MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Anders Olsson rev efter områdesstyrelsens möte

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen Anders Olsson rev efter områdesstyrelsens möte Ny lärarutbildning ht inriktning av det fortsatta arbetet med ny lärarutbildning Regeringen har aviserat att en ny lärarutbildning kommer att starta hösten Vid Malmö högskola startade planeringen av en ny lärarutbildning i samband med utredningen En hållbar lärarutbildning 2008:109, december Utredningen rimmar väl med de kärnidéer om akademiska professionsämnen och partnerskap som kännetecknar dagens lärarutbildning vid Malmö högskola enligt Strategisk plan för Lärarutbildningen Här nedan beskrivs inriktningen på vårt fortsatta förberedelsearbete. Inriktningen kan komma att behöva ändras i den mån propositionen skiljer sig från utredningen. Riksdagen kan också komma att besluta i annan ordning än den som anges i propositionen. Propositionen beräknas komma under december 2009 och ett riksdagsbeslut väntas under våren Det är dock nödvändigt att föra det lokala konstruktionsarbetet vidare innan riksdagsbeslut är fattat. Examensrätter Utredningen föreslår att ska ansöka om examensrätter för grund- respektive ämneslärarexamens olika inriktningar. Om utbildningsstarten ska ske hösten 2011 kan det bli svårt för HSV att rent logistiskt hinna med att pröva examensrättsansökningarna i förhand, och det mesta pekar därför mot att prövningen kommer att ske i efterhand. Det kan dock inte uteslutas att examensrättsansökningar kan komma att avkrävas under hösten I bästa fall preciseras förutsättningarna för examensrättsprövningen i propositionen. Malmö högskola avser att utifrån högskolans samlade kompetens söka examensrätter i samtliga inriktningar för grundlärarexamen och ämneslärarexamen. De ämnen inom ämneslärarexamen som Malmö högskola planerar att gå fram med framgår av bilaga 1. Det är rektor som fattar beslut om vilka examensrätter som Malmö högskola ska ansöka om. Diskussioner pågår med Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad om att samverka alternativt samordna utbildningen av ämneslärare i ämnen med få sökande. Även andra i regionen kan bli aktuella att samverka med (se bilaga 1). I utredningen föreslås kriterier för examensrättsprövning avseende utbildningens förutsättningar, utformning och resultat (sid ). Förutsättningarna inbegriper lärarkompetens, utbildningsmiljö och infrastruktur. Vad avser lärarkompetens pågår en satsning för meritering av befintlig personal samt en samlad rekryteringsinsats. Utbildningsmiljö handlar om att utbildningen ges i en forskande och internationell miljö samt att utbildningen erbjuder relevant och kvalitetssäkrad verksamhetsförlagd utbildning. Se vidare under rubriken Utbildningsstruktur nedan. Kraven på infrastruktur, bibliotek, informationstekniska resurser m m, föranleder inga särskilda satsningar. 1

