Working Paper Series

Transkript

1 Working Paper Series 2008:1 Programe ekter 1992 till 2006 Petra Nilsson 26 maj 2008

2 Working papers kan laddas ned från Arbetsförmedlingens Working Paper serie presenterar rapporter som rör analys av arbetsmarknadens funktionssätt och e ekter av arbetsmarknadspolitiska insatser. Rapporterna är pågående arbete och författarna tar tacksamt emot synpunkter. De slutsatser och åsikter som uttrycks i Working Paper-serien är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Arbetsförmedlingens syn. Forskningsenheten Arbetsförmedlingens huvudkontor STOCKHOLM E-post: forskningsenheten@arbetsförmedlingen.se

3 Programe ekter 1992 till 2006 Petra Nilsson 26 maj 2008 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att med en enhetlig metod jämföra utfallet av de olika arbetsmarknadspolitiska programmen under perioden I rapporten skattas e ekten för deltagarna av fyra grupper av program. E ekterna skattas årsvis för de som påbörjat ett program under året. Skattningen görs genom att jämföra utfallet för deltagarna med utfallet för arbetslösa med samma karaktäristika men som vid den aktuella tidpunkten inte påbörjade något program. Den metod som används för att likställa deltagare och jämförelsegrupp är så kallad propensity score matching. Resultatmåttet är andelen som har ett arbete ett år efter programstart. Resultaten visar på en successiv förbättring av resultaten sedan mitten av 1990-talet. Resulteten visar också att e ekten skiljer sig systematiskt mellan olika programgrupper. Störst positiv e ekt har arbete med stöd följt av arbetsmarknadsutbildning. Även praktik har, med undantag av något enstaka år, en tydlig positiv e ekt. För förberedande insatser som grupp har vi inte kunnat hitta någon positiv e ekt. Rangordning mellan programmen har varit densamma ända sedan mitten av 1990-talet. 1 Inledning Sysselsättningse ekterna av de arbetsmarknadspolitiska programmen har under åren utvärderats av såväl forskare som av AMS. Arbetsmarknadsutbildning och subventionerade anställningar är de program som studerats i störst utsträckning. Vad gäller arbetsmarknadsutbildning så har tidigare forskning visat på varierande e ekter. 1 Resultaten tyder på att e ekterna var större under 1980-talet och början av 2000-talet jämfört med under 1990-talet. Att e ekterna av programmen var mindre på 1990-talet skulle 1 Calmfors, Forslund & Hemström 2002 och Forslund & Skans 2007, de Luna, Forslund & Liljeberg 2008.

4 kunna förklaras av lågkonjunkturen och de stora volymerna. Utvärderingar från AMS visar på positiva e ekter för de som deltog i arbetsmarknadsutbildning i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. 2 Arbete med stöd som stöd till start av näringsverksamhet och anställningsstöd är de insatser som det har konstaterats störst positiva resultat för av programmen. 3 Förberedande insatser och praktik har studerats i mycket liten omfattning. Analysen i denna PM är en systematisk genomgång av de arbetsmarknadspolitiska programmen sedan början av 1990-talet till och med Den syftar till att ta fram jämförbara e ekter av programmen över tid. E ekterna av att delta i ett program mäts genom att jämföra utfallet för en grupp sökande som deltagit i ett program med en jämförelsegrupp som inte tagit del av programmet. De program som studeras är förberedande insatser, praktik, arbetsmarknadsutbildning och arbete med stöd. Program riktade till särskilda grupper som långtidsinskrivna, funktionshindrade och ungdomar är svårare att utvärdera eftersom selektionsproblemet för dessa program är större. Det är svårt att hitta jämförelsepersoner inom målgrupperna som inte deltar i programmen. I denna studie utvärderas därför inte insatser riktade till särskilda grupper som långtidsinskrivna, funktionshindrade och ungdomar. 2 De arbetsmarknadspolitiska programmen Ett problem med jämförelser över tid är att programmens innehåll, målgrupper samt dess volymer förändras. Exakt samma program kan därför sällan studeras någon längre tid. För att kunna följa utvecklingen årsvis och för att ge en mer översiktlig bild av e ekterna har programmen grupperats i fyra kategorier. Dessa är förberedande insatser, praktik, arbetsmarknadsutbildning och arbete med stöd. Målsättningen har varit att slå ihop program som liknar varandra till innehåll och inriktning. Tabell 1 visar vilka program som ingår i respektive programkategori i analyserna. Programmen inom förberedande insatser är de som är mest olika innehållsmässigt. Anledningen till att de ändå grupperas ihop i denna analys är att de enligt Arbetsförmedlingen har ett gemensamt syfte. De ska underlätta den arbetssökandes val av arbete och stärka möjligheterna att få eller behålla ett arbete. I huvudsak innehåller de förberedande insatserna vägledningsoch platsförmedlingsinsatser som ofta är jobbsökar- eller yrkesvalskurser på 2 Harkman, Johansson & Okeke 1999, Okeke Start av näringsverksamhet klassi ceras inte som arbete med stöd i Arbetsförmedlingens o ciella de nition. 4

