RAPPORT. Antal sidor: 14 STADSBYGGNADSKONTORET, GÖTEBORGS STAD. Naturinventering detaljplan för Halvorsäng, Göteborgs stad, Västra Götalands län.

Transkript

1 Antal sidor: 14 STADSBYGGNADSKONTORET, GÖTEBORGS STAD Naturinventering detaljplan för Göteborgs stad, Västra Götalands län. Göteborg COWI AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, GÖTEBORG Telefon: Telefax: Dokumentnr:

2 1(12) FAKTA TITEL: Naturinventering för Detaljplan Halvorsäng REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE: Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad COWI:s UPPDRAGSNUMMER: UTFÖRD AV: GRANSKAD AV: VERIFIERAD AV: Elin Bylund Olof Olsson/Margareta Lannér-Hagentoft

3 2(12) SAMMANFATTNING Det aktuella planområdet består växelvis av skogsklädda höjdområden och fuktiga dalområden. Vegetationen varierar med magra ljungbeväxta områden på höjderna med enstaka löv, tall och enar medan det i de lägre partierna och ravinerna finns näringsrika och fuktiga jordar med blandlövskog av bland annat björk, al och olika ädellövträd. I det inventerade området finns en större sammanhängande alsumpskog som bedöms ha höga naturvärden, området finns med i Länsstyrelsens lövskogsinventering ( Områdena i övrigt bedöms inte innehålla några högre naturvärden förutom enstaka apel samt bärande träd och buskar som finns här och var. Exploateringen av området leder till att naturmark tas i anspråk. Minskad tillgång på föda och ökad störning i form av trafik och buller kommer att leda till att viltstammen i området minskar. Troligen kommer inga större djur som rådjur, grävling och räv att permanent vistas i området efter exploateringen. Som en del i arbetet med att ta fram en detaljplan för området Halvorsäng finns tankar på att lämna kvar ett grönstråk genom planområdet. Stråket ska dels ha en estetisk funktion och dels vara en naturlig avgränsning mellan planområdets västra och östra delar. Grönstråkets bedöms inte i få någon större funktion som viltstråk men bedöms kunna nyttjas av framför allt mindre djur som olika groddjur, insekter och fåglar. Delar av det dagvatten som kommer att bildas i området skulle kunna tas omhand lokalt genom att anlägga översilningsområden och sedimenteringsdammar i anslutning till alsumpskogsområdet.

4 3(12) INNEHÅLL 1 BAKGRUND ALLMÄNBESKRIVNING NATURMILJÖ OMRÅDESBESKRIVNING VILTRÖRELSER NATURLIG BARRIÄR OCH BULLERSKYDD ESTETISK FUNKTION SUMPSKOGEN FÖR DAGVATTENHANTERING DISKUSSION REFERENSER Bilaga A. Karta

5 4(12) INLEDNING 1 BAKGRUND Som en del i arbetet med att ta fram detaljplan för området Halvorsäng finns tankar på att anlägga ett grönstråk genom planområdet. Grönstråket ska ha flera funktioner. Fungera som naturlig avgränsning mellan planområdets västra och östra del Ha en estetisk funktion Ha en teknisk funktion Denna naturinventering beskriver naturen och naturvärden som finns i och i anslutning till det planerade grönstråket. Naturinventering ska också ge förslag på hur man inom området kan anlägga ett grönstråk som uppfyller ovanstående kriterier samtidigt som det kan ha viss biologisk funktion. I rapporten redovisas även ett område som skulle kunna vara lämpligt för att omhänderta delar av det dagvatten som kommer att bildas inom planområdet.

6 5(12) 2 ALLMÄNBESKRIVNING NATURMILJÖ Det inventerade området består växelvis av skogsklädda höjdområden och fuktiga dalområden. Jordlagret i höjdområdena är i allmänhet ganska tunt och på många ställen återfinns berg i dagen. Vegetationen är varierande med magra ljungbeväxta ytor på höjderna med enstaka löv, tall och en medan det i de lägre partierna och ravinerna finns näringsrika och fuktiga jordar med blandlövskog av bland annat björk, al och ädellöv. Markområdena i den västra delen av det inventerade området gränsar mot gammal jordbruksmark och består till stora delar av en alsumpskog med enstaka mycket grova alar (se karta bilaga A). Sumpskogsområdet bedöms ha höga naturvärden. Ställvis förekommer även större ädellövträd av ek och alm. Stora delar av området bär spår av tidigare funktion som jordbruksmark. Troligen har de magrare ljungområdena använts som betesmarker medan de bördigare partierna brukats för odling. Spår av hare och rådjur påträffades vid fältbesöket vilket tyder på att vilt förekommer i området mer eller mindre permanent, även ormvråkar noterades. Troligen rör sig även mindre rovdjur som räv, grävling och mindre mårddjur i området. Även olika arter av insekter och fåglar återfinns i området. I den västra delen av planområdet har tidigare fynd av hasselsnok rapporterats. Då planområdets västra del kommer att användas som bergstäkt har skogen avverkats och hasselsnoksbeståndet försvunnit (se karta bilaga A). Friluftslivs- och rekreationsvärdena bedöms som begränsade men en enduroslinga som brukas frekvent går genom planområdet.

