Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Samhällsbyggnadsutskottet ( ) - KS2014/ Kallelse Samhällsbyggnadsutskottet : Kallelse Kallelse Sammanträdesdatum Plats Stadshuset, plan 2 Carlstensrummet Tid Onsdagen den 28 mars klockan 13:00-18:00 Gemensamt möte tillsammans med framtid- och utvecklingsberedningen från klockan 15:00 Ledamöter Martin Högstedt (UP) Ordförande Ove Wiktorsson (C) Vice ordförande Mats Frisell (S) Susanne Jönsson (S) Kerstin Petersson (L) Erik Martinsson (MP) Charlotta Windeman (M) Martin Högstedt (UP) Ordförande Lea Myllylä Sekreterare SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 Samhällsbyggnadsutskottet ( ) - KS2014/ Kallelse Samhällsbyggnadsutskottet : Kallelse Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information från sektorerna 4 Kollektivtrafik Föredragande: Marielle Månskär, kollektivtrafiksamordnare Klockan: 13:00-13:25 5 Information om byte av höjdsystem i kommunen Antecknas Antecknas Ärenden till kommunstyrelsen 6 Byggherredriven detaljplanprocess Närvarande: Jenny Adler, sektorchef Klockan: 13:30-13:55 7 Uppföljning av workshop detaljplaner Närvarande: Jenny Adler, sektorchef Klockan: 13:55-14:25 Enligt SU Förslag till kommunstyrelsen Enligt SU Förslag till kommunstyrelsen Ärende 8-12 behandlas klockan 14:25-14:45 8 KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen 9 KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

3 Samhällsbyggnadsutskottet ( ) - KS2014/ Kallelse Samhällsbyggnadsutskottet : Kallelse Kallelse Sammanträdesdatum KS2017/ Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Ärenden som stannar i utskottet 11 Hemvärnet återkoppling Antecknas 12 Inkomna skrivelser till samhällsbyggnadsutskottet Antecknas Ärenden för dialog PAUS 14:45-15:00 13 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Översiktsplanering Portfölj tillväxt bostadsförsörjning Gemensam kustzonsplanering Närvarande: Morgan Persson (UP); Jenny Adler sektorchef; Daniel Mattsson översiktsplanerare Klockan: 15:00-16:30 Antecknas SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET

4 2/18 Information om byte av höjdsystem i kommunen Kungälvs kommun byter höjdsystem : Byte av höjdsystem 2018 Kungälvs kommun byter höjdsystem Sveriges kommuner och statliga myndigheter håller på att införa ett enhetligt höjdsystem: RH2000 (Rikets Höjdsystem 2000). Införandet beräknas vara klart inom de närmaste åren. Kungälvs kommun har använt ett äldre höjdsystem, RH00, som refererar till år Ett stort antal kommuner har använt samma höjdsystem. Differensen mellan RH00 och RH2000 beror främst på landhöjningen och varierar i landet, alltifrån noll i söder till en meter i Västerbotten. Inom Kungälv varierar det några cm, men är kring 22cm. Denna differens kan användas för de flesta ändamål. Vi har redan börjat använda RH2000 i en del sammanhang. Huvudsakligen har vi använt RH00 för grundkartor till detaljplaner, men för några områden har vi använt RH2000 där vi haft bättre underlag än i RH00. Det framgår dock alltid på kartan vilket höjdsystem det är. Vi har även höjdkurvor från lantmäteriet i RH2000 för översiktlig höjdredovisning i kommunens interna system WebbGIS. För nybyggnadskartor för bygglovsansökningar har vi använt RH2000 i en del fall. Lantmäteriet har mätt ett nytt höjdnät över Sverige i RH2000 som grund för byte av höjdsystem i landet. Den sista etappen i Kungälv blev klar i december Den 2 mars 2018 räknade vår VAenhet om sin databas med höjder på vatten- och avloppsledningar genom att lägga på 22cm på de gamla höjderna. Den 1 maj 2018 går vi helt över till att ha RH2000 när vi lämnar ut höjder. För detaljplaner som är i slutskedet inför antagande byts inte höjdsystem. För planer i tidigare skeden tar vi kontakt med respektive planförfattare/projektledare för beslut om lämplig hantering. Vi har under vintern informerat alla enheter inom kommunens verksamhetsområden Planering och myndighet samt Teknik samt enheterna Fastighetsförvaltning och Projekt- och programledning. Dessutom har kommunens bolag samt Bohus räddningstjänstförbund informerats. Om man i särskilda fall har behov av höjdfixpunkter med bättre kvalitet skall kart- och mätenheten kontaktas. Undertecknad är kontaktperson för byte av höjdsystem och svarar på frågor. Vi vill särskilt trycka på att det är viktigt att tydligt ange vilket höjdsystem man använder i varje projekt. Det kommer att förekomma båda systemen under många år framåt i olika sammanhang. Kenth Olsson, enhetschef, Kart- och mätenheten Kungälvs kommun Kungälv tel e-post. kenth.olsson@kungalv.se

5 et av fria resor till människor med verkliga behov - KS2017/ Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov : Motion om avskaffande av fria resor till pensionärer.pdf

6 et av fria resor till människor med verkliga behov - KS2017/ Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov : Motion om avskaffande av fria resor till pensionärer.pdf

7 sor till människor med verkliga behov - KS2017/ Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov : Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer.docx Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Marielle Månskär Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov Dnr KS2017/ Sammanfattning Motionen om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov inkom från Thomas Alpner Thomas Alpner, för Moderaterna, föreslår bland annat kommunfullmäktige att omgående avbryta reformen med fria resor för pensionärer. Förvaltningen anser att motionen ska bifallas. Bakgrund Motionen om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov inkom från Thomas Alpner I sin motion föreslår Thomas kommunfullmäktige att omgående avbryta reformen med fria resor för pensionärer och istället dela ut fria månadskort till behövande efter ansökan. Målgrupperna som har rätt att ansöka om fritt månadskort är enligt motionen följande: Pensionärer med kommunalt bostadstillägg Pensionärer som har beviljad färdtjänst Mottagare av försörjningsstöd som deltar i aktivitet som främjar studier eller anställningsbarhet. Verksamhetens bedömning Verksamhetens bedömning är att förslaget skulle innebära en komplicerad handläggning och det är ännu oklart om det ens är möjligt att via Västtrafik särskilja pensionärerna/medborgare enligt förslaget. Det innebär också en utökning inom förvaltningen av personal då seniorkorten i dagsläget helt och hållet administreras via Västtrafik. Pensionärer som är beviljad färdtjänst är det av anledningen att de inte kan åka med den allmänna kollektivtrafiken och skulle inte kunna nyttja sitt kort. Förslaget strider också mot Årsplanen för 2016 där uppdrag finns om att införa fria resor för pensionärer. Förvaltningen har redogjort för politiken om kostnaderna för seniorkorten innan införandet. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument KF:s mål om att öka andelen hållbara resor är relevant även om det enligt förslaget begränsas. TRAFIK GATA PARK ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

8 sor till människor med verkliga behov - KS2017/ Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer och införandet av fria resor till människor med verkliga behov : Svar på motion om avskaffandet av fria resor till pensionärer.docx 2(2) Bedömning utifrån ett barnperspektiv Barn berörs inte direkt av förslaget i motionen, möjligtvis indirekt med anledning av att färre seniorer får möjlighet att ta med sina barnbarn på gratisresor. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Med hänsyn till att man behandlar respektive kategori inom föreslagna målgrupper lika anses inte förslaget strida mot jämlikhetsperspektivet. Teknisk bedömning/genomförandeplan Vidare utredning krävs. Juridisk bedömning En differentierad taxa och fria resor för pensionärer bedöms inte strida mot kommunallagens kompetensregler eller mot likställighetsprincipen. Ekonomisk bedömning För att kunna redogöra för skillnader i kostnader enligt förslaget mot de faktiska kostnaderna vi har idag krävs ett uppdrag om vidare utredning. Förslag till beslut Motionen avslås. Anders Holm Verksamhetschef Samhälle och utveckling Martin Hollertz Enhetschef Trafik gata park Expedieras till: För kännedom till: Maria Andersson Jenny Adler Jenny Bjönness Bergdahl Marielle Andersson Månskär

