Timavgift UTVINNING, BRYTNING OCH BEARBETNING AV TORV, OLJA, GAS, KOL, MALM, MINERAL, BERG, NATURGRUS OCH ANNAT Råpetroleum, naturgas och kol U Timavgift Annan utvinningsindustri U Timavgift Livsmedel av animaliska råvaror U Timavgift LIVSMEDEL OCH FODER Rökeri U Timavgift Livsmedel av vegetabiliska råvaror U Timavgift Kvarnprodukter U Timavgift Livsmedel av kombinerade råvaror U Timavgift Mjölkprodukter U Timavgift Annan livsmedelstillverkning U Timavgift Foder av animaliska och vegetabiliska råvaror U Timavgift

133 TEXTILVAROR U Timavgift PÄLS, SKINN OCH LÄDER U Timavgift TRÄVAROR U Timavgift MASSA, PAPPER OCH PAPPERSVAROR U Timavgift FOTOGRAFISK OCH GRAFISK PRODUKTION U Timavgift KEMISKA PRODUKTER Annan kemisk tillverkning U Timavgift 133 GUMMI- OCH PLASTVAROR U Timavgift Glas, glasvaror och keramiska produkter U Timavgift MINERALISKA PRODUKTER Cement, betong, kalk, krita och gips U Timavgift Andra mineraliska produkter U Timavgift STÅL OCH METALL U Timavgift METALL- OCH PLASTYTBEHANDLING, AVFETTNING OCH FÄRGBORTTAGNING METALLBEARBETNING U Timavgift Motorer, turbiner och reaktorer U Timavgift Motorfordon U Timavgift Maskinell bearbetning U Timavgift Gas- och oljeplattformar U Timavgift FÖRBRUKNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL U Timavgift HANTERING AV BRÄNSLEN OCH ANDRA KEMISKA PRODUKTER U Timavgift Förbränning U Timavgift GAS- OCH VÄTSKEFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME OCH KYLA Vindkraft U Timavgift Värme- och kylanläggningar U Timavgift VATTENFÖRSÖRJNING U Timavgift

134 134 FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELSHANTERING U Timavgift Annan trafikinfrastruktur U Timavgift HAMNAR OCH FLYGPLATSER Hamnar U Timavgift Flygplatser U Timavgift LABORATORIER U Timavgift HÄLSO- OCH SJUKVÅRD U Timavgift RENING AV AVLOPPSVATTEN U Timavgift AVFALL Biologisk behandling U Timavgift Deponering U Timavgift Förbränning U Timavgift Lagring som en del av att samla in avfall U Timavgift Mekanisk bearbetning och sortering U Timavgift SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH SPORTANLÄGGNINGAR U Timavgift TEXTILTVÄTTERIER U Timavgift ÖVRIGA MILJÖFARLIGA VERKSAMHETER U Timavgift EJ ANMÄLNINGSPLIKTIGA HÄLSOSKYDDSVERKSAMHETE R Bostäder m.m. 45 FMH, punkt 1 UH Timavgift EJ ANMÄLNINGSPLIKTIGA HÄLSOSKYDDSVERKSAMHETE R Samlingslokaler m.m. 45 FMH, punkt 3 UH Timavgift EJ ANMÄLNINGSPLIKTIGA HÄLSOSKYDDSVERKSAMHETE R Idrottsanläggningar, camping, bad m.m. 45 FMH, punkt 5 UH Timavgift EJ ANMÄLNINGSPLIKTIGA HÄLSOSKYDDSVERKSAMHETE R Lokaler för hygienisk behandling 45 FMH, punkt 6 UH Timavgift EJ ANMÄLNINGSPLIKTIGA HÄLSOSKYDDSVERKSAMHETE R Lokaler för förvaring av djur 45 FMH, punkt 7 UH Timavgift

135 1/5 DIARIENUMMER 135 Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt livsmedels- och foderlagstiftningen Antagna av XX åååå-mm-dd, xx, tillämpas fr.o.m Av 3 och 13 förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att kommunen är skyldig att ta ut en avgift för att täcka kommunens kostnader för kontroll, godkännande och registrering av livsmedelsanläggning. Att kommunen är skyldig att ta ut avgift för att täcka kostnader för årlig kontroll enligt foderlagstiftningen och kontroll vid bristande efterlevnad framgår av 3 förordningen (2006:1165) om avgifter för offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter och artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004. Enligt förordningarnas 6 och 14 respektive 6 ska avgiften fastställas av den kommunala nämnd som utför kontrollen, på grundval av en taxa som kommunfullmäktige bestämmer. Inledande bestämmelser 1 Denna taxa gäller avgifter för Burlövs kommuns kostnader för offentlig kontroll enligt EU:s bestämmelser inom livsmedels- och foderområdena, livsmedelslagen (2006:804), lagen om foder och animaliska biprodukter (2006:805) samt de författningar, inklusive förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter, som meddelats med stöd av denna lagstiftning. 2 Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. prövning i ärenden om godkännande av anläggning som ska prövas enligt EG-förordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, 2. registrering av anläggning 3. offentlig kontroll 4. bemanningsavgift 5. handläggning och andra åtgärder vid normal offentlig kontroll och extra offentlig kontroll i övrigt samt utfärdande av exportintyg. 3 Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. offentlig kontroll som föranleds av klagomål som visar sig obefogat 2. handläggning som föranleds av överklagande av beslut enligt livsmedels- och foderlagstiftningen, de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa lagar samt de EG-bestämmelser som kompletteras av dessa lagar. 4 Miljö- och byggnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s webbplats i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad 2018 (kommunfullmäktiges beslutsår). 5 Beslut om att fastställa avgift enligt 6 andra stycket, 14 andra stycket och 18 tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt

136 BURLÖVS KOMMUN 2/5 5 i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av miljö- och bygg-nämnden. 136 Timavgift 6 Vid tillämpningen av denna taxa är för år 2019 timavgiften 1192 kronor per timme kontrolltid för normal offentlig kontroll. Avgiftsuttag sker i förhållande till den kontrolltid som fastställts för en anläggning eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Vid extra offentlig kontroll tas dessutom timavgift ut för resor. Om den sammanlagda kontrolltiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan och lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påsk-afton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. 7 Vid tillämpning av denna taxa är för år 2019 timavgiften för registrering och extra offentlig kontroll 1087 kronor. Avgift för prövning 8 Den som ansöker om godkännande av en sådan anläggning, som avses i EG-förordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, och över vilken Livsmedels-verket till kommunen överfört kontrollen, ska betala en avgift för prövningen som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 11 med tillämpning av den riskklass som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhetsklass B. Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser. Avgiften för prövning får tas ut i förskott. 9 För godkännande av en anläggning, som avses i 8, med anledning av byte av livsmedelsföretagare eller sådan ändring av verksamheten som kräver godkännande ska, under förutsättning att godkännande för anläggningen tidigare lämnats, betalas halv avgift enligt Avgift för prövning i ärenden om godkännande ska erläggas även om ansökan avslås. Avgift för registrering 11 Den som anmäler registrering av en anläggning för att driva livsmedelsverksamhet eller för att tillverka snus och tuggtobak eller för dricksvattenförsörjning ska betala avgift för en timmes kontrolltid, enligt timavgiften i 7. Årlig kontrollavgift 12 För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 livsmedelslagen (2006:804) ska en fast årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid miljö- och byggnämnden tilldelar anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående av en riskklassning med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek och konsumentgrupper, bestämning av kontrolltidstillägg samt en erfarenhetsklassificering med hänsyn till nämndens erfarenheter

137 BURLÖVS KOMMUN 3/5 av verksamheten där avgiften successivt ökar för varje kategori. Vid ovanstående bedömning ska den nationella vägledningen från Livsmedelsverket användas. 137 Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. 13 För normal offentlig kontroll av en foderanläggning ska en fast årlig kontrollavgift betalas. Årsavgiftens storlek baseras på den kontrolltid Miljö- och byggnämnden beslutar för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående av en riskklassning med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek och konsumentgrupper samt en erfarenhetsklassificering med hänsyn till nämndens erfarenheter av verksamheten. Vid fastställandet av risk- och erfarenhetsklasser samt kontrolltiden för dessa ska den nationella vägledningen från Jordbruksverket användas. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden (timmar) multipliceras med timtaxan. 14 Om en tillämpning av 12 skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande till det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. Om ovanstående tilldelning innebär nedsättning av årsavgiften till 0 kr, ska istället timavgift enligt 6 utgå för den faktiskt nedlagda kontrolltiden vid varje enskilt tillfälle. 15 Om en företagare har flera livsmedelsanläggningar inom samma byggnad eller område, ska företagaren betala full avgift för den anläggning/verksamhet vars kontrolltid är högst med tillägg av 75 procent av avgiften för övriga anläggningar. 16 Fast årlig avgift omfattar kalenderår och får tas ut i förskott. Av 9 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga avgiften ska betalas från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. För det kalenderår registrering skett faktureras den årliga kontrollavgiften i efterskott och beräknas enligt timavgiften i 6 eller i förekommande fall enligt 14. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Om en anläggning placeras i annan avgiftsklass eller annars tilldelas annan kontrolltid än tidigare, ska den nya avgiften betalas från och med det följande kalenderåret. Avgiftsskyldigheten upphör från och med det kalenderår som följer efter det att verksamheten vid anläggningen har upphört. 17 Av 9 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel vad gäller anläggningar som kräver godkännande och 10 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av foder och animaliska biprodukter framgår att årsavgiften ska betalas från och med det kalenderår som följer efter det år anläggningen påbörjats. 18 Av 4 förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga kontrollavgiften ska betalas av livsmedelsföretagare vars verksamhet är föremål för kontroll och som äger eller innehar anläggningen vid årets början. Avgiften ska även betalas av den som bedriver verksamhet i en anläggning för tillverkning av snus eller tuggtobak eller i en anläggning för dricksvattenförsörjning. 19 Vid ägarbyte/överlåtelse som sker senast den 31 januari innevarande år och som meddelas till miljö- och byggnämnden senast det datumet, ska ingen årsavgift betalas av den ägare som innehade anläggningen under januari.

