Amiralsstaden. - Mål och värden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Amiralsstaden. - Mål och värden"

Transkript

1 Amiralsstaden - Mål och värden

2 Samordnande styrgrupp för Amiralsstaden: Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör (sammankallande) Anna Bertilsson, fastighets- och gatudirektör Peter Lindberg, förskoledirektör Anders Malmqvist, grundskoledirektör Jeanette Silow, tillförordnad miljödirektör Pernilla Conde Hellman, kulturdirektör Carina Tempel, direktör serviceförvaltningen Britt-Marie Pettersson, direktör arbetsmarknads- och socialförvaltningen Johan Hermansson, fritidsdirektör Olof Andersson,, VD Trianon Fastighets AB Terje Johansson, VD MKB Petra Sörling, VD Rosengård Fastigheter AB Foto Bojana Lukac, Malmö stad Visionsbild Malmö stad, sida Sweco, sida 21 Vad är detta för dokument? Mål och värden för Amiralsstaden beskriver de gemensamma ambitioner som delas mellan ingående förvaltningar i Malmö stad och externa partners. Det gemensamma dokumentet ska ge vägledning och stöd i kommande arbeten i att ta fram strategier och identifiera prioirterade projekt. Det är i det holistiska och gränsöverskridande samarbetet som intentionerna med Amiralsstaden ska möjliggöras. Mål och värden vilar i stor grad på tidigare arbeten som har gjorts. Exempelvis Planprogram för Törnrosen och Herrgården, förstudie Amiralsgatan och Idéverkstad. Det här är dokumentet som visar vägen framåt. Dokumentet har beställts av samordnande styrgrupp för Amiralsstaden, som är en förvaltningsövergripande grupp på direktörsnivå och samarbetsparterna MKB, Fastighets AB Trianon och Rosengård Fastigheter AB, och ska därmed ses som ett dokument som ägs och ska vara vägen framåt för förvaltningar i Malmö stad. Amiralsstaden vill involvera fler aktörer än de traditionella inom stadsutveckling. Detta dokument ska vara ett stöd för kommande samarbeten som kommer vara avgörande i arbetet att nå målen. 1 malmo.se/amiralsstaden

3 Förord Stadens utformning och dess planering påverkar de förutsättningar som boende och verksamma ställs inför. Den fysiska miljön sätter ramar för att underlätta eller försvåra det dagliga livet och i förlängningen livskvalitet och hälsa för den enskilda individen. Amiralsstadens ambition är att med utgångspunkt i den områdesutveckling som den nya Station Rosengård alstrar, arbeta med den fysiska miljön på ett sådant sätt att inte bara närområdets utan hela Malmös befolkning får förbättrade förutsättningar och där livet kan äga rum under trygga och tillitsfulla former. Vi ser framför oss hur Amiralsstadens metod att arbeta med breda kunskapsallianser tillsammans med de fysiska resultaten ska bidra till att nätverk bildas, underlättas och underhålls. Det betyder att områdets infrastruktur ska underlätta för kontakter och att stråk ska vara kopplande och inte bidra till barriärer, varken fysiska eller mentala. Det betyder att människor ska kunna leva miljövänligt och hälsosamt, och att omgivningen ska bidra med förutsättningar så att barn får mer jämlika uppväxtvillkor och förutsättningar att klara grundskolan med godkända betyg och sedan tar sig vidare in på arbetsmarknaden. Med breda nätverk som fungerar på olika nivåer ökar möjligheterna för både barn och vuxna att de förra får tillgång till goda och varierade förebilder och de senare får kontakter så att framtidsdrömmarna kan förverkligas. Vi ser framför oss en blandning av bostäder, verksamheter och aktiviteter som påskyndas av Station Rosengårds etablering, och som bidrar till att området upplevs inkluderande med en mångfald av utbud. Här ska det finnas bostäder för den som vill bo kompakt och ekonomiskt, likväl för den som vill ha en större lägenhet eller helt enkelt vill kunna bo kvar i området när behoven förändras. att barn får mer jämlika uppväxtvillkor Det vi ser framför oss är både rimligt och möjligt. Processen Amiralsstaden bygger på att Malmö stad tillsammans med privata företag, civilsamhället, föreningslivet och enskilda individer delar kunskap och arbetar transparent, deltagarbaserat och öppnar för breda nätverk. Då ser vi en framtid som rymmer både goda livsmiljöer och goda uppväxtvillkor. Samordnande Styrgrupp för Amiralsstaden September 2018, Malmö malmo.se/amiralsstaden 2

4 Innehåll 2 Förord 4 Sammanfattning 5 Vad är Amiralsstaden? 7 Mål för Amiralsstaden 11 Viktiga värden för Amiralsstaden 13 Framtidsbilden 15 Genomförande 20 Ekonomiska aspekter 23 Kritiska faktorer 3 malmo.se/amiralsstaden

5 Sammanfattning Amiralsstaden är ett samlingsnamn för stadsutvecklingsprocesser och projekt som utgår från Station Rosengård (som kommer att öppna i december 2018). Det ingående geografiska området är centrerat kring den nya stationen. Amiralsstadens är ett utvecklingsarbete inom Malmö stad. I det här dokumentet redovisas de mål och värden som ligger till grund för Malmö stads arbete med Amiralsstaden. Det övergripande målet för Amiralsstaden är att samla Malmö stads och samhällets insatser i området för att skapa fler jobb och bostäder. Dessutom ska förutsättningarna för en god hälsa för områdets invånare förbättras och utbudet av kultur stärkas. Amiralsstaden ska bidra till att stadsdelarna med närhet till Station Rosengård kan erbjuda goda livsmiljöer för barn och vuxna. Målet är att det ska leda till ett förbättrat och mer hållbart vardagsliv för fler Malmöbor. För Amiralsstaden är det viktigt att bevara och stärka områdets kultur-, närings- och föreningsliv. Amiralsstaden arbetar även för att stadsdelarna i området ska kopplas närmare till varandra och resten av staden. Det gäller både för den fysiska miljön och för den mentala kopplingen. På det sättet blir det lättare för nya och gamla nätverk att utvecklas. Det blir också lättare för Malmöbor att få kontakt med varandra. Amiralsstaden bjuder därför in fastighetsägare, näringsidkare, verksamheter, föreningar och Malmöbor till att vara med i dialoger och samarbeten för att utveckla området såväl fysiskt som socialt. Hur resultatet kommer att se ut är inte bestämt än. Det kommer successivt att utvecklas tillsammans med de aktörer som vill delta i arbetet. Amiralsstaden finansieras till en viss del av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) genom att vara en del av Malmö Innovationsarena som pågår fram till För att skapa bättre förutsättningar för samordning och långsiktig finansiering bör Amiralsstaden bli en del av Malmö stads programstyrning. malmo.se/amiralsstaden 4