9 6/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Viktor Heineson Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 (Dnr KS2017/2278-3) Sammanfattning Ansökan avser ändring av gällande detaljplan för att ersätta kvartersmark som inte får bebyggas med byggrätt på fastigheten Rotorn 5 i Rollsbo industriområde. Syftet är att kunna bygga en 300 kvm stor verksamhetslokal, för att kunna expandera befintlig verksamhet. Fastighetens totala area är cirka 3000 kvm, varav cirka häften är kvartersmark som inte får bebyggas med syftet att bevara en skogsdunge. Enligt planbeskrivningen till gällande detaljplan, lagakraftvunnen 1989, skulle denna skogsdunge skyddas från exploatering då den ansågs ha särskilda naturvärden. I dagsläget bedöms dessa värden dock vara ringa och den framställning av skogsdungen som presenteras i planbeskrivningen till gällande detaljplan är svåra att idag känna igen. Behovet av att kunna förtäta redan befintliga verksamhetsområden, vilket förordas i gällande översiktsplan, bedöms därför väga tyngre än att bevara denna skogsdunge. Genom att föräta redan befintliga verksamhetsområden minskar också trycket på att exploatera helt orörd natur. Lagfaren ägare till fastigheten är Hälsö Fisk Produktion AB. Planläggning enligt ansökan bedöms som lämplig. Juridisk bedömning Eventuell planläggning enligt förslaget kommer att hanteras utifrån plan- och bygglagen. Bakgrund Ansökan avser ändring av gällande detaljplan för att ersätta mark som inte får bebyggas med byggrätt på fastigheten Rotorn 5 i Rollsbo park, en del av Rollsbo industriområde. Fastigheten omfattar kvm, på vilken det idag finns en verksamhetsbyggnad om 456 kvm. PLAN Området ansökan berör omfattas av detaljplan nr 223, lagakraftvunnen Denna anger kvartersmark, användning industri/kontor, på platsen. I planbeskrivningen till gällande detaljplan står att intentionerna har varit att ta tillvara på de speciella miljökvaliteter som området erbjuder, såsom områdets bergsformationer, den relativt branta sluttningen mot söder och en skogsdunge som beskrivs som det mycket vackra parkliknande partiet med enar centralt placerat i området. Syftet med att bevara detta område var att tillföra de berörda fastigheterna ett lättskött område med parkkaraktär kring de framtida industribyggnaderna. Skogsdungen är i dagsläget relativt igenvuxen och värdena som beskrivs i planbeskrivningen är svåra att känna igen idag. Den innehåller dock en stengärdsgård och förutom enar andra ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

10 6/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 2(4) trädsorter, bland annat ek. I övrigt har inga särskilda naturvärden identifierats på platsen. Skogsdungen ligger framförallt på två fastigheter, Rotorn 5 och Rotorn 4. De naturvärden som idag bedöms finnas kvar ligger framförallt på fastigheten Rotorn 4. En stor del av den aktuella fastigheten ansökan berör, cirka 50 %, ligger på kvartersmark som inte får bebyggas, s.k. prickmark, med syftet att bevara denna skogsdunge. Skogsdungen är den enda platsen i detaljplan nr 223 med denna typ av planbestämmelse, prickmark på kvartersmark med syfte att bevara ett grönområde. Liknande planbestämmelse finns inte heller i andra studerade detaljplaner i Rollsboområdet. Delar av befintlig bebyggelse ligger redan idag på en mindre del av denna prickmark. Detta har möjliggjorts genom att mindre avvikelser från gällande detaljplan vid tidigare bygglov har medgivits. Sökanden avser att etablera sig i Kongahälla köpcenter, planerad öppning våren I samband med detta behöver sökanden expandera verksamheten och önskar därför ändra planbestämmelserna för att kunna bygga en 300 kvm stor industribyggnad på marken som enligt gällande detaljplan inte får bebyggas. För Rollsbo verksamhetsområde togs ett planprogram fram (dnr KS2010/661-39). Bakgrunden till detta var att flera verksamhetsutövare/aktörer önskade expandera sina verksamheter. Planprogrammets syfte var att pröva möjligheten att skapa nya ytor för verksamheter och samtidigt bevara områdets gröna karaktär. I samband med detta arbete genomfördes en landskapsanalys, vilken inventerade ett antal grönområden, identifierade bevarandevärda naturområden och gav generella riktlinjer rörande grönstruktur. Bland de generella riktlinjerna föreslogs bland annat att gröna kilar på 5-10 meter mellan varje ny tomt bör sparas och att fina exemplar av tallar, ekar och stengärdesgårdar bör sparas. För skogspartiet på fastigheten ansökan berör, Rotorn 5, har ingen inventering utförts och således har inga särskilda naturvärden identifierats. Fastigheten ingår dock inte heller i något av de områden som i planprogrammet föreslagits för vidare exploatering. Tidigare har ändringar av detaljplan i samma verksamhetsområde, Rollsbo park, genomförts för att utöka byggrätter (detaljplan 345). För att möjliggöra dessa utökade byggrätter har mark tagits i anspråk som tidigare varit allmän platsmark, användning natur, och omvandlats till kvartersmark för industriändamål. I annan del av Rollsbo har detaljplaneändring nekats med hänvisning till att allmän platsmark, användning natur, ska bevaras (ärende KS2017/0837). I Kungälvs kommuns gällande översiktsplan (ÖP) föreslås nya verksamhetsytor framförallt tillkomma genom förtätning av befintliga verksamhetsområden som Rollsbo. (ÖP 2010 sid. 26). I gällande ÖP tas också upp att en förtätning av befintliga verksamhetsområden utökar reseunderlaget och stärker kollektivtrafiken (ÖP 2010, bilaga Bostäder och Verksamheter, sid 26). För närvarande pågår arbete med att ta fram detaljplan för ett nytt verksamhetsområde, Rollsbo Västerhöjden, nordväst om området denna ansökan berör. Resultatet av en exploatering i Rollsbo Västerhöjden innebär att stora grönområden försvinner. Lagfaren ägare till fastigheten är Hälsö Fisk Produktion AB. Inga kända fornlämningar finns inom aktuellt område. Kommunalt VA finns i området.

11 6/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 3(4) Verksamhetens bedömning En exploatering av skogsdungen på berörd fastighet skulle innebära att grönytor försvinner och att de ursprungliga tankarna om att skapa ett verksamhetsområde med stort inslag av natur motverkas. En exploatering av skogsdungen kommer innebära förändrad landskapsbild och minskade möjligheter till rekreation inom området. Detta ska dock vägas mot efterfrågan på mark för verksamheter och att en förtätning av befintliga verksamhetsområden dels förordas av ÖP, dels minskar trycket på att exploatera jungfrulig mark. Skogsdungens karaktär idag har förändrats jämfört med när gällande detaljplan antogs och den parkliknande miljö som beskrivs i gällande detaljplans planbeskrivning är svår att känna igen idag. Skogsdungen innehåller inte heller några särskilda identifierade naturvärden. Ett eventuellt framtida detaljplanearbete bör dock utreda möjligheterna att behålla grönytor för att området i någon mån fortsatt ska kunna ha kvar sin parkkaraktär, som beskrivs i gällande detaljplans planbeskrivning. Om grönytor ska bevaras bör dessa ligga på allmän platsmark, markanvändning natur. Sammantaget bedöms föreslagen åtgärd enligt ansökan kunna medges. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Kommunfullmäktiges strategiska mål: Arbete åt alla - Föreslagen åtgärd bedöms påverka målet i positiv riktning då nya arbetstillfällen skapas. Minskad miljö- och klimatpåverkan - Föreslagen åtgärd innebär att befintligt verksamhetsområde förtätas, vilket minskar trycket på att exploatera helt orörda naturområden. En mer koncentrerad bebyggelse ger också ett något ökat underlag för kollektivtrafik till området. Kommunstyrelsens resultatmål: Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete - Målet bedöms påverkas i positiv riktning då föreslagen åtgärd bidrar till att utveckla den lokala arbetsmarknaden och få fler i arbete. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Bedöms inte vara relevant i aktuellt ärende. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Bedöms inte vara relevant i aktuellt ärende. Teknisk bedömning/genomförandeplan Dessa frågor hanteras i eventuell planläggning. Ekonomisk bedömning Eventuell planläggning kommer att föregås av att plankostnadsavtal upprättas.

