Tehuset. Byggnad Vägledning för användare

Transkript

1 Sö d r a Äl vsb o r g s Sj u k h u s Tehuset Byggnad 14 - Vägledning för användare

2 Innehållsförteckning INLEDNING... 4 Husguide...4 Allmän information...4 BYGGNADEN... 5 Orientering...5 Hissar...6 Tehuset...7 Håltagningar...8 Felanmälan...8 Bil och cykelparkering...9 SITUATIONSPLAN INFORMATION TILL FUNKTIONSHINDRADE Bilparkering...11 WC...11 Skyltning...12 DÖRRMILJÖER Passerkort...13 Saltolås...14 Nycklar...14 RUMSTYPER ALLMÄN SERVICE Incheckning...16 Västfastigheter...16 Förändring av inredning och ytor...16 Lokalvård...17 Posthantering...17 Avfallshantering, - konventionellt, och farligt, avfall...17 Ankommande gods...18 Rörpost...19 HYGIEN INNEKLIMAT Allmänt...23 Slussar till isoleringsrum...24 Green building...24 EL, TELE OCH DATA

3 Elkraft...25 Eluttag...25 Patientterminal...27 BRANDSKYDD OCH SÄKERHET Brandlarm...28 Sprinkler...30 Utrymning...31 Hiss vid brand...31 Brandceller...32 Släckutrustning och första hjälpen...32 Ventilation vid brand...32 Dörrfunktioner vid brand...33 Utrymningsdörrar...34 Belysning vid brand...34 LARM OCH KALLELSEANLÄGGNING Kallelsesignal...35 Vårdtagaren:...35 Personalen:...36 Kallelsesignal - Team...38 Vårdavdelning plan Nödsignal hiss...39 Akutlarm...40 Bevakning och inbrottslarm...40 Brandlarm...40 BELYSNING Allmänt...41 Korridorer...41 Vårdrum...42 Administrativa arbetsplatser...42 Hisshallar...42 MEDICINSKA GASER Allmänt...43 Överkoppling till reservgasdrift...44 ÖVRIGA INSTALLATIONER Taklyftar...45 Disk- och spoldesinfektorer...45 Takhängda undersökningslampor...46 Brandgardiner...46 GÅRDSPLANEN

4 INLEDNING Husguide Denna husguide har tagits fram med syftet att beskriva huset och dess funktioner på ett enkelt sätt, som ett stöd vid nyttjandet av lokalerna. Husguiden är framtagen under december 2009 av Västfastigheter, som förvaltar fastigheten, och är upprättad av Vendela Blackenfelt. Vi hoppas att ni med hjälp av denna guide skall finna god information och trivas i era lokaler. Är det något ni vill fråga angående byggnaden eller guiden är ni välkomna att kontakta Västfastigheters ansvarige förvaltare för Södra Älvsborgs Sjukhus. För verksamhetsanknutna frågor skall Södra Älvsborgs Sjukhus kontaktas. Allmän information Adress: Brämhultsvägen 53, Borås Byggår: Förvaltare: Arne Söderberg, Västfastigheter, Västra Götalandsregionen Fastighetsbeteckning: Samariten 4 Bruttoarea: ca m². Hyresgäst: Södra Älvsborgs Sjukhus 4

5 BYGGNADEN Orientering Tehuset ligger i anslutning till huvudbyggnaden, by 4 och 6, och kan nås via alla plan, plan K1-8. På bilden nedan kan man följa kommunikationsvägar, för patienter såväl som för transporter. 5

6 Hissar I byggnaden finns 3 sänghissar, placerade i den norra delen, som går mellan plan k1 och plan 8, och en personhiss i navet som går från plan K1 till plan 2. En av hissarna, sänghiss H107 går till plan 9. Sänghissarnas hisskorg är 1800 mm bred och 2700 mm djup och kan lyfta 2650 kg. Fritt dörrmått är 1400 mm. Hissen är utrustad med talsyntes som meddelar på svenska start, färdriktning och ankomst. Vid brandlarm får hissen inte användas. Vid strömavbrott går hissen till närmsta våning och öppnar dörrarna. Hissen är försedd med nyckelströmställare för uppställning av dörrar vid städ som då tar bort yttre anrop. Sängkörning styrs av slinga i golvet framför den mittersta av hissarna och vid placering av sängen över slingan trycker man på anropsknapp Sängtransport. Akutkörning styrs via nyckelströmställare. Se avsnittet Brandskydd och säkerhet för information om hissens funktion vid brand. Se avsnittet Larm för information om nödsignal i hiss. Se röda markeringar på ritning s. 5 för placering av hissarna. 6

