Film Stockholms verksamhetsberättelse för 2011

Transkript

1 - KUN ,p 8 TJÄNSTEUTLÅTANDE KUN 2012/01 Handläggare: Kerstin Olander Film Stockholms verksamhetsberättelse för Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att fastställa Film Stockholms verksamhetsberättelse för 2011 enligt förvaltningens förslag. 2 Bakgrund Film Stockholm är en av de sju länsfunktioner som kulturnämnden stöder. Sedan halvårsskiftet 2005 är Film Stockholm inordnat i kulturförvaltningen. Från 2001 och fram till sista juni 2005 var Stockholms filmfestival huvudman för Film Stockholm som organisatorisk drevs i ett separat aktiebolag infördes samma ordning som för Länshemslöjdskonsulenterna som innebär att kulturnämnden årligen fastställer verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Dokument som obligatoriskt skall inges till Svenska filminstitutet (SFI) som en del i systemet med statligt stöd. 3 Kulturförvaltningens synpunkter 3.1 Sammanfattning av verksamhetsberättelsen Film Stockholm har under 2011 omsatt ca 7,8 mnkr och haft ca 9,8 årsanställda. Medel från EU:s fond Central Baltic har tillförts och RTK och Länsstyrelsen medfinansierar EU-projektet med 50 tkr vardera. Ett ytterligare ett EUprojekt har genererat 200 tkr i form av en halvtidstjänst. Anslagen från kulturnämnden avser den samlade verksamheten inom Film Stockholm och Filmbasen med tkr, varav 300 tkr avser film i vården, 160 tkr är medfinansiering av EU-projekt och 50 tkr är riktat till samverkan inom Bilaga Verksamhetsberättelse 2011

2 2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE fyrlän. Ersättningar från kommuner i länet uppgår till 742 tkr, Svenska Filminstitutet tkr, näringspolitiska medel och egna projektintäkter 801 tkr. Film Stockholm har under 2011 fortsatt verka för att stärka den regionala och lokala tillgången till ett kvalitativt utbud på rörlig bildområdet och möjligheterna att leka, lära, utvecklas och professionaliseras med rörliga bilder med fokus på länets alla barn, unga och nya talanger. Samverkan med landstingen/regionala resurscentra i Sörmland, Västmanland och Örebro har fortsatt med framgång. Totalt har ca tkr riktats mot utvecklande verksamhet för barn och unga i förskolor, skolor och fritidsverksamheter i samverkan med kommunerna för utveckling av lokal mediepedagogisk verksamhet. Projektet Filmbasen regional mötesplats och talangutvecklingscentrum för unga filmare drivs i samarbete med föreningen Fanzingo och stöds av Botkyrka kommun. Under 2011 har ca 3,8 mnkr satsats på att utveckla unga filmares konstnärliga och entreprenöriella talanger inom filmområdet. Antalet ansökningar till projektstöd har varit 204 stycken och 22 filmprojekt har beviljats stöd. Antalet kvinnliga regissörer i de beviljade projekten uppgår till 54 % och medelåldern bland de beviljade filmarna har varit 27 år. Teknikstöd har beviljats 59 projekt till ett totalt värde av 788 tkr. Därtill har ett nytt samarbete inletts med tre teknikföretag som sponsrat lån av teknik till ett värde om 1,1 mnkr. Under året har flera utvecklingsprojekt inom Film i Vården initierats och genomförts med framgång för såväl unga som seniorer. Som tidigare har vi arrangerat Stockholmsuttagningen regional filmfestival för unga filmare i samverkan med Xenter Botkyrka/Vårrullen filmfestival. Vi har även fortsatt deltagit i nätverk bland flera kommuner i länet för att utveckla mediepedagogiska noder och verksamhet för unga filmare år i den norra länsdelen. Hans Ullström Kerstin Olander -

3 Diarienummer:2012/01 KN FILM STOCKHOLM VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Stockholms läns landsting Telefon: Orgnr: Film Stockholm Besök: Bergsundstrand 39 Box Stockholm E-post:

4 2 (48) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Detta är Film Stockholm Organisation och uppdrag Målgrupper och inriktningsmål Barn och unga/mediepedagogik Film i vården Visning av kvalitetsfilm Talangutveckling Strategier Kvalitativa och kvantitativa mål Måluppfyllelse Kvalitativa mål Kvantitativa mål Nätverk och samordning av länets insatser länssamverkan Nationella och internationella nätverk Verksamhet Film- och mediepedagogik Stockholms stad Mediepedagogiskt center i norra länsdelen Mediepedagogiskt center i södra länsdelen Stöd till mediepedagogiska projekt Young Baltic Narratives: Yo!BaNa Film i vården Lekterapin Unga med ätstörningar BUP Seniorfilm Spridning av kvalitets film till regionala institutioner Spridning och visning av kvalitetsfilm Information och fortbildning Film och samtal Kortfilmer på biograferna i Tumba och Hallunda Filminspelning i landstingets lokaler Stöd till festivaler Vårrullen Stockholmsdiamanten New Doc FilmGala Norr Anime Nationella och internationella festivaler Talangutveckling och växthusverksamhet Projektstöd

5 3 (48) Kursverksamhet Talangprogrammet Filmbasen c/o Utbyte med grekiska filmare Transit Crowd Funding Information och kommunikation Intern kommunikation Informationssäkerhet Extern kommunikation Synlighet i media Trycksaker Informationsansvar i EU-projektet Yo!BaNa Kartläggning filmverksamhet i kommuner Film Stockholm 10 år Ekonomi Intäkter Kostnader Personal Avslutande reflektion Visioner för de kommande åren

6 4 (48) 1 Sammanfattning Film Stockholm har under 2011 omsatt 7,783 mnr kronor. Antalet årsverken uppgår till 9,8 varav 5 är fasta och 3,8 är visstidsanställda och arbetsmarknadsåtgärder. Ett årsverke består av mediepedagoger och coacher som arbetar på uppdrag. Anställningarna inom EU-projekten är tidsbegränsade. Film Stockholms mål är att länets alla barn och unga ges möjlighet att lära, leka, skapa och utvecklas med film och rörliga bilder oavsett bostadsort, kön, klass eller kulturell bakgrund. Vi verkar även för att den äldre gruppen unga i länet ska ges goda möjligheter att både konstnärligt och entreprenöriellt förkovra och professionalisera sig inom filmen och det bredare audiovisuella fältet. Film Stockholm har under året nått ut i länets samtliga 26 kommuner med information genom våra nyhetsbrev och genom nätverksmöten med kulturoch fritidschefer, museipedagoger, kultursekreterare och filmsamordnare samt genom fortbildningar för pedagoger och bibliotekspersonal samt biografträffar och skolbiodagarna. Utvecklingsarbeten har skett i samarbete med aktörer och förvaltningar i Botkyrka, Järfälla, Ekerö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Vallentuna och Österåker. I Värmdö och Norrtälje har EU-projektet Young Baltic Narratives, Yo!BaNa, inneburit att alla barn och pedagoger på skärgårdsöarna nåtts av kurser och utbyten med andra skolor i hela centrala Östersjöområdet. Biografkonferenser och erbjudanden om fortbildning avseende digitalisering och utveckling av biografen som mötesplats har erbjudits samtliga kommuner, biografföreningar och biografägare i länet och genomförts inom fyrlänssamverkan. Arbetet med film i vården har under året fördjupats och utvecklats för såväl barn och unga som för äldre. Under året har talangutvecklingen inom filmen i Stockholm fortsatt att utvecklas och samarbetet med resurscentrumen runt Mälardalen fördjupats. Filmbasen.se är numera inte bara en mötesplats för filmare i Stockholms län utan genom fyralänssamverkan också en virtuell plattform och ett socialt media för filmare från hela Mälardalen. Under året har antalet medlemmar vuxit från 1550 till över 2700 och unika besökare, mot knappt för Från Filmbasen.se söker man numera stöd från Film Stockholm, Film i Sörmland, Film i Västmanland och Film i Örebro län. 4

7 5 (48) Den 1 december 2011 invigdes Filmbasens nya hemsida, som har en uppdaterad grafisk profil mer anpassad för att inrymma de fyra olika länen och för att verksamheten mer inriktas mot att täcka glappet mellan de unga filmarna och den professionella filmbranschen: Genom samverkan med teknikbranschen har systemet med teknikcheckar inneburit att unga filmare fått låna teknik till ett värde av 1,1 miljon kronor. Film Stockholm har arbetat på att utveckla samverkan med näringslivet bland annat genom konsultering av PWC. 2 Detta är Film Stockholm 2.1 Organisation och uppdrag Film Stockholm är ett regionalt resurscentrum för film och rörlig bild i Stockholms län. Verksamheten drivs av Stockholms läns landstings kulturförvaltning på uppdrag av Kulturnämnden (KUN) med stöd från Svenska Filminstitutet (SFI). Film Stockholms uppdrag 2011, såsom formulerat av SFI, är: att initiera, samordna och utveckla kommunernas filmpedagogiska verksamhet i skola och på fritid att främja spridning och visning av kvalitetsfilm, i synnerhet på biograf att stödja talangutveckling och växthusverksamhet med tonvikt på unga filmskapare I viss utsträckning kan stödet därutöver användas till utveckling av kort- och dokumentärfilmsproduktion. Den regionala motprestationen ska vara minst lika stor som stödet från Svenska Filminstitutet. Kulturnämnden i Stockholms läns landsting har därtill gett Film Stockholm uppdraget att följa och stödja den filmkulturella utvecklingen i länet. 2.2 Målgrupper och inriktningsmål Barn och unga/mediepedagogik Film Stockholms huvudsakliga målgrupp är barn och unga i Stockholms län. Med barn och unga avses åldrarna 0-30 år, inom förskola, skola och fritidsverksamheter. Då målgruppen är mycket stor över individer i länet i förhållande till Film Stockholms resurser har ett strategiskt och utvecklande arbete stått i fokus för verksamheten. 5

