Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2015/2016

Transkript

1 Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2015/2016 Rapport 2016:10

2

3 Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2015/2016 Författare: Hans Nordin, Sara Sundin, Sofia Ageheim Kartor: Göran Vesslén Omslagsbilder: Länsstyrelsen och Kungsörnsgruppen Gävleborg

4

5 Innehåll Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Organisation och ansvarsfördelning... 7 Inventeringsmetodik... 8 Dokumentation Uppskattning av antalet individer Inventeringsförhållanden vintern 2015/ Resultat från lodjursinventeringen Känd dödlighet Lodjursstammens utveckling Resultat från varginventeringen Revir med föryngringar Revirmarkerande par Övriga stationära vargar Övrig vargförekomst Känd dödlighet Vargstammens utveckling Resultat från kungsörnsinventeringen Revir och lyckade häckningar Känd dödlighet Kungsörnspopulationens utveckling Bedömning av björnpopulationen Uppskattning av antal björnar Känd dödlighet Björnstammens utveckling Bedömning av järvpopulationen Dokumenterade observationer Känd dödlighet Järvstammens utveckling Bilaga: Ordlista

6 Sammanfattning La nsstyrelsen ansvarar fo r att a rliga rovdjursinventeringar genomfo rs i Ga vleborgs la n. Syftet a r att o vervaka rovdjursstammarnas storlek, utbredning, genetiska status och hur stammarna utvecklas o ver tiden. I den ha r rapporten redovisas resultaten fra n inventeringar av lodjur, varg och kungso rn, samt la nsstyrelsens bedo mning av fo rekomsten av bjo rn och ja rv i Ga vleborg inventeringssa songen 2015/2016. Vid lodjursinventeringen 2015/2016 kvalitetssa krades 19,5 la nsegna familjegrupper, det vill sa ga honor som fo tt ungar Fem av familjegrupperna delades med angra nsande la n. Lodjursstammen som bero r Ga vleborg kan da rmed uppskattas till cirka 110 individer vintern 2015/2016. Ga vleborg bero rdes av 14 vargrevir vintern 2015/ av reviren bestod av familjegrupper eller revirmarkerande par: Pra stskogen, Kukuma ki, Sjo sveden, Lingbo, A mot/ockelbo, Bjo rna s, Blyberget, Hålnan, Lortglo, Krokvattnet och Glamsen. I åtta av reviren bekra ftades att fo ryngring skett va ren Sju av reviren delades med andra la n. Uto ver dessa elva revir har tre ensamma stationa ra vargar spårats. Dessa är inte DNA-profilerade men kvalitetsäkrade som stationära vargar enligt inventeringsföreskrifterna. Vid inventeringen av kungso rn i Ga vleborg 2015 konstaterades totalt 23 intakta revir med 14 häckande par, varav 8 hade lyckade ha ckningar. Storleken pa la nets fasta kungso rnspopulation 2015 uppskattas till drygt 50 individer. Ingen inventering av bjo rn har genomfo rts denna sa song. La nsstyrelsen bedo mer att bjo rnstammens storlek i länet minskat något sedan den senaste inventeringen som genomfo rdes Bjo rnstammen upp-skattades da till cirka 380 individer i Ga vleborgs la n. Järvinventeringen blev bristfällig vintern 2015/2016. Huvudsyftet med inventeringen är att fastställa antalet föryngringar som skett inom länet. Järvarna föder sina ungar i februari och honan lämnar sin lya efter någon vecka med ungarna. Snön försvann redan i början på mars och förutsättningarna att spåra en hona tillbaka till lyan försvann med snön. Länsstyrelsen bedömer att det sker mellan 4-8 föryngringar inom Gävleborgs län. Spår av järv blir allt vanligare söderut i länet. Länets järvpopulation är som tätast i de norra och nordvästra delarna. Inventeringarna av lo, ja rv och varg utfo rdes av la nsstyrelsens personal, medan kungso rn inventerades av Kungso rnsgruppen Ga vleborg pa uppdrag av la nsstyrelsen. Allma nhetens rapportering av rovdjursobservationer har varit till stor hja lp i arbetet med att go ra sa bra inventeringar som mo jligt utifra n de resurser som finns. Rapportering av rovdjursobservationer görs till skandobs.se eller till mobilapplikationen Skandobs touch, som är gratis att ladda ner. 6

