Yttrandefrihet mm Bevakningslista /TC

Transkript

1 Yttrandefrihet mm Bevakningslista /TC Hot och våld mot journalister Dir 2018:51 Några frågor på tryckoch yttrandefrihetens område I juli 2017 presenterade regeringen handlingsplanen Till det fria ordets försvar - åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer. Handlingsplanen innehåller få konkreta förslag avseende journalister. Brottsoffermyndigheten får i uppdrag att ta fram material och stötta enskilda som utsätts för hot pga att de deltar i det offentliga samtalet (ej specifikt journalister). FOJO får i uppdrag att ta utveckla kompetens- och kapacitetsutvecklande insatser ang hot mot journalister. FOJO ska också bygga upp en kunskapsbank och en tjänst som erbjuder anpassat råd och stöd för journalister. Regeringen har också gett FOJO och Utrikespolitiska institutet i uppdrag att starta ett internationellt center som skall verka för ett fritt och öppet medieklimat. Centret skall bidra med kunskap kring hot och hat, samt hjälpa mediehus och journalister att motverka trakasserier och stötta utsatta. I oktober inleds en förstudie som ska vara färdig nästa år. Kulturministern och justitieministern bjöd in till ett möte med branschföreträdare och polisen i oktober På mötet aviserade polisen att demokrati- och hatbrottsgruppernas arbete ska utökas. Morgan Johansson berättade att regeringen avser att ge ett uppdrag till polisen för att skärpa arbetet mot våldbejakande extremism. FOJO:s uppdrag med Demokratijouren förlängs och kommer att pågå även Regeringen tillsätter en utredning för att se över vissa grundlagsfrågor kopplade till TF/YGL. Bland annat ska kommittén se över: * möjligheterna att grundlagsskydda public service * om PS-bolagens villkor även kan omfattas det som publiceras på nätet * om det bör införas utökade möjligheter att driva tex förtalsprocesser i de fall programmet sänds via satellit från annat land (men är producerat i Sverige)

2 Dir 2018:61 Rasistiska symboler EU-kommissionens förslag om terroristinriktat innehåll på nätet SOU 2018:2 Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner Ju 2017:04 Utredningen om datalagring och EU-rätten SOU 2017:75 Datalagring brottsbekämpning och integritet * utökade möjligheter att ingripanden mot överträdelser av fotograferingsförbud för skyddsobjekt * om författaren bör vara primärt ansvarig för ljudböcker (som inte har tryckt förlaga) * webbsändingsregeln Utredare är Henrik Jermsten, justitieråd i högsta förvaltningsdomstolen och ordförande i Granskningsnämnden och har bla också varit ordförande i E-offentlighetskommittén. Olle Wilöf ingår som expert i utredningen. Personer som bär rasistiska symboler kan idag dömas för hets mot folkgrupp. Utredningen ska undersöka om det behövs ytterligare lagstiftning på området. Det står utredaren fritt att föreslå att ett nytt straffstadgande ska gälla även på det område som skyddas av TF/YGL. I samband med sitt state of the union -tal den 12 september 2018 aviserade Jean-Claude Juncker att kommissionen kommer att lägga fram ett förslag för att få bort terroristinriktat material på nätet. Förslaget kommer att innehålla en skyldighet att ta bort materialet inom en timme. Det ska tydligt definieras vad som är terroristinriktat innehåll i den definitionen kommer inte bara uppvigling att ingå utan även tillhandahållande av utbildning ska omfattas vilket är problematiskt ur yttrandefrihetssynpunkt. Slutbetänkandet från den så kallade Blåljusutredningen innehåller förutom förslag om ett nytt brott blåljussabotage också ett förslag om att göra ett tillägg i straffskärpningsparagrafen som innebär att hot och våld mot någon i dennes yrkesutövning ska ge strängare straff. Detta omfattar även hot och våld mot journalister (inkl frilansjournalister). EU-domstolen bedömde i ett förhandsavgörande att de krav på datalagring som svenska myndigheter ställer på operatörerna är för långtgående. Utredning (Ju 2017:04 Utredningen om datalagring och EU-rätten) tillsatt i februari 2017 ska se över hur lagen om elektronisk kommunikation mm kan anpassas för att överensstämma med EU-rätten. Särskild utredare: Sigurd Heuman (dir. 2017:16). Utredningen presenterade sitt förslag den 9 oktober. Enligt förslaget bör datalagringen

3 SOU 2018:61 Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel Ju 2016:06 Utredningen om 2016 års dataskyddsdirektiv Ju 2016:12 Utredningen om hemlig dataavläsning SOU 2017:89 Hemlig dataavläsning ett viktigt verktyg i kampen mot allvarlig brottslighet SOU 2018:30 Förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning Ju 2017:03 Terroristbrottsutredningen begränsas så att fast telefoni och mejl som skickas från en fast internetanslutning. Den generella lagringen av uppgifter från mobiltelefoni kommer dock att vara kvar. Utredningen innehåller en rad förändringar av bestämmelserna om hemliga tvångsmedel. Bland annat vill utredningen att det ska bli möjligt att använda så kallad överskottsinformation i högre utsträckning än vad som är möjligt idag. Utredningen innehåller också ett förslag om en lagstadgad dokumentationsplikt vilket skulle innebära att myndigheterna får en tydligare skyldighet att dokumentera användandet av hemliga tvångsmedel. Delbetänkandet SOU 2017:29 Brottsdatalag redovisar uppdraget i den del det rör dels en ny ramlagstiftning, dels tillsyn inom direktivets tillämpningsområde. Utredningens slutbetänkande SOU 2017:74 Brottsdatalag kompletterande lagstiftning överlämnades i okt Maj 2016: Regeringen tillsatt utredning (dir 2016:36) för att se över möjligheterna för brottsbekämpande myndigheter att använda hemlig dataavläsning (i syfte att bekämpa terrorism). Utredningen presenterades i november Förslaget innebär att polisen ska ha rätt att använda hemlig dataavläsning i vissa fall. Detta ska regleras i en särskild, tidsbegränsad (5 år), lag. Absolut skydd för källskyddet föreslås när det gäller vissa åtgärder av polisen som kan liknas vid tex buggning. Dock inget absolut skydd för vissa andra åtgärder som mer är att likställa vid hemlig elektronisk övervakning (tex att läsa mail). Utredningen innehåller ett förslag om att det ska bli enklare att besluta om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation i vissa fall. Regeringen tillsatte i februari 2017 en utredning för att se över den straffrättsliga lagstiftningen för att bekämpa terrorism (dir 2017:14). Syftet är att åstadkomma en ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering som samtidigt är förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2019.

4 Tilläggsdirektiv dir 2018:21 Dir 2017:106 Översyn av arkivområdet SOU 2017:55 Ny kamerabevakningslag SOU 2018:62 Kamerabevakning i brottsbekämpningen ett enklare förfarande Meddelarfrihet för privatanställda Utredningen ska också analysera och ta ställning till om de subjektiva rekvisiten i terroristbrottet är ändamålsenligt utformade särskilt med avseende på gärningar som riktas mot en avgränsad personkrets, t.ex. mot asylsökande eller personer som har beviljats asyl, hbt-personer eller personer med en viss religiös tillhörighet Regeringen beslutade i oktober 2017 att tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet samt att den biträdande riksbibliotekarien Lars Ilshammar ska vara särskild utredare. Utredningen ska bland annat utreda frågan om behovet av digitalisering av arkiven. Utredningen ska överlämna sitt slutbetänkande till regeringen innan 18 november Utredningens uppdrag var att utreda vissa frågor om kameraövervakning och hur kameraövervakningslagen bör anpassas till EU:s nya dataskyddsreglering. Utredningen föreslår en ny kamerabevakningslag. Grundlagsskyddade medier ska vara helt undantagna den nya lagen. Utredningen föreslår att polisen i vissa fall ska vara undantagna lagen när de använder drönare. Utredningen föreslår att det inte längre ska krävas tillstånd för att vissa myndigheter (polisen, Kustbevakningen, Säpo och Tullverket) ska få sätta upp övervakningskameror. Utredningen anser inte heller att det bör införas någon anmälningsplikt i samband med att tillståndsplikten försvinner. Utredning överlämnat slutbetänkande december SOU 2013:79 Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Förslag om ny lag om meddelarskydd hos privata arbetsgivare inom offentligt finansierad vård, skola, omsorg. Ingen utvidgning av tillämpningsområdet för offentlighetsprincipen. Personer i företagsledande ställning undantagna. Lagstadgade tystnadsplikter bryter rätten att meddela uppgifter för offentliggörande. November 2016: proposition om meddelarskydd för anställda och uppdragstagare i privat bedriven, offentligt finansierad vård, skola, omsorg. Beslut i kammaren 16 februari. Träder i kraft 1 juli 2017.

5 SOU 2016:62 Ökad insyn i välfärden SOU 2017:46 Ordning och säkerhet i domstol SOU 2017:39 Ny dataskyddslag Ny utredning tillsatt i januari 2016 för att analysera vilka ytterligare (offentligt finansierade privata) verksamheter som bör omfattas av ett stärkt meddelarskydd. Leds av Carina Gunnarsson, GD för Medlingsinstitutet. Redovisades i maj Föreslår att meddelarskydd införs för privatanställda inom offentligt finansierad kollektivtrafik. Särskild utredare Sigurd Heuman, tidigare lagman. Förslag om hur offentlighetsprincipen i praktiken kan införas i privat utförd, offentligt finansierad vård och omsorg samt utbildning inom vissa skol- och utbildningsformer. Redovisad oktober Förslag om ikraftträdande 1 januari På remiss till 20 feb Sedan tidigare finns förslag om att införa offentlighetsprincipen i friskolor (SOU 2015:82 Ökad insyn i fristående skolor). Lagrådsremiss om offentlighetsprincipen i friskolor överlämnades den 16 februari Ändringarna föreslås träda i kraft 1/ I utredningen som presenterades i maj föreslås att det ska vara förbjudet att fotografera i väntsalen i domstolen. Förbudet ska dock inte gälla grundlagsskyddade medier. Lagrådsremissen presenterades 21 juni. Regeringen går inte vidare med utredningens förslag om att införa ett fotoförbud i domstolsbyggnaden, tex i väntsal. Regeringen vill dock att det ska bli förbjudet att fotografera in i rättegångssalen. Regeringen går också vidare med förslaget om att elektronisk utrustning ska vara avstängd och undanstoppad under pågående förhandling. Detta ska dock inte gälla media som ju måste kunna tex liverapportera. Regeringen vill därför att ordföranden ska besluta om undantag i varje enskilt fall, vilket är problematiskt. Redovisades i maj Utredningen föreslår att personuppgiftslagen och personuppgiftsförordningen ska upphävas och att de kompletterande bestämmelser som är av generell karaktär samlas i en ny övergripande lag och förordning om dataskydd. Den nya lagen kallas dataskyddslagen. Propositionen överlämnades till riksdagen den 20 februari Förändringarna föreslås

6 SOU 2017:52 Så stärker vi den personliga integriteteten SOU 2016:58 Ändrade mediegrundlagar Ds 2017:57 Följdändringar till ändrade mediegrundlagar träda i kraft samtidigt som dataskyddsförordningen dvs 25 maj Slutbetänkandet SOU 2017:52 Så stärker vi den personliga integriteteten presenterades i juni. Innehåller en rad förslag om hur den personliga integriteten kan stärkas bland annat genom en socialtjänstdatalag och genom ändringar av patientdatalagen. Ett positivt förslag är att utredningen vill se lagreglering av vissa spaningsmetoder så som dolda kroppsmikrofoner, handmanövrerade kameror, kopiering av mobiltelefoner och datorer och pejling. Mediegrundlagskommittén (dir 2014:97) Ny tryck- och yttrandefrihetskommitté (parlamentarisk) ska bl. a analysera om skyddet för personlig integritet i databaser med ansv utg är tillräckligt och se över databasregeln vad gäller preskription och ansvar för information i databaser ( evigt utgivarskap på nätet ). Olle Wilöf expert. Betänkande sept 2016: förslag om bland annat preskriptionstid för nätpublicering, författaransvar för e- och ljudböcker, förlorat grundlagsskydd för vissa söktjänster, internationellt rättsligt bistånd, krav på tillgänglighet för beställ-tv. På remiss under hösten Lagrådsremiss presenterades i slutet på juni Regeringen gick vidare med flera av förslagen som förbundet varit kritiska till. Bland annat förslaget om preskriptionstider på nätet och förslaget som syftar till att stoppa sajter liknande Lexbase. Lagrådet hade i sitt yttrande inga synpunkter på lexbase-regeln och yttrande sig knappt över preskriptionsfrågan heller. Lagrådet var dock kritiska till förslaget om ny bestämmelse om internationellt rättsligt bistånd. Lagrådet menar att svenska allmänna rättsprinciper som föreslås vara det som skulle kunna stoppa svenska myndigheter från att lämna rättsligt bistånd till andra länder är för vagt och i princip inte säger någonting om när det ska få ske. Journalistförbundet framförde samma synpunkt i förbundets remissvar. Propositionen överlämnades till riksdagen 5 december Regeringen skickade i november 2017 ut Ds på remiss som innehåller följdförändringar med anledning av förslagen från kommittén.