6 Vad är Amiralsstaden? Amiralsstaden är ett samlingsnamn för de stadsutvecklingsprocesser och projekt som utgår från kommande Station Rosengård. Stationen blir en motor för att utveckla nya och närliggande platser, och ska förbättra för fler Malmöbor att leva ett mer hållbart liv. Syftet med Amiralsstaden är att använda den fysiska planeringen för att uppnå sociala vinster. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Amiralsstaden föreslogs av Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommissionens övergripande syfte var att arbeta för mer jämlika förutsättningar så att de stora skillnaderna som påvisades i medborgarnas hälsa och välmående ska minska. I slutrapporten Malmös väg mot en hållbar framtid från 2013 pekades Amiralsstaden ut som ett stadsutvecklingsarbete där en integrerad och hållbar fysisk satsning ska ge minskade skillnader i hälsa och bidra till minskad boendesegregation. Följande punkter lyfte man fram att Amiralsstaden skulle bidra med: Använda den fysiska planeringen som en motor för att uppnå sociala vinster, både genom att utveckla nya platser men också genom deltagande i processen. Undersöka nya arbetsformer, nya organisationsstrukturer med nya samarbetspartners och nya ekonomiska modeller. Stärka invånarnas delaktighet och inflytande i stadsplaneringens processer genom att utveckla dialogmodeller och pröva planeringsmetoder där medborgare får ökat inflytande. Pilotarbete för att hantera komplexa frågor I Malmö och i Sverige, liksom i de flesta andra städer och länder i världen, ökar sociala skillnader mellan grupper i befolkningen. Det syns när man exempelvis mäter skillnader i hälsa genom förväntad livslängd, men också när man tittar på skillnader i skolresultat, hushållsekonomi, tillgång till arbete, tillit och delaktighet i samhället. Ur både etiska, demokratiska och samhällsekonomiska perspektiv är växande sociala skillnader ohållbart. Lösningen på dessa komplexa samhällsutmaningar är inte givna, därför får Amiralsstadens ses som ett pilotarbete. Vad vi vet är att de svar som har getts tidigare inte räcker idag. Ofta ligger ansvaret på olika institutioner som i brist på kontakt med varandra och olika budgetar inte bidrar till en helhetslösning. Utmaningen är att skapa ett samarbete mellan flera olika aktörer för att gemensamt arbeta med frågan. Amiralsstaden är en samordningsprocess inom Malmö stad vars syfte är att samordna internt och externt för att nå större nyttor än om varje projekt inom geografin sköter sig självt. 5 malmo.se/amiralsstaden

7 Utjämnande åtgärder I en stad som Malmö där sociala och hälsomässiga förutsättningar skiljer mellan bostadsområden behöver stadplaneringen ta stor hänsyn till mänskliga behov för att minska de påverkbara skillnaderna. Det ger både individuella och samhällsekonomiska vinster. Tillgång till kvalitativa gröna ytor, arbetsplatser, samhällsservice, gångoch cykelvägar och trygga och inbjudande utemiljöer, är exempel på företeeler som är direkt kopplade till vilka uppväxtvillkor och möjligheter individen har för att klara sin skolgång och bygga stödjande nätverk och bli en del av samhället. Eftersom hälsa förknippas med delaktighet, sysselsättning och uppväxtvillkor är det just dessa faktorer som blir viktiga att lyfta i den fysiska planeringen. Hand i hand med fysiska åtgärder för att minska boendesegregationen måste åtgärder som ger arbetstillfällen och bidra till ökad sysselsättning ingå. Geografin Amiralsstadens geografi utgår från Station Rosengård, som befinner sig mitt i gränslandet mellan Sofielund, Annelund, Östra Sorgenfri, Emilstorp och Rosengård. Persontrafik återupptas på Kontinentalbanan i december 2018 och Station Rosengård blir en helt ny station. Att en så stark kollektivtrafikpunkt hamnar i området skapar goda förutsättningar för utveckling av, och nybyggnation i, angränsande stadsdelar. Många vill bo och verka i närheten av en station. Denna potential ska tas tillvara oavsett på vilken plats den föreslås. Amiralsstadens geografi har därför inte en tydlig avgränsning utan utgår från stationen och breder ut sig med cirka en kilometers radie. Det är det avståndet som bedöms påverkas av ett stationsnära område. Många vill bo och verka i närheten av en station Utmaningen i denna geografi är att det redan idag finns många bostäder och verksamheter. En försiktighet och respekt måste prägla arbetet eftersom det är många människors redan befintliga livsmiljö som kommer att påverkas. Annelund Emilstorp Station Rosengård Sofielund Skala 1:5086 Rosengård Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad malmo.se/amiralsstaden 6