138 BURLÖVS KOMMUN 4/5 Avgift för bemanning vid styckningsanläggningar 20 För Miljö- och byggnämndens bemanning vid slakterier, styckningsanläggningar och vilthanteringsanläggningar, tas utöver den årliga kontrollavgiften ut en bemanningsavgift för sådan offentlig kontroll som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 854/2004 samt i 18 förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och 4 livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel. Nämnden fastställer den kontrolltid som ska åtgå för bemanningen. Avgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timavgiften. Avgiften ska motsvara nämndens faktiska kostnader för kontrollen. Avgiften ska betalas kvartalsvis. Avgift för extra offentlig kontroll 21 Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid enligt den särskilda timavgiften i 7 och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. Nedsättning av avgift m.m. 22 Av 10 förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att kontrollmyndigheten får sätta ned eller efterskänka den årliga kontrollavgiften om det finns särskilda skäl. Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgiften för kommunens offentliga kontroll fattas av den nämnd som fastställer avgiften enligt 5 i denna taxa. Om det finns särskilda skäl får nämnden också besluta att sätta ned eller efterskänka avgiften för godkännande, registrering eller bemanning vid styckningsanläggningar. Avgiftens erläggande m.m. 23 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Burlövs kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i faktura. Verkställighetsfrågor m.m. 24 Av 33 livsmedelslagen och 33 lag om foder och animaliska biprodukter framgår att Miljöoch byggnämnden får förordna att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas. 25 Av 31 livsmedelslagen och 31 lag om foder och animaliska biprodukter framgår att miljöoch byggnämndens beslut om avgift får överklagas hos länsstyrelsen. 138 Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutsorgan Antagen Diarienummer Styrdokument Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt livsmedels- och foderlagstiftningen 20xx-xx-xx, xx

139 BURLÖVS KOMMUN 5/5 Beslutad med stöd av Kungjord Ikraftträdande Historik Dokumentansvarig Förvaltning 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx Ersätter Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt strålskyddslagen, livsmedelslagen och miljöbalken antagen av kommunfullmäktige 89, Kommunledningskontoret 139

140 1/2 DIARIENUMMER 140 Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt strålskyddslagen Antagna av XX åååå-mm-dd, xx, tillämpas fr.o.m Enligt 16 a strålskyddsförordningen (1988:293), med hänvisning till 16, får kommunfullmäktige meddela föreskrifter om avgift för en kommunal nämnds kostnader för tillsyn. Inledande bestämmelser 1 Avgift enligt denna taxa ska betalas för miljö- och byggnämndens i Burlövs kommun kostnader för tillsyn enligt strålskyddslagen (1988:220) och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. 2 Avgiftsskyldig är den som bedriver eller avser att bedriva verksamhet som omfattas av miljö- och byggnämndens tillsyn enligt strålskyddslagen. 3 Avgift enligt denna taxa ska inte betalas för: 1. Tillsyn som sker med anledning av klagomål som visar sig vara obefogat, och där verksamhetsutövaren samtidigt uppfyllt kravet på egenkontroll inom det klagomålet avser. 2. Handläggning som sker med anledning av att beslut av miljö- och byggnämnden eller överinstans överklagas, eller för handläggning av vitesansökningar. 4 Miljö- och byggnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s webbplats i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad 2018 (kommunfullmäktiges beslutsår). 5 Beslut om avgift enligt denna taxa fattas av miljö- och byggnämnden. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och andra omständigheter, får avgift enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. 6 Enligt 31 strålskyddslagen ska den som bedriver verksamhet enligt lagen på begäran av tillsynsmyndigheten lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsynen. 7 Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till miljö- och byggnämnden. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Avgift med anledning av anmälan 8 Avgift för handläggning med anledning av anmälan av solarieverksamhet eller annan verksamhet som är anmälningspliktig till kommunen enligt strålskyddslagen eller föreskrifter med-

141 BURLÖVS KOMMUN 2/2 delade med stöd av denna, ska betalas genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden i ärendet multipliceras med timtaxan. Avgift med anledning av anmälan ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser. 141 Timavgift 9 Vid tillämpningen av denna taxa är för år 2019 timtaxan 1075 kronor. Avgiftsuttag sker i förhållande till nedlagd tid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. Med tid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid miljö- och byggnämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, resor, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. I tiden ska inte räknas in sådan restid som vid ett och samma resetillfälle (tur och returresa) överstiger två timmar. Timavgift tas ut för varje nedlagd halv timme handläggningstid. För inspektioner, mätningar och andra kontroller som utförs vardagar mellan klockan och 07.00, lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, midsommarafton eller helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Överklagande 10 Av 19 strålskyddsförordningen följer att beslut om avgift får överklagas hos förvaltningsrätten. Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutsorgan Antagen Diarienummer Beslutad med stöd av Kungjord Ikraftträdande Historik Dokumentansvarig Förvaltning Styrdokument Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt strålskyddslagen 20xx-xx-xx, xx 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx Ersätter Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt strålskyddslagen, livsmedelslagen och miljöbalken antagen av kommunfullmäktige 89, Kommunledningskontoret

142 1/2 DIARIENUMMER 142 Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt lagen om sprängämnesprekursorer Antagna av XX åååå-mm-dd, xx, tillämpas fr.o.m Enligt 11 och 19 andra stycket lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer får avgift tas ut för tillsyn enligt lagen, och kommunen får meddela föreskrifter om avgiftens storlek. 1 Avgift enligt denna taxa ska betalas för tillsyn som utförs av miljö- och byggnämnden i Burlövs kommun enligt lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer och föreskrifter meddelade med stöd av lagen. 2 Avgiftsskyldig är den som tillhandahåller eller avser att tillhandahålla sprängämnesprekursorer till enskilda personer. 3 Avgift tas ut som en timavgift genom att den faktiskt nedlagda handläggningstiden multipliceras med timtaxan. Vid tillämpningen av denna taxa är för år 2019 timtaxan 1075 kronor. Timavgift tas ut för varje påbörjad halv timme nedlagd tid. Här avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid miljö- och byggnämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, resor (max två timmar per inspektionstillfälle), revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning och åtgärder i övrigt samt föredragning och beslut. För inspektioner och annan tillsyn med platsbesök som utförs vardagar mellan klockan och 07.00, lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, midsommarafton och andra helgdagar, ska avgift tas ut med 1,5 gånger ordinarie timtaxa. 4 Eventuella ytterligare kostnader som miljö- och byggnämnden har för utförd tillsyn ska betalas av den avgiftsskyldige enligt 2. 5 Beslut om avgift tas av miljö- och byggnämnden. Om det finns särskilda skäl får avgift sättas ned eller efterskänkas. Avgift tas inte ut för handläggning som sker med anledning av att beslut av miljö- och byggnämnden eller en överinstans överklagas, eller för handläggning av vitesansökningar.

143 BURLÖVS KOMMUN 2/2 6 Betalning av avgift ska ske till miljö- och byggnämnden. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i faktura Miljö- och byggnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s webbplats i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad 2018 (kommunfullmäktiges beslutsår). 8 Av 17 andra stycket lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer följer att miljö- och byggnämndens beslut får överklagas hos länsstyrelsen. Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutsorgan Antagen Diarienummer Beslutad med stöd av Kungjord Ikraftträdande Historik Dokumentansvarig Förvaltning Styrdokument Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt lagen om sprängämnesprekursorer 20xx-xx-xx, xx 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx Ersätter Kommunledningskontoret

144 Exempel på ändring av avgift 144 Timavgift Burlövs kommun har inte gjort en ordentlig översyn över timavgiften sedan taxan antogs När det gäller livsmedelskontroll så är den lokala kontrollmyndigheten är skyldig att ta ut en årlig avgift som täcker den offentliga kontrollen. Se 3 i förordning 2006:1166. Myndigheterna ska beräkna avgiften så att livsmedelskontrollen har tillräckliga finansiella resurser. Se artikel 26 i förordning (EG) nr 882/2004. Förordning 2006:1166 slår fast att kontrollen ska finansieras via avgifter. De lokala kontrollmyndigheterna får alltså inte finansiera kontrollen med andra medel än avgifter. När det gäller kommunens verksamhet enligt miljöbalken så framgår att: Regeringen anser att utgångspunkten skall vara att full kostnadstäckning skall uppnås för myndigheters och kommuners verksamhet enligt miljöbalken. Detta skall så långt möjligt ske genom avgifter. sid 654 Prop. 1997/98:45 En tillsynsavgift bör motsvaras av en tydlig motprestation och ha principen om full kostnadstäckning som ekonomiskt mål Ur Regeringens skrivelse 2009/10:79 Vi har därför använt SKL:s modeller för att beräkna handläggningskostnader per timme för kommunala taxor avseende livsmedelskontroll och handläggningskostnader per timme för kommunala taxor avseende miljöbalken och plan- och bygglagen. Modellerna tar fram två timavgifter avseende livsmedelskontroll och en avseende miljöbalken. Den senare är också relevant för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt strålskyddslagen och enligt lagen om sprängämnesprekursorer Livsmedelskontroll Timavgiften för årlig kontroll (=årsavgift) och godkännandeprövning 1192 kr/timme Timavgiften för registrering och extra offentlig kontroll 1087 kr/timme Miljöbalkstaxa (Strålskyddslagen, lagen om sprängämnesprekursorer) Timavgift 1075 kr/timme Timavgiften är för närvarande 891

