Proposition 1: Förändring av styrelsen och valberedningens sammansättning

Transkript

1 Proposition 1: Förändring av styrelsen och valberedningens sammansättning Bakgrund Under det senaste året har valberedningen genomfört en utredning av styrelsens funktion, men också sammansättning. Resultatet visar att många i tidigare styrelser är kritiska till behovet av en suppleant i styrelsen. De har upplevt att rollen är otydlig och ej fyller en funktion. Gällande suppleantrollen ser den ungefär ut på samma sätt för styrelsesuppleanten som för suppleanterna i valberedningen. Därför har styrelsen valt att lägga ett förslag som innehåller en förändring för både styrelsens och valberedningens sammansättning. Styrelsens sammansättning Styrelsen består utav 12 personer, elva ordinarie ledamöter och en suppleant. Skillnaden mellan suppleanten och de andra rollerna i styrelsen är att suppleanten saknar rösträtt, men i övrigt har alla rollerna närvaro-, yttrande- och yrkanderätt. Om en ordinarie ledamot är frånvarande från mötet har även suppleanten rösträtt. Detta regleras i stadgans 6 mom 13. Styrelseval sker på varje kongress och där sker val till ordförande, vice ordförande och andra vice ordförande i separata val. Ordinarie ledamöter och suppleant väljs samtidigt. De med rösträtt på kongressen ska av alla tillgängliga kandidater välja nio stycken personer och avlägga sin röst via röstsedlar. När resultaten är klara väljs de åtta personer med flest röster till ledamöter och den nionde personen till suppleant, övriga har ej blivit valda. Årsmöte17 1

2 Valberedningens sammansättning Enligt stadgans 7 mom 5 består valberedningen för Sveriges Elevkårer av en ordförande, två ledamöter och två suppleanter. Dessa fem personer väljs av medlemmarna på varje årsmöte för att ansvara för att lägga förslag på nya förtroendevalda. I händelse av en ledamots avgång från valberedningen väljer valberedningen internt vilken suppleant som efterträder denne som ledamot, det stadgas i 7 mom 5. Suppleanternas roll i styrelsen Skillnaden mellan ordinarie ledamöter och suppleanten i styrelsen är i praktiken liten. De deltar på lika villkor och i styrelsens verksamhet skiljs de inte åt mellan rollerna. Det finns få, men avgörande anledningar, till att styrelsen anser att rollen ska tas bort. För det första innebär suppleantens avsaknad av rösträtt inte särskilt mycket i praktiken. Under de senaste mandatperioderna har det varit få gånger som styrelsen är heltalig under styrelsesammanträden, och suppleanten har därmed haft rösträtt. Enkätundersökningen som valberedningen genomförde visade att tidigare styrelser ej har sett ett behov av suppleanten, och den här styrelsen instämmer i det. Det finns inget behov av att ha en roll utan rösträtt om suppleanten i praktiken gör samma arbete som ordinarie ledamöter samt ges rösträtt vid i stort sett samtliga styrelsemöten. Valberedningens uppdrag är bland annat att lägga ett komplett förslag på ny styrelse inför varje kongress. Det innebär att de ska lägga åtta personer på förslag till ledamot, och en på förslag till suppleant. Eftersom valet genomförs samtidigt har alla på förslaget möjligheten att väljas till ledamot, tillsammans med eventuella motkandidater. Valberedningen ställs inför situationen att de ska presentera en person till suppleant istället för till ledamot, trots att det knappt är en skillnad mellan rollerna. Det leder till svårigheter, som går att åtgärda genom att avskaffa rollen som suppleant. Den främsta anledningen till varför suppleantrollen bör avskaffas är vilken inverkan den har på gruppdynamiken. De nio personer som har blivit valda till ledamöter och suppleant har alla kandiderat till ledamot. Den av dem som har fått minst antal röster har blivit suppleant, och det leder till att personen pekas ut som den med minst antal röster. Även om uppdraget mellan suppleant och ledamot inte skiljer sig särskilt mycket i praktiken, är det naturligt att suppleanten kan uppfattas som lägre ner i hierarkin. Detta är olyckligt och bör därför förändras. Årsmöte17 2

3 Valberedningens suppleanter Valberedningen består utav fem personer, varav ordföranden väljs i ett separat val. De två ordinarie och de två suppleanterna väljs samtidigt, och det sker på samma sätt som vid val av styrelse. Samma problematik har inte uppstått vid val av valberedning som vid styrelseval, och det beror på att det är ovanligare med motkandidater vid valberedningsval än vid styrelseval. Ändock finns det skäl till att förändra sammansättningen av valberedningen. Styrelsens förslag är att ta bort suppleantrollerna, och det är för att inget behov av dem finns. Valberedningens uppdrag genomförs av alla fem och därför bör samtliga, förutom ordföranden, benämnas som ledamöter. Lösning för styrelsen Styrelsen anser att det inte finns goda argument för att behålla suppleanten som en roll. Fördelarna med att inte ha en suppleant har redovisats, och är främst att undvika negativa effekter på gruppdynamiken. Suppleanten bör strykas, och styrelsen borde istället bestå av elva personer. Förändringen är i praktiken inte stor då antalet röstberättigade personer kommer vara lika många som tidigare. Fördelen med detta, istället för att ersätta suppleanten med en till ledamot, är att styrelsen består av ett ojämnt antal röstberättigade medlemmar. Ett ojämnt antal ledamöter är att föredra eftersom det minskar sannolikheten att ett beslut avgörs genom ordförandes utslagsröst, ett scenario som är troligare vid ett jämnt antal styrelseledamöter. Lösning för valberedningen När det gäller valberedningens sammansättning anser styrelsen att suppleanterna bör ersättas av ordinarie ledamöter. Det skulle innebära att valberedningen bestod av en ordförande och fyra ledamöter, istället för dagens ordförande, två ledamöter och två suppleanter. Valberedningen skulle då bestå av samma antal personer som idag, eftersom det endast är rollerna som har förändrats. Årsmöte17 3