7 Tehuset Lokalerna är planerade för patientnärmre vård där personalen är indelad i grupper, som ansvarar för sju patienter var. De sju enkelrummen ligger i direkt anslutning till en teamstation från vilken personalen organiserar sitt arbete. Tehuset består av 6 vårdplan, plan 3-8. På plan 2 befinner sig DKA, ENDO samt smärtmottagning. Arbetsterapi samt sjukgymnastik finns på plan 1. Plan 9 består av tekniska system och så också plan K1, men där finns även omklädningsrum samt förråd. 7

8 Håltagningar Generellt gäller att Västfastigheter skall kontaktas vid håltagning i bjälklag och väggar av betong. Håltagningsmöjligheter finns, men bör utredas från fall till fall. Bjälklag Endast begränsade möjligheter finns i plan 1,2 samt plan 4-8 för håltagning i förspända bjälklag av betong. Bjälklag på plan 3 innehåller ingjutna avlopp som finns uppmärkta ovan undertak i plan 2. Väggar OBS! Vissa innerväggar innehåller dragstag som är uppmärkta med varningslappar på väggarna, ovan undertak. Dessa dragstag hjälper till att staga upp huset och får absolut inte borras av. Felanmälan Felanmälan kan göras dygnet runt till kundmottagningen på Västfastigheter, telefonnr: Kundmottagningens öppettider är: 07:30 16:00 Eller gå in på Där finner ni även mer information om hur ni går tillväga. Ni kommer att lägga er order i Weblord direkt mot Västfastigheters arbetsordersystem. För att kunna lägga ordern måste man ha ett lösenord, detta kan fås av kundmottagningen på Västfastigheter. Vi hoppas att detta arbetssätt ska innebära att vi snabbare kan ge information samt återkoppla utfört arbete. Om du har frågor om hur formuläret skall fyllas i, ta kontakt med kundmottagningen så hjälper de gärna till. 8

9 Vid felanmälan skall alltid rumsnumret anges, se bild nedan. Vid akuta ärenden övrig tid, ring SÄS växel: för sökning av jour. Bil och cykelparkering Besökare hänvisas till avgiftsbelagda parkeringsplatser vid by 10 och by 14, eller parkeringsdäcket framför huvudbyggnaden. Personal kan kvittera ut ett parkeringsstillstånd för parkering på övriga parkeringsplatser. Kontakta Johan Aneljung, för frågor kring parkeringstillstånd. Cykelställ finns vid by 3 utmed kortsidan samt framför huvudentrén i nära anslutning till busshållplatserna. Mindre cykelparkeringar finns fördelade runt sjukhusområdet. 9

10 SITUATIONSPLAN På situationsplanen nedan är den nya vårdbyggnaden Tehuset markerat i svart. 10

11 INFORMATION TILL FUNKTIONSHINDRADE Bilparkering Angöringsplats, finns precis framför entrén till förlossningen samt parkering för fordon med handikapptillstånd. Angöringsplatsen bidrar till att personer med olika funktionshinder självständigt eller med personligt stöd kan parkera sitt fordon i nära anslutning till de entréer i byggnaden som är avsedda för allmänheten Entréer Entré finns i huvudbyggnaden och i anslutning till denna entré finns en karuselldörr och dessutom en gångdörr försedd med tryckknapp för automatisk dörröppning. Taktila stråk in till stora entrén finns från busshållplatsen framför huvudbyggnaden. Samtliga våningsplan i Tehuset nås via stora entrén och vidare via hiss från by 6. Man kan även ta sig från parkeringsplatsen via förlossningsentrén in till plan 2 i Tehuset och senare vidare till respektive våning via de tre sänghissarna i den norra änden av huset. WC På varje våningsplan finns det minst en toalett som är anpassad för funktionshindrade, s.k HWC. 11

12 Skyltning Skyltningen är gjord med taktil text fram till respektive avdelning. Tidigare på SÄS har man skyltat med hela namnet på den verksamhet som befann sig på respektive plan. Den nya avdelningsbenämningen är mer allmän, ex. Avdelning E 81, får sitt namn av att den befinner sig vid trapphus E, plan 8 och enhet 1. Vid ingången till varje vårdrum sitter en skylt med rumsnummer, som även här presenterar informationen i taktil text. 12

13 DÖRRMILJÖER Passerkort Samtliga kortläsare i Tehuset är beröringsfria. Dörrar in till vårdenheter från trapphus är upplåsta dagtid. Under kvällstid kommer de att vara låsta och kräver behörigt passerkort för att öppna. Inifrån så kan dock dörrarna öppnas utan upplåsning. Vid låsta dörrar i trapphus E in till vårdenheter kan patienter och anhöriga använda sig av en ringklocka för att påkalla personal som kan öppna inifrån. Ringklocka Kortläsare 13