7 Inledning La nsstyrelsen genomfo r a rligen rovdjursinventeringar i Ga vleborgs la n. Syftet a r att o vervaka rovdjursstammarnas storlek, utbredning, genetiska status och utveckling o ver tiden. Kunskapen om rovdjursstammarna utgo r ett viktigt underlag i arbetet med att genomfo ra rovdjurspolitiken och fo rvalta rovdjuren utifra n uppsatta nationella och regionala ma l. Resultaten utgo r a ven underlag till internationell rapportering, exempelvis till EU-kommissionen. Fo r la nsstyrelsen anva nds inventeringsresultaten bland annat som underlag vid beslut om licens- och skyddsjakt pa rovdjur, fo rdelning av bidrag till rovdjursavvisande sta ngsel, bedo mning av effekter av skadefo rebyggande a tga rder och som ka lla fo r information till alla i samha llet som a r intresserade av stora rovdjur. Kunskap om rovdjursstammarnas utveckling a r ocksa av betydelse vid fo rvaltningen av a lg och andra viltarter i la net. I samband med inventeringsarbetet bedrivs ocksa tillsyn med syfte att fo rebygga faunakriminalitet. Rapporten inleds med en bakgrund om hur rovdjursinventeringarna organiseras och genomfo rs. Da refter presenteras resultaten fra n la nsstyrelsens inventeringar av lodjur, ja rv och varg, resultat fra n Kungso rnsgruppens inventering av kungso rn samt la nsstyrelsens bedo mning av bjo rnfo rekomsten i la net. Som bilaga finns en ordlista med vanliga inventeringstermer. Bakgrund Organisation och ansvarsfördelning La nsstyrelserna i Sverige har ansvar fo r inventering av stora rovdjur inom respektive la n. Fo r varg, ja rv, lo och kungso rn ska la nsstyrelsen varje a r underso ka antalet fo ryngringar i la net. Fo r bjo rn ska Naturva rdsverket ansvara fo r att en besta ndsuppskattning go rs minst var femte a r. Detta enligt fo rordning (2009:1263) om fo rvaltning av bjo rn, varg, ja rv, lo och kungso rn. Inventeringsarbetet regleras dels av Naturva rdsverkets fo reskrifter och allma nna ra d (2007:10) om inventering av bjo rn, varg, ja rv, lodjur och kungso rn, dels av instruktioner och faktablad inom Naturva rdsverkets metodik fo r inventering av stora rovdjur i Sverige. Ett centralt ma l a r att inventeringsresultaten ska vara direkt ja mfo rbara mellan a r och mellan la n. La nsstyrelsens inventeringsarbete omfattar ansvar fo r planering, genomfo rande, dokumentation, sammansta llning och utva rdering samt registrering av resultaten i den svensk-norska databasen Rovbase, som tillhandaha lls av Naturva rdsverket och norska Miljødirektoratet. Lodjurs-, varg-, och ja rvinventeringarna 2015/2016 genomfo rdes av la nsstyrelsens fa ltpersonal. Allma nheten spelade en viktig roll i inventeringsarbetet genom att bidra med rapporter om spa r-, syn- och ho robservationer till la nsstyrelsen. Rapporteringen a r betydande fo r la nsstyrelsens arbete med att go ra sa bra inventeringar som mo jligt utifra n befintliga resurser. La nsstyrelsens fa ltpersonal la ser alla observationer som rapporteras in till skandobs.se och kvalitetssa krar ett urval av dessa i fa lt. 7

