Nr 2.20I4. Bostadsrättsföreningen Ohoj Urbana radhus med biologisk mångfald... Fair Bank Guide kommer till Sverige. Kom och träffa oss i NYA LÅN

Transkript

1 Nr 2.20I4 I detta nummer har vi samlat artiklar, notiser och berättelser om nya lån i Ekobanken. Fokus ligger denna gång på hållbart bostadsbyggande en högaktuell fråga inte minst sedan EKOBANKEN Ekobanken E som första bank i Sverige under våren lanserade en hållbarhetsrabatt på bolånen till de som väljer en miljömärkt bostad. ÅRSREDOVISNING SN NG TKR ekologiskt - socialt - kulturellt NYA LÅN Bostadsrättsföreningen Ohoj Urbana radhus med biologisk mångfald... Kom och träffa oss i Ekobanken är i år, tillsammans med ett antal organisationer och föreningar, med och arrangerar och medverkar i ett flertal seminarier i Almedalen alla med hållbar utveckling som gemensam nämnare. Några ämnen som berörs i seminarier där Ekobanken medverkar är: Kooperativt företagande; Hållbar ekonomi; Idéburen icke-vinstdriven verksamhet inom skola, vård och omsorg; Lokal utveckling och Den Goda lobbyisten. På två av seminarierna ställer vi frågorna: Tar robotarna våra jobb, igen? samt Varför borde miljömärkt få lägre ränta?. Läs mer om programmet på sidorna R Genom att stapla två radhuslängor bestående av fem tvåvåningsradhus, med tillhörande trädgårdar, på varandra och orientera dem mot en kollektiv innergård, skapades bostadsrättsföreningen Ohoj i Västra Hamnen i Malmö. I maj i år flyttade samtliga familjer in och arkitekten Cord Siegel, som också lotsat själva byggnationen för BRF Ohojs räkning, är nöjd: Det har gått bra, mycket tack vare att vi själva suttit som spindel i nätet genom hela projektet. Vi tog själva hand om ritande, upphandling, byggplatsledning, försäljning och ekonomi. Själv är bäste dräng! Läs mer om BRF Ohoj på sidorna 2-3.R Fair Bank Guide kommer till Sverige Fair Bank Guide grundades i Nederländerna 2009 av Oxfam Novib och fem andra civilorganisationer. Initiativet går ut på att systematiskt granska och betygssätta bankers arbete med socialt ansvar, för att göra det lättare för allmänheten att få insyn och påverka hur bankerna bör agera. I Nederländerna granskas och betygsätts tio av de största bankerna inom ett 20-tal temaområden såsom mänskliga rättigheter, miljön, klimatet, korruption, fackliga rättigheter etc. Resultaten publiceras sedan via en interaktiv webbsida där man enkelt kan kolla upp hur ansvarsfull ens bank är och jämföra med andra banker. På webbsidan uppmuntras man även att meddela sin bank om vad man tycker om den utifrån resultatet, antingen positivt eller negativt. Man får även vägledning om man vill byta till en mer ansvarsfull bank. Fair Bank Guide har varit mycket framgångsrikt i Nederländerna, både med att engagera kunderna och med att stimulera branschen. Det märks inte minst på bankernas betyg som sedan starten 2009 totalt har förbättrats över 150 betygssteg. Nu ska Fair Bank Guide spridas till fler länder, bl.a. till Sverige och då kommer även Ekobanken att sättas under luppen. I Sverige drivs projektet av Sveriges Konsumenter, Diakonia, Fair Trade Center, Naturskyddsföreningen, Amnesty International och Oxfam Novib. De första resultaten beräknas publiceras i augusti 2014.

2 NYA LÅN Bostadsrättföreningen Ohoj Gröna radhus i Västra Hamnen i Malmö BRF Ohoj är centralt placerad i snabbväxande Västra Hamnen i Malmö med direkt närhet till havet, fritidsaktiviteter, service och kollektivtrafik. Huset består av totalt tio lägenheter uppdelat på fem radhus med entré från bottenplan och fem takhus med entréer via trapphus till entrébalkonger, alternativt via hiss. De fem radhusen i botten av huset har en liten trädgård i markplan, medan takhusen har trädgårdar på egna takterrasser. Radhusen med entré och trädgård på bottenvåningen är tänkta att fungera som två- till femrumslägenheter medan takhusen kan planeras som två- till fyrarumslägenheter. Antal rum växer och krymper med familjens rumsbehov. Genom sin utformning och det centrala läget är tanken att det ska vara lätt att leva ett mångfaldigt och hållbart liv under flera stadier i livet utan att tvingas flytta. Fasaden mot gatan är beklädd med växter genom ett vajersystem som tar sin utgångspunkt i fönster och dörrars placering. Detta gör fasaden grön om sommaren och röd till hösten, en hommage till trädgårdsstaden Malmö. Mot innergården finns stora fönsterpartier för att släppa in ljus, luft och sol. På taket finns solpaneler för att producera varmvatten. På innergården finns gemensamma odlingslotter, lekplats och umgängesytor samt en gårdsbyggnad som förutom teknikutrymmen och miljörum kan innehålla förråd eller verkstadsmöjligheter. Vi initierar den naturliga grönskan artificiellt i staden. Genom detta uppstår en grön Alice i underlandet-effekt och smått magiska gröna lösningar uppstår, resonerar arkitekten Cord Siegel. Huset ligger på den nya gatan Kostergränd. Alla lägenheter är anslutna till bilpool via SunFleet och fem års gratis medlemskap ingår. På gården finns förutom radhusens privata trädgårdar även gemensamma ytor för odling och umgänge samt en gårdsbyggnad med miljörum, förrådsmöjligheter samt gemensam badtunna. Grönska och stadsodling Gården och dess växtlighet hämtar inspiration från landskapet i närområdet. Idén bygger på att använda växter från den svenska floran, växter från naturen, växter man känner igen. Utgångspunkten är de växter som finns i den skånska floran men också sådana vi känner igen från trädgårdar i närområdet. De privata trädgårdarna lånar också drag av naturen och lokala traditioner, men här dominerar mindre, blommande träd och buskar. Här ges också möjlighet till den egna fantasin, engagemanget och viljan. I trädgården samsas skogsbrynets natur med den kontrollerade trädgårdens. Även för boende i takhusen finns möjligheter genom fasta planteringskärl och kombinerade sitt- och odlings- planteringsmöbler. Minienergihus med solfångare Byggnaden är ett välisolerat minienergihus vilket innebär att den totala energiförbrukningen kommer vara minst 30 procent lägre än dagens standardkrav i Boverkets byggregler för nybyggnation. Termen Minienergihus innebär bland annat också att byggnadens fönster och dörrar har betydligt bättre isolerande egenskaper än standard samt att ett modernt ventilationssystem med värmeåtervinning (FTX-system) används. Utöver detta har vitvaror av bästa tillgängliga energiklass valts samt snålspolande blandare; duschmunstycken och toaletter. Värme-, kall- och varmvattenförbrukningen mäts individuellt för de olika lägenheterna och det synliggör förbrukningen för de boende

3 Ekobanken är en fair trade bank som dessutom visat sig vara en superbra affärsbank, så vi ser fram emot ett fortsatt bra samarbete även i nästa projekt Fasaden ade nh har utrustats ust ts med ett vajersystem s em för klätterväxter. terv äxt er. vilket generellt leder till lägre förbrukning. På taket finns dessutom solfångare som sänker energibehovet för uppvärmning av tappvarmvatten med 40 procent. Urban Biologisk Mångfald Fokus har generellt varit att skapa en urban, grön och mångfaldig utemiljö kopplat till bostaden. Ett mål har varit att genom en grön och attraktiv närmiljö skapa mindre behov av t.ex. sommarstuga eller utlandsresor. Flygresor står för en mycket stor del av klimatbelastningen för ett genomsnittshushåll så att skapa en miljö som inbjuder till så kallad staycation - att stanna hemma på semestern - kan göra skillnad, menar Cord Siegel. En viktig utgångpunkt har varit att ta hand om största delen av fastighetens dagvatten på tomten, bland annat genom att dagvatten tas om hand genom grönska på tak, i kärl på takterrass, entrébalkong samt i fuktbiotoper på gården. Idag är många städers dagvattensystem överbelastade vilket betyder att det är viktigt att ta hand om så mycket dagvatten som möjligt på den egna tomten innan det når kommunens system. För nybyggnation i Malmö finns ett system för grönytefaktor som är ett värde på tomtens grönska. För varje projekt räknas en poängsumma ut baserat på grönska på mark, tak, takterrasser, fasader m.m. samt även hur man tar hand om dagvattnet lokalt på tomten. Ohoj kommer ligga över kommunens redan högt ställda krav. Utöver hög grönytefaktor kommer gården även anpassas för att främja biologisk mångfald (biodiversitet), både vad det gäller växter och djur genom att välja växter som främjar detta. Till exempel kommer bärgivande buskar att finnas vilket gynnar småfåglar. Även fågelholkar och liknande kommer att finnas. Hauschild+Siegel Architecture deltar med denna byggnation i ett Vinnova-projekt som heter BiodiverCity, vars syfte är att ta fram innovativa system och produkter för en grönare och mer hälsosam stad med hög biologisk mångfald. Bottenvåningen har en takhöjd på 4 meter. Detta för att släppa in dagsljus längre in i lägenheterna vilket minskar behovet av el-belysning. Generellt har man arbetat med att skapa så goda förutsättningar för dagsljus i lägenheterna som möjligt. Stor efterfrågan och nya planer Lägenheterna såldes snabbt slut och trots minimal marknadsföring så var alla redan tecknade innan spaden satt i jorden. Lotta en av köparna trivs redan som fisken i vattnet: Vi vill passa på och ge beröm och tacka. Lägenheten är så himla fin och känns rymlig och härlig. Mycket vackert med all betong och den runda DJ-köksön, som nästan blev ännu bättre än väntat. Ohoj står nu på egna ben som bostadsrättsförening och för Hauschild+Siegel har planerna för nästa projekt redan börjat. Vi har fått markanvisningen för granntomten som ligger i söderläge med utsikt över Kockums och Skaterparken och kommer bygga cirka 40 lägenheter med egna trädgårdsbalkonger där. Förhoppningsvis får vi en Waldorfskola i bottenplan också. Byggstart är 2015 och ska vara färdigt för inflyttning sommaren 2016 och man hoppas då kunna fortsätta samarbetet med Ekobanken. Ekobanken är en fair trade bank som dessutom visat sig vara en superbra affärsbank, så vi ser fram emot ett fortsatt bra samarbete även i nästa projekt, avslutar Cord Siegel. Läs mer om arkitektfirman på: Arkitekten Cord Siegel på plats.

4 I Stockholm, där behovet av att bygga bostäder är störst i landet, envisas politikerna med att sista kronan ska avgöra var en markanvisning hamnar. Tredubblat markpris på tio år Kostnaderna för att bygga bostäder har ökat kraftigt under lång tid. Bostadsbyggandet har många aktörer och kostnadsökningar uppkommer i många olika led. Allt transporteras vidare i ett system där ingen enskild part bär ansvar för vad slutsumman blir på sista raden. Alla tar ut vad de kan på en marknad som präglas av obalans mellan tillgång och efterfrågan. Jag tänkte ge ett exempel och det gäller priset på mark. Markanvisning för bostadsbyggande kan ges på olika sätt. Ibland, och glädjande nog allt oftare, ges markanvisning efter en avvägning mellan pris och kvalitet. Ibland är det bara priset som gäller. Den som bjuder högst för marken tar hem anvisningen. Den senare modellen tillämpas nästan undantagslöst av Stockholms stad. Staden kramar ut den sista kronan för sina markanvisningar. För drygt tio år sedan, 2001, byggde arkitekterna Anders Bergkrantz och Lasse Vretblad genom Arkitektmagasinet Bygg AB fem uppmärksammade radhus i Björkhagen i Stockholm. Markpriset var då ca kr per hus. Arkitektmagasinet fick 2011 ytterligare en markanvisning på angränsande tomt (läs om detta projekt som Ekobanken är med och finansierar på sid 6-7, red:s anm.), nu för tio radhus. Nu fastställdes markpriset till 2,26 miljoner kr per hus en tredubbling på tio år! Av alla omskrivna kostnadsökningar i bostadsbyggandet framstår detta som en rekordnotering. Man måste hålla Stockholms stad ansvarig för denna exempellösa kostnadsutveckling, även om det ligger i skattebetalarnas intresse att staden gör goda affärer. Att många vill bygga i Stockholm leder förstås till upptrissade markpriser. Jag tycker dock inte att staden kan komma undan med att konstatera att så fungerar en marknad. Man behöver faktiskt inte använda sig av pris som enda urvalskriterium. Det går att göra kloka avvägningar mellan pris och kvalitet. Nu tog visserligen en mindre aktör - en byggande arkitekt - hem just denna markanvisning men allmänt sett är Stockholms stads stelbenta policy för markanvisningar ett hinder för fler och mindre aktörer att bygga i Stockholm. Göteborg, Uppsala och en rad av Stockholms kranskommuner har regler som ger större frihet att väga samman pris med kvalitet. I Stockholm, där behovet av att bygga bostäder är störst i landet, envisas politikerna med att sista kronan ska avgöra var en markanvisning hamnar. Är det verkligen att ta sitt lagstadgade ansvar för bostadsförsörjningen? Nu ger man stora fastighetsägare i City mångåriga rabatter på tomträttsavgälderna, bland annat för att få fastighetsägare att koppla på några bostäder på sina projekt och därmed få mer folkliv i citylägen. Man borde också kunna vara mer flexibel när det gäller principer för marktilldelning för bostadsbyggande. Ska man kunna leva upp till de mål man ställt upp för de kommande decenniernas bostadsbyggande bör man frångå sista kronans princip och i större utsträckning värdera kvalitet. Det skulle vara en signal om att man inte bara vill bygga, utan också ta ansvar för stadsutvecklingen. Staffan Carenholm Ordförande i föreningen Byggande Arkitekter (Krönikan är publicerad i Byggindustrin nr 15/2014) Byggande Arkitekter Nätverket Byggande Arkitekter är ett samarbete mellan arkitektföretag med intresse för att stärka arkitektens roll i planerings- och byggprocessen genom att initiera och självständigt eller i olika former av partnerskap genomföra projekt i egen regi. Nätverket är öppet för och utgör en mötesplats för arkitektföretag med erfarenhet av att genomföra projekt i egen regi samt arkitektföretag med ambition att genomföra sådana projekt. Byggande Arkitekter samlar ett flertal minde arkitektföretag, varav ett par av dem också är kunder i Ekobanken: Arkitektmagasinet Bygg och Bergcrantz Arkitekter AB genom byggföretaget Arkitektmagasinet Bygg AB (läs mer om deras nuvarande byggprojekt i Björkhagen i Stockholm på sidorna 6-7) och Hauschild + Siegel Architecture AB (läs mer om deras nyligen avslutade byggprojekt i Västra Hamnen i Malmö på sid 2-3).

5 Byggemenskaper utmanar den traditionella rollfördelningen i byggprocessen Allt fler i Sverige intresserar sig för en form av stads- och bostadsutveckling där enskilda individer och familjer går samman för att planera, bygga och senare bo i ett hus som utformas efter deras egna uppfattningar och idéer om sitt boende. Dessa demokratiska sammanslutningar har i Sverige givits namnet byggemenskaper. Inspirationen kommer från Tyskland där s.k. Baugemeinschaften eller Baugruppen i vissa städer har blivit ett vanligt sätt att genomföra bostadsprojekt. Under de senaste 15 åren har byggemenskaper successivt gått från att vara förbehållet entusiaster till att bli ett helt normalt sätt för en tysk att med lite extra engagemang få en ny bostad som både är billigare, bättre och mer anpassad till de egna preferenserna än det kommersiella utbudet. Tyskland har kommit längst: I Freiburg finns hela stadsdelar dominerade av byggemenskaper och i Tübingen är markanvisningsprocessen anpassad till att låta de framtida boende driva sina egna projekt. I det snabbväxande München är den officiella målsättningen att procent av de kommunala markanvisningarna ska gå till byggemenskaper. I Hamburg, som både har en särskild förordning och en kommunal agentur för byggemenskaper är ambitionen 20 procent. Berlin har mer utspridda projekt och ofta initierade av arkitekter som vill hitta sina egna byggherrar, men nyligen beslutade kommunen att sälja en mycket attraktiv, central tomt till ett bygggemenskapsprojekt även om den kommersielle konkurrenten bjöd ett mycket högre pris. Med byggemenskaper skapar människor stadsutvecklingen istället för att vara dess offer, resonerar Cord Soehlke, borgmästare i Tübingen. I Sverige verkar en sådan utveckling helt utopisk. Vi bor visserligen i bostadsrättsföreningar, men vi verkar ha glömt hur dessa en gång uppstod! En grupp människor bildade en förening och lät bygga ett hus som de sedan bodde i. Nu är det byggbolag som bildar föreningen, tillsätter sina egna anställda som bulvaner, dikterar villkoren för ett avtal mellan bolaget och föreningen, bygger ett mediokert hus och säljer andelarna i det med god förtjänst. Arbetarrörelsen valde väg på 30-talet. Istället för att satsa på småskalighet och kooperativ kom HSB och allmännyttan att dominera. Efter kriget skapades medvetet en byggindustri för att med räntebidrag och rationella byggmetoder snabbt montera stora, standardiserade byggnadskroppar. I flera steg har de flesta alternativ till allmännytta och byggindustri slagits ut. Vi står med Europas mest industrialiserade bostadsbyggande samtidigt har vi en ständig bostadsbrist, skyhöga bostadspriser, halvbra kvalitet på husen, oinspirerande stadsrum och ett smalt bostadsutbud. Finns det månne ett samband? Kan det vara så att stora tjänstemannastyrda bolag med höga over-headkostnader, höga avkastningskrav och fokus på att tjäna pengar är olämpliga att stå för den mest personliga, platsberoende, komplexa, mångfacetterade och hantverksintensiva produktion vi har i samhället? Forskning på KTH har visat att det finns ett starkt samband mellan små bostadsprojekt och låga kostnader. Erfarenheterna från Tyskland visar att byggemenskaper har upp till 30 procent lägre boendekostnader än kommersiella projekt. Kvaliteten är högre och städerna blir så mycket mer levande. Vad väntar vi på i Sverige? e? Staffan Schartner, ordförande i Föreningen för Byggemenskaper Vad är en byggemenskap? En byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad Byggemenskaper vänder tillbaka rollfördelningen i byggprocessen så att den som ska använda huset också är ansvarig för att låta bygga det. Att själv vara byggherre innebär en större frihet att få ett boende anpassat efter sina egna behov, önskningar och möjligheter. I Sverige finns idag enstaka exempel på byggemenskaper, t ex Ekobyn i Björkhagen med några år på nacken och det prisbelönta Urbana Villor i Malmö med Cord Siegel, Pontus Åqvist och Karin Larsson som arkitekter. I höstas blev BRF Kumlet på Brännö klar. Den ideella föreningen för Byggemenskaper samlar, utvecklar och förmedlar kunskap om byggemenskaper och utgör en gemensam plattform för alla som har intresse för byggemenskapens idé. Föreningen kommer även stödja och underlätta bildandet av byggemenskaper och genomförandet av konkreta byggnadsprojekt. Läs mer om föreningen och olika exempel på byggemenskaper på:

6 NYA LÅN Arkitektmagasinet Bygg byggande arkitekter med hållbarhet som ledstjärna Vi vill rita och bygga hus som ska kunna stå i tusen år... Vid senaste sekelskiftet uppdagades flertalet byggskandaler. Fuktskador på Moderna museet och i Hammarby Sjöstad fick stora rubriker men var endast ett par iögonfallande exempel på vad som av många beskrevs som ett utbrett byggslarv. Mot denna bakgrund bildade arkitekterna Anders Bergkrantz och Lasse Vretblad byggbolaget Arkitektmagasinet Bygg, för att bli byggande arkitekter och inte bara lämna över till de stora byggbolagen efter att arkitektdelen var avklarad, vilket man fram till dess hade gjort i drygt 20 år. Fokus ligger på kvalitet och hållbarhet och den uttalade ambitionen är att bygga hus som ska kunna stå i tusen år. Nu har man påbörjat ett byggprojekt i egen regi i Björkhagen söder om Stockholm, med Ekobanken som finansiär. Tio stadsradhus uppförs just nu och hållbarhetskrav vad gäller materialval och energiprestanda är högt ställda. Bostäderna utgör ett välkommet tillskott till en marknad som skriker efter kvalitativa bostäder. Den viktigaste insatsen vi gör med ett bostadsbyggnadsprojekt i Stockholm idag får nog sägas vara att överhuvudtaget bygga bostäder. Det byggs alldeles för lite bostäder idag och det är en mycket lång process som ska tröskas igenom vilket inte direkt uppmuntrar små aktörer att försöka. Om Stockholm ska komma ikapp, och det ska finnas bostäder för alla som vill bo, så måste också de små byggprojekten som tio radhus i en närförort genomföras, säger Lasse Vretblad. Bostadsbeståndet i närförorter från 50-talet som Björkhagen domineras av smålägenheter. Många barnfamiljer vill bo kvar på grund av T-banan och närheten till Nackareservatet. Men framför allt vill man bo kvar eftersom man har barn i förskola och skola i området. Arkitektmagasinet Bygg utnyttjar luckor i den befintliga bebyggelsen. Luckorna kan fyllas med större bostäder för barnfamiljer i samma 3-våningsskala som 50-talets flerfamiljshus och respekterar och fullföljer på det viset stadsdelens karaktär. Erfarenheten av vårt tidigare projekt i Björkhagen och från de bokningar vi nu har för det aktuella bygget visar att det i hög grad är boende i de närliggande flerfamiljshusen som köper och flyttar in just för att kunna behålla sina och barnens sociala nätverk, livsmiljö, kompisar, förskoleplats och skola. Genom att förtäta med större lägenheter i radhusform i stadsdelar som Björkhagen så uppnår man, förutom att läget med den utbyggda kollektivtrafiken utnyttjas bättre, också en bättre blandning av olika bostadsformer och storlekar, fortsätter Lasse Vretblad. Anders Bergkrantz och Lasse Vretblad inspekterar byggplatsen. Bygget är i full gång i Björkhagen.

7 En tung stomme utjämnar också temperatursvängningarna och kapar därför topparna på behovet av uppvärmningseffekt. i byggnadens hela livslängd. Den murade väggen tål till skillnad från utfackningsväggen fukt både inifrån och utifrån. Insidan på radhusen präglas av klassiska material som funnits och därigenom fått sin miljöprövning sedan man började bygga hus: puts och trä. Insidan av ytterväggarna och mellanväggarna mot grannarna putsas på samma sätt som fasaden med en opigmenterad, omålad puts. På insidan byggs de kompletterande mellanväggarna som lätta målade gipsväggar mellan sovrummen och fuktsäkra varianter av dessa kring dusch och bad. Golv av massiv norrländsk furu. Trappor av stål med trappsteg av furu. Husen ska kunna stå i tusen år Lasses och Anders utgångspunkt för hållbart byggande har sedan start varit att husen ska kunna stå i tusen år. De flesta bostadshus kommer att bestå och bebos, om inte tusen år, så mycket länge. Det viktigaste hållbarhetskriteriet blir därför att prioritera kvalitén på det som är själva byggnaden, grunden, ytterväggarna, bjälklagen och taket. Murade hus har mot bakgrund av detta sedan mer än tusen år visat sig ha de kvalitéerna, menar man. Bostadshus med väggar av murverk från 1500-talet till 1950-talet står där fullt användbara ännu och fungerar också i sin energiförbrukning lika bra eller ofta tom bättre än 60- och 70-talets miljonprogram eller delar av det som byggts därefter som trots höjda De flesta bostadshus kommer att bestå och bebos, om inte tusen år, så mycket länge. Sista bottenplattan på plats. energisparkrav fungerar allra sämst, menar Lasse Vretblad och fortsätter: Murade hus med skalmurar av tegel eller massiva lättbetongväggar förenar kravet på lång livslängd med dagens skärpta krav på energihushållning. En tung stomme utjämnar också temperatursvängningarna och kapar därför topparna på behovet av uppvärmningseffekt. Våra murade hus med energieffektiva fönster läcker mycket lite energi genom ytterväggar och tak. De stora värmeläckagen som måste tas om hand kommer med ventilationen och avloppsvattnet. Det invändiga putsskiktet ger tillräcklig lufttäthet för att hindra ofrivilligt luftläckage. En hållbarare lösning än den 100-procentigt täta plastfolie som är en förutsättning för att utfackningsväggar ska bli täta och förbli så Överträffar passivhus Energiberäkningar indikerar att den specifika energianvändningen kommer att ligga på en nivå som är bättre än kravet för uppvärmning i passivhus. Energi för uppvärmning och varmvatten tas ur frånluften med hög effektivitet och liten insats av tillskottsel i frånluftvärmepumpen med hjälp av inverterstyrd kompressor. Denna elförbrukning mäts liksom hushållsel separat för varje hus. I värmepumpen kan energiflödena avläsas på timme, dag, månad eller årsnivå och förbrukningen styras på samma detaljeringsnivå. Även för uppföljning av vattenförbrukningen finns mätare installerade separat för varje hus. Som ventilationslösning har man valt det system för värmeåtervinning ur frånluften som använder frånluftvärmepump. Särskilt i enfamiljshus är fördelarna uppenbara med den nyaste värmepumpstekniken för enskilda husägare eftersom den är mer lätthanterlig, kräver mindre underhåll och är renare eftersom frånluft och tilluft är helt separerade, menar Lasse Vretblad. Intresset från köpare har varit stort från början Vi hade sålt alla hus utom ett när vi började bygga utan någon som helst marknadsföring, köparna letade upp oss på stadens hemsidor. Nu när vi väl börjat bygga får vi förfrågningar varje dag från intresserade som undrar när vi ska börja sälja. Vi kunde säkert sålt minst dubbelt så många hus, menar Lasse Vretblad. Ekobanken kom man i kontakt med bl.a. genom nätverket Byggande Arkitekter (läs mer om dem på sid 4) och blev också den bank man bestämde sig för när det kom till byggfinansieringen. Vi valde Ekobanken före en av de stora affärsbankerna framför allt för att vi bygger långsiktigt hållbara och energisnåla hus, men också för att den direkta relationen till handläggare och beslutsfattare borde kunna bli både snabb och enkel. Och det har fungerat precis så bra som vi hoppades på nu när vi väl är igång, avslutar Lasse Vretblad.

8 Bolån med hållbarhetsrabatt nu även för Miljöbyggnad Ekobanken var i januari 2014 första svenska bank att erbjuda en hållbarhetsrabatt för lån till miljömärkta hus. Först ut var alla som bor i Svanenmärkta hus och lägenheter. Nu går vi vidare och erbjuder våra bolån med hållbarhetsrabatt även till de som bor i hus märkta med Miljöbyggnad Guld eller Silver. Med Miljöbyggnad får du ett kvitto på viktiga kvaliteter hos en byggnad vad gäller energi, inomhusmiljö och material, ungefär på samma sätt som med Svanenmärkningen. Intresset att bygga hållbart både med Svanen och Miljöbyggnad ökar kraftigt. Vi på Ekobanken hoppas att vårt bolån bidrar till att köparnas intresse ökar ännu mer när man ser att hus som byggs med hårda miljökrav får lägre boendekostnader direkt. Det är verkligen roligt och en stor händelse för kvalitets- och miljöarbetet inom samhällsbyggandet att en svensk bank premierar hållbart byggande. Miljöcertifiering började med främst kommersiella byggnader men idag ökar bostäder starkt. Flera hundra ansökningar är redan på väg in till oss. Miljöbyggnad kommer att bli väldigt känt hos allmänheten inom några år. Den är bra för oss som lever nu och för framtida generationer, säger Bengt Wånggren, VD på Sweden Green Building Council, som administrerar märkningen. Bengt Wånggren VD Sweden Green Building Council Välkommen till ny regionrepresentant i Väst Ingrid Westerfors, som många av Ekobankens kunder i Västsverige känner, kommer att vara föräldraledig en tid framöver. Under tiden kommer vår nya kollega Jan Svensson, Janne, allt mer ta över kontakter och möten med kunder i Västsverige. Janne jobbar deltid för Ekobanken, samt som verksamhetsansvarig för Mikrofonden Väst och som rådgivare/affärsutvecklare på Coompanion. Janne är civilekonom i grunden och är född och uppvuxen på ett jordbruk i Halland. Han har ett särskilt intresse för social ekonomi och kooperativ samt social hållbarhet. Janne har också ett engagemang i kultursektorn (vice ordförande i Danscentrum Väst). Janne håller till på Coompanion, Packhusplatsen 2 i Göteborg och det innebär att Ekobankens kontor i Ekocentrums lokaler stängs tillsvidare. Ekobankens första sommarpraktikant Alva Laurén kommer att finnas på Ekobankens huvudkontor i Järna från mitten av juni till slutet av augusti som sommarvikarie i kundtjänst. Alva är 19 år och går ut gymnasiet från humanistisk linje i vår. Hon har varit på banken tidigare; som femtonårig praoelev och genom åren har hon också varit med och sorterat utskick och hjälpt till med diverse sorteringsarbeten. Du når Janne på eller jan.svensson@ekobanken.se

9 ...nu var det dags att använda solen för att producera sin egen el. Ekobanken har sitt huvudkontor i ett av husen på Skäve gård i Järna utanför Södertälje. På gården är Stiftelsen Norrbyvälle också verksam. Tillsammans med den gemensamma hyresvärden Skävestiftelsen har man ända sedan 2009 diskuterat att bygga en solcellsanläggning. Vintern 2013 pratade Ekobanken, Norrbyvälle och Skävestiftelsen ihop sig och bestämde sig för att nu var det dags att använda solen för att producera sin egen el. Stiftelsen Norrbyvälle är en verksamhet som arbetar med ungdomar och vuxna som är behov av stöd i sin vardag. På Skäve gård driver man både ett café och en lunchrestaurang, har en trädgård och ridverksamhet. Husen och verksamheterna gör av med betydande mängder el så att minska elförbrukningen och miljöbelastningen är viktigt. Skävestiftelsen äger och förvaltar biodynamiska Skäve gård och har såväl vården av jorden som vården av människor som sitt ändamål. Skävestiftelsen var väldigt positiv till tankarna och idéerna om el från solen. Den gamla stallängan som man skulle bygga på hade ett gammalt tak medan en solcellsanläggning håller i 30 år. Därför bestämde man sig för att lägga om taket samtidigt som man satte upp solcellerna. Investeringsstödet för att bygga solceller är 35 procent och reglerna gör att man får ta med kostnaderna för takbytet, vilket gjorde att man fick väldigt bra ekonomiska förutsättningar för sitt bygge. Solcellsanläggningen är 200 m 2 och fyller det södervända taket. Trots storleken tog det bara knappt två veckor för solcellsbyggarna Solkompaniet att få den nya anläggningen på plats. Under augusti 2013 började den producera el och ger Den ekonomiska kalkylen nu ca kwh per år. Ekobanken, som förbrukar kwh/år, har medverkat till solelanläggningen genom att teckna ett femårsavtal med Norrbyvälle som ansvarar för elen på gården. Det gör att banken får all sin el från solen och den resterande delen används i Norrbyvälles verksamhet. Den el som kommer från det egna taket är helt koldioxidfri och den ekonomiska kalkylen, som ni ser i faktarutan, visar att den egna elen kostar betydligt mindre än den man köper. Investeringen i solcellsanläggningen var kr, när investeringsbidrag och kostnaderna för det nya taket räknats bort. Investeringsstödet är nu på väg att ta slut och för mindre kunder är förhoppningen att Riksdagen istället ska ta beslut om skattereduktion i sommar som gör ekonomin intressant för alla upp till den storlek som byggts på Skäve. Den enkla årskalkylen ser ut så här: Räntekostnader lån (4 procent) kr Avskrivning (30 år) kr Årlig driftkostnad 0 kr Avgår intäkt för elcertifikat kr Årlig kostnad kr Det ger vid en årsproduktion på kwh en kostnad på 64 öre/kwh. Det ska jämföras med att kostnaden för köpt el inklusive nätavgift är ungefär 1 kr/kwh (alla priser inklusive moms).

10 NYA LÅN Inget utbildningssystem är bättre än sina lärare Nyligen publicerades OECD:s utredning om orsakerna till den svenska skolans fall i PISA-studien. Utredningen beställdes av den svenska regeringen. Utredaren Andreas Schleichers slutsatser om den svenska skolan handlar mycket om lärarrollen. Den svenska skolan har inte förstått lärarnas centrala roll för elevernas utveckling såväl vad det gäller ämneskunskaper som mer värdegrundsrelaterade frågor. Schleicher menar att inget utbildningssystem är bättre än sina lärare och att vi i Sverige har fokuserat på en mängd saker utom just detta. Så är dock inte fallet på Lunds Waldorfskola. En ny lånekund i Ekobanken är Lunds Waldorfskola, grundad Skolan ligger i Hardeberga, en by strax utanför Lund, i ett vackert jordbrukslandskap med utsikt mot söder och Öresundsbron. Många av eleverna kommer från andra kommuner runt om i Skåne och åker subventionerad buss till skolan. Skolan är en idéburen, icke-vinstdrivande skola som drivs av en stiftelse. I direkt anslutning finns en waldorflekskola och skolans fritids Vindkulla. I skolans kök tillagas varje dag vegetarisk mat från grunden, så långt som möjligt av biodynamiska, ekologiska och närodlade råvaror. Skolan har många traditioner. I slutet av september firas höstfest med marknad, draklek och café på skolområdet. I november firas lyktfest och i början av december organiserar föräldraföreningen julmarknad och Lucia firas traditionsenligt i Hardeberga Kyrka. Vårfest och trädgårdsdagar sätter sin prägel på vårterminen. Det finns också många andra klassöverskridande aktiviteter, t.ex. temadagar och månadsfester. Skolan orienterar sig mot Waldorfskolans egen kursplan som är avstämd mot den statliga läroplanen Lgr11. Eleverna deltar i de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9. Betyg ges dock först vid utgången av årskurs 9 och med betyget kan eleverna söka till gymnasiet som vanligt. De flesta eleverna fortsätter sina studier på olika gymnasier inne i Lund. Det konstnärliga genomsyrar alla ämnen. Eleverna uppmanas p till både kreativt och kritiskt tänkande vilket leder till en förmåga till självständig problemlösning och initiativrikedom. I skolan ges det mellanmänskliga mötet stor betydelse.

11 Rektors syn på lärarnas arbete Skolans rektor, Örjan Liebendörfer, endö er skriver på sin blogg: Inom waldorfpedagogiken dago gike har inte minst klassläraren ren en central roll l som auktoritet och förebild och följer sin klass upp till l puberteten. eten en. Undervisningen inge är dock dialogorienterad or ient er ad och kan inte betecknas som katederundervisning. er d rvis ning ng. Genom lärarens rens berättande tand levandegörs egör undervisnings- ni ng s- stoffet fet och det uppstår pstå inre bilder hos barnen. I periodhäften en och andra uttrycksmedel el återberät- e tas detta och gestaltas tas konstnärligt av varje barn på sitt sätt. Undervisningen ning ngen varvas v med rytmisk rörelse, rels e, konstnärligt närl övande och musicerande, lek och upptäckande, ptäc allt efter ålder. Det säger sig självt att den waldorfpedagogiska dago gisk utbildningen ngen och kontinuerlig nuer fortbildning ng är absolut nödvändig d för att kunna arbeta på ett konstnärligt sätt och möta barnens behov i enlighet et med den pedagogiska gisk a grundsynen. Annan na n lärar- r- eller e ämnes- utbildning är önskvärt men utan den waldorfpedagogiska gisk grunden blir det helt enkelt ingen pedagogik värd namnet. På Lunds Waldorfskola ol a ser vi därför waldorflärarutbildning rutb ing som ett krav för lärare som ska arbeta som klasslärare sl ar och i möjligaste mån ska även facklärare re ha någon typ av waldorflärarutbildning. ar ldning. Tillsvidareanställda idar llda lärare ska erbjudas sådan fortbildning ng inom ramen för sin tjänst. Tack vare det nya statsstödet till Waldorflärarhögskolan ar l kan detta numera ske utan kursavgift men ett visst st personligt engagemang gema är nödvändigt. digt Vi har redan idag flera lärare re som går på olika ut- och fortbildningar nga och vid all rekrytering er ser vi den waldorfpedagogiska dago gi a utbildningen ngen som en prioriterad rite rad kompetens. ens. En vision io för Hållbara Hardeberga rga som skapar ar framtidsmöjligheter er Lunds Waldorfskola la deltar också i ett landsbygds- dsutvecklingsprojekt kt med stöd från EU. Visionen io är att utveckla en levande landsby som leder vägen till stadsnära intensiv ekologisk og matproduktion, hållbart entreprenörskap, enör hållbar turism och läran- de. Den historiska iska byn längs pilgrimsvandringen imsv rin inge gen och nära Skåneleden har utmärkta ta förutsättningar ttni ngar att utvecklas som besöksmål. Framtidens ekologiska trädgårdsodlingar rdso dlin gar blir basen för både utbildningsverksamhet ings sa et och nyföretagande. e Odlingarna byggs upp i ett samarbete e mellan Råby Biogrönt, Lunds Waldorfskola, ola la, odlingskooperativet Concrete Farming och ideella ella la krafter från lokalsamhället, let, regionen och även nationella la aktörer. På skolområdet växer nu omfattande ande odlingar fram i nära samarbete med skolan vars elever er aktivt deltar i projektet. et. En stor del av grödorna kommer också till nytta i skolans vegetariska kök. k Eleverna uppmanas as till både kreativt och kritiskt tänkande vilket leder till en förmåga till självständig problemlösning och initiativrikedom.

12 Ekobankens stämma med seminarium och minimässa Kristina Persson. Ulf Dahlsten. Seminariet i anslutning till Ekobankens k stämma som traditionsenligt hölls i april i Kulturhuset i Ytterjärna hade rubriken Global omställning och hållbar ekonomi. Kristina Persson och Ulf Dahlsten höll varsin uppskattad analys om sin syn på läget i ekonomin och Annika Laurén tog upp några exempel på hur Ekobanken arbetar för att visa exempel på positiva motkrafter. Ett exempel är den nya hållbarhetsrabatten på bolån som Ekobanken är först med i Sverige och som flera miljöchefer inom byggindustrin säger sig ha kämpat för i åratal med de stora bankerna. Stämman leddes av Lotta Hedström som ordförande. Styrelse och revisorer omvaldes, 2013 års vinst kr balanserades i ny räkning efter lagstadgad avsättning till reservfonden och ansvarsfrihet beviljades bankens styrelse. Från bankfullmäktige, Förtroendekretsen, avgick Ann-Marie Näslund-Alm och en rad personer som stod på omval omvaldes. Dessutom valdes sex nya ledamöter in i Förtroendekretsen och dessa presenteras härintill. Minimässan som brukar kunna breda ut sig över stora delar av Kulturhusets foajé fick i år flytta upp på balustraden ovanför foajén, eftersom nedre delen behövdes för att ta emot 450 förskollärare som anlände till en internationell waldorfförskollärarkonferens. Minimässan blev trång, välbesökt och trivsam! Nya ledamöter i bankfullmäktige Eva Frisinger, Norrköping Sedan 1999 har jag arbetat på Ericsson och haft olika roller inom ekonomi (finance) fick jag ansvaret för att utveckla och implementera en global lösning för automatisering av betalningar och rapportering och under 2012 var jag stationerad i Buenos Aires, Argentina med uppdrag att utveckla Ericssons banksamarbete för de latinamerikanska länderna. Innan min anställning på Ericsson arbetade jag på Stiftelsen Äppelblomman och Rudolf Steinerskolan i Norrköping samt på Huvudmannaförbundet. Under Ekobankens sex första år var jag styrelseledamot och de tre följande åren internrevisor. Johan Ununger, Ekerö Sedan 2002 VD för Saltå Kvarn AB, efter att 1994 startat och drivit företaget UandWe med miljödriven affärsutveckling och varit rektor för Institutet för Miljökunskap (MK). Johan är fil.dr i skogsgenetik vid Sveriges Lantbruksuniversitet och har flera styrelseuppdrag. Johan hade många intressen under uppväxten, bland annat som sångare i popband, körsångare och orgelspelare. Men miljöintresset tog över och han blev aktiv i Fältbiologerna och en lång rad andra miljöorganisationer. Tror fortfarande att jag innerst inne är en långhårig miljöaktivist. Wijnand Koker, Järna Wijnand är tidigare biodynamisk jordbrukare på Solmarka gård utanför Kalmar och numera lärare vid Nibble Naturbruksgymnasium och på yrkeshögskolan vid Skillebyholm. Han är koordinator för den ekologiska rådgivningen inom EU Interreg-projektet BERAS - implementation och är även själv ekologisk rådgivare. I sin rådgivning vill han hjälpa jordbrukaren/odlaren att se in i framtiden och förstärka de planer som har uthållig miljöprofil. Han ger även råd kring småskalig livsmedelsförädling, miljöfrågor, vardagsjuridik och företagsutveckling och hjälper till med projektansökningar. Sven Bartilsson, Göteborg Jag leder och koordinerar Coompanion Göteborgsregionen, samarbetspartner för sociala entreprenörer i Västsverige och ger råd och stöd till utveckling av kooperativa och andra företag inom den sociala ekonomin. Sedan jag var en av de som startade Kooperativ Handel Fram för 30 år sedan har en hållbar utveckling varit en hjärtefråga. Idag försöker jag utveckla mitt skogsbruk till ett kontinuitetsskogsbruk, stimulerad av mina döttrar. Jag har suttit i styrelsen för Mikrofonden Väst sedan starten. Jag har även en hel del engagemang i olika europeiska nätverk. Elsa Jonsson, Stockholm Jag arbetar som ekonomichef på Weleda AB med ansvar för företagets administrativa funktioner samt CSR-arbete. Har varit på Weleda sedan hösten Dessförinnan arbetade jag som Controller på ett produktionsbolag inom reklambranschen och på Vattenfall. Jag är född 1977 och boende i Stockholm. Tycker att både hjärta och hjärna ska få plats i yrkeslivet och alla beslut som tas. Därför har det känts extra bra att vara kund hos Ekobanken och att nu kunna få bidra med mina erfarenheter och tankar i detta sammanhang känns både spännande och viktigt. Robert af Wetterstedt, Stockholm Robert är specialist på hållbart byggande, - förvaltning och livsstil och arbetar på samhällskonsultföretaget WSP bland annat med hållbar projektledning, statusbesiktning av fastigheter, ekonomiska livscykelberäkningar för byggnader och miljö- och hälsobedömning av byggvaror. Han håller ofta föredrag på företag och högskolor. Robert har även miljöcertifierat byggnader såsom Stockholm Waterfront och Stockholms stadshus. Han är ordförande i Martinskolans Byggnadsstiftelse samt en av initiativtagarna till Carlgrenska Waldorfgymnasiet i Stockholm.

13 Idag behövs en ökad medvetenhet om detta och betydligt flera transparenta valmöjligheter för spararna. Sparpengar är aldrig neutrala Varsågod, jag lägger mina pengar här ett tag. Låt vem som helst använda dem till vad som helst så länge. Om pengarna är med och finansierar hållbara verksamheter som gynnar många intressen, eller om de bidrar till ensidig exploatering av människor och naturresurser spelar ingen roll. Så skulle inte särskilt många sparare säga öppet. Men just så är det egentligen med vanligt bankkontosparande, som är en av de absolut största sparformerna för hushållen i Sverige. Spararen ger där i praktiken en in blanco-fullmakt att låna ut sina sparpengar, utan att ha en aning om till vad. Som konsumenter har vi alla en viss makt att påverka. Det vet de flesta idag, och många av oss väljer att agera därefter på olika sätt. Exempelvis genom att välja ekologiskt eller rättvisemärkt, eller genom att inte köpa från företag som agerar oetiskt. Men utöver att köpa, eller inte köpa, finns det också ett annat potentiellt mycket kraftfullt sätt för konsumenter att påverka vilka typer av företag och verksamheter som startas och utvecklas, nämligen genom att välja vad våra besparingar ska få vara med och finansiera. Det får konsekvenser. Finansiering och tillgång till kapital är ofta avgörande för om en verksamhet blir verklighet eller inte. Det gäller både bra och dåliga verksamheter. Det här påverkar förstås direkt hur vår omvärld utvecklas, på samma sätt som när man väljer ekologiskt och rättvisemärkt. Som alltid är det de många små individuella valen som tillsammans, på ett marknadsmässigt sätt, driver fram en utveckling som gör verklig skillnad på samhället och miljön omkring oss. Att låta eget vanligt kontosparande tala och påverka är en möjlighet som inte uppmärksammas så mycket, trots att det skulle kunna skapa mycket stora förändringar. Idag behövs en ökad medvetenhet om detta och betydligt flera transparenta valmöjligheter för spararna. Exempelvis genom att fler banker erbjuder vanliga bankkonton där pengarna inte bara går till en anonym finansmarknad, utan lånas vidare enligt någon form av miljö- och etikprofil. Det är en bra pluskvalitet i en banks erbjudanden, precis som ekologiskt producerad mat är en produktkvalitet på livsmedelsmarknaden. Men det här saknas nästan helt för bankkontosparande idag, som i Sverige uppgår till över miljarder kronor. Finanssektorn släpar efter här, samtidigt som det finns ett stort allmänt intresse för miljö- och etikfrågorna. Här vill vi inom den växande, nischade social banking-rörelsen inspirera även storbankerna. Tänk vad det skulle betyda om exempelvis alla som idag tycker det är viktigt att köpa ekologiskt även låter egna bankkontopengar vara med och finansiera enbart miljövettiga verksamheter. I grund och botten handlar det här om att säga ja till och stimulera modernare affärsmodeller som tar mer hänsyn till fler viktiga och legitima intressen än enbart kortsiktiga vinstkrav. Det handlar också om att säga nej till verksamheter som man anser har för mycket negativa effekter på våra livsförhållanden. Det pågår något av en stor internationell upplysning och omställning kring detta. Inte bara inom civilsamhället. Ett av många exempel på det är Word Business Council for Sustainable Development (WBCSD) där en rad multinationella företag har lanserat en plan som de kallar Från Vision 2050 till Aktion Det är företag som fokuserar sitt hållbarhetstänk kring starka varumärken, effektivitet, innovationskraft och begåvningar. Det finns kort sagt en växande omställningsrörelse, globalt och lokalt och som står för ett modernt och framtidsinriktat tänkande kring hur man gör affärer. Nya generationer kommer troligen inte att acceptera att företag bara kör på som vanligt. I en sådan omställning har finanser och kapitalets användning en central betydelse. Kapital är ett medium som faktiskt styr mycket av det som händer runt omkring oss. Man kan jämföra kapital med andra nödvändiga resurser som jorden, luften och vattnet, som förbinder och påverkar alla människor lokalt och globalt. Precis som dessa resurser behöver vi även ägna uppmärksamhet åt hur kapital används, därför att det påverkar oss alla. Eget sparkapital är inte neutralt, det innehåller alltid en fullmakt till andra verksamheter och individer som lånar pengarna för att agera på det ena eller andra sättet. Kapitalet står aldrig stilla på ett konto, det arbetar ständigt för något. Frågan är vad. Annika Laurén VD, Ekobanken

14 NYA LÅN Sveriges mest centrala waldorfskola? Djurgårdens waldorfskola är en kulturbärande F-9 skola belägen på Gärdet i Stockholms innerstad. Skolan erbjuder en sammanhållen studiegång där humaniora, naturvetenskap, musik, konst och hantverk bildar en helhet. Studieglädje på Djurgårdens Waldorfskola. Minst 70 procent av råvarorna är ekologiska och/eller biodynamiska. Skolan ska med den waldorfpedagogiska helhetssynen som verktyg bedriva utmärkt undervisning inom grundskolans område för att ge eleverna de bästa förutsättningar för kunskapsinhämtning, kreativitet och upptäckarlust. Efter avslutad grundskola ska eleverna ha redskap för att kunna gestalta sina liv genom inre motivation och lust till lärande. Utöver själva skolan finns det även fritids, fritidsklubb och förskoleverksamhet. Maten i skolan är en central del och sedan några år tillbaka har skolan en professionell kock, David Gentry, som är engelsman och som har drivit flera egna restauranger. Lunchmaten består i regel av soppa och en varmrätt. Eftersom skolan har många vegetarianer finns varmrätten vid behov i två olika varianter. Därutöver serveras en stor salladsbuffé med olika rätter. En av hemligheterna bakom Davids välsmakande mat är att han är väldigt noga med val av råvaror och leverantörer. Minst 70 procent av råvarorna är ekologiska och/eller biodynamiska. Davids skolmat är således av mycket hög kvalitet och mer än bara kravmärkt. Frippe & Frida utvecklar cafékonceptet... Nytänkarna Fredrik Frippe och Frida öppnar i maj ett nytt café nära Linnégatan i Göteborg. Förutom gott ekologiskt fika vill de inspirera besökarna till en mer hållbar livsstil genom att erbjuda dem att köpa med sig butiksinredningen bestående av antika/retro möbler och porslin. Bakgrunden till starten av caféet Frippe & Frida är ett gemensamt intresse för retromöbler, secondhandkläder, kaffe och musik. De bestämde sig därför för att starta kooperativet Frippe & Frida ek för och öppna café och retrobutik. Cafébesökarna kan köpa med sig den antika koppen, tallriken eller stolen om de gillar dem. Fikat och den enklare maten som serveras kommer vara vegetarisk/vegansk, ekologisk och helst närproducerad. Caféet kommer bidra till ett större utbud av ekologiskt fika samtidigt som inredningen inspirerar till återbruk av gamla möbler och inredning istället för nykonsumtion. Med sitt stora intresse och engagemang inom musik- och kultur har Frippe och Frida förstås även planer på en liten scen för livemusik och olika kulturevenemang i caféet. Följ Frippe & Frida på facebook.com/frippefrida. Caféet öppnade i maj på Djupedalsgatan 6, Göteborg Drick ekologiskt kaffe i en kopp från 60-talet eller ät en vegetarisk toast på en Mon Ami-assiett. Gillar du porslinet kan det få ett nytt hem hemma hos dig. Fredrik Frippe Lindström och Frida Lernstål öppnar nytt ekocafé i Göteborg. Foto: Hank Oscarsson

15 NYA LÅN Ridgedale Permaculture småskalig livsmedelsproducerande e gård i västra Värmland Utanför det lilla samhället Västra Ämtervik i Värmland ligger Ridgedale Permaculture. Samtidigt som man driver ett småbruk ska gården vara ett pedagogiskt nav för studier av regenerativt lantbruk och permakultur. Det gör man genom att tillämpa, demonstrera och lära ut ekonomiskt, ekologiskt och socialt fungerande jordbruksdesign som bl.a. inkluderar Keyline design, Holistic management, perenna odlingssystem, effektiv projektledning samt socialt och kreativt företagande. Permakulturens etiska principer finns som en grundbult; omsorg om jorden, omsorg om människor och rättvis fördelning. Verksamheten drivs av Richard Perkins och Yohanna Amselem. Richard har mångårig, internationell erfarenhet av undervisning och konsultverksamhet i permakultur, regenerativt jordbruk och integrativ design. Yohanna är trädgårdsmästare och har även erfarenhet av att bygga lokala nätverk. Det är en viktig uppgift att förankra verksamheten på platsen, då varken Richard eller Yohanna har tidigare anknytning till bygden och gårdens mål i förlängningen är att producera för det lokala samhället. Richard och Yohanna har med framgång kommit igång med kursverksamhet mitt i uppstarten av gården. En tio veckors fördjupningskurs i permakultur löper parallellt med gårdens start och involverar kursdeltagarna i den praktiska, stegvisa tillämpningen av en helhetsdesign. Gårdarbetet som hittills bestått av anläggning av trädgårdsland, frösådder, uppsättning av växthus, planering inför jordbearbetning och all tillhörande problemlösning vävs kontinuerligt och skickligt in i undervisningen vilket resulterar i en unik läromöjlighet mitt i verkligheten. Nu under våren planteras rader av perenna polykulturer bestående av sammanlagt 4000 träd och buskar för framtida skörd av bär och frukt. Ridgedale kommer att hålla fem kurser denna sommar varav tre är PDC (Permaculture Design Certificate) och två är 10 week Internship Program. Läs mer på Charlottendal Permakulturens etiska principer finns som en grundbult; omsorg om jorden, omsorg om människor och rättvis fördelning. Gården drivs av Richard Perkins och Yohanna Amselem. en verksam idyll på landet På en höjd utanför Järna, nedanför en fornborg och ovanför en dalgång där ett stort, öppet odlingslandskap bryts av en slingrande å, ligger gården Charlottendal. Landskapsbilden är blandad med hagar, ängar, skog och berg. Här har man byggt upp en mindre by med sex hushåll kring en befintlig liten gård. Idén är att vara ett alternativ till utvecklingen där storstadsnära gårdar blir uppköpta och rationaliserade eller förvandlade till hästgårdar för en familj. På gården finns bostäder, trädgårdsodling, en mindre djurhållning och en populär förskola. Charlottendals Gård spelar även en viktig roll i arbetet kring Föreningen Omställning Järna som med kurser, föreläsningar och praktisk handling arbetar för att ställa om det lokala samhället till att bli mer hållbart och mindre oljeberoende.

16 SEMINARIER Är du i Almedalen i år? Kom på våra seminarier där vi tar upp viktiga frågor för en hållbar utveckling Torsdagen den 3 juli och fredagen den 4 juli arrangerar Ekobanken, Camino och flera andra en rad seminarier kring hållbarhetsfrågor på Campus Gotland, Cramérgatan 3. Viktiga frågor som bl.a. vad är hållbar ekonomi, spelregler för idéburen, icke vinstdriven verksamhet, så lyfts hållbarhetsfrågorna i politiken och hållbart kapital kommer att diskuteras. För mer information om de olika seminarierna se det officiella programmet på TORSDAG 3 JULI Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal F20 8:00-9:30 Starta företag tillsammans - för mer hållbart samhälle Allt fler driver företag ihop och det gäller även extraknäckande studenter och pensionärer. Hur lyckas man starta så det blir hållbart både ekologiskt och ekonomiskt? Arrangörer: Coompanion och Ekobanken 10:00-12:00 Vad är hållbar ekonomi? Vilka utmaningar finns i Sverige och globalt för en hållbar ekonomi? Vi tar upp några exempel på praktiska lösningar för att underlätta finansiering av hållbar utveckling. Medverkande: Kristina Persson, grundare och ordförande, Global Utmaning. Pär Granstedt, ordförande, Trialog Tankesmedja. Annika Laurén, vd, Ekobanken. 14:00-15:30 Hur kan vi skapa bättre spelregler för idéburen, icke vinstdriven verksamhet? Livskvalitetsvärden inom förskola, skola, vård och omsorg. Kommersialiseringen inom förskola, skola, vård och omsorg och en allt hårdare statlig styrning av verksamheternas utformning lamslår kreativiteten och gör att livskvalitetsvärden och kulturella och sociala aktiviteter kommer i kläm. Medverkande: Idéburna Skolors Riksförbund. Famna, Värna, Vidarkliniken, Ekobanken. Trialog Tankesmedja m.fl. 15:45-16:30 Varför borde miljömärkt få lägre ränta? Att bygga med hållbara material och låg energiförbrukning ligger i tiden. Ekobanken och Svanen samarbetar om lägre ränta på hållbara bolån och vi påstår att det lönar sig att sänka räntan på dessa byggen. 13:00-13:45 Generation kooperation - unga tillsammansföretagare med värderingar 70% av Sveriges unga vill starta företag tillsammans med andra. CSR ( företagens sociala ansvar och miljöansvar ) blir allt viktigare för företagen och värderingar blir allt viktigare för individerna som driver dem. #Generationkooperation är den nya värderingsdrivna företagargenerationen. Arrangör: Coompanion och Ekobanken Några av de medverkande: IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND UTFORSKAR NYA VÄGAR

17 FREDAG 4 JULI Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal B23 08:00-09:15 Hur arbetar vi med hållbart kapital till lokal utveckling och sociala entreprenörer? Medverkande/arrangörer: Annika Laurén, vd, Ekobanken. Sammy Almedal, vd, JAK. Ulla Herlitz, vd, Mikrofonden Sverige. Kristina Herngren, vd, Coompanion Sverige. Staffan Bond, verksamhetsansvarig, Hela Sverige Ska Leva. Alexander Ingster Hofgren, moderator, Coompanion/JAK. 09:30-10:15 Tar robotarna våra jobb, igen? Debatten om robotarna som tar våra jobb är inte ny. Men när robotarna blir allt mer automana blir listan på vad de kan göra väldigt lång. Är utvecklingen ett hot eller en möjlighet för samhället? Medverkande: Johan Ehrenberg, vd debattör, ETC. Ingemar Tigerberg m fl moderator redaktör, Camino. 10:30-11:15 De goda lobbyisterna: Så lyfts hållbarhetsfrågorna i politiken Hur får vi gehör för viktiga frågor om miljö och sociala frågor i valdebatten och det politiska arbetet i stort? Tre lobbyister berättar om hur de driver sina frågor inför valet - hur når de ut i bruset? Medverkande: Mattias Goldmann, vd, Fores. Magdalena Streiffert, generalsekreterare, Fairtrade, Malin Roux Johansson, ordförande, Real Stars. Johanna Stål, moderator chefredaktör, Camino. 11:30-12:15 Så kan beteendevetenskapen hjälpa oss att rädda miljön Allt fler vänder sig till beteendevetenskapen för att hitta nya metoder att påverka människors livsstil i en mer hållbar riktning. Representanter från näringslivet, ideella sektorn och akademin diskuterar hur vi kan implementera och samarbeta kring grön nudging. Medverkande: Kaj Török, Head of Strategy, Futerra. Caroline Peterson, grundare och marknadsansvarig moderator, Camino. Åsa Sandberg, grundare, A Win Win World. 13:30-15:00 Hållbarhet helhetssyn behövs! Men hur gör vi? Vi diskuterar om hur vi ska få till den hållbarhet som alla pratar om! Fokus ligger ofta på en enstaka aspekt av hållbarhet men hur får vi i praktiken till ett helhetsgrepp om ekologisk, social och framför allt kulturell hållbarhet? Och vad har finansiering med detta att göra? Samtalsledare: Kristoffer Lüthi, vvd, Maria Flock Åhlander, ekonomiansvarig, Annika Laurén, vd, från Ekobanken. Några av de medverkande: IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND UTFORSKAR NYA VÄGAR

18 INTERNATIONELLT Ecocide är ett begrepp för omfattande miljöbrott som har diskuterats sedan 1970-talet och som har aktualiserats på nytt de senaste åren av den internationella miljöadvokaten och författaren Polly Higgins som nyligen gästföreläste på ett flertal orter i Sverige. Hennes mål är att få ecocide likställt med de andra fyra internationellt åtalbara brotten enligt Romfördraget: folkmord; brott mot mänskligheten; krigsförbrytelser och aggressionsbrott. var i Sverige och talade om Ecocide Polly Higgins. Polly Higgins tar upp miljöbrott som är direkt eller indirekt orsakade av människan. Här är några exempel: 1. Storskalig förändring av landområden som orsakar direkt förstörelse av livsbetingelser för dem som bor där. Detta är fallet med avskogningen i de flesta tropiska regnskogar. 2. Svår nedsmutsning, antingen det är med flit eller oavsiktligt, till exempel oljeutsläpp. 3. Gruvdrift i dagbrott där hela landskap tas bort, så som sker vid utvinning av oljesand och viss kol- respektive guldbrytning. Den lag som föreslås ska innebära att enskilda personer som var ansvariga för miljöbrottet kan åtalas, inte enbart företaget som stod bakom. Eftersom det är en internationell lag så gäller den i princip överallt. Arbetet med Eradicating Ecocide pågår både på EU- och FN-nivå. Social impact bonds döms ut av Forum Forum är en paraplyorganisation för civilsamhällets orga-nisationer med social inriktning som har funnits sedan riksorganisationer är medlemmar. Forums generalsekreterare Göran Pettersson har nu gått ut och kritiserat modellen med Social impact bonds. Modellen går ut på att den offentliga sektorn sätter mål för att exempelvis minska brottslighet bland unga. Sedan kan privata eller ideella organisationer erbjuda sig att utföra egenfinansierade projekt för att uppnå dessa mål. Uppnås målen betalar det offentliga ut pengarna som organisationen har lagt ut. Om inte blir det inga pengar. Forum lyfter en rad nackdelar med Social impact bonds. Om en idéburen organisation ska åta sig ett uppdrag måste organisationen ligga ute med kapital under en lång tid. Det är få organisationer, med några mycket stora undantag, som klarar av detta. Det betyder att små organisationer inte kan vara delaktiga i arbetet med att skapa bra förutsättningar i dessa områden. Och i Sverige har vi väldigt många mindre organisationer. Men än viktigare är att förslaget om Social impact bonds innebär att ansvaret för Sveriges välfärd delvis förflyttas till För att hitta andra lösningar tror Forum på andra former av partnerskapslösningar mellan offentligt, privat, idéburet och akademi. ideella organisationer och företag. Idéburna organisationer har en central roll i välfärden. Ofta med hjälp av resurser som ligger utanför det offentliga (som frivilligt arbete, gåvor och så vidare), men också med finansiering från det offentliga i olika former. Oavsett vart resurserna kommer ifrån är en gemensam välfärd där det offentliga står som ytterst ansvarig en förutsättning för detta. I Sverige skulle vi exempelvis aldrig acceptera skolor som bygger på gåvor, för skolan är en plikt och en självklar del av välfärdens kärnområde. Det ska vara betalt av skatten men kan vara driven av en förening eller stiftelse. För att hitta andra lösningar tror Forum på andra former av partnerskapslösningar mellan offentligt, privat, idéburet och akademi. Partnerskapslösningar där man gemensamt identifierar de samhällsproblem man vill kämpa mot och tydligt identifierar vilka roller vi olika aktörer har.

19 INTERNATIONELLT Alla fick möjligheten att prata och diskutera för att se hur vi som rörelse ska kunna stödja framväxten av ett hållbart samhälle. Social finansiering fungerar bra! Mobilising Social Finance Globally - Learning from each other Ekobanken är del av en stor och växande internationell bankrörelse som tar sig olika uttryck i olika delar av världen, allt beroende på de lokala förutsättningarna. Det gemensamma hos alla inblandade är användandet av pengar och finansiering som styrmedel för att skapa hållbar utveckling för jorden och människorna. Till exempel kan en genomsnittlig mikrokredit i Senegal vara på 150 kronor, medan den i Sverige uppgår till tiotusentals kronor. I båda fallen handlar det om att integrera människor och skapa försörjning. I början av maj samlades människor från jordens alla kontinenter hos 40-årsjublierande GLS Bank i Bochum i Tyskland. Bakom konferensen Mobilising Social Finance Globally - Learning from each other stod nätverket INAISE (International Association of Investors in the Social Economy), ISB (Institute for Social Banking) och Oikocredit. Ekobanken är genom Kristoffer Lüthi med i styrelsen för INAISE och har varit med och grundat ISB samt har svenska Oikocredit som hyresgäst i bankens kontor i Stockholm. Deltagarna samlades kring flera bord i ett stort rum för att på ett strukturerat sätt diskutera framtidsfrågor utifrån ett finansiellt perspektiv. Det var troligtvis få deltagare som saknade ändlösa Powerpoint-presentationer inför en alltmer uttröttad åhörarskara. Istället fick alla möjlighet att prata och diskutera för att se hur vi som rörelse ska kunna stödja framväxten av ett hållbart samhälle. De frågor som på engelska, franska och spanska diskuterades i ett stort World café var jordbruk och mat, kooperativa strukturer, solidariska finansieringsformer och förnybar energi och resurser. Vi från Ekobanken deltog bland annat i gruppen där förnybar energi diskuterades. För närvarande byggs den förnybara energiframställningen ut med hög intensitet, både i utvecklingsländer och i den industrialiserade delen av världen. Gränsdragningsfrågorna mellan social och ekologisk hållbarhet blir påtagliga när det till exempel gäller storskalig solelsproduktion i Östeuropa. Otvivelaktigt är det bra för miljön med solceller, men de skapar inga lokala arbetstillfällen på längre sikt och det är inte alltid säkert att elen levereras till lokalsamhället. Dessutom kan själva solcellerna vara tillverkade utan beaktande av grundläggande mänskliga rättigheter. Kan vi alls ha med sociala kriterier vid utlåning till förnybar energi, eller kan vi bara beakta miljöaspekten? Det finns inga enkla svar på frågan men kärnan i social banking-rörelsen är just att kombinera sociala och ekologiska frågor och att inte vara ensidiga. En annan grupp diskuterade frågan om finansiering av jordbruk kopplat till kraftigt stigande markpriser. Hur kan vi skapa förutsättningar för framtidens ekologiska jordbruk när markpriserna stiger så kraftfullt? När gårdar går i arv är de oftast för små för att vara ekonomiskt bärkraftiga. Antingen behöver arvingarna sälja gården eller så måste de skuldsätta den gård de har ärvt för att kunna köpa till mark och få en ekonomiskt hållbar areal. Samtidigt tvingas de då skuldsätta något som från början inte var särskilt skuldsatt. På detta sätt blir det allt svårare att få tillgång till jordbruksmark som inte är högt belånad. Kanske behöver vi som social och hållbar bankrörelse hitta produkter och former för att jordbruksmark ska befrias från lånebelastning, eller åtminstone vara lågt belånad. En konferens som samlar deltagare från alla kontinenter visar givetvis på att vi har olika förutsättningar och att det finns många skillnader. Det gemensamma är att denna rörelse står för en kulturell förändring på bank- och finansmarknaden. Förändringen tar sig starkast uttryck genom de finansiella produkter som erbjuds och de konkreta affärer som görs. Det handlar om att genom finansiella tjänster skapa en hållbar framtid.

20 Avsändare Ekobanken medlemsbank Box JÄRNA Ekobanken Medlemsbank I Box 64, Järna I Besöksadress: Skäve Magasin, Järna Telefon: I Fax: I E-post: info@ekobanken.se I Räntor Konton % Lån % PORTO BETALAS AV MOTTAGAREN Kalendarium Nedan är ett antal mässor och konferenser där någon från Ekobanken medverkar. Läs mer på Ekobankens hemsida juni. Den nordiska kvinnorörelsen bjuder in till Nordiskt Forum i Malmö juni 7 juli. Ekobanken i Almedalen. Se program på sid juli. Internationell sommarkurs i Social Banking med temat The place of the Citizen in Banking. I år kommer sommarskolan att äga rum nära Lyon i Frankrike oktober. Framtidsveckan i Göteborg. Sommaröppet och sommarstängt Under tiden 23 juni-17 augusti, vecka 26-33, kommer Ekobankens öppettider på Järnakontoret att vara 9-12, Stockholmskontoret kommer under denna period att vara stängt. Medarbetarna som vanligen nås i Stockholm och Göteborg kan kontaktas via Järnakontoret när de är i tjänst under den här tiden. Svarsblankett Jag vill ha kontoöppningsblankett för privatperson Jag vill öppna konto för företag eller förening Jag vill ha blankett för köp av andelar i banken Jag/vi har ny adress Namn Följ med i vår verksamhet och håll dig uppdaterad Gilla oss på Facebook och läs om nyheter och nya lån. Följ oss på Läs mer och fördjupa dig på vår hemsida: Gata, box Postnummer, ort Telefon Svarspost Järna Nästa nummer av Goda Affärer kommer ut i september.