12 6/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 4(4) Förslag till beslut 1. Ett positivt planbesked ges, enligt 5 kap. 2 Plan- och bygglagen (PBL). 2. Förvaltningen (Samhälle och Utveckling) får i uppdrag att upprätta detaljplan, sannolikt genom standardförfarande (som uppdrag). 3. Planarbetet bedöms under nu kända förutsättningar kunna påbörjas 2021 och antas Avgift: kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Övriga upplysningar Detta beslut kan inte överklagas. Martina Hermans Enhetschef Plan Anna Silfverberg Poulsen Verksamhetschef Expedieras (efter beslut i KS) till: För kännedom (efter beslut i KS) till: Eva Hell, Plan/Samhälle och Utveckling Martina Hermans, Plan/Samhälle och Utveckling Hälsö Fisk Produktion AB, Rattgatan 8, Kungälv (svante@halsofisk.se) Viktor Heineson, Plan/Samhälle och Utveckling

13 6/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Översiktskarta Rotorn 5

14 Karta 1. Lokaliseringen aktuellt område i Rollsbo industriområde. 6/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Rotorn 5 - Kartor och foton

15 6/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Rotorn 5 - Kartor och foton Karta 2. Gällande detaljplan med föreslagen tomtindelning och bebyggelse inritad. Området får i gällande detaljplan inte bebyggas.

16 Karta 3. Flygfoto med fastigheten Rotorn 5 inritad och det område som inte får bebyggas enligt gällande detaljplan. 6/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Rotorn 5 - Kartor och foton

17 Foto 1. Foto över den del av skogsdungen som ligger på fastigheten Rotorn 5. 6/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Rotorn 5 - Kartor och foton

18 Foto 2. Foto från Rattgatan in mot skogsdungen. 6/18 Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 - KS2017/ Planbesked för industri på fastigheten Rotorn 5 : Rotorn 5 - Kartor och foton

19 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn TorBjörn Nilsson Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning (Dnr KS2018/0350-2) Sammanfattning Staten satsar från och med 2018 på nya bidrag som kommunerna kan söka för strandstädning. Västkuststiftelsen har översänt ett förslag om att de ska samordna en kommungemensam ansökan för Bohusläns kustkommuner samt Kungsbacka. De har även tagit fram ett förslag till avtal med kommunerna om detta och om att Västkuststiftelsen ska svara för att samordna och stötta kommunerna i strandstädning samt fördela ut bidragen. Förvaltningen föreslår att Kungälv tillstyrker att kommunerna lämnar in en gemensam ansökan om strandstädningsbidrag samt att Kungälv skriver på det förslag till avtal som Västkuststiftelsen utarbetat. Juridisk bedömning Ärendet är komplext och berör flera olika juridiska aspekter, såsom exempelvis upphandlingsrättsliga och parternas inbördes förhållanden. En juridisk utredning har inte gjorts i projektet. En fördjupad juridisk analys förutsätter i förekommande fall att särskilda resurser avsätts för detta ändamål antingen inom ramen för projektet eller av Kungälvs kommun. På en övergripande nivå bedöms samarbetet och avtalet vara juridiskt korrekt med hänsyn till att projektet bygger på statlig finansiering och att samråd har skett med naturvårdsverket om konstruktionen. Samarbetet är vidare tänkt att fortsätta på ungefär samma sätt som det fungerat hittills inom Ren Attraktiv kust, fast med ökade medel. Det är angeläget att få till stånd en överenskommelse mellan kommunerna så att en ansökan kan lämnas in till naturvårdsverket. Detta för att kommunerna ska kunna få besked i rimlig tid om resursförstärkning en för att kunna planera en utökad verksamhet. Därför föreslås att detta ett-åriga avtal nu ska godkännas. I den projektplan som biläggs avtalet bedöms finnas vissa oklarheter bl a hur fördelningen av medel ska ske. Därför bör ett förtydligande av den bilagda projektplanen övervägas inför en eventuell förlängning av avtalet till kommande år. Bakgrund Marint skräp är ett av vår tids största miljöproblem. Uppskattningsvis 20 miljoner ton skräp hamnar i världshaven varje år, mycket av det är plast. Havsströmmar och förhärskande PLAN ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

20 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning (3) vindriktning gör att Bohuskusten får ta emot flera tusen kubikmeter skräp årligen, det mesta från andra länder eller från sjöfart/fiske. Kungälv deltar sedan 2012 i ett samarbete inom Ren Attraktiv Kust, som med hjälp av tidigare bidrag från Havs- och Vattenmyndigheten och Västra Götalandsregionen samordnat och stöttat kommunerna i strandstädningsfrågor. Ren Attraktiv Kust har nu uppgått som en del i Västkuststiftelsen presenterade regeringen (Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Naturvårdsverket, ) ett åtgärdspaket med insatser om drygt 100 miljoner kronor per år till 2020 som syftar till att minska spridning av mikroplaster och annan plast, minska nedskräpningen av plast i naturen samt strandstädning. 17 miljoner satsas för att stötta kommunernas arbete med strandstädning. En betydande del av detta kan komma att tilldelas Bohuslän, som har de svåraste problemen med nedskräpningen. Efter dialog med kommunala representanter har ett förslag skickats ut till kommunerna att Västkuststiftelsen ska samordna en kommungemensam ansökan om bidrag för alla Bohusläns kommuner plus Kungsbacka. Västkuststiftelsen har även haft dialog med Naturvårdsverket om denna lösning med positivt resultat. Västkuststiftelsen kan dock inte själva söka medlen då det enbart är kommunerna som har den möjligheten. Västkuststiftelsen har översänt ett avtalsförslag samt en projektplan, som är en bilaga till avtalsförslaget. Dessa dokument anges som bilagor till tjänsteskrivelsen. Verksamhetens bedömning Förvaltningen ser positivt på det föreslagna avtalet. Det samarbete som bedrivits med Ren Attraktiv kust, som samordnat, stöttat och utvecklat strandstädningsarbetet har varit framgångsrikt. De pengar som nu finns möjlighet att söka från naturvårdsverket öppnar upp för mer resurser och ett ännu bättre resultat när det gäller städningen. Förslaget innebär att Västkuststiftelsen fortsätter detta arbete som tidigare men att det nu kommer att finns mer medel både för kommunernas städning och för Västkuststiftelsens samordning. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument En fortsatt utveckling och förbättrad effekt av strandstädningen är av stor vikt för att bidra till det strategiska målet minskad miljö- och klimatpåverkan. Att säkerställa acceptabel nivå på städningen är även viktigt för målet Attraktivt boende. Kommunens samarbete inom Enat Bohuslän syftar till att öka Bohusläns attraktivitet för turister. I det arbetet är en effektiv strandstädning en grundläggande förutsättning. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Utveckling av miljöarbetet samt att bidra till att tillgängliggöra attraktiva naturmiljöer är generellt positivt för barnperspektivet. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Rena stränder och minskade miljöproblem bedöms lika positivt för kvinnor och män.

