1 SKROV OCH DÄCK 1.1 SKROV. SXK Båtpärm. Lufthål. Dräneringshål.

Transkript

1 1 SKROV OCH DÄCK 1.1 SKROV Kontrollera: Kontrollera skador på undervattenskropp och fribord. Sprickor och skador som går genom gelcoaten ovan vattenlinjen bör ej förekomma. Kontrollera undervattenskroppen noga efter upptagningen. Skador som går genom gelcoaten måste friläggas så att den underliggande glasfiberarmerade plasten kan torka under vintern innan skadan lagas. Finns skrovventiler (rutor i skrovet) får dessa vara max. 200 x 300 mm stora på överbyggd och däckad båt. Min. höjd över vattenytan 500 mm. Ventilerna skall vara infällda 20 mm från skrovlinjen. Tips Lufthål Roderbladet är oftast uppbyggt av två halvor som plastats ihop. Dock uppstår det Dräneringshål. ofta ett mellanrum mellan halvorna. Om det finns mellanrum eller andra håligheter kan man konstatera genom att knacka på utsidan av rodret och lyssna. Ihåligheterna fylls ofta med vatten när båten ligger i sjön och detta vatten bör man se till att dränera ut direkt efter upptagningen så att frostsprängningar ej uppstår. Detta kan påverka rodrets infästningar i hjärtstocken och eventuellt dela rodret. Borra ett eller flera hål i underkanten på rodret och ett eller eventuellt flera luft hål i överkanten. OBS! Täta hålen före sjösättningen. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, :1.1

2 1.2 Däck Plastbåt. Träbåt. Plastning av skarv skrov/däck. Anslutningen mellan skrov och däck skall vara tät och fri från sprickor. Kontrollera däcket runt fastsatta beslag. Sprickor kan ofta uppstå i gelcoaten runt dessa. Sprickor kan även uppstå vid övergångar och i radier. Sprickorna lagas. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, :2.1

3 1.3 Överbyggnad SXK Båtpärm Kontrollera att rutor och rutsargar är täta och fria från sprickor. De skall klara överbrytande sjö och besättningsmedlemmar skall ej oavsiktligt kunna trycka loss dem. Detta innebär att de skall vara större än hålet och ligga på utsidan alternativt sitta i en aluminium-/rostfri ram. Luckor skall kunna reglas och vara täta. Löstagbara luckor skall vara säkrade (se skiss). Tips: Luckor bör även förses med en anordning så att de kan låsas i öppet läge. Lämpligen med en gummikord i form av en ögla, som kan träs över winsch eller beslag, alt. krokas i mantåget. Gummikorden fästes på undersidan av bänklocket Löstagbar lucka Det finns även ett uppställningsbeslag som består av en rostfri fjäder som håller luckan öppen. När man trycker på fjädern viker denna sig och luckan kan stängas. Lina SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, :3.1

4 1.4 Fästpunkter Kontrollera däcksbeslag och infästningar regelbundet så de är ordentligt fastsatta och inte har sprickbildningar. Kontrollpunkter för däcksbeslag. Kontrollera speciellt följande: 1. Fäste för förstag (även där det är fastsatt i skrovet). 2. Knapar, halkipar och pollare. 3. Fäste för häckstag (även där det är fastsatt i skrovet). 4. Fästen för vant (även röstjärnsinfästningarna till skrovet). 5. Fäste för babystag. 6. Vinschar och dess infästningar. Eventuella fästpunkter för säkerhetsselar/löplinor. Röstjärnen skall vara fastsatta i skrovet direkt eller via ett skott och/eller stag. Röstjärnen skall vara fria från skador. Alla beslag skall vara ordentligt fastsatta och oskadade. Förtöjningsknapar skall finnas i för och akter och vara ordentligt fastsatta med genomgående bult och stora brickor. Brickornas ytterdiameter min. 3ggr. bultens diameter. Förtöjningsbeslagen skall tåla en dragkraft, P, i längdriktningen. P = 50 x depl. i kilo dividerat med båtens läng i meter. Enheten på svaret blir i Newton (N), dividera med 9.81 för att få svaret i kilo. Exempel: En båt som väger 4.0 ton och är 8.0 m lång: P kg / förtöjningsknape SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, :4.1