8 6 (48) Film Stockholms mål är att länets alla barn och unga ges tillgång att lära, leka, skapa och utvecklas med film och rörliga bilder oavsett bostadsort, kön, klass eller kulturell bakgrund Film i vården Efterfrågan från landstingets verksamheter inom vårdområdet har inneburit att vi under året också riktat oss till barn, unga och äldre i olika vårdformer. Film Stockholms mål är att ta fram modeller och metoder för arbete inom vården med de grupper som på grund av sjukdom och/eller ålder inte kan ta del av det offentliga utbudet Visning av kvalitetsfilm Film Stockholms arbete är inriktat på att samordna, stödja och utveckla aktörer inom länet som önskar tillhandahålla ett filmkulturellt utbud. Till dessa aktörer hör kommuner, föreningar och studieförbund, biografer och visningsarrangörer samt film- och mediekulturella organisationer och mediepedagoger med egen verksamhet. Till målgruppen hör också filmfestivaler i länet som arbetar för att nå ut med kvalitetsfilm och/eller ungas egna filmer. 6

9 7 (48) Film Stockholms mål är att alla medborgare i länet ska kunna se kvalitetsfilm i sitt närområde Talangutveckling Stockholms län och Mälardalsområdet har den största koncentrationen av branschföretag inom film och rörlig bild. Regionen verkar därmed som en magnet för unga som söker sig till utbildningar och arbete inom branschen. I Film Stockholms målgrupp ingår de unga talanger som söker stöd och nätverk för att vidareutveckla sig inom området. Film Stockholms mål är att den äldre gruppen unga i länet ska ges goda möjligheter att både konstnärligt och entreprenöriellt förkovra och professionalisera sig inom filmen och det bredare audiovisuella fältet. 2.3 Strategier Film Stockholms uppdrag är att följa och stödja den filmkulturella utvecklingen i länet. Genom vår tillhörighet till Stockholms läns landsting och kulturförvaltningen kan vi verka som initiativtagare till samordning och informationsspridning. Då vi har ett offentligt uppdrag att nå alla i hela länet och inte har ett egenintresse att sälja en specifik aktivitet eller metod har vi legitimitet att samarbeta med och stödja andra aktörer för att nå ut på bästa sätt och nå största måluppfyllelse. Genom att verka genom dem som i sin tur når många, pedagoger inom förskola, skola och fritid, fritidsledare, bibliotekspersonal och museipedagoger, kultursekreterare och skolbioansvariga, har det mediepedagogiska arbetet nått ett stort antal barn och unga. 7

10 8 (48) Vår verksamhet inom vården har hittills karaktären av pilotprojekt för att etablera kontakter och goda modeller och arbetet kräver tålamod och lång planeringstid. Den största utmaningen ligger i att få arbetsformerna inom vården respektive kulturen att fungera tillsammans. En ansökan om Seniorkultur i Stockholms län tillsammans med övriga länsfunktioner har bifallits med 1,8 milj kr av Statens kulturråd och projektet inleds Stödet till biograferna för utveckling av nya verksamhetsformer i den nya teknikeran har mycket formen av direktkontakter och fortbildning. Genom att verka för visningar av ungas egna filmer och festivalfilmer utanför innerstadsområdet vidgas möjligheterna för alla i länet att ta del av alternativ kvalitetsfilm. Inom Filmbasen har antalet deltagare fortsatt växa explosionsartat och överstigit våra förväntningar. Den effekten har uppnåtts genom nätverket filmbasen.se, stödverksamhet och kurser. Film Stockholms och Filmbasens nyhetsbrev är viktiga kanaler för informationsspridning och de bägge hemsidorna har höga besökssiffror. För att kunna genomföra verksamheterna i enlighet med mål och strategier deltar konsulenterna i Film Stockholm i ett stort antal nätverk i länet, i regionen, nationellt och internationellt. Det exakta antalet enskilda medborgare som nås och påverkas är omöjligt att ange och det är en angelägen uppgift att förbättra våra metoder att mäta och redovisa effekten av våra insatser. Under året har vi fortsatt pröva modeller för redovisning, reflektion och utvärdering. Film Stockholm har under året deltagit i den av Kulturnämnden erbjudna satsningen med affärskonsulterande samtal med PWC. 2.4 Kvalitativa och kvantitativa mål Genomgående gäller även följande mål för de aktiviteter som arrangeras eller stöds av Film Stockholm: Att en jämn fördelning råder mellan deltagande pojkar och flickor/män och kvinnor Att verksamheten erbjuds och omfattar en mångfald bland deltagarna, avseende kulturell och etnisk bakgrund samt hemhörighet i länet Att barns och ungas delaktighet finns som bärande princip i all verksamhet riktad till målgruppen Att hänsyn tas till aspekter rörande miljö och hållbar utveckling 8

11 9 (48) Under 2011 har vi arbetat efter följande kvantitativa mål: Att nå ut med vår verksamhet och vårt erbjudande till samtliga 26 kommuner Att filmkulturella arrangemang äger rum i samarbete med och/eller med stöd av Film Stockholm i minst 15 kommuner Att fördjupat samarbete mellan Film Stockholm och kommun och/eller annan lokal aktör sker i minst 10 kommuner 2.5 Måluppfyllelse Kvalitativa mål Jämställdhet och mångfald Film Stockholm har under året följt landstingets övergripande mål om jämställdhet och mångfald. Vi för könsbaserad statistik i alla delar av verksamheten. Inom det mediepedagogiska arbetet är jämställdhetsarbetet integrerat i förhållningssätt och metodarbete riktat till barn och unga. Film Stockholms personal har en jämn könsfördelning och ett åldersspann mellan 25 och 60 år. FS gör kontinuerligt särskilda satsningar för att öka jämställdheten inom stödverksamheten. Det har gett effekten att vi också under 2011 har en jämn könsfördelning i vårt produktionsstöd liksom i deltagandet i kurser och seminarier. Ingen statistik har förts över hur den etniska och sociala mångfalden är representerad inom vår verksamhet, vi ser dock att arenan Filmbasen.se som är öppen och tillgänglig bidrar till en annan rekrytering än den annars gängse. Film Stockholm gör aktiva val för att öka mångfalden i våra filmer genom att bjuda in och uppmuntra nya berättare och konsekvent arbeta med spridningen i länet. Barnperspektiv Film Stockholm har uppdraget att arbeta för att barn i hela länet ska ha möjlighet att ta del av vår verksamhet. Genom att utveckla och stärka nätverken mellan aktörer i länet når vi också till skolor i olika typer av områden och når på så vis automatiskt barn och unga med olika bakgrund. Film Stockholm strävar efter att i all verksamhet ge utrymme till ungas delaktighet och engagemang i allt från idé och process till färdig film/resultat. Verksamhetens hela idé är att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sig, göra sina röster hörda, berätta sina historier i egna bilder. Delaktighet och barnperspektiv är viktiga frågor som tas upp i fortbildningen av pedagoger och mediepedagoger som arrangeras av Film Stockholm. 9

12 10 (48) Vi skapar visningsmöjligheter för de ungas egna produktioner i festivaler; Vårrullen, Filmgala Norr samt genom visningskvällar lokalt, i Filmbasen och på Bio Rio. Miljö och hållbar utveckling Film Stockholm följer landstingets miljömål och har enligt miljörevisionen låg miljöpåverkan. I alla verksamheter och enskilda projekt strävar vi efter kontinuitet och att ha ett långsiktigt perspektiv. Det innebär att vi i alla engagemang söker efter förankring, delaktighet i verksamheterna och uppföljning för att utvärdera och säkra kvalitet i alla led. Genom det arbetssättet har vi möjlighet att direkt påverka arbetsprocesser och medverka till att satsningarna ger effekt också på sikt Kvantitativa mål VP 2011: Film Stockholm skall under 2011 nå ut med vår verksamhet och vårt erbjudande till samtliga 26 kommuner. Filmkulturella arrangemang i samarbete med och/eller med stöd av Film Stockholm skall äga rum i minst 15 kommuner. Ett fördjupat samarbete mellan Film Stockholm och/eller annan lokal aktör skall ske i minst 10 kommuner. Film Stockholm har under året nått ut i länets samtliga 26 kommuner med information genom vårt nyhetsbrev och genom nätverksmöten med kultur- 10

13 11 (48) och fritidschefer, kultursekreterare och filmsamordnare samt genom fortbildningar för pedagoger och bibliotekspersonal samt skolbiodagarna. De unga filmare som har listat sig på filmbasen.se kommer från länets samtliga kommuner och de län som ingår i 4-länssamverkan. Biografkonferenser och erbjudanden om fortbildning avseende digitalisering och utveckling av biografen som mötesplats har erbjudits samtliga kommuner, biografföreningar och biografägare i länet. Ett fördjupat samarbete har skett med aktörer och förvaltningar i Botkyrka, Järfälla, Ekerö, Norrtälje, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Värmdö, Vallentuna och Österåker Nätverk och samordning av länets insatser VP 2011: Minst 10 kommuner skall under året ha information om lokal filmverksamhet på sin hemsida så att länkning kan ske från Minst 10 kommuner ska ha fått en samlad presentation av Film Stockholms insatser i den egna kommunen. Förutsättningarna för barn och unga att ta del av kvalitetsfilm och att själva vara skapande i rörlig bild ser väldigt olika ut i länet. Det ser även olika ut inom varje kommun. Det operativa arbetet med barn och unga sker ute i kommunerna med Film Stockholm som stödjare och uppbackare men oftast med andra aktörer som utförare. Den 15 september var länets samtliga kommuner inbjudna till ett informationsmöte med landstingets samtliga länskulturfunktioner. Hälften av kommunerna var representerade och fick där en genomgång av vilka aktiviteter länsfunktionerna hade i den egna kommunen. Träffen resulterade för Film Stockholms del i fördjupade kontakter och planering för utveckling av samarbeten i de flesta närvarande kommunerna. Många kommuner har idag film som sökord på sina hemsidor men att under året hålla oss uppdaterade med kommunernas lokala information har visat sig oöverstigligt. Vi kommer i fortsättningen hänvisa till respektive kommuns hemsida för information om det kommunala filmarbetet. 11

