Rapport från myndighetssamverkan Nyttoexempel geodata 2017

Transkript

1 Rapport från myndighetssamverkan Nyttoexempel geodata 2017 PM framtaget och överlämnat till Näringsdepartementet efter möte på departementet den 14 mars 2017 där såväl Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Sjöfartsverket och SGU deltog.

2 Kompletteringar efter geodatamötet på Näringsdepartementet 14 mars 2017 Material från Lantmäteriet, Skogsstyrelsen, Sjöfartsverket och Sveriges geologiska undersökning kring angelägna förslag och åtgärder på geodataområdet

3 Geodata har en nyckelroll för att lösa en rad viktiga och aktuella samhällsutmaningar. Den nationella geodatastrategin ger förutsättningar för en utvecklad dialog på politisk nivå kring insatser på området. När behov och problemställningar beskrivs utifrån samhällsoch medborgarperspektiv blir det tydligare och lättare att kommunicera kring nyttor och konsekvenser av olika beslut, vägval och prioriteringar.

4 Förord Vid mötet på näringsdepartementet den 14 mars 2017 redovisade Lantmäteriet, SGU, Sjöfartsverket och Skogsstyrelsen gemensamt ett antal angelägna utvecklingsfrågor på geodataområdet. Samtliga frågor tar sin grund i den nya Nationella geodatastrategin för och flera av frågorna är också ingående i den handlingsplan för geodatastrategin som Geodatarådet definierat för Geodatastrategin pekar ut fem viktiga samhällsutmaningar där geodata kan bidra till lösningar: 1) Innovation och tillväxt 2) Digitaliseringen av offentlig förvaltning 3) Effektivare samhällsbyggnadsprocess 4) Klimatanpassningen och miljöhoten samt 5) Försvar, samhällsskydd och beredskap. De utvecklingsfrågor som diskuterades vid mötet tar på olika sätt fokus på att bidra till lösningar på dessa utmaningar. För att geodata på ett effektivt sätt ska bidra till lösningar på de angivna samhällsutmaningarna krävs en välutvecklad samverkan inom offentlig sektor. Arbetet med de frågor som diskuterades vid mötet är bra exempel på en sådan utvecklad myndighetssamverkan. De myndigheter som står som avsändare för denna PM delar geodatastrategins slutsatser kring att myndighetssamverkan väsentligt underlättas om grundläggande geodata (Nationella basdata) från offentlig sektor blir öppna data som kommer hela samhället till gagn. Detta bör vara utgångspunkten, även om det för vissa geodata finns exempelvis integritets-, miljö- som säkerhetsmässiga aspekter att beakta. I denna PM redovisas en del kompletterande underlag för fortsatt arbete på området. Dels redovisas kompletterande exempel på nyttobeskrivningar för öppna geodata. Förutom exemplen är det dock viktigt att peka på erfarenheterna från flera länder att stora effekter av öppna data också kommer från innovationer inom områden som inte kunnat förutses på förhand. Här redovisas också en del exempel på nyttobeskrivningar för införandet av en regelbundet återkommande laserskanning av Sveriges landområden, primärt motiverad för skogsbrukets tillväxt. I PM:n redovisas slutligen kompletterande underlag för de förslag till regeringsuppdrag kring nationella basdata och ett nationellt program för kust- och strandzonskartering som presenterades vid mötet.

5 Innehåll Öppna geodata - Nyttor för samhället och den enskilde Nyttan av öppna geodata för Innovation och tillväxt Exempel på generella nyttor för den enskilde Exempel på specifika nyttor och möjligheter med effekt för den enskilde Nyttan av öppna geodata för digitaliseringen av processerna inom offentlig förvaltning Exempel på generella nyttor för den enskilde Exempel på specifika nyttor och möjligheter med effekt för den enskilde Nyttan av öppna geodata för en effektivare samhällsbyggnadsprocess Exempel på generella nyttor för den enskilde Exempel på specifika nyttor och möjligheter med effekt för den enskilde Nyttan av öppna geodata för arbetet med klimatanpassningen och miljöhoten Exempel på generella nyttor för den enskilde Exempel på specifika nyttor och möjligheter med effekt för den enskilde Nyttan av öppna geodata för försvar, samhällsskydd och beredskap Exempel på generella nyttor för den enskilde Exempel på specifika nyttor och möjligheter med effekt för den enskilde Laserskanning av Sverige - Nyttor för samhället och den enskilde Nyttan av skanningen/skogliga grunddata för Innovation och tillväxt Nyttoeffekter för den enskilde skogsägaren Nyttoeffekter för den enskilde medborgaren Nyttan av skanningen/skogliga grunddata för digitaliseringen av offentligförvaltning Nyttan av skanningen/skogliga grunddata för en effektivare samhällsbyggnadsprocess Nyttan av skanningen/skogliga grunddata för klimatanpassningen och miljöhoten Nyttor för den enskilde skogsägaren Direkta och indirekta nyttor för den enskilde medborgaren Nyttan av laserskanning/skogliga grunddata för försvar, samhällsskydd ochberedskap Nationella basdata - Förslag till regeringsuppdrag Kust- och strandzonkartering - Förslag till regeringsuppdrag

6 Öppna geodata - Nyttor för samhället och den enskilde För att geodata effektivt ska bidra till lösningar krävs att så stor del som möjligt av den nationella infrastrukturen med geodata är öppna data som avgiftsfritt kan användas, återanvändas och distribueras vidare i samhället. Öppna geodata kan skapa stor samhällsnytta inom en mängd områden och samhällsutmaningar, det ser vi nu allt tydligare efter bl.a. forskningsstudier i såväl Sverige som Danmark. I sin forskningsrapport från hösten 2016 anger forskaren Erik Laakoma, forskar vid Handelshögskolan, att även en mycket försiktig kalkyl visar att det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att släppa offentliga geodata som öppna data. Trots att man bortser från effektiviseringar i offentlig verksamhet och inte heller räknar med ett högre förädlingsvärde i de företag som använder geodata än i ekonomin som helhet kan tillgängliggörandet dessa geodata som öppna data skapa samhällsekonomiska vinster om cirka två hundra miljoner (räknat som nettonuvärde). I en rapport från 17 mars 2017 redovisar revisions- och konsultföretaget PwC att värdet av den stora mängd offentliga geodata som danska staten beslutade öppna upp fr.o.m har ökat med nästan 120 % från ca 1,6 miljarder danska kronor (år 2012) till ca 3,5 miljarder danska kronor (år 2016). Rapporterna visar att samhället skulle tjäna på att offentliga geodata tillgängliggörs som öppna data och att myndighetsverksamheten på området finansierade på annat sätt än genom dataförsäjning. Såväl Lantmäteriet som SGU har i budgetunderlag (BU) också framställt önskemål om finansiering för att öppna viktiga delar av sina geodata. I detta avsnitt ges en övergripande nyttobeskrivning med öppna geodata, men också några konkreta exempel på hur nyttan kan komma den enskilde medborgaren till del. Redovisningen görs uppdelad på de olika samhällsutmaningar som geodatastrategin fokuserar på. Nyttan av öppna geodata för Innovation och tillväxt Tillgången till öppna data är av stor betydelse för att stimulera innovation bland små och medelstora företag. Detta gäller såväl IT- och tjänstesektorn som de areella näringarna. När geodata är öppna och tillgängliga utan avgifter och restriktioner för användningen elimineras de flesta ekonomiska och administrativa hinder för att använda, kreativt förädla och sprida data vidare. Vi får helt enkelt ett effektivare samhälle med bättre beslutsunderlag, kortare ledtider och ökad konkurrenskraft, vilket sammantaget ger fler arbetstillfällen. En förbättrad tillgänglighet till information om Sveriges geografi, fastigheter och naturresurser (t.ex. skog, malm, grundvatten, bergmaterial) möjliggör ett hållbart nyttjande av resurserna som skapar sysselsättning och tillväxt även i regionerna utanför storstäderna. Det främjar även möjlighet till en utvecklad turistnäring. Kulturella, biologiska och geologiska sevärdheter utgör ett viktigt komplement till dagens turistindustri. Öppna geodata tillgängliga via öppna tjänster skapar goda förutsättningar för entreprenörskap och nytänkande kring t.ex. positionerings- och lokaliseringstjänster samt ökad produktion och förbättrad planering inom de areella näringarna. Hit bör vi självklart också räkna de helt nya tillämpningar och användningsområden som vi inte kan föreställa oss idag, men som skapas när förutsättningarna för kreativ utveckling ökar. Exempel på generella nyttor för den enskilde Ökade förutsättningar för entreprenörer att skapa innovativa produkter och tjänster som förenklar den enskildes vardag och myndighetskontakter Ökat utbud av arbetstillfällen inom tjänsteutvecklan de företag Tillgång till bättre kommersiella tjänster med kartor och geodata för: - Byggande och boende - Resande och turism - Friluftsliv i skog och natur Möjligheter till ökad produktivitet på hållbara vilkor för småföretagare inom skogsbruk, jordbruk och turism. 1

7 Exempel på specifika nyttor och möjligheter med effekt för den enskilde Öppna geodata kan ge ökad sysselsättning inom skogsbruket Arealen eftersläpande skogsröjning i skogen cirka ha. Det är över 5 procent av skogsmarksarealen. Det försämrar ekonomin i efterföljande skogliga åtgärder. Det här är cirka årsverken på landsbygden som skulle behöva utföras för att komma ikapp. Även om det finns många hinder för att skog inte röjs, är kunskap om det aktuella läget i skogen en förutsättning. Kunskap via öppna geodata och en god dataförsörjning från laserskattningar är här betydelsefulla. Öppna geodata kan effektivisera bredbandsutbyggnaden Det finns goda skäl att anta att kostnaderna för bredbandsutbyggnaden skulle bli väsentligt lägre om geodata vore öppna. Idag har de olika intressenterna kartor som inte sällan skiljer sig p.g.a. olikheter i upplösning, ålder och utsnitt. Faktorer som skapar osäkerhet, ökar risken för grävskador på kablar och andra underjordiska anläggningar och gör processen utdragen. Grävskador skapar störningar i dagens informationssamhälle som kostar stora pengar - uppskattningsvis mer än 250 miljoner kronor per år. Med öppen geodata av hög av kvalitet kan gräventreprenören istället arbeta med samma kartbakgrund oavsett vilken nätägare som är uppdragsgivare. Det är till nytta för varje medborgare att bredbandsutbyggnaden sker i snabb takt, till lägre kostnader och med färre störningar på övrig infrastruktur. Öppna geodata kan stimulera utvecklingen inom spelbranschen Datorer och spel är idag en självklar del av vårt liv, och i skolan blir edutainmentspel allt vanligare som komplement till läromedel. Med ortofoton, 3D-modeller, laserdata och geologiska data kan tredimensionella verklighetstrogna världar skapas. Spelvärlden och verkligheten växer allt mer ihop och när spelen baseras på verkliga miljöer skapas allt oftare nytänkande även den vardagliga verksamhetsutvecklingen. Öppna data kan bidra till att renskötseln utvecklas Inom renskötselområdet, som utgör ungefär halva Sveriges areal, finns 51 samebyar som genom öppna geodata skulle kunna effektivisera och underlätta renbruksplanearbetet. Genom att kunna presentera och ta fram data som redovisar olika områden och dess funktion eller miljötillstånd, krävs underlagsdata. Möjligheterna blir så mycket större genom öppna data eftersom samebyarna kan dokumentera på en gemensam kartbakgrund och sprida sin kunskap vidare. Nyttan av öppna geodata för digitaliseringen av processerna inom offentlig förvaltning Tillgången till öppna och lättanvända geodata via tjänster är viktig för ett effektivt datautbyte mellan myndigheter och central för att de offentliga processer som digitaliseras ska kunna ge direkt nytta för kunderna, d.v.s. företag, föreningar och medborgare. Till stor del handlar utvecklingen på det här området om demokrati, transparens och medborgar-inflytande samt om att fritt kunna dela olika slags information med företag, föreningar och medborgare. Om grundläggande kartor och geodata som används i de digitaliserade samhällsprocesserna inte är öppna p.g.a. ekonomiska eller otidsenliga juridiska restriktioner finns stor risk för att lösningarna begränsas eller blir onödigt komplicerade. Sverige behöver ta tillvara digitaliseringens fördelar och spelfältet ska vara lika oavsett om man är en stor eller liten aktör. Digitalisering bygger på att det finns tillgång till data. Om dessa tillhandahålls som öppna data får vi en mer jämställd och jämlik spelplan, oavsett om man är ett stort företag med stark ekonomi eller en enskild medborgare utan kapital. Med öppna geodata får man samma villkor om man vill köpa mark till ett vägbygge eller om man vill starta företag inom bärplockning. Oavsett om man är man eller kvinna. Oavsett om man är rik eller fattig. Exempel på generella nyttor för den enskilde Ökad insyn, jämställdhet och delaktighet i offentliga processer vars geodata är öppna Snabbare beslut och tillståndsprocesser där också privata aktörer kan bidra (t.ex. vid brunnsborrning Tillgång till bättre offentliga tjänster med kartor och geodata för: - Byggande och boende - Vård, skola och omsorg - Sport och fritid - En trygg och hållbar livsmiljö 2

8 Bättre samhällsservice genom effektivare samarbete mellan myndigheter som kan använda bästa tillgänggeodata i beslutsfattandet. Exempel på specifika nyttor och möjligheter med effekt för den enskilde Öppna geodata kan bidra till snabb spårning av smittor och förebygga smittspridning För att detta ska vara möjligt bör geodata vara öppna data, enkelt tillgängliga via tjänster. Behovet av effektivitet och transparens i plan- och byggprocessen kräver att det finns goda möjligheter att komma åt och sprida olika geodata vidare i samhället. Detta är ett behov som myndigheterna på området delar med såväl företagen som medborgarna. Barn i förskoleåldern drabbas ofta i ett tidigt skede och sjukanmälan till förskolan sker oftast långt tidigare än kontakt med sjukvård. Om tillgången på öppna geodata var god och dessa anmälningar kopplades till ett geografiskt läge via tjänster skulle det gå snabbt att se smittors utbredning och framfart. Resultatet skulle också kunna ge bättre rutiner för att hindra smittspridning. Om epidemier skulle kunna bromsas på tidigare stadium ger detta minskade kostnader för sjukvård och sjukskrivningar. En av förutsättningarna för att skapa en sådan tjänst är öppna geodata i form av bl.a. kartor och adresser från Lantmäteriet. Öppna geodata kan minska risken för marktvister En vanlig tvist mellan markägare är att någon uppfört anläggningar eller avverkat skog på den andres mark. Det här kan ofta vara helt omedvetet och baserat på att små markoch skogsägare ofta har begränsade resurser att skaffa sig detaljerade geodata. Med öppna geodata i form av ortofoton och fastighetskartor från Lantmäteriet kan sådana misstagundvikas. Nyttan av öppna geodata för en effektivare samhällsbyggnadsprocess Samhällsbyggnadsprocessen kännetecknas av ett särskilt stort geodataberoende, t.ex. behövs såväl kartinformation, fastighetsinformation, geologisk information som information om planer, bestämmelser och andra restriktioner kring markanvändningen. Processen kännetecknas också av att den normalt omfattar en stor mängd olika intressenter, beslutsfattare och entreprenörer. Det är därför av stor vikt att alla inblandade har tillgång till bästa möjliga och enhetliga geodata under hela processen och att tillgången dessa geodata är såväl enkel som effektiv. 3

9 Exempel på generella nyttor för den enskilde Snabbare process från planering till nyckelfärdiga hus Större möjlighet att bidra i planärenden om geodata är öppna och kan delas på nätet Enklare att söka fastighetsbildning och bygglov om de geodata som behövs är öppna och lättillgängliga Lättare att få insyn och följa framdriften i fastighets bildnings- och bygglovsärenden Snabbare besked i fastighetsbildnings- och bygglovsärenden. Exempel på specifika nyttor och möjligheter med effekt för den enskilde Öppna data snabbar på bygglovshanteringen veckling behövs bland annat kunskaper om naturresurser (t.ex. bergmaterial, natursten och grundvatten), markens beskaffenhet (t.ex. hur svårt eller lätt är det att gräva eller borra på djupet), naturliga risker (t.ex. om marken är skredkänslig eller innehåller giftiga ämnen) och områden som är känsliga eller skyddsvärda Till Lantmäteriet inkommer många frågor från medborgare som söker bygglov. De vill ofta ha en karta över sin fastighet med fastighetsgränser och beteckningar för att söka kunna rita in en bygglovspliktig tillbyggnad eller anläggning. Det Lantmäteriet idag avgiftsfritt fall kan bidra med är papperskopior. Digitalt tillgängliga flygfoton och kartor, skulle snabba upp processen både för den som söker och den som hanterar bygglovsansökan. Tillgängligheten till denna, mer användningsbara information, skulle kraftigt förenklas med öppna geodata. Den fastighetsägare som t.ex. vill bygga en badbrygga i anslutning till sin fastighet måste kunna bevisa att det tidigare funnits en brygga på platsen. Det säkraste sättet att verifiera detta är att titta på äldre kartor och flygfoton. Även historiska geodata bör därför vara avgiftsfria och öppna geodata. Öppna geodata för hållbar stadsutveckling Storstadsregionerna växer snabbt i Sverige och att tillväxten sker på ett hållbart sätt är avgörande. Infrastrukturen måste utvecklas - både över och under markytan, samtidigt som det måste det ske med hänsyn till naturen. Ett av de största just nu pågående projekten i Stockholm är trafikleden Förbifart Stockholm, som ska knyta samman nord och syd och minska sårbarheten i trafiksystemen. Öppna geodata behövs som underlag för en hållbar utveckling av samhället i frågor som rör bebyggd miljö och hushållning med mark och vatten. För en hållbar stadsut- 4

10 Nyttan av öppna geodata för arbetet med klimatanpassningen och miljöhoten Eftersom klimatförändringar och miljöförhållanden har en geografisk koppling är grundläggande geodata av central betydelse. Geodata behövs för att synliggöra och förklara komplexa skeenden utifrån de ofta stora och komplexa datamängder som forskningen tar fram. Geodata behövs också för analys, konsekvensbeskrivningar och planering av olika slags åtgärder för klimatanpassning samt som underlag för presentation och kommunikation av olika slags klimat- och miljöinformation. hänsyn till risker för erosion, ras, översvämningar och utsläpp Bättre möjligheter att skydda och vårda miljöer med höga naturvärden. I detta arbete är betydelsen av öppna geodata stor. Detta Inte bara för att olika forskare och institutioner ska ha tillgång till bästa möjliga geodata för sitt arbete och kunna dela detta med andra kollegor och myndigheter. Öppna geodata gör det möjligt att dela informationen i hela samhället så att även medborgare och företag får möjlighet att få information om miljöförhållandena i olika områden och även delta i samhällsdebatten kring klimatanpassnings- och miljöfrågor. Det är inte bara geografiska data och fastighetsinformation som behöver vara öppna data utan även geologiska data. Klimatförändringarna har t.ex. redan medfört att stora delar av mellersta och södra Sverige fått problem med vattenförsörjningen, något som blev mycket aktuellt under sommaren Detta har medfört en ökad efterfrågan på SGU:s information och kunskap om grundvattennivåer. Behovet bedöms bli än större under de kommande åren i takt med effekterna av klimatförändringar samt kommuners och länsstyrelsers arbete med klimatanpassning. För att kunna säkra framtidens dricksvattenförsörjning behövs både mer öppna data om grundvattennivåernas förändringar och att samhället kan identifiera nya grundvattentäkter. Exempel på generella nyttor för den enskilde En bättre och mer hållbar livsmiljö Bättre förutsättningar att åtgärda problem och före bygga miljö- och klimatkatastrofer Bättre möjlighet att följa och dela miljöförhållanden med grund i bästa möjliga geodata Bättre möjlighet själv bedöma lämpligheten av förläggning av byggnader, anläggningar och vägar med 5

11 Exempel på specifika nyttor och möjligheter med effekt för den enskilde Öppna geodata bidrar till att förklara hur jag drabbas av klimatförändringarna. Med öppna höjddata från Lantmäteriet skapas möjlighet för många fler aktörer att bidra i arbetet med att analysera och beskriva klimatets påverkan på miljön och hur vi som medborgare drabbas av klimatförändringarna. Glaciärer är kanske det som tydligast avspeglar förändringar i klimatet. Terrängen förändras i vissa fall drastiskt när en glaciär krymper och det kan ge stora påverkan på miljön. Glaciärerna i den svenska fjällvärlden blir allt mindre. På Lantmäteriet pågår just nu ett projekt för att kartlägga Sveriges glaciärer. Den laserskanning som gjorts hittills visar att många glaciärer minskat betydligt i storlek sedan Öppna geodata hjälper mig förstå risken för att drabbas av översvämningar I Danmark finns redan idag en e-tjänst kopplad till öppna höjddata där alla danska husägare själv kan se hur deras hus ligger i förhållande till havsnivån. Klimatet förändras och försäkringsbolagen kan sätta premier utifrån om de anser att fastigheten ligger i riskzonen för översvämningar. Öppna geodata ökar möjligheterna till en tryggad vattenförsörjning Under sommaren tiodubblas Gotlands befolkning. Fårö är ett av Gotlands stora besöksmål och en viktig del av den turistnäring som håller hela Gotland levande. Det gäller att Fårö och Gotland kan fortsätta utvecklas utan att naturen och naturtillgångarna tar skada. Tillgången till vatten är avgörande för att samhället och turistnäringen ska kunna utvecklas. Under senare år har kombinationen av torka och ökat vattenbehov inneburit att befintliga vattentäkter inte räckt till. Vatten fick köras i tankbilar till Fårö, och det gjorde produktionskostnaden för vatten på Fårö ungefär hundra gånger dyrare än i Visby. Tillgång till nya öppna geodata om grundvattentillgångar i berg innebar att en tidigare ej känd grundvattentillgång kunde lokaliseras och en ny vattentäkt tas i bruk. Liknande situationer som den på Gotland riskerar att uppstå på flera ställen i landet och vattenbrist kan drabba samhället hårt. Öppna geodata som är direkt tillgängliga för vattenförsörjningens aktörer möjliggör en god vattenförsörjningsplanering och minskar samhällets kostnader. 6

12 Nyttan av öppna geodata för försvar, samhällsskydd och beredskap Tillgången till aktuella och bra geodata är helt fundamental för det militära och civila försvaret av Sverige. På samma sätt som för samhällsbyggnadsprocessen är det dessutom många olika aktörer som behöver samverka när olycksförloppet eller krisen växer i storlek. Skyddet av liv och egendom får inte göras beroende av de ekonomiska förutsättningarna för aktörerna på området att få tillgång till aktuella och bra geodata. Då finns nämligen en risk att mindre aktörer väljer sämre geodata som beslutsunderlag, vilket inte bara försenar insatser utan även riskerar försvåra ett effektivt samarbete. Genom att grundläggande geodata är öppna data säkerställer vi att bästa möjliga geodata används för att rädda liv och egendom. Exempel på generella nyttor för den enskilde En tryggare och säkrare livsmiljö Snabbare lokalisering av olyckor och krishärdar Snabbare undsättning av polis, ambulans och rädd ningstjänst Snabbare åtgärdande av komplexa krisscenarios Bättre förutsättningar förebygga risker och katastrofer. Exempel på specifika nyttor och möjligheter med effekt för den enskilde Öppna geodata bidrar till att rädda liv och egendom Med tillgång till öppna och aktuella geodata hade räddningstjänsten haft betydligt bättre förutsättningar till snabb och effektiv insats med att rädda medborgarna och deras egendomar. Öppna geodata hjälper Missing People hitta saknade personer Vid eftersök av försvunna personer är bra kartor grunden för ett lyckat arbete. För Missing People kan öppna geodata därför vara skillnaden mellan liv och död. Genom kartor, laserdata och flygbilder från Lantmäteriet är det lättare att hitta de som gått vilse, dementa som förirrat sig in i sin barndomsvärld eller suicidala som sökt sig till höjder. Organisationen uppger att det hade underlättat mycket om Lantmäteriet haft öppna data. De behöver både nyproducerade och gamla kartor för att lokalisera platsen för vägar och byggnader som idag inte finns. Många försvunna personer med demens hittas nämligen i tätt buskage eller på gamla traktorstigar eftersom de gick där när de var unga. Andra hittas i gamla skjul och en del vid vattendrag eller bäckar. Öppna geodata hjälper polisen göra säkra ingripanden Tillgång till öppna kartdata gör det möjligt för polisen att ha bättre koll på förändringar i vägnätet. Därmed minskar risken att köra fel och säkerheten för såväl dem själva som för medborgarna ökar. Ett exempel från en verklig händelse: En polisbil begärde förstärkning för att stoppa en vansinnesfärd på motorvägen utanför Enköping. Kollegorna kom aldrig till undsättning, och polismannen fick stanna och konfrontera föraren på egen hand. E18:s nya sträckning hade funnits på plats i över ett år - men deras kartor var äldre än så. Tillgång till öppna kartdata gör det möjligt för polisen att ha full koll på vägarna. Branden i Västmanland 2014 var Sveriges största i modern tid och hade ett omfång motsvarande fotbollsplaner. Den krävde ett dödsoffer och ett sjuttiotal skadade byggnader. Totalkostnaden för insatserna och skadorna i Västmanland uppskattas till minst en miljard kronor. Mycket talar för att omfattningen av skogsbranden i Västmanland hade blivit väsentligt mindre om brandmännen haft de senaste kartorna från Lantmäteriet. Räddningstjänstens kartor var flera år gamla och den sista lilla avtagsvägen ner till branden saknades i kartan. Detta innebar att man tvingades ta en annan väg - vilket försenade utryckningen. 7

13 Öppna geodata hjälper ambulansen att snabbt hitta rätt Tillgång till öppna geodata i form av uppdaterade kartor och adresser från Lantmäteriet är nyckeln för att blåljusaktörerna ska kunna lyckas väl i sitt uppdrag att rädda liv och egendom. Livet på en 60-åring hade kunnat räddas om ambulansverksamheten hade haft uppdaterad adressinformation. Han ringde till SOS Alarm vid tretiden en natt och klagade över bröstsmärtor. Ambulans skickades och kom till bostadsområdet efter en kvart, men hittade inte rätt adress förrän efter en timme och då var patienten död. I anmälan skriver man att man ägnade sig åt intensivt letande med hjälp av det navigeringsstöd som fanns i bilen, informationstavlor i området och kontakter med SOS och polisen. Även personer i området hjälpte till. Till sist lyckades larmoperatören med hjälp av en Eniro-karta lotsa ambulansen rätt via en cykelväg. Men då är det för sent, patienten påträffas död på grund av hjärtstillestånd. Tillgång till öppna geodata i form av uppdaterade kartor och adresser från Lantmäteriet är nyckeln för att blåljusaktörerna ska kunna lyckas väl i sitt uppdrag att rädda liv och egendom. Öppna geodata hjälper räddningstjänsten att fatta säkra och snabba beslut Olyckor som orsakar utsläpp av föroreningar på markytan, t.ex. kemikalie- och/eller oljeutsläpp, men även indirekt påverkan så som brandbekämpning, kan få stora miljökonsekvenser och ställer därmed krav på snabba beslut om åtgärd. Här är både enskild och allmän vattenförsörjning särskilt utsatt, och vid en påverkan kan vattenförsörjningen bli utslagen under mycket lång tid. Skador på grundvattnet innebär vanligtvis mycket kostsamma och tidskrävande åtgärder. Information om jordartsförhållanden (markens genomsläpplighet) och grundvattnets strömningsriktning är avgörande för att bedöma allvarligheten och konsekvensen av händelsen, samt hur snabbt en saneringsinsats behöver vidtas för att avhjälpa en skada på grundvattnet. Öppna geodata som är direkt tillgängliga för räddningstjänstens aktörer säkerställer snabba och korrekta beslut grundade på relevant och aktuell information. 8

14 Laserskanning av Sverige - Nyttor för samhället och den enskilde Inom ramen för geodatarådets handlingsplan genomförs en strategifördjupning kring försörjningen med geodata för skogliga ändamål (Skogsdatastrategin). En del av denna handlar om tillväxt inom bl.a. skogsbruket som skulle följa av en regelbundet återkommande laserskanning av Sveriges landyta där resultatet också är öppna geodata. Lantmäteriets tidigare laserskanning för den s.k. nationella höjdmodellen genomfördes med särskilda medel från klimatpropositionen och var avsedd som en engångsinsats. Resultatet av laserskanningen vidarebearbetas av Skogsstyrelsen och SLU till Skogliga grunddata. Skogsbruket, myndigheter och kommuner bygger mycket av planering på skogliga geodata. Med en regelbundet återkommande laserskanning kan en aktuell tillståndsbeskrivning av skogen erhållas och mer exakta analyser göras för att mäta skogens tillväxt och beräkna skogsproduktionen i Sverige ända ner på beståndsnivå. Nyttan bedöms som mycket stor för företag som planerar produktion utifrån var tillgänglig råvara för biomassa finns. Framtagningen av Skogliga grunddata har inneburit att ny teknik har utvecklats för storskalig och effektiv produktion av skogliga data. Genom Lantmäteriets tidigare laserskanning för en ny höjdmodell samt Riksskogstaxeringens provytor har projektet skapat stora mervärden. Skogliga grunddata har idag blivit ett värdefullt verktyg som måste förvaltas och utvecklas, om potentialerna ska kunna tas tillvara fullt ut. En långsiktig försörjning av lättillgängliga data, på lika villkor för alla, måste säkras vilket innebär att det krävs ett statligt åtagande. Det finns nu önskemål från främst skogssektorn om en återkommande laserskanning av Sverige. Med en sådan försörjning med 3D data ökar skogsbrukets möjligheter att stärka värdekedjorna samtidigt som miljöhänsynen förbättras. Tidpunkten för att åstadkomma en nationell samordnad laserskanning är den rätta. Görs inte detta nu kommer respektive skogsföretag göra egna laserskanningar vilket totalt sett är en suboptimering som inte leder till öppna geodata och som omöjliggör många av de beskrivna nyttorna. För att dra största nytta av de samlade företags- och samhällsvinsterna behövs en samordning av datafångsten. Skogsnäringen uttryckte i en avsiktsförklaring från den 7 februari 2017 en vilja att delfinansiera ett laserskanningsomdrev. Ett arbete med att ta fram en handlingsplan och beslutsunderlag har påbörjats och ska vara klart den 1 juni i år. Arbetet drivs inom ramen för Skogsdatastrategin av Skogsstyrelsen tillsammans med Lantmäteriet, Skogforsk, SLU och skogsnäringen. En viktig förutsättning är att de grundläggande geodata som blir resultatet av skanningen ska vara öppna data. Skogsstyrelsen och Lantmäteriet har i sina budgetunderlag hemställt om en anslagsförstärkning för åren på Skogsstyrelsen 5 MSEK årligen för ajourföring av Skogliga grunddata i samverkan med SLU. I första skedet baseras ajourföringen på flygbilder och sen i ökande grad på nya laserdata. Lantmäteriet 10 MSEK per år för att säkra den statliga delfinansieringen av laserskanningen. I denna PM ges exempel på hur nyttan av denna satsning kan komma den enskilde företagaren och medborgaren till del. 9

