Uppsala universitets årsredovisning 2004

Transkript

1

2

3 Regeringen Uppsala universitets årsredovisning 2004 Uppsala universitets konsistorium har vid sammanträde denna dag enhälligt fastställt årsredovisningen för Den överlämnas härmed till regeringen. Hans Dalborg Bo Sundqvist Bo Eklöf Anna Ekström Bo Ingemarson Karin Johannisson Mats O Karlsson Ulrika Knutson Ludvig Larsson Sofia Larsson Göran Magnusson Lina Nordquist Rezene Tesfazion Gerhart Wagner Cecilia Wikström 1

4 Innehållsförteckning 1. Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner 6 Mål för grundutbildningen 6 Ekonomiskt resultat 6 Grundutbildningen i stora drag 7 Examina i grundutbildningen 9 Basåret 10 Läkarutbildningen 10 Nätuniversitetet 10 Småämnen 11 Internationell lärarfortbildning 11 Studievägledning inom lärarprogrammet 12 Jämställdhet i grundutbildningen 13 Efterfrågan på högskolans utbildningar 14 Rekrytering till högre utbildning 15 Högskoleintroducerande utbildning 16 Reell kompetens och alternativt urval 17 Regional samverkan för skolutveckling 19 Uppdragsutbildning 20 Kompletterande utbildning för utländska akademiker 20 Kombinationsutbildning 20 Internationalisering inom grundutbildningen Forskning och forskarutbildning 25 Mål för forskningen 25 Ekonomiskt resultat 25 Externt finansierad verksamhet 25 Mång- och tvärvetenskap 26 Professorer 27 Internationella kontakter 27 Forskarutbildningen 29 Särskilda redovisningar Gemensamt för verksamhetsgrenarna 37 Pedagogisk utveckling och utbildning 37 Studentinflytande 39 Likabehandling av studenter 40 Jämställdhet bland lärare 41 Övergripande arbete för ökad jämställdhet 42 Kompetensförsörjning 43 Sjukfrånvaro 47 Universitetsbiblioteket 47 2

5 Lokalförsörjning 49 Gemensamma funktioner 50 Ekonomisk översikt per vetenskapsområde/motsvarande samt övrig verksamhet Finansiell redovisning med kommentarer 54 Väsentliga förändringar i förhållande till prognos i delårsrapporten 54 Grundutbildning 54 Forskning och forskarutbildning 54 Intäkterna 55 Kostnaderna 55 Kostnadsutveckling de senaste fyra åren 56 Transfereringar 56 Likviditet 57 Balanserat kapital 57 Sammanställning över väsentliga uppgifter 58 Resultaträkning 59 Balansräkning 60 Anslagsredovisning 61 Finansieringsanalys 62 Tilläggsupplysningar 64 Sjukfrånvaro 65 Notförteckning 66 Uppgifter om styrelsen 78 Sammanställning av anslagsbelastning 79 Tabellförteckning för resultatredovisningen 81 3

6

7 Förord Under 2004 har Uppsala universitets målmedvetna arbete med jämställdhet, internationalisering och kvalitetsarbete uppmärksammats i olika utvärderingar. Universitetet har utsetts till det lärosäte med de största framstegen i arbetet med att främja jämställdhet, studentinflytande och mångfald. Vid en utvärdering av internationaliseringen vid svenska universitet och högskolor hamnade Uppsala universitet på första plats. Universitetet blev dessutom utsett att representera Sverige i ett nordiskt projekt om det bästa kvalitetsarbetet. Det är mycket glädjande att de gemensamma insatserna från anställda och studenter inom dessa prioriterade områden har uppmärksammats på detta sätt. Under det gångna året har Uppsala universitet även placerats mycket högt i internationella rankings av forskningsuniversiteten i världen. De ekonomiska ramarna för universitetet har varit fortsatt begränsande. Det är därför tillfredsställande att grundutbildningen under 2004 givit positivt resultat och att det så kallade takbeloppet för ersättning har nåtts och även överskridits. De extra medel som därigenom tillförs universitetet används i huvudsak för att kompensera institutionerna för deras insatser inom nätuniversitetet. Arbetet med Bolognaprocessen fortskrider med stort engagemang från lärare och studenter. Omfattande arbetsinsatser kommer att krävas framgent, men universitetet ser också stora möjligheter med en anpassning till det som kallas The European Higher Education Area, det vill säga ett fullt utbyggt europeisk samarbete inom högre utbildning. Arbetet med att utveckla forskarutbildningen har fortsatt. Under 2004 har universitetet arbetat med resultaten från den omfattande enkätundersökningen Doktorandernas åsikter om sin utbildning. Dessa resultat tas nu tillvara på fakulteter och institutioner som ett led i kvalitetsarbetet var det sista året inom BASTU-projektet vid Uppsala universitet. Som en uppföljning till denna process av besparingar och omfördelning av medel har förberedelser påbörjats för excellenssatsningar inom olika forskningsområden där universitetets egna resurser och prioriteringar kommer att utgöra fundamenten för verksamheterna. Under 2004 har de sista etapperna i Uppsala universitets omfattande nydaning av lokalbeståndet fått sin fullbordan när Engelska parken, Humanistiskt centrum invigdes i september. Detta campusområde för humaniora, teologi och samhällsvetenskap, med sitt Karin Boye-bibliotek, är en miljö särskilt anpassad för möten mellan disciplinerna. Året som gått har visat att Uppsala universitet genom sina satsningar och sin förmåga till nyskapande har goda förutsättningar att bredda och fördjupa sin samhällsroll. Universitetet ser därför med tillförsikt fram emot de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen har att möta, både nationellt och internationellt. Uppsala i februari 2005 Bo Sundqvist, rektor 5