14 12 (48) I länet finns ett antal aktörer som arbetar med visningar och/eller mediepedagogiska projekt. Film Stockholm samarbetar kontinuerligt med FilmCentrum, Folkets Bio, Tempo dokumentärfestival, CinemAfrica, Medioteket, Bio Rio, Antirasistiska filmdagar, Fanzingo med flera för att medverka till samordnade insatser som når ut till så många som möjligt. Film Stockholm har regelbundna kontakter med övriga länsfunktioner och har under året samarbetat med Regionbibliotek Stockholm och Danskonsulenten i Stockholms stad och län. Verksamhetsledaren har deltagit i möten och seminarier om landstingets internationella arbete under ledning av enheten för Tillväxt, miljö och regionplanering. Film Stockholm deltar också i träffar och seminarier med Transit, Creative Stockholm och Filmregion Stockholm Mälardalen länssamverkan VP 2011: En gemensam form för certifiering av mediepedagoger skall tas fram. Turnerande program med filmvisning och samtal skall genomföras. Gemensam kompetensutveckling av unga filmare skall ske. Under året har ca tio mediepedagoger ingått i Film Stockholms pedagogpool. Dessa har erbjudits nätverksträffar och fortbildningsdagar. En diskussion har förts i 4-länsgruppen om kriterier och former för certifiering och olika förslag har förkastats då inget har varit riktigt bra. Frågan har nu lyfts till arbetsgruppen för mediepedagogik inom Regionala Filmresurscenters samarbetsråd då den har aktualitet för samtliga filmresurscentra i landet. Inom visningsområdet har dokumentärfilmen Han tror han är bäst turnerat och åtföljts av samtal med regissör och/eller medverkande och producent. Två biografkonferenser har genomförts. Filmbasens kursverksamhet har erbjudits alla filmare inom de fyra länen och manusverkstad har hållits i Örebro län. Från september till december 2011 har antalet filmare från de tre länen utanför Stockholm som anslutit sig till filmbasen.se ökat med 21% Nationella och internationella nätverk Ett fokusområde har varit att arbeta med att utöka våra nätverk och knyta bra kontakter närmare oss. Syftet är att skapa fler samarbeten som kan möjliggöra spännande projekt, initiera erfarenhetsutbyte, verka för bredare rekrytering av medlemmar till Filmbasen och fler visningsmöjligheter för de filmer vi ger stöd till, utan att det kostar oss så mycket. 12

15 13 (48) De EU-finansierade projekt vi deltar i har inneburit mycket arbete men också många goda erfarenheter. Film Stockholm kommer undersöka möjligheterna att vidareutveckla sådana externt finansierade projekt. Filmomediepedagogik.se är ett nationellt nätverk för informationsspridning och erfarenhetsutbyte för filmpedagoger och andra aktörer inom området. Centrum för barnkulturforskning genomför årligen en träff för redovisning av pågående forskning inom barnkulturområdet som samlar forskare från landets universitet och högskolor. Film Stockholm redovisade vid årets träff arbetet vid Lekterapin vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Regionala Filmresurscentrums samarbetsråd samlar landets nitton filmresurscentra för att samordna och driva gemensamma frågor. Inom samarbetsrådet verkar arbetsgrupper inom mediepedagogik, visning, talangutveckling och fortbildning. Kerstin Olander och Joakim Blendulf är aktiva inom styrelse och arbetsgrupp. Nordisk Panorama är en mötesplats och festival för kort- och dokumentärfilm som turnerar i de nordiska länderna och årligen i september samlar branschen för möten och visningar. Moving Pictures Stockholm Mälardalen har under tre år varit ett projekt delfinansierat av EU där Filmregion Stockholm-Mälardalen varit projektägare och Film Stockholm/Filmbasen ingått med en stor kursverksamhet. Projektet avslutades i december Young Baltic Narratives har under 2011 haft många aktiviteter för barn, unga och pedagoger på skärgårdsöarna i Stockholm, Åland, Väståboland och Estland samt på Gotland. Projektet avslutas SweGre är ett utbyte mellan svenska och grekiska unga filmare som under året vuxit fram. En framgångsrik workshop har hållits på ön Samos och den resulterade i en inbjudan till visningar och utställning i Svenska Institutet i Aten i januari

16 14 (48) 3 Verksamhet 3.1 Film- och mediepedagogik VP 11: Film Stockholm skall ge stöd till kommuner och skolor i länet med ambitioner att långsiktigt stärka det lokala arbetet inom film och rörlig bild. Utbudet kan avse verksamhet inom både skola, särskilt skapande skolaprojekt, och fritidsverksamhet. Stöd erbjuds i form av rådgivning (t ex i framtagande av handlingsplaner), nätverksträffar, kompetensutveckling, samarrangemang av uttagningarna till Novemberfestivalen och pilotprojekt och fördelning av mindre ekonomiska bidrag. Med stöd av EU/Central Baltic genomför Film Stockholm ett treårigt projekt i två skärgårdskommuner. Projekten enligt ovan ska genomföras och mått på deltagande och kvalitet i process och resultat redovisas. Skolbiodagarna ska attrahera minst 180 deltagare bestående av skolledare, pedagoger, representanter från olika nationella, regionala och lokala myndigheter och filmverksamheter. Årets arbete inom film- och mediepedagogik har organiserats inom tre noder, i norr, i söder och i Stockholms stad. Samverkan med Sörmlands, Västmanlands och Örebro län inom ramen för 4-länssamarbetet samt EU-projektet Young Baltic Narratives (Yo!BaNa) har därtill fortsatt utvecklats under året. 14

17 15 (48) I utformningen av det mediepedagogiska arbetet utgår vi från EU:s mediepedagogiska visioner. Inom utbildningsområdet har EU identifierat ett antal nyckelkompetenser varav Media Literacy är en. Media Literacy är inte en teknisk kompetens utan det innefattar förmågan att kombinera kritiskt tänkande, kreativitet, och kommunikation; en nödvändig kompetens i en digital omvärld. Film Stockholm deltar i utvecklingen av Media Literacy i det dagliga arbetet och kommunicerar detta med EU genom projektet Yo!BaNa. Grundskolans läroplan och kursplaner är styrande i skolprojekten och framför allt värnar Film Stockholm om de ungas egen delaktighet i utformning och genomförande så att det är de unga själva som verkligen kommer till tals Stockholms stad Stockholms stad har sedan 2009 gett Film Stockholm uppdraget att samordna det strategiska mediepedagogiska arbetet i staden. För detta betalade man 312 tkr år 2011 vilket motsvarar en halv tjänst. Därtill genomförs ett antal projekt som drivs av Film Stockholm och där staden är en av flera deltagande kommuner. Genom den särskilda tjänsten och projekten underlättas samordningen mellan staden och övriga länet. Tjänsten innehades under våren av Fredrik Nordbladh och under hösten av Charlotte Carlsson. I Stockholms stad har det strategiska arbetet skett i samverkan med kulturstrategiska avdelningen och dess 3-åriga projekt Kulan som initierades för att organisera och förbättra kommunikationen kultur-skola. I redaktionen för Kulan drivs arbetet tillsammans med konsulenter från andra konstarter. 15

18 16 (48) I ett bredare nätverksarbete har konsulenten träffat Palatset, Tekniska museet, Zita, Rio, Medioteket, ABF, Kulturskolan, Stadsbiblioteket, SFI och frilansande mediepedagoger. De frilansande mediepedagogerna i Film Stockholms pool av mediepedagoger har erbjudits rådgivning om hur de kan registrera och marknadsföra sig via Kulan. Film Stockholm ger konsultation till skolor som vill göra film/medieprojekt inom ramen för skapande skola. 32 skolor i Stockholms stad har nämnt media i sina skapande skola-ansökningar. Film Stockholms konsulent har tillsammans med Filmcentrum kontaktat alla dessa skolor via mail och telefon och erbjudit dem rådgivning och kontakter för att genomföra medieprojekt. Film Stockholm medverkade också vid den av kulturförvaltningen arrangerade Mötesplats kultur-skola dagen i Brygghuset. För utbyte av mediepedagogiska idéer, erfarenheter och kunskap har Film Stockholm, i samarbete med FilmCentrum, tagit initiativ till ett museinätverk som ska arbeta för att filmen ska användas mer på museet, till exempel i form av filmklubbar, i fortbildning för pedagoger och lärare, i skolprogram och offentliga visningar, i den pedagogiska verksamheten, som lunchbio och i utställningarna. Nätverket har haft sitt första möte på Stadsmuseet under hösten. I projektet Minibio har sex bibliotek i Stockholms län prövat att arbeta med film för de allra minsta med mycket lyckad resultat. Bakom projektet stod Regionbiblioteket och Film Stockholm i samverkan med FilmCentrum. Film Stockholm, FilmCentrum och Regionbiblioteket arbetar nu med spridning på biblioteken i Stockholms stad. Filmprojektet Skärholmen Doc som drivits i samarbete med fritidsgårdarna i Skärholmen (Sätra, Bredäng, 2a hemmet, Vårberg) avslutades i april. 20 ungdomar jobbade i fyra grupper och slutförde 4 filmer. Målsättningen har varit att skapa dokumentära berättelser med ungdomar i åldern år från Skärholmen. 30 st anmälde intresse och ca 70 st var med på infoträffarna. 4 unga filmare samarbetade med fritidscoacherna på fritidsgårdarna. 16

19 17 (48) Stadsteatern i Skärholmen har sökt och beviljats pengar till filmustrustning för att fortsätta projektet. Metoden har utvecklats och konceptet sprids nu till andra stadsdelar och kommuner i länet med Rafael Franco som projektledare. Visning av filmerna från Skärholmsprojektet skedde på Demokratidagarna i Rinkeby, Skärholmsdagen och på dokumentärfestivalen Tempo. Totalt tog cirka 400 personer del av filmerna vid dessa tillfällen. En metod för att arbeta med media i Folkoperans skolverksamhet har tagits fram. Samarbetet har skett tillsammans med Xenter, Björkhagsskolan och ett äldreboende i Botkyrka kommun. Cirka 30 elever och 15 pensionärer har deltagit i projektet. Film Stockholms erbjudande att visa upp egenproducerad kortfilm på Rio producerad i skolsammanhang fortsätter. 20 filmer visades för 120 elever och sju lärare under våren Mediepedagogiskt center i norra länsdelen De 15 kommunerna i norra delen av länet ingår i ett särskilt nätverk för att stärka samverkan kring mediepedagogik, visning och talangutveckling. I mars 2011 skrev Film Stockholm ett avtal med Järfälla kommun som nod för mediepedagogisk utveckling och fortbildning i norra länsdelen. Film Stockholm bidrar med ekonomiskt stöd till skolbiodag, fortbildning av 17