4 Förslag på stadgeändringar Nedan finns våra attsatser, men för tydlighetens skull presenteras först en jämförelse av de föreslagna förändringarna i stadgan. Eftersom Årsmöte17 skall välja en ny valberedning anser styrelsen det lämpligt att välja dem enligt den föreslagna strukturen, och yrkar därför på att direktjustera protokollet. Nuvarande lydelse Ny lydelse 6 mom 6 Till styrelsen väljer årsmötet elva ledamöter och en suppleant. Av ledamöterna väljs ordförande, vice ordförande och andra vice ordförande i separata val. 6 mom 6 Till styrelsen väljer årsmötet elva ledamöter. Av ledamöterna väljs ordförande, vice ordförande och andra vice ordförande i separata val. 6 mom 12 Styrelsen är beslutsmässig om en kallelse har skickats till alla ledamöter och suppleanter i styrelsen, valberedningen samt revisorer minst en vecka före mötets öppnande och hälften av styrelsens ledamöter eller suppleanter för dem är närvarande vid mötets aviserade öppnande. 6 mom 12 Styrelsen är beslutsmässig om en kallelse har skickats till alla ledamöter i styrelsen, valberedningen samt revisorer minst en vecka före mötets öppnande och hälften av styrelsens ledamöter är närvarande vid mötets aviserade öppnande. 6 mom 13 Ordinarie styrelseledamöter äger full närvaro-, förslags-, yttrande-, och rösträtt. Är styrelsen fulltalig äger suppleanten närvaro-, förslags-, och yttranderätt. Är styrelsen inte fulltalig äger suppleanten även rösträtt. 6 mom 13 Styrelseledamöter äger full närvaro-, förslags-, yttrande-, och rösträtt. 5 mom 14 punkt 14 Val av suppleant till styrelsen för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om två år. Borttagen punkt. Årsmöte17 4

5 7 mom 2 Valberedningen består av ordförande, två ledamöter och två suppleanter. Ordförande för valberedningen väljs i ett separat val. 7 mom 2 Valberedningen består av ordförande och fyra ledamöter. Ordförande för valberedningen väljs i ett separat val. 7 mom 2 Valberedningen består av ordförande, två ledamöter och två suppleanter. Ordförande för valberedningen väljs i ett separat val. 7 mom 2 Valberedningen består av ordförande och fyra ledamöter. Ordförande för valberedningen väljs i ett separat val. 7 mom 5 Valberedningen ska inom sig utse vilken suppleant som ska tillträda vid ordinarie ledamots frånfälle. Borttagen punkt. Förslag på beslut Styrelsen föreslår Årsmöte17 besluta att stadgans 6 mom 6 lyder Till styrelsen väljer årsmötet elva le-damöter. Av ledamöterna väljs ordförande, vice ordförande och andra vice ord-förande i separata val. att stadgans 6 mom 12 lyder Styrelsen är beslutsmässig om en kallelse har skickats till alla ledamöter i styrelsen, valberedningen samt revisorer minst en vecka före mötets öppnande och hälften av styrelsens ledamöter är när-varande vid mötets aviserade öppnande att stadgans 6 mom 13 lyder Styrelseledamöter äger full närvaro-, förslags-, yttrande-, och rösträtt. Årsmöte17 5

6 att stadgans 5 mom 14 punkt 14 med lydelsen Val av suppleant till styrelsen för Sveriges Elevkårer för en mandatperiod om två år tas bort. att stadgans 7 mom 2 lyder Valberedningen består av ordförande och fyra ledamöter. Ordförande för valberedningen väljs i ett separat val. att stadgans 7 mom 5 som lyder Valberedningen ska inom sig utse vilken suppleant som ska tillträda vid ordinarie ledamots frånfälle tas bort. att konsekvensjustera nummerordningen med gjorda ändringar. att direktjustera protokollet med gjorda ändringar i stadgan. Årsmöte17 6

