INSTALLATIONSANVISNING

Transkript

1 S115 INSTRUKTION BNDVÅGDON K Takometer F & Drivdon CF INSTLLTIONSNVISNING Beskrivning Montage Skötsel Reservdelar

2 1 INLEDNING Mätning av bandlasten Utförande av vågdon K, se fig. 1 och Mätning av bandets rörelse hastighet Takometerns utförande. Se fig Takometerns drivanordningar Val av drivmetod för pulstakometer MONTGE Inspektion Val av mätplats vågdonets placering Montering och uppriktning av vågdon. Se fig. 7 och Mekanisk kontroll Montering av takometer Takodrift med medbringarkoppling JC. Se fig Takodrift med drivdon CF. Se fig. 3, 9 och SKÖTSEL Mekanisk inspektion Smörjning RESERVDELR Bandvågdon K... 13

3 1 INLEDNING Bandvågar består av elektromekaniska anordningar för vägning av materiallasten på bandet och för mätning av bandets rörelse. Dessutom ingår en elektronisk instrumentering för utvärdering av bl a materialflöde och framförd materialmängd, grundad på de anslutna last och bandhastighetsanordningarna. Instrumenteringen beskrivs i separat instruktion. 1.1 Mätning av bandlasten Materiallasten på bandet mäts över en viss transportörsträcka av ett eller flera vågdon, som då ersätter ett eller flera av transportörens rullställ. Vågdonens rullställ måste vara anpassade med hänsyn till rullställen i transportören. De måste avpassas med hänsyn till såväl materiallastens storlek som transportörbandets geometri, d v s bredd och eventuell trågning. Bandvågdon typ K har ett modulärt utförande med ett antal lätt utbytbara standardrullställ. Genom val av lämpligt rullställ kan det därför anpassas till alla vanligen förekommande transportörtyper med bandbredder från 0,5 till 1,3 meter och bandlaster upp till 200 kg. För den del av transportören, där bandlasten mäts, måste transportörramens styvhet beaktas. nvisningar härom ges i punkt 2.3. Transportörens rullställ före och efter vågsträckan måste även vara styva och rullarna i transportörens rullställ före och efter vågdonet skall ligga i linje, d v s förskjuten rulldelning skall undvikas. Önskas vägningsnoggrannheten vara bättre än +/1%, får rullkoncentriciteten ej avvika mer än c:a 0,2 mm, och nedfjädringar hos transportörram och rullställ får heller inte vara större än 0,2 mm. SEG rullställ levereras med svarvade precisionsrullar som standard. 1.2 Utförande av vågdon K, se fig. 1 och 2 Vågdonet består av ett stativ (fig. 1), som har två längsgående bladfjädrar. Bladfjädrarnas ena ände är fäst i stativets bakre fasta del och den andra i en främre rörlig del. Mellan dessa delar är även en böjlastgivare infäst via en dragstång. Härigenom överförs mätlasten till lastgivaren, medan alla horisontella, störande laster tas upp av bladfjädrarna. Vågdonet kan som option förses med ett överlastskydd med följande funktion: I nederänden av lastgivarens dragstång är en förspänd fjäder placerad. Förspänningen är avpassad så, att fjädern ger efter för laster utöver de storlekar lastgivaren är dimensionerad för. Fjädringen för överlasten gör att rullställshållaren kommer att ligga an mot en stoppskruv, som är placerad under rullstället, och därigenom överförs ytterligare överlaster direkt till stativet. Vågrullstället är fäst med tre skruvar till stativet. Under den mittersta fästskruven finns en röd arreteringsskruv, som lossas, innan vågdonet tas i bruk. Vågdonet placeras in i transportören så, att vågdonets rullar ansluter i höjd och sidled till kringstående rullställ. Donet fästs i tre punkter via fästhål för genomgående bultar. Lämpligen placeras vågdonet på ett par tvärgående balkar. Beroende av omständigheterna kan vågdonet även hängas i balkarna, och dessa ansluter då till översidan av vågdonets fästhål. Den ytterst viktiga detaljjusteringen av vågdonets rullställ för att det skall ansluta till kringsittande rullars geometri utförs med ställskruvar vid rullarnas axeländar. För kupade band sker grovanpassningen genom att ytterrullarnas vinklar är inställbara för alla kupningsgrader. Se fig S115

