FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för rättsliga frågor /2165(REG) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om valprövning (2014/2165(REG)) Utskottet för rättsliga frågor Föredragande: Pavel Svoboda PR\ doc PE v02-00 Förenade i mångfalden

2 PR_REG_Credentials INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT... 3 BILAGA: Förteckning över ledamöter av Europaparlamentet vilkas mandat förklaras vara giltiga... 6 MOTIVERING OFFICIELLA KUNGÖRELSER FRÅN MEDLEMSSTATERNA PE v /47 PR\ doc

3 om valprövning (2014/2165(REG)) FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT Europaparlamentet fattar detta beslut med beaktande av akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet 1, med beaktande av sitt beslut av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga 2, särskilt artiklarna 2.1 och 3.1, med beaktande av rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare 3, med beaktande av domarna av den 7 juli 2005 och den 30 april 2009 från Europeiska unionens domstol 4, med beaktande av artiklarna 3, 4 och 11 samt bilaga I i arbetsordningen, med beaktande av de officiella kungörelserna från de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna om resultatet i valet till Europaparlamentet, med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0000/2014), och av följande skäl: A. I artikel 7.1 och 7.2 i akten av den 20 september 1976 anges vilka uppdrag som inte är förenliga med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet. B. I enlighet med artikel 11 i och bilaga I till arbetsordningen ska ledamöterna lämna detaljerade upplysningar angående yrkesmässig verksamhet och alla övriga relevanta uppdrag eller all annan verksamhet som de utför mot ersättning. C. Samtliga medlemsstater har meddelat parlamentet namnen på de valda kandidaterna. De flesta av dem har dock ännu inte, eller först efter förseningar, kungjort kandidaternas ersättare samt en rangordning baserad på valresultatet, vilket de är skyldiga att göra enligt artikel 3.4 i arbetsordningen. 1 EGT L 278, , s EUT L 262, , s EGT L 329, , s Dom av den 7 juli 2005 i mål C-208/03, Jean-Marie Le Pen mot Europaparlamentet, REG 2005, s. I-6051 och dom av den 30 april 2009 i förenade målen C-393/07 och C-9/08, Italienska republiken och Beniamino Donnici mot Europaparlamentet, REG 2009, s. I PR\ doc 3/47 PE v02-00

4 D. Vissa medlemsstater lämnade först in ett ofullständigt meddelande om valda kandidater och inkom med ytterligare uppgifter vid ett senare tillfälle. E. I vissa medlemsstater pågår en prövning i enlighet med gällande nationell lagstiftning av de invändningar som inkommit mot valet av vissa ledamöter av Europaparlamentet. Denna prövning skulle kunna leda till att valet av de berörda ledamöterna ogiltigförklaras. F. Enligt artikel 12 i akten av den 20 september 1976 ska Europaparlamentet avgöra enbart sådana tvister som uppkommer i fråga om giltigheten för ledamöternas mandat på grund av överträdelser av bestämmelserna i nämnda akt. Parlamentet ska inte ta ställning till eventuella överträdelser av nationella valbestämmelser som akten hänvisar till. G. För att pröva ledamöternas behörighet i enlighet med artikel 12 i akten från 1976 ska parlamentet utan att ha något utrymme för skönsmässig bedömning beakta de valresultat som medlemsstaternas behöriga myndigheter officiellt har tillkännagivit. Denna bestämmelse hindrar emellertid inte parlamentet att i förekommande fall rapportera om eventuella fall av bristande överensstämmelse mellan nationell vallagstiftning som ligger till grund för resultaten och EU:s lagstiftning. H. För närvarande tycks det inte finnas någon ledamot av Europaparlamentet som samtidigt är pär på livstid vid det engelska överhuset. Frågan i sig om ledamöter som samtidigt är pärer på livstid vilket förekom under den sjunde valperioden har emellertid fortfarande inte lösts på ett tillfredsställande sätt. Juridiska problem kan komma att uppstå framöver eftersom det fortfarande är oklart huruvida den relevanta nationella lagstiftningen är helt förenlig med EU:s lagstiftning. I. I vissa medlemsstater är de nyvalda ledamöterna av Europaparlamentet skyldiga att svära trohet till den nationella författningen innan deras status som valda officiellt meddelas parlamentet. Om detta inte görs förklaras de berörda ledamöternas platser vakanta samt upphävs ledamöternas parlamentariska befogenheter av de nationella myndigheterna. Det är inte säkert att nämnda skyldighet är förenlig med akten av den 20 september 1976, i synnerhet artikel 6.1, och med Europaparlamentets ledamotsstadga, i synnerhet artiklarna 2.1 och 3.1. J. Personer som innehar medborgarskap i vissa medlemsstater men som varit bosatta i ett annat land under en viss tid kan berövas rösträtten i sitt hemland. I vissa fall kan detta även medföra att personerna i fråga berövas sin valbarhet. K. Den brittiska valkommissionen har rapporterat att ett antal personer som innehar medborgarskap i andra medlemsstater men som är bosatta i Storbritannien inte kunde utöva sin rösträtt i det senaste valet till Europaparlamentet på grund av de komplicerade registreringsreglerna. Komplicerade regler av ovannämnda slag kan även påverka valbarheten vid val till Europaparlamentet. PE v /47 PR\ doc