8 Kungso rnsinventeringen genomfo rdes av Kungso rnsgruppen, som har bildats av Ga vleborgs la ns ornitologiska fo rening (GLOF) i samra d med la nsstyrelsen. Kungso rnsgruppens huvudsakliga syfte a r att samordna kungso rnsinventering och rapportering, samt att utfo ra kvalitetssa kring av ha ckning och fo ryngring. Resultaten rapporteras till la nsstyrelsen och Viltskadecenter. Bjo rnspillningsinventeringen 2012 genomfo rdes av la nsstyrelsen i samarbete med Ja garefo rbundet. DNA-analyserna utfo rdes av det norska forskningsinstitutet Bioforsk. Skandinaviska bjo rnprojektet ansvarade fo r utva rdering och sammansta llning av resultatet. DNA-analys pa varg, vanligtvis av spillning, urin och lo pblod, utfo rs av Grimso forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Ma rkning av vargar med GPS-halsband utfo rs vanligtvis av Naturva rdsverket eller Skandinaviska vargprojektet (Skandulv). Information om do da rovdjur utgo r ett komplement till inventeringsresultaten. Fo r underso kning av do da rovdjur ansvarar Statens veterina rmedicinska anstalt (SVA) och Naturhistoriska Riksmuseet. Viltskadecenter, SLU, har ansvaret fo r nationell kvalitetssa kring, utva rdering och sammansta llning av la nsstyrelsernas rovdjursinventeringar. A rliga nationella sammansta llningar finns att besta lla fra n Viltskadecenter eller laddas ner fra n deras hemsida. Inventeringsmetodik Här beskrivs kortfattat hur rovdjursinventeringarna går till. Mer utförlig information finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn, samt i instruktioner och faktablad inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige. Dokumenten finns på Naturvårdsverkets hemsida. Inventering av lodjur och varg Lodjur och varg inventeras fra mst genom spa rning pa sno. I första hand prioriteras marker da r det finns ka nda vargrevir sedan tidigare, samt områden där länsstyrelsen har fått allmänhetens rapporter eller andra indikationer på förekomst av varg och/eller lodjur. Andra förekommande, men mindre vanliga, inventeringsmetoder i Gävleborg är snoking och omra desinventeringar. Vid ba da metoderna so ker la nsstyrelsens fa ltpersonal efter spa r eller spa rtecken i terra ngen. Vid snoking sker so kandet aktivt i ka nda omra den, delvis utifra n allma nhetens inrapportering av observationer och i enlighet med rekommendationer fo r ta ckningsgrad i inventeringen. Vid omra desinventeringar genomfo rs ett mer samordnat so kande o ver sto rre omra den. Inventeringslinjer o ver ett helt inventeringsomra de avspa ras vid ett givet tillfa lle pa nysno under en och samma dag. Vid rullande omra desinventering so ks spa rlo por av djur inom ett sto rre omra de genom att arbetsinsatsen flyttas o ver omra det i en riktning under en tidsperiod av ett antal dagar. Den stora skillnaden mellan omra desinventering och snoking a r att omra desinventeringen ger en o gonblicksbild o ver fo rekomsten av familjegrupper och deras geografiska fo rdelning under ett par dagar, medan snoking ger fo rekomst och geografisk fo rdelning o ver en la ngre tid. 8

