Mörbylånga kommun. Planprogram för Färjestaden 1:153 m fl Samrådshandling II 21 december Gestaltningsprogram. Dnr 16/396

Transkript

1 Mörbylånga kommun Samrådshandling II 21 december 2017 Dnr 16/396 Planbesked Samrådsbeslut Samrådsbeslut II Godkännande Samrådshandling Samrådshandling II

2 Inledning I samrådet till planprogram Färjestaden under hösten 2016 har många synpunkter kommit in ifrån allmänheten angående önskvärd utformning av Färjestaden, vilka ligger till grund för detta gestaltningsprogram. Det framtida Färjestaden ska enligt allmänheten ses som en välkomnande entré till Öland och förknippas med en sommar- och hamnstad. De mest uppskattade platserna i Färjestaden är idag Södra Hamnplan, Strandpromenaden och Dämmet, och detta vill Färjestadsborna bygga vidare på. Södra Hamnplan, november 2017 Strandpromenaden, maj 2016 Sida 2

3 Dämmet, november 2017 Ett levande centrum med offentliga rum Allmänheten vill att Färjestaden ska få ett tätare, mer levande, gångvänligt och samlat centrum. För att Färjestaden ska vara mer levande är det enligt allmänheten av vikt att det finns en blandning av bostäder och verksamheter, bostäder med olika upplåtelseformer, serviceinrättningar såsom restauranger och butiker, samt ett kulturhus. För att göra det mer gångvänligt är det viktigt att det blir enklare och roligare att röra sig till fots, genom exempelvis fler målpunkter och varierad arkitektur längs vägen, samt fler övergångsställen som korsar trafikerade vägar. Allmänheten har särskilt uppmärksammat att det behöver bli mer promenadvänligt mellan de centrala punkterna Hamnplan, Ölands Köpstad och Storgatan. Almänheten efterfrågar även fler offentliga rum såsom ett levande torg, en park/ordnade grönytor och grönstråk, exempelvis en förlängning av Strandpromenadens sträckning, en evenemangsplats och en lekplats, exempelvis en lekplats med järnvägstema vid det gamla stationshuset som på så sätt skulle knyta an till historien. Det efterfrågas även mer offentlig konst samt vackrare landmärken än dagens som exempelvis är industribyggnaden Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter. Vad gäller den nya bebyggelsens utformning tycker allmänheten att byggnader nära hamnen ska ha lägre höjd, medan det går bra att komma upp i fler våningar vid Beijers samt i närheten av Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter. Man vill på så sätt inte bygga bort utsiktsmöjligheterna vid hamnen. Vissa är även positiva till ett lite högre och arkitektioniskt utmärkande hus, såsom ett kulturhus, vid Lokstallarna. Sida 3

4 Armatur och träd längs centrala Brovägen och Storgatan är uppskattat, allmänheten vill gärna förstärka allékänslan längs Brovägen. Brovägen, november 2017 Sida 4

5 Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Under samrådet hösten 2016 identifierades vissa byggnader som kulturhistoriskt värdefulla att bevara av allmänheten, dessa byggnader är inkluderade i den kulturhistoriska utredning som medföljer planprogramshandlingarna. (I den kulturhistoriska utredningen finns utförligare beskrivning samt ytterligare byggnader.) Gemensamt för dessa byggnader är deras anknytning till Färjestadens historia samt att de består av naturmaterial såsom exempelvis fasader av träpanel eller kalksten och tak av tegelpannor. Träfasaderna är ofta i vitt eller gult. Taken är antingen utformade som sadeltak eller valmade tak. Bebyggelsen är låg, från en- till tvåplanshus. De enligt allmänheten kulturhistoriskt bevarandevärda byggnaderna inom planprogramsområdet är: Färjestaden 5:10 Hamnmästarbostaden (en vit träbyggnad ifrån 1922 med sadeltak av tegelpannor), Färjestaden 1:40 Färjestadens station (en vit träbyggnad ifrån 1911 med valmat tak av tegelpannor och frontespis (husets kulör var ifrån början röd)), Järnvägshotellet (ett vitt hus i puts ifrån 1925 med valmat tak av tegelpannor), Färjestaden 5:6 Postenhuset (vit träbyggnad ifrån 1909 med valmat tak av tegelpannor och frontespis), Färjestaden 5:5 Lokstallet (murad kalkstensbyggnad ifrån 1930-talet med sadeltak), Färjestaden 5:5 Rälsbussgaraget (murad kalkstensbyggnad ifrån 1935 med sadeltak). Stationshuset, oktober 2011 Sida 5

6 Grönstruktur Enligt allmänheten saknas det tillgängliga och ordnade grönytor i centrala Färjestaden. Skansenhotellets park har en central placering men upplevs som alltför privat. Det är av vikt att tillkomna grönytor upplevs som inbjudande och dessa kan komma att inkludera öppna dagvattenlösningar. En utmaning för framtida Färjestaden är nämligen höjda havsnivåer och dagvattenhanteringen. För att skydda befintlig och tillkommande bebyggelse mot höjda havsvattennivåer ska ett klimatskydd byggas runt Färjestadens centrala delar. Denna kan komma att stänga inne dagvatten. Det finns möjlighet att pumpa eller på annat sätt avleda dagvattnet till Kalmarsund, men öppna fördröjningsytor/diken bör anläggas inom planprogramsområdet. Därför kan framtida grönytor i centrala Färjestaden få en blå-grön framtoning. Skansenhotellets park, juni 2016 Sida 6

7 Illustrationsplan samråd II planprogram Färjestaden Ölands Köpstad Centrala Hamnplan & Södra Hamnplan Beijers & Lokstallarna Skansen Sjöbergs Äng Granudden Sida 7

8 Framtida gestaltning området vid Ölands Köpstad Parkeringen väster om Ölands Köpstad görs om till en blå/grön och lummig entré till Färjestaden och blir en naturlig fortsättning på det populära Dämmet. En övergång till Dämmet över Brovägen skapas. Allén vid Brovägen förlängs och startar här och slutar vid korsningen Brovägen/Järnvägsgatan. Tillkomna byggnader har byggnadshöjd på exempelvis 2-4 våningar, med exempelvis ett högre 6-våningshus närmast rondellen som kan konkurrera med Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter som landmärke. Husen är relativt smala. Byggnadernas fasader består av material i exempelvis träpanel, glas och puts med varierande färger i ljusa, matta nyanser. Husens uttryck mot vägen kan ha en större skala än baksidan mot Ölands Köpstad. Här byggs offentliga hus såsom kontorsbyggnader, vilka kan ha bostäder på de övre våningarna. Husens tak kan ha terrass som sällskapsyta sommarid. Byggnaderna vid Ölands Köpstads sydvästra del får en mer stadslik gestaltning där bottenvåningen har ett eget uttryck. På Ölands Köpstads tak byggs radhus med trädgårdar. Inspirationsbilder Fasad i puts med takterrass, Lomma augusti 2015 Sida 8

9 Fasad i träpanel, Marstrand augusti 2008 Tåsinge Plads, Köpenhamn april Park med dagvattenhantering. (Foto Göran Deurell) Sida 9

10 Tåsinge Plads, Köpenhamn april Park med dagvattenhantering. (Foto Göran Deurell) Tåsinge Plads, Köpenhamn april Park med dagvattenhantering. (Foto Göran Deurell) Sida 10

11 Framtida gestaltning Beijers- och Lokstallsområdet Kvartersstruktur Här tar det stadsmässiga Färjestaden vid och får en tätare utformning än vad som finns här idag. På vissa håll innebär detta en stängd kvartersform med byggnader i exempelvis 3-5 våningar. För att få in solljus på innergårdar kan byggnader i söderläge byggas i exempelvis tre våningar. På så sätt används ytan effektivt och Färjestaden blir mindre ödsligt, men har ändock mänsklig småstadsskala. Där kulturhuset lokaliseras är tanken att skapa en inbjudande byggnad som tar in livet från gatan in i huset. Kulturhuset bör gestaltas som en byggnad utan baksidor och med tydliga entréer. Här skapas ett torg framför kulturhuset som är vindskyddat. Kvarteret där kulturhuset ryms kan därför gestaltas med öppningar och torget kan få en innergårdskänsla, med vindskyddade bänkar och exempelvis offentlig konst. Offentlig karaktär För att området ska kännas stadsmässigt och ej som ett privat bostadsområde är det viktigt att bostadsbyggnadernas bottenplan ej får insyn. Därför bör man tänka på utformning och exempelvis höja bottenplan 0,5 tr eller arbeta med gestaltningen på andra sätt som minskar insynen. Stängd kvartersform hjälper även till då innergården förblir privat vilket i sin tur förstärker den offentliga karaktären på gatan. Lokaler i vissa strategiska lägen, såsom hörn eller längs populära stråk, är väsentligt för att skapa ett mer livfullt och offentligt område. Balkonger och uteplatser bör även av stadsgestaltningsskäl placeras mot innergård. Mot gator placeras balkonger som är helt indragna alternativt franska balkonger, gärna på högre våningsplan. Balkonger kan exempelvis formges med smala metallstänger. Småskalig variation Ett syfte med området är att göra det till en trivsam övergång mellan Ölands Köpstad och Hamnområdet, vilket inbjuder till gång. Därför är det viktigt att jobba med en variation i arkitekturen som är småskalig nog för att fånga de gåendes intresse. För att göra detta är det av vikt att fasaderna är korta. Byggnadernas markplan getaltas med fördel med ett eget uttryck vilket ger ett mer publikt och variationsrikt utryck. Fasadmaterial är exempelvis träpanel, puts eller tegel. Färger i exempelvis varierande ljusa, matta och varma jordnära nyanser. Med korta fasader, en småskalig variation och en färgskala som harmoniserar hålls området ihop på ett sätt som är attraktivt för människor som rör sig till fots. Sida 11

12 Nytt möter gammalt Det är viktigt att bevara vissa gamla byggnader för att skapa en intressant och variationsrik miljö. Motorvagnsstallet ifrån 1930-talet exempelvis, skulle kunna förenas med en modern byggnad för att skapa en intressant kontrast. Detta skulle exempelvis kunna göras med en byggnad intill med glaspartier och träpanel, som skulle knyta an till den luftiga hamnkänslan. Vind- och regnskyddad miljö För att skydda mot regn och vind kan skärmtak eller inbuktningar i fasaden med tak skapas. Exempelvis skulle man kunna ha en arkad i det kvarter som kulturhuset inryms i, som skyddar mot vind och regn. Inspirationsbilder Smala fasader, Sluseholmen Köpenhamn april 2017 Sida 12

13 Ljus byggnad i fyra våningar, eget uttryck bottenplan och inramad port, Östermalm december 2016 Byggnad med upphöjt bottenplan, förgårdsmark med trappa och vid sidan ramp, Köpenhamn juni 2008 Sida 13

14 Ljus byggnad med eget uttryck bottenplan, Sluseholmen Köpenhamn april 2017 Indragna balkonger med metallstänger, Sluseholmen Köpenhamn april 2017 Sida 14

15 Byggnad med upphöjt bottenplan och inglasat trapphus, Norra Djurgårdsstaden Stockholm november 2015 Trä och glas, Östermalms temporära saluhall Stockholm sepember 2016 Sida 15

16 Glasbyggnad med platser för vila utomhus, Malmö augusti 2015 Byggnad i trä och glas Sida 16

17 Storgatans siktlinje Idag finns en generös siktlinje i slutet av Storgatan som är populär, man ser exempelvis färjorna. Det är viktigt att vid framtida utbyggnad ta hänsyn till denna utsikt. Redan vid Skansenhotellet luckras bebyggelsen upp och vyn utökas, likaså mittemot Skansenhotellet ligger det f.d. biblioteket indraget ifrån gatan och öppnar upp vyn. Samtidigt skapar detta en sträcka som kan upplevas som innehållslös för gående. Det är därför av vikt att det finns intressanta fasader längs slutet av Storgatan, exempelvis med lokaler eller varierad arkitektur, som inbjuder till gång. Fastighet Färjestaden 1:291 (det gamla polishuset) fungerar idag bra i sammanhanget. Slutet av Storgatan, november 2017 Framtida gestaltning Södra Hamnplan Populära Södra Hamnplan blir bilfri för att anpassas till de gåendes villkor. Den södra byggnadslängan utökas och öppnas upp söderut mot Talludden för ett sammanhängande rekreationsområde, byggnaden fortsätter att vara en våning hög. På den gamla parkeringens plats placeras bänkar, eventuellt en fontän och här omhändertas Linnés minnesmärke på ett bättre sätt. Den öppna ytan fortsätter mot och inkluderar centrala hamnplan, här finns ett stråk mot Lokstallsområdet som inbjuder till gång i denna riktning. Längst ut på Södra Hamnplan finns en pir med soldäck vilket kompletterar det populära badet vid Södra Hamnplan och ger Färjestaden ett nytt landmärke. Sida 17

18 Framtida gestaltning området kring Skansen Här skapas en parkliknande och rofylld struktur som efterfrågas av Färjestadsborna. Det blir en naturlig förlängning av det blå-gröna stråk som leder förbi öster om Beijers-området. Detta blå/gröna stråk kan gestaltas så att det blir barnvänligt och inbjuder till lek. Kulturhistoriskt viktiga byggnader och ny, tillkommande småskalig bebyggelse samsas i ett blå/grönt och lummigt området. De kulturhistoriska elementen skapar en anknytning till platsen som förklarar varför Färjestaden ser ut som det gör idag. Gamla Storgatan kan gestaltas om till en gång- och cykelväg, vilket ökar promenadvänligheten i området. Söder om Skansen leder ett stråk till Sjöbergs äng förbi kulturhistoriska byggnader som idag är lite bortglömda, såsom Färjestadens gård, vilka lyfts fram om området blir mer utnyttjat för promenader. Även den lilla äppellunden väster om Skansenhotellet (på hotell Skansens mark) kan gestaltas på ett mer inbjudande sätt och de kulturhistoriska element som finns här kan tillvaratas och lyftas fram. Tillkomna byggnader vid busstorget får en byggnadshöjd på två våningar för att passa in i omkringliggande miljö där flera byggnader av kulturhistoriskt intresse är lokaliserade. Här passar byggnader i trä eller puts i ljusa kulörer. I och med dessa byggnader sluts rummet något och dagens ödslighet försvinner. Samtidigt är det viktigt att framhäva stationshuset för att förstå Färjestadens historiska bakgrund och ej bygga för denna byggnad. Eventuellt skulle en lekplats med järnvägstema kunna anläggas här eller kan man på annat vis anknyta till järnvägseran. Inspirationsbild Lekfullt blå-grönt stråk Sida 18

19 Framtida gestaltning Sjöbers Äng Bebyggs med flerbostadshus i norr. På så vis förtätas Färjestaden och ett större underlag och livlighet i detta område skapas. Parkering sker på gräsarmerad yta för lättare upptagning av dagvatten. Framtida gestaltning Granudden Här skapas den evenemangsplats som Färjestadsborna önskar där exempelvis cirkusen kan lägga till. Markbeläggning Det är viktigt att skapa tydliga stråk för gående och cyklister. Tanken är att skapa stråk mellan målpunkter i Färjestaden. Exempelvis från Södra Hamnplan till det nya området som växer fram norr om Storgatan och vidare till Ölands Köpstad. Stråkens markbeläggning bör vara enhetlig så att stråken hålls ihop visuellt. Det är även viktigt att markbeläggningen är anpassad för funktionshindrade. Mjuka övergångar behövs vid höjdskillnader för att anpassa för exempelvis rullatorer. Inspirationsbild Markerat stråk Sida 19

20 Möblering Med ett gemensamt formspråk skapas ett igenkännbart tema som håller ihop Färjestadens olika delar. I de centrala delarna av Färjestaden bör en urbant förknippad möblering användas, som går ton i ton med den populära armaturen på Storgatan och centrala Brovägen. Exempelvis bänkar med en stomme i metall och en sittyta i trä. Materialvalen ska lämpa sig i det kalla, nordliga klimatet. Det är lämpligt med bänkar med ryggstöd och armstöd för god komfort. Bänkar placeras mot platser som är intressanta att beskåda, vilket ofta är där mycket människor uppehåller sig eller där fin utsikt finns. Det är även viktigt att bänkar placeras där solchans finns, såsom mot söder och väster, och där det om möjligt är vindskyddat. Det är även viktigt att sätta ut bänkar med jämna mellanrum för exempelvis äldre som behöver platser att vila på längs promenaden. Inspirationsbild Plats för vila, Madrid november 2010 Sida 20

21 Armatur Idag finns det flera sorters gatubelysning i centrala Färjestaden. Den armatur som finns längs centrala Brovägen och Storgatan uppskattas av Färjestadsbor, den står Trafikverket för idag då de äger dessa två vägar. Vid framtida förnyelse bör en större enhetlighet skapas vad gäller armaturen. Den bör knyta an till befintlig och uppskattad armatur samtidigt som den förstärker hamnstadskänslan och är energisnål. Inspirationsbild Gatubelysning, Storgatan november 2017 Sida 21