VATTENSKYDDSOMRÅDE GÄLLERÅSEN

Transkript

1 VATTENSKYDDSOMRÅDE GÄLLERÅSEN Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Gälleråsen Örebro Sweco Environment AB David Ekholm Uppdragsnummer SWECO Grubbensgatan 6, Örebro Telefon Telefax

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Uppdraget Utredningens omfattning och genomförande Syfte och användning av denna tekniska beskrivning 4 2 Gälleråsen vattentäkt Lokalisering Kort historik Orientering Vattenanläggningar och behandling Råvattenpumpstation Filterbyggnad Vattenverksbyggnad Infiltrationsbassänger Grundvattenbrunnar Dricksvattenstation Skyddsåtgärder Försörjnings-/verksamhetsområde Vattenuttag och -förbrukning Framtida uttagsbehov Tillstånd Planförhållanden m.m Rådighet Reservvattentäkt Vattentäktens värde 14 3 Geohydrologiska förhållanden Topografi Nederbörd Geologi Ytvatten Grundvatten Tillrinningsområde Uppehållstider för infiltrerat vatten Transporttider Sårbarhet Vattenkvalitet 24 4 Risker för vattentäkten Riskkällor och emissioner Industrier o.dyl Vägar och transporter 28 1 (49)

3 4.1.3 Jord- och skogsbruk Bostadshus/fritidshus Karlskoga motorstadion Täkter och upplag/deponier Övrigt Konstaterad belastning från riskkällor 32 5 Riskbedömning Riskanalysens användning Riskanalysens känslighet 35 6 Information, samverkan, samråd Referensgrupparbete Samråd med Länsstyrelsen Information till Karlskoga kommun Information till fastighetsägare 37 7 Utformning av vattenskyddsområde Krav och allmän metodik Allmänt om skyddszoner Avgränsning av vattenskyddsområde för Gälleråsen vattentäkt Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Genomförande samt motiv till gränsdragningar Strategi och generella motiv Platsspecifika motiv Sammanfattning 45 8 Bakgrund till skyddsföreskrifter Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktion Generella krav på restriktionsnivån 47 Bilagor 1. Förslag till skyddsföreskrifter 2. Motiv till skyddsföreskrifter Ritning med förslag till vattenskyddsområde 3.2. Jämförelse mellan befintligt och föreslaget skyddsområde 4. Samrådsredogörelse 5. Riskanalys 6. Handlingar som stöder ägorätt 7. Förteckning över berörda fastigheter 8. Förslag till kontrollprogram 9. Utdrag ur sammanträdesprotokoll 2 (49)

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Karlskoga och ett antal mindre samhällen utgör verksamhetsområde för vatten och avlopp inom Karlskoga kommun. ansvarar för att leverera dricksvatten inom verksamhetsområdet. Vattenförsörjningen baseras på uttag av vatten ur brunnar i jordlagren vid Gälleråsen, Karlskoga kommun. Grundvattenförekomsten förstärks genom infiltration av ytvatten från Timsälven i infiltrationsbassänger. För vattentäkten vid Gälleråsen finns ett vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter som fastställdes Karlskoga Miljö AB har identifierat ett behov av en översyn och revidering av skyddsföreskrifterna och vattenskyddsområdets utbredning. 1.2 Uppdraget På uppdrag av har Sweco Environment AB upprättat föreliggande tekniska underlag med förslag till nytt vattenskyddsområde för Gälleråsen vattentäkt. Förslaget till skyddsföreskrifter har tagits fram av en projektgrupp bestående av tjänstemän från Karlskoga Miljö samt från Miljökontoret och Plan- och byggavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga kommun. Projektgruppsarbetet har bedrivits med stöd från Sweco och har genomförts under åren Utredningens omfattning och genomförande Utredningen har omfattat: - Beskrivning av vattentäkten och geohydrologiska förhållanden - Avgränsning av tillrinningsområde - Riskinventering inom tillrinningsområdet - Genomförande av riskbedömning - Avgränsning av vattenskyddsområde 3 (49)

5 - Framtagande av förslag till skyddsföreskrifter - Förslag till kontrollprogram De begrepp som används i denna rapport härrör från Naturvårdsverket allmänna råd NFS 2003:16 om vattenskyddsområden (till 7 kap. 21, 22 och 25 miljöbalken) och Naturvårdsverkets handbok 2010:5 med allmänna råd om vattenskyddsområden. 1.4 Syfte och användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är en sammanställning och analys av relevant information som ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet med den tekniska beskrivningen är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bland annat att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt Naturvårdsverkets handbok är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 4 (49)

6 2 Gälleråsen vattentäkt 2.1 Lokalisering Gälleråsen vattenverk är beläget ca 4 km norr om de centrala delarna av Karlskoga. Figur 2.1. Översikt 2.2 Kort historik Enligt Aktiebolaget Bofors ansökan till Västerbygdens Vattendomstol, daterad , togs två brunnar (nu benämnda Brunn 13 och 5 (49)

7 14) på fastigheten Gälleråsen 1 86 (vid dricksvattenstationen) i regelbundet bruk år Det nuvarande vattenverket uppfördes år 1946 (VBB, 1964). Under perioden fram till 1964 hade infiltrationsbassänger anlagts vid vattenverket och tio grundvattenbrunnar hade anlagts ca 700 m söder om vattenverket. Vattenverket och andra vattenanläggningar, t.ex. råvattenintaget och råvattenpumpstationen, byggdes ut under 60-talet. Vidare anlades nya infiltrationsbassänger ca 1 km söder om vattenverket. Ytterligare infiltrationsbassänger har anlagts vid vattenverket under perioden År 2009 togs en ny förbehandlingsanläggning i drift. 2.3 Orientering Dricksvattenförsörjningen för Karlskoga baseras på råvatten från Timsälven. Råvattnet mikrosilas och pumpas därefter i ledning till vattenverket där det förbehandlas genom kemisk fällning och filtrering. Därefter leds vattnet ut på infiltrationsbassänger, belägna dels strax söder om vattenverket och dels drygt 1 km söder om vattenverket. Grundvattnet, främst konstgjort grundvatten men till viss del även naturligt grundvatten, uppfordras i brunnar (för närvarande ä åtta brunnar i drift). Från brunnarna pumpas vattnet till renvattenstationen, där det ph-justeras. Vid behov kan dricksvattnet desinficeras. 2.4 Vattenanläggningar och behandling Råvattenpumpstation Den befintliga råvattenpumpstationen togs i drift 2009 och ersätter en mer än 40 år gammal råvattenpumpstation. De två äldre intagsledningarna, DN 500 och DN 600, från Timsälven används emellertid fortfarande och har letts om till den nya stationen. Råvattenpumpstationen är försedd med två mikrosilar (60 µm)för avskiljning av alger och grövre föroreningar. Silarna har dimensionerats för vardera max 1200 m 3 /h. För att klara silningen även vid låg vattennivå i Timsälven lyfts råvattnet upp till silarna med hjälp av två propellerpumpar. Det silade vattnet uppfordras till förbehandlingsbyggnaden med frekvensstyrda råvattenpumpar, två med kapaciteten 800 m 3 /h och en med kapaciteten 400 m 3 /h. 6 (49)

8 I silarna avskilt rens återleds till Timsälven i en ledning som mynnar nedströms intagsledningarna. Figur 2.2. Översikt. Vattenanläggningar Gälleråsen Filterbyggnad På grund av en successiv ökning av halten organiskt material och ökad grumlighet i Timsälven har förbehandlingen kompletterats med ett behandlingssteg för kemisk fällning och snabbsandfiltrering av det silade råvattnet innan det leds ut till de infiltrationsbassängerna. Tidigare skedde enbart sandfiltrering utan kemisk fällning av råvattnet före infiltrationen i grusåsen. Den kemiska fällningen och snabbsandfiltreringen sker i 24 st kontinuerligt arbetande sandfilter av typen DynaSand, 7 (49)

