Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport februari 2015

Transkript

1 Bilaga Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport februari 2015 Läkemedelsåret 2014 Totalkostnaden för läkemedel via recept, leveranser till vårdenheter och receptfriförsäljning på apotek i länet under 2014 är 1,5 miljarder kronor, en ökning med 114 miljoner kronor (8 %) jämfört med I totalkostnaden ingår även den summa som länsinvånaren direkt betalar på apoteket. Enbrel och Humira (vid framförallt reumatoid artrit) är i kostnad de största preparaten. Totalt har denna preparatgrupp en kostnad på 103 mnkr och en ökning på 14 mnkr. Nya läkemedel mot hepatit-c introducerades under hösten med en kostnad på 36 mnkr, vilket är den läkemedelsgrupp som ökade mest. Läkemedel vid ADHD ökade från 12 mnkr till 37 mnkr. Flertalet läkemedel med störst kostnad, eller med störst ökning, ordineras från Akademiska sjukhuset. Från primärvården är läkemedel vid astma och KOL den största läkemedelskostnaden. Upphandlingen av dosdispenserade läkemedel Nuvarande leverantör Apotekstjänst AB har begärt en överprövning av tilldelningsbeslutet hos förvaltningsrätten. Återbetalning från fysioterapeuter av för mycket debiterat arvode Under 2014 genomfördes fördjupade uppföljningar av bland annat fysioterapeuter. Vid uppföljningen framkom det att tre av de granskade fysioterapeuterna debiterat för högt arvode. Hälso- och sjukvårdsavdelningen beslutade att återkräva de för högt debiterade arvodena. Det totala återkrävda beloppet uppgick till tkr. Av detta belopp var tkr återbetalt vid årsskiftet. För det återstående beloppet om 274 tkr har avbetalningsplan upprättats och bedömningen är att även detta belopp återbetalas i dess helhet. Införandet av Förstärkt utskrivning på Akademiska sjukhuset Projektet förstärkt utskrivning fortsätter och Akademiska sjukhuset ska under februari starta upp förstärkt utskrivning på följande avdelningar; Ortopedavdelning 70D Ortopedavdelning 70E2 Medicinavdelning 30E Geriatriska medicinavdelningen 30A Geriatriska ortopedavdelningen 70C2 Strokeavdelningen 85B Geriatrikavdelning 2 i Tierp Vid analyser av oplanerade återinläggningar på Akademiska sjukhuset så framgick det att de patienter som oftast återinskrevs inom en vecka efter utskrivning var över 65 år. Efter att också ha tagit del av andra landstings fördjupade analyser så visar det sig att

2 Bilaga 13 2 det är patienten över 80 år som löper störst risk att återinskrivas varför dessa kommer identifieras som fokuspatienter i första hand. Därav är fokuspatienter i första hand patienter från 80 år som inte omfattas av andra insatser som särskilt boende eller behandlas av team. Tandvårdssatsning på barnavårdscentraler Folktandvården och primärvårdens barnavårdscentraler utökar sitt samarbete för att tidigare upptäcka dålig munhälsa hos de yngsta barnen. Nästan alla barn kommer till barnavårdscentralen redan under sitt första år. Det är tidigare än de vanligtvis kommer till Folktandvården, därför har barnavårdscentralens personal möjlighet att upptäcka tidiga risker för karies. Varje barnavårdscentral har en kontaktperson på Folktandvården som de kan ringa för råd eller hänvisa familjen till. Folktandvården stödjer primärvården med råd och material. Modellen har testats på några platser med goda resultat och kommer att spridas i hela länet. Beslut om ny organisation för Akademiska sjukhuset Efter samverkan med de fackliga parterna om förslaget till ny organisation av sjukhuset togs den 15 januari beslut att genomföra den föreslagna förändringen. Sammanfattningsvis innebär detta att sjukhusets verksamhetsområden kommer att utgöra kärnan för både vård, forskning och utbildning. Divisionsnivån försvinner och större ansvar och befogenheter ska knytas till sjukhusets verksamhetsområden och till de modeller för samverkan som ska utvecklas. Samverkan med Uppsala universitet ska stärkas. Sjukhusets administration ska specialiseras och utvecklas. En projektorganisation kommer att tillsättas för genomförandet av förnyelsen. Ansvarig för projektet blir Eva Telne, som för närvarande är chef för dat-divisionen, och sjukhusledningen kommer att vara styrgrupp i arbetet. Akademiska först med djup hjärnstimulering vid svår epilepsi Som första svenska sjukhus har Akademiska introducerat djup hjärnstimulering (DBS) som behandling av vissa svårare former av epilepsi. DBS är ett kirurgiskt ingrepp som framförallt används för att lindra symtom vid Parkinsons sjukdom, med även vid dystoni, tremor och tvångssyndrom. Hittills har en patient opererats på Akademiska och ytterligare en operation är inplanerad. Ingreppet innebär att neurokirurger opererar in två elektroder i de främre delarna av thalamus, den del av mellanhjärnan som hanterar information mellan nervceller. Elektroderna får elektriska impulser från en dosa, liknande en pacemaker. Om det inte fungerar kan systemet tas bort. Trafiken till och med 19 januari Första delen av januari var problemfri för kollektivtrafiken i och med att det i stort var barmark. Helgen januari kom det ganska mycket snö vilket medförde vissa trafikproblem, särskilt under lördagskvällen i Uppsala där bland annat hållplatserna på Vaksalagatan vid Siviaviadukten tidvis inte kunde trafikeras. När sedan snöfallet övergick i regn under måndagskvällen blev det mycket halt på mindre vägar. Det fick till följd att många busslinjer drabbades av inställda turer under tisdagens morgon. En buss körde av vägen vid Lagga men lyckligtvis kom ingen ombord till skada. Även senare under veckan var det mycket halt på mindre vägar och under fredag morgon var flera skolbusslinjer inställda eller kraftigt försenade.

3 Bilaga 13 3 Kollektivtrafikverksamheten Appen som lanserades under hösten 2014 fortsätter att öka i användande. Drygt har laddat appen i sin telefon och per dygn köps drygt biljetter.

4 Bilaga 16 a Dnr CK Uppdrags- och budgetprocess Landstingsrådsberedningen är tillika budgetberedning inför landstingsstyrelsens behandling av landstingsplan och budget. Förvaltningsanalyser Förvaltningarna ska efter beaktande av föregående års utfall samt tertialrapport 2 (janaug) göra en fördjupad analys av verksamheten, omvärldspåverkan, planeringsförutsättningar och framtida utmaningar. Förvaltningsanalysen ska lämnas till ledningskontoret före oktober månads utgång. Landstingets ledningskontor gör en sammanställning av analyserna och tillfogar omvärldsfaktorer som hälsoutveckling, befolkningsutveckling, medicinsk utveckling, ekonomisk utveckling, resandeutveckling inom kollektivtrafiken och annat som är av vikt för landstingets planering. Landstingsplan och budget Under våren sker dialoger med förvaltningarna om uppdrag och ekonomi varvid även berörda styrelser/nämnder ska involveras. Fördelning av de finansiella ramarna ska ske till ansvarig styrelse/nämnd. Landstingsplan och budget ska efter beredning i budgetberedningen och på förslag från landstingsstyrelsen antas av landstingsfullmäktige i juni. Skattesats och eventuella tillägg i landstingsplan och budget Skattesats och eventuella tillägg och justeringar i landstingsplan och budget ska efter beredning i budgetberedningen och på förslag från landstingsstyrelsen fastställas av landstingsfullmäktige i november. Då fastställs även avgifter. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

5 Bilaga 16 b

6 Bilaga 17 REGLEMENTE 1 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars PARTER Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland, nedan kallat parterna, har inrättat en gemensam nämnd som benämns Ambulansdirigeringsnämnd. Landstinget Västmanland är värdlandsting och den gemensamma nämnden ingår i Landstinget Västmanlands organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan de samverkande parterna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. 2 ÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen innebär att nämnden från och med den 1 juni 2015 ska ansvara för att länens invånare erbjuds en ambulansdirigering som medverkar till en robust och patientsäker vårdkedja. Ansvaret för ambulansdirigeringen tas över successivt under maj Nämnden ska samordna ambulansdirigeringen i länen. Verksamheten ska ha hög kvalitet, vara effektiv och bedrivas med målsättningen invånarnas bästa, utan hänsyn till respektive länsgräns. Uppdraget ska fullgöras inom ramen för gällande lagstiftning och beslutade policydokument för den gemensamma ambulansdirigeringen. 3 SJUKVÅRDENS LARMCENTRAL Verksamheten ska bedrivas i en informell organisation som benämns Sjukvårdens Larmcentral. Sjukvårdens Larmcentral består av en ambulansdirigeringsenhet inom varje parts organisation. Parterna ska samordna och effektivisera verksamheten inom ramen för organisationen. Parterna är överens om att ha gemensamt medicinskt beslutsstödsystem, gemensam utbildningsfunktion och gemensamma instruktioner i verksamheten, i syfte att uppnå likställdhet inom samverkansområdet. Parterna är överens om att verksamheten ska använda ett medicinskt beslutsstödsystem som landstingen i Sörmland, Uppsala län och Västmanland utvecklat. Parterna ansvarar i samverkan för fortsatt utveckling och Uppsala Läns landsting ansvarar för teknisk drift och support. Parterna är vidare överens om att inkommande samtal till Sjukvårdens Larmcentrals enheter ska besvaras efter principen första lediga sjuksköterska, utan prioritering för egna invånare. Utfärdad av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

7 Bilaga 17 REGLEMENTE 9 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 Parterna ska fortlöpande stödja och hjälpa varandra inom ramen för organisationen. Vid såväl planerade som oplanerade verksamhetsstörningar ska parterna verka lojalt tillsammans för en robust ambulansdirigering. Respektive parts organisation utreder alla avvikelser och patientsäkerhetsärenden som handlagts inom respektive parts enhet. Sjukvårdens Larmcentral ska kunna koordinera resurser och även kunna hantera extraordinära händelser i samverkan med andra myndigheter. Särskild vikt ska läggas vid möjligheten att koordinera större händelser. Regelbundna beredskapsövningar ska ske i samverkan och tillsammans med andra myndigheter. Samarbetet med ambulansdirigering mellan parterna hindrar inte samverkan med intilliggande län. 4 NÄMNDENS UPPGIFTER 4.1 Nämndens grunduppdrag Beslutar om mål och policy för ambulansdirigeringen inom de samverkande länen. Godkänner senast i oktober varje år förslag till budget och dimensionering av verksamheten i Sjukvårdens Larmcentral för nästkommande år. Beslutet innebär att uppdraget till Sjukvårdens Larmcentral fastställs. Fastställer riktlinjer och instruktioner för verksamheten Sjukvårdens Larmcentral. Fastställer kompetenskrav för medarbetare i verksamheten. Följer utifrån befolkningsperspektivet utvecklingen inom hälso och sjukvårdsområdet, med särskilt fokus på ambulansdirigering, och tar de initiativ som bedöms gagna en effektiv verksamhet. Svarar för allmän och riktad information om alarmeringstjänsten. Rapporterar om ekonomi, prestationer och kvalitet i enlighet med värdlandstingets anvisningar. Ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och att organisationen är ändamålsenligt uppbyggd. Ansvarar för uppföljning av verksamheten. Utfärdad av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