20 18 (48) pedagoger och teknik som erbjuds skolorna i norra länet. Järfälla står för samordning, insatser, personal och lokaler. Under året har Järfälla tagit fram mediepedagogiska paket som erbjuds skolorna, bland annat i samverkan med Stockholms Länsmuseum. Man har genomfört lärarfortbildning vid 11 tillfällen och elevprojekt inom skolan i 16 klasser i fem kommuner och medverkat vid Skolforum. Järfälla har varit värd för en skolbiodag och för festivalen FilmGala Norr och Animéfestivalen (redovisade under visning). Skolbiovisningar har arrangerats vid sammanlagt 100 tillfällen och pensionärsbio vid 35 tillfällen. En mobil filmbas för åldrarna år, Filmbasen c/o, har startat och redovisas under Filmbasen Mediepedagogiskt center i södra länsdelen I södra länsdelen är Botkyrka den kommun som har en samlad strategi för sina insatser inom mediepedagogik, film och kreativa näringar. Film Stockholm har där ett utvecklat samarbete genom Filmbasen och festivalen Vårrullen (redovisad under visning). 18

21 19 (48) Föreberedelser för att samordna söderkommunernas filmnätverk genom Botkyrka har fortsatt under Botkyrka kommun/xenter var värd för en skolbiodag 7 april med aktuella filmer och seminarier som samlade 69 deltagare från i huvudsak den södra länsdelens kommuner Stöd till mediepedagogiska projekt VP 2011: Film Stockholms mediepedagogiska stöd ska medverka till att skolledare, pedagoger, handledare och representanter från det lokala kulturlivet i minst 15 kommuner ska involveras i verksamheten under året. I minst 10 kommuner ska ett fördjupat arbete ske med dokumentation från projektverksamhet. Det tekniska och pedagogiska stödet ska under 2011 nå minst 15 klasser i grundskolan. Ett härligt minne från året är Dialogskolans galapremiär på Filmstaden i Råsunda med mingel, press och pampig prisutdelning. Det var stolthet, nervositet och förväntan i luften när skolans högstadieklasser visade sina filmer som alla hade temat flyktingskap, demokrati och mänskliga rättigheter. En film som blev rikligt prisbelönt berättade om skolans musiklärare Marco och hans dramatiska flykt till Sverige för många år sedan. Den gav eleverna en ny bild av honom och visade också att en stark historia klarar att bära sig själv utan specialeffekter och stora gester. Charlotte Carlsson, konsulent mediepedagogik Arbetet genom de mediepedagogiska centra har inneburit att Film Stockholms roll har förskjutits till att i högre grad verka för att stärka strukturer och vara initiativtagare och rådgivare snarare än att själv vara direkt verksam i projekt. Detta ligger helt i linje med vår långsiktiga strategi. De uppsatta målen har alltså nåtts genom de mediepedagogiska noderna. Film Stockholm har därigenom under året kunnat koncentrera våra direkta insatser till projekt av 19

22 20 (48) modell- eller pilotkaraktär. Det är vår förhoppning att detta ska kunna renodlas ytterligare under De animerade filmerna från projektet Hälsningar från Gaza, berättelser blir film (genomfördes 2010) visades i augusti-september upp som en del av Medelhavsmuseets utställning Gaza - porten mot havet. Filmerna har under året överförts till DVD-er med text på både engelska och arabiska och skickats via Theatre Day Production till barnen i Gaza. Minibio, Skärholmen Doc med flera redovisas under noderna samt Film i vården Young Baltic Narratives: Yo!BaNa VP 2011: Åtta ö-skolor i Stockholms län med pedagoger ska vara engagerade i eget skapande, filmläger och fortbildningar samt utbyte med barn, ungdomar och pedagoger i de deltagande regionerna. Film Stockholm beviljades 2010 medel från EU för att leda det treåriga samverkansprojektet Yo!BaNa fram till Förutom Stockholm deltar även regionerna Gotland, Åland, Väståboland/Finland samt Estlands skärgård. 20

23 21 (48) Yo!BaNa är ett Media Literacy-projekt för unga skärgårdsbor som har efterlyst mer aktiviteter och kultur att ta del av, och mer kontakter med andra unga i liknande miljöer. Projektet skapades utifrån detta behov, för att stärka rörlig bild som uttrycksform och höja mediekompetensen hos lärare och fritidspedagoger genom fortbildning inom mediepedagogik. I projektet ingår workshops för lärare och elever, filmläger, seminarier, filmfestivaler, virtuellt utbyte av filmer som skapas i projektet, samt internationella sammankomster för lärare, barn och ungdomar. Projektet har också som ambition att genom filmen stärka de ungas identitet som skärgårdsbor, skapa långsiktiga internationella kontakter och ett ökat erfarenhetsutbyte i Östersjöregionen. 21

24 22 (48) I Stockholms län medverkar nio skärgårdsskolor samt en fritidsgård. Norrsundsskolan, Elmstaskolan, Grisslehamns, Singö och Björkö Arholma skola deltar från Norrtälje kommun, medan skolorna från Värmdö kommun är Svartsö, Runmarö, Möja och Djurö skola, samt Stavsnäs fritidsgård Fyrhuset. Totalt ska Yo!BaNa nå cirka 500 elever i åldrarna 7-15 år i ett 30-tal skolor i Östersjöregionen. Projektet påbörjades i april 2010 och har fram till nu hunnit genomföra ett filmläger för 55 elever och pedagoger från Stockholmsregionen ute på Barnens Ö, ett internationellt startseminarium för ett sextiotal pedagoger i Tallinn i Estland, samt ett uppföljningsseminarium för samma antal pedagoger i Väståboland. I höstas hölls även ett mycket lyckat internationellt filmläger för ett sextiotal barn och femton pedagoger på Gotland. Utöver detta har Film Stockholm i två olika omgångar hållit workshops på alla medverkande skärgårdsskolor i Norrtälje och Värmdö och lärarna har fått egna fortbildningsdagar. Som en del av projektet har Film Stockholm även bidragit till tre filmfestivaler under våren Festivalerna har hållits på Runmarö, Björkö och i Grisslehamn. Här har barn, pedagoger, föräldrar, vänner och andra skärgårdsbor samlas för att umgås, äta och njuta av resultatet av barnens filmer. Tänk att vi har en YouTube-sida med över 300 filmer som unga runt Östersjön har gjort. Och med visningar totalt. Det måste vara världsunikt! Lotti Fred, projektledare Yo!BaNa Projektet har en egen webbplats: och resultaten av projektet syns tydligast på projektets YouTube-sida På sidan finns nu över 300 filmer som barnen och pedagogerna har gjort, och drygt 110 av dem är filmer från Norrtälje och Värmdö. Nya filmer tillkommer hela tiden och sidan fungerar som en tydlig presentation av olika pedagogiska metoder samt av ungdomarna och 22

25 23 (48) pedagogerna som deltar i Yo!BaNa. Här finns dokumentärer, digitala historier, komedier, spökfilmer, animationer och historiska dramer, och det mesta görs nu på engelska så att människor i hela regionen kan tillgodogöra sig dem. Sedan första filmen lades upp hösten 2010 har filmerna haft över tittningar! Inom ramarna för Yo!BaNa genomförs också en fortbildningssatsning för de mediepedagogiska handledare som är anställda av projektet i de olika regionerna. Tanken är att handledarna/tutorerna ska besöka varandras regioner för att dela med sig av sina egna kunskaper och i gengäld få lära sig hur man arbetar på andra ställen. Dessa nya kunskaper ska sedan berika lärare och ungdomar även i den egna regionen. Tutorer från alla medverkande regioner har redan besökt Film Stockholm, och vår egen tutor Fredrik Lindbladh har under året besökt Väståboland, Åland och Estland. Med projektet arbetar även Kerstin Olander som projektkoordinator, samt Karin Ekberg och Lotti Fred som projektledare. Det treåriga projektet delfinansieras av EU:s Östersjösatsning Central Baltic INTERREG IV A Program , Archipelago and Islands. Projekttiden löper Film Stockholms intäkt från Central Baltic är 840 tkr. 23

26 24 (48) Medfinansieringen från Stockholms läns landsting är 160 tkr/år. Därtill är RTK och Länsstyrelsen med och finansierar med 50 tkr vardera och år samt 202 tkr som utgörs av Film Stockholms egna insatser inom ordinarie budget. 3.2 Film i vården VP 2011: Genomföra planerade aktiviteter och redovisa erfarenheter och resultat i form av seminarier för vårdgivare och politiker. En halvtidstjänst är avsatt för att undersöka och utveckla möjligheterna för patienter och indirekt personal i vården att få se, tala om samt uttrycka sig genom filmmediet. Samarbetet med andra enheter på kulturförvaltningen har fortsatt och bl.a. resulterat i att eget filmskapande erbjuds patienter genom Kultur i Vårdens utbudskatalog för Ansvarig på Film Stockholm är Anita Hjelm Lekterapin Filmverkstan är en utökad fortsättning av 2010 års förstudie av eget skapande, främst genom animation, på lekterapin på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och Huddinge. Pedagogen Eva Valentin har tagit projektet vidare och arbetar nu två dagar i veckan på respektive sjukhus. Film Stockholm konsulterar och bidrar ekonomiskt till ytterligare fördjupning som ger de allra sjukaste och mest isolerade barnen möjlighet att göra film på sitt eget rum. Projektet finansieras i övrigt genom stiftelser och Kultur i Vårdens projektstöd. 271 barn, lika många pojkar som flickor, har under året gjort egna filmer som visats i sjukhusets entré Unga med ätstörningar På ätstörningskliniken Mando visade regissören Linnéa Roxeheim sin film Vitt porslin som beskriver hennes egen resa från att ha ätstörningar till att bli frisk. Ett tjugotal patienter deltog sen i ett samtal om filmen där Linnéa svarade på frågor, det gick också att i efterhand mejla Linnéa. Ur dessa samtal uppstod en vilja att själva undersöka och berätta om sin livssituation. 24