8 Mål för Amiralsstaden Amiralsstadens mål Genom ett långsiktigt och förvaltningsövergripande arbete ska Amiralsstaden: Bidra till att fler Malmöbor uppnår hållbar försörjning Bidra till ökad jämlikhet i hälsa mellan Malmöbor Bidra till hållbart vardagsliv för fler Malmöbor Amiralsstaden ska bidra till att fler Malmöbor uppnår en hållbar försörjning, ökad jämlikhet i hälsa och ett mer hållbart vardagsliv. Amiralsstaden ska även bidra till Malmö stads arbete med FN:s hållbarhetsmål Agenda Därför ska de integreras i Amiralsstadens processer. Den hållbara staden i en global kontext Amiralsstaden är en del av ett större sammanhang. Globala utmaningar är också lokala. I en alltmer globaliserad tid får händelser och beslutsfattande i olika delar av världen allt större betydelse för Malmö. Med insikten om att lokala förändringar ger avtryck i omvärlden är det viktigt att omvandlingen av det geografiska området bidrar till en positiv utveckling såväl lokalt som globalt och för alla Malmöbor. FN:s Hållbarhetsmål Under 2016 antog FN 17 mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Målen omfattar frågor som energi, vatten, ekosystem, klimat, utbildning, jämställdhet och mänskliga rättigheter. I en urbaniserad värld spelar städerna en viktigt roll i att uppfylla internationella mål. Malmö stad har beslutat att FN:s hållbarhetsmål och Agenda 2030 ska integreras i stadens stadsutvecklingsprojekt. Integrering av globala mål i Amiralsstaden För att Amiralsstaden ska kunna bidra till att de globala målen uppfylls måste ett anpassat arbete ske där förutsättningar, både fysiska och sociala, avgör vilka globala mål som är mest relevanta och som först bör prioriteras för att uppnå positiva samhällseffekter. Amiralsstaden ska inte bara beskriva vilka Agenda 2030-mål som är prioriterade utan också hur och på vilket sätt effekterna mäts. På grund av de globala målens mångfald, bredd och synergier är det lätt att hitta många mål och delmål som kan betecknas som relevanta. Desto viktigare blir det därför att ringa in de delmål där man verkligen kan få genomslag och göra som mest skillnad. De prioriterade globala målen och delmålen för Amiralsstaden är framtagna via en extern och intern process där utångspunkten har varit vilket mål som ger störst samhällsnytta och där Amiralsstadenhar störst påverkan. 7 malmo.se/amiralsstaden

9 malmo.se/amiralsstaden 8

10 9 malmo.se/amiralsstaden

11 Prioriterade globala mål för Amiralsstaden Processen att arbeta målstyrt utifrån de globala målen går parallellt med Malmö stads generella arbete med de globala målen. Där arbetas fram metoder för mätning och uppföljning, och ses också över formuleringar kring de underordnade delmålen så att de anpassas till Malmös lokala kontext. Amiralsstaden kommer att anpassa sin mätning och uppföljning till detta arbete. Nästa steg kommer därför vara att implementera indikatorer för respektive kommunövergripande globalt mål och delmål. Nedan anges de för Amiralsstaden aktuella mål och delmål. Valet av de tre målen innebär inte att de övriga är oviktiga. Eftersom de sjutton målen har synergier med varandra så arbetar man på ett eller annat vis med alla. Dessa tre bedöms Amiralsstaden ha mest påverkan på och ge mest effekt utifrån det mandat som finns. GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Hälsa och välbefinnande Mål 3. Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. Prioriterade delmål: 3:4, 3:5, 3:5, 3:6, 3:7, 3:8 HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN Hållbara städer och samhällen Mål 11. Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Prioriterade delmål: 11:1, 11:2, 11:3, 11:7, 11:a Fredliga och inkluderande samhällen Mål 16. Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Prioriterade delmål: 16:1, 16:6, 16:7, 16:10, 16:b Läs mer om de globala målen >> regeringen.se/globalamalen malmo.se malmo.se/amiralsstaden 10

12 Viktiga värden för Amiralsstaden Amiralsstadens kärnvärden Utgå från barnrättsperspektivet. Ta tillvara på kulturverksamhet, närings- och föreningsliv. Förstärka närhet och nätverk. Uppnå ett förbättrat och hållbart vardagsliv. Utvalda värden baseras på dialoger med olika aktörer i området under en lång tid. De har fått ge sin bild över vad som är värt att ta tillvara på, vad som behöver förstärkas och vad som behöver uppnås för en bättre livsmiljö för människor och bättre förutsättningar för verksamheter. För att värdena ska kunna uppnås behöver barnperspektivet alltid tas i beaktande. I kommande projekt inom geografin, både hårda och mjuka, ska hänsyn tas till värdena som i sin tur är ett stöd för att uppnå Amiralsstadens övergripande mål. Utgå från barnrättsperspektivet Alla barn har rätt till goda uppväxtvillkor. Amiralsstaden ska arbeta för att utjämna skillnader så att barn med olika förutsättningar ges mer jämlika möjligheter. Det betyder att omgivningarna, tillsammans med ett rikt utbud av aktiviteter, ska vara stödjande och stimulerande, och bidra till att barn kan och får ta plats i samhället. Barn har rätt till lek och lekvänliga miljöer. Barns utveckling gynnas av tidiga och långsiktiga investeringar i skola, kultur- och fritidsliv. Dessa instanser har en viktig roll att inte bara förmedla kunskap, utan också bidra med värderingar som lotsar barnen in i ett demokratiskt samhälle där barn får egenvärde och utrymme att säga sin mening. I Amiralsstaden ska barn och unga ges mer plats för medskapande. Att delta i processer stärker sammanhållning och tillit, och ger slutresultaten högre acceptans. Det ska vara lätt och självklart att ta sig till förskola och skola, både för att föräldrar ska vilja placera sina barn i förskolan och för att vägen dit ska vara trygg. Det ska vara lika lätt att ta sig vidare till andra områden. Amiralsstaden ska arbeta för att överbrygga mentala och fysiska barriärer så att fler barn kan delta i samhällets olika arenor. Ta tillvara på kulturverksamhet, närings- och föreningsliv Dagens kulturella aktiviteter, näringsliv och föreningsverksamhet ska kunna blomstra och utvecklas ytterligare. Speciellt verksamheter riktade mot barn och unga ska prioriteras. Boende och verksamma inom Amiralsstadens geografi ska vara stolta över sitt område. Lokala entreprenörer, både befintliga och nya, ska ges förusättningar att bli kvar och utvecklas. Den långsiktiga hållbarheten ska vara påtaglig och bidra till ett gott rykte. Det gäller både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter som vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse. 11 malmo.se/amiralsstaden