8 1. Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Antalet helårsstudenter fortsätter att öka inom flertalet områden och takbeloppet överskrids för första gången på fyra år. Nätuniversitetet har ökat kraftigt och insatserna för den öppna högskolan intensifieras. Bolognaprocessen diskuteras brett inom universitetet och arbetet fortskrider som en del i internationaliseringen av grundutbildningen. Mål för grundutbildningen I Uppsala universitets mål- och strategidokument fastslås följande övergripande mål för grundutbildningen: Den skall erbjuda alla studenter god, forskningsanknuten utbildning, där det fullständiga universitetets fördelar tas tillvara med rika möjligheter till bildning, vidgade perspektiv och personlig utveckling; Den skall erbjuda konkurrenskraftiga yrkesutbildningar och även i övrigt sådan förberedelse för professionell verksamhet att Uppsala universitets studenter blir efterfrågade på arbetsmarknaden både nationellt och internationellt; Den skall vara så bra att universitetet är en eftertraktad partner för studentutbyte med de bästa universiteten i världen; Den skall vara så upplagd att studenterna kan klara utbildningen inom angivna tidsramar; Den skall vara utformad så att individer lockas att återvända till universitetet för studier och förkovran under senare skeden i livet. Ekonomiskt resultat Det inarbetade resultatet mätt i helårsstudenter och helårsprestationer överstiger årets takbelopp med 10 mkr vilket innebär att universitetet kan tillgodogöra sig en del av tidigare års anslagssparande. Resultatet inom uppdragsutbildningen visar ett underskott om 2 mkr. Det totala ekonomiska resultatet av årets verksamhet inom den ordinarie grundutbildningen visar ett underskott om 12 mkr. Ytterligare kommentarer till resultatet lämnas i kapitel 4 Finansiell redovisning. 6

9 Grundutbildningen i stora drag Resultat för 2004 Det totala antalet helårsstudenter finansierade med statsanslag ökade med 3 % under 2004 jämfört med föregående år (Tabell 1). Antalet helårsstudenter inom programutbildningar fortsätter att öka, främst som ett resultat av inrättandet av flera nya programutbildningar under senare år. Den fortsatta ökningen av antalet helårsstudenter inom fristående kurser avspeglar ökningen inom nätuniversitetet. Tabell 1. Helårsstudenter inom programutbildningar och fristående kurser inom poänggivande ordinarie grundutbildning Förändring Programutbildningar ,6 % Fristående kurser ,5 % Summa ordinarie grundutbildning ,9 % Antalet registrerade helårsstudenter inom ramen för regeringens ordinarie uppdrag 2004 var varav inom nätuniversitetet (se Sammanställning av anslagsbelastning, bilaga 2). Regeringens mål om minst helårsstudenter har därmed uppnåtts. Antalet registrerade helårsstudenter inom naturvetenskapliga och tekniska utbildningar 2004 var 5 041, och regeringens mål om minst helårsstudenter uppfylldes således inte. Sammantaget överstiger ersättningen för ordinarie grundutbildning utförd under 2004 takbeloppet med tkr. Detta innebär att universitetet efter att under några år inte ha uppnått takbeloppet, nu når över full ersättningsnivå för verksamhet genomförd under ett verksamhetsår. Detta tillsammans med tillgodoräknande av helårsprestationer från december 2003 motsvarande 3,4 mkr som inte ersatts, innebär att universitetet sammanlagt överskrider takbeloppet med ca 10 mkr, och därmed kan utnyttja en del av anslagssparandet. Det slutliga utfallet för 2004 visade sig bli högre än den prognos som gjordes i samband med universitetets delårsrapport och som visade på 13 mkr under tak. Det överensstämmer dock väl med den prognos som gjordes i oktober (13 mkr över tak), där hänsyn togs till den ökade rekryteringen under hösten. Prognoserna över antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik överensstämmer väl med det slutliga utfallet. Avvikelserna mellan prognoserna och utfallet i förhållande till takbeloppet rör sig om 1 %. Tabell 2. Ordinarie grundutbildning, beställd utbildning och uppdragsutbildning hst hpr hst hpr hst hpr Ordinarie grundutbildning 1) Beställd utbildning 2) Uppdragsutbildning 3) Totalt ) I posten ingår all utbildning som finansieras av statsanslaget, dock inte utbildningar som ej är poänggivande (basår, preparandutbildning). Dessa ej poänggivande utbildningar motsvarar 196 hst och 146 hpr för ) Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte samt högskoleutbildning enligt avtal med annan statlig finansiär. 3) Med uppdragsutbildning avses utbildning som anordnas mot avgift från annan än enskild och som uppdragsgivaren utser deltagarna till. 7

