Dag och tid: kl. 08:30. Gruppmöte S och V: kl. 08:00 Sessionssalen Gruppmöte M, KD, L och C: kl. 08:00 Ekedalen

Transkript

1 1/2 KALLELSE Barn- och utbildningsnämnden Dag och tid: kl. 08:30 Plats: Sessionssalen Justerare: Karin Olofsson (MP) Gruppmöte S och V: kl. 08:00 Sessionssalen Gruppmöte M, KD, L och C: kl. 08:00 Ekedalen Kallade Ledamöter Lena Andersson (S) ordförande, Krister Rohman (KD) vice ordförande, Ann- Sofie Hagenvind (S), Arne Andersson (S), Ingela Backman (S) förhindrad, Monica Karlén (S), Ida Davidsson (M), Mathias Lundgren (L), Karin Olofsson (MP). Tjänstgörande ersättare Jessica Kjellgren (S) ersätter Ingela Backman (S). Ersättare Ann-Charlotte Karlén (S), Lisbeth Ider (V), Henrik Vang (V), Ulf Alteg (M), Elisabeth Alfredsson (M), Lisbeth Wallgren (C). ÄRENDEN 1 Information om rapporter 2018/15 2 Information om anmälda delegationsbeslut 2018/16 3 Beslut om verksamhetsmål för barn- och utbildningsnämnden Information om Lärarförbundets ranking och rapporten Öppna jämförelser 5 Information om problematisk frånvaro inom grundskola och grundsärskola 2018/ / /525 6 Beslut om intern kontrollplan /488 7 Information om nämndens fattade beslut 2018/14 8 Information om byte av mötestider arbetsutskott 2018/528 Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 1

2 2/2 9 Beslut om antagande av samverkansavtal Vuxenutbildning Skaraborg 2018/ Beslut om nya belopp samt införande av e-tjänst 2018/407 gällande inackorderingstillägg för elever i gymnasieskolan 11 Beslut om asylsökandes rätt att söka till gymnasiet 2018/ Beslut om intresseanmälan gällande utbildning för motocross och enduro på Rudbecksgymnasiet 13 Beslut om att godkänna projektering idrottshall Rosenberg 14 Beslut om simavtal mellan barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden 2018/ / / Information om uppföljning av intern kontroll - avtal 2018/ Information om ekonomisk redovisning månadsuppföljning 2018/82 17 Information om statsbidrag 2018/ Information om nyckeltal 2018/ Beslut om riktlinje för resursfördelningsmodell 2018/ Beslut om barn- och utbildningsnämndens budget / Information från skolchef 2018/5 22 Information från ordförande 2018/6 23 Övrigt 2018/7 Sändlista Lärarförbundet Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 2

3 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/15 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Information om rapporter Ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen informerar nämnden om inkomna rapporter. Kommunfullmäktige BUN 2017/364. Kommunfullmäktiges beslut 123/2018, Beslut att anta biblioteksplan för Tidaholms kommun BUN 2018/519. Kommunfullmäktiges beslut 128/2018, Beslut att anta uppdaterat reglemente för barn- och utbildningsnämnden. BUN 2017/458. Kommunfullmäktiges beslut 146/2018, Beslut angående ombyggnation Smedjegatan. Kommunfullmäktige beslutar att ge tekniska nämnden i uppdrag att genomföra en projektering i enlighet med förstudien samt efter godkänd projektering av barn och utbildningsnämnden upphandla i enlighet med projekteringen och inom beslutad investeringsbudget. Kommunfullmäktige beslutar även att medel för projektet avsätts i samband med reviderad budget BUN 2018/552. Kommunfullmäktiges beslut 141/2018, Beslut om att hänskjuta medborgarförslag om fler platser till förskolan i Fröjered till barn- och utbildningsnämnden för beredning och beslut. Kommunstyrelsen BUN 2018/544. Kommunstyrelsens beslut 226/2018, Beslut att revidera kommunens dokument- och informationshanteringsplanen i enlighet med upprättat förslag. BUN 2018/82. Kommunstyrelsens beslut 215/2018, Beslut att godkänna månadsrapporten för oktober månad. Kommunstyrelsens arbetsutskott BUN 2018/530. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 125/2018, Beslut att remittera motion till barn- och utbildningsnämnden. Yttrandet ska ha inkommit till kommunledningsförvaltningen/vara upprättat senast Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 3

4 2/2 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) BUN 2018/521. Inspektionen för vård och omsorg har gjort tillsyn av hur barn- och ungdomars möjlighet till kommunikation tillgodoses på Ungdomsboendet vid Rudbecksgymnasiet. Barn- och elevombudet BUN 2018/23. Beslut från barn- och elevombudet. Av beslutet framgår att Tidaholms kommun ska vidta åtgärder så att skollagens krav att motverka kränkande behandling uppfylls. Barn- och elevombudet bedömer att det inte finns tillräckliga förutsättningar att framställa skadeståndsanspråk. Skolinspektionen BUN 2017/423. Beslut från Skolinspektionen. Skolinspektionen bedömer att Tidaholms kommun vidtagit sådana åtgärder att uppföljningen av ärendet kan avslutas. BUN 2018/502. Beslut från Skolinspektionen. Skolinspektionen bedömer att uppföljning av ärendet kan avslutas. Sveriges Kommuner och Landsting BUN 2018/513. Cirkulär 18:41 från SKL angående nya krav för enskilda att bedriva fristående förskola. BUN 2018/515. Cirkulär 18:46 från SKL angående beslut om bidragsbelopp till enskilda huvudmän som överklagas genom förvaltningsbesvär. BUN 2018/531. Cirkulär 18:47 från SKL angående regeringens budgetproposition för 2019 och höständringsbudget för Beslutsunderlag - Barnrättsbedömning Det beslut som förvaltningen föreslår nämnden handlar om att nämnden tar till sig information angående inkomna rapporter. Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn, dock kan de inkomna rapporterna direkt eller indirekt beröra barn. Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ta till sig informationen. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 4

5 1/3 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/16 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Information om anmälda delegationsbeslut Ärendet Datum för beslut Delegationsbeslut Diarienr Ansvarig Avge yttrande till Skolinspektionen/myndigh et avseende enskilda elever Avge yttrande till Skolinspektionen/myndigh et avseende enskilda elever Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling BUN 2017/423 BUN 2018/502 Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm BUN 2018/508 Skolchef Anneli Ahlm BUN Skolchef 2018/511 Anneli Ahlm BUN Skolchef 2018/517- Anneli Ahlm Ta emot anmälningar BUN Skolchef om kränkande behandling 2018/533 Anneli Ahlm Ta emot anmälningar BUN Skolchef om kränkande behandling 2018/534 Anneli Ahlm Ta emot anmälningar Id: Skolchef om kränkande behandling Anneli Ahlm Ta emot anmälningar Id: Skolchef om kränkande behandling Anneli Ahlm Ta emot anmälningar Id: Skolchef om kränkande behandling Anneli Ahlm Ta emot anmälningar Id: Skolchef om kränkande behandling Anneli Ahlm Ta emot anmälningar Id: Skolchef om kränkande behandling Anneli Ahlm Ta emot anmälningar Id: Skolchef om kränkande behandling Anneli Ahlm Ta emot anmälningar Id: Skolchef om kränkande behandling Anneli Ahlm Ta emot anmälningar BUN Skolchef Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 5

6 2/3 om kränkande behandling 2018/538 Anneli Ahlm Ta emot anmälningar om kränkande behandling BUN 2018/543 Skolchef Anneli Ahlm Ta emot anmälningar om kränkande behandling BUN 2018/546- Skolchef Anneli Ahlm Ta emot anmälningar om kränkande behandling BUN 2018/548 Skolchef Anneli Ahlm Ta emot anmälningar om kränkande behandling BUN 2018/551 Skolchef Anneli Ahlm Ta emot anmälningar BUN Skolchef om kränkande behandling Kurser och konferenser för förtroendevalda Mottagande av elev i grundsärskola Anpassning av utbildningen för elev i grundsärskolan Mottagande av elev i grundsärskola Anpassning av utbildningen för elev i grundsärskolan Upphörande av utbildning. Elev saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande framsteg Nekat mottagande till gymnasial vuxenutbildning (CNC) Nekat mottagande till gymnasial vuxenutbildning (CNC) Antagning vid ett senare tillfälle än vid början av utbildningen Antagen vid senare tillfälle än vid början av utbildningen Beslutsunderlag /555 BUN 2018/48 BUN 2018/16 BUN 2018/16 BUN 2018/16 BUN 2018/16 KC 2018/044 KC 2018/045 KC 2018/046 RU3 2018/01 RU1 2018/021 Anneli Ahlm Ordförande Lena Andersson Rektor Nina Kindbom Rektor Nina Kindbom Rektor Nina Kindbom Rektor Nina Kindbom Rektor Johan Lindell Rektor Johan Lindell Rektor Johan Lindell Rektor Johan Lindell Rektor Daniel Larsson Barnrättsbedömning Det beslut som förvaltningen föreslår nämnden handlar om att nämnden beslutar att lägga rapporterade delegationsbeslut till handlingarna. Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn, dock kan de fattade Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 6

7 3/3 delegationsbesluten direkt eller indirekt beröra barn. Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga rapporterade delegationsbeslut till handlingarna. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 7

8 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Beslut om verksamhetsmål för barn- och utbildningsnämnden 2019 Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tagit fram förslag på 9 verksamhetsmål för barn- och utbildningsnämnden år Varje verksamhetsmål knyter an till ett eller flera strategiska mål som kommunfullmäktige har antagit. Verksamhetsmålen är knutna till en strategi som talar om hur förvaltningen ska arbeta mot målen. Förvaltningen arbetar för tillfället med framtagande av indikatorer för uppföljning av verksamhetsmålen samt målvärden för värdering av måluppfyllelse. Dessa kommer slutligen att ingå i verksamhetsplanen för Förhoppningen är att detta ska kunna presenteras vid nämndsammanträdet i december. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Beslut om verksamhetsmål för barn- och utbildningsnämnden 2019, kvalitetsutvecklare Carina Ålebring Jonsson, Powerpoint-presentation Systematiskt kvalitetsarbete, verksamhetsmål och strategier Kvalitetsutveckling 2018, Nulägesbeskrivning av utvecklingsmöjligheter och utvecklingsbehov inom Barnomsorg och utbildning, kvalitetsutvecklare Carina Ålebring Jonsson. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa verksamhetsmålen för barn- och utbildningsnämnden år 2019 i enlighet med förvaltningens förslag. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att fastställa verksamhetsmålen för barn- och utbildningsnämnden år 2019 i enlighet med förvaltningens förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 8

9 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/482 Barn- och utbildningsnämnden Carina Ålebring Jonsson Tjänsteskrivelse - Beslut om verksamhetsmål för barn- och utbildningsnämnden 2019 Ärendet Förvaltningen har tagit fram ett förslag på 9 verksamhetsmål för barn- och utbildningsnämnden år Varje verksamhetsmål knyter an till ett eller flera strategiska mål som kommunfullmäktige har antagit. Verksamhetsmålen är knutna till en strategi som talar om hur förvaltningen ska arbeta mot målen. Inför 2019 har det gjorts en omarbetning av de verksamhetsmål som förvaltningen föreslår nämnden att besluta om. Verksamhetsmålen knyter tydligt an till kommunens strategiska mål samt har tydliga kopplingar till skollag och Agenda Verksamhetsmålen har arbetats fram utifrån enheternas kvalitetsrapporter som presenterades för BUN och är väl förankrade i skolledningsgruppen. Verksamhetsmålen styr förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Förvaltningen arbetar för tillfället med framtagande indikatorer för uppföljning av verksamhetsmålen samt målvärden för värdering av måluppfyllelse. Dessa kommer slutligen att ingå i verksamhetsplanen för Förhoppningen är att detta ska kunna presenteras vid nämndsammanträdet i december. Beslutsunderlag PP Systematiskt kvalitetsarbete, verksamhetsmål och strategier Kvalitetsutveckling 2018, Nulägesbeskrivning av utvecklingsmöjligheter och utvecklingsbehov inom Barnomsorg och utbildning, kvalitetsutvecklare Carina Ålebring Jonsson. Barnrättsbedömning Förvaltningen bedömer att förslaget till verksamhetsmålen ligger i linje med FN:s barnkonvention. Målen syftar till att stärka barn och elevers trygghet, inflytande, delaktighet, lärande och utveckling. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa verksamhetsmålen för barn- och utbildningsnämnden år 2019 i enlighet med förvaltningens förslag. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: zandra.bjornram@tidaholm.se 9

10 Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Carina Ålebring Jonsson Fastställd: Ärende: 2018/173 KVALITETSUTVECKLING NULÄGESBESKRIVNING AV UTVECKLINGSMÖJLIGHETER OCH UTVECKLINGSBEHOV INOM BARNOMSORG OCH UTBILDNING SEPTEMBER Version:1

11 2/13 Innehållsförteckning Inledning...3 Övergripande problematik...4 Kompetensutveckling...4 Statsbidrag för en likvärdig skola...4 Utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter...5 Systematiskt kvalitetsarbete...5 Skola/Arbetsliv...6 Elevhälsan...8 Elevers inflytande och delaktighet...8 Trygghet och studiero...9 Kollegialt lärande...10 Ledarskap i klassrummet...11 Digitalisering...11 Kompetensförsörjning och integration...12 Referenser...13 Utvecklingsstrategi för Barn- och utbildning 2017 och framåt

12 3/13 Inledning I denna rapport ges en sammanfattade beskrivning av utvecklingsbehov, utvecklingsmöjligheter inom de verksamheter som barn- och utbildningsnämnden ansvarar för. Rapporten är en sammanfattning av förskolechefernas och rektorernas beskrivningar under kvalitetsdagen ( ) av vad som behöver utvecklas utifrån ett 0 19 perspektiv samt vuxenutbildningen. Rapporten är skriven utifrån utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter kopplat till lagar och regler i området. Exempel på stödmaterial som tillhandahålls av Skolverket och Skolinspektionen finns också kort presenterat. En brist är att rapportens beskrivna utvecklingsområden inte är underbyggt med statistiska rapporter. Syftet med rapporten är att ge barn- och utbildningsnämnden information om utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter för att kunna öka kvaliteten och måluppfyllelsen i verksamheterna. Rapporten är tänkt som ett diskussionsunderlag för nämnden och förvaltningens framtida insatsbehov. 12

13 4/13 Övergripande problematik Utifrån förskolechefernas och rektorernas beskrivningar kan vikten av STABILITET i organisation inte nog betonas. Här uttrycks oro över att det är stor brist på utbildade pedagoger nationellt och regionalt. Det innebär i sin tur svårigheter att rekrytera med kvalitét! Det är viktigt att utbildad personal stannar kvar i organisationen för att behålla kvalitén och för att kunna fortsätta utveckla och stärka verksamheterna mot uppsatta mål. Att långtidsvikarier får samma möjlighet till kompetensutveckling som övrig personal beskriver förskolechefer och rektorer skulle vara till hjälp för organisationen. Förskolecheferna beskriver också att förskoleverksamheten behöver ses över i stort för att bibehålla kvalitén. Här påpekas svårigheterna med att driva förskolor med en avdelning utifrån arbetsmiljö, kvalitet och likvärdighetsaspekter som ett problemområde. Kompetensutveckling Under kvalitetsdagen beskrivs en rad olika behov av kompetensutveckling för den pedagogiska personalen. Skollagen (2010:800) 2 kap. 34 Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Statsbidrag för en likvärdig skola Tidaholms kommun har blivit beviljade statsbidrag för en likvärdig skola. Statsbidraget ska användas till att utöka pågående insatser eller genomföra nya insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Insatser på huvudmannanivå kan vara; Insatser för att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. Insatser för att öka kvaliteten i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet. Stöd till organisationen för mottagande av och utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever. Insatser på skolnivå kan vara; Insatser för att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. 13