4 x Ø 11 C/L 250 Fig. 1. Dimensioner vågdon K S115

5 E Fig.2 Typ P B D Typ K..M V Typ K..Y B C E Typ V V B Codes for idlers K1 (Y+M) K2 (Y+M) K3 (Y+M) K4 (Y+M) K5 (Y) K5 (M) K6 (M) V1 P1 P2 P3 P4 P5 U1 Fig. 2. Roller length x x345 2x415 2x485 3x415 B mm Dimensioner rullställ C V= C V= C V= Troughing V D V= D V= D V= E x52 Weight kg 6 7,5 8, S115

6 1.3 Mätning av bandets rörelse hastighet Hastighetsrörelsen mäts med en takometer, som bringas att rotera med en hastighet, som är proportionell mot bandhastigheten. Därvid avger takometern elektriska pulser, vilka vardera motsvarar en viss rörelse förflyttning hos bandet, d v s en viss bandsträcka. Härigenom används takometern för att mäta såväl bandets längd som dess hastighet; vilket kommer till användning vid vågens kalibrering. 1.4 Takometerns utförande. Se fig. 3 Takometern består av en låda, ur vilken en axeltapp sticker ut. xeln bringas att rotera proportionellt mot transportbandets hastighet, antingen via en axelkoppling, som t ex ansluts till en vändskiva, eller via ett mäthjul, som ligger an mot bandet. I takometerlådan finns en på drivaxelns ände monterad pulsskiva med 1, 2, 4, 8, 16, 25 alternativt 40 hål. På ett tvärställt kretskort finns en optisk avkänningsanordning, som ansluts via 2 ledare till instrumenteringen. 1.5 Takometerns drivanordningar Takometerns axel kan antingen drivas direkt från transportörens vändskiva, dess motoraxel eller med ett mäthjul, som ligger an mot bandet. När den senare metoden tillämpas, används ett drivdon typ CF, som är komplett med mäthjul. Se fig. 6. Drivs takometeraxeln från vändskivans eller motoraxelns ände, finns en koppling typ JC av medbringartyp, vars ena ände är anpassad till takometeraxeln. Se fig.5a. Kopplingens andra ände kan borras upp till max diameter 30 mm anslutande axeldiameter eller fästas med en i axeländen igängad skruv (t ex försänkt M12skruv). Till takometerlådan finns även en montagevinkel typ BD (fig. 5b), som medger fotmontage av lådan. Drivdon typ CF (fig. 6) med påmonterat mäthjul ger en bestämd anliggning mot transportbandet och monteras så, att hjulet anligger mot bandreturpartens ovansida. Donet består av en arm, som sträcker sig längs bandet och är lagrad genom en tvärgående axel med två lagerhus. Lagerfästena skruvas fast i en tvärbalk, som placeras mellan bandparterna och anpassas till transportörramen. Takometerlådan är vridbar runt sin drivaxel, så att lådans underkant kan inställas parallellt med bandets riktning. Drivdonets arm är vändbar, varigenom takometerlådan kan vändas åt lämpligaste betjäningssida. 1.6 Val av drivmetod för pulstakometer Den mest praktiska metoden att driva takometern är med hjälp av drivdon typ CF. Kalibreringen av bandvågen underlättas genom att bandförflyttningen per takometerpuls är känd. Hjulet, som ligger an mot bandet, är precis 500 mm i omkrets och pulsskivan har 25 tänder. Bandet förflyttar sig därför 20 mm mellan varje puls. Vid bandhastigheter över 2 m/s brukar returparten ofta "fladdra" i vertikalled så kraftigt, att mäthjulet i drivdonet CF kan ha svårighet att ligga an mot bandet hela tiden. Speciellt gäller detta, om skador finns i bandet. Om bandhastigheten är extremt låg, t ex en bandmatare, blir pulsfrekvensen så låg, att ändringar i flödet ej registreras tillfredsställande snabbt. En bedömning från fall till fall får göras, huruvida drivning bör ske på annat sätt, exempelvis från transportörens vändskiva eller direkt från motoraxeln. Vid motoraxelalternativet används normalt en pulsskiva med 1 eller 2 hål S115

7 KOPPLING JC Fig. 3. Dimensioner Takometer med tillbehör S115

8 2 MONTGE 2.1 Inspektion Inspektera utrustningen olika delar med avseende på eventuella transportskador och andra felaktigheter, Om flera vågdon ingår i anläggningen, bör vågdonens bandbredd, mätområde och utförande kontrolleras mot föjesedel före montage för att undvika förväxlingar. 2.2 Val av mätplats vågdonets placering Vågdonet, transportbandet och närmast omgivande rullställ i vågområdet utgör tillsammans med tillhörande rambalkar den egentliga bandvågen. Ett korrekt montage är därför förutsättningen för att vågen skall fungera med avsedd noggrannhet. Transportören, i vilken vågdonet skall placeras, kan vara horisontell eller lutande. I den del av transportören, där vågdonet placeras, måste dock transportörens lutningsvinkel vara konstant. Vågdonet bör aldrig placeras i eller i närheten av vertikala eller horisontala kurvor, och lutningen får ej vara så stor, att något material kan rulla i förhållande till bandet. Vågområdet i transportören skall vid behov vara försedd med väderskydd för att eliminera mätfel på grund av snö och is, vindkrafter etc. Vågdonet bör ej placeras för nära brytrullar eller vändskivor, där bandets tryck mot vågdonet kan variera med bandets styvhet. Om transportören är försedd med kupat band, måste avståndet mellan vågrullen och vänd respektive drivskivan vara minst 45 meter och inkludera minst 3 à 4 rullställ, så att full kupning erhållits vid rullställen närmast vågdonet. Om transportören har plant band, är två bärrullar mellan vågrulle och ändskiva till fyllest för att förhindra mätfel på grund av ändskivans bombering. Pålastning av material får aldrig ske över vågområdet. Vågdonet måste placeras tillräckligt långt från transportörens pålastningspunkt för att materialet skall hinna komma till vila i förhållande till bandet, innan det når vågområdet. Om transportören är försedd med sidospillskydd över vågområdet. måste dessa vara placerade så att de inte berör bandet och så att material ej kan klämmas mellan spillskydd och band. Skrapor eller styrrullar får ej finnas inom vågområdet. 2.3 Montering och uppriktning av vågdon. Se fig. 4 och 5 Vågdonet bör monteras i transportören före installation av transportbandet. Om transportören redan är försedd med band, måste transportörens drivmotor och bandspänningsanordningen sättas ur funktion och bandet lyftas, så att minst fem rullställ blir frilagda. a) Demontera och ta bort rullstället eller rullställen i den del av transportören, som skall utgöra vågområdet. Den högsta mätnoggrannheten erhålls normalt, när rullställsavståndet ( l ) fig 5 vid vågdonet anpassas till en a två gånger bandbredden, vilket injusteras noga. b) Är de på varje sida om mätsträckan två första rullställen veka, skall dessa förstyvas med en balk, så att de inte böjs ner av lasten mer än någon tiondels mm. (Detta för att erhålla bästa möjliga vägningsnoggrannhet). Detta är ofta förhållandet, om lasten per ställ är större än 25 kg. Förstyvningens utförande får anpassas till rullställets utförande. Fig. 4 visar några exempel. c) Om transportörramen är mycket vek, måste den del av ramen, som bär vågsträckans rullställ, förstyvas med extra balkar för att förhindra mätfel på grund av nedböjningar S115

9 Extra förstärkning fastsvetsas Dragjärn fästs till ytterändar Fig. 4. Exempel på förstärkning av rullställ d) Kontrollera och justera de två rullställen på vardera sidan om vågområdet, så att de kommer i linje med varandra. De yttre rullställen får ej ligga mer än c:a 1 mm över eller under sammanbindningslinjen mellan de två ställen närmast vågområdet. e) Ett underlag för vågdonet svetsas in i transportörramen. Det kan bestå av två Ubalkar eller vinkeljärn. som placeras vinkelrätt mot transportörens längdriktning. Se fig. 1. f) Vågdonets underlag måste göras så styvt, att nedböjningen understiger 0,2 mm vid full materiallast på vågdonet. g) Om möjligt bör underlagets nivå avpassas så att vågdonet kan höjdjusteras såväl uppåt som nedåt vid den följande uppriktningen. Se nominella höjdmåtten på fig. 1. h) Vågdonet skall monteras parallellt med transportörens plan. i) Vid montering i transportör vänds vågdonet så, att rullstället kommer att sitta främst i bandets rörelseriktning. j) När vågdonet kommit på plats, lossas den röda arreteringsskruven, som sitter under vågdonets mittrulle. Låt den sitta kvar i hålet. Därefter grovjusteras den mittersta vågrullens nivå i förhållande till omgivande rullställ med shims/brickor under/över vågstativets fästhål. För vissa modeller kan justeringen göras med tre ställskruvar på vågstativet. Lutningen hos de yttre vågrullarna justeras vid behov genom att de övre ledskruvarna lossas. Därefter lossas muttrarna på ställskruvarna, som stöder mot rullställets undersida, liksom de tvärgående rörhylsornas skruvar. Därefter justeras muttrarna på ställskruvarna tills lämplig lutning på ytterrullarna ernås. Drag sedan noga åt samtliga skruvar igen S115

10 DENN INJUSTERING MÅSTE UTFÖRS NOGGRNNT Riktpunkter Belastning ungefär 3kg med 0.30mm fisklina (hårt spänd!) Nedböjningen inom vägningsområdet bör med full last ej överstiga 0.2 mm. Detta gäller både transportörram och rullställ. Rullarnas koncentricitet bör ej avvika mer än +/ 0.2 mm. Fig. 5. Uppriktning (linjering) av vågdon k) Uppriktning av vågdon med tre transportrullar tillgår så, som visas i fig. 5. Vågstativets tre fästbultar lossas. Två tunna fisklinor spänns hårt över mittrullarna i vågsträckan nära dess ändar. Med hjälp av shims/brickor alt. de tre ev. justerskruvarna i ramen bringas vågdonet sedan i ett sådant läge, att dess mittrulle berör linorna utan att lyfta dem. l) Sedan stativet låsts fast genom att monteringsbultarna dragits åt, finjusteras mittrullens läge med dess individuella justerskruvar. Därefter riktas ytterrullarna på motsvarande sätt med hjälp av sina individuella justerskruvar. Siffrorna i figuren visar lämplig ordningsföljd för riktning av rullarna. Med den beskrivna metoden kan rullarna riktas med en noggrannhet av +/0,1 mm. m) Sedan de tre i vågområdet ingående rullställen på detta sätt bringats i linje med varandra, kontrolleras att rullarna i det närmast föregående och det närmast efterföljande rullstället ej ligger mer än 1 mm under eller över syftlinjerna för vågområdets rullar. 2.4 Mekanisk kontroll Sedan vågdonsmontaget avslutats och vågdonet anslutits till instrumenteringen, kontrolleras att inga spillskydd eller annat av mekanisk natur ligger an mot vågdonets rullställ och kan äventyra vägningsresultatet S115

11 2.5 Montering av takometer Takometern är beskriven i avsnitt 1.4 och dess drivanordningar i avsnitt 1.5. Bedömningsgrunder för val av drivmetod med hänsyn till bandhastighet m.m. ges i avsnitt Takodrift med medbringarkoppling JC. Se fig. 3 Skall takometern drivas från en axelände, används koppling typ JC. Vid montage av takometerlådan anpassas först den kopplingsdel, som skall monteras på den drivande axeln (max. diam. 30 mm). På takometeraxeln fästs den del, som är anpassad till dess axel. De båda halvorna skall sedan centreras perfekt, d v s takometerlådan måste fästas så, att dess axel centrerar mot drivaxeln. För att underlätta detta finns en montagevinkel typ BD. 2.7 Takodrift med drivdon CF. Se fig. 3, 6, 7, 8 och 9 Med drivdonet avkänns bandets hastighet med ett mäthjul. Detta skall ligga an mot översidan av bandets returpart. För underlättande av montaget hänvisas till punkterna a) till g) nedan. Fig och 9 visar exempel på montage av drivdonets lagerhus vid ett par vanliga transportörutföranden. a) Drivdonet typ CF monteras mot översidan av transportbandets returpart och med donets lagerfästen tvärs över bandbänken, så att drivdonsarmen löper med bandet. b) Drivdonet placeras lämpligen i närheten av vågdonet (så att anslutning av lastgivarkabel och takometerkabel kan ske i gemensam kopplingsbox) och med mäthjulet vilande 0,1 0,2 m från en returrulle. c) Drivdonets arm bör, om möjligt, sträcka sig parallellt med bandet. Takometerlådan skall vridas i sitt fäste, så att dess underkant blir parallell med bandet. d) Drivdonets arm kan vändas, så att takometerlådan blir åtkomlig från lämplig sida av transportören. e) Lagerhusen kan infästas antingen från sidan eller uppifrån och lageraxeln placeras antingen på undereller överkanten av den tvärgående balken och fästs med klammer. Vilket alternativ som väljs bestäms av förhållandena och av att ovanstående punkt c) skall uppfyllas. Fig. 6. Takodrivdonets delar. f) Mäthjulet placeras vid bandets sida, så att lådan blir åtkomlig. Om bandet har skadad yta, förskjuts hjulet, så att det i möjligaste mån går på felfri del av bandet. g) Elektrisk anslutning görs via kabelnippel monterad på den sida av takometerlådan, som är riktad mot lageränden. Nippelhålet på lådans andra sida tillsluts noggrant. Klamring av kabeln sker vid de hål, som finns i armen, och kabeln dras fram mot lagringsaxeln, där fast klamring kan ske S115

12 INSTLLTIONSEXEMPEL Fig. 7. Takometerdrivdonet monterat i transportör med rörram. Lagerhusen är fästa på plattjärn, som i vertikalled är fästa på Lbalk. Lbalken är fäst med krampor vid rörramen. Järnet justeras i höjdled, så att drivdonets arm löper parallellt med bandet (se pkt. c). Betr. mått se fig.3. Fig. 8. Montagejärn för transportör med balkram. Fästplattorna förskjuts i sidled, så att takometerlådan blir lätt åtkomlig vid inkoppling. Fig. 9. Takodrivdonet monterat i lutande transportör. Returbandet ligger här så lågt att lagerhusen fästs från ovansidan till tvärgående Ubalk. Mäthjulet anligger mot bandet intill en returrulle, såsom anges i pkt. b) S115

13 3 SKÖTSEL Detta avsnitt behandlar de få kontroller och åtgärder, som bör företas under normala driftsförhållanden. 3.1 Mekanisk inspektion Smutsbeläggning på vågdonets rullar samt omgivande rullar inverkar på vågens noggrannhet. Inspektion av rullarna bör därför ske relativt ofta. Samtidigt kontrolleras, att rullarna är oskadade och löper lätt. På vågdon typ K med monterat överlastskydd: Se till att det är rent däromkring! Lämpliga intervaller mellan inspektionerna kan vara från en gång i veckan till en gång i månaden, beroende på driftsförhållanden. Kontrollera även att de närmast omkringliggande rullställen inte har förskjutits eller flyttats från de lägen, de hade vid det ursprungliga montaget av vågen, och som gäller för kalibreringen. Är så fallet, och de korrekta lägena ej med säkerhet kan fastställas, måste vågen omkalibreras. Kan man misstänka att transportören eller rullställen "satt sig", skall uppriktning enligt pkt. 2.3, avsnitt k m, företas. 3.2 Smörjning Vågdonets rullar är permanentsmorda, och inga andra delar av vågdonet behöver smörjas S115

14 4 RESERVDELR 4.1 Bandvågdon K Rullställ typ P Rullställ typ V Rullställ typ K S115

15 Fig.nr Beteckning Beskrivning 1 KN435 Lastgivare KN435 1 KN4100 Lastgivare KN KN4200 Lastgivare KN K2 Plattfjäder 3 K3 Platta 5 K535 Överlastskydd, 35 kg 5 K5100 Överlastskydd, 100 kg 5 K5200 Överlastskydd, 200 kg 8 K8 Skruvfäste 9 K9 Låsskruv 12 K12 Skruv 13 K13 Skruv 14 K14 Låsmutter 15 K15 Skruv 16 K16 Mutter 18 K18 Ställskruv (end. vissa modeller) 18 K18 Ställskruv, M12 bult med muttrar 19 K19 Skruv 20 K20 Skruv 21 R102x205 Rulle 102x R102x275 Rulle 102x R102x345 Rulle 102x R102x415 Rulle 102x R102x485 Rulle 102x R102x555 Rulle 102x K41 Ställskruv med mutter, fingänga M8x1 41 K41 Ställskruv med mutter, std.gänga M8x K98120 Ställskruv för trågningsvinkel 120mm 98 K98165 Ställskruv för trågningsvinkel 165mm 99 K99 Rörstycke för trågningsinställning 100 K100 Skruv 101 K101 Skruv 104 K104 Låsmutter Vid beställning av reservdelar för rostfri eller epoxylackerad version, måste tilläggsbeteckning "SS" (rostfri) eller "EP" (epoxy) anges efter reservdelsbeteckningen ovan S115

16 4.2 Pulstakometer F och drivdon CF Fig. nr. Res.delsnr. Beskrivning 1 PT1 Lagerhus kompl. för tachometer. 2 PT2 Skruv, bricka och låspinne för mäthjul/pulsskiva. 3 PT31 Pulskort, optisk avkännare. 4 PT4 Pulsskiva, 1 hål. 4 PT5 Pulsskiva, 2 hål. 4 PT6 Pulsskiva, 4 hål. 4 PT7 Pulsskiva, 8 hål. 4 PT8 Pulsskiva, 16 hål. 4 PT9 Pulsskiva, 25 hål. 4 PT14 Pulsskiva, 40 hål. 5 PT10 Fästskruvar för optokort. PT13 Lock för takometerbox med packning och skruv. PT15 Skruvsats för tako F kapsling. PT16 Packning för Takolock typ F. PT17 Kapsling, komplett med lock för tako typ F. 6 TD10 Mäthjul för takodrivdon. 7 TD11 Låsplatta för takodrivdon. 8 TD12 Lager för takodrivdon CF 9 TD13 Fästelement och skruv för axel i takodrivdon, sats TD14 xel för drivdon. JC4 Medbringarskivor 2st, (gummi) för koppling JC Vid beställning av reservdelar för rostfri eller epoxylackerad version, måste tilläggsbeteckning "SS" (rostfri) eller "EP" (epoxy) anges efter reservdelsbeteckningen ovan S115