5 Tabell 1: Ingående program i respektive programkategori 1992 till Förberedande insatser Fördjupad kartläggning och vägledning x Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling x x x x x x x Förberedande utbildning x x x x x x x x x x x x x x x Datortek x x x x x x x x x x x x x Arbetslivsinriktad rehabilitering x x x x x x x x x x x x x x x Praktik Prova på plats x x Interpraktik x x Arbetspraktik x x x x x x x x x x Invandrarpraktik x x Arbetslivsutveckling x x x x x x x Arbetsplatsintroduktion x x x x x x x Akademikerpraktik x x x x Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning x x x x x x x x x x x x x x x Arbete med stöd Akademikerjobb x Allmänt anställningsstöd x x x x x x x x Individuellt anställningsstöd x x x x Resursarbete x x x x Start av näringsverksamhet x x x x x x x x x x x x Rekryteringsstöd x x x x x Beredskapsarbete x x x x x x x Utbildningsvikariat x x x x x x x x 5

6 heltid. Fördjupad kartläggning och vägledning ges till de som behöver få sina förutsättningar för framtida arbete eller utbildning klargjorda. Programmet Datortek innehåller förutom utbildning och träning i datateknik också jobbsöknings- och vägledningsaktiviteter. Arbetslivsinriktad rehabilitering för funktionshindrade innehåller funktionsbedömning eller arbetsprövning. Förberedande utbildningar är tänkta att förbereda för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller arbete. Att skatta e ekter av just förberedande utbildningar kan därför vara svårt. Om de följs av ett annat program är det svårt att skatta e ekten av enbart den förberedande insatsen. En separat analys för bara förberedande utbildning görs också i denna PM. Programmen inom kategorin praktik syftar till att stärka den arbetssökandes möjligheter att få ett arbete genom att lära sig ett yrke, genom yrkesorientering eller ökad arbetslivserfarenhet. Syftet med arbetsmarknadsutbildning är att den sökande ska få ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kurser som upphandlas av olika utbildningsanordnare. Eftersom utbildningen ska leda till arbete ska den vara yrkesinriktad. Med kategorin arbete med stöd avses anställningar med lönesubventioner och stöd till start av näringsverksamhet. Anställningsstöd lämnas till arbetsgivare i syfte att stimulera anställningar av personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete. Syftet med stöd till start av näringsverksamhet är att ge arbetslösa, som inte kan få ett arbete och som har förutsättningar för att starta egen verksamhet, bidrag till försörjningen under inledningsskedet av verksamheten. Arbetsmarknadsutbildning har funnits alla år som jämförs och kategorin förberedande insatser har relativt lika ingående program. Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling infördes som en förberedande insats De esta av deltagarna i det programmet deltog inom ramen för aktivitetsgarantin. Fördjupad kartläggning och vägledning infördes När det gäller praktik är programmen, till namnen, helt olika idag jämfört med tidigare. Akademikerpraktik, arbetsplatsintroduktion, arbetslivsutveckling och invandrarpraktik har under åren ersatts av arbetspraktik och prova på-plats. I huvudsak har de dock samma innehåll. Programmen i gruppen arbete med stöd har också ändrats mycket. Beredskapsarbete och rekryteringsstöd avska ades 1997 och ersattes av det individuella anställningsstödet vilket i sin tur ersattes 2000 av det allmänna anställningsstödet. Start av näringsverksamhet har funnits sedan Figur 1 visar antal nya deltagare i programmen enligt Arbetsförmedlin- 6