10 Den förändring av andelen helårsstudenter på utbildningsområden som noterats de senaste åren fortsätter. Det innebär att andelen studenter inom naturvetenskap och teknik ligger fortsatt på en lägre nivå än planerat, medan andelen studenter inom humaniora och samhällsvetenskap fortsätter att öka. Prestationsgraden, dvs. antalet helårsprestationer i förhållande till antalet helårsstudenter över en femårsperiod ligger relativt stabil på 80 % för universitetet totalt. Prestationsgraden för olika utbildningsformer skiljer sig dock åt, så att programutbildningar har högre prestationsgrad och kurser inom nätuniversitetet lägre prestationsgrad. Nätuniversitetets ökande andel av distansutbildningen avspeglas i den minskande prestationsgraden för denna utbildningsform. Väsentliga förändringar inom grundutbildningen Utveckling och förändringar av universitetets utbildningsutbud pågår kontinuerligt. Förutom inrättande av helt nya program sker en stor del av grundutbildningens förnyelse genom kontinuerliga och successiva förändringar av befintliga kurser. Därigenom förs nya forskningsrön, ny litteratur och nya laborativa moment in i utbildningen. En annan form av förnyelse sker genom större förändringar av verksamheten. Ett exempel är omläggningen av utbildningarna på C/D-nivå som historisk-filosofiska fakultetsnämnden genomfört med början Ett annat exempel på förnyelse är de breddmagisterkurser som utvecklats med betoning på ämnesövergripande studier. Trots avsaknad av nationella riktlinjer och beslut avseende Bolognaprocessen fortgår arbetet inom universitetet i riktning mot Bolognaprocessens mål. Det innebär bl.a. en översyn av ett stort antal utbildningar och en prövning av möjligheterna att nivåindela dessa. Alla fortlöpande förändringar av befintliga utbildningar sker med Bolognaprocessen i åtanke, och samverkan med framstående utländska universitet är under snabb utveckling. Som ett led i att bredda rekryteringen har universitetet under 2004 även startat nya inriktningar av collegeår. Under hösten 2004 startade en collegeutbildning som riktar sig till invandrare med påbörjad eller avslutad akademisk utbildning. Syftet är att påskynda och underlätta integrationen på den svenska arbetsmarknaden genom att kombinera undervisning i svenska med kompletterande studier vid universitetet. Hum, Sam, Jur, Teol 8

11 Examina i grundutbildningen Examina med återredovisningskrav redovisas i tabell 3a. Regeringens mål för antal examina avser huvudsakligen 4-årsperioder. Målen beträffande magisterexamina med ämnesdjup och civilingenjörsexamina uppfylldes väl med resultat mer än 20 % över målet. Även målet för lärarexamina med inriktning mot tidigare år uppfylldes. Antal avlagda sjuksköterskeexamina låg däremot 3 % under målet och antal lärarexamina med inriktning mot senare år låg nästan 30 % under målet. För lärarexamina mot senare år har universitetet, trots ökningen under senare år, aviserat att det inte finns förutsättningar att nå målen för perioden mot bakgrund av den antagning som har skett till lärarutbildningen de senaste åren. Andelen lärarexamina med inriktning mot matematik, naturvetenskap eller teknik är 33 % av totala antalet lärarexamina (exkl. lärarexamen med inriktning mot förskola). Detta är identiskt med motsvarande andel för 2002 och i överensstämmelse med målet om minst en tredjedel. Tabell 3a. Examina i grundutbildningen Examen Summa Mål Mål Magisterexamina med ämnesdjup Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Lärarexamen med inr mot tidigare år 1) 2) Lärarexamen med inr mot senare år 1) Lärarexamen med inr matematik, naturvetenskap eller teknik 1) Yrkeslärare ) Inklusive examina inom motsvarande äldre utbildningar. 2) Inklusive inriktning mot förskola Målet att antalet examina inom högskoleingenjörsutbildning samt högskoleexamina, kandidatexamina och magisterexamina med teknisk inriktning sammantaget skulle öka i förhållande till föregående år har inte uppnåtts (Tabell 3b). Detta återspeglar de senaste årens svårigheter att rekrytera studenter till tekniska och naturvetenskapliga ämnen. 9

12 Tabell 3b. Antal examina med teknisk inriktning Examen Högskoleingenjör Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Totalt Basåret Regeringen har ålagt universitetet att erbjuda behörighetsgivande förutbildning, s.k. basår, som knyts till grundutbildningen inom naturvetenskap, matematik eller teknik. Basåret ges i Uppsala i kombination med fortsatta programstudier på civilingenjörsprogram, högskoleingenjörsprogram, naturvetarprogrammet samt lärarprogrammets ingångar mot matematik eller naturvetenskap. Från våren 2003 finns även bastermin som riktar sig till studenter från gymnasiets NV-program och som saknar en eller flera påbyggnadskurser i de naturvetenskapliga ämnena. Basterminen förbereder även för studier på biomedicinska analytikerprogrammet och receptarieprogrammet. Basterminen och möjligheten att läsa basåret inom nätuniversitetet har bidragit till att omfattningen av denna verksamhetsform har ökat kraftigt (Tabell 4). Tabell 4. Basår och bastermin Helårsstudenter Helårsprestationer Läkarutbildningen Under 2004 registrerades inom läkarprogrammet 416 helårsstudenter på vårterminen (23 veckor) och 343 helårsstudenter på höstterminen (17 veckor), totalt 759 helårsstudenter. Av årets ALF-ersättning, tkr, har tkr överförts till kommande år. De överförda medlen avser medel för kliniskt inriktad medicinsk forskning. Under 2004 har ingen omfördelning skett av medel för forskning till grundutbildning av läkare. Nätuniversitetet Ökningen av utbildning inom nätuniversitetet fortsätter (Tabell 5). Höstterminen 2004 hade universitetet 94 olika kurser eller program registrerade och tillgängliga via Nätuniversitetet. Antalet studenter på nätuniversitetskurser under 2004 var drygt vilket motsvarar helårsstudenter eller 4,7 % av universitets hela grundutbildning. På ett år har därmed antalet helårsstudenter inom nätkurser och program ökat med 57 %. Denna ökning beror till största delen på att många studenter vid Uppsala universitet väljer studier via nätuniversitetet som ett alternativ till motsvarande kurser på campus, men även till viss del på ett tillskott av nya studerande. Prestationsgraden för kurser inom nätuniversitetet är på uppåtgående men fortsatt mycket låg. Genomsnittet är nu en prestationsgrad om 46 %. Motsvarande siffra för 2003 var 41 %. 10