9 Utifra n spa r, spillning, urinmarkeringar och andra spa rtecken, liksom syn- och ho robservationer, bedo mer la nsstyrelsens fa ltpersonal vilken art som har la mnat spa r, om det a r vuxna individer och/eller ungar, samt om mo jligt ocksa antalet djur och vilket ko n djuret/djuren har. Rovdjursfo rekomst kan ocksa dokumenteras med hjälp av övervakningskameror och genom DNAanalyser av spillning, urin och lo pblod. I Kukuma ki-reviret kompletteras inventeringen med information fra n GPS-halsband som vargarna fo rsetts med av Skandinaviska vargprojektet (Skandulv). I mars månad fanns ingen fungerande sändare i reviret. Vargprojektet planerar inte att märka om vargarna då denna predationsstudie är klar. Det ha nder att allma nheten observerar ett visst antal vargar i ett revir och att la nsstyrelsen sedan inte lyckas kvalitetssa kra spa r fra n samtliga individer. Det beror vanligtvis pa att ungvargar vandrat ut fra n sitt fo delserevir eller att flocken har delat upp sig i nya grupperingar. Målsättning för lodjursinventeringen 2015/2016 var att fastställa hur många familjegrupper som fanns i länet våren Inventeringssa songen fo r familjegrupper av lodjur stra cker sig fra n fo rsta spa rsno n till sista februari. Information om fo ryngringar kan dock samlas under hela reproduktionscykeln, som stra cker sig mellan 1 oktober och 31 mars. Ma lsa ttning fo r varginventeringen 2015/2016 var att faststa lla: antalet revir, det vill sa ga familjegrupper, revirmarkerande par och ensamma stationa ra vargar (om mo jligt ocksa antalet individer i familjegruppen) hur ma nga revir som haft fo ryngringar va ren antal revirmarkerande par o vriga stationa ra individer Huvudsaklig inventeringsperiod fo r stationa r fo rekomst av varg a r fo rsta oktober till sista mars, men vanligtvis genomfo rs inventeringar sa la nge det finns spa rsno. Inventering av björn Eftersom bjo rnar sover pa vintern kan de inte inventeras genom spa rning pa sno. I sta llet anva nds spillningsinventering. Spillning samlas in och skickas fo r DNA-analys, som visar hur ma nga bjo rnindivider spillningen kommer fra n. Utifra n resultatet go r forskare i Skandinaviska bjo rnprojektet en uppskattning av det totala antalet individer. Senast en spillningsinventering utfördes i länet var En ny spillningsinventering planeras till Inventering av järv Tidigare har inventeringar inriktade pa ja rv inte gjorts pa flera a r i la net. Da remot har ja rvspa r dokumenterats kontinuerligt av la nsstyrelsen under lodjurs- och varginventeringarna. Vintern 2015/2016 anva nde la nsstyrelsen fo r andra ga ngen o vervakningskameror som hja lpmedel i ja rvinventeringen. La nsstyrelsens naturbevakare har ocksa samlat spillning fra n ja rvar. DNA-analys av spillningen kan sedan anva ndas till att kartla gga olika individer och kan om na got a r fo rhoppningsvis ocksa bidra till en uppskattning av populationen. 9

10 Information fra n la nsstyrelsens inventering anva nds ocksa av Svenska ja rvprojektet som forskar pa ja rv i skogslandet. Syftet med forskningsprojektet a r att o ka kunskapen om ja rvens ekologi och utveckla inventeringsmetoder till nytta fo r fo rvaltningen. Detta go rs genom att forskningen testar inventeringsmetoder och studerar utbredning och habitatval, demografi, fo doval och interaktioner med andra arter. Inventering av kungsörn Kungso rnsstammens storlek bera knas genom att Kungso rnsgruppen beso ker ka nda boplatser under ha ckningstiden. Nya revir och boplatser uppta cks genom observation av o rnarnas beteende under va rvinterns spelflyktsperiod samt senare under va r och sommar da aktuella berg letas igenom. Riktade fa ltinsatser fo r att faststa lla antal ha ckande par go rs under perioden 1 juni 15 september. Dokumentation Data o ver kvalitetssa krade observationer av lodjur, varg och ja rv sammansta lls lo pande av la nsstyrelsens fa ltpersonal under inventeringsperioden och registreras i den nationella databasen Rovbase. Resultat fra n kungso rnsinventeringen rapporteras av Kungso rnsgruppen till la nsstyrelsen och Viltskadecenter. Uppskattning av antalet individer Resultatet fra n inventeringarna kan anva ndas fo r att uppskatta vinterpopulationernas storlek. Det totala antalet individer skattas genom att antalet bekra ftade fo ryngringar/familjegrupper multipliceras med en omra kningsfaktor som a r specifik fo r varje art och ibland skiljer sig mellan la n. Naturva rdsverket rekommenderar fo r na rvarande fo ljande omra kningsfaktorer fo r Ga vleborg: bjo rn: 10 ja rv: 6,5 lodjur: 5,5 varg: 10 Vinterpopulationen av kungso rn a r sva r att uppskatta eftersom ett oka nt antal kungso rnar da passerar och beso ker la net tillfa lligt. En uppskattning av antalet fasta kungso rnar sommartid kan go ras genom att antalet revir multipliceras med 2,2. Inventeringsförhållanden vintern 2015/2016 Spa rsa songen blev relativt kort i Gävleborg pa grund av da liga sno fo rha llanden i inledningen av inventeringssa songen samt i slutet av densamma. La nsstyrelsen bedo mer a nda att inventeringen av stationa ra vargar och familjegrupper av lodjur kunde genomfo ras pa ett effektivt sa tt, mycket tack vare allma nhetens rapporter om rovdjursobservationer. I Ga vleborg a r allma nhetens medverkan av stor betydelse, inte minst under a r som detta med en kort inventeringssa song pa grund av sno brist. 10