14 5/13 Insatser för att stärka det pedagogiska ledarskapet och för att driva kollegialt förbättringsarbete. Insatser för att underlätta elevernas övergång mellan olika skolformer och mellan skola och arbetsliv eller vidare studier. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Insatser som främjar modersmål och studiehandledning. På skolverkets hemsida finns mer information om statsbidragets möjligheter och ramar. Hämtad Utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter Genom skolledarnas beskrivningar under kvalitetsdagen har olika utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter beskrivits. Områdena nedan presenteras helt utan prioriteringsordning, där samtliga områden är viktiga var för sig och de går ofta in i var andra. De områdena som framkommit har kategoriserats under rubrikerna; Systematiskt kvalitetsarbete Skola/arbetsliv Elevhälsan Elevinflytande och delaktighet Trygghet och studiero Kollegialt lärande Ledarskap i klassrummet Digitalisering Kompetensförsörjning och integration (Komvux) Systematiskt kvalitetsarbete Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra vad vi gör, varför och vad det leder till. Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att kunna främja alla barns utveckling och lärande detta har rektorerna sett och det framförs tydligt under kvalitetsdagens redovisningar. Samtliga rektorer och förskolechefer beskriver att de önskar synliggöra kvalitetsarbetet i form av årshjul för att tydliggöra och skapa rutiner. Det beskrivs också att man behöver förutsättningar för att ta tillvara svarsmaterial från enkätundersökningar och omsätta det som krävs i åtgärder och handling. Att få mer utbildning i reflektion och analys framförs som ett önskemål. Något som är återkommande i beskrivningarna är också svårigheterna i att hålla i kunskaper och kompetenser från satsningar som exempel fullföljda studier -genom trygghet 14

15 6/13 och studiero läslyftet, bedömning och betygsättning. Här menar man att det i dagsläget inte finns några uppbyggda strukturer för det. Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete. Där framgår också att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Ett bra kvalitetsarbete bygger på att skolans rektorer och lärare planerar, följer upp och utvärderar sitt eget arbete, tar tillvara resultaten och omsätter dem i olika åtgärder för att utveckla verksamheten. Det är huvudmannens ansvar att se till att skolan har förutsättningar att göra det. Genom utvärdering kan skolan fånga upp vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra. Det är viktigt att alla parter, eleven, handledaren och läraren, utvärderar utbildningen Skollagen 4 kap I september lanserade skolverket ett processtöd Kvalitetsverkstaden för systematiskt kvalitetsarbete. Där står följande; Kvalitetsverkstaden är ett processtöd som är utformat för att användas gemensamt i huvudmannaorganisationen. Deltar gör rektorer och förskolechefer samt nyckelpersoner för det systematiska kvalitetsarbetet hos huvudmannen som skolchef eller kvalitetschef. För att få en gemensam och definitiv start är det en god idé att fatta ett formellt beslut om att börja använda processtödet. Det är en fördel om beslutet förankras i utbildningsnämnden eller i styrelsen, men det kan även fattas på förvaltningsnivå eller motsvarande. den Hämtad Skola/Arbetsliv Att koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen för att förbereda elever för kommande val ger en god grund för att eleverna ska kunna fatta beslut om sin framtid. Rektorerna i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen beskriver vikten av att öka samverkan mellan skola och arbetsliv genom att integrera världen i skolan och att förbereda elever för ett livslångtlärande. Det ligger helt i linje med vad som beskrivs i Proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv. För att eleverna i grundskolan ska ha förutsättningar att göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning behöver de ges konkreta erfarenheter och kunskaper om arbetslivet. Enligt läroplanen har elever rätt till konkreta erfarenheter av yrkeslivet. Rektorn har ett särskilt ansvar för att utveckla samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Ett led i en utbildning av hög kvalitet är enligt läroplanerna att eleverna får underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningarna som eleverna kan fortsätta till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. 15

16 7/13 Av läroplanerna framgår ytterligare att alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med bl.a. arbetslivet samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika skolan som en lärande miljö. En av de viktigaste frågorna när det gäller att kvalitetssäkra prao och det arbetsplatsförlagda lärandet är i vilken utsträckning, skolan har rutiner och arbetar systematiskt för att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan bör bland annat inhämta information om risker vid arbetsplatsen samt kontaktinformation för att redovisa inom ramen för kvalitetsarbetet. Enligt lag är det huvudmannen som ansvarar för att hitta praoplatser åt eleverna Skollagen 10 kap 8a. Ändringarna trädde i kraft 1 juli 2018 och innebär att obligatorisk praktisk arbetslivsorientering (prao) återinförs i högstadiet. Prao anordnas under minst tio dagar för alla elever från och med årskurs 8 i grundskolan och från och med årskurs 9 i specialskolan. För gymnasiet gäller Gymnasieförordningen SFS (2010:2039) 4 kap. Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektor beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasiesärskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. I vuxenutbildningen är APL ett krav inom statsbidraget för regionalt Yrkes Vux. I Förordningen (2016:937) 5, 11 om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning står att; 15 % APL ska förekomma i alla sammanhållna yrkesutbildningar, 70% inom Vux lärling, i särskild utbildning för vuxna ska lärlingsutbildningen till övervägande del ske på en arbetsplats. För att skapa förutsättningar och främja samverkan mellan skola-arbetsliv har skolverket och arbetsförmedlingen utvecklat ett utbildningspaket. Utbildningspaketet skolaarbetsliv visar på hur studie- och yrkesvägledning på ett enkelt sätt kan integreras i undervisningen och fungera som ett verktyg för att öka elevernas motivation till lärande. I processen lyfts även hur studie- och yrkesvägledning kan kopplas till ett språk- och kunskapsutvecklande arbete. Utbildningen är kostnadsfri och erbjuds på plats i länen eller kommunerna. När lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samarbetar blir vägledningen en naturlig del i undervisningen och ett stöd för eleverna i att göra väl underbyggda val för framtiden. Att satsa på bra studie- och yrkesvägledning är också en väg att minska kostsamma avhopp och felval som förstås påverkar både samhället och individen. tet-skola-arbetsliv#h-omutbildningspaketetskolaarbetsliv Hämtad

17 8/13 Elevhälsan Elevhälsan ska finnas i grundskole- och gymnasieutbildningen och ska enligt skollagen främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses enligt Skollagen (2010:800) 2 kap. 25. När skolarbetet har fokus på det som får elever att må bra behövs mindre tid för det förebyggande och åtgärdande arbetet. Pedagogerna och elevhälsans personal kan bidra på olika sätt genom att arbeta i tvärprofessionella team. Samtliga rektorer och förskolechefer beskriver utvecklingsbehov av elevhälsan, de beskriver bland annat att elevhälsoteamet behöver träffas oftare för att kunna bedriva det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på ett systematiskt sätt. Att stödja elever och pedagoger i vardagen utifrån olika behov beskriver också rektorerna som centralt för elevhälsoteamet och för att öka kvalitén. På skolverkets hemsida Leda elevhälsan i skolan beskrivs att elevhälsan behöver ha ett nära samarbete med skolans personal för att kunna stötta det klassrumsnära förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Att delta på arbetslagsmöten kan vara ett sätt att konkret främja och förebygga utifrån det lokala sammanhanget. På den arenan kan man tillsammans tvärprofessionellt utforma anpassningar på organisations-, grupp- och individnivå. Ett syfte med en samlad elevhälsa är att undanröja hinder för lärande och arbeta med anpassningar. Arbetet kan även resultera i beslut om andra åtgärder för eleven. Hämtad Elevers inflytande och delaktighet Under kvalitetsdagen beskrevs elevers inflytande och delaktighet som ett utvecklingsområde. Det sammanfaller tydligt med verksamhetsmålet; Alla barn och elever upplever delaktighet och inflytande över sin utbildning. Enligt Skollagen 4 kap 9 ska barn och elever ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. I Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet förtydligas att det inte är tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan 17

18 9/13 eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Hur arbetet med inflytande ska genomföras är ofta förenat med osäkerhet hos pedagogerna enligt Skolinspektionen. Skolverket har därför arbetat fram ett utvecklingsmaterial där pedagoger får verktyg för att öka sin kompetens inom områdena; Delaktighet och inflytande i undervisningen samt främja likabehandling. Hämtad Trygghet och studiero Skolan ska vara trygg och erbjuda lugn och ro för att elever och lärare ska kunna arbeta och trivas. Lärarna och eleverna på skolan ska tillsammans arbeta för en bra arbetsmiljö och komma överens om ordningsregler på skolan. Skollagen 5 kap 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. När det gäller trygghet och studiero är det tydligt att samtliga förskolechefer och rektorer är nöjda med satsningen fullföljda studier - genom trygghet och studiero. En långsiktig satsning genom hela organisationen, en satsning med positiva effekter. Det som är en utmaning är hur man ska hålla i satsningens effekter så att det blir bestående. Förskolan som var först ut i satsningen beskriver en oro över när personal slutar och när det inte finns en fortsatt planering där utveckling synliggjorts och rutiner dokumenterats. Ny personal behöver också fortbildas för att inte tappa kompetensen. Något annat som nämns är behov av regler exempelvis runt mobiltelefoner då det kan upplevas som ett arbetsmiljöproblem. De regler som ska gälla på skolan ska elever och vuxna bestämma tillsammans. När eleverna och de vuxna har kommit överens om vilka regler de vill ha bestämmer rektorn vilka regler som ska gälla. I reglerna står det vad man får göra och inte göra i skolan. De kan handla om att komma i tid till lektionerna, vara en bra kompis, lyssna på de vuxna i skolan och att inte använda sin mobiltelefon under lektionstid. Reglerna är till för att skapa ordning, trivsel och studiero. Skollagen 5 kap 5 Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna. Lag (2015:482). Ett problematiskt område som också tas upp under kvalitetsdagen är kränkningarna via sociala medier både i och utanför skoltid. Ett stort problem som orsakar otrygghet. Arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är komplext. Rektorer, lärare och andra som arbetar i skolan behöver kunskaper om hur problemen uppstår och hur de kan motverkas. På skolverkets hemsida finns materialet arbeta för nätrespekt, trygghet i vardagen och för allas lika värde på och utanför nätet. Något som 18

19 10/13 skolledning, skolpersonal och elever kan göra tillsammans. Hämtad Som huvudman har man skyldighet enligt skollagen att förebygga och förhindra kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 7. Samt huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan. Skollagen 6 kap. 8. Kollegialt lärande En viktig ledningsuppgift för skolledare är att organisera verksamheten så att lärares kollegiala lärande stärks eller på andra sätt främjas. Internationellt argumenteras idag för betydelsen av ökat lärarsamarbete som en förutsättning för lärares professionella utveckling och lärande, ofta under beteckningen professional learning communities. Det handlar om att skapa en god lärmiljö i vardagen för pedagogernas kollegiala lärande, men även om specifika metoder. Exempelvis lyfter Elisabeth Åsén Nordström Fil.dr i pedagogik fram pedagogisk handledning och lärande samtal som exempel på hur lärare kan lära av varandra. Hämtad Samtliga rektorer och förskolechefer diskuterade om kollegialt lärande, det som framkom är att man önskar skapa en dela kultur där lärare stödjer och delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter till varandra samt att det kollegiala lärandet är väldigt viktigt när man får in kollegor som inte är utbildade för att de ska få stöd i arbetet. Skolverket påpekar dock att definitionen av kollegialt lärande är vagt vilket gör att det inte per automatik leder till skolutveckling. Här blir det viktigt att veta vad organisationen menar med det kollegiala lärandet för att det ska bli den framgång som man önskar. Samtidigt görs beskrivningar om att skolor behöver skapa förutsättningar för kollegial, långsiktig och strukturerad kompetensutveckling genom pedagogers samarbete och reflektion. Hämtad

20 11/13 Ledarskap i klassrummet Förskolechefer och rektorer beskriver ett behov av att stärka pedagogers ledarskap. Med stärkt ledarskap menar man att pedagoger behöver ha ett tydligt ledarskap i klassrummet med väl organiserade och styrda lektioner. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för lektioner. Genom att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan det vara till stor hjälp för en lärare. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning och används vid skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Hämtad En undersökning av framgångsfaktorer och förbättringsområden avseende ledarskapet i klassrummet genomfördes av förstelärarna Linda Jiveborn och Maria Gustavsson på Gymnasium Skövde under Rapporten finns att ta del av på OneNote under fliken rapporter. Om önskemål finns kommer de gärna och presentera sitt resultat och förvärvade kunskaper och erfarenheter vid passande tillfälle. Digitalisering Att pedagoger ska kunna använda de digitala verktygen på ett medvetet sätt i den pedagogiska verksamheten är vårt mål beskriver förskolechefer och rektorer. Idag finns ett stort spann mellan olika pedagogers kompetens i hur de digitala verktygen kan användas i den pedagogiska verksamheten. Här beskrivs en utmaning i att få med samtliga pedagoger för att öka likvärdigheten. Den utveckling som sker i samhället vad gäller digitalisering innebär nya krav på kompetenser. När datorer och surfplattor tagit plats i klassrummet har det pedagogiska rummet vidgats såväl materiellt som socialt, vilket utmanar etablerade praktiker och roller. Att möta denna komplexitet och på ett meningsfullt sätt bädda för den digitala tekniken i klassrummet kräver andra tankesätt i form av en systematisk och kritisk förståelse för undervisningssituationen. På skolverkets hemsida finns material och information om kompetensutvecklingsinsatsen inom digitalisering. Kompetensutvecklingsinsatsen genomförs kontinuerligt under en längre tid, på arbetstid och gärna med stöd av handledare. Det är rektor som tillsammans med huvudmannen skapar organisatoriska förutsättningar för insatsen. Insatsen ger ökad kunskap kring hur digitala verktyg stödjer lärande. Möjlighet att pröva olika verktyg i undervisningen och diskutera resultatet med kollegor. Du kommer också få arbeta med kritiska perspektiv till internetanvändning Hämtad

21 12/13 Här finns stöd för dig som arbetar med digitalisering i förskola, skola och vuxenutbildning. Hämtad Kompetensförsörjning och integration Ett övergripande mål för Komvux är enligt Skollagen 20 kap. 2. att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Rektor för Komvux beskriver under kvalitetsdagen en komplex verksamhet med flera utvecklingsområden och utvecklingsmöjligheter. Vissa av dessa områden ingår i de tidigare rubrikerna men för att visa på komplexiteten har valts att skriva till ytterligare under denna rubrik. Här visas en modell över vuxenutbildningens komplexitet som går in i flera politikområden. I utredningen SOU 2018:71 En andra och en annan chans ett Komvux i tiden, som nyligen presenterades beskrivs att kraven ökat på vuxenutbildningen att möta och kunna hantera allt fler politikområdens behov. Det handlar om att vuxenutbildningen inte bara ses som ett utbildningspolitiskt instrument med syfte att ge individer en andra chans och personlig utveckling, utan om att i allt högre grad även kunna fungera som stöd i etableringen av nyanlända, som komplement i arbetsmarknadspolitikens stärkande av individens jobbchanser och som näringspolitiskt verktyg för att bredda kompetensförsörjningen. En stor del i denna utveckling är att elevgruppen i Komvux har blivit allt mer heterogen och att allt fler har särskilda behov av stöd. Vuxenutbildningen behöver följa utvecklingen av samhällets och individens behov för att kunna möta de utmaningar som finns och skapa nya möjligheter. En viktig utgångspunkt för utredningens arbete har varit att se Komvux och Särvux som en naturlig del av skolväsendet, även om de på många sätt har särskilda förutsättningar och behov. Utredningen har dock noterat att vuxenutbildningen tyvärr inte alltid getts tillräckliga förutsättningar och ofta hanterats som en sidovagn skild från skolväsendet i övrigt. Som stöd 21

22 13/13 för fortsatt utveckling bjuder skolverket in till konferens där man tillsammans med andra myndigheter och aktörer tar upp frågor om samverkan, framgångsfaktorer och utmaningar. Hämtad Ytterligare kompetensutveckling som skolverket bjuder intill är att vägleda nyanlända. Se vidare Referenser Gymnasieförordningen SFS (2010:2039) Komvux Förordningen (2016:937) Lag (2015:482) Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet Proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv Skolinspektionens hemsida Skollagen (2010:800) Skolverkets hemsida SOU 2018:71 En andra och en annan chans ett komvux i tiden Utvecklingsstrategi för Barn- och utbildning 2017 och framåt 22