5 1. Med förbehåll för eventuella beslut som fattas av de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där invändningar gjorts mot valresultatet, förklarar Europaparlamentet mandaten giltiga för de ledamöter som anges i bilagan till detta beslut, vilkas val kungjorts av de behöriga nationella myndigheterna, och som avgett de skriftliga förklaringar och försäkringar som följer av artikel 7.1 och 7.2 i akten av den 20 september 1976 och av bilaga I till arbetsordningen. 2. Europaparlamentet upprepar sin begäran till de behöriga nationella myndigheterna att inte enbart meddela Europaparlamentet namnen på de valda kandidaterna, utan även uppge namnen på deras ersättare samt en rangordning baserad på valresultatet. 3. Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att utan dröjsmål avsluta prövningen av de invändningar som framförts till dem och att informera Europaparlamentet om resultatet. 4. Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att undersöka huruvida bestämmelserna i European Parliament (House of Lords Disqualification) Regulations 2008, särskilt bestämmelse nr 4, är helt förenliga med akten av den 20 september Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida nationell lagstiftning som föreskriver svärande av trohet till den nationella författningen eller dylikt vilket är fallet i exempelvis artikel i Spaniens lag om det allmänna valsystemet (Ley Orgánica del Régimen Electoral General) är helt förenlig med akten av den 20 september 1976 och ledamotsstadgan. 6. Europaparlamentet anser att berövande av rösträtten innebär att man bestraffar medborgare som utövat rätten att fritt röra sig inom EU (artikel 20.2 a i EUFfördraget), att man fråntar dem rösträtten och valbarheten vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där medborgarna är bosatta (artikel 20.2 b i EUFfördraget) och att man handlar i strid med principen om allmänna och direkta val (artikel 14.3 i EU-fördraget och artikel 1.3 i akten från 1976). Parlamentet anser att berövande av rösträtt under inga omständigheter får tillämpas i samband med val till Europaparlamentet, och uppmanar kommissionen att se till att inga medlemsstater tillåter denna möjlighet. 7. Europaparlamentet uppmanar Storbritannien och alla andra medlemsstater där liknande problem kan ha förekommit att när det gäller att rösta eller kandidera i val till Europaparlamentet förenkla registreringsreglerna för personer som innehar medborgarskap i andra medlemsstater, i synnerhet genom att eliminera onödiga administrativa hinder så att de rättigheter som avses i artikel 20.2 a och 20.2 b i EUF-fördraget upprätthålls. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att se till att medlemsstaternas system är förenliga med EU:s lagstiftning. 8. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till de behöriga nationella myndigheterna och medlemsstaternas parlament. PR\ doc 5/47 PE v02-00

6 BILAGA: Förteckning över ledamöter av Europaparlamentet vilkas mandat förklaras vara giltiga Belgien (21 ledamöter) Annemans Gerolf Arena Maria Arimont Pascal Bayet Hugues Belet Ivo De Backer Philippe Demesmaeker Mark Deprez Gérard Ide Louis Lamberts Philippe Loones Sander* Michel Louis Neyts-Uyttebroeck Annemie Ries Frédérique Rolin Claude Staes Bart Stevens Helga Tarabella Marc Thyssen Marianne** Van Brempt Kathleen Van Overtveldt Johan*** Verhofstadt Guy (*) Mandatet började gälla den 14 oktober 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Sander Loones valts som ersättare för Johan Van Overtveldt. (**) Marianne Thyssens mandat upphörde den 1 november (***) Johan Van Overtveldts mandat upphörde den 11 oktober PE v /47 PR\ doc

7 Bulgarien (17 ledamöter) Ali Nedzhmi Barekov Nikolay Donchev Tomislav* Dzhambazki Angel Gabriel Mariya Hyusmenova Filiz Hakaeva Iotova Iliana Malinova Kovatchev Andrey Kyuchyuk Ilhan Malinov Svetoslav Hristov Mihaylova Iskra Nekov Momchil Paunova Eva Pirinski Georgi Radev Emil Stanishev Sergey Urutchev Vladimir (*) Tomislav Donchevs mandat upphörde den 7 november PR\ doc 7/47 PE v02-00

8 Tjeckien (21 ledamöter) Charanzová Dita Dlabajová Martina Ježek Petr Keller Jan Konečná Kateřina Mach Petr Maštálka Jiří Niedermayer Ludek Poc Pavel Poche Miroslav Polčák Stanislav Pospíšil Jiří Ransdorf Miloslav Sehnalová Olga Šojdrová Michaela Štětina Jaromír Svoboda Pavel Telička Pavel Tošenovský Evžen Zahradil Jan Zdechovský Tomáš PE v /47 PR\ doc

9 Danmark (13 ledamöter) Auken Margrete Bendtsen Bendt Christensen Ole Dohrmann Jørn Kari Rina Ronja Karlsson Rikke Kofod Jeppe Messerschmidt Morten Petersen Morten Helveg Rohde Jens Schaldemose Christel Tørnӕs Ulla Vistisen Anders Primdahl PR\ doc 9/47 PE v02-00

10 Tyskland (96 ledamöter) Albrecht Jan Philipp Balz Burkhard Böge Reimer Brok Elmar Buchner Klaus Bullmann Udo Bütikofer Reinhard Caspary Daniel Collin-Langen Birgit Cramer Michael De Masi Fabio Dess Albert Eck Stefan Ehler Christian Ernst Cornelia Ertug Ismail Ferber Markus Fleckenstein Knut Florenz Karl-Heinz Gahler Michael Gebhardt Evelyne Geier Jens Gericke Arne Giegold Sven Gieseke Jens Grässle Ingeborg Groote Matthias Händel Thomas Harms Rebecca Häusling Martin Henkel Hans-Olaf Heubuch Maria Hoffmann Iris Hohlmeier Monika Jahr Peter Kammerevert Petra PE v /47 PR\ doc

11 Kaufmann Sylvia-Yvonne Keller Ska Koch Dieter-Lebrecht Kölmel Bernd Köster Dietmar Krehl Constanze Angela Kuhn Werner Lambsdorff Alexander Graf Lange Bernd Langen Werner Leinen Jo Liese Peter Lietz Arne Lins Norbert Lochbihler Barbara Lösing Sabine Lucke Bernd McAllister David Mann Thomas Meissner Gesine Melior Susanne Michels Martina Müller Ulrike Neuser Norbert Niebler Angelika Noichl Maria Pieper Markus Pretzell Marcus Preuss Gabriele Quisthoudt-Rowohl Godelieve Reda Julia Reintke Theresa Reul Herbert Rodust Ulrike Scholz Helmut Schulz Martin Schulze Sven Schuster Joachim Schwab Andreas Simon Peter Sippel Birgit Sommer Renate Sonneborn Martin Starbatty Joachim Steinruck Jutta PR\ doc 11/47 PE v02-00