145 Exempel på förändringar i årsavgifter för livsmedelskontroll 145 När det gäller årsavgifter för livsmedelskontroll så används den nationella vägledningen från Livsmedelsverket för att bestämma kontrolltiden. Det inne bär att förändringen i avgift är en följd av den ändrade timtaxan. Exempel 1) Restaurang, ca 6 timmars årlig kontroll Årsavgift med befintlig taxa: 6 x 891 = 5346 kr Årsavgift med ny taxa: 6 x 1192 = 7152 kr Exempel 2) Livsmedelsbutik, ca 3 timmars årlig kontroll Årsavgift med befintlig taxa: 3 x 891 = 2673 kr Årsavgift med ny taxa: 3 x 1192 = 3576 kr Exempel på förändringar i avgifter, miljöbalken Eftersom stora förändringar har skett i miljöprövningsförordningen har detta gjort att vi saknat ett flertal verksamhetskoder i vår befintliga taxa. I den nya taxan har vi valt att behålla alla verksamhetskoder som skulle kunna vilja etablera sig i Burlövs kommun. I arbetet med den gamla taxan valde man att i princip bara behålla de verksamhetskoder som fanns i kommunen vid det tillfället. SKLs förslag till ny taxa, vilket vi använt oss av, bygger på ett delvis nytt tankesätt i arbetet med den nya taxan vilket gör att flera verksamhetstyper i taxan ändras från timavgift till en fast avgift. Detta ökar tydligheten mot verksamhetsutövaren men även mot oss som myndighet. Att vi för in fasta avgifter för flera verksamhetskoder påverkar dock inte särskilt många företag i kommunen. Exempel 1) Bensinmack, ca 6 timmars årlig tillsyn Årsavgift med befintlig taxa: 6 x 891 = 5346 kr Årsavgift med ny taxa: 6 x 1075 = 6450 kr

146 Exempel 2) årlig tillsyn Fordonslackerare som förbrukar över 500 kg lösningsmedel per år, från6 till 9 timmars Årsavgift med befintlig taxa: 6 x 891 = 5346 kr 146 Årsavgift med ny taxa: 9 x 1075 = 9675 kr Exempel 3) Skolor och förskolor från 3 till 6 timmars årlig tillsyn Årsavgift med befintlig taxa: 3 x 891 = 2673 kr Årsavgift med ny taxa: 6 x 1075 = 6450 kr Exempel 4) Anmälningspliktiga verksamheter som arbetar med yrkesmässig återvinning av ickefarligt avfall, från 12 till 6 timmars årlig tillsyn Årsavgift med befintlig taxa: 12 x 891 = kr Årsavgift med ny taxa: 6 x 1075 = 6450 kr När det gäller avgifter för ansökan om tillstånd eller anmälan så kan nämnas tillstånd för grundvattenvärmepump som ändrats från 4 till 2 timmar medan ansökan om tillstånd att hålla vissa djur i detaljplanelagt område ändrats från 2 till 4 timmar. Strålskyddslagen och lagen om sprängämnesprekursorer När det gäller taxan enligt strålskyddslagen så är samtliga avgifter timavgifter och ändringen är då från 891 kr till 1075 kr per timme. Burlövs kommun har inte haft någon taxa enligt lagen om sprängämnesprekursorer tidigare.

147 DATUM DIARIENUMMER KS/2018:795 1/1 147 Kommunledningskontoret Handläggare: Rickard Brinck Telefon: E-post: Kommunfullmäktige Miljö- och livsmedelstaxor, jämförelse 5YES och Malmö Timavgifter Lomma (2018) Kävlinge (2018) Svedala (2018) Staffanstorp (2018) Malmö (2018) Burlöv (2018) Burlöv (förslag 2019) Miljöbalken Livsmedel - ordinarie tillsyn Livsmedel - extra offentlig kontroll E-POSTADRESS burlovs.kommun@burlov.se WEBBPLATS POSTADRESS Box 53, Arlöv BESÖK Kärleksgatan 6, Arlöv TELEFON Växel: Fax: Org.nr: Bankgironr: Plusgiro:

148 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER MBN /3 148 Miljö- och byggnämnden Handläggare: Ingegerd Andersson Miljö- och byggnämnden Taxor för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt miljöbalken, enligt livsmedels- och foderlagstiftningen, enligt strålskyddslagen och enligt lagen om sprängämnesprekursorer Sammanfattning Föreligger förslag till nya taxor för nämndens verksamhet enligt miljöbalken, livsmedelsoch foderlagstiftningen, strålskyddslagen samt lagen om sprängämnesprekursorer. Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt miljöbalken i enlighet med i ärendet redovisat förslag, att gälla från 1 januari 2019, att föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt livsmedels- och foderlagstiftningen i enlighet med i ärendet redovisat förslag, att gälla från 1 januari 2019, att föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt strålskyddslagen i enlighet med i ärendet redovisat förslag, att gälla från 1 januari 2019, att föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt lagen om sprängämnesprekursorer i enlighet med i ärendet redovisat förslag, att gälla från 1 januari 2019, Redogörelse för ärendet Burlövs kommuns taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt strålsskyddslagen, livsmedelslagen och miljöbalken antogs Sedan dess har det skett en del lagändringar som gör att taxan för miljöbalken behöver en ordentlig revidering men även de övriga delarna av taxan har behövts ses över. Bl.a. omfattar förslaget till livsmedelstaxa även avgifter för kontroll enligt lagen om foder och SAMHÄLLSBYGGNADS FÖRVALTNINGEN Miljö- och byggavdelningen burlovs.kommun@burlov.se POSTADRESS: Box 53, , ARLÖV BESÖK: Kärleksgatan 6, Arlöv BURLÖVS KOMMUN Direkt: Fax: Org.nr: Bankgironr: Plusgiro:

149 BURLÖVS KOMMUN Datum Dnr. MBN /3 animaliska biprodukter, något som saknas i den nuvarande taxan. Eftersom de olika delarna i den nuvarande taxan bygger på olika lagstiftning så har det upplevts som otydligt med en samlad taxa varför den i förslaget delats upp i tre olika taxor. 149 I förslaget finns även en helt ny taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt lagen om sprängämnesprekursorer. Ett område nämnden fick ansvar för genom beslut i KF För de två föreslagna taxorna taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt miljöbalken och taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt livsmedels- och foderlagstiftningen har SKLs förslag till taxor använts som underlag med vissa mindre anpassningar. För det två föreslagna taxorna taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt strålskyddslagen och taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt lagen om sprängämnesprekursorer har Malmös taxor använts som underlag med vissa mindre anpassningar. Timavgifterna (timtaxa) för handläggningskostnader per timme är för samtliga taxor beräknade enligt underlag från SKL enligt självkostnadsprincipen. Självkostnadsprincipen Livsmedelskontroll Den lokala kontrollmyndigheten är skyldig att ta ut en årlig avgift som täcker den offentliga kontrollen. Se 3 i förordning 2006:1166. Myndigheterna ska beräkna avgiften så att livsmedelskontrollen har tillräckliga finansiella resurser. Se artikel 26 i förordning (EG) nr 882/2004. Förordninge 2006:1166 slår fast att kontrollen ska finansieras via avgifter. De lokala kontrollmyndigheterna får alltså inte finansiera kontrollen med andra medel än avgifter. Miljötillsyn Regeringen anser att utgångspunkten skall vara att full kostnadstäckning skall uppnås för myndigheters och kommuners verksamhet enligt miljöbalken. Detta skall så långt möjligt ske genom avgifter. sid 654 Prop. 1997/98:45 En tillsynsavgift bör motsvaras av en tydlig motprestation och ha principen om full kostnadstäckning som ekonomiskt mål Ur Regeringens skrivelse 2009/10:79 Handläggare Vid handläggningen har miljöinspektör Jonatan Rix, miljöinspektör Björn Wigårde, nämndssekreterare Rickard Brinck och ekonom Fredrik Stark deltagit. Ärendebilagor Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt miljöbalken Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt livsmedels- och foderlagstiftningen Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt strålskyddslagen

150 BURLÖVS KOMMUN Datum Dnr. MBN /3 Taxa för miljö- och byggnämndens verksamhet enligt lagen om sprängämnesprekursorer Exempel på ändring av avgift 150

151 151 Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område VÄGLEDNING OM SKL:S TAXEUNDERLAG INOM MILJÖBALKENS OMRÅDE Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område 1