11 Resultat från lodjursinventeringen Familjegrupper Totalt kvalitetssa krades 19,5 familjegrupper i Ga vleborgs la n vintern 2015/2016. Fem av dessa delades med andra la n. Antalet lodjur som la net bero rs av kan da rmed uppskattas till cirka 110 st. Totalt kvalitetsäkrades 57 lofamiljer vintern 2015/2016 genom spårning. Dessa grupperades i enlighet med inventeringsföreskrifterna till 19,5 unika familjegrupper som berör Gävleborg. Känd dödlighet 2015 Ingen licensjakt på lodjur ägde rum år I tabellen nedan redovisas uppgifter från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) om lodjur som påträffades döda av annan orsak i länet Tidpunkt Kommun Kön Dödsorsak Hudiksvall Hona (vuxen) Trafikdödad - bil Söderhamn Hona (vuxen) Sjukdom Gävle Okänt (vuxen) Tågdödad Hudiksvall Hane (vuxen) Sjukdom Gävle Hane (vuxen) Trafikdödad - bil Lodjursstammens utveckling Diagrammet på nästa sida visar lodjursstammens utveckling i Gävleborg, baserat på resultaten från de senaste åtta inventeringssäsongerna. 11

12 Antal familjegrupper Lodjur i Gävleborg Inventeringssäsong Resultat från varginventeringen Gävleborgs län berördes vintern 2015/2016 av 14 revir, varav 7 delades med andra län. Reviren var fördelade på 8 familjegrupper (Åmot /Ockelbo medräknat), 3 revirmarkerande par och 3 ensamma stationära vargar. Se karta på sidan14. Efter avräkning av revir som delas andra län blir slutresultatet att Gävleborg hade 5,8 länsegna revir med föryngringar och berördes av 7,3 revir bestående av familjegrupper eller revirmarkerande par. Revir med föryngringar Glamsen-reviret Delas med Uppsala (0,5). Familjegrupp spårad vintern 2015/2016. Föryngring konstaterad Föräldraparet utgörs av en hane född i Lokareviret och en tik vars ursprung ännu inte har fastställts. Björnås-reviret Delas med Dalarna (0,5). Familjegrupp spårad vintern 2015/2016. Föryngring konstaterad Föräldraparet utgörs av en hane från Björnåsreviret och tiken (F1) från Prästskogenreviret. Åmot/Ockelbo-reviret Familjegrupp spårad vintern 2015/2016. Föryngring konstaterad Sju vargar, däribland föräldraparet, fälldes vid licensjakt i reviret vintern Föräldraparet utgjordes av en hane född i Slettåsreviret och en tik född i Korså-reviret. Efter jakten konstaterades genom dna att det fanns minst en varg kvar, född i reviret men med okänd ålder. Lingbo-reviret Inom Gävleborg (1,0). Familjegrupp spårad vintern 2015/2016. Föryngring konstaterad. Föräldraparet 12