5 Knaparna får inte vara för små. De skall vara så stora att förtöjningsgods enl. försäkringsbolagens normer kan användas. Pollare av trä (bör undvikas). Kontrollera skruvarna. Stora brickor eller hel plåt. Ej isolering, stumt material. Pollare av metall. Stora brickor eller hel plåt. Ej isolering, stumt material. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, :4.2

6 1.5 Köl, roder och skädda Infästning av köl, roder och skädda skall vara fria från skador och vara täta. Vid kort utanpåliggande köl (delat lateralplan) kontrollera skrovet vid kölens infästning i bakkant. Ge akt på sprickor i gelcoat på ut och insida samt runt bottenstockar och förstärkningar Kölbultarna skall vara dragna till föreskrivet moment samt kontrolleras vartannat år. Rostfria muttrar lossas och smörjes innan momentdragning. Kölbultarna skall ej vara överplastade. Kölen kan tryckas upp i båten redan vid en lindrig grundstötning. Risk för skada SXK Västkustkretsen Tekniska kommittén :5.1

7 1.6 Skrovgenomföringar Genomföringar under vatten och upp till 100 mm över vattenlinjen skall vara utförda enl. bild. Oavsett placering måste ventilen kunna stängas. Möjlighet till fjärrmanövrering måste beaktas. Tätningsmassan mellan skrov och genomföring skall ej vara av silikonbaserad typ, då vissa typer av silicon kan fräta på mässing. Ventilen bör vara en kulventil, avsedd för marint bruk. Ventilen skall sitta direkt på 2 st rostfria, genomföringen, möjligen kan man syrafasta om man tycker att ventilen tar för slangklämmor. mycket plats, montera en rörvinkel mellan genomföring och ventil. Avstängningsventilen skall ha en slangsockel med plats för 2 st. rostfria, syrafasta slangklämmor. För att dessa inte skall glida av skall sockeln ha vulst. ANVÄND ABSOLUT INTE VANLIGA SLÄTA RÖR. Om möjligt minimera antalet genomföringar. Kan vissa samordnas? Genomföringen får ej läcka. Slangklammorna skall vara vända mot varandra för att deformation ej skall uppkomma på slangen (se bilden). Pluggar att täta hål från eventuellt brustna förskruvningar skall alltid finnas ombord och förvaras intill genomföringen. Plugg. Cellgummi eller liknande. Tips Ryck i slangarna till samtliga bordgenomföringar innan båten sätts i sjön. Bordgenomföringen skall ha samma styrka som skrovet. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, :6.1

8 1.7 Personskydd Kapitlet personskydd syftar till att beskriva den utrustning som erfordras för att säkert kunna röra sig på däck. Där så varit möjligt har mått och hållfasthetskrav från gällande ISO standard beskrivits. Halkskyddsmönster bör finnas på däck. Fotlist minimum 25 mm hög skall finnas i ytterkant på däcket. Mantågsstöttor och grabbräcken skall vara ordentligt fastsatta (skruvarna skall vara genomgående med stora brickor på insidan) och oskadade. Mantågsstöttor som står på ett avstånd av ca 2 meter skall tåla en tvärkraft på 750 N (ca 75 kg) utan att gå sönder. Stöttorna skall även vid en kraft av 380N (ca 40 kg) fjädra ut max 6 mm och sedan återgå till ursprunglig form. Grabbräcken skall tåla en kraft av 1500 N (ca 150 kg) utan att gå sönder. Mantåg skall vara rostfri vajer 133-trådig min 5 mm, 19 trådig min 4 mm eller lina med låg töjning. Mantågslinan skall tåla en brottlast på minimum N (ca 900 kg). Om syntetisk lina används måste den vara av Dynema kvalitet min. 6mm för att klara brottlasten och skyddas mot nötning i mantågsstöttor. Mantågsstöttor skall sitta fast även för uppåtriktad kraft. Mantågets höjd bör vara: Båt under 8.5 m, min. höjd 450 mm med minst en lina. Båt över 8.5 m, min. höjd 600 mm med ytterligare en lina på halva höjden. Mantåget skall ej fästas med vantskruv. Använd bändsling eller pelikanhake. Man måste snabbt kunna skära av och ta bort mantåget för att kunna bärga nödställd, som råkat hamna i vattnet. Öppningar i pulpits och pushpits skall maximallt vara så stora att en boll med diametern 380 mm kan komma emellan. Fästpunkter för säkerhetssele skall finnas inom räckhåll vid förflyttning på däck och i sittbrunn. Använd ej mantåget som fäste för säkerhetsselen. Fästpunkter för säkerhetssele skall hålla för en last på 6000 N (ca: 600 kg) Lasten 6000N motsvarar en genomgående rostfri bult med 6 mm diameter fastsatt i däck/överbyggnad med superbricka (3 ggr diametern på bulten) på undersidan. Om löplina (jack-lines) användes för att fästa säkerhetssele skall fästpunkter tåla en last på 20000N (ca: 2000 kg) i linans dragriktning och upp till 30 från denna dragriktning. Lasten 20000N motsvarar en genomgående rostfri bult med 8 mm diameter (alt två 6 mm bultar i ett beslag) fastsatt i däck/överbyggnad med superbricka (3 ggr diametern på bulten) på undersidan. Löplinan (jack-lines) skall tåla en last på 20000N (ca: 2000 kg) vilket motsvarar en 6 mm 133 trådig vajer, ankarolina band eller 6 mm Dynema. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, :7.1

