Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla

Transkript

1 UV RAPPORT 2014:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Hönekulla 1:153 m.fl. Gundela Lindman

2

3 UV RAPPORT 2014:18 ARKEOLOGISK UTREDNING Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Hönekulla 1:153 m.fl. Dnr Gundela Lindman

4 Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:18 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Utredningsområdet låg vid Långetjärn i Råda socken. Foto: Gundela Lindman. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014

5 Innehåll Bakgrund och syfte 5 Metod och genomförande 5 Terräng och fornlämningsmiljö 5 Ortnamnen och det äldre kartmaterialet 8 Resultat 10 Iakttagelser 10 Fornlämningar 10 Övriga kulturhistoriska lämningar 10 Antikvarisk bedömning 11 Sammanfattning 11 Referenser 11 Kartor 11 Administrativa uppgifter 12 Figurförteckning 12

6 Göteborg BOHUSLÄN Landvetter Härryda Mölndal Mölnlycke Råda Kållered Lindome HALLAND Kungsbacka NORGE E6 Göteborg Råda Figur 1. Läget för undersökningen markerad på utsnitt ur GSD-Översiktskartan, blad 253 Göteborg (skala 1: ), och GSD-Sverigekartan. 4 Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla

7 Med anledning av detaljplanarbete inför planerad förtätning av bebyggelse i Hönekulla i Råda socken utfördes en arkeologisk utredning. Dess syfte var att ta reda på om någon okänd fornlämning berördes av det aktuella arbetsföretaget. Området bestod av bergs- och skogsmark vid en tjärn samt sedan tidigare bebyggda tomter. Vid utredningen påträffades två kolningsgropar omedelbart utanför detaljplanens gräns och platsen för en numera förstörd ålkista noterades. För övrigt påträffades inga fornlämningar. Bakgrund och syfte Med anledning av detaljplanarbete inför planerad förtätning av bebyggelse utfördes en arkeologisk utredning. Syftet var att fastställa förekomsten av eventuella fornlämningar inom området och att därmed erhålla ett planeringsunderlag för länsstyrelsen och uppdragsgivaren. Arbetet utfördes av Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) enligt beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (dnr ) och har bekostats av Härryda kommun. Metod och genomförande Arbetet har inledningsvis omfattat en genomgång av relevant antikvarisk och topografisk litteratur. Uppgifter om tidigare registrerade fornlämningar och kulturlämningar baseras på Fornminnesregistret (FMIS). Därefter har det historiska kartmaterialet för området granskats och analyserats med avseende på markanvändning, bebyggelselägen och äldre vägsträckningar samt uppgifter om tidigare markanvändning. Inom utvalda delar av området genomfördes sedan provgrävning med syfte att fastställa markförhållanden och förekomst av boplatsspår. Påträffade lämningar kontrollerades och beskrevs och mättes in med DGPS i Intrasissystemet och fornlämningarna rapporterades till fornminnesregistret FMIS. Arbetet dokumenteras med foto. Terräng och fornlämningsmiljö Utredningsområdet utgjordes av ett bergs- och skogsområde intill Långetjärn i Härryda. Större delen av området var redan bebyggt (figur 2). Området gränsade till Landvetters socken och bestod av ett par bergkullar med mellanliggande dalgångar. Det låg meter över havet. Den vanligast förekommande fornlämningstypen i regionen är gravar, lösfunna stenåldersfynd och lämningar av utmarksaktiviteter, som till exempel fångstgropar eller lämningar av järnhantering. Boplatser förekommer i inlandet främst intill sjöar och vattendrag. Den splittrade, småskaliga och skogbevuxna bergsterrängen kan också innehålla mindre ytor där människor kan ha varit aktiva och efterlämnat boplatsspår. Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla 5

8 Duvetjärn Ljungtorpet LÅNGENÄS HULEBÄCK Östra Kroppedammen Nya Långenäs Långetjärn AU-område RÅDA HÖNÖKULLA HYLTAN Örtjärn KULLBÄCKSTORP Grandalen k Höga hallar Västra Kroppedammen Abborrtjärn Torpet Åbydalen m Västerhög Figur 2. Utredningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 63D 9cS Mölndal/63D 9dS Buarås. Skala 1: Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla

9 Figur 3. Bergsmarkerna hade endast ett tunt täcke av jord. Foto: Gundela Lindman. Figur 4. Långetjärn. I tjärnens mitt har tidigare påträffats en stockbåt. Foto: Gundela Lindman. Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla 7

10 I tjärnen hade tidigare en stockbåt hittats (Råda 54). Enligt uppgifter som noterades på 1970-talet i fornlämningsregistret FMIS hade upphittaren även funnit ett öskar av trä från båten. Stockbåten sänktes på sin fyndplats. Ingen uppgift om dess ålder är känd. Stockbåtar kan vara flera tusen år gamla, men sådana båttyper användes också under de senaste århundradena. I ett numera bebyggt område cirka 100 meter söder om detaljplansområdet hade tidigare ett område med kolningsgropar registrerats (Råda 60). Dessa påträffades vid en utredning och förundersöktes år 2005 och bedömdes därefter som lämningar från talen (Bergstrand 2005). 14 C-datering av en av groparna gav 195±40 BP. Ortnamnen och det äldre kartmaterialet Området ligger på utmarker som hört till gården Hönekulla i Råda socken. Den äldsta uppteckningen av fastigheten är Hönekolle från Hemmanet bestod av ett mantal men delades under 1600-talet i flera hemmansdelar. Gårdarna hade gemensam utmark. Det aktuella utredningsområdet ligger i östra utkanten av denna utmark. Namnets betydelse anses härröra från höna och kulle (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III, s. 111). En annan tolkning (Gatenhielm 1984, s. 106) är att namnet kommer av det fornnordiska ordet hein med betydelsen brynsten eller hård sten. Den äldsta kartläggningen av området är en laga skifteskarta från På den har markerna karterats och beskrivits i de tillhörande handlingarna. Den stora centrala bergkullen är benämnd Svenskrämneberg och berget i Figur 5. Utsnitt ur karta över alla ägorna i Hönekulla från 1856 med utredningsområdet markerat. 8 Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla

11 ! Kolningsgropar Plats för ålkista Provtagningsområden AU-område #!(!( m Figur 6. Plan över utredningsområdet med kolningsgroparna, platsen för ålkista och områdena för provstick markerade. Skala 1:2500. Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla 9

12 sydöst kallas Geteryggen. Dalgången väster om Geteryggen benämns Mörka håla vid fjälldalen. Dalgången med bäcken som rinner mot sydväst från Långetjärn kallas Rävkulledalen. På kartan märks även vägen mot Benareby. Resultat Iakttagelser Långetjärns stränder utmärktes av tuvig, sank mark som inte kan ha varit attraktiv för bosättningar. På några ställen fanns påförd sand i strandkanten. Vid utredningen kunde konstateras att bergsområdena hade en mycket tunn jordmån. Provgroparna inom provtagningsområdena visade maximalt centimeter skogsmylla på ett 2 5 centimeter tjockt lager sand eller silt (figur 6). Fornlämningar I gränsen av detaljplanområdet påträffades två kolningsgropar. De låg på fyra meters avstånd från varandra i östsluttande moränmark i kanten av ett kalhygge (figur 6). Området är bevuxet med blandskog. Id.nr 504, Kolningsgrop, rund, 2 meter i diameter och 0,8 meter djup. Vall runtom, 0,5 meter bred och 0,15 meter hög. Gropen är bevuxen med smågranar. Provstick visade ett distinkt kollager i gropens botten, cirka 5 centimeter tjockt. Id.nr 510, Kolningsgrop, rund, 2,5 meter i diameter och 0,8 meter djup. Vall runtom, 0,2 1 meter bred och 0,1 0,15 meter hög. Gropen är bevuxen med en liten gran och sly. Provstick visade ett kollager i gropens botten. Övriga kulturhistoriska lämningar I Långetjärn har tidigare som nämnts ovan påträffats en stockbåt, enligt uppgift i Fornlämningsregistret. I strandkanten på södra sidan av Långetjärn finns en grotta inom tomtmark. Grottan är cirka 3 3 meter och 1,7 meter hög. I bäcken som rinner från tjärnen har tidigare funnits en numera förstörd ålakista. Tjärnen sänktes 1960 och bäcken har rensats upp och inga rester av fiskeanläggningen kan nu ses. Den gamla vägen mot Benareby är delvis bevarad på en kort sträcka inom detaljplanområdet. I området har tidigare legat en mindre stenindustri. Trakten präglas av gnejs av en typ som lätt kan klyvas och i Råda socken finns flera exempel på att man drygade ut inkomsterna med stenhuggning. På några ställen i terrängen kring den högsta bergknallen i området fanns spår av borrning i block som inte flyttats från platsen. Betydelsen av stenindustrin i trakten avspeglas i uttrycket Rådahällar. 10 Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla

13 Antikvarisk bedömning De två kolningsgroparna bedöms som fasta fornlämningar (figur 6). I övrigt påträffades inga fornlämningar vid utredningen. Sammanfattning Med anledning av detaljplanarbete inför planerad förtätning av bebyggelse i Hönekulla i Råda socken utfördes en arkeologisk utredning. Dess syfte var att ta reda på om någon okänd fornlämning berördes av av de aktuella arbetsföretagen Området bestod av bergs- och skogsmark samt sedan tidigare bebyggda tomter. Vid utredningen påträffades två kolningsgropar omedelbart utanför detaljplanens gräns i sydöst. För övrigt påträffades inga fornlämningar. Referenser Bergstrand, T Kullbäckstorp 2:26. Råda socken Härryda kommun. Arkeologisk förundersökning. Bohusläns museum. Rapport 2005:79. Gatenhielm, E Råda bygd, socken, kommun. Härryda kommun. Mölnlycke. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III. Ortnamnen i Askims härad. Institutet för ortnamns- och dialektforskning. Göteborg Kartor Lantmäterimyndighetens arkiv. Lantmäteristyrelsens arkiv. Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla 11

14 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnr: Intrasisprojekt: UV2013:201. Undersökningstid: 6 11 november Projektgrupp: Gundela Lindman och Bengt Westergaard. Exploateringsyta: kvadratmeter. Utredningsyta: kvadratmeter. Undersökt yta: cirka 20 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 63D 9cS/63D 9dS. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: inga fynd tillvaratagna. Figurförteckning Figur 1. Läget för undersökningen markerad på utsnitt ur GSD-Översiktskartan, blad 253 Göteborg (skala 1: ), och GSD-Sverigekartan....4 Figur 2. Utredningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 63D 9cS Mölndal/63D 9dS Buarås. Skala 1: Figur 3. Bergsmarkerna hade endast ett tunt täcke av jord. Foto: Gundela Lindman...7 Figur 4. Långetjärn. I tjärnens mitt har tidigare påträffats en stockbåt. Foto: Gundela Lindman....7 Figur 5. Utsnitt ur karta över alla ägorna i Hönekulla från 1856 med utredningsområdet markerat...8 Figur 6. Plan över utredningsområdet med kolningsgroparna, platsen för ålkista och områdena för provstick markerade. Skala 1: Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla

15

16 Arkeologisk utredning för detaljplan i Hönekulla Med anledning av detaljplanarbete inför planerad förtätning av bebyggelse i Hönekulla i Råda socken utfördes en arkeologisk utredning. Dess syfte var att ta reda på om någon okänd fornlämning berördes av det aktuella arbetsföretaget. Området bestod av bergs- och skogsmark vid en tjärn samt sedan tidigare bebyggda tomter. Vid utredningen påträffades två kolningsgropar omedelbart utanför detaljplanens gräns och platsen för en numera förstörd ålkista noterades. För övrigt påträffades inga fornlämningar.