13 Tabell 5. Antal kurser och kostnader för utveckling samt anpassning till Sveriges nätuniversitet Utvecklingskostnader Antal kurser Totalt (tkr) Genomsnittligt per kurs/program (tkr) Nya kurser Anpassade kurser Nyutvecklade program Anpassade program Gemensamma åtgärder för nätuniversitetskurser Den betydligt högre genomsnittliga kostnaden att anpassa kurser jämfört med att utveckla nya kurser förklaras av att det bland de anpassade kurserna återfinns ett par språkkurser som har krävt mycket stora insatser. Inom nätuniversitetet har förutom basår och bastermin även ett magisterprogram i biblioteks- och informationsvetenskap utvecklats. Under 2004 har inga ytterligare program nyutvecklats eller anpassats. Inom enheten för utveckling av pedagogik och interaktivt lärande (UPI) har Uppsala Learning Lab (ULL) uppdraget att verka för ökad användning av IT i utbildningen. Även MedfarmDoIT-projektet ger stöd för utvecklingen av nätuniversitetskurser. En närmare redovisning av dessa verksamheter lämnas i avsnitt Pedagogisk utveckling och utbildning. Uppskattade kostnader för gemensamma åtgärder om 4 mkr utgörs dels av 3,2 mkr för UPI, varav 1,2 mkr avsatts för systemägarskapet av Ping Pong och Marratech, dels av 0,8 mkr för MedFarm DoIT-projektet. Småämnen Universitetet har ett nationellt ansvar för ämnena egyptologi, estetik, estniska, iranska språk, keltiska språk, seismologi, swahili, turkiska språk och ungerska. Utbildningarnas omfattning redovisas i tabell 6. Antalet sökande varierar kraftigt mellan åren. För alla dessa utbildningar gäller att samtliga sökande antagits. En grov skattning av antalet erbjudna platser tyder på att mindre än 50 % av platserna är utnyttjade. Tabell 6. Antal helårsstudenter, helårsprestationer och sökande i s.k. småämnen Ämne Totalt antal sökande 1) hst hpr hst hpr hst hpr Egyptologi Estetik Estniska Iranska språk Keltiska språk Seismologi Swahili Turkiska språk Ungerska ) Antal sökande avser en summering av antal sökande per kurs inom respektive ämne, vilket innebär att samma person kan räknas flera gånger. Internationell lärarfortbildning Universitetet har ett nationellt ansvar för viss internationell lärarfortbildning och viss fortbildning för modersmålslärare för elever med annat modersmål än svenska. Härutöver skall universitetet svara 11

14 för Sveriges deltagande i Europarådets språkprojekt och fortbildningsprogram för lärare. Antal deltagare visas i tabell 7. Det finns tre webbplatser för fortsatt utbildning. Inom ramen för Europarådets språkprojekt ges en utförlig beskrivning av European Language Portfolio ( Som en uppföljning av EU/Lingua-projektet TIC uppdateras kontinuerligt en webbplats som utgör en utbildningsinsats avseende informations- och kommunikationsteknik inom undervisningen i främmande språk ( Den tredje webbplatsen benämns språkens trädgård. Den vänder sig till språklärare i engelska, franska, spanska och tyska och rymmer förslag om hur olika sorters material som litteratur, musik, bilder, reklam mm kan användas i undervisningen ( Tabell 7. Antal deltagare i vissa språkutbildningar och fortbildningsprogram Utbildning Viss internationell lärarfortbildning Viss fortbildning för modersmålslärare Europarådets språkprojekt Europarådets fortbildningsprogram Studievägledning inom lärarprogrammet Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden mer än fördubblade resurserna för studievägledning och information vid starten av det nya lärarprogrammet poäng. Under 2004 anvisade utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden ytterligare medel för att förstärka informationen till studenterna. Eftersom studenterna fritt skall kunna välja inriktningar och specialiseringar samt kurser inom det allmänna utbildningsområdet är det nödvändigt att de har ingående kunskap om valmöjligheterna. Den vägledning och information som fakultetsnämnden prioriterar har bl.a. följande inslag: Fortsättning på satsningen att rekrytera studenter till naturvetenskapliga ämnen och matematik samt till kurser som leder till en examen för undervisning i förskolan. Två nya kurser har lockat många studenter men fortsatt intensiv vägledning och information måste fortgå för att hålla intresset levande. För att rekrytera fler studenter för utbildning mot förskola och/eller fritidshem har fakultetsnämnden uppdragit åt Institutionen för lärarutbildning att utarbeta kurser som kan öka intresset för dessa studier. Kurserna erbjuds som inriktning och specialiseringar som kan sökas av studerande inom lärarprogrammet poäng. En särskild ingång till programmet har även införts och denna kommer att annonseras i VHS:s katalog. Studenterna upplyses om att genom att välja minst två ämnen/ämnesområden blir de mer attraktiva för skolorna att anställa. Studenterna uppmuntras också att våga kombinera ämnen mer fritt i stället för att tänka i de gamla banor som kan ha följt dem på grund av ämneskombinationer de mötte hos lärare under sin egen skoltid. Tidig och fyllig information ges till studenterna så att de kan planera en studiegång fram till examen utan att för den skull vara bundna av den. Det gör att de får en klar bild av lärarutbildningen och kan navigera bland utbildningens alla valmöjligheter. En kontinuerlig översyn av kursutbudet görs för att finna den bästa balansen mellan att erbjuda ett stort kursutbud och att erbjuda relevanta kurser för blivande lärare. Studenterna kan välja bland universitetets samtliga kurser och det stora utbudet är en styrka för lärarutbildningen. Fakultetsnämnden har också beställt kurser från olika institutioner för att kunna erbjuda en väl avvägd innehållslig blandning. Illustrativa broschyrer om lärarutbildningen och valmöjligheterna har distribuerats till studenterna. 12