8 Bilaga 17 REGLEMENTE 3 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 Tecknar de avtal som Sjukvårdens Larmcentral behöver teckna med extern part för att kunna fullfölja samverkansuppdraget. 4.2 Uppdrag i fråga om utökat samarbete Nämnden har befogenhet att förhandla med andra landsting eller regioner som önskar delta i samarbetet. Förslag om nya samverkanspartner föreläggs parterna för beslut. Nämnden har befogenhet att pröva och föreslå att omfattningen av samarbetet utvidgas till andra områden än vad som regleras i detta avtal. Förslag om utökat samarbete föreläggs parterna för beslut. 5 FÖRÄNDRING AV NÄMNDENS ANSVAR OCH BEFOGENHETER Om nämndens ansvar och befogenheter förändras ska detta godkännas av samtliga parters fullmäktige genom ett reviderat reglemente. 6 LEDAMÖTER Nämnden har 4 ledamöter och 4 ersättare. Parterna utser två ledamöter och två ersättare vardera. 7 MANDATPERIOD Ledamöter och ersättare i nämnden väljs för fyra år, räknat från och med 1 januari året efter det år då valet till fullmäktige har ägt rum i landet. Valet förrättas av det under valåret, i respektive landsting, nyvalda landstingsfullmäktige senast i december månad. Då nämnden inrättas från och med den 1 mars 2015 blir den första mandatperioden något kortare än fyra år. 8 ORDFÖRANDE Ordförande och en vice ordförande utses av ledamöterna i nämnden för två år i taget från den 1 januari. Då nämnden inrättas från och med den 1 mars 2015 utses ordförande första gången för en kortare period än två år. Posterna som ordförande och vice ordförande bör rotera mellan parternas företrädare i nämnden och ordförandena ska vara ordinarie ledamöter i nämnden. Ordförande ska leda, samordna och övervaka nämndens arbete. Om varken ordförande eller vice ordförande kan närvara vid sammanträdet, utser nämnden annan ledamot att fullgöra ordförandes uppgifter vid sammanträdet. Utfärdad av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

9 Bilaga 17 REGLEMENTE 4 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 Om ordförande eller vice ordförande för längre tid är hindrad att fullgöra sitt uppdrag, får nämnden utse annan ledamot att som ersättare fullgöra dennes uppgifter. 9 NÄRVARO OCH YTTRANDERÄTT FÖR ANNAN ÄN LEDAMOT Ersättare har rätt att närvara och yttra sig i överläggningarna. Ersättare från parti som inte har ordinarie ledamot i nämnden har rätt att få sin mening antecknad till protokollet. Om en ledamot är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del därav ska den ersättare från den part som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet. Rätt att närvara vid nämndens sammanträden och att yttra sig i överläggningarna tillkommer ansvarig tjänsteman samt landstingsdirektören eller annan på nämndens begäran. 10 ERSÄTTNING Ersättning utgår till ledamot och ersättare enligt respektive parts egna bestämmelser. Nämndens sekreterare anmäler till respektive part vilka som varit närvarande vid sammanträdet, varefter varje part ansvarar för ersättningen. 11 TID OCH PLATS FÖR SAMMANTRÄDEN Nämnden bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Nämnden bör hålla minst tre sammanträden per år. Sammanträde ska även hållas när minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordförande finner att det behövs. 12 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDEN Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Före varje sammanträde med gemensamma Ambulansdirigeringsnämnden ska nämndens ledamöter och ersättare få en kallelse och preliminär föredragningslista, som regel en vecka före sammanträdet. Slutlig föredragningslista fastställs vid varje Utfärdad av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

10 Bilaga 17 REGLEMENTE 5 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 sammanträdes början. 13 ANMÄLAN OM FÖRHINDER En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Ledamot som är förhindrad att delta ska själv kalla in ersättare. 14 FÖREDRAGNING Föredragning inom nämnden sker av ordföranden eller på dennes uppdrag av nämndens ansvariga tjänsteman eller någon av parternas tjänstemän. Nämnden kan uppdra beredning och föredragning av visst ärende eller viss grupp av ärenden åt en eller flera särskilda ledamöter eller åt någon av parternas tjänstemän. 15 PROTOKOLL Protokollet justeras av nämndens ordförande och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens sekreterare ansvarar för att nämndens beslut delges dem som är berörda av besluten. Fullständiga protokoll delges parterna samt landstingets revisorer. Nämndens sekreterare ansvarar för att nämndens justerade protokoll anslås på respektive parts anslagstavla. 16 ANSVARIG TJÄNSTEMAN OCH ADMINISTRATION Landstinget Västmanland tillhandahåller till nämnden ansvarig tjänsteman, benämnd ambulansdirigeringsstrateg, samt sekreterare och kanslifunktion. Kostnaderna för dessa gemensamma stödfunktioner fördelas mellan parterna enligt samverkansavtal. 17 UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne, vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Utfärdad av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

11 Bilaga 17 REGLEMENTE 6 (6) Gäller fr.o.m. Dok.nummer Utgåva Reglemente för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars DELGIVNING Delgivning med nämnden sker med ansvarig tjänsteman eller den som i övrigt enligt särskilt beslut är behörig att motta delgivning. 19 DELEGERING Nämnden får uppdra åt ledamot eller ersättare eller åt grupp av ledamöter och/eller ersättare eller åt tjänsteman att på nämndens vägnar besluta i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden, dock inte i fall som avses i Kommunallagens 6 kap 34. Beslut som fattas på delegation ska anmälas till nämnden, som bestämmer hur det ska ske. Nämnden fastställer en delegationsordning. 20 REDOVISNING AV VERKSAMHETEN Nämnden ska varje år i en årsberättelse redovisa sin verksamhet. Årsberättelsen ska tillställas respektive parts fullmäktige under första kvartalet efter verksamhetsåret. 21 REVISION OCH ANSVARSFRIHET Den gemensamma nämnden ska granskas av revisorer hos var och en av de samverkande parterna. Revisorerna kan samarbeta vid revisionen. Respektive part prövar frågan om ansvarsfrihet för hela nämnden. 22 ARKIV För vården av nämndens arkiv gäller det reglemente som Landstinget Västmanlands landstingsfullmäktige fastställt. Utfärdad av: Benita Karlsson Kontrollera aktuell version mot original i dokumenthanteringssystemet Godkänd av:

12 Bilaga 17 Samverkansavtal för gemensam Ambulansdirigeringsnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med den 1 mars 2015 Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland, nedan kallat parterna, har träffat följande överenskommelse om gemensam Ambulansdirigeringsnämnd. Landstinget Västmanland är värdlandsting och den gemensamma nämnden ingår i Landstinget Västmanlands organisation. 1. Överenskommelse Överenskommelsen innebär att nämnden från och med den 1 juni 2015 ska ansvara för att länens invånare erbjuds ambulansdirigering som medverkar till en robust och patientsäker vårdkedja. Ansvaret för ambulansdirigeringen tas över successivt under maj Nämnden ska samordna ambulansdirigeringen i länen. Verksamheten ska ha hög kvalitet, vara effektiv och bedrivas med målsättningen invånarnas bästa, utan hänsyn till respektive länsgräns. Uppdraget ska fullgöras inom ramen för gällande lagstiftning och beslutade policydokument för den gemensamma ambulansdirigeringen. 2. Sjukvårdens Larmcentral Verksamheten ska bedrivas i en informell organisation som benämns Sjukvårdens Larmcentral. Sjukvårdens Larmcentral består av en ambulansdirigeringsenhet inom varje parts organisation. Parterna ska samordna och effektivisera verksamheten inom ramen för organisationen. Parterna är överens om att ha gemensamt medicinskt beslutsstödsystem, gemensam utbildningsfunktion och gemensamma instruktioner i verksamheten, i syfte att uppnå likställdhet inom samverkansområdet. Parterna är överens om att verksamheten ska använda ett medicinskt beslutsstödsystem som landstingen i Sörmland, Uppsala län och Västmanland utvecklat. Parterna ansvarar i samverkan för fortsatt utveckling och Uppsala Läns landsting ansvarar för teknisk drift och support. Parterna är vidare överens om att inkommande samtal till Sjukvårdens Larmcentrals enheter ska besvaras efter principen första lediga sjuksköterska, utan prioritering för egna invånare. Parterna ska fortlöpande stödja och hjälpa varandra inom ramen för organisationen. Vid såväl planerade som oplanerade verksamhetsstörningar ska parterna verka lojalt tillsammans för en robust ambulansdirigering. Respektive parts organisation utreder alla avvikelser och patientsäkerhetsärenden som handlagts inom respektive parts enhet.

13 Bilaga 17 Sjukvårdens Larmcentral ska kunna koordinera resurser och även kunna hantera extraordinära händelser i samverkan med andra myndigheter. Särskild vikt ska läggas vid möjligheten att koordinera större händelser. Regelbundna beredskapsövningar ska ske i samverkan och tillsammans med andra myndigheter. Samarbetet med ambulansdirigering mellan parterna hindrar inte samverkan med intilliggande län. 3. Nämndens uppgifter 3.1 Nämndens grunduppdrag Beslutar om mål och policy för ambulansdirigeringen inom de samverkande länen. Godkänner senast i oktober varje år förslag till budget och dimensionering av verksamheten i Sjukvårdens Larmcentral för nästkommande år. Beslutet innebär att uppdraget till Sjukvårdens Larmcentral fastställs. Ska senast i mars månad före kommande verksamhetsår till respektive landsting initiera eventuellt behov av förändrade resurser. Fastställer riktlinjer och instruktioner för verksamheten Sjukvårdens Larmcentral. Fastställer kompetenskrav för medarbetare i verksamheten. Följer utifrån befolkningsperspektivet utvecklingen inom hälso och sjukvårdsområdet, med särskilt fokus på ambulansdirigering, och tar de initiativ som bedöms gagna en effektiv verksamhet. Svarar för allmän och riktad information om alarmeringstjänsten. Rapporterar om ekonomi, prestationer och kvalitet i enlighet med värdlandstingets anvisningar. Ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och att organisationen är ändamålsenligt uppbyggd. Ansvarar för uppföljning av verksamheten. Tecknar de avtal som Sjukvårdens Larmcentral behöver teckna med extern part för att kunna fullfölja samverkansuppdraget. 3.2 Uppdrag i fråga om utökat samarbete Nämnden har befogenhet att förhandla med andra landsting eller regioner som önskar delta i samarbetet. Förslag om nya samarbetspartner föreläggs parterna för beslut. Nämnden har befogenhet att pröva och föreslå att omfattningen av samarbetet utvidgas till andra områden än vad som regleras i detta avtal. Förslag om utökat samarbete föreläggs parterna för beslut.

14 Bilaga Organisation Nämnden ingår i Landstinget Västmanlands organisation. Verksamheten Sjukvårdens Larmcentral bedrivs i den informella organisation som beskrivs under punkt 2 i detta avtal. Till nämnden finns en ansvarig tjänsteman knuten, benämnd ambulansdirigeringsstrateg. Landstinget Västmanland tillsätter dirigeringsstrategen efter samråd med parterna. Strategens uppgift är att stödja nämnden i dess uppdrag och att vara föredragande i nämnden. På nämndens uppdrag ska strategen leda samordningen av Sjukvårdens Larmcentral så att verksamheten utgör en helhet. Som företrädare för Sjukvårdens Larmcentral ska strategen delta i möten med verksamhetens externa samverkanspartner. I organisationen finns ett Utförarråd som består av ambulansdirigeringsstrategen, respektive parts verksamhetschef för ambulanssjukvården, respektive parts avdelningschef för Larmcentralen samt respektive parts medicinskt ansvariga läkare. Rådets uppgift är att fastställa hur nämndens mål ska uppnås och hur nämndens beslut ska verkställas. Rådet ska även fastställa handböcker för verksamheten. Utförarrådet ska bereda de ärenden som ska hanteras av nämnden. 5. Ledamöter Nämnden har 4 ledamöter och 4 ersättare. Parterna utser två ledamöter och två ersättare vardera. Parterna är överens om att posterna som ordförande och vice ordförande bör rotera mellan parternas företrädare i nämnden. 6. Finansiering Respektive part upprättar förslag till budget för sin enhet inom Sjukvårdens Larmcentral inom ramar som angetts av Ambulansdirigeringsnämnden och av respektive landsting fastställda ramar. Ett samlat budgetförslag för hela verksamheten bereds och föreläggs nämnden för godkännande senast i oktober året före verksamhetsåret. I budget för Sjukvårdens Larmcentral ska samtliga kostnader utom lokalkostnader vid respektive enhet ingå. Respektive part ansvarar för att det finns ändamålsenliga och effektiva lokaler tillgängliga för respektive parts enhet inom Sjukvårdens Larmcentral. Gemensamma kostnader som ansvarig tjänsteman, administration och kostnader för teknikstöd ska ingå i budgeten. Respektive part bekostar verksamheten i förhållande till antalet invånare i länet. Reglering av finansieringen sker i samråd mellan parterna, i slutet av respektive verksamhetsår. Om över eller underskott uppstår i bokslut regleras detta årligen genom överenskommelse mellan de samverkande parterna i nämnden. 7. Insyn i nämnden Parterna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Förutsättningen för en fungerande insyn är att parterna löpande lämnar information till nämnden om respektive enhets utveckling. Nämnden ska till de samverkande parterna varje tertial lämna rapporter om ekonomi, prestationer och kvalitet för Sjukvårdens Larmcentral. 8. Ambulansdirigeringsstrateg och administration Landstinget Västmanland tillsätter, efter samråd med parterna, nämndens ansvariga tjänsteman som benämns ambulansdirigeringsstrateg.

15 Bilaga 17 Landstinget Västmanland tillhandahåller sekreterare och kanslifunktion till nämnden. Kostnaderna för ambulansdirigeringsstrateg och administration ingår i nämndens gemensamma kostnader. 9. Omförhandling Om förutsättningarna för detta avtal väsentligen skulle ändras har varje part rätt att påkalla omförhandling av avtalet. 10. Giltighet och avtalstid samt uppsägning av avtalet Samverkansavtalet gäller under förutsättning att gemensamma Ambulansdirigeringnämndens reglemente samt detta avtal godkänts av samtliga parters fullmäktige. Avtalet gäller tills vidare från och med den 1 mars Vid ett upphörande av verksamheten i sin helhet eller om någon part vill frånträda avtalet ska särskilda förhandlingar ske mellan parterna angående formerna för detta samt angående den ekonomiska regleringen mellan parterna. Uppsägningstiden är 18 månader och avtalet kan upphöra att gälla vid årsskiftet året efter det att uppsägning har skett. 12. Tvist Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte kommer överens ska tvister avgöras i allmän domstol. 13. Avtalsexemplar Detta avtal är upprättat i 2 exemplar av vilka parterna tagit var sitt. den den Landstinget Västmanland Landstinget i Uppsala Län

16 Bilaga Dnr CK Fastställda av landstingsfullmäktige , reviderade samt Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i Landstinget i Uppsala län (mandatperiod ) 1 Fastställande och tolkning av ersättningsregler Landstingsfullmäktige fastställer ersättningsregler och ersättningsnivåer. Landstingsstyrelsen har till uppgift att följa utvecklingen av ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och vid behov ta initiativ till ändringar. Tolkning av dessa regler åvilar landstingsstyrelsen som också vid behov utfärdar tillämpningsanvisningar. 2 Rätt till ersättning Ekonomiska ersättningar enligt dessa regler utgår till förtroendevalda i landstinget och i av landstinget tillsatta styrelser, nämnder, kommittéer, utskott och beredningar. Ersättning utgår för uppdrag i andra organ än landstingets egna i det fall den förtroendevalde utsetts av landstinget och inte erhåller ersättning av annan. Sammanträdesarvoden utgår med procentuella andelar av månadsarvodet för landstingsråd. 3 Arvode för landstingsråd/gruppledare Till landstingsråd/gruppledare utgår ett månatligt arvode som följer arvodet för riksdagsledamot, vilket fastställs av en från riksdagen fristående nämnd. Uppräkning av arvode för landstingsråd/gruppledare sker vid samma tidpunkt som för riksdagsledamot, dock endast en gång per kalenderår vid samma tidpunkt som den slutliga arvodesnivån inför nytt riksdagsår fastställs. Till vikarie för landstingsråd/gruppledare utgår motsvarande arvode efter prövning i varje enskilt fall. Se också 28 angående förordnande av vikarierande landstingsråd/gruppledare. Till deltidsarvoderade landstingsråd utgår arvode beräknat på deltidens förhållande till heltid för landstingsråd. 4 Landstingsstyrelseordförandens arvode Till landstingsråd som tillika är ordförande i landstingsstyrelsen utgår arvodesförhöjning motsvarande 10 % av månadsarvodet för landstingsråd. 1

17 Bilaga 18 5 Ordförandearvode Ordförandearvoden utgår till ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande och arvodesberättigad ledamot i nedanstående organ med 1/12 per månad. Beloppet anges som månatlig utbetalning i procentuell andel av månadsarvodet för landstingsråd, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari. Organ Ordf. 1:e vice ordf. 2:e vice ordf. Ledamot Landstingsfullmäktige Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Beredningen för barn och unga Beredningen för äldre och funktionsnedsatta Landstingsstyrelsen * Landstingsstyrelsens FoUU-utskott 10 3* - 3* Landstingsstyrelsens Personalutskott 10 3* - 3* Produktionsstyrelsen * Kollektivtrafiknämnden * Hälso- och sjukvårdsstyrelsen * Patientnämnden Länshandikapprådet Varuförsörjningsnämnden Kostnämnden Pensionärsrådet Kulturnämnden Stiftelsen Musik i Uppland 5 3** - - Stiftelsen Upplandsmuseet 5 3** - - Landstingsrevisionen Styrelserna för: Gamla Uppsala Buss AB, Uppsala Länstrafik AB och Prebus AB 10*** 5*** 5*** - * Gäller endast ledamot i arbetsutskott eller andra utskott under styrelser som inte ingår i respektive styrelses presidium. ** 1:e vice ordförande avses tillhöra oppositionen i de nämnder/styrelser som inte har någon 2:e vice ordförande. *** Arvodesnivån förutsätter uppdrag i samtliga ovan nämnda bolagsstyrelser. Respektive bolag belastas med kostnaden för arvoden. 2

18 Bilaga 18 6 Sammanträdesarvode Landstingsfullmäktige För deltagande i fullmäktigesammanträde utgår till ledamöter och ersättare med 3 % av månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari. 7 Sammanträdesarvode övriga styrelser, nämnder, utskott, beredningar inklusive bolagsstyrelser För deltagande i sammanträde med övriga styrelser, nämnder, utskott, beredningar inklusive bolagsstyrelser* som anges i 5** och för uppdrag i finansutskott samt för uppdrag inom Mälardalsrådet utgår sammanträdesarvode till ledamöter och ersättare med 2 % av månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari. För deltagande i sammanträde med övriga organ där landstinget svarar för arvoden och för arvodesberättigad utbildning eller dylikt, utgår sammanträdesarvode med 1,5 % av månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. Beslut om deltagande i utbildning, som berättigar till sammanträdesarvode, fattas av respektive organ. Vidare riktlinjer kan utfärdas av landstingsstyrelsen. Ekonomisk ersättning medges även för förberedande möte (partivis eller blockvis) inför sammanträde med styrelse, nämnd, beredning etc. som inte förläggs i anslutning till ordinarie sammanträde. Kostnaden belastar respektive organ. * Gäller även styrelsen för Uppsala Buss AB och Upplands Lokaltrafik AB. Heltidslandstingsråd som innehar uppdrag i någon av bolagsstyrelserna är inte arvodesberättigat. Kostnaden för sammanträdesarvode och andra ersättningar belastar respektive bolag. ** Sammanträde med Länshandikapprådet och Pensionärsrådet arvoderas med 1,5 % av månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. 8 Halvdagsarvode Halvdagsarvode utgår med 1 % av månadsarvodet för landstingsråd per sammanträde (avrundat till närmaste tiotal kronor) vid deltagande i sammanträde kortare än 4 timmar. Restid vid resa över 70 km tur och retur får inräknas schablonmässigt med 3 timmar och med 2 timmar vid kortare resväg. Tid för gruppmöten i anslutning till sammanträdet får räknas in i den samlade sammanträdestiden. 3

19 Bilaga 18 9 Flera sammanträden samma dag Förtroendevald som deltar i flera sammanträden samma dag har endast rätt till ett heldagsarvode per dag. Detta inkluderar ersättning för sammanträde med partigrupp. 10 Arvode till revisorer Årsarvode till revisorer för granskning av stiftelser utgår med 2 % av månadsarvodet för landstingsråd/heltid. Årsarvode till revisor i Mälardalsrådet utgår med 2 % av månadsarvodet för landstingsråd/heltid. Årsarvode till revisor för granskning av Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling utgår till ordförande med 2 % av årsarvodet för landstingsråd/heltid och till ledamot med 1 % av årsarvodet för landstingsråd/heltid. Årsarvode till revisor för granskning av bolagen utgår med 2 % av årsarvodet för landstingsråd/heltid och till revisorsersättare med 1 % av årsarvodet för landstingsråd/heltid. Respektive bolag belastas med kostnaden för årsarvoden och sammanträdesarvoden och övriga ersättningar till revisor. Därutöver utgår sammanträdesarvode med 1, 5 % av månadsarvodet för landstingsråd/heltid. Övriga ersättningar utgår i enlighet med landstingets regler. 11 Resekostnader personliga utlägg Kostnader för resor kopplade till det politiska uppdraget ersätts enligt gällande avtal vad gäller kilometerersättning etc. resande med egen bil. Ersättning avseende utlägg för andra färdsätt (t.ex. tåg, buss) samt ersättning för parkeringsavgift ersätts också mot uppvisande av kvitto/biljett i original. Landstingsråd/gruppledare har rätt till ersättning för resor i tjänsten, men inte för resor till och från tjänstestället. Allt resande med koppling till landstinget ska ske i enlighet med Resepolicy för Landstinget i Uppsala län. 4

20 Bilaga Traktamentsersättningar och resekostnader Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten (mer än fem mil) utges traktamentsbelopp + resetillägg. Traktamentsbeloppet är för hel dag (mer än 18 timmar) 220 kr, för halv dag (mer än fyra timmar) 110 kr. Reducering görs för kostförmån enligt Riksskatteverkets rekommendationer. På reseräkningen (grönt blankettset) ska anges vilka måltider som man inte har bekostat själv. Traktamentsbeloppet är skattefritt. Resetilläggen utges med 105 kr för hel dag och 15 kr för halv dag. Reducering görs med hälften av det belopp som traktamentet reducerats med. Resetillägget är skattepliktigt. Utlandstraktamente tillämpas vid utrikes förrättning. Ett s.k. normalbelopp utgår per dag och är beroende av vilket land som besöks (se skatteverket.se för aktuella belopp). För mer information kontakta Landstingets resurscentrum. Billigaste färdsättet ska alltid tillämpas. Bokningar av resor görs via de företag som landstinget, efter genomförd upphandling, har tecknat avtal med. Vid gemensamma överläggningar mellan partiernas gruppledare i respektive nämnd m.m. utgår reseersättning. Vid sammanträde med partigrupp medges rätt till reseersättning för 12 sammanträden per år. Ovan angivna belopp kan komma att förändras under mandatperioden. 13 Ersättning för kontaktarbete I syfte att öka inblicken i landstingets och andra huvudmäns verksamheter har ledamot och ersättare i styrelser, nämnder, ledamot i beredningar samt ledamot och ersättare i landstingsfullmäktige möjlighet till s.k. kontaktarbete, d.v.s. möjlighet att göra studiebesök inom landstingets och andra huvudmäns verksamheter. Kontaktarbetet är avgränsat till att genomföra inom Sverige. Kontaktarbete ska vara kopplat till det politiska uppdraget och medger rätt till arvode, ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning för högst fyra tillfällen per uppdrag och år. Arvode medges med motsvarande 1,5 % av månadsarvodet för landstingsråd, avrundat till närmast tiotal kronor. Principen för hel- och halvdagsarvode är tillämplig. 5

21 Bilaga 18 Innan kontaktarbete utförs ska det föregås av ett beslut av respektive ordförande. Beslut om att bevilja kontaktarbete, knutet till uppdrag som ledamot och ersättare i landstingsfullmäktige, kan också fattas av respektive landstingsråd/gruppledare. Undantag från rätt till ersättning: Ordförande och vice ordförande i styrelse, nämnd, beredning eller landstingsfullmäktige som uppbär årsarvode har dock inte rätt till ersättning enligt ovan, om kontaktarbetet avser den styrelse, nämnd, beredning eller landstingsfullmäktige där denne innehar ordförandeuppdrag och uppbär årsarvode. Landstingsråd/gruppledare har inte rätt till ersättning för kontaktarbete. 14 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Ersättning för förlorad arbetsförtjänst som föranleds av uppdrag inom landstinget utgår till ordförande och vice ordförande samt ledamöter och ersättare som enligt 5, 6 och 7 har rätt till arvode och som med intyg kan påvisa sig ha förlorat arbetsinkomst. Sådan ersättning utgår även för deltagande i kurser och konferenser som har betydelse för nämndens verksamhet (se bilaga 2). Ersättning utgår även till landstingsanställd som har förtroende-uppdrag inom landstinget. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst ges maximalt i nivå med heltidslandstingsråds arvode per dag. Timersättning ges med högst 1/8 av maximibeloppet per dag. Förtroendevald som är timavlönad kan inte göra anspråk på ersättning för förlorad arbetsförtjänst för arbetspass som inte bokats p.g.a. politiskt uppdrag. Endast faktisk ekonomisk förlust, där löneavdrag kan styrkas av arbetsgivare, medger rätt till ersättning. Ansökan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska göras hos den nämnd/styrelse motsv. som ska belastas med kostnaden. Ytterligare anvisningar för ersättning för förlorad arbetsförtjänst utfärdas vid behov av landstingsstyrelsen. Även styrkta uppgifter om förlorad arbetslöshetsersättning (A-kassa) eller förlorad föräldrapenning ersätts. 15 Förlorad arbetsförtjänst sammanträde med partigrupp Rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid sammanträde med partigrupp föreligger för 12 sammanträden per år. 6

22 Bilaga Ersättning vid oregelbunden arbetstid Förtroendevald som arbetar oregelbundna arbetstider har rätt att få rimlig dygnsvila respektive veckovila utan förlorad arbetsförtjänst. Den som har skiftarbete i anslutning till sammanträde har rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst för arbetspass som avståtts natten före sammanträdet. Efter sammanträde som pågått hel dag kan ersättning utgå för arbetspass natten efter sammanträdet. Den som enligt arbetstidsschema har enstaka fridag (under en 7-dagarsperiod) och ett heldagssammanträde infaller denna dag, har rätt att inom en vecka ta ut extra ledighet från ordinarie arbete och därvid få ersättning för förlorad arbetsförtjänst. 17 Förlorad arbetsförtjänst för egna företagare Vid beräkning av inkomstbortfallet för egen företagare (motsvarande) ska 90 % av den hos Försäkringskassan registrerade årsinkomsten vara utgångspunkten. Inkomstbortfallet för hel dag ska anses vara 1/248 av nämnda belopp. Inkomstbortfallet per timme beräknas med 1/8 av dagsbeloppet och avrundas till närmast hela krontal. Förtroendevald som är egen företagare ska vid begäran om ersättning styrka sin registrerade årsinkomst genom intyg från Försäkringskassan. Förtroendevald som uppbär inkomst från anställning och från eget företag (motsvarande), omfattas av schablonberäkning enligt ovan för den sammanlagda registrerade inkomsten hos Försäkringskassan, om 50 % eller mer härrör från det egna företaget (motsvarande). I annat fall ska inkomstbortfall från anställning styrkas med intyg från arbetsgivare i enlighet med ovan, jämsides med schablonberäkning enligt ovan för inkomster från det egna företaget (motsvarande). Ersättning för förlorad arbetsförtjänst kan inte utbetalas för samma tidsperiod för inkomstbortfall från flera arbetsgivare eller från förlust av inkomst i eget företag i kombination med inkomstbortfall hos arbetsgivare. Möjlighet finns till individuell prövning av rätten till ersättning för förlorad arbetsförtjänst för egna företagare eller motsvarande (det åligger landstingsstyrelsen att göra den individuella prövningen). Den individuella prövningen ska tillämpas då beräkningen enligt schablon inte är skälig. Med utgångspunkt i av landstingsfullmäktige beslutade regler, riktlinjer från landstingsstyrelsen och tolkningsbeslut i landstingsstyrelsen, görs den individuella prövningen. Egen företagare (motsvarande) kan i stället för ersättning för förlorad arbetsförtjänst få ersättning för styrkt kostnad i samband med att vikarie tjänstgör istället för den förtroendevalde i det egna företaget under frånvarotid för politiskt uppdrag. 7

23 Bilaga 18 Ersättning avseende kostnad för vikarie ges maximalt i nivå med heltidslandstingsråds arvode per dag. Timersättning ges med högst 1/8 av maximibeloppet per dag. 18 Ersättning för förlorad semesterförmån Förtroendevald, som på grund av förtroendeuppdrag i landstinget förlorar semesterförmån, har rätt till ersättning (Kommunallagen 4 kap, 12 ) med maximalt heltidslandstingsråds dagarvode per förlorad semesterdag. Ersättning utges dock endast till förtroendevald vars uppdrag underskrider 40 % av heltid. Anspråk på ersättning för förlorade semesterförmåner ska vara styrkta av arbetsgivare och inkomna till landstinget senast inom 6 månader från det att förlusten kunnat fastställas. 19 Pension och avgångsersättning Pension och avgångsersättning utgår enligt gällande bestämmelser, fastställda av landstingsfullmäktige , 106, att gälla fr.o.m Bestämmelserna gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 Kommunallagen och som fullgör uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid. För förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som tidigare inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda, gäller bestämmelser angående omställningsstöd och pensionsvillkor antagna av landstingsfullmäktige , 11. De nya pensionsbestämmelserna gäller även samtliga förtroendevalda som innehar uppdrag som inte uppgår till 40 procent av heltid. Detta oavsett om man väljs för första gången i samband med valet 2014 eller har innehaft uppdrag tidigare. 20 Barntillsyn och vård av funktionshindrad Förtroendevalda med barn under 12 år som har behov av tillsyn har rätt till ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag. Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (40 % eller mer). Styrkta kostnader utgår med maximalt 165 kr per timme. Påbörjad timme räknas som hel timme. Ersättningen är skattepliktig. Ersättning utgår även för styrkta extra kostnader för vård av funktionshindrad person som vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning utgår per timme med maximalt 165 kr. Påbörjad timme räknas som hel timme. Ersättningen är skattepliktig. Ersättning utgår inte om tillsynen utförts av person som tillhör den förtroendevaldes hushåll och vid barntillsyn inte heller för tid som barnet vistas i den ordinarie barnomsorgen. 8

24 Bilaga Funktionshindrad förtroendevald Ersättning utgår till funktionshindrad förtroendevald för särskilda kostnader som föranleds av uppdraget, såsom ökade resekostnader, tolk och hjälp med inläsning m.m. 22 Frånvaro på grund av sjukdom eller annat skäl ordförande och vice ordförande Är ordförande eller vice ordförande p.g.a. sjukdom eller av annat skäl förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under längre tid än en månad eller sammanlagt sex månader under ett år, förordnar landstingsstyrelsen en ersättare. Ekonomiska förmåner som är förenade med uppdraget som ordförande eller vice ordförande övertas under förordnandetiden av ersättaren. 23 Landstingsråd förmåner vid ledigheter Landstingsråd/gruppledare har inte rätt till semesterdagsersättning. Förmåner vid övriga ledigheter regleras i AB (Allmänna bestämmelser): 28 Sjukdom m.m. 29 Föräldraledighet 30 Civil- och värnplikt 32 Enskilda angelägenheter Den ökade kostnaden som uppstår vid landstingsråds/gruppledares längre föräldraledighet eller sjukdom påverkar inte möjligheten att förordna vikarierande landstingsråd/gruppledare med motsvarande tjänstgöringsgrad. 24 Försäkringar Vid fullgörande av uppdrag omfattas förtroendevald av följande försäkringar: Ansvarsförsäkring Förtroendevalda omfattas av samma ansvarsförsäkring som anställda personer. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet enligt allmänna skadeståndsregler i verksamhet som landstinget bedriver. Tjänstereseförsäkring Förtroendevalda omfattas av landstingets tjänstereseförsäkring. Denna försäkring kan bl.a. ge läke- och resekostnads- och reseavbrottsersättning. Den kan även ge resgods- och ansvarsskydd. Grupplivförsäkring GL-F För förtroendevald med uppdrag som omfattar 40 procent eller mer av heltid tecknas grupplivförsäkring hos KPA Livförsäkring AB. 9

25 Bilaga 18 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA-KL Försäkringen gäller för olycksfall eller arbetssjukdom som uppkommer i samband med verksamhet som förtroendevald. 25 Deltagande i sammanträde under pågående sjukskrivning För fritidspolitiker som önskar delta i arvodesberättigade sammanträden under pågående sjukskrivning gäller följande: förtroendevald kan inte avstå från sammanträdesarvode enl. kommunallagens 4 kapitel 15. Sjukskriven fritidspolitiker bör därför inhämta godkännande från arbetsgivare eller vid längre sjukskrivning Försäkringskassan före deltagande i arvodesberättigat sammanträde. 26 Partigrupper bidrag och balansering För ersättning till förtroendevalda i samband med partigruppsmöten, utbildning samt för andra kostnader i anledning av partigrupps arbete utgår ett bidrag till respektive partigrupps disposition. Det årliga bidraget till respektive partigrupp beräknas enligt följande: partigrupp som är representerad i landstingsfullmäktige erhåller årligen motsvarande 50 % av månadsarvodet för heltidslandstingsråd per mandat. Bidraget inkluderar inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst, reseersättningar eller ersättning för extra kostnader. Balansering av över- och underskott får endast ske mellan åren inom respektive mandatperiod ingen balansering får ske till följande mandatperiod. Det ekonomiska resultatet för hel mandatperiod får inte vara negativt. Landstingsstyrelsen kan vid behov besluta om närmare riktlinjer. 27 Landstingsråd och politiska sekreterare ekonomiska resurser Utifrån konstruktionen nedan tilldelas respektive parti ekonomiska resurser för finansiering av landstingsråd/gruppledare och politiska sekreterare. Frihet finns att styra hur de ekonomiska resurserna disponeras under mandatperioden. Balansering av över- och underskott får ske, men endast mellan åren inom respektive mandatperiod ingen balansering får ske till följande mandatperiod. Det ekonomiska resultatet för hel mandatperiod får inte vara negativt. Beräkningsgrunder: Heltidslandstingsråds arvode följer riksdagsledamots arvodesnivå (årlig uppräkning). 10

26 Bilaga 18 Lönekostnaden för politisk sekreterare/heltid avses vara 50 procent av månadsarvodet för heltidslandstingsråd. Konstruktion för resurstilldelning: A. Varje parti som vinner representation i landstingsfullmäktige får ett grundstöd. Grundstödet är avsett att ge samtliga partier landstingsråd/gruppledare och politisk sekreterare. Vid två mandat 40 procents tjänstgöringsgrad för gruppledare respektive politisk sekreterare. Vid 3 mandat med vardera minst 50 procents tjänstgöringsgrad för landstingsråd och politisk sekreterare. B. Från fjärde till sjunde mandaten i fullmäktige erhåller parti, per mandat, årligen motsvarande 20 procent av årsarvodet för heltidslandstingsråd, att användas för landstingsråd eller politisk sekreterare. Fr.o.m. åttonde mandatet erhåller parti, per mandat, årligen motsvarande 10 procent av årsarvodet för heltidslandstingsråd, att användas för landstingsråd eller politisk sekreterare. C. Majoritetskonstellationen erhåller därutöver årligen motsvarande 120 procent av årsarvodet för heltidslandstingsråd att använda för landstingsråd och/eller politisk sekreterare. D. Kostnader för sociala avgifter tillkommer i punkterna A, B, C (45,25 procent år 2014). 28 Vikarierande landstingsråd/gruppledare Möjlighet att vikariatsförordna landstingsråd/gruppledare under mandatperioden kan medges efter beslut av landstingsstyrelsen. Vikariatsförordnande får ske för en period om maximalt 6 månader. Landstingsfullmäktige kan fatta beslut om längre vikariatsförordnande. Vikarierande landstingsråds/gruppledares tjänstgöringsgrad får dock inte understiga 40 % av heltid. Ersättning till vikarierande landstingsråd/gruppledare utgår i enlighet med 3 ovan. 11

27 Bilaga 18 Bilaga 1 Arbetsuppgifter som ska utföras inom ramen för ordförandens/vice ordförandens månadsarvode (fasta arvode) 1. Rutinmässigt följa förvaltningens arbete. 2. Protokolljustering. 3. Överläggningar med tjänsteman eller annan anställd. 4. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan anställd i anledning av sammanträden, besiktning, förrättning och liknande. 5. Besök på förvaltningar för information, attestering eller annan påskrift av handling. 6. Mottagning för allmänheten, telefonsamtal och liknande. 7. Utövande av delegationsbeslut. 8. Överläggningar med företrädare för andra organ inom eller utom landstinget. Undantag: vid regelmässigt deltagande i grupper/organ inom eller utom landstinget med fasta mötestider per termin eller kalenderår utgår arvode*, ersättning för ev. förlorad arbetsförtjänst och reseersättning, även till ordförande/vice ordförande. 9. Restid i anledning av ovan uppräknade åtgärder. * (1,5 % av månadsarvodet för landstingsråd) 12

28 Bilaga 18 Bilaga 2 Uppdrag inom landstinget som inte medför rätt till särskilt arvode 1. Heltidsarvoderat landstingsråd har inte rätt till ytterligare arvode från landstinget (med undantag för lydelsen i 4 ovan). 2. För sammanträden med landstingsrådsberedningen tillika krisledningsnämnd utgår inget sammanträdesarvode. 3. Deltidsarvoderat landstingsråd/gruppledare eller annan förtroendevald har inte rätt till arvoden från landstinget som sammanlagt per år överskrider arvodet för heltidsarvoderat landstingsråd 4. För deltagande i kurser, konferenser eller utbildningar utgår inte sammanträdesarvode till förtroendevald om inte annat beslutas av styrelse/nämnd eller motsv. 5. Vid ordförande/gruppledaröverläggningar utgår inte arvode. Ersättning för resor och ersättning för eventuell förlorad arbetsförtjänst medges. 13

29 Bilaga 20 Dnr CK Landstingsstyrelsens delegationsordning Landstinget i Uppsala län Fastställd av landstingsstyrelsen Gäller fr.o.m

30 Bilaga 20 2 (9) 1 Företrädarskap Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Avtalstecknande Landstingsstyrelsens Undertecknande av avtal och ordförande andra handlingar från lands- 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Landstingsdirektör Förvaltningschef 1.3 Fullmakt Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektör Chefsjurist 1.4 Mottagande av delgivning Landstingsdirektör HR-direktör Chefsjurist Förhandlingschef Landstingsjurist tingsstyrelsen. Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva under och säga upp avtal, vilka blir bindande för landstinget. Får vidaredelegeras. Utfärdare och innehavare av fullmakt (bl a rättegångsfullmakt) att föra landstingets talan i mål och rättsliga ärenden som ankommer på styrelsen. Får vidaredelegeras av landstingsdirektör. 1.5 Brådskande beslut Landstingsstyrelsens ordförande 1.6 Ombud Landstingsstyrelsens ordförande (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) Fatta beslut å landstingsstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen 6 kap 36 ). Utse landstingets ombud vid bolagsstämmor och andra externa organ.

31 Bilaga 20 3 (9) 2 Personal Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Anställning och anställningsvillkor, landstingsdirektör Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2.2 Avslutande av anställning, landstingsdirektör 2.3 Tillfälligt förordnande, landstingsdirektör 2.4 Anställning, förvaltningschef 2.5 Anställningsvillkor, förvaltningschef 2.6 Avslutande av anställning, förvaltningschef 2.7 Tillfälligt förordnande, förvaltningschef Landstingsstyrelsens ordförande (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsdirektör Landstingsdirektör Landstingsdirektör Anställning samt lön, förmåner och villkor i anställningsavtal. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet. Förordnande, lön och förmåner för tillförordnad landstingsdirektör. Förordnande får gälla för maximalt sex månader i taget. Anställningsbeslut, lön, förmåner och villkor i anställningsavtal. Fortlöpande löne- och anställningsvillkor under anställningen. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet. Förordnande, lön och förmåner för tillförordnad förvaltningschef. Förordnande får gälla för maximalt sex månader i taget. 2.8 Anställning Landstingsdirektör Anställningsbeslut för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras. 2.9 Anställningsvillkor Landstingsdirektör Fortlöpande löne- och anställningsvillkor för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras.

32 Bilaga 20 4 (9) 2.10 Avslutande av anställning Landstingsdirektör 2.11 Stridsåtgärder Landstingsstyrelsens ordförande (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) 2.12 Tvisteförhandling HR-direktör 2.13 Besluta om kollektivavtal Förhandlingschef HR-direktör Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras. Arbetsrättsliga stridsåtgärder. Genomföra och avsluta lokal tvisteförhandling. Teckna kollektivavtal. 3 Strategiska investeringar Rutin: Beslut om strategiska investeringar (inom fastställd budget) avseende bl.a. ny-, till- och ombyggnad av fastigheter vidaredelegeras enligt nedan. Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder och styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Behovsanalys Förvaltningschef Beslut om behovsanalys med en behovsanalyskostnad på högst kr. Landstingsdirektör 3.2 Förstudie Förvaltningschef Landstingsdirektör Beslut om behovsanalys med en behovsanalyskostnad på över kr. Beslut om förstudie med en förstudiekostnad på högst kr. Beslut om förstudie med en förstudiekostnad på över kr.

33 Bilaga 20 5 (9) 3.3 Programarbete Förvaltningschef Beslut om programarbete med en total investeringsutgift på högst kr. Landstingsdirektör Beslut om programarbete med en total investeringsutgift från kr t.o.m kr. Landstingsstyrelsens arbetsutskott 3.4 Genomförande Förvaltningschef Beslut att inte gå vidare med en investering med en total investeringsutgift på över kr. När total investeringsutgift är över kr t.o.m kr tar landstingsstyrelsen beslut om att inleda programarbete. När total investeringsutgift är över kr tar landstingsfullmäktige beslut om att inleda programarbete. Beslut om genomförande med en total investeringsutgift på högst kr. Landstingsdirektör Beslut om genomförande med en total investeringsutgift från kr t.o.m kr. Landstingsstyrelsens arbetsutskott Beslut att inte gå vidare med en investering med en total investeringsutgift på över kr. När total investeringsutgift är över kr t.o.m kr tar

34 Bilaga 20 6 (9) landstingsstyrelsen beslut om att inleda genomförande. När total investeringsutgift är över kr tar landstingsfullmäktige beslut om att inleda genomförande. 4 Ekonomi Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Avskrivning Ekonomidirektör Beslut om avskrivning av fordran mellan kr till kr. Avskrivning upp till kr är ett verkställighetsbeslut. 4.2 Beslut om mottagande av gåva/arv/donation Landstingsdirektör 4.3 Medelsförvaltning Ekonomidirektör Finanschef 4.4 Medelsförvaltning Landstingsstyrelsens arbetsutskott 4.5 Upptagande av lån m.m. Landstingsstyrelsens arbetsutskott Beslut om mottagande av gåva, arv och donation till landstinget. Delegationen gäller värden uppgående till högst kr per gåva/arv. Mottagande av gåva upp till kr är verkställighet. För medelsplacering med en tidshorisont om mindre än ett år gäller ekonomidirektörs /finanschefs delegation upp till kr per placering. För medelsplacering med en tidshorisont överstigande ett år gäller utskottets delegation upp till kr per placering. Lån tas upp i enlighet med den låneram som landstingsfullmäktige beslutat för det aktuella budgetåret. 4.6 Tecknande av borgen Ekonomidirektör Tecknande av borgen efter beslut i landstingsfullmäktige.

35 Bilaga 20 7 (9) 5 Upphandling Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 5.1 Initiering av upphandling Förvaltningschef Upphandlingsinitieringar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om kr (inom budget). 5.2 Kravspecifikation Upphandlingschef Upphandlare Får vidaredelegeras. Anta kravspecifikation för upphandlingar där kontraktsvärdet understiger kr. Landstingsstyrelsens arbetsutskott 5.3 Tilldelningsbeslut Upphandlingschef Upphandlare Anta kravspecifikation för upphandlingar där kontraktsvärdet är kr eller högre. Upphandlare behörig fatta tilldelningsbeslut i upphandlingar där kontraktsvärdet understiger kr. 5.4 Teckna upphandlingskontrakt Landstingsstyrelsens arbetsutskott Upphandlingschef Förvaltningschef Landstingsstyrelsens arbetsutskott Tilldelningsbeslut i upphandlingar där kontraktsvärdet är kr eller högre. Får vidaredelegeras av förvaltningschef då kontraktsvärdet understiger kr. Upphandlingskontrakt då kontraktsvärdet är kr eller högre.

36 Bilaga 20 8 (9) 6 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 6.1 Anställning, politisk sekreterare Landstingsråd Formell anställning och avslut av anställning gällande politiska 6.2 Arvodestolkning Landstingsstyrelsens arbetsutskott 6.3 Konferenser Landstingsstyrelsens arbetsutskott 7 Särskild delegation Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. sekreterare. Tolka bestämmelserna i fråga om arvoden till landstingets förtroendevalda. Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda på central nivå. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 7.1 Representation Landstingsstyrelsens Beslut om representation upp ordförande till kr. Representation där totalsumman för arrangemanget understiger kr är verkställighet. 7.2 Remissyttrande Landstingsdirektör (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) Landstingsintern representation, t ex personalsammankomst, i landstingets egna lokaler inom beviljad budget är verkställighet upp till kr. Beslut om yttranden i ärenden av mindre principiell natur, där landstinget är remissinstans.

37 Bilaga 20 9 (9) 7.3 Offentlighets- och sekretesslagen m m Förvaltningschef Chefsjurist Landstingsjurist Landstingsarkivarie 7.4 LSS-frågor Förvaltningschef, Hälsa och habilitering Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 14. Får vidaredelegeras av förvaltningschef. Beslut enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade: - tillhörighet till personkrets, 1. - beslut om insatser, 9 a- c. - myndighetens omprövning av beslut. Får vidaredelegeras. 7.5 Personuppgiftslagen Landstingsdirektör Förordnanden enligt personuppgiftslagen. Får vidaredelegeras. 7.6 Kvalitetsregister Chefsjurist Landstingsjurist Beslut att påta sig ansvaret som Centralt personuppgiftsansvarig, CPUA, för regionala eller nationella kvalitetsregister.

38 Bilaga 21

39 Bilaga 21

40 Bilaga 21

41 Bilaga 22 Riktlinjer för upphandling UPPH Fastställda av Landstingsstyrelsen , REV Gäller fr.o.m Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

42 Bilaga Syfte och inriktning Lag om offentlig upphandling, LOU, och Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF, gäller i praktiken all upphandling från den första kronan. Några få undantag finns, exempelvis omfattas inte försäljning, uthyrning eller hyra av lokal i befintliga byggnader. För vissa hälso- och sjukvårdstjänster gäller lagen om valfrihetssystem (LOV). För upphandlingsarbetet gäller även regler i exempelvis offentlighets- och sekretesslagen, förvaltningslagen, avtalslagen och köplagen. Gentemot leverantörer är det av principiell betydelse att landstinget i sina upphandlingar upplevs som en och samma organisation, innebärande att krav, villkor och förhållningssätt är lika oavsett vem som upphandlar. Ett affärsmässigt genomförande med förutsägbarhet och öppenhet, lika och icke diskriminerade behandling av leverantörer och anbud, krav som står i rimlig proportion till det som ska upphandlas är de viktigaste hörnstenarna i de gemenskapsrättsliga principerna. Dessa riktlinjer syftar till ett gemensamt förhållningssätt. 1. All personal som är involverade i upphandlingar ska ha god kännedom om aktuell upphandlingslagstiftning (LOU, LUF och/eller LOV), landstingets upphandlingspolicy, dessa riktlinjer och de i lagstiftningen gällande reglerna avseende mutor och bestickning. 2. All upphandling ska planeras i god tid. 3. Återkommande upphandlingar av samma slag ska ske samordnat och vid samma tidpunkt. 4. Ramavtal ska alltid tecknas och användas där så är möjligt. Landstingets medarbetare är skyldiga att känna till och utnyttja de ramavtal som tecknats. Alla ramavtal ska finnas lätt tillgängliga på landstingets interna hemsida. 5. Landstingets upphandlingsenhet genomför landstingets samordnade upphandlingar (exkl. förbrukningsmaterial). Detta sker i form av landstingsgemensamma avtal. Därutöver biträder/genomför upphandlingsenheten specifika upphandlingar på uppdrag av förvaltningar eller bolag. Upphandlingar ska samordnas när upphandlingsenheten bedömer att så är lämpligt. 6. Alla upphandlingar, utom direktupphandlingar till lågt värde, ska genomföras av eller ske i samråd med landstingets upphandlingsenhet.

43 Bilaga Upphandling av medicinteknisk utrustning måste alltid genomföras av upphandlingsenheten i samråd med medicintekniker, Medicinsk teknik, sjukhusfysik och IT (MSI). 8. Varuförsörjningen genomför samordnade upphandlingar av förbrukningsvaror och andra varor av förbrukningskaraktär för de landsting som ingår i varuförsörjningsnämnden (gemensam nämnd). 9. Upphandlingsformen Direktupphandling får endast användas om Avtal saknas och värdet av det upphandlade understiger de värden eller uppfyller de villkor som gäller för direktupphandlingar och som anges i LOU respektive LUF. 10. För att öka mångfalden i anbudsgivningen bör förfrågningsunderlag, då det är praktiskt möjligt och inte medför ökade kostnader för landstinget, utformas så att mindre företag kan tävla om delar av upphandlingen. 11. Alla upphandlingar ska ske med beaktande av landstingets vid var tid gällande miljöprogram Vid varje enskild upphandling ska krav ställas på att leverantören antar den av landstinget antagna Uppförandekod för leverantörer 2 (innehåller sociala och etiska regler). 13. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för all upphandling inom landstinget och beslutar om riktlinjer för upphandlingsarbetet. 14. Landstinget är i sin egenskap av en juridisk person en upphandlande myndighet enligt LOU. 2. Samordnad upphandling Upphandling ska samordnas så långt det är möjligt för att täcka landstingets samlade behov av varor och tjänster. Vid vissa upphandlingar kan även fördelar uppstå genom samverkan med andra upphandlande myndigheter t.ex. andra landsting, stat eller kommun. Landstinget centrala upphandlingsenhet bedömer om så bör ske och i förekommande fall, efter dialog och godkännande av verksamheten i fråga, lämnar uppdrag för genomförande av sådana upphandlingar till annan upphandlande myndighet. Landstingets centrala upphandlingsenhet ansvarar för att information kring de avtal som genereras av de samordnade upphandlingarna finns tillgängligt elektroniskt. 1 Finns på landstingets interna hemsida under styrande dokument, miljö och kemi 2 Finns på landstingets interna hemsida under styrande dokument, upphandling

44 Bilaga 22 4 Vid genomförandet av samordnade upphandlingar ansvarar varje verksamhet för att säkerställa närvaro och beslutsmandat i de styrgrupper, expertgrupper och arbetsgrupper som krävs för att upphandlingarna ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Dessa grupper ska säkerställa att ändamålsenliga kvalitetskrav ställs och att ekonomiska effekter tillvaratas. 3. Direktupphandling Vid direktupphandling riskerar den normala konkurrenssituationen att åsidosättas. Genomförandet bör därför så långt som möjligt utföras på ett sådant sätt att konkurrenssituationen upprätthålls. Vid beräkning av avtalsvärdet ska man inte bara se till värdet av det aktuella avtalet utan man måste också räkna in alla direktupphandlingar av samma slag som myndigheten har genomfört eller kommer att genomföra under räkenskapsåret Lågt värde Vid beräkning av om en upphandling har ett sådant värde att den kan genomföras som en direktupphandling ska samma beräkningsgrunder som anges i LOU och LUF avseende värdet av ett kontrakt och regler kring uppdelning av upphandlingar användas. Detta innebär bl a att optioner och förlängningsklausuler ska värderas som om de kommer att utnyttjas och att det inte bara är den enskilda anskaffningen som ska utgöra beräkningsrund som sådan utan andra planerade anskaffningar av samma slag ska ingå i beräkningsgrunden. Direktupphandlingar till lågt värde upp till ,- kan genomföras av förvaltningen själv med undantag för medicinteknisk utrustning som alltid ska upphandlas av upphandlingsenheten. Alla upphandlingar överstigande ,- ska genomföras av upphandlingsenheten. Vid direktupphandlingar bör, om värdet överstiger ,-, minst tre leverantörer ges möjlighet att lämna skriftliga anbud. Förfarandet ska diarieföras och dokumenteras innebärande att det ska framgå vilka leverantörer som tillfrågats, deras pris och övriga villkor samt skälet till varför viss leverantör valdes. Förfarandet bör avslutas med en skriftlig beställning/avtal. Se vidare till bifogat dokument 3.2. Synnerliga skäl En av grunderna för att få tillämpa direktupphandling är om det är absolut nödvändigt att tilldela ett avtal och det föreligger synnerlig brådska. Förutsättningarna för direktupphandling är att

45 Bilaga 22 5 det ska vara absolut nödvändigt att genomföra upphandlingen en synnerlig brådska gör att normala tidsfrister inte kan hållas brådskan ska vara förorsakad av omständigheter som inte har kunnat förutses av den upphandlande myndigheten brådskan får inte har orsakats av myndigheten själv. Alla fyra punkterna måste vara uppfyllda. Det handlar om sådan brådska som orsakats av omständigheter som den upphandlande myndigheten inte kunnat förutse och som inte beror på den egna myndighetens handlande. Bristande planering från den upphandlande myndighetens sida ger inte rätt att direktupphandla. Att en omständighet inte har kunnat förutses innebär att omständigheten närmast ska ha karaktären av force majeure. Om direktupphandling p.g.a. av synnerliga skäl överstiger beloppet för lågt värde, ,-, ska alltid upphandlingsenheten kontaktas. Se 4. Miljökrav, sociala krav och landstingets övriga policydokument m m Genomförandet av upphandlingar spänner ofta över många områden och processer där landstinget har beslutat om policy eller riktlinjer. Vid genomförandet av en upphandling ska därför inte bara landstingets upphandlingspolicy och dessa riktlinjer beaktas. Även övriga policydokument, exempelvis landstingets miljöpolicy, riktlinjer, handlingsplaner och enskilda beslut ska beaktas vid upphandlingens genomförande eller det som ska anskaffas. Vid upphandlingar ska etiska och sociala krav ställas på leverantören. Leverantören ska anta den av landstinget antagna Uppförandekod för leverantörer. Se Vidare ska regler motsvarande den grundlagsenliga meddelarfriheten i den offentliga verksamheten gälla för landstingets avtalspartners. 5. Uppföljning Av upphandlingspolicyn framgår att det vid upphandlingar som omsluter betydande värden alltid ska upprättas en upphandlingsstrategi samt att genomförda upphandlingar aktivt ska följas upp. Med uppföljning avses såväl att kontrollera att kontrakterad leverantör uppfyller sina åtaganden som att vår egen verksamhet respekterar och använder tecknade avtal. Att avvika från vad som gäller i avtalet, ex att köpa varor och tjänster som inte ingår i det upphandlade sortimentet eller att handla helt utanför upphandlade avtal kan innebära att man gör sig skyldig till otillåten direktupphandling vilket kan rendera i upphandlingsskadeavgift och/eller skadestånd.

46 Bilaga 22 6 Redan när man fattar beslut om att upphandla ska man börja tänka i avtalstermer och uppföljning. Det är viktigt att den som ska följa upp avtalet kommer med tidigt i upphandlingsprocessen. Redan här gäller det att fundera över hur uppföljningsarbetet ska ske, formuleringar av förfrågningsunderlag osv. Det kan till exempel vara frågor om olika former av nyckeltal och statistik som ska skrivas in i avtalet. Avtalet bör klargöra vem som är ansvarig för en viss uppföljningsaktivitet. 6. Beslut inför och under upphandlingens genomförande Vissa beslut måste fattas inför och under genomförandet av en upphandling. Sådana beslut är t ex inledande av upphandling (initiering), beslut om kravspecifikation, tilldelningsbeslut eller beslut om avbrytande av upphandling. Varje nämnd eller bolag måste därför själva i sin egen delegationsordning föreskriva ändamålsenlig hantering av dessa beslut. I de fall en styrelse eller nämnd väljer att bara behandla upphandlingar som är av särskilt intresse, ska denna hållas kontinuerligt underrättad om kommande upphandlingar, exempelvis genom att en förteckning över de upphandlingar som är planerade för kommande år redovisas för styrelsen/nämnden. Inför en initiering av en ny upphandling ska de erfarenheter som vunnits genom uppföljning av tidigare avtal redovisas. 7. Facklig samverkan Det åvilar respektive verksamhet att uppfylla informations- och förhandlingsskyldighet enligt gällande samverkansavtal, eller i förekommande fall enligt medbestämmandelagen, med de fackliga organisationerna.

47 Bilaga Dnr CK Enheten för kunskapsstyrning Thomas Lindqvist Tfn E-post Sveriges Kommuner och Landsting Yttrande angående förslaget Speciallivsmedel till barn och unga förskrivna inom läkemedelsförmånen Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län har beretts möjlighet att yttra sig över Sveriges Kommuner och Landstings förslag (14/6115) och är i huvudsak positiva till utredningens förslag. Landstinget i Uppsala län instämmer helt med att det finns ett omfattande behov av förändringar när det gäller speciallivsmedel för barn och unga. Att speciallivsmedel bryts ut ur förmånssystemet och att landstingen/regionerna upphandlar speciallivsmedel kan förbättra kvalitetskrav, priskontroll och en kontinuerlig aktualisering av produktsortimentet. Ett övertagande av landsting och regioner innebär behov av en ekonomisk kompensation från staten då läkemedelsförmånskostnaden sänks. För att säkra en nationellt jämlik sjukvård är det angeläget att så långt som möjligt minimera skillnaderna i produktområden och subventionsgrad. En nationell eller alternativt en samordnad upphandling av landsting och regioner bör underlätta att detta kan uppnås. Landstinget i Uppsala län stödjer förslaget att: ta bort diagnoslistan och tillåta subvention av speciallivsmedel vid medicinska motiv. Att laktosfria produkter inte ingår i subventionen är rimligt och att glutenfria bör ingå, höja åldersgränsen till 18 år, dietister verksamma inom barnområdet ska kunna ges rätt att beställa/förskriva aktuella speciallivsmedel, egenavgiften höjs. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung Landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

48 Bilaga Dnr CK FoU-avdelningen Sune Larsson Tfn E-post Utbildningsdepartementet Remissyttrande angående betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län välkomnar utredningen Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45). De förslag som presenteras i utredningen kan förhoppningsvis bidra till att klargöra men även förbättra förutsättningarna för registerforskning framöver. Detta samtidigt som patienters och medborgares integritet säkerställs samt olika aktörers ansvar och befogenheter tydliggörs. I egenskap av sjukvårdshuvudman vill landstinget härmed lämna följande synpunkter. Nationella kvalitetsregister Dessa utgör en allt viktigare källa till information där data kan användas för att fortlöpande utveckla vårdens kvalitet samt innehåll. Dessa register omfattas av Patientdatalagen (2008:355). I den mån de underliggande data i registren bygger på uppgifter lämnade av patienter i förtroende mellan patient och vårdgivare är det utomordentligt viktigt att patienterna även framledes ska kunna vara fullkomligt säkra på att deras integritet är helt skyddad. Ett medgivande från patienter måste alltid grundas på att varje patient i varje situation är fullt informerad om vad samtycket omfattar och att det under inga omständigheter får ske en glidning där omfattningen av det som inkluderats i samtycket utökas utan ny förfrågan till patienten. Här måste det råda nolltolerans. Även om intentionen i utredningens förslag beskriver vikten av att skydda patienternas integritet innehåller utredningen samtidigt en spegelbild av detta där möjligheter/risker att delvis kringgå denna princip diskuteras. Om patienter skulle uppleva att deras integritet skulle kunna åsidosättas finns betydande risk att förtroendet för vårdgivaren snabbt kommer att urholkas med försämrad beredvillighet att lämna data till kvalitetsregistren som följd. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

49 Bilaga 24 2 (4) Forskningsdatabaser De så kallade forskningsdatabaser som beskrivs i utredningen utgör ett betydande och mycket viktigt underlag för forskning. Det som däremot inte framgår i utredningen är att ett stort antal av denna typ av databaser ligger inom hälso- och sjukvård d.v.s dessa förekommer inte enbart inom universitet och högskolor. Det är därför viktigt att regelverk för hantering av forskningsdatabaser utformas på ett sådant sätt att detta inte försvårar för sjukvårdshuvudmän som redan nu har inte bara betydande erfarenhet utan även omfattande ansvar för denna typ av databaser. Utredningen bör därför till exempel kompletteras med en beskrivning av hur/om prov som samlats in av sjukvårdshuvudmännen för vård och behandling sedan kan utlämnas till en annan huvudman i ett annat syfte. Detta för att tydliggöra att informationen behandlas på ett korrekt sätt i hela kedjan. Privata aktörer Det finns ett betydande behov för kommersiella parter inom life science att för forskning, liksom för utveckling, få tillgång till biobanksmaterial, men även kompletterande journaldata m.m. Hanteringen av denna typ av frågeställningar borde lyftas fram i utredningen eftersom även denna typ av forskning och utveckling avser att leda till ökad kunskap, som i förlängningen ska leda till förbättrad vård och tillväxt. Etikprövning Landstinget håller med om att förfarandet för etikprövning kan och bör förbättras och förenklas när det gäller anonymiserade registerstudier. I den mån registerdata ska knytas till analys av biobanksmaterial ska detta dock föregås av bedömning i forskningsetisk kommitté. I denna bedömning ska även tillförsäkras informerat samtycke från patient. Nationell samordning av det forskningsetiska arbetet Även om det ligger delvis utom ramen för denna utredning vill landstinget understryka behovet av en nationell gemensam standard för forskningsetiska bedömningar. Den nuvarande regionala nivån visar prov på skillnader inom landet som i samband med multicenterstudier inte låter sig förklaras på annat sätt än lokala traditioner eller skillnader på individuell bedömarnivå. Detta riskerar leda till urholkning av tilltron till systemet med regionala forskningsetiska kommittéer. Som allra lägsta samordningsnivå skulle en långt gående kalibrering och harmonisering kunna ske som leder till en jämnare bedömningsnivå än vad som nu är fallet. Avidentifierade samt kodade data Det är en sedan länge tillämpad möjlighet att använda avidentifierade eller kodade data för att nå balans mellan tillgodogörande och nyttjande av värdefull information på individnivå samtidigt som den personliga integriteten ska kunna upprätthållas. Men som nämns i utredningen är detta inte helt enkelt och kräver därför ett tydliggörande hur detta rent tekniskt ska ske, samt hur risk för så kallad bakvägsidentifiering ska kunna

50 Bilaga 24 3 (4) elimineras. Detta är synnerligen viktigt för att kunna behålla tilltron till denna typ av integritetsskyddande nivå som i grunden är mycket bra. Kodnyckel Enligt utredningen ska det bli möjligt att arbeta med situationer där kodnycklar sparas under betydligt längre tid än vad som behövs för komplettering av data vid ett insamlingstillfälle. Det kan till exempel röra sig om longitudinella studier där bevarande av kodnyckel under lång tid kan vara synnerligen värdefullt. Landstinget stödjer detta förslag men endast om det sker en precisering av hur detta ska ske samt hur man under en längre tidsperiod ska kunna tillförsäkra att en bevarad kodnyckel inte missbrukas för identifiering av de ingående individerna. Utredningen tycks inte behandla hur de som är verksamma inom hälso- och sjukvård ska hantera kodnycklar. Det är därför oklart hur kodnycklar som används vid till exempel utlämnande av uppgifter från nationella kvalitetsregister ska hanteras. Det är önskvärt att denna del förtydligas i utredningen. Finansiering Flera av de förslag som läggs fram kommer att medföra ökade kostnader för sjukvårdshuvudmännen. Detta måste naturligtvis beaktas inom ramen för den så kallade finansieringsprincipen. Till exempel gäller detta kostnader som kan förutses kring det föreslagna Nationella biobanksregistret men även andra kostnader. Nationella biobanksregistret Landstinget stödjer förslaget om inrättande av ett nationellt biobanksregister med socialstyrelsen som personuppgiftsansvarig. En komplettering där socialstyrelsen även får i uppgift att utfärda verkställighetsföreskrifter med väl reglerade och ändamålsenliga tidsramar skulle förbättra denna del av förslaget ytterligare. Det kan gälla till exempel hur information ska lämnas till registret och hur information kan lämnas för vård. Vid en förfrågan till Nationella biobanksregistret som gäller vård och behandling måste rutiner och service finnas för att hantera denna snabbt (1-5 arbetsdagar). Koppling mellan information från olika datakällor Det finns ett betydande värde i att kunna koppla samman information från olika källor. Det kan till exempel röra sig om koppling mellan journaldata och biobanksprover m.m. Den forskningsmässiga styrkan, d.vs. möjligheten att skapa ny kunskap på detta sätt torde vara betydande. Men samtidigt är nuvarande regelverk till synes fragmenterat vilket leder till betydande svårigheter vilka borde kunna lösas genom tillkomst av tydligare regelverk.

51 Bilaga 24 4 (4) För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung Landstingsdirektör

52 Bilaga Dnr CK Uppföljning av landstingsstyrelsens givna, ej utförda, uppdrag till och med december 2014 Landstingsstyrelsens uppdrag till förvaltningen CK , 244 Effektivare hantering av patientavgifter och anmälningar inom Landstinget i Uppsala län Genomföra projektet Effektivisering av betalrutiner i Uppsala Ekonomidirektören Vid landstingsstyrelsens sammanträde fick landstingsdirektören i uppdrag att återkomma till landstingsstyrelsens sammanträde i mars med ett förslag på breddinförande av patientanmälningar och ankomstergistrering via terminal. CK Handlingsplan för ehälsoområdet Framtagande av förslag på en ehälsostrategi för LUL CK Översyn av landstingets varumärken Genomföra en översyn av landstingets totala varumärkesportfölj CK Införande av processbaserat ledningssystem i landstinget Införa ett ledningssystem enligt redovisad inriktning samt att redovisa projektets framdrift kvartalsvis till landstingsstyrelsen. IT-direktören Pågår. Färdigställs under våren Kommunikationsdirektören Pågår. Produktionsdirektören Rapport på landstingsstyrelsens sammanträde i februari 2015.

53 Bilaga 28 CK , 195 Programarbete för ny stadsbussdepå Ärendet återkommer till landstingsstyrelsen för slutgiltigt ställningstagande när den totala ekonomin och projektets miljökonsekvenser är utrett samt att tillräcklig yta och leverans av biogas är säkrad. Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Programarbetet pågår och de slutliga kalkylberäkningarna pågår. Fortsatta undersökningar pågår vad gäller pipelinedragning och markägarkontakter för ledningsdragningen. Det görs för att kunna göra en riktig bedömning av kostnaden för pipeline för gas. Dessa beräkningar behövs för att kunna presentera det fullständiga investeringsunderlaget. CK Politisk viljeinriktning för palliativ vård Tillsätta ett palliativt råd utifrån rekommendationerna i den politiska viljeinriktningen Utvecklingschefen Ett palliativt råd/programråd palliativ vård kommer att inrättas under 2015 efter samråd med länets kommuner och beslut i TKL. Frågan behandlas i samband med ärendet om att inrätta en länsövergripande enhet för forskning, utbildning och utveckling inom palliativ vård (FoUU-enhet). CK Granskning av den statliga styrningens implementering i landstinget Återkomma med förslag på hantering av de statliga stimulansmedlen i landstinget. CK , 243 Fastighetsutvecklingsplan för landstinget Att ta fram förslag till fastighetsutvecklingsplan för landstinget, med delrapport hösten Ekonomidirektören Förvaltningschefen för landstingsservice Pågår. Försenat på grund av osäkerheten i statsbudgeten. Tas upp i landstingsstyrelsen senast i april Rapport gavs på landstingsstyrelsen i december Planen ska fastställas senast under våren 2015.

54 Bilaga 28 CK Kommunikationspolicy för Landstinget i Uppsala län Att lämna förslag till uppdaterad kommunikationspolicy för landstinget, för beslut i landstingsfullmäktige. CK Ambulansdirigering Genomföra projekt med målet ambulansdirigering i egen regi i samverkan med andra landsting. Kommunikationsdirektören Chefsjuristen Pågår. Tas upp på landstingsstyrelsen i april Pågår CK Granskning av beredskap och arbete med etik, korruption och oegentligheter Vidta omedelbara korrigerande åtgärder i enlighet med revisionens slutsatser Återrapportera åtgärderna senast CK Fördjupat programarbete och projektering för ny huvudentré på Akademiska sjukhuset Fortsätta planering, fördjupning av programhandlingen och projekteringen av ombyggnaden av Akademiska sjukhusets huvudentré, ing. 70 Kartlägga genomförandeprocessen inklusive behov av temporära lösningar och provisorier. Kartlägga ombyggnadens påverkan på verksamheten och eventuella kostnader, och effekter av dessa kostnader, för verksamheten på grund av ombyggnaden. Bedöma behovet av ytterligare en stor föreläsningssal. Chefsjuristen Förvaltningschefen för landstingsservice Återrapport gavs på landstingsstyrelsens sammanträde i januari Programarbete pågår. Genomförandebeslut under våren 2015.

55 Bilaga 28 CK Programarbete för kulvert avseende sträckning från byggnad B14 till byggnad C8 Att genomföra programarbete för kulvert del 1-3 till en kostnad av 2,7 mnkr Kartlägga projektets påverkan på verksamheten och eventuella kostnader, och effekter av dessa kostnader, för verksamheten p.g.a. ombyggnaden Förvaltningschefen för landstingsservice Programarbete pågår. Genomförandebeslut under våren CK Namngivning av byggnader vid Akademiska sjukhuset Utreda och återkomma till landstingsstyrelsen med förslag på hur Akademiska sjukhusetas byggnader kan namnges på ett sätt som inför allmänheten ger ett bättre uttryck för sjukhusets verksamhet. Sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset har utrett och lämnat förslag på hur Akademiska sjukhusets byggnader kan namnges. Svaret återfinns i pärmen för inkomna skrivelser till landstingsstyrelsens sammanträde CK , 191 Jämställdhetsintegrera Landstinget i Uppsala län Leda ett långsiktigt och systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering som ska involvera samtliga verksamheter i landstinget. Fortlöpande arbete. CK , 224 Förvaltningskostnader för IT och användbarheten hos olika applikationer Lämna förslag på åtgärdsplan för identifierade brister senast till landstingsstyrelsens sammanträde i maj CK , 247 Patientmatssituationen vid Akademiska sjukhuset Utreda olika tillagningsmetoder av patientmaten vid Akademiska sjukhuset och att presentera utredningen och dess förslag på landstingsstyrlsens sammanträde i juni. IT-direktören Förvaltningschefen för landstingsservice Pågår. Konsekvenser för tidsplan och genomförande av produktionsköket på Akademiska sjukhuset med tillhörande lokaler samt eventuella tillkommande kostnader redovisas på landstingsstyrelsens sammanträde i januari.

56 Bilaga 28 CK , 252 Cancerplan för Uppsala- Örebroregionen Ta fram en handlingsplan för hur aktiviteterna i cancerplanen ska genomföras i landstinget. I handlingsplanen ska det ingå en redovisning av finansieringen. Hälso- och sjukvårdsdirektören Produktionsdirektören Pågår. Landstingsstyrelsens uppdrag till övriga styrelser Dnr Datum beslut Ärenderubrik Till Uppdrag Nulägesrapport CK Programarbete för ny PS stadsbussdepå Att ärendet återkommer till landstingsstyrelsen för slutgiltigt ställningstagande när den totala ekonomin och projektets miljökonsekvenser är utrett samt att tillräcklig yta samt att leverans av biogas är säkrad. Programarbetet pågår och de slutliga kalkylberäkningarna pågår. Fortsatta undersökningar pågår vad gäller pipelinedragning och markägarkontakter för ledningsdragningen. Det görs för att kunna göra en riktig bedömning av kostnaden för pipeline för gas. Dessa beräkningar behövs för att kunna presentera det fullständiga investeringsunderlaget. CK Politisk viljeinriktning för palliativ vård HSS Att i samverkan med länets kommuner utreda förändringar för berörda verksamheter i uppdrag, avtal och överenskommelser Ärendet rapporterades i hälso- och sjukvårdsstyrelsen , 209.

57 Bilaga 28 CK Politisk viljeinriktning för palliativ vård CK Inför patient- och närståendeutbildningar CK Inför brukarrevision inom psykiatridivisionens verksamheter CK Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni CK Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni HSS Att utreda de ekonomiska konsekvenserna av den politiska viljeinriktningen och inrättande av ett palliativt råd inom ramen för palliativt centrum. LSAU Att utreda enskilda brukares rätt till arvode i förhållande till föreningsbidrag. LSAU Att utreda enskilda brukares rätt till arvode i förhållande till föreningsbidrag. HSS Att i samverkan med länets kommuner utreda förändringar för berörda verksamheter i uppdrag, avtal och överenskommelser HSS Att utreda de ekonomiska konsekvenserna av den politiska viljeinriktningen. Ärendet rapporterades i hälso- och sjukvårdsstyrelsen , 209. Pågår. Behandlas i hälso- och sjukvårdsstyrelsen våren Pågår. Behandlas i hälso- och sjukvårdsstyrelsen våren Arbete pågår. Redovisning till hälso- och sjukvårdsstyrelsen våren Arbete pågår. Redovisning till hälso- och sjukvårdsstyrelsen våren CK , 238 Kostnadsfria läkemedel för barn - Remissyttrande till Socialdepartementet LSAU Uppdra till arbetsutskottet att svara på remissen Kostnadsfria läkemedel för barn på grund av kort svarstid. På grund av förlängd svarstid beslutade landstingsstyrelsens arbetsutskott , 57, att kommer remissyttrandet beslutas på landstingsstyrelsens sammanträde i mars 2015.

58 Bilaga 28 Uppföljning av fattade investeringsbeslut i produktionsstyrelsen (t.o.m. maj 2014) Dnr Datum beslut Uppdrag Ansvarig Nulägesrapport PS Framtidens Akademiska 2 A - Förvaltningsdirektören Programarbete pågår. Beslut om genomförande hösten Renovering och förnyelse av sjukhusets byggnader avseende B-blocket samt eventuell nybyggnation av J-hus Programarbete för byggnad B och B12 samt förstudie och programarbete för huvudentré ingång 70. för Landstingsservice Beslut om genomförande av huvudentrén ingång 70 på landstingsstyrelsen under våren PS Framtidens Akademiska 2 B - renovering och förnyelse av sjukhusets byggnader avseende B-blocket Genomföra ombygggnation av vårdavdelningar i byggnad B14 och B11. Återrapportering ska ske till PS om dispositionen i vårdplanen väsentligt avviker från den som anges i i ärendet. Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Planerad start för ombyggnad av B11, kvartal Ombyggnad av B14 pågår. PS Programarbete för upphandling av smågodstransportör Ta fram programhandling för utbyte av nuvarande rörpost till ny sådan, s.k. smågodstransportör. Programarbetet ska resultera i underlag för en ny upphandling av rörpostsystem som redovisas för produktionsstyrelsen före initiering. Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Programarbete pågår. Ärendet återkommer till landstingsstyrelsen för ett genomförandebeslut. PS Förstudie logistikcentral Ta fram förstudie för lokalisering av ny logistikcentral på Akademiska sjukhusets område. Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Förstudie pågår.

59 Bilaga 28 PS Programarbete för sop- och tvättsug Ta fram programhandling för sop- och tvättsug vid Akademiska sjukhuset. Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Produktionsstyrelsen arbetsutskott beslutade att Landstingservice får genomföra initiering och upphandling av sop- och tvättsugssystem för Akademiska sjukhuset. Ärendet återkommer till landstingsstyrelsen för ett genomförandebeslut. PS Programarbete stadsbussdepå Landstingsservice får uppdrag att genomföra programarbete för den i förstudien förordade placeringen i Fyrislund i nära samarbete med Kollektivtrafiknämnden, under förutsättning att landstingsstyrelsen ställer sig bakom beslutet. Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Programarbetet pågår och de slutliga kalkylberäkningarna pågår. Fortsatta undersökningar pågår vad gäller pipelinedragning och markägarkontakter för ledningsdragningen. Det görs för att kunna göra en riktig bedömning av kostnaden för pipeline för gas. Dessa beräkningar behövs för att kunna presentera det fullständiga investeringsunderlaget. PS Omlokalisering av mikrobiologen Landstingsservice får i upprag att genomföra en förstudie med syfte att undersöka om Mikrobiologen kan omlokaliseras till byggnad B3/B7. PS Projektering och genomförande av kök för Akademiska sjukhuset Uppföra tillagningsköp för patientmat på Akademiska sjukhuset. Köket ska färdigställas senast kvartal Återkoppling till produktionsstyrelsen kvartal Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Förstudie pågår. Parkerat i väntan på svar på den nya utredningen.

60 Bilaga 28 PS Rudbecklaboratoriet (R4) Beslut om att ta fram en programhandling för Rudbecklaboratoriet. PS Verksamhetslokaler inför renovering av hus B9 Förstudie för säkerställande av verksamhetslokaler under renovering av hus B9. PS Kulvertlänk Förstudie för ny kulvertlänk B3. PS Ny byggnad för tillskapande av kök, restaurang, konferenslokaler samt bibliotek Programarbete för placering av personalrestaurang, konferenslokaler, medicinska biblioteket samt ersätta nuvarande ställverk S3 med ett nytt i anslutning till den nya köksbyggnaden. PS Utrustningsinvesteringar inom Framtidens Akademiska Inreda och utrusta Akademiska inom projektet Framtidens Akademiska med angivet belopp för Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Genomförande pågår efter att genomförandebeslut togs på landstingsfullmäktige i november Ingår i arbetet med B9 och B12. Förstudie pågår. Omarbetning pågår. Försöker hitta alternativa utföranden. Pågår. PS Sammanställning över pågående investerings- och fastighetsutvecklingsprojekt Ta fram en sammanställning över pågående investerings- och fastighetsutvecklingsprojekt med återrapportering till produktionsstyrelsen senast den 30 september Produktionsdirektören Landstingsstyrelsen fick , 210, information om kostnadseffekter av landstingets fastighetsinvesteringar.

61 Bilaga 31 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Ombud Ombud till föreningen Sveriges Ekokommuner maj 2015 Nyköping (Johan Edstav) Representation Internat: förvaltningarnas HR-chefer, HRstrateger och HR-specialister Beslutsfattare med namn och befattning Börje Wennberg, Landstingsstyrelsens ordf Börje Wennberg, Landstingsstyrelsens ordf Brådskande beslut Inbjudan till kunskapsseminarium om en ny styrning av välfärden bortom New Public Management Börje Wennberg, Landstingsstyrelsens ordf

62 Bilaga 31 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Avtalsteckning, löpande åtgärder CK Avtalsteckning, löpande åtgärder Konsortieavtal, SmartCare Avtal om upphörande av samverkan inom Cehis EB Eva Ljung, landstingsdirektör Eva Ljung, landstingsdirektör

63 Bilaga 31 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning CK Avtalsteckning, löpande åtgärder CK Avtalsteckning, löpande åtgärder CK Avtalsteckning, löpande åtgärder CK Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal med Lindfalken AB avseende Recovery Audit momsrevision Ramöverenskommelse mellan MSI och ekonomiavd Förlängning av överenskommelse ang användning av kunddatabas Route 66 UNIT4 Agresso Ramöverenskommelse mellan MSI och ekonomiavdelningen Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Gustaf af Ugglas, ekonomidirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

64 Bilaga 31 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen eller nämnden Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning HOH Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtal med Cannon Business Center Uppsala Kopieringmaskin till Hälsa och habilitering, Hörcentralen Anna Ek, IT-chef, HOH:s ledningskontor

65 Bilaga 31 Anmälan av delegationsbeslut till LS Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning UPPH Tilldelningsbeslut Drivaggregat man rullstolar, 7-klöver Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut Korttidshyra av fordon upp till 3,5 ton Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut Strategisk kommunikationskonsult LUL Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut Diarie- och ärendehanteringssystem Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut Värdehantering och värdetransport Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut Dosdispensering och dosexpediering av läkemedel för öppenvårdspatienter, 7-klöver Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut Tryckeritjänster Christina Södergren, upphandlingschef