13 utgörs av en hane från Djurskogreviret och en tik från Sjösvedenreviret. Vargar i reviret konstaterades vara drabbade av rävskabb under vintern. Blyberget-reviret Inom Gävleborg (1,0). Ny familjegrupp spårad 2015/2016. Föryngring konstaterad Föräldraparet utgörs av en hane född i Sjösvedenreviret och en tik född i Tandsjöreviret. Kukumäki-reviret Delas med Dalarna (0,5). Föryngringen konstaterad sommartid, men inte under inventeringssäsongen. Familjegrupp spa rad vintern 2015/2016. Fo ryngring konstaterad Hannen ha rstammar fra n Tenskogsreviret och tiken fra n Tandsjo reviret. Synobs av skabb-angripen varg har gjorts i reviret. Prästskogen-reviret Delas med Jämtland och Västernorrland (0,3). Familjegrupp spa rad vintern 2015/2016. Fo ryngring konstaterad Sedan i februari 2014 har tiken, som ha rstammar fra n Djurskog, ga tt tillsammans med den sa kallade Galven-hannen. Galven-hanen a r invandrad till Sverige fra n Finland-Ryssland. Han uppta cktes fo rsta ga ngen i Norrbotten Tva a r senare fick han valpar i Galvenreviret i Ha lsingland. Samma va r fick en annan invandrad hanvarg valpar i Kynna-reviret i Norge. Galvenhannen och Kynna- hannen ansa gs vara genetiskt mycket viktiga fo r den skandinaviska vargstammen, som fo re 2008 haft sitt ursprung i endast tre vargar och som da rfo r hade en da lig genetisk status. Sedan 2008 har inaveln bland Skandinaviens valpkullar minskat, fra mst beroende pa att Galven- och Kynna-hanarna samt deras avkommor har fo ro kat sig. Valparna kallas F1:or, vilket inneba r att de a r fo rsta generationens avkomma till en invandrad varg och anses da rmed vara genetiskt viktiga. Galven-hannen bedo ms vara omkring elva a r gammal och ga r tillsammans med sin fja rde tik i Ga vleborg. Nuvarande tik härstammar från Djurskogsreviret. Sjösveden-reviret Inom Gävleborg (1,0). Familjegrupp spa rad vintern 2015/2016. Fo ryngring konstaterad Fo ra ldraparet ha rstammar fra n Korsa reviret. Revirmarkerande par Lortglo-reviret Delas med Dalarna (0,5). Nytt vargpar spårat vintern 2015/2016. Vargparet består av en hane (F1) född i Prästskogen och en tik (F1) född i Kynna-reviret. Hålnan-reviret Delas med Dalarna (0,5). Nytt vargpar spårat vintern 2015/2016. Vargparet består av en hane född i Djurskogreviret och en tik född i Korsåreviret. Krokvattnet-reviret Delas med Jämtland (0,5). Nytt vargpar spårat vintern 2015/2016. Vargparet består av en hane född i Vimyrenreviret och en tik född i Draggenreviret. 13

14 Övriga stationära vargar Gävleborgs län berördes av 3 ensamma stationära vargar under vintern 2015/2016. Övrig vargförekomst Det intra ffar regelbundet att vargar vandrar genom la net och vissa stannar i ett omra de under en kortare period innan de vandrar vidare. La nsstyrelsen fa r ka nnedom om na gra av dem men sannolikt passerar ma nga vargar la net utan att bli observerade. La nsstyrelsen bedo mer att antalet vargar pa vandring genom la net har o kat de senaste a ren. Vargobservationer go rs numera i hela Ga vleborg. Resultat från varginventeringen 2015/