15 Nyttan av skanningen/skogliga grunddata för Innovation och tillväxt Det svenska skogsbruket befinner sig i ett intensivt utvecklingsskede i användningen av olika former av geodata och synergier dem emellan. Dagens prissättning, begränsningar i spridningsrätten och distributionsvillkor för vissa data hämmar dock bred användning. Friare tillgång till alla former av geodata skulle förenkla och bidra till att fler nyttor uppnås och bidra positivt till bland annat skogsägares möjlighet att ta sitt sektorsansvar, inklusive hänsyn till skogens alla värden. En fri digital infrastruktur i form av grundläggande geodata finns i många av våra grannländer och har visat på många positiva effekter i form av nya innovativa produkter och tjänster och nya jobbmöjligheter. Det är därför viktigt att en finansieringsreform genomförs i Sverige så att grundläggande geodata blir öppna data. Därför är det också viktigt att de grundläggande 3D-geodata som tas fram i det föreslagna nationella laserskanningsomdrevet blir öppna data. Nyttoeffekter för den enskilde skogsägaren Generellt ger tillgång till öppna Skogliga grunddata förutsättningar för fler jobb, företagande och entreprenörskap samt innovationskraft och en sund konkurrens inom näringen vilket i slutändan leder till bättre ekonomi för landet. Skogsnäringens produktionsvärde uppgår till över 200 miljarder kronor per år. Avverkningskostnader och kostnader för skogsvård och skogsskötsel uppgår i runda tal till 15 miljarder kronor per år. Bättre analys- och planeringsunderlag baserat på Skogliga grunddata, kan ge betydande effekter på lönsamhet och sysselsättning i skogsbruket. Studier visar att tillväxten i skogen kan långsiktigt öka med 14 miljoner kubikmeter per år om beprövade metoder används på stora arealer. I samhällsvärden betyder varje tillkommande miljon kubikmeter 1-2 miljarder kronor per år och årsarbetstillfällen i skogsnäringen. Det finns idag cirka enskilda skogsägare i Sverige. Andelen kvinnor är cirka 40 procent och andelen utbor även den cirka 40 procent. Med det kraftigt förbättrade planeringsunderlag som erhålls vid en återkommande laserskanning kommer fler kvinnor kunna vara aktiva skogsägare. Som aktiv skogsägare behöver man inte alltid utföra det operativa arbete själv, men man behöver ha tillgång till den information som krävs för att vara en bra beställare av de tjänster som erbjuds. En stor andel av landets enskilda skogsägare saknar en aktuell skogsbruksplan vilket hämmar skötseln av deras skogsfastighet. Genom Skogliga grunddata har nu landets alla skogsägare tillgång till ett bra planeringsunderlag som ger många nyttoeffekter: Användningen av Skogliga grunddata leder till att skogsägaren kan sköta skogsfastigheten effektivare och med högre kvalité. Skogsägaren kan förbättra sin planering och få underlag för en mer konstruktiv dialog virkesköpare och entreprenörer som utför jobb på skogsfastigheten. Gallringar kan styras så att de görs i rätt tid samtidigt som gallring i glesare partier undviks. Skogsägaren kan på ett bättre sätt förutsäga virkesut fallet i avverkningar. En bättre planering innebär att utnyttjandet av maskinparken kan ökas, med lägre avverkningskostna der som följd. Nyttoeffekter för den enskilde medborgaren Skogsprogrammet har flera förslag när det gäller skogens mångbruk som gäller turism, rekreation, hälsa jakt, bär, svamp etc. Här är IT-utvecklingen ännu i ett tidigt skede men utvecklings potentialen stor. Marknaden för utrikes resor i Nordeuropa är miljarder kronor per år. Företag inom naturturism omsätter drygt 3 miljarder kronor per år. Inom det rörliga friluftslivet är lättillgängliga kartor Reseutgifterna för turism utomlands 2014 i Nordeuropa (GE GB, DK,NL,BG) Eurostat

16 som beskriver mark och terräng värdefulla både för planering och genomförande av friluftsaktiviteter Som exempel kan nämnas orienteringsrörelsen där skogen varje år är arena för 2000 tävlingar med ½ miljon deltagare. Orienteringsrörelsen började tidigt nyttja laserdata vid framställning av orienteringskator. Med öppna geodata skulle det gå att automatiskt ta fram rikstäckande orienteringskartor på samsätt som det gjorts i Finland Dessa kartor skulle innebära en revolution för hela friluftssektorn. I årets innovationstävling Hack for Sweden, som bland annat som 30 statliga myndigheter och organisationer samt regeringen står bakom, deltog 56 lag med sammanlagt nästan 200 tävlande från olika håll i Sverige. De tävlande har 24 timmar på sig att ta fram ett koncept eller lösning som tydligt visar nyttan med myndigheters öppna data. Årets utmaningar handlar om samhällsbyggnad, miljöinformation samt turism och friluftsliv. Första pris gick till lag Kornknut för Projekt Skog, som handlar om att hitta skogsområden med höga naturvärden. Det vinnande bidraget använde sig av data från Skogsstyrelsen, SLU, Länsstyrelsen och SGU. Juryns motivering om vinnarbidraget lyder: Innovativ användning av öppna data för att förändra världen till det bättre. Genom att analysera data från ett stort antal källor så kan detta projekt påverka myndighetsutövande samt öka medborgares insyn i vad som faktiskt händer i vårt land. Nyttan av skanningen/skogliga grunddata för digitaliseringen av offentlig förvaltning Skogliga grunddata har gett ett stort mervärde för Skogsstyrelsens e-tjänster vilket lett till en markant ökning av antalet användare. Användarna på Mina sidor har ökat från till under perioden Inom Skogsstyrelsen används Skogliga grunddata inom alla av myndighetens verksamhetsområden och har lett till att verksamheten kan bedrivas effektivare och med högre kvalité. Skatteverkets användning av Skogliga grunddata vid fastighetstaxeringen för år 2017 innebär en effektivare statsförvaltning som även är av stor betydelse för den enskilde fastighetsägaren som får en taxering av sin skogsfastighet som bygger på bra underlag. Nyttan av skanningen/skogliga grunddata för en effektivare samhällsbyggnadsprocess Planering och byggnation av skogsbilvägar underlättas och kan göras effektivare och med god hänsyn till miljön med hjälp av Skogliga grunddata (skogsägaren vet var avverkningsbart virke finns och terrängens egenskaper i form av lutning och markfuktighet). Skogsbilvägar är centralt för skogsägarens skötsel av skogen och ger möjligheter att förse skogsindustrin med skogsråvara vid rätt tidpunkt till rimliga transportkostnader. Skogliga grunddata ger bra planeringsunderlag för bland annat vindkraftsetableringar och nya mobilmaster. Skogens höjd, topografi och terräng är till hjälp vid modelleringar gällande lämplig placering både ur ett effektivitets och estetiskt perspektiv. Nyttan av skanningen/skogliga grunddata för klimatanpassningen och miljöhoten Bra uppgifter om skogens virkesförråd är viktigt eftersom skogen har en central roll i klimatarbetet. Skogsägaren kan genom Skogliga grunddata vara aktiv i sin skogsskötsel och därigenom se till att den stående skogen lagrar koldioxid och att levererad skogsråvara bidrar till substitutionseffekter där skogsprodukter ersätter både fossila bränslen och stål och betong vid byggnationer. Skogliga grunddata ger också ett underlag för att öka variationen i brukandet av skogen vilken ger en ökad förmåga att möta klimatförändringens effekter. Skogliga grunddata med hög noggrannhet medför att precisionen för hänsynen till natur- och kulturmiljövärden ökar väsentligt. Vid avverkning kan markens framkomlighet bedömas med hjälp av lutningskartan och markfuktighetskartan vilket gör att körskador från skogsmaskiner kan undvikas. Skogliga grunddata kan även användas för att hitta områden med höga naturvärden och för olika typer av miljötillsyn. 2 Basically, MapAnt is a gigantic orienteering map covering almost all of Finland. It was automatically generated based on the publically available laserscanning data and topographic maps from the National Land Survey of Finland. It is the most detailed and information-rich map available that is covering the whole country of Finland. Its name, MapAnt, is inspired by the way it was compiled: the about one-hundred computers involved were acting as ants in an anthill, working together in a structured chaos to construct something bigger than they were able to achieve on their own Skogsbilvägarnas väglängd av det totala vägnätet i Sverige uppgår till 75 procent.