14 Saltolås Saltolås sitter i dörrar in till miljörum på samtliga våningsplan. Dessa lås öppnas med beröringsfria passerkort. Det är chipet i kortet som aktiverar upplåsningen. Dessa lås kräver att man uppdaterar sitt passerkort med hjälp av en aktiveringsläsare. Detta måste man göra i 2 veckors- intervaller för att kunna komma in i miljörummen. I Tehuset sitter det en sådan aktiveringsläsare på plan K1, i trapphuset i Modul 1. Det kommer att placeras ytterligare aktiveringsläsare vid personalentrén i byggnad 10 samt vid uthämtningen av personalkläder i by 13. Saltolås Aktiveringsläsare Nycklar För tillgång till nycklar till Patientgarderober, medicinskåp m.m kontaktas Securitas som har ansvaret för dessa nycklar. Kontaktnummer:

15 RUMSTYPER På varje vårdplan finns det 18 enkelrum, 3 st tvåpatientrum samt 2 rum för dagvård med möjlighet att vårda 3 patienter. Plan 3-8 ser likadana ut, med undantag för plan 7 där det även finns slussar till 4 vårdrum. På varje plan finns desinfektionsrum, behandlingsrum, förråd, läkemedelsrum, patientmatsal, kök, personalrum, teamrum, miljörum och teknikutrymmen. Plan 1 och 2 har en helt annan indelning då dessa våningar inte är vårdplan. På plan 2 finns 4 operationssalar för dagkirurgi samt 4 st endoskopisalar. Plan 2 har också desinfektionsrum, apparatförråd, sterilt förråd och läkemedelsrum, uppvakningsrum och rum för hemskick. På denna våning ska även smärtmottagningen verka och har då ett antal behandlingsrum till sin hjälp. På plan 1 verkar arbetsterapi och sjukgymnastik. Här finns 2 stora gymnastiksalar, behandlingsrum, träningsrum, personalrum, värmerum, ortosrum, omklädningsrum och ett stort antal administrativa arbetsplatser. Dessutom finns det ett bildrum och ett stort konferensrum. 15

16 ALLMÄN SERVICE Incheckning I huvudentrén på Södra Älvsborgs Sjukhus skall samtliga vårdtagare anmäla sig och detta gäller allmänt för hela sjukhuset. I Tehuset finns det på samtliga vårdplan en disk, det så kallade Navet, där man kan få information och guidning. På plan 1 och 2 finns det dessutom incheckningsdiskar Västfastigheter Västfastigheters driftpersonal svarar för service inom Södra Älvsborgs Sjukhus med drift och skötsel av byggnad och mediaförsörjning. Förändring av inredning och ytor Det är inte tillåtet att på egen hand ta hål i väggar eller tak för att sätta upp hyllor, lampor o dyl. Västfastigheters drifttekniker skall alltid kontaktas. De har vetskap om väggmaterial, bärförmåga och vilken typ av fastsättning som krävs. Vid önskemål av förändringar av lokalerna eller byggnadens installationer måste samråd först ske med verksamhetens lokalsamordnare innan kontakt tas med Västfastigheter. 16

17 Lokalvård Lokalvården, den löpande städningen, sköter Närservice. Kontaktperson: Helena Lehto, telefonnr: De sköter även fönsterputsningen. De stora glaspartierna i anslutning till trapphusen samt partierna i patientmatsal och kök är utvändigt självrengörande. Detta innebär att med hjälp av sol och regn så skall fönstren självmant hålla sig rena. Posthantering Utdelning och insamling av intern såväl som extern post fram till adressaten, tillgodoses av Närservice. Kontaktnummer: Avfallshantering, - konventionellt, och farligt, avfall På varje våning finns ett miljörum där brännbart avfall och tvätt hanteras. Dessutom sker här övrig sortering av avfall, så som: batterier, papper m.m I Miljörummet finns 2 nedkastluckor, en för tvätt och en för brännbara sopor. Ovan varje lucka sitter det en säkerhetsföreskrift kring hanteringen av nedkasten. 17

18 Röd lampa vid tvättinkasten skall vara släckt innan det går att kasta sopor/tvätt. Grön lampa indikerar ok att det är fritt fram att störta sopsäck i nedkastet. Röd lampa indikerar att kärlväxlaren ställer om till annat kärl nere i soprummet i plan K1 eller att nedkasten används på en annan våning. Röd lampa som blinkar indikerar aktivitet i soprummet och vänta då tills lampan släcks. Vid fel kontakta Västfastigheters driftavdelning. För skrymmande avfall var god kontakta Transportavdelningen för bortforsling. Kontaktnummer: Ankommande gods Leveranser skall ske via godsmottagningen för vidare transport till respektive verksamhet. 18

