Eva Ekstedt Salzmann Skickat: den 15 mars :59

Transkript

1 Från: Eva Ekstedt Salzmann Skickat: den 15 mars :59 Till: Regelrådet; tillvaxtverket; Kopia: Anna Jägberg; Torun Rudin; Eva Ekstedt Salzmann Ämne: Remiss avseende förslag till förändringar i vissa gymnasieprogram dnr: :570 Bifogade filer: Missiv remiss förslag ändringar i gymnasieskolan.pdf; Konsekvensbeskrivning program i gy _14mars_18.pdf; 1. Examensmål_för_barn_och_fritidsprogrammet.pdf; 2. Barn_och_fritidsprogrammet_BF001.pdf; 3. Examensmål_för_fordons_och_transportprogrammet_FT001.pdf; 4. Fordons_och_transportprogrammet_FT001.pdf; 5. Examensmål_för_hantverksprogrammet_HV001.pdf; 6. Hantverksprogrammet_HV001.pdf; 7. Examensmål_Hotell_och_turismprogrammet_HT001.pdf; 8. Hotell_och_turismprogrammet_HT001.pdf; 9. Examensmål_för_naturbruksprogrammet_NB001.pdf; 10. Naturbruksprogrammet_NB001.pdf; 11. Examensmål_för_restaurang_och_livsmedelsprogrammet_RL.pdf; 12. Restaurang_och_livsmedelsprogrammet_RL001.pdf; 13. Examensmål_för_humanistiska_programmet_HU001.pdf; 14. Programstruktur HU utan inriktningar pdf; 15. Examensmål_för vård_och_omsorgsprogrammet_vo001.pdf; 16. Examensmål_för_hantverksprogrammet_HV001.pdf; 17.

2 Estetiska_programmet_ES001.pdf; 18. Examensmål_för_estetiska_programmet_ES001.pdf Uppföljningsflagga: Flagga: Följ upp Har meddelandeflagga Remiss avseende förslag till förändringar i vissa gymnasieprogram, ett regeringsuppdrag givet i regleringsbrev samt utifrån lagrådsremissen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV). Alla förslag gäller under förutsättning att regeringen fattar nödvändiga beslut. Först efter att beslut har fattats kan Skolverket börja arbeta med ändringar av föreskrifter. Skolverket översänder härmed nedanstående förslag som berör gymnasieskolans nationella program. Förslagen finns på Skolverkets hemsida enligt följande länk: Skolverket vill ge remissinstanserna möjlighet att yttra sig över förslagen och särskilt de förslag som är relevanta för remissinstansen. Eventuella synpunkter bör vara Skolverket tillhanda senast den 12 april Skicka gärna svar som e-post till remiss.gy.programuppdrag@skolverket.se eller till registrator@skolverket.se Ange Skolverkets diarienummer :570. Vid eventuella frågor hänvisas till Eva Ekstedt Salzmann eva.ekstedt.salzmann@skolverket.se eller Anna Jägberg anna.jagberg@skolverket.se Med vänliga hälsningar Eva Ekstedt Salzmann Undervisningsråd/Director of Education Skolverket/Swedish National Agency of Education Läroplaner, Enheten för gymnasieskola Postadress: Stockholm Besöksadress: Fleminggatan

3 Remiss Dnr: :570 1 (1) Remiss avseende förslag till förändringar i vissa gymnasieprogram, ett regeringsuppdrag givet i regleringsbrev samt utifrån lagrådsremissen Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV). Alla förslag gäller under förutsättning att regeringen fattar nödvändiga beslut. Först efter att beslut har fattats kan Skolverket börja arbeta med ändringar av föreskrifter. Skolverket översänder härmed nedanstående förslag som berör gymnasieskolans nationella program. Förslagen finns på Skolverkets hemsida enligt följande länk: Skolverket vill ge remissinstanserna möjlighet att yttra sig över förslagen och särskilt de förslag som är relevanta för remissinstansen. Eventuella synpunkter bör vara Skolverket tillhanda senast den 12 april Skicka gärna svar som e-post till remiss.gy.programuppdrag@skolverket.se eller till registrator@skolverket.se Ange Skolverkets diarienummer :570. Vid eventuella frågor hänvisas till Eva Ekstedt Salzmann eva.ekstedt.salzmann@skolverket.se eller Anna Jägberg anna.jagberg@skolverket.se Bakgrund och skäl till förslagen Regeringsuppdraget Skolverket har i en ändring av regleringsbrevet (dnr :1585) fått i uppdrag att genomföra förändringar i vissa gymnasieprogram. Uppdraget handlar om förändringar dels i de nationella yrkesprogrammen barn- och fritidsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, hantverksprogrammet, hotelloch turismprogrammet, naturbruksprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet, dels i humanistiska programmet. De nationella yrkesprogrammen Skolverket ska förbereda och föreslå ändringar avseende en sammanslagning av barn- och fritidsprogrammets inriktningar pedagogiskt arbete och socialt arbete Skolverket Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: vx Fax: 08: Postadress: Stockholm

4 Skolverket Remiss Dnr :570 2 (5) samt en sammanslagning av hotell- och turismprogrammets inriktningar. Skolverket ska vidare göra en översyn av hantverksprogrammets inriktning frisör och eventuella konsekvensändringar för inriktningen övriga hantverk. Förslagen till ändringar i dessa nationella program ska utgå från förslagen till justeringar i utbudet av program och inriktningar i Gymnasieutredningens betänkande En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). För att möta arbetsmarknadsbehovet inom naturturismsektorn ska Skolverket även lämna förslag till en ny inriktning mot naturturism på naturbruksprogrammet. Eventuella konsekvensändringar i av Skolverket redan föreslagna inriktningar på naturbruksprogrammet ska lämnas (U2016/02057 /GV, U2016/05059/GV). I redovisningen ska förslag till ändringar i programstrukturen vad gäller inriktningars namn, omfång och innehåll, ändringar i programmens examensmål samt vid behov justeringar i programgemensamma ämnen ingå. Skolverket ska även när det gäller fordons- och transportprogrammet samt restaurang- och livsmedelsprogrammet lämna förslag till justerade examensmål och justeringar i programstrukturen i enlighet med Gymnasieutredningens förslag om avveckling av inriktningen godshantering och inriktningen färskvaror, delikatess och catering. Humanistiska programmet När det gäller humanistiska programmet ska Skolverket föreslå konkreta åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan. Även här ska Gymnasieutredningens förslag beaktas. Lagrådsremissen Regeringen lämnade den 1 mars 2018 en lagrådsremiss innehållande förslag till förändringar för gymnasieskolans nationella program. Förslagen handlar bland annat om: 1. Grundläggande behörighet på gymnasieskolans yrkesprogram. 2. En utökning av gymnasieskolans yrkesprograms omfattning. 3. Ett nytt estetiskt ämne (kallat estetiska uttryck) på samtliga nationella program utom estetiska programmet. 4. Att estetiska programmets karaktärsämnen förstärks med 50 poäng. 5. Gymnasiearbetets minskning från 100 poäng till 50 poäng. Denna remiss I denna remiss behandlas förslag 1, 4 och 5 från lagrådsremissen. Skolverket föreslår ändringar i examensmålen för gymnasieskolans yrkesprogram utifrån att alla elever ska kunna uppnå grundläggande behörighet. Myndigheten föreslår också en estetisk kurs om 50 poäng som utökning av estetiska programmets karaktärsämnen från dagens poäng till poäng. Dessutom föreslår Skolverket ändrade

5 Skolverket Remiss Dnr :570 3 (5) skrivningar i samtliga gymnasieprograms examensmål utifrån gymnasiearbetets minskade omfattning från 100 till 50 poäng. Förslag 2 om en utökning av gymnasieskolans yrkesprograms omfattning finns omnämnt, men utan förslag, i förslag 1 under rubriken grundläggande behörighet. Förslag 3 om ett nytt estetiskt ämne (så kallat estetiska uttryck) behandlas inte i denna remiss. Skolverket håller nu på att förbereda för att utarbeta en ämnesplan för ämnet estetiska uttryck i samverkan med experter och referensgrupper. å Skolverkets vägnar Eva Ekstedt Salzmann Undervisningsråd eva.ekstedt.salzmann@skolverket.se Enheten för gymnasieskolan Skolverket Bilagor Konsekvensbeskrivning Bilaga 1-18

6 Skolverket Remiss Dnr :570 4 (5) Sändlista Myndigheter Arbetsmiljöverket Barnombudsmannen Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Ekonomistyrningsverket Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering Länsstyrelsen i Stockholm Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Näringslivets regelnämnd Regelrådet Sametinget Skolinspektionen Statens institutionsstyrelse Statistiska centralbyrån Arbetsförmedlingen Centrala studiestödsnämnden Elsäkerhetsverket Sveriges elevkårer Folkbildningsrådet Kriminalvården Myndigheten för yrkeshögskolan Tillväxtverket Transportstyrelsen Universitets- och högskolerådet Universitetskanslersämbetet Riksantikvarieämbetet Organisationer DHB för döva, hörselskadade och språkstörda barn Friskolornas riksförbund Funktionsrätt Sverige Föreningen Stöd Barnverket Föräldraalliansen Sverige Föräldraföreningen Dyslektiska barn Hem och skola Idéburna skolors riksförbund Lika Unika Riksförbundet Attention

7 Skolverket Remiss Dnr :570 5 (5) Riksförbundet Hem och skola Svenskt näringsliv Sveriges elevråd SVEA Riksidrottsförbundet Sveriges förenade studentkårer (SFS) Vuxenutbildning i samverkan Sveriges kommuner och landsting Språklärarnas riksförbund Humtank Sveriges museer Klassikerförbundet Svenska akademien Svensk handel Naturturismens yrkesnämnd Naturbruksskolornas förening Nationell estetisk kongress Kommuner Fagersta kommun Falköpings kommun Göteborgs kommun Kiruna kommun Luleå kommun Malmö stad Mjölby kommun Sjöbo kommun Stockholm stad Umeå kommun Fackförbund Kommunal Lärarförbundet Lärarnas riksförbund Skolledarföreningen Sveriges skolledarförbund Handelsanställda förbund

8 Dnr :570 1 ( 20 ) Konsekvensbeskrivning avseende förslag till förändringar i vissa gymnasieprogram Denna konsekvensbeskrivning avser förslag till förändringar i vissa gymnasieprogram både med anledning av ett regeringsuppdrag givet i regleringsbrev och utifrån lagrådsremissen Ökade möjlighet er till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV). Alla förslag gäller under f örutsättning att regeringen fattar nödvändiga beslut. Först efter att beslut har fattats kan Skolverkets börja arbeta med ändringar av föreskrifter. Innehållsförteckning Bakgrund Regeringsuppdraget De nationella yrkesprogrammen H umanistiska programmet Denna remiss Lagrådsremissen Denna remiss Beskrivning av beslutsgång och struktur för gymnasieskolans program och ämnen.4 A Allmänt Beskrivning av problemet, utredningens förslag och vad Skolverket vill uppnå 4 Barn - och fritidsprogrammet Fordons - och transportprogrammet Hantverksprogrammet Hotell - och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang - och livsmedelsprogrammet Åtgärder för att säkerställatt humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan... 9 Förslag utifrån Lagrådsremissen Grundläggande behörighet Estetiska programmet Gymnasiearbetets minskning från 100 poäng till 50 poäng Beskrivning av alternativa lösningar för det Skolverket vill uppnå Barn - och fritidsprogrammet Fordons - och transportprogrammet Hantverksprogrammet Hotell - och turismprogrammet Naturbruksprogrammet Restaurang - och livsmedelsprogrammet Åtgärder f ör att säkerställatt humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan Estetiska programmet Uppgifter om vilka som berörs av förslagen Uppgifter om vilka som berörs av förslagen utifrån regeringsuppdraget på en över - gripande nivå Barn - och fritidsprogrammet ( 20 )

9 Fordons - och transportprogrammet Hantverksprogrammet Hotell - och turismprogramm et Naturbruksprogrammet Restaurang - och livsmedelsprogrammet Åtgärder för att säkerställatt humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan Lagrådsremissen Uppgifter om de bemyndiganden som Skolverkets beslutanderätt grundar sig på Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser förslagen medför Bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande B Kommuner och landsting C Företag D Samråd E Kontaktperson ( 20 )

10 Bakgrund Regeringsuppdraget Skolverket har i en ändring av regleringsbrev et (dnr :1585) fått i uppdrag att genomföra förändringar i vissa gymnasieprogram. Uppdraget handlar om förändringar dels i de nationella yrkesprogramen barn - och fritidsprogrammet, fordons - och transportprogrammet, hantverksprogrammet, hotell - och turismprogramme t, naturbruksprogrammet samt restaurang - och livsmedelsprogrammet, dels i humanistiska programmet. De nationella yrkesprogrammen Skolverket ska förbereda och föreslå ändringar avseenden sammanslagning av barn - och fritidsprogrammets inriktningar pedagog iskt arbete och socialt arbete samt en sammanslagning av hotell - och turismprogrammets inriktningar. Skolverket ska vidare göra en översyn av hantverksprogrammets inriktning frisör och eventuella konsekvensändringar för inriktningen övriga hantverk. Försla gen till ändringar i dessa nationella program ska utgå från förslagen till justeringar i utbudet av program och inriktningar i Gymnasieutredningens betänkande En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasie utbildning (SOU 2016:77). För att möta arbetsmarknadsbehovet inom naturturismsektorn ska Skolverket även lämna förslag till en ny inriktning mot naturturism på naturbruksprogrammet. Eventuella konsekvensändringar i av Skolverket redan föreslagna inriktnin gar på naturbruksprogrammet ska lämnas (U2016/02057/GV, U2016/05059/GV). I redovisningen ska förslag till ändringar i programstrukturen vad gäller inriktningars namn, omfång och innehåll, ändringar i programmens examensmål samt vid behov justeringar i pro gramgemensamma ämnen ingå. Skolverket ska även när det gäller fordons - och transportprogrammet samt restaurang - och livsmedelsprogrammet lämna förslag till justerad examensmål och justeringar i programstrukturen i enlighet med G ymnasieutredningens förslag om avveckling av inriktningen godshantering och inriktningen färskvaror, delikatess och catering. Humanistiska programmet När det gäller humanistiska programmet ska Skolverket föreslå konkreta åtgärder för att säkerställatt humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan. Även här ska Gymnasieutredningens förslag beaktas. Denna remiss I denna remiss behandlasamtliga delar av regeringsuppdraget. L agrådsremiss en Regeringen lämnade den 1 mars 2018 en lagrådsremiss som i nnehåller förslag till förändringar för gymnasieskolans nationella program. Förslagen handlar bland annat om: 1. G rundläggande behörighet på gymnasieskolans yrkesprogram. 2. En utökning av gymnasieskolans yrkesprograms omfattning. 3. E tt nytt estetiskt ämne (kallat estetiska uttryck) på samtliga n ationella program utom estetiska programmet. 4. Att estetiska programmet s karaktärsämnen förstärks med 50 poäng. 5. Gymnasiearbetets minskning från 100 poäng till 50 poäng. 3 ( 20 )