152 152 Förord Kommunernas tillsyn ska åstadkomma god miljö. För att detta ska uppnås är det viktigt att prioritera tillsyn där riskerna är störst. Kommunerna gör behovsutredningar där miljöriskerna hos de företag och verksamheter som finns i kommunen bedöms. Behovsutredningen används sedan för att planera tillsynen så att tid och resurser används där riskerna bedöms vara störst Vår behovsstyrda taxemodell ger kommunerna verktyg att genom sitt arbete med behovsutredning och tillsynsplan tydligt koppla sitt resursbehov, med gjorda prioriteringar, till taxan. Nu finns ett paket med underlag och stöd för att bedöma behovet av tillsyn enligt miljöbalken och hur detta kan finansieras 1. Den behovsstyrda taxan inom miljöbalkens område antas i kommunfullmäktige och består av fyra delar. SKL tillhandahåller underlagen till taxan, men det är varje kommuns ansvar att gå igenom underlagen och anpassa dem, så att det blir den egna kommunens taxa. 2. Taxebestämmelser (paragrafer) 3. Bilaga 1, med avgiftsnivåer 4. Bilaga 2 [verksamheter som är klassade med beteckning A, B, C Miljöprövningsförordning (2013:251) och anmälningspliktiga hälsoskyddsverksamheter enligt Miljöbalk (1998:808) (ny beteckning H) och som föreslås ha fasta avgifter ] 5. Bilaga 3 [verksamheter under anmälnings- och tillståndspliktig nivå enligt Miljöprövningsförordning (2013:251), Miljöbalk (1998:808) och som föreslås ha timavgifter.] Vi hoppas att underlagen tillsammans med vår skrift Kommunala behovsutredningar ska vara till hjälp och komma till god användning vid kommunernas eget arbete med att ta fram en taxa för miljötillsynen. Lycka till Ann-Sofie Eriksson Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område 2

153 153 Vägledning om SKL:s nya behovsstyrda taxemodell inom miljöbalkens område SKL har tagit fram en ny modell för taxa inom miljöbalkens område Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område. Den kommer inte att tryckas upp i pappersformat, utan finns att läsa och hämta på vår hemsida Läs både denna vägledning (gul rapport) och handledningen (röd rapport) före användning av de nya taxeunderlagen. SKL:s behovsstyrda taxemodell ger kommunerna verktyg att genom sitt arbete med behovsutredning och tillsynsplan tydligt koppla sitt resursbehov, med gjorda prioriteringar, till taxan. SKL har även tagit fram en modell för behovsutredningar. Behovsutredningens resultat används i SKL:s nya taxemodell, för att ta fram bilaga 2 och 3. Varför ny taxemodell inom miljöbalkens område? Kommuner och verksamhetsutövare 1 har påtalat för SKL att det finns ett behov av en enklare och mer användarvänlig taxa inom miljöbalkens område. Det har funnits starka önskemål om ett digitalt taxesystem med standardiserade begrepp, där jämförelser mellan tillsynsmyndigheter blir möjliga. I en enkät om taxan som SKL skickade till alla miljökontor 2014 svarade en majoritet att man ville att SKL skulle utveckla främst tre saker; nya beräkningsunderlag för handläggningskostnaden per timme, ett enklare taxeunderlag och ett stöd för arbete med behovsutredning. Nu finns tre nya taxaunderlag inklusive nya taxabestämmelser klara. För att kunna göra jämförelser mellan kommuners taxor behöver antalet olika lösningar och individuella bedömningar minska. SKL har därför övergått från en taxemodell med fokus på detaljkartläggning per objekt (den risk- och erfarenhetsbaserade modellen) till en taxemodell med fokus på övergripande processer och tillvägagångssätt, t.ex. hur behovsutredning, tillsynsplanering och tillsynsfinansiering hör ihop (den behovsstyrda taxemodellen). Fördelar med den behovsstyrda taxemodellen Den nya behovsstyrda taxemodellen är: 1. Gemensam: Den kopplar samman statlig och kommunal taxekonstruktion. 1 Här avses avgiftsskyldiga i enlighet med miljöbalken t.ex. täktföretag och bensinstationer. Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område 3

154 Integrerad: Den tar ett helhetsgrepp och kopplar tillsynsplanering med finansiering. 3. Lika: Det är tillsynsbehovet som styr, den likriktar och ger färre valmöjligheter. 4. Lättanvänd: Den är i Excel, följer statens angivna koder och kopplas till lagstiftningen. 5. Annorlunda: Den innebär ett nytänk, är styrd, jämförbar och har viss flexibilitet. Principer i nya behovsstyrda taxemodellen Bärande principer i nya behovsstyrda taxemodellen är att: 1. Tillsynsbehovet styr taxan, behovsutredningen är en viktig grund i arbetet. 2. För tillståndspliktiga branscher kopplas tillsynsbehovet till statens förordning om avgifter för prövning och tillsyn (FAPT) Tillsynsbehovet bedöms per bransch, inte per objekt. 4. Tillsynsbehovet för en bransch bör vara detsamma oavsett om det är statlig eller kommunal tillsynsmyndighet. 5. Varje delverksamhet bedöms inte separat. Vissa delverksamheter bedöms normalt ingå i det samlade tillsynsbehovet för branschen. 6. Det finns olika sätt att justera avgiften när tillsynsbehovet avviker från schablonen. SKL bedömer att en förutsättning för att ovanstående principer ska få genomslag är att staten vägleder mer om branschernas samlade tillsynsbehov. De nya taxeunderlagen till den behovsstyrda taxan Stöd för arbetet med behovsutredningar SKL har 2018 tagit fram en skriften om kommunala behovsutredningar Kommunala behovsutredningar - En skrift om tillsynsbehov för miljötillsyn och livsmedelskontroll som ett stöd för kommunernas arbete med behovsutredningar och tillsynsplanering. Syftet med skriften är att det ska bli lättare att förstå vad en behovsutredning är, hur man kan arbeta med behovsutredningar och hur det politiska utrymmet för prioriteringar i tillsynen ser ut. SKL:s behovsstyrda taxemodell bygger på upplägget som presenteras i skriften om behovsutredningar. Kommunen bedömer tillsynsbehovet för olika branscher som högt, normalt, lågt eller sporadiskt. Det angivna tillsynsbehovet används sedan i den behovsstyrda taxemodellen. 2 Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område 4

155 155 Skriften heter och finns att ladda ned från Tillsynsbehov Statens vägledning om tillsynsbehovet får ökad betydelse i den nya taxemodellen. Kommunerna och staten behöver utveckla en gemensam syn på vad det samlade tillsynsbehovet för en viss bransch omfattar. Tillsynsbehovet behöver bedömas bl.a. utifrån gällande lagstiftning, risker, mål, tillsynsmyndigheten behov av arbetsinsatser under året m.m. Skillnader mot risk- och erfarenhetsbaserad taxa Följande delar finns inte med i den behovsstyrda taxemodellen: 1. Risk- och erfarenhetsbedömning, premiering, riskpoäng och avgiftsklasser. 2. SKL:s tidigare undernivåer och egna indelningar i olika underkoder %-regeln är förändrad. Justeringsmöjligheterna för delverksamheter är reviderade Vad är nytt i den behovsstyrda taxemodellen? Följande är nytt i den behovsstyrda taxemodellen, jämfört med SKL:s tidigare taxemodeller: 1. I nya behovsstyrda taxemodellen är det tillsynsbehovet som styr taxan. 2. Det finns en tydligare koppling till behovsutredningen. 3. Riskbedömningen sker i behovsutredningen, inte i taxan. 4. Tillsynsbehovet anges på branschnivå i bilaga 2 och Det är det samlade tillsynsbehovet för branschen som ska bedömas. 6. Tillsynsbehovet bör inte skilja sig åt beroende på om en bransch har kommunal eller statlig tillsynsmyndighet. 7. Taxebilagorna 1, 2 och 3 är i Excel, [är det här ett språk som kana användas?] Störst förändringar mot tidigare modeller har gjorts i bilaga 2 för verksamheter med fasta årliga avgifter. Bilaga 1 = Avgifter för prövning och anmälan samt viss tillsyn. Avgiftsnivåer används. Bilaga 2 = Fasta årliga avgifter för A, B, IUV, C och H. Bilaga 3 = Timavgifter (efterskottsbetalning) för U och UH. Kommunen kan lyfta branscher från bilaga 3 till bilaga 2. Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område 5

156 156 Branschnivåindelning i taxan 1. Branschnivåerna kallas A-, B-, C-, H-, U- och UH-nivå. 2. Branscherna har samma indelning och struktur som i bilagan till förordningen om avgifter för prövning och tillsyn (FAPT) för A, B-nivå samt IUV (industriutsläppsverksamheter). För verksamheter på C- följs strukturen i miljöprövningsförordningen (MPF). 3. Nya branscher (H och UH) har skapats för hälsoskyddsverksamheter. i. Anmälningspliktiga hälsoskyddsverksamheter (enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH) får beteckningen H. Varje punkt i 38 FMH bildar varsin H- bransch. ii. Ej anmälningspliktiga hälsoskyddsverksamheter (enligt 45 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH) får beteckningen UH. Varje punkt i 45 FMH bildar varsin UH-bransch. Nytt om taxebilaga 2 och 3 Tillsynsbehov A- och B-nivå 1. Tillsynsbehovet per bransch anges i timmar per år. Timmarna är en schablontid. 2. Tillsynsbehovet för branscher på A- och B-nivå är fastställt i förväg och anges som antal timmar per år i bilaga 2. Timmarna är direkt hämtade från statens taxa, d.v.s. bilagan till förordningen om avgifter för prövning och tillsyn (FAPT). 3. Genom att använda FAPT-bilagan som underlag för bilaga 2 erhålls större enhetlighet i bedömningarna av tillsynstiden, oberoende av om tillsynsmyndigheten är statlig eller kommunal. 4. För verksamhetsutövare förväntas det upplevas mer rättvist att taxan för olika verksamheter och branscher bedöms på likvärdig grund då tillsynsuppdraget är detsamma, oberoende av om tillsynsmyndigheten är statlig eller kommunal. 5. För att göra FAPT-bilagan användbar som underlag för bilaga 2 har först en omräkning av avgiftsbeloppen gjorts, så att prövningsdelen som finns inbakad i den statliga avgiften har tagits bort. Det betyder att det avgiftsbelopp för en verksamhet som i FAPT-bilagan är markerat med (K) har dragits av från det totala beloppet för tillsyn och prövning (L). Kvarvarande belopp motsvarar alltså tillsynskostnaden i den statliga avgiften. Vid omräkningen av avgiftsbeloppen i FAPT-bilagan till tillsynstid har använts en timkostnad på 800 kr/tim. Detta är den statliga timkostnad som går att utläsa ur några olika paragrafer i FAPT, t ex 3 kap 11. Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område 6