19 Rörpost I Tehuset finns rörpost för säker och snabb transport av analysprover m.m. Systemet i Tehuset skiljer sig inte från övriga rörpostsystemet på SÄS, utan fungerar på samma sätt. Stationerna på plan 2 befinner sig i navet och på plan 3-8 i nära anslutning till avdelningsstationen i samma rum som kopieringsapparaterna. Stationer med display har en alfanumerisk display med knappsats. På displayen visas adress, menyer och meddelanden från stationen. Knappsatsen används för att styra stationen, t.ex. för att ange adress vid sändning, navigera i menyer, osv. Varje rörpoststation har ett eget apparatnummer samt en hemmaadress och detta kan ses i den nedre högra delen av själva stationen. 19

20 På stationspanelens knappsats finns tre lysdioder som visar stationens status: Vid fel eller brister kontakta Västfastigheters kundmottagning för åtgärd. 20

21 HYGIEN Vårdrum: På alla vårdrum ska det finnas förutsättningar att utföra basala hygienrutiner, dvs det ska alltid finnas handdesinfektion, handskar och plastförkläden. Ytdesinfektion ska finnas på vårdrummen för punktdesinfektion. Avfall försluts direkt och tas ut från rummet. Patienttoalett: Duschdraperi måste tvättas mellan varje patient för att inte utgöra en smittkälla. Toalettens sittring ska vid behov avlägsnas för att kunna rengöra och desinfektera toalettstolen. Avfall försluts direkt och tas ut från rummet. Samtliga vägghängda toalettstolar i anslutning till vårdummen på Tehuset, skall klara en belastning på minst 300 kg under 1 timme när vikten är applicerad i centrum av skålen. Detta är specificerat i standarden EN997 samt NT- VVS120 (Nordisk standard). Standarden får ej publiceras i denna skrift emedan de skyddas av upphovsrättslagen men går att finna på länken nedan: Vid behov, när tyngre patienter (>300 kg) gästar vårdplanen, så är det lämpligt att använda toaletten i navet, HWC, som erbjuder mer plats kring toaletten, samt är golvstående. Desinfektionsrum: I ett desinfektionsrum ska det finnas förutsättningar att utföra basala hygienrutiner, dvs det ska alltid finnas handdesinfektion, handskar och plastförkläden. Ytdesinfektion ska finnas i desinfektionsrummet för all punktdesinfektion. Tvätt och sopsäck försluts innan transport till miljörummet. 21

22 Minidesinfektionsrum: I ett minidesinfektionsrum ska det finnas förutsättningar att utföra basala hygienrutiner, dvs det ska alltid finnas handdesinfektion, handskar och plastförkläden. Ytdesinfektion ska finnas i minidesinfektionsrummen för all punktdesinfektion. Tvätt och sopsäck försluts innan transport till miljörummet. Avdelningskök: Avdelningsköket används bara av personal, aldrig av patienter och/eller anhöriga. Lås gärna dörr från kök till patientmatsal då avdelningen är lågbemannad. Disk från patientrum ska aldrig tas in i köket utan stannar i disk förrummet. Köket ska ha separat städutrustning, som förvaras i disk förrummet. Patient och/eller personal får inte förvara privata livsmedel i avdelningsköket. Dagvårdsrum: I dagrummet ska det finnas förutsättningar att utföra basala hygienrutiner, dvs det ska alltid finnas handdesinfektion, handskar och plastförkläden. Rent förråd: All avemballering sker i källarplanet. Höggradigt rena och sterila produkter förvaras separerade från andra produkter med lägre renhetsgrad. Hållbarhet för sterila produkter i bibehållen avdelningsförpackning är vanligtvis 5 år. Om produktförpackningen tas ur avdelningsförpackningen sjunker hållbarheten till 1 år. Detta förutsätter att förpackningen är hel och torr. Handdesinfektion ska finnas. Närförråd Tvätt: Vid hantering av ren tvätt ska det finnas tillgång till handdesinfektion. 22

23 INNEKLIMAT Allmänt För att få bra luftkvalitet på lokalerna är ventilationen behovsstyrd. Det innebär att ventilationen styrs via närvaro och temperaturgivare. Luftomsättningen anpassas alltså automatiskt efter person- och värmebelastningen utöver ett kontinuerligt grundflöde, och spar på så sätt energi. För uppvärmning används radiatorer/konvektorer och termostaterna på dessa styrs av tilluftsdonen som i sin tur är inställda för att hålla en rumstemperatur på ca 22 C. I vårdrum så tempereras tilluften med hjälp av kylbafflar. I vårdrum, arbetsplatser, bakom teamstationer och i personalrum kan temperaturen regleras via regulatorer på vägg (se bild nedan). Tänk på att en manuell reglering av temperaturen kan ta lång tid på grund av byggnadens värmetröghet. Byggnadsstommen lagrar värme och kyla och motverkar snabba förändringar. Rumsregulator Kylbaffel Bild på ett tilluftsdon i ett rum. 23