13 Under arbetets gång är ambitionen att ha mycket kontakt med boende och lokala aktörer. Amiralsstaden ska värna om befintliga aktörer och stötta nya initiativ. Förstärka närhet och nätverk Amiralsgatans ombyggnad till stadsgata, Rosengårdsstråkets förstärkning med Culture Casbahs aktiviteter, Fastighetägarans samarbete i BID Sofielund, utvecklingen av Rosengård centrum och Station Rosengård är samtliga satsningar som förbättrar kopplingar mellan både platser och människor. Stadsdelarna ska bli mer integrerade med varandra och med resten av staden. Satsningarna berör flera aktörer och bygger på ett gott samarbete mellan Malmö stad, fastighetsägare, företagare, organisationer och boende. Amiralsstaden ska underlätta för nära kontakter, och för att gamla och nya nätverk ska utvecklas. Station Rosengård kommer att underlätta för transport och kontakt med omvärlden. Kollektivtrafiken blir mer lättillgänglig och ska förstärkas med kopplande, attraktiva, säkra och trygga gång- och cykelvägar. Stadens utformning ska göra det naturligt att gå, välja cykel eller kollektivtrafik för att ta sig fram. Uppnå ett förbättrat och hållbart vardagsliv Amiralsstaden planerar för ett vardagsliv med livskvalitet på lång sikt. Målsättningen är att parallellt med den fysiska utvecklingen bidra till minskade klyftor och vara motor för att öka sysselsättningsgraden, minska bostadssegregeringen och ge alla barn en likvärdig start, samtidigt som hela staden ska gynnas. När fler föräldrar har tillång till ett arbete ökar förutsättningen för att fler barn växer upp i trygga hemförhålladen. Den byggda miljön ska utgå från och stödja barn och vuxnas behov av trevnad med ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, rekreation, lek och kultur. Vägen till och från skolorna ska anpassas för barns behov. För att få fler kvinnor och flickor att känna sig välkomna behövs mötesplatser som vänder sig till denna målgrupp. Plats för lek och samvaro ska få tillräcklig yta och vara trygga att nå och vistas i. Genom att tillföra nya kompletterande bostäder, nya transportmöjligheter och nya aktiviteter är förhoppningen att utbud och blandning ska bidra till utjämnande effekter och ökad jämlikhet. Omtanken om miljö och hälsa ska finnas med i alla delar från materialval i byggnader och lekplatser till avfallshantering och tillgänglighet. Infrastruktur för energisystem, transporter och avfallshantering ska integreras i stadsplaneringen. Lokalisering och utformning av infrastrukturen ska anpassas till människors behov, för att minska resursoch energianvändning samt klimatpåverkan. Samtidigt ska hänsyn tas till natur- och kulturmiljö, estetik, mötesplatser, trygghet, tillit, hälsa och säkerhet. Runt kvarter och på tak ska det finnas grönska för odling och självhushållning. De gemensamma gröna gårdarna ska ge livskvalité genom goda förutsättningar för lek och samvaro i den lilla skalan. Naturområden, gröna miljöer och grönstråk nära bebyggelsen ska vara lättillgängliga och ha en hög och varierad kvalitet. De nya platsbildningarna ska ge möjlighet till spontana möten och ett ökat folkliv vilket i sin tur förväntas bidra till ökad tillit och trygghet. malmo.se/amiralsstaden 12

14 Framtidsbilden Framtidsbilden för Amiralsstadens geografi visar dels vad vi idag vet om kommande stadsutvecklingsprojekt och som kommer vara en del av att skapa ett hållbarare vardagsliv för Malmöbor och bidra till hållbar försörjning ökar. Bilden visar dels även platser som kan utvecklas på längre sikt men som kommer kräva mer utredningsarbete Allt är fortfarande i ett väldigt tidigt stadium och därför ska placering och utformning inte tas som sanning, utan som en möjlig omvandling. Station Rosengård I december 2018 öppnar den nya tågstationen och blir en viktig nod som binder området närmare resten av staden och regionen. I dagsläget undersöks möjligheter för närliggande tillfälliga aktiviteter som ska bidra till att stationen upplevs trygg i väntan på att permanenta aktiviteter och byggrätter kan komma tillstånd. Sofielund Fastighetsägare i Sofielund har gått samman i en förening under benämningen BID Sofielund (Business Improvement Districs) för att i nära samarbete med Malmö stad arbeta för att öka trivsel, trygghet och sammanhållning i stadsdelen. Nyckelordet är tillsammans, med övertygelsen att man gemensamt har förmåga att förbättra området. Många initiativ diskuteras och planeras. 13 malmo.se/amiralsstaden

15 Amiralsgatan Som en del av Malmös behov av förtätning kommer flera av våra infartsleder att byggas om till stadsgator med trottoarer, cykelbanor och kantande bebyggelse. Längs Amiralsgatan planeras en första etapp mellan Norra Grängesbergsgatan och Västra Kattarpsvägen. Rosengårds centrum Fastighetsbolaget Trianon AB har tagit över Rosengårds centrum och satsar på att renovera samtidigt som man planerar för nya bostäder och verksamheter i den omedelbara närheten. Här har detaljplanearbetet för en mindre del redan påbörjats. Culture Casbah Ett nytt bolag, Rosengård Fastighets AB, har bildats för att förverkliga resultatet från den stadsbyggnadstävling som vanns av förslaget Culture Casbah. Förslaget bygger på att förstärka Rosengårdsstråket till Örtagårdstorget med bostäder och verksamheter. malmo.se/amiralsstaden 14