12 von Storch Beatrix Theurer Michael Trebesius Ulrike Trüpel Helga Verheyen Sabine Voigt Udo Voss Axel Weber Manfred von Weizsäcker Jakob Werner Martina Westphal Kerstin Wieland Rainer Winkler Hermann Zeller Joachim Zimmer Gabriele PE v /47 PR\ doc

13 Estland (6 ledamöter) Ansip Andrus* Kallas Kaja Kelam Tunne Lauristin Marju Tarand Indrek Toom Yana (*) Andrus Ansips mandat upphörde den 1 november PR\ doc 13/47 PE v02-00

14 Irland (11 ledamöter) Boylan Lynn Carty Matt Childers Nessa Clune Deirdre Crowley Brian Flanagan Luke Ming Harkin Marian Hayes Brian Kelly Seán McGuinness Mairead Ní Riada Liadh PE v /47 PR\ doc

15 Grekland (21 ledamöter) Androulakis Nikos Chrysogonos Konstantinos Epitideios Georgios Fountoulis Lampros Glezos Emmanouil Grammatikakis Giorgos Kaili Eva Katrougalos Georgios Kefalogiannis Manolis Kuneva Kostadinka Kyrkos Miltiadis Kyrtsos Georgios Marias Notis Papadakis Konstantinos Papadimoulis Dimitrios Sakorafa Sofia Spyraki Maria Synadinos Eleytherios Vozemberg Elissavet Zagorakis Theodoros Zarianopoulos Sotirios PR\ doc 15/47 PE v02-00

16 Spanien (54 ledamöter) Aguilera García Clara Eugenia Albiol Guzmán Marina Arias Cañete Miguel* Ayala Sender Inés Ayuso Pilar Becerra Basterrechea Beatriz Bilbao Barandica Izaskun Blanco López José Cabezón Ruiz Soledad Couso Permuy Javier** del Castillo Vera Pilar de Grandes Pascual Luis Díaz De Mera García Consuegra Agustín Echenique Robba Pablo Estaràs Ferragut Rosa Fernández Álvarez Jonás Fisas Ayxelà Santiago Gambús Francesc García Pérez Iratxe Gardiazabal Rubial Eider Girauta Vidal Juan Carlos González Peñas Tania*** González Pons Esteban Guerrero Salom Enrique Gutiérrez Prieto Sergio Herranz García Esther Iglesias Turrión Pablo Jáuregui Atondo Ramón Jiménez-Becerril Barrio Teresa Jiménez Villarejo Carlos**** Juaristi Abaunz Iosu Mirena Lope Fontagné Verónica López Aguilar Juan Fernando López Bermejo Paloma López Fernández Javier López-Istúriz White Antonio Maragall Ernest Mato Adrover Gabriel Maura Barandiarán Fernando PE v /47 PR\ doc

17 Meyer Willy***** Millán Mon Francisco José Nart Javier Pagazaurtundúa Ruiz María Teresa Rodríguez-Piñero Fernández Inmaculada Rodriguez-Rubio Vázquez Maria Teresa Sánchez Caldentey Lola Sebastià Talavera Jordi Senra Rodríguez María Lidia Sosa Wagner Francisco****** Terricabras Josep-Maria Tremosa i Balcells Ramon Urtasun Ernest Valcárcel Siso Ramón Luis Valenciano Martínez-Orozco Elena Vallina De La Noval Ángela Rosa Zalba Bidegain Pablo (*) Miguel Arias Cañetes mandat upphörde den 1 november (**) Mandatet började gälla den 15 juli 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Javier Couso Permuy valts som ersättare för Willy Meyer. (***) Mandatet började gälla den 11 september 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Tania González Peñas valts som ersättare för Carlos Jiménez Villarejo. (****) Carlos Jiménez Villarejos mandat upphörde den 1 augusti (*****) Willy Meyers mandat upphörde den 10 juli (******) Francisco Sosa Wagners mandat upphörde den 20 oktober PR\ doc 17/47 PE v02-00

18 Frankrike (74 ledamöter) Aliot Louis Alliot-Marie Michèle Andrieu Eric Arnautu Marie-Christine Arthuis Jean Balas Guillaume Bay Nicolas Berès Pervenche Bergeron Joëlle Bilde Dominique Boutonnet Marie-Christine Bové José Briois Steeve Cadec Alain Cavada Jean-Marie Chauprade Aymeric Danjean Arnaud Dantin Michel Dati Rachida Delahaye Angélique Delli Karima Denanot Jean-Paul de Sarnez Marielle D Ornano Mireille Durand Pascal Ferrand Edouard Goddyn Sylvie Gollnisch Bruno Goulard Sylvie Griesbeck Nathalie Grossetête Françoise Guillaume Sylvie Hortefeux Brice Jadot Yannick Jalkh Jean-François Joly Eva Joulaud Marc Juvin Philippe Lamassoure Alain PE v /47 PR\ doc

19 Lavrilleux Jérôme Lebreton Gilles Le Grip Constance Le Hyaric Patrick Le Pen Jean-Marie Le Pen Marine Loiseau Philippe Manscour Louis-Joseph Martin Dominique Martin Edouard Maurel Emmanuel Mélenchon Jean-Luc Melin Joelle Monot Bernard Montel Sophie Morano Nadine Morin-Chartier Elisabeth Muselier Renaud Omarjee Younous Pargneaux Gilles Peillon Vincent Philippot Florian Ponga Maurice Proust Franck Revault D allonnes Bonnefoy Christine Riquet Dominique Rivasi Michèle Rochefort Robert Rozière Virginie Saïfi Tokia Sander Anne Schaffhauser Jean-Luc Thomas Isabelle Troszczynski Mylène Vergiat Marie-Christine PR\ doc 19/47 PE v02-00

