Skattemålshanteringen

Transkript

1 Skattemålshanteringen v id länsrätterna och i kammarrätterna DV-RAPPORT 2004:4 Redovisning av ett regeringsuppdrag

2 Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, ISSN , Domstolsverkets diarienummer Tryckt av Tabergs tryckeri AB, Jönköping, maj 2004

3 Skattemålshanteringen vid länsrätterna och i kammarrätterna Sammanfattning... 3 Uppdraget... 3 Planering, styrning och uppföljning... 3 Processkartan för skattemålen... 3 Specialisering... 4 Balanserade mål- balansavarbetning... 4 Resursbehovet... 4 Utbildningsbehovet... 4 Avslutande överväganden... 5 Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291) Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Förslag till lag om ändring i lagen (2001:25) om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol Förslag till förordning om ändring i förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m Förslag till förordning om ändring i förordningen (1979:575) om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna Förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen (1990:1236) Inledning Bakgrund och uppdraget Genomförandet Målutvecklingen och verksamhetsmålen Statistik över skattemålsutvecklingen hos länsrätterna och kammarrätterna Inkomna/ avgjorda mål Skattemålsbalanserna Åldersstrukturen på skattemålen Sammanfattande bedömning Verksamhetsmålen Översiktlig analys av problem och hinder för en effektiv skattemålsprocess Arbetsorganisatoriska hinder Brist på möjligheter till specialisering Konkurrensen med övriga måltyper Bristande kompetens Balanssituationen Resurser Projektdeltagarnas syn på hinder för effektiv skattemålshantering Planering, styrning och uppföljning Allmänt om betydelsen av verksamhetsmål på olika nivåer, aktiv styrning och uppföljning Planering av tid och resurser Normer för liggtid Arbetsorganisatoriska frågor... 30

4 5 Processkartan för skattemålen Utvidgade möjligheter att överlämna mål mellan förvaltningsdomstolarna Rutiner för den skattskyldiges yttrande vid kommunicering av Skatteverkets omprövningsbeslut Ansvaret för kommuniceringen och anståndsbedömningen Kommuniceringen Anstånd Särskilda handläggnings- eller avgörandefiler för vissa skattemål Expressfil för enkla och uppenbara mål Fatalietid/förtur för handläggningen av prövningstillstånd i kammarrätt Turordningsregler prioritering av vissa skattemål Riktade förelägganden Muntlig förberedelse Möjligheten att döma som ensam domare Underlåtenhet att begära in ersättningsanspråk Samverkan med externa aktörer Tiden för överklagande i skattemål Specialisering Behov av specialisering Specialisering i dag Den framtida inriktningen av specialisering Inledning Specialisering inom den egna domstolen Koncentration av vissa skattemålstyper till vissa förvaltningsdomstolar Specialisering genom samarbete mellan domstolarna Balanserade mål - balansavarbetning Resursbehovet Utbildningsbehovet Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Förslaget till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291) Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:25) om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol Ekonomiska konsekvenser av författningsförslagen Avslutande överväganden...68 Bilagor: 1 Projektdirektiven 2 Synpunkter från domstolarna och externa aktörer 3 Organisationstablåer 4 Statistik 5 Enkät verksamhetsmål