7 Proposition 2: Medlemsförmånen Ombudsperson Bakgrund Kongressen 2014 beslutade Att lägga till en medlemsförmån ombudsperson Att medlemsförmånen beskrivs som: Medlemsorganisationerna har rätt att använda Sveriges Elevkårer som ombudsperson. Rätten till ombudsperson innebär att Sveriges Elevkårer kan företräda enskilda elevkårer i rättsliga processer och vid svårare förhandlingar om medlemsföreningen vill. Medlemsförmånens syfte I Sveriges Elevkårer syfte står det att vi särskilt ska företräda elevkårerna mot externa parter. I Sverige finns ett system med statliga ombudsmän vars uppgift är att skydda medborgare mot olagliga handlingar, främst från myndigheter, vilket också är bakgrunden till varför vi 2014 valde att inrätta och döpa en medlemsförmån till ombudsperson. En ombudsman är en person eller organisation som företräder någon annan i till exempel rättsliga sammanhang och förhandlingar. Exempel på sådana är diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Justitieombudsmannen (JO). Likt de statliga ombudsmännen vill vi att Sveriges Elevkårer ska bli mer aktiva med att hjälpa elevkårerna när de behöver göra anmälningar till myndigheter när till exempel föreningsfriheten kränkts av skolan eller om elevkåren är i behov av att stämma ett företag för avtalsbrott eller liknande. Sveriges Elevkårer har en lång historia av att hjälpa elevkårer och företräda dem vid konflikt med tredje part och syftet 2014 var att tydliggöra den funktionen och att efter beslutet ta fram rutiner på operativ nivå för hur det stödet bör se ut. Styrelsen ser fortfarande att ombudsperson som funktion är viktigt. Dels utifrån att grundläggande rättigheter fortfarande kränks, men för Sveriges Elevkårer som branschorganisation är det också av yttersta vikt att kunna företräda sina medlem-sorganisationer vid konflikt med tredje part. Årsmöte17 7

8 Hur processen för ombudsperson går till i dagsläget 1. En medlemsorganisation hamnar i konflikt med exempelvis en skolhuvudman eller ett företag, och begär hjälp från sin verksamhetsutvecklare. 2. Verksamhetsutvecklaren gör en egen bedömning av huruvida en ombudsperson behöver tillsättas eller ej för att kunna lösa konflikten. Om frågan anses kunna lösas inom ordinarie support från medlemsservice bedömer verksamhetsutvecklaren i regel att en ombudsperson inte behövs. 3. Om verksamhetsutvecklaren bedömer att ombudsperson behövs går ärendet vidare till regionchefen som gör en bedömning huruvida en ombudperson behöver tillsättas eller ej för att kunna lösa konflikten. 4. Om regionchefen bedömer att ombudsperson behövs går ärendet vidare till operativ chef som gör en bedömning huruvida en ombudsperson behöver tillsättas eller ej. Vem som får uppdraget att agera ombudsperson varierar beroende på vad uppdraget kräver för kompetenser, och kan i teorin vara allt från en erfaren verksamhetsutvecklare till en utbildad jurist. 5. Om en ombudsperson tillsätts tecknar ombudspersonen en fullmakt med medlemsorganisationen. Fullmakten tecknas för att ge ombudspersonen mandat att föra medlemsorganisationens talan och bevaka dennes intressen i ärendet gentemot motparten i konflikten. 6. Ombudspersonen tar kontakt med medlemsorganisationen för att arbeta fram en plan tillsammans med medlemsorganiationen för hur konflikten ska lösas. Exempel när funktionen ombudsperson använts Hösten 2015 fick en elevkår besked om att rektorn på skolan planerade att frånta elevkåren deras elevkårsrum. Ombudspersonens arbete resulterade i ett konstruktivt möte mellan medlemsorganisationen och rektorn, varpå de enades om ett avtal för elevkårsrummet för att undvika framtida konflikter om rummet. Årsmöte17 8

9 Anledning till förändring Styrelsen har uppmärksammat att medlemsorganisationer inte har tillräckligt stor kännedom att de kan och hur de ska gå till väga för att använda medlemsförmånen ombudsperson. Styrelsen mäter kännedomen om medlemsförmånerna bland medlemsorganisationerna och kännedomen om ombudsperson uppgår i senaste 1 mätningen till 63 %. Detta i relation till de andra medlemsförmånerna som har en kännedom närmare 85 %. Styrelsens analys är att detta dels beror på att ombudsperson är en relativt ny medlemsförmån som antogs under Kongressen 2014, men också en förmån en elevkår inte använder lika ofta som medlemsförmånerna support, utbildning, material och ekonomiskt stöd. Syftet med medlemsförmånerna är att medlemsorganisationer ska besluta över vad Sveriges Elevkårer ska erbjuda för typ av stöd, men att de inte ska vara alltför detaljerade i hur förmånen ska ges. Byta namn på medlemsförmånen ombudsperson Styrelsens tror att det för elevkårerna inte endast är processen för hur ombudsperson fungerar som upplevs som svårbegriplig, utan att namnet i sig är missvisande då elevkårer i viss utsträckning förknippar ordet ombudsperson till elevkårens verksamhetsutvecklare. Detta var inte syftet när medlemsförmånen kom till och vi ser därför en nödvändighet att ändra till ett ord som är tydligare för såväl nya som tidigare medlemmar inom organisationen. Om medlemsorganisationerna ska kunna utkräva det de har rätt till via medlemsförmånerna är det viktigt att det är förståeligt vad medlemskapet i Sveriges Elevkårer erbjuder. Styrelsen föreslår att ändra namn på förmånen ombudsperson till tvistlösning. Tvistlösning är ett erkänt begrepp och en tjänst som flera branschorganisationer erbjuder sina medlemsorganisationer när de är i tvist med tredje part. Medlemsförmånen har till syfte att infalla när ordinarie support inte är tillräcklig. 1 Siffror hämtade från medlemsenkäten 2017 Årsmöte17 9

10 Förslag till beslut Årsmötet föreslås besluta att byta namn på medlemsförmånen ombudsperson till tvistlösning att medlemsförmånen tvistlösning beskrivs som: Medlemsorganisationerna har rätt att använda Sveriges Elevkårer vid tvistlösning med tredje part. Sveriges Elevkårer ges då rätt att företräda den enskilda elevkåren vid svårare förhandlingar och rättsliga processer. Årsmöte17 10