7 Figur 1: Antal nya deltagare i program per år 1992 till 2006 enligt Arbetsförmedlingens statistik Arbete med stöd Arbetsmarknadsutbildning Praktik Förberedande insatser gens statistik. Förberedande utbildningar är fram till och med 2000 delvis redovisade under arbetsmarknadsutbildning. Anledningen till det är att arbetsmarknadsutbildningar som avser förberedande utbildningar ck en egen sökandekategori 2001 och först då klassi cerades som förberedande utbildning. I analyserna av programe ekterna i denna PM är de arbetsmarknadsutbildningar som avser förberedande utbildningar identi erade och omklassi cerade som förberedande insatser. I guren syns tydligt att volymerna var högre under 1990-talet än under början av 2000-talet. 3 Urval av deltagare och potentiella jämförelsepersoner I denna PM studeras program som påbörjades mellan 1992 och Arbetssökande som påbörjar program kan innan programstart ha olika status. De kan i Arbetsförmedlingens register till exempel vara registrerade som arbetslösa, de kan nyss ha avslutat ett annat program, de kan vara kategoriserade som övriga inskrivna eller ha haft en deltid- eller timanställning. 7

8 Urvalet av programdeltagare i denna analys är begränsat till arbetssökande som var registrerade som arbetslösa innan programstart vilka utgör drygt hälften av de som påbörjar program. Orsaken till att de som precis innan programstart deltagit i något annat program exkluderas är att det nya programmet antagligen bara är en förlängning av det tidigare programmet eller att det tidigare programmet redan från början var tänkt att följas av något annat program och att det därför inte kan ses som någon helt ny programstart. Med denna begränsning av urvalet inkluderas dock fortfarande personer som en tid innan programmet deltagit i något annat program. Någon begränsning i att man inte tidigare ska ha deltagit i program eller att en viss tid ska ha för utit sedan tidigare program har således inte gjorts. Invändningen mot detta förfaringssätt är förstås att det då är svårt att veta vilket program som e ekterna egentligen mäts för. Anledningen till att sökande som var registrerade som övriga inskrivna eller att de som hade ett arbete innan programstart exkluderas är att vi ville basera analysen på en så homogen grupp som möjligt. Det skulle kunna vara så att de som påbörjar program av övriga inskrivna och sökande med någon form av arbete skiljer sig mycket från övriga i dessa grupper. Programdeltagarna grupperas efter vilken månad de började programmen och till varje sådan månadsgruppering tas potentiella jämförelsepersoner ut. Dessa skulle vid månadens slut vara registrerade som arbetslösa. De har således inte påbörjat något program under månaden. Drygt personer utgjorde potentiella jämförelsepersoner varje månad. 4 Matchning Frågeställningen i denna studie är om deltagarna får arbete i större utsträckning när de gått ett program än vad de annars skulle ha fått. Frågan besvaras genom att jämföra deltagargruppen med en annan grupp sökande som inte deltagit i programmen under samma tidpunkt. Jämförelsegruppen kan dock inte tas direkt från alla sökande som inte deltagit i program eller från de som utgör de potentiella jämförelsepersonerna. Det enda som får skilja deltagar- och jämförelsegrupp åt är att den ena gruppen tar del av programmet medan den andra inte gör det. Deltagarna i programmen har inte valts ut slumpmässigt vilket gör att det nns risk för att programdeltagarna systematiskt skiljer sig från sökande som inte deltar. En metod för att komma tillrätta med detta så kallade selektionsproblem är att matcha deltagargruppen med en grupp icke-deltagare som är så lik deltagargruppen som möjligt. Matchningen baseras på en mängd faktorer som det nns 8

9 information om genom registeruppgifter. Metoden kallas propensity score matching. 4 Metoden innebär att vi utifrån ett antal variabler skattar den enskildes sannolikhet att delta i programmen. Bivariata logitmodeller används. De variabler som används för att förklara varför vissa sökande placerats i program och andra inte kan delas in i personliga egenskaper, yrkesspeci k information och tidigare arbetslöshet och programdeltagande. Individens historik som arbetslöshetstider och tidigare övergångar till arbete fångar indirekt upp faktorer som inte går att mäta och har visat sig vara betydelsefulla för chansen att få jobb. Tabell 2 visar vilka variabler som ingår i den slutliga modellen. 5 Samma modell används för alla kategorier av program och för alla månadsurval. Modellen skattas dock om för varje programkategori och månadsurval. Varje enskild deltagare matchas ihop med en icke-deltagare vars sannolikhet att delta är så lika deltagarens sannolikhet att delta som möjligt. Matchningen syftar till att likställa grupperna. Matchning utan återläggning görs, dvs. en jämförelseperson kan bara väljas en gång. Matchningen har gjorts vid den tidpunkt då deltagarna påbörjade programmet. Syftet är nämligen att jämföra vad som skulle ha hänt om deltagarna hade fortsatt att söka arbete som arbetslösa istället för att påbörja ett program. En person kan förekomma era gånger i deltagargrupperna om det är så att personen deltagit i era program under året. På motsvarande sätt kan en jämförelseperson förekomma i era månadsurval. En person kan också tillhöra deltagargruppen en månad för att en annan månad tillhöra jämförelsegruppen. Tabell 3 visar urvalet av deltagare som har matchats med en jämförelseperson var antalet deltagare i praktik för få för att e ekter skulle kunna skattas. Avgörande för att e ekterna av programdeltagande ska mätas på ett korrekt sätt, är att modellen lyckas fånga alla egenskaper som bestämmer sannolikheten att bli anvisad ett program, och som samtidigt påverkar utfallet av att delta. Om så inte är fallet riskerar resultaten att bli missvisande. Det nns egenskaper hos individerna som inte nns i registret som påverkar chansen att få jobb, som individernas motivation och ambition. Om det nns en selektion av deltagare i programmen när det gäller sådana ej observerade egenskaper som påverkar chansen att få jobb riskerar man att antingen 4 Rosenbaum & Rubin (1983). 5 Ett antal variabler testades men exkluderades på grund av att de inte bidrog till att förklara insorteringen till programmen. 9

10 Tabell 2: Variabler som ingår i skattningarna av individernas sannolikhet att delta i programmen Variabel Variabelvärden Ålder <25, 25-29, 30-49, 50-54, >54 Kön kvinna, man Medborgarskap svenskt, nordiskt, utomnordiskt Utlandsfödd Norden, utom Norden Funktionshinder ja, nej Utbildningsnivå grundskola, gymnasium, högskoleutbildning 2 år eller kortare, högskoleutbildning längre än 2 år Söker heltidsjobb ja, nej Söker jobb längre bort än pendlingsavstånd ja, nej A-kassa tillhör en kassa, tillhör ej en kassa Deltagande i aktivitetsgarantin ja, nej Region storstadslän, skogslän, övriga Utbildningsinriktning pedagogik, humaniora, samhällsoch beteendevetenskap, naturvetenskap, teknik, lantbruk, medicin, personliga tjänster Tid i arbetslöshet och program (den senaste inskrivningsperioden) kontinuerlig Sammanlagd tid i arbetslöshet (de senaste fem åren) kontinuerlig Sammanlagd tid i program (de senaste fem åren) kontinuerlig Antal perioder i arbetslöshet (de senaste fem åren) kontinuerlig Antal perioder i program (de senaste fem åren) kontinuerlig Antal övergångar till arbete (de senaste fem åren) kontinuerlig 10