11 Denna remiss I denna remiss behandlas förslag 1, 4 och 5 från lagrådsremissen. Skolverk et föreslår ändringar i examensmålen för gymnasieskolans yrkesprogram utifrån att alla elever ska kunna uppnå grundläggande behörighet. Myndigheten föreslår också en estetisk kurs, under respektive inriktning, om 50 poäng som utökning av estetiska programm ets karaktärsämnen från dagens poäng till poäng. Dessutom föreslår Skolverket ändrade skrivningar i samtliga gymnasieprograms examensmål utifrån gymnasiearbetets minskade omfattning från 100 till 50 poäng. Förslag 2 om en utökning av gymnasies kolans yrkesprograms omfattning finns omnämnt, men utan förslag, i förslag 1 under rubriken grundläggande behörighet. Förslag 3 om ett nytt estetiskt ämne (så kallat estetiska uttryck) behandlas inte i denna remiss. Skolverket håller nu på att förbereda fö r att utarbeta en ämnesplan för ämnet estetiska uttryck i samverkan med experter och referensgrupper. Beskrivning av beslutsgång och struktur för gymnasieskolans program och ämnen Riksdagen beslutar vilka ämnen som ska ingå i samtliga nationella program : s å kallade gymnasiegemensamma ämnen. Det är regeringen som, efter Skolverk et s beredning i samverkan med avnämare, beslutar om vilka ämnen som ska vara programgemensamma (det vill säga obligatoriska på respektive program) samt vilka nationella inriktningar s om ska finnas på programmen. Skolverket föreskriver sedan vilka kurser som ska ges inom de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena och vilka ämnen och kurser som ska ingå i de nationella inriktningar som regeringen beslutat om samt vilka ämnen och kurser som får erbjudas inom programfördjupningen. Regeringen föreskriver vidare vilka kurser som måste erbjuda som individuellt val. Skolverket har regeringens bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka ämnen med tillhörande kurser som, utöver de gym nasiegemensamma och programgemensamma ämnena, ska få förekomma i gymnasieskolan. Kurserna inom ett programs gymnasiegemensamma, programgemensamma och eventuella inriktningsgemensamma ämnen samt programfördjupningskurser, individuella val och gymnasiearbet e är för varje nationellt gymnasieprogram beslutade i Skolverkets föreskrifter om kurser för respektive program. 1 Mer allmänt brukar Skolverket använda begreppet programstruktur för att beskriva hur ämnen och kurser lagts upp inom ett gymnasieprogram. A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad Skolverket vill uppnå För att n edanstående förslag från Skolverket ska kunna genomföra ändringar i bilaga 1 till gymnasieförordningen (n ationella inriktningar och programgemensamma ämnen ) och i förordningen om examensmål för gymnasieskolans nationella program. F örslag som rör ändringar i examensmålen utifrån regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program, förutsätter i förs ta hand att riksdagen beslutar om ändring ar i skollagen. Förutsatt att ovan beskrivna beslut tas bedömer Skolverket att myndigheten kommer kunna påbörja föreskriftsarbetet enligt vad som redovisas under punkt 4. 1 Exemp lifieras av Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:38 för barn - och fritidsprogrammet 4 ( 20 )

12 B arn - och fritidsprogrammet De två nuvarande inriktningarna socialt arbete och pedagogiskt arbete har stora beröringspunkter och utbildar delvis mot samma arbetsmarknad. Mot bakgrund av dagens situation, där inriktningen s ocialt arbete har en relativt liten elevvolym och huvudmännen inte alltid erbj uder den, anser Gymnasieutredningen att en gemensam inriktning med ett större gemensamt innehåll är att föredra, ur såväl elevperspektiv som kompetensförsörjningsperspektiv. Gymnasieu tredningen föreslår därför att inriktningarna p edagogiskt arbete och s ocialt arbete slås samman. Programmet kommer då framöver att bestå av två inriktningar, pedagogisk t och socialt arbete samt fritid och hälsa, istället för dagens tre inriktningar. Skolverket har utifrån Gymnasieutredningens förslag fått i uppdrag att förbereda och föreslå ändringar avseenden sammanslagning av barn - och fritidsprogrammets inriktningar p edagogiskt arbete och s ocialt arbete. En sådan sammanslagen inriktning föreslås av Skolverket få det nya namnet p edagogiskt och socialt arbete. I den nya inriktningen föreslår Skolverket att kurserna socialt arbete 1, 100 poäng, och pedagogiskt arbete, 200 poäng, ingår. Det innebär att k ursen socialt arbete om 200 poäng s om har ingått i den tidigare inriktningen socialt arbete tas bort. I stället skapas kurserna socialt arbete 1 och socialt arbete 2. K ursen socialt arbete 2 föreslås erbjudas inom programfördjupninge n. Kursen sociologi från den tidigare inriktningen föreslås utgå som inriktningskurs, men kan fortsatt läsas inom programfördjupningen. En tä nkbar konsekvens av att inriktningarna slås samman skulle kunna vara att den nya inriktningen pedagogiskt och socialt arbete inte på motsvarande sätt som den tidigare inriktningen socialt arbete bedöms utbilda mot det sociala området, e xempelvis funktionshinderområdet. Vid samråd med olika aktörer har dock detta inte bedömts vara någon större risk. Kursen barns lärande och växande om 100 poäng från den tidigare inriktningen p edagogiskt arbete föreslås också utgå från den nya inriktninge n, men finnas kvar i programfördjupningen. Genom föreslagen förändring bedömer Skolverket att program met ger en bättre grund för anställning eftersom både det pedagogiska och det sociala perspektivet beaktas utifrån dagens behov inom barnomsorg, skola och LSS (l agen om stöd och service till vissa funktionshindrade ). Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för barn - och fritidsprogrammet, se b ilaga 1 för examensmålen och bilaga 2 för programstrukturen. Fordons - och transportprogrammet Inriktningen godshantering är mycket liten med mindre än 0,3 procent av totala antalet elever på fordons - och transportprogrammet (läsåret 2016/17). Denna inriktning är den minsta av alla de 42 inriktningar som sammantaget finns inom yrkesprogrammen. I Gym nasieutredningen framkom det även att denna inriktning är relativt okänd inom arbetslivet. D et nationella programrådet har i samtal med Skolverket framfört att inriktningen bör läggas ned. Branschen pekar dock samtidigt på att det finns behov av att efter transportinriktningen kunna fördjupa sig mot lager och terminal, även om det inte är i form av egen inriktning på fordons - och transportprogrammet. Skolverket ska enligt regeringsuppdraget lämna förslag till justerad examensmål och justeringar i programs trukturen i enlighet med Gymnasieutredningens förslag om avveckling av inriktningen godshantering. Skolverket föreslår att inriktningen godshantering tas bort och att samtliga kurser under inriktningen istället läggs inom programfördjupningen. Detta gör de t möjligt för skolorna att erbjuda dessa kurser även i framtiden i anslutning till de övriga inriktningarna, exempelvis inom ramen för en yrkesutgång. Skolverket avser i samverkan 5 ( 20 )

13 med branschen att ta fram en yrkesutgång mot lager och terminal, som alterna tiv till yrkesförare, efter inriktningen transport. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för fordons - och transportprogrammet, se b ilaga 3 för e xamensmålen och bilaga 4 för programstrukturen. Hantverksprogrammet Hantverksprogrammet har fem inriktningar, varav en övriga hantverk för närvarande omfattar 18 hantverksyrken som skolor kan profilera sig mot. Skolverket beslutar om vilka hantverksyrken som får förekomma inom inriktningen. Bland dessa finns hudvård samt hår - och makeupst ylist, vilka står för en stor del av eleverna inom programmet. Att frisör är en egen inriktning samtidigt som hår - och makeupstylist samt hudvård ligger i inriktningen övriga hantverk ansåg Gymnasieutredningen som problematiskt. Utredningen menade att yrk ena stylist och hudvård har större likheter med frisör än med yrkesutgångar na i inriktningen övriga hantverk. Dessutom menade Gymnasieutredningen att de styrdokument som idag är gemensamma för en rad olika yrkesutgångar inom inriktningen övriga hantverk är så generellatt de inte upplevs ge önskad styrning. Inom ämnet hantverk finns 46 kurser. Förutom en introduktionskurs kan eleverna läsa nio kurser inom varje inriktning. Inom inriktningarna finsnickeri, frisör, florist och textil design läser eleverna k urser med specificerat innehåll, t ill ex empel inom kurserna finsnickeri 1, finsnickeri 2, etc. Inom inriktningen övriga hantverk används k urserna hantverksteknik 1, hantverksteknik 2, o. s. v. för alla hantverksyrken. Dessa generella kurser har vid många skolor breddats och utvecklats i riktning bort från hår - och makeuphantverket mot mer generell styling. Utvecklingen utmärks av att i allt större utsträckning kombinera färdiga material och produkter, vilket därmed fjärmar utbildningen från hantverka ndets kärna. Regeringsu ppdraget vad gäller hantverksprogrammet består av tre delar. Skolverket ska: 1. utreda och ta ställning till om yrkesutgången hudvård bör finnas på gymnasial nivå 2. slå samman inriktningen frisör med yrkesutgångarna hår - och makeupstyl ist samt hudvård, förutsatt att myndigheten bedömer att hudvård även fortsättningsviska finnas i gymnasieskolan 3. bereda den nya inriktningens namn. Med förslagen vill Skolverket öka styrningen av utbildningen så att den ryms inom examensmålen för program met. Därigenom motverkas också tendenser till breddning istället för fördjupning samtidigt som innehållet i och progressionen mellan kurserna kan förtydligas och stärk a s. Hudvård föreslås utgå som yrkesutgång Efter det utredningsarbete som Skolverket har g jort bedömer myndigheten att en grundläggande hudvårdsutbildning i allt väsentligt ligger på gymnasial nivå. Trots det landar Skolverket i att den gymnasiala hudvårdsutbildningen på hantverksprogrammet bör avvecklas. Detta beror på att den dominerande bran schorganisationen inte har någon önskan om en gymnasial hudvårdsutbildning. Elever som har genomgått utbildningen accepteras inte av branschen inför fortbildningar, även om de har fått ett arbete. Därför finns det en risk att elever utbildas in i en återvä ndsgränd. Skolverket finner det i dagsläget inte ansvarsfullt att upprätthålla en sådan utbildning. I nriktningen frisör föreslås slås samman med yrkesutgången hår - och makeupstylist Yrkesutgången hår - och makeupstylist inom inriktningen övriga hantverk flyttas till frisörinriktningen. Inriktningen får även yrkesutgången barberare. 6 ( 20 )

14 Förslaget är att den nya inriktningen omfattar 300 poäng inom ämnet hantverk och att programfördjupningen omfattar 900 poäng. För att uppnå önskad styrning avser Skolverket ta fram nya kurser för såväl hår - och makeupstylister som barberare. Därmed kommer kurserna hantverksteknik inte längre att vara tillgängliga för utbildning av stylister. U tbildningen till antingen frisöraspirant, hår - och makeupstylist eller barberare bygger på kursen frisör 1, men s pecialiseringen skjuts upp till dess att eleverna har hunnit orientera sig inom branschens olika yrken. Skolverket föreslår att yrkesutgången för hår - och makeupstylister stärks med en förberedelse för arbete inom handeln eftersom det, som Gymnasieutredningen konstaterar, är vanligt att elever efter denna utbildning arbetar inom handeln, exempelvis i butiker som säljer skönhetsprodukter. Förslaget är att kurser i hår - och makeupstylist begränsas till nivåerna 2, 3 och 4 vilket inne bär 600 möjliga poäng inom yrket. D essutom föreslås att kursen frisör 4 specialisering om 50 poäng, förutom på frisör 3 även ska kunna bygga på hår - och makeupstylist 3, och därmed kunna läsas inom yrkesutgången. Denna s pecialiserings kurs kan läsas flera gånger med olika innehåll, t ill ex empel underhåll av peruker och hårersättningar eller behandling av afrohår, och på så sätt kan ytterligare specialiseringspoäng läsas inom yrket. D en nya inriktningens namn föreslås vara frisör, stylist och barberare Skolverkets förslag är att den nya inriktningen får namnet frisör, stylist och barberar e. Namnet syftar till att peka på inriktningens bredd av yrken kopplade till hårvård. Bedömningen är att namnet stylist inrymt mellan frisör och barberare implicit anger att yrket gäller hår - och makeup stylist. Detta betonas även av att kursernas namn ändras från hantverksteknik till hår - och makeupstylist. Skolverkets förslag för hantverksprogrammet Skolverkets förslag för hantverksprogrammet är därmed följande : yrkesut gången hudvård utgår inriktningen frisör slås samman med yrkesutgång en hår - och makeupstylist, samt yrkesutgången barberare läggs till inriktningen den nya inriktningen föreslås omfatta 300 poäng, och programfördjupningen föreslås omfatta 900 poäng den ny a inriktningen föreslås innehålla kurserna hantverkskunskap material och miljö samt hantverk frisör 1 kurser na hår - och makeupstylist 2, 3 och 4 inom ämnet hantverk tas fram kurser na barberare 2, 3, 4, 4 specialisering, 5, 5 specialisering samt 6 a och b inom ämnet hantverk tas fram kurserna hår - och makeupstylist 2 samt barberare 2 bygger på frisör 1 kursen frisör 4 specialisering får tillägget att kursen förutom på frisör 3 också kan bygga på hår - och makeupstylist 3 yrkesutgången hår - och makeupstylist får inslag av handelskurser som stärker elevernas förutsättningar att verka inom specialisthandeln kursen servicekunskap läggs till i programfördjupningen kurserna kemi 1, massage 1 och 2 samt medicin 1 och 2 utgår ur programfördjupningen den nya inriktningen får namnet frisör, stylist och barberare. 7 ( 20 )

15 Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för hantverksprogrammet, se b ilaga 5 för examensmålen och bilaga 6 för programstrukturen. Hotell - och turismpr ogrammet Hotell - och turismp rogrammet har idag två inriktningar : t urism och resor med ungefär 60 procent av eleverna samt h otell och konferens med cirka 40 procent av eleverna. Inriktningen h otell och konferens har e nligt branschföreträdare och Skolverket en avsevärt tydligare koppling till arbetsmarknaden än inriktningen t urism och resor. Dessutom har skolorna ofta svårare att hitta relevant apl - platser inom turismområdet medan det är lättare inom hotell - och konferensområdet. Diskussioner har förts inom bland annat det nationella programrådet om att ett program utan inriktningar vore att föredra. Flera företrädare för arbetslivet och gymnasieskolor menar att det skulle vara mer fördelaktigt för eleverna om de olika innehållsliga delarna rymdes inom en och samma inriktning. Detta mot b akgrund av att inriktningen h otell och konferens, som väljs av färre elever, har en tydlig arbetsmarknad, medan inriktningen t urism och resor inte lika ofta leder direkt till målyrkena. Skolverket ska enligt uppdraget förb ereda och föreslå ändringar avseenden sammanslagning av hotell - och turismprogrammets inriktningar. Programmet blir då utan inriktningar. Skolverket vill g enom att slå ihop inriktningarna uppnå ett mer öppet program vilket skapar förutsättningar för skol orna att erbjuda eleverna en utbildning som innehåller en kombination av de två nuvarande inriktningarna. I samband med att inriktningarna slås samman föreslår Skolverket, i linje med betänkande t Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95), att kursen hållbar turism läggs till bland de programgemensamma ämnena. I nämnda betänkande föreslås att regeringen utvecklar, antar och genomför en nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring. K ursen hållbar turism kommer att ge eleverna på hotell - och turismprogrammet kunskaper som stämmer väl överens med betänkandets intentioner. Skolverket föreslår vidare att ämnet eventteknik läggs in i programfördjupningen. Ämnet har efterfrågats av både branscher och skolor för att ge elever möjlighet att utveckla kunskaper om bland annat teknisk utrustning. Dessutom föreslår Skolverket att kurserna barteknik samt service och bemötande 2 också läggs in i programfördjupningen att bemöta efterfråga n från skolor och branscher. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för hotell - och turismprogrammet, se b ilaga 7 för examensmålen och bilaga 8 för programstrukturen. Naturbruksprogrammet Naturbruksprogrammet som det är utformat idag uppfattas som otydligt för elever och arbetsgivare, vilket bland annat framgår av Yrkesprogramsutredningen s slutbetänkande Välja yrke (SOU 2015:29) och av Gymnasieutredningen. I båda dessa utredningar angavs också att programmets innehåll varierade stort m ellan skolor, och att större likvärdighet var att föredra. En omfördelning av poäng från programfördjupningen till inriktningarna skulle kunna bidra till detta. I Yrkesprogramsutredningen fördes även ett resonemang kring inriktningen djur vilken bedömdes omfatta för stor bredd av yrkesutgångar inom djursektorn. Skolverket föreslog därför i april 2016, som svar på ett regeringsuppdrag, att inriktningarna på 2 naturbruksprogrammet skulle vara djurvård, hästhållning, lantbruk, skogsbruk och trädgård. För att möta arbetsmarknadsbehovet inom naturturismsektorn ska Skolverket nu lämna förslag till en ny inriktning mot naturturism på naturbruksprogrammet. Eventuella konsekvensändringar för de inriktningar som Skolverket föreslog 2016 ska också lämnas. 2 Redovisning av Skolverkets uppdrag att med utgångspunkt i delbetänkande av Yrkesprogramsutredningens förslag (SOU 2015:29) om nya inriktningar inom naturbruksprogrammet föreslå hur många gymnasiepoäng som de nya i nriktningarna ska omfatta och examensmål för programmet. Dnr 2015: ( 20 )

16 Skolverket föreslår att det skapas en ny inriktning inom naturbruksprogrammet som får namnet naturturism. Genom att införa ytterligare en inriktning blir p rogrammetydligare och det ges bättre möjligheter till fördjupade yrkeskunskaper hos eleverna. Inrik tningen naturturism bör utformas på liknande sätt som övriga inriktningar vad gäller inriktningkursernas omfattning och upplägg. De andra inriktningarna har i Skolverkets tidigare redovisning föreslagits omfatta 700 poäng för inriktningarna hästhållning, l antbruk, skogsbruk och trädgård, samt 500 poäng för inriktningen djur vård. Inriktningkurserna för naturturism bör omfatta 700 poäng. Dessa bör kombinera en biologisk bas och ett yrkeskunnande inom naturbruk med kunskaper inom turism och upplevelser där naturen står i fokus. Vidare bedöms det vara av stor vikt att inriktningen ger kunskaper inom säkerhet, riskbedömning och praktisk tillämpning av gällande regelverk. För att uppnå detta behöver ett nytt ämne med tre kurser skapas. Ämnet har idag arbetsnamnet naturvägledning. K ursen terrängtransporter behöver också revideras något så att markpåverkan och säkerhetsaspekter lyfts fram ytterligare. Dessutom behöver begreppet naturturism komma in i kursen naturbruk. De föreslagna revideringarna och det nya ämnet kommer att påverka behörighetsfrågan för yrkeslärare och behöver därför hante ras i samarbete med UHR (Universitets - och högskolerådet). Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för naturbruksprogrammet, se b ilaga 9 för examensmålen och bilaga 10 för programstrukturen. Restaurang - och livsmedelsprogrammet I Gymna sieutredningen beskriv s problemet med ett svagt intresse för restaurang - och livsmedelsprogrammets inriktning färskvaror, delikatesser och catering, både från elever och företrädare från arbetslivet. Andelen elever har pendlat mellan en och två procent av det totala elev antalet på programmet. Enligt uppdraget s ka Skolverket lämna förslag till justerad examensmål och justeringar i programstrukturen i enlighet med Gymnasieutredningens förslag om att avveckla inriktningen f ärskvaror, delikatess och catering. Skolverket föreslår därför att denna inriktning tas bort och att kurserna i inriktningen istället läggs inom programfördjupningen. Genom denna förändring menar Skolverket att man uppnår en flexibilitet eftersom kurserna fortfarande kan läsas inom programfördjup n ingen samtidigt som risken för inlåsningseffekt er minskar för elever som går en smal inriktning. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för restaurang - och livsmedelsprogrammet, se b ilaga 11 fö r examensmålen och bilaga 12 för programstrukturen. Åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att säkerställatt humaniora och språk erbjuds i gymnasiesk olan med utgångspunkt i Gymnasieutredningens förslag om humanistiska programmet. I denna remiss ingår åtgärder som påverkar humanistiska programmets examensmål och programstruktur. Ytterligare förslag på åtgärder kommer att behandlas i regeringsredovisningen som ska lämnas senast den 1 juni Humanistiska programmet är det minsta nationella programmet och antalet nybörjarelever i år 1 har minskat från knappt läsåret 2011/12 till 618 läsåret 2017 / Antalet skolkommuner som er bjuder programmet har minskat från 67 läsåret 2011/12 till 36 läsåret 2016/17. Programmet finns idag främst i större städer och universitetsstäder. Huvudorsaken till utvecklingen är troligen att det på grund av den låga elevtillströmningen är alltför kosts amt att driva programmet, i synnerhet språkinriktningen som kräver undervisning i flera olika språk och språksteg parallellt i språkgrupper som ofta blir små. 3 Skolverket: Uppföljning av gymnasieskolan ( 20 )

17 Samtidigt som humanistiska programmet är litet finns det behov av att trygga kompetensförsörjnin gen i språk inom såväl den offentliga sektorn 4 som näringslivet 5 och Gymnasieutredningen har framhållit att studier i språk och humaniora är av samhällsintresse. 6 Vidare pekar en jämförelse med tiden före gymnasiereformen mot att det kan finnas ett större intresse för språk och humaniora än vad söktalen idag visar. Läsåret 2010/11 erbjöds inriktningen språk på det samhällsvetenskapliga programmet i 139 skolkommuner och inriktningen kultur i 88. Elevantalet var ungefär det dubbla 7 jämfört med läsåret 2016/17. Gymnasieutredningen har föresl agit att humanistiska programmets två inriktningar kultur och språk slås samman i syfte att öka humanistiska programmets attraktionskraft för såväl en bredare grupp elever som ett större antal huvudmän. Även Skolverkets bed ömning efter att ha berett frågan är att en sammanslagning med något färre obligatoriska fördjupande kurser kan attrahera nya elevgrupper och underlätta för huvudmän att erbjuda programmet, bland annat genom ökade möjligheter att utforma programmet utifrån lokala förutsättningar. Det är också troligt att den elevgrupp som hade föredragit den ena eller andra inriktningen kommer att fortsätta att söka sig till programmet eftersom det även framgent erbjuder större möjligheter att läsa språk och kulturämnen än andra program. Skolverket har utgått från att ett sätt att stärka språk och humaniora är att göra humanistiska programmet attraktivare för fler elever. Därför föreslås att antalet obligatoriska poäng i språk omfattar 200 poäng mindre än på dagenspråkinriktning och 100 poäng mer än på dagens kulturinriktning. Det innebär att hu manistiska programmet alltjämt skiljer sig från samhällsvetenskapsprogrammet genom att innehålla 100 poäng mer i språk. Där utöver finns möjligheten att erbjuda ytterligare s pråkkurser som programfördjupning och individuellt val. Skolverket vill genom förslaget säkerställa fortsatt goda möjligheter för elever att få högskolebehörighet (steg 3) i två moderna språk men även möjliggöra andra sätt att fördela de 300 poängen på oli ka steg och moderna språk. En viktig utgångspunkt för Skolverket har varit att bevara en viss mängd centrala humanistiska ämnen från respektive av dagens inriktning ar. Filosofi samt konst och kultur återfinns därför bland de programgemensamma ämnena i för slaget. Skolverket har även övervägt latinets förutsättningar som programgemensamt ämne. Latin språk och kultur är idag obligatoriskt på inriktning en språk och läses dessutom av 15 procent av eleverna på kulturinriktningen. Trots det bedömer inte Skolver ket att det är önskvärt att göra ämnet obligatoriskt på ett program utan inriktningar, dvs. för samtliga elever på programmet. Förutom önskan att göra programmetillgängligare för fler finns också en risk att det är svårt för vissa skolor att rekrytera lä rare i latin även om det totala antalet legitimerade lärare i latin i landet bedöms vara mer än tillräckligt. 8 Därför ingår i förslaget en möjlighet för huvudmannen att erbjuda antingen latin eller ämnet konst och kultur, alternativt båda ämnena parallellt, inom det programgemensamma utrymmet. För att underlätta för skolor att uppfylla kravet att erbjuda båda ämnena kan fjärrundervisning vara en möjlighet i de fall när lärare inte kan rekryteras på andra sätt. En sådan möjlighet har föreslagits av Utredning en om bättre möjligheter till fjärrundervisning 9 men bör också enligt Skolverkets bedömning kompletteras av olika former av stödinsatser från nationellt håll. Kombinationen av stödinsatser och möjligheten till fjärrundervisning menar Skolverket vore en väl kommen förbättring av latinets och andra små ämnens förutsättningar i gymnasieskolan. 4 Hoffman, A. Behovet av en språkstrategi för Sverige. SULF Språk en väg in i arbetslivet 2011, s Gymnasieutredningen SOU 2016: 77 s k - och - utvardering/statistik - i - tabeller/gymnasieskola/skolor - och - elever/skolor - och - elever - i - gymnasieskolan - lasar Antalet legitimerade lärare i latin uppgår till 154 i februari Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisnin g. SOU 2017: ( 20 )

18 Utvidgning av programfördjupningen Gymnasieutredningen föreslog att vissa yrkeskurser från hotell - och turismprogrammet eventuellt skulle kunna ingå i humanistiska pro grammets programfördjupning. Detta är en rimlig slutsats eftersom turismsektorn ofta önskar rekrytera ungdomar med goda språkkunskaper. Vidare uttrycker intressenter för och elever från det humanistiska programmet ett intresse för internationalisering och internationellt arbete. Skolverket föreslår därför att relevanta ämnen från hotell - och turismprogrammet men även från handels - och administrationsprogrammet ingår i programfördjupningen på humanistiska programmet. Ovanstående förslag påverkar examensmål och programstruktur för humanistiska programmet, se bilaga 13 för examensmålen och bilaga 14 för programstrukturen. Förslag utifrån Lagrådsremissen Alla nedanstående förslag gäller under förutsättning att regeringen fattar erforderliga beslut utifrån lagr ådsremiss Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne på i alla nationella program ( U2018/00691/GV ). Först efter fattade beslut kan Skolverkets arbete med ändringar av föreskrifter påbörjas. G rundläggande behörighet Gymnasiereformen 2011 innebar att elever på yrkesprogram inte längre per automatik kunde läsa kurser som ledde till grundläggande högskolebehörighet. I syfte att undvika återvändsgränder infördes i och med reformen en rättighet för elever på yrkesprogram att läsa till de kurser som leder till grundläggande behörighet. Denna rättighet kan idag tillgodoses på olika sätt : som del av de programgemensamma kurserna (barn- och fritidsprogrammet, hotell - och turismprogrammet samt vård - och omsorgsprogrammet), inom programfördjupningen, som individuellt val eller som utökat program. Möjligheten finns även att läsa in grundläggande behörighet inom vuxenutbildningen efter avslutade gymnasiestudier. Trots att elever på yrkesprogram idag erbjuds flera olika alternativ att ta del av kurser som ger grundläggande behörighet är det på ett flertal yrkesprogram ovanligt att eleverna väljer till de behörighetsgivande kurserna. Det finns o lika orsaker till detta. Några förklaringar kan vara svårigheter att nå ut med information att välja till kurser, utrymmesmässiga svårigheter där yrkesämnena kräver för stor del av det totala utrymmet på programmet, mindre attraktiv schemaläggning för dessa kurser eller att kurser na kolliderar med elevernas apl. Inom vissa yrkesutgångar har det visat sig vara omöjligt att lägga in behörighetsgivande kurser utan att det sker på bekostnad av yrkesämnen och därmed anställningsbarheten. Mot denna bakgrund har regeringen i lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV) föreslagit att yrkesprogrammens omfattning ska utökas upp till poäng. Syftet är att det ska bli mer attraktivt för elever att välja ett yrkesprogram. Yrkesutbildning är basen för industr in och välfärdens kompetensförsörjning. Ett ökat intresse för yrkesprogrammen är nödvändigt för att industrin och välfärden ska klara kompetensförsörjningen. Många branschföreträdare har även framfört att det är viktigt att kurser som ger grundläggande beh örighet ingår i programmen, både för möjligheten att läsa vidare och för kunskaper som behövs för yrket. Yrkesprogrammen barn - och fritidsprogrammet, hotell - och turismprogrammet samt vård - och omsorgsprogrammet ska enligt regeringens förslag i lagrådsremi ssen utökas till poäng och övriga yrkesprogram ska utökas till poäng. Med ett fullständigt program i gymnasieskolan ska avses att en elev har betyg från kurser och ett gymnasiearbete i en omfattning av poäng enligt elevens individue ll a studieplan. En elev på ett yrkesprogram ska kunna välja bort kompletterande kurser som krävs för grundläggande behörighet och som inte är obligatoriska på programmet. Detta gäller även elever som går en lärlingsutbildning. 11 ( 20 )

19 Elever på barn - och fritidsprogrammet och vård - och omsorgsprogrammet får välja bort kurserna svenska 3 eller svenska som andraspråk 3 och engelska 6. Eleverna på hotell - och turismprogrammet får välja bort kurserna svenska 2 och 3 eller svenska som andras pråk 2 och 3. Elever på övriga program får välja bort kurserna svenska 2 och 3 eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6. Elever på yrkesprogrammen ska även i fortsättningen kunna läsa kurser som krävs för gr undläggande behörighet som individue llt val. Huvudmännen ska också fortsättningsvis erbjuda dessa kurser inom programfördjupningen. Förändringarna vad gäller grundläggande behörighet och yrkesprogrammens omfattning ska enligt regeringens förslag träda i kraft den 1 januari För att detta ska vara möjligt föreslår Skolverket redan nu nödvändiga förändringar i yrkesprogrammens examensmål. De ändringar som Skolverkets föreslår i examensmålen utgår från rätten att läsa in grundläggande behörighet på samtliga yrkesprogram. F ör ba rn - och fritidsprogrammet, naturbruksprogrammet samt vård - och omsorgsprogrammet innebär de även en möjlighet att läsa både grundläggande och särskild behörighet för de högskoleutbildningar som vanligtvis väljs efter dessa program. I examensmålens förslag till ny skrivning likställs dessutom möjligheten att läsa vidare på både yrkeshögskola och högskola. De ändringar som Skolverket föreslår exemplifieras med examensmålen för vård - och omsorgsprogrammet och hantverksprogrammet, se bilaga 15 för vård - och om sorgsprogrammet och bilaga 16 för hantverksprogrammet. Förslagen gäller under förutsättning att regeringen fattar nödvändiga beslut utifrån lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV). Estetiska programmet Omfattningen av estetiska programmets karaktärsämnen ska enligt regeringens förslag i lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella progr am (U2018/00691/GV) ut ökas från till poäng. Förändringen ska enligt regeringens förslag träda i kraft den 1 januari I översynen av estetiska programmets karaktärsämnen har Skolverket uppmärksammat ett behov av både fördjupning och breddning för eleverna på estetiska programmet. Dessutom finns behov av att kunna utforma kursernas innehåll efter lokala förutsättningar. Skolverket föreslår därför att en estetisk - praktisk kurs som omfattar 50 poäng ska ingå i var och en av inriktningarn a på estetiska programmet. Genom detta förslag förstärk s den skapande karaktären och möjligheterna till praktiska inslag i elevernas utbildning. O mfattningen av inriktningarna utökas därmed från 400 till 450 poäng. Skolverket föreslår att den nya kursen sk a vara en specialiseringskurs inom ett ämne som är centralt för inriktningen. Ovanstående förslag påverkar programstruktur för estetiska programmet, se bilaga 17. Förslagen gäller under förutsättning att regeringen fattar nödvändiga beslut utifrån lagråds remissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV). Gymnasiearbetets minskning från 100 poäng till 50 poäng I lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program (U2018/00691/GV) föreslår regeringen att ett nytt ämne estetiska uttryck 50 poäng införs på alla program i gymnasieskolan. För att möjliggöra detta ska g ymnasiearbetets omfattning minskas från dagens 100 poäng till 50 poäng på samtliga nationella program. Förändringarna ska enligt regeringens förslag träda i kraft den 1 januari Skolverket lämnar förslag på ändrade skrivningar i de nationella program mens examensmål utifrån att gymnasiearbetets omfattning ska minska. Förslaget innebär en likalydande skrivning för samtliga högskoleförberedande program vilket exemplifieras av estetiska 12 ( 20 )

20 programmet, se bilaga 18. Yrkesprogrammens skrivning exemplifieras av vård - och omsorgsprogrammet och hantverksprogrammet, se bilaga 15 för vård - och omsorgsprogrammet och bilaga 16 för hantverksprogrammet. Hantverksprogrammet behöver, utifrån programmets karaktär, ett ytterligare tillägg i beskrivningen av gymnasiearbetet men följer i övrigt yrkesprogrammens skrivning. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det Skolverket vill uppnå Barn - och fritidsprogrammet I arbetet med tänkbara lösningar för barn - och fritidsprogrammet har diskussionen främst fokuserat kring ämn es - och kursinnehållet i den framtida inriktningen pedagogiskt och socialt arbete samt hur detta bör hanteras utifrån ett helhetsperspektiv på programmet. Alternativa lösningar för inriktningen pedagogiskt och socialt arbete har problematiserats genom att överväga olika ämnen och kurser i programstrukturen. I huvudsak har de alternativa lösningarna bidragit till att betona antingen det pedagogiska eller det sociala perspektivet, vilket innebär en risk för att det sker på bekostnad av något av perspektiven o ch i förlängningen att eleverna inte får nödvändig grund för anställning. Som exempel kan ett alternativ vara att kursen sociologi 100 poäng från den nuvarande inriktningen socialt arbete blir en del av den framtida inriktningen pedagogiskt och socialt arb ete. Denna lösning valdes bort då den inte ligger i linje med Gymnasieutredningens förslag. Kursen sociologi 100 poäng föreslås istället erbjud a s inom programfördjupningen. Sammanfattningsvis bedömer Skolverket att den lösning som nu föreslagits ger en väl avvägd balans mellan det pedagogiska respektive det sociala perspektivet. U tifrån ett helhetsperspektiv ges därför förutsättningar för goda framtidsutsikter för barn - och fritidsprogrammet. Fordons - och transportprogrammet E ftersom det är så få elever so m har gått inriktning en godshantering sedan den infördes 2011 o ch att inriktningen inte efterfrågas av branschen bedömer Skolverket att det inte finns några andra alternativ än att ta bort den. B ranschen har dock påpekat att det behövs en studieväg inom in riktningen transport som passar för de elever som av något skäl inte önskar gå hela studie vägen mot yrkesutgång en yrkesförare. Kurserna inom inriktningen godshantering kommer därför att finnas kvar inom programfördjupningen som tidigare och skolhuvudmännen kan erbjuda dessa kurser även i framtiden. Skolverket ser också att dessa kurser kan användas på introduktionsprogrammen och på yrkespaket inom kommunal vuxenutbildning för personal inom lager - och terminalområdet. Förslag på sådana yrkespaket planerar Sk olverket att ta fram under 2018 tillsammans med branschen. Effekten om regleringen inte kommer till stånd är att de elever som genomgår inriktningen godshantering tillgodogör sig en kompetensprofil som inte efterfrågas i någon större omfattning på arbetsm arknaden. Hantverksprogrammet Alternativ 1 : Hudvård finns kvar inom programmet Om regeringen, trots Skolverkets bedömning, anser att det bör finnas en hudvårdsutbildning på gymnasial nivå finns det två vägar att gå. Dels kan hudvård samt hår - och makeupstylist slås samman med frisörinriktningen som även får yrkesutgången barberare, dels kan h udvård ligga kvar inom inriktningen övriga hantverk. Alternativ 1 a : Hudvård samt hår - och makeupstylist slås samman med frisörinriktningen som även får yrkesut gången barberare Skolverket bedömer att h udvård bygger på en annan grund än yrkesutgångarna f risör aspirant, hår - och makeup stylist och barberare. Medan kursen frisör 1 kan vara gemensam inriktningskurs för yrkesutgångarna f risör aspirant, hår - och makeup sty list och barberare, är 13 ( 20 )

21 bedömningen att utbildningen inom hudvård bör inledas med en hudvårdskurs. Mot den bakgrunden skulle en alternativ lösning kunna vara att inriktningen omfattar 500 poäng och består av kursen material och miljö samt två kurser (1 och 2) inom ett valfritt hantverksämne. Det valfria hantverksämnet skulle kunna omfatta kurserna frisör 1 och 2, hår - och makeupstylist 1 och 2, eller hudvård 1 och 2. Alternativ 1b : Hudvård ligger kvar inom inriktningen övriga hantverk Hudvård bygger på en annan grund än yrkesutgångarna f risör aspirant, hår - och makeup stylist och barberare. Som tidigare nämnts gör Skolverket bedömningen att utbildningen inom hudvård bör inledas med en hudvårdskurs. Om hudvård ska ligga kvar inom inriktningen övriga hantverk s kulle en alternativ lösning kunna vara att kurserna i hantverksteknik 1, 2, 3, o. s. v. ersätts av hudvård 1, 2, 3, o. s. v. för att öka styrningen av innehållet. Detta alternativ påverkar inte förslaget att h år - och makeupstylist slås samman med frisörinriktningen och även inkluderar yrkesutgången barberare. Utbildningen inom hudvård accepteras inte av branschen Vad gäller båda alternativen 1a och 1b kvarstår dilemmat att utbildningen inom hudvård på gymnasia l nivå inte accepteras av den dominerande branschorganisationen. Erfarenheten visar vidare att utbildningen vid många skolor har utvecklats bort från hår - och makeuphantverket mot generell styling och att hybrider mellan styling, spa och hudvård har vuxit fram. Skolverkets b edömning är att denna utveckling utan en reglering kommer att fortsätta, vilket medför att utbildningen med tiden riskerar att inte rymmas inom hantverksprogrammets examensmål. Hotell - och turismprogrammet Gällande hotell - och turismprog rammet bedömer Skolverket att regeringsuppdragets tydliga skrivningar om programmets förändring inte med ger några alternativa förslag. Naturbruksprogrammet Ett alternativ till Skolverkets förslag skulle kunna vara att behålla dagens relativt små inriktnin gar, i dagsläget 300 poäng, och istället öppna upp för fler ämnen och kurser kopplade mot naturturismområdet i programfördjupningen. Detta skulle dock inte bidra till en ökad tydlighet, och variationen i yrkesutgångar inom varje inriktning skulle snarare ö ka än minska. Av samma skäl, och för att säkerställa en gedigen koppling till naturbruket som grund, bör antalet inriktningspoäng för inriktningen naturturism hållas på samma nivå som huvuddelen av programmets övriga inriktningar. Restaurang - och livsmede lsprogrammet Gällande restaurang - och livsmedelsprogrammet bedömer Skolverket att regeringsuppdragets tydliga skrivningar om programmets förändring inte med ger några alternativa förslag. Åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan Som tidigare framgått är syftet med en översyn av humanistiska programmets utformning att öka programmets attraktionskraft för såväl en bredare grupp elever som ett större antal huvudmän. Det skulle kunna vara möjligt att nå detta mål genom att istället skapa en tredje inriktning på humanistiska programmet, flytt a programmets innehåll till en ny inriktning på samhällsvetenskapsprogrammet eller byta namn på programmetill språk - och kulturprogrammet. En tredje inriktning på humanistiska progr ammet En tredje inriktning på humanistiska programmet sku lle göra det möjligt för en huvudman att pröva ett nytt upplägg om det råder goda lokala förutsättningar för en sådan förändring. Samtidigt skulle de existerande inriktningarna kunna behållas på de s kolor där de fungerar 14 ( 20 )

22 och det skulle bli möjligt för staten att på längre sikt följa och jämföra de tre inriktningarnas utveckling och framgångspotential. En tredje inriktning om 400 poäng skulle kunna likna det inriktningslösa förslaget men också innehål la kursen matematik 2b som ger särskild behörighetill ett antal högskoleutbildningar. Skolverket bedömer det inte som lämpligt att lägga in matematik 2b i ett inriktningslöst program eftersom det skulle tvinga alla elever inom humanistiska programmet att läsa den kursen och innebär en utökning av de gymnasiegemensamma ämnenas omfattning på programmet. Även om införandet av en tredje inriktning skulle kunna attrahera nya elevgrupper skulle det innebär a mindre utrymme i programfördjupningen att kunna ut forma programmet utifrån lokala förutsättningar. F lytta programmets innehåll till en ny inriktning på samhällsvetenskapsprogrammet Ett annat alternativ är att låta humanistiska programmets innehåll blir en ny inriktning på samhälls vetenskaps programmet. Både Gymnasieutredningen och Skolverket har visat att en sådan lösning har både för - och nackdelar. Den främsta f ördel en är att det ger goda förutsättningar för skolorna att synliggöra humaniora för fler och att marknadsföra utbildningen eftersom eleverna inte påbörjar inriktningsstudierna förrän i årskurs två. Det finns dock en oro som framkommit i de samråd som Skolverket har haft. Den innebär att utbildningen och undervisningen riskerar att tappa sin identitet om examensmålen bli r mer riktade mot det sam hällsvetenskapliga området. Skolverket har också tidigare påpekat att det har gått relativt kort tid sedan reformen infördes och att programmet kan behöva mer tid att etablera sig. Därför bedömer Skolverket att det är prioriterat att välja den föreslagna l injen som kan utvärderas på ett antal års sikt, t illsammans med andra åtgärder för att säkerställatt humaniora och språk erbjuds i gymnasieskolan. B yta namn på programmet till språk - och kulturprogrammet En återkommande observation från de intressenter s om Skolverket har haft kontakt med runt programmet är att ordet humanistiska är svårt att förstå för dagens elever, vårdnadshavare och även för studie - och yrkesvägledare. Om regeringen bedömer att Skolverkets förslag på förändringar av programstrukturen i nte kommer att förbättra situationen för humanistiska programmet eller kan riskera förutsättningarna på de platser där programmet fungerar väl, är en annan möjlig förändring att ändra programmets namn till exempelvis pråk - och kulturprogrammet. Ingen reglering kommer till stånd Om ingen reglering kommer till stånd menar Skolverket att söktrycketill humanistiska programmet sannolikt inte kommer att öka nämnvärt inom överskådlig framtid. Dessutom kommer sannolikheten att programmet kan etableras i fle r kommuner att vara mycket liten. Det finns också en risk att intresset för programmet bedöms vara så litet i framtiden att det läggs ner och inte ersätts av motsvarande alternativ, vilket skulle innebära att samhället missar en möjlighet att tillgängliggö ra språk och humaniora för fler elever. Estetiska programmet Det finns några olika alternativ för att förstärka estetiska programmets karaktär sämnen. I kontakter med Skolverkets referensskolor har det framförts önskemål om en utvidgning av kursen k onstarterna och samhället, 50 poäng, för att ge ökade möjlighet er till skapande inslag. Att förstärka inslag av den konstnärligarbetsprocessen i denna kurs kan dock skapa svårigheter för de lärare som inte är behöriga 10 i ett estetiskt ämne utan i allmänn a ämnen, till exempel historia. 10 Behörighet i ett ämne i gymnasieskolan kan i vissa fall ge behörighet i ett annat ämne genom föreskrifterna för vissa ämnen ( SKOLFS 2011:159) till exempel en lärare med behörighet i historia kan via kedjebehörighet även bli behöriga i ämnet konst och kultur. 15 ( 20 )

23 En annan möjlighet är att placera den av regeringen föreslagna utökningen av programmets karaktär från till poäng bland kurserna i programfördjupningen. På så sätt ges skolorna ännu större utrymme att forma utbi ldningen efter lokala behov. Skolverket bedömer dock att detta skulle signaleratt den förstärkning av programmets karaktärsämnen som regeringen föreslagit inte är prioriterad. 3. Uppgifter om vilka som berörs av förslagen Uppgifter om vilka som berörs av förslagen utifrån regeringsuppdraget på en övergripande nivå Skolhuvudmän som avser bedriva verksamhet inom b arn - och fritidsprogrammet, fordons - och transportprogrammet, hantverksprogrammet, hotell - och turismprogrammet, humanistiska programmet, naturbruksprogrammet eller restaurang - och livsmedelsprogrammet kommer att beröras eftersom inriktningar slås samman, tas bort eller läggs till. Elever som har för avsikt att påbörja gymnasial utbildning inom b arn - och fritidsprogrammet, fordons - och tran sportprogrammet, hantverksprogrammet, hotell - och turismprogrammet, humanistiska programmet, naturbruksprogrammet och restaurang - och livsmedelsprogrammet får en förändring i de val som är möjliga att göra inom programmet. Yrkeslärare och branscher inom barn - och fritidsprogrammet, fordons - och transportprogrammet, hantverksprogrammet, hotell - och turismprogrammet, humanistiska programmet, naturbruksprogrammet och restaurang - och livsmedelsprogrammet kommer att påverkas i olika omfattning. Nya ämnen och k urser behöver förhålla sig till kraven på lärarlegitimation. Lokala programråd, som finns för yrkesprogrammen, kan beröras positivt av förslagen i form av att i högre grad kunna vara med och påverka skolans val av kurser inom programfördjupningen och yrke sutgångarna om inte en alltför stor andel av kurserna är låsta enbart inom inriktningar na. Skolhuvudmän som bedriver gymnasieutbildning kommer samtliga att beröras av de delar som reglerar grundläggande behörighet och minskningen av gymnasiearbetets omfatt ning. Skolhuvudmän som bedriver estetiska programmet kommer att beröras av de n föreslagna utökningen av estetiska programmets karaktärsämnen. Barn - och fritidsprogrammet Läsåret 2016/17 var det totalt elever som studerade på barn - och fritidsprogra met. Vid en jämförelse över tid framgår att antalet elever minskar, som exempel var det totalt elever läsåret 2013/14. Antalet elever i årskurs 3 på barn - och fritidsprogrammet uppgick läsåret 2016/17 till Andelen elever som samma läsår valt att läsa inriktningen pedagogiskt arbete var 57 procent, motsvarande för inriktningen fritid och hälsa var 31 procent. För inriktningen socialt arbete var andelen elever 12 procent, dvs. endast 325 elever 11. Fordons - och transportprogrammet Enligt Skolverk ets statistik för läsåret 2016/17 är det 9 huvudmän (av vilka 6 är kommunala och 3 enskilda) som bedriver gymnasieutbildning på fordons - och transportprogrammet, inriktningen godshantering. Antal et elever som går den aktuella inriktningen läsåret 2016/17 ä r enligt Skolverketstatistik cirka 23 elever totalt. U tbildningsanordnare som bedriver motsvarande utbildning inom kommunal vuxenutbildning kommer också att beröras av förslagen. 11 Programblad BF Gy ( 20 )

24 Hantverksprogrammet Under läsåret 2016 /1 7 uppgick antalet elever på hantverksprogrammet till fördela de på tre år. Inriktningen övriga hantverk samlar flest elever men de flesta av dessa finns inom yrkesutgångarna hår - och makeupstylist samt hudvård. De som vidare berörs av förslagen är lärare som utbildats inom hudv ård samt hår - och makeupstylist. Genom att lärarna har behörighet i ämnet hantverk kan Skolverket inte bedöma hur många lärare som berörs. Däremot kan det ses i ljuset av hudvårdsutbildningarnas ringa omfattning inom gymnasieskolan. E ndast 175 elever går e n sådan utbildning läsåret 2016 /1 7. Elever och lärare inom hår - och makeupstylistutbildningen kommer också att påverkas av att innehållet blir mer reglerat. Hotell - och turismprogrammet Hotell - och turismprogrammet är det minsta yrkesprogrammet i gymnasi eskolan med totalt elever inskrivna läsåret 2016/ Programmet har sedan införandet 2011 haft två inriktningar : hotell och konferen samt turism och resor. E leverna är relativt jämt fördelade mellan inriktningarna 13 med 49 procent på hotellinriktningen och 51 procent på turisminriktningen. Programmet erbjöds läsåret 2016/17 i 77 av Sveriges totalt 290 kommuner med en blandning av kommunala - och fristående huvudmän. En utgångspunkt för Gymnasieutredningens förslag är att det är önskvärt med en utveckling i riktning mot en mer flexibel utbildning. Genom att slå ihop inriktningarna underlättar det för huvudmännen att erbjuda en utbildning anpassad efter behov och efterfrågan i regionen där skolan är förlagd. Naturbruksp rogrammet Läsåret 2016/17 14 läste elever på naturbruksprogrammet. Hur stor andel av eleverna på inriktningen skog som redan idag bedöms läsa en utbildning som mer skulle lämpa sig inom inriktningen naturturism, såsom till exempel jakt och viltvård, vi ss turridning och sportfiske, är svårt att fastställa. En analys utifrån vilka kurser som ingår i elevernas examens - eller studie bevis kan dock ge viss vägledning. Av de totalt 385 avgångseleverna på inriktningen skog 15 hade 139 elever läst kursen avverknin gsmaskiner, 147 elever skogsmaskiner specialisering och 202 elever virkestransport med skotare (där eleverna kan ha läst en eller flera av de tre kurserna). Det är därför ett rimligt antagande att antalet elever från inriktningen skog som läser en utbildni ng som riktas mot skogsproduktion är någonstans mellan Detta leder till att ungefär hälften av eleverna läser något annat, varav olika utbildningar mot naturturismsektorn utgör huvuddelen. Som exempel kan nämnas kursen aktiviteter och upplevelser som lästs av 100 elever, och naturguidning 1 som lästs av 130 elever. 16 De justeringar som behöver göras i kurserna naturbruk samt terrängtransporter kan eventuellt påverka behörigheter för lärare och behöver utredas vidare tillsammans med UHR. Restaurang - och livsmedelsprogrammet Under läsåret 2016/17 17 läste eleve restaurang - och livsmedelsprogrammet. Av dem läste endast 1 procent inriktningen färskvaror, delikatess och catering Programblad HT Gy (I siffran finns även antalet lärlingselever (319) angivet.) 13 Programblad HT Gy Programblad NB G y Juni Skolverkets analysmaterial Kursstatistik f ör avgångselever per inriktning Programblad RL G y Programblad RL G y ( 20 )

25 Åtgärder för att säkerställa att humaniora och språk erbj uds i gymnasieskolan Läsåret 2016/17 erbjöds humanistiska programmet i 36 kommuner. När programmet startades till läsåret 2011/12 fanns det i 67 kommuner. 19 Humanistiska programmet är ett högskoleförberedande program som kan erbjudas av samtliga huvudmän. Det innebär att de som berörs är offentliga och enskilda huvudmän, rektorer och lärare vars förutsättningar förändras om förslaget genomförs. Ytterligare en primär målgrupp är elever som ska söka till gymnasieskolan och deras vårdnadshavare eftersom möjlig heterna att läsa språk - och kulturämnen kommer att förändras om förslaget genomförs. Lagrådsremissen För mer utförlig information kring vilka som berörs utifrån lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program U2018/00691/GV) hänvisas till däri ingående konsekvensutredning. 4. Uppgifter om de bemyndiganden som Skolverkets beslutanderätt grundar sig på Förutsatt att regeringen genomför föreslagna ändringar i bilaga 1 till gymnasief örordningen samt i förordningen om examensmål för gymnasieskolans nationella program, gör Skolverket bedömningen att myndigheten kommer att kunna meddela följdenliga föreskrifter med stöd av bemyndigandena i 1 kap. 4 och 4 kap. 1 och 5 gymnasieförordn ingen, 2 kap. 13 förordningen om vuxenutbildning samt 2 kap. 27 a förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Skolverket bedömer vidare att myndigheten kommer att kunna besluta följdenligt enligt 4 kap. 2 gymnasieförordningen. De förslag som rör ändringar i examensmålen och programstrukturen, och som utgår från regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program, förutsätte r i första hand att riksdagen beslutar om ändring i skollagen. Skolverket bedömer i sådant fall att myndigheten kommer att kunna meddela följdenliga föreskrifter med stöd av bemyndigandena i 1 kap. 4 och 4 kap 1 och 5 gymnasieförordningen samt 2 kap. 13 förordningen om vuxenutbildning. 5. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser förslagen medför Kostnadsmässiga konsekvenser utifrån regeringsuppdraget I nuläget finns inga kända kostnadsmässiga konsekvenser för barn - och fritidsprogra mmet, estetiska programmet, fordons - och transportprogrammet, hantverksprogrammet, hotell - och turismprogrammet, humanistiska programmet och restaurang - och livsmedelsprogrammet med anledning av de förslag som gäller regeringsuppdraget. Naturbruksprogramm et I dagsläget ges samma elevpeng för alla elever på en inriktning oaktat utbildningens faktiska kostnader, vilken kan variera stort för naturbruksprogrammet beroende på yrkesutgång. Detta är särskilt märkbart för inriktningen skog. I lagda förslag förs vi ssa av de utbildningar med låga kostnader som idag bedrivs i inri k tningen skog över till en egen inriktning benämnd naturturism. Det är ett rimligt antagande att de av huvudmännen budgeterade kostnaderna för den inriktningen kommer vara lägre än för inrikt ningen skog, vilket i förlängningen bör få genomslag i riksprislistan ::: 18 ( 20 )

26 Kostnadsmässiga konsekvenser utifrån lagrådsremiss en För kostnadsmässiga konsekvenser utifrån lagrådsremissen Ökade möjlighet till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estiskt ämne i alla nationella program U2018/00691/GV) hänvisas till däri ingående konsekvensutredning. Andra konsekvenser Barnets bästa Skolverket bedömer att förslagen är förenlig a med barnkonventionens artiklar och bestämmelsen i 1 kap. 10 skollagen (2010:800) om att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning. Bedömningen grundas på att förslage n g er en bättre förberedelse för arbetslivet och fortsatta studier. Skolverket har vid referensskolbesök presenterat förslagen och diskuterat dem med elever som till övervägande del stödjer förslagen. Skolverket bedömer att myndigheten har ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma att förslagen är förenlig a med barnets bästa. Jämställdhetsperspektivet, funktionshinderperspektivet och de nation ella minoriteterna Skolverket bedömer att inga särskilda hänsyn behöver vidtas i förslagen med anledning av jämställdhetsperspektivet, funktionshinderperspektivet eller de nationella minoriteterna. 6. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande Vad gäller de förslag Skolverket framför med anledning av regeringsuppdraget bedömer Skolverket att myndigheten, under förutsättning att regeringen fattar erforderliga beslut under 2018, kan m eddela föreskrifter i tid för att tillämpas höstterminen I lagrådsremissen har regeringen föreslagit ett ikraftträdande den 1 januari 2019 med tillämpning från och med den 1 juli Under förutsättning att riksdagsbeslut fattas som planerat (enli gt riksdagens planering den 19 juni 2018) gör Skolverket bedömningen att myndigheten kan meddela föreskrifter i tid för tillämpning den 1 juli B Kommuner och landsting Skolverket gör bedömningen att inget av förslagen, förutom det som rör hantverks programmet, kommer att få effekter för kommuner eller landsting mer än de konsekvenser som redovisas ovan där kommun er och landsting är huvudmän för utbildningarna som berörs. C Företag Skolverket gör bedömningen att inget av förslagen, förutom det som rör hantverksprogrammet, kommer att få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. För hantverksprogrammet görs bedömningen att mer än tre fjärdedelar av utbildningsanordnarna inom hudvård samt hår - och make - up - stylist är fristående skolor. De föreslagna ändringarna kan komm a att kräva anpassning av verksamheten i enlighet med de nya bestämmelserna. D Samråd Skolverket har i sitt beredningsarbete utgått från Gymnasieutredningens förslag och regerings u ppdraget 21. Myndigheten har samrått med representanter för referensskolor i form lagar/arende/betankande/_h501ubu30 21 Uppdrag givet i ändring av regleringsbrev (dnr :1585). 19 ( 20 )

27 av elever, lärare och rektorer. Skolverket har inhämtat synpunkter från de nationella programråde n. I arbetet har myndigheten även rådfrågat sakkunnig a experter, ämnesexperter och branschorganisationer. E Kontaktperson Vid eventuella frågor, kontakta Enheten för gymnasieskola, undervisningsråde n: Eva Ekstedt Salzmann, eva.ekstedt.salzmann@skolverket.se Anna Jägberg, anna.jagberg@skolverket.se 20 ( 20 )

28 Bilaga 1 examensmål för barn - och fritidsprogrammet E xamensmål för barn - och fritidsprogrammet Barn - och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med barn, ungdomar eller vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller i fritids - och friskvårdssektorn. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom dessa områden. Utbildningen ska utveckla elev ernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet utbildar för. Utbildningen ska leda till att eleverna, beroende på inriktning, kan möta, assistera och stödja barn, ungdomar eller vuxna i deras utveckling. Kunskaper om människors hälsa och levnadsvanor och om olika former av hälsofrämjande arbete är också centralt inom programmet. Arbetsmiljö - och arbetsorganisationsfrågor ska ingå i utbildningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa. Kännetecknande för de verksamheter som programmet utbildar för är samverkan, samarbete och kommunikation. För att arbeta med människor krävs bland annat förmåga att lyhört, kreativt och med omdöme skapa optimala förutsättningar fö r alla människors delaktighet och lärande. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att särskilt utveckla dessa förmågor. Verksamheternas betoning på arbete med människor gör att ett etiskt förhållningssätt ska vara centralt i utbildningen. Utbildning en ska också bidra till att utveckla elevernas förmåga att använda digital teknik som förekommer inom för utbildningen relevanta yrkesområden. Kunskaper om grundläggande demokratiska värden och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter är v iktiga i de verksamheter som utbildningen förbereder för. Genom utbildningens betoning på möten mellan människor ska eleverna ges möjlighet att reflektera över och diskutera sociala och kulturella frågor. Flera av de verksamheter som programmet utbildar fö r innebär arbete med människors hälsa. Därför ska utbildningen leda till att eleverna utvecklar ett hälsofrämjande förhållningssätt. Eleverna ska också utifrån kunskaper om människors lärande och levnadsmiljöer kunna analysera och reflektera över människor s olika levnadsvillkor och möjligheter att utvecklas. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. Utbildningen ska inriktas mot problemlösning och stimulera till handlingsberedskap. Eleverna ska därf ör genomföra uppgifter och lösa praktiska problem såväl självständigt som i samarbete med andra. De ska också utveckla kunskaper i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera arbetet, såväl på verksamhets - som på individnivå, såväl med som utan digit ala verktyg. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla initiativförmåga och kreativitet för att kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat sätt. Elevernas medverkan vid val av arbetsformer och innehåll i studierna har därför en särskild pedagogisk i nnebörd. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området. Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förs tår ges

29 Bilaga 1 examensmål för barn - och fritidsprogrammet möjlighet att refle ktera över yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor. Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning. Inriktningar Barn - och friti dsprogrammet har t vå inriktningar. Inriktningen fritid och hälsa ska ge kunskaper om människors fritid och om olika fritids - och friskvårdsverksamheter samt om människors hälsa och hälsofrämjande arbete. Den ska förbereda eleverna för arbete inom fritids - och friskvårdssektorerna. Inriktningen pedagogiskt och socialt arbete ska ge kunskaper om barns och ungas utveckling, lärande, behov och rättigheter samt om olika pedagogiska verksamheter. Vidare ska inriktningen ge kunskaper om sociala frågor och problem, deras konsek venser och lös n ingar. Den ska förbereda eleverna för arbete som till exempel barnskötare i förskolan eller e levassistent i skolan, alternativt förbereda för arbete inom exempelvis funktionshinderområdet eller bevakningsområdet. Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. Mål för gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommand e arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arb etsformer.

30 Bilaga 2 programstruktur för barn - och fritidsprogrammet Barn - och fritidsprogrammet Kurser inom gymnasiegemensamma ämnen Engelska Engelska Historia Historia 1a1 50 Idrott och hälsa Idrott och hälsa Matematik Matematik 1a 100 Naturkunskap Naturkunskap 1a1 50 Religionskunskap Religionskunskap 1 50 Samhällskunskap Samhällskunskap 1a1 50 Svenska Svenska E ller Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Kurser inom programgemensamma ämnen Hälsa Hälsopedagogik 100 Naturkunskap Naturkunskap 1a2 50 Pedagogik Kommunikation 100 Lärande och utveckling 100 Människors miljöer 100 Pedagogiskt ledarskap 100 Samhällskunskap Samhällskunskap 1a2 50 Svenska Svenska eller Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Inriktningar Fritid och hälsa Fritids - och friskvårdsverksamheter Fritids - och friskvårdsverksamheter 200 Fritids - och idrottskunskap Fritids - och idrottskunskap 100

31 Bilaga 2 programstruktur för barn - och fritidsprogrammet Pedagogiskt och socialt arbete Pedagogik Barns lärande och växande 100 Socialt arbete Pedagogiskt arbete Socialt arbete 1 (revider as ) Pedagogiskt arbete Socialt arbete Socialt arbete Socialt arbete 200 Sociologi Sociologi 100 Individuellt val (200 poäng) Gymnasiearbete (100 poäng)

32 Bilaga 2 programstruktur för barn - och fritidsprogrammet Kurser som får erbjudas som programfördjupning inom programmet Aktiviteter och värdskap Aktiviteter och upplevelser 100 Besöksnäringen 100 Guide och reseledare 100 Brand, bevakning och säkerhet Akut omhändertagande 100 Bevakning och säkerhet 300 Brand och räddning 200 Vardagsolyckor 100 Dansorientering Dansorientering 100 Digitalt skapande Digitalt skapande Entreprenörskap Entreprenörskap 100 Estetisk kommunikation Estetisk kommunikation Eventteknik Eventteknik 100 Fritids - och friskvårdsverksamheter Bad - och friskvårdsanläggningar 100 Drift och underhåll av fritidsanläggningar 100 Fritidsmiljöer och arenor 100 Fritids - och idrottskunskap F ritids - och idrottskunskap 100 Grundläggande vård och omsorg Grundläggande vård och omsorg 100 Historia Historia 1a2 50 Hälsa Kost och hälsa 100 Mental träning 100 Idrott och hälsa Idrott och hälsa Juridik Rätten och samhället 100 Konferens och evenemang Konferens och evenemang 100 Larm och säkerhetsteknik Larm -, övervaknings - och säkerhetssystem 100 Massage Massage Massage Matematik Matematik 2a 100 Mediekommunikation Textkommunikation 100 Musik Bruksspel och ackompanjemang 100 Rytmik 100 Naturguidning Naturguidning Naturguidning Naturkunskap Naturkunskap Pedagogik Aktivitetsledarskap 100 Barns lärande och växande 100 Pedagogiska teorier och praktiker 100 Pedagogiskt arbete Dramapedagogik 100 Skapande verksamhet 100

33 Bilaga 2 programstruktur för barn - och fritidsprogrammet Programmering Programmering Psykologi Psykologi 1 50 Psykologi 2b 50 Reseproduktion och marknadsföring Marknadsföring och försäljning 100 Socialt arbete Sociologi Socialt arbete 2 (revider as ) Etnicitet och kulturmöten Sociologi 100 Ungdomskulturer 100 Specialpedagogik Specialpedagogik Specialpedagogik Svenska Svenska eller Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Tillämpad programmering(fel) Tillämpad programmering 100 Träningslära Träningslära Träningslära Yttre miljö Yttre miljö anläggningar 100 Yttre miljö maskiner och verktyg 100

34 Bilaga 3 examensmål för fordon - och transportprogrammet Examensmål för fordons - och transportprogrammet Fordons - och transportprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta som till exempel fordons mekaniker, billackerare, reservdelsspecial ist eller yrkesförare., lager - eller terminal arbetar e. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om tekniken i olika fordon eller att hantera transporter. Inom området fordonsteknik behandlas fordons funktion och konstruktion samt diagnostik, reparation och service av fordon. Inom området transport beha ndlas person - eller gods transporter med hjälp av fordon och hantering av gods. på lager och i terminal. Snabb teknisk utveckling utmärker de yrken som utbildningen leder till. Den tekniska utrustningen blir också alltmer komplex, specialiserad och anpassad till det specifika fordonet eller yrkesområdet. Avancerad teknik och olika sätt att organisera arbetet kräver förmåga att reflektera över, värdera och välja mellan olika handlingsalternativ. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga till fortsatt lärande i arbetslivet och till att ta ansvar för sin egen utveckling inom yrket. Eleverna ska också utveckla kunskaper om och färdigheter i att välja rätt utrustning och metod för att utföra arbetsuppgifter med hänsyn till miljö, kvalitet, säkerhet och ek onomi. Kunskaper om olika datasystem behövs inom alla de yrken utbildningen leder till. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att använda datorer och datasystem på det sätt yrket kräver. Utvecklingen inom de yrken som utbildningen leder till i nnebär att en person ensam arbetar med många skilda uppgifter i verksamheten, där olika typer av problem kan uppstå. Det ställer höga krav på förmåga till självständig problemlösning. Inom de yrken utbildningen leder till har dock inte alltid en person all den kunskap som krävs för att lösa en viss uppgift. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att arbeta både självständigt och i lag där personer med olika kunskaper och kulturell bakgrund samarbetar för att lösa problem. Eleverna ska även ges m öjlighet att utveckla initiativförmåga, idérikedom och företagsamhet. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter och därigenom få en förståelse av sin egen yrkesutövning och yrke t i stort. Utbildningen ska ge eleverna färdigheter i att hantera och utveckla relationer med både medarbetare och kunder. Eleverna ska också utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i olika situationer med ett ordförråd som är relevant för yrket i både svenska och engelska. Dessutom ska eleverna utveckla sin förmåga att dokumentera sitt arbete enligt de krav som finns inom branschen. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om nationella och internationella överenskommelser, lagar och andra be stämmelser inom valt yrkesområde. Dessa kunskaper är till exempel viktiga för att skapa en bra arbetsmiljö och förebygga arbetsskador. Eleverna ska dessutom utveckla förmågan att genomföra olika arbetsuppgifter utifrån krav på hållbar utveckling. Arbetspla tsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår ges

35 Bilaga 3 examensmål för fordon - och transportprogrammet möjlighet att reflektera över yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetspl atsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor. Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning. Inriktningar Fordons - och transportprogrammet har fem fyra inriktningar. Inriktningen godshantering ska ge kunskaper inom system för godshantering och logistik. Inriktningen kan leda till arbete som lager - eller terminalarbetare. Inriktningen karosseri och lackering ska ge kunskaper i lackering av fordon samt diagnostik och rep aration av karosserier. Inriktningen kan leda till arbete som bilskadereparatör eller billackerare. Inriktningen lastbil och mobila maskiner ska ge kunskaper inom diagnostik, reparation och service av tunga fordon och mobila maskiner. Inriktningen kan leda till arbete som lastbilsmekaniker eller maskinmekaniker. Inriktningen personbil ska ge kunskaper inom diagnostik, reparation och service av lätta fordon. Inriktningen kan leda till arbete som personbilsmekaniker. Inriktningen transport ska ge kunskaper in om trafikkunskap, transportsystem och logistik. Inriktningen kan leda till arbete som yrkesförare inom gods - eller persontransporter. Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. Mål för gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska visa a tt eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.

36 Bilaga 4 programstruktur för fordon - och transportprogrammet Fordons - och transportprogrammet Kurser inom gymnasiegemensamma ämnen Engelska Engelska Historia Historia 1a1 50 Idrott och hälsa Idrott och hälsa Matematik Matematik 1a 100 Naturkunskap Naturkunskap 1a1 50 Religionskunskap Religionskunskap 1 50 Samhällskunskap Samhällskunskap 1a1 50 Svenska Svenska eller Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Kurser inom programgemensamma ämnen Fordons - och transportbranschen Fordons - och transportbranschens villkor och arbetsområden 200 Fordonsteknik Fordonsteknik introduktion 200 Inriktningar Godshantering Godshantering Maskinell godshantering 200 Lager och terminal Lageradministration och terminallogistik 200 Karosseri och lackering Karosseriteknik Riktningsteknik introduktion 200 Lackeringsteknik Lackeringsteknik introduktion 200

37 Bilaga 4 programstruktur för fordon - och transportprogrammet Lastbil och mobila maskiner Maskin - och lastbilsteknik Maskin - och lastbilsteknik introduktion 200 Reparation av lastbilar och mobila maskiner 300 Personbil Personbilsteknik Personbilsteknik introduktion 200 Reparation av personbilar och lätta transportfordon 300 Transport Transportteknik Yrkestrafik 1a 200 Yrkestrafik 1b 300 Individuellt val (200 poäng) Gymnasiearbete (100 poäng)

38 Bilaga 4 programstruktur för fordon - och transportprogrammet Kurser som får erbjudas som programfördjupning inom programmet ATV - och MC - teknik Reparation av motorcyklar och ATV 200 Aktiviteter och värdskap Guide och reseledare 100 Engelska Engelska Entreprenörskap Entreprenörskap 100 Flygplatsteknik Flygplatsen 200 Fälthållning 200 Försäljning och kundservice Personlig försäljning Personlig försäljning 2 Personlig försäljning 3 Servicekunskap Telefon - och internetservice Godshantering Hantering av varor och gods 200 Lastbärare 200 Maskinell godshantering 200 Tunga arbetsmaskiner 200 Godstransporter Godstrafik 200 Godstransporter specialisering 100 Lastbilsmonterad kran 100 Handel Hjulutrustningsteknik Handel specialisering Hjulutrustning Hjulutrustning specialisering 100 Inköp och logistik Inköp Logistik Karosseriteknik Karosserikonstruktioner och inredning 200 Riktbänkssystem 200 Riktningsteknik introduktion 200 Skadebesiktning och produktionsflöde 100 Skarvnings - och sammanfogningsteknik 300 Småreparationer karosseri 100 Lackeringsteknik Baskurs i lackering 300 Färg och dekorationslackering 100 Industriell lackering 200 Lackeringssystem 200 Lackeringsteknik för tunga fordon 200 Lackeringsteknik applicering 100 Lackeringsteknik introduktion 200 Produktionsflöden 100 Småreparationer lackering 100 Lager och terminal Lageradministration och terminallogistik 200

39 Bilaga 4 programstruktur för fordon - och transportprogrammet Lagerprocesser 200 Plocklagerhantering 100 Marinmotorteknik Diagnos och reparation 100 Intervallservice 100 Maskin - och lastbilsteknik Anpassning och montering av utrustning 200 Arbete från servicebil 100 Komfortsystem 100 Lastbilar och utrustning 300 Lastbilsmonterad hydraulik och pneumatik 100 Maskin - och lastbilsteknik introduktion 200 Mobil hydraulik Mobil hydraulik Mobila maskiner och utrustning 300 Styr - och övervakningssystem 100 Matematik Matematik 2a 100 Personbilsteknik Bromsar, kaross och chassi 200 Komfort - och säkerhetssystem 1a 200 Komfort - och säkerhetssystem 1b 200 Motor och kraftöverföring 300 Personbilsteknik introduktion 200 Persontransporter Persontrafik 1a 200 Persontrafik 1b 200 Persontransporter specialisering 100 Taxitrafik 100 Programmering Programmering Reseproduktion och marknadsföring Resmål och resvägar 100 Service och bemötande Service och bemötande Snöfordonsteknik Reparation av snöskoter 100 Tillämpad programmering(fel) Tillämpad programmering 100 Transportteknik Fordonskombinationer godstransporter 200 Fordonskombinationer persontransporter 100

40 Bilaga 5 examensmål för hantverksprogrammet Examensmål för hantverksprogrammet Hantverksprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom floristyrket, frisör -, stylist - eller barberar branschen, snickeribranschen, textilbranschen eller branschen inom det valda hantverket. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i hantverksprocessen. Det innebär att kunna genomföra vanligt förekommande a rbetsuppgifter från idé till färdig produkt, dvs. att identifiera behov, planera med skiss eller ritning, välja och hantera verktyg, material och tekniker, genomföra och redovisa arbetet samt analysera och utvärdera resultatet. Som förberedelse för arbete inom det hantverksområde som eleven har valt ska även formgivning, entreprenörskap, kommunikation och service ingå i utbildningen. Hantverkskunnande och estetiskt tänkande samspelar i skapandeprocessen och ska därför genomsyra utbildningen. Utbildningen sk a också leda till att eleverna förstår hantverkarens roll i samhället samt får insikt i vilka konsekvenser hantering och val av material får för människor och miljö. Inom alla hantverksyrken är personlig prägel, teknisk skicklighet, kvalitet och design cen tralt. I utbildningen ska eleverna därför ges möjlighet att öva hantverksyrkets olika moment och tekniker och förstå yrkets karaktär, hantverkstraditioner och utvecklingsmöjligheter. De ska få utveckla sin känsla för färg, form och komposition samt använda de digitala tekniker som förekommer i yrket. Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att använda yrkets fackspråk och kommunicera och samverka med kunder, uppdragsgivare och leverantörer. Eleverna ska lära sig ett serviceinriktat förhållningssät t och att utföra arbetet med kvalitet och ansvarskänsla samt att kunna arbeta enligt gällande arbetsmiljölagar och föreskrifter. Hantverksyrkets specifika karaktär kräver att teori och praktik samverkar och att eleverna får öva sin förmåga att lösa problem. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att analysera och utvärdera det egna arbetet och lärandet samt förmåga att självständigt välja till exempel material och tekniker. Utbildningen ska också bidra till att eleverna får kännedom om det valda hantve rksyrkets möjligheter på en internationell arbetsmarknad. Oavsett om man är anställd eller driver eget företag krävs initiativförmåga, idérikedom, självständighet, personligt ansvarstagande, samarbetsförmåga och egen drivkraft. Därför ska utbildningen ge k unskaper om entreprenörskap och företagande, från grundläggande företagsekonomi och marknadsföring till att skapa och behålla en kundkrets. Eleverna ska få förutsättningar att utvecklas inom yrket och bli väl förberedda inför framtida förändringar genom at t lära sig materialens olika egenskaper, materialutveckling, tekniker och teknikutveckling, men också genom kunskaper om tradition och kulturarv. Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår ges möjlighet att reflektera över yrkeskulturen och bli r en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor. Examensmålet g äller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning.

41 Bilaga 5 examensmål för hantverksprogrammet Inriktningar Hantverksprogrammet har fem inriktningar. Inriktningen finsnickeri ska ge kunskaper om och färdigheter i tillverkningsmetoder och hantering av verktyg och maskiner samt kunskaper om material som används inom branschen. Inriktningen kan leda till arbete inom snickeribranschen. Inriktningen florist ska ge kunskaper om och färdigheter i att kombinera olika material för att skapa blomsterarbeten av teknisk och estetisk kvalitet, samt ge kunskaper om krukväxter, snittblommor och övrigt förekommande material inom branschen. Inriktningen kan leda till arbete inom floristyrket. Inriktningen frisör, stylist och barberare ska ge kunskaper om och färdigheter i olika behandlingar, tekniker och ha ntering av verktyg samt kunskaper om material som förekommer inom branschen. Inriktningen kan leda till arbete inom frisör -, stylist eller barberar branschen samt inom fackhandeln. Inriktningen textil design ska ge kunskaper om och färdigheter i konstruktio n, tillverkningsmetoder och hantering av verktyg och maskiner samt kunskaper om material som används inom hantverksområdet. Inriktningen kan leda till arbete inom textilbranschen. Inriktningen övriga hantverk ska ge kunskaper om och färdigheter i arbetsupp gifter, tekniker och hantering av verktyg samt kunskaper om material som förekommer inom den valda profilen. Inom inriktningen är ett stort antal hantverksyrken representerade, till exempel glasblåsare, guld - eller silversmed, stylist och tapetserare. Samt liga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. Mål för gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt föreko mmande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Det ska innefatta hantverksprocessens steg från idé till färdig produkt. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.

42 Bilaga 6 programstrukturen för hantverksprogrammet Hantverksprogrammet Kurser inom gymnasiegemensamma ämnen Engelska Engelska Historia Historia 1a1 50 Idrott och hälsa Idrott och hälsa Matematik Matematik 1a 100 Naturkunskap Naturkunskap 1a1 50 Religionskunskap Religionskunskap 1 50 Samhällskunskap Samhällskunskap 1a1 50 Svenska Svenska eller Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Kurser inom programgemensamma ämnen Entreprenörskap Entreprenörskap 100 Hantverk Hantverk introduktion 200 Hantverkskunskap Tradition och utveckling 100 Inriktningar Finsnickeri Hantverk Finsnickeri Finsnickeri Hantverkskunskap Material och miljö 100 Florist Hantverk Florist Florist Hantverkskunskap Material och miljö 100

43 Bilaga 6 programstrukturen för hantverksprogrammet Frisör, stylist och barberare Hantverk Frisör Frisör Hantverkskunskap Material och miljö 100 Textil design Hantverk Textil design Textil design Hantverkskunskap Material och miljö 100 Övriga hantverk Hantverk Hantverksteknik Hantverksteknik Hantverkskunskap Material och miljö 100 Individuellt val (200 poäng) Gymnasiearbete (100 poäng)

44 Bilaga 6 programstrukturen för hantverksprogrammet Kurser som får erbjudas som programfördjupning inom programmet Administration Administration Affärskommunikation Affärskommunikation 100 Arkitektur Arkitektur rum 100 Bild Bild 100 Bild och form 1a1 50 Bild och form 1a2 50 Bild och form 1b 100 Bild och form specialisering 100 Form 100 Cad Cad 1 50 Cad 2 50 Datoriserad mönsterhantering Datoriserad mönsterhantering Datoriserad mönsterhantering Datorstyrd produktion Cad/cam 100 Datorstyrd produktion Design Design Design Designmodeller 100 Digitalt skapande Digitalt skapande Digitalt skapande Elektroteknik Elektromekanik 100 Elkraftteknik 100 Formgivning Fackteckning och design 100 Formgivning Formgivning Formgivning Textil färg och form 100 Företagsekonomi Entreprenörskap och företagande 100 Företagsekonomi Företagsekonomi Marknadsföring 100 Redovisning Redovisning Försäljning och kundservice Personlig försäljning Personlig försäljning Personlig försäljning Servicekunskap 100 Handel Praktisk marknadsföring Hantverk Barberare 2 (nya kurser) 200

45 Bilaga 6 programstrukturen för hantverksprogrammet Barberare Barberare Barberare 4 specialisering 50 Barberare Barberare 5 specialisering 50 Barberare 6a 100 Barberare 6b 50 Hantverk Finsnickeri Finsnickeri Finsnickeri 4 specialisering 50 Finsnickeri Finsnickeri 5 specialisering 50 Finsnickeri 6a 100 Finsnickeri 6b 50 Florist Florist Florist 4 specialisering 50 Florist Florist 5 specialisering 50 Florist 6a 100 Florist 6b 50 Frisör Frisör Frisör Frisör 4 specialisering 50 Frisör Frisör 5 specialisering 50 Frisör 6a 100 Frisör 6b 50 Hantverksteknik Hantverksteknik Hantverksteknik 4 specialisering 50 Hantverksteknik Hantverksteknik 5 specialisering 50 Hantverksteknik 6a 100 Hantverksteknik 6b 50 Hår - och makeupstylist Hår - och makeupstylist Hår - och makeupstylist Textil design Textil design Textil design 4 specialisering 50 Textil design 5 200

46 Bilaga 6 programstrukturen för hantverksprogrammet Textil design 5 specialisering 50 Textil design 6a 100 Textil design 6b 50 Hantverkskunskap Material 50 Miljö 50 Historia Historia 1a2 50 Historia 2a 100 Historia 2b kultur 100 Inköp och logistik Inköp Inköp Kemi Kemi Larm och säkerhetsteknik Larm -, övervaknings - och säkerhetssystem 100 Manuell mönsterkonstruktion Mönsterkonstruktion Mönsterkonstruktion Massage Massage Massage Matematik Matematik 2a 100 Matematik 3b 100 Matematik 3c 100 Medicin Medicin Medicin Naturkunskap Naturkunskap 1a2 50 Naturkunskap Programmering Programmering Samhällskunskap Samhällskunskap 1a2 50 Samhällskunskap Svenska Svenska eller Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Tillämpad programmering(fel) Tillämpad programmering 100 Utställningsdesign Utställningsdesign Utställningsdesign Utställningsdesign Växtkunskap Växtkunskap Växtkunskap 2 100

47 Bilaga 7 examensmål för hotell - och turismprogrammet Examensmål för hotell - och turismprogrammet Hotell - och turismprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom hotell -, konferens - och turismnäringen. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Den ska också utveckla elevernas kunskaper i kommunikation, marknadsföring, försäljning och entreprenörskap. För att ge god service och möta gäster och kunder på ett yrkesmässigt sätt krävs kunskaper om människors behov och traditioner i olika situationer. Det handlar om att vara lyhörd och flexibel i mötet med gäster och kunder med olika förväntningar på service. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att diskutera och reflektera kring hur traditioner och etiska uppfattningar påverkar människor och deras efterfrågan på service. Eleverna ska också ges möjligheter att diskutera och reflektera kring sociala o ch kulturella frågor. Arbete inom branschen ställer höga krav på goda språkkunskaper och kunskaper om resmål och resvägar. Därför ska utbildningen ge eleverna möjligheter att utveckla dessa kunskaper. Utbildningen ska också utveckla elevernas förmåga att a rbeta med planering, organisation och ekonomi. Dessutom ska den bidra till att utveckla elevernas förmåga att använda digital teknik som förekommer inom för utbildningen relevanta yrkesområden. Vidare ska utbildningen ge kunskaper om branschen, både nation ellt och internationellt. Branschkunskap innefattar bland annat kunskaper om vilka aktörer som finns och deras roller, besöksnäringens bakgrund, nuvarande omfattning och framtida möjligheter, påverkan på miljön samt kunskaper om de lagar och andra bestämme lser som ska tillämpas inom området. Arbetsmiljö - och arbetsorganisationsfrågor ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa. I yrkesrollen ingår att ta personligt ansvar och att handla med gott omdöme. Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att söka, analysera, kritiskt granska och värdera information samt informera andra både muntligt och skriftligt och med hjälp av olika medier. Eleverna ska också diskutera och reflektera över sitt eget lärande u tifrån olika arbetsuppgifter och metoder och därigenom förbereda sig för fortsatt lärande i yrkeslivet och få en förståelse av verksamheten och yrkesrollen. Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår ges m öjl ighet att reflektera över yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor. Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning. Hotell - och turismprogrammet har inga inriktningar men programmet ger möjlighet till specialisering inom ramen för programfördjupningen. Programmet ska ge eleverna fördjupade kunskaper i service och bemö tande samt förmåga att planera och genomföra olika typer av arrangemang.

48 Bilaga 7 examensmål för hotell - och turismprogrammet Hotell - och turismp rogrammet kan leda till arbete inom besöksnäringens olika yrkesområden. På hotell kan man arbeta till exempel inom reception, konferens, våningsservice eller mässor och evenemang. Inom turism kan man arbeta till exempel med planering och genomförande av aktiviteter och upplevelser av olika slag, planering och försäljning av resor, eller turistinformation. Utbildningen kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. Inriktningar Hotell - och turismprogrammet har två inriktningar. Inriktningen turism och resor ska ge kunskaper för arbete med turistinformation, organisation och planering av resor, aktiviteter och upplevelser av olika slag, till exempel natur - och kulturturism. I inriktningen betonas förmåga att informera samt förmåga att organisera och leda aktiviteter och resor. Dessutom betonas kunskaper om resmål och resvägar. Inriktningen kan till exempel leda till arbete med turistinfo rmation och guidning, upplevelser och aktiviteter samt reseplanering, resebyråarbete och försäljning. Båda inriktningarna kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. Mål för gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gy mnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.

49 Bilaga 8 programstruktur för hotell - och turismprogrammet Hotell - och turismprogrammet Kurser inom gymnasiegemensamma ämnen Engelska Engelska Historia Historia 1a1 50 Idrott och hälsa Idrott och hälsa Matematik Matematik 1a 100 Naturkunskap Naturkunskap 1a1 50 Religionskunskap Religionskunskap 1 50 Samhällskunskap Samhällskunskap 1a1 50 Svenska Svenska eller Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Kurser inom programgemensamma ämnen Aktiviteter och värdskap Besöksnäringen 100 Engelska Engelska Entreprenörskap Entreprenörskap 100 Konferens och evenemang Konferens och evenemang 100 Reception Logi 100 Reseproduktion och marknadsföring Hållbar turism 100 R esmål och resvägar 100 Service och bemötande Service och bemötande Inriktningar Hotell och konferens Konferens och evenemang Konferens Reception Reception Serveringskunskap Frukost och bufféservering 100 Våningsservice Våningsservice 1 100

50 Bilaga 8 programstruktur för hotell - och turismprogrammet Turism och resor Aktiviteter och värdskap Aktiviteter och upplevelser 100 Reseproduktion och marknadsföring Hållbar turism 100 Marknadsföring och försäljning 100 Reseproduktion och försäljning 100 Individuellt val (200 poäng) Gymnasiearbete (100 poäng)

51 Bilaga 8 programstruktur för hotell - och turismprogrammet Kurser som får erbjudas som programfördjupning inom programmet Administration Administration Personaladministration 100 Affärskommunikation Affärskommunikation 100 Aktiviteter och värdskap Aktiviteter och upplevelser 100 Guide och reseledare 100 Turistbyråservice 100 Värdskap på resmålet 100 Dryckeskunskap Drycker och ansvarsfull alkoholservering 100 Barteknik 100 Eventteknik Eventteknik 100 Ljudproduktionsteknik 100 Ljus - och bildproduktionsteknik 100 Företagsekonomi Entreprenörskap och företagande 100 Företagsekonomi Försäljning och kundservice Personlig försäljning Telefon - och internetservice 100 Konferens och evenemang Evenemang 100 Konferens Konferens Konferens Rums - och konferensbokning 100 Moderna språk Kinesiska Kinesiska Kinesiska Kinesiska Kinesiska Kinesiska Kinesiska Moderna språk Moderna språk Moderna språk Moderna språk Moderna språk Moderna språk Moderna språk Naturguidning Naturguidning Naturguidning Programmering Programmering Reception Reception 1 100

52 Bilaga 8 programstruktur för hotell - och turismprogrammet Reception Reception Reseproduktion och marknadsföring Hållbar turism 100 Marknadsföring och försäljning 100 Reseproduktion och försäljning 100 Serveringskunskap Arrangemang 100 Frukost och bufféservering 100 Servering Service och bemötande Service och bemötande Svenska Retorik 100 Tillämpad programmering Tillämpad programmering 100 Våningsservice Våningsservice Våningsservice Våningsservice 3 100

53 Bilaga 9 examensmål för naturbruksprogrammet Examensmål för naturbruksprogrammet Naturbruksprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom naturbrukssektorn med djurvård, hästhållning, lantbruk, naturturism, skogsbruk eller trädgård. växter, djur, mark, vatten ell er skog. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier, främst inom dessa områden. inom naturvetenskap, främst med koppling till naturbruk. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdig heter i att bruka naturen. Naturbruk innefattar de olika verksamheter som nyttjar och förvaltar naturresurser. Det kan till exempel vara produktion av livsmedel, växtmaterial och träråvara. Andra verksamheter är till exempel natur - och landskapsvård, fiske och vattenbruk, arbete med djur, eller arbete med park - och trädgårdsmiljöer, verksamhet som syf tar till naturupplevelser samt annat arbete med samt försäljning av varor och tjänster inom naturbruk ssektorn. Även verksamhet som syftar till rekreation och naturupplevelser ingår. Att bruka naturen på ett sätt som främjar hållbar utveckling och vårdar ekosystemen ställer krav på såväl biologiska och ekologiska som tekniska och ekonomiska kunskaper. Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av naturens må ngfald och hur olika verksamheter använder och påverkar naturen och biologiska processer. I detta ingår också kunskaper om olika energiformer och om energiomsättning. Utbildningen ska ge eleverna möjligheter att kritiskt granska och reflektera över hur vi kan bruka naturen för en hållbar utveckling. För att utveckla naturbrukets olika verksamheter krävs innovativt tänkande, entreprenörskap och företagsamhet. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor. Den ska också bidra till ett globalt perspektiv på naturbruket samt ge kunskaper om internationellt samarbete. Stora delar av yrkesområdet regleras i lagar och andra författningar. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om dessa bestämmelser. Arbetsmiljöfrågor ska ha en cen tral plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och främja god hälsa. Med utgångspunkt i praktiskt arbete inom naturbruk ets olika yrkesområden ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att ta initiativ och lösa problem på ett ansvarsfullt sätt. Eleverna ska kunna planera och genomföra arbetsuppgifter samt bedöma arbetsresultat utifrån kvalitet, effektivitet och miljötänkande. Under utbildningen ska eleverna utveckla praktiska färdigheter som kopplas till förståelse och reflektion. Utbildningen sk a ge eleverna möjlighet att ta ställning i etiska frågor och kunna omsätta sina ställningstaganden i praktisk handling. Naturbrukets olika yrkesområden ställer krav på kommunikation och samverkan med andra i olika sammanhang. Därför ska utbildningen bidra till elevernas kommunikations - och samarbetsförmåga. Genom att arbeta med språket i alla ämnen utvecklar eleverna sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt att söka, sovra och bearbeta information. Utbildningen skall också bidra till att e leverna utvecklar den digitala kompetens som krävs inom naturbrukets olika yrkesområden.

54 Bilaga 9 examensmål för naturbruksprogrammet Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesident itet samt förstår ges möjlighet att reflekt era över yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor. Examensmålet gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning. Inriktningar N aturbruksprogrammet har sex fyra inriktningar. I nriktningen djurvård ska ge kunskaper om djur för olika ändamål, deras beteende och behov samt samspelet mellan djur och människa. I inriktningen ska eleverna utifrån ett vetenskapligt synsätt lära sig att arb eta yrkesmässigt med djur och att sköta djuranläggningar. I nriktningen betonar sambandet mellan tekniska och biologiska kunskaper för en god djurvård. I inriktningen betonas även smittskydd. I nriktningen kan leda till arbete inom djurens hälso - och sjukvår d, med hundar, med djur för forskningsändamål, med djurparksdjur eller i zoohandel. och ekonomiska kunskaper för en god djurhållning. I nriktningen kan till exempel leda till arbete som hästskötare, arbete med hundar, arbete som djurskötare inom lantbruk el ler arbete som djurvårdare. I nriktningen hästhållning ska ge kunskaper om hästar, hästars beteende och behov samt samspelet mellan häst och människa. I inriktningen ska eleverna lära sig att arbeta yrkesmässigt på ett säkert sätt med hästar och att sköta h ästanläggningar. I nriktningen betonar sambandet mellan tekniska och biologiska kunskaper för en god hästhållning. Inriktningen kan leda till arbete som hästskötare med olika inriktning inom hästnäringen. I nriktningen lantbruk ska ge kunskaper om mark, växt er, djur, ekonomi och teknik. I nriktningen betonar sambandet mellan biologiska, tekniska och ekonomiska kunskaper för god produktkvalitet samt för bevarande av miljövärden och biologisk mångfald. Centralt för arbete inom lantbruk är biologisk förståelse av markens, växternas och djurens livsprocesser. Arbete inom lantbruk ställer också krav på tekniskt kunnande och hantering och användning av teknisk utrustning. Inriktningen kan leda till arbete som djurskötare, maskinförare eller arbete med växtodling. Inr iktningen ska också ge kunskaper om växternas betydelse för naturbruket, miljön och människors hälsa. I inriktningen betonas de biologiska sambanden som ligger till grund för olika verksamheter. Inriktningen ska ge kunskaper om produktion av varor och tjän ster och om lantbrukets betydelse för landsbygdsutveckling samt miljö -, natur - och landskapsvård. I nriktningen kan till exempel leda till arbete med växtodling, lantbruksmaskiner, kombinationslantbruk eller landsbygdstjänster. I nriktningen naturturism ska ge kunskaper om natur - och kulturmiljöer under olika årstider och hur dessa på ett hållbart sätt kan utvecklas och nyttjas inom naturturismen. I inriktningen ska eleverna lära sig att arbeta yrkesmässigt med olika metoder för naturvägledning samt att sköta naturmiljöer för naturturism. Inriktningen betonar sambandet mellan tekniska, biologiska och ekonomiska kunskaper för god förvaltning av naturresurser och för god kvalitet på tjänster. Arbete inom naturturism ställer krav på förmåga att vägleda på ett kun nigt, säkert och serviceinriktat sätt samt förmåga att säkert hantera teknisk utrustning. I nriktningen kan leda till arbete inom

55 Bilaga 9 examensmål för naturbruksprogrammet naturturism såsom naturvägledning, fiske och vattenvård, jakt och viltvård samt arbete inom därtill kopplad fackhandel. Inriktningen skogsbruk ska ge kunskaper om skogen som en förnybar och uthållig resurs. I inriktningen betonas tekniska, biologiska och ekonomiska kunskaper för en hög avkastning med bibehållen biologisk mångfald och med höga värden på produkter och tjänste r. Inriktningen ska också ge kunskaper om skogens sociala värde och skogsbrukets påverkan på människans miljö. Arbete inom skogsbruk ställer höga krav på tekniskt kunnande och hantering och användning av teknisk utrustning. Inriktningen kan leda till arbet e som skogsmaskinförare, skogsmaskinmekaniker eller skogsvårdare. skogen för rekreation och upplevelser. Inriktningen kan till exempel leda till arbete som skogsmaskinförare, arbete med skogsmaskinservice eller med skogs -, vilt - och vattenvård. Inriktning en trädgård ska ge kunskaper om mark, växter, växtmiljöer och trädgårdens betydelse i samhället. I inriktningen betonas biologiska, tekniska och ekonomiska kunskaper för god kvalitet på produkter och tjänster. Kunskaper om växter är centralt för allt arbet e inom trädgårdsbranschen. Arbete inom trädgård ställer också krav på tekniskt kunnande och hantering och användning av teknisk utrustning. Inriktningen kan leda till arbete med trädgårdsanläggning, skötsel av utemiljöer, odling på friland eller i växthus samt arbete inom därtill kopplad fackhandel. eller med trädgårdstjänster. Samtliga inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. Mål för gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer.

56 Bilaga 10 programstruktur för naturbruksprogrammet Naturbruksprogrammet Kurser inom gymnasiegemensamma ämnen Engelska Engelska Historia Historia 1a1 50 Idrott och hälsa Idrott och hälsa Matematik Matematik 1a 100 Naturkunskap Naturkunskap 1a1 50 Religionskunskap Religionskunskap 1 50 Samhällskunskap Samhällskunskap 1a1 50 Svenska Svenska eller Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Kurser inom programgemensamma ämnen Biologi Biologi Entreprenörskap Entreprenörskap 100 Naturbruk Naturbruk (Revideras) 200 Inriktningar Djur vård Biologi naturbruk Djurens biologi 100 Djur Djuren i naturbruket 100 Djurhållning 100 Djurvård inom djurens hälso - och sjukvård Djurvård inom djurens hälso - och sjukvård Service och bemötande Service och bemötande 100 Hästhållning Biologi naturbruk Djurens biologi 100

57 Bilaga 10 programstruktur för naturbruksprogrammet Fordon och redskap inom naturbruk Fordon och redskap 100 H ästkunskap Hästkunskap Hästkunskap Naturbrukets byggnader Byggnadsunderhåll 100 Ridning och körning Ridning och körning 200 Lantbruk Biologi naturbruk Djur Djurens biologi Djuren i naturbruket 100 Biologi naturbruk Marken och växternas biologi 100 Fordon och redskap inom naturbruk Fordon och redskap 100 Lantbruksdjur Lantbruksdjur Lantbruksmaskiner Lantbruksmaskiner Naturbrukets byggnader Byggnadsunderhåll 100 Växtodling Väx todling Naturturism Aktiviteter och värdskap Aktivite ter och upplevelser 100 Biologi naturbruk Marken och växternas biologi 100 Motor - och röjmotorsåg Motor - och röjmotorsåg Naturguidning Naturguidning Naturturismens förutsättningar (Ny) 100 Skogsmaskiner Terrängtransporter (Reviderad) 100 Skog sbruk Biologi naturbruk Marken och växternas biologi 100 Motor - och röjmotorsåg Motor - och röjmotorsåg Skog, mark och vatten Mångbruk av skog 100 Skogsproduktion Skogsskötsel Terrängtransporter 100 Skogsmaskiner Virkeslära 100 Virkestransport med skotare 100

58 Bilaga 10 programstruktur för naturbruksprogrammet Trädgård Biologi naturbruk Marken och växternas biologi 100 Fordon och redskap inom naturbruk Fordon och redskap 100 Skötsel av utemiljöer Beskärning och trädvård 100 Skötsel av utemiljöer 100 Trädgårdsan läggning Trädgårdsanläggning Trädgårdsodling Trädgårdsodling 1 Växtkunskap Växtkunskap Individuellt val (200 poäng) Gymnasiearbete (100 poäng)

59 Bilaga 10 programstruktur för naturbruksprogrammet Kurser som får erbjudas som programfördjupning inom programmet Aktiviteter och värdskap Aktiviteter och upplevelser 100 Besöksnäringen 100 Arkitektur Arkitektur rum 100 Biodling Biodling 100 Biologi naturbruk Bevarandebiologi 100 Biologi naturbruk specialisering 100 Djurens biologi 100 Marken och växternas biologi 100 Design Design Djur Djur i zoohandel 200 Djur specialisering 100 Djuren i naturbruket 100 Djurhållning 100 Sällskapsdjur Sällskapsdjur Djur för forskningsändamål Djur för forskningsändamål 200 Djurparksdjur Djurparksdjur Djurparksdjur Djurvård inom djurens hälso - och sjukvård Djurvård inom djurens hälso - och sjukvård Djurvård inom djurens hälso - och sjukvård Energiteknik Förnybar energi 100 Fordon och redskap inom naturbruk Fordon och redskap 100 Fysik Fysik 1b1 100 Företagsekonomi Entreprenörskap och företagande 100 Företagsekonomi Företagsekonomi Försäljning och kundservice Personlig försäljning Servicekunskap 100 Geografi Geografi Handel Handel speciali s ering 100 Hundkunskap Hundkunskap Hundkunskap Hundkunskap Träning av hund 100 Hygienkunskap Hygien 100 Hästkunskap Hästkunskap Hästkunskap 2 100

60 Bilaga 10 programstruktur för naturbruksprogrammet Hästkunskap Kemi Kemi Lantbruksdjur Lantbruksdjur Lantbruksdjur Lantbruksdjur specialisering 100 Lantbruksmaskiner Lantbruksmaskiner Lantbruksmaskiner Lastmaskiner och truckar inom naturbruk Lastmaskiner och truckar 100 Livsmedels - och näringskunskap Livsmedels - och näringskunskap Matematik Matematik 2a 100 Matematik 3b 100 Matematik 3c 100 Matlagningskunskap Matlagning Mobila arbetsmaskiner Grävmaskiner 200 Motor - och röjmotorsåg Motor - och röjmotorsåg Motor - och röjmotorsåg Natur - och landskapsvård Natur - och landskapsvård 100 Naturbrukets byggnader Byggnadsunderhåll 100 Naturguidning Guidning i naturbruksmiljöer 100 Naturguidning Naturguidning Odling i växthus Odling i växthus Odling i växthus Odling i växthus specialisering 100 Pedagogik Aktivitetsledarskap 100 Kommunikation 100 Programmering Programmering Ridning och körning Körning Körning Ridning Ridning Ridning och körning 200 Serviceteknik naturbruk Serviceteknik naturbruk Serviceteknik naturbruk Serviceteknik naturbruk specialisering 100 Skog, mark och vatten Fiske och vattenvård Fiske och vattenvård Jakt och viltvård Jakt och viltvård Jakt och viltvård specialisering 100 Mångbruk av skog 100 Skogsmaskiner Avverkningsmaskiner 100

61 Bilaga 10 programstruktur för naturbruksprogrammet Skogsmaskiner specialisering 200 Småskalig skogsteknik 100 Terrängtransporter 100 Virkestransport med skotare 100 Skogsproduktion Skogsskötsel Skogsskötsel Skogsskötsel specialisering 100 Virkeslära 100 Virkesmätning 100 Skötsel av utemiljöer Beskärning och trädvård 100 Skötsel av utemiljöer 100 Skötsel av utemiljöer specialisering 100 Svenska Svenska eller Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Tillämpad programmering(fel) Tillämpad programmering 100 Travkunskap Trav Trav Trädgårdsanläggning Trädgårdsanläggning Trädgårdsanläggning Trädgårdsanläggning specialisering 100 Trädgårdsmaskiner Trädgårdsmaskiner 100 Trädgårdsodling Trädgårdsodling 100 Trädgårdsodling grönsaker, frukt och bär 100 Trädgårdsodling plantskoleväxter 100 Trädgårdsodling specialisering 100 Växtkunskap Växtkunskap Växtkunskap Växtodling Odling av djurfoder 100 Växtodling Växtodling Växtodling specialisering 100

62 Bilaga 1 1 examensmål för restaurang - och livsmedelsprogrammet Examensmål för restaurang - och livsmedelsprogrammet Restaurang - och livsmedelsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom restaurang - och livsmedelssektorn, till exempel i restaurang, bageri och med färskvaror. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper inom de delar av restaurang - och livsmedelsbranschen där man arbetar nära kunderna med i första hand hant verksmässiga metoder, såväl traditionella som moderna. Den ska också utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i livsmedelsproduktion, matlagning och servering liksom deras kunskaper om måltiden som helhet. Måltiden som helhet är central i utbildning en eftersom de olika verksamhetsområdena samverkar för att skapa måltidsupplevelser. Oavsett om man till exempel bakar, arbetar i delikatessbutik eller på restaurang bidrar man till helheten. Utbildningen ska även ge kunskaper i arbetsmiljö, försäljning, s ervice, hygien, näringslära, specialkoster och alkoholservering. Arbetet nära kunderna ställer krav på goda kunskaper i kommunikation och service. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att bemöta kunder. Även kunskaper i exponering och skyltni ng av varor ska ingå i utbildningen. Kommunikation är en viktig del i ett fungerande lagarbete. Eftersom arbetet inom yrkesområdet i regel utförs av människor i samverkan ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att samverka med andra, oavsett till exem pel kön, kulturell bakgrund, ålder, position eller kompetens. Eleverna ska vidare utveckla förmågan att arbeta i grupp, ta initiativ, vara lyhörda, arbeta självständigt och kunna använda yrkets fackspråk. Utbildningen ska även utveckla elevernas förmåga at t arbeta med planering, organisation och ekonomi. Branschen präglas av förändring och utveckling, vilket ställer krav på kreativitet och flexibilitet. Därför ska utbildningen förbereda eleverna för fortsatt lärande i yrkeslivet samt utveckla deras förmåga att se och förstå sin egen roll i verksamheten, och att diskutera och reflektera över sitt eget lärande utifrån olika arbetsuppgifter. Utbildningen ska utveckla elevernas ansvarskänsla, kvalitetsmedvetenhet och företagsekonomiska förståelse. Arbetsmiljöfrå gor och frågor om arbetsorganisation ska ha en central plats i utbildningen för att förebygga arbetsskador och främja god hälsa. Utbildningen ska ge eleverna de kunskaper som behövs för att arbeta arbetsmiljöriktigt, säkert och i enlighet med lagar och and ra bestämmelser inom yrkesområdet. Livsmedels - och restaurangbranschen har en stark internationell prägel. Därför ska kunskaper om livsmedel och måltider i andra kulturer ingå i utbildningen. Branschen är av tradition en del av en internationell arbetsmark nad. Utbildningen ska därför ge eleverna kännedom om arbete i andra länder och möjligheter till fördjupade studier i engelska. Branschen har dessutom en regional anknytning, med fokus på närliggande produktion och lokala traditioner, vilket ska återspeglas i utbildningen. Branschen kännetecknas av många olika typer av företag. Oavsett om man är anställd eller driver eget företag krävs initiativförmåga, idérikedom och egen drivkraft. Därför ska utbildningen ge kunskaper om entreprenörskap och företagande. Ut bildningen ska dessutom leda till en fördjupad förståelse av de etiska frågor som livsmedelshantering, försäljning och hållbar utveckling ställer.