9 dimensionerade för ett maxflöde av 1000 m 3 /h motsvarande en filterhastighet av ca 8 m/h. Tvättning av filtersanden sker med hjälp av mammutpumpar som lyfter den smutsiga sanden från filtrens bottenkon upp till en spiralformad tvätt varefter sanden åter läggs ned på toppen av filtret. Mammutpumparna drivs med luft från en tillhörande anläggning för tryckluftsförsörjning. Det smutsiga tvättvattnet leds till två lamellseparatorer för avskiljning och förtjockning av slammet i tvättvattnet. Det förtjockade slammet, ca 30 m 3 /d, pumpas via spillvattennätet till Aggeruds avloppsreningsverk och klarfasen från lamellseparatorerna återpumpas till filterbyggnadens inloppskammare alternativt avleds till Trösälven. Någon alternativ grundvattentäkt finns inte i närheten av Gälleråsens vattenverk. För att klara vattenförsörjningen vid en eventuell kontaminering av grundvattentäkten, alternativt ytterligare förbättra kvaliteten på vattnet som ska infiltreras, kan det förbehandlade vattnet uppfordras till det äldre vattenverket för vidarebehandling. Vidarebehandlingen skulle behöva omfatta reducering av manganhalten, hårdhetshjöjning/alkalisering, ph-justering och desinfektion. Därefter skulle vattnet kunna distribueras direkt ut till konsumenterna Vattenverksbyggnad Den äldre vattenverksbyggnaden är över 40 gammal. Den inrymmer åtta snabbsandfilter a 30 m 2 med tillhörande rörgalleri, renvattenreservoar och reservoar för backspolning med tillhörande utrustning för yt- och backspolning. Som framgått ovan nyttjas i första hand de äldre sandfiltren för att minska det förbehandlade vattnets manganhalt. I en eventuell framtida etapp övervägs att byta ut filtermaterialet i exempelvis fyra av de åtta filtren mot aktivt kol. Detta för att ytterligare förbättra vattenkvaliteten på det vatten som, i ett läge där grundvattentäkten har kontaminerats, ska levereras direkt ut till konsumenterna utan föregående infiltration Infiltrationsbassänger För närvarande finns totalt åtta infiltrationsbassänger med följande infiltrationsareor: 8 (49)

10 Infiltrationsbassäng nr Area m 2 1 (Vid vattenverket) ( - - ) ( - - ) ( - - ) ( - - ) ,7,8 (Vid Marielund) 3700 Summa total infiltrationsyta När samtliga dammar är i drift och dimensionerande flöde 1000 m 3 /h infiltreras resulterar detta i en infiltrationshastighet av ca 0,1 m/h. Vissa planer finns att utöka infiltrationskapaciteten genom att anlägga ytterligare infiltrationsbassänger Grundvattenbrunnar Antalet grundvattenbrunnar som är i drift uppgår för närvarande till elva, varav tio är koncentrerade till ett område ca 700 m söder om vattenverksbyggnaden (Brunn 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10 och 11). En grundvattenbrunn (Brunn 12) är placerad i nära anslutning till dricksvattenstationen vid Timsbron. För närvarande används inte Brunn 8, 11 och 12, p.g.a. låg kapacitet eller kvalitetsproblem (turbiditet och mangan) Dricksvattenstation Uppfordrat grundvatten pumpas till en lågreservoar på 1800 m 3 i dricksvattenstationen vid Timsbron. Inkommande vatten till reservoaren ph-justeras med natronlut och kan vid behov desinficeras med natriumhypoklorit. Dricksvattnet tryckstegras med pumpar styrda av nivån i en högreservoar. 2.5 Skyddsåtgärder För Gälleråsen vattentäkt finns ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter, fastställt Det nuvarande skyddsområdet redovisas i Figur (49)

11 Figur 2.3. Översikt. Nuvarande vattenskyddsområde för Gälleråsen vattentäkt. År 2000 anlade Vägverket grundvattenskydd längs väg 205. Den berörda delen av väg 205 sträcker sig från Timsälven i söder och ca 1,5 km norrut. Åtgärderna omfattade anläggande av täta diken i de mest utsatta avsnitten, d.v.s. där det förekommer genomsläppliga jordlager vid vägen. Vid brunnsområdet anlades räcken med kantstöd längs vägen. Diken och dränledningar leds till öppna magasin med möjlighet till oljeavskiljning. Magasinen avbördas till diken och vidare mot Trösälven i öster och Timsälven i väster. Vidare flyttades infarten till den östra delen av brunnsområdet och en korsning 300 m söder om det norra brunnsområdet togs bort. 10 (49)

12 2.6 Försörjnings-/verksamhetsområde Vattentäkten försörjer, förutom Karlskoga, även Linnebäck, Granbergsdal, Gottebol, Bregårdsängarna och Gälleråsen. Karlskoga Miljö har uppskattat att personer är anslutna till dricksvattennätet. En stor del av det producerade vattnet används av industrin. Exempel på stora vattenförbrukare är Björkborns industriområde (ca 1 Mm 3 /d), Bharat Forge, Imatra och Recipharm (0,2-0,3 Mm 3 /d vardera). Verksamhetsområdet för VA redovisas i Figur 2.4. Figur 2.4. Verksamhetsområde för VA (blå linje). Verksamhetsområdet för Granbergsdal ligger utanför kartan. 2.7 Vattenuttag och -förbrukning Från Timsälven uttogs under perioden i medel 5,3 Mm 3 /år ( m 3 /d eller 168 l/s). Mängderna producerat ren-/dricksvatten uppgick till 6,8 Mm 3 /år ( m 3 /d eller 216 l/s). Av producerad vattenmängd levereras ca 75 % till kund. Resterande mängd utgörs främst av läckage och brandvatten. Av den sålda volymen utgör industrileveranser ca 55 %. 11 (49)

13 2.8 Framtida uttagsbehov Karlskoga Miljö har uppgett att det, enligt rådande befolkningstrend 25 år bakåt i tiden, statistiskt sett bor personer i Karlskoga år 2030, jämfört med nästan idag. Sedan år 2005 har emellertid befolkningsminskningen stannat upp kraftigt och är numera marginell. Karlskoga Miljö bedömer därför att vattenförbrukningen under de närmaste 20 åren kommer att vara ungefär densamma som idag. 2.9 Tillstånd Västerbygdens vattendomstol, Mål A 22/1943 Genom dom den 14 juni 1944 i mål A 22/1943 erhöll Karlskoga stad tillstånd att: - På fastigheten Gälleråsen 1 43 (numera Aggerud 2 96 ) anlägga en vattentäkt, bestående av sex rörbrunnar, samt att vid vattentäkten tillgodogöra en grundvattenmängd av högst m 3 /dygn (58 l/s) - Utföra ett intag i Timsälven, samt att anordna ett reningsverk och en infiltrationsanläggning - Från Timsälven vid förenämnda intag avleda en högsta vattenmängd av m 3 /dygn (231 l/s) - Vid ovannämnda vattentäkt tillgodogöra jämväl sålunda infiltrerad vattenmängd - Anlägga en råvattenledning från intaget i Timsälven till reningsoch infiltrationsanläggningen samt en huvudledning från vattentäkten till stadens högreservoar med sidoledning Västerbygdens vattendomstol, Mål A 71/1940 Genom dom i mål A 71/1940, samma dag som i mål A 22/1943 (som redovisas ovan): - Lagligförklarades en vattentäkt med två brunnar tillhörig Aktiebolaget Bofors på fastigheten Gälleråsen Medgavs Aktiebolaget Bofors att vid vattentäkten tillgodogöra en grundvattenmängd, som tillsammans med stadens 12 (49)

14 vattentäkt uppfordrade ej får överstiga 5000 m 3 /dygn såvitt angår den naturliga grundvattentillgången och i övrigt den ovan angivna infiltrerade vattenmängden. Västerbygdens vattendomstol, Mål A 79/1964, Dom A 77/1967 Genom dom den 30 november 1967 i mål A 79/1964: - Godkände vattendomstolen utvidgning av vattentäkten med fyra rörbrunnar på fastigheterna Gälleråsen och (numera Aggerud 2 96 ), en ny stenkista och intagsledning i Timsälven, en infiltrationsvattenledning och en ny råvattenledning samt nya infiltrationsbassänger - Meddelade vattendomstolen Karlskoga stad tillstånd att öka sitt vattenuttag från Timsvälven intill en mängd av m 3 i årsmedel per dygn (324 l/s), dock högst m 3 under ett och samma dygn (347 l/s). - Meddelade vattendomstolen Karlskoga stad tillstånd att infiltrera denna mängd i grunden medelst de äldre infiltrationsbassängerna på Gälleråsen (numera Aggerud 2 96 ) och bassängerna på Gälleråsen 1 8, 1 24 och 1 80 (numera Aggerud 2 96 ). - Meddelade vattendomstolen Karlskoga stad tillstånd att vid vattentäkten på Gälleråsen och 1 123, och vid vattentäkten på Gälleråsen 1 86 uttaga grundvatten och infiltrerat ytvatten till en sammanlagd mängd av m 3 i årsmedel per dygn (324 l/s), dock högst m 3 under ett och samma dygn (405 l/s) Planförhållanden m.m. För Karlskoga finns en översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige I översiktsplanen är den aktuella sträckan av Lokaåsen markerad som skyddsområde för grundvatten. Det anges att nya bostadshus bör tillåtas, men att dessa kan kräva andra avloppslösningar än infiltration eller markbädd. Grupper av hus kan kräva detaljplan. För det bedömda tillrinningsområdet finns inga detaljplaner 13 (49)