20 Italien (73 ledamöter) Adinolfi Isabella Affronte Marco Agea Laura Aiuto Daniela Beghin Tiziana Benifei Brando Maria Bettini Goffredo Maria Bizzotto Mara Bonafè Simona Borghezio Mario Borrelli Davide Bresso Mercedes Briano Renata Buonanno Gianluca Caputo Nicola Castaldo Fabio Massimo Cesa Lorenzo Chinnici Caterina Cicu Salvatore Cirio Alberto Cofferati Sergio Gaetano Comi Lara Corrao Ignazio Costa Silvia Cozzolino Andrea D Amato Rosa Danti Nicola De Castro Paolo De Monte Isabella Dorfmann Herbert Evi Eleonora Ferrara Laura Fitto Raffaele Fontana Lorenzo* Forenza Eleonora Gardini Elisabetta Gasbarra Enrico Gentile Elena Giuffrida Michela PE v /47 PR\ doc

21 Gualtieri Roberto Kyenge Kashetu La Via Giovanni Maltese Curzio Martusciello Fulvio Matera Barbara Moi Giulia Moretti Alessandra Morgano Luigi Mosca Alessia Maria Mussolini Alessandra Panzeri Pier Antonio Paolucci Massimo Patriciello Aldo Pedicini Piernicola Picierno Giuseppina Pittella Gianni Pogliese Salvatore Domenico Salini Massimiliano Salvini Matteo Sassoli David-Maria Schlein Elena Ethel Sernagiotto Remo Soru Renato Spinelli Barbara Tajani Antonio Tamburrano Dario Toia Patrizia Tosi Flavio** Toti Giovanni Valli Marco Viotti Daniele Zanni Marco Zanonato Flavio Zullo Marco (*) Mandatet började gälla den 11 juli 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Lorenzo Fontana valts som ersättare för Flavio Tosi. (**) Flavio Tosis mandat upphörde den 9 juli PR\ doc 21/47 PE v02-00

22 Cypern (6 ledamöter) Hadjigeorgiou Takis Mavrides Costas Papadakis Demetris Stylianides Christos* Sylikiotis Neoklis Theocharous Eleni (*) Christos Stylianides mandat upphörde den 1 november PE v /47 PR\ doc

23 Lettland (8 ledamöter) Dombrovskis Valdis* Grigule Iveta Kalniete Sandra Kariņš Krišjānis Mamikins Andrejs Pabriks Artis Ždanoka Tatjana Zīle Roberts (*) Valdis Dombrovskis mandat upphörde den 1 november PR\ doc 23/47 PE v02-00

24 Litauen (11 ledamöter) Auštrevičius Petras Balčytis Zigmantas Blinkevičiūtė Vilija Guoga Antanas Landsbergis Gabrielius Mazuronis Valentinas Paksas Rolandas Ropé Bronis Saudargas Algirdas Tomaševski Valdemar Uspaskich Viktor PE v /47 PR\ doc

25 Luxemburg (6 ledamöter) Bach Georges Delvaux-Stehres Mady Engel Frank Goerens Charles Reding Viviane Turmes Claude PR\ doc 25/47 PE v02-00

26 Kroatien (11 ledamöter) Borzan Biljana Jakovčić Ivan Maletić Ivana Petir Marijana Picula Tonino Plenković Andrej Radoš Jozo Škrlec Davor Stier Davor Ivo Šuica Dubravka Tomašić Ruža PE v /47 PR\ doc

27 Ungern (21 ledamöter) Balczó Zoltán Bocskor Andrea Deli Andor Deutsch Tamás Erdős Norbert Gál Kinga Gáll-Pelcz Ildikó Gyürk András Hölvényi György Jávor Benedek Kósa Ádám Kovács Béla Meszerics Tamás Molnár Csaba Morvai Krisztina Niedermüller Péter Schöpflin György Szájer József Szanyi Tibor Jenő Tőkés László Ujhelyi István PR\ doc 27/47 PE v02-00

28 Malta (6 ledamöter) Casa David Comodini Cachia Therese Dalli Miriam Metsola Roberta Mizzi Marlene Sant Alfred PE v /47 PR\ doc

29 Nederländerna (26 ledamöter) van Baalen Johannes Cornelis Belder Bas van de Camp Wim van Dalen Peter Eickhout Bas Gerbrandy Gerben-Jan de Graaff Marcel Hazekamp Antje Anna Helena Huitema Jan Jansen Hans de Jong Cornelis Jongerius Agnes de Lange Esther Lenaers Jeroen Maeijer Vicky van Miltenburg Matthijs Mineur Anne-Marie van Nieuwenhuizen-Wijbenga Cora van Nistelrooij Lambert Piri Kati Sargentini Judith Schaake Marietje Schreijer-Pierik Annie Stuger Olaf Tang Paul in t Veld Sophia PR\ doc 29/47 PE v02-00

30 Österrike (18 ledamöter) Becker Heinz K. Freund Eugen Kadenbach Karin Kappel Barbara Karas Othmar Köstinger Elisabeth Leichtfried Jörg Lunacek Ulrike Mayer Georg Mlinar Angelika Obermayr Franz Regner Evelyn Reimon Michel Rübig Paul Schmidt Claudia Vana Monika Vilimsky Harald Weidenholzer Josef PE v /47 PR\ doc