21 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning (3) Teknisk bedömning/genomförandeplan För Kungälvs del innebär förslaget att fortsätta utveckla den befintliga strandstädningen, men med mer resurser. Strandstädning bedrivs i regi av arbetsmarknadsenheten med Samhälle & Utveckling som beställare. Hösten 2017 skrevs ett nytt avtal under rörande detta samarbete av respektive sektorschef. Ekonomisk bedömning Förslaget kan genomföras inom befintlig budgetram för samhälle & Utveckling samt Trygghet & Stöd. Principen för de nya bidragen kommer att bli att kommunen ställer upp med befintliga resurser som förstärks med de nya bidragen. Detaljerna i hur mycket pengar det handlar om och hur de ska fördelas är inte klara, men man kan redan nu ange att förslaget inte kommer att innebära kostnadsökningar för kommunerna. Förslag till beslut 1. Förslaget om att Kungälv tillsammans med övriga elva västkustkommuner ska ingå i en långsiktig regional samarbetsplattform och gemensamt ansöka till Naturvårdsverket om medel för strandstädning under 2018 tillstyrks. 2. Det bilagda avtalsförslaget godkänns. Inför en eventuell förlängning av det ettåriga avtalet bör ett förtydligande av den bilagda projektplanen övervägas, framför allt avseende hur de sökta bidragsmedlen ska fördelas. 3. Kungälv ska bidra med medfinansiering genom operativa städinsatser. 4. Kungälv ska bidra i projektet med representanter till relevanta arbetsgrupper. Anna Silfverberg-Poulsen Verksamhetschef Planering & Myndighet Martina Hermans Enhetschef Plan Expedieras till: Ulrika.marklund@orust.se För kännedom till: TorBjörn Nilsson

22 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Överenskommelse_kommunerna_VKS Ren Kust 2018(3).docx

23 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Överenskommelse_kommunerna_VKS Ren Kust 2018(3).docx

24 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Överenskommelse_kommunerna_VKS Ren Kust 2018(3).docx

25 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

26 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

27 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

28 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

29 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

30 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

31 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

32 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

33 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

34 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

35 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

36 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

37 7/18 Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning KS2018/ Bidragsansökan till naturvårdsverket rörande Strandstädning : Projektplan_Ren Kust_ docx

38 9/18 Inkomna skrivelser till samhällsbyggnadsutskottet Inkomna skrivelser till SU : Inkomna skrivelser mars Dokumentnr. Dokumenttitel Ankomstdatum Ansvarig person KS2017/ Remiss - översiktsplan för Öckerö kommun, utställning Daniel Mattsson KS2017/ Remiss - detaljplan för ny sjöräddningsstation, Öckerö Daniel Mattsson kommun, granskning KS2018/ Remiss - rekommendationer för hantering av översvämning Daniel Mattsson från skyfall KS2018/ Remiss - Översiktsplan för Stenungsunds kommun Anna Silfverberg Poulsen KS2016/ Synpunkt Anna Silfverberg Poulsen KS2018/ Remiss - nytt miljötillstånd Säve Flygplats Anna Silfverberg Poulsen KS2013/ Remiss - ansökan om nätkoncession, Vattenfall Eldistribution TorBjörn Nilsson AB, Burås-Alafors, Älebräcke-Högås KS2013/ Remiss - ansökan om nätkoncession, Svenska kraftnät AB, TorBjörn Nilsson Skogssäter-Stenkullen KS2018/ Remiss - ansökan om upphävande av tillstånd för Skanska Maria Hübinette Sverige AB på fastigheten Rollsbo 6:12 m fl KS2018/ Remiss - reviderad skötselplan för naturreservatet Tjurholmen Anna Silfverberg Poulsen

39 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Bostadsförsörjningsprogram Kungälvs kommun PROGRAM Diarienummer: KS 2017/0620 Beslut: Kommunfullmäktige KS2017/0620, Beredande politiskt organ: Samhällsbyggnadsutskottet Ersätter tidigare beslut: KF 108/2013 Giltighetstid: Dokumentansvarig: Enhetschef Mark och exploatering Senast uppdaterad av: Anneli Skoglund

40 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Layout: Internservice, Kungälvs kommun 2017 Senast uppdaterad:

41 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Innehållsförteckning 1. Inledning Nationella och regionala beslut och mål Kommunala beslut och mål för bostadsförsörjningen Kommunens möjligheter att styra bostadsbyggandet Underlag Bostadsbehov och efterfrågan Bostadsförsörjningsprogrammets mål och riktlinjer Utbyggnadsplan BILAGA Annan styrning med relation till Bostadsförsörjningsprogrammet

42 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum 1. Inledning Kommunen ska, enligt lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383), med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Det syftar till att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Bostadsförsörjningsprogrammets huvudsakliga syfte är att redogöra för Kungälvs kommuns övergripande strategier, målsättningar och planeringsberedskap för bostadsförsörjningen i kommunen. Programmet är ett styrdokument som ska utgöra underlag för planering och genomförande av nya bostäder och programmet påverkar därmed bland annat kommunens befolkningsprognos samt lokalbehovs-, investerings-, och produktionsplan. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 4

43 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum 2. Nationella och regionala beslut och mål Riksdagens Målet för bostadspolitiken är att alla ska ges förutsättningar för att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering och förvaltning ska en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utvecklig vara grund för verksamheten (Riksdagsbeslut 2003 prop 2002/2003:1 rskr 2003/04:72) Göteborgsregionens kommunalförbund Kungälvs kommuns bostadsförsörjning ska förhålla sig till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) styrdokument Strukturbild för Göteborgsregionen (2008) och Uthållig tillväxt (2013). Strukturbilden för Göteborgsregionen är en överenskommelse om att vi tar gemensamt ansvar för den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Den övergripande strukturbilden redovisar kärnan, stadsområdet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv. Göteborgsregionens strukturbild 5

44 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt ska ligga till grund för arbetet att utveckla regionens struktur. Syftet är att lägga en grund för det gemensamma arbetet inom GR-kommunerna med att utveckla Göteborgsregionen till en stark och tydlig tillväxtregion där Det goda livet står i fokus. I Göteborgsregionen tar vi ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen utveckla på ett hållbart sätt. Det gemensamma arbetet grundas i fyra mål: Stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger. Stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen. tillgängliga. Alla ska tillförsäkras ren luft och friskt vatten. Skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter Utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem En regions folkmängd och dess förmåga att generera tillväxt har starka samband med varandra. För att skapa tillväxt är det viktigt att behålla och öka regionens lokala arbetsmarknad. Befolkningsökningen inom Göteborgsregionen ska vara minst invånare/år. Göteborgs lokala arbetsmarknad ska år 2030 omfatta 1,75 miljoner invånare. Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Den långsiktiga inriktningen är att skapa en regional struktur med befolkningsmässig balans. Göteborgsregionen ska utvecklas utifrån strukturbilden. Bostadsbyggande, arbetsplatser och service i stationsnära lägen ningarna uthållig tillväxt i regionen. Det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken och kustzonens större tätorter ska till år 2030 stärkas med boende och arbetsplatser. Ett aktivt arbete ska bedrivas för att tillvara ta allas resurser och deltagande i samhället. Ett ökat och varierat bostadsbyggande krävs. Stads- och tätortsmiljöer ska utformas så att de inbjuder till ett rikt vardagsliv med gott boende och attraktiva mötesplatser. Minst 40 % av resorna inom Göteborgsregionen ska år 2025 Välfungerade samhällen är beroende av tillit mellan människor och till den service samhället ger. Regionens invånare ska ha en hälsosam livsmiljö som är utan risker för hälsa. Närheten till kust, hav, skogar, och sjöar ska tillvaratas och tillgängligheten säkras. De gröna kilarna tillsammans med kusten och havet är en tillgång gör regionens attraktivitet samt för invånarnas möjligheter för rekreation och rörelse. 6