16 Genomförande Ambitionen med Amiralsstaden är att finna nya arbetssätt för samarbete mellan olika aktörer och skapa modeller för hur Malmöbornas erfarenheter och kunskaper ska få ta mer plats i utvecklingen av staden. Det kräver ett öppet arbetssätt som är nyfiken på nya lösningar, där lärande står i fokus för att utveckla de befintliga organisationerna för framtidens utmaningar. Organisation Arbetet med Amiralsstaden i sin nuvarande form har pågått sedan hösten Till arbetet finns en styrgrupp kopplad där representanter från stadens förvaltningar på direktörsnivå sitter tillsammans med tre privata fastighetsägare. Processledningen utgår från stadsbyggnadskontoret. En viktig del i processledningen handlar om att ha och få förtroende från boende och verksamma i området eftersom ambitionen är att planera staden med medborgarna, och inte för dem. Därför gynnas arbetet av att ha ett delat ledarskap med representanter från både den kommunala och den civila sidan. Tidshorisont och resultat Det kommer krävas uthållighet och en förståelse från alla inblandade Eftersom det är flera samhällsstrukturer som bidrar till ojämlikhet är det svårt att peka ut ett resultat och koppla det till en enskild insats. Först om år kan vi kanske se de sociala vinsterna av arbetet. Det kommer krävas uthållighet och en förståelse från alla inblandade aktörer att social hållbarhet tar tid eftersom det i så hög grad är människor inblandade i arbetet. Kontinuerlig utvärdering behöver genomföras där processen inte mäts enbart utifrån siffror. Nya analysverktyg behöver utvecklas för att ge en mer sanningsenlig bild över utvecklingen. Programstyrning Det är komplexa samhällsutmaningar som ska hanteras samtidigt som stora investeringar väntar. De senaste årens kraftiga befolkningsutveckling, med ökat bostadsbyggande, och omfattande utbyggnad av samhällservice i form av skolor och förskolor, har medfört ett kraftigt ökat investeringsbehov. Lägg därtill utmaningar i sysselsättning och barnfattigdom. Det finansiella utrymmet för framtida investeringar är begränsat vilket ställer krav på prioriteringar och långsiktig planering. Arbetet behöver delas mer mellan förvaltningar och ett gemensamt ägarskap med transparens och tillit som ledord. Amiralsstaden bör bli en modell för den programstyrning som arbetats fram inom Malmö stad. Det är ett verktyg för samordnad styrning med fokus på gemensamma mål och nyttor. Grindar En viktig del i programstyrningen är beslutsgrindarna där man säkrar underlaget och fattar beslut om hur fortsättningen blir. Inför beslutet 15 malmo.se/amiralsstaden

17 genomförs en analys utifrån en 5-stegsmodell. Analysen jämförs med Amiralsstadens övergripande mål och värden och på hur den bidrar till nytta för ett hållbart Malmö. Tillit och transparens Den förändring som eftersträvas handlar om att inte identifiera och lösa ett problem i taget utan om att bidra till en förändrad utveckling av samhället där åtgärder alltid tar utgångspunkt i ett helhetsperspektiv och bidrar till att lösa flera problem samtidigt. Det kräver öppnare processer där problemen identifieras och beskrivs av en bredare krets än traditionellt. En inriktning slås fast men slutmålet preciseras inte av respekt för processen och för att ha friheten att utveckla ny kunskap och hitta nya lösningar. Amiralsstaden kräver ett arbetssätt som är både experimentellt och konventionellt. Det betyder att samtidigt som nya arbetsformer testas med aktörer som vanligtvis inte ingår i stadsutvecklingen, finns det givna ramar inom den kommunala hanteringen kring detaljplanering, kring lokalisering av samhällsservice, kring åtgärder som hindrar buller och avgaser med mera. Arbetet betyder en balansgång mellan olika intressen och arbetskulturer, och säkras genom tillit och transparens. malmo.se/amiralsstaden 16

18 Kunskapsallians För att bättre förstå de underliggande orsakerna till ojämlikheten räcker det inte bara att utgå från fakta, utan ny kunskap som skapas av flera aktörer med skilda bakgrunder behövs. Fler perspektiv tidigare i planeringen måste in för att förslagen på lösningar ska leda åt rätt håll. Staden ska planeras med externa aktörer, inte för dem. Det är i processen att ta fram den nya kunskapen som sociala innovationer kan uppstå. Malmökommissionen föreslog Kunskapsallianser som en metod att jobba med framtagande av kunskap. Amiralsstaden har utgått från kommissionens rekommendationer och skapat en modell för hur man kan arbeta med kunskapsallianser. Varje kunskapsallians bildas utifrån en frågeställning som en intern eller extern aktör har, baserat på önskad ny kunskap till en utmaning man har. För att säkerställa att den kunskap som tas fram har representation från flera olika aktörer identifieras först vilka personer som ska ingå i en Kunskapsallians, med representation från både den synliga kunskapen och den samhällsbaserade. Ofta sker samarbete horisontellt inom respektive triangel (se nästa sida). Men för att arbeta med lösningar på samhällsutmaningar måste personer och funktioner från de två trianglarna mötas. Det är i de överbryggande allianserna som den nya kunskapen kan tas fram. Principer För att uppnå ett arbetssätt som är sökande efter lösningar och med ambitionen att lyfta fler röster har några principer faställts som Amiralsstaden ska följa vid involvering. 1) Delaktighet och lärande: Alla har rätt men bara delvis Är invånarna involverad i vår process, eller är vi involverade i invånarnas utgör en viktig frågeställning. Mötena ska helst ske öga mot öga, för att tillsammans lära sig av varandra och skapa framtidens hållbara stad. 2) Ifrågasätta: Kill your darlings - kliv ur din bekvämlighetszon Amiralsstaden har som ambition att både reflektera över tidigare kunskap om stadsutveckling och hur dessa kan användas på ett nytt sätt inom geografin. Deltagande aktörer både tjänstepersoner, invånare och fastighetsägare, måste vara beredda att gå in i processen med öppet sinne och möta ovana personer och situationer. 3) Process: Bygga bron tillsammans medan vi går på den Amiralsstaden ser sig som en långsiktig process, inte ett tidsbestämt projekt. Här arbetas med komplexa frågeställningar som kräver ett öppet arbetssätt för att gemensamt med andra finna lösningar. Det finns ingen given väg eller sluttid när något ska vara klart. 17 malmo.se/amiralsstaden

19 Den synliga kunskapen Universitet Tjänstepersoner Kommun? Lagar & system Politiker Föreningar Kollektiv Lösa nätverk Invånare Informella ledare Den osynliga och samhällsbaserade kunskapen malmo.se/amiralsstaden 18