15 Jämställdhet i grundutbildningen Fördelningen mellan kvinnor och män ligger utanför jämställdhetsintervallet (40 60 %) för tre av fyra områden/motsvarande, med fler kvinnor än män inom medicin-farmaci och utbildningsvetenskap medan motsatt förhållande råder inom teknik-naturvetenskap. Endast inom humaniora-samhällsvetenskap ligger fördelningen inom jämställdhetsintervallet. Under 2004 var fördelningen i grundutbildningen för hela universitetet 59 % kvinnor och 41 % män (Tabell 8). Tabell 8. Könsfördelningen (%) i ordinarie grundutbildning på olika områden Vetenskapsområde Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Kvinnor % Män % Humanistisk-samhällsvetenskapligt Medicinsk-farmaceutiskt Teknisk-naturvetenskapligt Utbildningsvetenskap Totalt Ökningen av andelen män inom området utbildningsvetenskap förklaras av en viss ökning av andelen manliga studenter inom det nya lärarprogrammet jämfört med de äldre lärarutbildningarna. Detta kan ses som en effekt av att fakulteten, förutom omfattande informations- och rekryteringsinsatser, i det nya lärarprogrammet har skapat ingångar som kan attrahera män i större utsträckning, t.ex. idrott och hälsa. Föregående års insatser fortsätter med bl.a. riktad information genom besök i skolor, på regementen och annonsering i t.ex. Värnpliktsnytt och Svensk Idrott. Inom vårdutbildningarna, de farmaceutiska utbildningarna och biomedicinarprogrammet utgör kvinnorna mer än 75 % av totala antalet studenter. Undantaget utgörs av läkarprogrammet där könsfördelningen är jämn. Inom sjuksköterskeprogrammet och sjukgymnastprogrammet, där andelen män är 14 respektive 19 %, använder man manliga studenter vid information till gymnasieelever för att visa upp manliga förebilder. Riktade marknadsföringsinsatser görs genom t.ex. annonsering i Värnpliktsnytt. Den nya 3-åriga receptarieutbildningen har marknadsförts som en bred, naturvetenskaplig kandidatexamen med inriktning mot farmaci/läkemedel och med möjlighet till forskarutbildning. Man framhåller också att det är en yrkesexamen och att receptarier på apotek kan ha delvis liknande arbetsuppgifter som apotekare inklusive arbetsledande positioner. Inom teknik och naturvetenskap är andelen kvinnor totalt sett 38 %, men variationen mellan olika program är stor. Civilingenjörsprogrammen med inriktning på miljö och vatten samt kemiteknik har runt 60 % kvinnor, medan högskoleingenjörsprogrammen inom maskinteknik och elektroteknik samt datavetenskapliga programmet har mindre än 10 % kvinnor. Flera civilingenjörsprogram har minskande andel kvinnliga studenter. För att öka rekryteringen av kvinnliga studenter till utbildningar inom teknik och naturvetenskap fortsätter man att utveckla ett antal projekt som har skolan som målgrupp, t.ex. Augusta Ångströmprojektet, TEKNO-bussen, de nätbaserade Linné on line och Professor Vatten och flera mer långsiktiga forskningsprojekt och lärarkurser. Arbetet för att skapa jämnare könsfördelning inom vissa tekniska programutbildningar bedrivs också bl.a. genom insatser från MOR-enheten (Marknadsföring, Omvärldssamverkan och Rekrytering). Vidare skall studenternas situation vad gäller könsfördelning och förhållanden i studiemiljön kartläggas. Med utgångspunkt i kartläggningen skall bedrivas arbete för att på sikt få en jämn könsfördelning och inte minst en könsneutral arbetsmiljö bland studenter på grundutbildningsnivå. 13

16 Efterfrågan på högskolans utbildningar Det totala antalet sökande till Uppsala universitet ökade jämfört med tidigare år (tabell 9). Av de sökande var förstahandssökande till de nybörjarplatserna inom drygt 45 program, vilket är en ökning med 3,6 % jämfört med föregående år. Efterfrågan på fristående kurser ökade med knappt 4 % sedan föregående år. Efterfrågan är fortsatt större än platstillgången för många programutbildningar vid Uppsala universitet. Samtidigt har vissa program svårigheter att fylla sina platser, särskilt program inom naturvetenskap och teknik. Högst sökandetryck räknat på förstahandssökande per plats uppvisade liksom tidigare år dietistprogrammet, psykologprogrammet samt programmet för personal- och arbetslivsfrågor (samtliga med mer än 9 förstahandssökande per plats vår- respektive hösttermin 2004). Inom teknik och naturvetenskap är det fortsatt hög efterfrågan på flera civilingenjörsprogram, främst de nya programmen energisystem samt system i teknik och samhälle men även teknisk fysik. Fortsatt låg efterfrågan uppvisar civilingenjörsprogrammen inom informationsteknologi och kemiteknik. Bland högskoleingenjörsprogrammen är det god efterfrågan till inriktningen mot byggteknik, tillfredsställande mot maskinteknik, medan elektroteknik och kemiteknik har fortsatt lågt söktryck. Biologi är fortsatt efterfrågat inom naturvetarprogrammet. För fysikinriktningen ökar söktrycket medan övriga inriktningar har fortsatt svag efterfrågan. Inom medicin och farmaci har läkarprogrammet, biomedicinarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och sjukgymnastprogrammet fortsatt högt söktryck. Ett minskande söktryck till de farmaceutiska utbildningarna, bl.a. apotekarprogrammet, beror på ökad konkurrens om studenterna i och med att utbildningarna numera ges vid flera lärosäten. För att öka rekryteringen till BMA-programmet och receptarieprogrammet startades våren 2003 en bastermin med garantiplats till dessa utbildningar. Satsningen har nu börjat ge resultat. Även samarbetet med Högskolan i Dalarna kring BMAprogrammet och receptarieprogrammet har bidragit till ökad efterfrågan. Inom den nya lärarutbildningen var antalet sökande i förhållande till antalet platser på lärarutbildningen totalt sett tillfredsställande. Obalansen kvarstår emellertid med alltför få sökande till inriktningar med tekniska och naturvetenskapliga ämnen. Även inriktningar mot spanska, franska och tyska hade rekryteringssvårigheter. Söktrycket som ett mått på efterfrågan är inte entydigt. Faktorer som antagningspoäng, tillgång på platser och behörighetskrav men även tillgång på studentbostäder påverkar sökandemönstret. Det är också väl känt att arbetsmarknadsläget och studentkullarnas storlek ger direkt utslag i sökbilden. 14