23 Plan för förändringsarbete LoRTp-jkn2OjODQFj7vAwq7n9jlM-mf0J&index=5&t=0s 23

24 Vad är kvalitet? Skollag kap 26 Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering 19 Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsyn av en kommun enligt detta kapitel. 20 Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer Vad menas?? 24

25 Vad är kvalitet? Skollag kap 4 Kvalitet och inflytande Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet Arbetet ska styras mot att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (kap 4 5 ) Dokumentation Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras (6 ). Åtgärder Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister är huvudmannen ansvarig för att åtgärder vidtas (7 ). Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 25

26 Vad är kvalitet? Skollag kap 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras tillsammans med lärare, övrig personal och elever Rektor ansvarar för att kvalitetsarbete genomförs 26

27 Vad är systematik? Systematik kan förstås som att det krävs: - systematik i kartläggning, utvecklingsarbete, utvärdering - systematik i dialog, samarbete och spridning - systematik i dokumentation Systematik för att kunna säkerställa, synliggöra och kommunicera Systematik är en aspekt av utbildningens vetenskapliga grund Arbetar vi på vetenskaplig grund när vi arbetar systematiskt??? Vetenskaplig grund=forskning och beprövad erfarenhet 27

28 Systematiskt kvalitetsarbete Resultat När insatserna är genomförda vill vi förstås veta vilka effekter de haft. Vi värderar därför resultaten i förhållande till de nationella målen, de genomförda insatserna och de förväntade effekterna. Planering och genomförande Utifrån nulägesbedömningen med analys, prioriterade utvecklingsområden och tillgängliga resurser formulerar och planerar vi hur vi ska genomföra utvecklingsinsatserna. Kartläggning Hur ser resultaten ut i förhållande till de nationella målen och kraven som anges i skollag och läroplan? Formulerar utvecklingsbehov Utifrån kartläggningens framkomna problemområden analyserar och formulerar vi utvecklingsbehov Vi tar reda på vad annan erfarenhet och forskning säger om liknande problem. 28

29 Systematiskt kvalitetsarbete kommunen, verksamheten, enheten har ansvar för att.. Kommun nivå Verksamhets nivå Enhets nivå Nya mål 2019? Nya mål 2019? Nya mål 2019? 29

30 Mer att förhålla oss till! FNs Globala utvecklingsmål Agenda 2030 Mål 1 är att avskaffa all form av fattigdom överallt. Mål 2 är att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedels-försörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk. Mål 3 är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Mål 4 är att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Mål 5 är att uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt. Mål är 6 att säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla. Mål 7 är att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. Mål 8 är att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv syssel-sättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Mål 9 är att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation. Mål 10 är att minska ojämlikheten inom och mellan länder. Mål 11 är att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Mål 12 är att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Mål 13 är att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Mål 14 är att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Mål 15 är att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. Mål 16 är att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer. Mål 17 är att stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. 30

31 Agenda 2030 och Globala målen Agenda 2030 och Globala målen för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga

32 Förslag Verksamhetsmål (Tidaholms medborgare upplever kommunen som en bra plats att leva och bo i) (Tidaholms medborgare känner sig trygga så väl inomhus som utomhus) Alla barn och elever upplever trygghet och studiero/lekro i förvaltningens verksamheter Skollag (2010:800) 5 kap. Trygghet och studiero 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 5 Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet.rektorn beslutar om ordningsregler Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 10 /Träder i kraft I: / En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567) Verksamhetsmål 2018 Samtliga barn och elever upplever trygghet och studiero/lekro i förvaltningens verksamheter Verksamhetsmål 2018 Förvaltningens verksamheter ska vara trygga för alla barn och elever

33 Exempel Verksamhetsmål (Kommunens verksamheter och service för medborgare präglas av samverkan, hög kvalitet och effektivitet) Alla digitala verktyg används på ett pedagogiskt medvetet sätt för ökad måluppfyllelse, effektivitet och service samt för att utveckla adekvat digital kompetens SKL Vision 2020 för skolans digitalisering Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I skolan nyttjas den potential som internet och modern teknik erbjuder för att utveckla ett breddat och fördjupat lärande. Strategin fokuserar på fyra centrala områden: - Elevernas lärande och användning - Professionens praktik och kompetens - Infrastruktur och resurser - Skolans ledarskap och styrning. Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik - att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga - att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik - att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg - att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster - att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle 33 Verksamhetsmål 2018 Det är enkelt att hitta aktuell information om förvaltningens verksamheter.

34 Exempel Verksamhetsmål (I Tidaholms kommun råder en god folkhälsa) (Utbildningsnivån i Tidaholms kommun skall höjas) Alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling Skollagen (2010:800) 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 2 /Träder i kraft I: / Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2018:1098). Agenda 2030 Mål 4: Hur säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande? Samtliga elever bör få samma möjlighet till lärande oavsett förutsättningar och bakgrund Verksamhetsmål 2018 Samtliga elever är behöriga till gymnasieskolans nationella program då de lämnar grundskolan Verksamhetsmål 2018 Det genomsnittliga meritvärdet bland elever i grundskolan åk 9 stiger

35 Exempel Verksamhetsmål (Tidaholms kommun utvecklas till ett förbättrat miljömässigt hållbart samhälle) Vi ökar andelen ekologiska livsmedel och minska matsvinnet Agenda 2030 Mål12: Hur säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster? Ex avfall matsvinn, säkerställa miljövänlig återvinning Exempel: Väsentligt minska mängden avfall genom olika åtgärder, halvera matsvinn i butik och konsumentled och främja hållbara offentliga upphandlingar Förvaltningen ska arbeta i enlighet med Tidaholms kommuns policy för kost och livsmedel. Verksamhetsmål 2018 Förvaltningen ökar andelen ekologiska livsmedel i skolmaten 35

36 Exempel Verksamhetsmål (Tidaholms medborgare har stort inflytande) Alla medarbetare, barn och elever upplever delaktighet och inflytande över sitt arbete och utbildning Skollagen (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Allmänt om barnens och elevernas inflytande 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse 10 Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse Verksamhetsmål 2018 Alla barn och elever upplever delaktighet och inflytande över sin utbildning

37 Exempel Verksamhetsmål (Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras) Elevhälsan stödjer pedagoger, barn och elever genom anpassningar och att undanröja hinder för att främja utveckling och lärande mot utbildningens mål Skollagen 2010:800) 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning. Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Information om barnets utveckling 3 /Träder i kraft I: / Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, special-skolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska fortlöpande informeras om barnets eller elevens utveckling. Lag (2018:1098). En särskild bedömning av elevers kunskapsutveckling 4 /Träder i kraft I: / Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i 1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, 2. lågstadiet i grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 3 som ska uppnås, och 3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 4 som ska uppnås. Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som anges där ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 eller göras en anmälan till rektorn enligt 7. Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 eller göras en anmälan till rektorn enligt 7. Lag (2018:1098). Samråd med personal med specialpedagogisk kompetens 37 Verksamhetsmål 2018 Förvaltningens pedagogiska verksamhet ska vara tillgänglig för alla barn och elever

38 Exempel Verksamhetsmål Verksamhetsmål 2018 (Näringslivsklimat ska förbättras inom Tidaholms kommun) Alla barn och elever förbereds för att kunna göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning samt för att vara anställningsbara i arbetslivet Skollagen (2010:800) 10 kap. Grundskolan Praktisk arbetslivsorientering 8 a Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 8. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Lag (2018:105). Gymnasieförordningen SFS 2010:2039, 4 kap Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Äv. i Förordningen om vuxenutbildning 2 kap 27 Gymnasieförordningen SFS 2010:2039, 4 kap 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasiesärskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen. I vuxenutbildningen är apl ett krav inom statsbidraget för regionalt yrkesvux (2016:937) 5, 11 : 15 % apl ska förekomma i alla sammanhållna yrkesutbildningar, 70% inom vuxlärling, i särskild utbildning för vuxna ska lärlingsutbildningen till övervägande del ske på en arbetsplats Agenda 2030 Mål 8: Hur verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla? Arbeta för minska skillnader och klyftor på arbetsmarknaden Skillnader i lön mellan kvinnor och män Personer med funktionsnedsättning, nyanlända och utom europeiskt födda samt vissa äldre som har större svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Grupp som saknar fullständig gymnasieutbildning Minska andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. Främja en trygg och Säker arbetsmiljö för alla arbetstagare 38 Verksamhetsmål 2018 Samtliga elever som slutför sina kurser inom vuxenutbildningen får ett godkänt betyg

39 Exempel Verksamhetsmål (Frisknärvaro ska öka bland medarbetarna) Alla medarbetare trivs, utvecklas, känner engagemang och mår bra på jobbet Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 att arbetsgivaren ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Agenda 2030 Mål 3: Hur säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande i alla åldrar? Utmaningen är en jämlik hälsa och minska skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olik grupper Sjukfrånvaro, förebygga och behandla psykisk och fysisk ohälsa, drogmissbruk, skador i trafik, förbättra förutsättningarna för en jämställd, jämlik och likvärdig omsorg, riskreducering samt hantering av hälsorisker; arbete, utbildning etc Mål 8: Hur verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla? Arbeta för minska skillnader och klyftor på arbetsmarknaden Skillnader i lön mellan kvinnor och män Personer med funktionsnedsättning, nyanlända och utom europeiskt födda samt vissa äldre som har större svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Grupp som saknar fullständig gymnasieutbildning Minska andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. Främja en trygg och Säker arbetsmiljö för alla arbetstagare 39 Verksamhetsmål 2018 Förvaltningens medarbetare mår bra på jobbet

40 Exempel Verksamhetsmål Öka jämställdheten Alla medarbetare, barn och elever upplever sig bli lyssnade på och respekterade för sina olikheter Skollagen (2010:800) 1 kap. Inledande bestämmelser Utformningen av utbildningen 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Lika tillgång till utbildning 8 Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:960). Lgr 11 Kap1 Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. Agenda 2030 Mål 1:Hur avskaffar vi fattigdom i alla dess former för våra medborgare? Absolut fattigdom finns inte i Sverige idag men stora ekonomiska skillnader finns. Hur minskar vi inkomstklyftorna? Hur arbetar vi proaktiv för det? Lämpliga system och åtgärder för socialt skydd koppling till kommunens ansvar för tillhandahållande av socialtjänst. Alla människors lika möjligheter att utvecklas samt lika förutsättningar till god utbildning, vård och omsorg Hur ser ekonomiska klyftor ut i Tidaholm för våra barn, vuxna? Hur arbetar vid med alla människors lika värde och att ha lika möjlighet att utvecklas samt lika förutsättningar till god utbildning samt vård och omsorg? Mål 5: Hur uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt? Avskaffa alla former av diskriminering, våld mot kvinnor i det offentliga och privata rummet En utmaning är att motarbeta all diskriminering av kvinnor i samhället, få bort skillnader i lön och sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män Verksamhetsmål 2018 Förvaltningen är en jämställd arbetsplats

41 Utvecklingsstrategi för BUN Tydligt ledarskap utvecklar verksamheten Digitala resurser används i lärandet Det främjande och förebyggande arbetet riktar sig till alla elever Verksamheten genomsyras av forskning och beprövad erfarenhet Eleverna ska nå så långt som möjligt! 41

42 Var är vi? Kartläggning Vart ska vi? Vi ska nå verksamhetsmålen med hjälp av enhetsmål och aktiviteter Verksamhets mål Trygghet Verksamhets mål Elevhälsan Verksamhets mål Ledning Verksamhets mål Välgrundade val Verksamhetsmål Medarbetare utvecklas och mår bra Verksamhets mål Delaktighet Verksamhets mål Digitala verktyg Verksamhets mål Jämställdhet Verksamhets mål Ekologiska livsmedel Hur uppnår vi verksamhetsmålen 2019? Hur blev det? Leder till nya mål Enhets mål Enhets mål Enhets mål Enhets mål Hur gör vi? Strategier 2019 Rättssäkerhet genom lagar och regler Vetenskapligt genom forskning och beprövad erfarenhet Kvalitet genom systematik En förutsättning för att lyckas är ett tydligt ledarskap Strategi= Tillvägagångsätt, taktik, planläggning Aktiviteter/ Fokusområde Central aktivitet Hélène Jenvén Fullföljda studier Central aktivitet Digitala verktyg används i lärandet Central aktivitet Läslyftet Enhetens aktivitet 1 Enhetens aktivitet 2 Enhetens aktivitet 3 Enhetens aktivitet

43 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Information om Lärarförbundets ranking och rapporten Öppna jämförelser Sammanfattning av ärendet Utvecklingsledaren från förvaltningen närvarar vid nämndsammanträdet för att informera om SKL:s rapport Öppna jämförelser: gymnasieskola 2018 och presenterar Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Information om Lärarförbundets ranking och rapporten Öppna jämförelser, nämndsekreterare Johanna Aldén, Powerpoint-presentation som redovisas vid nämndsammanträdet. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar ta till sig informationen. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta ta till sig informationen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 43

44 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/510 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Information om Lärarförbundets ranking och rapporten Öppna jämförelser Ärendet Utvecklingsledaren från förvaltningen närvarar vid nämndsammanträdet för att informera om SKL:s rapport Öppna jämförelser: gymnasieskola 2018 och presenterar Lärarförbundets ranking Bästa skolkommun Beslutsunderlag Underlag i form av Powerpoint-presentation som redovisas vid nämndsammanträdet. Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar ta till sig informationen. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 44

45 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Information om problematisk frånvaro inom grundskola och grundsärskola Sammanfattning av ärendet Enligt 7 kap. 22 skollagen är det huvudmannens ansvar att se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Förvaltningen har gjort en sammanställning av hur många elever inom grundskolan och grundsärskolan som riskerar att inte fullgöra sin skolgång på grund av problematisk ogiltig frånvaro. Sammanställningen visar en lägesbild som avser november Syftet med sammanställningen är att informera nämnden om hur skolplikten följs i kommunen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Information om problematisk ogiltig skolfrånvaro inom grundskola och grundsärskola, skolchef Anneli Ahlm, Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ta till sig informationen om antalet elever inom grundskolan och grundsärskolan som i november 2018 riskerar att inte fullgöra sin skolgång på grund av problematisk frånvaro. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att ta till sig informationen om antalet elever inom grundskolan och grundsärskolan som i november 2018 riskerar att inte fullgöra sin skolgång på grund av problematisk frånvaro. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 45

46 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/525 Barn- och utbildningsnämnden Anneli Alm Tjänsteskrivelse - Information om problematisk ogiltig skolfrånvaro inom grundskola och grundsärskola Ärendet Enligt 7 kap. 22 skollagen är det huvudmannens ansvar att se till att eleverna i huvudmannens förskoleklass, grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Förvaltningen har gjort en sammanställning av hur många elever inom grundskolan och grundsärskolan som riskerar att inte fullgöra sin skolgång på grund av problematisk ogiltig frånvaro. Sammanställningen visar en lägesbild som avser november Syftet med sammanställningen är att informera nämnden om hur skolplikten följs i kommunen. Beslutsunderlag Utredning Skolchef Anneli Alm bad samtliga rektorer inom grundskolan och grundsärskolan att sammanställa antalet elever vid sina respektive skolenheter som i november 2018, enligt rektorns egen bedömning, tillhör någon av följande kategorier: Elever som har en återkommande ogiltig frånvaro och som därför riskerar att inte fullgöra sin skolgång. Elever som har anpassad studiegång och som utöver detta har en återkommande ogiltig frånvaro vid lektioner då eleven ska delta i undervisningen enligt överenskommelsen. Anpassad studiegång innebär att en elev får ett särskilt stöd som medför att elevens undervisning avviker från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen. Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Bestämmelserna om särskilt stöd och anpassad studiegång anges i 3 kap. 7 och 12 skollagen. Elever som enligt rektors bedömning tillhör någon av följande kategorier ingår inte i sammanställningen, eftersom de inte bryter mot skolplikten: Elever som har återkommande giltig frånvaro, till exempel på grund av sjukdom. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 46