20 Nya bostäder längs med Amiralsgatan 19 malmo.se/amiralsstaden

21 Ekonomiska aspekter Övergripande för Amiralsstaden är att de ekonomiska investeringarna ska leda till samhällsekonomiska vinningar som avspeglas i hela Malmö. De fysiska satsningarna med kompletterande bostäder, nya verksamheter, förbättrad mobilitet och stärkta kopplingar ska visa vägen mot ökad sysselsättning, ökad hälsa och ökad tillit. Men även sociala insatser ska bedömas utifrån vilken samhällsekonomisk nytta de ger. Sociala investeringar Enligt Malmökommissionen bör Malmö stad se sociala insatser och satsningar som investeringar, inte som kostnader. Investeringar i människor, särskilt under barndomen, ger vinster på längre sikt. Det visar sig bland annat genom att fler klarar skolan, utbildar sig, arbetar och kan försörja sig och har en god hälsa. Färre hamnar i långvarigt, både socialt och ekonomiskt kostsamt, utanförskap. Därför ska de sociala investeringarna och den samhällsnytta den på sikt ger vara en parameter när projekt prioriteras. Sociala klausuler ska i största mån användas. Exploatering Avkastning på investeringar i humankapital satsningar på förskola satsningar på skola arbetsinriktade program 0 Ålder Amiralsstaden hanterar ett stort område med komplexa stadsutvecklingsfrågor som inte konsekvensbedömts ekonomiskt i sin helhet. Byggrätter i området Amiralsstaden värderas idag lågt vilket innebär att intäkterna kommer vara begränsade. Den omvandling som föreslås i området innebär förutom nya byggnader och samhällsservice, även förändring av såväl allmän platsmark som kvartersmark. Investeringar måste vägas mot intäkter och samhällsnyttan. För en tillförlitlig ekonomisk bedömning krävs en noggrannare utredning av de fysiska åtgärderna. malmo.se/amiralsstaden 20

22 Exempel på stadens investeringar inom Amiralsstaden: Samhällsservice, exemplevis förskolor, LSS med mera. Anläggning av mötesplatser, torg och parker. Ombyggnation av befintliga gator. Flytt av befintliga/nya ledningar. Sanering av förorenad mark. Eventuella marklösen för intilliggande fastigheter. Utbyggnad av allmän plats finansieras huvudsakligen av exploateringsintäkter. Markägande exploatörer bidrar till finansieringen av utbyggnad av gator och parker genom exploateringsavtal eller annan överenskommelse med staden. Kommunen kommer dock på sikt få ökade driftkostnader för investeringarna. Även befintliga platser i närområdet förväntas få ökade driftkostnader i och med ett ökat besökstryck och slitage när området förtätas. Etapper Den första etappen omfattas av området närmast Station Rosengård och den delsträcka av Amiralsgatan som ingår i Storstadspaket Malmö (mellan Östra Farmvägen och Västra Kattarpsgatan). Mycket talar för att området kring Station Rosengård är en lämplig startpunkt då stationen blir en viktig nod i området och skapar förutsättningar för olika typer av etableringar. Området ligger nära innerstaden och har stor utvecklingspotential. Exploateringsprojektet kan därefter etappvis fortsätta växa österut mot Inre Ringvägen. Utvecklingen av Rosengårds centrum kommer ske parallellt med Amiralsstadens övriga etapper. En positiv utveckling av centrum ökar värdet på övriga markområden inom Rosengård vilket är en av många anledningar varför projektet är prioriterat. Uppstart av etapper och utbyggnadstakten för Amiralsstaden beror på flera faktorer såsom konjunktur, befolkningsutveckling, prioritering bland utbyggnadsområdena i staden, med mera. Prioriteringar vid beslut av investering Vid grindbesluten i programstyrningen definieras ordningen på de investeringar som ska göras. I första hand bör det prioriteras som stärker Station Rosengård som attraktiv och trygg plats, och bidrar till att privata intressenter är beredda att bidra med sina investeringar. Även de åtgärder som påverkar en förbättring av förskolebarnens situation i området bör prioriteras, inte minst för att dagens förskoletomt vid stationen kan nyttjas på ett bättre sätt för områdets utveckling. 21 malmo.se/amiralsstaden

23 Station Rosengård invigs i december 2018 malmo.se/amiralsstaden 22

24 Kritiska faktorer Amiralsstadens kritiska faktorer 1. Samarbete och transparens 2. Bidra till boendesegregering? 3. Ansvaret för helheten och delaktighet 4. Trivsel och trygghet station Rosengård 5. Gröna miljöer och hälsoperspektivet 6. Kompenserande ekonomi Med höga ambitioner och ett arbete som trampar ny mark finns det risker som tidigt bör identifieras, hanteras och undanröjas. I Amiralsstaden är det ytterst den samordnande styrgruppens ansvar. Några kritiska faktorer har identifierats som genomgående bör beaktas och tas med i planeringen i det fortsatta arbetet. 1. Samarbete och transparens De övergripande målen och kärnvärdena kräver gemensamma resurser, ansträngningar och vilja från inblandade aktörer. De många aktörerna med sina respektive och för den enskilda verksamheten viktiga agendor, innebär att planeringen kommer att möta en mängd motstående intressen. Det kräver en transparent process präglad av tillit, som kan vara utmanande för inblandade aktörer. 2. Bidra till boendesegregering? Det finns inget motsvarande exempel i Sverige som kan utgöra ett kvitto på att Amiralsstadens förhoppningar leder till ökad jämlikhet. Utan noggrann programmering kan boendesegregation istället förstärkas och jämlikt utbud utebli. För lyckat jämställt resultat behövs förståelse och ansträngning från alla inblandade aktörer. Om nya tillägg stängslar in sig och tar avstånd från sin omgivning, om tillräckliga ytor inte finns för lek, samvaro och delaktighet, om nyproduktion och stationsläget höjer omgivningens hyror så kommer inte processen Amiralsstaden att lyckas. Aktiviteter som idag hyr i billiga lokaler och som bidrar till den positiva identiteten kan tvingas flytta om utvecklingen resulterar i höjda hyror och strängare krav. 3. Ansvaret för helheten och delaktighet Resurser måste läggas på Amiralsstadens utåtriktade verksamhet för att ambitionen att stärka sociala aspekter som delaktighet, tillit, sysselsättning, med mera ska lyckas. Enbart satsning på traditionellt fysiska insatser räcker inte för att möta de sociala utmaningar som området har. 4. Trivsel och trygghet station Rosengård Stationen måste upplevas som trygg och tillgänglig och behöver därför få speciell trygghetsomsorg med tillfälliga åtgärder efter invigningen tills övriga verksamheter stabiliserats och kan bidra med social uppsikt och kontroll. Nya förskoleplatser måste tillgodoses för att ersätta mindre lämpliga lokaler i bostadshusen. 5. Gröna miljöer och hälsoperspektivet Träd och grönska som försvinner bör kompenseras med nyplantering inom området. Buller från tåg, väg och industri begränsar förutsättningarna för nya byggnader och skolgårdar. 23 malmo.se/amiralsstaden