11 Tabell 3: Antal matchade deltagare i respektive program 1992 till insatser kartläggning och 475 vägledning och utbildning Datortek rehabilitering Praktik Prova på plats Interpraktik Arbetspraktik Invandrarpraktik utveckling introduktion Akademikerpraktik utbildning utbildning Arbete med stöd Akademikerjobb 12 anställningsstöd anställningsstöd Resursarbete näringsverksamhet Rekryteringsstöd Beredskapsarbete Utbildningsvikariat över- eller underskatta e ekterna av programmen. Resultaten måste därför reserveras för att faktorer som inte har observerats påverkar utfallet. Variabler som beskriver individens historik har dock visat sig fånga upp mycket av de personliga egenskaper som är betydelsefulla för att få ett arbete och som inte nns i Arbetsförmedlingens register. 5 Resultatmått Programe ekterna studeras genom att jämföra andelen som har jobb i deltagargruppen med andelen som har jobb i jämförelsegruppen ett år efter programstart. Ett alternativt sätt att analysera e ekterna är att studera arbetslöshetens varaktighet med överlevnadsanalys. Det första angreppssättet innebär att personernas status i Arbetsförmedlingens register läses av exakt 365 dagar efter programstart. Personerna kan då vara kvar som arbetssökande eller ha lämnat förmedlingen för arbete eller av någon annan orsak. Om personerna efter programstart fått ett kortare arbete, men återkommit till förmedlingen innan 365 dagar räknas det således inte som den personen har fått ett arbete utan som att personen är arbetslös. Det andra angreppssättet, att med överlevnadsanalys studera tid till arbete, innebär däremot att personerna studeras till dess att de första gången lämnar förmedlingen för arbete. Att personen sedan eventuellt blir arbet- 11

12 slös igen beaktas inte. Vilket angreppssätt som är det bästa beror förstås på vad man vill studera. I Arbetsmarknadsrapporten har vi valt att redovisa programe ekter som andelen i arbete efter ett år. Fördelen med det sättet att mäta är att inte bara ut ödet till arbete studeras utan att även åter ödet till arbetslöshet beaktas. Åter ödet är naturligtvis viktigt ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Att mäta andelar i arbete efter ett år är också enklare att förstå för de som inte är så insatta i olika typer att statistiska analysmetoder. 6 6 Andel i arbete efter ett år De nitionen av arbete är vad vi kallar arbete utan stöd. Det är avregistreringar till arbete (tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning, eller fortsatt anställning samma arbetsgivare) samt byte till sökandekategorier som innebär arbete (deltidsarbetslösa, timanställda, tillfälligt arbete, ombytessökande samhall, ombytessökande). 7 Ett problem är att det är er i jämförelsegrupperna än deltagargrupperna som har avregistrerats av okänd orsak. Vi vet sedan tidigare undersökningar att cirka 50 procent av de som avregistrerats av okänd orsak i själva verket har fått arbete. För att inte överskatta e ekterna av programmen antas att 50 procent av de som lämnat förmedlingen av okänd orsak har fått arbete. 8 Figur 2 visar översiktligt e ekterna av programmen ett år efter programstart i procentenheter. Andelen deltagare som har ett arbete har subtraherats med andelen som har ett arbete i jämförelsegruppen 365 dagar efter programmens start. Ett positivt värde innebär att deltagarna har arbete i större utsträckning medan ett negativt värde innebär att det är er som fått ett arbete bland de som inte deltog i något program. E ekterna har skattats årsvis. Vi ser en trend av ökande sysselsättningse ekter av programmen över tid. E ekterna var lägre under 1990-talet än i början av 2000-talet. Det nns också tydliga nivåskillnader mellan programmen. Arbete med stöd har den största e ekten, 2006 hade 31 procentenheter er i deltagargruppen ett arbete utan stöd efter ett år. Arbetsmarknadsutbildning har näst störst effekt, 18 procentenheter E ekten av praktik är 7 procentenheter. Sett över tid har förberedande insatser haft små negativa e ekter, det är bara 6 För en överlevnadsanalys av 2005 års programdeltagare se Nilsson För e ekter för endast avregistreringar till arbete se Nilsson Mellan september 2005 och augusti 2006 gjordes vid 12 tillfällen intervjuundersökningar med ett urval personer som lämnat Arbetsförmedlingen av okänd orsak, se Nilsson