47 2/2 Elever som har anpassad studiegång och som följer överenskommelsen om vilka lektioner eleven ska gå på. Sammanställningens resultat Enligt rektorernas bedömning är det i november 2018 totalt 15 elever vid kommunens grundskolor och grundsärskola som riskerar att inte fullgöra sin skolgång på grund av problematisk ogiltig frånvaro. De berörda eleverna är fördelade på två olika skolenheter, grundskolan årskurs 7-9. Enligt berörda rektorer pågår arbete för att komma tillrätta med elevernas frånvaro i enlighet med förvaltningens rutin för främjande av skolnärvaro. Här har också det nystartade Närvaroteamet gått in i arbete med olika elever. Enligt den befolkningsprognos som redovisas i kommunfullmäktiges Strategisk plan och budget bor det år 2018 omkring 1392 barn i åldern 6 15 år i Tidaholms kommun. Andelen elever som riskerar att inte fullgöra sin skolgång på grund av problematisk ogiltig frånvaro utgör därmed cirka 1 % av antalet barn som är inskrivna i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Barnrättsbedömning Det beslut som förvaltningen föreslår nämnden handlar om att nämnden tar till sig information angående förvaltningens sammanställning av problematisk ogiltig skolfrånvaro bland elever i grundskolan och grundsärskolan. Beslutet berör barn indirekt eftersom det är ett led i att säkerställa att huvudmannen för skolväsendet i Tidaholms kommun fullgör sitt ansvar enligt 7 kap. 22 skollagen. Förvaltningen anser att förslaget till beslut ligger i linje med berörda bestämmelser i skollagen, FN:s barnkonvention och regeringsformen. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning (artikel 28) och myndigheter har ansvar för att infria barnets rättigheter (artikel 4). Enligt 2 kap. 18 första stycket regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ta till sig informationen om antalet elever inom grundskolan och grundsärskolan som i november 2018 riskerar att inte fullgöra sin skolgång på grund av problematisk frånvaro. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 47

48 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Beslut om intern kontrollplan 2019 Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har sammanställt ett förslag till intern kontrollplan för barn- och utbildningsnämnden år Förslaget har utformats i enlighet med Tidaholms kommuns reglemente för intern kontroll. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Intern kontrollplan för barn- och utbildningsnämnden år 2019, nämndsekreterare Johanna Aldén, Förvaltningens förslag till intern kontrollplan år Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa planen för intern kontroll år Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att fastställa planen för intern kontroll år Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 48

49 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/488 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Intern kontrollplan för barn- och utbildningsnämnden år 2019 Ärendet Förvaltningen har sammanställt ett förslag till intern kontrollplan för barn- och utbildningsnämnden år Förslaget har utformats i enlighet med Tidaholms kommuns reglemente för intern kontroll, som fastställdes av kommunfullmäktige Förslaget till intern kontrollplan bygger på en risk- och väsentlighetsanalys där förvaltningen har identifierat och bedömt vilka risker som föreligger och hur allvarliga de är. Ingen av de risker som identifierats har ett riskvärde som når upp till 15, varvid de fyra risker med högst riskvärde (12) har lagts till förslaget för intern kontrollplan. Beslutsunderlag Förvaltningens förslag till intern kontrollplan år Barnrättsbedömning Ärendet handlar om att identifiera och bedöma olika risker som anses förekomma inom verksamheten. Då verksamheten främst arbetar för att främja barns utveckling och skolgång bedöms ärendet indirekt beröra barn. Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa planen för intern kontroll år Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 49

50 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Intern kontrollplan

51 Innehållsförteckning 1 Inledning Årets planerade kontroller Verksamhetsrisker Finansiella risker Informationssäkerhetsrisker Kontrollåtgärder

52 1 Inledning Enligt kommunallagen, kommunens reglemente för internkontroll samt riktlinjen för intern kontroll ska nämnden se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Internkontrollplan visar vilka aktiviteter och kontrollåtgärder som kommer att utföras för att följa upp att verksamheten är ändamålsenlig, effektiv och följer lagar och regler. Nämndens interna kontrollplan är baserad på en riskanalys utförd av förvaltningens olika avdelningar. Det är rutiner/processer som innehåller risker med höga poäng, från 15-25, som ingår i planen. I arbetet med att identifiera risker har följande riskkategorier/områden använts: Omvärldsförändringar. Verksamhet. Redovisning/ Finansiellt. Legala (juridiska)risker. Förtroendeskada. Informationssäkerhet. 52 3

53 2 Årets planerade kontroller 2.1 Verksamhetsrisker Risk Sannolikh et Väsentlighe t (Konsekven s) Riskvärd e Kontroll Nämnden får inte regelbunden information om situationen om elever i grundskolan och grundsärskolan som inte deltar i undervisningen Nämnden får inte informationen och kan därmed inte fullgöra sitt ansvar enligt 7 kap. 22 skollagen, enligt vilken kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. 3. Möjlig 4. Allvarlig 12 Kontrollera att nämnden får information om situationen vad gäller elever i grundskolan och grundsärskolan som inte deltar i undervisningen. Kontrollmål - VAD? Kontrollera att förvaltningen under året har informerat nämnden om situationen vad gäller elever i grundskolan och grundsärskolan som inte deltar i undervisningen. Metod - HUR? Granska protokollen från nämndens sammanträden. Frekvens - NÄR? Kontroll ska utföras i december 2019 och redovisas för nämnden i januari Utförare - VEM? Barnomsorgsadministratö r vid barn- och utbildningsförvaltningen Nämnden får inte information om de delegationsbeslut som fattats inom förvaltningen Delegater inom förvaltningen rapporterar inte till nämnden om de beslut som fattats på delegation. Periodicitet År Ansvarig Sandra Teike 4. Sannolik 3. Kännbar 12 Kontrollera att nämnden får information om fattade delegationsbeslut. Kontrollmål - VAD? Säkerställa att nämnden får information om de delegationsbeslut som fattats inom förvaltningen genom att delegater rapporterar besluten till nämnden. Metod - HUR? Kontrollera att skolledare rapporterat delegationsbeslut i avsedd rapportmall i systemet Evolution. 4 53

54 Risk Sannolikh et Väsentlighe t (Konsekven s) Riskvärd e Kontroll Frekvens - NÄR? En kontroll utförs i maj 2019 och en kontroll utförs i november Resultat redovisas till nämnden i juni 2019 och december Utförare - VEM? Nämndsekreterare vid barn- och utbildningsförvaltningen Periodicitet År Ansvarig Johanna Alden 2.2 Finansiella risker Risk Sannolikh et Väsentlighe t (Konsekven s) Riskvärd e Kontroll Användande av riktade statsbidrag Medlen används till annat ändamål än vad som är uttalat. Detta kan innebära att kommunen blir återbetalningsskyldig. 3. Möjlig 4. Allvarlig 12 Kontroll av nyttjandet av riktade statsbidrag. Kontrollmål - VAD? Kontrollera att medlen inte används till annat ändamål än vad som åsyftas. Metod - HUR? Kontrollera att förvaltningen följer Skolverkets anvisningar. Frekvens - NÄR? Kontroll utförs i oktober 2019 och redovisas till nämnd i november Utförare - VEM? Kvalitetsutvecklare/utvec klingsledare vid barn- och utbildningsförvaltningen. Periodicitet År Ansvarig Carina Ålebring Jonsson, Johanna Ljungqvist 5 54

55 2.3 Informationssäkerhetsrisker Risk Sannolikh et Väsentlighe t (Konsekven s) Riskvärd e Kontroll Förvaltningen följer inte Tidaholms kommuns handbok för ärendehantering vad gäller posthantering All inkommande post (såväl papperspost som e-post) ska öppnas så snart som möjligt, helst samma dag den inkommer till myndigheten. Handboken för ärendehantering anger även att det är viktigt att en tjänsteperson som inte kan öppna sin e-post (exempelvis vid semester) har vidarebefordrat e-posten till annan tjänsteperson. Tidaholms kommuns handbok för ärendehantering är antagen av kommunstyrelsen och reviderad Möjlig 4. Allvarlig 12 Kontrollera att post och e-post som inkommer till förvaltningen öppnas varje dag. Kontrollmål - VAD? Kontrollera att samtliga chefer som inte kan öppna sin e-post (exempelvis vid semester) har sett till att inkommande e-post och papperspost öppnas varje dag. Metod - HUR? Kontrollera att samtliga chefer som inte kan öppna sin e-post (exempelvis vid semester) har sett till att a) e-posten vidarebefordras till en annan tjänsteperson som är i tjänst, och b) papperspost hanteras av en annan tjänsteperson som är i tjänst på enheten eller att papperspost hänvisats från stängda enheter till stadshuset. Frekvens - NÄR? Kontrollen utförs i samband med sommarledigheter under juni-augusti 2019 och redovisas för nämnden senast i oktober Utförare - VEM? Nämndsekreterare vid barn- och utbildningsförvaltningen Periodicitet År Ansvarig Johanna Alden 2.4 Kontrollåtgärder Åtgärder Slutdatum Ansvarig Ej påbörjad Påminnelse Fortsätta att påminna, inför längre semesterperioder, om att post och e-post ska öppnas helst varje dag Johanna Alden 6 55

56 Åtgärder Slutdatum Ansvarig Ej påbörjad Rutin för regelbunden information Etablera en rutin för att regelbundet se till att skolledare och nämnd är informerade om elever i grundskolan och grundsärskolan som inte deltar i undervisningen. Teamet för att främja skolnärvaro tar fram en rutin för uppföljning av problematisk skolfrånvaro och hur detta ska redovisas för nämnd och skolledare. Ej påbörjad Projektkod på statsbidragen. Genom att sätta projektkoder på statsbidragen i ekonomisystemet så underlättas uppföljningen och alla kostnader och intäkter som rör ett statsbidrag är lätta att följa. Ej påbörjad Rutin för anmälan av delegationsbeslut och informera om delegationsordningen. Informera och uppmärksamma delegater om delegationsordningen. Ta fram och dokumentera en rutin för hur anmälan av delegationsbeslut ska ske Carina Ålebring Jonsson Marie Vitenberg Johanna Alden 7 56

57 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Information om nämndens fattade beslut Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen informerar om verkställighet av beslut som fattats av nämnden det andra halvåret Ärendet omfattar de beslut som fattats utöver de ordinära beslut som fastställs löpande under året. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Barn- och utbildningsnämndens fattade beslut 2018, nämndsekreterare Johanna Aldén, Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ta till sig informationen om nämndens fattade beslut det andra halvåret Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att ta till sig informationen om nämndens fattade beslut det andra halvåret Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 57

58 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/14 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Barn- och utbildningsnämndens fattade beslut 2018 Ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen informerar nämnden om verkställighet av beslut som fattats av nämnden det andra halvåret Yttrande gällande trafiksituation i Ekedalen Revidering av riktlinje för skolval och skolplacering Svar på missivskrivelse till revisorerna Busskort till elev Skolpeng till elever utomlands Kvalitetsrapport Daretorps Lantis Medborgarförslag Kulturskolan Beslutsunderlag - Barnrättsbedömning Det beslut som förvaltningen föreslår nämnden handlar om att nämnden tar till sig information om verkställighet av beslut som fattats av nämnden. Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ta till sig informationen om nämndens fattade beslut det andra halvåret Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 58

59 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Beslut om byte av mötestider arbetsutskott Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 24 januari 2019 föreslås ändras till den 22 januari Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Beslut om byte av mötestider arbetsutskott, nämndsekreterare Johanna Aldén, Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att flytta arbetsutskott den 24 januari 2019 till den 22 januari Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar Att flytta arbetsutskott den 24 januari 2019 till den 22 januari Att föreslå barn- och utbildningsnämnden ta till sig informationen. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 59

60 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/528 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Beslut om byte av mötestider arbetsutskott Ärendet Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott den 24 januari 2019 föreslås ändras till den 22 januari Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott beslutar att flytta arbetsutskott den 24 januari 2019 till den 22 januari Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 60

61 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Beslut om antagande av samverkansavtal Vuxenutbildning Skaraborg Sammanfattning av ärendet Kommunerna i Skaraborg samverkar kring vuxenutbildning och samverkansavtalet revideras vartannat år. Avtalet har nu reviderats för att träda i kraft inför en ny tvåårsperiod den 1 januari Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Beslut om antagande av samverkansavtal Vuxenutbildning Skaraborg, nämndsekreterare Johanna Aldén, Samverkansavtal för Vuxenutbildning i Skaraborg samt bilaga 1 (Samverkan om statsbidraget) och bilaga 2 (Kvalitetsbilaga). Styrelsen för Skaraborgs Kommunalförbunds beslut 68 Beslut om förslag till Vuxavtal med tillhörande bilagor Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar anta Samverkansavtal för vuxenutbildning i Skaraborg samt bilaga 1 (Samverkan om statsbidraget) och bilaga 2 (Kvalitetsbilaga). Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta anta Samverkansavtal för vuxenutbildning i Skaraborg samt bilaga 1 (Samverkan om statsbidraget) och bilaga 2 (Kvalitetsbilaga). Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 61

62 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/481 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse Beslut om antagande av samverkansavtal Vuxenutbildning Skaraborg Ärendet Kommunerna i Skaraborg samverkar kring vuxenutbildning och samverkansavtalet revideras vartannat år. Avtalet har nu reviderats för att träda i kraft inför en ny tvåårsperiod den 1 januari Styrelsen för Skaraborgs Kommunalförbund rekommenderar kommunerna att anta Samverkansavtal för Vuxenutbildning i Skaraborg samt bilaga 1 (Samverkan om statsbidraget) och bilaga 2 (Kvalitetsbilaga). Beslutsunderlag Samverkansavtal för Vuxenutbildning i Skaraborg samt bilaga 1 (Samverkan om statsbidraget) och bilaga 2 (Kvalitetsbilaga). Styrelsen för Skaraborgs Kommunalförbunds beslut 68 Beslut om förslag till Vuxavtal med tillhörande bilagor Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar anta Samverkansavtal för vuxenutbildning i Skaraborg samt bilaga 1 (Samverkan om statsbidraget) och bilaga 2 (Kvalitetsbilaga). Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 62

63 63

64 64

65 65

66 66

67 BILAGA Förbundsstyrelsen Information om Samverkansavtal för Vuxenutbildning i Skaraborg Bakgrund Samverkansavtal för Vuxenutbildning i Skaraborg Kommunerna i Skaraborg har beslutat att samverka om vuxenutbildning. Avtalet har reviderats vid ett flertal tillfällen, det görs varannat år. I avtalet står: Målsättning är att skapa en mer sammanhållen, konkurrenskraftig och marknadsanpassad vuxenutbildning i Skaraborg. Avtalet ska leda till att de kommunala resurserna optimeras både ur ett ekonomiskt och ett kvalitativt perspektiv bland annat genom att utnyttja hela delregionens kapacitet av utbildningsresurser och av intresserade studerande. En öppen samverkansform ska gynna kommuninvånare, näringslivet och offentlig verksamhet. Ärende Avtalet gäller två år i taget och har nu reviderats under våren för att träda i kraft inför en ny tvåårsperiod den 1 januari Avtalet gäller i nästa period Till avtalet hör en kvalitetsbilaga. Nöjdhetsindikatorn är en av många indikatorer som mäts i kvalitetsbilagan, men insamlingen av nöjdhetsstatistiken fått låg svarsfrekvens och ger därför inte en rättvisande bild. Hädanefter redovisas nöjdhetsundersökningen lokalt hos respektive utbildningsanordnare. En ytterligare bilaga är tillfogad avtalet. Denna bilaga reglerar överenskommenslen mellan kommunerna avseende finansieringen. Samtliga avtal och bilagor löper parallellt med statsbidrag. Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå görs gemensamt i Skaraborg. Enligt beslut i samverkande kommuner förbinder sig respektive kommun att avsätta 25% av sin del av statsbidraget i en gemensam delregional pott kallad Yrkesbyrån. Skol- och utbildningschefsgrupp En arbetsgrupp ur vuxrektorsgruppen har reviderat avtalet under våren 2018 och processen har varit väl förankrad i tjänstepersonsnätverket. Avtalet föredrogs den 25 maj för skolchefsgruppen som ställde sig bakom avtalet och tillhörande bilagor. Kommunchefsgrupp Kommunchefsgruppen har fått information om revideringen vid mötet i juni och ställde sig bakom avtalet och dess bilagor. Beredning Beredningen informerades om revideringen vid mötet den 1 juni och ställde sig bakom avtalet med bilagor. 67

