Käshult vindkraftspark

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:78 ARKEOLOGISK UTREDNING, STEG 1 Käshult vindkraftspark Småland, Stengårdshults socken, Käshult 1:2 och 1:3 Gundela Lindman

2

3 UV RAPPORT 2012:78 ARKEOLOGISK UTREDNING, STEG 1 Käshult vindkraftspark Småland, Stengårdshults socken, Käshult 1:2 och 1:3 Dnr Gundela Lindman

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:78 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1926. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Skogsvägen från Käshults gård. Ägogränsen markerad med en gärdsgård av trä. Foto: Gundela Lindman Tryck/utskrift Ineko, Göteborg 2012

5 Innehåll Bakgrund och syfte 5 Metod och genomförande 5 Området 7 Terräng och fornlämningsmiljö 7 Det äldre kartmaterialet 7 Ortnamn 8 Resultat 9 Fornlämningar 9 Övriga kulturhistoriska lämningar 11 Resultatsammanfattning 11 Referenser 12 Arkiv 12 Kartor 12 Litteratur 12 Administrativa uppgifter 13 Figurförteckning 14

6 Figur 1. Utsnitt ur Vägkartan, blad 63 Nässjö, skala 1: , samt utsnitt ur GSD-Sverigekartan, med platsen för utredningen markerad. 4 Käshult vindkraftspark

7 Med anledning av planeringen för en vindkraftspark i ett område i Gislaveds kommun utförde Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) en arkeologisk utredning. Den omfattade terränginventering inom ett skogbevuxet utmarksområde präglat av stenig, kuperad moränmark och mossmarker. I området upptäcktes två större områden med fossil åkermark. Bakgrund och syfte Med anledning av en planerad vindkraftspark i Käshult i Stengårdshults socken i Gislaveds kommun (figur 1) beslutade Länsstyrelsen i Jönköpings län att en särskild arkeologisk utredning, steg 1, skulle utföras. Denna utfördes av Riksantikvarieämbetet UV Väst och bekostades av Eolus Vind AB Utredningens syfte var att fastställa om arbetsföretaget berörde någon tidigare icke känd fornlämning eller kulturlämning inom det angivna området. Utredningen skulle resultera i att alla synliga lämningar inom området är kända och bedömda avseende fornlämningsstatus. Utredningen skulle också ge underlag för att bedöma om det behövdes en etapp 2 av utredningen i form av markundersökningar. Metod och genomförande Följande moment ingick i utredningen: Kompletterande arkivgenomgång. Då byråmässig kartanalys för området redan utförts av Christina Rosén i samband med en kulturmiljöanalys för vindkraftparken (Rosén 2010) omfattade arkivgenomgången endast en kompletterande kartgenomgång samt kontroll av lokalhistorisk litteratur. Fältinventering. Fältinventeringen utfördes i mars En detaljerad okulärbesiktning utfördes inom utredningsområdet där fasta synliga fornlämningar som till exempel gravar, fossil åkermark, lämningar efter järnframställning med mera eftersöktes. Vid inventeringen letade vi även efter övriga kulturhistoriska lämningar. Fornlämningarna mättes in med DGPS (Differential Global Positioning System). Bedömning av behov av steg 2-utredning. I samband med terränggranskningen bedömdes om det fanns områden där man utifrån markens beskaffenhet och de topografiska förhållandena kunde förvänta sig att de varit platsen för bosättningar under sten- och brons/järnålder, vilka i så fall skulle bli föremål för en fortsatt steg 2-utredning. Rapportering till FMIS (Fornminnesinformationssystem) Redovisning av utförd arkeologisk undersökning av aktuella tillägg. Käshult vindkraftspark 5

8 m Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 67E 7d (6D 6h och 6D 5h), med utredningsområdet och fornlämningar markerade. Skala 1: Käshult vindkraftspark

9 Området Utredningsområdet (figur 2) omfattade vägstråken in mot de planerade vindkraftsanläggningarna samt sex områden där vindkraftsverk planeras (Käshult nr 1 6). Vägarna leder från landsvägen genom Käshults två gårdar och vidare österut. Vindkraftverkens placering är i krönlägen i utmarksområden. Terräng och fornlämningsmiljö Terrängen utgörs av bergiga och påtagligt sten- och blockrika moränmarker med mellanliggande mossmarker och småtjärnar. I öster ligger Klockekullen som når över 300 meter över havet. Norr om det planerade Käshult 3 ligger en av de högsta punkterna i trakten, 335 meter över havet. Skogen utgörs omväxlande av gles tallskog, kalhyggen och granplanteringar. Jordmånen är tunn och stenig. Marken är på flera ställen hyggesplöjd. Två skogsbilvägar leder genom området. I området har en förmodad lämning av en domarring tidigare noterats (RAÄ 22:1). Närmsta kända förhistoriska lämningar är annars belägna i Bubbarp, drygt en kilometer nordväst om området. Där finns tre lokaler med rösen, varav två är av den kvadratiska sorten. (RAÄ 15, 17 och 18). Gravrösen finns också i Lindhult som ligger tre kilometer åt sydväst och vid Lillsjön tre kilometer norrut. På Bubbarps mark några hundra meter norr om område 6 har ett torpställe benämnt Planen funnits. Där finns rester av två husgrunder, en källargrop och en stenmur. Söder därom finns även finns några mindre röjda ytor. I fornminnnesregistret har även noterats två tjärbränningsplatser (RAÄ 23:1 och 89:1). Det aktuella området har delvis betecknats som Kulturområde 3 i en tidigare utförd översiktlig kulturmiljöanalys (Rosén 2010), där torpstället Planen och den nedan angivna fornlämning 22:1 ingick. Det äldre kartmaterialet Den äldsta kända kartan över Käshult är laga skifteskartan från Då skiftades gränserna på alla ägorna till de två gårdarna. Käshult var ett 1/4 hemman. Utmarkerna är beskrivna med namn på kullar, mossar, sjöar och skogsstycken. Bland benämningarna i utmarkerna förekommer oftast beskrivningar som kärr, backe och mosse. En viss uppfattning om aktiviteterna i utmarkerna ges av en del tillläggsbeskrivningar på de olika markstyckena. Där förekommer bland annat tjärbrännabacken som visar på att tjärbränning förekommit samt uttrycken fälla, bråte och brännebackar som visar att man svedjat i området. Generalstabskartan är från 1874 och visar gårdarna i Käshult. De ekonomiska kartorna (6D5g/6D5h) från 1954 visar två skogsvägar som leder från vardera gården mot öster och i övrigt omväxlande skogs- och sankmarker. Käshult vindkraftspark 7

10 Figur 3. Utsnitt av laga skifteskartan över Käshult 1852 med området för vindkraft 6 samt område A markerat. Ortnamn Käshults första skriftliga belägg är från 1688 då namnet skrevs Kiäshult. Senare skrivs det omväxlande Kjershult, Kärshult och Käshult. Förleden torde ha samband med ordet kärr i betydelsen sank mark, men ordet hade i äldre tider även betydelsen busksnår, småskog (SAOL, uppslagsord Kärr). Efterleden -hult tolkas som högtliggande (trädbeväxt) stenmark (SAOB, uppslagsord Hult), en benämning som överensstämmer utmärkt med Käshultsgårdarnas läge. Ortnamnen på de moderna kartorna speglar i stora drag hur utmarkerna användes under de senaste århundradena. Boskapen betade i skogen och det har gett bakgrund till namn som Kosjön och Gyltgölen, det vill säga sjön där korna betade och sjön där svinen höll till. Mossar och tjärnar hade alla sina namn som karaktäriserade dem eller den närliggande omgivningen. Vi finner här namn som Aborregölen och Stockamad. Tjärbränningsverksamhet speglas genom benämningen Tjärbrännsmossen. 8 Käshult vindkraftspark

11 Under framför allt 1800-talet och början av 1900-talet var behovet av odlingsmark stort och då etablerades torp i utmarkerna. Exempel på ett sådant är Planen, där två stengrunder, en källargrund och några mycket små, närbelägna röjda ytor finns synliga på det nuvarande kalhygget. Benämningen hänför sig sannolikt till den plana yta som finns på kullens topp. Resultat Fornlämningar Två fornlämningar har registrerats vid utredningen. Fasta fornlämningar omfattas av kulturminneslagen och länsstyrelsen fattar beslut om fortsatta åtgärder. Område A (tidigare ej registrerad) Fornlämningen utgörs av fossil åkermark omfattande cirka 2,5 hektar. Beskrivning: Fossil åkermark, cirka meter (nordväst sydöst), bestående av röjda ytor med ett 100-tal odlingsrösen. Dessa är 4 9 meter i diameter och 0,4 0,9 meter höga. Stenarna är 0,15 1 meter stora. Rösena ligger i allmänhet med ett inbördes avstånd på 7 20 meter och är kraftigt övertorvade, utom där de blivit överkörda av skogsmaskiner. I området iakttogs även rester av en tjärdal, cirka 5 2 meter och 0,7 meter djup. Kolbitar var kringrivna i marktäcket i närområdet. Dessutom gjordes fynd av en kvartsskrapa på ett ställe där jordtäcket var sönderrivet av skogsmaskiner. Den var 5 3,5 centimeter stor och 1 1,5 centimeter tjock. Över- och undersida var opåverkad medan det längs kanterna fanns tydliga avspaltningar och en konvext formad skrapegg med retuscher. Terräng: Stenbundna ryggar (nordnordväst sydsydöst) samt sluttningar mot söder och norr. Skogsmark (huvudsakligen kalhygge med ung barrskogsplantering samt mindre områden med tät granplantering respektive glesare barrskog). På lantmäterikartan från 1852 beskrivs de aktuella markerna med beteckningen hårdmark respektive fälla och god hårdmark. Bedömning: Området skall förundersökas vid eventuell exploatering av marken. Område B (utökad utbredning av tidigare RAÄ nr 22:1) RAÄ 22:1 utgörs enligt tidigare anteckningar av en osäker domarring, 5 m i diam, bestående av 5 klumpformiga stenar. Dessa är 0,4 0,8 m h, 0,6 0,8 m br och 0,5 0,8 m tj. Tre verkar kantställda. Något oregelbunden och osäker. N NNÖ härom är ett flertal klumpformiga, delvis till synes kantställda stenar, i regel något mindre än i ringen, som kan verka utgöra delar av fornlämning av stenkretstyp, sannolikt dock naturliga. Käshult vindkraftspark 9

12 Figur 4. Del av fossil åkermark med röjningsrösen, Område A, beläget i västra delen av Käshult nr 6. Foto: Gundela Lindman. Figur 5. Röjningsröse i fossil åkermark, Område B, beläget i södra delen av Käshult nr 3. Foto: Gundela Lindman. 10 Käshult vindkraftspark

13 Lämningen ligger i ett större område med fossil åkermark. Detta omfattar cirka 2,3 ha skogsmark med röjningsrösen på avsatser och sluttningar mot söder. Beskrivning: Fossil åkermark, cirka meter (västnordväst östsydöst), bestående av röjda ytor med ett 70-tal odlingsrösen. Dessa är 4 7 meter i diameter och 0,3 0,7 meter höga och oftast jämnt välvda. Stenarna är 0,15 0,7 meter stora. Rösena ligger i allmänhet med ett inbördes avstånd på 7 15 meter och är kraftigt övermossade. Området är mycket kraftigt stenbundet och avgränsas av berg i norr och av sankare partier i söder. Terräng: Stenbunden avsats och sluttningar mot söder. Skogsmark (gles blandskog). På lantmäterikartan från 1852 beskrivs de aktuella markerna med beteckningen Hyltorne, kullen. Bedömning: Området skall förundersökas vid eventuell exploatering av marken. Övriga kulturhistoriska lämningar Det i texten ovan nämnda torpstället Planen och tjärbränningsplatserna ligger strax utanför det berörda utredningsområdet. Resultatsammanfattning Utredningen syftade till att klarlägga förekomsten av fornlämningar inom den planerade vindkraftparken Käshult. Arbetet resulterade i att två områden med fornlämningar registrerades (område A och område B, jämför figur 2). Fasta fornlämningar omfattas av kulturminneslagen och länsstyrelsen fattar beslut om fortsatta åtgärder. Förundersökning skall utföras inom område A och område B, om de kommer att beröras av markexploatering. Utredningens syfte var också att bedöma om det behövdes en etapp 2 i form av markundersökningar för att söka efter boplatser med lämningar som kan ligga osynliga under markytan. Inga sannolika boplatslägen kunde lokaliseras i den karga och steniga terrängen och det finns därför inte anledning att förorda en steg 2-utredning. Samråd angående ovanstående bedömningar har skett med Länsstyrelsen i Jönköpings län. Käshult vindkraftspark 11

14 Referenser Arkiv Lantmäteristyrelsens arkiv Lantmäterimyndighetens arkiv Ortnamnsregistret, Institutet för språk- och folkminnen. FMIS Kartor Laga skifte 1852 Generalstabskartan 1874 Ekonomiska kartan 1954 Litteratur Rosén, C. Vindpark Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommuner. Kulturmiljöanalys. Riksantikvarieämbetet UV Väst. Otryckt rapport. MKB bilaga 6. SAOB Svenska Akademiens Ordbok. Stengårdshults socken förr och nu: en hembygdsbok Käshult vindkraftspark

15 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2011:258. Undersökningstid: mars Exploateringsyta: 113 hektar. Läge: Fastighetskartan, blad 63E 7d (6D 6h och 6D 5h). Koordinatsystem: SWEREF 99 TM. Koordinater för utredningsområdets sydvästra hörn: x y Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: Förvaras på UV Väst. Fynd: Inga fynd tillvaratagna. Käshult vindkraftspark 13

16 Figurförteckning Figur 1. Utsnitt ur Vägkartan, blad 63 Nässjö, skala 1: , samt utsnitt ur GSD-Sverigekartan, med platsen för utredningen markerad...4 Figur 2. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 67E 7d (6D 6h och 6D 5h), med utredningsområdet och fornlämningar markerade. Skala 1: Figur 3. Utsnitt av laga skifteskartan över Käshult 1852 med området för vindkraft 6 samt område A markerat....8 Figur 4. Del av fossil åkermark med röjningsrösen, Område A, beläget i västra delen av Käshult nr 6. Foto: Gundela Lindman...10 Figur 5. Röjningsröse i fossil åkermark, Område B, beläget i södra delen av Käshult nr 3. Foto: Gundela Lindman Käshult vindkraftspark

17

18 Käshult vindkraftspark Med anledning av planeringen för en vindkraftspark i ett område i Gislaveds kommun utförde Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) en arkeologisk utredning. Den omfattade terränginventering inom ett skogbevuxet utmarksområde präglat av stenig, kuperad moränmark och mossmarker. I området upptäcktes två större områden med fossil åkermark.