17 Nyttor för den enskilde skogsägaren Vid avverkning kan markens framkomlighet bedömas med hjälp av lutningskartan och markfuktighetskartan vilket gör att körskador från skogsmaskiner kan undvikas. Planeringen av vägar (både ur ett miljö- och kostnads perspektiv) till och från avverkningsområden underlät tas. Precisionen i hänsynen till natur- och kulturmiljövär-- den blir bättre. Skogliga grunddata kan användas för att hitta områden med höga naturvärden. Lutningskartan kan ge en indikation på var det finns höga naturvärden i raviner, rasbranter och branta sluttningar med lång skogskontinuitet. Skogsbruksåtgärder kan planeras för bättre hänsyn till vattenflöden och på så sätt minska riskerna för ras och skred. Direkta och indirekta nyttor för den enskilde medborgaren Den svenska skogen fyller en viktig roll för den enskilde medborgaren. Rekreation, socialt, bär, vilt, svamp är några viktiga områden. Ett hållbart brukande lisom demokratiaspekten med transparens om skogstillstånd och beslutsprocesser har stor betydelse för användarna. Skogliga grunddata ger ett nödvändigt underlag för arbetet med att på ett balanserat sätt utveckla Sverige mot en långsiktigt hållbar bioekonomi. Pålitliga data såsom Skogliga grunddata behövs vid avvägning mellan olika intressen och för att på ett konstruktivt sätt kunna integrera icke marknads-- prissatta nyttor ekosystemtjänster) i beslutsfattande. Skogliga grunddata ger en rad myndigheter och orga nisationer viktigt underlag för inventeringar, planering och analyser och är en viktig del i arbetet med grön infrastruktur. Potentialen är stor för tillämpningar som gynnar jordbruk, rennäring, fiske och viltvård/jakt. En stor del av Sveriges vatten har sitt ursprung i och rinner genom skog. Information om skogen inom avrinningsområden och nära vattendrag är en viktig faktor i bedömning av hur åtgärder i skog och mark kan påverka vattenkvalité och vattenmiljöer. Skogliga grunddata är ett viktigt underlag vid vinkraftsetableringar som är en viktig satsning i för att nå Sveriges mål med minst 50 procent förnybar energi. Skogens höjd, topografi och terräng är till hjälp vid modelleringar gällande lämplig placering både vad gäller effektivitet och estetik. Nyttan av laserskanning/skogliga grunddata för försvar, samhällsskydd och beredskap Skogliga grunddata gav värdefull information för samhället och den enskilde skogsägaren vid den stora skogsbranden i Västmanland där Skogliga grunddata kunde användas i arbetet efter branden för att uppskatta hur mängd och värde på den skog som skadats av branden. Skogliga grunddata används också av försvaret för tillämpningar inom exempelvis skydd, planering, framkomlighet för stridsfordon, siktanalyser och simuleringar. 12

18 Nationella basdata För att geodata långsiktigt ska producera maximal samhällsnytta måste geodata också vara användbara och tillgängliga. Användbarheten konstitueras bl.a. av standardisering och aktualitet medan tillgängligheten till geodata via säkra och stabila maskingränssnitt blir allt viktigare för att kunna integrera geodataförsörjningen i olika digitala samhällsprocesser. För att stegvis kunna bygga få en långsiktigt väl fungerande infrastruktur för geodata behöver vi börja med att definiera vilka grundläggande geodata från statlig och kommunal verksamhet som är att betrakta som nationella basdata och för vilka såväl finansiella, juridiska och tekniska styrmedel behöver definieras. I denna PM presenteras ett förslag till regeringsuppdrag på området samt nyttorna med ett sådant. Förslag till regeringsuppdrag Utreda förutsättningarna för att införa ett system för styrning, finansiering och tillgängliggörande av grundläggande geodata som nationella basdata Lantmäteriet bör ges i uppdrag att, i samverkan med SGU, Sjöfartsverket, Trafikverket och SKL beskriva hur etableringen av ett koncept för samordnad insamling, förvaltning och tillgängliggörande av viktiga basdata i den nationella infrastrukturen för geodata kan realiseras. Arbetet bör delas upp på fyra delområden, kopplat till den myndighetsgemensamma handlingsplanen för Geodatastrategin, med innehåll enligt följande: 1. Definiera vilka geodata från grundläggande nationell och kommunal kartläggning som bör vara basdata i den nationella infrastrukturen för geodata samt föreslå styrmedel och påvisa behov av datavärdskap 2. Klarlägga om det bland de geodata som föreslå vara nationella basdata finns geodata som av inte gritets eller säkerhetsskäl inte bör göras tillgängliga som öppna geodata. 3. Ta fram underlag för att ta ställning till vilka finasiella och andra åtgärder som krävs för att öppnaupp övriga geodata som är basdata i den nationella infrastrukturen för geodata. 4. Ta fram en kravbild, vision och plan för utveckling och förvaltning av ett koncept för en eller flera organisationsövergripande baskartetjänster för nationella basdata. Bakgrund Lantmäteriet har enligt sin instruktion ett nationellt samordningsansvar för produktion, samverkan, tillhandahållande och utveckling inom området geografisk information och fastighetsinformation (geodataområdet). Det finns idag ett stort behov av att säkerställa att sådan grundläggande geodata som de flesta användare inom offentlig och privat sektor efterfrågar från statliga och kommunala geodataleverantörer blir enkelt tillgängliga för prioriterad samhällsutveckling, t.ex. innovation och tillväxt, digitaliseringen av processerna inom offentlig förvaltning (inklusive samhällsbyggnadsprocessen), klimat- och miljöarbetet samt för samhällsskydd och beredskap. Effektiva åtgärder på dessa områden kräver en utvecklad styrning, t.ex. när det gäller finansiering (avveckling av begränsande avgiftsfinansiering), kravställning på centrala samhällsfunktioners geodataanvändning samt säkerställandet att datainsamling och informationsförvaltning sker effektivt över tiden. Av denna anledning finns det goda skäl att initialt begränsa den mängd geodata som hanteras som nationella basdata för vilka kompletterande styrningsåtgärder krävs. Efterhand kan dock mängden nationella basdata komma att behöva utökas med utvecklingen av behovsbilden i samhället. Nyttoeffekter Om vi genom arbetet kan tydliggöra vilka grundläggande geodata från statliga och kommunala myndigheter som är mest efterfrågade i samhället, klargör styrmedel och förvaltning för dessa rikstäckande basdata samt tillgängliggör dem som fullfinansierade öppna data från en nationell accesspunkt förväntas följande nyttoeffekter: Alla användare ges tillgång till standardiserade geodata med känd kvalité och aktualitet vilket leder till effektivisering av samhällsbyggnadsprocessen då alla aktörer kan jobba med samma geodata. 13

19 Alla användare får sänkta kostnader för utveckling av IT-system samtidigt som möjligheterna för att bygga gemensamma standardiserade lösningar förbättras Digitaliseringen av de offentliga processerna underlättas och påskyndas Medborgarna kommer att uppleva att myndigheter och kommuner ger snabbare och samstämmiga svar vid bygglovsärenden och eftersom det är samma underlag kommer besluten i olika instanser inte riskera att ge olika besked pga av att olika grunddat använts. Utrednings/kvalitetsbristkostnader i samband med byggärenden för såväl medborgaren som för kommun/myndighet bör därför komma att kunna minskas. Överklaganden borde även kunna minska om underlagen är entydiga och samstämmiga Samhällsbyggnad och blåljusverksamhet får säkrad tillgång till enhetliga geodata Bättre underlag för samverkan mellan statliga och kommunala myndigheter Förvaltning och tillhandahållande av geodata effekti - viseras nationellt Innovation och tillväxt i små och medelstora företag stimuleras. Rekommenderade kravställningar på nationella basdata Arbetet bör utgå från att nationella basdata ska uppfylla ett antal grundläggande förutsättningar, bl.a.: Nationella basdata ska vara centrala datamängder som ett stort antal aktörer har behov av och som är viktiga i olika samhällsprocesser. Basdata kan behöva uppfylla vissa grundläggande krav när det gäller innehåll och kvalitet, varför särskilda kvalitetsutvecklingsinsatser kan behöva definieras. Basdata ska kunna användas antigen direkt eller indirekt som ett ramverk. Förslaget ska bygga på internationella initiativ kring basdata (Inspire, UN-GGIM) samt befintliga nationella ramverk t.ex. Svensk Geoprocess, Digitalt först uppdraget smartare samhällsbyggnadsprocess, Ramverk för geodata i 3D etc. Basdata ska kunna förvaltas och distribueras på ett effektivt sätt. I arbetet ska en preliminär kravbild fastställas för krav på basdata när det gäller t.ex. grad av harmonisering, täckning, standardisering, dokumentation och kombinerbarhet (interoperabilitet). Kravbilden bör också tydliggöra i vilken utsträckning det krävs centrala styrmedel för att säkerställa effektiv insamling, förvaltning och tillhandahållande av basdata. Förslaget ska även innehålla lösningar för datavärdskap, d.v.s. hur de myndigheter som producerar nationella basdata i ökad utsträckning ska kunna ta emot, kvalitetssäkra, förvalta och tillgängliggöra geodata som har tagits fram av externa aktörer. Det bör här även framgå vilken typ av informationsslag som det är lämpligast att börja med samt nytta och bedömd kostnad. Med grund i kravbilden tas en vision fram för basdatas roll och funktion i viktiga samhälls-processer samt vilka effekter tillgång till nationella basdata ger. Arbetet ska resultera i ett förslag till plan för fortsatt arbete samt hur arbetet och ansvaret för detta organiseras och finansieras. I uppdraget ingår även att: Klarlägga om det bland de geodata som föreslås vara nationella basdata finns geodata som av integritets eller säkerhetsskäl inte bör göras tillgängliga som öppna geodata. Här ska man utgå från gällande regelverk och ansvar kring försvarssekretess, integritetsskydd och miljöskydd. Beakta den analys som görs i aktivitet nr 6 i Geodatarådets handlingsplan för 2017, där förutsättningar och principer för hantering av sekretess i aggregerade data tydliggörs. Klarlägga de återstående kostnaderna för att öppna upp nationella basdata samt redovisa de tekniska och praktiska möjligheterna för detta ur ett tidsperspek tiv. Ta fram en kravbild, vision och plan för utveckling och förvaltning av ett koncept för en eller flera organisationsövergripande baskartetjänster för nationella basdata. Dessa ska tillhandahållas enligt en enhetlig, öppen licens. Arbetet med kravbilden ska också tydliggöra kraven på standarder och på tjänstens tillgänglighet och stabilitet, d.v.s. vilka centrala krav som behöver ställas i ett tjänste-sla som säkerställer att användarna kan förlita sig på lösningen och därigenom våga avveckla dubbellagring av information och egen tjänsteutveckling för samma informationsmängder för läsning mot eget datalager. Uppdraget ska redovisas senast 31 december

20 Nationellt program för kustoch strandzonskartering I geodatarådets handlingsplan för geodatastrategin finns också en strategifördjupning kring en utvecklad försörjning med geodata för våra kust- och strandzoner (0-10 m djup), inkl. de fyra större sjöarna. En förbättrad geodataförsörjning inom dessa områden blir alltmer angelägen för såväl näringslivsutveckling, samhällsplanering, klimatanpassning, miljöarbete som krisberedskap. Behovet framstår tydligt då över 70 % av Sveriges befolkning bor i kustzonen samtidigt som mindre än 5 % av vattenområdena är modernt kartlagda. Förslag till regeringsuppdrag Utreda förutsättningarna för att genomföra ett nationellt Kust- och Strandzonskarteringsprogram Sjöfartsverket bör ges i uppdrag att, i nära samverkan med Lantmäteriet och SGU samt i samråd med berörda myndigheter och intressenter, beskriva hur genomförande av ett nationellt program för kartläggning av Sveriges kustzoner och de fyra största sjöarna bör utformas. I uppdraget ingår även att utreda möjligheter och eventuella nyttor med att samordna detta med motsvarande omdrevsprogram för laserskanning på land. Uppdraget bör utgå från förslagen som presenterats i Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) projektrapport Mätning av Grunda Vatten Metodstudie för insamlingstekniker i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag, Bakgrund Målet i EU integrerade havspolitik och den nationella maritima strategin är att våra kust- och vattenområden ska användas till det de är bäst lämpade för, så att vi skapar förutsättningar för en hållbar havsplanering och blå tillväxt. Sjöfartsverket har enligt sin instruktion ett samordningsansvar för sjögeografisk information inom Sverige samt att svara för sjögeografisk information inom myndighetens ansvarsområde. Sjöfartsverkets produktion, samverkan, tillhandahållande och utveckling av sjögeografisk information samt nautiska produkter är huvudsakligen prioriterad för att tillgodose sjöfartens behov. Sjöfartsverket tillhandahåller också en stor mängd grundläggande geografisk information till andra myndigheter och aktörer i samhället. SGU ska enligt sin instruktion tillhandahålla geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt. Myndighetens information består, förutom av sjögeografisk information, av en mängd dataslag som beskriver havsbottens egenskaper inklusive miljöinformation. Lantmäteriet har under ett antal år via LIDAR-skanning byggt upp en ny högupplöst höjdmodell över Sveriges landterritorium vilken visat sig få oöverträffade nyttoeffekter inte bara inom klimatanpassningsarbetet utan även i helt nya tillämpningar, inte minst inom skogsbruksområdet. Att fortsätta en uppbyggnad av en högupplöst djupmodell under vattenytan i motsvarande upplösning som den höjdmodell som etablerats över land, har identifierats som en strategiskt viktig fortsättning inom Geodatarådet och är upptagen i Geodatastrategins handlingsplan. Inom ramen för samverkan i Nationell plattform för arbete med naturolyckor, under ledning av Myndigheten för MSB, har behovet av att få tillgång till högupplösta och noggranna data om djupförhållandena och bottenbeskaffenheter i strandnära områden identifierats. Idag är mindre än fem procent, av svenska vattenområden grundare än tio meter, mätta enligt internationell. MSB beviljade därför finansiering, genom anslagsmedel från 2:4 anslaget avseende Krisberedskap, för att genomföra en metodstudie för att hitta kostnadseffektiva verktyg syftande att kartera djup i Sveriges grunda vatten. Studien som genomfördes av Sjöfartsverket tillsammans med SGU och i samverkan med andra myndigheter innefattade de grunda vattenområdena ned till ca 10 meters djup inom kust- och strandzoner inklusive insjöar och vattendrag. Metodstudien genomfördes och resulterade i MSB rapporten: Mätning av Grunda Vatten Metodstudie för insamlingstekniker för grunda vatten i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag. Länk:( katastrofriskreducering/) 15

21 Nyttoeffekter Ett nationellt program bedöms vara ett kostnadseffektivt sätt att skapa ett homogent och kvalitativt likställt kunskapsunderlag för samtliga Sveriges kustzoner. Det skulle även innebära att kommuner och myndigheter får samma förutsättning till ett kvalitativt likställt kunskapsunderlag oavsett vilken del av Sveriges kustzon man ansvarar för. Med ett nationellt program undviker man också kostnadsdrivande lokala initiativ som sammantagna blir mer kostsamma. Om insatserna på området genomförs sammanhållet kan det samlade investeringsbehovet på området minimeras. Resultatet blir en samlad kunskapsbas för hela samhället som även kan utgöra grund för en ökad samverkan stat och kommun kring Digitalt först. Tydliga behov och nyttor av kunskapsunderlag i grunda vatten i kustzonen återfinns inom många olika områden t.ex: översvämningsmodellering sedimentmodellering erosionskartering miljökartering och forskning spridningsmodellering habitatmodellering kulturkartering marin material- och mineralutvinning turism och rekreation sjöfart fiske akvakultur (odling av fisk, kräftdjur, musslor och alger) energi, havsbaserad vind- och vågkraft marin infrastruktur (t ex rör, kablar, broar och hamnar) militärt försvar kommunernas havsplanering möjliggör för en harmoniserad 3D-modell över Sveriges land- och sjöterritorium. Vi bör också kunna påräkna oss följande specifika nyttor: Skapar innovation och tillväxt Moderna och högupplösta djup och höjddata i kustzonen möjliggör för helt nya produkter som ökar tillgängligheten till våra skärgårdsområden och gynnar turism och rekreationsnäringen. Med smartare och säkrare sjökortsprodukter gör vi skärgården mer tillgänglig för gemene man och utländska turister. Vi kommer att kunna generera djupkurvor med minst meter ekvidistans i tryckta som digitala kartprodukter. Ett sådant underlag möjliggör även att vi skulle kunna erbjuda en helt ny typ av produkt som möjliggör att applikationstillverkare (navigation, fiske, försvar, mm) kan använda en digital djupmodell som stöd i sina system där användaren själv anger vilken djupinformation hen vill att systemet ska generera beroende på användningsområdets art. Skärgårdslivet Kommuner kan utveckla sin lokala infrastruktur för transporter i skärgårdsområden för såväl året runt boende som för sommarboende och turister. Det kan gälla att upprätta effektiva och säkra farleder för reguljär lokaltrafik, avfallstransporter men även transporter av mer tillfällig karaktär som mindre turistkryssningar, varu- och byggtransporter. Fiske Ett högupplöst djupmaterial tillsammans med information om typ av botten ger fiskenäringen helt nya förutsättningar att både hitta lämpliga platser för sin verksamhet som t.ex. fiskodlingar, men även möjlighet att ta de miljöhänsyn som områdena kan kräva. Fritidsfisket får nya spännande möjligheter då man kan hitta nya spännande och gynnsamma fiskeplatser och skulle kunna ge möjlighet till ökat företagande inom fisketurism. Fritidsbåtslivet Möjlighet att skapa nya typer av produkter där man t.ex. kan kombinera högupplöst sjökortsinformation med höjdinformation på land vilket kan ge nya fördelar som att kunna avgöra vilka öar som erbjuder bra skydd för vågor och vind, men också vid kombination med hårdhetsinformation om botten kunna avgöra lämpliga ankarplatser. Erbjuda nya färdvägar genom grunda sund som tidigare varit stängda då det saknats djupuppgifter. Med nya högupplösta data blir det möjligt att öka tillgängligheten i skärgårdarna, eftersom navigeringen i skärgårdsmiljön förenklas. Miljö Att skydda värdefulla miljöer avseende växt och djurliv är högt prioriterat av såväl EU som Regering och Riksdag. För att kunna kartlägga var känsliga och skyddsvärda områden finns behövs ett högupplöst djupunderlag. Med rätt kunskapsunderlag kan detta arbete ske med stöd av habitats- 16

22 modelleringar som effektivt ger en bild av vilka områden man behöver skydda. Miljöforskningen får ett kunskapsunderlag som ger bättre möjligheter att bedriva studier och praktiskt arbete i de grunda kustzonerna. Med ett homogent och högupplöst material blir det betydligt enklare att hitta rätt områden för olika projekt och åtgärder. Tillgång till marint kunskapsunderlag ger förutsättningar för små och medelstora företag som arbetar i miljöbranschen att utvecklas och skapa arbetstillfällen. Ett högupplöst material ger ökad förutsättning att arrangera och bedriva miljöturism. De grunda vattenområdena är viktiga både ur växt och djurliv och ett bättre kunskapsunderlag skulle kunna öka tillgängligheten för denna typ av verksamhet. Erosion Erosionsproblematiken i våra skärgårdar blir möjliga att förutse och förebygga på ett mycket mer övergripande och kvalitativt sätt. Att bedöma om erosionsrisk föreligger i ett område styrs till stor del av vilka bottenförhållanden som råder. Med ett kustzonsprogram i ett samarbete med Sjöfartsverket och SGU får vi förutom djupförhållandena även möjlighet att bedöma vilken typ av botten som finns, vilket är av stort värde för att kunna göra analyser om risker samt avgöra lämpliga typer av förebyggande åtgärder mot erosion. Berör såväl enskild som kommunal och statlig egendom. Översvämningsmodellering Rekommenderade kravställningar på arbetet I uppdraget bör det ingå att beskriva: Idag känd efterfrågan på kunskapsunderlag i kust- och strandzonen från andra myndigheter, kommuner och övriga intressenter Kostnader och samordningsvinster förknippade med ett nationellt insamlingsprogram Förslag på avgränsning av insamlingsuppdrag En detaljerad tidplan för insamling av högupplösta djup- och höjddata samt maringeologiska data i kustzonen med förslag på alternativa ambitionsnivåer samt utpekande av den mest kostnadseffektiva lösningen En kostnadsberäkning uppdelat på flygburen laser skanning och fartygsburen mätning Vad som bör ske via särskild anslagsfinansiering och vad kan lösas inom ramen för befintliga statliga resurser Hur tillhandahållandet av resultatet från karteringen bör ske och var data ska förvaltas. Sjöfartsverket bör redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 december Förändringar i klimatet leder redan idag till ökat extremväder med översvämningar som följd. Ofta sammanfaller högt havsvattenstånd med extrem nederbörd som innebär höga vattennivåer även i inlandet vilket leder till allvarliga konsekvenser där hav och vattendrag möts, t.ex. Göteborg och Stockholm. Med en harmoniserad höjd och djupmodell får man bättre förutsättning att förutse olika översvämningsscenarior. Idag saknas översvämningsmodelleringar där man tar hänsyn till bottentopografin vilket i andra europeiska länder visat sig ödestiget. Planering av Kustzonen Samtliga kommuner (rik som fattig) får tillgång till ett kvalitativt likställt kunskapsunderlag runt hela vår kust att använda för att leverera de analyser, planer, beslut och rapporteringar som följer av såväl lagar som direktiv. Viktiga frågor som kommuner har och där kustzonskarteringen har betydelse är inom strandnäraboende och exploatering, klimatanpassningsfrågor, miljö och naturskydd mm. 17

23 18