24 Slussar till isoleringsrum På plan 7 finns 4 vårdrum som har en sluss med dubbla dörrar mellan korridor och vårdrum. Ventilationen i dessa rum är utformad för att skydda patient mot luftburen smitta. Detta innebär att övertryck skall råda i vårdrum och sluss mot angränsande korridor. Övertryck innebär att man låter ventilationen föra in mer luft i detta utrymme än i intilliggande rum/utrymmen. Smutsig luft kan då inte dra in genom springor eller andra öppningar. En lysande röd varningslampa ovan respektive dörr i sluss/korridor och vårdrum indikerar att en av dörrarna är öppen. När man skall in till en patient och öppnar dörren från korridoren så skall man vänta i ca 15 sekunder innan dörren till patienten öppnas. Detta för att trycket med ren luft skall byggas upp igen i slussen. En tryckindikator i form av en orange pingisboll placerad i korridorvägg mot sluss, indikerar över - respektive undertryck i sluss mot korridor. Står man i korridoren och pingisbollen är synlig innebär detta att övertryck råder i slussen. Står du i slussen och ej kan se pingisbollen innebär detta samma förhållande. Green building Tehuset har fått utmärkelsen Green Building. Detta innebär att byggnaden har en effektiv, och därmed miljövänlig, energiförsörjning. Genomgående under planeringen av huset har man haft ett energispar- tänk som går igen i diverse tekniska lösningar gällande bla ventilation och värme. Dessutom har man ytterst noga beaktat tätheten i fasaden, det yttre klimatskalet, och på så sätt har man åstadkommit en mer energismart byggnad. 24

25 EL, TELE OCH DATA Elkraft På SÄS finns tre olika kraftslag, så även i denna byggnad. Avbrottsfrikraft, Reservkraft samt Normalkraft. Nedan följer exempel på uttag samt vilken utrustning som bör anslutas till dessa. Eluttag Kortfattad information om märkningen av eluttag vid SÄS Borås: Texten på märkskylten består i normala fall av en beteckning som talar om från vilken gruppcentral uttaget kommer, d.v.s. var säkringen sitter. Vid felaktig funktion eller märkning kontakta Västfastigheters driftavdelning på telenr: Anslut: Utrustning som är livsviktig eller som även vid kortare avbrott tar lång tid att starta om. T.ex. Medicinteknisk utrustning, prioriterade kontorsdatorer (ej bildskärm) och övervakningsutrustning. Ex. på uttag på Avbrottsfrikraft Blå skylt = Avbrottsfrikraft 25

26 Anslut: Utrustning som är viktig men som tål ett kortare avbrott. T.ex. Medicinteknisk utrustning och bildskärmar till prioriterade datorer. Vid avbrott: Uttagen blir reservkraftförsörjda efter ca 20 s. Ex. på uttag med Reservkraft Grön skylt = Reservkraft Anslut: All övrig utrustning till exempel sängar, TV- och radioapparater, bildskärmar, kaffebryggare, kontorsutrustning, utrustning med laddare, elelement mm Vid avbrott: Uttagen blir normalt reservkraftförsörjda men kan vid el- brist kopplas bort. Ex. på uttag med Normalkraft Vit skylt = Normalkraft 26

27 Patientterminal I varje vårdrum finns en patientterminal bestyckad med terminal, telefon och handenhet. Med hjälp av denna kan patienten bland annat styra belysningen i rummet, använda internet och se på tv. Patientterminal, telefon och handenhet ansluts till 3- vägs datauttag på vägg. Handenhet Patientterminal Terminal Telefon Handenhet 3- vägs datauttag 27

28 BRANDSKYDD OCH SÄKERHET Brandlarm Signal till utrymning vid brand ges via ringklocka och startar våningsvis. Samtidigt ges indikation på brand genom en blinkande lampa som sitter i anslutning till den ljudande ringklockan. Skulle rök detekteras i trapphus då startar utrymningslarmet i hela huset. Brandlarmet aktiveras via rökdetektorer som är placerade i vårdrum, korridorer, allmänna och tekniska utrymmen och går direkt till Räddningstjänsten och till Västfastigheters driftavdelning. Securitas tillhandahåller en pärm där samtliga säkerhetsföreskrifter behandlas samt information om hur personalen bör agera i en händelse av nödsituation. En säkerhetsgenomgång i samband med inflytt kommer att genomföras för samtliga verksamheter i Tehuset. Brandlarmsanläggningen styr branddörrsstängning, hissar och öppning av rökluckor. Hissarna kan inte användas vid brandlarm! 28

29 Du kan själv aktivera brandlarmet via röda larmtryckknappar. Dessa är placerade i utrymningsvägar i korridorer och utrymningstrapphus. Larmtryckknapp Kom ihåg! Rädda Varna Larma Släck - Rädda dig själv och andra i din närhet, men ta inte själv för stora risker - Varna andra som kan vara i fara - Larma Räddningstjänsten genom att ringa Släck branden om det är möjligt 29