15 2.11 Rådighet Råvattenintaget, vattenverket, infiltrationsbassängerna, uttagsbrunnarna och dricksvattenstationen är belägna på fastigheten Aggerud 2:96 som ägs av Reservvattentäkt Reservvattentäkt för Karlskoga saknas. Undersökningar avseende möjligheter att anlägga reservvattentäkter har genomförts vid Näset och vid Sandtorpsudden, men beslut om fortsättning har inte tagits Vattentäktens värde I Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområden (2010:5) ges exempel på värdeklasser för vattenförekomster och vattentäkter. Gälleråsen skulle enligt denna klassning hänföras till den högsta skyddsklassen Extremt högt skyddsvärde, eftersom det är en viktig allmän vattentäkt där det saknas reservvattentäkt. 14 (49)

16 3 Geohydrologiska förhållanden 3.1 Topografi Gälleråsen vattentäkt är belägen i en del av Lokaåsen, som följer en stor nord-sydlig dalgång ned mot sjön Möckeln drygt 5 km söder om vattenverket. I höjd med Gälleråsen och vattenverket ansluter en mindre dalgång från nordväst, i vilken sjön Lonnen och delar av Alkvettern är belägna. I korsningen mellan dessa två dalgångar, som avvattnas av Timsälven respektive Trösälven, vidgas dalgången från ca 1 km till 2,5-3 km bredd. Söder om detta flacka område är sammanflödespunkten mellan Timsälven och Trösälven belägen. Topografiskt sett utgörs fälten mellan älvarna av ett flackt jordbruksområde. Den enda topografiskt mer framträdande enheten utgörs av Lokaåsen, som genomskär området från norr till söder och som vid Gälleråsen når ca +140 m (RH00). 3.2 Nederbörd Årsmedelnederbörden vid SMHI:s mätstation nr 9420 i Karlskoga har för perioden uppmätts till 667 mm. Den korrigerade årsmedelnederbörden uppgår till 737 mm (SMHI, 2003). Evapotranspirationen kan beräknas enligt (Tamm): E = 221,5 + 29T där T = årsmedeltemperatur. Temperaturmätningar i Karlskoga har inte funnits tillgängliga. Årsmedeltemperaturen vid SMHI:s mätstationer i Filipstad och Kristinehamn uppgår till 5,1 respektive 5,8 C (SMHI, 2001). Årsmedeltemperaturen i Karlskoga antas utifrån detta vara ca 5,5 C. Evapotranspirationen kan därmed beräknas till ca 380 mm/år och den effektiva nederbörden, d.v.s. samlad yt- och grundvattenavrinning, kan uppskattas till ca 360 mm/år. 3.3 Geologi De geologiska förhållandena i området finns beskrivna i SGU (1903), VIAK (1977) och VBB Viak (1995). En översiktlig jordartskarta över det nuvarande vattenskyddsområdet redovisas i Figur (49)

17 Figur 3.1. Jordartskarta över nuvarande vattenskyddsområde. Copyright SGU. 16 (49)

18 Det aktuella åsavsnittet kring Gälleråsen tillhör den regionala isälvsbildningen Lokaåsen. Mellan Hållsjöfältet i norr och sjön Möckeln i söder, en sträcka av ca 18 km, utgör Lokaåsen ett enda sammanhängande isälvsstråk. Hållsjödeltat, på en nivå av knappt +170 möh, markerar det ungefärliga läget för den marina gränsen. Det aktuella åsavsnittet är beläget under den marina gränsen. Söder om Spångmyren är åsen belägen centralt i en större nordsydlig dalgång och åsen utgör här den topografiskt högsta punkten i landskapet. Norr om Spångmyren upp till Kedjeåsen är åsen belägen på dalgångens västra sida, där den ansluter mot berg- och moränområden. Dalgångens lågpunkt är här belägen ca 0,5-1 km öster om åsen. Norr om Spångmyren förekommer berg i dagen relativt frekvent nära isälvslagringen och berggrunden förefaller ställvis även ha skapat förträngningar av åsen. Även söder om Spångmyren förekommer berg i dagen i nära anslutning till åsen. Detta gäller främst för norra delen av Källmo by där ett bergparti av knappt 200 m längd går i dagen strax öster om åsen. Ytterligare ca 150 m väster om åsen förekommer berg i dagen inom ett dikesavsnitt. I jordbruksområdena kring Gälleråsens vattenverk består jordlagren av mäktiga leror som omsluter åsen. Lerorna avsattes under havsstadiet efter isavsmältningen. Dessa senglaciala marina leror täcker till stora delar åsryggarna, utom i de allra högsta delarna där svallningen under landhöjningsskedet avlägsnat leran och transporterat ut tunna kappor av sand och mo på lerytorna närmast åsen. Av borrprotokoll för grundvattenrör vid det norra brunnsområdet (där markytans nivå är ca +114 till +115 m) framgår att jordlagrens mäktighet i detta område är mellan 20 och 28 m och den mättade zonens mäktighet är mellan 15 och 23 m. 3.4 Ytvatten Lägen för de större ytvattendragen i området beskrivs i kapitel 3.1. Jordbruksområdena som omger åsen avvattnas via diken (ofta anlagda) och bäckar till dessa större ytvattendrag. Områdena norr om Gälleråsen och väster om åsen avvattnas huvudsakligen av Kedjan, som mynnar i Lonnen, strax innan dess 17 (49)

19 utlopp i Timsälven. Ett område väster om åsen, direkt norr om Gälleråsen, avvattnas emellertid av ett dike som mynnar i Bysjön varifrån vattnet rinner till Timsälven. Söder om Bysjön och väster om åsen, samt söder om Timsbron, avvattnas områdena av Timsälven. Jordbruksområdena öster om åsen och norr om Timsbron, avvattnas av Trösälven. 3.5 Grundvatten Enligt den geologiska beskrivningen (kap 3.3) uppvisar åsbildningen olika utseende norr respektive söder om Spångmyren. I den nordliga delen intar åsen ett högre terrängläge och ansluter till berg/moränområden i väster. I det sydliga läget intar åsen ett mer centralt läge i dalgången. Detta innebär att åsbildningen i förstnämnda fall i högre grad tenderar att läcka grundvatten till omgivningen, medan åsen vid det senare fallet snarare inverkar dränerande på omgivande markområden. Detta förhållande indikeras även av vattenanalyser från enskilda brunnar, vilka uppvisar såväl ökande hårdhet som kloridhalt inom åsens södra delar (VBB Viak, 1995). Vid åsens södra delar inverkar vattentäktens drift (infiltration och uttag) kraftigt på grundvattennivåer och grundvattnets strömning. Utbyggnad av vattentäkten påbörjades under 1940-talet. Grundvattennivåerna dessförinnan är ej kända i detalj. I samband med geologisk fältrekognosering under maj 1990 utförde VBB Viak (1995) en brunnsinventering med mätning av grundvattennivåer. Resultat från denna redovisades i form av en nordsydlig grundvattenprofil mellan Östra Kärne och Timsåsarna. En förenklad grundvattenprofil redovisas i Figur 3.2. Längst mot norr, vid Östra Kärne, är grundvattennivån belägen på en nivå av ca +143 m, medan motsvarande nivå strax norr om Timsälven är ca +110 m, d.v.s. en total nivåskillnad av drygt 30 m på 12 km längd (2,5 ). Ställvis förekommer två i vertikalled skilda grundvattenmagasin; ett undre (åskärna, åsmantel) och ett övre (svallmaterial). 18 (49)