27 25 (48) En workshop på sex träffar genomfördes, metoden var digitalt berättande och de flesta deltagarna valde att berätta om sin ätstörning. Det var ett val som inte var helt lätt att genomföra, i slutänden var det bara en patient som gjorde klart sin berättelse. I utvärderingen var patienterna trots allt mycket positiva till projektet och att få reflektera och berätta om sin problematik men hänvisade till att de inte orkat genomföra sina filmer. Vår slutsats är att ämnet dels blev för laddat och att det individuella arbetet också ledde till att patienternas höga krav på sig själva kom i vägen. De hade behövt mer handledning också av de kontaktpersoner de har i verksamheten för att slutföra sina filmer BUP Inom Barn- och Ungdomspsykiatrins slutna verksamhet på Sachsska barnsjukhuset genomfördes en längre work-shop med filmaren och animatören Marika Heidebäck om åtta tillfällen à ca två timmar. Åtta ungdomar mellan år deltog sammanlagt under träffarna som anpassades till deras skiftande tillstånd och uthållighet. De fick pröva på olika typer av animation och gjorde individuellt eller parvis korta filmer. Fokus låg på processen och det lekfulla. För flera var det en prövning bara att sitta i samma rum som andra men helt klart var att projektet hade en stark dragningskraft på patienterna som 25

28 26 (48) därmed utmanade sig själva. Ett studiebesök på en professionell animationsstudio avslutade kursen. Lärare från ESS-skolan och vårdpersonal från dagverksamheten Beda deltog aktivt och tillförde en kontinuitet i projektet som tycks ha gagnat de unga patienterna. De kunde följa upp arbetet när vi inte var där, prata om innehåll och fånga upp saker i berättelserna som i ett fall visade sig ha med en traumatisk händelse att göra. Patienterna var positiva till arbetet och personalen vill också gärna fortsätta och utveckla verksamheten inom sitt uppdrag. Att skapa med rörlig bild är ett område som de flesta unga har en öppen och positiv relation till, de har inte blivit testade eller betygssatta utan förhåller sig friare vilket är en stor fördel i den pedagogiska situationen inte minst när man möter barn som dessa som av olika anledningar inte klarar av sin vardag och sin skolgång Seniorfilm Äldre på Temabo-Bergsunds vårdboende fick möjligheten att under åtta veckor skapa egna kortfilmer i form av digitala berättelser. 10 seniorer i åldrarna år blev inbjudna till projektet via verksamhetens temacoacher och Film Stockholms anlitade animatör och pedagog Stanislaw Przysbylski. En målsättning var att nå några av de mindre aktiva seniorerna vilket också uppnåddes. Hälften av deltagarna träffades i grupp där deras individuella berättelser växte fram i samtal mellan dem och Stanislaw. De övriga arbetade individuellt. Fotografier och personliga föremål blev inte sällan startpunkten för och ibland till och med kärnan i berättelserna, i synnerhet om deltagaren hade talsvårigheter. 26

29 27 (48) Trots att flera av dessa seniorer hade betydande hälsoproblem, några med förlamningar och afasi hittade pedagogen och temacoacherna som deltog i arbetet olika sätt att berätta när rösten inte var ett alternativ. Berättelserna blev i många fall väldigt personliga. Det var en skara uppenbart stolta och rörda filmare som fick visa upp sina alster för personal och anhöriga på galapremiär i december. Liksom i projekten med yngre patienter finns en öppenhet till arbetet, något nytt erbjuds. Flera hade uppenbart en stor vilja att berätta och hade redan vid startträffen med sig fotografier de ville berätta om. Möjligheten att få utrymme som individ är en viktig faktor i våra olika vårdprojekt. Att vara delaktig i en målinriktad aktivitet ger mening och kan, enligt forskning, öka välbefinnandet inte minst för äldre. Jag glömmer aldrig när Stanislaw visade seniorernas bilder första gången via en projektor. Ingrids bilder tagna från Fjällgatan var ursprungligen inte mycket större än ett frimärke, nu projicerades den vy hon fotograferat som 17 -åring upp så stort att man såg alla detaljerna i landskapet. Ingrid sken upp och tjöt av lycka och i den stunden var hennes afasi som bortblåst. Anita Hjelm, konsulent Film i vården Genomförandet av projektet i sin helhet dokumenterades med video och materialet bearbetas i s.k. följeforskning av Georg Drakos, docent i etnologi vid Stockholms universitet. Han var med på de flesta gruppträffarna och närvarade även vid en stor del individuella träffar. Rapporten kommer att presenteras vid seminarium under 2012 då den konferens som planerades kommer att genomföras. Tillsammans med övriga länsfunktioner och kulturförvaltningens enhet för kultur i vården ansökte Film Stockholm hos Kulturrådet om medel för projektet Seniorkultur i Stockholms län. I december fick vi besked att vi beviljats 1,8 miljoner kronor. Projektstart blir i april

30 28 (48) Spridning av kvalitets film till regionala institutioner Ett samarbete med Svensk Kortfilm c/o Folkets bio har påbörjats med målsättning att ta fram lättdistribuerade dvd:er med kortoch konstfilmsprogram särskilt lämpade för väntrum inom vården. På möten med regionala resurscentrum samt beställare av konst till vården i län och regioner har vi diskuterat möjligheter med ett utökat samarbete i framtiden. I det fortsatta samarbetet med BIO-DAX (genom KiV-katalogen) och Filmcentrum har samtal i samband med filmvisningar genomförts inom psykiatri och geriatrik. Vi har sett att filmer med möjlighet till igenkänning i tid och miljö aktiverar särskilt. Utifrån de erfarenheterna avser vi att utveckla färdiga paket på olika teman som passar och aktiverar olika patientgrupper, svensk arkivfilm är en idé. 3.3 Spridning och visning av kvalitetsfilm VP 11: Samtliga kommuner i länet skall få information om möjligheter till stöd för digitalisering. Ett fördjupat samarbete kring biografen som mötesplats skall ske med minst åtta kommuner. Liksom under förra året har det pågående teknikskiftet till digital 2K-standard varit en angelägen fråga att arbeta med inom visningsområdet. Om en biograf i framtiden ska kunna visa aktuell repertoarfilm kommer den nya tekniken att krävas. De mindre, ofta föreningsdrivna, biograferna har svårt att på egen hand klara den stora investering en 2K-utrustning innebär. Ett kommunalt engagemang i den lokala biografen kan vara en möjlig väg och under året har flera kommuner i länet fördjupat sitt engagemang och utrett frågan om den lokala biografens framtid. Informationen om bland annat olika typer av stöd samt konsultation med kommuner och biografer har därmed intensifierats. 28

31 29 (48) I dagsläget har 13 kommuner i länet digitala salonger, ytterligare tre har framskridna planer på att digitalisera. Dessutom har ett par av de föreningsdrivna förortsbiograferna i Stockholms stad digitalisering på agendan. Fyra kommuner saknar helt biograf Information och fortbildning En folder med information om digitaliseringen Nya sätt att se och via film har producerats i fyrlänssamarbetet. Förutom distribution i pappersform till samtliga kulturförvaltningar så finns den att ladda ner på hemsidan. Foldern uppdateras kontinuerligt med aktuell information. Det känns som det skett en genombrott under året, nu avsätter flera kommuner tid och pengar för att uppgradera den lokala biografen. Anita Hjelm, konsulent visning och spridning Förutom lokala möten kommun - biograf så anordnades i maj en biografkonferens i Södertälje inom fyrlänssamarbetet, En dag med alla biografer i fokus. Konferensen repriserades dagen efter i Örebro och sammanlagt deltog drygt hundra personer på konferenserna. Hälften av Stockholms kommuner deltog. FS har en aktiv dialog kring visningsfrågor med elva kommuner. 29

32 30 (48) Film och samtal Också samarbetet med de olika visningsorganisationerna har fortgått. Våra Gårdar samordnade en turné av Maria Kuhlbergs omtalade dokumentärfilm Han tror han är bäst på mindre biografer runt om i hela landet. Filmen följdes upp av samtal med regissören/producent som FS finansierade på två förortsbiografer i länet. Turnén var framgångsrik och modellen med samtal i kombination med filmer som kan väcka starka känslor kommer vi att fortsätta samarbeta kring. Display Film Stockholm/Filmbasen har i ett led att öka medvetenheten och samtalet kring film under 2011 startat DISPLAY, en samtalsklubb om film med fokus på kreativa processer och metoder, på Bio Rio. Under året har vi bjudit in regissörer och producenter som är aktuella med ett eller flera projekt för att diskutera deras arbete utifrån en specifik film eller utvalda klipp. Gäster har varit regissörerna Babak Najafi (SEBBE), Lisa Aschan (APFLICKORNA) och Ruben Östlund (PLAY). Under året har sammanlagt över 300 gäster besökt Display fördelat på fyra kvällar. Visningar för den yngre målgruppen redovisas under mediepedagogik. Filmvisning och samtal inom vården redovisas under den rubriken Kortfilmer på biograferna i Tumba och Hallunda Film Stockholm har under 2011 inlett ett samarbete med Folket hus i Hallunda och Folkets hus i Tumba för visning av kortfilm, producerad med stöd från Filmbasen. Satsningen har erhållit kr i stöd av Botkyrka kommun och under våren 2012 kommer åtta kortfilmer visas som förfilmer eller i kortfilmfilmspaket på respektive Folkets husbiograf Filminspelning i landstingets lokaler Ärendet (2010/393) med förslag på åtgärder för att förenkla rutiner vid inspelning i Landstingets lokaler togs i sin helhet av Landstingsstyrelsen 8 mars Beslutet innebär att professionella filmskapare får möjlighet att disponera tomställda lokaler för filminspelning. Stockholm Film Commission förmedlar kontakterna mellan filmare och lokalansvariga. 30