30 Sprinkler Byggnaden är försedd med en sprinkleranläggning vilket är det samma som ett automatiskt brandsläckningssystem. Detta innebär att samtliga rum med undantag av dagkirurgin är sprinklad. En sprinklerdysa består av en glasbulb (ett glasrör ) som vid 68 C eller skadegörelse på berört sprinklerdysa brister och startar vattenspridning. Vid utlöst sprinkler går även larm till räddningstjänsten. Sprinklerdysor är mestadels placerat vid tak men i vårdrum är sprinklerdysor placerade vid vägg. Dolda sprinklerdysor är installerade i träningssalar och endoskopirum. Antalet sprinkler som öppnar beror på brandens omfattning. De sprinklerdysor som inte påverkas av tillräckligt hög temperatur förblir stängda. Sprinklerdysa Dold sprinkler 30

31 Utrymning Utrymningsvägarna beskrivs tydligt på utrymningsplanerna som är placerade i varje korridor. Du kan alltid nå två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymningen ska ske genom korridorer och trapphus via markplanet och ut i det fria. Utrymningsvägar är markerade med lysande gröna utrymningsskyltar. Skyltarna är alltid tända och har batteribackup för att även lysa vid strömavbrott. Utrymningsvägar får inte blockeras! Hiss vid brand Hissen får inte användas vid brand. Vid aktiverat brand- och utrymningslarm går hissen till markplanet, plan 2. Befinner sig branden på plan 2, ställer sig hissen på plan 1. 31

32 Brandceller För att förhindra att en brand sprider sig så har man delat upp hela byggnaden i brandceller. En brandcell avgränsas av brandklassade väggar och dörrar. Dörrar i brandcellsgränser är försedda med dörrstängare som har som funktion att automatiskt stänga sig vid brandlarm, varför de absolut inte får ställas upp med hjälp av kilar eller dylikt. Det är direkt förknippat med livsfara. Släckutrustning och första hjälpen På varje våningsplan finns det 3 st brandposter. 1st i den norra delen, 1st i den södra och 1st i flygeln åt väster. På varje plan finns det även handbrandsläckare utplacerade samt brandfilt. Ventilation vid brand Vid brand stoppar normala tilluftsfläktar och för att förhindra brandgasspridning mellan rum skapas undertryck inom avdelningen. Detta åstadkommer man genom att hela ventilationssystemet sätts under undertryck. 32

33 Dörrfunktioner vid brand Vid brandlarm skall dörrar in till vårdenheter från plan 3-8 låsas upp och kunna öppnas utifrån såväl som inifrån. Övriga dörrar i kulvert och plan 1 och 2 skall låsa sig vid brandlarm så att de ej går att öppna utifrån. Inifrån går dörrarna att öppna. Automatiska dörröppnare blockeras vid brandlarm, så att de ej öppnar och släpper in rök. De dörrar som står uppe med hjälp av magnethållare stängs vid brandlarm. Dörrar som har kortläsare, plan 2, som samtidigt utgör utrymningsdörrar, är försedda med nödöppningsknapp. Detta gäller endast en dörr i den södra delen vid smärtmottagningen. Nödöppningsknapp 33

34 Utrymningsdörrar Dörrar försedda med gröna utrymningshandtag får enbart användas vid nödutrymning. Det finns endast två sådana dörrar i tehuset och de sitter i anslutning till trapphus E samt T på plan 2 och leder ut till gården. Nödutrymningshandtag Belysning vid brand Vid brand tänds nödbelysning i korridorer och trapphus. 34

35 LARM OCH KALLELSEANLÄGGNING Kallelsesignal Vårdtagaren använder sig av olika typer av anropsenheter för att påkalla hjälp. Dessa sitter i alla utrymmen där patienter vistas. I vårdrummen finns en anropsenhet med signaltryckknapp samt en signaltryckknapp på handenheten för belysning. Personalen använder sig av displayer, personsökare, rumsenheter och anropsenheter för grundfunktionerna i systemet. Vårdtagaren: Påkalla hjälp I vårdrum och anslutande toaletter samt i HWC finns anropsenheter som vårdtagaren använder sig av för att påkalla hjälp. Alla anropsenheter har röda knappar. För att påkalla hjälp trycker då vårdtagaren på ngn av de röda knapparna och en lysdiod på anropsenheten visar då att kallelse har aktiverats. Denna lysdiod blinkar så väl på anropsenheten som på rumsenheten. Rumsenhet Anropsenhet Anropsenhet Anropsenhet Anropsenhet 35