13 Figur 2: Sysselsättningse ekter efter ett år av att delta i program mellan 1992 och Procentenheter År Arbete med stöd Arbetsmarknadsutbildning Praktik Förberedande insatser för 2006 som e ekten är något positiv. En separat analys av förberedande utbildning ger för 2006 en e ekt på 4 procentenheter. Övriga program inom kategorin förberedande insatser hade för 2006 en negativ e ekt på 2 procentenheter. För förberedande insatser kan det dock vara särskilt svårt att hitta en rättvisande jämförelsegrupp varför resultaten ska tolkas med försiktighet. Tabell 4 visar e ekterna samt sysselsättningsstatus 365 dagar efter programstart. 9 För arbetsmarknadsutbildning nns i tidigare studier någorlunda jämförbara resultatmått att jämföra med. Okeke nner en e ekt på cirka 15 procentenheter 180 dagar efter avslutad arbetsmarknadsutbildning För åren 2002 till 2004 nner de Luna, Forslund och Liljeberg också en effekt på omkring 15 procentenheter vad gäller andelen sysselsatta ett år efter programstart enligt registerdata från SCB. 11 Resultaten i denna PM ligger 9 E ekterna är signi kanta på 1-procentsnivån. Detta beror på stora urval och att utfallsmåttet är skillnaden mellan två medelvärden. Kon densintervallen kring e ekterna är i de allra esta fall mindre än plus/minus en procentenhet. Kon densintervallet kring e ekten för arbetsmarknadsutbildning 2005 är störst, plus/minus 1.8 procentenhet. 10 Okeke de Luna, Forslund & Liljeberg

14 Tabell 4: Sysselsättningse ekter samt status 365 dagar efter programstart Förberedande Praktik Arbetsmarknadsutbildning Stöd till arbete insatser Procentandel i arbete Effekt i Procentandel i arbete Effekt i Procentandel i arbete Effekt i Procentandel i arbete Effekt i procentenheter procentenheter procentenheter procentenheter Jämförelsegrupgrupgrupgrupgrupgrupgrupgrupp Deltagar Jämförelse Deltagar Jämförelse Deltagar Jämförelse Deltagar År storleksmässigt nära dessa tidigare studier vilket tyder på att den använda metoden fungerar relativt väl för att skatta programe ekterna, åtminstone för arbetsmarknadsutbildning. En analys av programe ekterna uppdelat på kön för 2006 ger ingen signi kant skillnad i e ekt. 7 Slutsatser Praktik har små positiva e ekter och e ekterna är relativt konstanta sett över tidsperioden. Under senare år ser vi dock en tendens till ökande e ekter. Arbetsmarknadsutbildning har utvecklats i positiv riktning, e ekterna är större under 2000-talet än under 1990-talet är e ekten 18 procentenheter. Arbete med stöd är de program som har de största positiva e ekterna och utvecklingen över tid har också varit mycket positiv hade 31 procent er ett arbete efter ett år i deltagargruppen. Förberedande insatser har små negativa e ekter för samtliga studerade år, med undantag för 2006 där e ekten är något positiv. Inom kategorin förberedande insatser nns dock en rad olika typer av insatser. Analyseras förberedande utbildning för sig ser vi att det programmet har större positiva e ekter än övriga program inom förberedande insatser. 14

15 Referenser [1] Calmfors L, Forslund A & Hemström M (2002), Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningse ekter? Rapport 2002:8, IFAU, Uppsala. [2] de Luna X, Forslund A & Liljeberg L (2008), E ekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för deltagare under perioden Rapport 2008:1, IFAU, Uppsala. [3] Forslund A & Nordström Skans O (2007), Hur fungerar arbetsmarknaden och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med? Ura 2007:2, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm. [4] Harkman A, Johansson A & Okeke S (1999), Åtgärdsundersökning 1998, Ura 1999:1, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm. [5] Nilsson P (2007), Sysselsättningen bland personer som lämnat Arbetsförmedlingen av okänd orsak 2005 och 2006, Working Paper 2007:1, Arbetsförmedlingen, Stockholm. [6] Nilsson P (2007), Programe ekter 1993 till 2005, Working Paper 2007:2, Arbetsförmedlingen, Stockholm. [7] Okeke S (2005), Arbetsmarknadsutbildningens e ekter för individen, Ura 2005:6, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm. [8] Rosenbaum P.R & Rubin D.B (1983), The Central Role of the Propensity Score in Observational Studies for Casual E ects, Biometrika, 70, s