31 Polen (51 ledamöter) Boni Michał Buzek Jerzy Czarnecki Ryszard Duda Andrzej Sebastian Fotyga Anna Elżbieta Geringer de Oedenberg Lidia Joanna Gierek Adam Gosiewska Beata Barbara Gróbarczyk Marek Józef Grzyb Andrzej Hetman Krzysztof Hübner Danuta Maria Iwaszkiewicz Robert Jarosław Jackiewicz Dawid Bohdan Jazłowiecka Danuta Jurek Marek Kalinowski Jarosław Karski Karol Adam Korwin-Mikke Janusz Ryszard Kozłowska-Rajewicz Agnieszka Krasnodębski Zdzisław Marek Kudrycka Barbara Kuźmiuk Zbigniew Krzysztof Legutko Ryszard Antoni Lewandowski Janusz Liberadzki Bogusław Łukacijewska Elżbieta Katarzyna Łybacka Krystyna Marusik Michał Olbrycht Jan Ożóg Stanisław Piecha Bolesław Grzegorz Piotrowski Mirosław Pitera Julia Plura Marek Mirosław Poręba Tomasz Piotr Rosati Dariusz Saryusz-Wolski Jacek Siekierski Czesław Adam PR\ doc 31/47 PE v02-00

32 Szejnfeld Adam Thun und Hohenstein Róża Gräfin Von Ujazdowski Kazimierz Michał Wałęsa Jarosław Leszek Wenta Bogdan Brunon Wiśniewska Jadwiga Wojciechowski Janusz Zdrojewski Bogdan Andrzej Zemke Janusz Władysław Złotowski Kosma Tadeusz Zwiefka Tadeusz Żółtek Stanisław Józef PE v /47 PR\ doc

33 Portugal (21 ledamöter) Assis Francisco Coelho Carlos Faria José Inácio Fernandes José Manuel Ferreira Elisa Ferreira João Gomes Ana Marinho e Pinto António Matias Marisa Melo Nuno Monteiro de Aguiar Cláudia Rangel Paulo Ribeiro Sofia Rodrigues Liliana Rodrigues Maria João Ruas Fernando Serrão Santos Ricardo Silva Pereira Pedro Viegas Miguel Zorrinho Carlos Zuber Inês Cristina PR\ doc 33/47 PE v02-00

34 Rumänien (32 ledamöter) Boştinaru Victor Buda Daniel Buşoi Cristian Silviu Creţu Corina* Cristea Andi-Lucian Dăncilă Vasilica Viorica Diaconu Mircea Drăghici Damian Frunzulică Doru-Claudian Grapini Maria Hellvig Eduard-Raul Ivan Cătălin Sorin Macovei Monica Luisa Mănescu Ramona Nicole Marinescu Marian-Jean Moisă Ionel-Sorin Mureșan Siegfried Vasile Negrescu Victor Nica Dan Nicolai Norica Paşcu Ioan Mircea Preda Cristian Dan Rebega Constantin-Laurențiu Sârbu Daciana Octavia Sógor Csaba Stolojan Theodor Dumitru Tănăsescu Claudiu Ciprian Tapardel Ana-Claudia Ungureanu Traian Vălean Adina-Ioana Weber Renate Winkler Iuliu (*) Corina Creţus mandat upphörde den 1 november PE v /47 PR\ doc

35 Slovenien (8 ledamöter) Bogovič Franc Fajon Tanja Peterle Alojz Šoltes Igor Šulin Patricija Tomc Romana Vajgl Ivo Zver Milan PR\ doc 35/47 PE v02-00

36 Slovakien (13 ledamöter) Csáky Pál Flašiková Beňová Monika Kukan Eduard Maňka Vladimír Mikolášik Miroslav Nagy József Smolková Monika Škripek Branislav Štefanec Ivan Sulík Richard Záborská Anna Zala Boris Žitňanská Jana PE v /47 PR\ doc

37 Finland (13 ledamöter) Halla-aho Jussi Hautala Heidi Jaakonsaari Liisa Jäätteenmäki Anneli Kumpula-Natri Miapetra Kyllönen Merja Pietikäinen Sirpa Rehn Olli Sarvamaa Petri Terho Sampo Torvalds Nils Väyrynen Paavo Virkkunen Henna PR\ doc 37/47 PE v02-00

38 Sverige (20 ledamöter) Adaktusson Lars Andersson Max Björk Malin Ceballos Bodil Corazza Bildt Anna Maria Engström Linnéa* Eriksson Peter Federley Fredrick Fjellner Christofer Guteland Jytte Hedh Anna Hökmark Gunnar Lövin Isabella** Ludvigsson Olle Lundgren Peter Nilsson Jens Paulsen Marit Post Soraya Ulvskog Marita Wikström Cecilia Winberg Kristina (*) Mandatet började gälla den 8 oktober 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Linnéa Engström valts som ersättare för Isabella Lövin. (**) Isabella Lövins mandat upphörde den 3 oktober PE v /47 PR\ doc

39 Förenade kungariket (73 ledamöter) Agnew John Stuart Aker Tim Anderson Lucy Anderson Martina Arnott Jonathan Ashworth Richard Atkinson Janice Bashir Amjad Batten Gerard Bearder Catherine Bours Louise Bradbourn Philip Brannen Paul Campbell Bannerman David Carver Jim Coburn David Collins Jane Corbett Richard Dance Seb (The Earl of) Dartmouth William Deva Nirj Dodds Anneliese Dodds Diane Duncan Ian Etheridge Bill Evans Jill Farage Nigel Finch Raymond Ford Vicky Foster Jacqueline Fox Ashley Gill Nathan Gill Neena Girling Julie Griffin Theresa Hannan Daniel Helmer Roger Honeyball Mary Hookem Mike PR\ doc 39/47 PE v02-00

40 Howitt Richard Hudghton Ian James Diane Kamall Syed Karim Sajjad Khan Afzal Kirkhope Timothy Kirton-Darling Jude Lambert Jean Lewer Andrew McAvan Linda McClarkin Emma McIntyre Anthea Martin David Moody Clare Moraes Claude Nicholson James Nuttall Paul O Flynn Patrick Parker Margot Reid Julia Scott Cato Molly Seymour Jill Simon Sion Smith Alyn Stihler Catherine Swinburne Kay Tannock Charles Taylor Keith Van Orden Geoffrey Vaughan Derek Ward Julie Willmott Glenis Woolfe Steven PE v /47 PR\ doc

41 MOTIVERING 1. Allmänt Enligt bilaga VI avsnitt XVI punkt 10 i arbetsordningen har utskottet för rättsliga frågor ansvar för frågor som rör valprövning i fråga om nyvalda ledamöter. Detta betänkande rör resultatet i det direkta val till Europaparlamentet som hölls den maj Betänkandet bygger på de officiella kungörelserna från samtliga medlemsstater om det samlade valresultatet. 2. De rättsliga ramarna för valprövning Valprövningen av nyvalda ledamöter av Europaparlamentet regleras av akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet (ändrad genom rådets beslut 2002/772/EG, Euratom av den 25 juni 2002 och av den 23 september 2002) samt av parlamentets arbetsordning. I synnerhet enligt artikel 12 i akten från 1976 ska Europaparlamentet pröva ledamöternas behörighet. I detta syfte ska Europaparlamentet beakta de valresultat som medlemsstaterna officiellt har tillkännagivit och avgöra sådana tvister som kan uppkomma på grund av bestämmelserna i denna akt, dock inte tvister som uppkommer på grund av nationella bestämmelser som akten hänvisar till. Domstolen har klargjort att användningen av uttrycket beakta i samband med akten från 1976 måste tolkas som att parlamentet inte har något utrymme för skönsmässig bedömning 1. I enlighet med artikel 5 i akten började ledamöternas mandattid vid öppnandet av Europaparlamentets första session, som ägde rum den 1 juli 2014 (åttonde valperioden). Enligt artikel 3.3 och 3.4 i arbetsordningen ska parlamentet, med utgångspunkt i ett betänkande från det ansvariga utskottet, omgående granska bevisen om val av ledamöter och avgöra varje enskild ny ledamots mandat, samt eventuella tvister som uppkommer till följd av bestämmelserna i akten av den 20 september 1976 med undantag av invändningar som grundar sig på nationella vallagar. Utskottets betänkande ska grunda sig på de officiella kungörelserna från de enskilda medlemsstaterna om det samlade valresultatet, med namnen på de valda kandidaterna och deras ersättare samt en rangordning baserad på valresultatet. Fram till dess att bevis om valet av ledamöter har granskats eller beslut fattats beträffande en eventuell tvist, ska ledamöterna enligt artikel 3.2 första stycket, förutsatt att de undertecknat en skriftlig förklaring om att de inte innehar några oförenliga uppdrag (se ovannämnda artikel), tillträda sina uppdrag i parlamentet och i dess organ, och ha alla de rättigheter som följer av uppdragen. 1 Se dom av den 7 juli 2005 i mål C-208/03, Jean-Marie Le Pen mot Europaparlamentet, REG 2005, s. I-6051, punkt 50, och dom av den 30 april 2009 i förenade målen C-393/07 och C-9/08, Italienska republiken och Beniamino Donnici mot Europaparlamentet, REG 2009, s. I-3679, punkt 55. PR\ doc 41/47 PE v02-00

42 3. Särskilda aspekter a) Ledamöternas förklaringar Ledamöterna måste underteckna två skriftliga förklaringar, dels en om att de inte innehar några oförenliga uppdrag, dels en om sina ekonomiska intressen. Giltigheten av en ledamots mandat får inte bekräftas förrän ledamoten har avgett dessa skriftliga förklaringar (artikel 3.4 andra stycket). Varje vald ledamot vars namn meddelats parlamentet ska, innan han eller hon tillträder sitt uppdrag som ledamot, avge en skriftlig förklaring om att han eller hon inte innehar något uppdrag som är oförenligt med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet, enligt vad som avses i artikel 7.1 eller 7.2 i akten av den 20 september Efter allmänna val ska denna förklaring om möjligt avges senast sex dagar före parlamentets konstituerande sammanträde (artikel 3.2). Av öppenhetsskäl ska ledamöterna i enlighet med artikel 9 i och bilaga I till arbetsordningen även avge en skriftlig förklaring om sina ekonomiska intressen, med uppgift om alla sina inkomstkällor. Dessa förklaringar ska göras på två separata blanketter som överlämnas till ledamöterna efter valet. Ansvaret för att inge dessa förklaringar vilar helt och hållet på den enskilda ledamoten, som avger förklaringarna på heder och samvete. Ledamöterna förväntas därför göra detta så exakt som möjligt, särskilt när det gäller deras sammanlagda inkomster, som utan undantag måste anges klart och tydligt. Enligt den information som finns att tillgå för närvarande har samtliga ledamöter undertecknat både förklaringen om oförenliga uppdrag och förklaringen om ekonomiska intressen. b) Tvister Enligt artikel 12 i akten från 1976 ska Europaparlamentet avgöra sådana tvister som kan uppkomma på grund av bestämmelserna i denna akt, dock inte tvister som uppkommer på grund av nationella bestämmelser som akten hänvisar till. Domstolen har fastställt att det framgår av själva texten i artikel 12 att denna artikel inte ger parlamentet behörighet att avgöra tvister som kan uppkomma på grund av unionsrätten i allmänhet. Enligt artikelns tydliga ordalydelse gäller den enbart tvister som kan uppkomma på grund av bestämmelserna i denna akt 1. Exempel på sådana tvister kan vara allt från invändningar mot valet av ledamöter på en lista som bygger på alternerande kvinnliga och manliga kandidater, eftersom detta påstås strida mot principen om allmänna direkta val (artikel 1.3 i akten), till invändningar mot hur en medlemsstat fastställt den lägsta tröskeln för fördelningen av mandaten, eftersom detta påstås strida mot artikel 3 i akten. Enligt den information som finns att tillgå för närvarande har inga tvister lagts fram i Europaparlamentet. Eftersom tvister kan uppkomma även i ett senare skede fastställs emellertid följande i artikel 3.4 tredje stycket i arbetsordningen: Parlamentet kan när som helst på grundval av ett betänkande från utskottet yttra sig om varje invändning mot ett mandats giltighet. 1 Se dom av den 30 april 2009 i förenade målen C-393/07 och C-9/08, Italienska republiken och Beniamino Donnici mot Europaparlamentet, REG 2009, s. I-3679, punkt 54. PE v /47 PR\ doc