33 31 (48) Genom att skapa möjligheter för professionella filmare och produktionsbolag att kunna använda landstingets lokaler och miljöer för filminspelningar stärks regionens konkurrenskraft som inspelningsplats för både svenska och internationella filmteam. Filmproduktion skapar tillväxt och arbetstillfällen. Beslutet uppmärksammades en hel del i media eftersom det sammanföll med att den amerikanske regissören David Fincher var på inspelning i Stockholm med sin filmatisering av The Girl with the Dragon Tattoo. Några scener spelades in på Rosenlunds sjukhus. Information om hur man agerar som filmare, lokalansvarig respektive vårdgivare i samband med inspelning i landstingets lokaler har utformats i samförstånd mellan Film Stockholm, SLL kommunikation, Locum samt Stockholm Film Commission. Informationen är i dagsläget publicerad på SLL:s intranät samt på Film Stockholms hemsida. 3.4 Stöd till festivaler VP 2011: Vårrullen och den regionala uttagningen beräknas omfatta ca 500 unga filmare och andra deltagare mellan år som deltar i tävlingen och/eller närvarar vid festivalen. NEW DOC 2011 beräknas omfatta ett 10-tal tävlande filmare varav majoriteten från Stockholms län. Stockholmsdiamanten skall engagera minst 50 tävlande filmare. 31

34 32 (48) Vårrullen Vårrullen filmfestival är en av de främsta filmfestivalerna för filmare på väg och Stockholms läns uttagning till den nationella tävlingen Novemberfestivalen. Vårrullen arrangerades som vanligt på Film Stockholms uppdrag av Xenter i Tumba 17 april. Deltog gjorde 81 filmer från 17 av länets kommuner. Könsfördelningen var jämn mellan de deltagande filmarna och festivalen besöktes av 450 personer. Festivalen delar ut ett antal priser, i samverkan med filmbranschen Stockholmsdiamanten Stockholmsdiamanten är Vårrullens och Film Stockholms pris till en filmare i vardera klassen tungvikt och mellanvikt. Vinnare i tungvikt blev Längs vägen av Anette Gunnarsson och Jerry Carlsson och i mellanvikt En ny dag av Greta Rechlin. Prissumman är kr respektive kr och tekniklån till samma belopp samt resa och uppehälle vid Novemberfestivalen. Vårrullens pris till bästa dokumentär, Dokhopp, finansieras av Film Stockholm och består av stipendium om kr och teknikstöd motsvarande kr. Vinnare av Dokhopp 2011 var Nosotras av Shari Sabel Strandmark New Doc New Doc är Filmbasens pris som delas ut varje år i samband med Tempo Dokumentärfestival. Priset består av projektstöd på kr varav kr i teknik och priset tilldelas en filmare från Stockholms län som är att betrakta som en ny ung lovande röst på dokumentärfilmshimlen. Till tävlingen

35 33 (48) inkom 27 filmer och av dem nominerades sex filmer, alla dessa visades på Tempo dokumentärfestival. I juryn satt förra årets vinnare Ahang Bashi, producenten Erik Hemmendorff och regissören Hanna Heilborn. Vinnare blev Anna Juhlin med den korta dokumentär-filmen POETEN I ELEFANTHUSET (se bilden) FilmGala Norr Filmgala Norr arrangeras av kommunerna i norrort i samverkan med Film Stockholm och Ung aktiv kultur. Värdskapet för festivalen turnerar mellan kommunerna och 2011 var Järfälla ansvarig. Festivalen hölls 15 oktober och 107 filmer var anmälda från 11 norrkommuner och 3 kommuner i södra länsdelen. Publiken kom i bussar från alla deltagande kommuner och ett stort antal priser i olika klasser delades ut. I juryn satt bland annat barnfilmkonsulenten vid Svenska Filminstitutet Anime Animevolution! Från anime till ganime var en animefestival på Kulturhuset i Stockholm. En del av filmerna visades som skolbio på Tumbascenen i Botkyrka och offentligt på biografen Falken i Jakobsberg, Järfälla. Festivalen berättade den japanska tecknade filmens historia, från Anime Classics som gjordes på 1920-talet via 80- och 90-talens banbrytande och kultförklarade tvserier fram till dagens populära filmer och morgondagens konstnärliga experiment i genren. Festivalen var ett samarbete med Nippon Agency, Japan Foundation och Japanska ambassaden, förutom de medverkande kommunerna. Festivalen fick 33

36 34 (48) stor medial uppmärksamhet och besöktes av 819 besökare i Kulturhuset, huvudsakligen i åldrarna år Nationella och internationella festivaler Novemberfestivalen är unga filmsveriges motsvarighet till Guldbaggegalan. Den arrangeras årligen i Trollhättan och samlar deltagare från alla län genom deras Regionala resurscentrum. För tredje året i rad vann Vårrullens unga Stockholmsfilmare priser, i år inte mindre än tio stycken! Yngsta vinnare var Ida Svenonius 17 år, med filmen Seaweed. Samverkan vid visningar har skett med Tempo dokumentärfestival och CinemAfrica samt Juniorfestivalen och Antirasistiska filmdagar. Särskilda visningar av ungas egna filmer har skett inom ett antal kommuner i samband med mediepedagogiska projekt och talangprojekt. Bilden: Förväntansfulla deltagare i lågstadieålder inför insläpp till Antirasistiska filmdagar. Filmer som erhållit stöd av Film Stockholm/Filmbasen har under året deltagit i ett stort antal festivaler och tävlingar. Två kortfilmer var nominerade till en guldbagge, 14 filmer hade premiär på Göteborgs Internationella filmfestival. Tre filmer hade premiär vid Stockholm filmfestival. Banga inte av Fanni Metelius fick hedersomnämnande på Uppsala internationella kortfilmfestival. Den animerade kortfilmen Jag är rund hade premiär på Berlinale (Berlins internationella filmfestival) och Seaweed visades på Short Film Corner i Cannes. 34

37 35 (48) 3.5 Talangutveckling och växthusverksamhet Vp 2011: verksamhet och stöd skall omfatta ca unga filmare mellan år med jämn könsfördelning, och resultera i ca 25 professionellt syftande kort- och dokumentärfilmsprojekt och ytterligare lika många mer processinriktade projekt. Tre personer skall genomgå det särskilda talangprogrammet. En uppföljning och utvärdering av verksamheten Transit Filmbasen ska genomföras. En redovisning av antal deltagare samt kvalitativt och ekonomiskt utfall av försöket med Crowd funding skall göras. Under året har talangutvecklingen inom filmen i Stockholm fortsatt att utvecklas och samarbetet med resurscentrumen runt Mälardalen fördjupats. Filmbasen.se är numera inte bara en mötesplats för filmare i Stockholms län utan genom fyralänssamverkan också en virtuell plattform och ett socialt media för filmare från hela Mälardalen. I slutet av 2010 invigdes den nya utvidgade hemsidan och sedan dess har antalet medlemmar vuxit från 1550 till över Under 2011 hade Filmbasen.se unika besökare, mot knappt för Från Filmbasen.se söker man numera stöd från Film Stockholm, Film i Sörmland, Film i Västmanland och Film i Örebro län. Den 1 december 2011 invigdes dessutom Filmbasens nya hemsida, som har en uppdaterad grafisk profil mer anpassad för att inrymma de fyra olika länen och att verksamheten mer inriktas mot att täcka glappet mellan de unga filmarna och den professionella filmbranschen: 35

38 36 (48) Samordnare för Filmbasens verksamhet är Joakim Blendulf. Under 2011 har 650 personer deltagit i Filmbasens verksamhet. Att verksamheten har något färre deltagare än planerat beror på att Botkyrka kommuns direktiv förändrades under 2011 och uppdraget att nå de yngsta filmarna gavs åt den lokala ideella föreningen Fanzingo. Trycket på våra kompetensinriktade workshops visar att det finns ett tomrum som behöver fyllas. Det finns ett enormt behov av att ge filmare stöd även efter en film är inspelad. Klippningen är ofta den mest kritiska processen av att göra en film, ändå saknas kurser där man på ett "work in progress"-inspirerat sätt kan ventilera denna process. Dan Robert Andersson, projektkordinator Filmbasen Uppdelningen av verksamheten i två separata uppdrag har från båda parters perspektiv varit konstruktiv på många sätt. Dels har Fanzingos uppdrag gentemot Botkyrka kommun - att nå kommunens unga medborgare - renodlats och dels har rollerna och fördelningen av ansvar och uppgifter i verksamheten i stort har också blivit tydligare i båda organisationer Projektstöd Film Stockholm har genom Filmbasens webbsida mottagit 204 projektansökningar (fördelat på 37 % kvinnliga regissörer och 63 % manliga) och av dem har 22 erhållit kontant stöd med sammanlagt kr, varav 12 projekt (eller 54 %) med kvinnlig regissör och 10 projekt med manliga. Därtill har Film Stockholm/Filmbasen delat ut teknikstöd till ett totalt värde av kr. Stödet är fördelat på 59 projekt, varav 31 med kvinnlig och 28 med manlig regissör. Nästan varje dag ser jag ett glädjeuttryck från någon av Filmbasens filmare på sociala medier att de blivit uttagna till någon prestigefylld festival i städer som Sundance, Berlin, New York, Abu Dhabi m.fl. Filmkonsten har gjort världen mindre och våra regissörers historier berättar angelägna historier som inte bara bekräftar något viktigt hos den svenska publiken utan också genljuder i människor från andra länder och kulturer. Det gör det här jobbet värt all sin möda. Joakim Blendulf, projektledare Filmbasen 36