68 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta att rekommendera kommunerna att anta Samverkansavtal för vuxenutbildning i Skaraborg samt bilaga 1 (Samverkan om statsbidraget) och bilaga 2 (Kvalitetsbilaga). 68

69 Samverkansavtal för vuxenutbildningen i Skaraborg AVTALSPERIOD SKARAB ORGS KO M MUNAL FÖRBUN D

70 70

71 Samverkansavtal för Vuxenutbildning i Skaraborg Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka om vuxenutbildning. Målsättning är att skapa en mer sammanhållen, konkurrenskraftig och marknadsanpassad vuxenutbildning i Skaraborg. Avtalet ska leda till att de kommunala resurserna optimeras både ur ett ekonomiskt och ett kvalitativt perspektiv bland annat genom att utnyttja hela delregionens kapacitet av utbildningsresurser och av intresserade studerande. En öppen samverkansform ska gynna kommuninvånare, näringslivet och offentlig verksamhet. 1 Syfte Detta samverkansavtal syftar till att erbjuda ett brett och allsidigt utbud av kvalitativa utbildningar utifrån: den studerandes behov ökad tillgång och tillgänglighet för individen arbetsmarknadens kompetensbehov kommunernas ekonomiska förutsättningar 2 Avtalsvillkor Avtalsparter Är de kommuner i Skaraborg som skrivit på avtalet Vuxenutbildning i de femton kommunerna i Skaraborg består av: Vuxenutbildning på grundläggande nivå (Gruv) Vuxenutbildning på gymnasial nivå - Studieförberedande utbildning - Yrkesutbildning Särskild utbildning för vuxna (Särvux) Utbildning i svenska för invandrare (Sfi) Samhällsorientering (SO) Yrkeshögskoleutbildningar (Yh-utbildningar) Validering Uppdragsutbildning Högskolekurser/program via distans 71

72 3 Samverkan Rektorsgruppen/presidium Rektorsgruppen består av samtliga rektorer för kommunal vuxenutbildning i Skaraborg. Det kan tillkomma ytterligare skolledare utifrån lokala och organisatoriska förutsättningar. Rektorsgruppen utser fyra personer som bildar ett presidium. Två av dessa väljs nya varje år. Presidiets ordförande är sammankallande. Presidiets uppdrag är att: upprätta en arbetsordning för kalenderåret bereda rektorsmöten samordna de olika arbetsgrupperna inom vuxenutbildningens ansvarsområden sammanställa och informera om rektorsgruppens arbete till Skol- och utbildningschefer i Skaraborg. Rektorsgruppen ska tillse att alla kommuninvånarna får tillgång till kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna, som bedrivs på ett kostnadseffektivt och kvalitetssäkert sätt. Rektorsgruppen för Vuxenutbildning i Skaraborg är en strategisk grupp som främst ska arbeta med framtidsfrågor, omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte. Rektorsgruppen utser arbetsgrupper som utifrån ett definierat syfte utreder och ger förslag till beslut i operativa och aktuella frågeställningar. Rektorsgruppen fördelar representationen till de olika branschråden inom ramen för Kompetensforum Skaraborg. Rektorsgruppen ska träffas minst sex gånger per år. 4 Validering De avtalsslutande kommunerna är överens om att samverka kring validering för att ta tillvara på deltagarens tidigare förvärvade kunskap och kompetens. Kommunerna utvecklar gemensamma modeller och metoder för validering i samverkan med externa aktörer. 5 Ekonomiska villkor och förutsättningar Tjänstemän som deltar i avtalet Vuxenutbildning Skaraborg medverkar på respektive avtalskommuns bekostnad. Statliga medel för utbildning hanteras och fördelas av Rektorsgruppen för Vuxenutbildning i Skaraborg (se bilaga 1). 72

73 6 Kvalité Genom att ha ett gemensamt systematiskt kvalitetssystem för uppföljning och utvärdering får vi en gemensam bild av vilken effekt våra utbildningsinsatser har (se bilaga 2). Resultat av det statistiska underlaget för perioden 1 januari till 31 december föregående år sammanställs och presenteras under första kvartalet efterföljande år. Analys och förslag till åtgärder presenteras för rektorsgruppen under andra kvartalet efterföljande år. 7 Information och marknadsföring En gemensam webbsida för yrkesutbildning finns framtagen och uppdateringen ansvarar varje utbildningsanordnare för. 8 Giltighetstid Avtalet gäller från och med och till och med Ett nytt reviderat avtal ska tas fram senast sex månader innan avtalstidens slut. I de fall där statliga beslut förändras kan avtalet revideras under avtalstiden. 9 Oenighet Strävan skall vara att samverkan så långt som möjligt handläggs av rektorsgruppen för Vuxenutbildning i Skaraborg. I de fall oenighet uppstår om tolkning av avtalet skall frågan hänvisas till Skolchefsgruppen. 73

74 Avtalsparter Essunga Kommun Falköpings kommun Grästorps kommun Bo Svensson Hans Johansson Eva Dahl Gullspångs kommun Götene Kommun Hjo kommun Elisabeth Ohlsson Anders Månsson Katarina Levenby Karlsborg Kommun Lidköpings kommun Mariestad kommun Kajsa Eriksson Larsson Ove Brodin Maria Appelgren Skara kommun Skövde kommun Tibro kommun Jonny Palmkvist Johan Strömberg Pähr Nyström Tidaholms kommun Töreboda kommun Vara kommun Anneli Ahlm Marita Friborg Carl-Uno Olsson 74

75 Bilaga 1 Till Samverkansavtal för vuxenutbildningen i Skaraborg AVTALSPERIOD

76 Samverkan om statsbidraget för Yrkesvux, Yrkesvux i kombination med sfi och sva, lärlingsvux, lärlingsvux i kombination med sfi och sva samt yrkesförarutbildning. Bakgrund Skaraborgs kommuner samverkar om yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå inom ramen för Vuxavtalet som är en del av Utbildning Skaraborg fattade regeringen två beslut som resulterade i den nya förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning som starkt påverkar Skaraborgs samverkan om Yrkesvux. För det första ställs krav på att minst tre kommuner måste gå samman för att kunna söka statsbidraget och för det andra krävs att kommunen medfinansierar statsbidraget med lika mycket som man söker bidrag för. Bilagan syftar till att reglera samverkan kring statsbidraget för Yrkesvux, Yrkesvux i kombination med sfi och sva, lärlingsvux, lärlingsvux i kombination med sfi och sva samt yrkesförarutbildning enligt kraven i förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Genom denna bilaga vill samverkande kommuner erbjuda vuxna medborgare ett likvärdigt och attraktivt utbud av vuxenutbildning i oavsett hemkommun. Bilagan bidrar samtidigt till kompetensförsörjning av arbetslivet som är en viktig del för att utveckla Skaraborg. Bilagans omfattning Denna bilaga omfattar rutiner för ansökan och fördelning av statsbidraget för Yrkesvux, Yrkesvux i kombination med sfi och sva, lärlingsvux, lärlingsvux i kombination med sfi och sva samt yrkesförarutbildning. Bilagans parter Bilagans parter är kommunerna i Skaraborg: Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Tör e- boda och Vara. Bilagans giltighetsperiod Föreliggande bilaga följer perioden för Vuxavtalet En ny reviderad bilaga ska tas fram senast sex månader innan avtalstidens slut. I de fall där statliga beslut förändras kan bilagan revideras under avtalstiden. 76

77 Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå görs gemensamt i Skaraborg. Skövde kommun ansvarar för samordning av ansökning och redovi s- ning till Skolverket. Enligt beslut i samverkande kommuner förbinder sig respektive kommun att avsätta 25 % av sin del av statsbidraget i en gemensam delregional pott nedan kallad Yrkesbyrån. Samverkande kommuner åtar sig att medfinansiera potten i Yrkesbyrån enligt förordning om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Fördelningsnyckeln för storleken på medfinansieringen baseras på kommunstorlek. Utbildningarna som finansieras av Yrkesbyrån fastställs när behovsinventering och u t- bildningsplanering inför statsbidragsansökan för kommande kalenderår görs. Rektorsgruppen i Vux Skaraborg utser de rektorer som ingår i arbetsgruppen för Yrkesbyrån och som hanterar frågor om utbud och urval i Yrkesbyrån. Beslut om antagning görs av respektive huvudman för utbildningen. Den pott av statsbidraget för yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå som fördelas till samverkande kommuner (75 %) fördelas utifrån en arbetslöshetsstatistik (50%) och kommunstorlek (50 %). Varje kommun fattar själv beslut om hur stor del av sin pott man vill använda och den skall medfinansieras enligt förordning om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Eventuell omfördelning av platser som inte utnyttjas hanteras i överläggning mellan de kommuner som beslutat om gemensam ansökan. Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå med språkstöd. Ansökan om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå med språkstöd görs gemensamt i Skaraborg. Skövde kommun ansvarar för samordning av ansökning och redovisning till Skolverket. Platserna läggs i en gemensam delregional pott för samverkande kommuner och fördelas av rektorsgruppen i dialog med de kommuner som anordnar utbildningen. 77

78 Varje anordnande kommun fattar själv beslut om hur stor del av sin pott man vill använda och den skall medfinansieras enligt förordning om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Eventuell omfördelning av platser som inte utnyttjas hanteras i överläggning mellan de kommuner som anordnar utbildning med språkstöd. Ansökan om statsbidrag för Lärlingsvux och lärlingsvux i kombination med sfi och sva Ansökan om statsbidrag för Lärlingsvux och lärlingsvux i kombination med sfi och sva görs gemensamt i Skaraborg. Skövde kommun ansvarar för samordning av ansökning och redovisning till Skolverket. Hela statsbidraget för Lärlingsvux och lärlingsvux i kombination med sfi och sva läggs i en gemensam delregional pott för samverkande kommuner. Lärlingssamordnare organiserar arbetet med elever, platser och utbildningsplaner för de samverkande kommunernas räkning. Lärlingssamordnarna finansieras inom ramen för statsbidraget för Lärlingsvux och Lärlingsvux i kombination med sfi och sva. Ansökan om statsbidrag för Yrkesförare Ansökan om statsbidrag för Yrkesförare görs gemensamt i Skaraborg. Skövde kommun ansvarar för samordning av ansökning och redovisning till Skolverket. Platserna läggs i en gemensam delregional pott för samverkande kommuner och fördelas av rektorsgruppen i dialog med de kommuner som anordnar utbildningen. Eventuell omfördelning av platser som inte utnyttjas hanteras i överläggning mellan de kommuner som anordnar utbildningen. 78

79 Bilaga 2 Till Samverkansavtal för vuxenutbildningen i Skaraborg AVTALSPERIOD

80 Utbildningens kvalité för Kommunal vuxenutbildning kopplat till 6 i avtalet Inriktningen för det systematiska kvalitetsarbetet är att de mål och krav som anges i de nationella och delregionala styrdokumenten uppfylls. Definitioner: Kursdeltagare: den som från kursstart följt kursen under minst två veckor. Personer som uteblir från en kurs eller bara är med på en introduktion ska raderas från kursen utan avbrottsmarkering. Kursstart: den första genomförda aktiviteten (registrering/informationstillfälle/lektion etc.) Arbetsgrupper: ämnesrektorer eller av rektor utsedd representant. Statistikunderlag Statistikunderlagen tas fram vid ett gemensamt datum som beslutas i Vuxrektorsgruppen. Insamlad statistik sänds till utsedd funktion på vuxenutbildningen Skövde som sammanställer underlag till Vuxrektorsgruppen Skaraborg. Betyg: Rapporteras utifrån: a) Kön: kvinnor/män b) Betygssteg: F, E, D, C, B, A c) Åldersgrupper: d) Aktuella kurser: SFI: alla kurser Gr/Gy: EN, MA, SV, SVA, SH1b, EN5, EN6, MA1, MA2, SVA/SVE1, SVA/SVE2, SVA/SVE3 SÄRVUX: rapportering sker på lokal nivå Yrkesvux: relevant underlag bestäms av arbetsgruppen 80

81 Kursavbrott: Rapporteras utifrån: a) Kön: kvinnor/män b) Åldersgrupper: c) Aktuella kurser: SFI: alla kurser Gr/Gy: EN, MA, SV, SVA, SH1b, EN5, EN6, MA1, MA2, SVA/SVE1, SVA/SVE2, SVA/SVE3 SÄRVUX: rapportering sker på lokal nivå Yrkesvux: relevant underlag bestäms av arbetsgruppen Avbrottsorsaker: Privata skäl Arbete Andra studier Kan inte kombinera studier med andra aktiviteter För många kurser Fel kunskapsnivå Motivationsbrist Inaktivitet (definition: frånvaro från studier 3 veckor i streck) Eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller gör inte tillfredsställande framsteg Kursdeltagare Rapporteras utifrån: a) Kön: kvinnor/män 81

82 b) Åldersgrupper : c) Aktuella kurser: SFI: alla kurser Gr/Gy: EN, MA, SV, SVA, SH1b, EN5, EN6, MA1, MA2, SVA/SVE1, SVA/SVE2, SVA/SVE3 SÄRVUX: rapportering sker på lokal nivå Yrkesvux: relevant underlag bestäms av arbetsgruppen d) Totalt Nöjdhetsundersökning: Lokalt hos respektive utbildningsanordnare. Utvecklingsområden: Arbetsgången sker enligt årshjul/tidsplan fastställd av Vuxrektorsgruppen. Respektive arbetsgrupp fastställer, utifrån statistik och analys av föregående periods utvecklingsplan, relevant utvecklingsområde och upprättar ny utvecklingsplan för kommande period. Gemensam mall för utvecklingsplan används. Kartläggning, utvärdering, analys och rapportering till Kvalitetsgruppen sker en gång per år. Kvalitetsgruppen sammanställer arbetsgruppernas rapporter, definierar för Skaraborg gemensamma utvecklingsområden och presenterar dessa för Vuxrektorsgruppen. Underlaget ligger till grund för exempelvis planering av gemensamma fortbildningsinsatser (ex den årliga Vuxstudiedagen), vid revidering av kommande års arbetsgrupper osv. 82

83 Arbetsmarknadsrelevans: Alla yrkesutbildningar ska ha hög arbetsmarknadsrelevans. Indikator Minst 70% av eleverna ska sex månader efter avslutad utbildning ha ett arbete. Utbildningsanordnaren ska etablera arbetsmarknadskontakter. Indikatorer Alla utbildningsanordnaren erbjuder handledarutbildning till de arbetsplatser som tar emot eller kan ta emot elever. Alla utbildningsanordnare deltar i någon form av samverkansstruktur med arbetsmarknaden. 83

84 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Beslut om nya belopp samt införande av e-tjänst gällande inackorderingstillägg för elever i gymnasieskolan Sammanfattning av ärendet Ärendet berör fråga om nya belopp gällande inackorderingstillägg för elever i gymnasieskolan samt införande av en e-tjänst kring inackorderingsbidraget. Avstånd km Nuvarande belopp Index Nytt förslag , , , , Kostnaderna för en e-tjänst kring inackorderingsbidraget beräknas till kronor i uppstartkostnad för 2018 och därefter kronor per år, fördelat på 15 kommuner. Om alla kommuner i Skaraborg är överens och tar beslut i december 2018 kan de nya beloppen börja gälla samt e-tjänsten införas under Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Beslut om nya belopp samt införande av e-tjänst gällande inackorderingstillägg för elever i gymnasieskolan, skolchef Anneli Ahlm, Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta de nya beloppen samt införande av e-tjänst för inackorderingstillägg som framtagits inom Gymnasium Skaraborg. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att anta de nya beloppen samt införande av e-tjänst för inackorderingstillägg som framtagits inom Gymnasium Skaraborg. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 84