157 Omräkningsformeln för att omvandla årsavgift (kr per år) i FAPT till tillsynstid (timmar) i bilaga 2 är (L)-(K)/800. Den fasta, årliga tillsynskostnaden har därefter räknats om till att visa det antal tillsynstimmar som det statliga avgiftsbeloppet avser. I vissa fall har avrundning av resultatet behövts. 7. Kommunens egen handläggningskostnad per timme används. Genom en styrd process, som tillhandahåller, skapar kommunen sina taxebilagor i Excel. 8. SKL har justerat timmarna för tre branscher samt industriutsläppsverksamheter i bilaga 2 jämfört med tillsynstiden från FAPT. Justeringarna är gjorda utifrån kommuners erfarenheter av tillsynsbehovet som inte stämmer överens med bilagans avgiftsnivå. Justeringen avser branscherna Jordbruk med djurhållning, Fiskodling och övervintring av fisk samt Utvinning, brytning och bearbetning. 9. Ett generellt tillägg om 20 timmar görs för alla IUV. Sådana verksamheter är markerade med ett -i efter verksamhetskoden i bilaga 2. SKL bedömer att det går åt extra tid för tillsyn över industriutsläppsverksamheter (IUV). De tillkommande arbetsuppgifterna för IUV-verksamheter framgår framförallt av miljötillsynsförordningen och industriutsläppsförordningen, och omfattar moment som inläsning, informationslämning, utökad tillsynsplanering/tillsynsprogram, statusrapportering och utökad miljörapporteringm.m. 10. Fast årlig avgift utgår för branscher som ingår i bilaga 2 och avser årligt tillsynsbehov. Tillsynsbehov C- och H-nivå 1. Tillsynsbehovet per år för branscher på C och H-nivå fastställs av den egna kommunen i arbetet med kommunens behovsutredning och anges som högt, normalt eller lågt tillsynsbehov. 2. Tillsynsbehovet högt, normalt eller lågt anges i Excelfilen för att skapa bilaga 2, varpå ett förutbestämt antal timmar per år framgår. 3. Det förutbestämda antalet timmar för anmälningspliktiga verksamheter (branscher på C-nivå) är 18, 9 eller 6 timmar per år. För anmälningspliktiga hälsoskyddsverksamheter (branscher på H-nivå) är de förutbestämda antalet timmar 12, 6 eller 3 timmar per år. Nivåerna bedöms motsvara behov av tillsyn varje år, vartannat år respektive vart tredje år. 4. Timmarna ska ses som en schablontid sett över en treårsperiod.branschens normala risker och tillsynsbehov bedöms rymmas i schablontiden. Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område 7

158 158 Tillsynsbehov U- och UH-nivå 1. Tillsynsbehovet för branscher på U- och UH-nivå fastställs av den egna kommunen i arbetet med kommunens behovsutredning och anges som högt, normalt, lågt eller sporadiskt tillsynsbehov. 2. Tillsynsbehovet högt, normalt, lågt eller sporadiskt anges i Excelfilen för att skapa bilaga 3. De branscher som har sporadiskt tillsynsbehov skiljs ut i en egen lista som inte behöver omfattas av kommunfullmäktiges beslut om taxa utan tjänar som en lista över objekt som behöver tillsyn. Sporadisk tillsyn kommer från arbetet med behovsutredningar och presenteras i vår skrift. Vår definition på sporadisk tillsyn är tillsyn som inte ske regelbundet eller återkommande och som saknar fastställda intervall. Listan är endast till för tjänstemännen på miljökontoret och ska ses som ett stöd för underlag till behovsutredningen. Branscher angivna under sporadisk tillsyn kan komma att förändras med tiden och är som anges ovan ett stöd för att bedriva tillsynsarbetet. 3. För ej anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter och ej anmälningspliktiga hälsoskyddsverksamheter (branscher på U och UHnivå) är det genomsnittliga tillsynsbehovet 12, 6 eller 3 timmar per år. 4. Timmarna är en genomsnittlig schablontid sett över en treårsperiod och är framtagna av SKL. Branschens normala risker bedöms rymmas i schablontiden. 5. Timavgift, d.v.s. efterskottsbetalning, gäller för branscher i bilaga Det finns en möjlighet för kommuner att lyfta upp branscher från bilaga 3 till bilaga 2 om tillsynsbehovet är högt och kommunen planerar att arbeta med återkommande tillsyn. Möjliga avsteg från bilaga 2 När taxebilaga 2 har antagits i kommunfullmäktige kan avsteg i bilaga 2 ske på tre olika sätt Nämnden justerar verksamheter som kraftigt avviker från (är högre än) branschens tillsynsbehov på grund av många delverksamheter. Dessa får 125% av branschens schablonavgift i årlig avgift. 2. Nedsättning på objektsnivå om tillsynsbehovet i enskilda fallet är lägre än schablonen. 3. Höjning av avgift p.g.a. extraordinära händelser (fast avgift + timavgift), viss kvalifikationsgräns finns. 3 Läs mer i Handledning: Taxeunderlag inom miljöbalkens område SKL 2018 Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område 8

159 159 Nytt om taxebilaga 1 Taxebilaga 1 gäller avgifter för prövning och anmälan samt viss tillsyn. 1. Bilagan följer strukturen i förordningen om avgifter för prövning och tillsyn (FAPT) när det gäller rubriknamn och ordningen på MBkapitlen. Tillägg av rubriker har gjorts för områden där kommunen har tillsyns-/prövningsansvar men inte staten. 2. Lagrum anges, uppdaterat till 2018 års lagstiftning. 3. Avgiftsnivåer har skapats. Detta är ett nytt begrepp i bilaga 1. Det finns fyra avgiftsnivåer, som representerar olika komplexitet i olika ärendetyper och tidsåtgång. I Excelfilen för bilaga 1 anger kommunen sin genomsnittliga tidsåtgång för de fyra avgiftsnivåerna, baserat på egen erfarenhet. Förklaring till avgiftsnivåerna finns i handledningen. 4. I Excelfilen som ska göras till bilaga 1 väljer kommunen om avgiften för olika typer av ärenden ska ha avgiftsnivå, fast avgift eller timavgift. 5. Avgiftsnivåerna möjliggör jämförelser av processer mellan kommunerna. Hur har SKL arbetat med att ta fram nya taxemodellen Utvecklingsarbetet har pågått i olika steg under ca tre års tid. Nya behovsstyrda taxemodellen har tagits fram i samarbete med en arbetsgrupp av ett tjugotal kommunala tillsynsmyndigheter. Samtliga schabloner (timmar) som SKL tagit fram har delgivits den kommunala arbetsgruppen. De har gjort rimlighetsbedömningar av schablonerna. Förankring av principer i modellen har även skett med olika referensgrupper, bland annat från näringslivet och centrala tillsynsvägledande myndigheter. Arbetets gång SKL tog fram en vision för arbetet med nya taxemodellen Under 2015 utvecklade SKL ett koncept. Konceptet var att nya taxemodellen skulle bli: 1. Enkel att förstå, mindre arbetskrävande för tillsynsmyndigheterna. 2. Transparent, tydlig för verksamhetsutövare med vad avgiften avsåg. 3. Likvärdig, med gemensamt taxesystem för kommunerna, där tillsynstid ska bedömas likartat. Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område 9

160 160 En demonstationsversion, som testades av många kommuner. En prototyp togs fram 2017, som testades av arbetsgruppen med kommuner. Den nya behovsstyrda taxemodellen togs fram våren Arbetsgruppen med representanter av kommunala avdelnings-, enhets- och miljöchefer, utvecklingsledare och inspektörer har arbetat systematiskt med den nya taxemodellen under 2017 och Modellen har testats, utvecklats och analyserats De 19 kommuner och kommunalförbund som deltagit är Borlänge, Bromölla, Göteborg, Kalix, Kalmar, Karlstad, Kungsbacka, Laholm, Landskrona, Linköping, Mora-Orsa, Piteå, Sigtuna, Skellefteå, Sollentuna, Södra Roslagens miljöförbund, Uddevalla, Östhammar och Östersunds kommuner. Ett antal referensgrupper har lämnat synpunkter på den nya taxemodellen under projektets gång. Dessa referensgrupper var: 1. Näringsliv/verksamhetsutövare, representerade av Fastighetsägarna, Lantmännens Riksförbund (LRF), Näringslivets regelnämnd (NNR), Svensk Bergmaterialindustri (SBMI) och Visita. 2. Centrala vägledande myndigheter, representerade av Havs- och Vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen. 3. Användarföreningarna för kommunernas verksamhetssystem EDP MiljöReda/EDP Vision Miljö, Ecos/Ecos 2, samt Castor. Regelbundna avstämningar har även gjorts med SKL:s nätverk av miljöchefer från ca 30 kommuner. I övrigt har SKL haft informationsmöten om nya taxemodellen med kommunala näringslivschefer, kommunala nämndpolitiker i Föreningen Allmänt Hälsoskydd (FAH), SKL:s samhällsbyggnadsberedning, Tillsyns- och föreskriftsrådet (TOFR), länsstyrelser, samt diskuterat modellens utveckling med ytterligare kommunala representanter under tre års tid. SKL har fått mycket positiv feedback om nya modellen och även många utvecklingsförslag. SKL har i stor utsträckning tagit hänsyn till inkomna synpunkter samt vidareutvecklat modellen utifrån olika önskemål. Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område 10