45 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum 3. Kommunala beslut och mål för bostadsförsörjningen Kommunfullmäktiges strategiska mål Kungälvs kommuns utveckling sker utifrån kommunfullmäktiges fem strategiska mål samt kommunstyrelsens resultatmål. Bostadsförsörjningsprogrammet baseras främst på målet Attraktivt boende Attraktiv kommun som växer genom en aktiv och hållbar samhällsutveckling: Boendet är bostaden, en trygg boendemiljö, tillgången till varierat utbud av service, en dynamisk stadskärna, bra skolor, god omsorg, närhet till havet och natur samt ett rikt kultur- och föreningsliv. God tillgång till infrastruktur och till kol- målgruppen även de som har särskilda behov samt ningen. Kommunen ska kunna erbjuda omsorgsplatser på ett boende. Kommunen ska ha ett attraktivt boende. Kommunen är Attraktiv och växer genom en aktiv och till bostäder i olika upplåtelseformer för livets alla faser. Bostadsbyggnation och samhällsplanering ska präglas av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. En utveckling av såväl centrala Kungälv som våra serviceorter. Serviceorter ska vara så stora att de skapar ett underlag för en bra samhällsservice. Möjlighet ska skapas att ha funktionella och billiga bostäder i alla kommunens delar. Den sociala dimensionen har under kommande år har ett särskilt fokus. Ett attraktivt boende integrerar människor. Kommunen är aktiv för samordning av hela miljöer. Kommunens erbjuder ett varierat utbud utifrån ef- Befolkningstillväxt i Kungälvs kommun ska i genomsnitt vara ca 1,5 2,0 % under ett 15-årigt perspektiv ( ). Under perioden ska ca 400 bostäder per år färdigställas. 7

46 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Översiktsplan 2010 Målbilden är att nå invånare och översiktsplanen ger möjlighet för ungefär 4500 nya bostäder fram till år Kungälvs kommuns planeringsberedskap ska möjliggöra att i genomsnitt minst 400 bostäder kan färdigställas per år. Målsättningen är att en serviceort på lång sikt ska ha en befolkning på invånare för att ha underlag för ett grundutbud av service med bl a förskola/skola, livsmedelsbutik, attraktiva mötesplatser och rika möjligheter till kultur och fritid. Väl fungerande kollek- möjligt att bo i en serviceort utan att ha en egen bil. På invånare. Kommunen ska bygga bostäder för den egna befolkningen men också för att möta en regional efterfrågan. En blandad bebyggelse och bostäder med olika upplåtelseform ska eftersträvas i alla kommunens delar och områden. Utbudet på bostadsmarknaden ska passa människor i olika livssituationer, med skilda ekonomiska förutsättningar och egna personliga uppfattningar om livskvalitet. Närheten till natur, strövområden och ett rikt kultur- och fritidsliv är viktiga inslag. Servicen ska underlätta människornas vardagsliv. Hög täthet efter- åkermark, skapa jämlikare levnadsvillkor, underlag för service och handel, stadsmässiga kvaliteter samt energieffektiv samhälle. Inriktningen för framtida bostadsbyggande är att alla tätorter bör inneha ett blandat utbud vad gäller upplåtelseformer och bostadstyper i varje område, utifrån respektive orts behov, för att få en socialt hållbar boendemiljö. Bostadsbyggande bör ske med hänsyn till klimatförändringar utifrån översiktsplanens rekommendationer om lägsta golvyta för nybyggnation. En förutsättning för all ny bebyggelse i kustzonen är återhållsam inställning till ny bebyggelse utanför de prioriterade kustorterna gälla. Undantag från huvudregeln ska särskilt motiveras. Landsbygden är en resurs för hela Göteborgsregionen, vilket markeras som gröna kilar i strukturbilden. Tillkommande av ny bebyggelse hanteras varsamt så inte landsbygden splittras sönder. Aröd Rörtången/ Ödsmålsmosse Kode Diseröd Marstrand Kareby Tjuvkil serviceort grannby huvudstråk sekundärstråk tertiärstråk Kovikshamn Kärna Ytterby Kungälv 8

47 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Kode, Marstrand, Kärna och Diseröd. Kareby och Ytterby utgör delar av centralorten Kungälv/Ytterby/Kareby. I närheten av serviceor- dorter för att skapa ett bättre underlag. Kungälv, Ytterby och Kareby Centralorten ska stå för huvuddelen av kommunens tillskott av bostäder och verksamheter under översiktsplanens period. Där strävan är en mer sammanhållen bebyggelse och kortare avstånd. Nya områden - sträckning som möjligt. Kungälvs och Ytterby ska stå för huvuddelen av kommunens tillskott av bostäder och verksamheter. Kungälv och Ytterby bör i första hand växa genom kompletterande bebyggelse i de centrala delarna. Framförallt i de stationsnära lägena bör en hög bebyg- och Ytterby. Inom Ytterby arbetar kommunen med en fördjupad översiktsplan som kommer att stärka tanken om en bebyggelseutveckling från centrum och ut, skapa möjligheter för en god bebyggd miljö avseende grönytor, kulturhistoria, handel, gestaltning, mötesplatser med mera. Kode, Aröd och Ödsmåls mosse/rörtången Utifrån översiktsplanens strukturbild ligger Kode längs med huvudstråket och kommer därför att spela en viktig roll. Genom att stärka serviceorten med bebyggelse kan befolkningsunderlaget öka och bidra till tågstationen är mycket viktig för Kodes utveckling. Kode föreslås att i första hand växa genom förtätning ga. Den relativa närheten till kusten och grannbyarna Aröd, Ödsmåls mosse och Rörtången innebär möjlighet att skapa goda boendemiljöer med tillgång till ett attraktivt friluftsliv. I Aröd planeras utbyggnad av VA vilket gör att en försiktig komplettering av bostäder möjliggörs i an- Marstrand, Instön och Tjuvkil I Marstrand inklusive Koön är inriktningen för framtida bebyggelse blandade upplåtelseformer och bostadstyper för att få ett socialt hållbart och levande samhäl- av vikt att skydda natur och friluftsintressen och verkar för en större tillgänglighet både för boende och besökare. För att få fram ett levande samhälle året om krävs nya exploateringsområden på Koön där fokus även bör vara att skapa varierade boendeformer. Vid Instön och Tjuvkil är det av stor vikt att bostäder utvecklas med stor hänsyn till naturmiljö och landskapsbild, varsamt bostadsbyggande. Generellt ska man i området verka för en större tillgänglighet för allmänheten i alla områden. Genom att centrera utbyggnationen i anslutning till väg 168 stärks orten. I första hand ska orten utvecklas genom att möjliggöra omvandling av fritidshus till permanentbostäder och Diseröd Nya bostäder ska i första hand tillkomma i de cen- samhälle för att skapa en så koncentrerad bebyggelse som möjligt. Inriktningen för framtida bostadsbyggande bör som i alla tätorter vara ett blandat utbud utifrån ortens behov vad gäller upplåtelseformer och bostadstyper för att få en socialt hållbar boendemiljö. Ett utvecklat centrumområde är av stor betydelse för Diseröds utveckling. Kärna och Nordkroken utvecklingsområdet. Det är viktigt att tydligt knyta även nya områden till centrumområdet i anslutning till busshållplatsen med trygga och säkra gång- och cykelvägar. I första hand bör centrumområdet stärkas och i anspråk. 9

48 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Social översiktsplan Den sociala översiktsplanen i Kungälv utgår från en problemformulering som handlar om ett samhälle som är segregerat och där många lever i vad som uppfattas vara ett utanförskap, utan likvärdiga möjligheter och villkor att delta i samhället. För att möta detta problem ska den sociala översiktsplanen samla kommunens arbete och på så vis stärka den sociala hållbarheten i Kungälvs kommun. Relation till andra styrdokument och målsättningar Vid framtagande av målsättningar och riktlinjer har bostadsförsörjningsprogrammet även en relation till ytterligare mål och styrdokumentet som redovisas i bilaga A. För att styra arbetet i önskad riktning har tre övergripande mål formulerats: innan 2020 minska utanförskapet i jämförelse med 2015 med 20 procent innan 2020 halvera utanförskapet i jämförelse med 2015 i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etablerings- 4. Kommunens möjligheter att styra bostadsbyggandet Planmonopolet Det kommunala planmonopolet är ett viktigt instrument för påverkan av kommunens bostadsbyggande. Genom planmonopolet har kommunen möjlighet styra markanvändningen i kommunen. Kommunala markinnehavet styra bostadsbyggandet utöver kommunens planmonopol. Rådighet över mark som är strategiskt lämplig för bostadsbyggnation ger kommunen möjlighet att initiera bostadsprojekt samt genom markanvisningsavtal styra upplåtelseform och tidpunkt för genomförande. Kommunala bostadsbolag Stiftelsen Kungälvsbostäder Stiftelsen Kungälvsbostäder har till ändamål att såsom allmännyttigt bostadsföretag inom Kungälvs stad förvärva, bebygga och förvalta fastigheter och tomträtter för upplåtande av hyresbostäder Kungälvsbostäders målsättning är att vara aktiv part i Kungälvs utveckling och expansion. Kungälvsbostäder ska producera nya bostäder; via nyproduktion, förtät- stånd, och utveckling av våra fastigheter. 10