36 Kallelsen presenteras i klartext i displayer samt på närvaromarkerade rumsenheter. Återställ signalen genom att trycka på den gröna knappen i rummet som larmar. Kallelsesignalen är normalt ljudlös på avdelningen. Om inte signalen kvitteras (med närvaromarkering) inom 5 minuter hörs signalen även akustiskt. Display Personalen: Närvaromarkering För att närvaromarkera sig i rummet trycker man på den gröna knappen på rumsenheten. Närvaro i det aktuella rummet visas i displayerna med grön text. Nu är rumsenheten aktiverad för mottagande av övriga larm, man tar med sig informationen in i rummet. Möjlighet till NÖD- signal är nu aktiverad på alla röda knappar i rummet. Avmarkera närvaro genom att återigen trycka på den gröna knappen på rumsenheten. NÖD- signal För att aktivera NÖD- signal och påkalla extra hjälp i ett närvaromarkerat rum trycker man på någon av de fast monterade röda knapparna. De sladdhängda röda knapparna ger kallelse oavsett om rummet är närvaromarkerat eller ej. NÖD- signalen visas då i displayerna, personsökare och de närvaromarkerade rumsenheterna. Återställ genom att trycka på grön knapp igen. 36

37 Sladdtryckknapp och handenhet ger inte nödlarm. Nödsignal hörs alltid akustiskt på avdelningen. Prioriterat nödlarm För att aktivera prioriterat nödlarm håller man nere den röda knappen på rumsenheten i 2 sekunder. Återställ larmet genom att trycka på den gröna knappen på rumsenheten. Assistans För att påkalla assistans av annan personal trycker man på den gula knappen på anropsenheten och då presenteras assistans i displayerna på personsökare samt närvaromarkerade rumsenheter. Assistans är normalt ljudlös på avdelningen. Om inte signalen kvitteras (med närvaromarkering) inom 5 minuter hörs signalen även akustiskt. Fel på kallelsesignalen anmäls till Västfastigheters driftavdelning. 37

38 Kallelsesignal - Team Vårdavdelning plan 3-6 Vårdavdelningarna är uppdelade på gemensamma ytor och 3 st team. Kallelsesignal och assistanslarm förmedlas inom eget team. Om inte larm besvarats inom 3 minuter går det vidare till hela avdelningen. Kallelsesignal och assistanslarm från gemensamma ytor går till hela avdelningen. Nödlarm går till alla team. På kväll/natt kan teamen kopplas samman manuellt med Expeditionsapparaten som är placerad bakom disken i de administrativa rummen i navet. 38

39 Handhavande Expeditionsapparat Sammankoppling TEAM: Använd Piltangent för sammankoppling. Lampa märkt C lyser när signalerna är sammankopplade mellan teamen. Använd Piltangent för borttagning av sammankoppling. Lampa C slocknar. Expeditionsapparat Personsökare På plan 3-6 har varje avdelning personsökare som är kopplade till team. Det finns också personsökare kopplade till hela avdelningen. Beställning av- eller reparation av personsökare beställs hos telefoniservice. Nödsignal hiss Vid intryckt larmknapp i 10 sekunder så uppkopplas automatiskt ett samtal till SÄS växel för att begära hjälp. Samtidigt går det ett larm till Securitas och driftspersonalen på Västfastigheter. 39

40 Redigerad Akutlarm Vid alla incheckningsdiskar, i navet samt vid teamstationer finns en tryckknapp för akuthjälp installerat. När man trycker på knappen går larm via personsökare till ett akutteam på SÄS. Denna larmknapp ersätter telefonnr: Bevakning och inbrottslarm Inbrottslarm är installerat och handhas av SÄS säkerhetsavdelning. Larm vidarekopplas till Vakten som gör en omedelbar utryckning. Överfallslarm är installerat vid samtliga incheckningsdiskar, i navet på samtliga plan samt i ortosrummet på plan 1 (rum ). Brandlarm Brandlarm med information om vilket rum som larmar presenteras på berörd avdelning i: Display vid den gemensamma avdelningsstationen Kallelsessystemets display Personsökare för kallelsesignalen

41 BELYSNING Allmänt I förråd, omklädningsrum, och trapphus tänds ljuset med hjälp av närvarogivare vilket innebär att lamporna tänds automatiskt i rummet så snart någon går in. I kommunikationsutrymmen i plan K1 styrs ljuset av närvarodetektering med dimmerfunktion. Det är även installerat dimmerfunktion i vårdrum, undersöknings-, behandlings- och operationsrum. Tehuset är försett med nödljus i korridorer och trappor som tänds automatiskt vid strömavbrott. Korridorer Belysning i korridorer på plan 1-8 styrs via tryckknappar vid disken i navet som har fasta lägen för dag, kväll, natt och släckt. 41