9 Löplina bör utgöras av nylonband då denna inte rullar undan när man trampar på den. Fästpunkter för både säkerhetssele och löplina behöver ej vara speciellt avsedd för endast denna användning utan kan utgöras av pulpit/mantågsfot, knape, etc. En nedfällbar räddningsstege skall kunna fällas ner minst 300 mm under vattenytan, helst mer, och dessutom skall den kunna fällas ned av en person i vattnet. Detta innebär att den ej får ha en permanent låsning i däckshöjd (t.ex. tamp, krok eller kedja/vajer till öppning i pushpit) samt bör ha en släplina som en nödställd kan nå från vattnet. På en ruffad båt skall det finnas en reservutgång från ruffen och en från akterruffen om sådan finnes, för att möjliggöra utrymning vid brand i motorutrymme eller pentry. Blockera inte dessa luckor med jolle stuvad på däck, etc. Vassa kanter får inte finnas ombord. Grabbräcken bör även finnas inombords. Det skall finnas flytvästar till samtliga ombord. Säkerhetssele bör finnas till samtliga ombord. Båten skall vara försedd med livboj, denna bör ha självtändade ljus och drivankare. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, :7.1

10 1.8 Manuell länspump SXK Båtpärm I båtar över 6 m skall manuell, fast installerad och fungerande länspump finnas. Sugslangen får vara flyttbar men skall nå alla sektioner av båten och bör vara försedd med sil. Utloppsslangen skall mynna i en bordgenomföring. Glöm ej dubbla motriktade rostfria slangklämmor om bordgenomföringen sitter mindre än 100 mm över vattenytan. Sugslangen skall vara avsedda att klara undertryck. Kontrollera regelbundet: Att länspumpen fungerar. Att bottensilen ej är igensatt. Att länspumpens membran inte är sprucket eller på annat sätt skadat. Byt vid minsta misstanke på fel. Att pumpens backventiler fungerar. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, :8.1

11 1.9 Offeranoder Offeranoder skall finnas på propelleraxlar och drev samt eventuellt även på roderbeslag, trimplan, roder av järn och järnkölar. Det måste vara perfekt elektrisk kontakt mellan zinkanod och den del den skall skydda. Anoden får aldrig övermålas. Anod som frätts bort med mer än en tredjedel av sin vikt under säsongen skall bytas innan nästa sjösättning. Har mindre än en tredjedel frätts bort återstår en tredjedel till nästa säsong och en tredjedel i reserv. Viktiga monteringsregler: o Anodens längdriktning skall vara parallell med båtens. o Om möjligt skall den ena eller bägge ändarna av anodens fästen skruvas direkt på den del som skall skyddas. o Om anoden måste placeras ett stycke från det den del som skall skyddas skall en förbindning mellan dem göras av 3mm koppartråd eller kopparband 15 x 1 mm. o Kontrollera alltid att alla kontaktställen är kontaktrena och fria från fett och färg. Eventuella kopparledare bör övermålas med bottenfärg efter montering. Tips Väg anoden vid sjösättning. Väg anoden vid upptagning. Har mer än en tredjedel försvunnit, byt till ny eller en större anod. Zinkanoder skall inte borstas med stålborste eller smärgelduk som tidigare använts på järnföremål. Detta beror på att järnpartiklar passiviserar zinkens effekt som anod. SXK Västkustkretsen, Tekniska Kommittén, :9.1