25 6. Kompenserande ekonomi Invsteringar som görs, både fysiska och sociala, kan innebära ökade driftskostnader för olika aktörer. För att inte en satsning som på lång sikt kan ge samhällsekonomisk vinst avstås på grund av dess negativa kortsiktiga avkastning behöver aktören som investerar i vissa fall kompenseras för ökade kostnader. malmo.se/amiralsstaden 24

26

27

28 malmo.se/amiralsstaden

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Idéverkstad Amiralsstaden, Malmö Riktlinjer från projektägarna

Idéverkstad Amiralsstaden, Malmö Riktlinjer från projektägarna Idéverkstad Amiralsstaden, Malmö Riktlinjer från projektägarna Beslutad av styrgruppen 161123/Anders Svensson, CaseLab 1 Innehåll 1. Inledning och bakgrund 2. Mål, inriktning och förutsättningar 3. Åtaganden

Läs mer

Policy för Hållbar utveckling

Policy för Hållbar utveckling Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad

Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen. Josephine Nellerup, Malmö stad Hållbar förtätning genom kulturdriven stadsutveckling behöver unika partnerskap för mellanrummen Josephine Nellerup, Malmö stad KLIMATHOT RESURSBRIST MIGRATION URBANISERING DIGITALISERING FOLKHÄLS SOCIAL

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

UPPLÄGG. Från idé till hus hur går byggprocessen till? Presentation av projekt i närliggande områden. Frågor. Lars Böhme, landskapsarkitekt

UPPLÄGG. Från idé till hus hur går byggprocessen till? Presentation av projekt i närliggande områden. Frågor. Lars Böhme, landskapsarkitekt UPPLÄGG Från idé till hus hur går byggprocessen till? Presentation av projekt i närliggande områden Frågor Lars Böhme, landskapsarkitekt Stadsbyggnadsprocessen Uppdrag från Fastighetsägare/Byggherre VAD

Läs mer

Program för utomhuslek i

Program för utomhuslek i 1(5) Program för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Program Alla nämnder, bolag, kommunalförbund

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad

Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad Förtätning - folkhälsa Carl Welin Stadsbyggnadskontoret Malmö stad carl.welin@malmo.se Regional motor för grön tillväxt och sysselsättning UTMANINGAR befolkningstillväxt social balans plats för samhällsservice

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Fokusområden. stadsutvecklingens sociala synergier. Fokusområden. Handlingsplan Gottsunda/Valsätra: Planprogram för Gottsundaområdet, bilaga 1

Fokusområden. stadsutvecklingens sociala synergier. Fokusområden. Handlingsplan Gottsunda/Valsätra: Planprogram för Gottsundaområdet, bilaga 1 Planprogram för Gottsundaområdet, bilaga 1 Handlingsplan Gottsunda/Valsätra: Fokusområden stadsutvecklingens sociala synergier Hållbar livsmiljö och trivsel Delaktighet Trygghet Fokusområden Arbete Barn

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Riktlinje för utomhuslek i

Riktlinje för utomhuslek i 1(5) Riktlinje för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Riktlinje Alla nämnder, bolag,

Läs mer

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Sida 1 (6) Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder Bakgrund Stockholms stad inrättade Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm under 2015 med uppdraget att analysera skillnader i

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Återapportering - Lägesbeskrivning inriktning av arbetet med sociala investeringar STK Vår referens

Tjänsteskrivelse. Återapportering - Lägesbeskrivning inriktning av arbetet med sociala investeringar STK Vår referens Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2018-11-16 Vår referens Linda Tuominen Utvecklingssekreterare linda.tuominen@malmo.se Tjänsteskrivelse Återapportering - Lägesbeskrivning inriktning av arbetet med

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

CASE SOFIELUND. BID ett verktyg i stadsutveckling. Från problemområde till innovationsområde. Uppskalningen. FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan

CASE SOFIELUND. BID ett verktyg i stadsutveckling. Från problemområde till innovationsområde. Uppskalningen. FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan BID ett verktyg i stadsutveckling Från problemområde till innovationsområde Uppskalningen FASTIGHETSÄGARE SOFIELUND - i samverkan Bakgrund Sofielund Malmömodellen BID (Business Improvement District) verktyg

Läs mer

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. 2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

Regional överenskommelse

Regional överenskommelse Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Program Policy Handlingsplan Riktlinje Program för social hållbarhet Antaget av kommunfullmäktige 6 september 2018 DNR: 2016/01180 Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt

Läs mer

Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt Social hållbarhet i samhällsplanering en kunskapsöversikt Frågeställningar och metod 1. Vad innebär social hållbarhet i samhällsplanering? 2. Hur integreras det i olika processer inom samhällsplanering?

Läs mer

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet - Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet Segregationen har klassmässig grund Strategin är att förena de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna och låta detta förhållningssätt prägla såväl vårt

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Stadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018

Stadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018 Stadsutveckling för social hållbarhet Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018 Uppsala idag Sveriges fjärde storstad (220 000 invånare) och största landsbygdskommun (ö invånare) Landets

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt

Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt 2020-2023ff Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt Mål och inriktning 2020-2023 Antaget av kommunfullmäktige 2019-04-23 Förord Tillsammans gör vi Varberg ännu bättre Vi har i kommunen under

Läs mer

Skanska och de globala målen

Skanska och de globala målen Skanska och de globala målen Skanska bygger ett bättre samhälle Bygg verksamhet Remonthagen och Tallåsen, Östersund Citadellskajen, Malmö Kommersiell Utveckling Klippona, Malmö Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling

Läs mer

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Ett nytt sätt att styra och leda

Ett nytt sätt att styra och leda Ett nytt sätt att styra och leda Malmö stad Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö Sociala investeringsfonder i Malmö stad