7 SOU 2017:45 Ny lag om företagshemligheter Ds 2017:37 Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling SOU 2015:39 Myndighetsdatalag SOU 2017:70 Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. SOU 2017:72 Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Ds 2017:62 Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation Första beslut i riksdagen togs den 30 maj. Den så kallades Lexbase-bestämmelsen fanns inte med, däremot finns den del av samma bestämmelse som innebär att det blir förbjudet att tillhandahålla databaser med känsliga personuppgifter kvar (dock ska detta förbud inte gälla traditionell media). Utredaren ser över anpassningar av svensk rätt med anledning av företagshemlighetsdirektivet. Lise Donovan (TCO) expert i utredningen. Tove Carlén ingår i TCO:s referensgrupp. SOU 2017:45 Ny lag om företagshemligheter presenterades i maj Innehåller bla ett förslag om absolut sekretess i mål som rör företagshemligheter. Regeringen överlämnade lagrådsremissen den 8 februari Regeringen har valt att inte gå vidare med flera av förslagen som Journalistförbundet varit kritiskt till, bland annat förslaget om absolut sekretess. Utredningen visar att problemen med personer som begär ut mängder av allmänna handlingar inte är så stort som det ibland framställs. Dock innehåller utredningen ett problematiskt förslag om att det ska vara möjligt att ta ut avgift i förväg för utlämnande av allmänna handlingar. Har gått ut på remiss. Förbundet svarade i november Informationsbehandlingsutredningen (dir 2011:86). Uppdrag se över registerlagstiftningen för rättsliga förutsättningar för en mer effektiv e- förvaltning. Pär Trehörning expert. Slutbetänkande april 2015: förslag till ny Myndighetsdatalag med generella bestämmelser för alla myndigheters hantering av personuppgifter, med undantag för brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet. Inväntar ev lagrådsremiss. I utredningen föreslår att ett nytt brott, utlandsspioneri, införs i brottsbalken. Brottet ska även vara TF/YGL-brott. Ett likadant förslag presenterades Utredningen är slutbetänkandet från den utredning som bland annat tittat på frågan om terrorismresor. Innehåller flera förändringar som ökar vilka handlingar kopplade till terrorism som ska vara straffbara. Utredningen förslår att det ska bli brottsligt att delta i en terroristorganisations verksamhet. Även resor i syfte att delta omfattas.

8 SOU 2017:100 Beslag och husrannsakan ett regelverk för dagens behov Polisens tillgång till underrättelser från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Ds 2018:35 Polisens tillgång till uppgifter från signalspaning EU-rättsliga frågor Frihandelsavtal EU-USA (TTIP; Trans-Atlantic Trade and Investment Partnership) Frihandelsavtal EU-Kanada (CETA; Comprehensive Economic and Trade Agreement) Direktiv till skydd för visselblåsare Utredningen har sett över rättegångsbalkens regler om tvångsmedel, särskilt beslag och husrannsakan, för att se hur dessa kan anpassas till dagens, digitala, förhållanden. Kopiering införs som ett nytt tvångsmedel för att säkra information som ett alternativ till beslag. Genom att kopiera innehållet i en dator eller mobil i stället för att ta den i beslag ska den som drabbats få tillbaka den snabbare. Det införs en möjlighet att på distans undersöka och kopiera information som har lagrats externt, i stället för lokalt i en dator. En utredare har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för polisen att ta del av uppgifter från FRA:s signalspaning i de fall det pågår en förundersökning i samma ärende som signalspaningen rör. Utredningen föreslår att polisens ska kunna få uppgifter från FRA även om det pågår en förundersökning i det ärende som uppgifterna gäller. Förhandlingar inledda sommaren Ev. omprövning av tidigare EU-beslut om kulturellt undantag för audiovisuella tjänster? TCO-grupp bildad för att bland annat bevaka öppenheten i förhandlingarna. Trumps presidentskap innebär att TTIPförhandlingarna läggs på is. CETA godkändes av EU-parlamentet i februari Trädde provisoriskt i kraft den 21 september Regeringen fattade beslut om en proposition om CETA i november Riksdagen röstade den 22 mars 2018 ja till CETA. Den gröna gruppen i EU-parlamentet la våren 2016 fram ett förslag om ett direktiv till skydd för visselblåsare. Kommissionen skickade våren 2017 ut ett samråd för att klargöra behovet av ett skydd för visselblåsare på EU-nivå. Journalistförbundet svarade på samrådet. EUparlamentet röstade igenom det utskottsbetänkande som finns från JURI (det rättsliga utskottet) den 24 oktober. Nu återstår det för kommissionen att inleda arbetet med att ta fram ett direktivförslag. Kommissionen har presenterat ett förslag till ett visselblåsardirektiv. Ur svenskt perspektiv är förslaget positivt ur en synvinkel eftersom det

9 Geoblockering inte bara omfattar anställda på företaget utan även self-employed, trainees och bemanningsanställda. En negativ effekt vore om det blir obligatoriskt för medlemsstaterna att införa interna rapporteringskanaler eftersom det skulle riskera att urholka meddelarskyddet. Förslag om geoblockering inom ramen för kommissionens strategi för en digital inre marknad. Ett förbud mot geoblockering skulle innebära en risk för att ansvariga utgivare i Sverige inte kan skydda sig mot tex förtalsmål i andra EU-länder utifrån den nationella lagstiftningen i det aktuella landet. Frågan behandlas just nu i trilogen. Regeringens ståndpunkt är att frågan kommer att lösas genom att det kommer att finnas ett undantag för medlemsstater att tillämpa sina grundläggande bestämmelser om yttrandefrihet och pressfrihet. Utrikesdepartementet har remitterat en promemoria om genomförande av EU:s geoblockeringsförordning.