5 Sammanfattning Uppdraget DVs skattemålsprojekt har haft i uppdrag att föreslå förbättringar i skattemålshanteringen vid länsrätterna och i kammarrätterna. Huvudproblemet är att handläggningstiderna generellt sett är för långa. Den kartläggning och analys som gjorts visar att hindren för en effektiv skattemålsprocess kan hänföras till i huvudsak följande områden: den yttre organisationen av förvaltningsdömandet, planering, styrning och uppföljning av målhanteringen, den interna handläggningen av målen, samspelet med de externa aktörerna, arbetsorganisationen, målbalanserna och resursbehovet i allmänhet. I denna rapport presenteras följande förslag och bedömningar som syftar till att minska dessa hinder och därigenom förbättra skattemålshanteringen. Planering, styrning och uppföljning I rapporten understryks den stora betydelsen av adekvata målsättningar för handläggningstiderna samt av en aktiv styrning och uppföljning av verksamheten. En aktiv processledning och uppföljning av målen skall iakttas för att förhindra liggtid hos målen. En bestämmelse införs om att tidsplaner för handläggningen av framför allt mera omfattande mål skall upprättas. Olika modeller för beredningsorganisationer vid länsrätt och i kammarrätt presenteras i en bilaga. Processkartan för skattemålen Möjligheterna att överlämna mål mellan förvaltningsdomstolarna utvidgas. I domstolarnas arbetsordningar bör närmare anges vilka skattemål som bör prioriteras i handläggningen. Enklare eller uppenbara mål bör ha en expressfil. Beslut i frågan om prövningstillstånd i kammarrätt skall ges förtur. Domstolarna bör skapa interna rutiner för kommuniceringen av skattemål i syfte att begränsa tiden för skriftväxlingen i skattemålen. Restriktivitet med att bevilja anstånd skall iakttas. Rutinerna för den skattskyldiges yttrande vid kommunicering av Skatteverkets omprövningsbeslut förenklas. För att effektivisera skattemålshanteringen bör riktade förelägganden och muntlig förberedelse användas i större utsträckning än idag. Muntlig förberedelse införs som begrepp även inom förvaltningsprocessen. 3 (68)

6 Rätten ges en möjlighet att avstå från att begära in en beloppsmässig precisering av en skattskyldigs ersättningsanspråk när man bedömer att den skattskyldige inte kommer att få ersättning. Länsrätten skall få avgöra ett mål med en ensam domare, om rätten anser det tillräckligt och parterna samtycker till det. Tiden för överklagande i skattemål bör vara tre veckor i likhet med vad som gäller inom den allmänna processen. Frågan om från vilken dag tiden skall räknas bör utredas närmare. Regelbundna kontakter med externa aktörer i skattemålen bör uppmuntras i frågor av allmän betydelse för skattemålsprocessen. Specialisering För att minska handläggningstiderna i skattemål bör önskemålen om specialisering från såväl domstolarna som externa aktörer stödjas liksom samverkan mellan domstolarna i handläggningen av bl.a. skattemål. Från olika håll har därför framförts att antalet länsrätter bör minska. I vart fall bör forumreglerna för skattemålen ses över för att undersöka möjligheterna att koncentrera vissa skattemål till färre länsrätter. För en specialisering av skattedömandet är det lämpligt med samverkan mellan domstolarna i en region och med domstolsövergripande nätverk. Balanserade mål- balansavarbetning Balanserna är ett hinder för effektivisering. Det behövs särskilda resurser för balansavarbetningen. Efter att en analys har gjorts av orsakerna till den uppkomna situationen i varje enskild domstol och en handlingsplan upprättats bör ett riktat stöd ges till domstolarna med den mest besvärliga balanssituationen. Ett stöd kan också ges inom ramen för olika regionala samverkansformer där domstolarna kan dra nytta av varandras resurser. Ett sådant samverkansprojekt har initierats mellan länsrätterna i Blekinge län, Kalmar län och Kronobergs län. Resursbehovet Förvaltningsdomstolarnas situation är bekymmersam. Antalet inkomna mål i förhållande till avverkningstakten pekar på att förvaltningsdomstolarna behöver ett resurstillskott. Utbildningsbehovet Fördjupade utbildningsinsatser skall riktas särskilt till dem som arbetar inom det skatterättsliga ämnesområdet. Genom riktade utbildningsinsatser kan även nätverk inom olika skatterättsliga områden stödjas. Utbildning skall också omfatta betydelsen av verksamhetsmål, styrning och uppföljning. Domskrivning skall ingå i utbildningsprogrammen. Notarietjänstgöringen skall innehålla praktisk utbildning i skatterätt. 4 (68)