161 161 Behovsstyrd taxa inom miljöbalkens område Brödtext om skriften Upplysningar om innehållet Michael Öhlund, Sveriges Kommuner och Landsting, 2018 ISBN/Beställningsnummer: Ange nummer Text: Ange namn Illustration/foto: Ange namn Produktion: Ange namn Tryck: Ange namn ISBN XXX-XX-XXXX-XXX-X Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se Post: Behovsstyrd Stockholm taxa inom Besök: miljöbalkens Hornsgatan område Telefon:

162 TJÄNSTESKRIVELSE DATUM DIARIENUMMER KS/2018: /1 162 Kommunledningskontoret Handläggare: Charlotta Wemme Dehlin Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges ställningstagande avseende nybyggnation inom fastigheten Ugglan i Arlöv Burlövs Bostäder AB Sammanfattning Enligt bolagsordning för Burlövs Bostäder AB, 5, ska bolaget bereda moderbolaget (Skärfläckan AB) och kommunfullmäktige i Burlövs kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten fattas, som är av principiell betydelse eller annars av större vikt och som inte avser den löpande driften. Till denna beslutskategori hör bland annat större investeringar, vilka är av sådan omfattning att de väsentligt påverkar bolagets långsiktiga ekonomi, samt Burlövs Bostäder bereder i skrivelse den 20 november 2018 fullmäktige möjlighet att ta ställning till nybyggnation inom kvarteret Ugglan i Arlöv. Byggnationen av etapp I omfattar 100 bostäder och parkeringsgarage med en beräknad byggherrekostnad om 325 mnkr. Byggstart är planerad till andra kvartalet Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktigebesluta att godkänna att Burlövs Bostäder AB fullföljer påbörjad upphandling för projektstart av byggnation inom kvarteret Ugglan. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Charlotta Wemme Dehlin Kanslichef Ärendebilagor Tjänsteskrivelse Skrivelse från Burlövs Bostäder AB Beslut i ärendet delges Burlövs Bostäder AB

163 BURLÖVS KOMMUN Sammanträdesdatum [ ] Kommunstyrelsen Delgivningar 1. KS/2018:486 Minnesanteckningar - Styrgrupp samverkan Burlövs kommun och lokalpolisområde Kävlinge LPO KS/2018:289 Minnesanteckningar från Medlemssamråd Kommunassurans Syd AB Kulturhuset Hässleholm 3. KS/2018:289 Bilaga minnesanteckningar KSFAB Utredning om eventuell obligatorisk placering av Kommunförsäkring för delägare i KSFAB 4. KS/2018:590 Beslut om fördelning av anvisningar till kommuner 5. KS/2018:22 Mötesprotokoll, Burlövs Bostäder AB KS/2018:824 Information ny renhållningsordning november 2018

164 MINNESANTECKNINGAR DATUM DIARIENUMMER KS/2018: /2 164 Kommunledningskontoret Handläggare: Ann-Christin Hellström Telefon: E-post: Minnesanteckningar - Styrgrupp samverkan Burlövs kommun och lokalpolisområde Kävlinge (LPO) Mötesdatum: Plats: Medborgarhuset, Kärleksgatan 6, Arlöv. lokal, kommunstyrelseordförandes rum, plan 2 Deltagare: Katja Larsson ordf. kommunstyrelsen (KS), Lars Johnson vice ordf. KS, Lars- Åke Ståhl kommundirektör, Patrik Ahrlin lokalpolisområde(lpo) Kävlinge, Ann- Christin Hellström sekreterare för styrgruppen Ärenden 1. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes efter tillägg av punkten Slutrapport pågående och planerat arbete med inriktning på förebyggande av narkotika/drogbruk samt bekämpande av narkotika och droger punkt 6, mötestider 2019 flyttades till punkt Rapport om arbetet med att revidera/upprätta Riktlinjer för hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda Beslut: Arbetet fortsätter och förslag till riktlinjer tas fram för politiskt beslut, hand-läggare Ann-Christin. 3. Information om tidplanen och arbetet med nya medborgarlöften för Information om tidplanen ges, utskick till mötesdeltagarna på förslag till medborgarlöften för 2019 görs den 16 november. Datum för att färdigställa nya medborglöften planerat till den 26 november. 4. Trygghetsmätning 2018, efter redovisning den 2/11 (vidare presentation) Årets resultat skiljer sig inte närmare åt i jämförelse med föregående mätning. Det är fortfarande området otrygghet utomhus som visar ett högt index. Resultatet kräver en djupare analys och Selma har påbörjat det arbetet.

165 BURLÖVS KOMMUN KS/2017:79 2/2 Beslut: Därefter har beredningsgruppen i uppdrag att arbeta fram en åtgärdsplan. Kontaktperson i förhållande till publicering av nyheten om mätningen för polisen, Selma Tengeborg. Kontaktperson för Burlövs kommun Katja Larsson. Beslut: Ann-Christin skickar pressmeddelandet till Katja och Lars Oroligheter vid Vårboskolans område. (Samverkan för att hitta lösningar) Dialog förs om problem med att polisen inte kommit när väktare konstaterat ett behov och kontaktat dem. Även belysning, kameror och bemanning diskuteras. En grupp av ungdomar ska tillsammans med tjänstemän träffas för samtal om den aktuella problematiken och åtgärder för att komma tillrätta med den. 6. Rapport Narkotika/drogmissbruk Rapporten från Lena Lundgren och Anders Moberg delas ut på mötet. Beslut: Arbetsgruppen får mandat att formera gruppen så att arbetet kan utföras så effektivt som möjligt. Styrgruppen vill skicka med att samordningen i arbetsgruppen är av stor vikt. Beslut: Ett fortsatt uppdrag till arbetsgruppen formuleras av Lars-Åke som skickar det för synpunkter till styrgruppen. Därefter möte med arbetsgruppen Lars-Åke och Ann-Christin. 7. Mötestider 2019 Tisdagen den 5 februari kl Tisdagen den 16 april kl Tisdagen den 17 september kl Tisdagen den 26 november OBS tiden. kl Anteckningar förda av Ann-Christin Hellström Sekreterare styrgruppen

166 MINNESANTECKNINGAR DATUM DIARIENUMMER KS/2018: /1 166 Kommunledningskontoret Handläggare: Lars-Åke Ståhl Telefon: E-post: Kommunstyrelsen Minnesanteckningar från Medlemssamråd Kommunassurans Syd AB, Kulturhuset, Hässleholm. VD, Mats Ekbäck, lämnar bolaget vid halvårsskiftet Rekryteringsprocess inledd. En sk Self assesment process kommer att erbjudas medlemmarna. En pilotverksamhet inleds med 3 kommuner. Processen är ett slags egenkontroll med processtöd över risker och möjliga förebyggande arbete har haft lågt skadeutfall. Ekonomi Resultatprognos för 2018, + 14,5 kkr Budgeterad resultatprognos för 2019, ca + 5 mkr (OBS! Styrelsen skulle fastställa budgeten på sitt sammanträde efter medlemssamrådet) För helplacerande kommuner har under ,5 kkr återbetalas (34/39 kommuner) som är basåret för återbetalningen var ett år med högt skadeutfall. Utredningen om ett sk obligatorium presenterades (bilaga). Utredningen föreslår att ett obligatorium inte införs f.n. Styrelsen delar utredningens uppfattning och lämnar det slutliga beslutet till stämman. Min bedömning är att Burlövs kommun, likt tidigare, bör stödja ett icke-obligatorium (obligatorisk direktplacering i Ksfab). Jag anser dock att Burlövs kommun mycket väl, i ökande utsträckning och efterhand som avtal löper ut, kan använda direktplacering avseende Ksfabs utbud för kommunförsäkringen. Ekonomin i premien, arbete och risker med upphandling (mycket begränsad marknad som har varierat stort över tid) och premieåterbetalningen behöver samtliga ligga till grund för en bedömning av effektiv försäkringshantering. E U Lars-Åke Ståhl Kommundirektör