85 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer BUN 2018/407 Till barn- och utbildningsnämnden Anneli Ahlm Tjänsteskrivelse Beslut om nya belopp samt införande av e- tjänst gällande inackorderingstillägg för elever i gymnasieskolan Ärendet Nya belopp för inackorderingstillägg. Beslutsunderlag 15 kap. 32 skollagen (2010:800). Bakgrund En grundläggande princip i svensk utbildningspolitik är att alla skall ha lika tillgång till utbildning inom det offentliga skolväsendet. Denna rättighet får inte begränsas av geografiska eller ekonomiska förhållanden. Därför skall elever, som är bosatta på en ort där den gymnasieutbildning de önskar läsa inte erbjuds, inte behöva avstå från utbildningen utan har i vissa fall rätt att inackordera sig på studieorten. De flesta elever som väljer att studera i en annan kommun kan lösa det genom dagpendling, men för vissa kan det bli aktuellt med inackordering. I enlighet med principen om lika tillgång till utbildning för alla skall utbildningen även vara avgiftsfri. Kommunen ska därför svara för kostnader, exempelvis inackorderingstillägg och skolskjuts som uppstår för enskild till följd av skolgången. Enligt 15 kap. 32 skollagen ska hemkommunen lämna ekonomiskt stöd till elever i gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Denna skyldighet gäller dock inte elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47 skollagen. Syftet med inackorderingstillägget är att minska merkostnaden för familjer där ungdomar måste inackordera sig på utbildningsorten. Stödet avser boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet (folkbokföringsadressen). Eleven måste ansöka om bidrag till inackordering hos sin hemkommun. Rätten att överklaga kommunens beslut framgår av 28 kap. 5 skollagen. Om en elev är missnöjd med hemkommunens beslut om inackorderingsstöd kan eleven överklaga beslutet genom förvaltningsbesvär hos allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningsdomstolen prövar då om kommunens beslut står i överensstämmelse med lag och om det är lämpligt. Domstolen kan både upphäva beslutet eller ändra det/ersätta det med ett nytt. Barn- och utbildningsförvaltningen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: E-post: anneli.alm@tidaholm.se 85

86 2/2 Utredning Enligt skollagen 15 kap. 32 ska inackorderingsbidrag till elev i gymnasieskola med offentlig huvudman vara minst 1/30 av prisbasbeloppet (PBB) per månad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. PBB för 2019 är kr, alltså är kr det lägsta beloppet nästa år. Eftersom PBB beslutas per kalenderår så behöver därmed även inackorderingsbelopp ses över per kalenderår och därmed gälla från 1 januari varje år. Avstånd km Nuvarande belopp Index Nytt förslag , , , , Ovan är de belopp som finns på Utbildning Skaraborgs blankett i dag, samt ett förslag på nya belopp från 1 januari Utgångspunkt är det nya lägsta beloppet utifrån prisbasbelopp 2019 samt nuvarande avståndsskala där förhållandet mellan beloppen är oförändrat i skalan. Önskemål finns om att införa en e-tjänst kring inackorderingsbidraget och kostnaderna för denna tjänst; kr i uppstartkostnad för 2018 och därefter kr per år, fördelas på 15 kommuner. Om alla kommuner i Skaraborg är överens och tar beslut i december 2018 kan de nya beloppen börja gälla samt att e-tjänsten införs under Barnrättsbedömning Elever ska i så stor utsträckning som möjligt kunna välja de gymnasieprogram som de önskar. Om detta medför merkostnader så kan ett inackorderingstillägg vara gynnsamt. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta de nya beloppen samt införande av e-tjänst för inackorderingstillägg som framtagits inom Gymnasium Skaraborg. Barn- och utbildningsförvaltningen Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: E-post: anneli.alm@tidaholm.se 86

87 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Beslut om asylsökandes rätt att söka till gymnasiet Sammanfattning av ärendet Fråga angående skolgång för elever som fyllt 18 år men inte beviljats uppehållstillstånd. Enligt befintligt regelverk erhåller inte asylsökande ungdomar någon form av utbildning, från det att de uppnår myndig ålder. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Skolgång för elever som fyllt 18 år men inte beviljats uppehållstillstånd, skolchef Anneli Ahlm, Förslag till beslut - att inga asylsökande och elever med tillfälligt uppehållstillstånd har rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola om de har fyllt 18 år dagen då utbildningen startar. - att bevilja gymnasiestudier på nationella- och individuella programmet för de elever som har fyllt 18 år men inte 20 år och som är asylsökande eller har tillfälligt uppehållstillstånd. För att göra en rättssäker antagning behöver kommunerna (huvudmännen) kontrollera var eleverna har sin hemkommun* detta kan kollas genom LMA*- eller UT-Kort* på berörda elever i syfte att få en korrekt placeringsort inskrivet i de elevsystem som ligger till grund för antagning. Eleven har samma sökrättigheter som övriga elever, dvs. blir förstahandsmottagen till gymnasieprogram inom Utbildning Skaraborg. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att bevilja gymnasiestudier på nationella- och individuella programmet för de elever som har fyllt 18 år men inte 20 år och som är asylsökande eller har tillfälligt uppehållstillstånd. För att göra en rättssäker antagning behöver kommunerna (huvudmännen) kontrollera var eleverna har sin hemkommun* detta kan kollas genom LMA*- eller UT-Kort* på berörda elever i syfte att få en korrekt placeringsort inskrivet i de elevsystem som ligger till grund för antagning. Eleven har samma sökrättigheter som övriga elever, dvs. blir förstahandsmottagen till gymnasieprogram inom Utbildning Skaraborg. Protokollsanteckning Ida Davidsson (M) avstår från att delta i beslutet. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 87

88 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/526 Barn- och utbildningsnämnden Anneli Alm Tjänsteskrivelse - Skolgång för elever som fyllt 18 år men inte beviljats uppehållstillstånd Bakgrund Enligt 29 kap. 2 och 3 skollagen har asylsökande, inklusive de med tidsbegränsat uppehållstillstånd, rätt till gymnasieutbildning om de påbörjar utbildningen innan de fyller 18 år. Om den asylsökande, inklusive de med tidsbegränsat uppehållstillstånd, har hunnit fylla 18 år innan denne påbörjar sin gymnasieutbildning erhåller kommunen ingen ersättning och har därmed ingen skyldighet att erbjuda skolgång. Ansvaret för den asylsökande övergår till staten i och med att individen vid åldersuppskrivningen uppnår myndig ålder och därmed upphör således den statliga ersättningen till kommunen för dessa elever. Enligt 29 kap. 31 skollagen har den som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket rätt till utbildningen svenska för invandrare (SFI) från och med andra kalenderhalvåret det år hon/han fyller 16 år. Hemkommunen har en skyldighet att erbjuda SFI. Enligt 20 kap. 11 skollagen infaller rätten till utbildning vid vuxenutbildningen från och med andra kalenderhalvåret det år då individen fyller 20 år. I juni 2017 tillkom ny lagstiftning (Lag 2016:752 om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige) vilken innebär att elever som studerar vid ett nationellt program på gymnasiet kan ha rätt till uppehållstillstånd. Även ungdomar som studerar vid individuella program kan ha rätt till tillfälligt uppehållstillstånd men det kan gälla för maximalt 13 månader. Lagen omfattar inte de ungdomar som redan mottagit utvisningsbeslut. Detta medför att ungdomar inte, enligt befintligt regelverk, erhåller någon form av utbildning från de att de uppnår myndig ålder. För Tidaholms del handlar det eventuellt om 1-3 elever. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens beslut 74/ Beslut om skolgång för elever som fyllt 18 år men inte beviljats uppehållstillstånd. Barnrättsbedömning Enligt Barnkonventionen 28: Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter ska de särskilt, (a) göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: zandra.bjornram@tidaholm.se 88

89 2/2 (b) uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer efter grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov Förslag till beslut - att inga asylsökande och elever med tillfälligt uppehållstillstånd har rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola om de har fyllt 18 år dagen då utbildningen startar. - att bevilja gymnasiestudier på nationella- och individuella programmet för de elever som har fyllt 18 år men inte 20 år och som är asylsökande eller har tillfälligt uppehållstillstånd. För att göra en rättssäker antagning behöver kommunerna (huvudmännen) kontrollera var eleverna har sin hemkommun* detta kan kollas genom LMA*- eller UT-Kort* på berörda elever i syfte att få en korrekt placeringsort inskrivet i de elevsystem som ligger till grund för antagning. Eleven har samma sökrättigheter som övriga elever, dvs. blir förstahandsmottagen till gymnasieprogram inom Utbildning Skaraborg. *Hemkommun är, enligt 29 kap. 6 skollagen, där eleven: - är folkbokförd - stadigvarande vistas - eller för tillfället uppehåller sig *UT-kort = uppehållstillståndskort för de som har tillfälligt uppehållstillstånd *LMA = betyder lagen om mottagande av asylsökande. LMA-kortet är ett plastkort med ett foto på dig som visar att du är asylsökande. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: zandra.bjornram@tidaholm.se 89

90 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2018/ Beslut om skolgång för elever som fyllt 18 år men inte beviljats uppehållstillstånd Sammanfattning av ärendet Fråga angående skolgång för elever som fyllt 18 år men inte beviljats uppehållstillstånd. Enligt befintligt regelverk erhåller inte asylsökande ungdomar någon form av utbildning, från det att de uppnår myndig ålder. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut , Beslut om skolgång för elever som fyllt 18 år men inte beviljats uppehållstillstånd. Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Skolgång för elever som fyllt 18 år men inte beviljats uppehållstillstånd, utbildningschef Anneli Ahlm, Förslag till beslut - Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att bereda plats vid gymnasiet i Tidaholm för asylsökande ungdomar som uppnått myndig ålder under läsåret och är inskrivna i Tidaholm kommuns skolverksamhet. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att bereda plats vid gymnasiet i Tidaholm för asylsökande ungdomar som uppnått myndig ålder under läsåret och är inskrivna i Tidaholm kommuns skolverksamhet. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 90

91 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Beslut om intresseanmälan gällande utbildning för motocross och enduro på Rudbecksgymnasiet Sammanfattning av ärendet Fråga har väckts kring huruvida Rudbecksgymnasiet har möjlighet att erbjuda RIG (riksidrottsgymnasium) utbildning för motocross och enduro. Förvaltningen har behandlat frågan och föreslår att en intresseanmälan skickas till Riksidrottsförbundet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Beslut om intresseanmälan gällande utbildning för motocross och enduro på Rudbecksgymnasiet, skolchef Anneli Ahlm, Barnrättsbaserat beslutsunderlag, skolchef Anneli Ahlm, Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att skicka intresseanmälan till Riksidrottsförbundet gällande RIG utbildning för motocross och enduro på Rudbecksgymnasiet. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta uppdra åt förvaltningen att skicka intresseanmälan till Riksidrottsförbundet gällande RIG utbildning för motocross och enduro på Rudbecksgymnasiet. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 91

92 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/520 Barn- och utbildningsnämnden Anneli Ahlm Tjänsteskrivelse - Beslut om intresseanmälan gällande utbildning för motocross och enduro på Rudbecksgymnasiet Ärendet Fråga har väckts kring huruvida Rudbecksgymnasiet har möjlighet att erbjuda RIG (riksidrottsgymnasium) utbildning för motocross och enduro. Förvaltningen har behandlat frågan och föreslår att en intresseanmälan skickas till Riksidrottsförbundet. Beslutsunderlag Barnrättsbaserat beslutsunderlag, skolchef Anneli Ahlm, Barnrättsbedömning Se bilaga, barnrättsbaserat beslutsunderlag Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att skicka intresseanmälan till Riksidrottsförbundet gällande RIG utbildning för motocross och enduro på Rudbecksgymnasiet. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 92

93 1/3 BARNRÄTTSBASERAT BESLUTSUNDERLAG Ärendenummer 2018/520 Barn- och utbildningsnämnden Anneli Ahlm Barnrättsbaserat beslutsunderlag 1. Vilka barn berörs av beslutet? (till exempel alla barn 0-18 år i kommunen, barn i en viss årskurs, barn i ett visst bostadsområde, barn som talar ett visst modersmål, barn med en funktionsnedsättning, barn med en hälsorisk etc.) Utbildningen vänder sig till ungdomar i Sverige som ges möjlighet till elitsatsning i kombination med studier 2. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2). Barn får inte diskrimineras på någon grund, till exempel kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, könsidentitet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning. Hur har vi tagit hänsyn till icke-diskriminering och jämlikhet inför beslutet? 3. Barnets bästa (artikel 3). Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Barnets bästa kan baseras på evidensbaserad forskning, rådande praxis eller beprövad erfarenhet. Det är inte givet att ett beslut gynnar det bästa för alla barn, eftersom barn inte är en homogen grupp utan individer. Ett beslut kan också ha olika konsekvenser för barn på kort och lång sikt, vilket bör vägas in i beslutet. Hur har vi tagit hänsyn till barnets bästa inför beslutet? Om vi inte kan tillgodose (alla eller vissa) barns bästa på grund av till exempel otillräckliga resurser, vad gör vi för att ändå säkerställa barns rättigheter? Ansökan ska godkännas av flera instanser där det tas hänsyn till om Tidaholm kan tillgodose alla delar i utbildningen. 4. Goda levnadsvillkor, trygghet och utveckling (artikel 6, 19, 24, 26, 39 etc.). Barn har rätt till trygga uppväxtvillkor och utveckling av sin fulla potential. Barn har rätt att skyddas mot våld och övergrepp. Hur bidrar beslutet till barns utveckling och trygga uppväxtvillkor? Om det blir ett positivt beslut så finns det en plan för hur man ska säkerställa både trygghet och studiero för dessa specifika elever. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 93

94 2/3 5. Delaktighet och lättillgänglig information (artikel 12, 13 och 17). Barn har rätt till inflytande och att få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. De har rätt att ta del av information på ett lättillgängligt sätt. Hur har barn varit delaktiga inför beslutet? Om barn inte har varit delaktiga, varför? Kan vi finna andra undersökningar om vad barn har tänkt i liknande frågor? I detta ärende har inte eleverna varit delaktiga ännu. Vilka åsikter har barn lagt fram? Har vi tagit hänsyn till barns rätt till lättillgänglig och lättläst information? 6. Annan relevant artikel för beslutet (se lista på nästa sida). Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 94