2 Utbildningens utformning och resultat innebär krav på lärosätet att i kursplaner visa att utbildningen kommer att ge de studerande goda förutsättningar att nå examensmålen. Under hösten 2009 konstitueras arbetsgrupper, s k ämnesgrupper, med uppgift att under våren 2010 lägga fram en rapport som i form av lärandemål och examinationsformer beskriver progressionen i de fusionerade professionsämnen som utgör huvudområdet för inriktningen. Övriga ämnen inom grundlärarinriktningarna kommer att konstrueras i särskild ordning. Ämnesgrupperna ska ta hänsyn till gjorda erfarenheter och utvärderingar av nuvarande lärarutbildning i Malmö samt det underlag rörande utbildningsvetenskaplig kärna, perspektiv och verksamhetsförlagd tid som presenterades av 11 arbetsgrupper under våren De perspektiv som ingår i vår profil är digital mediekompetens, KME/estetiska läroprocesser, interkulturell kompetens samt svenska som andraspråk i ämnesstudier. Ämnesgrupperna är drygt 20 till antalet (se bilaga 2) och varje grupp består av ca tre lärarutbildare vilka utses av dekan efter förslag från respektive enhetsledning. Ämnesgrupperna ska regelbundet möta en referensgrupp i vilken ingår studenter, representanter från partnerskolorna, lärare vid Malmö högskola och i vissa fall även från andra som vi planerar att samverka med. Riktlinjer för ämnesgruppernas arbete anges av utbildningschefen under hösten 2009, och kommer att revideras efter lagd proposition. Utbildningsstruktur Tentativa utbildningsstrukturer för grund- respektive ämneslärarexamen (bilaga 3-6) har diskuterats i ledningsgrupp och utbildningsnämnd, där representanter för studenter, avnämare och Lunds universitet deltar. För personalen anordnas seminarier fortlöpande. Partnerskolor bjuds regelbundet in till konferenser för att diskutera ny lärarutbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen och den utbildningsvetenskapliga kärnan kommer huvudsakligen att fusioneras inom huvudområdet. För dessa delar kommer poängomfattningen att säkerställas i kursplaner. En tredjedel av den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen läses kopplade till varandra i separata kurser, d v s utanför det fusionerade huvudområdet. Den del av den utbildningsvetenskapliga kärnan som fusioneras inom huvudområdet kommer att läsas i samma ordningsföljd inom alla huvudområden. På så sätt skapas förutsättningar för att högskolans specialistkompetens kan komma alla studenter till del. De fusionerade professionsämnena ger alltså förutsättningar för att säkerställa progression från grund- till avancerad nivå inom huvudområdet. Kurser på avancerad nivå anges med fet stil i strukturförslagen. Placeringen av den utbildningsvetenskapliga kärnan och den verksamhetsförlagda utbildningen framgår av bilagda preliminära utbildningsstrukturer. För att kompensera den minskning av verksamhetsförlagd tid som föreslås i utredningen kan någon del av den utbildningsvetenskapliga kärnan förläggas som fältdagar i verksamheten. I strukturen har möjligheter till såväl kortare som längre perioder av internationell mobilitet byggts in (termin 6 i strukturförslagen). För ämneslärarexamen prövas också om det inom andraämnet kan ingå en kurs om 15 hp präglad av globala framtidsfrågor: Interkulturell pedagogik (Intercultural education), Medborgarskapsutbildning (Citizenship education), Lärande för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development). Kursen kan, åtminstone till delar, ges på engelska och samläsas med våra internationella fristående kurser. 2

3 Nedan följer kommentarer till respektive inriktning inom grund- respektive ämneslärarutbildningen. Observera att benämningarna av huvudområdena är preliminära. Grundlärarutbildning med inriktning mot Förskola (bilaga 3) Huvudområdet Utbildningsvetenskap inom barn- och ungdomsstudier med inriktning mot förskola resp. förskola och förskoleklass omfattar 120 respektive135hp. Huvudområdet är en fusion av de i utredningen föreslagna momenten: barns utveckling, omsorg, fostran, lärande, barndom i historisk och nutida kontext, förskolan i samverkan, utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning samt ett respektive två självständiga arbeten om 15hp vardera. Övriga ämnen, 30-67,5hp, vilka för förskolan innefattar momenten: grundläggande läs-, skriv- och matematikinlärning, grundläggande naturvetenskap och teknik samt estetiska läroprocesser och uttryckssätt. Ett alternativ som bör övervägas är att även dessa ämnen integreras inom huvudområdet. För undervisning i förskoleklass tillkommer ytterligare studier i matematik och svenska samt en valfri fördjupningskurs. Vi planerar för en treårig förskollärarutbildning samt en fyraårig utbildning med kompetens för både för förskola och förskoleklass. Två alternativ till påbyggnad kommer att finnas från och med termin 5 alternativt som ett sista år. Grundlärarutbildning med inriktning mot Fritidshem (bilaga 3 och 6) Huvudområdet Utbildningsvetenskap inom barn- och ungdomsstudier med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet, 120hp. Huvudområdet är en fusion av de i utredningen föreslagna momenten: Fritidspedagogik och lärande, utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning samt två självständiga arbeten om 15hp vardera. Utbildningen skulle kunna profileras mot utomhuspedagogik samt estetik. Övriga ämnen utgörs av valbara sidoämnen om totalt 60hp. Som utredningens förslag ser ut kan det tänkas uppstå behov av praktiska och estetiska lärare inom grundskolans årskurser F-3 samt 4-6 varför vi särskilt bör överväga att erbjuda sidoämnen i idrott och hälsa samt musik/bild/dramatik. Två olika förslag på utbildningsstrukturer finns som bilaga 3 respektive 6. Grundlärarutbildning med inriktning mot grundskolans tidigare år F-3 samt 4-6 (bilaga 4) Vi planerar för fyra-fem olika huvudområden: - Utbildningsvetenskap inom matematik med inriktning mot F-3 resp. 4-6, 120hp - Utbildningsvetenskap inom naturvetenskap med inriktning mot F-3 resp. 4-6, 120hp - Utbildningsvetenskap inom samhällsvetenskap med inriktning mot F-3 resp. 4-6, 120hp - Utbildningsvetenskap inom svenska i ett mångkulturellt samhälle med inriktning mot F-3 resp. 4-6, 135hp resp. 120hp - samt eventuellt Utbildningsvetenskap inom engelska med inriktning mot F-3 resp. 4-6, 120hp Huvudområdena är en fusion av de i utredningen föreslagna momenten: matematik/naturorientering/samhällsorientering/svenska/engelska beroende på huvudområde, utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning samt två självständiga arbeten om 15hp vardera. 3