167 167 Utredning om eventuell obligatorisk placering av Kommunförsäkring för delägare i KSFAB Bakgrund: Bolaget startade sin verksamhet 2005 och initiativet till det kom från ett antal Skåne- kommuner. Med tanke på konkurrensläget på marknaden just då, så fick bolaget ganska snabbt ett 30- tal försäkringskontrakt som sedan fram till ca 2010 växte till en premieinkomst om ca 55 mkr. Men vid årsskiftet 2010/2011 hade en ny aktör kommit in på marknaden och köpte marknadsandelar genom att offerera oerhört låga premier, varför bolaget tappade försäkringsaffär ned till en premieinkomst om ca 18 mkr och med en maximal återförsäkringskostnad kom dock den s k Teckal- domen vilket gjorde det möjligt för bolaget att låta delägarna frivilligt placera sin kommunförsäkring hos bolaget utan föregående upphandling, vilket gjorde att bolaget sakta kunde öka både antal försäkringskontrakt och premieinkomst till dagens nivåer. Såsom bolaget opererar idag så är vi en blandning av rent captive och öppet försäkringbolag, d v s vi vänder oss endast till en definierad krets av delägande kommuner med vår försäkringsaffär, men vi lämnar också offert i konkurrens till de delägare som väljer att inte placera sin kommunförsäkring direkt hos bolaget. Detta gör försäkringsaffären volatil; vi vet inte från ett år till ett annat hur stor premieintäkt vi kommer att ha samtidigt som vi har en svans av skador att hantera för de kommuner som t ex lämnar direktplacering för att istället handla upp densamma i konkurrens via LOU. I och med att bolagets verksamhet är relativt litet men med stor exponering och en inte alltför betydande premieinkomst, så är vår ekonomi ständigt utsatt för ansträngningar. Det är t ex allmänt känt att ju större volym ett bolag har, ju lägre kostnader per capita utgår, och detta gäller såväl återförsäkringskostnader som driftskostnader. Vi inser att ett önskemål om obligatorisk placering av kommunförsäkring är laddat, men vi menar att bolaget skulle stå på mycket säkrare grund om så var fallet, och vi anser att det skulle ge bolaget långsiktiga möjligheter att vara en konkurrenskraftig försäkringsgivare. Vi tror också att en obligatorisk placering av kommunförsäkring skulle innebära en stabilitet för kommunen. När bolaget bildades 2005 var det också de ursprungliga ägarnas intention att bolaget skulle sättas upp med det i åtanke. Detta hindrades dock på den tiden av reglerna i LOU, vilket kom att förändras genom den s k Teckal- domen Det är numera fullt tillåtet för en delägare att placera sin försäkring direkt utan föregående upphandling hos bolaget. Under 2016 hade vi i och för sig ett år med gynnsam utveckling av bolagets försäkringsaffärer, även om någon delägare lämnat bolagets direktplacering. Ytterligare fyra nya delägare valde att direktplacera sin kommunförsäkring hos bolaget. Vi hade per 1 januari 2017 totalt 49 försäkringskontrakt varav 40 av dessa är direktplacerade försäkringar, och detta har resulterat i en premievolym strax under 60 mkr. Problemet för oss när en delägare väljer att lämna sin direktplacering och istället handla upp försäkring via LOU, är att tillståndet på den öppna marknaden för närvarande inte är helt

168 tillfredställande och då tänker vi inte i första hand på våra konkurrenter, utan på klimatet hos somliga försäkringsförmedlare. Vi ser upphandlingar där den förmedlande mäklaren har ett samarbete med ett konkurrerande bolag, och i de sammanhangen har vi inte en chans att bärga en upphandling. Detta leder inte bara till tappad premieinkomst, det leder också till ökade kostnader och i förlängningen en risk för lägre service till de kommuner som är kvar i direktplacering. I värsta fall kan det också leda till högre premier för den upphandlande ägarkommunen, i alla fall i jämförelse med direktplacering. 168 Bolagets överlevnad under både goda och sämre år är starkt beroende av tillräckliga affärsvolymer. Det finns en kritisk premievolym om ca 30 mkr som inte bör understigas, då blir förhållandet inkomna premier/kostnad för återförsäkring alldeles för skev i negativ bemärkelse. Fördelar med obligatorisk placering av kommunförsäkring Med tanke på att konkurrensen på marknaden idag är minimal, är fördelarna samma som tidigare; vi får fler kunder att fördela de fasta kostnaderna på, en bredare kundbas ger oss bättre möjligheter att absorbera stora skador, men också större kapacitet att köpa solid återförsäkring. Ett känt problem för ett försäkringsföretag är att stor premievolym ger bra återförsäkringspremier, mindre volym ger tvärtom högre återförsäkringskostnader. Även osäkerhet rörande affärens storlek inför varje återförsäkringsförnyelse är ett orosmoment. Om våra återförsäkrare vet att storleken på affären är intakt år efter år så underlättar det förhandlingar om priset på återförsäkring enormt. En direktplacering av kommunförsäkring för att delägarna slipper komplicerade och dyrbara upphandlingar och får en premie som håller i många år. Vår filosofi är fortfarande att icke förbrukad premie ska gå tillbaka till försäkringstagarna vid gott skaderesultat och detta till så stor del som möjligt. Det är fullt möjligt att bygga in ett solitt skadeutfallssystem där föregående års skaderesultat studeras och skadefria kommuner belönas med lägre premie och skadedrabbade kommuner kan komma att få en högre premie. Dagens system med premieåterbäring kan alltså kompletteras så att i samma månad som återbäring för skadefria kommuner går ut, kan även en tilläggsfaktura för skadedrabbade kommuner gå ut. Detta är dock en fråga som bolagsstämman måste avgöra. Fördelen med det är att kollektivet vid varje bolagsstämma/ ägarsamråd självt bestämma storleken på reducering resp höjning. Den input Ksfab kan medverka till är hur priset på återförsäkring påverkas av årets skadeutfall. Skulle vi inför varje nytt försäkringsår veta vår premieinkomst, så kan vi anpassa vår service till delägarna på ett helt annat sätt. Vi vet då exakt hur servicen ska bekostas i motsvarighet till idag där denna kostnad hela tiden måste ställas mot en förväntad premieinkomst som varierar från år till år. Det finns ett antal olika varianter av captives på marknaden idag; dels en stor del industricaptives, d v s de stora industribolagens egna försäkringsbolag (ca ett hundratal), dels ett mindre antal kommuncaptives. Av dessa är Ksfab det enda som har en blandning av direktplacerad och upphandlad affär. För alla industricaptives är det en självklarhet att försäkringsskyddet är obligatoriskt, och för övriga kommuncaptives som opererar gäller samma sak. Man menar att om kommunen är delägare i ett captive så är man också försäkringstagare. Utredningen tror att ett obligatorium i kombination med given premiemassa, stadig återförsäkringskostnad, effektiv organisation och stark självkostnadsprissättning torde borga för en

169 kostnadseffektivitet för delägarna. I stället för att finansiera rekrytering av nya kunder skulle ett givet försäkringsbestånd kunna innebära ett fördjupat samarbete mellan bolaget och delägarna samt kanske till och med ett utökat försäkringsutbud (t ex olycksfalls- och tjänstereseförsäkring). 169 Skulle t ex samtliga 69 delägare acceptera en direktplacering via ett obligatorium eller genom konsensus via årsstämman, så skulle bolagets premienivå hamna åtminstone 15-20% högre än idag, vilket skulle ge bolaget helt andra förutsättningar att arbeta med skadeförebyggande program t ex. Nackdelar med obligatorisk försäkring Vi är helt införstådda med att det kan finnas delägare som anser att obligatorisk kommunförsäkring inte är förenligt med rådande policy i den egna kommunen. Vi kommer förmodligen se att vissa delägare lämnar Ksfab av den anledningen. Det kan t o m invändas mot tekniken och sägas att direktplacering strider mot konkurrensen på marknaden. Detta är dock inte alldeles sant; bolaget köper upp sin återförsäkring på öppna marknaden och dessa årliga upphandlingar påverkar priset på bolagets uttag i premier. En annan invändning är hur kollektivet ska kunna veta att det är den mest konkurrensfördelaktiga premien och villkoren som bolaget arbetar med. Många kanske också menar att det inte skulle finnas någon återvändo om kommunen väl är inne i ett obligatorium. Det är klart att det finns en exit möjlighet, men det innebär ju att kommunen i så fall lämnar ägarskapet i bolaget. Det finns också vissa invändningar mot hur kontakten med marknaden kommer att skötas vid ett obligatorium; försäkringsskyddet sker i en sluten krets. Men det finns många sätt att fortsatt sköta kontakterna med marknaden, bl a via seriösa förmedlare som kan fungera som mot- och samtalspart inför varje årsförnyelse t ex, samt via Ksfab s egna nätverk och via de redan etablerade kontakterna via de övriga kommun captives som finns på marknaden idag. Det finns t o m en möjlighet att låta t ex två eller tre delägare medvetet stå utanför direktplaceringen och handla upp försäkring vart tredje år enligt LOU och verka som indikationsballonger, d v s åtminstone vart tredje år ge oss access till var marknaden står vid en given tidpunkt. Det borde inte vara något problem då minst det antalet kommuner kommer att invända mot ett obligatorium. På det sättet skulle vi kunna testa att våra premier för de direktplacerade är rätt i förhållande till marknaden. Hur skulle ett införande av obligatorisk försäkring gå till förutsättningar Förutsättning skulle vara den att om en kommun är delägare i Ksfab så placeras också delägarens kommunförsäkring i bolaget. För de delägare som idag är direktplacerade innebär detta ingen förändring i sak; deras försäkringsskydd fortsätter som tidigare, med ändring att försäkringen är ett obligatorium. För kommuner som väljer att vara kvar som delägare i Ksfab men som idag inte har sin kommunförsäkring placerad i KSFAB måste förbereda en överflyttning, d v s att avtalet hos nuvarande försäkringsgivare sägs upp enligt de villkor som gäller, oftast 6 månader före huvudförfallodagen när den 3-åriga avtalsperioden löper ut. Eventuella förlängningsår ska då ej nyttjas. Om en delägare befinner sig på första förlängningsåret förbereds överflyttning till KSFAB vid nästkommande förfallodag. Återstående förlängningsår ska då ej nyttjas.