17 Tabell 9. Nyckeltal för efterfrågan på program- och kursutbudet Förstahandssökande till program Totalt antal sökande till program Antal nybörjarplatser på program Totalt antal sökande per nybörjarplats på program 8,2 7,9 8,1 Antal sökande till fristående kurser Totalt antal sökande Rekrytering till högre utbildning Regeringen har som långsiktigt mål angett att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Därutöver skall universitetet främja och bredda rekryteringen till högskolan. Universitetets rekryteringsarbete präglas av insatser för att uppnå båda dessa mål. Den senaste handlingsplanen för breddad rekrytering och ökad mångfald fastställdes genom beslut av rektor Den gäller t.o.m. mars Det övergripande målet med åtgärderna för breddad rekrytering är att öka andelen studenter från underrepresenterade grupper och att utjämna de skillnader i könsfördelning som finns på flera utbildningar. För att stimulera ungdomar att välja högre utbildning arbetar universitetet med insatser som riktar sig till barn och ungdomar och till alla nivåer i skolsystemet. Det viktigaste instrumentet i arbetet för breddad rekrytering är att skapa mötesplatser för blivande studenter och universitetet. Högskoledagar med bussning av gymnasieelever till universitetet har fortsatt. Man har framför allt satsat på att bjuda in skolor från traditionellt underrepresenterade områden. Gymnasieresor, deltagande på utbildningsmässor och studentambassadörsprojekt är andra exempel på kontakter mellan elever på högstadiet och i gymnasieskolan och studenter och lärare vid universitetet. Informationsmaterial och webbinformation granskas kontinuerligt och anpassas till målgrupperna. Till insatserna för breddad rekrytering hör också åtgärder som avser mottagandet av nya studenter och stödåtgärder under utbildningens gång. Dessa åtgärder redovisas i universitetets handlingsplan under rubriken Insatser för bevarande av mångfald. Försöksverksamheten med välkomstringningar har fortsatt. Formerna för mottagande och introduktion av nya studenter på institutionerna har setts över och fadderverksamhet, där äldre studenter engageras, genomförs i samarbete mellan respektive program/institution och studieråd. De administrativa rutinerna ses över med syftet att underlätta planering för studenter som har familj, är ensamstående med barn, som har funktionshinder, som pendlar eller har arbete vid sidan av studierna. Språkverkstad med särskilda insatser, träning av muntlig och skriftlig kommunikation inom ämneskurser och en avancerad kurs i svenska för studenter med annat modersmål än svenska är andra exempel på stödåtgärder. Sedan 2002 ges kursen Mångfaldens paradoxer, 2 poäng. Syftet är att öka studenternas medvetenhet om den roll kulturella traditioner spelar för normbildning och livsmönster. Till detta kommer ett antal åtgärder inom de olika fakulteterna. Den teologiska fakulteten har annonserat flitigt och deltagit i olika rekryteringsaktiviteter. Inom institutionen för lingvistik och filologi har man genomfört en utlokaliserad utbildning i arameiska/syriska förlagd till Södertörns högskola. Kursen har bl.a. rekryterat studenter från de syrianska grupperna söder om Stockholm. Inom området medicin och farmaci har man medverkat i ambassadörsprojekt och utbildningsmässor, anordnat läkemedelsdagar, biomedicinardagar och högskoledagar, arrangerat aktiviteter med forskningsinformation och gått ut med specialannonser. En reklamfilm, bekostad av samtliga biomedicinska analytikerprogram i Sverige, visades på SF-biograferna i april Gymnasienätverk har etablerats för att stärka samarbetet. 15