7 Avslutande överväganden Även om uppdraget har avsett att finna lösningar för att komma tillrätta med skattemålens långa handläggningstider måste hänsyn också tas till att de vid förvaltningsdomstolarna i övrigt förekommande måltyperna inte blir lidande. Hanteringen och utvecklingen av dessa mål påverkar givetvis också skattemålen och vice versa. Ansvaret för att genomföra förslagen etc. i rapporten för att effektivisera och förbättra skattemålshanteringen vid länsrätterna och i kammarrätterna vilar på Finansdepartementet och Justitiedepartementet, domstolarna och DV. 5 (68)

8 Författningsförslag 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Härigenom föreskrivs att 8 a, 14 och 18 lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse 8 a 1 Förekommer det vid mer än en kammarrätt flera mål som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av kammarrätterna, om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part. Föreslagen lydelse Förekommer det vid mer än en kammarrätt flera mål som har nära samband med varandra eller som rör en likartad fråga, får målen handläggas vid en av kammarrätterna, om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part. En kammarrätt får, om det finns särskilda skäl och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part, lämna över ett mål till en annan kammarrätt som handlägger sådana mål. Närmare föreskrifter om överlämnande av mål mellan kammarrätter meddelas av regeringen Om det i lag eller annan författning föreskrivs att talan skall väckas vid eller beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol, skall det göras vid en länsrätt. Ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats, om det inte för ett visst slag av mål föreskrivs annat i lag eller förordning. Förekommer det vid mer än en länsrätt flera mål som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av länsrätterna om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part. Förekommer det vid mer än en länsrätt flera mål som har nära samband med varandra eller som rör en likartad fråga, får målen handläggas vid en av länsrätterna om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part. En länsrätt får, om det finns särskilda skäl och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part, lämna över ett mål till en annan länsrätt som handlägger sådana mål. Närmare föreskrifter om överlämnande av mål mellan länsrätter meddelas av regeringen. 1 Senaste lydelse 1998: Senaste lydelse 2001:26. 6 (68)

9 18 3 Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam 1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages, 2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt, 3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende, 4. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak. Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan tjänsteman vid länsrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen. Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av 1. mål av enkel beskaffenhet, Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av 1. mål där rätten anser det tillräckligt att en domare sitter i rätten och parterna samtycker till det eller målet är av enkel beskaffenhet, 2. mål enligt lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna upplysningar, visa upp handling eller lämna kontrolluppgift enligt skatteförfattningarna, 3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om vård i enskildhet enligt 15 b samma lag, mål om avskildhet enligt 15 c samma lag, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 samma lag, mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, mål om vård i enskildhet eller avskildhet enligt 34 samma lag, mål om vård i enskildhet enligt 14 lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, mål om avskildhet enligt 17 samma lag, mål om tillfälligt omhändertagande enligt 37 smittskyddslagen (1988:1472), mål enligt 12 första stycket och 33 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, mål enligt 18 första stycket 2-4 såvitt avser de fall då vården inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 5 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, mål om förvar och uppsikt enligt utlänningslagen (1989:529), mål enligt lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m., mål enligt lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt samt mål enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m., 4. mål enligt folkbokföringsförfattningarna, mål rörande preliminär skatt eller om anstånd med att betala skatt eller avgifter enligt skatteförfattningarna, 5. mål enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, 6. mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskattningen, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Denna lag träder i kraft den XXXX. 3 Senaste lydelse 2003: (68)

10 2. Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291) Härigenom föreslås att 8, 9, 14, 15 och 17 förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall ha följande lydelser. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 4 Rätten skall tillse att mål blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Vid behov anvisar rätten hur utredningen bör kompletteras. Överflödig utredning får avvisas. Rätten skall driva beredningen av målet med inriktning på ett snabbt avgörande. Om det är behövligt med hänsyn till målets beskaffenhet bör rätten i samråd med parterna upprätta en tidsplan för handläggningen av målet. 9 5 Förfarandet är skriftligt. I handläggningen får ingå muntlig förhandling beträffande viss fråga, när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet. I handläggningen får även ingå sammanträde under målets beredning för att klarlägga parternas yrkanden, invändningar och omständigheter till stöd för yrkandena samt om ytterligare utredning eller andra åtgärder behövs före målets avgörande. I kammarrätt och länsrätt skall muntlig förhandling hållas, om enskild som för talan i målet begär det samt förhandlingen ej är obehövlig och ej heller särskilda skäl talar mot det Till muntlig förhandling skall kallas sökande eller klagande och den som har att svara i målet. Enskild får föreläggas att inställa sig personligen vid vite eller vid påföljd av att hans utevaro inte utgör hinder för målets vidare handläggning och avgörande. Förvaltningsmyndighet eller annan part, som enligt föreskrift i lag företräder det allmänna, får föreläggas att inställa sig vid påföljd att partens utevaro inte utgör hinder för målets vidare handläggning och avgörande. 4 Senaste lydelse 1991: Senaste lydelse 1991: Senaste lydelse 2001:27. 8 (68)

11 Sökande eller klagande och den som har att svara i målet får medverka per telefon i muntlig förhandling under samma förutsättningar som gäller enligt 42 kap. 10 rättegångsbalken. Bestämmelserna i denna lag om kallelser och förelägganden och om påföljder vid utevaro gäller inte i fråga om sökande eller klagande och den som har att svara i målet, som kallas att medverka per telefon i muntlig förhandling. Sökande eller klagande och den som har att svara i målet får medverka per telefon i muntlig förhandling och vid sammanträde under målets beredning under samma förutsättningar som gäller enligt 42 kap. 10 rättegångsbalken. Bestämmelserna i denna lag om kallelser och förelägganden och om påföljder vid utevaro gäller inte i fråga om sökande eller klagande och den som har att svara i målet, som kallas att medverka per telefon i muntlig förhandling. Enskild part, som inställt sig till muntlig förhandling, får tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om rätten finner att han skäligen bör ersättas för sin inställelse. Rätten får bevilja förskott på ersättningen. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av regeringen Enskild part, som inställt sig till muntlig förhandling eller sammanträde under målets beredning, får tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om rätten finner att han skäligen bör ersättas för sin inställelse. Rätten får bevilja förskott på ersättningen. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott meddelas av regeringen. Vid muntlig förhandling föres protokoll. Protokollet skall innehålla redogörelse för förhandlingens gång och för den utredning som förebringas vid förhandlingen. I protokollet skall antecknas vad som förekommer vid förhandlingen i fråga om yrkanden, medgivanden, bestridanden, invändningar och vitsordanden. 17 Vid muntlig förhandling och sammanträde under målets beredning föres protokoll. Protokollet skall innehålla redogörelse för förhandlingens gång och för den utredning som förebringas vid förhandlingen. I protokollet skall antecknas vad som förekommer vid förhandlingen i fråga om yrkanden, medgivanden, bestridanden, invändningar och vitsordanden. Denna lag träder i kraft den XXXX. 7 Senaste lydelse 1980: (68)

12 3. Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Härigenom föreskrivs att i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. införs en ny paragraf, 8, av följande lydelse. Nuvarande lydelse 8 5 Föreslagen lydelse Om det inte finns anledning att tillerkänna den skattskyldige ersättning enligt denna lag behöver domstolen inte begära att den skattskyldige preciserar sina ersättningsanspråk. Denna lag träder i kraft den XXX 5 Senaste lydelse 1994: (68)

13 4. Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 6 taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 6 8 Skatteverket skall snarast ompröva det överklagade beslutet. Detta gäller dock inte om överklagandet skall avvisas enligt 5 eller hinder mot omprövning föreligger enligt 4 kap. 8. Ett överklagande förfaller, om Skatteverket ändrar beslutet så som den skattskyldige begär. Om Skatteverket ändrar beslutet på annat sätt än den skattskyldige begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns skäl för det, får Skatteverket lämna den skattskyldige tillfälle att återkalla överklagandet. Skatteverket skall i sitt omprövningsbeslut som gått den skattskyldige helt eller delvis emot bereda denne tillfälle att inom viss tid skriftligen yttra sig till länsrätten över vad Skatteverket har anfört i beslutet. Den skattskyldige skall samtidigt upplysas om att länsrätten kan avgöra målet även om något yttrande inte inkommer till rätten inom föreskriven tid. Denna lag träder i kraft den XXX 8 Senaste lydelse 2003: (68)

