yourwill Utvecklingsplan High Coast Creative (HCC) yourwill Lasarettsgatan 25B, Örnsköldsvik

Transkript

1 yourwill Utvecklingsplan High Coast Creative (HCC) yourwill Lasarettsgatan 25B, Örnsköldsvik

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 UPPDRAGET 3 Bakgrund 3 Uppdragets syfte och frågeställningar 3 Metod och material i uppdraget 4 Andra satsningar 4 GENOMFÖRANDE 5 Kartläggning den kreativa branschen 5 Behov som branschen har 5 Möjliga samarbetspartners 6 Omvärldsbevakning- goda exempel där kreatörer möter industri. 6 MÖJLIGA FINANSIÄRER 7 Postkodslotteriet kultur 7 Regionala fonden 7 Landsbygdsprogrammet och leader 7 Arvsfonden 7 Vinnova 8 Statens konstråd 8 Nordiska kulturfonden 8 Kulturbryggan 8 Länsstyrelsen Västernorrland 8 HUR GÅR VI VIDARE? 8 Generellt 8 Vad kan göras nu inom befintliga resurser? 9 Vad kräver extern finansiering och vilka möjligheter ser vi? 9 2

3 Uppdraget Bakgrund Under 2016 har ett nätverk av kreatörer inlett ett samarbete för att stärka den kreativa och kulturella branschen i Örnsköldsvik. De tar nu arbetet till en fördjupad nivå där de under vintern 2016/2017 genomför en förstudie inom ramen för och med stöd av Världsklass Örnsköldsvik. Den tänkta förstudien kräver ett konsultstöd som arbetar nära kreatörerna i nätverket och bistår dem med skrivande, analys och kontaktskapande. Långsiktigt mål med satsningen High Coast Creative är att framhäva Örnsköldsvik som den kreativa industristaden och sätta oss på kartan internationellt. Detta genom att stärka den kulturella näringen, bygga broar mellan kreatörer, näringsliv och samhälle (inklusive kommunen) samt skapa förutsättningar för synergieffekter mellan tillverkare på orten och den kulturella näringen. Samarbete ger möjligheter att ta större uppdrag. Men även nya sätt att bli mindre sårbara när det kommer till tillverkning. Mindre sårbarhet och mer pengar till regionen helt enkelt. För att nå det långsiktiga målet finns delar som behöver undersökas, struktureras och kartläggas innan ett större projekt drar igång. Området är snårigt när det kommer till begrepp. Kreatörer, kulturaktörer, Kulturella och Kreativa näringar med mera. Kulturella och kreativa näringar är något som man arbetat med på såväl nationell som internationell nivå under ett antal år och det definieras på lite olika sätt. European Cluster Observatory (ECO) och European Statistical System Network on Culture har något olika definitioner. Skillnaden är dock på marginalen och kommer inte att påverka vårt syfte. De branscher som både ECO och ESS använder och som även tillväxtverket går efter är dessa: Arkitektur Bibliotek, museum och kulturarv Dataspel och ny media Design Film Fotografi Konst Konsthantverk Media Musik Reklam Tryckt media Vi har valt att verka inkluderande och inbjudit alla som själva tilltalas av konceptet och tänket kring High Coast Creative att vara delaktiga. Vi använder begreppet kreatörer och det innefattar alla som känner sig inkluderade. Den stora uppdelningen för oss har stått mellan kulturutövare och näringsidkare. Vi har många kulturutövare i Örnsköldsvik som varken har som ambition eller intresse att starta och driva företag. Uppdragets syfte och frågeställningar Kartlägga den kreativa branschen: Vilka kreatörer finns? Var finns de? Skapa en gemensam plattform för nätverket av kreatörer i Örnsköldsvik. (Både en webblösning och en långsiktigt 3

4 hållbar organisering.) Vilka resurser behöver branschen för att stärkas i sin roll. (Exempelvis marknadsföringsstrategier och hur man går från en idé på ritbordet till produktion?) Kartlägga samarbetspartners: Vilka industriella partners skulle vara möjliga partners. (Vilka finns och vilka av dem är intresserade?) Lista gemensamma möjliga samarbetsområden: Vilka samverkansområden skulle vara ömsesidigt intressanta? Materialanvändning och restprodukter, produktutveckling, lokaler, exponering och marknadsföring etc. Omvärldsspaning: Några goda exempel på spännande framgångsrika samarbeten som har gjorts på det här temat (samarbetet mellan kreativa näringar och producerande industriell verksamhet) och som vi kan lära av? Metod och material i uppdraget I uppdraget har fokus legat på att samla in åsikter, tankar, idéer och möjligheter hos målgrupperna: Kreatörer i Örnsköldsvik Företagsfrämjande aktörer i Örnsköldsvik Företag i Örnsköldsvik Under förstudien har vi: Genomfört 2 större Workshops, vid den första deltog 20-talet kreatörer och vid den andra 40- talet. Ordnat 12 möten med kreatörer i olika konstellationer beroende på engagemang och intresse. Haft ett antal enklare intervjuer med företag och kreatörer. Startat ett slutet Facebook nätverk Kreatörer i Örnsköldsvik med 87 medlemmar, varav ett 40-tal är egenföretagare. Startat ett Instagramkonto för High Coast Creative samt en öppen HCC Facebook sida. Andra satsningar Även om det inte utgjort en del av uppdraget har vi varit i kontakt med olika aktörer som arbetar med målgruppen KKN. Vi har inte scannat marknaden fullskaligt men sträckt ut handen där vi förstått att likande intressen finns. Under förstudien har vi haft kontakt med Barbro Renkel vid Uminova expression i Umeå. expression driver en inkubator för kulturella och kreativa näringar och det finns ett stort intresse av att göra arrangemang, satsningar och utbyten gemensamt. expression driver ett projekt som heter Plattform X och som är intressant att bygga vidare på gemensamt. Krenova i Skellefteå är också en inkubator för kulturella och kreativa näringar. Stina Sandström som är verksamhetsansvarig uttrycker stort intresse för samverkan med Västernorrland. Projektet High Coast Art Valley anordnade en workshop med berörda samarbetsparter inom det projektet och där har kreatörer från HCC varit delaktiga. 4

5 Genomförande Kartläggning den kreativa branschen En stor del av förstudien gick ut på att samla och kartlägga kreatörerna. Något som visade sig inte vara helt lätt. Det faktum att kreatörer inte tidigare samlats under liknande satsningar märks, det finns ingen tydlig branschsammanhållning. En tydlig faktor som ligger till grund verkar vara att gruppen består av både kulturnäringar och kulturverksamheter. Man har olika utgångspunkt när det kommer till vilket sätt man förhåller sig till sin kreativitet (Se sid 8, Myndigheten Tillväxtanalys rapport Kulturnäringars betydelse i ekonomin på regional och nationell nivå ). Dock finns ett tydligt intresse att ses och skapa nya förutsättningar för samarbete med varandra, näringslivet och kommunen. Av de totalt 87 personer som är med i nätverket på FB är ca 40 tal egna företagare. Bilaga 1 lista över kreatörer som haft någon kontakt med förstudien. Behov som branschen har Under våra workshops har vi gemensamt listat de behov som man som kreatör upplever att man har i nuläget. De är främst kopplade till stärkande insatser internt såsom företagsidentitet, samhörighet i gruppen och bli synliggjord. Förbättra kommunikationen utåt och tydligare kommunicera vem man är och vad man kan. I de träffar som genomförts med kreatörer så kommer följande behov fram: Externt: Internt: Hitta kunder tjäna pengar Skapa nätverk, länkas ihop med samarbetspartners. Växla upp vårt kunnande Kompetens utbyte Kompetens utveckling Hitta samarbetspartners som kan utveckla, tillverka, sprida det vi kan. Stärka samhörigheten Synliggöra oss kommunicera vilka vi är på ett attraktivt sätt. Kompetens utbyte Kompetens utveckling Att ta sig själv på allvar att bli tagen på allvar. Dvs stärka sitt varumärke/företagsidentitet/ Förtydliga kompetenser, hjälpa varandra att nischa oss. Lokaler, studios, kreativa arbetsplatser. Gemensamma ytor för kompetensutbyte kreativa öppna samlingsplatser Gemensam informations portal ex anslagstavla : Där det finns info kring möjligheter som finns, uppdrag som finns att söka, bidrag, företagsstöd, projekt, investeringsmöjligheter. Självförtroende stärkande insatser Plattform för att bli synliggjord Gemensamma showroom 5

6 Intressant att notera är att när branschen träffas och kreerar i olika workshops så är det väldigt enkelt att hamna i idéer som kulturens dag, ett kulturcenter eller liknande. Även kreatörerna behöver hjälp med att tänka i nya banor och där menar vi att just när branscher bryts så uppstår nya saker. Möjliga samarbetspartners I området finns ett stort antal intressenter. Inom ramen för förstudien har träffar genomförts med Industrigruppen, Företagarna, KlöverDam, Bizmaker, Nyföretagarcentrum och Almi. Vidare har vi haft underhandskontakt med ett antal större industriföretag. Syftet med dessa träffar har dels handlat om att få en bild av vilka aktörer som kan stärka och tillmötesgå kreatörernas önskemål på stöd för tillväxt, dels har det handlat om att känna av intresset hos företag när det kommer till att arbeta med kreatörer. Gällande det företagsfrämjande systemet så diskuterades kreatörernas önskemål om stöd med Bizmaker och Nyföretagarcentrum och sammanfattningsvis kan vi säga att det finns en hel del samverkan vi skulle kunna göra för stötta de kreatörer som vill bli företagare eller växla upp sitt företagande. Bizmaker föreslog att man skulle kunna nyttja deras utrymme på 4 timmar per företag och arbeta med en grupp kreatörer under längre tid. Exempelvis 6 kreatörer är lika med 24 timmar. När det häller industriella partners, Industrigruppen och företagarna så uppfattar vi en nyfikenhet och ett intresse. Samtidigt upplevs området som brett och svårt att greppa. Hur skulle Domsjö eller Holmen kunna dra nytta av kreatörer i sin verksamhet och varför? Vi diskuterade gemensamma träffar där kreatörer och andra företag lär känna varandra och kanske hittar beröringspunkter. Bedömningen är dock att kreatörerna skulle komma men troligtvis inte andra företag om inte inbjudan görs väldigt specifik. En idé föddes under projektet att vi skulle bjuda in kreatörer att pitcha idéer för företag som direkt berör företagen. Exempelvis en mingelkväll när fem kreatörer tänkt igenom hur deras konstnärliga värv skulle kunna utveckla Hägglunds, Domsjö eller Sanmina. Vår tanke här är att samverka med de företagsfrämjande organisationerna samt ett och ett bolag som vi specifikt inleder samtal med. Möte har även genomförts med svenskt näringsliv och att de öppnar för gemensamt arrangemang. Omvärldsbevakning- goda exempel där kreatörer möter industri. Under projektet har vi varit i kontakt med olika industriföretag för att hitta några goda exempel där kreatörer samarbetar med industri för att på olika sätt för att driva sin utveckling framåt. BOLON flooring har flertal exempel där de jobbat med olika kreatörer. Våren 2017 släppte de sin senaste lansering med Jean Nouvel där de tagit fram helt nya golv som gränsar mot mattor. Utifrån samarbetet har de nu hittat ett helt nytt sätt att framställa mattor och väva in andra material än de vanligtvis är kända för. Ett annat exempel är svensktillverkade industrigolvet Hestra plattan som också sökt samarbete med designers för att arbeta fram nya golv. Tack vare vårt projekt har de även sökt kreatörer ur vårt nätverk. Vedum, tre generationers svenskägda företaget som tillverkar kök och badrum, har tillsammans med konstnär Jesper Ståhl skapat en badrumsserie med konstnärliga kvaliteter. Vedum sökte efter en produkt som kunde vidga föreställningen om vad Vedum är. Resultatet- en prisbelönt och populär klassiker. 6

7 Möjliga finansiärer Här listas möjlig finansiering från olika håll, allt beroende på hur nätverket vill gå vidare. Noteras bör att de flesta projektfinansiärer kräver medfinansiering och när det gäller exempelvis Arvsfonden är just kommunens medfinansiering extra viktigt. Det bör tas i beaktande när man läser detta då få finansiärer stöttar med 100%. Postkodslotteriet kultur Postkodlotteriets Kulturstiftelse ger stöd till allmännyttiga verksamheter, i form av projekt som drivs av ideella föreningar eller stiftelser. Projekten ska varaktigt verka för att främja samarbete över gränser, såväl nationella som sociala och kulturella, eller verka för folkbildning om kulturarv genom kulturella uttryck och former. Kulturbryggan stöder nyskapande kulturella projekt i syfte att främja förnyelse och utveckling inom kulturområdet, med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen. Regionala fonden Europeiska regionala fonden (Eruf) öppnar för nya utlysningar i december 2016 och fokuserar sina investeringar på följande områden: Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Värt att notera om denna finansieringsform för HCAV är att fokus måste ligga på turistföretagen, att bygga näringslivsutveckling konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Landsbygdsprogrammet och leader Landsbygdsprogrammet består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden. Miljö, hållbar utveckling och innovation är prioriterat. Programmet är nu ännu tydligare än tidigare, fokuserat på att styra mot målen i programmet, som i sin tur ska bidra till att nå det övergripande målet Smart och hållbar tillväxt för alla. Tidigare har det handlat mer om övergripande samverkan etc. i den nya programperioden kan man söka för rena investeringar mindre investeringar. Leader Höga Kusten ska under EU:s programperiod arbeta med landsbygdsutveckling inom ramen för Lokalt ledd utveckling genom leader- metoden i Härnösands, Kramfors, Sollefteås och Örnsköldsviks kommun. De insatsområden som satsas på denna period är: 1. Hållbar näringslivsutveckling 2. Attraktiva boende- och besöksmiljöer Arvsfonden Allmänna arvsfonden stöttar det engagemang som finns hos föreningar och organisationer så att bra idéer kan förvandlas till en bättre verklighet för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Grunden är medskapande hos målgruppen. Tolfhamn är ett mycket bra projekt 7

8 för arvsfondens finansiering. Vinnova Vinnova driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika inriktning och spänner över flera samhällsområden och näringsgrenar. Vinnovas program har tre huvudinriktningar: strategiskt viktiga områden, innovationsförmåga hos specifika målgrupper samt gränsöverskridande samverkan. För att söka Vinnova medel krävs ofta någon form av samverkan med forskningen och alltid nytänk. Utlysningar kring det som heter utmaningsdriven innovation är ganska öppet och skulle kunna exempelvis vara en möjlighet för Örnsköldsvik att arbeta med integration och konst på nya sätt. Statens konstråd Statens konstråd och konsthögskolan är två intressenter där samverkan med HCC vore intressant för alla parter. Statens konstråd utvecklar sammanhang där samtidskonst och offentliga rum möts. De producerar permanenta och tillfälliga konstprojekt i offentliga miljöer och engagerar konstnärer i stadsutvecklingsprojekt, samt sprider kunskap och erfarenheter vidare i Sverige och utomlands. Konstrådet är också en möjlig finansiär. Nordiska kulturfonden Nordiska kulturfonden ska bidra till en positiv utveckling för konst och kultur i Norden genom att främja det kulturella samarbetet mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. Det gör fonden genom att vara kunskaps- och nätverksbyggande och ge ekonomiskt stöd. Nästa utlysning stänger den 2 maj - svar senast den 19 juni Kulturbryggan Kulturbryggans uppgift är att främja förnyelse och utveckling inom kulturområdet i hela landet med utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen. Vidare är Kulturbryggan tänkt att vara ett alternativ för projektägare, en plats dit man kan vända sig när ens projekt inte passar in hos andra offentliga bidragsinstansers stödformer och riskerar att falla mellan stolarna. Ofta har det handlat om kontakt mellan kultur och näringsliv. Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen har möjlighet till förstudiemedel och projekt kopplat till turism och kultur. Frågan om kulturella och kreativa näringar diskuteras fortfarande. Hur går vi vidare? Generellt Den målgrupp vi adresserade var väldigt bred, kreatörer är såväl kulturverksamheter som kulturnäringar. Myndigheten Tillväxtanalys påpekar i rapporten Kulturnäringars betydelse i ekonomin på regional och nationell nivå från 2010 att: 8

9 Man bör skilja mellan kulturverksamheter och kulturnäringar. Den första refererar till alla typer av verksamheter som skapar och producerar kulturvärden medan den andra begränsas till de verksamheter som har en ekonomisk verksamhet av sådan omfattning att de är upptagna i företagsregistret. Så som vi ser det så ligger det i platsens intresse att verka såväl för de fria kreatörerna som för kulturella och kreativa näringar. Vi har dock valt att fokusera våra förslag på kulturnäringar då det långsiktigt handlar om en branschutveckling som skapar arbetstillfällen och som är självgående från bidrag och offentliga stöd. I tanken om branschutveckling så finns ett behov av att organisera sig. I Örnsköldsvik finns en mängd företagarföreningar, Företagarna, Industrigruppen, Handelskammaren, Cesam, KlöverDam, lokala föreningar, BygdSam med flera. Några av kreatörerna vi träffat är medlemmar inom olika organisationer men det finns en generell känsla av att ha andra behov. Man vill träffa andra som är likasinnade, som har samma problem, små företag som inte heller tycker att de affärsfrämjande systemen fungerar för kreatörer. Här finns ett behov av att organisera sig och hitta samarbeten som förstår kreatörernas särskilda behov. Vad kan göras nu inom befintliga resurser? Skapa en organisation, en förening Fortsätta träffas i nätverket Ta kontakt med Bizmaker och påbörja en satsning för kompetenshöjning och ökad affärsmässighet. Fortsätta kontakten med Uminova expression och Krenova. Vad kräver extern finansiering och vilka möjligheter ser vi? Bygga webbplattform, en gemensam portal, ett sätt att synliggöra kreatörer Utveckla event och arrangemang där kreatörer och andra företagare ser nyttan av varandra. Exempelvis Petcha Kucha liknande event där kreatörer uppvaktar olika industrier vid varje träff. Söka medel för att åka på aktiviteter och arrangemang internationellt, utbyta erfarenheter och stärka branschen samt synliggöra Örnsköldsvik. Söka medel för att samverka med industrin. 9