170 KSFAB erbjuder samma försäkringsomfattning och villkor som resp. kommun har hos nuvarande försäkringsgivare. Ev. skador kommer i första hand att regleras enligt KSFABs försäkringsvillkor men under en övergångsperiod på tre år används även de försäkringsvillkor som följde försäkringen vid ingåendet i KSFAB att användas. Den tillämpningen är inte helt ovanlig i branschen och ger en trygghet för kommunen. Vid tidigare direktplaceringar har vi tillämpat samma övergångsregler och det har fungerat bra. 170 Inom en 2 3-års period skulle då Ksfab förfoga över ca försäkringskontrakt och med en premieinkomst om ca 70 mkr. Ett beslut om obligatorium kan givetvis endast tas av bolagsstämman och då denna normalt hålls i maj, kommer inte ett obligatorium att kunna införas förrän 1 januari året efter. Om bolagsstämman beslutar om ett införande av ett obligatorium, ska även beslut tas att ingen av delägarna deltar i någon LOU upphandling av kommunförsäkring fr o m datum för beslutet. Delägarnas övriga försäkringar som t ex Motor, Olycksfall och Tjänsteresa och som är upphandlade via LOU, kommer att tills vidare ligga kvar på den öppna marknaden och kan skötas av en försäkringsförmedlare, precis som det är idag. Det är dock fullt möjligt att vi så småningom, om ett obligatorium införs, kommer att kunna tillhandahålla även dessa försäkringar, som sagts ovan. Alternativ Ett tänkbart alternativ till ett obligatorium är givetvis att bolagsstämman i consensus beslutar att samtliga delägare ska ha som mål att direktplacera sin kommunförsäkring i bolaget, och att man accepterar att ta emot en direktplaceringsoffert och efter att ha mottagit en sådan offert, väljer det alternativet eller LOU- alternativet. Ett annat alternativ, skulle tanken på ett obligatorium inte få stämmans gehör, är att ytterligare kapitalisera bolag så att det finns medel för att möta de utmaningar det innebär att inte ha ett fast förankrat försäkringsbestånd. Det får ju trots allt framstå som helt klart att det är att fördra att kommunerna placerar sina kommunförsäkringar direkt hos det egenägda bolaget av egen fri vilja och i tron att det är det bästa alternativet. Lagstiftning och bolagsdokument Bolaget lyder under Finansinspektionens tillsyn och även under Försäkringsrörelselagen, Kommunallagen samt givetvis andra lagar i anslutning till försäkringsavtal. Bolaget skrev 2012 om sina tre viktigaste bolagsdokument Bolagsordning, Aktieägaravtal och Ägardirektiv i syfte att anpassa dokumenten till den tidigare nämnda Teckal- domen. Bolagen har nu hösten 2017 ännu en gång anpassad dessa tre dokument till rådande lagstiftning och omständigheter.

171 BESLUT 1 (3) 171 Datum Diarienummer Länets kommuner, e-post: info@bjuv.se; burlovs.kommun@burlov.se; kommunstyrelsen@bromolla.se; bastads.kommun@bastad.se; kommunstyrelsen@eslov.se; kontaktcenter@helsingborg.se; kommunen@hoganas.se; kommunen@horby.se; kommun@hoor.se; kommunen@hassleholm.se; kommun@klippan.se; kommunen@kavlinge.se; kommun@kristianstad.se; kommun@landskrona.se; kommunstyrelsen@lomma.se; lunds.kommun@lund.se; kommunstyrelsen@malmo.se; kommun@osby.se; kommunhuset@perstorp.se; kommunledningskontoret@simrishamn.se; kanslihuset@sjobo.se; kansli@skurup.se; kommunen@staffanstorp.se; info@svalov.se; kommunen@svedala.se; kommun@tomelilla.se; trelleborgs.kommun@trelleborg.se; vellinge.kommun@vellinge.se; kommunen@ystad.se; kommun@astorp.se; info@engelholm.se; kommunkontor@orkelljunga.se; kommun@ostragoinge.se Migrationsverket, e-post: migrationsverket@migrationsverket.se bosattningsenheten@migrationsverket.se Beslut om fördelning av anvisningar år 2019 till kommuner i Skåne län Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Skåne län beslutar att fördelning av mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning genom anvisning till kommuner i Skåne län (kommuntal) för kalenderåret 2019 ska ske enligt Bilaga 1 till detta beslut. Redogörelse för ärendet En kommun är skyldig, enligt 5 lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Lagen gäller för nyanlända under vissa förutsättningar. Av förordning (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner framgår det totala antalet nyanlända som ska omfattas av anvisningar per kalenderår samt de länstal som följer av bilaga till förordningen. Enligt 2 förordning (2017:913), med ikraftträdande den 1 januari 2019, ska nyanlända omfattas av anvisningar till kommuner för år Av bilaga med förteckning över länstal 2019, också med ikraftträdande den 1 januari 2019, framgår i förteckning över länstal att länstalet för Skåne län är 1032 för år Länsstyrelsen ska, med hänvisning till 5 förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, besluta om fördelningen mellan kommuner inom länet av antalet nyanlända som ska omfattas av anvisningar under ett visst kalenderår (kommuntal). Kommuntalen ska beslutas i förväg för ett kalenderår i taget. Vid fördelningen av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, samman- Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www Malmö Södergatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A

172 BESLUT 2 (3) Datum Diarienummer tagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen, 7 lag (2016:38). Skälen för länsstyrelsens beslut Tillämpliga bestämmelser framgår av redogörelse för ärendet. Mot bakgrund av gällande lagstiftning beslutar Länsstyrelsen i Skåne län att fördelning av mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning genom anvisning till kommuner i Skåne län (kommuntal) för kalenderåret 2019 ska ske enligt detta besluts bilaga, se Bilaga 1. Upplysningar Om länstalen revideras under innevarande kalenderår, får även kommuntalen revideras. Kommuntalen får också revideras under innevarande kalenderår efter överenskommelse mellan kommuner inom länet eller närliggande kommuner, under förutsättning att kommuntalen sammantaget inte blir lägre än länstalet, 7 förordning (2016:39). Det av Migrationsverket totala skattandet av mottagandet för Skåne län för år 2019 är 2831 nyanlända kvinnor och män, flickor och pojkar med uppehållstillstånd, varav 1032 ska tas emot på anvisning. Detta beslut kan enligt 9 lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, inte överklagas. De som deltagit i beslutet Beslutet har fattats av länsöverdirektör Ola Melin efter föredragning av integrationsutvecklare Gunilla Holmlin. I beslutets beredning har även avdelningschef Peter Cavala och t.f. enhetschef Åsa Stenbäck Holmér deltagit. Ola Melin Länsöverdirektör Detta ärende har beslutats digitalt och saknar därför namnunderskrift Bilaga Bilaga 1. Fördelning av anvisningar av nyanlända till kommuner enligt regeringens beslut om tilldelad länsfördelning för Skåne län år 2019

173 BESLUT 3 (3) Datum Diarienummer Bilaga 1 Fördelning av anvisningar av nyanlända till kommuner enligt regeringens beslut om tilldelad länsfördelning för Skåne län år 2019 Kommun Kommuntal Bjuv 5 Bromölla 3 Burlöv 0 Båstad 16 Eslöv 34 Helsingborg 74 Hässleholm 0 Höganäs 39 Hörby 17 Höör 24 Klippan 9 Kristianstad 21 Kävlinge 69 Landskrona 12 Lomma 61 Lund 213 Malmö 43 Osby 0 Perstorp 0 Simrishamn 0 Sjöbo 31 Skurup 20 Staffanstorp 54 Svalöv 2 Svedala 45 Tomelilla 8 Trelleborg 66 Vellinge 82 Ystad 33 Åstorp 0 Ängelholm 51 Örkelljunga 0 Östra Göinge 0 Länstal 1032

174 174

175 175

176 176

177 177

178 178

179 179

180 Information nov Nu är det dags att ta fram ny renhållningsordning för Burlöv/Malmö VA SYD har uppdraget att ansvara för framtagande och samordning av Burlöv och Malmös renhållningsordning (avfallsplan & föreskrifter). Kommunen är skyldig att ha en renhållningsordning och den antas av kommunfullmäktige i de båda kommunerna och innehåller mål och inriktning för kommunernas avfallshantering. Den nuvarande renhållningsordningen gäller t.o.m och planeringsarbetet med att ta fram en ny har påbörjats. Projektet gäller framtagande och beslut av ny avfallsplan för åren VA SYD har som ambition att öka inslagen av delaktighet, dialog och kommunikation, både under framtagandet och remisstiden. Detta både för politiker, tjänstepersoner och medborgare. Målet är också att få med alla förvaltningar i processen, inte bara de tekniska som ofta har varit fallet hittills. En övergripande tidplan ser ut på följande sätt: 2018 Planering, framtagande av projektplan, kommunikationsplan, riskanalys. Samverkan med SYSAV-kommunerna, förankring i befintlig projekt- och styrgrupp för avfallsplanearbetet 2019 Genomförande av framtagande. Dialog och kommunikation. Samverkan med SYSAV-kommunerna, bl.a. tema-workshops Remisshantering, beslut. Kommunikation. Framtagandet sker i samverkan med SYSAV och dess medlemskommuner (precis som då nuvarande avfallsplan togs fram). Det kommer dels innebära samordning av mål och innehåll, dels vissa gemensamma aktiviteter, men framförallt en process som behöver synkas mellan den i Burlöv/Malmö och den SYSAV-gemensamma. Med vänlig hälsning Linda Göransson Enhetschef avfallsavdelningen , linda.goransson@vasyd.se VA SYD Kundservice kund@vasyd.se Box 191 org nr vasyd.se Malmö