49 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Under är ambitionen att ha färdigställt 150 nya bostäder Under är ambitionen att ha ytterligare 150 bostäder i pågående detaljplaneprocess De långsiktiga målen förväntas vara uppfyllda under perioden, dock senast Lägenheterna hyrs ut via Kungälvsbostäders uthyrningssystem. Lägenheterna tilldelas i regel utifrån högst poäng. Poängen baseras på hur lång tid sökande varit anmäld som sökande i för att ha kvar sin plats i kösystemet. Förbo Förbo är ett bostadsföretag som utvecklar boendet i hyresrätt och ägs gemensamt av kommunerna Härryda, Mölndal, Lerum och Kungälv. Bolaget äger och hyr ut drygt bostäder, fördelat på ett femtiotal områden på 18 orter, i de fyra kommunerna. Det övergripande målet för företaget är att bidra till ägarkommunernas framgång genom att kunna erbjuda ett bra boende i hyresrätt. Målsättningen är att tillföra minst 100 lägenheter/år, fram till 2020 ska Förbo ha byggt minst 500 nya lägenheter. Lägenheterna hyrs ut via Förbos hemsida och tilldelas utifrån högst poäng. Poängen baseras på hur lång tid sökande varit anmäld som sökande i uthyrningssystemet. Kön är gemensam för samtliga fyra kommuner. BOKAB Bokab är ett kommunalt bolag som administrerar Kungälvs kommuns tomtkö och förmedlar samtliga villatomter för Bokabs och Kungälvs kommuns räkning. Årsavgiften för att vara med i tomtkön är på 250 kr per kalenderår. Den tomt som erbjuds ska användas för uppförande av hus för eget permanent boende. 11

50 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum 5. Underlag Befolkning Befolkningen i Kungälvs kommun har hela tiden ökat. Under 28 år, sedan 1990 och fram till 2016 har kommunens befolkning ökat med 28 %. Ökningen har sin teborg och dess arbetsmarknad är en av anledningarna. Prognosen under perioden visar på att befolkningen beräknas öka med drygt 9000 personer, från runt invånare i slutet av 2016 till cirka i slutet av Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 1075 personer per år. Bostäder Nybyggda bostäder, de färdigställda mellan grundar sig på statistik av bostäder där slutbevis är registrerat. Bostadsbyggandet varierar beroende på när detaljplanen vinner lagakraft och möjliggör byggnation. Marknaden och konjunkturläget påverkar också Befolkningsunderlag och befolkningsprognos folkmängd prognos Antal nybyggda bostäder efter upplåtelseform och år hyresrätt bostadsrätt äganderätt hyresrätt bostadsrätt FLERBOSTADSHUS SMÅHUS äganderätt Totalt bostadsbestånd småhus flerbostadshus specialbostäder övriga hus Nybyggda bostäder flerbostadshus småhus 12

51 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Näringsliv och sysselsättning men i huvudsak ett stort antal småföretag. Arbetspendlingen visar att kommunen som helhet har en större utpendling än inpendling, mycket beroende på kommunens läge med närhet till Göteborg. Det är ca 45 % av kommuninvånarna som båda har sin arbetsplats och bostad i kommunen. Andelen kommuninvånare i arbetsför befolkning är räknade på åldersspannet 16 år och uppåt. Flyttningsrörelser - personer till kommunen. Över åren varierar det beroende på när nya bostadsområden färdigställs. År Inpendlare över kommungräns Arbetsför befolkning i kommunen 16+ Utpendlare över kommungränsen Förvärvsarbetare med bostad och arbetsplats i Kungälvs kommun Pendlingsnetto Andel boende i Kungälvs kommun som arbetar i kommunen % % % Tabellförklaring: Förvärvsarbetande med bostad och arbetsplats i kommunen är räknat utifrån Flyttnetto för kommunen Flyttrörelse per åldersgrupp, hämtat från SCB Flyttnetto

52 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum 6. Bostadsbehov och efterfrågan Kungälvs läge i regionen och marknadsanalys Utifrån Kungälvs kommun läge inom Göte- långsiktigt hållbar tillväxt. Vakanserna inom högst tillfälliga. Intresset för bostadsbyggnation inom kommunen är hög och de bostäder som produceras hittar köpare eller hyresgäster. Kommunen arbetar med skapa identitet för kommunens olika delar samt social hållbarhet, vilket förhoppningsvis leder till ökad trygghet för framtida invånare och bostadsinvesterare även vid ev. konjunktursvängningar. Efterfrågan på bostäder i Kungälvsbostäders äldre bestånd är stor. Attraktiviteten ligger i hyresnivåerna i närmare registrerade i Kungälvsbostäders bostadskö. Nästan en fjärdedel av de bostadssökande är under 25 år och 9 % är egna hyresgäster. Den genomsnittliga kötiden för en lägenhet i Kungälvsbostäders bestånd 2016 var 7 år och medelantalet sökande per utannonserad lägenhet var 258 stycken. Efterfrågan på nyproducerade lägenheter är mindre genhet ungefär en tiondel av genomsnittet. De långa kötider som krävs för en hyresrätt innebär att unga, nyanlända och de som av olika anledningar har ett akut behov av en bostad har svårt att få ett förstahandskontrakt. låtelseformer för att kunna möta behoven inom hela målgruppen. Närhet till barnomsorg och kommunikationer efterfrågas. Kommunen har generellt en stor möjligheter för familjer att förvärva ett småhus. Komplettering av småhusbebyggelse behövs inom vissa orter. Bostäder för att möta behovet hos de familjer som efterfrågar en annan typ av boendeform än traditionellt småhus behöver tillkomma, exempelvis yt-ef- Bostäder för äldre Andelen äldre personer kommer att öka inom kommunen och kommunen behöver arbeta med att hitta attraktiva boendeformer på den öppna marknaden för att möta målgruppens behov och önskemål. Bostaden en större bostad till en mer ändamålsenlig. Bostäderna behöver vara tillgängliga, nära service och kollektivtra- länge som möjligt. Exempel på sådana boendeformer är trygghetsbostäder och seniorboenden. Bostäder för unga Utifrån befolkningsprognosen ökar befolkningen något i åldersgruppen Behovet av bostäder för åldersgruppen är redan stort inom Kungälvs kommun. Det är svårt att komma in på bostadsmarknaden idag. Behovet är främst mindre lägenheter som passar ungas levnadssätt och ekonomiska situation. Bostäder för familjer potentiella nya invånare ingår i målgruppen barnfamiljer. Förutsättningarna och önskemål är olika för 14