20 Grundvattennivå (m) Östra Kärne Stockforstorp Tavlan Spångmyren (km) Källmo Gälleråsen Infiltrationsbassänger Gälleråsen Uttagsbrunnar Infiltrationsbassäng Marielund Timsälven Timsåsarna Figur 3.2. Grundvattenprofil från norr (vänster) till söder (höger) Efter VBB Viak (1995). Av Figur 3.2 framgår att åsavsnittet Östra Kärne-Timsåsarna sannolikt kan uppdelas i tre olika huvudsakliga grundvattenmagasin. Det nordligast belägna magasinet sträcker sig från områdets norra begränsning vid Östra Kärne och ca 2 km mot söder. Inom detta åsavsnitt har vattennivån i några mindre sjöar inmätts. Dessa sjöar är "grundvattensjöar", som mer eller mindre direkt kommunicerar hydrauliskt med grundvattnet i omgivande delar av åsen. Utifrån utförda grundvattennivåobservationer är den hydrauliska gradienten flack och riktad mot norr. Denna dräneringsriktning stämmer också med ytvattnets avrinningsriktning. Den sydliga avgränsningen av detta magasin är sannolikt därför belägen vid en förträngning av berggrunden, mellan Västra Kärne och Stockforstorp. Denna sadelpunkt i terrängen utgör även vattendelare för ytvattnet. Det därpå i söder följande grundvattenmagasinet har den största omfattningen och sträcker sig ca 6 km från nämnda område Västra Kärne-Stockforstorp till Källmo. Grundvattennivån hos detta magasin är uppmätt vid ett flertal punkter, såväl grundvattenrör som djupare brunnar. Den redovisade grundvattenytan inom södra delområdet, mellan Källmo och Spångmyren, får därför anses vara representativ för det huvudsakliga grundvattenmagasinet. Från detta avsnitt har även redovisats flera enskilda vattentäkter, vars grundvattennivå är belägen flera meter ovanför den angivna. Utifrån dessa brunnars djup (2-4 m) och terrängläge har bedömningen utförts att de representerar 19 (49)

21 grundvattennivåer i svallmaterial, vilket helt eller delvis är hydrauliskt skilt från åsens centrala delar. I detta sammanhang indikerar fältrekognosering samt kartstudier att utläckage av grundvatten, förutom vid Källmo, även förekommer vid Spångmyren och Tavlan. Vid Källmo eller strax söder därom sjunker grundvattenytan kraftigt. Detta är sannolikt betingat av en uppgrundning och förträngning av berggrunden, vilket även framgår av den geologiska kartan. Berg i dagen är här redovisat strax NO och V om Källmo gård. Mellan Karlskoga motorstadion och vattenverket är grundvattennivån relativt flack. Flera grundvattennivåobservationer finns även som tyder på utläckage mot åsens sidor inom detta avsnitt. Dessa bedöms dock vara osäkra, beroende på den flacka gradienten, små nivådifferenser samt osäkerhet m a p obspunkternas tillförlitlighet (påverkade av uttag mm.). Söder om vattenverket påverkas grundvattennivån kraftigt av infiltration/ uttag, vilket även framgår av redovisad grundvattenprofil. Vattenföringen hos åsens centrala delar har tidigare bedömts utifrån provpumpningar. Dessa bedömningar gäller främst för åsavsnittet söder om Gälleråsen vattenverk. Från VIAK (1977) framgår att transmissiviteten är 5 x 10-2 m 2 /s med en effektiv porositet av 10%. En utvärdering av senare utförd provpumpning redovisas i VIAK (1978) och anger transmissiviteten, T, till 7,5 x 10-2 m 2 /s, magasinskoefficienten, S, till 7 x 10-2, läckagefaktorn till 5,3 x 10-8 s -1 samt grundvattenmagasinets effektiva bredd, B, till ca 300 m. Den låga magasinskoefficienten förklaras av att stora delar av åsen är täckt av finsediment, d.v.s. medför delvis slutna förhållanden för grundvattenmagasinet. I SGU:s karta över grundvattnet i Örebro län (SGU, 1999) anges att grundvattentillgången i Lokaåsen är mycket stor ( l/s) inom en sträcka av 2-3 km vid vattentäkten och stor (5-25 l/s) i övriga delar Tillrinningsområde Med tillrinningsområde avses det område inom vilket vatten rör sig till vattentäkten. Vattentäkten tar sitt vatten ur Lokaåsen. Även om en betydande grundvattenutströmning sannolikt sker vid Källmo, vid "Stalpet", sträcker sig tillrinningsområdet teoretiskt till Stockforstorp i norr, där en grundvattendelare sannolikt är belägen (VBB Viak, 20 (49)

22 1995). Mot söder bedöms tillrinningsområdet sträcka sig till en grundvattendelare som, utifrån grundvattennivåer som redovisas i VBB (1964a), bedöms vara belägen ca 1,7-1,8 km söder om Timsälven, d.v.s. ungefär vid korsningen mellan väg 205 och Norr- /Västerleden. Huruvida detta är en fast eller rörlig grundvattendelare är inte känt. I Karlskoga stads ansökan till Västerbygdens vattendomstol, daterad , anges att erfarenheter från den tid vattentäkten hade varit i bruk tydde på att den naturliga grundvattenströmmens kapacitet, inklusive inläckande ytvatten från Timsälven, understiger m 3 /d (58 l/s). Under perioden uttogs i medel 5,3 Mm 3 /år ( m 3 /d) från Timsälven. En del av detta användes för spolning av snabbsandfiltren, varför hela mängden inte infiltrerades i infiltrationsbassängerna. Uppgifter om spolvattenmängder för perioden har inte funnits tillgängliga, men år 2008 var spolvattenmängden ca m 3. Mängderna infiltrerat vatten bedöms sammanfattningsvis ha varit ca 5,2 Mm 3 /år ( m 3 /d). Mängderna producerat ren-/dricksvatten uppgick till 6,8 Mm 3 /år ( m 3 /d). Differensen mellan mängderna infiltrerat och producerat vatten uppgår därmed till ca 1,7 Mm 3 /år (4 500 m 3 /d eller 52 l/s). Om eventuellt utläckage/inducerad infiltration från Timsälven försummas kan differensen mellan mängderna infiltrerat och uttaget vatten sägas utgöra mängden naturligt bildat grundvatten som kan uttas i vattentäkten. För att balans ska råda mellan grundvattenbildning och grundvattenuttag innebär det att grundvattenbildningen i tillrinningsområdet måste vara minst 50 l/s. Den samlade avrinningen (yt- och grundvatten), d.v.s. den effektiva nederbörden, har enligt kapitel 3.2 bedömts till ca 360 mm/år. Där isälvsmaterialet går i dagen bildar merparten av den samlade avrinningen grundvatten. Mellan grundvattendelarna i norr och söder omfattar området med isälvsmaterial i dagen ca 3,3 km 2, enligt jordartskartan. Om det antas att hela den effektiva nederbörden bildar grundvatten så innebär det att grundvattenbildningen i detta område uppgår till 1,2 Mm 3 /år (3 300 m 3 /d eller 38 l/s). Detta indikerar att grundvattenmagasinet i åsen även tillförs grundvatten från andra områden än där isälvsmaterialet går i dagen och/eller tillförs vatten genom inducerad infiltration från Timsälven. 21 (49)

23 I svallmaterialet på åsens sidor och i områden med morän är grundvattenbildningen lägre än i isälvsmaterialet och i områden med lera är grundvattenbildningen i sammanhanget mycket begränsad. VBB (1964b) och VIAK (1977) bedömde att vatten infiltreras från Timsälven. VIAK framför bl.a. att stora uttag i schaktbrunnarna (Brunn 13 och 14 som nu är tagna ur drift) medförde ökande järn- och manganhalter, vilket bedömdes tala för att inducerad infiltration förekom. VBB (1964b) bedömde att älvbotten successivt satte igen, med minskad infiltration som följd. Den slutsatsen ifrågasattes dock av VIAK (1977). Sammantaget bedöms tillrinningsområdet i nord-sydlig riktning sträcka sig från Stockforstorp i norr till korsningen mellan väg 205 och Norr-/Västerleden i söder, d.v.s. utsträckningen av det nuvarande (och det föreslagna nya) vattenskyddsområdet. I öst-västlig riktning omfattar tillrinningsområdet området där åsen går i dagen, närliggande områden med genomsläppliga jordlager samt närliggande områden där grundvatten dräneras mot åsen. Detta bedöms i stort sett motsvara det nuvarande vattenskyddsområdet Uppehållstider för infiltrerat vatten Vattnets uppehållstid i åsen mellan infiltrationen vid Gälleråsen vattenverk och brunnsgalleriet har av VIAK (1977) beräknats till ca 25 dygn. Uppehållstiden från infiltrationen vid Marielund till brunnsgalleriet beräknades till ca 16 dygn. Tiderna beräknades för en infiltrerad mängd av 90 l/s på vardera Gälleråsens och Marielunds infiltrationsbassänger Transporttider Transport- eller uppehållstider (t) i grundvattenmagasinet kan generellt beräknas enligt: t = (A * b * n e ) / Q där Q = uttagen vattenmängd (m 3 /d), A = area (m 2 ), b = grundvattenmagasinets mäktighet (m) och n e = kinematisk (effektiv) porositet. Ekvationen ovan förutsätter bl.a. att grundvattenmagasinet är homogent. Även om detta inte är fallet vid Gälleråsen kan ekvationen användas för att ge en grov bild av transporttider i grundvatten- 22 (49)

24 magasinet till brunnarna. Det bör även nämnas att ekvationen ger ett medelvärde för transporttiden och inte den snabbaste transporttiden. Enligt kap ovan är uppehållstiden för det infiltrerade vattnet, mellan infiltrationsbassängerna och uttagsbrunnarna, relativt kort (16-25 dygn). Som underlag för avgränsning av vattenskyddsområdet är det av intresse att uppskatta transporttiden för det naturligt bildade grundvattnet. Enligt kap har grundvattenbildningen uppskattats till ca m 3 per dygn. Uttaget, Q, i ekvationen ovan har därför antagits vara m 3 per dygn, motsvarande 52 l/s. Grundvattenmagasinets vattenförande mäktighet, b, antas vara mellan 10 och 15 m och den effektiva porositeten bedöms till mellan 0,05 och 0,15 (se bl.a. Carlsson och Gustafsson, 1997). För en uppehållstid av 1 år i grundvattenmagasinet kan arean, A, därmed beräknas till mellan 0,7 och 3,3 km 2. Om åsens bredd antas vara mellan 200 och 300 m motsvarar detta en sträcka av 2 till 16 km. För en uppehållstid av 100 dygn i grundvattenmagasinet kan arean, A, beräknas till mellan 0,2 och 0,9 km 2. Om åsens bredd antas vara mellan 200 och 300 m motsvarar detta en sträcka av 0,7 till 5 km. 3.6 Sårbarhet Sårbarhet betecknar vanligtvis markens och vattnets känslighet för att påverkas av en förorening, eller brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. En vätska som läcker ut, t.ex. vid en olycka, kommer att breda ut sig på markytan som en vätskepöl, avrinna på markytan eller infiltrera i jorden, främst beroende av jordlagrens genomsläpplighet, men även av topografi, tjäle etc. Föroreningar i vätskeform, eller vattenlösliga föroreningar, som infiltrerar kommer att perkolera genom den omättade zonen ner till grundvattenmagasinet. Transporthastigheten i den omättade zonen beror främst av jordlagrens genomsläpplighet (hydraulisk konduktivitet). Transporttiden beror, förutom av transporthastigheten, bl.a. av den omättade zonens mäktighet. Transporthastigheten i den mättade zonen beror bl.a. på jordlagrens genomsläpplighet och grundvattenytans lutning (hydrauliska gradienten). Generellt är grundvattenmagasins sårbarhet mycket hög där grus, sand och isälvsmaterial finns ovanför grundvattenytan, i synnerhet där den omättade zonen är av liten mäktighet. 23 (49)

25 Endast utsläpp inom vattentäktens tillrinningsområde kan medföra att vattentäkten skadas. Det bör dock noteras att tillrinningsområdet inte enbart omfattar det område inom vilket grundvattnet strömmar mot uttagsbrunnarna, utan även av det området inom vilket ytvatten kan avrinna på markytan (inkl t.ex. diken) och infiltrera i det område inom vilket grundvattnet strömmar mot uttagsbrunnarna. Där jordlagren, från markytan till grundvattenytan och därunder, huvudsakligen består av grus och sand är transporthastigheten (för vatten, förorenat vatten och föroreningar i vätskeform) både ned till grundvattenytan och med grundvattnet fram till uttagsbrunnarna mycket hög. Sårbarheten för eventuella föroreningar är således mycket hög. Där jordlagren huvudsakligen utgörs av lera är transporthastigheten ned till grundvattenytan mycket låg, eftersom leror har mycket låg genomsläpplighet. Sårbarheten för eventuella föroreningar i dessa områden bedöms därför som liten eller måttlig. Jordlagren på åsens sidor består ställvis av svallsediment, bl.a. sand, silt och lera. Transporthastigheten både ned till grundvattenytan och med grundvattnet fram till uttagsbrunnarna kan således vara hög. Sårbarheten för eventuella föroreningar bedöms därför vara hög. Där jordlagren består av morän bedöms transporthastigheten ned till grundvattenytan och i grundvattenmagasinet i moränen som måttlig. Sårbarheten för eventuella föroreningar i dessa områden bedöms därför som måttlig. 3.7 Vattenkvalitet Grundvattnet från uttagsbrunnarna har endast provtagits och analyserats vid ett fåtal tillfällen. Grundvattnets kvalitet får därför bedömas utifrån analyser på utgående dricksvatten. En statistisk sammanställning över analyser under perioden redovisas i Tabell (49)

26 Tabell 3.1. Statistisk sammanställning av resultat från kem- och bakterieanalyser på utgående dricksvatten under perioden Gränsv. Dricksvatten* Utgående dricksvatten Tjänl m anm Otjänlig min medel max antal ph <7,5, >9,0 10,5 7,7 8,2 8,5 102 Konduktivitet ms/m Turbiditet FNU 0,5 (utg)/1,5 <0,1 0,20 0,6 102 Lukt Svag Tydl., mkt stark Ingen Ingen Ingen 6 Lukt, art Alkalinitet, HCO3 mg/l Hårdhet dh 3,3 4,0 4,7 6 Färg mg/l Pt 15 (utg)/30 <5 < TOC mg/l 1,5 2,4 3,8 46 COD-Mn mg/l <1 1, Klorid, Cl mg/l 100 7,0 7,9 8,9 3 Fluorid, F mg/l 1,5 0,34 0,37 0,41 4 Sulfat, SO4 mg/l 100 5,2 5,7 6,7 4 Kalcium, Ca mg/l Natrium, Na mg/l 100 6,4 7,3 8,3 4 Magnesium, Mg mg/l 30 4,2 4,9 5,7 4 Nitratkväve, NO3-N mg/l 4,5** 11** <0,1 0,2 0,28 4 Nitritkväve, NO2-N mg/l 0,03** 0,15** <0,001 <0,001 0,002 6 Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 0,4** <0,01 <0,01 0,024 6 Fosfatfosfor, PO4-P mg/l 0,009 0,009 0,01 3 Järn, Fe mg/l 0,1 (utg)/0,2 <0,02 <0,02 <0, Mangan, Mn mg/l 0,05 (utg) <0,01 <0,05 0, Aluminium, Al mg/l 0,1 (utg) 0,0055 0,014 0,023 3 Antal långsamv. bakt. antal/ml 5000 <1 < Antal mikroorg. 22 antal/ml 10 (utg)/100 <1 1, E. coli antal/100 ml Påvisad <1 < Koliforma bakterier 35 antal/100 ml Påvisad 10 <1 < Pres Clostridium perfr. antal/100 ml Påvisad <1 <1 <1 16 Antal enterokocker antal/100 ml Påvisad <1 <1 <1 6 Mikrosvamp antal/100 ml 100 <1 <1 1 6 Aktinomyceter antal/100 ml 100 <1 1,5 4 5 *SLVFS 2001:30. Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten. Avser dricksvatten hos användaren där inte annat anges. (utg) = Utgående dricksvatten ** I SLVFS 2001:30 anges gränsvärden för ammonium, nitrat och nitrit. Dessa har räknats om till ammoniumkväve, nitratkväve respektive nitritkväve 25 (49)

27 Det utgående dricksvattnet är i stort sett bakterie- och luktfritt, har låg turbiditet och låga halter organiskt material samt relativt lågt innehåll av lättlösliga salter. Halterna järn och mangan samt kväve och fosfor är tillfredsställande låga. Halterna för samtliga kemiska och mikrobiologiska parametrar underskrider Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten, förutom turbiditet, mangan och koliforma bakterier där halterna vid något enstaka tillfälle överskridit gränsvärdena för tjänligt med anmärkning. Vid fyra tillfällen under perioden okt 2007 maj 2009 har utvidgade analyser utförts på det utgående dricksvattnet. Halterna tungmetaller är låga och underskrider livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten med god marginal. Bekämpningsmedel, PAH:er, cyanid, trihalometaner, tri- och tetrakloreten kunde inte påvisas i något av de fyra proven. Analys med avseende på vinylklorid och akrylamid har utförts vid ett tillfälle, då parametrarna inte kunde detekteras. I grundvattenrör Rb0003, beläget bredvid brunn 12, påvisades bekämpningsmedlet diuron (0,09 µg/l) vid analys år Vid analys av grundvattnet från brunn 12 år 2004 kunde emellertid inga bekämpningsmedel detekteras. Under 2001 provtogs och analyserades grundvattnet från samtliga uttagsbrunnar vid två tillfällen. Resultaten visar att grundvattnet från de brunnar som är belägna på störst avstånd från infiltrationsbassängerna och med djupast placerade filter har högst alkalinitet och lägst turbiditet. De erhåller således äldre grundvatten än brunnar närmare infiltrationsbassängerna. 26 (49)

28 4 Risker för vattentäkten Med risk menar vi en möjlig fara från en verksamhet eller förhållande. Storleken av risken består av en produkt av värderingsfri konsekvens och sannolikheten för utfall. 4.1 Riskkällor och emissioner Uppgifter om befintliga riskkällor/riskobjekt har erhållits från Miljökontoret, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlskoga kommun samt från samt inhämtats från Länsstyrelsens GISdata. En karta med inventerade risker redovisas i bilaga 5.2. De verksamheter eller förhållanden som kan innebära risker i området kan grupperas i riskkällor: 1 Industrier 2 Vägar och transporter 3 Bostadshus/fritidshus 4 Jord- och skogsbruk 5 Motorstadion 6 Täkter 7 Övrigt De befintliga riskkällorna beskrivs kortfattat i det följande. För respektive grupp av riskkällor listas förutom befintliga riskkällor även potentiella riskkällor, d.v.s. riskkällor som i framtiden bedöms kunna förekomma i tillrinningsområdet. Någon detaljerad beskrivning av potentiella riskkällor har inte gjorts eftersom det inte är möjligt att förutsäga var sådana riskkällor skulle kunna förekomma eller i vilken omfattning Industrier o.dyl. Ca 700 m norr om vattenverket driver NCC Roads en krossfabrik med tillverkning av asfalt, grus och krossprodukter. Knutet till verksamheten finns en grustäkt. Täkttillståndet utgick Stora delar av den f.d. täkten har fyllts igen och efterbehandlingen bedöms vara klar och slutbesiktad inom kort. Inom industriområdet finns upplag av 27 (49)

29 salt (på tät yta under tak), saltinblandad sandningssand samt returasfalt. Dessutom tas det vid fabriken in matjord som sorteras och blandas med bl.a. stallgödsel. Inom nuvarande sekundär skyddszon har företaget en dieseltank. Tanken är invallad med betongkar och väderskyddad. Avloppet leds till en sluten tank som töms med slamsugbil. I anslutning till NCC Roads finns Färdig Betong som tillverkar betong. Betongfabriken har en cistern (10 m 3 ) för eldningsolja. Cisternen är en skyddad S-cistern som står utomhus och har påkörningsskydd, men saknas invallning. Tidvis ställs ett asfaltverk upp på området. På fastigheten Gälleråsen 1:172, ca 900 m norr om vattenverket, finns en anläggning för återvinning av plast. Tidigare förekom även tillverkning av plastprodukter. På fastigheten Gälleråsen 1:116, ca 1,2 km norr om vattenverket, finns en fordonsverkstad. Vid verkstaden finns en cistern (3 m 3 ) för elningsolja inomhus. På Gälleråsen 1:141, ca 300 m öster om vattenverket, har Fortum ett ställverk. De skadehändelser/riskkällor som kan identifieras för industrier är: Olyckor inom verksamheterna där giftiga ämnen som läcker ut kan kontaminera yt- och grundvattnet Cisterner (petroleumprodukter) Avlopp, dagvatten Uppställning samt tvättning av fordon Vägar och transporter Längs Lokaåsen och rakt genom brunnsområdet löper väg 205 i nord-sydlig riktning. Väg 205 är primär väg för transporter med farligt gods. Ca 800 m norr om vattenverket ansluter väg 237 till väg 205 från väster. Ca 500 m söder om Timsälven ansluter väg 708 till väg 205 från nordväst. Utöver dessa vägar finns det ett antal mindre vägar som löper genom tillrinningsområdet. På sträckan mellan korsningarna med väg 708 och väg 237 är hastigheten på väg 205 begränsad till 70 km/h längs ca 200 m och i övriga delar till 90 km/h. Årsmedeldygnstrafiken på sträckan är ca fordon, varav ca 380 är tunga fordon. Norr om korsningen med 28 (49)

30 väg 237 är årsmedeldygnstrafiken på väg 205 ca fordon, varav ca 180 fordon är tung trafik (källa: gis.vv.se/iov). Speciellt utsatta/sårbara delar utgörs av vägavsnitt där vägarna går i skärning genom åsmaterialet, d.v.s. där grovt material är exponerat i markytan och avståndet till grundvattenytan är litet. Vid Marielund går vägen i skärning genom åsen, men här har grundvattenskydd anlagts. Grundvattenskyddet utgörs av ca 350 m med täta diken från i höjd med råvattenverket i söder och norrut. Vidare finns ca 300 m grundvattenskydd längs vägen förbi uttagsbrunnarna. De skadehändelser/riskkällor för Gälleråsen vattentäkt som kan identifieras för vägar och transporter är: Olyckor där giftiga ämnen som läcker ut kan kontaminera grundvattnet Slitage på vägar och fordon (oljespill, däck- och vägbaneslitage mm) Beläggningsarbeten Upplag av asfalt, oljegrus och vägsalt Vägsalt Luftutsläpp, bilavgaser Spridning av bekämpningsmedel Schaktningsarbeten Jord- och skogsbruk Mellan Timsälven i söder och Lövsta i norr (ca 5 km) omges Lokaåsen huvudsakligen av jordbruksmark. På flera åkrar sprids bekämpningsmedel. Norr om Lövsta och söder om Timsälven omges Lokaåsen huvudsakligen av skogsmark. Direkt norr om vattenverket, på fastigheten Gälleråsen 1:145, ligger Gelleråsens Gård. Vid gården förekommer slaktsvinsproduktion (2850 st svinplatser 2009). Det finns tre flytgödselbehållare som rymmer 1560, 1000 resp m 3. Vid gården finns tre cisterner för petroelumprodukter, varav två (den ena rymmer 9 m 3 ) placerade i ett betongrum under mark och en ovan mark. Cisternerna i betongrummet går att gå ned i och cisternerna kan inspekteras runt om. Cisternen ovan mark är invallad och under tak, men ledningarna är nedgrävda). På Källmo gård, fastigheten Källmo 1:53, ca 2 km norr om vattenverket, förekommer äggproduktion (strax under st värphöns 29 (49)

31 2008). För närvarande byggs ett hönsstall med plats för höns. Vid gården finns en cistern (5 m 3 ) för diesel. Cisternen är invallad och belägen under tak. På Källmo 1:31, ca 2 km norr om vattenverket, finns mjölkdjur och ung-/köttdjur (75 st + rekrytering 2008). Produktionen är ekologisk. Vidare finns två cisterner om 3 resp. 5 m 3. Cisternerna är invallade och belägna under tak. På Källmo 1:22, ca 2,5 km norr om vattenverket, finns nötdjur (80 st + rekrytering 2008). Produktionen är ekologisk. Vidare finns en cistern (3 m 3 ) ovan mark utomhus. Cisternen är invallad och belägen under tak. Ca 5 km norr om vattenverket, på fastigheten Källmo 1:46, fanns nötdjur + rekrytering. Produktionen är ekologisk. Vidare finns en invallad cistern (3 m 3 ) belägen under tak. Riskkällor för vattentäkter som generellt kan identifieras för jord- eller skogsbruk är: Avlopp Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen och patogener (t.ex. från gödsel eller djurhållning) Petroleumprodukter Avverkning och upplag av timmer etc Olyckor Bostadshus/fritidshus I närheten av vattenverket, infiltrationsbassängerna och uttagsbrunnarna samt längs Lokaåsens sträckning finns bostäder. Enligt uppgift från miljökontoret, Karlskoga kommun, är samtliga bostäder inom den nuvarande inre skyddszonen anslutna till det kommunala avloppsledningsnätet. Enligt tidigare inventeringar (beskrivna i VBB Viak, 1995) finns det i nuvarande yttre skyddszon ett flertal enskilda avloppsanläggningar, de flesta med slamavskiljare till dike eller dylikt, men även markbäddar och infiltrationsanläggningar. Efter en inventering år 2010 inom hela vattenskyddsområdet uppmärksammades fem fastigheter med icke godkänt avlopp. Dessa har nu blivit förelagda att åtgärda avloppet. 30 (49)

32 Vid ett tiotal fastigheter inom nuvarande inre skyddszon finns cisterner, främst för eldningsolja. Inom yttre skyddszon finns ett 15-tal cisterner. Vissa cisterner hör till lantbruksfastigheter. De riskkällor för Gälleråsen vattentäkt som kan identifieras är: Avlopp Cisterner Energianläggningar Hushålls/trädgårdskemikalier Uppställning/parkering av fordon Fordonstvätt Karlskoga motorstadion Ca 1 km norr om vattenverket ligger Karlskoga motorstadion, med bana för bilar och motorcyklar samt en gokartbana. Vid motorstadion finns miljöstation, spolplatta, verkstad och depåområde. Vid tävlingar används ängs-/åkermark norr om banan för parkering för personbilar. Verksamheten vid motorstadion bedöms främst utgöra en risk för vattentäkten med anledning av att petroleumprodukter hanteras. Spill och läckage skulle bl.a. kunna förekomma i samband med olyckor, tankning och uppställning/parkering av fordon. Eventuellt förekommer fordonstvätt med avfettningsmedel, men det är inte känt. Enligt uppgifter från Karlskoga Miljö är Karlskoga motorstadion ansluten till dricksvattennätet och avloppsnätet. Enligt uppgifter från Miljökontoret har emellertid motorstadion enskilt dricksvatten Täkter och upplag/deponier Inom nuvarande inre skyddszon, på fastigheterna Gälleråsen 1:111, 1:112, 1:113, 1:145 och 1:146, finns grustäkt. Gällande täkttillstånd utgår Stora delar av den f.d. täkten har fyllts igen. Nu sker igenfyllning med schaktmassor. Inom nuvarande yttre skyddszon, fastigheten Gälleråsen 1:142, finns en grustäkt. Utöver dessa finns det ett flertal äldre grustäkter längs den aktuella sträckan av Lokaåsen. I en äldre grustäkt på fastigheten Karls Åby 2:2 vid Timsåsarna, väster om väg 205, har det funnits ett mindre saltupplag och upplag 31 (49)

33 med matjord och schaktmassor. På samma fastighet har det funnits en snötipp. Vid Timsåsarna strax öster om vägen finns ett äldre avfallsupplag, där deponering av hushålls-, industri- och grovavfall från Karlskoga stad utfördes Upplaget är beläget på täta, finkorniga sediment öster om åsens topografiska höjdpunkt. En geohydrologisk utredning utfördes 1992, inklusive rördrivning och grundvattenprovtagning, och sammanfattningsvis bedöms ej risk föreligga för grundvattenmagasinet i det primära isälvsmaterialet (VBB Viak, 1995). På Källmo 1:22 har det funnits en grustäkt på västra sidan väg 205, där det har förkommit spontan deponering. Några hundra meter norr därom finns en äldre byggtipp (VBB Viak, 1995) Övrigt Andra riskkällor som kan förekomma i tillrinningsområdet är t ex: Avfallshantering, deponier Bergtäkter Schaktningsarbeten och andra markarbeten Sabotage Förorenad mark 4.2 Konstaterad belastning från riskkällor Enligt uppgift från Karlskoga Miljö har någon belastning från riskkällor på grundvattnet inte konstaterats. Skadehändelser har emellertid inträffat längs åsen. T.ex. har fordon kört av väg 205 och drivmedel läckt ut. Vid dessa tillfällen har saneringsåtgärder hunnit vidtas innan grundvattnet förorenats. 32 (49)

34 5 Riskbedömning Den modell som här använts för riskanalysen, följer anvisningarna i Naturvårdsverkets handbok 2010:5 om att risker kan beräknas som produkten av konsekvens och sannolikhet. Modellen som här har använts har hämtats från Livsmedelsverkets handbok Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning, vilken även är tillämpbar för råvattendelen av en vattentäkt. I riskanalysen identifieras och värderas beaktansvärda riskkällor som förekommer i dagsläget eller som kan tänkas komma att förekomma i framtiden. Riskobjekt utgörs per definition av riskkällor på en specifik plats, dvs. flera riskobjekt av samma typ definierar en typ av riskkälla. I modellen har vi valt att fokusera på riskkällorna, alternativt dess verksamheter, men inte de platsbundna riskobjekten, eftersom dessa är föränderliga. Riskkällornas verksamheter kan sedan regleras i vattenskyddsföreskrifterna, om de är beaktansvärda. Fyra olika sannolikhetsklasser och fyra olika konsekvensklasser utifrån specificerade kriterier i Livsmedelsverkets handbok har använts för att kategorisera riskkällorna. Dessa resulterar teoretiskt i 16 kombinationer av sannolikhet och konsekvens, vilka kategoriseras till fyra nivåer av risk, se bilaga 5. För respektive riskkälla har en översiktlig sannolikhetsbedömning och konsekvensbedömning genomförts. Sannolikhetsbedömningen (vald sannolikhetsklass) baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker sannolikheten hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa. Sannolikhet för riskförekomst inom skyddsområdet Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom skyddsområdet Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkten Konsekvensbedömningen (vald konsekvensklass) baseras på nedanstående faktorer, vilka tillsammans uttrycker konsekvensen av en eventuell oönskad händelse. Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget 33 (49)

35 Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning Emissionens farlighet Belastning, mängd, volym av emissionen Utbredning av riskförekomst Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall är att råvattenkvaliteten försämras. Det är framförallt de risker som är belägna nära vattentäkten eller uppströms vattentäkten som utgör det största hotet mot dricksvattenkvaliteten. Resultatet av riskanalysen indikerar att följande riskkällor utgör störst risk för vattentäkterna: Hantering av bekämpningsmedel Olyckor med farligt gods på väg Hantering av petroleumprodukter Fordonstvätt Grustäkter och upplag/utfyllnad Av riskkällorna ovan bedöms konsekvenserna som högst för hantering av bekämpningsmedel, olyckor med farligt gods på väg samt hantering av petroleumprodukter. 5.1 Riskanalysens användning Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt kategorisera risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet av riskanalysen är grovt utgör det, tillsammans med aktuell belastning och normer för råvattenkvaliteten, en lämplig grund för att bestämma skyddsföreskrifternas omfattning. I princip bör de risker regleras som har såväl hög sannolikhet som konsekvens. I princip bör också restriktionsnivån vara högre i primär skyddszon än i sekundär skyddszon på grund av det kortare avståndet till vattentäkten. Risklassen och normalbestämmelserna enligt de allmänna råden 2003:16 om vattenskyddsområde avgör föreskrifternas restriktionsnivå. De allmänna råden anger en lägsta restriktionsnivå. 34 (49)

36 Vattenskyddsföreskrifter är primärt riktade mot verksamheter vilka uppfyller vattenskyddsföreskriftens rekvisit. Eftersom riskanalysens syfte är att göra en relativ värdering till grund för val av restriktionsnivå, och inte en absolut värdering av varje riskobjekt, omfattar riskanalysen snarare riskkällor än riskobjekt. Arbetsmodellen synliggör i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer de risker som bedömts utgöra allvarliga hot mot vattentäkten. I vissa undantagsfall kan riskkällor som utgör en hög sannolikhet och hög konsekvens komma att undantas från reglering genom föreskrifter eller annan typ av åtgärd på grund av att de är svåra att reglera. 5.2 Riskanalysens känslighet På grund av att riskanalysen inte fokuserar på varje enskilt riskobjekt för sig, utan grupperar samma typ av risker till en riskkälla blir resultatet endast indikativt. Endast risker som hamnar långt ifrån varandra i riskklass utgör verkligt skilda risker för vattentäkten. Det krävs en mer detaljerad riskanalys för att avgöra vilken risknivå enskilda verksamheter/objekt utgör för vattentäkten och vilka specifika åtgärder som kan anses vara motiverade för enskilda verksamheter/objekt ingående i riskanalysen. 35 (49)

37 6 Information, samverkan, samråd 6.1 Referensgrupparbete Vattenskyddsprocessen för grundvattentäkten Gälleråsen och ytvattentäkten Timsälven har drivits av en projektgrupp bestående av tjänstemän på Karlskoga Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga kommun, med stöd från Sweco i Örebro. Enligt Karlskoga Miljös uppfattning är miljöbalkens formella krav på samrådsprocessen inte tillräckliga. För att få förståelse och acceptans för ett långsiktigt vattenskydd krävs en lokal dialog och förankring. Karlskoga Miljö har därför valt att tidigt tillsätta en referensgrupp att biträda projektgruppen. Referensgruppen har bestått av utvalda sakkunniga för några av de mest berörda intressena. Referensgruppens övergripande roll har varit att stödja projektgruppen i dess uppgift att ta fram ett förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter som sedan skall gå vidare i den formella processen. Referensgruppen har kallats till möten av projektgruppen. Referensgruppens deltagare har muntligen och skriftligen redovisat sina förslag till förbättringar och argument för dessa. Projektgruppen har sammanställt, analyserat och beaktat referensgruppens synpunkter samt presenterat sitt arbete för referensgruppen. Totalt har fyra referensgruppmöten genomförts. Referensgruppen har framfört 37 synpunkter skriftligen och samtliga har bemötts av projektgruppen. Samtliga referensgruppens synpunkter och projektgruppens bemötanden av dessa, samt anteckningar från referensgruppmötena redovisas i bilaga Samråd med Länsstyrelsen Samråd med Länsstyrelsen i Örebro län och Länsstyrelsen i Värmlands län genomfördes den 9 september 2008, se bilaga Information till Karlskoga kommun Tjänstemän och politiker i Karlskoga kommun har informerats om arbetet med vattenskydd vid följande tillfällen: 36 (49)

38 Samhällsbyggnadsförvaltningen, Samhällsbyggnadsnämnden, Vidare har nämnden fått information om arbetets gång som en stående punkt under varje nämnd våren Myndighetsnämnden, och Information till fastighetsägare Fastighetsägare, verksamhetsutövare och andra berörda har informerats om arbetet med vattenskyddsområdet genom en informationsutställning som Karlskoga kommun och Karlskoga Miljö AB genomförde. En bemannad utställning ägde rum i Karlskoga bibliotek den 8 och den 10 september En obemannad utställning i Karlskoga bibliotek ägde rum mellan den 9 september och den 2 oktober. Vid utställningarna fanns det möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på det framarbetade förslaget till vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifter för vattentäkten. Vidare fanns möjlighet att ställa frågor till representanter från och Karlskoga kommun. Utöver detta fanns möjlighet att ta del av förslagen på Karlskoga Miljös och Karlskoga kommuns hemsidor. Synpunkter på förslagen skulle inlämnas skriftligen senast fredagen den 2 oktober. Inlämnade synpunkter, samt bemötanden, har sammanställts och redovisas i bilaga 4. En kompletterande utställning av förslaget till vattenskyddsområdet gjordes genom att materialet lades ut på Karlskoga Miljös och Karlskoga kommuns hemsidor från november 2010 till 8 april Den kompletterande utställningen annonserades i Karlskoga Kuriren, Karlskoga tidning, Nya Wermlands Tidningen, Värmlands Folkblad, Nya Kristinehamns-Posten och Filipstads tidning. Därutöver har samtliga fastighetsägare i primär och sekundär skyddszon i Karlskoga kommun informerats via brev. Inlämnade synpunkter, samt bemötanden, har sammanställts och redovisas i bilaga 4. Den 14 december 2010 informerades lantbrukare som berörs av vattenskyddsområdet. Deltagarförteckning, synpunkter samt bemötanden har sammanställts och redovisas i bilaga (49)

39 7 Utformning av vattenskyddsområde Utifrån hydrogeologiska förhållanden samt riskanalysen, föreslås ett vattenskyddsområde för Gälleråsen vattentäkt enligt bilaga Krav och allmän metodik Omfattningen av skyddsområdet bör vara sådan att det på goda grunder kan erhållas ett råvatten från vattentäkten som efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål. Det övergripande målet med vattenskyddsområde och tillhörande skyddsbestämmelser, föreskrifter, är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Skyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på stora områden. En uppdelning av skyddsområdet i en primär och en sekundär skyddszon gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga och vidare att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Varje skyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. Utgångspunkter för avgränsning av vattenskyddsområde för grundvatten är långsam omsättning i grundvattenmagasinet och mycket stora svårigheter att rena förorenat grundvatten. Därför krävs en strategi med ett starkt förebyggande skydd. Principen är att i första hand potentiellt förorenande verksamheter och markanvändning inte tillåts inom vattenskyddsområdet. I andra hand ska en förorening hinna upptäckas i tid och marken saneras innan föroreningen når grundvattnet. I tredje hand ska föroreningen brytas ned, fastläggas eller spädas ut till acceptabla nivåer, eller kunna tas om hand innan den hinner transporteras med grundvattnet till uttagspunkterna. 38 (49)

40 7.2 Allmänt om skyddszoner En vattentäktszon för grundvattentäkter med bassänginfiltration bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsbrunnen/brunnarna, uttagsplatsen i ytvattendrag/sjö och infiltrationsbassängerna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktszonen skyddas mot obehöriga och skyddas på lämpligt sätt t.ex. genom en låst inhägnad. Marken inom vattentäktszonen bör endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. Om det finns flera uttagsområden ska alla avgränsas som vattentäktszon. Vid identifiering av primär zon för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) områden beaktas. Det är därför möjligt att primär zon förekommer på flera ställen inom ett skyddsområde för att täcka in viktiga nybildningsområden. Syftet med den primära zonen är att riskerna för akut förorening minimeras. En akut förorening ska hinna upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zon och sekundär zon sätts så att uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära zonen. I de fall området nära vattentäkten utgörs av mäktiga jordlager med begränsad genomsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära zonen. Syftet med den sekundära zonen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddszonen bör minst omfatta så stor del av tillrinningsområdet att uppehållstiden för grundvatten från skyddszonens yttre gräns till vattentäktszonen har en beräknad uppehållstid av minst ett år. Syftet med den tertiära zonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. En tertiär zon ska inrättas med syfte att omfatta resterande delar av tillrinningsområdet för vattentäkten som inte omfattas av övriga skyddszoner. 39 (49)

41 7.3 Avgränsning av vattenskyddsområde för Gälleråsen vattentäkt Utformningen av skyddsområdet för Gälleråsen vattentäkt följer i princip de allmänna principerna ovan Vattentäktszon För Gälleråsen vattentäkt föreslås totalt fyra vattentäktszoner kring uttagsbrunnarna och kring infiltrationsbassängerna. En vattentäktszon föreslås omfatta området innanför stängslet runt infiltrationsbassängerna 1-5 vid vattenverket och en föreslås omfatta området innanför stängslet runt infiltrationsbassängerna 6-8 vid Marielund. En vattentäktszon föreslås omfatta den del av fastigheten Aggerud 2:96 som omger Brunnar Från denna vattentäktszon exkluderas vägarna (vägområdena som skär igenom brunnsområdet). Avslutningsvis föreslås en vattentäktszon inom fem meter från överbyggnaden för Brunn Primär skyddszon Den föreslagna omfattningen av den primära skyddszonen redovisas i bilaga 2. Utgångspunkterna för skyddszonens utbredning har varit beräkningen av transport-/uppehållstider (kapitel 3.5) som indikerar att det krävs en sträcka längs Lokaåsen av mellan 0,7 och 5 km för att transporttiden i grundvattenmagasinet ska överskrida 100 dygn. Den befintliga inre skyddszonen sträcker sig ca 5,5 km längs Lokaåsen. Längs åsen finns ett flertal betydande riskkällor, bl.a. väg 205, djurhållning med gödselhantering och lagring av petroleumprodukter. Vidare är grundvattenmagasinet mycket sårbart utmed åsen eftersom isälvsmaterialet går i dagen eller där mäktigheten hos jordlagren med låg genomsläpplighet bedöms vara liten. Mot bakgrund därav föreslås den primära skyddszonen även fortsättningsvis omfatta ungefär samma område som den befintliga inre skyddszonen. 40 (49)

42 7.3.3 Sekundär skyddszon Den föreslagna omfattningen av den sekundära skyddszonen redovisas i bilaga 2. Beräkningen av transport-/uppehållstider (kapitel 3.5) indikerar att det krävs en sträcka längs Lokaåsen av mellan 2 och 16 km för att transporttiden i grundvattenmagasinet ska överskrida 1 år. Den föreslagna sekundära skyddszonen sträcker sig 12 km längs Lokaåsen, mellan de två bedömda vattendelare som avgränsar grundvattenmagasinet i nord-sydlig riktning. Vidare har utgångspunkten för avgränsning av den sekundära skyddszonen varit att skyddszonen ska omfatta de delar av tillrinningsområdet som inte omfattas av primär skyddszon. Eftersom den föreslagna sekundära skyddszonen bedöms omfatta hela tillrinningsområdet bedöms det inte föreligga något behov av en tertiär skyddszon. 7.4 Genomförande samt motiv till gränsdragningar Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade riskerna, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare Strategi och generella motiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsområdet i princip bör omfatta hela vattentäktens tillrinningsområde. 2. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning så att det efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 41 (49)

43 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att motverka en förorening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas som en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnormer för vatten (prop. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsområde skall därför ha så stor utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av information, restriktioner och naturlig barriärförmåga. Storleken avgörs av de riskkällor och belastningar som konstaterats, samt naturlig barriärförmåga och skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda. Vårt förslag till skyddsområde baseras på en tolkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, och är ett förslag med en associerad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utformning bedöms den risken acceptabel och i linje med lagstiftarens intentioner. Varje annan storlek innebär en annan risk att syftet bakom vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion Platsspecifika motiv Skyddsområdet har i möjligaste mån förlagts till administrativa gränser, t.ex. fastighets- eller kommungränser, eller naturliga gränslinjer, t.ex. vägar eller vattendrag. Nedan redovisas platsspecifika motiv för ett antal delområden som markerats i Figur (49)

44 Figur 7.1. Områden för vilka platsspecifika motiv redovisas. 43 (49)