4 Övriga ämnen, 75-90hp består enligt utredning av matematik/naturorientering/ samhällsorientering/svenska/engelska beroende på huvudområde. Ämneslärarutbildning med inriktning mot allmänna ämnen grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan och vuxenutbildningen (bilaga 5 och 6) Möjliga ämneskombinationer enligt utredningen är starkt begränsande och förmodligen kommer en uppluckring att ske i propositionen. Den preliminära utbildningsstrukturen i bilaga 5 bygger på förutsättningen att möjliggöra samläsning mellan förstaämnen och andraämnen tom 45hp. Bilaga 6 beskriver en alternativ utbildningsstruktur som bygger på att första och andraämnen läses separat. Detta alternativ möjliggör att vft genomförs i nära anslutning till andraämnet. Efter klarläggande besked i proposition kommer utbildningsstrukturen att kunna utvecklas och förändras samt fastställas. Huvudområden för utbildningen enligt utredningen: - Svenska med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp. - Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp. - Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp. - Matematik med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp. - Naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp. Ämneskombinationer, första- och andraämnen enligt utredningen (som kan komma att förändras i kommande proposition), se bilaga 1. Ämneslärarutbildning med inriktning mot praktiska och estetiska ämnen Vi planerar för två huvudområden: - Idrott och hälsa med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp - Bild med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp. Strukturen för utbildningen som ger kompetens upp till årskurs 9 är densamma som 7-9 för allmänna ämnen (bilaga 5). För denna utbildning omfattar övriga ämnen 60hp. Utbildningsstrukturen för gymnasieskolan kompliceras av att utbildningen inte föreslås förlängas till fem år för denna inriktning såsom den föreslås för gymnasieskolans allmänna ämnen. Eftersom utrymmet för övriga ämnen begränsas till 30hp blir konsekvensen att vi kommer att utbilda ettämneslärare för gymnasieskolan i bild och idrott. Eventuellt är förändringar att vänta i en kommande proposition. Ämneslärarutbildning med inriktning mot yrkesämnen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen Utbildningen föreslås omfatta 90hp totalt. Utbildningen omfattar utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd tid med yrkesdidaktiskt perspektiv. Dock ingår enligt utredningen inget självständigt arbete. Ett tänkbart huvudområde för utbildningen skulle kunna vara Utbildningsvetenskap med inriktning mot yrkesämnesdidaktik, 90hp Det är inte möjligt att presentera en utbildningsstruktur mot bakgrund av utredningens begränsade underlag. Omfattningen av utbildningen kan komma att förändras i en kommande proposition. 4