42 Vårdrum Belysning i vårdrum tänds via strömbrytare, med dimmerfunktion, vid dörr samt från sängplats med en handenhet så att patienten själv kan reglera belysningen. På handenheten, som bara finns i vårdrummen, kan man även påkalla hjälp genom att trycka på den röda knappen. Handenhet Belysning i toaletter tänds och släcks via närvarogivare. För att spara energi så dagsljuskompenserar beslysningen i rum med stort dagsljustillskott. Med andra ord släcks belysningen när det förekommer mycket ljus utifrån. Administrativa arbetsplatser I de administrativa arbetsplatserna styrs belysningen via strömställare vid dörr. Vid aktivitet så är ljuset tänt men passivitet så släcks ljuset och man får tända igen. Hisshallar Belysningen ovan hissdörrarna lyser hela tiden medan den övriga belysningen i hisshallen styrs via närvarogivare som känner av när någon kommer in i hallen. 42

43 MEDICINSKA GASER Allmänt Anläggningen försörjs via ett medicinskt gassystem förlagt i två separata gasschakt, varav det ena är ett reservgasschakt. På varje avdelning finns en tryckövervakare som försörjer hela vårdplanet med gas. Dessa är placerade i korridoren i nära anslutning till navet. In till dessa tryckövervakare sitter en dörr med glasruta som gör det möjligt att kunna läsa av tryckövervakarna. Nödavstängning finns placerade i korridoren på tre ställen i anslutning till teamstationerna. Nödavstängning 43

44 Överkoppling till reservgasdrift Gaslarm Vid gasbortfall på ordinarie matning reservgasmatas hela huset från en reservgasanläggning. Det aktiveras även ett gaslarm som indikeras ljudligt samt visuellt. Anledning till larmet är att trycket i gasledningen sjunker och detta kan bero på ex ledningsbrott eller att gasen från gasförrådet är slut. För att säkerställa fortsatt gasdistribution krävs omedelbar manuell omkoppling till reservgasdrift via omställning av 4 st ventiler placerade i tryckövervakaren placerade i gasschakt. Gaslarm är vidarekopplat till Västfastigheters driftavdelning. Tryckövervakare 44

45 ÖVRIGA INSTALLATIONER Taklyftar I varje 2- patientrum på alla vårdplan är utrustade med Taklyftar. Dessa skall bidra till trygghet och säkerhet när en rörelsehindrad skall förflyttas. Taklyften består av en enkelspårig skena i taket som lyftmodulen körs i. Lyftmodulen lyfter med hjälp av en batteridriven motor och körs i skensystemet med hjälp av en åkvagn. Åkvagnen körs med en körmotor som man styr via fjärrkontroll. Disk- och spoldesinfektorer Diskdesinfektorer finns installerade i det stora desinfektionsrummet som finns på varje vårdplan samt en mindre sort i värmerummet på plan 1. Spoldesinfektorer finns i de tre minidesinfektionsrummen samt i det större desinfektionsrummet som återkommer på varje vårdplan. Spoldesinfektorer finns även på plan 2 i Desinfektion orent. 45

46 Takhängda undersökningslampor På plan 3-8 i behandlingsrummet, i några dagvårdsrum samt på plan 2 i förberedelserum sitter det en takhängd undersökningslampa av märke Merivaara, vid användande av den bör följande beaktas: Armaturens ytterskal blir lite varmt under användningen så undvik att vidröra andra delar än strömbrytaren och handtaget vid förflyttning. Handtaget är löstagbart och kan steriliseras. Brandgardiner På varje våningsplan i utrymmet framför de tre hissarna samt i öppningen till den gamla byggnaden i Trapphus E, sitter det brandgardiner. Dessa är till för att minimera spridningen av en eventuell brand. De är konstruerade för att klara minst 1100 C i över 2 timmar. Vid brandlarm, samt vid strömavbrott som pågår i längre än 5 minuter, innebär detta att dessa gardiner åker ner per automatik. För att för hissa upp gardinerna igen måste man manuellt med nyckel hissa upp dem igen. 46

47 GÅRDSPLANEN På baksidan av Tehuset mot byggnad 2, 4 och 8 finns en innergård som är tänkt att fungera som en tränings- och terapigård, uteplats för personalen samt möjlighet till utomhusvistelse för patienter och anhöriga. Ytorna ska mana till aktivitet och träning för gång och rullstolskörning samt vara rekreation för så väl patienter som personal. Här finns olika platåer med trappor och backar för att träna på motlut och utförslut. Olika stenmaterial och markbeläggningar ger patienten möjlighet att få allsidig träning och aktivitet i en utomhusmiljö. En labyrint har anlagts mot byggnad 10 och skådas bäst ovanifrån några våningar upp i huset, men är tänkt att skapa förströelse och är ett spännande inslag i miljön kring Tehuset. Labyrint 47