15 Antal föryngringar (valpkullar) 1998/ / / / / / / / / / / / / / / / / /2016 Antal revir Känd dödlighet 2015 I tabellen nedan redovisas uppgifter fra n Statens veterina rmedicinska anstalt (SVA) om vargar som fa lldes genom skyddsjakt eller avlivning eller pa tra ffades do da av annan orsak i la net 2015/2016. Tidpunkt Kommun Kön Dödsorsak Ljusdal Hona, vuxen Skyddsjakt på enskilds initiativ Ljusdal Hane, vuxen Skyddsjakt på enskilds initiativ Hudiksvall Hane, vuxen Trafikdödad bi Vargstammens utveckling Sedan fo rega ende inventeringssa song har revirmarkerande vargar som bero r Ga vleborgs la n etablerat sig i reviren Blyberget, Hålnan, Lortglo och Krokvattnet. Diagrammen visar vargstammens utveckling i Ga vleborg, baserat pa inventeringsresultat de senaste sa songerna Vargrevir i Gävleborg Inventeringssäsong Vargföryngringar i Gävleborg År 15

16 Antal lyckade häckningar Resultat från kungsörnsinventeringen Revir och lyckade häckningar Länet hade 23 intakta revir år 2015 med 14 häckande par. Av dessa hade 8 par lyckade ha ckningar, varav en var en dubbelkull och således blev det nio ungar totalt. Samtliga ungar ringmärktes. Storleken pa la nets fasta kungso rnspopulation 2015 uppskattas till drygt 50 individer. Känd dödlighet 2015 Inga döda kungsörnar har rapporterats. Kungsörnspopulationens utveckling Diagrammet visar kungso rnspopulationens utveckling i Ga vleborg. Mer statistik finns pa Kungso rnsgruppens hemsida: Kungsörn i Gävleborg År Bedömning av björnpopulationen Uppskattning av antal björnar Ingen inventering av bjo rn har genomfo rts denna sa song. Vid den senaste spillningsinventeringen, år 2012, uppskattades antalet björnar i Gävleborg till cirka 380. Antalet har därefter minskat något. Inventeringen visade också att björnarna fanns i hela länet med kärnområden i Ljusdals, Ovanåkers, Bollnäs och Ockelbo kommuner. Stammen var glesare i kustkommunerna och i de södra länsdelarna. Känd dödlighet bjo rnar fa lldes vid licensjakt i Ga vleborg I tabellen på nästa sida redovisas uppgifter fra n Statens veterina rmedicinska anstalt (SVA) om övriga bjo rnar som konstaterades döda under

17 Tidpunkt Kommun Kön Dödsorsak Ljusdal Hane (vuxen) Skjuten Ljusdal Hane (vuxen) Skjuten Bollnäs Hane (unge) Skjuten Bollnäs Hona (unge) Skjuten Ovanåker Hona (vuxen) Forskningsrelaterad Gävle Hona (vuxen) Trafikdödad bil Ljusdal Hona (vuxen) Trafikdödad bil Ljusdal Hona (vuxen) Skjuten Ljusdal Hona (vuxen) Skjuten Ljusdal Hona (vuxen) Skjuten Björnstammens utveckling Björnstammen i Gävleborgs län har tidigare haft en stabil tillväxt. Resultat från björnobservationer åren visar dock en svagt nedåtgående trend av antalet observerade björnar i länet. Den genomsnittliga minskningen under dessa år motsvarar cirka 3 procent per år, enligt Skandinaviska björnprojektet. Länsstyrelsen planerar att utföra en spillningsinventering tillsammans med jägare och allmänhet år Bedömning av järvpopulationen Dokumenterade observationer Under vintern 2015/2016 genomfo rdes fo r andra ga ngen en ja rvinventering i la net med hja lp av fotostationer. De har genererat ma ngder av bilder och visar att ja rvarna finns framfo r allt i la nets nordliga och nordva stra delar. Ingen ja rvfo ryngring sa kersta lldes i la net vintern 2015/2016. Avsaknaden av snö från slutet av februari när järvhonor föder sina ungar bidrog till att järvinventeringen blev bristfällig. Ingen aktuell uppskattning finns av populationsstorlek i Ga vleborgs la n. Enstaka forskningsma rkta ja rvar ro r sig inom la net. Känd dödlighet 2015 Länsstyrelsen har inga uppgifter om järvar som påträffats döda i länet Järvstammens utveckling Avsaknad av dokumentation fra n tidigare a r fo rsva rar bedo mningen av ja rvstammens utveckling i la net. La nsstyrelsen bedo mer dock att ja rvstammen a r som starkast i la nets nordliga och nordva stliga 17