18 Inom området teknik och naturvetenskap avsätter fakulteten särskilda medel för att genom extern och intern samverkan stimulera ungdomar att välja högre utbildning. Resurser disponeras dels för att utveckla naturvetaridentiteten, dels för att etablera och underhålla skolkontakter. Man har deltagit i utbildningsmässor, anordnat högskoledagar, genomfört gymnasiebesök, utsett hemortsambassadörer och producerat informationsmaterial för utskick till presumtiva studenter. Dessutom svarar fakulteten för ett antal projekt, till en del med extern finansiering Projektet TekNO-bussen genomförs tillsammans med kommunerna Uppsala, Tierp och Östhammar. Det riktar sig till elever i förskolan t.o.m. grundskolans årskurs 6, och ses som en del av det långsiktiga rekryteringsarbetet. Lovaktiviteter på Gustavianum riktar sig till barn och ungdomar och är en del av det långsiktiga arbetet med att skapa intresse för teknik och naturvetenskap. Erkens vattendagar, Professor Vatten, Linné on Line och Porten till Alvaret är andra exempel på aktiviteter. På initiativ av Kungliga Vetenskapsakademin arrangerades de s.k. Sonja-Kovalevsky-dagarna för första gången år Syftet med dagarna är att förmedla spännande och tillämpad matematik till gymnasister över hela landet. Huvudsponsor för dagarna sedan starten har varit Ericsson AB. Ericsson och Saab bidrog 2004 med basfinansiering för planering och organisation. I projektet Levande frågelåda fick 800 elever från årskurs 6 komma till aulan i universitetshuset för att direkt ställa frågor till forskare. Under 2005 kommer projektet att genomföras nationellt dvs. Göteborg, Lund, Linköping, Stockholm, Umeå och Uppsala genomför denna aktivitet vid samma tidpunkt. Frågorna kommer också att presenteras under 2005 på ARLAs mjölkpaket. RUTU-projektet genomförs i samarbete mellan den teknisk-naturvetenskapliga och den utbildningsvetenskapliga fakulteten och målet är att stimulera underrepresenterade grupper att söka till utbildningar inom teknik och naturvetenskap. Projektet är huvudsakligen externfinansierat och avslutades Erfarenheterna från projektet kommer att fortleva i de aktiviteter som är fastställda i teknisknaturvetenskapliga fakultetens handlingsplan för 2005, dels för mottagande av nya studenter, dels för särskilda insatser under första årets studier med bl.a. en förstärkt studievägledarfunktion med coachverksamhet. Under sommaren 2004 genomfördes repetitionsundervisning med lyckat resultat. Denna kommer att ges också under sommaren Högskoleintroducerande utbildning Collegeutbildning riktar sig till grupper som inte självklart ser universitetsstudier som ett alternativ efter avslutad gymnasieutbildning. Collegeutbildningen är i första hand avsedd att bredda rekryteringen socialt och etniskt. Den skall genomföras i samverkan med kommunal vuxenutbildning och omfatta högst ett års utbildning varav hälften gymnasieutbildning i kommunal regi och hälften högskoleutbildning i universitetsregi. Collegeåret kan kopplas till en platsgaranti på utbildningsprogram. Universitetet startade hösten 2002 en collegeutbildning i Norduppland med huvudsaklig målsättning att få en socialt breddad rekrytering. Fyra kommuner deltog inledningsvis i utbildningen: Tierp, Älvkarleby, Östhammar och Norrtälje. Älvkarleby och Östhammar har senare lämnat projektet. Under 2002 registrerades 21 personer på utbildningen. Under hösten 2003 vidgades collegeåret till att omfatta även tre kommuner i norra Stockholmsområdet, nämligen Sollentuna, Upplands Väsby och Sigtuna. Sammanlagt registrerades 30 personer höstterminen 2003 och 26 personer under Ett nära samarbete har utvecklats mellan universitetet och vuxenutbildningarna i kommunerna. Collegeutbildningen omfattar 40 veckor fördelade över två terminer med studier motsvarande en termin inom den kommunala vuxenutbildningen varvade med universitetsstudier motsvarande en termin. Den kommunala vuxenutbildningen syftar till att ge behörighet för högskolestudier. Högskoledelen syftar till att ge en inblick i hur det är att studera vid universitetet. Denna del fördelas på 16

19 fyra kurser: Lära, veta och förstå (högskoleintroduktion), 3 poäng, Muntlig och skriftlig kommunikation, 7 poäng, Pröva på-kurs, 5 poäng och Svensk samtidshistoria, 5 poäng. Av de 21 personer som registrerades 2002 var det nio personer som inte alls påbörjade utbildningen eller avbröt kort efter terminsstarten. En person av de antagna kom direkt in på lärarutbildningen. Av de registrerade har 10 avslutat sin utbildning. Sammanlagt 11 studenter läste vidare inom högre utbildning höstterminen Den elfte studenten kom in på önskad utbildning på sitt studentbetyg. Fem av studenterna läser vid Uppsala universitet. Av de 30 personer som registrerades 2003 har 14 personer genomfört utbildningen och av dessa har 13 personer med godkänt resultat avslutat utbildningen. Av de godkända studenterna har 11 fortsatt sina studier vid Uppsala universitet, varav 4 på sjuksköterskeprogrammet och 7 på lärarprogrammet. Av de hösten 2004 registrerade personerna finns 16 kvar efter första terminens studier. Av en utvärdering som gjordes av collegeutbildningen läsåret 2002/2003 framgår bland annat att de flesta var mycket nöjda med utbildningen. Sammantaget görs bedömningen att för den givna målgruppen har universitetet lyckats motivera ett stort antal studenter att påbörja en yrkesutbildning vid universitetet. I Uppsala har kommunen och universitetet gemensamt identifierat gruppen invandrare med påbörjade eller avslutad akademisk utbildning som en grupp där nya initiativ bedöms som angelägna. En collegeutbildning för utländska akademiker startade därför hösten 2004 med syfte att påskynda och underlätta integrationen på den svenska arbetsmarknaden genom att kombinera undervisningen i svenska med kompletterande studier vid universitetet. Utbildningen redovisas under avsnitt Kompletterande utbildning för utländska akademiker. Även den behörighetsgivande förutbildningen, basåret, är en högskoleintroducerande utbildning. Den redovisas under avsnittet Basår. Reell kompetens och alternativt urval Bestämmelser om behörighet på grundval av s.k. reell kompetens och om alternativt urval infördes i högskoleförordningen 2002 och trädde i kraft i samband med antagningen till kurser och program Bakgrunden till bestämmelserna gavs i propositionen Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15). Reell kompetens Den reella kompetensen avser både gymnasiemeriter som krävs för antagning till nybörjarkurser och akademiska meriter som krävs för antagning till högre nivåer. För examen berörs samtidigt också frågan om tillgodoräknande av annan utbildning än högskoleutbildning och av yrkesverksamhet. Universitetet, som tillämpar Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer, har inför läsåret 2004/2005 lämnat information om möjligheterna för sökande att vinna behörighet på grundval av s.k. reell kompetens dels i den egna utbildningskatalogen, dels via Verkets för högskoleservice anmälningskatalog. Inför hösten 2004 anmälde 134 sökande och inför våren sökande att de önskade få sin reella kompetens bedömd. Såvitt framgick av ansökningarna avsåg drygt hälften egentligen att söka företräde vid urval, medan ytterligare 25 % kom från yngre sökande utan annan erfarenhet än nyligen avslutad gymnasieutbildning. Utfallet av bedömningen blev att av de sökande utan behörighet bedömdes 20 ha reell kompetens inför hösten 2004 och 8 inför våren Universitetets slutsats är att informationen till den primära målgruppen sökande som förvärvat viktiga erfarenheter i yrkeslivet efter gymnasietiden - måste förstärkas. Ett första steg i detta är att försöka beskriva de förkunskaper som behövs i andra termer än betyg från vissa gymnasiekurser. Ett 17

20 projekt startades därför under hösten 2003, som syftar till att ta fram en kortfattad beskrivning av vilka förkunskaper som behövs för tre utbildningar från olika områden. Därefter är avsikten att en modell skall kunna skapas som alla utbildningar kan utnyttja. Projektet har fullföljts under 2004, dess resultat kommer att analyseras under 2005 och en handlingsplan kommer att utarbetas. Universitetet har också under året avslutat de särskilda projekt som bedrivits främst för att avkorta vägen till examen dels i samarbete med främst Botkyrka kommun för validering av barnskötares reella kompetens i relation till lärarutbildning för förskolans behov (detta projekt stöddes också av Rekryteringsdelegationen), dels i samarbete med främst landstinget i Uppsala län för validering av den reella kompetensen hos sjuksköterskor med utländsk utbildning och undersköterskor i relation till svensk sjuksköterskeutbildning. Av projektledarnas rapporter framgår att finansieringen av en fortlöpande verksamhet med validering av akademiska meriter är svårlöst, eftersom verksamheten är mycket arbetskrävande utan att generera intäkter för universitetet. Institutionen för lärarutbildning har låtit publicera en särskild rapport i sin skriftserie: Validering som utbildningspolitiskt instrument. En kritisk analys (2004:1). Arbetsmarknadsverkets projekt Språnget, inom vilket universitetet haft ett större åtagande för länsarbetsnämnden i Uppsala län, har också avslutats under året. Universitetet har där analyserat arbetslösa utländska akademikers utbildning och föreslagit kompletteringar i relation till svensk arbetsmarknad. Länsarbetsnämnden har uttryckt tillfredsställelse med universitetets insatser och därför förlängt kontraktet i begränsad omfattning också efter projektets slut. Alternativt urval Alternativt urval har tillämpats inför ht 2004 dels vid antagning till juris kandidatprogrammet inom ramen för en försöksverksamhet som avsåg även antagningen till ht 2003, dels vid antagning till sjuksköterskeprogrammet. Syftet med försöksverksamheten avseende juris kandidatprogrammet, som omfattade 30 nybörjarplatser, har varit att öka den etniska mångfalden. Urvalsgrunderna var: sökandens bägge föräldrar utrikes födda; betyg; betyg i kombination med resultat från särskild intervju. Urvalsgrunden sökandens bägge föräldrar utrikes födda tillämpades först. Därefter gjordes inom denna grupp ett urval av 75 sökande med hjälp av urvalsgrunden betyg enligt vad som beslutats av regeringen i högskoleförordningen och av Högskoleverket i särskilda föreskrifter. Slutligen tillämpades urvalsgrunden resultat av särskild intervju. Den särskilda intervjun hade till syfte att ta reda på den sökandes motivation för utbildningen och förmåga att tillgodogöra sig denna. Den genomfördes av två personer var för sig, varav en lärare vid juridiska institutionen och en erfaren intervjuare. De lämnade ett samlat omdöme med rangordning av de intervjuade. Två kullar studenter har antagits via det alternativa urvalet. Därmed finns ett gott underlag för en kommande utvärdering. I sinom tid bör utvärderas huruvida försöket uppfyllt målsättningarna att öka mångfalden inom juristutbildningen och inom juristkåren. Redan nu kan dock konstateras att andelen nybörjarstudenter med bägge föräldrarna utrikes födda har ökat från 9 % ht 2002 till 18 % ht 2003 och 22 % ht Två sökande ht 2003 har stämt Uppsala universitet och begärt skadestånd. De har gjort gällande att de alternativa urvalsgrunderna strider mot Lagen om likabehandling av studenter i högskolan. Uppsala tingsrätt har meddelat dom, som innebär att universitetet gjort sig skyldigt till otillåten diskriminering och att staten förpliktas att utge skadestånd. Domen har överklagats. I avvaktan på att rättsläget klarnar kommer det berörda alternativa urvalet inte att tillämpas. Syftet med att tillämpa alternativt urval till sjuksköterskeprogrammet inför ht 2004 var att öka främst den sociala mångfalden genom att bereda plats för ett begränsat antal sökande från den högskoleintroducerande utbildning som universitetet anordnar i samarbete med kommunerna i Norduppland. 18