5 Allmänna ämnen 7-9 samt Gymnasieskolan Examensrättsansökan ämneslärarutbildningen Bilaga 1 Förstaämne 120/90 enl Andraämne 90/60 enl Ämneskombi nationer enl Svenska x SvSv2 SvEn SvRe SvHi Söktryck ht 09 Sverige /Mah enl. VHS 524/ SvM48 ja Söka examensrätt Kommentar SvTy(gy) Svenska 2 x 46/ SvM48 ja Engelska x 632/65 ja Tyska x x TyEn 27/6 ja, oklart hur Tillsammans med andra Franska x x 30/- nej Spanska x x 124/- nej Arabiska? 12/12 ja, oklart hur Tillsammans med andra Historia x x HiRe(7-9) HiKhi(gy) Samhällskunskap x ShRe ShHi ShGe 577/70 ja 378/37 ja ShMe (gy) Religion x 139/23 ja Geografi x x GeBi(7-9) 21/4 ja, oklart hur Tillsammans med andra GeNk(gy) Matematik x MaBi(7-9) 243/24 ja MaFy MaKe MaTk(7-9) MaTe(gy) MaDa(gy) Data (gy) x 3/- ja Biologi x x BiKe(7-9) BiNk(gy) 36/- ja, oklart hur 61-90hp med andra Kemi x x KeNk(gy) 3/- ja, oklart hur Andraämne 7-9 Tillsammans med andra Fysik x x FyKe(7-9) 7/- ja, oklart hur Andraämne, 61-90hp med andra Teknik (7-9) x 26/- ja Ja, om allmänt ämne Naturkunskap (gy) x 29/4 ja Teknologi (gy) x 0/-? Studentunderlag? Företagsekonomi (gy) x 14/- nej Filosofi (gy) x 0/- nej Psykologi (gy) x 21/- nej Kulturhistoria (gy) x 0/-? Studentunderlag? Media (gy) x 22/- ja 5

6 Praktiska och estetiska ämnen Förstaämne 120/90 enl Söktryck ht 09 Sverige /Mah Söka examensrätt Kommentar Idrott x 1342/117 ja Bild x 209/31 ja Musik x 191/- ja, oklart hur Tillsammans med Musikhögskolan LU Slöjd 126/- nej Dramatik x 44/- ja, oklart hur Tillsammans med Teaterhögskolan LU Hemkunskap x 46/- nej Yrkesämnen 531/67 ja 6

7 Ämnesgrupper grundlärarutbildning Bilaga 2 Observera att benämningarna av huvudområdena är preliminära. Förskola - Huvudområde: - Utbildningsvetenskap inom barn- och ungdomsstudier med inriktning mot förskola resp. förskola och förskoleklass hp. Grundskolans tidigare år F-3 samt 4-6- Huvudområden: - Utbildningsvetenskap inom svenska i ett mångkulturellt samhälle med inriktning mot F-3 resp. 4-6, 135hp - Utbildningsvetenskap inom samhällsvetenskap med inriktning mot F-3 resp. 4-6, 120hp - Utbildningsvetenskap inom matematik med inriktning mot F-3 resp. 4-6, 120hp - Utbildningsvetenskap inom naturvetenskap med inriktning mot F-3 resp. 4-6, 120hp - samt eventuellt Utbildningsvetenskap inom engelska med inriktning mot F-3 resp. 4-6, 120hp Fritidshem - Huvudområde - Utbildningsvetenskap inom barn- och ungdomsstudier med inriktning mot fritidspedagogisk verksamhet, 120hp Ämnesgrupper ämneslärareutbildning Allmänna ämnen grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan och vuxenutbildningen - Huvudområden (förstaämnen) - Svenska med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp. - Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp. - Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp. - Matematik med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp. - Naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp. Didaktiserade andraämnen för hp resp gy 90hp - arabiska - engelska - tyska - svenska/svenska 2 - media (gy) - historia/kulturhistoria - religionskunskap - geografi - biologi - data (gy) - fysik - kemi - naturkunskap (gy) - teknik (7-9) Yrkesämnen, gymnasieskolan och vuxenutbildningen - Huvudområde - Utbildningsvetenskap med inriktning mot yrkesämnesdidaktik, 90hp Praktiska och estetiska ämnen - Huvudområden - Idrott och hälsa med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp - Bild med utbildningsvetenskaplig inriktning 7-9 samt gy, 150 resp. 180hp Lärarutbildning i musik samt dramatik prövas i samverkan med Musik- respektive Teaterhögskolan vid Lunds universitet. Alternativ ingång - Lärarutbildning, 90hp 7