7 6(12) 3 OMRÅDESBESKRIVNING Avdelning 1. Blandskog med öppna hällmarkspartier Avdelningen (se karta, bilaga A) består i huvudsak av hällmarkspartier där jordlagret är tunt eller saknas. Avdelningen sluttar delvis kraftigt. Vegetationen består i huvudsak av ljung- mossområden som är glest bevuxna med ene och björk. Mindre ytor med ädellöv- och tallskog finns. Bärande träd som fågelbär, rönn och apel återfinns här och var. Hällmarkspartierna saknar i stort sett högre vegetation men enstaka enar och löv återfinns. Avdelningen bedöms inte ha några högre naturvärden förutom de bärande träden och buskarna i området som har ett värde för fågellivet. Spillning och betningsspår av både rådjur och hare påträffades vid fältbesöket vilket visar att vilt förekommer i området. Endurobanan passerar genom delar av avdelningen. Den här typen av naturmiljö är stabil och bedöms inte i någon större grad påverkas negativt av exploatering i närområdet. Avverkning av skog medför att området i högre grad exponeras för vind vilket medför att risken för stormskador ökar. Bild 1. Hällmark

8 7(12) Avdelning 2. Alsumpskog Mellan branten och ängsmarken breder sig en ca 13 ha stor alsumpskog ut sig. I området förekommer även alm och asp (se karta, bilaga A). Alarna är välväxta och flera exemplar bedöms som förhållandevis gamla. Stående och liggande död ved förekommer delvis rikligt. I delar av området har alarna en väl utbildad sockel. Förekomsten av död ved och sockelbildningen tyder på kontinuitet och fluktuerande vattennivåer. Sumpskogen är delvis kraftigt påverkad av dikning men har till stor del behållit de naturvärden som finns. Småvatten påträffas här och var i områdena. Alsumpskogen har vid tidigare inventeringar bedömts ha höga naturvärden och delar av området finns med i Länsstyrelsens lövskogsinventering ( Bild 2 och 3. Alsumpskogen

9 8(12) Enduorobanan går genom avdelningen och på ett flertal ställen partier har djupa körskador uppstått. Spår av rådjur noterades i de torrare delarna av området. Hela sumpskogsområdet bedöms ha höga naturvärden speciellt i den norra delen som markerats med blått på karta (bilaga A). Här återfinns flera diken och småvatten som under stora delar av året är vattenförande. Området har också stora värden för insekter och fåglar i form av den kantzon som området utgör mellan skog/naturmark och ängs/hagmark. Alsumpskogen får sitt vatten dels från det höjdområde som ligger i planområdets norra del och den mindre bäck som rinner in i området från nordost. Sumpskog är en miljö som är känslig för förändrade hydrologiska förhållanden och exploateringen av planområdets västra delar och anläggandet av en väg genom området kommer att medföra förändrade hydrologiska förhållanden i området. Arter som är beroende av vatten och ett fuktigt klimat kommer tämligen snabbt att försvinna och i stället kommer arter med andra krav på habitat att etablera sig på platsen. Alarna kommer med tiden att konkureras ut av andra arter. Avdelning 3. Tallskogsområden Mindre områden som domineras av tall med enstaka lövträd återfinns i anslutning till brantens övre delar (se karta, bilaga A). Enstaka bärande träd påträffas i områdena. Området gränsar mot den avverkning som genomförts inom bergtäktsområdet i planområdets västra del. Avdelningen bedöms inte ha några högre naturvärden förutom de bärande träden och buskarna i området som har ett värde för fågellivet. Enstaka grova lövträd finns som kan utveckla värden med tiden. Vid fältbesöket noterades ormvråkar i området. Om fåglarna häckar eller använder området vid födosök är okänt. Tallskogsområdena bedöms vara förhållandevis stabila miljöer. Områdena har dock genom den avverkning som skett exponerats för vind vilket medfört att risken för stormskador på träden ökat. Bild 4. Avverkning inom bergtäktsområdet.

10 9(12) Avdelning 4. Aspbestånd Mindre område som domineras av asp. Asparna är i huvudsak klena till medelgrova. Området bedöms i dagsläget inte hysa några större naturvärden. Området kan med tiden dock utveckla högre värden. Aspbeståndet bedöms vara en förhållandevis stabil miljö men förändrade hydrologiska förhållanden kommer att påverka beståndet negativt. Bild 5. Aspskogen med endurobanan.

11 10(12) 4 VILTRÖRELSER Ett välfungerande grönstråk som kan nyttjas av vilt bör förläggas så att det följer de naturliga vandringsvägarna för vilt. Höjdpartier, branter, myrar och mossar, diken och vattendrag, sjöar etc. styr oftast viltets rörelser och naturliga vandringsvägar bildas oftast i anslutning till dessa strukturer. Det grönstråk som kommer att anläggas genom området bedöms med dagens utformning inte i någon högre grad kunna fungera som viltstråk då området är för smalt och störningseffekterna från de blivande omkringliggande verksamheterna bedöms bli för stor. Mindre djurarter som groddjur, gnagare, fåglar och insekter bedöms dock även med dagens utformning kunna använda stråket som uppväxtoch födosöksområde. 5 NATURLIG BARRIÄR OCH BULLERSKYDD Det gröna stråket mellan planområdets norra respektive södra delar kommer att fungera som naturlig avgränsning mellan de olika verksamheterna inom planområdets norra respektive södra delar. Stråket kommer även att ha en viss bullerdämpande effekt. Den bullerdämpande effekten kommer att vara som störst under sommarhalvåret medan effekterna under vinterhalvåret bedöms som ringa. 6 ESTETISK FUNKTION Hur människor som vistas i området upplever grönstråket kommer att spela en avgörande roll för grönstråkets utformning och framtida skötsel. Säkerhetsaspekter och att området är vårdat och strukturerat är viktiga och ibland avgörande faktorer för människors upplevelse och trivsel i och intill området. Människornas och viltets olika krav på estetik och funktion gör att det kan vara svårt att inom ett begränsat område tillfredställa de olika önskemålen. 7 SUMPSKOGEN FÖR DAGVATTENHANTERING Alsumpskogen i området skulle kunna användas för att omhänderta, rena och fördröja dagvattenavrinningen från området. Genom att anlägga några mindre sedimentations- och fördröjningsdammar tillsammans med översilningsytor skulle dagvattnet kunna renas och fördröjas i området samtidigt som naturvärdena i området skulle kunna påverkas positivt. Det är dock viktigt att vattnet renas från oljor och andra miljöfarliga ämnen innan det släpps ut i sumpskogsområdet och att de olika tilloppen kan stängas av vid utsläpp av föroreningar i dagvattensystemen.

12 11(12) 8 DISKUSSION Det inventerade området bedöms till stora delar inte ha några speciella naturvärden förutom avdelning 2, en alsumpskog, som bedöms ha höga naturvärden. Inom de övriga områdena finns enstaka bärande träd och buskar som är av värde för fågel- och insektsliv. Det är endast alsumpskogen som bedöms vara känslig för en exploatering då den typen av miljö är beroende av en kontinuerlig tillgång av ytligt vatten och området bedöms som mycket känsligt för dränering. Området är till stora delar redan i dag påverkat av dikning men effekterna bedöms som begränsade. Genom att dämma ett antal diken i området skulle man kunna återskapa delar av den tidigare hydrologin och höja områdets naturvärden. Vid byggnationen av den framtida vägen genom sumpskogsområdet kan olika åtgärder genomföras för att minska dräneringens influensområde och bevara delar av sumpskogen. Exploateringen av området leder till att naturmark tas i anspråk. Minskad tillgång på föda och ökad störning i form av trafik och buller kommer att leda till att viltstammen i området minskar. Troligen kommer inga större djur som rådjur, grävling och räv att permanent vistas i området efter exploateringen utan endast vistas i området temporärt vid förflyttning och födosök. Genom planområdet kommer ett grönstråk att anläggas. De verksamheter som planeras inom området (logistik) tillsammans med områdets läge mellan två större trafikleder och olika industrier gör att det bedöms som olämpligt att anlägga viltstråk genom området med tanke på olycksriskerna. Med dagens utformning av det gröna stråket bedöms mindre djur som kräldjur, möss, groddjur och olika insektsarter kunna använda sig av stråket. De olika naturtyperna i det inventerade området redovisas tillsammans med ett förslag till område för grönstråk på kartan i Bilaga A. I förslaget har grönstråket utformats så att det delvis skulle kunna fungera som viltstråk för mindre djurarter och insekter. De delar av alsumpskogen som bedömts ha högst naturvärden ryms också inom det föreslagna grönstråket. Stråkets läge i bergbranten och den delvis täta vegetationen gör att området kommer att fungera bra som naturlig avgränsning mellan planområdets norra och sydliga delar. Områdets bullerdämpande effekter bedöms dock som marginella då vegetationen på toppen av berget är avverkad. En viss bullerdämpande effekt har dock området under sommarmånaderna då den gröna massan är som störst. Sumpskogsområdet skulle kunna användas för att omhänderta delar av det dagvatten som bildas i området genom att anlägga naturliknande översilningsområden samt fördröjnings- och sedimenteringsdammar. Dessa åtgärder skulle kunna utformas så att föroreningarna i dagvattnet minskar, naturvärdena i området höjs samtidigt som de skulle kunna vara estetiskt tilltalande. Det är dock viktigt att vattnet renas från oljor och andra miljöfarliga ämnen innan det släpps ut i sumpskogsområdet.

13 12(12) 9 REFERENSER

14 1(1) Fackområde, Avd / Discipline, Dept MILJÖ/RISK/SÄKERHET Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad BILAGA A Karta

15