18 delar. Mycket tyder pa att de fo rekommer pa en allt sto rre yta av la net, vilket indikerar att stammen o kar. Ja rven har funnits i la net sedan 1990-talet, da ja rvfo rekomst dokumenterades i tva omra den i Ga vleborgs och Va sternorrlands skogsland. I och med den etableringen myntades begreppet skogsja rvar, enligt SLU:s rapport Ja rv i skogslandet. Vintern 1999 registrerades den fo rsta ja rvfo ryngringen i norra Ga vleborg. En a rlig fo ryngring registrerades sedan a ren 2000, 2002, 2006 samt A r studerades ja rvarna med hja lp av DNA-analyser fra n insamlad spillning. Under studieperioden identifierades totalt 17 olika individer i omra det. A r 2005 identifierades 10 individer. 18

19 Bilaga: Ordlista Dubbelkull: Kull med två kungsörnsungar. F1:a: Första generationens avkomma till en invandrad varg. F2:a: Avkomma till en F1:a och därmed andra generationens avkomma till en invandrad varg. Familjegrupp: För lodjur och varg används familjegrupp synonymt med föryngring. För lodjur innebär familjegrupp en hona med unge/ungar. För varg utgörs en familjegrupp av minst tre vargar i sällskap, varav minst en revirmarkerar regelbundet. Föryngring: Björn, varg, järv eller lodjur som har fött unge/ungar eller kungsörn som har lagt ägg i bo. För kungsörn används termen synonymt med häckning. Grupperad: Flera observationer bedöms tillhöra samma föryngring/familjegrupp eller annan rovdjursförekomst. Hemområde: Ett område där ett djur eller en socialt sammanhållen grupp av djur rör sig och som de vanligtvis inte lämnar. Björnar och lodjur lever i hemområden. Häckning: Fåglars reproduktionsperiod, från parningslek och parning till dess att ungarna kan lämna boet. För kungsörn används termen synonymt med föryngring. Inventering: Rovdjurens föryngringar och annan förekomst fastställs i tid och rum. Inventeringsperiod: Den tid som är lämpligast för inventering med hänsyn till arternas reproduktion, inventeringens effektivitet och kostnad. Kriterier: Kännetecken som används för att i fält fastställa rovdjursförekomst. Kvalitetssäkring: Kontroll av observationer eller föryngringar. Kontrollen utförs av person som förordnats som kvalitetssäkrare av länsstyrelsen. Reproduktionscykel: En tolvmånadersperiod med början den månad då ungar normalt föds eller ägg läggs. Revir: Ett område som ett eller flera djur försvarar mot andra djur. Kungsörn, järv och varg hävdar revir. Revirmarkerande varg: Varg som hävdar revir. Stationär varg: Varg som ingår i ett revir. 19

20 Länsstyrelsens rapporter :1 Insektsuppföljning efter stormen Dagmar - Flerårig studie av granbarkborre och rödlistade vedinsekter i fem naturreservat i Hälsingland 2016:2 Inventering av ängssvampar i Gävleborgs län :3 Kvicksilver i fisk i Gävleborgs län 2016:4 Uppföljning av Gävleborgs regionala ANDT strategi fram till kunskapsunderlag till ny strategi :5 Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder 2016:6 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2016:7 Aktörsgemensam analys över flyktingsituationens påverkan i Gävleborgs län 2016:8 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016:9 Mottagande och etablering av nyanlända Regional sammanställning och reflektion av en enkätundersökning riktad till kommunerna 2016:10 Länsstyrelsen Gävleborg Rapportnr: 2016:10 ISSN: Besöksadress: Borgmästarplan, Gävle Telefon: Webbadress: