ÖVERSIKTSPLAN DEL 2 PARTILLE 2035 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HÄNSYNSTAGANDEN ANTAGEN AV KF

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN DEL 2 PARTILLE 2035 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HÄNSYNSTAGANDEN ANTAGEN AV KF

2

3 Innehåll del 2 Förutsättningar och hänsynstaganden Partille i dag och framöver...6 Viktiga förutsättningar att ta hänsyn till vid all planering...7 Bebyggelse utanför planlagt område...7 Fördjupningar av översiktsplanen... 8 Fördjupningar av översiktsplanen som inte är aktuella...8 Gällande fördjupade översiktsplaner och andra planeringsunderlag...8 Nya fördjupningar...10 Så skyddas natur och friluftsliv Naturvårdsplan...13 Grönstruktur...13 Naturreservat...16 Natura Artskyddsförordningen...18 Strandskydd...18 LIS-områden...18 Så skyddas kulturmiljöer, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och fornlämningar Kollektivtrafik...34 Trafikreservat...35 Gångtrafik...37 Cykeltrafik...37 Järnväg...38 Linbana...39 Fibernätet...39 Idrott, föreningsliv och besöksnäring Så hanterar vi risker Områden för störande verksamhet...41 Förorenad mark...41 Skredrisk...41 Extremt väder och översvämning...43 Farligt gods...43 Buller och vibrationer från väg och järnväg...44 Övrigt buller...45 Radon...46 Riksintressen Naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård...47 Kommunikationer...49 Totalförsvaret...50 Så hanteras vatten och avlopp Dagvatten...22 Vattentäkt och vattenskyddsområde...22 Avlopp och avfall...23 Så hanteras areella näringar Jordbruk och odlingslandskap...24 Skog...25 Materialförsörjning...25 Trygghet och folkhälsa Bostadsförsörjning Näringsliv Kommunikationer och trafikslag Övergripande mål Agenda Transportpolitiska mål...51 Folkhälsomål...52 Integrationsmål...52 Nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål...52 Energiplan för Partille kommun...53 VG Miljökvalitetsnormer Regionala och mellankommunala frågor Generella samverkansfrågor...59 Samverkan med Göteborgs Stad...61 Samverkan med Härryda kommun...63 Samverkan med Lerums kommun...63

4 Del 2 förutsättningar och hänsynstaganden

5

6 Partille i dag och framöver Att som Partille gå från förort till förstad innebär att kommunen är sammankopplad med en betydligt större stad. Kommunen växer ifrån en del av de karaktäristiska dragen för en förort och går mot en mer blandad och förtätad bebyggelse som även växer på höjden. Partille blir en förstad med tillgång till mycket av det som en stad behöver. Av Partilles cirka bostäder (2016) är knappt hälften småhus. Partille kommun har som mål att nå invånare kring år Efter en mer intensiv tillväxtperiod är målet att växa med cirka 1 procent per år över tid, för att ha en tillväxt i en jämn och stabil takt. Utvecklingstakten är förstås mycket konjunkturberoende. Då Partille går från att vara förort till Göteborg till att vara mer av en förstad, och därmed mer ömsesidigt integrerad med Göteborg, skapas möjligheter och fördelar. Till exempel får näringslivet nära tillgång till ett stort upptagningsområde med kompetent arbetskraft. Vidare har invånarna i Partille ett stort utbud av kultur, handel och arbetsplatser. Partille behöver i större mån än många andra liknande kommuner ta hänsyn till sin geografiska profil. Kommunen är liten till ytan och präglas av att ytan är kuperad kring en dalgång. Dessutom finns strukturella barriärer som till exempel Västra stambanan, E20, Säveån och naturskyddade områden. Detta gör att tillgången på mark är starkt begränsad och att den huvudsakliga möjligheten till att växa är genom förtätning. För näringslivets del innebär det att platskrävande verksamheter är svåra att etablera i kommunen. Partille har en förhållandevis ung och välutbildad befolkning. Precis som i det svenska samhället i stort ser Partille ut att gå mot en befolkning med allt fler äldre. Även andelen yngre kommer att öka jämfört med tidigare. En konsekvens av detta är att den arbetande delen av befolkningen under en period kommer att bli mindre. En trolig utveckling är dock att pensionsåldern kommer att ses över och en större andel av befolkningen kommer att jobba längre. För första gången har också Partille kommun fler män än kvinnor. När det gäller inkomster ligger Partille över genomsnittet och arbetslösheten är (2016) något lägre jämfört med övriga landet. De flesta arbetstillfällena i Partille kommun finns inom vård, omsorg, utbildning och handel. Det finns över företag i Partille kommun (2016). Den största arbetsgivaren är Partille kommun. Partille räknas dock som en boendekommun vilket innebär att en stor del av befolkningen arbetar utanför kommunen. Nästan dubbelt så många invånare lämnar varje dag Partille kommun för att arbeta i en annan kommun än de som kommer hit för att arbeta. I takt med att kommunen bygger blandstad förväntas statistiken förändras i och med att fler verksamheter och arbetsplatser tillförs kommunen. 6 Partille går en intensiv och delvis omdanande utveckling till mötes.

7 Viktiga förutsättningar att ta hänsyn till vid all planering (Riktlinjer, rekommendationer och förordnanden) Här beskriver vi de förutsättningar och hänsynstaganden som måste beaktas när vi prövar att utveckla kommunen enligt översiktsplanens plankarta Användning av mark och vatten, bilaga 1. Hänsyn, skyddande och bevarande beskrivs på kartan, bilaga 2. Utifrån detta anger vi kommunens riktlinjer eller rekommendationer. Dessutom beskriver vi hur markanvändningen regleras av lagar och förordnaden, som vi också förhåller oss till i ÖP Bebyggelse utanför planlagt område I Partille är det endast ett fåtal områden som inte är detaljplanelagda som är bebyggda eller belägna i direkt anslutning till bebyggelse. I en detaljplan prövas markens lämplighet för ett visst ändamål. Lämpligheten kan även prövas vid ett bygglov. Men om exploateringen är av större karaktär eller kan ha stor påverkan på omgivningen är det effektivare att pröva lämpligheten med en detaljplan. Hänsyn, skyddande, bevarande, bilaga 2 Målet är att all nybyggnation ska ske inom detaljplanelagt område. Avvägningar kan dock i speciella fall göras för att främja förstärkning och förnyelse i linje med områdets karaktär, i samklang med natur- och kulturvärden. I vissa fall kan därmed åtgärder tillåtas inom områden utan detaljplan. Enligt plan- och bygglagen (PBL) 9 kap 4 medges vissa lättnader i bygglovsplikten för bebyggda bostadsfastigheter som ligger utanför detaljplan och utom samlad bebyggelse. Hela Partille kommun bedöms dock som sammanhållen bebyggelse, vilket definieras som grupper om hus där de bebyggda tomterna gränsar till varandra. 7

8 Fördjupningar av översiktsplanen När det krävs en ökad detaljeringsgrad inom ett visst geografiskt område kan en fördjupning av översiktsplanen upprättas. Karta 1. Fördjupningar. Utdrag ur kartan Hänsyn, skyddande, bevarande, bilaga 2 Fördjupningar av översiktsplanen som inte är aktuella När vi sett över tidigare upprättade fördjupningar av föregående översiktsplan konstaterar vi att några av planerna helt eller delvis är genomförda. Vissa planer är delvis inaktuella och därför inte vägledande som underlag vid förändring av användningen av mark och vatten. Nedan anges de i dag gällande antagna fördjupningar som finns i kommunen. Vid eventuell konflikt mellan de gällande fördjupade översiktplanerna och ÖP2035 ska ÖP2035 gälla. Gällande fördjupade översiktsplaner och andra planeringsunderlag Inom kommunen finns sju gällande fördjupningar (2016) som beskriver inriktningen för specifika områden inom kommunen. Se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). 8

9 Områdesplan för Kåsjöns friluftsområde (antagen av kommunfullmäktige ) Sedan 1987 finns en antagen friluftsplan för Kåsjöområdet. Områdesplanens syfte är dels att ge underlag för säkerställande av området som ett friluftsområde, dels att vara underlag för konkreta utbyggnadsåtgärder samt bevarande- och skötselåtgärder i området. Planen är i princip genomförd genom inrättande av naturreservat. Området är även av riksintresse för friluftslivet. De mer utvecklingsinriktade delarna förtydligas i planen för Kåsjön-Åstebo nedan. Fritidsområdet vid Kåsjön-Åstebo, översiktsplan för del av Partille kommun (antagen av kommunfullmäktige ) Översiktsplanen för Kåsjön-Åstebo anger att området vid Kåsjön- Åstebo ska bevaras som fritidsområde. Avsikten är att åstadkomma ett fritidsområde där olika anläggningar och typer av aktiviteter stödjer varandra och ges möjlighet till fortsatt utveckling. Planen ersätter delvis områdesplanen för Kåsjöns friluftsområde. Samhällsintressen i området som infrastrukturella åtgärder och regional sammanhållen grönstruktur kommer att ha en viss påverkan på översiktsplanen för Kåsjön-Åstebo. Ambitionen i ÖP2035 är att utvecklingen inte påtagligt ska påverka värdena för friluftsområdet i sin helhet, men att utvecklingen kan innebära en mer bebyggd miljö på naturens och kulturens villkor. Stor hänsyn måste även tas till den gröna kopplingen i området för att säkerställa stråk för flora och fauna. Fördjupad översiktsplan och genomförandeprogram för Paradisets friluftsområde (antagen av kommunfullmäktige ) Planens syfte är dels att ge underlag för skydd av området som ett friluftsområde, dels att vara underlag för beslut om konkreta utbyggnadsåtgärder samt bevarande och skötselåtgärder i området. Planen är av bevarandekaraktär avseende naturvärdena och ger vägledning vid utveckling av friluftslivet. Mycket små tillskott av bebyggelse, någon enstaka villa, har tillkommit längs den södra kanten sedan planen antogs. ÖP2035 innebär en möjlighet att pröva en viss kompletterande blandstad och förtätning. Detta i direkt anslutning till befintlig bebyggelse invid Mellby/Ögärdet och den fördjupade översiktsplanens södra utkant. Dock bör hänsyn tas till främjande av tillgänglighet och entréer till friluftsområdet. Översiktsplan för Öjersjö, del av Partille kommun (antagen av kommunfullmäktige ) Planen är i princip utbyggd. Dagens tankar om Öjersjös utveckling skiljer sig delvis från tidigare då kommunen nu vill uppnå en tätare bebyggelsestruktur än villastadens. ÖP2035 innebär därför en delvis ändrad inriktning med en tätare bebyggelsestruktur inom området. Kommunen avser att upphäva översiktsplanen för Öjersjö. Översiktsplan för Jonsered (antagen av kommunfullmäktige ) Översiktsplanen omfattar Jonsered, Amerikaområdet och herrgårdsmiljön samt övriga bostadsfastigheter i Bokedalen. Planen visar hur riksintresset för kulturmiljövården kan utgöra utgångspunkt för samhällets framtid. Pla- 9

10 nen ger rekommendationer för hur Jonsered i en varsam takt kan utvecklas utan att de unika kvaliteterna förvanskas. Delar av översiktsplanen är ersatt av den fördjupade översiktsplanen för Jeriko-Jonsered som föreslår en tätare bebyggelsestruktur av Mossen för att bära kollektivtrafik och service. Översiktsplanen för Jonsered är under genomförande i sina huvudsakliga delar. Dock planeras nu en något tätare bebyggelsestruktur med högre andel bostäder, företrädesvis genom detaljplanering för Jonsereds fabriker (2016). Detta sker i linje med intentionerna i ÖP Planerna för Jonsered innebär nu en utveckling mot en mer förädlad och förtätad bebyggelse för att kunna bevara och förstärka det levande samhällets karaktär. För koloniområdet Amerika finns specifika områdesbestämmelser som antogs av kommunfullmäktige , med syfte att ge ett skydd och strukturerad reglering för befintlig och ny bebyggelse i koloniområdet. Fördjupad översiktsplan Jeriko-Jonsered (antagen av kommunfullmäktige i Partille och Lerums kommuner ) Det övergripande syftet med planeringen av Jerikoområdet är att genom ett nytt, attraktivt verksamhetsområde i direkt anslutning till E20 skapa möjlighet för en utveckling av näringslivet i regionen och i kommunerna Lerum och Partille. Planeringen syftar även till att uppföra bostäder i anslutning till Jonsered. Bostäder kompletterar såväl Jonsereds samhälle som verksamheterna och ger en mångfald i utvecklingen av området. Bostäder ger även ett ökat underlag för olika typer av samhällsfunktioner. Trafikverkets arbete med ny och förstärkt tvärförbindelse mellan E20 och riksväg 40 pågår. Utfallet av studierna av tvärförbindelsen har betydelse för genomförandet av den fördjupade översiktsplanens intentioner. Fördjupad översiktsplan för centrala Partille (antagen av kommunfullmäktige ) Planens ambition är att beskriva en hållbar struktur för en utbyggnad av Partille centrum. Den fördjupande översiktsplanen för området bidrar till att skapa samordning och en gemensam vision för centrums fortsatta utveckling. Planen är under genomförande (2016) och är i överensstämmande med ÖP Nya fördjupningar För delar av ÖP2035 kan kommunen komma att göra olika former av fördjupningar. Dessa föreslås för områden där det krävs en ökad detaljeringsgrad eller där målkonflikter är särskilt komplicerade. Fördjupningarna ska även göras för att visa på respektive områdes behov av utveckling i ett större sammanhang. Områden där fördjupningar föreslås är: Mellby/Ögärdet/Partille station Mellby/Ögärdet- mellankommunalt och regionalt perspektiv Furulund/Tingsängen/Brännet Södra Partille centrum/björndammen/björnekulla Utformning av nya stråk och stadsgator 10

11 Så skyddas natur och friluftsliv I blandstaden ska närheten till natur och rekreation vara möjlig i olika skalor och utgöras av olika värden och kvaliteter. Blandstaden ska innehålla en väl avvägd variation mellan bostäder, arbetsplatser, service, fritid, kultur och natur. På kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) illustreras blandstaden med gul färg. I Partille finns många och stora bevarandevärda områden som omfattas av planer för natur-, frilufts- och kulturvård samt av riksintressen och områden för Natura Kommunens största områden för natur, friluftsliv och rekreation ligger kring Kåsjön och Maderna- Härskogen i hjärtat av kommunen, i Paradiset i Partilles nordvästra del och i Bokedalen i nordost. I ÖP 2035 rekommenderas att naturvärdena i dessa områden ska göras tillgängliga och bevaras i god balans med kommunens utveckling. Hanteringen av dessa områden beskrivs i kommunens Naturvårdsplan. På kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) illustreras dessa områden med natur-, kultur-, fritids- och rekreationsvärden med ljusgrön färg. Områdena definieras som: Sammanhängande delvis anlagda naturoch kulturmiljöer med fritids- och rekreationsvärden. Kan även innehålla bebyggelse på naturens och kulturens villkor där den kompletterar och förstärker områdets befintliga karaktär. I naturreservat, kulturreservat, naturminnen, biotopskyddsområden, djur- och växtskyddsområden, miljöskyddsområden, Natura2000-områden, landskapsbildskyddsområden och vattenskyddsområden beslutar länsstyrelsen om eventuell dispens vid prövning av utveckling inom, eller i närheten, av dessa områden. 11

12 De större naturområden i Partille som är särskilt värdefulla att bevara och utveckla med hänsyn till naturvårdens och friluftslivets intressen är följande: Bokedalen (kommunalt naturreservat, Natura 2000, riksintresse, se kapitlet om naturreservat) Knipeflågsbergen (kommunalt naturreservat, se kapitlet om naturreservat) Björnareåsen (statligt naturreservat, se kapitlet om naturreservat) Jonsereds strömmar (statligt naturreservat, se kapitlet om naturreservat) Maderna (Natura 2000, riksintresse, myrskyddsplan, se kapitlet om riksintresse) Säveån (Natura 2000, riksintresse, se kapitlet om riksintresse) Brodalsbäckens vattensystem (riksintresse, se kapitlet om riksintresse). Delsjöområdet och Härskogen (riksintresseområden för friluftsliv, se kapitlet om riksintresse) Kåsjöns friluftsområde (områdesplan för Kåsjön, se kapitlet om Karta 2. Hänsynsnivåer, utdrag ur Naturvårdsplan. 12

13 fördjupningar) Fritidsområdet vid Kåsjön-Åstebo (översiktsplan för del av Partille kommun, se kapitlet om fördjupningar) Paradisets friluftsområde (fördjupad översiktsplan och genomförandeprogram, se kapitlet om fördjupningar) Naturvårdsplan Syftet med Partille kommuns naturvårdsplan är att på ett samlat sätt beskriva kommunens naturtyper och naturvärden i olika områden. I planen redovisas och beskrivs skyddad natur i Partille, biotopskydd, artsskydd, naturvård, inventerade naturvärden med mera. Planen ska fungera som underlag vid samhällsplanering. Den beskriver även de hänsynsnivåer (se karta 2) som Partille kommun anser ska gälla för skyddsvärda miljöer i Partille. Dessa hänsynsnivåer ska beaktas vid planarbete och vid avvägningar som ska göras i enlighet med kommunens övergripande strategier, vilka har hållbarhet i fokus. Se Övergripande strategier sid 16 i del 1. För riktlinjer kring varje hänsynsnivå se naturvårdsplanen. Samtidigt är syftet med naturvårdsplanen att binda ihop praktiskt naturvårdsarbete inom kommunen med de av kommunfullmäktige antagna miljömålen. Den ska även vara underlag för det kontinuerliga arbetet med skötsel av naturområden. Dessutom är naturvårdsplanen en informationskälla för utflykter och friluftsliv. Grönstruktur Med grön infrastruktur menas ett nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Det är viktigt att skapa en helhetsbild av landskapet och dess värden samt vilka spridningskorridorer som förekommer. Med hänsyn till att Partille är en liten men tätbefolkad kommun nära en storstad är det viktigt att ta 13

14 tillvara de sammanhängande områdena som finns för biologisk mångfald, artspridning samt naturupplevelser och friluftsliv. Det är också viktigt att bevara de naturliga ekosystemen och deras tjänster. Dessa sammanhängande områden kallas grön kilar. En av regionens gröna kilar passerar genom Partille kommun, via Härskogen och Kåsjön. Stråket löper i stort sett ända in till Göteborgs centrala delar. I Partille består grönkilen främst av höglänt kuperad skogsterräng med god skogskänsla. Viltpassager i Öjersjö och Furulund är viktiga funktioner i kilen. Dessa värden avses hanteras i kommande grönstrukturplan. Planen kommer sedan att bli ett av flera underlag i planeringen för att kunna säkerställa att de behåller sin funktion. I takt med att bebyggelsen utvecklas behöver i viss mån även utkanter av de stora naturområdena i kommunen tas i anspråk och bli en del av blandstaden. Om ett sammanhängande naturstråk påverkas av utvecklingsplaner är det viktigt att de identifierade värdena i stråket som helhet inte störs. Till exempel ska riksintressen i området i stort förbli orörda i sin kvalitet. Kvalitetsbedömningen i respektive område avses bland annat framgå i naturvårdsplanens hänsynsnivåer och i naturvärdesinventeringar i samband med planarbete. Det är också viktigt att hänsyn tas till de ekosystemtjänster som erhålls från de stora naturstråken, t.ex stödjande (biologisk mångfald m.m.) och reglerande (luft- och vattenrening, bullerreglering m.m.). Att lyckas behålla en biologisk mångfald är av stor betydelse för att ekosystem ska fungera och göra nytta. Naturens utrymme att utöva sina tjänster minskar i takt med att mark och vattenmiljöer tas i anspråk. Eftersom natur- och kulturmiljöer även är viktiga områden för rekreation och friluftsliv (kulturella ekosystemtjänster) främjas även folkhälsan av att områdenas värden bibehålls och utvecklas. Kommunen avser att arbeta med kartläggning av ekosystemtjänster i kommande planering. Vid behov kommer kompensationsåtgärder att utredas så att negativ påverkan i sin helhet eller delvis kan ersättas. På kartan Användning av mark- och vatten pekas två gröna kopplingar ut. Dessa är i dag svaga länkar som behöver säkerställas för att stärka de sammanhängande naturstråken. Här pekas även Säveån ut i form av en blå 14

15 koppling. Se även kapitel Stråkens och områdenas utveckling och funktion i del 1. I det avsnittet beskrivs vad som är viktigt för att dessa stråk ska bidra till kommunens och regionens utveckling. Dessa stråk och kilar avses hanteras i kommande grönstrukturplan. Nivån under gröna kilar och gröna stråk i den gröna infrastrukturen kallas här gröna zoner. I blandstaden finns gröna zoner med olika storlek. Det är viktigt att värna tillgången till dessa. Hänsyn ska t.ex tas till gröna zoner i närheten till skolor som kan användas som skolskogar i undervisningen. Närhet till bostadsnära grönområden skapar förutsättningar för en aktiv Karta 3. Naturreservat och Natura områden. Utdrag ur kartan Hänsyn, skyddande och bevarande, bilaga 2 fritid för alla, även de som inte har möjlighet att ta sig till de större rekreationsområdena i kommunen. Därmed ökar potentialen att utjämna hälsoskillnader mellan olika samhällsgrupper samtidigt som biologiska värden bibehålls. De gröna zonerna kan också bidra till infiltration av vatten och kan därmed bidra till minskad risk för översvämning. De kan därmed vara en viktig pusselbit i arbetet att anpassa kommunen till ett förändrat klimat. Med ökad efterfrågan av bland annat fler bostäder, som främst ska skapas genom förtätning av befintliga bebyggelseområden, kan en del av de gröna zonerna i blandstaden delvis behöva tas i anspråk. Inför planeringsarbete är det viktigt att alltid studera den övergripande grönstruktur som finns i berörda områden och i deras stora omland. Detta för att vid varje tillfälle kunna göra avvägningar kring ett områdes roll i den gröna infrastrukturen. Den natur som skulle kunna komma i fråga för eventuell bebyggelse ska utgöras av områden vars värden och kvaliteter ändå kan 15

16 bevaras i området, eller på annat sätt tas tillvara på annan likvärdig plats. Kompletterande och fördjupad kunskap om specifika värdefulla grönområden inhämtas fortlöpande i samband med de naturvärdesinventeringar som görs när detaljplaner tas fram, med utgångspunkt från Naturvårdsplanen. Analyser av värdefull mark för lek- och rekreationsvärden är också verktyg som kommunen kontinuerligt arbetar med. Naturreservat I kommunen finns idag (2016) fyra naturreservat, se nedan. Naturreservaten kan vara antingen statliga eller kommunala. I Madernaområdet planeras för ytterligare ett statligt naturreservat. Översiktsplanens intentioner är att fortsatt bevara och vårda värdena i naturreservaten. Se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). Jonsereds strömmar Området innefattar de ur naturvårdssynpunkt allra mest värdefulla strömsträckorna och strandskogarna i Säveåns nedre Natura 2000-område. Syftet är bland annat att skydda och återställa vattenmiljöerna i ån och därmed livsmiljöerna för känsliga arter som lax, asp, havsnejonöga, ål och öring. Man vill också bevara trädridåer och andra värdefulla strandmiljöer och gynna ett rikt vattenanknutet fågelliv med arter som kungsfiskare, forsärla och strömstare. Knipeflågsbergen Syftet med reservatet i Knipeflågsbergen är att bevara ett relativt orört och oexploaterat område med skog, hällmarker, myrar och sjöar där man värnar om områdets flora och fauna samtidigt som man ger friluftslivet möjligheter till naturupplevelser i ett stort, relativt orört vildmarksområde. Reservatet ingår i Kåsjöns friluftsområde vilket gör att friluftslivet i området är prioriterat. Bokedalen Området inom Bokedalens naturreservat har stor betydelse för den biologiska mångfalden då det med sin blandning av ädellövskogar, äldre tallskog och betesmarker hyser en mycket artrik fauna och flora. Bokedalen har också betydelse för det rörliga friluftslivet och där finns bland annat 16

17 en kulturstig och möjligheter till naturundervisning. Landskapet har stora skönhetsvärden och ligger i en värdefull kulturmiljö. Björnareåsen Ändamålet med Björnareåsens reservat är att bevara och utveckla områdets biologiska värden, vara gynnsam för den vetenskapliga naturvården och för allmänhetens möjlighet till naturupplevelser. Området ska kunna fungera som en uppehållsplats för hotade och sällsynta arter med möjlighet för spridning till omgivande naturmiljöer. Natura 2000 Natura 2000-områdena ska skyddas, skötas och förvaltas på ett hållbart sätt så att naturvärdena bevaras. Syftet är att bidra till att bevara och skydda den biologiska mångfalden och därigenom hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. I Sverige har dessa områden skydd enligt 7 kap miljöbalken och ofta i kombination med föreskrifter inom naturreservat. Sedan 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden även klassade som riksintressen. Varje enskilt Natura 2000-område ska ha en egen bevarandeplan. Planerna utarbetas och fastställs av länsstyrelsen som även är ytterst ansvarig för att målsättningen med området uppfylls. Natura 2000-områden i Partille: Se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2) Säveån, nedre delen Området omkring Säveån omfattas av strandskydd, men är samtidigt ett Natura 2000-område med en egen bevarandeplan. Enligt den ska området bevaras som ett vattendrag av fennoskandisk typ, med särskilt mål att bibehålla en långsiktigt livskraftig laxstam och goda livsbetingelser för de kungsfiskare som finns i området. Bevarandeplan ska alltid användas i samband med planering i anslutning till Natura 2000-området så att syftet med området inte påverkas negativt. Bokedalen Bokedalen är kommunalt naturreservat sedan Syftet är att värna det landskap och den kulturmiljö som finns i området, samtidigt som den biologiska mångfalden och diversiteten ska bevaras. Bevarandeplanen för den del av reservatet som också är Natura område är fastställd och innehåller bevarandemål och åtgärder som ska följas. Huvudsyftet är att bevara ett område med relativ lång skoglig kontinuitet som är ovanligt i dessa trakter. Det handlar om gammal artrik bokskog, områden med gamla tallar och betespåverkade marker med ädellövträd. Maderna och Haketjärn Delar av områdets södra och östra partier omfattas av strandskydd enligt miljöbalken. Området omfattas av myrskyddsplan och delar av Maderna och Haketjärn ingår i ett Natura 2000-område. Arbetet med att utreda 17

18 förutsättningarna för reservatsbildning är påbörjat. Bevarandeplanen för området fastställdes och innehåller både bevarandemål och åtgärder. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Sumpskogar och skogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör inte avverkas. I stort sett hela området planeras ingå i ett större tätortsnära statligt reservat med bland annat Lilla Bråtatjärn och Högaråsmossen. Artskyddsförordningen Genom medlemskapet i EU gäller ett flertal EU-förordningar till skydd för växter och djur. Sverige har åtagit sig att tillämpa dessa direktiv och överenskommelser i sin nationella lagstiftning. Detta sker huvudsakligen genom bestämmelserna i artskyddsförordningen. Artskyddsförordningen innebär generellt sett ett förbud mot handel, förvaring och förevisning av hotade arter utan särskilt tillstånd, med vissa undantag. Förordningen ska användas tillsammans med naturvårdsplanen i kommande planering. Strandskydd Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet (7 kap 13 miljöbalken). Strandskydd omfattar normalt land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen. Se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). Länsstyrelsen får i enskilda fall besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. I beslut från länsstyrelsen i Västra Götalands län gäller 300 meter strandskydd för Aspen, Åstebotjärnen, Långevatten, Hindtjärnen, Maderna och Haketjärnen samt 200 meter för Björketjärnen L, Björketjärnen St, Hålsjön L, Hålsjön St, Kåsjön L, Kåsjön St, Långevattnet Ö, Prästtjärnen och Säveån. I vissa områden har anpassning av strandskyddsgränsen gjorts med hänsyn till vägar, befintlig bebyggelse, speciellt höga naturvärden, detaljplaner och dylikt. För att få bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt påverka strandskyddsområdet krävs dispens. För att få dispens från strandskyddet krävs ett särskilt skäl och att syftet med strandskyddet inte påverkas negativt. I de flesta fall är det kommunen som prövar ansökningar om dispens. LIS-områden Kommuner har möjlighet att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) i sina översiktsplaner. Områdena ska vara lämpliga för landsbygdsutveckling och av begränsad omfattning så att strandskyddets syften tillgodoses. Partille kommun har inga LIS- områden med anledning av att kommunen inte har några landsbygdsområden. 18

19 Kulturmiljöer i Partille kommun - program för bevarande och utveckling Så skyddas kulturmiljöer, byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och fornlämningar I ÖP 2035 rekommenderas att områden med höga kulturvärden ska stärkas och tillgängliggöras. Kulturmiljöernas betydelse som besöksmål ska utvecklas. På kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) illustreras även dessa områden med ljusgrön färg. Områdena definieras som: Sammanhängande delvis anlagda natur- och kulturmiljöer med fritids- och rekreationsvärden. Kan även innehålla bebyggelse på naturens och kulturens villkor där den kompletterar och förstärker områdets befintliga karaktär. I ÖP 2035 behandlas även områden som utgör värdefulla odlingslandskap som en del av kulturmiljön. I länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden finns områdena Lexby by, Kåhögs gård, Brodalen och Bokedalen omnämnda som värdefulla odlingslandskap. Mindre områden och specifika kulturminnen kan även inbegripas i blandstaden, som på kartan (bilaga 1) illustreras med gul färg. Kulturmiljöer Ett kulturmiljöprogram, Kulturmiljöer i Partille kommun - program för 19

20 bevarande och utveckling, togs fram och antogs av fullmäktige i Partille Kulturmiljöprogrammet ska fungera som ett instrument och underlag för översiktlig planering, detaljplanering, bygglov och förändringar i infrastruktur i kommunen. I programmet redovisas ett antal objekt och kulturmiljöer med höga bevarandevärden. Här redovisas även kommunens rekommendationer till förhållningssätt och bevarande av dessa. För översikt över kulturmiljöer, se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). Kulturmiljöprogrammet utgör i sig inget skydd för enskilda byggnader eller miljöer. Det är viktigt att värna bebyggelse från olika epoker så länge de bidrar till en bra helhet i blandstaden. Kulturmiljön är en naturlig och viktig del i blandstaden. Inför planeringsarbete är det viktigt att alltid förhålla utbyggnadsplaneringen till historiskt värdefulla miljöer och byggnader. Generellt gäller att kulturmiljöer alltid ska behandlas varsamt och undersökas extra i varje specifikt fall där något objekt kan komma att beröras av pågående planering. Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresse för kulturmiljövård behandlas under rubrik Riksintresse. Fornlämningar Vid årsskiftet 2013/2014 fick Kulturmiljölagen en ny skrivning gällande defintionen av fornlämningar. En viktig förändring är att det sedan dess finns en tidsangivelse för vad som ska anses vara en fornlämning. Enligt defintionen är en fornlämning en lämning efter människors verksamhet under forna tider, som tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergiven. Fornlämningar som kan antas vara tillkomna före år 1850 är skyddade enligt lagen och får inte grävas bort, skadas, övertäckas, förvanskas eller utsättas för andra ingrepp. Länsstyrelsen fattar beslut i fornminnesärenden. Behov av arkeologiska utredningar, förundersökningar, undersökningar eller andra antikvariska insatser bedöms av länsstyrelsen från fall till. Information om fasta fornlämningar finns i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister samt redovisas i Kulturmiljöer i Partille kommun - program för bevarande och utveckling. Byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen Byggnader som har högt kulturhistoriskt värde kan av länsstyrelsen förklaras som byggnadsminnen. I samband med byggnadsminnesförklaringen upprättas särskilda skyddsföreskrifter. Samtliga kyrkbyggnader och kyrktomter tillhörande Svenska kyrkan, vilka är uppförda före år 1940, omfattas av särskilda bestämmelser enligt kulturminneslagen. Både kyrkliga kulturminnen och byggnadsminnen handläggs av länsstyrelsen. För översikt över dessa kulturminnen, se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). Det finns ett behov i Partille att avsätta mark för ytterligare beravningsplatser i framtiden. Kommunen avser utreda om det företrädesvis finns möjlighet att utöka Kvastekulla begravningsplats. 20

21 Karta 4. Objekt och kultur miljöer med höga bevarandevärden. 21

22 Så hanteras vatten och avlopp Huvuddelen av kommunen avvattnas mot Säveån som utgör Göta Älvs största biflöde, men viss avvattning sker även mot övriga bäckar samt mot Kåsjön, Hålsjöarna och Delsjöarna. I Partille finns ett antal ekologiskt känsliga vattenområden bland andra Säveån, Brodalsbäckens vattensystem, Stora och Lilla Ramsjön, Aspen, Prästtjärn, Stora och Lilla Kåsjön, Maderna-Haketjärn, Stora och Lilla Hålsjön. Samtliga dessa sjöar och vattendrag har strandskydd och flera ligger dessutom i områden som har skydd av varierande slag, t.ex naturreservat. Dagvatten Partille kommuns dagvattenpolicy ger riktlinjer för hantering av dagvatten på all mark inom kommunens gränser. Generellt gäller att dagvatten i första hand ska planeras för en öppen och ekologisk dagvattenhantering och utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet, efter bedömning. Dagvattenhanteringen ska bygga på att utnyttja de reglerande ekosystemtjänster som naturen erbjuder genom infiltrationsmöjligheter, vattenrening och fördröjning. Ökad nederbörd är en följd av det förändrade klimatet. Klimatförändringar och ökad hårdgöring av ytor bidrar till ökade mängder dagvatten. Det kan då föra med sig en rad föroreningar från de trafikytor, centrumoch industriområden som det passerar på dess väg mot vattendrag och sjöar. Därmed blir dagvattenhanteringens renande effekt viktig i kommande planering. En ökad mängd dagvatten i samband med extrem nederbörd kan också orsaka översvämningar. För att kunna minimera dessa risker i kommande planering kommer dagvattenpolicyn att kompletteras med en kommunövergripande skyfallskartering där dagvattnets avrinningsvägar och lågpunkter, där vatten riskerar att ansamlas, att kartläggas. Förebyggande åtgärder för att hantera ökade nederbördsmängder blir viktigt i kommande planering för att anpassa kommunen till ett förändrat klimat.. Vattentäkt och vattenskyddsområde Kommunens huvudvattentäkt är Kåsjön, vilken omges av ett vattenskyddsområde. Utöver det finns det en grundvattenförekomst i Jonsered. Det finns även en vattentäkt i Delsjöområdet som används av Göteborgs stad. Detta vattenskyddsområde sträcker sig delvis in över Partille kommuns gräns. Se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). Inom ett vattenskyddsområde finns bestämmelser för verksamheter som riskerar att förorena vattnet på både kort och lång sikt. Till exempel gäller det hantering av kemikalier och spridning av bekämpningsmedel. Restriktioner inom ett vattenskyddsområde omfattar bland annat anläggning av enskilda avlopp, markarbeten, anläggandet av väg och transport av farliga ämnen. Ett skyddsområde avgränsas och delas in i olika zoner beroende på 22

23 vattnets rinntid till uttagspunkten (primär-, sekundär- och tertiär skyddszon). Strängast bestämmelser finns i zonen närmast uttagspunkten (primär). I vattenskyddsområden beslutar länsstyrelsen om eventuell dispens. För att tillgodose kommunens vattenbehov och minska sårbarheten köper Partille en mindre del av sitt vattenbehov från Göteborg. Det finns även ledningar för reservvattenförsörjning till Härryda. Partilles nya vattenverk (invigt 2016) har kapacitet att försörja hela kommunen med vatten underbegränsade tidsperioder. Avlopp och avfall Större delen av befintlig bebyggelse i kommunen har kommunalt VA-nät, det finns dock viss bebyggelse med enskilda avlopp i bl.a. Lexbydal och Råhult. Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag har byggt en spillvattentunnel från Furulund i Partille till Stora Bråta i Lerum varvid kommunerna behöver samarbeta kring drift och underhåll av spillvattenhanteringen. Partille tillsammans med flera andra kommuner skickar sitt avloppsvatten till Ryaverken i Göteborg. Avfallshanteringen sker genom Renova som ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund och Öckerö (2016). Kommunerna samverkar genom en avfallsplan, A2020, samt kring återvinningscentralerna som finns i regionen. 23

24 Så hanteras areella näringar Jordbruk och odlingslandskap Endast cirka fyra procent av kommunens areal utgörs av åker- och betesmark. Större delen av jordbruksverksamheten finns i Lexby och Kåhög. Till Kåhögs gård hör även åker- och betesmark i Bokedalen. Några gårdar i Lexbydal har jordbruk som komplement till annan verksamhet. Ängsoch betesmarker finns i Lexbydal, Öjersjö, Bokedalen, utefter Säveån och i området kring Brodalsbäcken. Stora delar av dessa områden har höga natur- och kulturvärden med höga bevarandevärden. I ÖP 2035 behandlas även områden som utgör värdefulla odlingslandskap som en del av kulturmiljön. I länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden finns områdena Lexby by, Kåhögs gård, Brodalen och Bokedalen omnämnda som värdefulla odlingslandskap. Jordbruk generellt är av nationell betydelse och matproduktion är en viktig ekosystemtjänst som jordbruket bidrar till. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Att ta jordbruksmark ur produktion för till exempel igenplantering får ske först efter att anmälan gjorts till länsstyrelsen, om inte åtgärden är av ringa betydelse för jordbruket på brukningsenheten eller för natur- och kulturmiljön. Det är viktigt att så långt som möjligt endast varsamt ta odlingslandskapens utkanter i anspråk för eventuell utveckling av blandstaden. Det ska då 24

25 ske i samklang med, och väl avvägt mot, såväl natur- som kulturintressen. Målsättningen är att bevara och tillgängliggöra jordbruks- och odlingsmarken i Partille främst för dess natur-, kultur- och friluftsvärden och som en del av blandstaden. På kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) illustreras bland annat jordbruks- och odlingsmarker med ljusgrön färg. De ljusgröna områdena definieras som: Sammanhängande delvis anlagda natur- och kulturmiljöer med fritids- och rekreationsvärden. Kan även innehålla bebyggelse på naturens och kulturens villkor där den kompletterar och förstärker områdets befintliga karaktär. Skog Skog är en nationell tillgång som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogsbruk (3 kap 4 miljöbalken). Enligt skogsvårdslagen definieras skogsmark som mark lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål. Den skogsmark som skulle kunna bedömas vara produktiv utgör cirka en tredjedel av Partille kommuns yta. I första hand kan dock inte skogen i Partille kommun beskrivas som en näring med avkastningskrav. Skogsmarken i Partille finns till stor del i områden som avses bevaras främst för sina natur-, kultur- och friluftsvärden. Detta gör att en avvägning måste göras mellan dessa intressen och skogsbrukets avkastningskrav. Skogen förvaltas företrädesvis för att bevara och tillgängliggöra natur- och friluftsvärden samtidigt som skogen producerar virke. För all kommunägd skog finns så kallade gröna skogsbruksplaner. I Naturvårdsplanens naturvärdeinventering beskrivs, i enlighet med informationen från skogsbruksplanerna, vilka skogsbestånd som innehar höga naturvärden och som därför bör skötas och bevaras för att främja detta. På kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) illustreras markanvändningen skog med både ljusgrön och grön färg. De ljusgröna områdena definieras som: Sammanhängande delvis anlagda natur- och kulturmiljöer med fritids- och rekreationsvärden. Kan även innehålla bebyggelse på naturens och kulturens villkor där den kompletterar och förstärker områdets befintliga karaktär. De gröna områdena definieras som: Upplevelsen orörd naturmark med frilufts- och rekreationsvärden. Materialförsörjning Behovet av ballast är stort i samhället och i och med den planerade bebyggelseutvecklingen lär behovet öka. För att kunna bygga vägar, byggnader och andra anläggningar behöver tillgången till ballast dessutom finnas på relativt nära håll eftersom det är mycket energikrävande att förflytta sand, grus och krossberg längre sträckor. I Partille har SGI utrett bergkvalitet för vägändamål. Kommunen består främst av bergkvalitet 2, vilket innebär 25

26 att bergmaterialet kan användas till vissa asfaltsbundna sorteringar. och även för obundna lager. SGI arbetar med att utreda bergkvalitet för betong- och järnvägsändamål. Med anledning av Partilles storlek och centrala lokalisering i Göteborgsregionen bedöms behovet av ballast kunna tillgodoses från angränsande kommuner. 26

27 Trygghet och folkhälsa Folkhälsoarbete handlar om att alla samhällssektorer ska bygga in hälsoaspekter i sina ordinarie planer och beslut. I kommunens folkhälsoplan för står det att den folkhälsopolitiska policyn för Partille kommun har som övergripande mål att Partille ska vara en kommun där människor ges möjlighet att leva ett bra liv. I Partille ska alla verka för att främja livsvillkoren och livsbetingelserna för hela befolkningen i syfte att skapa en god och jämlik hälsa. Speciell uppmärksamhet ska ägnas åt de grupper bland befolkningen som uppvisar en sämre hälsa. Den enskilde individen har både en möjlighet och ett ansvar att själv påverka sin hälsa. Partille kommun utvecklas genom att gå från förort till förstad. Genom en hållbar planering främjas tillgång till allt ett samhälle och en blandstad behöver. Begreppet blandstad ska genomsyra all planering så att ytor för verksamheter, kommersiell- och offentlig service, natur, kultur, och rekreation skapas. Detta ska ske i takt med att bostadsbebyggelsen förtätas och kompletteras genom variation och mångfald. Ökad tillgänglighet till rekreation bidrar till ökad folkhälsa och ett ökat ekosystemtjänstperspektiv. Ökad integrering av boende med andra funktioner kan också bidra till ökad trygghet. Blandade upplåtelseformer och varierad bebyggelse förbättrar möjligheterna att bo i området under olika stadier av livet, oavsett social eller ekonomisk situation. Blandningen ger bättre förutsättningar för att skapa trygghet, trivsel och mångfald jämfört med segregerade områden. Med hjälp av fysisk planering kan vardagssysslor underlättas, möjligheter att arbeta nära hemmet skapas och tryggheten ökas. Bostäder som planeras längs med stråk och invid mötesplatser, med verksamheter i bottenvåningen, bidrar till trygghet och inverkar på hur integrerat ett område kan bli. Platser ska skapas där natt- och dagbefolkningen möts så att området alltid är fyllt med liv och rörelse. Genom att se till helheten kan vi även planera så att områden samutnyttjar det utbud av service och funktioner som finns. Då kan en integration av olika åldrar och intressen främjas ytterligare. I en tätare bebyggelsestruktur är det extra viktigt att de miljömässiga aspekterna som ljus, luft och grönska framhålls för att stärka den sociala hållbarheten. Begreppet social hållbarhet innebär för översiktsplanen att fokusera på de faktorer som planering kan påverka, såsom trivsel, trygghet, integration, mångfald och jämställdhet. Trygghets- och säkerhetsaspekter ska alltid beaktas vid utformning av det offentliga rummet och av trafikmiljöer. Kommunen avser arbeta med sociala konsekvensanalyser i all fysisk planering. Genom planerade insatser som främjar fysisk aktivitet kan kommunen främja socialt hållbara miljöer, trygghet och folkhälsa. Med hjälp av god belysning, tillgänglighet och överblickbarhet kan trygga och säkra miljöer skapas. Kommunen avser därför att kontinuerligt arbeta med kartläggningar och utvärderingar av kommunens lekplatser, rekreationsområden och möteplatser. Både kvalitativa grönytor och andra platser där människ- 27

28 ors vägar korsas ska tas till vara i stadsplaneringen som naturliga mötesplatser av olika karaktär. Vidare avser kommunen arbeta med utbyggnad av säkra och tillgängliga gång- och cykelvägar samt med belysningsprogram. Bostadsförsörjning Eftersom kommunen har som riktmärke (2016) att nå cirka invånare omkring år 2020 bör bostadsbyggandet intensifieras de närmast kommande åren. På lite längre sikt har kommunen som mål att följa Göteborgsregionens befolkningsutvecklingsmål om cirka en procent per år, över tid. Vi ska sträva efter att använda marken i god balans mellan förnyelse, förädling och långsiktig förvaltning och utveckla kommunen i en jämn och stabil takt. Var och vilken typ av bostäder som ska byggas är frågor som hanteras i samband med kommunens bostadsförsörjningsprogram, och i detaljplaneringen efter avstämning mot översiktsplanens intentioner. Från och med 1 januari 2001 gäller lagen om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen, SFS 2000:1383 med tillägg SFS 2002:104. Enligt lagen ska varje kommun planera bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. Partille kommun har tidigare antagit ett bostadsbyggnadsprogram som numera benämns som bostadsförsörjningsprogrammet. Det ska vara del av en samlad strategi som beskriver var nya bostäder förväntas byggas, vilken typ av bostäder som ska byggas samt ungefär hur många. När nya bostäder ska byggas beror på många faktorer. Viktigt är dock att byggviljan finns. Bostadsförsörjningsprogrammet ska tillsammans med översiktsplanen vara en informationskälla för privatpersoner, företag och organisationer som har intresse av planerat byggande i Partille. Bostadsbyggandet ska ske i en jämn och stabil takt i enlighet med bostadsförsörjningsprogrammet. Bostadsbyggandet påverkar utvecklingen i andra kommunala verksamheter som till exempel barnomsorg, utbildning och teknisk infrastruktur. Bostadsförsörjningsprogrammet ska fungera som underlag och styrdokument vid planering av kommunalteknisk försörjning och offentlig service. Eftersom bostadsbyggandet är av väsentlig betydelse för kommunens verksamheter och budget är det viktigt att de resonemang som ligger till grund för planeringen är väl förankrade. Bostadsförsörjningsprogrammet är en av de förutsättningar som ligger till grund för befolkningsprognosen och detaljplanearbetet. Generellt ska bostäder företrädesvis byggas invid befintlig infrastruktur och service så att befintliga områden kan utvecklas och stärkas genom naturliga årsringar. Ny bebyggelse ska ske i samklang med tillgänglig kollektivtrafik. Nya bostäder ska samplaneras med utbud av offentlig och kommersiell service, i en blandstad där befintlig service kan samutnyttjas. Förädling och förtätning ska ske före ny exploatering. En blandstad med variation och mångfald ska alltid eftersträvas. Blandstaden ska innehålla en väl avvägd variation mellan bostäder, arbetsplatser, service, fritid, kultur och natur. Bebyggelseområden ska alltid innefatta tydliga och användbara trygga mötesplatser. Kommunen avser att arbeta 28

29 med sociala konsekvensanalyser för att säkerställa att de sociala aspekterna tillgodoses i all planering. Genom tillgängliga kopplingar för alla trafikslag ska alla områden naturligt knytas samman. Områden för ny bostadsbebyggelse redovisas inte specifikt på plankartan för ÖP På kartan beskrivs i stället att vissa större markområden, belägna i direkt anslutning till den befintliga blandstaden, ska prövas för kompletterande bebyggelse. Dessa områden kallas i ÖP 2035 för kompletterande blandstad. I övrigt förutsätts ny bostadsbebyggelse inrymmas inom områden som på kartan redovisas med blandstad som pågående användning. I planen finns även angivet markreservsområden som skulle kunna utvecklas på mycket lång sikt. 29

30 Näringsliv Kommunen är liten till ytan och präglas av att ytan är kuperad kring en dalgång. Dessutom finns strukturella barriärer som till exempel Västra stambanan, E20, Säveån och naturskyddade områden. Detta gör att tillgången på mark är starkt begränsad och att den huvudsakliga möjligheten till att växa är genom förtätning. För näringslivets del innebär det att platskrävande verksamheter är svåra att etablera i kommunen. Områden för verksamheter är i dag i mycket stor utsträckning koncentrerade till Säveåns dalgång i anslutning till E20 samt utmed Landvettervägen. I Ögärdet finns bland annat transport- och logistikorienterade verksamheter och i Brodalen mindre verksamheter, bland annat i industrihotell. En del verksamheter finns även på avskilda plaster i blandstaden och kan så vara där det är förenligt med en tätnande blandstad. Störande verksamheter ska i första hand hänvisas till Mellbyfältet och det planerade området för näringsliv i Jeriko. På Mellbyfältet finns det i dag (2016) återvinning, avfallshantering samt många små bilverkstäder, billackering med mera. Det råder brist på lämpliga verksamhetstomter för nya intressenter. Det kan finnas möjligheter att förädla de befintliga verksamhetsområdena, men det behöver även tas fram nya utrymmen för arbetsplatser i blandstaden. Detta behövs för att tillgodose företagens önskemål och kraven på näringslivsutveckling. Kommunen antog under 2013 en näringslivspolicy där kommunens övergripande arbete och målsättningar i näringslivsfrågor beskrivs. På kartan Användning av mark och vatten (bilaga 1) särskiljs områden för verksamhet/arbetsplatser och områden för verksamhet/industri. I enlighet med ÖP2035 ska de mer personalintensiva verksamheterna, efter lämplighetsprövning, inrymmas i blandstaden på mark med pågående markanvändning. Detta för att komplettera den blandade staden där det behövs. I övrigt förutsätts verksamheter placeras inom områden avsedda för just verksamheter/arbetsplatser ( blandstad med övervägande del arbetsplatser ) eller verksamheter/industri ( verksamhetsområden utan inslag av bostäder ). I planen redovisas även kompletterande områden för verksamheter/industri och markreservsområden som skulle kunna utvecklas på mycket lång sikt, även utanför översiktsplanens tidshorisont. Det beror på hur utvecklingen i anslutande blandstad, kompletterande blandstad och verksamhetsområden fortlöper. Generellt gäller att förstärkning av renodlade verksamhets- och industriområden ska ske i samplanering med den regionala planeringen och infrastrukturutvecklingen. En viktig förutsättning för verksamhetsområdena är även tillgänglig kollektivtrafik. Utveckling av renodlade verksamhets- och industriområden ska ske i områden utan direkt koppling till bostadsbebyggelse och offentlig service eller andra skyddsvärda användningsområden. Näringslivet i Partille präglas av många små företag. Med tanke på den småskaliga företagsstrukturen i kommunen är det även betydelsefullt att kunna 30

31 bedriva den lilla verksamheten i bostaden eller i anslutning till denna. Kommunen ska verka för en utveckling av verksamheter, arbetsplatser och näringsliv i samklang med övrig bebyggelse i blandstaden. Det är viktigt för att stärka levande miljöer, både dag- och nattetid. Områden för näringsliv: I Öjersjö planeras ett nytt nav för service och möten inom detaljplanen för Gökegård. Områdena för verksamheter/arbetsplatser kring Furulund och Landvettervägen ska fortsätta att utvecklas som en del av blandstaden. I höjd med Öjersjö planeras mark för nya verksamheter att avsättas. I Furulunds centrum ska utrymme skapas för att stärka den kommersiella och offentliga servicen i det lokala navet. Landvettervägens och Tingsvägens karaktärer som stadsgator ska förstärkas med förbättrade kopplingar och dubbelsidig bebyggelse av varierande karaktär. Verksamhetsområdet kring kommungränsen vid Ögärdet ska utvecklas i samklang med Göteborgs stad och nya infrastrukturella förutsättningar. Verksamhetsområdena mellan Utbyvägen och E20 ska permanentas, förädlas och förtätas i samklang med utvecklingen av nord-sydlig planerad infrastruktur. Partille stationsområde ska utvecklas så att platsen ges förutsättningar för att vara en regional knutpunkt och mötesplats med tillgänglighet till service och centrum. Centrala Partilles förutsättningar att vara ett regionalt nav och mötesplats innebär fortsatt utveckling av handel och service i blandstaden. Verksamhetsområdena i de östligaste delarna av Partille centrum ska utvecklas i samklang med det nya handelsområdet kring Partille Port. De befintliga verksamhetsområdena kring Säveån, öster om Skulltorpsmotet och väster om Partillemotet, ska förtätas och förädlas. De centralt belägna verksamhetsområdena i dalgången, i området mellan Lexbyvägen och Säveån, ska förädlas och förtätas i samklang med blandstadens utveckling. Göteborgsvägen ska fortsätta att utvecklas som ett lokalt, kommersiellt nav med många mötesplatser. Norr om motorvägen i Sävedalen ska det befintliga verksamhetsområdet mellan Säveån och E20 förädlas och förtätas och dess kopplingar till befintlig och ny infrastruktur ska stärkas. Kring Vallhamra torg och utmed Ugglumsleden avses blandstaden kompletteras med arbetsplatser och service. Vallhamra torg utvecklas till ett lokalt kommersiellt nav med många mötesplatser. Befintligt vägutrymme ska omvandlas till stadsgata med en omgivande tätnande bebyggelsestruktur. 31

32 Verksamhetsområdet i Jonsereds samhälle ligger i en miljö med naturoch kulturhistoriska värden där verksamheterna ska behållas som en del av blandstaden och det historiska arvet. Jonsereds samhälle ska stärkas som nav. Under 2013 antogs en fördjupad översiktsplan för Jeriko-Jonsered där avsikten är att skapa stora platser för näringsliv på gränsen mellan Lerum och Partille. 32

33 Kommunikationer och trafikslag Partille är i dag en kommun som är starkt definierad av infrastruktur. E20, Landvettervägen och Västra stambanan är riksintressen och därmed prioriterade för framkomligheten i de nationella systemen. Den största delen av godstransporterna sker också utmed E20, Landvettervägen och Västra stambanan. I Trafikverkets planeringsunderlag Funktionellt prioriterat vägnät pekas vägar som är viktigast för regional och nationell tillgänglighet ut. Underlaget utgör ett förhållningssätt som ska vara vägledande för transportsystemets funktion, utformning och användning. Här beskrivs att E20:s funktion, som en del i stomvägnätet, är att tillgodose långväga och dagliga persontransporter, godstransporter och kollektivtrafik. Landvettervägens funktion är enligt planeringsunderlaget att tillgodose behovet av dagliga personresor samt kollektivtrafik. Samtidigt som det är en tillgång för kommunen att ha viktiga transportleder och stråk innebär det också en påverkan på omgivningen. Väg och järnväg skapar barriärer i staden och orsakar buller. Där transportlederna ansluter till det lokala vägsystemet uppstår stora trafikplatser som behöver anpassas till stadens förutsättningar. Dessutom sammanfaller även dessa stråk i stor utsträckning med de stråk där kommunen planerar att utveckla bebyggelsen. Det innebär stora utmaningar både tekniskt och ekonomiskt för att göra en förtätning möjlig och samtidigt tillgodose de regionala och nationella tranportbehoven. Kommunens ambition är dock att vägsystemet i det framtida Partille inte ska präglas av transportleder för genomfartstrafik. Tanken är istället att vägsystemet främst ska ha karaktären av stadsgator, där kollektivtrafiken, cyklister och fotgängare ges ett stort utrymme och där trafiken anpassar sig till omgivningen och bidrar till liv, rörelse och trygghet. En finmaskig struktur och framkomlighet i kombination ska prägla tranporter i och genom kommunen. I praktiken innebär detta att hastigheten på stadsgatorna på sikt kan bli lägre samtidigt som framkomligheten för biltrafiken behålls. Det kan också innebära att bebyggelsen kan närma sig gatan och bli tätare. Det är viktigt att behovet av särskilda skyddsåtgärder, som exempelvis byggnadstekniska åtgärder och sänkta hastigheter, utreds strategiskt i ett tidigt skede. Detta för att kvaliteten på både bebyggelse och infrastruktur ska vara hög. För att minimera risker och störningar för boendemiljöerna placeras i första hand byggnader för andra ändamål än boende i de mest utsatta lägena. I kommunens trafikstrategi ska kommunens långsiktiga planering av trafiken och dess trafikslag göras tydligt. Vidare avser kommunen att kontinuerligt uppdatera sin trafiknätsanalys, som bland annat belyser transportslagens prioritering i olika stråk och ligger till grund för kommunens åtgärdsplanering. Under rubriken Stråkens och områdenas utveckling och funktion i del 1, beskrivs hur de viktigaste tvärförbindelserna och stråken förväntas utvecklas och bidra till kommunens och regionens utveckling. 33

34 Kollektivtrafik I det framtida Partille ska kollektivtrafiken ges ett stort utrymme och förutsättningarna för att resa mer hållbart ska underlättas. Resandemålet inom K2020 om att kollektivtrafiken ska stå för 40 procent av alla motoriserade resor år 2025 i Göteborgsregionen är en viktig utgångspunkt i planeringen. En hög tillgänglighet till och inom kollektivtrafiken är en grundläggande förutsättning för att det ska vara attraktivt att bo och leva i Partille i framtiden. Partille har ett fördelaktigt läge i regionen med goda förutsättningar för en stark kollektivtrafik och en hög andel kollektiva resor. I arbetet med att stärka kollektivtrafiken i Partille har kommunen arbetat tillsammans med Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Göteborg och Mölndal med att ta fram en gemensam målbild för hur kollektivtrafiken ska utvecklas. Målbilden är en konkretisering av kommunernas viktigaste styrdokument och utgör en fördjupning av det långsiktiga utvecklingsbehovet av kollektivtrafiken. De övergripande målen handlar om att kollektivtrafiken ska stödja en hållbar region- och stadsutveckling, skapa förutsättningar för ett enkelt vardagsliv utan bil, samt att öka andelen resor med kollektivtrafik gång och cykel. Dessa målsättningar och principer är centrala också för den lokala kollektivtrafikplaneringen i Partille. För att tillgodose målet om ett ökat resandebehov har målbildsprojektet identifierat ett antal principer för hur olika områden, stråk och målpunkter ska utvecklas. Bland annat ska linjenätet förenklas och bli mer lättöverskådligt genom färre antal linjer med hög turtäthet. Nya tvärförbindelser ska skapa snabbare reserelationer med nya resemöjligheter. I det framtida stomnätet ska kollektivtrafiken koncentreras till ett antal utpekade stråk och differentieras så att flera vägar och gator avlastas, samtidigt som kollektivtrafikens framkomlighet ökar. Tre viktiga stråk har identifierats för stomnätet i Partille: E20 (sträckan mellan Gustavsplatsen och Partille Centrum), Landvettervägen (sträckan mellan Furulund och Partille Centrum), Ugglumsleden/Östra Torpavägen (sträckan mellan Vallhamra och Östra sjukhuset). Dessa stråk ska vara kapacitetsstarka i det framtida kollektivtrafiksystemet och t.ex trafikeras av metrobuss. Utbyggnaden av kollektivtraiksystemet i Partille kommer att ske genom en succesiv förstärkning av infrastrukturen och med stor hänsyn till de lokala förutsättningar och utvecklingsbehov som finns i respektive stråk. Utöver en attraktiv kollektivtrafik i regionen ska den lokala områdestrafiken i Partille utvecklas. Den lokala trafikens främsta uppgift är att skapa tillgänglighet inom och mellan de olika kommundelarna samt koppla samman den lokala trafiken med stomnätet samt med hållplatser och bytespunkter av god kvalitet. För att öka andelen resor med kollektivtrafik krävs också att resorna till och från kollektivtrafiken underlättas. Gång- och cykelvägar ska naturligt ledas till hållplatserna, som i sin tur ska vara strategiskt placerade i anslutning till bostäder, mötesplatser och nav där det finns ett flöde av människor. 34

35 Utöver de utpekade stomnätsstråken finns flera viktiga huvudstråk för kollektivtrafiken som också behöver vara kapacitetsstarka och tillgängliga i det framtida kollektivtrafiksystemet. Utvecklingen längs Gamla Kronvägen innebär en ökad efterfrågan på kollektivtrafik. Utbyvägen kommer att få en allt viktigare funktion och utgöra den huvudsakliga förbindelsen mellan Östra Göteborg och Partille Centrum. Längs Nya Öjersjövägen växer nya bostadsområden fram som stärker underlaget för en stark kollektivtrafik. Vid planeringen av nya bostadsområden ska därför kollektivtrafiken lyftas fram i ett så tidigt skede som möjligt. Partille Centrum utgör kommunens viktigaste nav i kollektivtrafiksystemet. I den fortsatta utvecklingen av Partille centrum ska kollektivtrafikens attraktivitet stärkas och sambandet mellan kollektivtrafik och stadsutveckling ska främjas. Snabba byten ska möjliggöras genom stärkta kopplingar mellan Partille Station och Partille Resecentrum samt genom nya snabbare färdvägar och förbättrade anslutningar till Partille Resecentrum. Det finns två pendeltågsstationer i kommunen, Partille station och Jonsereds station. Med den planerade Västlänken kommer det bli än mer attraktivt att ta pendeltåget till både Göteborg, Mölndal och andra delar av Västra Götaland och Halland. En utveckling av närområdet vid stationerna är en viktig fråga för framtiden för både resenärer och verksamheter. En kollektivtrafik som kan ta emot många resenärer i tätbefolkade stadsområden kommer att spela en avgörande roll för Partilles fortsatta utveckling. I den kommande trafikstrategin är avsikten att redogöra för utpekade och prioriterade kollektivtrafikstråk med bäring på var förtätning och komplettering av blandstaden planeras. Trafikreservat I översiktplanen använder vi begreppet vägreservat för att beskriva vägsträckningar som kommunen avser hålla möjliga för framtida infrastruktur. Exakt placering och utbredning av respektive vägreservat är osäker och måste avvakta kommande utredningar. Sträckningarna illustreras därför endast genom en streckmarkering eller med hjälp av en riktningspil på kartan Användning av mark- och vatten (bilaga 1) och utgör alltså inget exakt avgränsat markreservat. Mellbyleden I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för förlängningen av Mellbyleden samt för ett nytt Mellbymot. Exakt placering av Mellbyled och mot är osäker och måste avvakta resultat av kommande utredningar. Sträckningen illustreras därför endast genom en streckmarkering vars läge kan komma att ändras framöver. Se vidare under rubrik Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid 24 del 1. Brodalslänken I översiktsplanen för Partille kommun finns vägreservat markerat för en 35

36 framtida Brodalslänk och för en förstärkt Lexbydalsväg. Lexbydalsvägens funktion som en förbindelse mellan väg 190 och E20, via Brodalen, kommer sannolikt bli viktigare på sikt som en regional förbindelse. Exakt placering av länken och förstärkningen av Lexbydalsvägen är osäker och måste avvakta resultat av kommande utredningar. Sträckningen illustreras därför endast genom en streckmarkering (riktningspil) vars läge kan komma att ändras framöver. Se vidare under rubrik Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid 24 del 1. Finngösa Med hänsyn till både kommande stadsutveckling och det ökande behovet av hållbara kopplingar, betraktas idén om en förbindelse mellan Ugglumsleden och Finngösa som ett attraktivt alternativ. Förbindelsen skulle vara en naturlig koppling i nordostlig riktning från södra Sävedalen och Vallhamra torg till ett nytt Mellbymot vid E20. Det skulle skapa en huvudinfart till Sävedalen. Via en ny Finngösaväg knyts därmed södra Sävedalen samman med E20 och Partille centrum. I översiktsplanens markanvändninskarta (se bilaga 1) finns ett vägreservat markerat för Finngösavägen. Exakt placering av vägen är osäker och måste avvakta kommande utredningar. Sträckningen illustreras därför endast genom en streckmarkering vars läge kan komma att ändras framöver. Se vidare under rubrik Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid 24 del 1. Jeriko Jerikolänken är ett alternativ, som en kapacitetstark vidareutveckling av Landvettervägen, för att koppla mot E20. I öi översiktsplanens markanvändninskarta (se bilaga 1) finns ett vägreservat markerat för Jerikolänken. Exakt placering av vägen är mycket osäker och måste avvakta kommande utredningar. Reservatetet illustreras därför endast genom en streckmarkering (riktningspil) vars läge kan komma att ändras framöver. Se vidare under rubrik Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid 24 del 1. Bårhult Åstebo Södra Landvettervägen kan på sikt på sikt bli viktig som en del av förbättrade kommunikationer i Storgöteborg, med kopplingar mellan E20, E45 och E6. Den redan beslutade ombyggnaden av den Trafikverksägda Landvettervägen på sträckan Bårhult Åstebo, väg 535, är en första åtgärd för detta syfte. Exakt placering av vägen är i vissa delar något osäker och måste avvakta kommande utredningar. Reservatetet illustreras därför endast genom en streckmarkering vars läge kan komma att ändras framöver. Se vidare under rubrik Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid 24 del 1. Spårvägsreservat En förlängning av spårvägssystemet till södra Sävedalen har länge funnits med som en utbyggnadsidé. I slutet av 1980-talet gjordes en förstudie som studerade en spårvägsutbyggnad från Östra sjukhuset till Vallhamra, 36

37 alternativt till Puketorp. Frågan har också översiktligt behandlats inom ramen för regionens målbild för kollektivtrafiken (K2020). I Göteborgs översiktsplan från 2009 anges en förlängning av spårvägen från Östra sjukhuset till södra Sävedalen. Partille har med stöd i målbildsarbetet för stadstrafikens stomnät gjort bedömningen att det inte behövs ett spårvägsreservat in i Sävedalen. Inriktningen är i stället att stråket ska förstärkas med ett utvecklat stombussystem eller liknande. I kommande planering, i enlighet med översiktplanens intentioner, avses befintligt vägutrymme utmed aktuell sträcka i Sävedalen kunna omvandlas till stadsgata, med en omgivande tätnande bebyggelsestruktur. Det utrymme som krävs för att säkerställa kollektivtrafikens framkomlighet i det aktuella stråket utreds vidare i kommunens trafikstrategi och i aktuella detaljplaner för området. Se vidare under rubrik Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid 24 del 1. Gångtrafik En viktig del i arbetet med att utveckla Partille från förort till förstad är att säkerställa goda förutsättningar att ta sig fram till fots. Gångnäten i staden ska vara sammanhängande och gena med tydliga förbindelser både lokalt och i staden som helhet. Vidare behöver gångnätet utformas med hög standard i en trivsam miljö som upplevs som trygg och säker. En tät stad med närhet till kollektivtrafik, nav och målpunkter främjar gångtrafiken. Detta skapar livfulla stadsdelar, möjlighet till möten och naturupplevelser och är välgörande både för människor och för miljö. Gångnätet ska planeras med fokus på att ge goda möjligheter för barn att röra sig i sitt närområde och kunna nå viktiga målpunkter. En stad som fungerar bra för barn är en stad som blir bra för alla. Cykeltrafik Satsningar som får fler att cykla är samhällsekonomiskt lönsamt och en förutsättning för att skapa hållbara stadsmiljöer. Partille har i dag en förhållandevis låg andel cyklister, vilket innebär att det finns en stor potential att öka cyklandet. Många av de cykelresor som görs i kommunen sker i öst-västlig riktning, vilket framförallt beror på lokaliseringen av målpunkter och kommunens topografi. En hög kvalitet på cykelnätet har stor betydelse för Partilles möjlighet att utvecklas till en attraktiv och livaktig stad. Cyklisters behov av goda transportmöjligheter tillgodoses genom ett sammanhängande cykelnät som präglas av närhet, orienterbarhet och flexibilitet. Partilles målsättning är att skapa bättre möjligheter till ett vardagsliv utan bil, där kommunens invånare i större utsträckning väljer att cykla. Huvudcykelnätet och det lokala cykelnätet behöver utvecklas och kopplas samman med varandra och med viktiga målpunkter i staden. Detta så att både långväga pendlingsresor och kortare lokala resor underlättas. Säkra gång- och cykelvägar till och från skolor är viktigt för att öka den sociala hållbarheten. Cykelnätet ska också vara en del i ett större, regionalt sammanhang och kopplas samman med angränsande kommuners cykelnät. 37

38 Den bebyggelseutveckling som planeras i centrala Partille är mycket viktig för att tillgodose cykelns intressen. Genom en tät och effektiv markanvändning kan cykelavstånden kortas ner och åstadkomma bra cykelvägar så att andelen cykelresor kan öka. Det skapar i sin tur bättre stadsmiljöer och främjar människors hälsa och livskvalitet samt ökar jämställdheten och barnperspektivet. Barn och andra grupper som inte har tillgång till bil är mer beroende av att kunna gå eller cykla mellan olika målpunkter. Även den tekniska utvecklingen av cyklar kommer sannolikt att främja fler och längre cykelresor. Cykelfrågorna behöver arbetas igenom på ett mer genomgripande sätt, vilket vi avser göra i en kommande trafikstrategi. Även regionalt pågår ett samarbete för att lyfta cykelfrågorna. Järnväg Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar och går tvärs igenom Partille kommun i öst-västlig riktning. Sträckan mellan Göteborg och Alingsås är i dag hårt belastad, vilket gör att ett flertal olika åtgärder för att stärka kapaciteten utreds. Trafikverket konstaterar i sin åtgärdsvalsstudie att en utbyggnad av ytterligare spår genom Partille på sikt är önskvärd och några olika alternativ lyfts fram. Järnvägen är viktig för Partille, dels för persontransporter och dels som en strukturerande faktor. Västra stambanan innebär en kraftig barriär som delar kommunen i två delar och har en kraftig områdespåverkan i form av buller och vibrationer. Västra stambanan har även en kraftig social påverkan på kommunen i dag. Skulle en eventuell expansion bli verklighet påverkar det kringliggande områden, även om störningen redan finns. Eftersom störningen redan upplevs som allvarlig kan inte ens marginella försämringar accepteras. Trafikverket och Partille kommun måste konsekvent arbeta för att minska järnvägens påverkan på livet i Partille avseende buller, vibrationer och framkomlighet samt arbeta för att minska barriäreffekterna. Samtidigt måste Partille kommun planera för att möjliggöra en stadsbebyggelse som ligger nära inpå järnvägen möjlig. En förstärkt spårbunden kollektivtrafik öppnar möjligheterna för en allt starkare utveckling av de norra delarna av centrala Partille, Mellby och Lexby. Ett annat mål är att på ett bättre sätt än i dag ta vara på de värden som det innebär att ha stopp för persontrafik på tågstationerna i Partille och Jonsered. Utveckling av stationsområdena är en viktig fråga för att stärka knutpunkterna och kopplingarna inom kommunen och regionen. För att minska järnvägens barriäreffekt behövs fler passager. Dessa behövs i första hand för fotgängare och cyklister, men även för andra trafikslag. Linbana Linbana har visat sig vara ett bra komplement till övrig kollektivtrafik. Systemet har en hög kapacitet och är kostnadseffektivt, sett till både drift- 38

39 och anläggningskostnad. I Göteborg har man studerat linbanor som ett bra komplement till övrig kollektivtrafik med anledning av de topografiska förutsättningar som finns i Göteborgsområdet. I Partille finns motsvarande förutsättningar och flera sträckningar bedöms vara intressanta att utreda vidare. Bland annat handlar det om kopplingarna till Partille centrum. I den fördjupade översiktsplanen för Jeriko/Jonsered anges linbana som en möjlig lösning för att koppla samman Jerikoområdet och Jonsereds station. Fibernätet Partille kommun har under 2015 tecknat samarbetsavtal med en aktör om att bygga fiber till hushåll och företag i kommunen. Avtalet innebär att alla hushåll i kommunen ska få möjlighet att beställa bredbandstjänster via fiber före den sista december

40 Idrott, föreningsliv och besöksnäring I Partille finns ett stort antal föreningar som tillsammans har en mycket bred verksamhet. Det rika föreningslivet är mycket värdefullt för kulturoch fritidsverksamheten i Partille. I kommunen finns en rad olika anläggningar för kultur- idrott- och friluftsliv som ger ett brett utbud av fritidsaktiviteter. Kommunen har gjort stora satsningar på idrott och kultur. Bland annat genom en helt ny multihall i form av Valhamra sportcenter, en helt ny arena (Partille arena), idrottshall i Öjersjö, och genom om- och utbyggnad av Kulturum. Det nya kultur- och utbildningscentrumet (Kulturum) ska vara en levande mötesplats från tidig morgon till sen kväll vardag som helg. Här ska en ny förskola, ny grundskola, Partille gymnasium och Partille gymnasiesärskola samverka. Skolorna delar också ytor på ett helt nytt sätt med kulturskola, vuxenutbildningen, ungdomens hus, bibliotek, studieförbund, föreningar och andra aktörer inom utbildning och näringsliv. Partille arena kommer att erbjuda både idrotts- och kulturevenemang för cirka åskådare. I Öjersjö planeras för en ny idrottshall som en viktig del i den pågående utbyggnaden av blandstaden. Några specifika områden för nya fritids- och idrottsanläggningar redovisas inte i översiktplanen, eftersom dessa anläggningar förutsätts inrymmas i redovisade områden för blandstad. För det rörliga friluftslivet är kommunens natur- och kulturområden av stor betydelse. De större friluftsområdena är Kåsjöområdet, Paradiset och Bokedalen, där många av kommunens föreningar är aktiva. Genom kommunen sträcker sig Vildmarksleden och Bohusleden. Vidare har kommunen flera koloniområden, bland annat Amerika som är ett stort område i Jonsered. Kommunen har fina ridvägar och mountainbikeleder samt mark tillgänglig för motorcykelsport med mera. Det finns även goda möjligheter till bad och fritidsfiske. Av störst betydelse är laxfisket i Säveån. Det är viktigt att stärka, bevara och tillgängliggöra dessa områden för såväl friluftsliv som kommunens rika föreningsliv. Kommunen har även fina och välbevarade kulturmiljöer, bland annat i anslutning till Jonsered och Bokedalen. De befintliga natur- och kulturmiljöerna avses stärkas och utvecklas som rekreations- och besöksmål, i samklang med förstärkning av det levande samhällets karaktär och en hållbar boendemiljö. Kommunen ska fortsätta att utveckla platser för aktiviteter och möten, både för kommuninvånare och för besökare. Tillgängliga platser för möten av olika karaktär ska skapas och kompletteras. Blandstaden ska göra det möjligt att samutnyttja det befintliga och tillkommande serviceutbudet. 40

41 Så hanterar vi risker Riskerna i detta avsnitt beskrivs övergripande. Detaljerade frågor avses hanteras i kommande planarbete. Områden för störande verksamhet I Partille kommun finns ett antal mindre och mellanstora verksamheter som ger miljöpåverkan i form av buller och utsläpp i varierande grad. Nyetablering av miljöfarlig verksamhet prövas av olika instanser, beroende på dess omfattning och miljöfarlighet. Verksamheter med någon form av störande aktivitet finns i huvudsak inom industriområdet Mellbyfältet men också längs Industrivägen i norra Sävedalens industriområde och i Brodalens industriområde. I Ögärdet finns bland annat transport- och logistikorienterade verksamheter och i Brodalen en del mindre verksamheter, bland annat i industrihotell. I närheten av E20 samt utmed andra större transportstråk i kommunen finns även en del verksamheter av varierande karaktär och störningsgrad. En del verksamheter finns även på avskilda platser i blandstaden och kan så vara där det är förenligt med en tätnande blandstad. Utveckling av renodlade verksamhets- och industriområden ska ske i områden utan direkt koppling till bostadsbebyggelse, offentlig service eller andra skyddsvärda användningsområden. I första hand avses Mellbyfältet och det planerade området för näringsliv i Jeriko avsättas för störande verksamheter. Förorenad mark Översiktsplanen ger endast generella riktlinjer om försiktighet i områden för deponier och föroreningar i mark och vatten. I kommunen finns sex inventerade och dokumenterade gamla nedlagda deponier (se karta 5). Dessa deponier har bland annat använts för hushållsavfall, industriavfall och schaktmassor. I Partille kommun finns dessutom cirka 120 fastigheter som har identifierats som förorenade eller möjligen förorenade på grund av tidigare eller pågående verksamhet. Osäkerheten kring föroreningsgrad i riskklassade områden är stor. Det är därför nödvändigt med miljötekniska markundersökningar i varje enskilt fall. Detta för att man ska kunna göra en relevant bedömning av föroreningssituationen och därefter kunna ta ställning till om marken/fastigheten ska efterbehandlas/saneras. Kommunen avser ta fram en handlingsplan för hur dessa deponier ska undersökas ytterligare och åtgärdas för att minimera risken för påverkan på miljön och människors hälsa. Skredrisk På uppdrag av Räddningsverket gjordes 1998 en översiktlig kartering av stabilitetsförhållandena i bebyggda områden i Partille kommun. Karteringen utgör ett stöd för kommunen om var skredrisker i kommunen kan 41

42 föreligga. I karteringen anges var det kan finnas behov av detaljerade eller kompletterande stabilitetsutredningar. Stabilitetskarteringen är endast utförd för valda delar av kommunen, varför det kan finnas ytterligare områden med låg stabilitet. Karteringen visar bland annat att det finns ett område med lutande lermark i Lexbydal. Generellt kan denna typ av områden med skredrisk finnas i anslutning till Säveån och dess biflöden. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) avser att digitalisera karteringen under hösten Statens geotekniska institut (SGI) har under 2016 utfört en översiktlig kartering, där skredrisker och konsekvenser vid skred längs Säveån har utretts (översiktsplanen kommer att kompletteras med en karta när digitala skikt finns tillgängliga). Vid aktuella åtgärder inom områden med skredrisk ska respektive detaljplans genomförbarhet utredas närmare. Karta 5. Nedlagda deponier i Partille kommun 42

43 Extremt väder och översvämning Klimatförändringar kan innebära mer nederbörd med ett tätare intervallsamt högre vattennivåer i hav, sjöar och vattendrag. Inom översvämningshotade områden finns även risk för att vatten- och avloppsförsörjningen påverkas negativt genom att ledningssystem överbelastas och antalet bräddningar ökar. Även dagvattensystemen får en ökad belastning vid ett förändrat klimat på grund av ökade regnmängder och en omfördelning av regn till höst, vinter och vår när avdunstningen är låg och marken är vattenmättad. Såväl spillvatten- som dagvattennät behöver dimensioneras efter förväntade klimateffekter i fortsatt planering. Det är framförallt i områdena närmast Säveån i Partilles centrala delar och i Jonsered som det finns översvämningsrisker gjordes en översvämningsmodellering för Säveån. Under 2013 tog Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) fram en översvämningskartering utmed Säveån. Båda karteringarna bör ligga till grund för planering i anslutning till Säveån. Framtida prognoser kan dock innebära att karteringarna behöver uppdateras. I dagvattenutredningar för detaljplaner och i kommunens dagvattenpolicy beaktas hantering av nederbördsmängder med mera. Kommunen använder Länsstyrelsens stöd och rekommendationer om lämplig markanvändning och åtgärder för minskad risk för negativa följder av översvämningar. Farligt gods Farligt gods får först och främst transporteras på vägar som är rekommenderade för genomfartstrafik för farligt gods. I Partille utgör E20 en rekommenderad primär transportled och Utbyvägen är rekommenderad sekundär väg för farligt gods. Landvettervägen utgör en viktig regional förbindelse mellan riksväg 40 och E20, men är i dagsläget inte utpekad som rekommenderad transportled för farligt gods. Däremot finns inget gällande förbud för dessa transporter. Det är viktigt att kommunen tidigt i sin bebyggelseplanering tar hänsyn till riskerna med farligt gods på väg och järnväg. Huvudprinciperna för god planering med hänsyn till riskerna innefattar lämplig lokalisering och utformning av bebyggelse, skyddsavstånd och riskreducerande åtgärder. När bebyggelse planeras utmed rekommenderade vägar och järnvägar där farligt gods transporteras, kan en riskanalys eller riskbedömning krävas. Detta för att avgöra om det är möjligt att bygga där, samt om det krävs särskilda skyddsåtgärder. Länsstyrelsen Västra Götaland antog 2006 en riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, som ska vara vägledande vid granskning av planärenden. Policyn innebär att en riskanalys ska genomföras när detaljplaner tas fram inom 150 meter från en rekommenderad farligt gods-led, oavsett om det gäller väg eller järnväg. Kommunens avsikt är att tillämpa denna policy i den kommunala planeringen. 43

44 Motsvarande principer för säkerhetsavstånd till järnvägen formuleras i en skrift från Banverket och Räddningsverket som gavs ut Där anges att nya byggnader i normalfallet inte bör tillåtas inom 30 meter från spårmitt. I Partille sker den största delen av samtliga godstransporter längs Västra stambanan, E20 och Landvettervägen. Detta sammanfaller med de stråk där det samtidigt föreslås förtätningar av bebyggelsen. Förstärkningsåtgärder på delar av Landvettervägen för att främja framkomligheten, i enlighet med Trafikverkets åtgärdsförslag, kan på längre sikt medföra att mängden transporter med farligt gods ökar. Det påverkar riskbilden och kan äventyra möjligheterna till förtätning utmed vägen. Kommunen avser utreda huruvida transporter av farligt gods framöver bör hänvisas till andra transportleder. Detta för att Landvettervägen, i enlighet med kommunens bebyggelseplanering, ska kunna utvecklas till en stadsgata med god framkomlighet och med en omgivande stadsbebyggelse. Detsamma gäller för Utbyvägen där nya Mellbyleden förväntas avlasta när det gäller transporter av farligt gods. Buller och vibrationer från väg och järnväg Då Partille går från förort till förstad behöver kommande bebyggelse ha ett mer stadsmässigt förhållande till buller. Det innebär att toleransnivån för buller måste ställas i förhållande till det som en stad för med sig. I möjligaste mån ska bebyggelsen utmed stadsgatorna utökas till att vara dubbelsidigt bebyggda, med en blandning av bostäder, arbetsplatser och verksamheter närmare vägen, efter avvägning av vad som är möjligt utifrån platsens förutsättningar. Avvägningen ska främja framkomlighet och god bebyggd stadsmiljö som kan skapas med hjälp av tekniska lösningar och modern arkitektur för att främja en hållbar utveckling. För att minimera risker och störningar för boendemiljöerna placeras i första hand byggnader för andra ändamål än boende i de mest utsatta lägena. Trafikverket och Partille kommun måste konsekvent arbeta för att minska järnvägens och E20:s påverkan på livet i Partille avseende buller och vibrationer. Under 2012 utfördes en bullerkartläggning för vägtrafik på alla gator och vägar inom kommunen, inklusive Trafikverkets vägar: E20 och Landvettervägen (se karta 6) gjorde Göteborgsregionen (GR) en bullerkartläggning för tågtrafiken (se karta 7). I Partille finns en problematik med vibrationsstörningar med anledning av mäktiga lerlager i dalgången där E20 och Västra stambanan har sina sträckningar. Kommunen avser arbeta för att förhållandena för vibrationsstörda fastigheter inte ens marginellt får försämras. Vid detaljplanering i anslutning till områden med risk för vibrationsstörningar kan vibrationskartläggningar komma att krävas. 44

45 Övrigt buller Högsta tillåtna bullernivåer från industrianläggningar och andra bullrande verksamheter är ofta reglerade i miljötillstånd för respektive verksamhet. Vilka restriktioner och skyddsavstånd som krävs ska utredas i samband med Karta 6. Resultat från bullerkartering på kommunens vägar och gator i Partille (2012). 45

46 Karta 7. Resultat från bullerkartering av järnvägsbuller (2014). planläggning eller bygglovsprövning i anslutning till bullrande verksamheter. Som övrigt stöd vid planläggning och bygglovshantering i anslutning till bullrande verksamheter bör Naturvårdsverkets vägledning användas. Radon En markradonutredning för hela kommunen gjordes Några begränsade områden klassades som eventuella högriskområden där det förekommer granit och annan berggrund med något förhöjd radiumhalt. Själva dalgången är ett lågriskområde. I övrigt finns relativt stora områden med normalradonmark. Det innebär att markradonfrågan måste observeras vid varje detaljplaneläggning och bevakas vid bygglov enligt föreskrifter i Boverkets byggregler. Det finns ingen markradonutredning gjord för de delar av kommunen som inte utgjorde tätort 1989, exempelvis Öjersjö. Dessa områden behöver vid bygglov studeras extra, med radonmätning och radonsäker byggnation. Inga höga radonhalter har hittills konstaterats i dessa områden. En övergripande markradonutredning avses dock utföras för berörda områden. 46

47 Riksintressen Riksintressen är områden eller anläggningar som har stort värde eller stor betydelse i ett nationellt perspektiv. Ett riksintresse innebär inte förbud mot åtgärder, däremot får inte riksintresset skadas. Inom kommunen finns riksintressen för naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård och kommunikationer. Se kartan Hänsyn, skyddande, bevarande (bilaga 2). Riksintressena med tillgängliga värdebeskrivningar finns närmare redovisade hos respektive myndighet. I det följande sammanfattas riksintressena och beskrivs kort på vilket sätt riksintressena eventuellt berörs av översiktsplanens förslag. För fullständiga och löpande aktualiserade värdebeskrivningar hänvisas till respektive riksintressemyndighet. Karta 8. Riksintressen. Utdrag ur kartan Hänsyn, skyddande och bevarande, bilaga 2. Naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård Riksintresseområden för naturvård Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen. Inom varje naturgeografisk region har de områden valts ut som bäst företräder regionens olika landskaps- och naturtyper. Naturvårdsverket har 47

48 beslutat om vilka områden man bedömer vara av riksintresse för naturvården. Sedan 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden även klassade som riksintressen. För mer information om Natura 2000-områden, se separat rubrik på sid 16. Det pågår en översyn av riksintresseområdena (2016). Säveån och Brodalsbäcken (Säveån, Nääs, Öjared, Aspen NRO 14148) Avsikten med skötseln av Säveåns och Brodalsbäckens kulturlandskap är att dessa ska bevaras och vårdas så att vattenkvaliteten bibehålls. Båda områdena omfattas av riksintresse för naturvården, då kulturmarkerna kan påverkas negativt genom igenväxning och gödsling. Åtgärder och insatser som kan påverka värdena negativt ska så långt som möjligt minimeras. Säveån är också klassat som ett Natura 2000-område (SE ) och har en särskilt bevarandeplan. I kommunens utbyggnadsplanering ska Säveån göras mer tillgänglig. Samtidigt ska den vårdas i en varsam balans mellan den bebyggda miljön och skyddandet av Säveåns känsliga natur- och vattenkvaliteter. Säveån ska ses som en viktig resurs i samhällsplaneringen. Maderna och Haketjärn (Maderna, Haketjärn & Högaråsmossen NRO 14156) För närvarande (2016) pågår arbete med en reservatsutredning för att ytterligare öka skyddet för dessa våtmarker. Våtmarkernas naturvärden kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar samt skogar på fastmarksholmar och i kantzoner är exempel på åtgärder som inte bör utföras. Området ingår i myrskyddsplan och delar av området är Natura 2000-område. För Natura området gäller en bevarandeplan (SE Maderna och SE Bokedalen). Naturvärdena och Natura 2000-området måste särskilt uppmärksammas vid en utbyggnad av Jerikolänken men också om Råhult och Brännet byggs ut. Riksintresseområden för friluftsliv Områden av riksintresse för friluftsliv ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Vid urvalet av områden med riksintresse för friluftsliv har beaktats att många olika landskapstyper ska finnas representerade. Det pågår en översyn av riksintresseområdena (2016). Delsjöområdet (O7) Friluftslivet i området kräver ett skogsbruk inriktat på tätortsnära skötsel där hänsyn till friluftslivet är nödvändig vid skogsbruksåtgärder. Ingen bebyggelse, upplag eller dylikt är tillåtet på området och ett reservatsbeslut har stärkt skyddet för denna del av Delsjöområdet. Till stor del sammanfaller Delsjöområdet inom Partille kommun med området som omfattas av områdesplan för Kåsjöns friluftsområde. Planens syfte är att säkerställa området som friluftsområde och att utgöra underlag för utveckling, bevarande och skötsel av området. Inga förändringar som kan påverka riksintresset föreslås i ÖP

49 Härskogen (O13) Friluftslivet i området kräver ett skogsbruk inriktat på tätortsnära skötsel där hänsyn till friluftslivet är nödvändig vid skogsbruksåtgärder. Ingrepp i vattensystem med störningar för fiske och kanoting måste undvikas. Riksintresset för friluftsliv i Härskogen bedöms påverkas lindrigt av den fördjupade översiktsplanen för Jeriko-Jonsered från år Om planerna för den fördjupade översiktsplanen för Jeriko-Jonsered verkställs kan Bohusleden som går genom området behöva läggas om. I det fallet föreslås gränsen för riksintresset få en ny sträckning med en mer naturlig dragning i förhållande till topografi och framtida bebyggelseområden. Även Jerikolänken kan komma att påverka riksintresset. Riksintresseområden för kulturmiljövård Områden av riksintresse för kulturmiljövården ska vara en miljö som är unik eller speciell i en region, riket eller internationellt sett. Kulturmiljöer av riksintresse ska visa samhällets utveckling, näringsliv, sociala villkor, byggnadsskick, olika estetiska ideal och hur människan utnyttjat tillgängliga naturresurser under olika tidsperioder. Hanteringen av riksintressen är en angelägenhet för både stat och kommun. Det är Riksantikvarieämbetet som bedömer om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården. I Partille finns ett område av riksintresse för kulturmiljövård. Jonsered Jonsereds samhälle med koloniområdet Amerika och Bokedalen är riksintresse för kulturmiljövården. Kommunens ambition för Jonsereds utveckling bedöms inte stå i strid med riksintresset. Översiktsplan för Jonsered visar hur Jonsered kan utvecklas så att de kulturhistoriska värdena bevaras. Inom hela planområdet gäller att all ändrad markanvändning kräver detaljplan. Jonsereds fabriksområde pekas i ÖP 2035 ut som blandstadsområde med verksamheter och bostäder. Bebyggelsen ska förädlas och förtätas för att kunna bevara och förstärka samhällets karaktär, de speciella bebyggelseoch verksamhetsmiljöerna och det historiska arvet. För koloniområdet Amerika finns gällande områdesbestämmelser från Bokedalen är naturreservat sedan I Kulturmiljöer i Partille kommun - program för bevarande och utveckling, finns en beskrivning av Jonsereds karaktärsdrag och rekommendationer. Programmet ska fungera som ett instrument och underlag vid detaljplanering och bygglov. Kommunikationer Trafikverket pekar ut anläggningar av riksintresse för väg, järnväg, luftfart och sjöfart. Att en anläggning pekas ut som riksintresse för kommunikationer innebär att den ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt 49

50 försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Ny bebyggelse inom det område som påverkar en anläggning får inte påverka nuvarande eller framtida användning av anläggningen negativt. Väg De vägar som har riksintresseklassning inom kommunen är: Väg E20 som ingår i det nationella stamvägnätet och är förbindelselänk mellan Göteborgsregionen och Stockholmsregionen. Därmed är även dess anslutningar högt prioriterade. Landvettervägen som sträcker sig mellan Partillemotet vid E20 i centrala Partille och Bårhultsmotet vid riksväg 40 i Härryda kommun. Enligt Trafikverket är vägen av särskild betydelse för regional- eller interregional trafik och anses utgöra en östlig passage förbi Göteborg. På grund av detta är Landvettervägen utpekad som ett riksintresse. Det finns även ett möjligt framtida riksintresse i och med en kapacitetstark vidareutveckling av väg 535 (del av Landvettervägen) som i form av en Jerikolänk ska koppla mot E20. Se vidare under kapitel: Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid 24 del 1. Redan i dag finns ett markområde utpekat av Trafikverket som ett riksintresse för kommunikation för den korridor vari Jerikolänken kan komma att placeras. I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för Jerikolänken. Exakt placering av vägen är mycket osäker och måste avvakta kommande utredningar. Kommunens vägreservat illustreras därför endast genom en streckmarkering (riktningspil) vars läge kan komma att ändras framöver. Eftersom länken kan bli aktuell även efter översiktsplanens tidshorisont kan specifika konflikter inte avvägas i nuläget utan kommer att hanteras när eventuell byggnation blir aktuell. Järnväg Genom Partille kommun går Västra stambanan som är riksintresse för järnväg och förbinder Göteborg med Stockholm. I Partille finns två tågstationer (Partille centrum och Jonsered). Även stationsområden ingår i riksintresset. På sikt finns det behov av ökad spårkapacitet och en utbyggnad till fyra spår på Västra stambanan. Se vidare under kapitel Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid 24 del 1 samt i avsnittet för kommunikationer och trafikslag på sid 33. Flyg Riksintresset för Landvetter flygplats påverkar Partille genom att riksintressepreciseringens influensområde för flyghinder berör kommunens sydöstra delar. Området utgörs av markområden utanför riksintresseområdet där tillkomsten av höga byggnader kan påverka utnyttjandet av flygplatsen. Områdena skyddas genom att utveckling med bebyggelse över 45 meter över markytan inom området ska samrådas med Swedavia och Trafikverket. 50

51 Totalförsvaret Riksintresset för totalförsvarets militära del kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. I Partille finns inga riksintressen som kan redovisas öppet, men de kan framför allt påverkas av uppförandet av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i ett tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför och 45 meter innanför sammanhållen bebyggelse. Övergripande mål Agenda 2030 Genom antagandet av Agenda 2030 har alla världens länder för första gången enats om en global agenda för hållbar utveckling. Målet är att till år 2030 genomföra en samhällsförändring som leder till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling som skyddar vår planet, utrotar fattigdom och genererar en god välfärd för alla människor. Agendan ska vägleda de beslut som länderna fattar, med hänsyn tagen till den nationella kapaciteten och utvecklingsnivån, samt innebära en ambitionshöjning i arbetet med hållbar utveckling i alla länder. Agenda 2030 bygger på FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Den fysiska planeringen kan bidra till att uppnå många av målen. Genom en god fysisk planering kan t.ex fattigdom motverkas och jämställdheten förbättras. Hur planeringen hanterar grönstrukturen kan också bidra till ökad hälsa och välbefinnande, ökad biologisk mångfald samt ett ökat ekosystemtjänstperspektiv. Målet om hållbara städer och samhällen har störst koppling till den fysiska planeringen med delmål som bl.a omfattar en hållbar urbanisering, tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga och hållbara transportsystem, strategier om resurseffektivitet samt begränsning av och anpassning till klimatförändringar. ÖP2035 bidrar till att uppnå dessa globala mål i och med en hållbar utbyggnad till blandstad. Med en god funktionsblandning kan männisikor med olika förutsättningar och behov bo, leva och mötas nära varandra och samtidigt nära naturen. Transportpolitiska mål Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det finns två tillhörande mål, funktionsmålet och hänsynsmålet. Funktionsmålet omfattar att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet. Målet betonar också att transportsystemet ska vara jämställt. Hänsynsmålet omfattar att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det 51

52 övergripande generationsmålet och resterande miljökvalitetsmål ska uppnås samt bidra till förbättrad hälsa. Översiktsplanens inriktning är att bygga i goda kollektivtrafiklägen, vilket kan bidra till ökat underlag för kollektivtrafikresande och bättre tillgänglighet. Utveckling av gång- och cykelvägnätet ökar också tillgängligheten till kollektivtrafiken, förbättrar trafiksäkerheten och ökar möjligheten att använda cykeln som transportmedel. Folkhälsomål Riksdagen antog år 2003 nationella mål för folkhälsan. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De nationella folkhälsomålen som kan kopplas till översiktsplaneringen presenteras nedan. Delaktighet och inflytande i samhället. Ekonomiska och sociala förutsättningar. Barn och ungas uppväxtvillkor. Fysisk aktivitet. Integrationsmål Målet för den nationella integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Området omfattar även nyanlända invandrares etablering i samhället, ersättning till kommunerna för flyktingmottagande, främjande av integration, urbant utvecklingsarbete samt svenskt medborgarskap. Planförslaget påverkar målet främst genom inriktningen mot integrerade, funktionsblandade miljöer och ett varierat bostadsbyggande. Här spelar också tillgänglighet till kollektivtrafik och en större arbetsmarknad roll, liksom mötesplatser. Nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen är satta för att inom en generation (till 2020) uppfylla en hållbar kvalitet och ett hållbart tillstånd för Sveriges miljö, naturoch kulturresurser. Miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft. 3. Bara naturlig försurning. 52

53 4. Giftfri miljö. 5. Skyddande ozonskikt. 6. Säker strålmiljö. 7. Ingen övergödning. 8. Levande sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård. 11. Myllrande våtmarker. 12. Levande skogar. 13. Ett rikt odlingslandskap. 14. Storslagen fjällmiljö. 15. God bebyggd miljö. 16. Ett rikt växt- och djurliv. De nationella målen har anpassats och konkretiserats på regional nivå. Det finns också regionala tilläggsmål som kompletterar de regionala miljömålen och lyfter fram särdrag och områden som kräver ytterligare insatser. Dessa beslutades Nya lokala miljömål för Partille antogs i januari 2017 med syftet att miljö- och klimatarbetet fortsatt ska vara i fokus och att peka ut målsättningar och åtgärder fram till 2021 för att åstadkomma en utveckling mot ett långsiktigt hållbart samhälle. De nya miljömålen är en komplettering av de tidigare lokala miljömålen, ytterligare åtta miljökvalitetsmål har införlivats, vilket innebär att 14 nationella miljökvalitetsmål har brutits ner på lokal nivå. Dessa är begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, skyddande ozonskikt, säker strålmiljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalité, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö samt ett rikt växt och djurliv. För att göra målen mer överskådliga är de indelade i fem målområden med koppling till olika nationella mål: En hållbar kommunal organisation En hållbar klimatutveckling och frisk luft Ett säkert och hälsosamt samhälle En god bebyggd miljö En tillgänglig natur med bevarad mångfald Miljömålen har en stark koppling till den fysiska planeringen. För att möjliggöra att miljömålen används konkret i detaljplaneringen har en checklista tagits fram där de lokala målen konkretiserats ytterligare. Målet är att koppla detaljplanen till checklistans olika punkter och därmed illustrera hur planen bidrar till att de lokala miljömålen uppnås. Energiplan för Partille kommun I samband med antagandet av lokala miljömål har Energiplan för Partille kommun från 2013 uppdaterats och kommer under 2017 att antas i 53

54 Kommunfullmäktige. Den kartlägger den nuvarande energisituationen och de lokala miljömål som berör energi och klimatutveckling återfinns här. Energiplanen är uppdelade i tre huvudområden; transporter, planering och byggande samt energiproduktion och energianvändning. Planen utgör en fördjupad nulägesanalys inom klimat- och energiområdet. VG2020 En gemensam Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , VG 2020, har tagits fram. Strategin behandlar frågor som bidrar med konkreta lösningar på dagens och framtidens utmaningar för hållbar tillväxt och utveckling. Syftet är att skapa en attraktiv, kunskapsdriven och internationellt konkurrenskraftig region för att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Grunden för tillväxt och utveckling anges vara att fortsätta bygga samman Västsverige. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är bindande nationella föreskrifter. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för luft- och vattenkvalitet, buller samt för fisk- och musselvatten. Alla dessa är relevanta i Partille kommun. Enligt plan- och bygglagen får planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. I detta avsnitt beskrivs förutsättningar för olika miljökvalitetsnormer i Partille kommun samt hur det är tänkt att de ska hanteras i kommande planering. Konsekvenser av översiktsplaner för olika miljökvalitetsnormer redovisas i del 3 Konsekvensbeskrivning. MKN - Utomhusluft Gränsvärden för föroreningshalter i luft finns i miljökvalitetsnormer (MKN) som anger den högsta halten av föroreningar som kan få förekomma utan att människor och miljö tar skada (Luftkvalitetsförordning). Miljökvalitetsnormer finns bl.a. för kväveoxider, partiklar, bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon och bly. Det finns aktuella mätningar utförda i Partille kommun för kvävedioxid, partiklar och bensen. Den senaste spridningsberäkningen av kvävedioxidhalten i Partille, från år 2012, visade att miljökvalitetsnormen klaras i hela kommunen. Under år 2010 utfördes mätningar av halten av partiklar (PM10) i kommunen och 2014 utfördes mätningar av bensen. Mätningarna av partiklar utfördes på utvalda gatu- och vägavsnitt på Göteborgsvägen, E20 Alingsåsleden, Gamla Kronvägen och Utbyvägen. Mätningarna visade att miljökvalitetsnormen även klaras för halten av partiklar och bensen på samtliga platser. MKN - Omgivningsbuller MKN gäller för omgivningsbuller enligt Förordning om omgivningsbuller. Det finns till följd av förordningen en skyldighet att genom att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram sträva efter att omgivningsbuller inte 54

55 ÖVERSIKTSPLAN DEL 2, F Ö R U T S ÄT T N I N G A R O C H H Ä N S Y N S TA G A N D E N medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en så kallad målsättningsnorm som inte redovisar några preciseringar av gränsvärden eller riktvärden. Det är därmed andra beslut och riktlinjer som blir styrande för hur trafikbullret inom det aktuella planområdet skall bedömas. Kommunen arbetar på många sätt med uppfyllandet av miljökvalitetsnormens målsättning. Bland annat har kommunen tagit fram en åtgärdsplan (Partille 2014) för bullerskyddsåtgärder längs statliga och kommunala vägar. I planen redovisas ett genomförande av fasadåtgärder för bostäder, skolor och förskolor. Arbetet sker även inom respektive detaljplanearbete. MKN - Fisk- och musselvatten I Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten finns gräns- och riktvärden för vattnets temperatur, ph, syreinnehåll och halter av slam, nitriter, kolväten, olika metaller med mera angivna dels för laxvatten och dels för andra fiskvatten. I den förteckning Naturvårdsverket har upprättat över fiskvatten som ska skyddas (Naturvårdsverket 2002) finns Säveån med (längs sträckan från mynningen till Hedefors, såsom biflöde till Göta Älv). Därmed är MKN för fisk- och musselvatten relevanta för översiktsplanen. MKN - Vattenförekomster Vattendirektivets kvalitetsmål har i Sverige formulerats som miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Genomförandet kräver samarbete över de olika administrativa gränserna. Kommunerna ska aktivt verka för att MKN för ytvatten och grundvatten uppnås, och att nuvarande status inte försämras. För att bedöma vattenkvaliteten, klassificeras sjöar och vattendrag utifrån både ekologisk status och kemisk status.det finns ett omfattande åtgärdsprogram för att förbättra förutsättningarna för vatten och vattenlevande organismer, med olika ansvarsområden för olika myndigheter. För kommunens del ligger fokus på att skydda dricksvatten, minimera övergödning från enskilda och kommunala avlopp, tillsyn av förorenade områden och att vid planläggning och tillsyn se till att miljökvalitetsnor55

56 merna för vatten inte överträds. Rapportering av detta sker varje år till Vattenmyndigheten. Inom kommunen finns ett flertal ytvattenförekomster och en grundvattenförekomst som omfattas av Ramdirektivet för vatten. Berörda ytvattenförekomster är vattendragen Brodalsbäcken, Kåbäcken, Svartåbäcken och Säveån (delsträckorna Olskroken till Brodalen och Brodalen till Aspen) samt sjöarna Aspen och Stora Kåsjön. I Jonsered finns även en grundvattenförekomst. Karta 9 och 10 nedan visar den status som de nämnda vattenförekomsterna har. Stora Kåsjöns, Svartåbäckens och Kåbäckens kemiska status beror främst på miljögifter och försurning. Aspen och Säveån (Olskroken till Brodalen) har likadan statusklassning. Skillnaden är att miljöproblemen i dessa vattenförekomster beror på miljögifter och förändrade habitat pga fysisk påverkan. Strandzonen är påverkad av bebyggelse, järnväg och andra hinder. Aspen ligger främst i Lerums kommun. Samverkan krävs för att säkerställa att status inte försämras vid eventuell utveckling. Säveån flyter genom centrala Partille, vilket är den mest tätbebyggda delen av kommunen. Vid eventuell ytterligare utveckling är det viktigt att stor hänsyn tas så att den fysiska påverkan samt utsläpp inte påverkar recipientens status. Detsamma gäller för resterande del av Säveån till utloppet i Aspen där orsaken till den sämre kemiska statusen är miljögifter och fysisk påverkan. Mellankommunal samverkan kring påverkan på Säveån behövs också för att säkerställa att den totala statusklassningen inte påverkas negativt. Utsläpp, avlopp eller dagvattenavrinning till följd av ny bebyggelse och andra åtgärder får aldrig påverka vattenstatusen negativt i någon sjö, något vattendrag eller någon grundvattenförekomst. Hänsyn ska tas vid prövning av ny bebyggelse. Med utgångspunkt från karaktären på föreslagen bebyggelse eller verksamhet, marktekniska förhållanden och berört vattendrags status ( kan alternativ lokalisering och/eller åtgärder avseende t.ex markytans genomsläpplighet, dagvattenhantering, avloppshantering, byggnadsmaterial etc föreslås, så att berörd vattenförekomsts status inte påverkas negativt av förslaget. Som underlag används t.ex utredningar av geotekniska förhållanden, dagvattenförhållanden och eventuella föroreningar. Detaljplaner inom avrinningsområden där MKN för någon av de ovan nämnda vattenförekomsterna berörs, avses innehålla analyser för att säkerställa att recipienternas status inte försämras. De utvecklingsområden där extra analyser av påverkan på MKN för vattenförekomster behövs redovisas i områdesbeskrivningarna på sid 24 i del 1. Under våren och hösten 2017 har provtagningar gjorts för nya statusklassningar i Säveån, Kåbäcken och Brodalsbäcken. Kiselalger, elfiske, bottenfauna och miljögifter har undersökts. Resultaten kommer att presenteras under 2018 och kommer sedan kunna användas som underlag i framtida planering. Partille inväntar resultaet av provtagningarna innan konkreta åtgärder för att bibehålla eller förbättra statusklassningarna specificeras. 56

57 Karta 9. Ekologisk status för Säveån, Svartåbäcken, Kåbäcken och Kåsjön. 57

58 Karta 10. Kemisk status för Säveån, Svartåbäcken, Kåbäcken och Kåsjön. 58

59 Regionala och mellankommunala frågor Generella samverkansfrågor Partille ingår som en del i Västra Götalandsregionen samt i Göteborgsregionens kommunalförbund där samverkan sker i flertalet frågor. Regionens utveckling påverkar Partille genom att regionala intressen i vissa fall kan behöva prioriteras framför lokala. Regional samverkan är en förutsättning för en målinriktad, tydlig och stark utveckling. Det har tagits gemensamma beslut mellan deltagande kommuner i Göteborgsregionen kring mål, strategier och arbetsmetoder för att uppnå en uthållig tillväxt. Det pågår regionala samarbeten inom flera olika områden. Regional och mellankommunal samverkan bör kontinuerligt ske inom bland annat följande. Bostadsförsörjning Kommunen deltar i ett samarbete mellan kommuner i Göteborgsregionens kommunalförbund när det gäller att uppfylla den gemensamt beslutadestrukturbilden. Samarbetet rör också frågor kring bostadsförsörjningen kopplad till strukturbilden. Infrastruktur Hos Västra Götalandsregionen och Trafikverket pågår ett arbete för att klargöra vilka kapacitetshöjande åtgärder som krävs för att tillgodose det framtida transportbehovet i regionen. Detta för att avlasta centrala Göteborg och förbättra lokala, regionala och nationella transporter. Exempelvis ökar Landvettervägens regionala funktion som en tvärförbindelse mellan E20 och riksvägväg 40 i takt med kommunernas utvecklingsplaner i östra Storgöteborg. I detta sammanhang är det viktigt att hänsyn tas till Partille kommuns behov av bebyggelseutveckling kring Landvettervägen. Näringsliv och handelsstruktur Kommunen är delaktig i ett samarbete med tretton kommuner inom Business Region Göteborg (BRG). Syftet är att bidra till långsiktig hållbar tillväxt i Göteborgsregionen och att främja vår gemensamma arbetsmarknadsregion. BRG vänder sig till företag i Göteborgsregionen som vill och kan växa, samt hjälper företag som vill etablera verksamhet i regionen. Det behöver samrådas mellan berörda kommuner angående planerad och pågående verksamhets- och handelsutbyggnad i kommunernas gränsområden. Detta för att etableringar i dessa områden kan komma att påverka näringslivsstruktur, handelsmönster med mera, både kommunalt och regionalt. Kollektivtrafik Partille har ett gemensamt stomnät tillsammans med Göteborg och Mölndal. Kommunerna arbetar tillsammans med Västra Götalandsregionen med en stomnätsstrategi för den mest kapacitetsstarka kollektivtrafiken i det gemensamma tätortsområdet. Från detta arbete skapas en ännu bättre 59

60 sammankoppling mellan samhälls- och trafikplanering. Dessutom skapas det ett långsiktigt underlag för utvecklingen. Gång- och cykelstråk Utveckling och förstärkning av tydliga kommunöverskridande gång- och cykelstråk behöver ske och måste föregås av samverkan mellan berörda kommuner. Natur-, kultur- och friluftsområden Natur-, kultur- och friluftsvärdena inom grönstråken Delsjön- Härskogen och Säveån är mellankommunala intressen där samverkan kring planering och åtgärder bör utvecklas. Specifikt bör samverkan ske kring ekosystemtjänster i gränsområdena mellan kommunerna. Vattenförsörjning och avloppsvatten Partille köper en mindre del av sitt vattenbehov från Göteborg. Partille tillsammans med flera andra kommuner skickar sitt avloppsvatten till Ryaverken i Göteborg, varför en samordning kring verket krävs. Kommunen verkar genom samarbete med andra kommuner för en minskad sårbarhet i robusta system. Risk och säkerhet Samverkan krävs vad gäller översvämningsproblemen som kan uppstå i Säveån. I samverkan med övriga berörda kommuner inom regionen utbyts kunskap och erfarenheter. Avfall Samverkan sker kring avfallshantering genom Renova som ägs av kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Stenungsund och Öckerö. Dessutom sker samverkan genom en Avfallsplan (A2020) som alla nämnda kommuner har tagit fram och som har antagits i många av kommunerna. Samverkan sker även kring återvinningscentralerna som finns i regionen. 60

61 Samverkan med Göteborgs stad Infrastruktur Lexbydal I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för en framtida Brodalslänk. Se vidare under rubriken Utveckling av kommundelar och stråk. Eventuella planer om att på mycket lång sikt komplettera bebyggelsen i Lexbydal och skapa förutsättningar för en bättre tvärförbindelse mellan Gråbovägen och E20, skulle förutsätta tidiga diskussioner och samråd med Göteborg. Bland annat behövs samverkan kring frågor som rör Rågårdens industriområde i Göteborg och eventuellt tillkommande bostadsbebyggelse i Lexbydal. Mellbyleden I översiktsplanen för Partille kommun finns ett vägreservat markerat för förlängningen av en Mellbyled. I översiktsplanen för Göteborgs stad (ÖP2009) anges förbindelsen som en del av en koppling från E20 och norrut mot Angeredsbron och E6, där kopplingen kan förbättra trafiksituationen på båda sidor om kommungränsen. Mellbyleden påverkar även intilliggande verksamhetsytor i både Göteborg och Partille. Planeringen av Mellbyleden aktualiserar behovet av samplanering och avstämning av förutsättningar och önskemål mellan kommunerna och Trafikverket. Se vidare under rubriken Stråkens och områdenas utveckling och funktion, sid 24 del 1. Förutsättningarna bör även prövas inom ramen för en mellankommunal fördjupning. Västra stambanan och kombiterminal Vid utveckling av Västra stambanan, liksom vid eventuell utbyggnad av en kombiterminal i Sävenäsområdet, krävs det samverkan mellan Göteborg och Partille om utrymmen, anslutningar och tillgänglighet. Partilles verksamhetsområden i Mellby, och vid Industrivägen i norra Sävenäs, kan komma att beröras. Förutsättningarna bör prövas inom ramen för en mellankommunal fördjupning. Se vidare under rubriken Utveckling av kommundelar och stråk på sid 24 i del 1. Spårväg I översiktsplanen för Göteborgs stad (ÖP2009) anges ett reservat för förlängning av spårvägen förbi Östra sjukhuset och in i Sävedalen. Partille har gjort bedömningen att det inte behövs ett spårvägsreservat in i Sävedalen. Inriktningen är i stället att stråket kan förstärkas med ett utvecklat stombussystem eller liknande som på ett effektivt sätt tillgodoser samma behov som spårväg. Bergtäkt och framtida deponi i Lärjedalen Området med befintlig bergtäkt och eventuell deponi ligger strax norr om Partille kommun och i anslutning till Brodalsbäckens känsliga vattenområde. Efter avslutad bergtäkt pekas platsen ut för framtida deponi, 61

62 enligt Göteborgs översiktsplan (ÖP2009). Området bedöms vara aktuellt för framtida behandlingsanläggning/mellanlager för förorenade massor. Det kan medföra störningar som det behövs tas hänsyn till vid planering av Lexbydal. Brodalsbäcken är det mest betydelsefulla biflödet till Säveån i Partille. Bäckens biologiska värden i form av förekomst av havsöring har medfört att den klassas som riksintresse för naturvården. Samverkan krävs så att inte Säveån och dess kvaliteter skadas. Blandstadsbebyggelse i Östra Björkekärr, Gamlestaden och Bergsjön Östra Björkerkärr har byggts ut under de senare åren. Trafiken till Valhamra torg kan möjligtvis påverkas, vilket det krävs en samverkan kring Den stora tillkomsten av blandstadsbebyggelse i Gamlestaden och planerad bebyggelse i Bergsjön påverkar bland annat transporter över kommungränsen i dessa områden. Detta kan det också finnas behov av att samverka kring. Tillkommer fler bostäder eller verksamheter vid kommungränsen bör även samverkan ske mellan kommunerna för dessa delar. Verksamhetsområden i Utby/Fjällbo och i Ögärdet/Bergsjödalen I översiktsplanen för Göteborgs kommun (ÖP 2009) anges ett område för arbetsplatser med möjlig störande verksamhet norr om norra Sävedalens industriområde, mellan Säveån och Utbyvägen. Området är avsett att tas i anspråk på kort sikt. Utbyggnaden kan innebära att området ska angöras med ny väg från Industrivägen i Partille kommun. Utbyggnadsområdet behöver samrådas mellan kommunerna. Förutsättningarna bör prövas inom ramen för en mellankommunal fördjupning. Det behövs också samverkan kring utvecklingen av Bergsjödalens industriområde i Göteborgs stad och Ögärdets verksamhetsområde i Partille. Detta för att främja områdenas gemensamma utveckling i förhållande till den omgivande blandstadens utveckling. Förutsättningarna bör prövas inom ramen för en mellankommunal fördjupning. 62