11 Proposition 3 Förutsättningsfråga för Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige 2018/2019 Sammanfattning Under Kongress14 beslutade medlemmarna om att anta ett förutsättningsprogram för Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige. Styrdokumentet innehåller 26 punkter, så kallade uppmaningar, med viktiga förutsättningar för att underlätta elevers självständiga och frivilliga organisering på landets skolor. Styrelsen ser det som nödvändigt att kraftsamla kring dessa frågor. För att Sveriges Elevkårer på bästa sätt ska kunna driva dessa frågor nationellt och kunna bistå elevkårer med rätt stöd för att påverka i frågorna lokalt föreslår vi att medlemsorganisationerna vid varje årsmöte ska besluta om en uppmaning på nationell nivå och en uppmaning på lokal nivå gentemot skolhuvudmän att arbeta närmare med under kommande två år. Medlemmarna kommer i och med det fatta beslut om organisationens externpolitiska riktning och ge förtroendevalda mandat att rikta resurser för att realisera dem. Årsmöte17 11

12 Bakgrund Sveriges Elevkårer strävar efter att det ska finnas en framgångsrik elevkår på varje gymnasieskola i Sverige. En elevkårs framgång beror i första hand på elevkårens medlemmar och deras förmåga att tillsammans skapa en mer givande skoltid. För att en elevkår ska bli framgångsrik krävs det engagerade elever med egenskaper kopplat till ledarskap, kreativitet och organisering. Men det finns också externa faktorer som påverkar möjligheten att bli framgångsrik. Det handlar om förutsättningar som grundar sig i politiska beslut och prioriteringar. Vilka de är och vad vi vill se för politiska reformer för att förbättra dem beslutade medlemmarna om i Förutsättningsprogrammet under kongressen Anledning till propositionen Förutsättningsfråga är för att styrelsen ser ett behov av att finna en prioritering mellan de 26 uppmaningarna. Vid årsmöten vartannat år föreslås då medlemmarna besluta vilken riktning organisationen ska gå externpolitiskt, men också gemensamt sätta fokus för vilka frågor elevkårerna i Sverige ska arbeta med på lokal nivå. Styrelsen ser fortfarande att ombudsperson som funktion är viktigt. Dels utifrån att grundläggande rättigheter fortfarande kränks, men för Sveriges Elevkårer som branschorganisation är det också av yttersta vikt att kunna företräda sina medlemsorganisationer vid konflikt med tredje part. Förutsättningsfrågans syfte Syftet med Förutsättningsfrågan är att vara en förlängd arm av Förutsättningsprogrammet som kartlägger de uppmaningar elevrörelsen gemensamt tagit fram för att underlätta självständig organisering. Styrelsen anser att Förutsättningsprogrammet täcker in dagens behov för fri och självständig organisering, men vi har inte haft det uppe för samtal med medlemmar sedan det fastslogs Sedan 2014 har styrelsen implementerat det internt och det finns en tydlig fördelning mellan förtroendevalda och operativ avdelning. Det vi önskar se med Förutsättningsfrågan är att medlemmarna under årsmötet vartannat år ger en riktning för den uppmaning de främst ser behov av att arbeta med lokalt och för Sveriges Elevkårer att rikta resurser och tid till för att arbeta med nationellt. Anledningen till att vi föreslår att göra Förutsättningsfrågan till ett årsmötesbeslut beror på att medlemmarna då får ett återkommande forum att vartannat år diskutera förutsättningar för självständig organisering. 1 Som bilaga till propositionen finns Förutsättningsprogrammet från 2014 i sin helhet. Årsmöte17 12

13 Årsmötet blir också det mest lämpliga forumet då en ny styrelse väljs under kongress. Det ger en nyvald styrelse ett år att arbeta med frågan från föregående årsmötesbeslut innan det är tid att rapportera i verksamhetsberättelsen och välja en ny fråga under årsmötet. Efter årsmötesbeslut ges styrelsen ett år att ta fram handlingsplaner och börja arbeta med den nya frågan innan det är dags för nytt val av styrelse. Styrelsen anser att en Förutsättningsfråga är viktig för att skapa en kontinuerlig dialog, med återkoppling varje år, men med ett tvåårigt mandat att driva frågan och på så sätt ges möjlighet till ett gediget arbete i frågan. Förutsättningsfrågans funktion Förutsättningsprogrammet antogs 2014 och innehåller uppmaningar som elevkårerna i Sverige anser vara vitala i arbetet för att säkerställa elevers fria och självständiga organisering. Som medlemsägt dokument kan medlemmar alltid yrka på förändringar i Förutsättningsprogrammet. Styrelsen ser idag inget behov av att uppdatera Förutsättningsprogrammet då ingen utav uppmaningarna ännu införlivats och därför fortfarande är angelägna att fortsatt arbeta vidare med. Däremot ser vi behov av att på såväl lokal som nationell nivå intensifiera arbetet med uppmaningarna. Förutsättningsfrågan föreslås bestå av två uppmaningar hämtade ur det medlemsbeslutade dokumentet Förutsättningsprogrammet som antogs på Kongress14. En uppmaning är för påverkansarbete på nationell nivå och mer riktat till Sveriges Elevkårer som branschorganisation att driva gentemot nationella aktörer. Den andra uppmaningen är mer vänd till påverkansarbete lokalt och riktar sig särskilt till elevkårerna att arbeta intensivare med gentemot sin skolhuvudman eller rektorer. Styrelsen föreslår att det är upp till medlemmarna att gemensamt välja inriktning för elevkårerna i Sverige och Sveriges Elevkårer. Årsmöte17 13