95 3/3 Lista: Barnkonventionen består av 54 artiklar, varav artikel 1-42 särskilt berör arbetet lokalt. Här beskrivs artiklarna kortfattat. 1. Ett barn är en person under 18 år. 2. Barnet har rätt att inte diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. 4. Myndigheter har ansvar att infria barnets rättigheter. 5. Barnets föräldrar har huvudansvaret för barnets uppfostran. 6. Barnet har rätt till utveckling, liv och överlevnad. 7. Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. 8. Barnet har rätt att behålla sin identitet. 9. Barnet ska inte skiljas från föräldrarna utom när det är för barnets bästa. 10. Om barnet skiljts från sin familj har det rätt till familjeåterförening. 11. Barnet ska skyddas mot olovligt bortförande. 12. Barnet har rätt att få höras, vara delaktig och få sin åsikt beaktad. 13. Barnet har rätt till yttrandefrihet, att tänka och tycka vad det vill. 14. Barnet har rätt att tro på vilken gud det vill, eller ingen alls. 15. Barnet har rätt till föreningsfrihet och mötesfrihet. 16. Barnet har rätt till sitt privatliv. 17. Barnet har rätt till lättillgänglig information. 18. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna. 19. Barnet ska skyddas mot våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande. 20. Barnet har rätt till alternativ omvårdnad om det inte kan bo med sina föräldrar. 21. Vid adoption har barnet rätt att få sitt bästa beaktat. 22. Ett barn på flykt ska skyddas och få hjälp att hitta sina föräldrar. 23. Ett barn med en funktionsnedsättning har rätt att få delta i samhället på lika villkor. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård och en god hälsa. 25. Staten ska kontinuerligt se till att omhändertagna barn behandlas bra. 26. Barnet har rätt till social trygghet. 27. Barnet har rätt till en skälig levnadsstandard. 28. Barnet har rätt till utbildning. 29. I skolan ska barnet få hjälp att utvecklas och få lära sig om sina rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritets- och urbefolkning har rätt till sin kultur, sin religion och sitt språk. 31. Barnet har rätt till lek, vila, fritid och kultur. 32. Barnet ska skyddas mot ekonomiskt utnyttjande. 33. Barnet ska skyddas mot narkotika. 34. Barnet ska skyddas mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. 35. Barnet ska skyddas mot barnhandel. 36. Barnet ska skyddas mot annat utnyttjande. 37. Barnet ska skyddas mot tortyr, bestraffning och dödsstraff. 38. Barnet ska skyddas i väpnade konflikter och mot att bli soldat. 39. Barnet har rätt till rehabilitering om det utsatts för ett övergrepp. 40. Barnet ska behandlas rättvist om det anklagas eller döms för ett brott. 41. Om det finns bestämmelser som gör mer för barnets rättigheter än barnkonventionen ska de gälla istället. 42. Myndigheter ska göra barns rättigheter kända bland barn och vuxna Regler om hur de som beslutar i länder ska följa barnkonventionen. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 95

96 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2017/ Beslut om att godkänna projektering idrottshall Rosenberg Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige har uppdragit till tekniska nämnden att tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden projektera byggnation av dels idrottshall samt idrottshall med komplementyta för gymnastik. Barn- och utbildningsförvaltningen har varit delaktig i utformandet av en idrottshall utifrån skolans behov. Behovet av en idrottshall bygger på möjligheten att utöva ämnet idrott och hälsa. I samverkan med idrottslärare och vaktmästare har skolans behov preciserats. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Projektering av ny idrottshall Rosenberg, skolchef Anneli Ahlm, Skiss A , nybyggnad idrottshall. Projektstyrning ny idrottshall, Beslut KS Kommunstyrelsens beslut 25/ , Beslut om idrottshall. Barn- och utbildningsnämndens beslut 59/ , Beslut om förstudie Projekt ny idrottshall. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar - Att godkänna projekteringen under förutsättning att även kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden beslutar godkänna projekteringen. - Att kostnader som är kopplade till skolans behov klargörs och vilka kostnader som därigenom kommer att belasta barn- och utbildningsnämndens budget. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta Att godkänna projekteringen under förutsättning att även kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden beslutar godkänna projekteringen. Att kostnader som är kopplade till skolans behov klargörs och vilka kostnader som därigenom kommer att belasta barn- och utbildningsnämndens budget. Arbetsutskottet uppdrar åt förvaltningen att ta fram dessa uppgifter till nämndsammanträdet den 13 december Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 96

97 1/3 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2017/19 Barn- och utbildningsnämnden Anneli Alm Tjänsteskrivelse - Projektering av ny idrottshall Rosenberg Ärendet Kommunfullmäktige har uppdragit till tekniska nämnden att tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden projektera byggnation av dels idrottshall samt idrottshall med komplementyta för gymnastik. Beslutsunderlag Skiss A , nybyggnad idrottshall. Tekniska nämndens beslut 84/2018 "Beslut angående projektering ny idrottshall - Rosenberg", Utredning Barn- och utbildningsförvaltningen har varit delaktig i utformandet av en idrottshall utifrån skolans behov. Behovet av en idrottshall bygger på möjligheten att utöva ämnet idrott och hälsa. I samverkan med idrottslärare och vaktmästare har skolans behov preciserats enligt nedan: Allmänt: en hall (spelmått 20*40 meter) som kan delas i två mindre hallar med ridåvägg. 4 omklädningsrum med 25 platser vardera, 25 kvm (1 kvm/person), Varje omklädningsrum ska innehålla ett HWC med dusch samt ett tvättfat utanför HWC. 2 anpassade omklädningsrum med dusch I omklädningsrummen ska det finnas dörrslussar vid båda in/utgångarna I duscharna ska det finnas avskiljningsväggar ett lärararbetsrum med omklädning/dusch och toalett 1 inomhusförråd för skolans material som inte är fasta 1 utomhusförråd för material som används utomhus 1 förråd för 200 stolar 1 städrum för verksamheten tillgång till ett rum för teori utrymningsvägar för att möjliggöra för fler än 400 personer. ljud & ljusinstallationer Wifi Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Barn- och utbildningskontoret Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 97

98 2/3 Övriga inventarier 6-8 ribbstolar på varje sida av ridåvägg 2 stycken bomsystem på varje sida av ridåväggen 2 uppsättningar av romerska ringar på varje sida av ridåväggen, Lianer på varje sida av ridåväggen. Basketkorgar på tvären, 4 korgar på båda långsidorna Klättervägg är ett önskemål kan placeras i hörnet på kortsidan mittemot entrén. Spegelvägg är ett önskemål från skolan för att underlätta vid undervisningen. Barnrättsbedömning Kultur- och fritidsförvaltningen har deltagit i en barndialogdag med barn i åldrarna år. Barnen fick bland annat frågor om vad en ny idrottshall skulle kunna användas till. De menar att en idrottshall förutom idrott kan användas till sociala ytor så som plugglokal, café, lokal för utställning, mässor, film eller en plats att umgås på med soffor, biljardbord och bordtennis för allmänheten. Barnen gav i dialogen uttryck för andra önskningar som måste tas med i beräkningen om en ny idrottshall. Något som återkommande hörs från barnen är önskan om en skatepark. När det kommer till framtidens idrottshall lämnar barnen många förslag på vad man kan tänkas göra mer än just idrotta. Det kan vara en plats för konserter och disco, att umgås, ha mässor, en plugglokal, en kiosk eller ordna LAN. Utredningens slutsatser Barn- och utbildningsnämnden har tagit första initiativet till en ny idrottshall på Rosenbergsområdet i samband med byggnation av en ny skola. Detta för att kunna tillgodose utövandet av ämnet idrott och hälsa. När hallen började planeras inventerade kultur- och fritidsnämnden, i dialog med föreningsliv, behov och önskemål om utformning av en ny idrottshall. Då framförde TGS önskemål om att få en gymnastikhall med plats för både trupp och artistisk gymnastik. Detta mynnade ut i ett beslut i kommunfullmäktige om att projektera för en ny idrottshall med möjlighet att även bygga en gymnastikhall för TGS:s behov. Nu har en sådan projektering genomförts och resultat är att en investering för en ny idrottshall kombinerad med en gymnastikhall blir 60 mkr. Tidigare beräkningar gav tkr för total driftskostnad exklusive kapitalkostnad som då var beräknad till tkr. För en investering om 30 mkr beräknades den totala driftskostnaden till tkr för år 1. Nya beräkningar av investeringskostnader medför även nya kalkyler av driftskostnader. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Barn- och utbildningskontoret Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 98

99 3/3 Beräknade driftkostnader för en ny idrottshall (tkr): (Ytterligare komplettering angående byggnation av ny idrottshall med kostnadskalkyl KOF ) Tidigare beräkning Fullstor hall (30 år) Fullstor hall inkl Gymnastikhall (30 år) Fullstor hall (40 år) Fullstor hall inkl Gymnastikhall (40 år) Intäkter Avskrivningar och ränta Fastighetssköt sel och drift Verksamhetsdrift och lokalvård TOTAL KOSTNAD (år 1) Barn- och utbildningsförvaltningen ser det som ytterst viktigt att det blir tydliggjort vilka kostnader som är kopplade till skolans behov och vilka kostnader som därigenom kommer att belasta barn- och utbildningsnämndens budget. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar - Att godkänna projekteringen under förutsättning att även kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden beslutar godkänna projekteringen. - Att kostnader som är kopplade till skolans behov klargörs och vilka kostnader som därigenom kommer att belasta barn- och utbildningsnämndens budget. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Barn- och utbildningskontoret Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 99

100 64400 Projektengagemang AB GYMNASTIKHALL 525,2 m² 158 EL 8,0 m² 159 UC 13,0 m² GROP FÖR HOPPMADRASS OCH NEDFÄLLD TRAMPOLIN DAMMBUNDEN SLIPAD BETONG HIT EI30-C 146 FÖRRÅD TGS 27,5 m² DUBBEL MATTHISS RIDÅVÄGG MASSAGOLV HIT EI30-C RULLBART MÅL FÄLLBARA LÄKTARE 2x16 PL 147 STOLFRD 16,4 m² RIBBSTOL 148 UTR.KORR 149 REDSKAPSFRD 35,3 m² FÄLLBAR LÄKTARE 16PL RULLSTOLSPLATSER 4ST EI30-C RIBBSTOL AVBYTAROMRÅDE UPPHÄNGNING AV TUMBLINGGOLV, HÖJ- OCH SÄNKBART SAMT FÖRFLYTTNINGSBART 6M I HALLENS LÄNGDRIKTNING. PRINCIP ENL. RITNING A EI30-C +150,250 FÄLLBARA LÄKTARE 2x16 PL SVÄNGBAR RIBBSTOLSSPEGEL FÖR 3 RIBBSTOLAR 142 IDROTTSHALL 1149,2 m² A A SPELARBYTEN 151 FÖREN.FRD 10,0 m² FAST BASKETKORG HÖJDJUSTERBAR BASKETKORG EI30-C RIBBSTOL FÄLLBAR LÄKTARE 16 PL 152 ELC/AV 3,3 m² SEKRETARIAT 150 FÖRRUM 12,3 m² RIDÅVÄGG FÄLLBARA LÄKTARE 2x16 PL 153 FRD 3,3 m² 154 FÖREN.FRD 10,0 m² SPELARBYTEN HÖJDJUSTERBAR BASKETKORG 155 REDSKAPSFRD 32,6 m² AVBYTAROMRÅDE HÖJDJUSTERBAR BASKETKORG FÄLLBAR LÄKTARE 16 PL FÄLLBAR LÄKTARE 16PL RULLSTOLSPLATSER 4ST EI30-C SVÄNGBAR RIBBSTOLSSPEGEL FÖR 3 RIBBSTOLAR EI30-C FÄLLBARA LÄKTARE 3x16 PL 3 RIBBSTOLAR 156 VAKTMÄSTARE/ STÄDFRD 15,2 m² TM HT DUBBEL MATTHISS UPPVIK- BART MÅL RESULTAT- TAVLA 157 UTEFRD 7,1 m² VÄGG FÖRSTÄRKS MELLAN PELARE FÖR SENARE UPPSÄTTNING AV KLÄTTERGREPP EI EI60 EI60 EI60 EI30 EI30-C 2110 x 2110 br = x 2110 br = x 2110 br = x 2110 br = 0 EI30 EI60-C 7350 WB+PD 141 TEORISAL 63,6 m² 102 ENTRÈ/CAFÈ 80,5 m² 2110 x 1210 br = x 1210 br = x 2110 br = 0 EI60 EL BRT 101 VINDFÅNG 6,7 m² 2810 x 2110 br = EI x 1210 br = FÖRRÅD TGS 34,6 m² 104 KANSLI 12,6 m² 144 STÄD 4,3 m² ELC HT 2110 x 910 br = KORRIDOR 10,1 m² WC/D OMKL LÄRARE 4,3 m² 108 LÄRARE 14,8 m² WC/D OMKL/LÄRARE/ FUNKT/STÄD 4,3 m² 2110 x 910 br = DUSCHRUM 7,0 m² 2110 x 910 br = RWC/D 4,8 m² 112 OMKL (30p) 24,6 m² 2110 x 910 br = x 910 br = SLUSS 111 SLUSS 118 SLUSS 116 SLUSS 2110 x 910 br = 1200 SKALA 1:100 0 METER 117 OMKL (30p) 24,6 m² 2110 x 910? br = DUSCHRUM 7,0 m² 120 RWC/D 4,8 m² 103 KORRIDOR 88,4 m² A A x 910 br = KORRIDOR 10,1 m² 122 WC/D OMKL 123 WC/D OMKL 124 WC 125 WC 2110 x 910 br = HT STÄD TRAPPA 3,2 m² 6,6 m² 2110 x 910 br = DUSCHRUM 7,0 m² 130 RWC/D 4,8 m² FÖRESKRIFTER 2110 x 910 br = OMKL (30p) 24,6 m² 2110 x 910 br = SLUSS 128 SLUSS 2110 x 910 br = SLUSS 133 SLUSS FÖRKLARINGAR ANGIVNA MÅTT(mm) UTGÅR FRÅN INSIDA YTTERVÄGG 2110 x 910 br = 1200 PLANRITNING REDOVISAR ENDAST FAST VÄGGHÄNGD INREDNING I IDROTTSHALL. ÖVRIG FAST INREDNING ENL. RAMBESKRIVNING. 134 OMKL (30p) 24,6 m² PLANRITNING REDOVISAR ENDAST LINJERING FÖR HANDBOLL. ÖVRIG LINJERING ENL. RAMBESKRIVNING. TM = TVÄTTMASKIN HT = HANDDUKSTORK ENL. EL DM = SNABBDISKMASKIN MVU = INFÄLLD MIKROVÅGSUGN BRT = BRANDTABLÅ WB = WHITEBOARD, AV-UTR ENL. EL PD = ELMANÖVRERAD PROJEKTORDUK INFÄLLD I UTAK 2110 x 910 br = DUSCHRUM 7,0 m² 137 RWC/D 4,8 m² 138B WC/D 2,7 m² 138 RWC 6,8 m² 138A OMKL. 3,0 m² 139 CAFÈ 14,6 m² 2110 x 2110 br = 0 SOMMAR- ENTRÈ HÄNVISNINGAR INGJUTNINGSGODS I GOLV FÖR FÄSTEN TILL UTRUSTNING I 142 IDROTTSHALL OCH 143 GYMNASTIKHALL, ENLIGT RITNING BLAD 1-6 FRAMTAGNA AV UNISPORT, LIKVÄRDIGA PRODUKTER KAN VÄLJAS. INGJUTNINGSGODS I GOLV FÖR ÖVRIG UTRUSTNING, SE RAMBESKRIVNING 43.Z FÖR VIDARE ANVISNINGAR SE RAMBESKRIVNING SAMT RUMSBESKRIVNING 140A FRD. 5,7 m² SERV. DM UTESERV. BAD 1510 x 610 br = SERV 15,4 m² HS HS HS K/F 1510 x 610 br = 1000 BADENTRÈ BILJETT- LUCKA UPPDRAG.NR RITAD/KONSTR. AV HANDLÄGGARE DATUM A1 A3 PRELIMINÄRHANDLING NYBYGGNAD IDROTTSHALL SIGGESTORP 3:1, TIDAHOLMS KOMMUN L DAHL ANSVARIG PE Arkitektur Karlsgatan Skövde Tel: SIGGESTORP 3:1, TIDAHOLMS KOMMUN PLAN 1, ÖVERSIKT 1:100 1: BET ANT ÄNDRINGEN AVSER SIGN DATUM SKALA NUMMER BET A S MORUD 9240 K:\PECH\KAR\Uppdrag\630758\06 Produktion\063 Skiss\A\Revit\Idrottshall tidaholm.rvt :59:00 100