53 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Nyanlända och ensamkommande barn Den 1 mars 2016 trädde lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning i kraft. Det innebär att kommunerna är skyldiga efter anvisning från Migrationsverket ta emot nyanlända för bosättning. Kungälvs Kommun ska ta emot 286 personer under 2017 varav ca 40 % är enhushåll och 60 % familjer. Det innebär ett behov av c:a 150 nya bostäder under Behovet möts till största dels upp genom tillfälliga modulbostäder. Detta ger en ökad befolkning och be- egen bostad efter etableringsperioden. Bostäder för grupper med särskilda behov Behovet av bostäder för personer med särskilda behov stadsperspektiv ska människor med särskilda behov behandlas så att varje persons individuella behov kan tillgodoses. För att uppnå en god livsmiljö och en hållbar utveckling för alla, krävs ett aktivt arbete med goda lösningar för att tillgodose behovet. Kommunen har ett fortlöpande behov att få fram bostäder för personer med särskilda behov. Lokalresursplanering sker tillsammans med verksamheterna för att lyfta behov av nya bostäder för vissa grupper. Planeringen utgår från befolkningsprogno- kommunen samt teknikutvecklingens påverkan. Hela tiden uppstår nya målgrupper för verksamheterna att bistå. De senaste åren har neuropsykiatriska diagnoser, ex ADHD, nyanlända, ensamkommande barn ökat och behoven är olika beroende på de individuella förutsättningarna. Behov av boende med LSS och SOL beslut Vissa bostäder ska vara utformade som gruppbostäder och behöver till viss del en särskild anpassning. I dagsläget är det c:a 20 personer som väntar på en gruppbostadsplats. Lägenheterna ska vara fullvärdiga och funktionella och ligga i nära anslutning till en gemensam särskild service ska i så stor utsträckning som möjligt vara integrerade i det vanliga bostadsbeståndet. För att ett sådant boende fortlöpande ska fungera och inte Tillfälliga modulbostäder brytas sönder har personerna inte förstahandskontrakt på lägenheterna. Kommunen tecknar kontrakten och upplåter sedan bostäderna med andrahandskontrakt till personer som bedöms ha behov av bostad. Boende för personer med beroendeproblematik I dagsläget köps boende för dessa personer i andra med enskilt läge för personer som står helt utanför den bostäder pågår kontinuerligt eftersom behovet ökar av denna bostadslösning. Fysiska funktionsnedsättningar Personer med fysiska funktionsnedsättningar behöver bostäder som ligger i bottenplan eller i hus med hiss. Den yttre miljön kan också vara anpassad på ett sådant sätt att personer med rörelsenedsättning upplever det tillgängligt. Sociala kontrakt Förmedling av lägenheter för personer med akut brist på tak över huvudet och till de som saknar mer långvariga boendeformer, som gjort att de står utanför den ordinarie bostadsmarknaden kan erbjudas sociala kontrakt. Detta sker genom ett samarbete med Kommunala och privata hyresvärdar. Prioriteringar sker eftersom det saknas bostäder även för dessa målgrupper. Barnperspektivet ligger främst. Hemmaplanslösningar ska prioriteras. 15

54 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Vård och omsorgsboende som benämns Vård och Omsorgsboende. Här bor personer med stora vård och omsorgsbehov samt demenssjuka på olika anpassade enheter. En generell trend inom äldreomsorgen är att social- och Omsorgsboende sker först när behovet är så stort att det inte kan tillgodoses i den egna bostaden till rimliga kostnader för kommunen. Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer åldersgruppen att öka med 772 personer och åldersgruppen + 80 att öka med 958 personer mellan 2016 och År 2016 fanns personer mellan år och 2024 kommer gruppen att ha ökat till personer. Åldersgruppen 80+ ökar från personer till personer under samma tidsperiod. Ökningen av antalet äldre leder till ett ökat behov av lägenheter inom vård och omsorgsboende. Behovet av särskilt boende ökar med stigande ålder där endast 6 % av gruppen år har ett behov till skillnad från gruppen år där behovet är 30 %. Nationell statistik visar att 13 % av åldersgruppen 80 år och äldre bor inom Vård och Omsorgsboende. Prognosen för antal nya lägenheter som behövs fram till år 2024 är 90 stycken under förutsättning att kommunen fortsätter att hyra 54 lägenheter. Service och kommunikationer En befolkningsökning i kommunen skapar möjligheter för men ställer även krav på en ökad kommersiell och offentlig service i kommunen. I takt med att nya kommunen parallellt arbeta med planering och beredskap för att möta behovet av utökade platser inom förskola och skola. Fler invånare samt fungerade infrastruktur skapar förutsättningar för utökad kollektivtra- 7. Bostadsförsörjningsprogrammets mål och riktlinjer Bostadsförsörjningsprogrammets målsättningar samspelar med och grundar sig i ovanstående beskriva mål, beslut och styrdokument. Enligt kommunfullmäktiges strategiska mål Attraktivt boende ska bostadsbyggnation och samhällsplanering präglas av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. De tre perspektiven hänger samman och bidrar till varandra, inget står för sig själv och alla är lika viktiga. Social hållbarhet Nya bostäder bör planeras så att det erbjuds olika bo- alla skeden i de utpekade tillväxtorterna, tillgänglighet till attraktiva bostäder samt tillgänglighet inom bostaden. Det bör vara möjlighet att göra en boendekarriär inom orten, alternativt inom kommunen. Trygghet ska eftersträvas både på inom och utanför bostaden, genom t.ex. attraktiva mötesplatser som bidrar till gemenskap. Nya bostäder bör ha närhet till service och Möjlighet till rekreation, fritids- och kulturaktivitet och t.ex. egen odling bidrar till att uppnå en god hälsa och livsmiljö. Ekonomisk hållbarhet Nya bostäder planeras både utifrån samhälls- och privatekonomiskt hållbara perspektiv. Balans mellan befolkningsutveckling och resurser bör eftersträvas för att skapa en hållbar tillväxt. Hyresnivåer/boendekostnader för alla olika målgrupper ska eftersträvas inom områden, vilket kan bidra till att skapa en brygga mellan socioekonomiska grupper. God tillgänglighet och närhet mellan bostäder och service bidrar till ett ekonomiskt hållbart samhälle och boende. Vid byggnation uppmuntras till hållbara materialval och inbjudande områden som bidrar till omvårdnad. 16

55 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Ekologiskt hållbart Nya bostäder bör planeras utifrån visionen om ett håll- anpassad för en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter samt effektiv markanvändning. Bostadsbyggande bör lokaliseras nära grönområden och gärna med goda cykelmöjligheter. Utbyggnaden bör anpassas till att förutsebara klimatförändringar under bostädernas och infrastrukturens beräknade livslängd. Jordbruksmark bör inte bebyggas. Hänsyn bör tas till områden med höga naturvärden och öka tillgängligheten till bostadsnära grönområden och närströvområden. Boverket har antagit regler om maximal energiförbrukning i nya bostäder och lokaler och Kungälvs kommun ställer inga särkrav rörande detta. I enlighet kommunens miljöpolitiska program och programområdet Främja energieffektivisering och förnybara energikällor bör dock frivilliga insatser för att energieffektivisera och miljöanpassa ny byggnation uppmuntras i dialog med exploatörer. Riktlinjer för bostadsbyggandet bostäder ska färdigställas per år under perioden, därefter ska befolkningsökningen vara 1,5-2% per år Bostadsbyggnationen under perioden ska främst ske inom tätorterna Kungälv, Ytterby och Diseröd - tur Bostadsbebyggelse ska lokaliseras med god tillgäng- kreationsområden, hushållssortering samt att rörelse med gång och cykel främjas Boendemiljöer ska vara attraktiva, trygga samt främja ökad gemenskap och vara inkluderande blandande upplåtelseformer och varierande boendeformer, gärna inom varje nytt bostadsområde Attraktiva yteffektiva och funktionella bostäder, der för unga, olika typer av familjer samt nyanlända ska uppföras Attraktiva bostäder för äldre, t.ex. särskilda koncept i form av seniorbostäder eller trygghetsbostä- Energieffektiva bostäder med hållbara materialval uppmuntras 17