39 37 (48) Under året har Film Stockholm tillsammans med Filmregion Stockholm- Mälardalen lanserat ett nytt teknikcheckssystem i samarbete med de privata teknikföretagen DAGSLJUS, THE LINE och STOPP som söks och utdelas via Filmbasen.se. Sammanlagt har teknikcheckar utdelats till fem kortfilmer, en dokumentär och en lågbudgetlångfilm för ett sammanlagt värde om 1,15 milj kronor. Satsningen har varit lyckad och sponrsingssamarbetet med teknikföretagen kommer att fortsätta och fördjupas under Kursverksamhet Film Stockholm/Filmbasen arbetar med workshops och kurser för att stärka filmarnas kreativa och entreprenöriella förmåga att hävda sig i den professionella branschen. Under 2011 har Filmbasen bl.a. arrangerat en regiworkshop med sex deltagare och Lisa Aschan som processledare. Precis efter nyår fick jag ett mail från en av deltagarna på fotoworkshopen som tycker det är dags att ta ny tag nu när året börjar och undrar om det blir någon mer workshop på samma tema. Då vet man att man har prickat rätt och att den verksamhet man skapar ger resultat. Dan Robert Andersson, projektkordinator Filmbasen I maj och juni hölls en workshop för unga kvinnliga filmare, FILMBASEN BOOT CAMP, där Film Stockholm hade fått extraresurser från Kulturdepartementet via SFI för att särskilt stödja unga kvinnor i filmbranschen för att motverka ojämställdheten i svensk film. Workshopen hade tio deltagare mellan åldrarna år. 37

40 38 (48) Talangprogrammet Tre av Filmbasens särskilt talangfulla filmare har under 2011 genomgått det s.k. Talangprogrammet, där man under ett helt år får möjligheten att utveckla sitt regihantverk och ett eller flera långfilmsprojekt med stöd av en erfaren coach: Anne-Marie Söhrman Fermelin. Årets deltagare är Marta Dauliute, Peter Grönlund och Sanna Lenken. Under 2011 färdigställdes tre av Talangprogrammets första deltagares långfilmsdebuter och av dessa har redan Axel Peterséns AVALON vunnit ett av världens mest prestigefyllda filmpriser vid den internationella filmfestivalen i Toronto, Nordamerikas största festival. Dessutom kommer Ester Martin Bergsmark och Tora Mårtens under 2012 att debutera med sina filmer NÅNTING MÅSTE GÅ SÖNDER och COLOMBIANOS Filmbasen c/o Film Stockholm/Filmbasen ordnade i samarbete med Solna Ungdomscafé (Solna Stad) och Aggregat (Sundbyberg Stad) två olika filmprojekt för unga filmintresserade: Filmbasen c/o Solna och Filmbasen c/o Sundbyberg som innehåller workshops i dokumentärkortfilm. Dokumentärfilmaren Rafael Franco har under 12 veckor arbetat med grupper av unga i Solna och Sundbyberg som utvecklat filmskapande från idéer, inspelningar och redigering till visning av egna dokumentärfilmer. 38

41 39 (48) De tre filmerna som blev resultatet av workshopen lyckades visas på Kulturcentrum Hallonbergen och på den legendariska Biografen Operan i Filmstaden i Solna då alla deltagarna presenterade filmerna och pratade om hela workshopprocessen. Projektets syfte är att nå unga oetablerade filmare i norra länsdelen som har svårt att ta sig till Filmbasen i Alby Utbyte med grekiska filmare Fem av Filmbasens filmare har tillsammans med lika många unga grekiska filmare genomfört seminarier och workshops på den grekiska ön Samos som ett led i det utbyte som inleddes hösten Utbytet går vidare i januari 2012 i Aten och syftet är då att utröna om det finns möjligheter att utveckla utbytet långsiktigt med EU-stöd Transit Filmbasen har varit en aktiv part i Transit Kulturinkubator och under året har tre filmföretag innehaft en plats i Transits lokaler vid Telefonplan: produktionsbolagen TITTA, TJOCKISHJÄRTA och KOMMUNEN FILM. Under året har en utredning om Transit gjorts och resultatet ska presenteras under Crowd Funding Under året har Filmbasen arbetat med utveckling av sin nya Crowd Fundingfunktion under webbsidan. Arbetet med att implementera funktionen under hemsidan är till stora delar klar och Filmbasen har sökt offentlig finansiering av hävstångsfonden från FRSM. De avser att stödja ett beta-test av Filmbasen Crowd Funding under 2012 och beslut väntas i slutet av december Dan 39

42 40 (48) Robert Andersson medverkade i panelen vid en diskussion om Crowd Funding arrangerad av Lava på Kulturhuset. 4 Information och kommunikation VP2011: Under 2011 är målet att bevaka och vidareförmedla nyheter inom vårt ämnesområde och kraftfullt stödja våra målgrupper med rådgivning, eftersökning av information, kontakter och projektfinansieringsmöjligheter, dokumentation av intressanta arbeten och projekt på medieområdet bland länets kommuner och skolor med mera. Särskilt fokus kommer att ligga på att uppmuntra kommunerna att tillgängliggöra sina verksamheter på de egna hemsidorna så att Film Stockholms hemsida kan länka till dem. Tjänsten som informatör/kommunikatör innehas av Karin Ekberg. Tjänsten har två fokusområden, intern kommunikation och extern synlighet. 4.1 Intern kommunikation Personalen på Film Stockholm sitter på två olika arbetsplatser, kontoret på Bergsundsstrand 39 och Filmbasen i Alby, utöver Kulturförvaltningen där vi också tillbringar viss tid för möten, post och administrativa ärenden. Under året har vi särskilt arbetat på att förbättra den interna informationen och samarbetet mellan de olika verksamhetsdelarna. Enligt resultatet av medarbetarenkäten har vi kommit en bra bit framåt i detta och vi kommer fortsatt arbeta på att behålla dessa positiva rutiner. Vi har också skapat bättre mötesrutiner för informationsutbyte internt inom Film Stockholm, Kulturförvaltningen och länet. Informatörerna på Kulturförvaltningen förses regelbundet med nyheter från Film Stockholms verksamhet vilka sprids genom Kulturförvaltningens webbplats och nyhetsbrev. Informatörerna ingår i två större nätverk: webbrådet och länsinformatörerna Informationssäkerhet Vårt informationsmaterial är nu i högre grad samlat på vår gemensamma server som automatiskt säkras genom back-up. Åtgärder har vidtagits för att också kollegorna på Filmbasen ska komma åt Kulturförvaltningens server vilket kommer att underlätta administration, bildhantering och lagring. 4.2 Extern kommunikation I en hektisk och allt mer synlig verksamhet med ett gott namn, ökar kraven på en professionell kommunikation. Vi har tagit många steg i rätt riktning under 2011 och har nu riktigt bra verktyg att arbeta med i form av grafiska riktlinjer, 40

43 41 (48) kunskap om sociala medier, branschnätverk, stilren bildbank, funktionella och attraktiva trycksaker mm. Kommunikationen är dock aldrig bättre än dess kommunikationsplanering vilket är ett område att arbeta vidare med. Verksamheten synliggörs externt genom våra egna kanaler i form av webbar och nyhetsbrev, pressutskick, tips till branschfolk och journalister, personliga kontakter på festivaler, nätverksbyggande i branschen och annonsutbyten. Våra texter har gjorts mer tillgängliga genom att ta bort byråkratiska formuleringar. Detta är viktigt med tanke på en ung målgrupp och alla som inte har svenska som modersmål. Vårt adressystem omfattar nu ca namn, fördelat i tydliga kategorier, möjliggör snabba utskick och uppdateras kontinuerligt. Film Stockholm producerar två nyhetsbrev med delvis olika målgrupper. Filmbasen, skickat antal: 50, antal prenumeranter: Film Stockholm, skickat antal: 10, antal prenumeranter: 1935 Prenumerantstocken på respektive nyhetsbrev fortsätter att växa genom att vi raggar nya prenumeranter på våra olika evenemang Synlighet i media Att i nyhetsform synliggöra processer och projekt som är i full gång är fortsatt i fokus, dels för att dessa ofta är lika intressanta som resultaten, dels för att skapa en mer exklusiv känsla gentemot press journalister gillar att få ta del av något andra inte vet. Vi sprider bilden av Film Stockholm och Filmbasen som en trovärdig röst och en drivande aktör i filmsektorn. 41

44 42 (48) Vi har haft bra synlighet i media under 2011, ett litet urval: Yo!BaNa, lokalpress Norrtälje & Värmdö, Skärgårdspress och Filmjournalen. Teknikcheckarna belystes på Filmnyheterna & i Filmkontakt nords nyhetsbrev Samtalsklubben Display i DN Sthlm, Jämställdhetsmingel i Rodeo Evenmang och projekt som har kommunicerats brett under året: 10-årsjubiléum, Vårrullen, Skolbiodagar, Produktionskatalog och filmvisning, Talangmöte Fårö Bergmanveckan, Yo!BaNa, Back to base, kurser Filmbasen, framgångar på festivaler som Uppsala, Nordisk Panorama, utländska festivaler, Novemberfestivalen, filmer på SVT, Film i vården, seniorfilm, Antirasistiska filmdagar, samarbeten kring Filmbasenkortet, Mingel för jämställdhet - i samarbete med Wift och Rättviseförmedlingen, utbyte med grekiska filmare, samtalsklubben Display. Vi har under 2011 annonserat i programtidningarna för filmfestivalerna Tempo, Uppsala och Cinemafrica, filmtidningen Cinema där vi också spridit infomaterial i s.k goody-bags som delades ut vid release av tidningen, Juniors programtidning och Cinematekets programtidning Trycksaker Följande trycksaker är producerade under 2011 och har spritts både genom riktade utskick och på våra publika evenemang: -Jubileumsskrift -produktionskatalog Filmbasen -folder Yo!BaNa -projektblad Film i vården Produktionen av årets trycksaker och webbarbetet för Filmbasen har inneburit en översyn av vårt bildmaterial. Alla medarbetare har fått in rutiner för att bilddokumentation självklart hör till varje projekt Informationsansvar i EU-projektet Yo!BaNa Yo!BaNa har hittills fått mycket positiv synlighet i media genom artiklar i lokalpress, synlighet på webbar och inslag i lokalradio. Över 300 filmer ligger på vår YouTube-kanal och projektwebben finns snabbt nåbar på Under hösten har vi jobbat med förberedelserna för slutfasen 42