14 5. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:25) om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol Härigenom föreslås att 2, 3 och 5 lagen om försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol skall ha följande lydelser. Nuvarande lydelse Sökande eller klagande och den som har att svara i målet får delta i muntlig förhandling i allmän förvaltningsdomstol genom videokonferens 1. om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med partens inställelse och övriga omständigheter, eller 2. om den muntliga förhandlingen annars skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer sig i rättssalen. Bevisning får tas upp genom videokonferens 1. om det är lämpligt med hänsyn till bevisningens art och övriga omständigheter, eller 2. om bevisupptagning enligt reglerna i förvaltningsprocesslagen (1971:291) skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att bevisningen tas upp på ett sådant sätt. Den som har kallats till en muntlig förhandling genom videokonferens har rätt till ersättning i enlighet med vad som sägs i förvaltningsprocesslagen (1971:291) Föreslagen lydelse Sökande eller klagande och den som har att svara i målet får delta i muntlig förhandling och vid sammanträde under målets beredning i allmän förvaltningsdomstol genom videokonferens 1. om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med partens inställelse och övriga omständigheter, eller 2. om den muntliga förhandlingen eller sammanträdet annars skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att parten inställer sig i rättssalen. Bevisning får tas upp vid muntlig förhandling genom videokonferens 1. om det är lämpligt med hänsyn till bevisningens art och övriga omständigheter, eller 2. om bevisupptagning enligt reglerna i förvaltningsprocesslagen (1971:291) skulle medföra kostnader eller olägenheter som inte står i rimligt förhållande till betydelsen av att bevisningen tas upp på ett sådant sätt. Den som har kallats till en muntlig förhandling eller ett sammanträde genom videokonferens har rätt till ersättning i enlighet med vad som sägs i förvaltningsprocesslagen (1971:291). Denna lag träder i kraft den XXXX. 12 (68)

15 6. Förslag till förordning om ändring i förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. Härigenom föreskrivs att 8 förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 9 Innan ett mål lämnas över till en annan domstol enligt 8 a eller 14 tredje eller fjärde stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall domstolarna samråda med varandra på lämpligt sätt. Om det råder olika meningar i frågan om målet skall överlämnas faller frågan. Kan enighet inte nås om vilken Kan enighet inte nås om vilken domstol som skall handlägga mål domstol som skall handlägga mål som har nära samband med varandra, skall de handläggas vid den eller som rör en likartad fråga, skall som har nära samband med varandra domstol där talan först inleddes. de handläggas vid den domstol dä r talan först inleddes. Denna förordning träder i kraft den XXX 9 Senaste lydelse (68)

16 7. Förslag till förordning om ändring i förordningen (1979:575) om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna Härigenom föreskrivs att 4 förordningen (1979:575) om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse I 17 och 23 förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns bestämmelser om skyldighet att föra protokoll vid muntlig förhandling och vid syn på stället. 4 Föreslagen lydelse I 17 och 23 förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns bestämmelser om skyldighet att föra protokoll vid muntlig förhandling, sammanträde under målets beredning och vid syn på stället. Denna förordning träder i kraft den XXX 14 (68)

