Ägarstrukturens betydelse för antalet avvikelser från Svensk Kod för Bolagsstyrning

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET MAGISTERUPPSATS Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi Ht, 2008 Maria Johansson Emma Tibblin Ägarstrukturens betydelse för antalet avvikelser från Svensk Kod för Bolagsstyrning Handledare: Gustav Johed Företagsekonomiska institutionen

2 Sammandrag I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats. Vid hypotesprövning för år 2007 framkom att det fanns ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur. I uppsatsen har även år 2006 undersökts för att se om samma resultat skulle erhållas för detta år. Så var dock inte fallet. Vårt resultat för år 2006 skiljer sig från en tidigare undersökning av år 2006 utförd av Lindén Lindsö & Nilsson (2007). En trolig förklaring till dessa skillnader i resultat för år 2006 är Lindén Lindsö & Nilssons (2007) bristfälliga metod för att räkna avvikelser. Skillnaden i antalet avvikelser i de båda grupperna för år 2007 förklaras med hjälp av agentteori där herrelösa företag har ett större behov av bevakning. Institutionell teori används för att förklara likheter inom grupperna. Den tredje delen av undersökningen jämför år 2006 med år Denna jämförelse är möjlig då samma metod har används. Det framkommer att en skillnad finns och en möjlig förklaring till att åren gav olika resultat är hypotestestets korrektion för ties. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Referensram och teori Svensk Kod för Bolagsstyrning Institutionell teori Agentteori...8 Metod Urval Mätning av avvikelser Tillvägagångssätt statistisk undersökning Empiri Antal avvikelser år Slag av avvikelser Våra hypotesprövningar för år Jämförelse mellan undersökningarna av år Analys Institutionell teori Agentteori Skillnader i resultat mellan vår undersökning år 2007 och år Skillnader mellan undersökningarna av år Slutsats Referenser Tryckt litteratur Artiklar Uppsats Internetkällor Årsredovisningar Årsredovisningar Bilaga Bilaga

4 1 Inledning I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Syftet med Koden är att den ska leda till ett ökat förtroende för svenska företag på kapitalmarknaden. Den består av ett antal regler, uppställda i punktform, som berör företagens styrning. Koden har en följa eller förklara princip. Principen innebär att företagen ska följa Kodens punkter men då de inte finner detta lämpligt kan de avvika från reglerna under förutsättning att de motiverar sina avvikelser i bolagsstyrningsrapporten. Det är således möjligt att göra avvikelser samtidigt som man följer Koden. (Svernlöv, 2006, s. 0) Ett flertal tidigare uppsatser har undersökt implementeringen av Koden och hur aktörer förhåller sig till den. Ett hittills relativt outforskat område är dock avvikelserna och huruvida dessa har något samband med företagens ägarstruktur. Den uppsats vi fann i ämnet är skriven år 2007 av två studenter, Lindén Lindsö & Nilsson, från Handelshögskolan i Stockholm. De undersökte, baserat på agentteori, om antalet avvikelser från Koden hade ett samband med ägarstruktur. Företagen de undersökte klassificerades som antingen familjeledda 1 eller herrelösa 2 och deras undersökning baserades på bolagsstyrningsrapporter från år De fann ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur där de herrelösa företagen hade ett mindre antal avvikelser än de familjeledda företagen. En möjlig förklaring de gav till detta var att företag med spritt ägande har större agentproblem och därmed ett ökat behov av övervakning. Den huvudsakliga delen av vårt arbete är en undersökning av ett eventuellt samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur för år Idén till att genomföra undersökningen fick vi av Lindén Lindsö & Nilssons (2007) undersökning. I undersökningen för år 2007 har vi dock använt en annan metod än vad Lindén Lindsö & Nilsson (2007) gjorde när de undersökte år Förutom de självangivna avvikelser som företagen redovisade enligt Koden konstruerade Lindén Lindsö & Nilsson (2007) egna avvikelser som de inkluderade i sin undersökning. De utelämnade även vissa självangivna avvikelser i sin sammanställning. Då syftet var att undersöka om antalet avvikelser hade något samband med företagens ägarstruktur anser vi att Lindén Lindsö & Nilssons (2007) undersökning gav ett missvisande resultat. För att undersöka trovärdigheten i Lindén Lindsö & Nilssons (2007) undersökning för år 2006 har vi som en del av vårt arbete även valt att göra om deras undersökning för år När en enskild person, familjesfär eller släkt innehar mer än 50% av rösterna. 2 När ingen aktieägare innehar mer än 10% av kapitalet eller rösterna. 4

5 Lindén Lindsö & Nilsson (2007) använde sig av agentteori för att ställa upp en hypotes som de sedan provade och drog slutsatser utifrån. Denna hypotes testade om antalet avvikelser var högre i familjeledda företag mot att ägarstruktur inte har någon betydelse för antalet avvikelser. För att kunna jämföra vårt resultat för år 2006 med Lindén Lindsö & Nilssons (2007) resultat för år 2006 använde vi oss av samma hypotes som dem. Denna hypotes användes även när vi gjorde våra undersökningar för år För att kunna fastställa att skillnader i antalet avvikelser existerar mellan de båda typerna av ägarstruktur har även en hypotes formulerats utifrån institutionell teori. Denna teori kan användas både när vi tittar på eventuella skillnader i antalet avvikelser från Koden mellan de två ägarstrukturerna samt när vi undersöker eventuella likheter inom respektive grupp. Att vi valt att använda oss av två hypotesprövningar är för att vi vill ge utrymme för fler möjligheter att kunna se samband mellan ägarstruktur och antalet avvikelser från Koden. Detta för att få större trovärdighet i undersökningen än Lindén Lindsö & Nilsson (2007). 1.1 Syfte Att utifrån institutionell teori och agentteori undersöka om ägarstruktur har något samband med antalet självangivna avvikelser från Svensk Kod för Bolagsstyrning i bolagsstyrningsrapporter för år Jämföra vår undersökning för år 2007 med vår undersökning för år Jämföra Lindén Lindsö & Nilssons (2007) undersökning för år 2006 med vår undersökning för år Referensram och teori 2.1 Svensk Kod för Bolagsstyrning År 2002 tillsatte regeringen en särskild arbetsgrupp, Förtroendekommissionen. Denna skulle analysera förtroendet som svenska företag åtnjöt i det svenska samhället och föreslå förbättringar som skulle leda till ett ökat förtroende för näringslivet. Näringslivet hade sedan tidigare ett liknande påbörjat projektarbete (Skog, 2005, s ) och år 200 inledde Förtroendekommissionen och näringslivet ett samarbete, den s.k. Kodgruppen. I denna ingick bl.a. FAR SRS, Stockholmsbörsen, Svenskt Näringsliv och Svenska Aktiesparares Riksförbund. (Sevenius, 2007, s. 46). Den 16 december 2004 presenterade 5