56 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum 8. Utbyggnadsplan Tabellen nedan redovisar planerad samt uppskattad bostadsbyggnation inom kommunen under den angiva perioden. Angiven volym avser färdigställda, dvs. angiva tidpunkt har en viss osäkerhet då ett projekt av olika anledningar kan försenas bland annat på grund av att detaljplanen överklagas. Kommunen har begränsad möjlighet att påverka tidpunkten för byggnation på privat ägd mark. När kommunen äger marken styrs vanligtvis tidpunkten för byggnation genom villkor i marköverlåtelseavtalet. Fastighet/ Projekt Upplåtelseform Status Kungälv Kvarntornet 1 9 BR 13 HR 30 HR 2 HR HR/BR 8 BSS 12 HR 190 HR/BR BR 30 HR HR Ytterby 12 ÄHR 55 HR/BR/ÄGI 6 BSS ÄGI 6 BSS 40 HR/BR/ÄGI 6 BSS 124 HR 14 HR Marstrand/Tjuvkil ÄGI HR/BR/ÄGI BR/ÄGI Diseröd 45 HR 82 BR 17 ÄGU Kärna HR/BR/ÄGI ÄGI 12 HR ÄGU ÄGU Kode 24 ÄHR Utomplan ÄGU Summa

57 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Annan styrning med relation till Bostadsförsörjningsprogrammet Utöver de strategiska mål samt styrdokument som redovisas i bostadsförsörjningsprogrammet har målsättningar och riktlinjer även utarbetats utifrån nedanstående: Kommunfullmäktiges strategiska mål Minska segregation Minska miljö och klimatpåverkan Gör rätt från början, investera i barn och unga BILAGA Miljöpolitiskt program Våren 2016 antog kommunfullmäktige ett miljöpolitiskt program (MPP). Det anger fullmäktiges riktning för ett systematiskt miljöarbete i Kungälvs kommun. Programmet ska styra genom prioriteringar i form av fem programområden för kommunens miljöarbete under Programmet gäller politiska instanser och kommunförvaltning. Programmet är ett övergripande styrdokument för kommunens miljöarbete och samlar alla kommunens miljöinriktade styrdokument under ett gemensamt paraply. I MPP anges fem programområden där kommunfullmäktige vill prioritera miljöarbetet och se ökade insatser och förbättrad miljö under programperioden ( ). De fyra programområden som är tydligt kopplade till bostadsförsörjningsprogrammet är: Programmål i MPP Koppling till Bostadsförsörjningsprogrammet Funktionshinderpolitiska programmet För att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva oberoende och att fullt ut delta på livets alla områden behöver samhället bli mer tillgängligt enligt artikel 9 i FN-konventionen. Det handlar bland annat om att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till den fysiska miljön på samma villkor som andra. Tillgänglighet och användbarhet för människor i alla åldrar ska därför genomsyra all planering, byggnation, drift, underhåll och förbättringar av fysiska miljöer i kommunen. Vid nybyggnation och ombyggnation av utformas välkomnande och tillgängliga för alla med en lättavläst inre och yttre miljö. Mål för tillgängliga bostäder: Kungälvs kommun ska verka för att det skapas bostäder och bostadsområden som är tillgängliga för alla. det vid ny- och ombyggnation ska tillgänglighetsanpassas. god tillgänglighet i bostäder ska utvecklas och tydliggöras. 19

58 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Energiplan let om att de totala koldioxidutsläppen per invånare ska minska med 40 % jämfört med 1990 till 2020 och upphöra helt till När nya bostäder byggs är det därför viktigt att de blir så energieffektiva som möjligt och att även byggprocessen och materialvalen leder till minsta möjliga klimatpåverkan. Utifrån detta mål är det även viktigt att bostäder placeras i områden med (Jämför även MPP ovan). Naturvårds- och friluftslivsplan Kommunens naturvårds- och friluftslivsplan är kopplad till de naturvårdsinriktade nationella miljömålen. Planens inriktning är att kommunen ska värna och utveckla naturens biologiska mångfald och rekreationsmöjligheter. Områden med höga naturvärden ska som grundregel inte exploateras. En satsning på ökad tillgänglighet till naturområden ger ökade möjligheter till rekreation och effekter på folkhälsan. Det gynnar dessutom målet om attraktivare bostäder. Grönplan som anger värdefulla parker och grönområ- ter kopplade till översiktsplanen och naturvårds- och friluftslivsplanen angivet vilka områden som klassas som viktiga närströvområden i anslutning till våra tätorter. (Jämför även MPP ovan). (pågår under våren 2017) mål för hållbart resande och ett attraktivt Kungälv. Vision 2040, översiktsplanen 2010, de strategiska målen som kommunfullmäktige beslutet samt nationella plan har dessa strategiska mål tolkats för att bli mätbara. Därtill har ytterligare strategiska mål formulerats punktlista: Ny bebyggelse ska stödja en välutbyggd och attrak- jöer. Kungälvs kommun ska ha goda gång- och cykelmöjligheter. Andelen gångresor i kommunen ska öka och ersätta korta bilresor under 5 kilometer. Öka andelen cykelresor till minst 10 %, i kommunen som genomsnitt. Andelen cykelresor i kommunen ska öka och ersätta korta bilresor under 5 kilometer. och från Kungälv ska förbättras. %, i kommunen som genomsnitt. Antalet bilresor bör inte öka jämfört med mätningar från år ska minska. 20

59 10/18 Gemensam dialog med Framtid- och utvecklingsberedningen Underlag för dialogpunkt : bostadsforsorjningsprogram-slutversion-med-antagandedatum Näringslivsplan Syftet med näringslivsplanen är att tydliggöra inrikt- Kommunen arbetar för att utveckla ett mer diversi- olika storlek. Ett viktigt arbete är också kompetensförsörjning för företagen med en ökad utbildningsnivå på helheten i kommunen. Näringslivet arbetar för att medverka till att skapa en livskraftig stad och då krävs det en ökad dagbefolkning där kontor är en viktig del av stadsutvecklingen jämte utvecklingen av bostäder. Kommunen ska verka för ett gott lokalt företagsklimat genom samverkan mellan näringsliv, akademi och of- väljer att etablera sig i kommunen. Sammanlagt innebär det att det genom detta arbete uppstår ett ökat behov av attraktivt boende. bete: Sveriges lägsta arbetslöshet innan Utbildningsnivån i kommunen ska öka. Samverkan mellan skola och näringsliv ska öka. Antalet årsverken inom turism och handel ska årligen öka. Årets stadskärna Fokusområden som målsättningarna ska koncentrera sig till: 1. Det ska vara enkelt att vara företagare 2. Ökad anställningsbarhet 3. En dynamisk stadskärna 4. Attraktivitet skapar vi tillsammans 5. Varumärket Kungälv Avfallsplan A2020 Varje kommun har en avfallsplan. Eftersom invånarna i kommunerna som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund dagligen rör sig alltmer över kommungränserna, betyder gränserna allt mindre. Därför har kommunerna inom GR tagit fram en gemensam avfallsplan, A2020, med mål för hållbar avfallshantering som styr avfallshanteringen fram till år Planen ska vara vägledande i hela avfallskedjan: vid planering av nya bostads- eller verksamhetsområden, vid prövning av bygglov, i tillsyn av över miljöfarlig verksamhet och självklart även för hur invånarna och verksamheterna i samhället ska hantera sitt avfall. EU:s övergripande strategi för avfall, som kallas avfallshierarkin, genomsyrar planen. Avfallshierarkin handlar om att arbeta förebyggande för att undvika att avfall uppkommer, minska avfallets farlighet, avgifta kretslopp, använda avfall som den resurs det faktiskt är och att ta hand om det avfall som inte går att återanvända eller återvinna på ett säkert sätt. Fem övergripande mål har formulerats för Göteborgsregionens avfallshantering till år Målen är: Tryggt för människa och miljö, God säkerhet och arbetsmiljö, Kostnadseffektiv avfallshantering, God service och Robust avfallshantering. Målen bygger på tre dimensioner för hållbar utveckling: den sociala dimensionen; den ekologiska dimensionen; den ekonomiska dimensionen, som innefattar kostnader för avfallshantering. speglar Kungälvs kommuns måluppfyllelse och dels redogör för de åtgärder som kommunen avser att genomföra för att nå måluppfyllelse. 21