45 43 (48) där en dokumentationsfilm produceras och en projektrapport ska författas och layoutas. Arbetet fortsätter under våren Kartläggning filmverksamhet i kommuner Vi har haft länkar till ett tiotal kommuner på vår hemsida men nu beslutat att avveckla detta då gensvaret från kommunerna är lågt och det är tidskrävande att inhämta dessa uppgifter och omöjligt att hålla dem uppdaterade då kommunerna själva inte har sådana rutiner. I våra texter på hemsidan hänvisar vi i fortsättningen våra besökare att ta direkt kontakt med sin hemkommun när de har sådana frågor. 4.3 Film Stockholm 10 år Film Stockholm 10-årsjubileum firades med ett härligt kalas på Tvålpalatset på söder i Stockholm. Bland de cirka 150 gästerna fanns bland annat politiker, pedagoger, branschrepresentanter, unga filmare och tidigare medarbetare. Kulturnämndens nya ordförande Anna Starbrink inledde och gratulerade till tio framgångsrika år med samverkan som ledord: "Genom att odla goda kontakter och knyta starka nätverk med olika aktörer inom kommunerna i länet, med filmbranschens olika aktörer och många andra har Film Stockholm vuxit fram som en stark kraft för filmkonstens tillgänglighet." Med anledningen av 10-årsjubileumet har Film Stockholm sammanställt en skrift med berättelser som beskriver vår verksamhet både djupt och brett. Skriften illustreras med en rad fina bilder och inspirerande citat. Skriften går att ladda ner på vår hemsida och trycktes i exemplar som tagit slut under 2011! 43

46 44 (48) 5 Ekonomi Film Stockholm har under 2011 omsatt 7,783 mnr kronor. Av omsättningen härrör 1,192 tkr till Young Baltic Narratives och de därför beviljade medlen från SLL, RTK, Länsstyrelsen och EU/Central Baltic. 5.1 Intäkter Intäkterna för 2011 har varit fördelade enligt nedan: Part Tkr SLL/KUN Kommunala medel 742 Svenska Filminstitutet EU-medel Arbetsmarknadsmedel 460 Övriga intäkter 341 Summa Anslagen från Kulturnämnden vid Stockholms läns landsting avser stöd till Film Stockholms samlade verksamhet inom resurscentret inklusive Filmbasen samt ett särskilt anslag till Film i vården om 300 tkr, Yo!BaNa om 160 tkr och Fyrlänssamverkan om 50 tkr. De kommunala medlen kommer från Botkyrka kommun 400 tkr för Filmbasen och Stockholms kommun 312 tkr i samfinansiering av filmkonsulenttjänst. Näringspolitiska medel har genererats från arbetsförmedlingens lönebidrag och LSF om 460tkr och avser en tjänst som tekniker och en halvtid som filmpedagog. Filmregion Stockholm Mälardalen finansierade en deltidstjänst på Filmbasen inom EU-projektet Moving Pictures Stockholm Mälardalen. Film Stockholm medfinansierade projektet med 1 mnkr inom sin ordinarie budget. Utanför budget ligger teknikcheckar till ett värde av 1,1 miljon som vi har tillgång till genom samverkan med teknikbranschen. Utanför budget ligger också de transfereringar som går genom Film Stockholm från EU/Central Baltic till övriga regioner som deltar i Yo!BaNa, för 2011 uppgår summan till 2 243tkr. 44

47 45 (48) 5.2 Kostnader Kostnaderna för 2011 per verksamhetsområde har varit fördelade enligt nedan: Tkr Mediepedagogisk verksamhet Film i vården 552 Visning och spridning 532 Talangutveckling och växthus Personal Film Stockholm har under 2011 omsatt 9,8 årsverken fördelade på filmpedagogisk verksamhet 1,9, visning och spridning 0,5, Film i vården 0,5, talangutveckling och växthusverksamhet 3,8, verksamhetsledning och utvecklingsfrågor 1, information 0,6 årsverke. Inom EU-projekten arbetar 0,5 på konsultbasis. Därtill kommer 1 årsverke som uppdragstagare och coacher inom mediepedagogik och talangutveckling. Personalstruktur Verksamhetsledare, konsulent för filmkulturell utveckling 100% 45

48 46 (48) Ansvar för organisation, ekonomi, personal, enhetschef inom landstingets kulturförvaltning. Ansvar för filmkulturella utvecklingsfrågor och samordning inom/mellan kommuner. Tjänsten innehas av Kerstin Olander. Projektledare för Filmbasen/konsulent för kort- och dokumentärfilm 100% Ansvar för Film Stockholms stöd till kort- och dokumentärfilm och verksamheten vid Filmbasen inklusive program för utveckling av talanger. Tjänsten innehas av Joakim Blendulf. Konsulent för film- och mediepedagogisk verksamhet 100% Tjänsten är ett samarbete med Stockholms stad. Tjänsten innehades under våren av Fredrik Nordbladh (tjl deltid för studier hösten) och under hösten av Charlotte Carlsson. Projektledare Film i vården 50% Initiering av projekt i olika vårdmiljöer samt uppföljning och utvärdering av dessa. Tjänsten innehas av Anita Hjelm Konsulent för visning och spridning 50% Utveckling av länets biograffrågor inklusive seminarieverksamhet och branschkontakter. Tjänsten innehas av Anita Hjelm. Informatör/kommunikatör 60% Tjänsten innehas av Karin Ekberg som under hösten har varit tjänstledig på deltid för studier. Handledare 80% Samordning av kurser vid Filmbasen och teknisk coachning. Tjänsten innehas av Dan Robert Andersson. Tekniker 100% Samordning och service av teknik vid Filmbasen och övrig verksamhet. Tjänsten är en arbetsmarknadsåtgärd och innehas sedan 1 april av Rickard Monsén. Filmpedagog 50% Kursverksamhet i norra länsdelen, Filmbasen c/o. Tjänsten är en arbetsmarknadsåtgärd och innehas sedan 1 april av Rafael Franco. Projektledning Yo!BaNa 75% Samordning av den svenska pedagogiska insatsen samt samordning av aktiviteter och administration av hela projektets genomförande i de fem regionerna. Tjänsten innehas av Lotti Fred. Mediepedagog 25% 46

49 47 (48) Handledning vid elevarbeten och pedagogfortbildning inom Yo!BaNa. Tjänsten innehas av Fredrik Nordbladh. Financial manager 50% På konsultbasis anlitas Micaela Jansson för all ekonomisk hantering av EUprojektet Yo!BaNa. Projektassistent Moving Pictures 50% Samordning av aktiviteter och administration av EU-projektet vid Filmbasen. Tjänsten innehas av Julia Lindström. Frilansande medarbetare, 1 årsverke Inom de mediepedagogiska projekten anställer Film Stockholm ett antal frilansande mediepedagoger och vid Filmbasen arbetar ett antal coacher och handledare för kortare uppdrag. 6 Avslutande reflektion Arbetsåret 2011 har varit väldigt framgångsrikt för Film Stockholm. Vi kan konstatera att vi efter tio års verksamhet har en solid ställning och att efterfrågan på Film Stockholms tjänster bara ökar inom samtliga av våra verksamhetsområden. Filmbasen attraherar allt fler filmare och branschutvecklingen i regionen går spikrakt uppåt. Våra filmare har haft stora framgångar på filmfestivaler, både nationellt och internationellt och det börjar pratas om ett stockholmskt filmunder inom kort- och dokumentärfilmen. Det ökade trycket på våra verksamheter gör att organisationen idag presterar på bristningsgränsen och Film Stockholm behöver för 2012 diskutera denna situation med vår huvudman Stockholms läns landsting. Film Stockholm verkar i den mest dynamiska regionen där flest filmare är verksamma. Vi vill fortsätta att utveckla våra verksamheter inom alla områden för att bättre svara mot behoven i länet och de önskemål och förfrågningar vi möter. Detta kräver en större organisation och ekonomi och den viktigaste frågan är att finna former för att finansiera en utvecklad verksamhet. Detta kan lösas genom starkare kommunala insatser och samverkan med branschen men det behövs också ökat stöd från staten och landstinget. Vår förhoppning är att en dialog skall starta i vår region för att utveckla samverkan mellan stat, landsting och kommunerna om målen och strategierna 47

50 48 (48) för kulturen. Genom en sådan dialog tror vi att kulturlivet kommer att stärkas och att de samordnade resurserna ska kunna utnyttjas på bästa sätt. 6.1 Visioner för de kommande åren Om tio år hoppas vi ha kapacitet att vända oss till alla åldrar och nå ut i olika verksamhetsområden inom utbildning, fritid och vård. Våra kommunkontakter har utvecklats och stärkts och mediekompetens är ett vardagligt inslag i all undervisning. Vi fortsätter stödja och utveckla det mediepedagogiska arbetet inom nya områden och för nya målgrupper. Om tio år hoppas vi att vår roll inom produktionsområdet har stärkts och vi arbetar med kunskapsbyggande, talangutveckling, cross media och entreprenörsutveckling. De filmare som börjat sin bana inom Filmbasen kan gå vidare inom branschen, i alla genrer och format, genom vår samverkan med Filmregion Stockholm - Mälardalen, Svenska Filminstitutet och filmbranschen. Under den kommande tioårsperioden arbetar vi för att alla kommuner ska ha digitala hus som fungerar som mötesplatser, och att samverkan sker vid dessa mötesplatser med lokalt kulturliv och med andra konstarter än film. Kvalitetsfilm ska kunna visas i alla delar av länet och ungas egna filmer visas på lokala biografer. Film visas också på andra visningsplatser som museer, inom vården, under broar. Festivaler och filmklubbar finns över hela länet och vänder sig till olika åldrar och målgrupper. Med detta scenario för ögonen tror vi de kommande tio åren blir roliga, inspirerande och framgångsrika! 48