17 8. Förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen (1990:1236) Härigenom föreslås i fråga om taxeringsförordningen dels att 11 skall ha följande lydelse, dels att en ny paragraf, 12, skall införas av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Underrättelse till den skattskyldige Underrättelse till den skattskyldige skall sändas i vanligt brev. Är det av skall sändas i vanligt brev. Är det av betydelse att få bevis för att ett föreläggande eller annan handling komläggande eller annan handling kom- betydelse att få bevis för att ett föremer den skattskyldige eller annan till mer den skattskyldige eller annan till handa skall dock delgivning ske. handa skall dock delgivning ske. Skatteverkets omprövningsbeslut enligt 6 kap 6 taxeringslagen skall sändas till den skattskyldige senast dagen efter beslutet. Har vite förelagts skall den som avses med föreläggandet delges detta. Den skattskyldige skall delges ett beslut som meddelas efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser och som innebär att den skattskyldige inte får fullt bifall till sin begäran om omprövning eller att Skatteverket på eget initiativ omprövar beslut till den skattskyldiges nackdel Skatteverket skall i sitt omprövningsbeslut enligt 6 kap 6 taxeringslagen som gått den skattskyldige helt eller delvis emot föreskriva att den skattskyldiges yttrande till länsrätten över vad Skatteverket har anfört i beslutet skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från dagen för beslutet. I omprövningsbeslutet skall samtidigt Skatteverket upplysa den skattskyldige om till vilken länsrätt svaret skall skickas och om länsrättens adress. Denna förordning träder i kraft den XXX. 10 Senaste lydelse 2003: Tidigare 12 upphävd genom 1992: (68)

18 1 Inledning 1.1 Bakgrund och uppdraget Regeringen har gett DV i uppdrag att föreslå förbättringar i skattemålshanteringen hos domstolarna. Huvudproblemet som DV haft att hantera är att handläggningstiderna anses generellt sett för långa. De långa handläggningstiderna är ett gammalt problem som uppmärksammats i flera olika sammanhang. Den allmänna ambitionen är att målen skall avgöras utan dröjsmål och efter hand som de blir klara för avgörande. Om eftersläpningar uppkommer i avverkningen av andra måltyper, har dock skattemålen hittills getts lägst prioritet och därmed drabbats särskilt mycket. I DVs slutrapport från år 2000 Det övergripande länsrättsprojektet konstaterades att, även om handläggningstiderna i länsrätterna förkortats väsentligt de senaste åren var läget ännu inte acceptabelt och det fanns fortfarande ett stort utrymme för förbättringar. Att det fortfarande finns utrymme för förbättringar har också bekräftats genom den av RRV under år 2002 presenterade rapporten Tiden i tvistiga skatteärenden (RRV 2002:18). I den rapporten analyseras orsakerna till de långa handläggningstiderna hos skattemyndigheter och domstolar. I analysen användes begreppen kanslitid, persontid och liggtid. Med kanslitid avses den tid som går åt för registrering, utskrift, expediering och arkivering m.m. I begreppet persontid ingår den tid under vilken aktiv handläggning pågår. Med liggtid avses väntetid med anledning av kommunicering med parter eller komplettering av utredning respektive kötid i avvaktan på att målet eller ärendet förbereds (sätts upp) och avgörs. RRV konstaterar i rapporten att den huvudsakliga förklaringen till de långa handläggningstiderna är den passiva liggtiden i inte minst länsrätterna under dels skriftväxlingsfasen, dels beslutsfasen. Enligt RRV beror den passiva liggtiden under skriftväxlingsfasen i länsrätterna till inte obetydlig del på en alltför svag processledning i den meningen att kommunicering sker i överkant, att svarstiderna är omotiverat långa och att anståndsgivning är för generös. Den passiva liggtiden under beslutsfasen kan enligt RRV tillskrivas det förhållandet att befintliga balanser är stora och att skattemålen hörde till de lägst prioriterade målen. I rapporten konstateras vidare bl.a. att domstolarna står för mer än 92 procent av den totala handläggningstiden av ett skatteärende och att det tar cirka fyra år innan ett genomsnittsärende har passerat skattemyndighet länsrätt kammarrätt. Av den tiden löper ett halvår på skattemyndigheten, två år på länsrätten och ett och ett halvt år på kammarrätten. Mot bakgrund av detta har regeringen gett DV i uppdrag att bedöma vad som behöver göras för att förbättra och påskynda skattemålshanteringen. Uppdraget har utförts inom Skattemålsprojektet. Avstampet skall enligt projektdirektiven främst göras i RRVs rapport. 16 (68)