Läs mer

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,

Läs mer

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och

Läs mer

Policy för hållbar utveckling

Policy för hållbar utveckling KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

SAMARBETE KRING KONST I MILJONPROGRAMMETS GEMENSAMMA PLATSER

SAMARBETE KRING KONST I MILJONPROGRAMMETS GEMENSAMMA PLATSER ANSÖKAN KONST HÄNDER SAMARBETE KRING KONST I MILJONPROGRAMMETS GEMENSAMMA PLATSER UPPGIFTER OM ANSÖKANDE AKTÖR Namn på ansökande aktör från civilsamhället och/eller kommun, region eller fastighetsägare

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

VÄRDEPROGRAM FÖR STORSTADSPAKETET

VÄRDEPROGRAM FÖR STORSTADSPAKETET VÄRDEPROGRAM FÖR STORSTADSPAKETET Värdeprogram för Storstadspaketet är ett policydokument som beskriver vilka värden som ska vara vägledande för fastighets- och gatukontorets arbete med att förverkliga

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

H-125. Skapad av: valleymountain. Ålder: 25. Stadsdel: Rosengård. Kategori: nybygge. Adress: von Rosens väg. Sida skapad: 18 december, 2011

H-125. Skapad av: valleymountain. Ålder: 25. Stadsdel: Rosengård. Kategori: nybygge. Adress: von Rosens väg. Sida skapad: 18 december, 2011 1 H-125 Skapad av: valleymountain Ålder: 25 Stadsdel: Rosengård Kategori: nybygge Adress: von Rosens väg Sida skapad: 18 december, 2011 Beskrivning: För mig handlar ett boende för unga inte bara om ETT

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Och hur ska det gå till då?

Och hur ska det gå till då? Och hur ska det gå till då? EN GEMENSAM VISION FÖR DE NORDISKA STÄDERNA POLITISKT LEDARSKAP OCH SAMSKAPANDE De nordiska städerna ska vara hållbara socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt genom

Läs mer

VÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö

VÄLKOMNA. till TOPPMÖTE. i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE. 17 april 2018 Malmö VÄLKOMNA till TOPPMÖTE i Nordic City Network:s FORUM FÖR POLITISKA LEDARE 17 april 2018 Malmö PROGRAM NORDIC CITY LAB OCH VÄRLDSUTSTÄLLNING Hannah Wadman Direktör Nordic City Network EN GEMENSAM VISION

Läs mer

Delningsekonomi i hållbar stadsutveckling via Malmö Innovationsarena

Delningsekonomi i hållbar stadsutveckling via Malmö Innovationsarena Delningsekonomi i hållbar stadsutveckling via Malmö Innovationsarena CSR Syd 18 april 2017 Jenny Åström, projektledare Malmö Innovationsarena Emma Börjesson, delprojektledare Malmö Innovationsarena Varför

Läs mer

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Underlag till Plan för social hållbarhet Karlsborgs kommun, Generella utmaningar

Underlag till Plan för social hållbarhet Karlsborgs kommun, Generella utmaningar 1(6) Redovisning av lokala utmaningar för social hållbarhet utifrån livsmiljöer och ett livscykelperspektiv inkluderat kopplingen till nationella, regionala och lokala mål och styrdokument Underlag till

Läs mer

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning) Verksamhetsplan för utskrift - 2019 (Barn och utbildning) Målområden Indelning Beskrivning Ansvarig Övergripande Attraktiv kommun Externt Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Göteborgs Stads program för en jämlik stad

Göteborgs Stads program för en jämlik stad Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018-2026 Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande Tydligt stöd på mål för den offentliga verksamheten. ( ) Det allmänna

Läs mer

Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen.

Välfärd genom livet. Alla ska känna sig trygga med samhällets stöd i livets olika skeden. Det gäller från förskolan till äldreomsorgen. Vi socialdemokrater är övertygade om att med demokrati förändra samhället. Vi bygger därför vårt samhälle på demokratins ideal med folkvalda politiker, fri opinionsbildning och respekt för allas lika värde.

Läs mer

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN 2019-04-04 Av: Ekologigruppen Den fysiska planeringen kan inte ensam skapa ett socialt hållbart och inkluderande samhälle. Men den kan bidra

Läs mer

Boende och stadsmiljö

Boende och stadsmiljö Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid Riksbyggenmodellen Eftertänksamhet för en bättre framtid Vi tänker efter, före I handen håller du en idéskrift om Riksbyggen- Modellen. Materialet har arbetats fram av Riksbyggen i samarbete med danska

Läs mer

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara

Läs mer

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar Malmö Den unga staden 29,5 år Malmö är en ung stad och den mest typiska Malmöbon är en 29-årig tjej eller en 30-årig kille. En stad som växer Sveriges

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund

Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund Stockholm är en segregerad stad där de sociala skillnaderna mellan stadsdelar och grannskap är stora. En stad för alla måste hålla

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl

Framtiden börjar i skolan. Därför behöver Växjö en skola med fokus på kunskap och lärande som ger varje barn bästa möjliga förutsättningar att utveckl Växjö är en bra kommun att leva i och de som vill bo och verka här ska känna sig välkomna. Kommunen växer, utvecklas och har alla möjligheter att ligga i framkant på många områden. Det finns också mycket

Läs mer

K O RT V E R S I O N

K O RT V E R S I O N KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur

Läs mer

Verksamhetsplan 2018 i korthet. Östermalms stadsdelsnämnd

Verksamhetsplan 2018 i korthet. Östermalms stadsdelsnämnd Verksamhetsplan 2018 i korthet Östermalms stadsdelsnämnd Fakta Östermalms stadsdelsområde Ett av de geografiskt största stadsdelsområdena Cirka 74 000 invånare - prognos för 2021, drygt 80 000 Cirka 51,5

Läs mer

STRATEGISK AGENDA

STRATEGISK AGENDA STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig

Läs mer

Mål och inriktning 2016

Mål och inriktning 2016 Mål och inriktning 2016 Park- och naturnämnden Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Göteborgs stad Inledning Kommunfullmäktiges budget gäller i sin helhet inklusive de inriktningstexter

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer