Nr B 2293 November 2017

Transkript

1 Nr B 2293 November 2017 Kemikaliesmarta åtgärder i förskola Kemikaliebelastning i förskolans innemiljö Sarka Langer, Momina Bibi, Liselott Egelrud, Cynthia de Wit, Ulla Sellström I samarbete med: SISAB Skolfastigheter i Stockholm; Miljöförvaltningen, Stockholms stad; Stockholms Universitet, ACES

2 Författare: Sarka Langer, Momina Bibi, Liselott Egelrud, IVL Svenska Miljöinstitutet; Cynthia de Wit, Ulla Sellström, Stockholms Universitet Medel från: SISAB Skolfastigheter i Stockholm AB, Stiftelsen IVL Fotograf: Jenny Fäldt, Stockholms stad, Miljöförvaltningen Rapportnummer B 2293 ISBN Upplaga Finns endast som PDF-fil för egen utskrift IVL Svenska Miljöinstitutet 2017 IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Box , Stockholm Tel // Fax // Rapporten har granskats och godkänts i enlighet med IVL:s ledningssystem

3 Förord I detta pilotprojekt bedöms effekterna av kemikaliesmarta åtgärder i förskolan. Pilotprojektet består av en serie av undersökningar för att påvisa förekomst av kemikalier i luft, damm och invändiga material i ett antal förskolor i olika stadier av arbetet med kemikaliesmarta åtgärder. Denna del av pilotprojektet avser en nybyggd förskola, Hovet i Hägersten/Liljeholmens stadsdelsförvaltning i Stockholm. Provtagningen på förskolan har genomförts av Jenny Fäldt och Linnéa Karlson från Miljöförvaltningen i Stockholm samt Momina Bibi och Liselott Egelrud från IVL. Analyser vid IVL genomfördes av Liselott Egelrud, Momina Bibi, Erika Rehngren, Rasmus Aronsson och Mikael Remberger. Analys av dammprover vid Stockholms universtitet genomfördes av Fang Tao. Stort tack riktas till SISAB Skolfastigheter i Stockholm och Stiftelsen IVL, för finansiering av projektet.

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 6 Summary... 7 Inledning... 8 Mål för projektet... 8 Förskolan... 9 Metoder och genomförande Provtagning och analys Översikt över prover Utvärdering och bedömning av mätresultat: Resultat och diskussion Ämnen i luft SVOC i damm SVOC i material Jämförelse av ämnesgrupper i prov Ftalater och alternativa mjukgörare Organofosfater PAH 26 Bisfenoler PBDE och andra bromerade flamskyddsmedel Materialprov Slutsatser Referenser Bilaga 1 Provtagning och analys Bilaga 2 Mätdata för flyktiga organiska ämnen i luft Bilaga 3 Förkortningar... 43

5

6 Sammanfattning Denna undersökning är en del av en pilotstudie Kemikaliesmarta åtgärder i förskola där kemikaliebelastningen i innemiljön ska kartläggas och bedömas i 1) en förskola före och efter en ombyggnad samt 6 månader efter ombygganden då förskolan åter är i drift; 2) en nybyggd förskola; 3) en förskola före och efter att kemikaliesmarta åtgärder på nivå 1 i enlighet med dokumentet Vägledning för kemikaliesmart förskola har tillämpats. Målet med detta delprojekt är att kartlägga förekomsten av hälsofarliga ämnen i en nybyggd förskola som tillämpat SISABs vägledning för kemikaliesmart förskola genom miljöstyrningsrutiner som innefattade kemikaliekrav på byggprodukter. I denna rapport redovisas resultat från delprojektet för den nybyggda i Stockholm, Hägersten/Liljeholmens stadsdelsförvaltning. Här rapporterar vi förekomsten av flyktiga organiska ämnen (VOC Volatile Organic Compounds) i luft samt förekomsten av semiflyktiga organiska ämnen (SVOC Semivolatile Organic Compounds) i luft och damm från förskolans innemiljö samt i tillhörande materialprover från golv, matta och vilomadrass. De relevanta SVOC-ämnena var ftalater och alternativa mjukgörare, organofosfater, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bisfenoler samt polybromerade difenyletrar (PBDE) och andra bromerade flamskyddsmedel. Tre luftprover analyserades med avseende på VOC och SVOC och tre prover vardera av damm och material (halkskydd under en samlingsmatta, överdrag på en vilomadrass och PVC-golv) analyserades med avseende på SVOC. Totalhalterna av flyktiga organiska ämnen (TVOC) i förskolans luft var jämförbara med medianhalten av TVOC i en genomsnittlig svensk bostad. Aldehyder, alkoholer och organiska syror var de ämnesgrupper som fanns i högst koncentration i luftproverna. Mätresultaten visade att ftalater och organofosfater var de SVOC som förekom i högst halter i prov från luft, damm och material. De lågmolekylära ämnena i varje ämnesgrupp återfanns i högre halter i luftproverna och de högmolekylära ämnena återfanns i högre halter i dammproverna. Mätresultaten från denna studie har jämförts med andra nationella och internationella studier i förskolemiljö. Jämförelsen visar att halterna i denna studie var i samma storleksordning som, eller lägre (i vissa fall mycket lägre) än, motsvarande halter av respektive ämnen i inomhusluft och damm från andra studier. Jämförelsen med en färsk svensk studie av halter och beräknad exponering för farliga kemikalier i damm från 100 förskolor visar att barn i denna förskolan löper ytterligare lägre risk för exponeringen än de redan väldigt låga riskeran i de andra förskolorna. En viktig slutsats är att de tillståndspliktiga (konstaterat farliga) ftalaterna samt PBDE och HBCD som har förbjudits eller reglerats, finns i ytterst låga halter i denna förskola, vilket visar att reglering av dessa kemikalier och SISAB:s arbete med att ställa miljökrav med avseende på farliga kemikalier har gett effekt. 6

7 Summary This report presents the results from one part of the pilot study A non-toxic environment in day care centres and where the chemical load in the indoor environment is to be mapped and assessed in 1) a day care center before and after renovation and 6 months after renovation when the day care center is again operational; 2) a newly built day care center; 3) a day care center before and after smart measures to minimize the chemical loads have been applied, according to a document Guidance to chemically smart day care centers. The aim of this subproject is to map the presence of hazardous substances in a newly built preschool that applied SISAB's guidance to chemically smart day care centers through environmental management practices that included chemical requirements for construction products. This report presents results from the subproject for the newly built preschool Hovet in Stockholm, Hägersten/Liljeholmens administration district. We report here the presence of volatile organic compounds (VOC) in air as well as the occurrence of semivolatile volatile organic compounds (SVOC) in air and dust from the indoor environment in the day care center and from associated materials from floor, carpet and mattress. The relevant SVOCs were phthalates and alternative plasticizers, organophosphates, polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs), bisphenols and polybrominated diphenyl ethers (PBDE) and other brominated flame retardants. Three air samples were analyzed for VOC and SVOC and three samples each of dust and material (slip protection under a joint mat, coating on a bed mattress and PVC floor) were analyzed for SVOC. The total concentration of volatile organic compounds (TVOC) in the day care center s air was comparable to the median concentration of TVOC in an average Swedish residence. Aldehydes, alcohols and organic acids were the groups found at the highest concentration in the air samples. The measurement results showed that phthalates and organophosphates were the SVOCs that occurred at the highest levels of in samples from air, dust and materials. The low-molecular weight substances in each compound group were found at higher levels in the air samples and the highmolecular weight substances were found in higher concentrations in the dust samples. The measurement results from this study have been compared with other national and international studies in the day care center indoor environment. The comparison shows that the concentrations in this study were in the same order of magnitude as, or lower (in some cases, much lower) than corresponding levels of respective substances in indoor air and dust from other studies. The comparison with a recent Swedish study of levels and calculated exposures to hazardous chemicals in dust from 100 day care centers shows that children in this day care center run an even lower risk of exposure than the already very low risks in the other day care centers. The most valuabel conclusion from this study is that the hazardous phthalates as well as PBDE och HBCD that have been banned or regulated, are found in extremely low concentrations in this day care center. It is evidence that the regulation of these chemicals and SISAB s setting environemntal requirements with regard to hazardous chemicals has the desired effect. 7

8 Inledning Människor tillbringar i genomsnitt cirka % av sin tid i olika innemiljöer (Hussein m.fl., 2012). Förekomst av farliga ämnen i och utsläpp från produkter och material i inomhusmiljön kan därmed leda till exponering via luft eller damm, vilket i sin tur kan bidra till negativa hälsoeffekter. Barn exponeras mer än vuxna på grund av nära kontakt med t.ex. golv, leksaker eller förtäring av damm, men också på grund av att deras lägre kroppsvikt ger en högre koncentration av kemikalier vid ett visst intag. Dosen ökar också med vistelsetiden. Det svenska nationella miljömålet Giftfri miljö har som ett delmål att minska barns exponering för farliga kemikalier (Miljökvalitetsmål Giftfri miljö). Stockholms stad har genomfört hälsorelaterad miljögiftsövervakning i syfte att undersöka förekomsten av hälsofarliga ämnen i stadens förskolor. Under 2015 genomfördes provtagning och analys av hälsofarliga kemiska ämnen i damm i 100 förskolor i Stockholm. Fokus har legat på toxiska och hormonstörande ämnen. Denna undersökning är en del av en pilotstudie om kemikaliesmarta åtgärder i förskola där kemikaliebelastningen i innemiljön ska kartläggas och bedömas i 1) en förskola före och efter en ombyggnad samt 6 månader efter ombygganden då förskolan åter är i drift; 2) en nybyggd förskola; 3) en förskola före och efter att kemikaliesmarta åtgärder på nivå 1 i enlighet med dokumentet Vägledning för kemikaliesmart förskola har tillämpats. Denna rapport handlar om den nybyggda förskolan. De flesta barn tillbringar en stor del av sin tid i förskolan. Det är därför av särskild vikt att minimera barns exponering genom att välja bygg- och inredningsprodukter men också leksaker som inte innehåller farliga kemikalier. Ett sätt att avgöra vilka åtgärder som ger bäst resultat är att kartlägga förekomsten av farliga ämnen i förskolans innemiljö och utvärdera resultat mot de åtgärder som vidtagits. Mål för projektet Målet med detta projekt är att kartlägga förekomsten av hälsofarliga ämnen i en nybyggd förskola som tillämpat SISABs vägledning för kemikaliesmarta åtgärder. Speciellt har förekomsten av hälsofarliga ämnen studerats i förskolans luft, i damm och i material - framförallt golv men också mattor och vilomadrasser. De uppmätta halterna har jämförts med halter uppmätta i andra studier i Sverige men även internationellt. 8

9 Förskolan Förskolan Hovet ligger på Hojgränd 3 i Stockholm. Det är en nybyggd förskola (invigdes i maj 2016) med 140 barn i åldrarna 1 5 år. Förskolan byggdes med miljöstyrningsrutiner som innefattade kemikaliekrav på byggprodukter som innebär att produkterna ska vara miljöbedömda enligt kriterierna i Byggvarubedömningen (SISABs Projekteringsanvisningar). Figur 1. Förskolan Hovet, exempel på interiör. Figur 2. Förskolan Hovet markerad på karta över Stockholm. Hojgränd 3, Stockholm. 9

10 Metoder och genomförande Provtagning och analys har gjorts av hälsofarliga ämnen i inomhusluft och inomhusdamm och i material i innemiljön. Ämnen som analyserats är: flyktiga organiska ämnen (VOC: Volatile Organic Compounds). På grund av deras höga flyktighet förekommer VOC främst som gaser i luft. Oftast finns det många olika VOC:er i luften och halterna redovisas för ett stort antal VOC. Totalhalten av flyktiga organiska ämnen ger en enkel indikation på hur omfattande förekomsten av dessa ämnen är (TVOC: Total Volatile Organic Compounds). semiflyktiga organiska ämnen (SVOC: Semivolatile Organic Compounds) kan finnas både i gasform och adsorberade på partiklar, t ex damm. Relevanta SVOC-ämnen för denna studie är o ftalater och alternativa mjukgörare, o organofosfater (PFR), o polycykliska aromatiska kolväten (PAH Polycyclic Aromatic Hydrocarbons), o bisfenoler, o polybromerade difenyletrar (PBDE), o bromerade flamskyddsmedel (BFR) inklusive nya bromerade flamskyddsmedel (EBFR Emerging Flame Retardants). Provtagning och analys Provtagning genomfördes under perioden Personal från IVL förberedde och installerade provtagningsutrustning för VOC och SVOC i luft samtidigt som personal från Stockholms stads Miljöförvaltning genomförde provtagning av damm från ytor ovan golv och tog prov på material (golv). Prover och utrusning hämtades efter avslutad provtagningsperiod av personal från Stockholms Stads Miljöförvaltning. Vid provtagningen togs dubbelprov av VOC i samtliga mätpunkter, för att gardera sig för missöden vid analysen på instrumentet. Dubbelproven analyserades var för sig och medelvärdet beräknades. Nedan behandlas dubbelproverna som ett prov. Provtagningen resulterade i tre luftprov (VOC och SVOC), tre materialprov (SVOC) och två uppsättningar av tre dammprov (SVOC) (den ena uppsättningen för analys av ftalater, PAH och bisfenoler och den andra uppsättningen för analys av organofosfater, PBDE:er och andra bromerade flamskyddsmedel). Provtagningspunkterna är markerade som röda cirklar i Figur 3 och 4 nedan. På det nedre planet togs prover på luft och damm i rum 149 (lekrum/vilrum) och på det övre planet i rum 227 (lekrum) och rum 234 (lekrum/vilrum). I Figur 3 och 4 anges också var de olika materialproven togs. Provtagningsplatser anges också i resultattabellerna i avsnitt Resultat och diskussion. Detaljerad beskrivning av protagnings- och analysmetoder samt beskrivning av kvalitetskontroller för analysprocedurer återges i Bilaga 1. 10

11 matta/halkskydd 149 Figur 3. Förskolan Hovet, planritning, nedre plan. Provtagningsplats. Blå vilomadrass 227 PVC-golv 234 Figur 4. Förskolan Hovet, planritning, övre plan. Provtagningsplats. 11

12 Översikt över prover Tabell 1 ger en översikt över de analyserade proverna och vilka ämnen som analyserats i respektive prov. Av tabellen framgår även var de olika analyserna gjorts. Tabell 1. Sammanställning över antalet prov och analyserade ämnesgrupper i varje matris. Prov Antal VOC Ftalater Organofosfater PAH Bisfenoler PBDE Andra BFR Luft VOC 3 IVL Luft SVOC 3 IVL IVL IVL IVL IVL ---** Damm 3 IVL SU* IVL IVL SU* SU* Material 3 IVL IVL ---** IVL IVL ---** * SU Stockholms universitet, ACES ; ** ingen analys Vilka ämnen som ingår i respektive ämnesgrupp framgår av resultattabellerna. Utvärdering och bedömning av mätresultat: Rikt- och gränsvärden I stort sett saknas rikt- och gränsvärden för de ämnesgrupper som mätts och för innemiljöer. Ett undantag är TVOC. Den tyska myndigheten UBA (Umweltbundesamt) har rekommenderat ett riktvärde för inomhusluft på 300 µg/m 3. Jämförelser med andra studier Resultat från denna studie avseende halter av SVOC i luft och damm jämfördes med uppgifter från nationella rapporter och publicerade nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Jämförelser av halter SVOC i material ingår inte i denna undersökning. Här presenteras jämförelser med utvalda, relevanta studier från förskolor och skolor för att få en uppfattning om huruvida halterna i den undersökta förskolan var höga eller låga jämfört med dessa tidigare mätningar. Sammansättningen och halterna kan förändras över tid och rum eller som reaktion på lagstiftning eller förbud. Jämförelsen är således inte någon uttömmande litteratursammanställning. 12

13 Resultat och diskussion Ämnen i luft TVOC Medelvärdet (dubbelprov) av halterna av TVOC var: 210 µg/m 3 i rum 149 (lek- och vilrummet på nedre plan), 190 µg/m 3 i rum 227 (lekrummet på övre plan) och 190 µg/m 3 i rum 234 (lek- och vilrummet på övre plan). Medelhalten av TVOC i de tre undersökta rummen på förskolan låg alltså under det riktvärde på 300 µg/m 3 som tyska UBA rekommenderar. Som jämförelse ligger medianhalten av TVOC i genomsnittliga svenska bostäder på 180 µg/m 3 (Langer & Bekö, 2013), alltså i samma storleksordning som i förskolan. VOC I Tabell 2 ges en översikt uppmätta halter av olika grupper av VOC. I tabellen presenteras medelvärde och standardavvikelse för de tre proven. Tabell 2. Sammanställning över antalet prov och analyserade ämnesgrupper i varje matris. Ämnesgrupp Medelvärde Standardavvikelse Alifatiska kolväten 16 4 Aromatiska kolväten 10 1 Terpener 20 4 Aldehyder 47 2 Alkoholer 33 6 Organiska syror 29 2 Glykoletrar 20 3 Diverse 18 5 Uppmätta halter av enskilda VOC-ämnen redovisas i Bilaga 2, Tabell 2:1. Sammansättningen av VOC skiljde sig inte nämnvärt mellan provplatserna, se TIC (Total Ion Chromatogram) i Bilaga 2, figurerna 2:1 2:3. Figur 5 visar halterna av olika grupper av VOC i de tre rummen i förskolan. Källor till olika VOC:er i inomhusluft har presenterats i en vetenskaplig publikation (Cheng m.fl., 2015). Alifatiska och aromatiska kolväten (t.ex. dekan, bensen, toluen) härrör från bilbränslen och bilavgaser och tillförs inomhusluft via ventilationssystem; Terpener (t.ex. alfa-pinen, limonen) härrör från rengöringsprodukter eller parfymer och kosmetika; Aldehyder (t.ex. butanal, dekanal) härör från byggmaterial eller bildas vid kemiska reaktioner mellan ozon och materialytor eller mänsklig hud inomhus; Alkoholer har skilda källor så som utandningsluft (t.ex. isopropanol) eller nedbrytning av materialtillsatser (t.ex. 1-butanol) Organiska syror (t.ex. hexansyra, oktansyra) kommer från matlagning förutom ättiksyra som avges från träprodukter. 13

14 Glykoletrar och deras estrar (t.ex. 2-(2-etoxyetoxy) propanol, propylenglykol) finns i färger, Gruppen diverse innehåller ämnen så som cykliska metylsiloxaner, aceton och metyl-, etyl- eller butylacetater som kan förekomma i fruktessenser och kosmetiska preparat, lim, färger, lösningsmedel och produkter för personlig hygien. alkaner aromater terpener aldehyder alkoholer organiska syror glykoletrar diverse Koncentration: summa ämnen i gruppen (µg/m 3 ) Rum 149 Rum 227 Rum 234 Figur 5. Koncentrationer av olika VOC-grupper i inomhusluft. SVOC Luftprover för analys av SVOC provtogs i samma tre rum som där VOC-proverna togs. Uppmätta SVOC-halter redovisas i tabell 3-5. Vilka ämnen som analyserats inom respektive ämnesgrupp framgår av tabellerna. Förutom den uppmätta halten anges även kvantifieringsgränsen (LOQ; Limit Of Quantification), vilket är den minsta mängd av ämne som kan bestämmas med tillräcklig precision och noggrannhet. Gruppen ftalater och alternativa mjukgörare innehåller en mängd olika ämnen, se tabell 3. tillståndspliktiga ftalater DiBP, DnBP, BBzP och DEHP övriga ftalater DMP, DEP, DiNP, DiDP och DPHP alternativa mjukgörare; en citrat (ATBC), en adipat (DEHA), en tereftalat (DEHT) och cyclohexan-varianten av diisononyl ftalat; diisononyl cyklohexan-1,2-dikarboxylat (DINCH). 14

15 Tabell 3. Ftalater och alternativa mjukgörare i luft. Resultaten anges i enheten ng/m 3. Ämne Förkortning LOQ Rum 149 Rum 227 Rum 234 Tabell 4. Organofosfater i luft. Resultaten anges i enheten ng/m 3. Fosfat Förkortning LOQ Rum 149 Rum 227 Rum 234 Tillståndspliktiga ftalater Diisobutyl ftalat DiBP 0, Di-n-butyl ftalat DnBP 0,03 3,7 3,7 7,7 Butyl benzyl ftalat BBzP 1 <LOQ <LOQ <LOQ Dietyl hexyl ftalat DEHP 5 9,1 6,1 11 Övriga ftalater Dimetyl ftalat DMP 0,3 3,8 3,2 4,9 Dietyl ftalat DEP 0,3 9, Diisononyl ftalat DiNP 1 <LOQ <LOQ <LOQ Diisodecyl ftalat DiDP 0,2 <LOQ <LOQ <LOQ Di-2-propyl heptyl ftalat DPHP 0,01 <LOQ <LOQ <LOQ Alternativa mjukgörare Acetyl tributyl citrat ATBC Bis(2-etylhexyl) adipat DEHA 0,6 1,2 4,3 3,8 Dioctyl tereftalat DEHT 0,1 <LOQ <LOQ 0.62 Diisononyl cyklohexan- 1,2-dikarboxylat DINCH 0,6 <LOQ <LOQ <LOQ Summa ftalater/ alternativa mjukgörare Tris(iso-butyl) TIBP 0,04 7, Tributyl TBP 0,04 1,4 2,4 1,8 Tris(2-kloroetyl) TCEP 0,01 <LOQ 0,31 0,56 Tris(2-kloro-iso-propyl) TCPP 0,004 3,8 3,9 6,4 Di-butylfenyl DBPhP 0,001 <LOQ <LOQ <LOQ Difenylbutyl DPhBP 0,001 <LOQ <LOQ <LOQ Tris(1,3-dikloro-isopropyl) 0,002 TDCPP <LOQ <LOQ <LOQ Tris(2-butoxyetyl) TBOEP 0,002 <LOQ <LOQ <LOQ Trifenyl TPhP 0,5 <LOQ <LOQ <LOQ 2-Etylhexyl-di-fenyl EHDPP 3 <LOQ <LOQ <LOQ Tris(2-etylhexyl) TEHP 0,03 <LOQ <LOQ <LOQ Tris(o-kresyl) ToCrP 0,002 <LOQ <LOQ <LOQ Trikresyl (mix av isomerer) TCrP-mix 0,001 <LOQ <LOQ <LOQ Summa organofosfater

16 Tabell 5. PAH i luft. Resultaten anges i enheten ng/m 3. Ämne LOQ Rum 149 Rum 227 Rum 234 Naftalen Acenaften 0,4 9, Fluoren 0,2 6,7 6,8 7,9 Fenantren 0,4 8,1 6,5 8,8 Antracen 0,02 0,10 0,11 0,093 Fluoranten 0,1 0,57 0,12 0,27 Pyren 0,07 1,1 0,19 0,32 Benso(a)antracen 0,02 <LOQ 0,032 0,027 Krysen 0,02 0,054 0,041 0,034 Benso(b)fluoranten 0,03 0,057 0,047 0,038 Benso(k)fluoranten 0,008 0,017 0,021 0,016 Benso(a)pyren 0,02 0,057 0,038 0,037 Dibenso(a,h)antracen 0,02 <LOQ 0,057 <LOQ Benso(g,h,i)perylen 0,02 0,36 0,071 0,055 Indeno(1,2,3-cd)pyren 0,1 <LOQ <LOQ <LOQ Summa PAH Bisfenoler och PBDE:er i luftprov kunde inte påvisas i halter över detektionsgräns. Numeriska värden av LOQ för dessa ämnen i luft återges i Bilaga 1, tabeller 1:3 1:4. SVOC i damm Resultaten av analysen av dammproverna från de tre rummen visas i tabellerna 6 10 nedan. För ftalater, PAH och bisfenoler slogs dammprover från rum 149 och 234 samman (total mängd: 76 mg) och analyserades som ett prov på grund av att provmängderna från de enskilda rummen var för små. Från rum 227 analyserades 77 mg damm. För bromerade flamskyddsmedel och organofosfater kunde alla tre dammproverna analyseras separat. 16

17 Tabell 6. Ftalater och alternativa mjukgörare i damm. Resultaten anges i enheten µg/g. Ämne Förkortning LOQ Rum 149 och 234* Rum 227 Tillståndspliktiga ftalater Diisobutyl ftalat DiBP 0,05 1,7 1,4 Di-n-butyl ftalat DnBP 0,1 0,85 0,87 Butyl benzyl ftalat BBzP 0,02 0,73 0,86 Dietyl hexyl ftalat DEHP 0, Övriga ftalater Dimetyl ftalat DMP 0,01 0,14 0,10 Dietyl ftalat DEP 0,01 0,52 0,46 Diisononyl ftalat DiNP 0, Diisodecyl ftalat DiDP 0, Di-2-propyl heptyl ftalat DPHP 0,01 5,5 12 Alternativa mjukgörare 0,01 Acetyl tributyl citrat ATBC 0, Bis(2-etylhexyl) adipat DEHA 0,02 7,1 9,0 Dioctyl tereftalat DEHT 0, Diisononyl cyklohexan- 1,2-dikarboxylat DINCH Summa ftalater/ alternativa mjukgörare *Medelvärdet för ett sammanslaget prov med damm från båda rummen Tabell 7. Organofosfater i damm. Resultaten anges i enheten µg/g. Fosfat Förkortning LOQ Rum mg Rum mg Rum mg Tris(2-kloroetyl) TCEP 1,8 <LOQ <LOQ <LOQ Tris(2-kloro-iso-propyl) TCPP 1,8 <LOQ <LOQ <LOQ Tris(1,3-dikloro-iso-propyl) TDCPP 0,04 1,8 1,8 5,0 Trifenyl TPhP 0,02 0,54 0,46 0,25 Tris(2-butoxyetyl) TBOEP 0,1 4,7 11 5,7 Summa organofostater ,

18 Tabell 8. PAH i damm. Resultaten anges i enheten ng/g. Ämne LOQ Rum 149 och 234* Rum 227 Naftalen 40 <LOQ 45 Acenaften 20 <LOQ <LOQ Fluoren ,4 Fenantren Antracen 0,6 3,4 3,0 Fluoranten Pyren Benso(a)antracen 2 <LOQ 3,1 Krysen Benso(b)fluoranten 2 9,2 16 Benso(k)fluoranten 1 3,3 7,2 Benso(a)pyren 2 6,4 13 Dibenso(a,h)antracen 2 3,8 5,5 Benso(g,h,i)perylen Indeno(1,2,3-cd)pyren 10 <LOQ 12 Summa PAH *Medelvärdet för ett sammanslaget prov med damm från båda rummen. Tabell 9. Bisfenoler i damm. Resultaten anges i enheten ng/g. Ämne LOQ Rum 149 och 234* Rum 227 Bisfenol A Bisfenol S Bisfenol F 300 <LOQ <LOQ Bisfenol AF 100 <LOQ <LOQ Summa bisfenoler *Medelvärdet för ett sammanslaget prov med damm från båda rummen. Gruppen PBDE och andra bromerade flamskyddsmedel innehåller en mängd olika ämnen, se tabell 10. PBDE:er: polybromerade difenyl etrar HBCD: hexabromcyclododekan (3 isomerer alfa-, beta- och gamma-hbcd) EBFR Emerging Brominated Flame Retardants - nya bromerade flamskyddsmedel: tetrabrombisfenol A (TBBPA), alfa- och beta-tetrabrometylcyklohexan (DBE-DBCH), etylhexyltetrabrombenzoat (EH-TBB), etylhexyltetrabromftalat (BEH-TEBP) och dekabromdifenyletan (DBDPE). 18

19 Tabell 10. PBDE och andra bromerade flamskyddsmedel i damm. Resultaten anges i enheten ng/g. Ämne Förkortning LOQ Rum mg Rum mg Rum mg PBDE 47 1,2 <LOQ <LOQ <LOQ PBDE 99 2,2 <LOQ <LOQ <LOQ PBDE 100 4,5 <LOQ <LOQ <LOQ PBDE 153 2,9 <LOQ <LOQ <LOQ PBDE 209 3, α-hexabromcyklododekan α-hbcd 0, β-hexabromcyklododekan β-hbcd 0,5 2,4 47 4,4 γ-hexabromcyklododekan γ-hbcd 1, ,3 Tetrabrombisfenol A TBBPA α-dibrometyldibromcyklohexan α-dbe-dbch 8,6 <LOQ <LOQ <LOQ β-dibrometyldibromcyklohexan β-dbe-dbch 7,3 <LOQ <LOQ <LOQ Etylhexyltetrabrombenzoat EH-TBB 3,5 <LOQ <LOQ <LOQ Bis-etylhexyltetrabromftalat BEH-TEBP Dekabromdifenyletan DBDPE 4, Summa PBDE Summa HBCD Summa EBFR SVOC i material Materialproverna utgjordes av tre olika material inom förskolan: halkskydd under en grön samlingsmatta i rum 149 (lekrum/vilrum på nedre plan) (0,49 g material); överdrag på en blå vilomadrass i rum 234 (lekrum/vilrum på övre plan) (0,35 g material) PVC- golvet i rum 234 (0,25 g material). Denna typ av golv finns i hela förskolan. Materialproverna analyserades med avseende på alla ämnesgrupper förutom PAH. Resultat framgår av tabellerna nedan. PBDE:er i materialprov kunde inte påvisas i halter över detektionsgränsen. Numeriska värden av LOQ för dessa ämnen i material återges i Bilaga 1, tabell 1:5. 19

20 Tabell 11. Ftalater och alternativa mjukgörare i materialprover. Resultaten anges i enheten µg/g. Ämne Förkortning LOQ Halkskydd Blå vilomadrass PVC golv Tillståndspliktiga ftalater Diisobutyl ftalat DiBP 0, <LOQ Di-n-butyl ftalat DnBP ,4 6,2 Butyl benzyl ftalat BBzP 0,5 <LOQ 45 <LOQ Dietyl hexyl ftalat DEHP Övriga ftalater Dimetyl ftalat DMP 0,04 <LOQ <LOQ <LOQ Dietyl ftalat DEP 2 <LOQ <LOQ <LOQ Diisononyl ftalat DiNP 1 <LOQ <LOQ <LOQ Diisodecyl ftalat DiDP <LOQ <LOQ Di-2-propyl heptyl ftalat DPHP 0,2 <LOQ <LOQ <LOQ Alternativa mjukgörare Acetyl tributyl citrat ATBC 0,1 4, Bis(2-etylhexyl) adipat DEHA 2 <LOQ <LOQ 59 Dioctyl tereftalat DEHT 0,1 <LOQ 6,8 <LOQ Diisononyl cyklohexan- 1,2-dikarboxylat DINCH 0,1 130 <LOQ <LOQ Summa ftalater/ alternativa mjukgörare Tabell 12. Organofosfater i materialprover. Resultaten anges i enheten µg/g. Fosfat Förkortning LOQ Halkskydd Blå vilomadrass PVC golv Tris(iso-butyl) TIBP 0,2 0,25 9,3 <LOQ Tributyl TBP 0,1 <LOQ 0,16 <LOQ Tris(2-kloroetyl) TCEP 0,7 <LOQ <LOQ <LOQ Tris(2-kloro-iso-propyl) TCPP 0,1 4,3 <LOQ <LOQ Di-butylfenyl DBPhP 0,1 <LOQ <LOQ <LOQ Difenylbutyl DPhBP 0,1 <LOQ <LOQ <LOQ Tris(1,3-dikloro-iso-propyl) TDCPP 0,1 3,6 0,80 <LOQ Tris(2-butoxyetyl) TBOEP 0, <LOQ Trifenyl TPhP 0,03 <LOQ <LOQ 2,3 2-Etylhexyl-di-fenyl EHDPP 1 1,4 8,8 230 Tris(2-etylhexyl) TEHP 0,08 <LOQ <LOQ <LOQ Tris(o-kresyl) ToCrP 0,05 <LOQ <LOQ <LOQ Trikresyl (mix av isomerer) TCrP-mix 0,05 <LOQ <LOQ <LOQ Summa organofosfater Tabell 13. Bisfenoler i materialprover. Resultaten anges i enheten µg/g. Ämne LOQ Halkskydd Blå vilomadrass PVC golv Bisfenol A 1 1,7 <LOQ <LOQ Bisfenol S 0,04 5,7 0,73 0,35 Bisfenol F 0,2 1,3 0,30 <LOQ Bisfenol AF 0,3 <LOQ <LOQ <LOQ Summa bisfenoler --- 8,7 1,0 0,35 20

21 Jämförelse av ämnesgrupper i prov Halterna av alla ämnen i respektive ämnesgrupp har summerats och redovisas nedan i diagramform för luft, damm och material i respektive rum, se Figur 6 8. Luft Totalhalterna av alla ämnesgrupper i luftproverna redovisas i Figur 6. Ftalater och PAH förekom i högst halter i luftproverna, följt av organofosfater. De lågmolekylära ämnena i varje ämnesgrupp bidrog mest till totalhalten. De här ämnenas höga (relativa) ångtryck gör att de fördelas till gasfas snarare än adsorberas till partiklar. För ftalaterna bidrog DEP, DIBP och ATBC mest, se Tabell 3; för organofosfaterna var det (TIBP och TCPP, se Tabell 4, och för PAH:erna bidrog naftalen, acenaften, fluoren och fenantren mest; se Tabell 5. Bisfenoler och PBDE:er fanns inte i luften i halter över deras respektive kvantifieringsgränser. Luftprover Koncentration ng/m Ftalater Organofosf. PAH Bisfenoler PBDE Rum 149 Rum 227 Rum Figur 6. Halter av olika ämnesgrupper i luftprover. Notera att det är en logaritmisk y-axel. Damm I dammproverna var ftalater och alternativa mjukgörare den ämnesgrupp som förekom i högst halter följt av organofosfater, se Figur 7. Den ftalat som detekterades i högst halter i dammproverna var den alternativa mjukgöraren DINCH följt av DINP, DEHT och ATBC se 21

22 Tabell 6. Halterna av DINCH var mer än 10 gånger högre än de halten av de ftalater som förekom i näst högst halt. DINCH utgjorde mer än 75 % av identifierade ftalter. Totalhalten av organofosfater låg omkring 10 µg/gram damm och TDCPP och TBOEP fanns i högst halt, se Tabell 7 och Figur 7. Totalhalten av PAH:er låg under 1 µg/gram i samtliga dammprover och de lätta PAH:erna utgjorde ungefär 78% av alla PAH:er i dammproverna, se Tabell 8. Av bisfenolerna påvisades enbart bisfenol A och bisfenol S i halter över kvantifieringsgränsen i dammproverna, se Tabell 9. Dammprover Koncentration µg/g Ftalater Organofosf. PAH Bisfenoler PBDE HBCD EBFR Rum 149 Rum 227 Rum 234 Figur 7. Halter av olika ämnesgrupper i dammprover. Notera att det är en logaritmisk y-axel. För bromerade flamskyddsmedel, låg de PBDE-ämnen som finns i teknisk PentaBDE produkten (blandning) (BDE 47, 99, 100, 153) i stort sett under detektionsgränsen, se Tabell 11. BDE 209 som finns i teknisk DekaBDEprodukten, samt HBCD isomerer fanns i alla dammprover, men i halter under 1 µg/gram. De nya bromerade flamskyddsmedele (EBFRs) fanns däremot i betydligt högre halter, uppemot 1 µg/gram damm, Tabell 10 och Figur 7. Av EBFR var halterna högst av DBDPE följt av TBBPA och BEH-TEBP. DBDPE utgjorde mellan 40 och 61 % av alla identifierade flamkyddsmedel. Material Även i materialproverna dominerade gruppen ftalater. Den alternativa mjukgöraren ATBC utgjorde 15% av PVC-golvets materialsammansättning. DIBP fanns i högre halt i vilomadrassen 22

23 och DIDP i halkskyddet, se Tabell 11. ATBC återfanns i högre halter i såväl luft- som dammprover, vilket tyder på att den har spridit sig från PVC-golvet i förskolans innemiljö. TBOEP var den organofosfat som förekom i högst halter i alla materialprov. I den blå vilomadrassen utgjorde den dock endast ungefär 0.01%; se Tabell 12. Bisfenolerna A, S och F återfanns i halter över 1 µg/g endast i halkskyddet (Tabell 13). I de andra proverna var halterna av bisfenoler lägre eller under kvantifieringsgränsen. PAH analyserades inte i material. Halterna av PBDE:er var under LOQ i alla materialprover. Materialprover Ftalater Organofosf. PAH Bisfenoler PBDE Koncentration µg/g Halkskydd Blå vil-madrass PVC-golv Figur 8. Halter av de olika ämnesgrupperna i materialprover. Notera att det är en logaritmisk y-axel. 23

24 Jämförelse med andra studier av hälsofarliga ämnen i förskolor Halter av SVOC i inomhusluft och damm har rapporterats i flera studier, både i Sverige och internationellt. Här presenteras jämförelser med utvalda, relevanta studier från förskolor och skolor för att få en uppfattning om huruvida halterna i den undersökta förskolan var höga eller låga jämfört med dessa tidigare mätningar. Jämförelsen är således inte någon uttömmande litteratursammanställning. Ftalater och alternativa mjukgörare Luft Vilka ftalater som studerats varierar mellan de olika studierna av SVOC:er i förskolor. Resultaten från våra mätningar jämförs därför för de ftalater som redovisas i de flesta artiklar, se tabell 14 och 15. I tabellen finns också resultat för alternativa mjukgörare. I tabellerna 14 (luft) och 15 (damm) nedan jämförs medelvärdet av de halter som uppmätts i denna studie (baserat på tre prov) med de halter som redovisas i litteraturen. För de andra studierna varierar antalet prov per studie från 10 till 63 om annat antal inte specifikt anges i texten. Tabell 14. Medelvärden för ftalater och alternativa mjukgörare i luft från denna studie och från utvalda nationella och internationella studier. Resultat anges i enheten ng/m 3. Ämne i luft (ng/m 3 ) Vetenskaplig Förkortning Denna studie litteratur* Tillståndspliktiga ftalater Diisobutyl ftalat DiBP Di-n-butyl ftalat DnBP 5, Butyl benzyl ftalat BBzP <1, Dietyl hexyl ftalat DEHP 8, Övriga ftalater Dietyl ftalat DEP Diisononyl ftalat DiNP <1, Diisodecyl ftalat DiDP <0,2 49 Alternativa mjukgörare Acetyl tributyl citrat ATBC Bis(2-etylhexyl) adipat DEHA 3,1 34 Dioctyl tereftalat DEHT 0,3 20 Diisononyl cyklohexan- 1,2-dikarboxylat DINCH <0,6 108 * Berg m.fl., 2011; Fromme m.fl., 2013; Gaspar m.fl. 2014; Raffy m.fl., 2016; Fromme m.fl., ej analyserats. Som framgår av Tabell 14 är halterna av de utvalda ftalaterna inklusive alternativa mjukgörare i luft från denna studie betydligt lägre än vad som rapporterats i andra studier. De två tillståndspliktiga ftalaterna DiBP och DnBP samt ftalat DEP finns normalt i högst halter i luft i de flesta studier, men denna studie visar halter som ligger betydligt under halterna i andra studier. 24

25 Halten av den alternativa mjukgöraren ATBC är i samma storlekordning som DEP och DiBP men för detta ämne finns inga resultat från andra studier att jämföra med. Damm Halterna av ftalater i damm från den undersökta förskolan var lägre eller mycket lägre (med undantag för DINCH) än halterna i tidigare studier. Tabell 15. Medelvärden för ftalater och alternativa mjukgörare i damm från denna studie och från utvalda nationella och internationella studier. Resultat anges i enheten µg/g damm. Ämne i damm (µg/g) Förkortning Denna studie Larsson & Berglund, 2016 Sverige Vetenskaplig litteratur* Tillståndspliktiga ftalater Diisobutyl ftalat DiBP 1,6 6,4 9,1-52 Di-n-butyl ftalat DnBP 0, ,7-190 Butyl benzyl ftalat BBzP 0,8 8, Dietyl hexyl ftalat DEHP Övriga ftalater Dietyl ftalat DEP 0,5 0,46 1,4 6,9 Diisononyl ftalat DiNP Diisodecyl ftalat DiDP Alternativa mjukgörare Acetyl tributyl citrat ATBC 55 6,2 24 Bis(2-etylhexyl) adipat DEHA 7,7 9,7 49 Dioctyl tereftalat DEHT Diisononyl cyklohexan- 1,2-dikarboxylat DINCH * Berg m.fl., 2011; Fromme m.fl., 2013; Gaspar m.fl. 2014; Raffy m.fl., 2016; Fromme m.fl., I en studie av 100 förskolor i Stockholms stad (Larsson and Berglund, 2016) var halterna av de tillståndspliktiga ftalaterna DiBP, DnBP, BBzP och DEHP betydligt högre än i denna studie. Halterna av övriga ftalater och alternativa mjukgörare var jämförbara i båda studierna med undantag för DINCH vilken förekom i högre halter i denna studie. Halterna i de andra studierna var i sin tur jämförbara eller högre än halterna från de 100 förskolorna från Stockholm. Organofosfater Organofosfater i inomhusluft och damm rapporteras också ofta i litteraturen. Jämförelser med utvalda studier visas i tabeller 16 och 17. Luft Halterna av organofosfater i luft, se Tabell 16 i denna studie är lägre än de halter som uppmätts i de tidigare studierna, med undantag från TIBP som var något högre än i de tidigare studierna. Halten TBOEP är mycket lägre än i de tidigare studierna. 25

26 Tabell 16. Medelvärden för organofosfater i luft från denna studie (medelvärde av tre prov) och från utvalda nationella och internationella studier (varierande antal prov i studierna från 1 till 10). Resultat anges i enheten ng/m 3. Fosfat i luft (ng/m 3 ) Förkortning Denna studie Vetenskaplig litteratur* Tris(iso-butyl) TIBP 14 7,6-12 Tributyl TBP 1,9 3,7-61 Tris(2-kloroetyl) TCEP 0,29 2,5-144 Tris(2-kloro-iso-propyl) TCPP 5, Tris(2-butoxyetyl) TBOEP <0,002 1,0-130 * Berg m.fl., 2011; Marklund m.fl., 2005; Carlsson m.fl., Damm Halterna av organofosfater i damm i denna studie var i samma storleksordning som i andra vetenskapliga studier utom för TBOEP, där halterna i denna studie var mycket lägre. I samtliga studier var TBOEP den organofosfat som uppmättes i högst halter. Mizouchi m.fl. (2015) har analyserat TBOEP i golvpolish och vaxer och visat att den utgjorde ~ 20 % av innehållet i dessa golv-vårdsprodukter. Tabell 17. Medianvärden för organofosfater i damm från detta arbete (medelvärde av tre prov och från utvalda nationella och internationella arbeten (varierande antal prov i studierna från 10 till 151). Resultat anges i enheten µg/g damm. Fosfat i damm (µg/g) Förkortning Denna studie Vetenskaplig litteratur* Tris(iso-butyl) TIBP -- <0,01 0,7 Tributyl TBP -- <0,01 1,2 Tris(2-kloroetyl) TCEP 0,78 < LOQ** - 30 Tris(2-kloro-iso-propyl) TCPP 1,3 < LOQ** - 5,6 Tris(1,3-dikloro-iso-propyl) TDCPP 1,8 0,74 9,1 Trifenyl TPhP 0,46 1,1 2,2 Tris(2-butoxyetyl) TBOEP 5, * Berg m.fl., 2011; Mizouchi m.fl., 2015; Langer m.fl., 2016; Larsson & Berglund, **LOQ ej angivet i originalarbetet;. --- ej analyserats. PAH Halterna av PAH:er i inomhusluft och damm bestämdes för 15 PAH-ämnen. I tabellerna 18 och 19 visas jämförelser för utvalda PAH:er i luft för vilka resultat oftast presenteras i litteraturen. Publicerade data avseende PAH-halter i luft och damm i förskolor har varit svåra att hitta och därför jämförs värden från denna studie med medianvärden för bostäder (Blanchard m.fl., 2014) och medelvärden för skolor (Raffy m.fl., 2014). Halten av naftalen i luftprov rapporteras inte i artiklarna från de andra studierna. Halterna av övriga PAH:er i luft i denna studie skilde sig inte speciellt från tidigare studier. PAH-halten i dammprov var något lägre i denna studie jämfört med tidigare studier. 26

27 Tabell 18. Medelvärden för PAH:er i luft från denna studie och från utvalda internationella studier. Resultat anges i enheten ng/m 3 ; n = antal prov. Ämne i luft (ng/m 3 ) Denna studie Blanchard, 2014 Frankrike Raffy, 2016 Frankrike n = 3 n = 30 n = 62 Naftalen Acenaften 10,9 0,8 * Fluoren 7,1 3,7 5,5 Fenantren 7,8 7,2 8,7 Antracen 0,10 <0,6 * Fluoranten 0,32 <0,6 <1,0 Pyren 0,53 <0,6 <1,0 Benso(a)pyren 0,04 <0,6 ** * not valid sampling enligt artikeln; --- ej analyserats. Tabell 19. Medelvärden för PAH:er i damm från denna studie (tre prov) och från utvalda nationella och internationella studier. Resultat anges i enheten ng/g damm; n = antal prov. Ämne i damm (ng/g) Denna studie Blanchard, 2014 Frankrike Raffy, 2016 Frankrike Larsson&Berglund, 2016 Sverige* n = 3 n = 30 n = 62 n = 100 Naftalen Acenaften 20 <60 <65,8 --- Fluoren 11 <60 <65,8 --- Fenantren Antracen 3 60 <65,8 6 Fluoranten Pyren Benso(a)pyren 9 <60 <65,8 * *Beräkning av geometriskt medelvärde inkluderar bara de prover som hade >50% av uppmätta halter över detektionsgränsen; --- ej analyserats. Bisfenoler Litteratur över halter av bisfenoler i luft är i stort sett obefintlig. Bisfenoler detekterades inte i halter över kvantifieringsgränsen i luftproverna från den undersökta förskolan. Här visas därför bara en jämförelse med andra studier som rapporterar koncentrationen av bisfenoler i damm. Tabell 20. Uppmätta värden för bisfenoler i damm från denna studie (tre prov) och från utvalda andra studier. Resultat anges i enheten ng/g damm. Ämne i damm Liao, Larsson&Berglund, Denna studie (ng/g) 2012 USA 2016 Sverige n = 3 n = 38 n = 100 Bisfenol A Bisfenol S Bisfenol F < <120 Bisfenol AF <100 <35 <130 Liao: medianvärde; Larsson & Berglund: geometriskt medelvärde 27

28 Av de analyserade bisfenolerna fanns bisfenol A och bisfenol S i halter över kvantifieringsgräns. Halten i damm i denna studie av bisfenol A var betydligt lägre än de andra studierna och halten av bisfenol S var i samma storlekordning som den som uppmätts i de andra studierna. PBDE och andra bromerade flamskyddsmedel Halterna av polybromerade difenyletrar i luft från denna studie jämförs med halterna från ett par internationella studier i Tabell 21. I luftproverna från denna studie kunde halter över LOQ inte påvisas för någon av de 8 PBDE-homologerna. De uppmätta halterna i denna studie ligger under de halter som tidigare uppmätts. Data från Bradman m.fl. (2014) och Lim m.fl. (2014) avser grundskolor. De kaliforniska grundskolorna hade högre halter i luft av de flesta PBDE och speciellt PBDE209. I de koreanska grundskolorna kunde man påvisa förhöjda halter av cirka hälften av PBDE:erna. Tabell 21. Medelvärden för PBDE i luft från denna studie (tre prov) och från utvalda internationella studier Resultat anges i enheten ng/m 3. Ämne i luft Bradman, 2014 Lim, 2014 Denna studie (ng/g) Kalifornien Korea n = 3 n = 40 n = 54 PBDE 28 <0, ,005 PBDE 47 <0,04 0,52 0,399 PBDE 100 <0,04 0,01 0,135 PBDE 99 <0,06 0,19 0,279 PBDE 85 <0, PBDE 154 <0,08 <MDL 0,015 PBDE 153 <0,05 0,33 0,008 PBDE 209 <1 1,63 0, ej analyserats. Halterna av alla PBDE-ämnen i damm denna studie var lägre och mycket lägre än i andra vetenskapliga studier, inklusive den svenska studien som utfördes 2016 (Tabell 22). 28

29 Tabell 22. Medelvärden för PBDE i damm från denna studie (tre prov) och från utvalda internationella studier ( prov per studie). Resultat anges i enheten ng/g damm. Ämne i damm (µg/g) Denna studie Vetenskaplig litteratur* PBDE ,0 2,8 PBDE 47 0,87 7,7-222 PBDE 100 0,94 1,6 471 PBDE 99 1,8 9, PBDE ,8 5,1 PBDE ,0 229 PBDE 153 0,62 <LOQ** PBDE *Harrad m.fl., 2010; Bradman m.fl., 2014; Lim m.fl., 2014; Toms m.fl., 2015; Larsson & Berglund, **LOQ ej angivet; --- ej analyserats. Halterna av BFR-ämnena HBCD, TBBPA samt α- och β-dbe-dbch i denna studie var i samma storleksordning som i andra vetenskapliga studier. Halterna av det nya flamskyddsmedlet DBDPE låg i denna studie betydligt högre än det enda värdet som finns från den vetenskapliga litteraturen. Halterna av EH-TBB och BEH-TEBP i denna studie var lägre än i andra vetenskapliga studier. Tabell 23. Medelvärden för andra BFR i damm från denna studie (tre prov) och från utvalda internationella studier (6 351 prov per studie). Resultat anges i enheten ng/g damm. Ämne i damm (ng/g) Förkortning Denna studie Vetenskaplig litteratur* α hexabromcyklododekan α-hbcd β-hexabromcyklododekan β-hbcd 13 4,2-6,3 γ-hexabromcyklododekan γ-hbcd 9, Tetrabrombisfenol A TBBPA α-dibrometyldibromcyklohexan α-dbe-dbch 1,8 1,7-3,5 β-dibrometyldibromcyklohexan β-dbe-dbch 1,6 2,2-2,7 Etylhexyltetrabrombenzoat EH-TBB 4,7 <30-54 Bis-etylhexyltetrabromftalat BEH-TEBP Dekabromdifenyletan DBDPE * Stapleton m. fl., 2004; Abdallah m. fl., 2008; Ali m. fl., 2011; Sahlström m. fl., 2012; Van den Eede m. fl., 2012; Keller, 2012 (personlig kommunikation), 2012; Brown m. fl., 2014; Fan m. fl., 2016; Lankova m. fl., 2015; Abdallah m. fl., Materialprov Nedan redovisas de ämnen som påvisades i större omfattning i de tre materialproven. Materialproven innehöll i större omfattning ftalater och organosfosfater medan bisfenoler och PBDE:er fanns i halter under eller mycket under 0,01%. De ämnen som fanns i större uträckning i de enskilda materialen var: PVC-golvet innehöll 15 % av den alternativa mjukgöraren ATBC, ~ 0,005 % DEHA och DEHP och 0,02 % EHDPP. 29

30 Den blå vilomadrassen innehöll i större utsträckning ftalaterna DiBP (0,04 %) och DEHP (0,002 %) samt organofosfaten TBOEP (0,014 %). Halkskyddet innehöll DiBP och DINCH i halter ~0,01 % samt ~0,1 % DiDP. Halterna av övriga ämnen som analyserades var försumbara. Inom ramen för denna studie har enbart analys gjorts av de tre utvalda materialen. Det hade varit intressant att också jämföra med andra liknande material, men vetenskapliga studier om detta har inte återfunnits och i detta projekt har det inte varit möjligt att sammanställa en översikt av vilka kemiska ämnen ingår i liknande material. 30

31 Slutsatser Ftalater och alternativa mjukgörare var den ämnesgrupp som förekom i högst halter i de tre analyserade matriserna, luft, damm och material. Näst högst var halten organofosfater. I luftproverna var totalhalterna av PAH i samma storleksordning som ftalater och organofosfater. I damm var totalhalterna av PAH, bisfenoler och BFR i samma storleksordning och lägre än ftalater och organofosfater. Lågmolekylära ämnen inom varje ämnesgrupp påvisades i större omfattning i luftprover medan högmolekylära ämnen dominerade i dammproverna, vilket är vad som kan förväntas. Halter av andra ftalater och alternativa mjukgörare i damm var högre än halter av de tillståndspliktiga ftalaterna. PVC-golvet innehöll ungefär 15% av den alternativa mjukgöraren ATBC som återfanns i högre halter både i luft och i damm. De höga (dominerande) halterna av DINCH i damm antyder att det finns andra källor till detta ämne än de material som analyserades i denna studie. Organofosfater som används både som mjukgörare och som flamskyddsmedel fanns i damm i halter ungefär 10 gånger högre än de bromerade flamskyddsmedel. De nya, oreglerade bromerade flamskyddsmedlen (EBFR) i damm fanns i högre halter än PBDE och HBCD som har förbjudits. Detta beror sannolikt på att dessa nya BFR används som ersättare för de förbjudna ämnena. Halterna av föroreningar i proverna från den undersökta förskolan var i samma storleksordning, lägre, eller t.o.m. mycket lägre, än motsvarande halter från tidigare studier av förskolor och skolor. Halterna i damm uppmätta i den här studien låg antingen på samma nivå eller lägre än de som tidigare rapporterats i en studie av barns exponering för kemikalier i förskolan (Larsson och Berglund, 2016). I exponeringsstudien har forskarna (Larsson och Berglund) beräknat dagliga intag av ftalater (inklusive alternativa mjukgörare), bisfenoler och organofosfater via damm i förskolan. Dammet på förskolan utgjorde bara en viss del till barnens totala exponering för dessa kemiska ämnen. De beräknade dagliga intagen av dessa ämnen från förskoledamm låg mycket under (hundratals till tusentals gånger lägre) tillgängliga hälsobaserade referensvärden. Det innebär att exponeringen för dessa ämnen i damm är låg och därmed att riskerna för barn i den förskola där den nya studien genomförts kan antas vara lägre än de redan låga riskerna vid andra förskolor. Den viktigaste slutsatsen är att de tillståndspliktiga ftalaterna förekommer i ytterst låga halter i denna förskola vilket visar att SISAB:s arbete med att ställa miljökrav avseende farliga kemikalier har givit effekt. Det kan noteras att två nya ämnen (mjukgöraren DINCH och flamskyddsmedlet DBDPE) förekom i mycket höga halter jämfört med de mjukgörare och flamskyddsmedel som användes tidigare och som nu håller på att fasas ut. Detta är vad som kan förväntas, att utfasningsämnen förekommer i allt lägre halter och att halten av nya ämnen ökar. Med tanke på att halten av dessa nya ämnen kan komma att öka ytterligare och att de redan förekommer i betydligt högre halter än andra ämnen i sina respktive ämnesgrupper, är det motiverat att bevaka förekomsten av dessa ämnen samt att säkerställa att det finns tillräckligt med information om deras egenskaper inklusive toxicitet. 31

32 Referenser Abdallah M.A.E., Ibarra C., Neels H., Harrad S., Covaci A., Comparative evaluation of liquid chromatography-mass spectrometry versus gas chromatography-mass spectrometry for the determination of hexabromocyclododecanes and their degradation products in indoor dust. Journal of Chromatography A 1190, Abdallah M.A.E., Bressi M., Oluseyi T., Harrad S., Hexabromocyclododecane and tetrabromobisphenol-a in indoor dust from France, Kazakhstan and Nigeria: Implications for human exposure. Emerging Contaminants 2, Ali N., Harrad S., Muenhor D., Neels H., Covaci A., Analytical characteristics and determination of major novel brominated flame retardants (NBFRs) in indoor dust. Analytical and Bioanalytical Chemistry 400, Berg C., Torgrip R., Emenius G., Östman C., Organophosphate and phthalate ester in air and settled dust a multi-location study. Indoor Air 21, Blanchard O., Glorennec P., Mercier F., Bonvallot N., Chevrier C., Ramalho O., Mandin C., Le Bot B., Semivolatile organic compounds in indoor air and settled dust in 30 French dwellings. Environmental Science and Technology 48, Bradman A., Castorina R., Gaspar F., Nishioka M., Colón M., Weathers W., Egehy P.P., Maddalena R., Williams J., Jenkins P.L., McKOne T., Flame retardant exposures in California early childhood education environments. Chemosphere 116, Brown F.R., Whitehead T.P., Park J.S., Metayer C., Petreas M.X., Levels of nonpolybrominated diphenyl ether brominated flame retardants in residential house dust samples and fire station dust samples in California. Environmental Research 135, Carlsson H., Nilsson U., Becker G., Östman C., Organophosphate ester flame retardants and plasticizers in the indoor environment: analytical methodology and occurrence. Environmental Science and Technology 31, Fan X., Kubwabo C., Rasmussen P.W., Wu F., Non-PBDE halogenated flame retardants in Canadian indoor house dust: sampling, analysis, and occurrence. Environmental Science and Pollution Research 23, Fromme H., Lahrz T., Fembacher L., Dietrich S., Sievering S., Burghartd R., Schuster R., Bolte G., Völkel W., Phthalates in german daycare centers: Occutance in air and dust and the excretion of their metabolites by children (LUPE 3). Environment International 61, Fromme H., Schütze A., Lahrz T., Fembacher L., Siewering S., Burghartd R., Dietrich S., Koch H.M., Völkel W., Non-phthalte plasticizers in German daycare centers and human biomontoring of DINCH metabolites in children attending the centers (LUPE 3). International Journal of Hygiene and Environmental Health 219, Gaspar F.W., Castorina R., Maddalena R.L., Nishioka M.G., McKone T.E., Bradman A., Phthalate exposure and risk assessment in California child care facilities. Environmental Science and Technology 48,

33 Harrad S., Goosey E., Desborough J., Abou-Elwafa Abdalah M., Roosens L., Covaci A., Dust from U.K. primary school classrooms and daycare centers: The significance of dust as a pathway of exposure of young U.K. children to brominated flame retardants and polychlorinated biphenyls. Environmental Science and Technology 44, Hussein T. Paasonen P. Kulmala M., 2012, Activity pattern of a selected group of school occupants and their family members in Helsinki Finland. Science of the Total Environment 425, , ISO :2003: Inomhus-, omgivnings- och arbetsplatsluft - Provtagning och analys av flyktiga organiska föreningar (VOC) genom adsorbentrör/termisk desorption/gaskromatografi - Del 2: Diffusionsprovtagning. Keller J., personlig kommunikation, citerad i Sahlström et al., Langer S. and Bekö G., 2013, Indoor air quality in the Swedish housing stock and its dependence on building characteristics. Building and Environment 69, Langer S., Fredricsson M., Weschler C.J., Bekö G., Strandberg B., Remberger M., Toftum J., Clausen G., Organophosphate esters in dust samples collected from Danish homes and daycare centers. Chemosphere 154, Lankova D., Svarcova A., Kalachova K., Lacina O., Pulkrabova J., Hajslova J., Multi-analyte method for the analysis of various organohalogen compounds in house dust. Analytica Chimica Acta 854, Larsson K. and Berglund M., Utvärdering av barns exponering för kemikalier i förskolan. Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Dnr Bilaga. Lim Y.-W., Kim H.-H., Lee C.-S., Shin D.-C., Chang Y.-S., Yang J.-Y., Exposure assessment and health risk of poly-brominated diphenyl eter (PBDE) flame retardants in the indoor environment och elementary school students in Korea. Science of the Total Environment , Marklund A., Andersson B., Haglund P., Organophosphorus flame retardants and plasticizers in air from various indoor environments. Journal of Environmental Monitoring. 7, Miljökvalitetsmål Gigtfri miljö. Mizouchi S., Ichiba M., Takigami H., Kajiwara N., Takamuku T., Miyajima T., Kodama H., Someya T., Ueno D., Exposure assessment of organophosphorus and organobromine flame retardants via indoor dust from elementary schools and domestic houses. Chemosphere 123, Raffy G., Mercier F., Blanchard O., Derbez M., Dassonville C., Bonvallot N., Glerennec P. Le Bot B., Semi-volatile organic compounds in the air and dust of 30 French schools: a pilot study. Indoor Air. doi: /ina

34 Rudel R.A., Camman D.E., Spengler J.D., Korn L.R., Brody J.G., Phthalates, alkylphenols, pesticides, polybrominated diphenyl ethers, and other endocrine-disrupting compounds in indoor air and dust. Environmental Science and Technology 20, Sahlström L., Sellström L., de Witt C., Clean-up method for determination of established and emerging brominated flame retardants in dust. Analytical and Bioanalytical Chemistry 404, SISABs Projekteringsanvisningar. Stapleton H., Schantz M., Wise S., Measurement of polybrominated diphenyl ethers in environmental matrix standard reference materials. Organohalogen Compounds 66, Toms L.-M.L., Mazaheri M., Brommer S., Clifford S., Drage D., Mueller J.F., Thai P., Harrad S., Morawska L., Harden F.A., Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) in dust from primary schools in south East Queensland, Australia. Environmental Research 142, UBA Umweltbundesamt - Federal Environment Agency of Germany, Health and Environmental Hygiene, Guide values for indoor air quality, Available at: Van den Eede N., Dirtu A.C,, Ali, N., Neels H., Covaci A., Multi-residue method for the determination of brominated and organophosphate flame retardants in indoor dust. Talanta 89,

35 Bilaga 1 Provtagning och analys Provtagning VOC i luft provtogs som dubbelprov genom s.k. diffusiv (passiv) provtagning i enlighet med standarden Inomhus-, omgivnings- och arbetsplatsluft - Provtagning och analys av flyktiga organiska föreningar (VOC) genom adsorbentrör/termisk desorption/gaskromatografi - Del 2: Diffusionsprovtagning (ISO :2003). Arbetsprincipen för passiv, eller med andra ord diffusiv, provtagning är molekylär diffusion av gaser vid konstant hastighet. Gasmolekylerna diffunderar in i provtagaren där de samlas upp under provtagningstiden. Resultat av mätningen är medelvärdet av halten för provtagningsperioden. För provtagningen användes rör innehållande Tenax adsorbentmedium (Tenaxrör, model N , Perkin Elmer, Waltham, MA, USA). Detaljer om VOC-provtagning återges i Tabell 1:1. SVOC från luft samlades genom aktiv provtagning med pump på SPE (Solid Phase Extraction, ISOLUTE ENV+, 200 mg, 6 ml, part# C) kolonner. Provtagningstider och volymer framgår av Tabell 1:2. Tabell 1:1. Diffusiv provtagning av flyktiga organiska ämnen i luft. Provplats Start Stopp Exponeringstid (minuter) Provtagen volym (Liter) Rum : : ,13 Rum : : ,14 Rum : : ,14 Tabell 1:2. Pumpad provtagning av semiflyktiga organiska ämnen i luft. Provplats Start Stopp Provtagningstid (timmar) Pumpflöde (Liter/min) Provtagen volym (m 3 ) Rum : :25 64,1 3,5 13,5 Rum : :21 64,4 1,2 4,6 Rum : :07 64,5 3,1 12,0 Damm samlades på ett filter av cellulosa i en hållare av styren-akrylnitril som var insatt i ett munstycke av polypropylen (Krim. Teknisk Materiel AB, Bålsta, Sverige), som i sin tur var kopplat till insuget på en dammsugare. Damm samlades från ytor såsom lister, bokhyllor och liknande; damm från golv undveks p.g.a. risk för kontaminering från direkt kontakt med olika material. I varje rum togs två liknande dammprover, ett för analys av ftalater och alternativa mjukgörare, PAH och bisfenoler vid IVL; och ett för analys av organofosfater, polybromerade difenyletrar och andra bromerade flamskyddsmedel vid Stockholms universitet. Materialprover (golv, madrass, halkskydd) skars ut från ställen där det inte orsakade synliga märken. Analyser vid IVL: ftalater, organofosfater, PAH, bisbenoler och PBDE VOC analyserades med gaskromatografi/masspektrometri (GC/MS; GC 6890, MS 5973N, Agilent, USA) som summa av VOC i provet. Totalhalten (TVOC, alla ämnen inom retentionstid (RT) från 6 till 32 min), uttrycks i toluenekvivalenter enligt internationell praxis. Därutöver analyserades 15 utvalda VOC:er som ingår i IVL:s standardmetod för karakterisering av inomhusluft som 35

36 individuella ämnen samt ett antal andra VOC:er, även dessa kvantifierade som toluenekvivalenter. Kvantifieringen i toluenekvivalenter innebär att koncentrationen av de olika ämnena i provet räknas om till motsvarande koncentration av toluen som ett ämnesoberoende mått på koncentrationen och detta görs för att man ska få en uppfattning om koncentrationens storlek. Luft och dammproverna upparbetades och analyserades enligt IVL:s interna analysrutiner. Luftproverna som samlats upp på SPE-kolonner eluerades (dvs. löstes ut) efter tillsats av en internstandard i ett organiskt lösningsmedel och extraktet indunstades. Dammproverna extraherades efter invägning och tillsats av internstandarder i ett organiskt lösningsmedel med hjälp av MAE (Microwave Assissted Extraction, Mikrovågsassisterad extraktion). Materialproverna finfördelades, vägdes in och extraherades med organiska lösningsmedel med hjälp av MAE för analys av ftalater, organofosfater och bisfenoler. Materialproverna för analys av PBDE extraherades separat med hjälp av ultraljud. Bisfenoler derivatiserades med MSTFA (N-Trimetylsilyl-N-metyl trifluoroacetamid) före analysen. Extrakten som skulle analyseras med avseende på polycykliska aromatiska kolväten (PAH, Polycyclic Aromatic Hydrocarbons) och polybromerade difenyletrar (PBDE) späddes med vatten och extraherades ytterligare en gång till ett annat lösningsmedel. De slutliga extrakten indunstades och delades för fortsatt upprening för respektive ämnesgrupp. Det delade extraktet fraktionerades på en silikagelkolonn för PAH och en aluminiumoxidkolonn för PBDE. Proverna späddes till lämplig koncentration innan analys. Inför den instrumentella analysen tillsattes proverna injektionsstandarder för respektive ämnesgrupp. Analys av ftalater, organofosfater och bisfenoler utfördes med hjälp av en gaskromatograf kopplad till en masspektrometer (7000A Triple Quad MS, Agilent Technologies, Inc. Santa Clara, CA, USA). Instrumentet var utrustat med en autoinjektor (Agilent 7683B). Detektorn användes i MRM (Multiple Reaction Monitoring) mode och ämnena separerades på en kapillärkolonn (VF - 5MS, 30 m x 0,25 mm ID x 0,25 µm filmtjocklek, Varian). PAH separerades genom så kallad "reversed phase" vätskekromatografi (kolonn Pursuit 3 PAH Agilent) med hjälp av en Varian Prostar vätskekromatograf och detekteras med fluorescensdetektion. PBDE separerades på en CP-SIL 8CB kolonn i en gaskromatrograf (Thermo Fischer 1300 Trace) och detekterades med en elektroninfångningsdetektor (ECD Electron Capture Detector). Den analytiska proceduren följde IVL:s kvalitetsrutiner. Analyser vid Stockholms universitet, Institution för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES): Organofosfater och bromerade flamskyddsmedel i damm Extraktion av dammprover gjordes med n-hexan/aceton 1:1 (2 x 8 ml) i ultraljudbad (25 minuter). Upprening av råextrakten gjordes med en inledande fraktionering på silikakolonn enligt Sahlström et al. (2012) med vissa modifieringar. Modifieringarna bestod i att alla PBDE, DBDPE, DBE-DBCH, EHTBB och BEH-TEBP (tidigare fr I och II) eluerades ut i en fraktion (Fr 1) med 10 ml n- hexan:dietyleter (95:5), som sedan behandlades med koncentrerad svavelsyra. Därefter eluerades resten av analyterna ut med 10 ml etylacetat (Fr 2). Fraktion 2 delades i två delar: 90% för analys av TBBPA, α-, β- och γ-hbcd (Fr 2a) och 10% för analys av PFR (Fr 2b). Fr 2a 36

37 renades upp ytterligare med svavelsyra (90%) medan Fr 2b analyserades för TCEP, TCPP, TDCPP, TPP och TBEP utan ytterligare upprening. Den instrumentella analysen av PBDE, DBDPE, DBE-DBCH, EHTBB och BEH-TEBP gjordes med gaskromatografi/masspektrometri med elektroninfångningsjonisering (GC-MS/ECNI) där negativt laddade fragment monitorerades. GC-kolonnerna som användes var TG-5HT (Thermo Scientific), 15 m för BDE-209 och DBDPE och 30 m för de övriga. PFR analyserades med GC-MS med elektronstötsjonisering (EI) på en TG-5SILMS-kolonn (30 m). HBCD och TBBPA analyserades med en ultra-performance vätskekromatograf (UPLC) kopplad till en tandem-quadrupole MS. Joniseringsmetoden var elektrospray i negativ mode och kolonnen var en C18 UPLC-kolonn från Waters. Kvalitetskontroll för analytisk procedur vid Stockholm universitet Alla glasvaror upphettades till 470 o C (4 tim) och sköljdes med aceton före användning. UV-filter finns monterade på fönsterglas och lysarmatur i laboratoriet. Prover och standarder var även täckta i möjligaste mån för att förhindra nedbrytning på grund av UV-ljus och/eller eventuell kontaminering från labbfaciliteter. Isotopmärkta surrogatstandarder tillsattes till alla prover/blankar före extraktion. Tillsammans med dammproverna processades totalt 3 fältblankar, 1 lösningsmedelsblank och 2 kvalitetskontrollprover (SRM 2585). Kvantifiering gjordes med hjälp av surrogatstandarder och linjära kalibreringskurvor. Fältblankarna för damm innehöll TCEP och TCPP som kom från filtret som används vid provtagningen. Filtret i sin tur hade sannolikt kontaminerats av plastkassetten som det sitter i. Data blankkorrigerades genom att subtrahera medelvärdet av de mängder av TCEP och TCPP som detekterades i blankarna. Små mängder av BDE-209, DBDPE och TBBPA detekterades också i blankarna. Metodens kvantifieringsgräns (mloq) bestämdes som den minsta mängd analyt i ett prov som gav upphov till ett signal/brus-förhållande (S/N) om 10. mloq beräknades individuellt för varje dammprov med hänsyn till olika provmängdsintag. Metodens detektionsgräns (mlod) uppskattades till mloq/3. För analyter som fanns närvarande i blankarna sattes mlod och mloq till medelvärdet i blankarna plus 3 respektive 5 ggr standardavvikelsen för blankarna. När medel och medianvärden har beräknats där vissa värden rapporteras som mloq har vi använt mloq/ 2 för dessa beräkningar. Referensdammet (SRM 2585) är certifierat för några av analyterna (BDE-47, -99, -100, -153 och - 209). För de övriga analyterna finns inga certifierade värden men för de flesta av dem finns värden som publicerats av andra. Koncentrationerna av PBDE i SRM-dammet i den här studien ligger i nivå med de certifierade värdena. Våra resultat för icke-certifierade ämnen ligger i nivå med publicerade värden som i vissa fall har ganska stor spridning. Detektionsgränser I vissa av ämnesgrupper kunde inte något ämne påvisas i halt över detektionsgräns. Det gäller bisfenoler och PBDE:er i luftprov samt PBDE:er i materialprov. De numeriska värdena för detektionsgränser (LOQ) ges för informaiton här. 37

38 Tabell 1:3. Detektionsgränser för bisfenoler i luft. LOQ i enheten ng/m 3. Ämne LOQ Bisfenol A 0,1 Bisfenol S 1 Bisfenol F 0,2 Bisfenol AF 0,05 Tabell 1:4. Detektionsgränser för PBDE i luft. LOQ i enheten ng/m 3. Ämne LOQ PBDE 28 0,04 PBDE 47 0,04 PBDE 100 0,04 PBDE 99 0,06 PBDE 85 0,05 PBDE 154 0,08 PBDE 153 0,05 BDE Tabell 1:5. Detektionsgränser för PBDE i material. LOQ i enheten ng/m 3. Ämne LOQ PBDE 28 0,4 PBDE 47 0,4 PBDE 100 0,4 PBDE 99 0,6 PBDE 85 0,5 PBDE 154 0,5 PBDE 153 0,8 BDE

39 Bilaga 2 Mätdata för flyktiga organiska ämnen i luft Tabell 2:1. Flyktiga organiska ämnen i luft. Resultaten är medelvärden av dubbelprov, i enheten µg/m 3. Ämnen som ingår i IVL:s standardmetod för karakterisering av inomhusluft är i blå skrift. Uppmätta halter, µg/m 3 Ämne CAS # Rum 149 Rum 227 Rum 234 Pentan Hexan Heptan Oktan Cyklotrisiloxan, hexametyl Aceton Metyl acetat Butanal Etyl acetat Nonan Metyl etyl keton Cyklotetrasiloxan, oktametyl Isopropanol Bensen <0.90 <0.90 <0.90 Pentanal Dekan <0.70 <0.70 <0.70 a-pinen Toluen Butyl acetat Hexanal Undekan b-pinen Propanol, 1-metoxy Etylbensen Butanol m-xylen <1 <1 <1 3-Caren Heptanal o-xylen Limonen Furan, 2-pentyl Benzene, 1-etyl-3-metyl Pentanol ,3,5-Trimetylbensen <0.60 <0.60 <0.60 Styren Bensen, 1-metyl-3-(1-metyletyl) Tridekan Oktanal

40 Ämne CAS # Rum 149 Rum 227 Rum 234 Cyclohexanon Benzene, 1-etyl-2,3-dimetyl Hepten-2-on, 6-metyl Propanol, 1-butoxy Hexanol Tetradekan Nonanal Etanol, 2-butoxy Okten-3-ol <0.70 <0.70 <0.70 Ättiksyra Furfural Etylhexanol Propanol, 1-(2-metoxy-1-metyletoxy) Dekanal Propansyra Bensaldehyd Propansyra, 2-methyl Propansyra,, 2,2-dimetyl Hexadekan Propylen Glycol Butansyra Etanol, 2-(2-etoxyetoxy) Heptadekan Pentansyra Oktadekan Naftalen <0.60 <0.60 <0.60 Ethanol, 1-(2-butoxyetoxy) Hexansyra TXIB <1 <1 <1 Benzylalkohol <0.50 <0.50 Heptansyra Eikosan (C20) Fenol Oktansyra Glycerol triacetate Nonansyra Fenoxietanol TVOC n.a

41 Figur 2:1. TIC (Total Ion Chromatogram) kromatogram för luftprov från rum 149. Abundance T IC: D\ data.ms Time--> Figur 2:2. TIC (Total Ion Chromatogram) kromatogram för luftprov från rum 227. Abundance TIC: D\ data.ms Time-->

42 Figur 2:3. TIC (Total Ion Chromatogram) kromatogram för luftprov från rum 234. Abundance TIC: D\ data.ms Time-->

43 Bilaga 3 Förkortningar BFR EBFR HBCD PAH PBDE PFR SVOC TVOC VOC Brominated Flame Retardants (bromerade flamskyddsnedel) Emerging Brominated Flame Retardants (nya bromerade flamskyddsnedel) Hexabromcyklododekan Polycyclic Aromatic Hydrocarbons (polycykliska aromatiska kolväten) Polybrominated Diphenyl Ethers (polybromerade difenyletrar) Phosphorous Flame Retardants (organofosfater) Semi Volatile Organic Compounds (semiflyktiga organiska ämnen) Total Volatile Organic Compounds (totalhalt av flyktiga organiska ämnen) Volatile Organic Compounds (flyktiga organiska ämnen) 43

44 IVL Svenska Miljöinstitutet AB // Box // Stockholm Tel // Fax //