6 Kodgruppen den slutgiltiga versionen av Svensk kod för bolagsstyrning. Koden är ett komplement till Aktiebolagslagen och annan tvingande reglering. I Koden finns ett antal normer och regler som ska bidra till förbättrad styrning av svenska bolag (Svernlöv, 2006, s ). Dessa är uppställda i punktform och indelas under kapitlen bolagsstämma, tillsättning av styrelse och revisor, styrelse, bolagsledning och information om bolagsstyrning ( I Sverige, liksom i flertalet andra länder, har Koden en följa eller förklara princip. Denna innebär att företagen i grunden ska följa Koden men att avvikelser från Koden accepteras. Dessa avvikelser måste dock anges och motiveras i bolagsstyrningsrapporten (Svernlöv, 2006, s. 0). Avvikelser innebär inte att brott mot Koden begåtts utan det är motivet för avvikelsen som är avgörande för brottsbedömningen (Svernlöv, 2006, s. 2). Enligt de regler som gällde från den 1 juli 2005 skulle Koden tillämpas av samtliga företag listade på Stockholmsbörsens A och O-lista som har ett marknadsvärde överstigande miljarder kronor (Svernlöv, 2006, s. 176). Från den 1 juli 2008 ska Koden tillämpas av samtliga Svenska företag vars aktier är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm eller NGM Equity ( 2.2 Institutionell teori Institutionell teori används för att förklara samspelet mellan normer och regler och hur dessa påverkar individer och organisationer (Hedlund, 2007, s. 17). De familjekontrollerade och de herrelösa företagen i vår undersökning påverkas av liknande normer och regler. En av dessa normer är Koden. Syftet med Koden är att förbättra förtroendet för näringslivet och därmed samspelet mellan näringsliv och kapitalmarknad ( Då North (1997, s. 16) definierar en institution som de restriktioner som människor sätter upp för att ange formerna för mänsklig samverkan kan Koden anses vara en institution. De restriktioner som utgör en institution kan vara av både informellt och formellt slag. De informella restriktionerna är regler som inte är nedskriva men som ändå styr en stor del av våra liv. Ur dessa kommer sedan de formella restriktionerna som kan illustreras med exempelvis lagar och ekonomiska regler. Dessa formella regler kan minska kostnader för tillsyn och övervakning och kan komplettera informella regler så att dessa ger ökad effektivitet (North, 1997, s. 64-6

7 65, 78-79). Koden kan anses ha kommit ur informella krav och sedan formaliserats i och med den tvingande lagstiftning som från den 1 juli 2008 gör det till ett krav för företag som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity att följa Koden. ( Då företagen omfattas av samma krav vad gäller redovisning av bolagsstyrning enligt Koden bör man kunna förvänta sig att en anpassning till dessa krav leder till att företagen blir mer lika varandra. Hur denna anpassning och likriktning av företag som påverkas av samma regler går till har studerats av Powell och DiMaggio (198). De nämner två isomorfiska processer som används till att förklara varför organisationer är likriktade. Dessa är tvingande regler och normativ press. De tvingande reglerna kommer från formella lagar och informella påtryckningar. Då företagen har samma tvingande krav på sig påverkar detta organisationernas struktur och beteende så att de med tiden kommer att likna varandra. Den andra processen som Powell och DiMaggio (198) anger till varför företag blir lika varandra är normativ press. Dessa normer kan exempelvis läras ut genom universitet och förstärkas genom professionella nätverk och rekrytering av personal med likartad bakgrund. I vår undersökning har vi valt att utgå från två olika typer av ägarstrukturer. Definitionen på dessa två ägarstrukturer överrensstämmer med de definitioner som Lindén Lindsö & Nilsson (2007) konstruerat i sin uppsats; de familjekontrollerade företagen och de herrelösa företagen. Att vi valt samma definitioner är för att kunna jämföra vår undersökning för år 2006 med deras. Eftersom dessa två typer av ägarstrukturer omfattas av Koden på samma sätt bör vi genom institutionell teori kunna förvänta oss samma antal avvikelser i familjekontrollerade företag som i herrelösa företag. Hypotes: H 0 : Det finns ingen skillnad i antalet avvikelser från Koden mellan familjekontrollerade och herrelösa företag eftersom institutionell teori förutspår att alla ska vara lika. H 1 : Det finns skillnader i antalet avvikelser från Koden mellan familjekontrollerade och herrelösa företag. 7

8 2. Agentteori Agentteori stöder resonemanget att det finns skillnader i antalet avvikelser mellan familjekontrollerade och herrelösa företag. Detta eftersom det finns två aktörer, principalen och agenten. Med principal avses uppdragsgivare och agenten blir således uppdragstagare. I de familjekontrollerade företagen är principalen och agenten nära varandra, ibland till och med samma person. Däremot i de herrelösa företagen med spritt ägande är principal och agent skilda personer med skilda intressen. Agentkostnader uppkommer under förutsättning att samtliga aktörer är nyttomaximerare (Jensen & Meckling, 1976). Detta eftersom ägande och kontroll ligger hos olika aktörer som kommer att försöka maximera sin egen nytta (Shleifer & Vishny, 1997). Agentkostnaden är skillnaden mellan värdet om företaget opererar enbart i ägarnas intressen och aktuellt värde (Jensen & Meckling, 1976). Denna agentkostnad kan inte mätas eftersom vi endast vet företagets aktuella värde. Agentkostnad förstärks av informationsassymetri (Hamberg, 2004, s ) och är högre vid spritt ägande (Jensen & Meckling, 1976). Det kan till och med vara så att principalen och agenten har helt motsatta mål eftersom agenten har all prestige investerad i företaget och principalen kan diversifiera sina tillgångar. Det är viktigt att agentkostnaderna kontrolleras eftersom agenten inte är den som påverkas mest av de ekonomiska följder som följer av ett beslut agenten fattar. Agentproblematiken förstärks om agenten inte har något residualt förhållande till företaget. (Fama & Jensen, 198) I de familjekontrollerade företagen kan ägaren styra företaget i sitt eget intresse, något som kan drabba mindre ägare och anställda (Shleifer & Vishny, 1997). Ett uttryck för agentkostnader kan vara de resurser som används till incitamentsprogram och övervakning (Jensen & Meckling, 1976). Incitamentsprogram ger ledningen del i företagets ägande med förhoppning om att detta leder till minskad målinkongruens mellan ägare och ledning (Hamberg, 2004, s. 82-8). Övervakning sker genom årsstämmor, revision och styrelsemöten för att minska agentproblem. Ett annat verktyg för övervakning är bolagsstyrningsrapporten. Denna rapport är viktig för att visa företagets styrning. Enligt agentteori bör ett företag med spritt ägande fästa större vikt vid att operera enligt uppställda normer än ett företag där ägande och kontroll ligger nära varandra. Utifrån detta kan vi förvänta oss att hitta ett högre antal avvikelser från Koden hos familjekontrollerade företag än hos herrelösa företag. Med hjälp av agentteori har vi formulerat följande hypoteser: 8

9 Hypotes: H 0 : Antalet avvikelser från Koden är samma i familjekontrollerade företag som i herrelösa företag. H 1 : Antalet avvikelser från Koden är högre i familjekontrollerade företag än i herrelösa företag. Metod.1 Urval För att inkludera så många aktuella företag som möjligt är vår utgångspunkt samtliga företag listade på OMX Nordic Large och Midcap den 14 november Här skiljer vi oss från Lindén Lindsö & Nilsson (2007). De gjorde motsvarande urval på 1 maj Lindén Lindsö & Nilsson (2007) valde den 1 maj för att endast företag listade på OMX med ett marknadsvärde överstigande miljarder den 1 maj aktuellt år var skyldiga att följa Koden. Samma regler var även aktiva under 2007, det år vi valt att basera vår undersökning på. Anledningen till att vi ändå valde att basera vårt första urval på den 14 november 2008 istället för den 1 maj 2007 var att vi ville inkludera så många aktuella företag som möjligt. Ett urval baserat på äldre information kunde ha gjort att vi fått ett urval där en del företag kanske redan gått i konkurs. Förändringar som skett i tidsperioden mellan uppsatsernas urval har lett till att det uppstått vissa skillnader i det slutliga företagsurvalet. Utgångspunkten för vårt urval var de 290 företag som den 14 november 2008 var listade på OMX Nordic Large och Midcap. Detta för att få med de företag som har ett marknadsvärde över miljarder. Då det bara är svenska juridiska personer som omfattas av reglerna för Koden tog vi bort de företag som är utländska juridiska personer. Detta gjorde vi med hjälp av boken Ägarna och Makten (Fristedt & Sundqvist, 2008, s. 8). Boken är ett slags uppslagsverk över svenska börsnoterade företag och anger bland annat information kring företagens omsättning samt ägarna och deras ägarandelar. Efter att ha sorterat bort de utländska juridiska personerna återstod 117 stycken företag. Då vi ämnar undersöka skillnader i antalet avvikelser från Koden samt för att kunna jämföra oss med Lindén Lindsö & Nilssons (2007) undersökning är definitionen för familjekontrollerade och herrelösa företag viktiga. Vi har därför valt samma definitioner 9

10 som Lindén Lindsö & Nilsson (2007) för att på så sätt få en högre jämförbarhet mellan undersökningarna. För att definiera herrelösa företag använde även vi Fristedt & Sundqvists (2008, s. 26) definition. Den anger att herrelösa företag är de företag där ingen aktieägare innehar mer än 10 procent av kapitalet eller mer än 10 procent av rösterna. Med hjälp av denna definition identifierade vi 12 stycken herrelösa företag bland våra 117 företag. Den andra definitionen vi behöver för vår undersökning är familjekontrollerade företag. Enligt Samuelsson (1999, s. 12) kommer definitionen av familjekontrollerade företag till stor del att påverka forskningsresultatet. Vid definiering av familjekontrollerade företag finns flera olika faktorer att ta hänsyn till. Bland dessa kan nämnas röstfördelning och huruvida företaget ses som familjelett av ledningen (Samuelsson, 1999, s. 14). Något som även är viktigt är hur begreppet familj definieras. Vi har i vår undersökning, liksom Lindén Lindsö & Nilsson (2007), valt en definition där familj innefattar enskilda personer, familjesfärer och släkter. För att räknas som familjekontrollerat företag ska en familj inneha mer än 50 procent av rösterna (Samuelsson, 1999, s. 14). Vi använde oss av informationen i Fristedt och Sundqvists (2008) bok för att identifiera de familjekontrollerade företagen, som uppgick till 20 stycken. Inför det slutliga urvalet för år 2007 hade vi 2 företag, 12 herrelösa och 20 familjekontrollerade. Dessa granskades för att identifiera de företag som tillämpade Koden år Vi fann då 9 herrelösa företag och 15 familjekontrollerade företag som redovisade enligt Kodens regler år Dessa 24 företag var vårt slutliga urval. För samtliga av dessa företag fanns bolagsstyrningsrapporter tillgängliga där vi kunde se antalet avvikelser från Koden och därför förekom inget bortfall. Eventuella företag som var skyldiga att följa Koden under 2007, men som inte var listade på OMX Nordic Large och Midcap den 14 november 2008 då vi gjorde vårt urval, faller med vårt urvalsförfarande bort. En annan möjlig felkälla är att ägarförhållandena har ändrats mellan den 1 januari och den 27 januari 2008 då ägarförhållandena kartlades av Fristedt och Sundqvist (2008). Detta skulle kunna medföra att företag med stor ägarförändring mellan dessa datum hamnar i fel kategori, alternativt faller bort tidigare i urvalet. Sannolikheten för att någon av dessa båda eventualiteter skulle ha inträffat finner vi mycket liten. 10

11 .2 Mätning av avvikelser Grunden i den empiriska undersökningen är företagens årsredovisningar för år 2006 och I dessa återfinns bolagsstyrningsrapporten där eventuella avvikelser från Koden redovisas. Företagen ska själva ange i sin bolagsstyningsrapport om de avviker från någon av Kodens punkter. Det är dessa självangivna avvikelser som vi har räknat i vår studie. Vid granskningen läste vi gemensamt de aktuella bolagsstyrningsrapporterna och kunde på så sätt direkt diskutera de rapporter där vi kände tveksamheter inför huruvida en avvikelse förelåg eller inte. Bolagsstyrningsrapporterna var relativt lika och det fanns tre huvudsakliga sätt på vilka en avvikelse presenterades. Den första möjligheten var att företagen angav tydligt i tabellform vilka punkter de avvek från och på vilket sätt. I det andra fallet kunde det finnas en liten sammanfattande text där området för avvikelsen angavs, t.ex. styrelsens oberoende, och vi fick därefter själva i Kodens text identifiera på vilket sätt styrelsens sammansättning lett till att den inte var oberoende. Den tredje och minst frekventa varianten var att avvikelserna var inbakade i rapporten. Dessa avvikelser var svårast att identifiera, särskilt då vi ibland upplevde att avvikelsen var angiven på ett sådant sätt att det var svårt att identifiera hur många avvikelser det egentligen handlade om. När avvikelse från någon punkt ledde till att företagen även avvek från en annan punkt räknade vi detta som endast en avvikelse. Även i de fall där företagen avvikit på mer än ett sätt från samma punkt räknades detta som endast en avvikelse. Detta tillämpades även av Lindén Lindsö & Nilsson (2007). I vår undersökning räknade vi endast de avvikelser som företagen själva angav. Vår metod för att räkna avvikelser skiljer sig därmed från Lindén Lindsö & Nilsson (2007). Ett exempel på detta är antalet avvikelser för företaget JM år Lindén Lindsö & Nilsson (2007) fann att JM hade noll avvikelser från Koden. Vi fann dock att JM själva hade redovisat tre avvikelser i tabellform och dessa avvikelser är inkluderade i vår undersökning för år Eftersom det är skillnad på hur vi har identifierat avvikelser kan vår undersökning för år 2007 inte jämföras med Lindén Lindsö & Nilssons (2007) undersökning för år För att kunna jämföra våra resultat för 2007 med år 2006 såg vi oss tvungna att granska de bolagsstyrningsrapporter som ingick i deras uppsats för att själva räkna antalet avvikelser. Denna granskning omfattade 1 familjekontrollerade företag och 7 herrelösa företag. Lindén Lindsö & Nilsson (2007) hade i sin undersökning 8 11

12 stycken herrelösa företag, men eftersom ett av företagen blivit uppköpt fanns ingen information att tillgå om det uppköpta företaget. Då Lindén Lindsö & Nilsson (2007) har en bredare definition på avvikelser kan vi förvänta oss att det genomsnittliga antalet avvikelser i båda ägarstrukturerna kommer att vara lägre med vår metod.. Tillvägagångssätt statistisk undersökning De punkter som företagen avvikit från har inte någon inbördes rangordning i vår undersökning. De mäts därför i nominala variabler (Newbold et al., 2007, s. 11). Distributionen i vår undersökning kan inte antas vara normalfördelad då båda grupperna har n 25 (Newbold et al., 2007, s. 247). Vi har därför använt oss av ett av de starkaste icke-parametriska testerna, Wilcoxon-Mann-Whitney test. Detta test är lämpligt då två av varandra oberoende urvalsgrupper, med olika storlek från samma population, ska ställas mot varandra. (Siegel & Castellan, 1988, s ) För att utföra testet krävs att observationer rangordnas. I vårt fall baserades rangordningen på antalet avvikelser. När två eller fler observationer får samma rang kallas dessa för ties. Det finns en särskild korrektion för detta i testet, något som var aktuellt i vår undersökning. I testet av vår hypotes formulerad utifrån institutionell teori använde vi oss av dubbelsidig prövning. Detta eftersom vi provade om skillnader fanns eller inte. För att sedan testa skillnaderna utifrån agentteori gjordes en enkelsidig prövning. För båda prövningarna användes en signifikansnivå på Detta innebär att H 0 förkastas när p-värdet är mindre än Empiri 4.1 Antal avvikelser år 2007 Efter en granskning av 2007 års bolagsstyrningsrapporter av de 9 herrelösa företagen fann vi 4 stycken avvikelser från Koden. Majoriteten av de herrelösa företagen hade inga avvikelser alls. Detta ledde till ett snitt i antalet avvikelser hos de herrelösa företagen på 0.44 stycken. Medianvärdet var 0. 12

13 Herrelösa företag Antal företag Antal avvikelser Figur 1 I de 15 familjekontrollerade företagen fann vi totalt 28 stycken avvikelser från Koden. Detta ledde till ett genomsnittligt värde på 1.87 stycken. Medianvärdet var 2 stycken. Även spridningen i antalet avvikelser var större bland de familjekontrollerade företagen. 7 6 Familjekontrollerade företag Antal företag Antal avvikelser Figur Slag av avvikelser I våra hypotesprövningar hade slaget av avvikelse ingen betydelse eftersom det var antalet avvikelser som räknades. Då vi genomförde vår undersökning såg vi att vissa avvikelser förekom mer frekvent än andra. Vi såg även en skillnad i de båda grupperna vad gällde slaget av avvikelser. För de herrelösa företagen var det en avvikelse som fanns med två gånger, nämligen den punkt som behandlar offentliggörande av ledamöterna i valberedningen (2.1.). De fyra vanligaste avvikelserna bland de familjekontrollerade företagen behandlade punkterna; valberedningens oberoende (2.1.2), styrelsens oberoende (.2.4), revisionsutskottet (.8.2) samt ersättningsutskottet (4.2.1). Nedan följer en uppställning av antalet företag som avvek från respektive punkt i Koden. Därefter följer en kortare beskrivning av dessa punkter så som de återfinns i Koden. Övriga punkter i figur förklaras i fotnot. 1

14 Sorterade avvikelser från Koden 8 7 Antal företag Herrelösa företag Familjekontrollerade företag Punkter Figur Valberedningens oberoende. Denna punkt berör valberedningens sammansättning. Det innehåll de flesta avvek ifrån är:... valberedningens ledamöter skall inte vara styrelseledamöter [...] styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot skall inte vara valberedningens ordförande Offentliggörande av valberedning. Senast sex månader innan bolagsstämman ska företagen offentliggöra namnen på de ledamöter som ingår i valberedningen..2.4 Styrelsens oberoende. Koden anger att majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna skall vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen... Här skiljer sig kraven för oberoende mellan Koden och OMX regler där Koden har ett strängare krav på maximal tid som styrelseledamot i 12 år. Det finns även andra skäl till att styrelseledamöter anses vara beroende. Företag som enligt Koden inte hade en oberoende styrelse ansåg dock att styrelsens sammansättning var till nytta för företaget, och såg en fördel i att ha en ledning med mångårig erfarenhet av företaget..8.2 Revisionsutskottet. Det ska finnas ett revisionsutskott bestående av minst styrelseledamöter där majoriteten är oberoende. De företag som har denna typ av avvikelse är företag där styrelseledamöterna inte är oberoende samt då revisionsutskott saknas. I Koden anges Valberedningen ska representera bolagets aktieägare,.1.2 Utvärdering av styrelsen,.2.5 Styrelsens oberoende till stora aktieägare,.5. Styrelsens utvärdering av VD:ns arbete,.8.4 Styrelsens möte med bolagets revisor, Styrelsens rapport om intern kontroll 14

15 omständigheter där revisionsutskott inte krävs och då dessa omständigheter föreligger är det ingen avvikelse Ersättningsutskottet. Denna punkt anger att ersättning och anställningsvillkor för bolagsledningen ska diskuteras i ett särskilt utskott. Även här finns oberoendekrav. De är dessa som i de flesta fall i leder till avvikelser. I mindre styrelser kan ersättningsutskottets arbete fullgöras av styrelsen utan att avvikelse föreligger. 4. Våra hypotesprövningar för år 2007 För att testa sambandet mellan antalet avvikelser och ägarstruktur genomfördes hypotestest med hjälp av Wilcoxon-Mann-Whitney test. De data som användes var det totala antalet avvikelser som vi hittat i respektive grupp för år 2007 (se bilaga 2). För båda hypotestesten användes signifikansnivå I testet för institutionell teori fick vi ett z-värde på Då detta test är dubbelsidigt gav detta ett p- värde på På signifikansnivå 0.01 kunde vi därmed förkasta vår H 0. Vårt antagande blir därmed att vi styrker vår H 1 med att det finns skillnader i antalet avvikelser från Koden mellan familjekontrollerade och herrelösa företag. I testet för agentteori fick vi ett z-värde på Vid enkelsidig testning motsvarar detta ett p-värde på På signifikansnivå 0.01 kunde vi förkasta vår H 0. Vi antar därför att vår H 1 stämmer, dvs. att antalet avvikelser är högre i familjekontrollerade företag än i herrelösa företag. 4.4 Jämförelse mellan undersökningarna av år 2006 Lindén Lindsö & Nilsson (2007) gjorde i sin studie av år 2006 en genomgång av antalet avvikelser hos ett antal företag, klassificerade som familjeledda och herrelösa. Som vi tidigare nämnt skiljer sig deras metod för att identifiera avvikelser från vår. För att undersöka validiteten i Lindén Lindsö & Nilssons (2007) resultat gjorde vi därför en undersökning av antalet avvikelser i bolagsstyrningsrapporterna för år Tabell 1 är en sammanställning av skillnaderna mellan våra undersökningar för år

16 LL & N år 2006 Johansson & Tibblin år 2006 Antal familjekontrollerade företag 1 1 Antal herrelösa företag 8 7 Totalt antal avvikelser 6 29 familjekontrollerade företag Totalt antal avvikelser herrelösa 5 8 företag Genomsnittligt antal avvikelser familjekontrollerade företag Genomsnittligt antal avvikelser herrelösa företag Medianvärde familjekontrollerade 2 2 företag Medianvärde herrelösa företag Tabell 1 Som vi tidigare nämnt har ett av de herrelösa företagen blivit uppköpta sedan Lindén Lindsö & Nilssons (2007) undersökning. I vår undersökning av år 2006 uppgick därför de herrelösa företagen till 7 stycken i motsats till deras 8 företag. Lindén Lindsö & Nilsson (2007) testade följande hypotes med hjälp av agentteori: H 0 : Det finns ingen skillnad mellan familjekontrollerade bolag och herrelösa bolag avseende antalet avvikelser från Koden. H 1 : I familjekontrollerade bolag är antalet avvikelser från Koden högre än i herrelösa bolag. De fick ett z-värde på 2.85 vilket gav ett p-värde på och de kunde därför förkasta H 0 på signifikansnivå Därmed drog de slutsatsen att H 1 var sann. Att de fann en skillnad mellan de båda ägarstrukturerna ansåg Lindén Lindsö & Nilsson (2007) bero på målinkongruens. De herrelösa företagen har ett större behov av övervakning och detta skulle vara den avgörande orsaken till att herrelösa företag inte gör avvikelser från Koden. En anledning till att de familjekontrollerade företagen hade fler avvikelser skulle enligt Lindén Lindsö & Nilsson (2007) vara att Koden inte är anpassad för företag med aktiva ägare. Med de siffror vi fann för år 2006 (se tabell 1) genomförde vi samma hypotestest. I detta test fick vi ett z-värde på vilket motsvarar ett p-värde på Vi kunde därmed inte förkasta H 0 på signifikansnivå För att klargöra: vid undersökning av år

17 kommer vi, till skillnad från Lindén Lindsö & Nilsson (2007), att dra slutsatsen att det inte finns något samband mellan ägarstruktur och antalet avvikelser. 5 Analys 5.1 Institutionell teori I enlighet med institutionell teori bör företag som påverkas av samma normer och regler likna varandra. I vår undersökning skulle detta betyda att antalet avvikelser ej påverkas av ägarstruktur. Då vi med hjälp av hypotesprövning testade denna teori fann vi att antalet avvikelser i de respektive grupperna skiljde sig åt. Koden är en formell restriktion men då institutionerna som styr mänsklig samverkan kan vara av både informellt och formellt slag, tror vi oss med hjälp av vårt resultat se att de informella restriktionerna har en märkbar påverkan. Detta eftersom slagen av avvikelser inom de respektive grupperna är samma. Dessa likheter är särskilt tydliga i de punkter som behandlar styrelsens (.2.4) och valberedningens oberoende (2.1.2). Bland de familjekontrollerade företagen hade nio företag avvikit från någon eller båda av dessa punkter medan motsvarande hos de herrelösa företagen endast gällde ett företag. Även om båda slagen av ägarstrukturer har behov av investerarnas kapital och intresse tror vi att det finns en större acceptans för att de familjekontrollerade företagen avviker från Koden på punkterna som rör oberoende. En av de två isomorfiska processer som Powell och DiMaggio tar fram är den normativa pressen. Denna kommer bland annat av att rekrytering av personal sker bland kandidater med liknande bakgrund. De familjekontrollerade företagen påverkas mer av den normativa pressen än de herrelösa företagen eftersom de familjekontrollerade företagen till stor del rekryterar till ledande positioner inom familjen. Att styrelserna inte klarar de oberoendekrav som ställs i Koden är en tydlig indikation på denna interna rekrytering. 5.2 Agentteori Då vi testade den hypotes som vi formulerat utifrån agentteori kunde vi förkasta vår H 0. Vi kunde därmed styrka att det fanns ett högre antal avvikelser i de familjekontrollerade än i de herrelösa företagen. Detta resultat var väntat eftersom test enligt institutionell teori redan fastslagit att skillnader fanns mellan de både ägarstrukturerna, samt att medelantalet avvikelser i de familjekontrollerade företagen (1.87) var märkbart högre än i 17

18 de herrelösa företagen (0.44). De familjekontrollerade företagen påverkas mindre av Kodens regler eftersom de styrs mer av traditioner och har ett mindre behov av den typ av redovisning som Koden innebär eftersom ägande och kontroll ligger inom samma enhet. I de herrelösa företagen är det viktigare att hantera de problem som ett skiljt ägande och styrande kan medföra. I de herrelösa företagen hittade vi ingen avvikelse beträffande oberoende, vare sig hos valberedning, styrelse, revisionsutskott eller ersättningsutskott. Avvikelser på dessa punkter hörde däremot till de mest frekventa hos de familjekontrollerade företagen. I de fall en avvikelse uppkommit på grund av att en vald person ej uppfyller ett oberoendekriterium uppgav de familjekontrollerade företagen oftast kompetens och erfarenhet som anledning. Då denna typ av avvikelse ej återfanns hos de herrelösa företagen kan vi ifrågasätta om kompetens är tillräckligt som anledning för att godta en avvikelse. Den enda möjligheten för de familjekontrollerade företagen att undvika en avvikelse borde i detta fallet vara att utvidga sin rekryteringsbas. Att rekrytera utifrån skulle dock skapa ett agentproblem som de familjekontrollerade företagen i nuläget inte har och denna kostnad är i värsta fall högre än den eventuella kostnaden för en avvikelse. 5. Skillnader i resultat mellan vår undersökning år 2007 och år 2006 Vårt resultat för år 2007 var att antalet avvikelser var statistiskt högre i de familjekontrollerade företagen. För år 2006 fann vi att det inte var någon statistisk skillnad. Alla prövningar utfördes med hjälp av hypotestest. Det test som användes var Wilcoxon- Mann- Whitney test. Detta test bygger på en rangordning av observationer. För de fall där företagen i våra test har haft samma antal avvikelser har de fått samma rangtal (se bilaga 1). För dessa likheter i rangtal (ties) finns en korrektion som påverkar resultatet. Detta tror vi är en av anledningarna till att våra statistiska resultat för år 2006 och år 2007 skiljer sig åt. En annan anledning kan vara att Koden är relativt ny. Koden infördes den 1 juli 2005 och därmed fick företagen ett nytt regelverk att förhålla sig till. År 2006 var det första helåret som företagen tillämpade Koden i bolagsstyrningsrapporterna. Vi kan förvänta oss att företagen i början inte kunde åtgärda de avvikelser som fanns men att de under 2007 blev mer medvetna om Kodens innehåll och gjorde val i enlighet med Kodens riktlinjer. Vår undersökning visar att både medianvärde och medelvärde sjönk från år 2006 till år 2007 i 18

19 de herrelösa företagen medan i de familjekontrollerade företagen sjönk medelvärdet och medianen var oförändrad. 5.4 Skillnader mellan undersökningarna av år 2006 Jämförelser mellan Lindén Lindsö & Nilssons (2007) urvalsgrupp för år 2006 och vår granskning av år 2006 ska göras med försiktighet eftersom grupperna inte är identiska. Skillnaden i urvalet är dock bara ett företag och detta bör inte ha en stor påverkan på resultatet. Den största skillnaden mellan undersökningarna för år 2006 är på vilket sätt avvikelser har räknats. Lindén Lindsö & Nilsson (2007) tillämpade en metod där de konstruerade egna typer av avvikelser som de sedan inkluderade i sin sammanställning tillsammans med de avvikelser företagen själva angivit. Detta borde ha lett till att antalet avvikelser konsekvent var högre för båda grupperna. Så var dock inte fallet utan vår räkning visade att skillnaderna mellan de båda grupperna inte var så stor som Lindén Lindsö & Nilsson (2007) angav. En anledning till detta kan vara att de utelämnade vissa avvikelser i sin sammanställning, t.ex. hos företaget JM. Då Lindén Lindsö & Nilssons (2007) syfte var att yttra sig om det fanns ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur borde de endast ha räknat de självangivna avvikelser som företagen angav i sina bolagsstyrningsrapporter. De hade då kommit till slutsatsen att det inte förelåg några skillnader. Ett sådant resultat hade gjort att institutionell teori hade varit mer relevant än agentteori i deras arbete. Detta eftersom institutionell teori stödjer att det inte finns några skillnader i antalet avvikelser och ägarstruktur. Genomsnittligt antal avvikelser familjekontrollerade företag Genomsnittligt antal avvikelser herrelösa företag Tabell 2 LL & N år 2006 Johansson & Tibblin år Då vi testade Lindén Lindsö & Nilssons (2007) hypotes med de antal avvikelser vi funnit för år 2006 fann vi, till skillnad från Lindén Lindsö & Nilsson (2007), att vi inte kunde 19

20 förkasta H 0. Vårt statistiska resultat för år 2006 blev därför att det inte fanns några skillnader i antalet avvikelser från Koden. 6 Slutsats Lindén Lindsö & Nilsson (2007) undersökte i sin uppsats om ett samband fanns mellan antalet avvikelser från Koden och ägarstruktur. Deras undersökning baserades på bolagsstyrningsrapporter för år De fann att det fanns ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur, där familjekontrollerade företag hade ett högre antal avvikelser än herrelösa. Vid närmare granskning av Lindén Lindsö & Nilssons (2007) uppsats fann vi felaktigheter som gjorde att deras resultat inte kan användas. Vi var därför tvungna att göra om deras undersökning för år I vår undersökning av år 2006 baserad på Lindén Lindsö & Nilssons (2007) företag kunde vi, till skillnad från dem, inte bekräfta att det fanns några skillnader i antalet avvikelser mellan familjekontrollerade företag och herrelösa företag. I vår uppsats har vi även undersökt sambandet mellan ägarstruktur och antal avvikelser i bolagsstyrningsrapporter för år Med hjälp av hypoteser formulerade utifrån institutionell teori kunde vi påvisa skillnader i antalet avvikelser och ägarstruktur för år Med hjälp av agentteori styrkte vi sedan antagandet att det fanns ett högre antal avvikelser i familjekontrollerade företag än i herrelösa företag. Undersökningen av år 2007 möjliggör en jämförelse med år 2006 eftersom vi använt samma metod för våra undersökningar av de båda åren. Att vi har tillfört ytterligare ett år i vår undersökning blir intressant med tanke på att våra resultat för de båda åren skiljer sig åt. Skillnaden i resultat för de båda åren kan delvis förklaras med den korrektion för ties som används i hypotestestet. År 2007 var korrektionen för ties 94 och år 2006 var samma korrektion 1.5 (se bilaga 1). Lindén Lindsö & Nilssons (2007) undersökning har två stora brister. Den första är användandet av egenkonstruerade avvikelser. Den andra är att de utelämnat avvikelser som företagen själva angett. Dessa felaktigheter gör att antalet avvikelsers samband med ägarstruktur inte kan kartläggas med Lindén Lindsö & Nilssons (2007) metod och vi förkastar därför deras metodologiska sätt att räkna avvikelser. Till skillnad från Lindén Lindsö & Nilsson (2007) har vi endast tagit med de självangivna avvikelser som företagen rapporterat i sina bolagsstyrningsrapporter. Detta gjorde att vår undersökning av år

21 resulterade i ett statistiskt resultat som inte överrensstämmer med Lindén Lindsö & Nilssons (2007) resultat. Vi kunde inte, till skillnad från Lindén Lindsö & Nilsson (2007), finna någon statistisk skillnad i antalet avvikelser mellan de olika ägarstrukturerna för år Lindén Lindsö & Nilsson (2007) använde sig endast av agentteori i sin uppsats för att undersöka sambandet mellan antalet avvikelser från Koden och ägarstruktur. Styrkan hos denna teori ligger i att kunna förklara varför skillnader i antalet avvikelser finns. Något som vi fann är att det finns stora likheter i slagen av avvikelser som de båda ägarstrukturerna rapporterade, främst inom familjekontrollerade företag. Detta kan vara ett synbart bevis på de tvingande regler som vi återfinner i institutionell teori. Dessa tvingande regler är en faktor som gör att organisationer blir likriktade. De tvingande reglerna kommer av formella och informella påtryckningar. Då det är många av de familjekontrollerade företagen som har samma slags avvikelse kan detta tyda på att det finns en acceptans för vissa typer av avvikelse, t.ex. oberoende. Likheter inom respektive grupp skulle därför kunna förklaras med hjälp av institutionell teori. Detta skulle göra att både agentteori och institutionell teori kan användas. Institutionell teori kan då hjälpa till att stärka agentteori. Företagen är själva ansvariga för upprättandet av bolagsstyrningsrapporten. Vi är därför medvetna om att både avsiktliga och oavsiktliga felaktigheter kan förekomma. När avvikelser rapporteras ska företagen själva motivera grunden till avvikelsen. Detta gör att det blir företagen själva som styr vilken information som lämnas till intressenterna. Eftersom det inte finns någon kontroll av redovisningen kring avvikelser är det svårt för intressenter att bedöma de uppgifter som företagen lämnar. Vi anser att en granskning hade varit önskvärd eftersom läsare av rapporten nu måste lita på de okontrollerade uppgifter företagen lämnar. Kostnaden för en sådan granskning borde inte vara orimlig för företagen att bära och detta skulle samtidigt kunna leda till att bolagsstyrningsrapporterna med tiden förenklas för läsarna. Det finns inte någon gräns för hur många avvikelser som får göras. Inte heller finns några restriktioner vad gäller motiveringen till avvikelserna. Detta gör att vi kan fråga oss om redovisning enligt Koden verkligen har någon påverkan på företagens styrning, eller om den bara är ett sätt att redovisa befintliga omständigheter utan att leda till någon förbättring av styrningen. 21

22 7 Referenser 7.1 Tryckt litteratur Fristedt, D. & Sundqvist, S.-I Ägarna och Makten i Sveriges Börsföretag Halmstad: SIS Ägarservice AB. Hamberg, M Strategic Financial Decisions. Malmö: Liber AB. Skog, R En svensk kod för bolagsstyrning- vad är det för något och vad innebär den? Uppsala: Iustus förlag. Hedlund, S Institutionell teori. Polen: Studentlitteratur. Newbold, P., Carlson, W.L., Thorne, B Statistics for Business and Economics. United States of America: Pearson Prentice Hall. Samuelsson, M Swedish Family and Non- family Enterprises. Jönköping: International Business School. Sevenius, R Bolagsstyrning. Polen: Studentlitteratur Siegel, S. & Castellan, N.J., Jr Nonparametric Statistics. Singapore: McGraw-Hill. Svernlöv, K Svensk kod för bolagsstyrning. Stockholm: Norstedts Juridik. North, D.C Institutionerna, tillväxten och välståndet. Kristianstad: SNS Förlag. 7.2 Artiklar Fama, E. F., & Jensen, M. C., 198, Separation of Ownership and Control, Journal of Law and Economics, pp Jensen, M. C., & Meckling, W. H., 1976, Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure, Journal of Financial Economics, pp Paul J. DiMaggio & Walter W. Powell The Iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields American Sociological Review, Vol. 48, No. 2 (Apr., 198), pp

23 Shleifer, A., & Vishny R. W., 1997, A Survey of Corporate Governance, Journal of Finance, pp Uppsats Johanna Lindén Lindsö & Maria Nilsson 2007, uppsats Ägarstrukturens påverkan på tillämpningen av Svensk kod för bolagsstyrning - En studie av bolagsstyrningsrapporter 7.4 Internetkällor ( ) ( ) 7.5 Årsredovisningar 2007 Beijer Alma Årsredovisning 2007 Castellum Årsredovisning 2007 Fagerhult Årsredovisning 2007 H&M Årsredovisning 2007 Holmen Årsredovisning 2007 JM Årsredovisning 2007 Kungsleden Årsredovisning 2007 Latour AB Årsredovisning 2007 Lundbergs Årsredovisning 2007 NCC Årsredovisning 2007 New Wave Group Årsredovisning 2007 PEAB Årsredovisning 2007 Tele2 Årsredovisning 2007 VBG Group Årsredovisning 2007 Wallenstam Årsredovisning Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) 2

24 Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) Årsredovisning 2007 ( ) 7.6 Årsredovisningar 2006 Hennes & Mauritz AB Årsredovisning 2006 Holmen AB Årsredovisning 2006 Hufvudstaden AB Årsredovisning 2006 JM AB Årsredovisning 2006 Kungsleden AB Årsredovisning 2006 NCC AB Årsredovisning 2006 New Wave Group AB Årsredovisning 2006 Wallenstam Byggnads AB Årsredovisning Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) 24

25 Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) Årsredovisning 2006 ( ) 25

26 Bilaga 1 Formler Wilcoxon- Mann- Whitney test z = W x ± 0.5 m N ( + 1) / 2 q [( mn / N( N 1) )] ( N N )/12 ( t t )/12 Korrigering för ties ( t ) t / 12 j j 2007 j = 1 j j z = ( ) ( 15 9/ 24( 24 1) ) [ ]( [ 24) /12 94] = 2.61 z- värde på -2,61 ger ett p-värde på 0,0045 (enkelsidigt test) z- värde på -2,61 ger ett p-värde på 0,0090 (dubbelsidigt test) Ties = Ties för år 2007 Grupp Antal avvikelser Rangtal Ties= t j , , , vår uträkning z = Ties (20 + 1) / 2 [ /12 1.5] [( 7 1/ 20( 20 1) )]( 20 20) = = p-värde

27 Ties för år 2006 Grupp Antal avvikelser Rangtal Ties= t j 1 0 2, , , Bilaga 2 Sammanställning av avvikelsernas art år 2007 Herrelösa företag Björn Borg Boliden Castellum D. Carnegie & Co. X Eniro X X JM Kungsleden P.A Resources Retail and Brands X Familjekontrollerade företag Hennes & Mauritz X X X X Holmen X X Latour X X X Lundbergföretagen X X Melker Schörling X NCC X X New Wave Group NordNet X X PEAB PEAB Industri X X X X Ratos Skistar X X SäkI X Tele2 X X Wallenstam X X X 27