101 PROJEKTDIREKTIV Ärendenr: 2018/64 Projektnamn Utfärdat projektdirektiv Bakgrund (Ursprunglig idé) Ny idrottshall på Rosenberg, Tidaholms kommun Kommunstyrelsen Ny idrottshall ska byggas på Rosenberg för att täcka skolans behov av idrottshall när en ny F-6 skola byggs i samma område. Tidaholms Gymnastiksällskap (TGS) har behov av en hall där vissa redskap inte behöver flyttas. Kommunfullmäktige fattade beslut om att att genomföra en projektering av en idrottshall med en hallyta på 20*40 m samt tillhörande biytor i anslutning till F-6 skolan på Rosenbergsområdet. Investeringskostnaden är beräknad till 30 miljoner kronor. Idrottshallen ska täcka barn och utbildningsnämndens behov samt ge föreningslivet i Tidaholms kommun möjligheter till ökat utnyttjande. (alt 1) att uppdra till tekniska nämnden att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden projektera för en ny idrottshall på södra Rosenberg i enlighet med upprättat förslag till utformning (1,5 hall för att tillgodose TGS behov av hall (20* *20m). Investeringskostnaden är beräknad till 50 miljoner kronor (30 miljoner finns avsatt i budget ) inklusive omgivande markarbeten, parkering mm. (alt 2) Beställare/Uppdragsgivare Projektledare och projektgrupp Syfte med projektet Effektmål vad projektet ska generera på längre sikt Tidaholms kommun är beställare och uppdragsgivare Kommunstyrelsen utser styrgrupp för projektet. Tekniska förvaltningen utser projektledare och projektledare utser projektgrupp. Projektledare upprättar projektplan och kommunikationsplan som fastställs av styrgruppen. Syftet med projektet är att ny idrottshall skall täcka skolans behov av idrottshall alt. skolans och TGS behov En idrottshall för skolans behov alt skolans och TGS behov 101

102 Projektmål Resultat av projektet (Alt 1) Idrottshallen ska utformas för 450 elever. Skolan har behov av två hallar (en stor hall som kan delas 20*40) (Alt 2) Idrottshallen ska utformas för skolans behov och TGS (20*40+20*25m) idrottshallen ska vara hållbar sett ur social, miljömässig och ekonomisk utgångspunkt. Tillgänglighet och säkerhet ska beaktas. Idrottshallen ska vara hållbar sett ur social, miljömässig och ekonomisk utgångspunkt. Idrottshallen ska certifieras för 1 nivå SILVER enligt Miljöbyggnad, Swedish Green Council eller motsvarande. Tillgänglighet och säkerhet ska beaktas. KF beslut angående solceller ska särskilt beaktas liksom Kommunfullmäktiges beslut 96/2016 Beslut om antagande av policy angående giftfri skola och förskola samt KF beslut angående konstnärlig utsmyckning. Möjlighet till att ansluta till fjärrvärme ska beaktas. Kopplingar till andra projekt och verksamheter En förskola och F-6 skola planeras liksom en renovering av befintliga skolor i centrala Tidaholm. Hänsyn behöver tas till helheten i hela Rosenbergsområdet. Verksamheter med koppling till projektet är kultur- och fritid samt förskola/grundskola Riskhantering Avgränsningar Tid för projektets genomförande Prioritering om vad som är viktigast (Tid, resurser, kvalitet) Uppföljning/rapportering Budget och upphandling Riskanalys upprättas av projektledaren och rapporteras till styrgruppen under hela projekttiden. Ombyggnation av Hökensåsskolan och Forsenskolan omfattas inte av detta projekt. Inte heller byggnation av en ny förskola eller skola. Byggnation med mål att vara klar och inflyttning sker Överlämning av projektet sker till förvaltningschef TN. Tid: Idrottshallen ska vara klar senast Resurser: Resurser används utifrån beviljade medel i Tidaholms kommun Kvalitet: Förskolan ska uppfylla de kvalitets- och miljökriterier som ligger till grund för Miljöbyggnad SILVER, Swedish Green Council eller motsvarande Uppföljning och rapportering sker skriftligt och muntligt av projektledaren till styrgruppen vid ordinarie sammansträde eller när händelser så på fodras. Sammanfattad skriftlig rapport från styrgruppen till KS Beviljade medel totalt: 30 mnkr (alt 1) eller 50 mnkr (alt 2) enligt beslut i KF Upphandlingsform: Totalentreprenad/partnering/annan upphandlingsform Arbetsrättliga villkor ska gälla enl. LOU 2016:

103 Utfärdare Projektdirektiv Underlaget mottaget av Kommunstyrelsen Styrgruppen Bilagor 103

104 1/4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 2017/ Beslut om idrottshall Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige fattade beslut att avsätta 150 miljoner kronor för att bygga en ny F-6 skola på Rosenbergsområdet. I samband med att den nya skolan byggs har barn och utbildningsnämnden inkommit med behov av att en ny idrottshall behövs för idrottsundervisning. I Tidaholms kommun är det kultur och fritidsnämnden som ansvarar för idrottshallarna inom kommunen. Kultur och fritidsnämnden har i beslutet 50/2017 att i egenskap av ansvarig verksamhetsnämnd inkommit med begäran att få genomföra en förstudie omfattande två nya idrottshallar som täcker barn och utbildningsnämndens behov av idrottsundervisning och TGS (Tidaholms gymnastik sällskap) behov. Underlaget för beslutet i kultur och fritidsnämnden bygger på en utredning med fem olika alternativ. Kultur- och fritidsnämnden har inkommit med ett reviderat förslag innebärande byggnation av 1,5-hall, det vill säga en fullstor hall på 20*40 m samt en halv hall med storleken 25*20 m, detta för att kunna tillgodo se Tidaholms gymnastiksällskaps behov till en hall för deras verksamhet. Kommunledningsförvaltningen har tagit del av nämndens skrivelse och ser mot bakgrunden av dagens utnyttjandegrad på 67% inget behov av nya hallytor. Denna analys bygger på hela föreningslivets efterfrågan. Kommunledningsförvaltningen har gjort en bedömning utifrån kommunens ekonomiska läge och framtida prognoser avseende befolkningsprognoser samt behovsanalys avseende utnyttjandegraden. Kommunledningsförvaltningen har utifrån sin bedömning kommit fram till att behovet är att bygga en ny idrottshall med en hallyta på 20*40 m. Vidare föreslår kommunledningsförvaltningen att någon ytterligare förstudie inte behöver genomföras. Utredningen från kultur och fritidsnämnden fyller detta behov. Ställningstagandet nu gäller huruvida projektet kan gå vidare i investeringsprocessen till projektering av en ny fullstor idrottshall. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut 43/2018 Beslut om idrottshall, Kommunstyrelsens arbetsutskott 11/2018 Beslut om byggnation ny idrottshall, Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse- Byggnation av ny idrottshall, ekonomichef Henrik Johansson, Barn- och utbildningsnämndens beslut 16/2016 Beslut om byggnation av en F-6 skola samt ombyggnation av Hökenssåskolan, Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 104

105 2/4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse- Ansökan om förstudie för ny idrottshall, kultur- och fritidschef Pema Malmgren, Kultur och fritidsnämndens beslut 50/2017, Beslut om ansökan om förstudie för ny idrottshall, Kultur- och fritidsnämndens beslut 84/2017, Beslut om komplettering ny idrottshall, Kostnadskalkyl investeringsprojekt ny idrottshall Rosenberg Tjänsteskrivelse Ytterligare komplettering angående byggnation av ny idrottshall, kultur- och fritidschef Pema Malmgren, Kultur och fritidsnämndens beslut 4/2018 Beslut om projektering av ny idrottshall, Kultur och fritidsnämndens beslut 130/2017 Beslut om ansökan om förstudie för ny idrottshall, Förslag till beslut - Kommunstyrelens beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta: - att uppdra till tekniska nämnden att tillsammans med barn- och utbildningsnämnden genomföra en projektering av en idrottshall med en hallyta på 20*40 m i anslutning till F-6 skolan på Rosenbergsområdet. Investeringskostnaden är beräknad till 30 miljoner kronor. Idrottshallen ska täcka barn och utbildningsnämndens behov samt ge föreningslivet i Tidaholms kommun möjligheter till ökat utnyttjande. - att uppdra till tekniska nämnden att tillsammans med kulturoch fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden projektera för en ny idrottshall på södra Rosenberg i enlighet med upprättat förslag till utformning. Investeringskostnaden är beräknad till 50 miljoner kronor inklusive omgivande markarbeten, parkering mm. - att medel för projektering finns avsatta i investeringsbudget 2018 i projektet tillkommande skolinvesteringar. - Bengt Karlsson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. - Ingemar Johansson (L) yrkar att uppdraget till tekniska nämnden att projektera för idrottshall med yta om 20*40 meter ska utgå, det vill säga att kommunfullmäktige beslutar att endast det större alternativet ska projekteras. - Peter Friberg (M) framför ett tilläggsyrkande till kommunstyrelsens förslag om att ordet hallyta byts ut mot spelyta. - Bengt Karlsson (S) yrkar bifall till Peter Fribergs (M) tilläggsyrkande. Beslutsgång Ordföranden konstaterar att det finns två förslag till beslut, kommunstyrelsens beslut och Ingemar Johanssons (L) samt ett tilläggsyrkande till kommunstyrelsens förslag från Peter Friberg (M). Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 105

106 3/4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Ordföranden ställer först kommunstyrelsens förslag och Ingemar Johanssons mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Votering begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: JA: Bifall till kommunstyrelsens förslag. NEJ: Bifall till Ingemar Johanssons (L) förslag. Omröstningen utfaller med: JA: 21 NEJ: 18 Kommunfullmäktige har därmed beslutat bifalla kommunstyrelsens förslag. Följande röstar JA: Erik Ezelius (S), Zelal Yesildeniz (S) vice ordförande, Anna-Karin Skatt (S), Bengt Karlsson (S), Tony Pettersson (S), Helena Qvick (S), Othmar Fiala (S), Per-Erik Thurén (S), Lena Andersson (S), Christer Johansson (S), Ann-Sofie Hagenvind (S), Jesper Calman (S), Ulla Brissman (S), Cathrine Karlsson (S), Susanne Lindgren (S), Nils-Åke Johansson (S), Berndt Gustafsson (S), Ulla Johansson (S), Lennart Rehn (S), Hajrudin Abdihodzic (V), Lisbeth Ider (V) Följande röstar NEJ: Ingemar Johansson (L), Halina Gustavsson (L), Runo Johansson (L), Anneli Sandstedt (C), Lennart Axelsson (C), Ulf Persson (C), Torgny Hedlund (KD), Charlotte Daremark (KD), Peter Friberg (M), Fredrik Kvist (M), Gunilla Dverstorp (M), Ida Davidsson (M), Ambjörn Lennartsson (M), Johan Liljegrahn (M), Per Bromander (-), Tomas Vestin (-), Annica Snäll (MP) Ordföranden ställer därefter proposition på Peter Fribergs (M) tilläggsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla tilläggsyrkandet. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar: - att uppdra till tekniska nämnden att tillsammans med barn- och utbildningsnämnden genomföra en projektering av en idrottshall med en spelyta på 20*40 m i anslutning till F-6 skolan på Rosenbergsområdet. Investeringskostnaden är beräknad till 30 miljoner kronor. Idrottshallen ska täcka barn och utbildningsnämndens behov samt ge föreningslivet i Tidaholms kommun möjligheter till ökat utnyttjande. - att uppdra till tekniska nämnden att tillsammans med kulturoch fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden projektera för en ny idrottshall på södra Rosenberg i enlighet med upprättat förslag till utformning. Investeringskostnaden är Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 106

107 4/4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige beräknad till 50 miljoner kronor inklusive omgivande markarbeten, parkering mm. - att medel för projektering finns avsatta i investeringsbudget 2018 i projektet tillkommande skolinvesteringar. - Att ordet hallyta byts ut mot spelyta Reservation Peter Friberg (M), Torgny Hedlund (KD), Ida Davidsson (M), Ambjörn Lennartsson (M), Tomas Vestin (-) och Gunilla Dverstorp (M) med motiveringen Reservation till förmån för Ingemar Johansson. Sändlista Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Tekniska nämnden Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sig Utdragsbestyrkande 107

108 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden 2017/19 59 Beslut om förstudie Projekt ny idrottshall Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden ansöker om att få göra en förstudie tillsammans med Tekniska nämnden och Kultur och fritid gällande nybyggnation av en idrottshall på området Rosenberg Bälteberga. Kommunfullmäktige beslutade att följa kommunstyrelsens förslag till beslut , att avsätta 150 miljoner kronor till en skola på Rosenberg Bälteberga. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut 42/2017, Beslut om förstudie Projekt ny idrottshall, Tjänsteskrivelse Förstudie nybyggnation av idrottshall, projektledare Ci Olofsson, Avstämningsrapport Framtidens skola, projektledare Börje Hallin, Strategisk plan och budget , antagen av KF Idéskiss framtagen av TGS. Elevprognoser, Kopia av lokalbehov klasser F-9 år , förvaltningsekonom Marie Vitenberg, Barn- och utbildningsnämndens beslut 16/2017 Beslut om byggnation av en F-6 skola samt ombyggnation av Hökensåsskolan Förslag till beslut - Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta föreslå kommunstyrelsen besluta uppdra till barn-och utbildningsnämnden att i samråd med tekniska nämnden och kulturoch fritidsnämnden utgå från TGS idéskiss och utföra en förstudie gällande nybyggnation av idrottshallar i området Rosenberg Bälteberga. Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta uppdra till barn-och utbildningsnämnden att i samråd med tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden utgå från TGS idéskiss och utföra en förstudie gällande nybyggnation av idrottshallar i området Rosenberg Bälteberga. Sändlista Kommunstyrelsen Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 108

109 1/1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2018/ Beslut om simavtal mellan barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden Sammanfattning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för verksamheten i Tidaholms badhus och simhall. Kultur- och fritidsförvaltningens personal har under många år bedrivit simundervisning i samverkan med skolorna enligt särskilda överenskommelser som gjorts årligen. I verksamhetsöversynen som genomfördes i Tidaholms kommun 2013 lyftes frågan angående införandet av ett system med interndebitering för användande av simhallen för kommunens skolor. Rekommendationen var att skriva ett simavtal. Ett förslag till simavtal har tagits fram. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse - Simavtal mellan barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden 2018, nämndsekreterare Johanna Aldén, Simavtal Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förslaget till simavtal. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut Arbetsutskottet beslutar föreslå barn- och utbildningsnämnden besluta att godkänna förslaget till simavtal. Ordförandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 109

110 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/228 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Simavtal mellan barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden 2018 Ärendet Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för verksamheten i Tidaholms badhus och simhall. Kultur- och fritidsförvaltningens personal har under många år bedrivit simundervisning i samverkan med skolorna enligt särskilda överenskommelser som gjorts årligen. I verksamhetsöversynen som genomfördes i Tidaholms kommun 2013 lyftes frågan angående införandet av ett system med interndebitering för användande av simhallen för kommunens skolor. Rekommendationen var att skriva ett simavtal. Ett förslag till simavtal har tagits fram. Beslutsunderlag Simavtal Barnrättsbedömning Enligt läroplan och målen för idrott krävs att elever ska kunna simma 200 meter varav 50 meter ryggsim för att få godkänt i ämnet. Det är även en fråga om säkerhet för barn och ungdomar att kunna simma. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att godkänna förslaget till simavtal. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 110

111 1(4) Avtal om skolsim Inledning Det finns i dagsläget inget avtal mellan barn- och utbildningsnämnden och kulturoch fritidsnämnden som reglerar skolans nyttjande av Forshallen (badhuset) samt simundervisning. Avtalsparter Barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden Ändamål Syftet med avtalet är att få alla elever i Tidaholms kommun simkunniga samt att gemensamt arbeta med läroplanen på ett adekvat sätt. Simundervisningen skall vara likvärdig för alla elever i Tidaholms kommun. Omfattning Avtalet innefattar alla elever i Tidaholms kommun från åk 1- gymnasiet Skolsimmet är förlagt över ett helt läsår. Villkor Bokning sker vid två tillfällen/läsår. Detta sker i samråd med idrottslärare, fritidssamordnare och badmästare. Badmästaren är sammankallande till mötena. Avbokningar eller ändringar görs med badmästaren i första hand och fritidssamordnaren i andra hand. Arbetssätt ÅK 3: Alla treor samt uppåt som ej är simkunniga 10 veckors intensivsimning 1 gång/vecka vid höstterminens start ÅK 2: Alla tvåor simmar 1 gång/vecka under terminen med undervisande badpersonal 111