19 Frågan om prövningstillstånd i kammarrätt har inte ingått i uppdraget. (Se direktiven dnr , bilaga 1 till rapporten). I uppdraget har inte heller ansetts ingå att granska skattemålshanteringen i Regeringsrätten, bl.a. eftersom RRVs rapport, såvitt gäller förvaltningsdomstolarna, varit begränsad till handläggningen i länsrätt och kammarrätt. Däremot kan många av de förslag som behandlas i rapporten i tillämpliga delar gälla också för Regeringsrätten. Projektuppdraget har omfattat i princip fem olika huvuddelar. I uppdraget har ingått att: initiera och verka för en ny processkarta med riktlinjer för den interna arbetsprocessen och för processledningen. granska vissa arbetsorganisatoriska frågor, dvs. hur en domstol bör vara organiserad på bästa sätt för skattemålshanteringen. I uppdraget har därför bl.a. ingått att initiera och stödja försöksverksamhet med specialisering i skattedömandet. ta ställning till problemet med balansavarbetningen. De långa handläggningstiderna kan inte lösas enbart genom effektiviseringar i handläggningsrutinerna. De balanserade målen är det främsta hindret för att åstadkomma förbättringar och kortare handläggningstider och därför har i uppdraget ingått att lämna förslag till hur balanserna ska kunna avarbetas på ett bra sätt. bedöma resursfrågan. I uppdraget har också ingått att bedöma om det behövs en resursomfördelning mellan förvaltningsdomstolarna eller framtida resurstillskott till förvaltningsdomstolarna för att kunna förbättra och påskynda skattemålshanteringen. granska vissa anknytande frågor. Projektuppdraget har även innefattat en översyn av behovet av ändringar i forumreglerna, möjligheterna till överflyttning av mål, behovet av särskilda handläggningsfiler för vissa skattemål och ändringar i turordningsreglerna m.m. 1.2 Genomförandet För projektets genomförande tillsatte DV en styrgrupp och en projektgrupp. Till projektgruppen knöts en referensgrupp. Sammansättningen av de olika grupperna, som mera direkt engagerat 27 personer i projektet, framgår av direktiven som fogats till rapporten som bilaga 1. Projektgruppen har i huvudsak följt den arbetsplan som framgår av direktiven. Information om projektet har lämnats på DVs hemsida, där direktiven funnits tillgängliga för alla domstolar. Förvaltningsdomstolarna har också fått information om projektet i samband med att en enkät skickats ut till dessa om skattemålshanteringen. Enkäten har tillsammans med inhämtad statistik legat till grund för en kartläggning och analys av skattemålshanteringen efter RRVs rapport. Projektdeltagarna har aktivt deltagit i framarbetandet av förslag avseende vissa frågor i projektet. Enkätsvaren behandlas i rapportens bilaga 2. Samtliga förvaltningsdomstolar har varit inbjudna till fyra regionala endagsseminarier under november Syftet med seminarierna har varit att fånga upp 17 (68)

20 domstolarnas egna idéer för förbättring av skattemålshanteringen samt att förankra de idéer som har arbetats fram inom projektgruppen. Vid seminarierna deltog representanter för RSV, Föreningen Svenskt Näringsliv och revisionsföretaget Ernst & Young i en paneldebatt. Vid ett seminarium deltog även en av de revisorer som skrev RRVs rapport. I bilaga 2 till rapporten redovisas vad som framkommit vid seminarierna. Projektgruppens tankegångar och förslag har vidare diskuterats med referensgruppen. Samråd har skett med Skatteverket. En viktig ambition med sammansättningen av de olika grupperna och med arbetssättet har varit att förslagen skall vara förankrade i domstolarna. I de fall DV och projektdeltagarna haft olika uppfattningar i en fråga har detta markerats i texten. 18 (68)