14 Medlemsfokus Förutsättningsfrågan ska vara kopplat till en av rubrikerna från Förutsättningsprogrammet där en av punkterna har fokus på nationell nivå och en på lokal nivå. Förutsättningsprogrammet har i sig medlemsfokus eftersom det är beslutat av medlemmar, men framför allt för att det handlar om att skapa förutsättningar för att det på varje gymnasieskola i Sverige ska finnas en framgångsrik, fristående och självständig elevkår. Ett syfte med Förutsättningsfrågan är att medlemmarna ska kunna ges rätt verktyg för lokalt påverkansarbete genom att peka ut en riktning för vilken uppmaning som är viktig för dem. Beslutet om en Förutsättningsfråga ger också en inriktning till externpolitiken inom Sveriges Elevkårer och vad styrelsen vid representation och eventuella kampanjer ska fokusera på. En fråga kommer aldrig täcka behovet för alla. Det är fördelen med att i grunden ha Förutsättningsprogrammets uppmaningar att realisera. Det gör att om en enskild elevkår redan realiserat och implementerat förutsättningsfrågan har de all möjlighet att fortsätta arbeta med andra punkter inom Förutsättningsprogrammet på lokal nivå. På så sätt kan vi säkerställa att medlemsfokus bibehålls och att elevkårerna i Sverige ges rätt stöd för att driva sina lokala frågor. Sammanhållning En viktig del av Förutsättningsprogrammet är att det handlar om elevrörelsens gemensamma nämnare; målet om att elever ska få organisera sig i fria och självständiga elevkårer utan att ifrågasättas. Förutsättningsfrågan har till syfte att under två års tid samla elevrörelsen kring det vi för den perioden anser vara mest prioriterat för elevkårerna i Sverige och Sveriges Elevkårer. Styrelsens förhoppning är att det kan ge elevrörelsen än mer slagkraft såväl på lokal nivå som inom den nationella utbildnings- och ungdomspolitiken. Därför föreslår styrelsen att såväl den lokala som nationella uppmaningen är från underrubriken föreningsfrihet, i Förutsättningsprogrammet. Årsmöte17 14

15 Långsiktighet Styrelsens mening är att Förutsättningsfrågan ger en riktning för hur organisationen ska arbeta med och bistå elevkårerna med stöd för att realisera uppmaningarna i Förutsättningsprogrammet. Förutsättningsprogrammet är ett gediget dokument med alltför många uppmaningar att arbeta med samtidigt och det är realistiskt att anta att det kommer ta en tid för oss att gemensamt nå målen som finns i det. Det är ett gemensamt arbete som krävs för att kunna göra de förändringar som elevkårerna beslutat om är viktiga för självständig organisering. Med den här typen medlemsbeslut får vi ett gemensamt mål för en kortare period, men som på lång sikt tillhör en större helhet, vilket är Förutsättningsprogrammet. Förslag på Förutsättningsfråga Styrelsen föreslår nedan en nationell och en lokal uppmaning som båda är hämtade från Förutsättningsprogrammet under rubriken föreningsfrihet. Vi är övertygade om att genomslag i denna fråga kan ge synergieffekter i andra uppmaningar i Förutsättningsprogrammet. Vår förhoppning är att en sammanhållen elevrörelse som arbetar strategiskt med samma fråga på olika politiska nivåer kan ge resultat i säkerställande av föreningsfriheten för elever. Förslag till beslut Årsmötet föreslås besluta att under rubriken föreningsfrihet i Förutsättningsprogrammet anta en uppmaning till skolhuvudmän och en nationell uppmaning som Förutsättningsfråga för Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige 2018/2019 att anta den nationella uppmaningen Skriv in in i skollagen eller motsvarande att elever har rätt att sjävständigt organisera sig i elevkårer som Förutsättningsfråga för Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige 2018/2019 att anta uppmaningen till skolhuvudmän Förtydliga i lokala styrdokument att elever har föreningsfrihet och att kränkningar av den inte tolereras som Förutsättningsfråga för Sveriges Elevkårer och elevkårerna i Sverige 2018/2019 Årsmöte17 15

16 Förutsättningsprogrammet Förutsättningsfrågor för elevers organisering Uppdaterad: Sida 1 av 9 Bilaga 1 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Beslutat av Kongress14 Sveriges Elevkårer Malmgårdsvägen Stockholm info@sverigeselevkarer.se

17 Förutsättningsprogrammet Förutsättningsfrågor för elevers organisering Uppdaterad: Sida 2 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Sveriges Elevkårer strävar efter ett samhälle där det finns framgångsrika elevkårer på varje gymnasieskola. En elevkårs framgång beror i första hand på elevkårens medlemmar och deras förmåga att tillsammans skapa en mer givande skoltid. För att en elevkår ska bli framgångsrik krävs det engagerade elever med egenskaper kopplat till ledarskap, kreativitet och organisering. Men det finns också externa faktorer som påverkar möjligheten att bli framgångsrik. Det handlar om förutsättningar som grundar sig i politiska beslut och prioriteringar. Vilka de är och vad vi vill se för politiska reformer för att förbättra dem beskriver vi i det här programmet. Så här läser du förutsättningsprogrammet Rubrik Detta är den politiska fråga som stycket under handlar om. Underrubrik Den berättar vad vi vill uppnå med att driva just den här politiska frågan Brödtext Här berättar vi vad som är problematiskt inom det aktuella området idag, hur vi ser på det och vad som är lösningen. Punktlista På slutet punkar vi upp de saker som vi uppmanar att makthavare nationellt, regionalt och på huvudmannanivå att göra. Sveriges Elevkårer Malmgårdsvägen Stockholm info@sverigeselevkarer.se