43 c) Ledamöter av Europaparlamentet som samtidigt är pärer på livstid vid det engelska överhuset Enligt artikel 7.2 i akten från 1976 ska uppdraget som ledamot av Europaparlamentet inte vara förenligt med uppdraget som ledamot av ett nationellt parlament (inga dubbla mandat tillåts). Det undantag som föreskrivs i artikel 7.2 andra strecksatsen för ledamöter av Förenade kungarikets nationella parlament är inte längre tillämpligt. En fråga om huruvida uppdraget som ledamot av Europaparlamentet är förenligt med uppdraget som ledamot av det brittiska överhuset uppstod dock under den gångna valperioden till följd av att det visade sig att en brittisk ledamot verkade vara pär på livstid samtidigt som vederbörande var ledamot av Europaparlamentet. När undantaget för de brittiska ledamöterna upphörde att gälla antog de brittiska myndigheterna bestämmelserna European Parliament (House of Lords Disqualification) Regulations 2008, vilka trädde i kraft den 15 juli Bestämmelse nr 4 har följande lydelse: Särbestämmelse för pärer på livstid 4. (1) En pär på livstid som omfattas av dessa bestämmelser får inte (a) sitta i eller rösta i överhuset, och (b) sitta i eller rösta i ett överhusutskott eller ett för under- och överhuset gemensamt utskott under den tid som han eller hon är ledamot av Europaparlamentet. (2) Ingen stämningsansökan får lämnas in mot pärer på livstid så länge de är förhindrade att utöva sitt uppdrag i överhuset enligt dessa bestämmelser. Vid den aktuella tidpunkten drogs tills vidare slutsatsen att uppdraget som ledamot av Europaparlamentet måste anses vara förenligt med uppdraget som pär på livstid om den berörda personen omfattas av ovannämnda särbestämmelse 1. Kommissionen uppmanades dock att undersöka om bestämmelserna i European Parliament (House of Lords Disqualification) Regulations 2008, särskilt bestämmelse nr 4, i själva verket inte strider mot gällande primärlagstiftning. Hittills har ingen sådan undersökning inletts. När det gäller den innevarande valperioden verkar inga brittiska ledamöter för närvarande vara pärer på livstid. Föredraganden anser emellertid att de brittiska myndigheterna bör lösa detta problem på ett tillfredsställande sätt innan det uppstår igen framöver 2. 1 Se motiveringen till betänkandet av den 17 november 2009 om valprövning (föredragande: Klaus-Heiner Lehne, ledamot av Europaparlamentet), antaget av parlamentet den 16 december 2009 (2009/2091(REG)). 2 Det tycks vara så att den nyliga House of Lords Reform Act 2014, som gjorde det möjligt att avgå från överhuset, varken upphävde eller ändrade European Parliament (House of Lords Disqualification) Regulations Till följd av detta kan pärer på livstid som väljs in i Europaparlamentet antingen avgå från överhuset eller välja att temporärt omfattas av ovannämnda särbestämmelse och sedan automatiskt återvända till att sitta i överhuset så snart de upphör att vara ledamöter av Europaparlamentet. PR\ doc 43/47 PE v02-00

44 d) Svärande av trohet till en nationell författning Det tycks vara så att nyvalda ledamöter av Europaparlamentet i vissa medlemsstater är skyldiga att svära trohet till den nationella författningen i respektive medlemsstat innan deras status som valda officiellt meddelas parlamentet. Detta är fallet i exempelvis Spanien, där lagen av den 19 juni 1985 om det allmänna valsystemet (Ley Orgánica 5/1985, de 19 de junio, del Régimen Electoral General) innehåller ett sådant krav som villkor för att ledamöternas mandat ska börja gälla. Artikel i nämnda lag lyder som följer (icke officiell översättning): Inom fem dagar efter sin utnämning ska de valda kandidaterna svära eller utlova trohet till författningen inför den centrala valkommissionen. Efter denna period ska den centrala valkommissionen förklara platserna för de ledamöter av Europaparlamentet som inte svurit eller utlovat trohet till författningen vakanta samt till dess att ledamöterna svurit eller utlovat trohet till författningen upphäva alla befogenheter som följer av ledamöternas ämbete. Man kan nog, utgående från denna bestämmelse, räkna med att en vald kandidat som inte svär eller utlovar trohet till författningen kommer att ersättas av nästföljande person i rangordningen baserad på valresultatet. Det är sant att medlemsstaterna mot bakgrund av akten från 1976 kan ha ett visst handlingsutrymme när det gäller villkoren för utövande av en ledamots mandat eller för när mandattiden löper ut. Framför allt artikel 13.3 i akten från 1976 är relevant i detta sammanhang: 3. Om det uttryckligen fastställs i en medlemsstats lagstiftning när mandattiden för en ledamot av Europaparlamentet löper ut, skall dennes mandat upphöra i enlighet med bestämmelserna i denna lagstiftning. De behöriga nationella myndigheterna ska underrätta Europaparlamentet om detta. Ovannämnda bestämmelse måste emellertid jämföras med den mer allmänna principen att ledamöterna inte får bindas av några uppdrag. Denna princip finns förankrad i artikel 6.1 i akten och i artiklarna 2.1 och 3.1 i Europaparlamentets ledamotsstadga. Frågan är därmed om kravet på svärande av trohet till en nationell författning som gör att respektive plats kan förklaras vakant om svärande av trohet inte sker är förenligt med ett parlamentariskt mandat, t.ex. mandatet för ledamöter av Europaparlamentet, med tanke på att ledamöterna är fria och obundna. Föredraganden rekommenderar att kommissionen uppmanas att undersöka huruvida nationell lagstiftning som föreskriver svärande av trohet av ovannämnda slag eller andra liknande krav är helt förenlig med akten från 1976 och ledamotsstadgan. e) Berövande av rösträtten Det tycks vara så att personer som innehar medborgarskap i vissa medlemsstater men som varit bosatta i ett annat land under en viss tid kan berövas rösträtten i sitt hemland. Detta är fallet i Cypern, Danmark, Irland, Malta och Storbritannien, om än i olika hög grad. I sådana PE v /47 PR\ doc

45 fall där rösträtt och valbarhet är beroende av varandra kan detta även medföra att personerna i fråga berövas sin valbarhet. Berövande av rösträtten är knappast en försvarlig åtgärd i moderna samhällen där kontakten till hemlandet kan upprätthållas utan svårigheter även på stora avstånd. Framför allt kan av minst två skäl berövande av rösträtten dessutom inte vara förenligt med unionsrätten. För det första innebär det att man bestraffar medborgare som utövat rätten att fritt röra sig inom EU och fråntar dem rösträtten och valbarheten vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där medborgarna är bosatta (artikel 20.2 a och 20.2 b i EUF-fördraget). För det andra handlar man även om det tillämpas enbart på medborgare som är bosatta i ett tredjeland (vilket är fallet i Cypern, Danmark och Malta) i strid med principen att val till Europaparlamentet är allmänna val (artikel 14.3 i EU-fördraget och artikel 1.3 i akten från 1976). Föredraganden anser därför att berövande av rösträtt under inga omständigheter får tillämpas i samband med val till Europaparlamentet, och uppmanar kommissionen att se till att inga medlemsstater tillåter denna möjlighet 1. f) Utövande av valrättigheter Enligt artikel 20.2 b i EUF-fördraget ska unionsmedborgarna ha rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet samt vid kommunala val i de medlemsstater där de är bosatta, på samma villkor som medborgarna i respektive stat. Dessa rättigheter beskrivs närmare i rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (ändrat genom rådets direktiv 2013/1/EU av den 20 december 2012). I vissa medlemsstater omfattas utövandet av dessa rättigheter av vissa regler som gör det betydligt svårare om inte omöjligt att delta i val. Exempelvis rapporterade den brittiska valkommissionen att ett antal personer som har medborgarskap i andra EU-medlemsstater men som är bosatta i Storbritannien klagat på att de inte kunnat rösta i det senaste valet till Europaparlamentet eftersom de inte följt de tillämpliga reglerna 2. Om det rör sig om en allvarlig begränsning av unionsmedborgarnas rättigheter kan komplicerade eller till och med avvikande registreringsregler också påverka valbarheten vid 1 Europeiska kommissionen har redan uppmärksammat detta problem i samband med nationella val: se COM(2013)0269, COM(2013)0270, COM(2014)0033 och C(2014) Se data/assets/pdf_file/0010/169867/ep-and-local-elections-report- May-2014.pdf. Enligt European Parliamentary Elections (Franchise of Relevant Citizens of the Union) Regulations 2001 (bestämmelse nr 6) måste personer som är bosatta i Storbritannien och där vill rösta i valet till Europaparlamentet men som kommer från andra länder fylla i en separat förklaring där de uppger att de inte kommer att rösta i sitt hemland. Endast de som fyllt i en sådan förklaring har rätt att få en valsedel. Så även om de berörda unionsmedborgarna hade registrerat sig för att rösta i Storbritannien fick de inte rösta när de anlände till sin lokala vallokal, eftersom de inte hade fyllt i den förklaring som krävs. Uppenbarligen hade de inte informerats om detta och hade inte heller på annat sätt fått kännedom om de tillämpliga reglerna. En grupp medborgare som berörts av detta problem ingav också en framställning till Europaparlamentet, vilken hänvisades till ansvarigt utskott i enlighet med artikel (framställning nr 1440/2014 [Christian Heitsch]). PR\ doc 45/47 PE v02-00

46 val till Europaparlamentet. I t.ex. Storbritannien fastställs i tillägg 1 (Schedule 1) bestämmelse nr 9 i European Parliamentary Elections Regulations 2004 ändrad genom European Parliamentary Elections (Amendment) Regulations 2013 och European Parliamentary Elections (Amendment) Regulations 2009 att en kandidat som är unionsmedborgare i avsedd mening inte nominerats på giltiga grunder som enskild kandidat eller som kandidat på ett registrerat partis lista om vederbörande inte följt de specifika registreringsreglerna. Dessa regler omfattar inte vare sig brittiska medborgare eller personer som innehar medborgarskap i Irland, Malta eller Cypern. Enligt tillägg 1 bestämmelse nr 10 i samma text ska dessutom en person inte betraktas som nominerad på giltiga grunder som enskild kandidat om inte GBP lämnas som säkerhet av vederbörande eller på vederbörandes vägnar hos valförrättaren på den plats där nomineringshandlingarna tillhandahålls och under det att dessa förbereds. Föredraganden undrar om registreringsreglerna för personer som innehar medborgarskap i andra medlemsstater när det gäller deltagande i val till Europaparlamentet i Storbritannien och även i alla andra länder där liknande problem kan ha uppstått inte kan förenklas så att de rättigheter som avses i artikel 20.2 a och 20.2 b i EUF-fördraget verkligen kan upprätthållas. Europaparlamentet uppmanar i alla fall eftertryckligen kommissionen att se till att de berörda systemen i medlemsstaterna är förenliga med EU:s lagstiftning. PE v /47 PR\ doc

47 OFFICIELLA KUNGÖRELSER FRÅN MEDLEMSSTATERNA BE BG CZ DK DE EE IE GR ES FR IT CY LV LT LU HU MT NL AU PL PT RO SL SK FI UK HR PR\ doc 47/47 PE v02-00