18 Förutsättningsprogrammet Förutsättningsfrågor för elevers organisering Uppdaterad: Sida 3 av 9 Innehållsförteckning Föreningsfrihet 4 Elever ska kunna organisera sig för gemensamma intressen i skolan 4 Tryck- och yttrandefrihet 4 Elevkårer ska fritt kunna sprida information om sin verksamhet och opinionsbilda i skolan 4 Plats för elevkårer 5 Elevkårer ska ha rätt till ett eget rum och få använda skolans lokaler för elevledda aktiviteter 5 Tid för elevkårer 6 Elever ska ha tid att engagera sig i elevkåren och det ska finnas tid för skolgemensamma mötesplatser 6 Inflytande och påverkan 7 Elever ska både enskilt och gemensamt i elevkåren kunna påverka skolan 7 Lärare och skolpersonal 8 Alla tjänar på ett klimat som präglas av ömsesidig respekt 8 Samhällets stöd 9 Elevkårerna ska få stöd från samhället med en stabil och förutsägbar finansiering 9 Sveriges Elevkårer Malmgårdsvägen Stockholm info@sverigeselevkarer.se

19 Föreningsfrihet Förutsättningsprogrammet Förutsättningsfrågor för elevers organisering Uppdaterad: Sida 4 av 9 Elever ska kunna organisera sig för gemensamma intressen i skolan Elevkårer är ideella föreningar och har enligt grundlagen rätt att finnas och fatta beslut utan påverkan från någon som inte är med i föreningen. Detta innebär att rektorer, lärare eller annan skolpersonal absolut inte, varken direkt eller indirekt, får försöka styra över elevernas fria organisering. Självständigheten skapar engagemang, ägande- och ansvarskänsla över den egna organisationen. Därför har den ett instrumentellt värde, men friheten är också en viktig princip som markerar att elevkårerna är till för eleverna och eleverna endast. De står inte per automatik till skolans eller samhällets tjänst utan är sina egna och har ett existensberättigande oavsett om de tillfredsställer samhällets krav och förväntningar eller inte. Självständiga elevkårer ska därför varken ses som ett hot eller som en möjlighet - utan som en självklar rättighet. På samma sätt som riksdagen skrivit in arbetstagares rätt att organisera sig i fackförbund och högskolestudenters rätt att organisera sig i studentkårer i särskilda lagar och förordningar borde också elevernas föreningsfrihet befästas i lagstiftning. Uppmaning till politiker och makthavare nationellt Skriv in i skollagen eller motsvarande att elever har rätt att självständigt organisera sig i elevkårer Inför utbildningsmoment i den statliga rektorsutbildningen om elevkårer och föreningsfrihet. Ta fram allmänna råd till rektorer om föreningsfrihet och elevkårer. Uppmaning till alla skolhuvudmän Förtydliga i lokala styrdokument att elever har föreningsfrihet och att kränkningar av den inte tolereras. Skriv in i rektorernas tjänstebeskrivning att de ska skapa förutsättningar för elevkårerna där sådana finns. Tryck- och yttrandefrihet Elevkårer ska fritt kunna sprida information om sin verksamhet och opinionsbilda i skolan Elevkårer uttrycker sig både i tryckt form, i tal och via andra medier. De gör det genom egna kanaler så som skoltidningar, hemsidor, video, men också via skolans Sveriges Elevkårer Malmgårdsvägen Stockholm info@sverigeselevkarer.se

20 Förutsättningsprogrammet Förutsättningsfrågor för elevers organisering Uppdaterad: Sida 5 av 9 kanaler så som anslagstavlor, hemsidor och liknande. Det är viktigt att elevkårer får fri tillgång till skolan kommunikationskanaler och att skolan har allmänna och transparenta regler för hur dessa kommunikationskanaler får användas och att de är lika för alla. Förhandsgranskning av till exempel affischer och utskick till skolans elever ska inte vara ett krav för att få använda skolans kanaler. Skolan ska inte bara låta elevkåren kommunicera med eleverna på skolan utan underlätta för att sådan kommunikation sker. När elevkåren använder sina egna kommunikationskanaler för att sprida information och opinionsbilda får skolan inte censurera, förhandsgranska eller förhindra spridning av informationen. Elever saknar idag tydlig rättslig status som visselblåsare när det gäller missförhållanden i skolan. För anställda i offentlig verksamhet finns ett meddelarskydd men det är oklart om det omfattar elever. Detta är något som måste förtydligas för att garantera att elever som pratar med media om dåliga lärare eller dylikt inte riskerar att straffas för det. Uppmaning till politiker och makthavare nationellt Inför utbildningsmoment i den statliga rektorsutbildningen om elevkårer och tryck- och yttrandefrihet. Ta fram allmänna råd till rektorer om tryck- och yttrandefrihet med avseende på elevkårer och skolföreningar. Säkerställ att meddelarskydd gäller alla elever, både på fristående och offentliga skolor. Uppmaning till alla skolhuvudmän Förtydliga i lokala styrdokument att elever har tryck- och yttrandefrihet och att kränkningar av det inte tolereras. Ge elevkårerna tillgång till skolornas befintliga kommunikationskanaler utan att kräva förhandsgranskning från skolan. Plats för elevkårer Elevkårer ska ha rätt till ett eget rum och få använda skolans lokaler för elevledda aktiviteter För att en elevkår ska bli framgångsrik krävs lokaler att bedriva sin verksamhet i. Varje elevkår borde därför ha ett eget elevkårsrum eller motsvarande i skolan som de fritt kan disponera. Där kan elevkåren ha möten, förvara egendom och erbjuda service till sina medlemmar. Det ska finnas ömsesidigt uppsatta regler för hur Sveriges Elevkårer Malmgårdsvägen Stockholm info@sverigeselevkarer.se

21 Förutsättningsprogrammet Förutsättningsfrågor för elevers organisering Uppdaterad: Sida 6 av 9 elevkårrsummen får användas och hur eventuell uppsägning ska gå till. Detta ska vara en rättighet för alla elevkårer. Tills elevkårsrum blir en lagstadgad rättighet bör alla rektorer som ger elevkåren tillgång till ett rum i skolan skriva avtal med elevkåren som reglerar förhållandet mellan parterna. Avtalet ska inte kräva en motprestation från elevkåren i termer av särskild verksamhet eller ett visst förhållningsätt till skolledningen. Utöver elevkårsrum bör elevkårer få låna skolans lokaler så som klassrum, aulor och dylikt för att bedriva sin verksamhet. Allt detta måste naturligtvis ske på ett smidigt och praktiskt sätt för skolpersonalen så att det inte leder till merarbete. Uppmaning till politiker och makthavare nationellt Lagstifta så att elevkårer får rätt till ett elevkårsrum på sina skolor. Uppmaning till alla skolhuvudmän Förtydliga i lokala styrdokument att elevkåren ska få använda skolans lokaler till sin verksamhet. Teckna avtal utan krav på motprestation med elevkåren när en lokal på skolan upplåts till dem. Tid för elevkårer Elever ska ha tid att engagera sig i elevkåren och det ska finnas tid för skolgemensamma mötesplatser En utmaning för alla engagerade gymnasieelever är att få tiden att gå ihop. Idag finns det skrivningar i skollagen om att elever ska få tid under skoldagen för att diskutera gemensamma frågor. Det står också att elevkårsaktiva ska få rätt till kompensation för lektioner de missar på grund av sitt uppdrag. Vad detta innebär i praktiken är mycket oklart och det praktiseras inte på de flesta skolor. Vi föreslår en ny reglering som är bättre anpassat till ett modernt elevengagemang. Idag behövs framför allt en lösning för de elever som sitter i styrelser och eller leder utskott. De lägger ner många timmar och stor energi på att skapa en mer givande skoltid för andra. Det ska inte behöva gå ut över slutbetyget. Exakt hur det ska fungera vill vi utreda närmare, men grundprincipen är att man ska kunna läsa färre kurser om denne samtidigt har ett tidkrävande uppdrag inom elevkåren. Scheman bör också planeras på ett sådant sätt att det finns tillfällen under ordinarie skoldag då alla elever är tillgängliga för skolgemensamma aktiviteter. Att bara schemalägga tid för klassråd eller mentorstid är inte tillräckligt för att skapa Sveriges Elevkårer Malmgårdsvägen Stockholm info@sverigeselevkarer.se

22 Förutsättningsprogrammet Förutsättningsfrågor för elevers organisering Uppdaterad: Sida 7 av 9 förutsättningar för elevers organisering. Om sådan tid är avsatt borde den snarare vara en del av skolans inflytandestruktur. Ett bra sätt att uppnå ett schema som skapar goda förutsättningar är att involvera elevkåren i schemaläggningen för att således stämma av vilka behov de har. Uppmaning till politiker och makthavare nationellt Utred hur elevkårsaktiva kan kompenseras för den tid de lägger ned på ideellt engagemang under sin skoltid Uppmaning till alla skolhuvudmän Ge rektorerna i uppdrag att säkerställa att elevkårens förtroendevalda har möjlighet att både klara skoluppgifterna och sitt elevkårsengagemang. Involvera elevkåren i schemaläggningen för att skapa förutsättningar för elevkårsaktiviteter utanför lektionstid Inflytande och påverkan Elever ska både enskilt och gemensamt i elevkåren kunna påverka skolan Vi skiljer på varje elevs individuella rätt att utöva inflytande över sin utbildning och elevers rätt att kollektivt gå samman i elevkårer och påverka skolan. Den nuvarande lagstiftningen om individuellt inflytande är bra, men Skolinspektionen måste jobba hårdare med att få alla skolor att följa den. Det är också viktigt att poängtera att det inte är elevkårernas ansvar att skolans inflytandestruktur fungerar - det är rektors jobb. För det kollektiva inflytandet måste elevkårerna erkännas som den part som företräder eleverna på skolan. Eftersom elevråd inte bygger på frivilligt medlemskap ska de inte heller ses som legitima elevföreträdare. Idag pekas dessvärre inte elevkårer ut som formen för elevers fria organisering. I skollagen finns det istället skrivningar om elevråd och elevsammanslutningar. Vi vill uppdatera skollagens kapitel fyra så att det bättre speglar verklighet. Idag är elevkårer nämligen det vanligaste sättet att organisera sig på gymnasiet. I skolvärlden finns i princip alltid lärarnas och andra personalgruppers organisationer representerade på möten och i viktiga processer som påverkar skolan - men elevkårerna bjuds sällan in som samtalspartner och röstbärare. Finns en elevkår på skolan borde det vara rektors ansvar att inkludera den i minst lika stor grad som de fackförbund som representerar arbetstagarna i skolan. Det samma gäller huvudmannen. Personalens representanter är i princip alltid inbjudna till utbildningsnämndernas sammanträden, men elevkårerna är det i undantagsfall. Detta måste förändras. Sveriges Elevkårer Malmgårdsvägen Stockholm info@sverigeselevkarer.se

23 Förutsättningsprogrammet Förutsättningsfrågor för elevers organisering Uppdaterad: Sida 8 av 9 Slutligen finns elevskyddsombud som en lagstadgad rättighet för elever. De ska utses av eleverna, men hur är inte reglerat. Vi anser att det är elevkåren som ska utse elevskyddsombuden på skolor där det finns en väl fungerande och representativ elevkår. Det är av yttersta vikt att elevskyddsombuden sedan får utbildning för sitt uppdrag. Uppmaning till politiker och makthavare nationellt Tillsätt en utredning för att uppdatera och modernisera skollagens kapitel fyra Inflytande och kvalitet Erkänn elevkår som den legitima organisationsformen för elever Uppmaning till alla skolhuvudmän I väntan på en ny inflytandelagstiftning låt elevkåren representera elever i de skolövergripande forum för samråd som genomförs Jämställ elevkåren med personalens fackföreningar när det kommer till information om förändringsprocesser på skolan Bjud in elevkårer till huvudmannens beslutsorgan som elevrepresentanter Lärare och skolpersonal Alla tjänar på ett klimat som präglas av ömsesidig respekt Personalens attityder och uppfattningar om elevkåren är viktiga. Ett positivt klimat mellan lärare och elevkår är en förutsättning för framgång. Det är elevkårens, lärarnas och rektors gemensamma ansvar att upprätta en samtalston som bygger på ömsesidig respekt. Men för att elevkårerna ska kunna ta det ansvaret, krävs mötesplatser och forum mellan de olika grupperna där elevkåren kan skapa förtroende för sin verksamhet. Detta är viktigast för ny personal som börjar på skolan. Vi menar därför att elevkåren ska ha en självklar roll i samband med introduktion av ny personal. Då lär sig alla nyanställda vad elevkåren har för roll på skolan. Om introduktionen påbörjas redan under rekryteringsprocessen och elevkåren får utse representanter som är med och intervjuar kandidater inför att skolan anställer personal så är det också en praktik som vi uppmuntrar. Uppmaning till alla skolhuvudmän Ger elevkårerna utrymme att presentera sin verksamhet för ny personal på skolan. Sveriges Elevkårer Malmgårdsvägen Stockholm info@sverigeselevkarer.se

24 Förutsättningsprogrammet Förutsättningsfrågor för elevers organisering Uppdaterad: Sida 9 av 9 Samhällets stöd Elevkårerna ska få stöd från samhället med en stabil och förutsägbar finansiering Elevrörelsen och elevkårerna strävar efter att vara fristående från stat, huvudman och skola. En viktig del av det är att söka finansiering från andra källor än bara det offentliga, men om elevorganisering ska fungera och vara långsiktig måste också offentliga bidrag vara en del av elevrörelsens finansiering. Detta borde vara ett delat ansvar mellan stat, kommuner och landsting samt andra huvudmän. Idag drar dock staten det största lasset. Några få landsting står för en hygglig del och kommunerna enbart för bråkdel. Fristående huvudmän ännu mindre. Även om staten är den största bidragsgivaren finns problem med deras stöd. De bidrag vi får är utformade så att organisationer får mindre pengar per medlem ju fler medlemmar organisationen har. Detta är ett problem för elevrörelsen som potentiellt kan få flera hundratusen medlemmar. Dessutom har LSU Sveriges Ungdomsorganisationer visat att det offentliga stödet till idrottsrörelsens ungdomsverksamhet är mycket större än stödet till ungdomsorganisationer likt Sveriges Elevkårer. Denna orättvisa fördelning vill vi förändra. Idag får vi direkt stöd från ett 10-tal kommuner och ungefär lika många landsting. De ger oss möjlighet att jobba mer intensivt med elevkårerna i de områdena. Idag är det framför allt i storstäderna som stödet är stort vilket inte är bra då elevkårer i andra delar av landet då relativt sett får sämre förutsättningar. Uppmaning till politiker och makthavare nationellt Förändra Myndighetens för ungdoms- och civilsamhällesfrågor bidragsregler så att de inte missgynnar elevrörelsen. Ungdomsrörelsen ska inte få mindre bidrag än idrottsrörelsens ungdomsverksamhet. Uppmaning till politiker och makthavare i landsting Harmonisera bidragsregler och bidragsnivåer för ungdomsorganisationer mellan landsting så att alla elevkårer får lika goda förutsättningar. Uppmaning till alla skolhuvudmän Investera i bättre förutsättningar för elevkårer. Sveriges Elevkårer Malmgårdsvägen Stockholm info@sverigeselevkarer.se