VERSKSAMHETSBERÄTTELSE 2017 Räddningstjänsten

Transkript

1 1

2 2

3 Innehåll 1. Inledning Nämndens uppdrag Förvaltningens organisation Trygghet och säkerhet i Jönköpings kommun Årets verksamhet Förebygga Hantera Krisberedskap Samordna Kontrollera Undersöka Stödfunktioner teknik och stab Miljöredovisning Medarbetare Mål, resultatindikatorer och uppdrag Attraktiv kommun Hållbart samhälle Medborgare Verksamhet Arbetsgivare Ekonomi och verksamhet Ekonomiskt utfall Investeringar Framåtblick Bilaga 1 Sotning sid 72 Bilaga 2 Ekonomi sid 73 Bilaga 3 Responstider utryckning sid 75 Bilaga 4 Fordon och utrustning sid 77 Bilaga 5 Räddningstjänståret i siffror sid 82 Bilder i verksamhetsberättelsen är tagna av räddningstjänsten om inget annat skrivs. Bild framsida: Olycka utanför Rogberga

4 1. Inledning Vår operativa förmåga att hantera större händelser har även detta år prövats. I maj-juli härjade en skogsbrand på drygt 280 hektar utanför Lanna i Värnamo kommun. Det är den största skogsbranden vi i Jönköpings län har hanterat i modern tid. Cirka 200 brandmän och frivilliga var insatta i släckningsarbetet under knappt en vecka. Vi har sedan många år tillbaka väl fungerande samarbete i länet, men denna gång behövdes även resurser från våra grannlän. Planeringsarbetet med detta samarbete hade just påbörjats när vi fick övergå till operativt arbete. Många lärdomar i att hantera en personalmässigt omfattande insats drogs och kommer tas med i fortsatt förbättringsarbete. Operativt samarbete inom länet genom RäddSam F, men även mellan våra grannlän, är en förutsättning för att kunna hantera större händelser på ett effektivt sätt. Den mycket omfattande expansionen inom byggnadssektorn i kommunen påverkar även Räddningstjänstens förebyggande verksamhet. Riskhänsyn i samhällsplaneringen och rätt utförda byggnader är en förutsättning för att kunna balansera riskerna. Ytterligare resurser kommer framöver att behövas till detta arbete. Vi har även i år varit förskonade från mycket av den sociala oro som förekommit i många andra jämförbara kommuner. Det finns i vår kommun ett långsiktigt arbete och en väl fungerande samverkan mellan bland annat polis, kommunens förvaltningar/bolag och olika föreningar för att förebygga och tidigt upptäcka tecken på social oro. Jag är övertygad om att Räddningstjänstens arbete med olika aktiviteter i bostadsområden och inte minst våra besök på skolor, vi besöker alla skolklasser från förskoleklass och återkommer sedan i årskurs 2, 5, 7 och 8, är en bidragande orsak till en god relation mellan våra ungdomar och vår personal. Vi blir då inte bara representanter från samhället som kommer när det brinner i bilar och annat, utan en yrkeskår man har en relation med sedan tidigare. Vårt engagemang kommer framöver ytterligare behöva öka i delar av vår kommun. Det civila försvaret ska enligt regeringen återupptas och ska kunna hantera allt ifrån allvarliga kriser upp till väpnat angrepp. Under året har vi därför i kommunen på olika sätt påbörjat detta arbete. De närmsta åren kommer detta arbete fortsätta och intensifieras. I övrigt har verksamheten inom förvaltingen under året bedrivits enligt intentionerna i gällande lagstiftning för skydd mot olyckor och krisberedskap, samt enligt de mål kommunen har antagit för Räddningstjänsten Jönköpings kommuns verksamhet. Vi ser med spänning och tillförsikt fram emot de uppdrag och utmaningar som ligger framför oss. Samuel Nyström, räddningschef 2

5 1.1 Nämndens uppdrag Stadsbyggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Stadsbyggnadsnämnden har även ansvar för räddningstjänstens verksamhet och det arbetet som kommunen ska svara för enligt Lag om skydd mot olyckor. Därmed svarar nämnden för många av kommunens skyldigheter inom området skydd mot olyckor. Detta innefattar såväl förebyggande åtgärder som akuta insatser i samband med inträffade olyckor och brand. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar också för tillstånd och tillsyn när det gäller hantering och förvaring av brandfarliga och explosiva varor. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt annan lag ska fullgöras av den kommunala nämnden inom plan- och byggnadsväsendet, trafikverksamhet, kartverksamhet, naturvårdsplanering och fastighetsbildningsverksamhet. För räddningstjänstens uppdrag avseende samordning av de uppgifter som ankommer på kommunen vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt övriga uppgifter rörande krisberedskap, civilt försvar, säkerhetsskydd samt brottsförebyggande verksamhet ansvarar kommunstyrelsen. Sammansättning Stadsbyggnadsnämnden har haft elva sammanträden under året. Den politiska ledningen innehas sedan 2014 av en koalition bestående av M, KD, C och L. Nämnden består av 13 ordinarie ledamöter och 13 ersättare och hade vid ingången av 2017 följande sammansättning: Ledamöter: Anders Samuelsson, ordförande, C Janne Hedell, M Leif Regnér, S Bo Grennhag fd M Inger Krantz, M Ewa Jonsson, KD Helén Krogell, KD Patricia Melin, S Michael Wilhelmsson, S Berit Ljung, S Niklas Sigvardsson, S Andreas Öggesjö, MP Roland Hagström, SD Ersättare: Jonas Hallin, M Jonas Helt, M Lennart Andersson, KD Thomas Olofson, KD Jan Sidenvall, L Christian Holmeskär, C Fatime Elezi, S Daniel Thornberg, S Inga-May Klasson, S Johan Barouta, S Margot Herbertsson, V Christopher Stock, MP Cristina Gustavsson, SD 3

6 1.2 Förvaltningens organisation Förvaltningen har dels en administrativ organisation för det dagliga arbetet, samt en organisation vid de operativa insatserna. I Jönköping är personalen heltidsanställd och i de övriga sju kommundelar där räddningsstyrkor finns är personalen anställda på deltid. Mellan kommunerna i Jönköpings län och Ydre kommun i Östergötland finns sedan många år ett utvecklat samarbete, benämnt RäddSam F, för att möjliggöra effektiva räddningsinsatser, olycksförebyggande arbete och krishantering. Mellan parterna finns en överenskommelse avseende samverkan. Det finns sedan många år tillbaka ett tätt samarbete mellan Jönköpings, Habo och Mullsjö kommun, reglerat via avtal. Kommunerna i Jönköpings län och Ydre kommun, Region Jönköpings län, Polismyndigheten, Försvarsmakten, Länsstyrelsen i Jönköpings län och SOS Alarm AB har ett samarbete för att samordna samverkan före, under och efter en inträffad händelse i vårt samarbetsområde Administrativ organisation Räddningstjänsten har sedan 1 oktober 2017 en ny administrativ organisation, indelad i fem avdelningar utifrån uppdrag. Räddningstjänstens administrativa organisation 4

7 1.2.2 Operativ organisation Den operativa organisationen med åtta räddningsstyrkor och ledningsfunktioner, är även en del i den operativa samverkan som finns i länet (RäddSam F). Räddsam F 5

8 1.3 Trygghet och säkerhet i Jönköpings kommun Räddningstjänsten har kommunens uppdrag att samordna arbetet med trygghet och säkerhet. Trygghet och säkerhet uppnås genom att den enskildes egen förmåga stärks genom utbildning och information ett brett och samordnat förebyggande arbete mot brott, olyckor och kriser att en god förmåga att agera vid inträffade olyckor och kriser upprätthålls samverkan med andra myndigheter, organisationer och näringsliv att tillsyn och kontroll av särskilt farliga verksamheter genomförs ständig förbättring genom uppföljning och analys Trygghet och säkerhet är ord som ofta används tillsammans. Tolkningen av begreppen är många. I Handlingsprogram för trygghet och säkerhet menas med säkerhet frånvaro av oönskade händelser, skador eller konsekvenser. Med trygghet menas frånvaro av upplevd oro. Trygghet kan alltså uppnås dels genom att den faktiska säkerheten ökar och dels genom att åtgärder som ökar själva känslan av trygghet ökar. De flesta brott, olyckor eller yttringar för medborgarnas otrygghet får på något sätt efterverkningar i kommunen. En trygg och säker kommun för kvinnor och män, flickor och pojkar, skulle alltså kunna beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där kriser hanteras på ett bra sätt för att minimera störningar och där medborgare och politiker har ett säkerhetsmedvetande som i så stor utsträckning som möjligt grundar sig på faktiska förhållanden. En viss del av de olyckor och brott som sker inom en kommuns geografiska område ligger dock helt utanför kommunens möjlighet att påverka. Även den upplevda oron grundar sig till del på förhållanden som kommunen har begränsad möjlighet att påverka. Trafikolycka vid Odensjö

9 2. Årets verksamhet 2.1 Förebygga Räddningstjänsten har ansvaret för brandförebyggande verksamhet i kommunen. Strategin går ut på att påverka riskägare att agera brandsäkert. Målgrupper har identifierats och verksamheten anpassats efter målgruppernas behov. Verksamheten bedrivs genom utbildning, information, rådgivning och tillsyn. Varje år utbildas cirka personer i brandskydd, första hjälpen, HLR/AED och andra säkerhetsutbildningar. Vidare agerar räddningstjänsten i samverkan med andra aktörer för att förebygga andra olyckor än brand. Trafiksäkerhet, vattensäkerhet och skydd mot naturolyckor är exempel på detta. Räddningstjänsten bevakar området skydd mot olyckor i olika remissärenden från andra förvaltningar och myndigheter. Inom området förebyggande brandskydd genomförs bland annat besiktningar, tillsyner och rådgivningar. Tillsyn enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) är en annan viktig del av det förebyggande arbetet. I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och i kommunens antagna tillsynsplan regleras tillsyn av lokaler och verksamheter. Totalt genomfördes 418 tillsyner under 2017 varav 288 var tillsyner i radhusbostäder. Under året har tillsyner av vindar i radhus genomförts, i syfte att förebygga brandspridning mellan flera radhusbostäder. I samband med detta har fastighetsägare bjudits in till informationsträffar. Vid besöken har förutom kontroll av vindarna även rådgivning om brandvarnare, släckutrustning och övrigt brandskydd i hemmen genomförts. Många av radhusen har haft brister i brandskyddet och fått krav på att genomföra förbättringsåtgärder. Tillsynen av brandfarlig och explosiv vara samordnas i möjligaste mån med tillsynen av brandskyddet enligt LSO. Tillsyner av brandskyddet och av brandfarliga varor har genomförts i enighet med lagstiftningens intentioner och i stort enligt kommunens tillsynsplan. Stora resurser har under det gångna året gått åt till att aktivt delta och bistå i plan- och byggprocessen, då kommunen har haft en mycket hög utbyggnadstakt. Tillsammans med övriga räddningstjänster i länet, Polisen, ett försäkringsbolag och Brandskyddsföreningen i Jönköpings län är räddningstjänsten i Jönköpings kommun delaktig i projektet SäkerBy. Över femtio byar i länet, varav sex i Jönköpings kommun, har genom Leaderstöd (EU) och landsbygdsstöd genom Sommenbygd Vätterstrand fått utbildning i brandskydd, första hjälpen och HLR/AED. Byarna har även fått en hjärtstartare och ett värmeskåp utplacerat i byn samt att Polisen har informerat om Grannsamverkan. Projektet avslutas under

10 Räddningstjänstens brandförebyggande ärenden Ärenden, antal/år Tillsyn LSO Tillsyn LBE - bandfarlig vara Tillsyn LBE - explosiv vara Tillstånd LBE brandfarlig vara Tillstånd LBE explosiv vara Övriga ärenden, LBE Tillstånd för egensotning Tillstånd för annan sotare Övriga sotningsärenden Polisremisser ordningslagen och explosiva varor Ärenden i byggprocessen, PBL* Utskänkningstillstånd utlåtande Remissvar till övriga myndigheter Brandteknisk rådgivning Inkomna skriftliga redogörelser Totalt antal handlagda ärenden *Plan och bygglagen Sotning Brandskyddskontroll och rengöring/sotning inom kommunen bedrivs i ett distrikt. Kommunen har lagt ut uppdraget på extern utförare. Sedan 1 januari 2014 är GÖSAB Sotning AB entreprenör för brandskyddskontroll och rengöring/sotning i Jönköpings kommun. I Jönköpings län har företaget även uppdrag i Habo, Mullsjö, Vaggeryd och Eksjö kommuner. Verksamheten utgår från Jönköping. Avtalet med nuvarande entreprenörer gäller till och med Under 2017 har ett förberedande arbete genomförts tillsammans med flertalet av länets kommuner för att ta fram underlag för ny upphandling av tjänster för rengöring/sotning och brandskyddskontroll. Ny upphandling genomfördes under Upphandlingen överklagades och ny upphandling genomförs under första kvartalet Under 2017 genomfördes rengöring/sotning och brandskyddskontroll enligt entreprenören i enlighet med gällande lagstiftning. Totalt utfördes (7 659) rengöringar/sotningar och (4 628) brandskyddskontroller fastställdes nya föreskrifter för brandskyddskontroll. Detta medförde att objekten som tidigare besiktigats med frister på 2, 4 respektive 8 år beroende på typ av eldstad och typ av eldning från 2015 besiktigas med frister på 3 respektive 6 år beroende på typ av eldstad och typ av eldning. Detta medför några år av anpassning. Som en följd av ändrade frister för brandskyddskontroll ändrades också några frister för rengöring/sotning. Med anledning av förändrad lagstiftning, omfattande utbyggnad av fjärrvärme och installation av värmepumpar samt nyinstallation av lokaleldstäder är förändringarna i verksamheten fortsatt stora. 8

11 Fastighetsägare har enligt LSO möjlighet att själv utföra rengöring/sotning eller anlita annan entreprenör för uppdraget. Under 2014 behandlades ett stort antal ansökningar om egensotning och ansökan om att anlita annan entreprenör för rengöring/sotning. Antalet ansökning under har minskat väsentligt. Arbetet med hantering av ansökningar är dock fortfarande omfattande. Förteckning på förbränningsanläggningar, frister och användningen av dessa redovisas i bilaga 1. Beslut om egensotning eller annan utförare 2017 (2016) Egensotning Annans sotare Totalt Ingående ärendebalans 44 (40) 31 (22) 75 (62) Inkomna ansökningar 19 (31) 14 (25) 33 56) - Beviljade 20 (27) 20 (16) 40 (43) - Avslag 0 (0) 0 (0) 0 (0) - Återtagna under handläggning 0 (0) 0 (0) 0 (0) Under handläggning 43 (44) 25 (31) 68 (75) Gällande tillstånd Upphörda Tillkommande beslut Gällande tillstånd Brand i byggnad

12 2.1.2 Utbildning Även 2017 har varit ett bra år för räddningstjänstens utbildningsverksamhet. Totalt utbildades under året (15 851) personer. Utbildningarna har främst bestått av brandskydd, första hjälpen och HLR (hjärt-lungräddning). Från och med 2009 får samtliga deltagare som går HLR information om hur en hjärtstartare fungerar och ska användas. I Jönköpings kommun finns det idag cirka 400 (340) hjärtstartare (registrerade i Hjärtstartarregistret) utplacerade på olika företag och verksamheter. Bedömningen är att ca (11 195) personer är utbildade av räddningstjänsten och Brandskyddsföreningen Jönköpings län i att använda hjärtstartare, totalt sedan Inom Jönköpings kommuns egna verksamheter finns cirka 175 (140) hjärtstartare och ungefär (6 100) anställda har utbildats i hur de används. Utbildning till företag/verksamheter och allmänhet utförs i samarbete med Brandskyddsföreningen Jönköpings län. HLR/AED-utbildning genomförs i grupp om max 12 personer. Genomgång av hur en hjärtstartare fungerar ingår. Bland brandskyddsutbildningarna fortgår utbildningar och information för elever i kommunens lågoch mellanstadieskolor samt utbildning i förskolan med Barnens brandbil. Arbetet mot anlagd brand i skola fortsätter också och vid 61 (53) tillfällen har räddningstjänsten haft utbildning för årskurs 7 i ämnet skadegörelse och anlagd brand. Totalt har (1 181) elever varit närvarande vid dessa tillfällen. Vid händelser där någon (vanligtvis personal) rapporterat in brandincidenter på skolor har räddningstjänsten åkt dit för att dokumentera och i vissa fall haft samtal med eleverna. Omfattande utbildningsinsatser genomförs också årligen med personal anställda vid utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen i kommunen. I anslutning till brandstationen på Rosenlund finns 10

13 ett utbildningshus för detta ändamål. Byggnaden är uppförd likt olika vårdavdelningar med realistisk boendemiljö där det finns möjlighet att öva fullt ut med automatiskt brandlarm, larmlagring, utrymning och släckning. I första hand är det personal från socialtjänsten, gymnasieelever från omvårdnadsprogrammet samt Regionen som genomgår utbildning i utbildningshuset. Dessa lokaler ger goda förutsättningar för att bedriva relevant utbildning för berörd personal och har fått mycket god respons av deltagarna. Målgruppen för utbildningen i Hot och våld är i första hand receptionister, vissa handläggare och personal som i olika sammanhang arbetar med kundtjänst och dagligen möter ett stort antal personer. Utbildningen omfattar bland annat: hot och våld, bemötande av aggressiva/påverkade/hotfulla personer, drogtecken och rutiner gällande polisanmälningar. Varje utbildningstillfälle omfattar tre timmar, där teori varvas med praktiska övningar. Under året genomfördes 7 (19) sådana utbildningar. Utöver detta utbildades (525) personer i krisstöd och suicidprevention. Dessutom har 10 (23) utrymningsövningar genomförts på olika företag. Utbildningar och deltagare Typ av utbildning Antal kurser Antal deltagare Heta arbeten Självskyddsutbildning (brandkunskap för alla) Brandutbildning vård Brandutbildning utbildningsförvaltningen Brandskyddsutbildning Brandskydds- och sjukvårds information allmänhet Utbildning i Systematiskt brandskyddsarbete HLR-AED L-ABC+HLR-AED L-ABC D-HLR Egensotning Hot och våld MHFA (Mental Health First Aid) Utbildning krisstöd och suicidprevention Summa

14 Utbildning för elever Typ av utbildning Antal kurser Antal deltagare Utbildning skolelever (åk 2 och åk 5) Utbildning förskoleelever Utbildning av årskurs 8 trafiksäkerhet Utbildning DDD (Don t Drink and Drive) gymnasiet åk 3 Utbildning konsekvens anlagd brand och skadegörelse åk Utbildning av elever i räddningsgymnasiet Summa Externutbildning, antal deltagare Brandskydd Sjukvård Övriga Övriga utbildningar är krisstöd och suicidprevention, MHFA, Don t drink and drive, trafiksäkerhet, samt hot och våld. 12

15 2.1.3 Information Under 2017 har räddningstjänsten haft 38 (59) studiebesök på brandstationen i Jönköping och 11 (18) brandskydds- och sjukvårdsinformationer har hållits för cirka 208 (595) personer i föreningar/ideella organisationer. Brottsförebyggande information har hållits vid 5 tillfällen för ca 115 personer. I arbetet med bostadstillsyn besöktes 15 (11) fastigheter med totalt 227 (96) lägenheter. Lägenhetsinnehavarna informerades om brandsäkerhet i hemmet och kontroll av brandvarnare gjordes. Av dessa lägenheter hade 69 % (69 %) en fungerande brandvarnare (med fungerande menas att det finns en brandvarnare uppsatt med ett fungerande batteri). I arbetet med bostadstillsyn har räddningstjänsten även besökt 265 radhus. I samband med denna tillsyn informerades radhusägarna om brandsäkerhet i hemmet och kontroll av brandvarnare gjordes. Allmänheten har informerats om brandskydd vid 22 (28) tillfällen där Råslättsdagen, Öxnehagadagen, Österängsdagen och den årliga julkampanjen var några av våra större aktiviteter. Dessa är också ofta återkommande. Räddningstjänsten har även haft informationstillfällen med syfte att rekrytera nya brandmän. Detta har genomförts både på heltid och på deltid. Vid utbildningarna i åk 2 och 5 har (3 067) foldrar om brandsäkerhet i hemmet skickats med barnen hem till föräldrarna. 13

16 Året som gått inom information Under året har räddningstjänsten genomfört informations-/annonskampanjer med följande budskap: Fler hundar än män använder flytväst och 8 av 10 som drunknar är män. Målgruppen var äldre män och affischnamn var Leif Honken Holmqvist. Brandvarnardagen den 1 december/ Julkampanj: Släckte du? samt Skydda dig mot brand Glöm inte att testa din brandvarnare. Rekrytering av brandmän, deltidsbrandmän. Information och annonser i bland annat tidningar och på anslagstavlor samt öppet hus på ett par deltidsstationer. Under en vecka i oktober deltog räddningstjänsten i kommunens äldresäkerhetsvecka. Några mötesplatser för äldre besöktes i syftet att informera för att öka äldres hälsa, säkerhet och trygghet. Räddningstjänsten har vid ett par tillfällen varit ansvarig för kommunens instagramkonto. En möjlighet att nå ut med information och visa upp verksamheten. 14

17 Övriga aktiviteter SYO-dagen ED-gymnasiet rekrytering Framtidsdag, Rosenlundsskolan - rekrytering Information kring påsk- och valborgseldar - brandförebyggande Jönköpings marknad - rekrytering, förebyggande Öxnehagadagen - förebyggande, uppvisning Familjedag på Visingsö - uppvisning, information Öppet hus på brandstationen, Bottnaryd rekrytering Öppet hus på brandstationen, Bankeryd rekrytering Vårmarknad Bankeryd - information flytväst, uppvisning Bil- och motorträff Huskvarna folkets park - uppvisning, information Dalviksdagen - förebyggande, uppvisning Österängsdagen - förebyggande, uppvisning Hamnarnas dag Gränna - uppvisning vattensäkerhet Hammarrundan Norrahammar rekrytering Bergets dag, Taberg - rekrytering, uppvisning Fallens dag, Huskvarna - rekrytering, uppvisning Råslättsdagen - förebyggande, uppvisning Råslätts säkerhetsvecka förebyggande, deltagande i trygghetsvandringar Suicidpreventionsdagen - information Julskyltning heltid - förebyggande, uppvisning Julskyltning deltidstationer - förebyggande, uppvisning Julkampanj - diverse uppvisningar med förebyggande budskap om att testa sin brandvarnare, glöm inte ljus och brand på spis. Vad händer när man häller vatten på brinnande olja? Uppvisning på Jönköpings julmarknad Julkampanjen, dekal att klistra på exempelvis ytterdörren. 15

18 2.2 Hantera Att hantera olyckor och nödlägen som inträffar är den verksamhet räddningstjänsten mest är förknippad med. Skyldigheter att ingripa finns när räddningstjänst föreligger enligt LSO samt enligt antaget Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Varje år inträffar fler än sådana händelser i kommunen. Bränder, trafikolyckor, utsläpp av farliga ämnen, drunkningstillbud och hot om suicid är exempel på räddningstjänsthändelser. Skyltar som rasat över vägen Eftersom organisationen för räddningstjänst finns på olika platser i kommunen lämpar det sig väl att styrkorna agerar vid andra nödlägen än räddningstjänst. Insatser i väntan på ambulans, vid störningar i infrastrukturen, assistans till hemtjänsten samt olika serviceuppdrag utgör mer än 800 händelser per år. Kommunen har skyldighet att samverka med andra myndigheter som också har ansvar för räddningsinsatser. Detta görs bland annat vid räddningsinsatser på Vättern (Sjöfartsverket och Kustbevakningen) samt när personer försvunnit (Polismyndigheten). Ledningsresurserna för räddningstjänsten används även vid andra akuta situationer såsom dricksvattenbortfall, el-/telebortfall och snöoväder. Räddningstjänsten har tillgång till lokaler, utrustning och personal för att vid behov upprätta ledningsplats för kommunal katastrofledning. 16

19 Den operativa verksamheten uppfyller till stor del de mål som finns. Däremot har den operativa organisationen sämre täckningsgrad för insatser i vissa delar av kommunen och insatserna kan inte påbörjas inom rekommenderade tider. Dessa områden finns främst i tätorten Jönköpings södra och västra delar, Tenhult samt Axamo och Hedenstorps industriområden. I Jönköpings kommun nås annars teoretiskt 70,4 % av kommunens invånare inom 10 minuter och 99,7 % inom 20 minuter med en första insatsstyrka på fem brandmän. I bilaga 3 redovisas räddningstjänstens förmåga till insats med 1 person som FIP (förstainsatsperson) samt insatstider för räddningstjänstens förmåga till insats med räddningsstyrka. Lastbil i diket

20 Under 2017 genomförde räddningstjänsten utryckningar till totalt (2 977) händelser varav 306 (234) i annan kommun och 18 (11) uppdrag för räddningschef i beredskap (RCB). Vid flera tillfällen kallades fler än en styrka till samma händelse. Detta innebär att antalet utryckningar har varit (3 183). Händelser per år , i egen och annan kommun Antalet objekt som är skyddade av automatiska brandlarm och sprinkler ökade även under 2017 till 808 (762) stycken. Detta ger större förutsättningar för tidig upptäckt och därmed minskade skador. Antalet utryckningar orsakade av onödiga larm till objekt skyddade med automatiska brandlarm och sprinkler uppgår till 726 (690). År 1990 var antalet onödiga larm per anläggning 2,2 stycken men har nu minskat till 0,89 (0,90). I bilaga 5 redovisas räddningstjänståret i siffror samt insatserna mer detaljerat. Brand i Hooverboard,

21 sek sek sek Responstider Responstider i Jönköpings kommun Responstid i sek Första fordon Responstid i sek Första räddningsenhet Diagrammet visar responstider i median för alla larm i Jönköpings kommun åren 2008 till De blå staplarna avser första resurs på plats, t.ex. FIP och de bruna avser första räddningsenhet på plats. På 10 år har responstiden för första resurs ökat med 42 sekunder och räddningsenhet med 61 sekunder. Responstid för första resurs i insatszoner i Jönköping och Huskvarna Diagrammet visar responstid i median för första resurs (F) i Jönköping och Huskvarna. Av särskilt intresse är att följa utvecklingen i de västra och södra delarna av Jönköping (10V, 10S) 1. Responstid för räddningsenhet i insatszoner i Jönköping och Huskvarna F10S F10V F10Ö F13L F13T 1200 F10S F10V F10Ö F13L F13T Diagrammet visar responstid i median för räddningsenhet i Jönköping och Huskvarna. Av särskilt intresse är att följa utvecklingen i de västra och södra delarna av Jönköping (10V, 10S). I 10V har responstiden ökat med 34 sek på 10 år, 10S har ökat med 38 sek, 10Ö har minskat med 24 sekunder och 13T har ökat med 30 sek S Jönköping södra tätort 10V Jönköping västra tätort 10Ö Jönköping östra tätort 13L Huskvarna landsbygd 13T Huskvarna landbygd 19

22 sek sek Responstid för första resurs i insatszoner i Gränna, Norrahammar, Bankeryd, Visingsö, Unnaryd och Ryd/Bottnaryd Diagrammet visar responstid i median för första resurs i Gränna, Norrahammar, Bankeryd, Visingsö, Unnaryd och Ryd/Bottnaryd. Flera insatszoner har få observationer varför variationen är stor mellan åren. 2 Responstid för räddningsenhet i insatszoner i Gränna, Norrahammar, Bankeryd, Visingsö, Unnaryd och Ryd/Bottnaryd F12 F14 F15 F16N F16S F17 F18 F F12 F14 F15 F16N F16S F17 F18 F19 Diagrammet visar responstid i median för räddningsenhet i Gränna, Norrahammar, Bankeryd, Visingsö, Unnaryd och Ryd/Bottnaryd. Flera insatszoner har få observationer varför variationen är stor mellan åren. Responstid för första räddningsstyrka, anspänningstid och responstid 2017 Enhet Median av Anspänning [min/sek] Median av Responstid [min/sek] Jönköping (1:a RE) 00:51 (00:53) 06:01 (06:05) Huskvarna (FIP) 01:04 (01:18) 06:45 (06:17) Huskvarna (1:a RE) 04:43 (04:05) 10:11 (10:00) Gränna (FIP) 02:04 (01:55) 09:47 (08:45) Gränna (1:a RE) 04:26 (04:23) 15:04 (12:20) Norrahammar (FIP) 01:43 (01:49) 07:25 (06:39) Norrahammar (1:a RE) 03:29 (03:31) 09:52 (10:22) Bankeryd (FIP) 01:42 (01:37) 06:43 (05:36) Bankeryd (1:a RE) 03:15 (03:07) 08:04 (08:19) Visingsö (1:a RE) 06:15 (06:14) 09:08 (12:08) Unnefors (1:a RE) 04:42 (05:33) 10:54 (09:52) Bottnaryd (1:a RE) 03:28 (03:07) 12:17 (10:54) Anspänningstider och responstider i median fördelat på primära stationsområde.2016 års siffror inom parantes. Från 2016 redovisar räddningstjänsten siffrorna på ett urval av larm där snabb respons förväntas. Räddningstjänsten arbetar löpande med ett arbete för att anpassa framförandet av fordon i trafiken RE = räddningsenhet, FIP=Första Insats Person 2 12 Axamo 14 Gränna 15 Norrahammar 16N Bankeryd norra 16S Bankeryd södra 17 Visingsö 18 Unnefors 19 Ryd/Bottnaryd 20

23 Hjälp vid nödläge, öppna jämförelser 2017 Handläggningstid för räddningstjänst dvs. tid från 112 anropet ankom till första utlarmning. Mediantid i minuter. Responstid för räddningstjänst dvs. tid från när 112 anropet ankom till första resurs är på plats. Mediantid i minuter. Handläggningstid för ambulans dvs. tid från 112 anropet ankom till första utlarmning. Mediantid i minuter. Responstid för ambulans dvs. tid från när 112 anropet ankom till första resurs är på plats. Mediantid i minuter. Min - Max 1,0-2,9 7,8-44,6 2,3-3,8 8,9-39,4 Median 1,8 12,3 2,9 15,0 Tranås 1,5 7,8 2,8 9,2 Landskrona 1,7 8,5 2,8 11,3 Gnosjö 1,3 8,5 2,8 18,0 Mjölby 1,8 8,9 2,7 11,2 Helsingborg 1,8 9,0 2,8 11,8 Jönköping 1,4 9,0 2,8 12,3 Malmö 1,9 9,0 2,9 11,2 Perstorp 1,7 9,1 2,8 14,1 Trelleborg 2,0 9,1 2,7 14,1 Norrköping 1,7 9,1 2,7 10,3 Tabellen är hämtad ur Sveriges kommuner och Landstings (SKL) öppna jämförelser (ÖJ 2017). ÖJ samlas in från samtliga kommuner. Detta underlag avser halvåret 2016-halvår Tabellen är ett urval av alla kommunerna. Andra kolumnen visar de tio främsta kommunerna och Jönköpings kommun kommer på delad femteplats när det gäller responstid inkl. larmhanteringstid. Under 2017 har framför allt SOS Alarm förbättrat sin larmhanteringstid vilket ger ett värde på 8,4 minuter för helår En förklaring till den korta responstiden i Jönköpings kommun trots stor landsbygd är en väl utbyggd Första Insats Person (FIP) verksamhet med 8 så kallade förstainsatspersoner som snabbt kan vara på plats i hela kommunen. Brand i Rosenhuset, Huskvarna, hösten Foto Amanda Johansson. 21

24 2.2.2 Särskilda aktiviteter 2017 inom operativ räddningstjänst Aneby och Ydre med i inre befäl 2012 infördes inre befäl som ett samarbete mellan Jönköping, Habo, Mullsjö, Vaggeryd kommuner och Höglandets räddningstjänstförbund anslöt Sävsjö kommun, 2015 Tranås kommun och under 2016 anslöt Eksjö kommun sig till funktionen anslöt sig kommunerna Aneby och Ydre till inre befäl. Under året har också ett tekniskt ledningsstöd implementerats. Inre befäl arbetar i nära samarbete med RCB (Räddningschef i Beredskap) för RäddSam F och samverkande myndigheter. Förbättrad larmhantering hos SOS Alarm Under året har SOS genomfört en omfattande satsning på att kvalitetssäkra utlarmningsprocessen. Detta har gett ett bra resultat och SOS klarar för första gången de tider som avtalats. 57 sek till förlarm och 114 sek till huvudlarm. Kravet i avtalet säger 60 rep 120 sek. Fördjupad samverkan inom F samverkan Under 2017 har samverkan mellan länets aktörer inom krisberedskapsområdet (länets kommuner, Region Jönköpings län, Länsstyrelsen, Polisen samt Försvarsmakten) fördjupats. RCB funktionen utgörs av en mindre grupp räddningschefer/bitr. Under året har ett arbete påbörjats gällande stora olyckor som också är en förberedelse inför kommande arbete med civilt försvar. Regionala förstärkningsresurser Under 2017 har regionala förstärkningsresurser utvecklats i ett samarbete mellan RäddSam-samarbeten i södra Sverige. Samarbetet innebär att Jönköpings räddningstjänst ger samt kan få resurser från hela södra Sverige. Arbetet fick en flygande start i samband med den stora skogsbranden i Lanna utanför Värnamo. Mer om detta finns att läsa på sidan 92. Sammanlagt kan 150 brandpersonal komma till hjälp inom tre till fyra timmar och klarar dessutom av att ordna egen avlösning dygnet runt under en vecka. 22

25 Sjukvårdslarm/hjärtstoppslarm Räddningstjänstens organisation har sedan flera år använts vid sjukvårdslarm i Gränna, Ryd/Bottnaryd och på Visingsö där åkte räddningstjänsten under 2017 på 347 händelser. Detta samarbete har pågått sedan 1988 och har visat sig vara mycket positivt. Sedan 2011 finns avtal mellan Region Jönköpings län och räddningstjänsten gällande hjärtstoppslarm med möjlighet att använda defibrillator. Avtalet innebär att alla räddningsstyrkor i kommunen har utrustats med defibrillator. Under 2017 har räddningstjänsten larmats 128 (113) gånger till hjärtstoppslarm. Enheter som är utrustade med defibrillator och har särskilt utbildad personal: Station Jönköping Huskvarna Gränna Norrahammar Bankeryd Visingsö Unnefors Bottnaryd Enhet Räddningsenhet Räddningsenhet Snabbinsatsbil Insatsledare Brandingenjör i beredskap Förstainsatsperson Sjukvårdslarmsbil Förstainsatsperson Förstainstasperson Förstainsatsperson Sjukvårdslarmsbil Räddningsenhet Sjukvårdslarmsbil Förstainsatsperson - FIP Räddningstjänsten i Jönköping medverkar i ett stort antal utbildningar för andra kommuner i landet för att införa FIP-konceptet fanns det FIP på 245 (231) platser i Sverige. Den första förstainsatspersonen (FIP) i Jönköpings kommun infördes i Norrahammar Samtliga räddningsstyrkor i kommunen är utrustade med defibrillatorer. 23

26 Suicidprevention 15 mars antog kommunstyrelsen ett nytt delprogram för suicidprevention. Räddningstjänsten samordnar arbetet inom kommunen och har tre arbetsgrupper för suicidprevention inom ramen för delprogrammet. Utifrån planen har en verksamhetsplanering upprättats i syfte att samordna och följa upp arbetet. Räddningstjänsten, Region Jönköpings län och Polisen driver ett aktivt samarbete vid suicidinsatser. Antalet insatser vid suicidförsök som polisen larmas till har fördubblats de senaste åren och antalet insatser som räddningstjänsten medverkar vid har tiodubblats från en tidigare låg nivå. Räddningstjänsten har tillsammans med Region Jönköpings län och Polisen utbildat över personer inom suicidprevention sedan arbetet startade Samverkan Det finns ett samverkansavtal mellan länets 13 kommuner och Ydre kommun i Östergötlands län, kallat RäddSam F, om gränslös samverkan vid främst operativa insatser som fortsatt under Sedan 2001 har länet en gemensam ledningsorganisation som bland annat innebär att det finns en likartad ledningsorganisation för operativa insatser i hela länet. Inom länet finns bland annat ett gemensamt ledningsfordon som ägs av medlemmarna i RäddSam F, Länsstyrelsen Jönköpings län, Polisen i Jönköpings län, SOS Alarm och Region Jönköpings län. Under året har arbetet inom RäddSam F-kontoret vidareutvecklats. MTE, Motor- och transportenhet Länets kommuner samt samverkande myndigheter i form av Länsstyrelsen, Region Jönköpings län och Polisen har utvecklat samarbetet tillsammans med Frivilliga Automobilkåren (FAK). Samverkan innebär att FAK biträder länet med förare av bandvagnar, elverkspersonal samt resurser för logistik inom ramen för konceptet MTE. FAK förfogar över förstärkningsmateriel som förvaras i ett gemensamt förråd på Moliden. Medlemsantalet har under 2017 passerat 100 personer och dessa träffas en gång i månaden för gemensam utbildning, övning och materielvård. Jönköping vann upphandling gällande utbildning av brandmän. Under 2017 har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram ett nytt koncept för grundutbildning av brandmän i beredskap kallat GRiB. Den nya utbildningen kommer att genomföras i 8 regioner i Sverige jämfört med två tidigare. Detta innebär att det underlättar för brandmän att kunna utbilda sig nära sin bostadsort. Under året genomfördes en upphandling och räddningstjänsten i Jönköping tillsammans med Värends räddningstjänst i Växjö vann upphandlingen om utbildning i vår region som är Kronoberg och Jönköpings län. Utöver den upphandlade delen kommer RäddSam F att gemensamt genomföra lokal praktik och rökdykarutbildning som ska ingå i GRiB. 24

27 RäddSam F-skolan Under 2017 har räddningstjänsten Jönköpings kommun tagit flera steg för att utveckla just vår släckteknik. Sammanlagt 940 (1 144) personer har utbildats vid 55 (67) tillfällen i RäddSam F-skolan. Verksamhetsberättelse för RäddSam F finns på RäddSam F:s hemsida. Orsaken till minskningen är att inga specialenheter övats under året beroende på svårigheter för deltidsbrandmän att få ledigt från huvudarbetsgivare. Utbildning av styrkor inom RäddSam F, Axamodagarna

28 Trafikljusstyrning Trafikljusstyrningen har byggts ut på fler vägar inom kommunen som har prioritet för att underlätta utryckningskörning genom Jönköpings centrala delar. Denna prioritet för utryckningsfordon förefaller ha en god påverkan på våra responstider. Övrigt Räddningstjänsten medverkar i SOS Alarms nationella råd för räddningstjänst, SKL:s sakkunnignätverk, styrelsen för svensk brandforskning (Brandforsk), samt MSB:s nationella räddningstjänstråd samt utbildningsutskott. Utsläpp av farligt ämne, Simsholmen

29 2.3 Krisberedskap Det politiska ansvaret för krisberedskap och kommunens uppgifter vid extraordinära händelser ligger på kommunstyrelsen. Krisledningsnämnd i Jönköpings kommun utgörs av kommunalråden. Räddningstjänsten handlägger frågor rörande krisberedskap på uppdrag av kommunstyrelsen. Under året har flertalet utbildningar i krisledning genomförts och arbetet med att stödja kommunala bolag i sitt krisberedskapsarbete har varit omfattande. Förvaltningsvisa krisledningsplaner har tagits fram och RSA (risk och sårbarhetsanalyser) har genomförts. Kommunens krisledningsnämnd har övats. Den 17 november 2017 genomfördes en kommungemensam beredskapsdag med Annika Nordgren Christensen, fristående försvarspolitisk analytiker som föreläste om påverkansoperationer samt Arvid Käll, informationssäkerhetsexpert på Försvarets radioanstalt (FRA) som föreläste om informationssäkerhet. Ett arbete med att säkra upp samhällsviktiga funktioner som måste fungera även vid störningar har påbörjats. Genom kontinuitetsplanering säkras de mest kritiska funktionerna i kommuners verksamheter Civilt försvar Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har enligt Försvarsmakten och MSB försämrats. Den samlade förmågan i totalförsvaret ska säkerställas och planeringen för det civila försvaret ska enligt Regeringen återupptas. Uppgifter rörande höjd beredskap finns, men ekonomiska överenskommelser mellan staten och kommunerna styr arbetet. Ny överenskommelse om ersättning förväntas tidigast under 2018 då planeringen och eventuell förändrad verksamhet kan bli aktuell. Under tiden är det väsentligt att nogsamt följa utvecklingen och hur det kommer att påverka kommunen. 27

30 2.4 Samordna Kommunen som organisation har skyldigheter att bedriva säkerhetsarbete inom olika områden. Enligt beslut i kommunen är det respektive förvaltningarna och verksamheterna som har huvudansvaret för säkerhetsarbetet. Räddningstjänsten har kommunledningens uppdrag att samordna kommunens säkerhetsarbete som kan indelas i följande områden: skydd mot olyckor, krishantering, internt skydd (i samarbete med stadskontoret) och civilt försvar. Dessutom samordnas verksamheten mellan dessa sakområden. I uppgiften ligger bland annat upprättande av riskanalyser, statistikbearbetning, utvärderingar och årlig avrapportering till kommunledningen. Säkerhetsområdet styrs av en samling överlappande lagstiftningar, försäkringskrav och kommunens egna ambitioner. Kommunen har ett säkerhetsansvar, dels i bedrivandet av den egna verksamheten, dels i samordningen av arbetet med skydd och säkerhet inom det geografiska området Jönköpings kommun. Kommunledningen har det yttersta ansvaret för säkerhetsarbetet. Räddningstjänsten arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen med samordning av arbetet inom områdena internt skydd, skydd mot olyckor, krisberedskap och brottsförebyggande arbete. Inom områdena finns ett antal arbetsgrupper som har olika fokusområden som till exempel trafiksäkerhet, fallprevention, suicidprevention, vattensäkerhet och internt skydd. Kommunen har också ett lokalt brottsförebyggande råd (LBRÅ). 28

31 2.4.1 Brottsförebyggande arbete Under året har ett brett och betydande brottsförebyggande arbete bedrivits i kommunens olika arbetsgrupper. Bland annat har det lokala brottsförebyggande rådet sammanträtt med regelbundenhet och kommunen har i nära samverkan med polis varit med och tagit fram nya medborgarlöften. Frågan om social oro har behandlats vid olika konferenser och sammanträden. Den främsta framgångsfaktorn har varit samverkan i befintliga strukturer. Ett flertal möten har även hållits i kommunens strategiska säkerhetsgrupp. Räddningstjänsten har deltagit i trygghetsvandringar i vissa områden tillsammans med Vätterhem, hyresgäster, föreningsliv, näringsidkare, intresseorganisationer och civilsamhälle. Arbetet med frågan om våldsbejakande extremism har utvecklats under året och en säkerhetssamordnare har nu uppdraget att samordna dessa frågor inom kommunen. Under året rekryterades ytterligare en säkerhetssamordnare med tillträde Internt skydd Enligt polisanmälningar har skadegörelsen på kommunala fastigheter minskat. En förklaring till minskningen kan vara ett aktivt riskhanteringsarbete med tillbudsrapportering, konsekvenssamtal, väktarstyrning och kamerabevakning. Ärenden med hot och våld mot anställda i kommunen har varit ett fortsatt prioriterat område och i förebyggande syfte har informations- och utbildningsinsatser genomförts på området. Ett övergripande arbete med säkerhetsskydd enligt säkerhetsskyddslagen i kommunala förvaltningar och bolag kommer att genomföras under Klimatanpassning Kommunens kontaktperson och samordnare för klimatanpassning är placerad på räddningstjänsten. Arbetet med klimatanpassning är ett perspektiv i stora delar av kommunens verksamhet, och de delar räddningstjänsten arbetar mest med är frågor kopplade till risker som värmeböljor, översvämningar och ras/skred. Räddningstjänsten bevakar även frågorna i arbetet med fysisk planering samt inom kommunens övergripande risk- och sårbarhetsarbete. Under 2017 har räddningstjänsten arbetat med att uppdatera kommunens dokument, Förutsättningar och riktlinjer för klimatanpassning. Arbetet med att färdigställa dokumentet och att därefter få det antaget politiskt återstår under Stormskada

32 2.5 Kontrollera Enligt LSO har kommunen tillsynsansvar över de enskildas brandskydd och utförs av räddningstjänsten. Kontrollen består av granskning av inkomna skriftliga redogörelser samt tillsynsbesök på företag och andra verksamheter. Tillsyn av farliga verksamheter och deras riskhantering sker enligt LSO. Räddningstjänsten är ansvarig för att brandskyddskontroll utförs av eldstäder och imkanaler. Denna verksamhet bedrivs för närvarande på entreprenad av sotningsföretag. Vidare bedrivs tillsyn enligt LBE. Räddningstjänsten är stadsbyggnadsnämndens sakkunniga vid byggsamråd och andra ärenden enligt PBL. Under året har tillsyner av vindar i radhus genomförts, i syfte att förebygga brandspridning mellan flera radhusbostäder. 30

33 2.5.1 Plan för tillsyn 2017 Under 2017 planerades tillsyn enligt stöd av LSO på följande verksamheter: Nya verksamheter där tillsyn inte genomförts tidigare och där riskerna för brand inte kan antas vara ringa. Befintliga verksamheter där räddningstjänsten bedömer att riskerna för brand inte kan antas vara ringa och där räddningstjänsten vid tidigare genomförda tillsyner bedömt omfattningen av den fortsatta tillsynen. Samlingslokaler där tillsyn genomförs årligen: Elmia, A6 köpcentrum, Jönköpings teater, Huskvarna teater, Kinnarps Arena, Kulturhuset (tändsticksområdet), Kulturhuset Spira, Länssjukhuset Ryhov samt vissa restauranger med kvällsverksamhet. Kommunala och privata äldreboenden. Radhus, det vill säga småhus där tre eller fler är sammanbyggda med gemensam vind. Olika former av flyktingboenden, HVB-boenden för ensamkommande flyktingbarn. Flerbostadshus. Under 2017 planerades tillsyn med stöd av LBE på följande verksamheter: Försäljningsställen med tillstånd för hantering av explosiva varor (fyrverkerier). De bensinstationer som bedriver försäljning av livsmedel och mer omfattande tillagning av mat Uppföljning av genomförda tillsyner 2017 Tillsynsarbetet har till största delen följt den planering som gällde för Under året genomfördes 403 tillsyner enligt LSO varav 288 var tillsyner av radhusbostäder samt 15 stycken tillsyner enligt LBE. De verksamheter där tillsyn inte har genomförts som planerat under 2017 är dels de verksamheter där ombyggnationer pågår eller där verksamheten är förändrad. Vissa tillsyner har heller inte hunnits med, i huvudsak på grund av medverkan i ett stort antal plan- och byggärenden under året. I de verksamheter där ombyggnation pågår kommer tillsyn att genomföras i samband med färdigställandet. Övriga verksamheter, där planerad tillsyn inte genomförts under 2017, kommer att besökas under första halvåret

34 2.5.3 Utfallet av tillsynen jämfört med tillsynsplan 2017 Tillsyn med stöd av LSO och LBE utfördes på följande objekt: På nya och befintliga verksamheter, där riskerna för brand inte kan antas vara ringa, har tillsyn genomförts på vissa verksamheter. På ett flertal nya verksamheter har tillsyn enligt LSO inte genomförts. Dessa har dock besökts i samband med att verksamheten startat upp och då har en genomgång gjorts. Detta har oftast gjorts tillsammans med personal från stadsbyggnadskontoret i samband med slutbesked. Under 2018 planeras tillsyn för vissa av dessa verksamheter. I samlingslokalerna Elmia, Kinnarps Arena, Kulturhuset (Tändsticksområdet) samt restauranger med kvällsverksamhet har tillsyn genomförts som planerat. A6, Kulturhuset Spira, Jönköpings teater planeras under första halvåret Tillsyn på flerbostadshus har genomförts som planerat. Tillsyn på Länssjukhuset Ryhov har genomförts som planerat. Tillsyn på kommunalt och privat drivna äldreboenden har genomförts under Några återstår och dessa är inplanerade under första halvåret av Tillsyn på radhus, d.v.s. småhus där tre eller flera bostäder är sammanbyggda med gemensam vind, har genomförts som planerat, tillsyn har genomförts i 288 radhusfastigheter. Resterande radhusfastigheter som vid tidigare stickprovskontroller bedömts ha dåligt brandskydd kommer att genomföras under På olika former av flyktingboenden och HVB-boenden för ensamkommande flyktingbarn har tillsyn genomförts som planerat. Under 2017 har tillsyn har gjorts i två anläggningar, vilka är klassade som Farlig verksamhet med stöd av LSO 2kap. 4. Vid samtliga försäljningsställen med tillstånd för hantering av explosiva varor har tillsyn genomförts som planerat. Tillsyn har genomförts på de bensinstationer som bedriver försäljning av livsmedel och tillagad mat, några återstår och dessa planeras att genomföras under kvartal ett och två Tillsyn har genomförts på verksamheter med tillstånd av explosivvara i samband med att gällande tillståndet gått ut och ska förnyas. Tillsyn på livräddningsutrustning vid badplatser har genomförts som planerat. 32

35 2.6 Undersöka Kommunen har en skyldighet att undersöka alla olyckor som föranlett räddningsinsats. Uppgiften tillkom med LSO. Utredningarnas syfte är att följa upp och utvärdera säkerhetsarbetet samt att generera kunskap om varför och hur olyckor inträffar. Lärdomarna ska föras tillbaka till planeringen av räddningsinsatser samt till den förebyggande verksamheten gällande både kommunens egen samt andra riskägares verksamheter. Verksamheten bedrivs i samverkan med bland annat Polisen, Trafikverket och andra myndigheter. Olycksundersökningar avseende bränder Räddningstjänsten genomför förenklade samt fördjupade undersökningar. De förenklade undersökningarna görs av en räddningsledare och dokumenteras i händelserapporten. De fördjupade undersökningarna görs enligt mall i en separat dokumentation av olycksutredare. Räddningstjänsten har under året genomfört 234 (249) stycken förenklade undersökningar efter bränder, suicidförsök, trafikolyckor, utsläpp av farligt ämne och drunkningstillbud. Brand på Carlfors bruk Antalet fördjupade olycksunderundersökningar uppgick till 7 (7) stycken. Målet för 2017 var att göra fler olycksundersökningar än föregående år. Målet har inte uppfyllts, dels då det under våren varit resursbrist inom detta område, dels att det under hösten inte inträffat så många händelser som fallit under kriterierna för fördjupad utredning. Under hösten har resurserna stärkts upp på området genom utbildning av ytterligare en olycksutredare. 33

36 Målet för 2018 är att utveckla rutinen för olycksundersökning, utbilda utryckande befäl i olycksundersökning, utveckla ett system för erfarenhetsåterföring samt genomföra och följa upp fler undersökningar. Olycksundersökning avseende trafik Räddningstjänsten har genomfört 3 djupstudier av dödsolyckor i trafiken tillsammans med Trafikverket, Polisen och övriga aktörer. Kommunens kommission (räddningstjänsten, stadsbyggnadskontoret och tekniska kontoret) för olycksutredning på det kommunala vägnätet har i år inte genomfört någon utredning. Räddningstjänsten har tillsamman med Trafikverket påbörjat en djupstudie över en olycksdrabbad vägsträcka i kommunen. Mål för 2018 är att förbättra och förtydliga de interna rutiner som finns kring utredningars inhämtningsfas men även förbättra återkoppling och erfarenhetsåterföring inom kommunen. Målet för 2018 är också att bevara och utveckla samarbetet med Polisen och Trafikverkets olycksutredare genom att fortsätta med gemensamma platsbesök vid dödsolyckor samt analysera dokumentationen kring utredningarna. Under 2018 kommer även samarbetet kring den djupstudie som startade 2017 gällande en olycksdrabbad vägsträcka i kommunen att fortsätta och målet är att vara en aktiv samarbetspartner till Trafikverket i de delar där vår kunskap och information kan vara till nytta. Sakkunnigutlåtanden åt polis Räddningstjänsten bistår på begäran från förundersökningsledare med sakkunnigutlåtanden avseende bränder. Djurlivräddning

37 2.7 Stödfunktioner teknik och stab Teknik och drift Förvaltningen disponerar nio brandstationer där kommunen äger åtta och hyr en av ett privat företag. Utöver stationsbyggnaderna ingår även kommunens ledningscentral för civilt försvar (Lönneberg) samt en större förrådsanläggning (Moliden). Räddningstjänsten har också ett övningsfält med omfattande övningsmöjligheter i anslutning till Jönköping Airport (Axamo). Förvaltningen förfogar över cirka 60 fordon, 60-talet efterfordon och lastflak samt en stor mängd materiel och utrustning. Fordon och materiel ägs av räddningstjänsten. Drift, service och underhåll av räddningstjänstens fordonspark, materiel och fastigheter samt många IT- och teletekniska system sköts av förvaltningen. Delar av driften sköts av tjänsteleverantörer. Under 2017 levererades tre av fyra upphandlade släckbilar, två av dessa är placerade i Jönköping och ett kommer efter färdigställande att placeras i Bankeryd. Omplacering av utbytta fordon kommer att ske. I övrigt genomfördes följande: Upphandling av larmställ med barriärskikt till utrycknings- och övningsverksamheten. Upphandling och leverans av en elbil. 5-årskontroll av lyftkuddar har utförts, detta gäller både lågtryckskuddar och högtryckskuddar. Leverantören av räddningstjänstens hydraulverktyg har servat de räddningsverktyg som finns inom verksamheten. Fem 75 kva-elverk och fem 80kVA-elverk har servats och kontrollerats av extern leverantör. Bränslet i dessa elverk har under årets bytts ut mot Ecopar, ett miljövänligt bränsle som kan långtidslagras. Byte från bensin till alkylatbränsle har påbörjats, detta gäller bränsle till motorsprutor, båtmotorer, motorsågar m.m. Orsaken är att alkylatbränslet klassas som miljöbränsle samt har en bra hållbarhet. Depåfordon har försetts med diskbänk, vattentank m.m. Under året har utbyte skett av höjdräddningsutrustning såsom karbiner, repbromsar, rep, räddningsbår, m.m. Olika fabrikat av strålrör har utvärderats, den modell som valdes har upphandlats. Ett omfattande reparations- och återställningsarbete utfördes efter skogsbranden i Lanna, Värnamo kommun. Kartvisningssystem med skärmar har monterats på samtliga stationer. Detta underlättar för utryckande personal att hitta till olycksplatser och medför en mindre stressad situation för förarna. 35

38 Den server som är en central del i räddningstjänstens utalarmeringssystem har av ålderskäl bytts ut. Ombyggnation och renoveringar har utförts på Rosenlundsstationen. Detta har gett fler kontor och uppsnyggade toaletter. På våning två vid SOS-centralen har några kontor byggts om till två sammanträdesrum. SOS och räddningstjänsten delar dessa lokaler. Tillbyggnad av brandstationen i Unnefors har projekterats och startats upp. För att få kontroll och ha möjlighet att kunna visa aktuella säkerhetsdatablad har Jönköpings kommun infört ett program som heter ichemistry. Indatering och klassning av aktuella kemikalier har utförts under året. Ett arbete har påbörjats med att minska antalet olika kemikalier i räddningstjänstens verksamhet, bland annat har samtliga stationer försetts med ett begränsat antal kemikalier och dessa har placerats spillsäkert. PPV-fläktar (övertrycksventilation) har upphandlats och placerats på släckbilar. Fem elverk med inverterteknik har upphandlats och levererats, dessa elverk ger en stabil spänning och kan användas för att försörja t.ex. medicinskteknisk utrustning med ström. Diverse sammanställningar och statistik över fordon och övrig utrustning finns att läsa i bilaga Stab I förvaltningens stab hanteras personalfrågor, ekonomi, intern och extern kommunikation och administration. Staben består av fem personer. 36

39 2.8 Miljöredovisning Räddningstjänstens miljöpolicy är framtagen och baseras på Jönköping kommuns miljöpolicy. För att förebygga och minska vår miljöpåverkan arbetar vi för att: Minska våra utsläpp av växthusgaser Människor och miljö inte exponeras för ämnen med farliga egenskaper Skapa hållbar vattenanvändning Minska risker och sårbarhet för människor och miljö Energianvändningen är effektiv (inklusive återvinning) och sker med förnybara energikällor Styra inköp av varor mot miljöriktig produktion Ta hand om förvaltningens avfall All personal ska ha kunskap om natur- och miljöfrågor och vara delaktiga i arbetet med att minska negativ miljöpåverkan Räddningstjänsten följer gällande miljölagstiftning och andra miljökrav som gäller för verksamheten Räddningstjänsten har utvärderat behovet av rutiner för att minimera miljöpåverkan samt säkerställa att kraven uppfylls från lagstiftning, kunder och andra intressenter. Räddningstjänsten har beslutat att det är relevant för verksamheten att styra följande områden i miljöledningssystemet: Inköp Avfall Intern och extern kommunikation Kemikalier Resor Under 2017 har förvaltningen blivit miljödiplomerad vid en extern revision enligt Svensk Miljöbas standard. Syftet med miljöarbetet och miljödiplomering är att arbeta med ständiga förbättringar och genomföra konkreta, miljöförbättrande åtgärder, så att förvaltningens verksamhet blir mer miljöanpassad. Miljöredovisningen inom räddningstjänsten följs årligen upp av nämnden och redovisas i Uppföljning av räddningstjänstens miljöarbete. Under 2018 planeras att fortsätta arbetet med ständiga förbättringar och genomföra konkreta miljöförbättrande åtgärder för att nå målet med godkänd revision. 37

40 2.9 Medarbetare Inom förvaltningen fanns 210 anställda varav 129 deltidsanställda brandmän Antal anställda 2017 (2016) Kvinnor Män Totalt Medelålder Dagtid 10 (10) 12 (14) 22 (24) 47 (47) Brandmästare/IL/IB 0 9 (9) 9 (9) 49 (48) Brandförmän/SL 0 8 (8) 8 (8) 44 (49) Heltid operativt 3 (2) 39 (37) 42 (39) 37 (40) Deltid operativt 7 (9) 122 (123) 129 (132)* 46 (45) Totalt 20 (21) 190 (191) 210 (212) 44 (47) *= varav 5 deltidsanställda brandmän utan beredskap. IL=Insatsledare, IB=Inre Befäl, SL= Styrkeledare 2016 års siffror inom parentes. I personalbudgeten för räddningstjänsten finns 86,6 (85,3) tjänster. Av dessa är f.n. 22 tjänster huvudsakligen inom förebyggande verksamhet och stabsfunktion fördelat på tio kvinnor och tolv män. Förutom dessa 22 tillsvidareanställda medarbetare finns det två personer (uppdragstagare) som arbetar kvar i förvaltningen efter 67 års ålder på visstidsanställning. Utryckningsorganisationen har 50 tjänster, vilka är uppdelade i fyra skift med cirka 12 personer i varje skift. Utöver detta finns det nio brandmästare med operativ funktion som insatsledare/inre befäl på 40 % arbetstid. Denna organisation förstärks också av brandingenjörer som delvis tjänstgör operativt främst som insatsledare och inre befäl. Insatsledare gör sitt fystest. 38

41 Heltidspersonal Personalens åldersfördelning redovisas nedan: Dagtid Ålder Kvinnor Män Totalt Tjänsterna fördelas enligt följande: -19 år räddningschef 2 stationsbrandmän år bitr. räddningschef 1 verkstadsförman år brandingenjörer 1 HR-konsult år brandinspektör 1 HR-administratör år säkerhetssamordnare 1 ekonom 55 år utbildningssamordnare 1 kommunikatör 56 år utbildningsadministratör 1 administratör 57 år samordnare 58 år år år Totalt Utryckningspersonal Ålder Kvinnor Män Totalt Tjänsterna fördelas enligt följande: -19 år brandmästare (insatsledare/inre befäl) år brandförmän (styrkeledare) år brandmän år år år år år år år Totalt Med anledning av de fysiska krav som ställs på personal i operativ tjänst kan en ökad medelålder medföra svårigheter att klara operativ tjänst. Det kan få till följd att behov av omplacering av personal i utryckningstjänst till annan tjänst på förvaltningen eller inom kommunen kan bli aktuell. Räddningstjänsten saknar tillräckligt antal omplaceringsplatser. Antalet anställda i operativ tjänst i åldergruppen år är 13 personer vilket medför många pensionsavgångar under en begränsad tid vilket särskilt måste beaktas i framtiden. Personalavgångar 2017 Personalavgångar av annan anledning än pension är mycket låg. Under har 13 brandmän slutat och gått till andra yrken eller till andra räddningstjänster. Bland dagtidspersonalen har tre personer slutat sin anställning på egen begäran under Under året har fem (fem) anställda från den operativa heltidspersonalen slutat sin anställning med anledning av särskild avtalspension samt en brandmästare, totalt sex personer. 39

42 Anställningar/rekryteringar Under året har en ny inre organisation införts vilket bland annt har medfört att sektioner har bytt namn till avdelningar och att biträdande avdelningschefer har tillsatts för den olycksförebyggande avdelningen samt den operativa avdelningen. Under 2017 rekryterades nio brandmän (åtta män och en kvinna). Under 2017 har en ekonom (kvinna) och en brandingenjör (man) rekryterats. Anställningar År Operativ personal (brandmän) Dagtidstjänster Totalt brandingenjör, 1 riskingenjör säkerhetssamordnare, 1 brandinspektör, 1 förvaltningschef ekonom, 1 brandingenjör 11 Pensionsavgångar Pensionsåldern för den heltidsanställda personalen varierar. Generellt sett gäller sedan 2003 att alla anställda har rätt att vara kvar i tjänst till 67 års ålder. Brandpersonal, med huvudsaklig operativ tjänst, har enligt avtal möjlighet att gå i pension vid 58 års ålder. Förutsättningarna för detta är att hen har varit anställd på förvaltningen i minst 30 år varav minst 25 år i utryckningstjänst. Dessutom ska hen avsluta sin anställning i utryckningstjänst. Varseltiden till arbetsgivaren för en brandman som vill gå i pension är tre månader vilket kan medföra problem framförallt för att klara rekrytering och utbildning till befäl. Pensionsavtalet för brandpersonal i operativ tjänst är uppsagt och förhandlingar pågår mellan de centrala parterna. BrandkårsSM-final i innebandy. 40

43 Tidigast möjligt år för pension. År Dagtid antal Befattning Utryckning antal Befattning BM, 1 bf, 3 bm statistikhandläggare 1 1 bm säkerhetssamordnare 6 1 BM, 1 bf, 4 bm BM, 1 bm stat.brandman,1 bi 1 1 BM I några fall är pensionsavgång framflyttad på egen begäran. För dagtid normalt 65 år. bm=brandman, BM=brandmästare, bf=brandförman, stat.brandman=stationsbrandman, bi=brandingenjör Deltidsanställda brandmän Deltidsanställda brandmän med beredskap finns i Huskvarna, Gränna, Norrahammar, Bankeryd, Visingsö, Unnefors, Ryd och Bottnaryd. Antalet anställda är 129 personer fördelat på 122 män och sju kvinnor. Deltidsanställda brandmän (av 129) som är anställda utan beredskap är fem stycken. Personalens åldersfördelning Ålder Kvinnor Män Totalt -19 år år år år år år Totalt Medelålder per kår Kår Antal anställda varav Kvinnor varav Män Medelålder varav Kvinnor varav Män Huskvarna Gränna Norrahammar Bankeryd Visingsö Unnefors * Ryd/Bottnaryd Totalt * varav 5 utan beredskap Personalomsättningen bland deltidsanställda brandmän är större än för heltidspersonal. Det beror bland annat på byte av arbetsplats eller bostad vilket medför att kravet på anspänningstiden inte längre kan uppfyllas. I vissa fall är hälsoskäl orsak till att personen inte längre kan vara kvar i tjänst. Tillgången av sökande är på många platser begränsad bland annat beroende på få arbetstillfällen vilket gör det ännu svårare att rekrytera personal med rätt kompetens. Under 2017 har sex (nio) personer slutat sin anställning som deltidsbrandman och tre (nio) personer har anställts. Deltidsbrandmännen har anställning hos en huvudarbetsgivare men är också anställda av räddningstjänsten. De har beredskap var tredje vecka året runt enligt schema. Insatsstyrkans antal framgår av Handlingsprogram för trygghet och säkerhet I varje deltidsstyrka finns, utöver normalt personalbehov, en till tre deltidsbrandmän anställda för att täcka vid sjukdom och annan frånvaro. 41

44 Ledighet/frånvaro Semesteruttag och sparad semester för heltidspersonal Uttagna 2016 Sparade till 2017 Semester dagar 2017 (enl. avtal) Uttagna 2017 Sparade till Dagtid (dagar) Skift (pass) Insatsledare Semester för personal i operativ tjänst är arbetspass per år beroende på ålder. Under 2017 togs semesterpass ut. För 2017 ersattes sex semesterpass med kontant ersättning. Inga semesterpass förs över till I samband med nytt tecknat lokalt kollektivavtal får brandpersonalen från 2018 till viss del spara semester vilket kan leda till att saldot sparad semester kommer att bli mer aktuellt att bevaka. Semester för övrig personal regleras enligt semesterlagen och gällande avtal. Lagstiftning och avtal ger bland annat rätt att spara max 40 semesterdagar. För 2017 utbetalades ersättning för sex semesterdagar. Ersättning utgår för semesterdagar som inte kunnat läggas ut under året och inte ryms inom max 40 sparade semesterdagar. Dessa är avräknade i kolumnen sparade till 2018 i tabellen Semesteruttag. Från och med 2013 finns möjlighet för anställda att byta kontant semesterdagstillägg mot extra lediga semesterdagar. Under 2017 valde en kvinna och tre män detta, motsvarande totalt 21 semesterdagar, varav en man i utryckningstjänst. Outtagen kompensationsledighet (flexledighet) Antal timmar Dagtidspersonal Skiftpersonal Insatsledare Totalt 2015 * * * *) varav flexledighet 123 timmar (140 timmar 2016) Mertid och övertid År Fyllnadstid Övertid Totalt Enkel Kvalificerad Tim Kostnad, tkr Tim Kostnad, tkr Tim Kostnad, tkr Tim Kostnad, tkr 2016* År Fyllnadslön Övertid % av arb.tid % av arb.tid Kvinnor Män Kvinnor Män 2016* 0,4 1,4 1,9 2, ,6 1,6 1,9 3,8 * Med anledning av införande av nytt personalsystem finns jämförbar statistik från mars Fyllnads- och övertid som andel av total arbetad tid i procent. 42

45 Föräldraledighet och vård av barn Ledighet för vård av barn tas ut i relativt begränsad omfattning. Åtta personer ur den operativa personalen har tagit ut ledighet för vård av barn vid totalt 15 arbetspass. Övrig föräldraledighet utnyttjades vid 14 tillfällen av fem personer och motsvarade ca 180 arbetsdagar. Under året har tre män tagit ledigt 10 arbetsdagar var i samband med barns födelse. Sex personer ur dagtidspersonalen har tagit ut ledighet för vård av barn (två kvinnor och fyra män) motsvarande 35 arbetsdagar. En kvinna har varit föräldraledig i samband med barns födelse under 340 dagar Uttag av föräldrapenning har tagits ut av fyra män och en kvinna motsvarade totalt 150 dagar. Från 2016 tas statistik ur kommunens redovisningssystem Qlikview för att på ett bättre sätt kunna jämföra statistik mot andra förvaltningar och mot kommunen som helhet. Nedan redovisas föräldraledighet och vård av barn avseende 2016 och Föräldraledighet År Föräldraledighet antal personer Föräldralediga antal timmar Andel av tillgänglig tid i % VAB antal timmar Andel av tillgänglig tid i % Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män 2016* ,4 4, ,3 17,7 * Med anledning av införande av nytt personalsystem finns jämförbar statistik från mars Tjänstledigheter Under 2017 har sex anställda varit tjänstlediga för att pröva annat arbete en av dessa slutade sin anställning under året. Av de andra fyra som varit tjänstlediga kommer tre tillbaka till sina anställningar och en kommer sluta sin anställning under En person har dessutom varit tjänstledig under en månad för internationella uppdrag. Under året har nio personer varit tjänstlediga under totalt tolv dagar för enskild angelägenhet. 43

46 2.9.1 Rekrytering och kompetensförsörjning Grundutbildning av brandpersonalen sker i MSB:s regi. Brandingenjörsutbildningen genomförs vid Lunds universitet eller Luleå tekniska universitet och är en civilingenjörsutbildning. Grundutbildning av deltidsanställda brandmän och fortbildning av hel- och deltidspersonal genomförs kontinuerligt. MSB svarar för kompetensutbildning av anställda brandmän och befäl. Vid utbildning svarar kommunen för den anställdes lön, logi, traktamente och resekostnader medan staten bekostar utbildningen. Detta betyder att alla brandmän, brandförmän och brandmästare inte har någon egen kostnad för kompetensutbildning. Utbildning och kompetensutveckling av personalen sker kontinuerligt. Vid nyanställning får räddningspersonal på heltid cirka fem veckors introduktionsutbildning och deltidsbrandmän två veckors introduktionsutbildning (preparandutbildning). Vidareutbildningen inom räddningstjänsten förändrades något från 2015 där bland annat en del distansstudier kompletterar utbildningsveckorna på räddningsskolorna. Deltidsbrandmännens grundutbildning (räddningsinsats) inleds med två veckors introduktionsutbildning (preparandutbildning). Därefter utbildas brandmännen i totalt fem veckor med lärarledd utbildning samt distansstudier motsvarande två veckor. Deltidsbrandmän med befälstjänstgöring ska genomföra räddningsledare A-utbildning motsvarande sex veckor. Inom räddningstjänsten i Jönköpings kommun genomför heltidsbrandmännen minst 160 timmar utbildning/övning varje år. Deltidsbrandmännen övar minst 50 timmar per år fördelade på cirka 20 övningstillfällen. För att få kunskap om vissa fordon, teknik eller system, exempelvis rökdykning och miljö- och kemikunskap, genomförs specialutbildning med instruktörer från den egna organisationen. Dagtidspersonalen informeras och utbildas via självstudier, interna kurser eller specialkurser. Visning av brandbil på Öppet hus i Bottnaryd

47 Genomförd utbildning/antal veckor Operativ tjänst heltid 27 v 9 v Operativ tjänst deltid 2 v 0 v Dagtidspersonal inkl. insatsledare 21 v 32 v Kompetensutbildning (lagreglerad) för heltidsanställd personal År Räl A Tillsyn A Räl B Tillsyn B Räl A= Räddningsledare A 6 veckor Tillsyn A 8 veckor varav 4 veckors distansstudier på halvfart Räl B= Räddningsledare B 9 veckor Tillsyn B 10 veckor varav 5 veckor på distans Kompetensutbildning (lagreglerad) för deltidsanställda brandmän År Introduktionsutbildning Räddningsinsats Räl A Introduktionsutbildning 2 veckor Räddningsinsats 7 veckor varav 2 veckors distansstudier Räl A= Räddningsledare A 6 veckor Här testar besökare vid Öppet hus i Bankeryd den 26 november 2017 ett moment i den arbetsrelaterade banan som ingår i rekryteringstestet vid nyanställning fr.o.m

48 2.9.2 Hälsostrategi Räddningstjänstens utryckningspersonal måste uppfylla Arbetarskyddsstyrelsens bestämmelser för Rök- och kemdykning AFS 2007:7 och Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 samt interna instruktioner. Utöver dessa krav gäller att personal som fullgör tjänst som rökdykare ska vara godkänd enligt interna tester samt genomförd grundutbildning och övningar enligt AFS 2007:7. Under sin anställning kontrolleras personalen kontinuerligt med arbets-ekg-kontroller med skiftande tidsintervall beroende på fysisk ålder. Konditionstest genomförs två gånger per år med rullbandstester enligt lokalt fastställda krav Testning för utryckningstjänst samt rök- och kemdykning vid Räddningstjänsten i Jönköping. Läkarundersökning eller årlig hälsokontroll genomförs på all utryckningspersonal enligt de intervall som anges i AFS 2005:6. Fysisk träning bedrivs både i tjänst och på fritid av all operativ personal. Räddningstjänsten tillhandahåller lokaler för att deltidsanställda brandmän ska kunna bedriva fysisk träning. Dagtidspersonalen har möjlighet att träna på betald arbetstid på brandstationen i Jönköping 30 minuter per vecka mellan september-maj. Skiftpersonalen har sina träningspass (normalt 10 per månad) inlagda på schemalagd arbetstid. Kommunens nya friskvårdspolicy ger också samtliga anställda möjlighet till ett gratis träningstillfälle per vecka utanför arbetstid på de kommunala baden under september-maj. Den hälsomässiga statusen på personalen är god och antalet sjukdagar och sjukdomsfall är något lägre än Relativt många nyanställningar under de senaste åren har gjort det lättare att uppfylla kraven enligt AFS. Antalet långtidssjukskrivna (dag 15-90) har under 2017 uppgått till fyra fall fördelade på en kvinna och tre män. Två av männen har varit sjukskrivna mer än 91 dagar och är sjukfrånvarande varav en är partiellt sjuk. Korttidssjukfrånvaron (dag 2-14) uppgick till totalt 112 dagar fördelat på 37 fall. För deltidsbrandmännen motsvarar sjukfrånvaron dag 1-14 ca 18 (25) beredskapsveckor. Antalet långtidssjuka deltidsbrandmän (15 dagar eller längre) under 2017 uppgick till 15 (16) personer och frånvaron för dessa motsvarar knappt 67 (56) månader. Bland de långtidssjukskrivna har 9 (4) personer fått ersättning för förlorad beredskapsersättning motsvarande 29 (9) beredskapsveckor. 46

49 Sjukfrånvaro Personal dagtid Dag 1-14 Tillfällen Dagar Dag 15- Tillfällen 5 2 Personal skift Dagar Dag 1-14 Tillfällen Dagar Dag 15- Tillfällen 3 2 Dagar Personal deltidsbrandmän Dag 1-14 Tillfällen Dagar Dag 15- Tillfällen Dagar Skift inklusive IL Från 2016 redovisas sjukfrånvaro i procent (istället för sjukdagar) i samband med införandet av ett nytt personalsystem. Sjukfrånvaro 2017 för heltidsanställd personal i jämförelse med kommunen totalt % av tillgänglig arbetad tid Räddningstjänsten Kommunen Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 2016* 4,7 % 1,8 % 2,1 % 7,4 % 4,7 % 6,7 % ,1 % 2,3 % 2,4 % 7,2 % 4,5 % 6,6 % *Med anledning av införandet av nytt personalsystem finns jämförande statistik från mars Rehabilitering Rehabiliteringsarbete genomförs efter kommunens policy kring rehabilitering. Två årliga avstämningsmöten sker med företagsöverläkaren för att diskutera pågående rehabiliteringsfall avseende samtlig personal. Skiftpersonalen är i detta fall i en speciell situation eftersom de måste vara godkända vid medicinska kontroller för att kunna utföra rökdykning eller andra påfrestande arbetsuppgifter. Det förutsätts att samtlig personal i operativ tjänst uppfyller uppställda fysiska och medicinska krav. Under kortare perioder kan arbetsuppgifter/tjänster beredas på dagtid för att ge personal möjlighet till rehabilitering tills dess hen kan återgå i operativ tjänst. Under året har 13 (7) rehabiliteringsutredningar utförts. Antal pågående fall till 2018 är 3 (3). Ett nytt verksamhetssystem, Adato, har införts i kommunen under året vilket ger bra förutsättningar för att kunna genomföra ett bättre strukturerat rehabiliteringsarbete framöver. Rehabansvaret omfattar även deltidsbrandmännen men detta redovisas för närvarande inte i följande tabell. 47

50 Rehabiliteringsinsatser vid räddningstjänsten Antal rehabiliteringsärenden Utgående 3 3 Nytillkomna 4 13 Avslutade 4 10 Fördelning kön Kvinnor 2 5 Män 5 8 Fördelning åldersgrupper år år år år 0 0 Orsak Fysiska problem 6 12 Övrigt 1 1 Arbetsskador Under året har det varit 55 (7) sjukskrivningsdagar/pass på grund av fysisk träning varav en långtidssjukskrivning som från den 17 november arbetade 50 % i olycksförebyggande arbete. Antalet sjukskrivningsdagar/pass totalt under året i samband med arbetsskada uppgick till 59 (7). Vad gäller deltidsbrandmännen uppgick antalet sjukskrivningsdagar (beredskapsdygn) till 51 dygn (cirka 7 beredskapsveckor) fördelade på tre personer och orsaken var fysisk träning, larm och övning. Dessa dagar finns inte redovisade i nedanstående tabell vad gäller Antal sjukskrivningspass/dagar. Motsvarande frånvaro 2017 motsvarade en person med en dags frånvaro (under insats). Från och med 2015 så hanteras incidentrapportering i kommunens avvikelsesystem Streamflow. Räddningstjänsten arbetar på att än mer systematiskt ta hand om incidentrapporter och snabbt ge feedback till den som lämnat rapporten samt snabba på beslutsgången. Av 14 (15) inrapporterade arbetsskador 2017 har 5 (7) bedömts som incidenter och har hittills inte rapporterats vidare till Försäkringskassan och AFA-försäkring. Sammanställning av anmälda arbetsskador Inrapporterade skador År Antal inrapporterade skador varav i samband med fysisk träning varav i samband med insats varav vid övning varav annat därav föranlett sjukfrånvaro Antal sjukskr. pass/dgr* * * Incidentrapporter inkluderade. Dessa rapporter anmäls i normalfallet inte till Försäkringskassan eller AFA. * exkl. deltidsbrandmän 48

51 Antalet sjukskrivningsdagar per skadetyp År Antal sjukskrivningsdagar varav i samband med fysisk träning med insats övning annat Integrationsarbete Samtliga nämnder och kommunala bolag ska årligen göra en rapport över integrationsarbetet. Kommunens integrationssamordnare sammanställer detta till en övergripande integrationsrapport som redovisas i kommunfullmäktige. Det viktigaste målet i kommunens integrationsarbete är att andelen utrikes födda som har arbete ska öka. Särskilt fokus behöver riktas mot utrikes födda kvinnor som har 30 procentenheter lägre andel förvärvsarbetande jämfört med kvinnor födda i Sverige. Andra viktiga mål med integrationsarbetet i kommunens nämnder och bolag samt i de projekt som fått kommunala anslag ska vara att verksamheten ska leda till utbildning, trygghet, tillväxt och folkhälsa. För att främja nyanländas delaktighet i samhället ska samverkan utvecklas mellan Jönköpings kommun och det civila samhället. Nedan följer några av de satsningar som förvaltningen har arbetat med under året. Förvaltningen medverkar årligen på SYO-dagen (för avgångselever på gymnasiet) för att bland annat kunna nå målguppen ungdomar med utländsk bakgrund att söka den eftergymnasiala utbildningen SMO (Skydd Mot Olyckor) för att bli brandman eller brandingenjörsprogrammet för att bli brandingenjör. Vid PRAO och annan praktik på förvaltningen så prioriteras bland annat ungdomar med utländsk bakgrund. Under några veckor, sommaren 2017, genomfördes ett projekt där räddningstjänsten spelade fotboll tillsammans med barn och ungdomar på Öxnehaga och Österängen. Syftet var att skapa en bra relation med barnen och ungdomarna i deras miljö och när räddningstjänsten inte är på utryckning. Förutom fotbollsspel visades brandbilarna upp och brandmännen minglade runt och svarade på frågor kring brand, säkerhet och brandmansyrket. Projektet är en fortsättning från 2016 och kommer att fortsätta under I förvaltningens uppdrag att samordna kommunens arbete med trygghet och säkerhet sker många olika samarbeten med olika aktörer runt om i kommunens geografiska område. Exempel på det är trygghetsvandringar, deltagande i områdesarbete och arbete med trygghetsfrågor inom olika projekt. Mycket av arbetet sker i nära samverkan med kommunpolisen och med medborgarlöftena, överenskommelser mellan kommunen och Polisen, som grund för arbetet. 49

52 2.9.4 Jämställhetsarbete Enligt jämställdhetsplan ska förvaltningar årligen utarbeta en handlingsplan som konkretiserar målen i jämställdhetsplanen. Handlingsplanen ska innehålla en uppföljning av föregående års handlingsplan. Handlingsplanen beslutas årligen av respektive nämnd. Nedan följer ett antal av de satsningar som förvaltningen har arbetat med under året enligt handlingsplanen I övrigt hänvisas till förvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2018 med uppföljning 2017 som redovisas i Stadsbyggnadsnämnden under våren Under 2017 har räddningstjänsten bl. a. arbetat med ett studentarbete för att säkerställa att verksamheterna inom räddningstjänsten bemöter kvinnor och män, flickor och pojkar på ett jämställt sätt (likvärdig service). Studentarbetet har främst iakttagit bemötandet mot skolbarn i samband med Barnens brandbil och skolprojekt samt bemötandet för ett antal drabbade medborgare i samband med bostadsbrand. Studentarbetet visar att vårt bemötande mot medborgare oavsett ålder, kön eller etnicitet är gott. En annan stor satsning som påbörjades under året var en värdegrundsutbildning för samtliga deltidsbrandmän (ca 130 st) där avstämning sker i maj Använda de nya framtagna rekryteringstesterna vid rekrytering av deltidsbrandmän och vid årets slut göra uppföljning om dessa tester ger ett större urval av sökande till utannonserade tjänster Arbetet med att ta fram mätbara och uppföljningsbara mål i bl. a. jämställdhetsarbetet kommer att tas fram under Arbetsmiljö Brandpersonalens arbetsuppgifter, arbetssituationer och arbetsplatser varierar eftersom insatser vid olyckor sker på skilda platser och i varierande miljöer. För heltidspersonalen gäller att den mesta tiden tillbringas på brandstationen. Av frånvarostatistik, sjukskrivningar och avgångar kan utläsas att brandpersonalen har ett bra arbetsklimat och trivs med jobbet. Medarbetarsamtal ska årligen genomföras av närmsta chef. Avdelningscheferna har samtal med personal inom respektive avdelning. Lagansvarigt befäl svarar för medarbetarsamtal inom respektive skift. Genomförda samtal upplevs mycket positiva av personal inom förvaltningen och anses genomförda på ett konstruktivt och positivt sätt. 50

53 Arbetsmiljöarbetet under året vid räddningstjänsten Arbetsmiljöpolicy Inom räddningstjänsten ska arbetsmiljöförhållandena vara sådana att de anställda känner glädje och trygghet i arbetet och att arbetsuppgifterna upplevs som stimulerande och utvecklande. Genom en väl fungerande samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagarna och deras fackliga företrädare erbjuds arbetstagarna möjlighet till inflytande och ansvarstagande i arbetet. Mål, uppdrag och förväntade resultat ska vara tydliga och väl förankrade. Samtliga anställda ska behandlas med respekt och ingen form av kränkande särbehandling kan accepteras. Arbetsmiljöarbetet inom räddningstjänsten ska vara integrerat i den ordinarie verksamheten. Arbetsmiljöaspekterna ska beaktas, såväl i det dagliga arbetet som vid planerade förändringar i verksamheten, på samtliga beslutsnivåer i organisationen. Ansvaret för arbetsmiljöuppgifterna ska fördelas så långt ut i organisationen som möjligt. Genom fortlöpande kompetensutveckling ska hög kvalitet i ledarskapet upprätthållas. Med hjälp av fastställda rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska en jämn och hög kvalitet i såväl det förebyggande arbetet som vid rehabiliteringsinsatser tryggas. Den årliga uppföljningen inom de olika avdelningarna ska utgöra ett viktigt underlag för det fortsatta arbetsmiljöarbetet. Inom räddningstjänsten ska: en kontinuerlig uppföljning av sjukfrånvaron ske, i syfte att hitta eventuella samband med arbetsmiljön. strävan vara att öka de anställdas engagemang i arbetsmiljöarbetet. 51

54 Uppföljning av handlingsplan för 2017 Riskbedömning Handlingsplan för 2017 Åtgärdat senast Minska risken för olyckor vid inryckning samt utryckningskörning Minska risken för skador vid tunga lyft Minska risken för skada genom påkörning av utryckningspersonal vid trafikolyckor Utbildning av personal, införande av PRIO 2 som begrepp vid icke brådskande larm. Förbättra utryckningspersonalens information om vägval genom skärmar på alla stationer Högprioriterade utryckningsvägar förses med utryckningsprioritet I samband med utbyte av fordon skall slangväskor för grovslang succesivt ersättas med så kallade enslangsväskor Utbildning av personal, säkerhetskoordinator införs, anpassa RäddSam F rutiner i samverkan med MSB Måluppfyllnad % % % % Medarbetarenkät Under året har ingen medarbetarundersökning ägt rum. Nästa medarbetarundersökning för både heltidspersonal och deltidsbrandmän planeras till Leverans av brandbil till Visingsö. 52

55 3. Mål, resultatindikatorer och uppdrag Målens färgförklaringar Målet har nåtts eller förväntas nås Osäker bedömning / målet har delvis nåtts Målet har ej nåtts eller bedöms inte kunna nås Indikatorernas färgförklaringar Positiv trend Ingen förändring Negativ trend Uppdragens färgförklaringar Pågående enligt plan Pågående med avvikelse Avslutad enligt plan Avslutad med avvikelse Vänteläge Ej genomförd 3.1 Attraktiv kommun Mål Service och bemötande mot näringslivet Jönköpings kommun ska vara en aktiv part och ha goda relationer med det samlade näringslivet. Kommunens förvaltningar ska ge god service, ett gott bemötande och arbeta för en ökad tillgänglighet. Målindikator Nöjd-Kund-Index Insikten Uppföljning och analys Förvaltningen deltar i aktiviteter i projektet "Förenkla helt enkelt". Mål skapat av: Kommunfullmäktige 3.2 Hållbart samhälle Räddningstjänsten saknar mål och indikatorer för detta perspektiv. 53

56 3.3 Medborgare Mål Målindikator Övergripande jämställdhetsmål Alla kvinnor och män, flickor och pojkar, som är invånare eller vistas i Jönköpings kommun ska ha rätt till bemötande, service och myndighetsutövning som är likvärdig oavsett kön. Uppföljning och analys Arbetet redovisas och följs upp i förvaltningens jämställdhetsplan. Under 2017 har räddningstjänsten bl.a. arbetat med ett studentarbete för att säkerställa att verksamheterna inom räddningstjänsten bemöter kvinnor och män, flickor och pojkar på ett jämställt sätt (likvärdig service). Studentarbetet har främst iakttagit bemötandet mot skolbarn i samband med Barnens brandbil och skolprojekt samt bemötandet för ett antal drabbade medborgare i samband med bostadsbrand. Studentarbetet visar att vårt bemötande mot medborgare oavsett ålder, kön, etnicitet m.m. är gott. Mål skapat av: Kommunfullmäktige Resultatindikator Responstid, tid från 112-samtal till första resurs är på plats för räddningstjänsten, mediantid i minuter. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Uppföljning och analys Värdet för 2017 är oförändrat jämfört med På 10 år har responstiden ökat med ca 45 sekunder för första insatsbilen och med 1 minut för första tunga fordonet. Indikator skapad av: Kommunfullmäktige 54

57 3.4 Verksamhet Mål Förebyggande verksamhet. Stöd till andra myndigheter Räddningstjänsten ska svara upp mot övriga myndigheters frågeställningar inom skydd mot olyckor. Målindikator Behandlade remissärenden i % Uppföljning och analys Dessa förebyggande ärenden har ökat markant de senaste åren. Nya resurser är nödvändiga för att detta arbete ska fortlöpa på ett tillfredställande sätt. De förstärkningar som görs för närvarande ryms inom nuvarande personalbudget. Samma personalgrupp arbetar också med tillsyner och påverkar därmed målet nedan om kontrollerande verksamhet, skäligt brandskydd. Mål skapat av: Nämnd Förebyggande verksamhet. Stöd till enskilda Räddningstjänsten ska stödja och påverka den enskilde för optimalt brandskydd. i % Antal genomförda brandtekniska rådgivningar Uppföljning och analys Arbete pågår enligt plan. Mål skapat av: Enhet Fördjupade utredningar inom skred och ras ska genomföras Räddningstjänsten ska aktivt medverka till att riskhänsyn beaktas i fysisk planering och i drift/underhåll av kommunens mark och anläggningar. Uppföljning och analys Fördjupade utredningar har genomförts och arbetet pågår. Mål skapat av: Enhet 55

58 Kontrollerande verksamhet, skäligt brandskydd Räddningstjänsten ska kontrollera efterlevnaden av samhällets krav på skäligt brandskydd enligt fastställd tillsynsplan. Andel genomförda tillsyner enligt tillsynsplan Uppföljning och analys Behovet av tillsyner av verksamheter ökar ständigt i och med att kommunen växer. Tillsyn når inte upp till behovet. Inför 2018 har det rekryterats fler medarbetare som ska arbeta med tillsyner. Ett stort projekt angående radhus har tagit mycket resurser under 2017 och detta ingår inte i statistiken. Mål skapat av: Nämnd Kontrollerande verksamhet tillståndsgivning Räddningstjänsten ska svara för kommunens tillståndsgivning enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor. Tillståndsärenden skall hanteras inom rimlig tid vilket innebär ca 2 veckor. Andel handlagda tillståndsansökningar brandfarliga och explosiva varor i % Uppföljning och analys Dessa förebyggande ärenden ligger på en konstant nivå över de senaste åren. Mål skapat av: Enhet Kontrollerande verksamhet, Sotningsverksamhet Räddningstjänsten ska tillse att kommunen genom antagen entreprenör fullgör uppgifter enligt lagstiftning avseende rengöring och brandskyddskontroll. Genomförda rengöringar/sotningar Uppföljning och analys Antalet rengöringar och brandskyddskontroller når inte upp till de mål som är uppsatta. Verksamheten är i sin helhet upphandlad utav privat entreprenör. Delar av förklaringen av att måluppfyllnaden inte uppfylls är att det uppsatta målet är ett genomsnittligt antal och att det faktiska antalet varierar mellan åren. I och med en ny upphandling av tjänsten kommer en kontroll- och uppföljningsfunktion tillsättas för att bl.a. tillse att detta mål uppnås. Ny entreprenör påbörjar sitt uppdrag 1/7-18 Genomförda brandskyddskontroller Mål skapat av: Enhet 56

59 Förebyggande verksamhet Utbildning och information Räddningstjänsten skall genom utbildning och information medverka till upplysning om skydd mot olyckor Antal utbildade kvinnor och män Uppföljning och analys Fortsatt omfattande verksamhet avseende utbildning. Den uppsökande verksamheten för att ge brandskyddsinformation har förutsättningar att öka. Mål skapat av: Nämnd Antal informationstillfällen Skadeavhjälpande verksamhet. Räddningstjänstens insatsförmåga Räddningstjänsten ska ha god insatsförmåga för de händelser som bedöms kunna inträffa i kommunen. Personalbemanning för operativ tjänst i % av total beredskapstid Uppföljning och analys Personalbemanningen ligger under målsättningarna i antaget handlingsprogram. Det här nyckeltalet innefattar alla räddningsstyrkor utom Ryd/Bottnaryd där det i nuläget inte varit möjligt att rekrytera i den omfattning som krävs. Bristen i Bottnaryd är delvis kompenserad med parallell utlarmning från Mullsjö och Jönköping. Flera rekryteringar kommer att genomföras i början av Mål skapat av: Nämnd 57

60 Skadeavhjälpande verksamhet. Larmhanteringstider Räddningstjänsten ska ha god yttäckning för att inom rimlig insatstid komma fram till alla tänkbara brand- och olycksplatser. Dessutom ska möjligheten till styrkeuppbyggnaden för att hantera större händelser vara god. Larmhanteringstider för förlarm i sekunder Uppföljning och analys Under 2017 klarar SOS Alarm avtalad kvalitet. Mål skapat av: Enhet Larmhanteringstider för huvudlarm i sekunder Krisstöd Räddningstjänsten skall tillse att krisstöd initieras enligt rutin. Andel genomförda krisstödsinsatser i % Uppföljning och analys Krisstöd genomförs enligt fastlagd rutin uppgick dessa insatser till 38 stycken. Mål skapat av: Enhet Samordnande verksamhet Räddningstjänsten skall samordna kommunens arbete till skydd mot olyckor, krisberedskap, internt skydd och brottsförebyggande arbete. Antalet genomförda möten inom kommunen och med samverkande organisationer Uppföljning och analys Mål skapat av: Enhet 58

61 Krisberedskap Räddningstjänsten ska tillse att kommunens krisberedskap är god. Uppfylla kraven i kommunöverenskommelsen mellan kommun/staten Uppföljning och analys Länsstyrelsen har följt upp kommunens förmåga och noterade inga avvikelser. Mål skapat av: Enhet Undersökande verksamhet Räddningstjänsten ska genomföra utredningar efter inträffade olyckor i syfte att samla erfarenheter enligt fastställd rutin. Andel genomförda utredningar Uppföljning och analys Mål skapat av: Enhet 3.5 Arbetsgivare Mål De kommunanställda ska spegla befolkningens sammansättning De kommunanställda ska återspegla befolkningens sammansättning. Andelen anställda kvinnor och män i Jönköpings kommun med utländsk bakgrund ska öka under mandatperioden. Målindikator Antalet anställda på räddningstjänsten med utländsk bakgrund är för få för att redovisa och skyddas därmed av sekretess. Uppföljning och analys Detta är ett arbete som pågår och resurser har tillsatts. Arbetet är dock mycket långsiktigt och ännu är målet inte nått. Mål skapat av: Kommunfullmäktige 59

62 Minskad sjukfrånvaro Sjukfrånvaron hos kommunens medarbetare ska minska under mandatperioden. Särskild vikt ska ägnas anställda kvinnor eftersom sjukfrånvaron är avsevärt högre bland dem än bland män. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt (%) Uppföljning och analys Förvaltningen har god kontroll över sjukskrivningarna och orsakerna till varför de anställda är sjukskrivna. Framtagen statistik som anger andel sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid visar att förvaltningen har en klart lägre sjukfrånvaro än kommunen totalt och i jämförelse med andra förvaltningar så har räddningstjänsten lägst sjukfrånvaro Räddningstjänsten Kommunen Män 2,3 % 4,5 % Kvinnor 3,1 % 7,2 % Totalt 2,4 % 6,6 % Översyn pågår avseende förbättrade rutiner för RIBpersonal i samband med sjukdom och rehabilitering för att bättre kunna karlägga och analysera orsaker. Samtal förs också med kommunens löneenhet att kunna använda rehab-verktyget Adato även för RIBpersonalen. Mål skapat av: Kommunfullmäktige Resultatindikator Medarbetarengagemang (HME) totalt Medarbetarengagemangindex enligt resultat från medarbetarenkät. HME står för Hållbart medarbetarengagemang och mäter såväl nivån på medarbetarnas engagemang som chefernas och organisationens förmåga att ta tillvara på och skapa engagemang. HME-index består av nio frågor som tillsammans bildar ett totalindex för Hållbart medarbetarengagemang och tre delindex; Motivation, Ledarskap och Styrning. Totalindex formas som ett medelvärde av de nio frågorna. Ett högt värde indikerar en hög nivå på hållbart medarbetarengagemang. Uppföljning och analys Räddningstjänsten HME totalt för kommunen är 78,5, fördelat på 79,4 för kvinnor och 76,5 för män. Motsvarande för räddningstjänsten är 77,7 fördelat på 79,5 för kvinnor och 78,8 för män. Indikator skapad av: Kommunfullmäktige 60

63 Uppdrag Pågående enligt plan Individuella chef- och ledaruppdrag Individuella chefs- och ledaruppdrag med planer för kompetensutveckling och stöd ska införas i all kommunal verksamhet. Våra chefer ska ges goda förutsättningar för sitt chefskap. Flexibla möjligheter för inhämtande av kunskap ska erbjudas, t.ex. avseende genus, hbtq-frågor och arbetsmiljö. Extern kompetens är ett viktigt komplement till den interna kunskapen. Ansvarig för samordning: Stadskontoret Uppföljning och analys Förvaltningen har ett flertal nya chefer, vilka kommer att gå eller har genomgått kommunens introduktionsprogram för nya chefer. Beslutat av: Kommunfullmäktige Pågående enligt plan Modell för studentmedarbetare Uppdrag ges till samtliga nämnder att kartlägga behovet av och möjligheten att anställa studentmedarbetare i sina verksamheter. Uppdragen redovisas för kommunstyrelsen senast Från kommunprogram: En modell med studentmedarbetare ska prövas i syfte att marknadsföra Jönköpings kommun som en attraktiv arbetsgivare och stärka oss som studentstad. Studenter ska ges en bild av de många intressanta arbetsuppgifter som finns i kommunens verksamheter. Modellen ger oss möjlighet att vara en förebild får andra arbetsgivare och stärka relationen mellan högskolestudier och arbetsliv. (Personalchefsgruppen) Uppföljning och analys Räddningstjänsten bedömer att man under 2018 kommer att kunna erbjuda studentmedarbetare anställning, så kallade pluggjobb, i enlighet med studentmedarbetaravtalet. Beslutat av: Kommunfullmäktige 61

64 4. Ekonomi och verksamhet 4.1 Ekonomiskt utfall Räddningstjänsten visar en positiv budgetavvikelse med ca 1,7 mnkr varav 1,2 mnkr avser återstående miljömålsanslag som ska föras med till Personalkostnaderna blev lägre än budget med anledning av vakanser och få större händelser inom kommunen. Detta påverkar framförallt utfallet på lönekostnaderna för deltidskårerna. Övriga kostnader och intäkter blev högre än budgeterat, vilket förklaras till stor del av insatsen vid den stora skogsbranden i Värnamo kommun i slutet av maj. Ekonomiskt utfall 2017 mnkr Bokslut 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse Räddningstjänst 81,6 82,9 81,2 1,7 Detaljerade tabeller återfinns i bilaga 2. Volymmått för verksamheten Antalet operativa insatser har ökat något jämfört med året innan. Under året har ett antal händelser inträffat inom Jönköpings kommun som krävt större operativa resurser. I april drabbades en kontors- och industribyggnad på A6 av en omfattande brand och i december drabbades en industri utanför Huskvarna av en brand. Vad gäller utbildningsverksamheten noteras en nedgång men den är fortsatt hög jämfört med målet som är utbildade Minskningen kommer att analyseras under Tillsyner och övriga ärenden är en viktig del i det olycksförebyggande arbetet. Antalet tillsyner har ökat med 300 stycken, vilket förklaras av ett stort projekt riktat mot kommunens radhusägare. Övriga ärenden har minskat något. Volymmått Antal Operativa insatser Deltagare som genomgått utbildningar Tillsyner Övriga ärenden Läckage vattenledning, Råslätt

65 5. Investeringar Investeringar av fordon har genomförts som planerat utifrån given budget. Under året har tre släckbilar och en personbil levererats. En ny ledningsbil har också beställts med beräknad leverans januari Anslaget för räddningstjänsten ombudgeterades till ombyggnation av brandstationen i Unnefors. Denna påbörjades i slutet av året och kommer att pågå en bit in på Ingen investering har gjorts avseende material och övrig utrustning eftersom det inte har funnits något akut behov. mnkr Bokslut 2016 Budget 2017 Utfall 2017 Avvikelse Fordon 0,8 13,5 10,5 3 Material och utrustning Ombyggn. Unnaryds brandstation 0 1 0,5 0,5 Under året har investering gjorts i bland annat en ny elbil. 63

66 6. Framåtblick Verksamheten inom området trygghet är under utveckling. En helhetssyn på brottsförebyggande frågor, krisberedskap och skydd mot olyckor har även vuxit fram i kommunen. Samordning inom dessa verksamheter behöver ytterligare fördjupas inom de närmsta åren så att räddningstjänsten än starkare kan möta de utmaningar som väntas. Den samverkan som idag finns mellan räddningstjänster i Jönköpings län (RäddSam F), samt mellan olika myndigheter (F samverkan) i syfte att stärka länets förmåga vid olyckor och kriser är mycket väsentlig och behöver bevaras och ytterligare förstärkas. Handlingsprogram Trygghet och säkerhet Jönköpings kommun antog 2016 ett nytt handlingsprogram som omfattar hela området trygghet och säkerhet. I handlingsprogrammet och dess underliggande delprogram finns särskilda satsningar som kommer att arbetas med fram till Satsningarna berör flera nämnder och förvaltningar, Stadsbyggnadsnämnden och räddningstjänsten ansvarar för brandsäkerhet och den operativa verksamheten. Inom övrig verksamhet har räddningstjänsten på kommunstyrelsens uppdrag att samordna arbetet. Ett nytt handlingsprogram ska tas fram och antas under varje mandatperiod. Förberedande arbete kommer under 2018 att startas upp när det gäller risk- och sårbarhetsanalyser och skyddsanalys. Det är detta riskanalysarbete som sedan får ligga till grund på det nya handlingsprogrammet som beräknas kunna antas under Övning djurlivräddning på brandstationen i Jönköping en mörk höstkväll

67 Servicenivå i södra och västra Jönköpings tätort Responstiden för hjälp vid nödlägen har under de senaste tio åren i hela kommunen ökat med cirka 1 min för räddningsenhet och 41 sekunder för första resurs. Motsvarande tid i södra Jönköping är en ökning med 69 sek på 7 år och på väster en ökning med 10 sekunder på 7 år. Under dessa år har trafiksituationen i centrala Jönköping markant påverkats. Ett antal åtgärder har under denna tid genomförts för att möta en försämrad framkomlighet, bland annat styrning av trafikljusen vid utryckning. Responstiderna är i nivå med andra jämförande kommuner. Kommunens centrala områden är under expansion och trafikvolymerna förväntas att öka de närmsta åren. Denna expansion och ökade trafikvolymer kommer framöver att påverka servicegraden till våra kommuninvånare. Åtgärder är och kommer fortsatt att bli nödvändiga för att kunna uppnå en effektiv insats inom godtagbar tid. För att möta denna utveckling så kan en rad olika åtgärder vara nödvändiga. Vid särskilda händelser placeras redan idag en operativ enhet, som normalt finns på Rosenlund, på väster för att säkra en snabb respons i tätorten Jönköpings södra och västra delar. Detta sker t. ex. vid trafikstörningar och evenemang etc. när trafiksituationen är sådan att körtiden mellan östra och västra delarna riskerar att bli allt för lång. Framöver kommer en operativ enhet på väster, placerad vissa tider på dygnet och så småningom hela dygnet, vara nödvändig. När situationen blir sådan att en enhet mer permanent placeras på väster är behovet av en ny brandstation nödvändig. En nyetablering kan eventuellt ske i ett par olika steg redovisades förslag till hur framtidens räddningstjänst i kommunen kan organiseras och var en andra brandstation lämpligen kan placeras. Stadsbyggnadskontoret tillsammans med tekniska kontoret och räddningstjänsten har av stadsbyggnadsnämnden fått i uppdrag att ta fram förslag till alternativa lägen för en eventuell framtida brandstation. Diskussioner förs mellan förvaltningarna om olika tänkbara lokaliseringar. I väntan på en operativ resurs som placeras i tätorten Jönköpings södra eller västra delar, kan FIPkonceptet (första insatsperson) utvecklas ytterligare. I första hand kan fler resurser i räddningstjänstens organisation, som idag inte larmas vid akuta händelser, förses med utrustning som möjliggör en första insats. Framför allt under dagtid skulle det bli en positiv effekt. Även rörliga resurser från andra organisationer än räddningstjänsten, kan framöver komma att övervägas för en motsvarande lösning. 65

68 Krisberedskap Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap gäller sedan Lagen reglerar också kommunens åtagande till följd av Överenskommelsen mellan staten och SKL avseende ersättning för åtgärder för beredskapshöjande insatser i kommunen. Lagen reglerar bland annat kommunernas uppgifter före och under allvarliga påfrestningar i samhället under fred, kris och höjd beredskap. Särskild satsning har påbörjats där kommunen bland annat etablerar kontinuitetshantering som ett systematiskt arbetssätt i de kommunala samhällsviktiga verksamheterna. Det kommunövergripande arbetet ska vara flexibelt och utgå från respektive verksamhets eget arbete och behov av stöd. Det viktigaste resultatet i arbetet är en bra process som bidrar till ett ökat skydd av samhällsviktig verksamhet. Rätt personer ska få möjlighet att dela befintlig kunskap, få ny kunskap eller diskutera gemensamma problem. Fokus ska därför vara på processen. Det övergripande målet är ökad kunskap om kritiska verksamheter och beroenden som grund för ett systematiskt skydd av samhällsviktig verksamhet samt för att hantera särskilda händelser. Civilt försvar Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har enligt Försvarsmakten och MSB försämrats. Den samlade förmågan i totalförsvaret ska säkerställas och planeringen för det civila försvaret ska enligt Regeringen återupptas. På talet avvecklades oljebergrum, lager av livsmedel, skyddsmasker till alla, skyddade ledningscentraler, reservmateriel, totalförsvarsövningar etc. Det nya civila försvaret handlar i grunden om hela samhällets inneboende robusthet, motståndskraft och förmåga att hantera allt från allvarliga kriser upp till ett väpnat angrepp. Förmågan att hantera kriser i fred kommer att ge grundläggande förmåga att hantera krigssituationer. Regeringens mål för det civila försvaret ska vara att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och att bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. De statliga myndigheterna har redan börjat arbeta med att förbereda verksamheten för detta. Tydliga signaler skickas att detta även kommer beröra kommunerna. Uppgifter rörande höjd beredskap finns, men ekonomiska överenskommelser mellan staten och kommunerna styr arbetet. Ny överenskommelse om ersättning förväntas tidigast under 2018 då planeringen och eventuell förändrad verksamhet kan bli aktuell. Under tiden är det väsentligt att nogsamt följa utvecklingen och hur det kommer att påverka oss som kommun. Förebyggande brandskydd De senaste åren har kommunen expanderat med många nya bostäder och verksamheter. Räddningstjänstens nedlagda arbete i plan- och byggprocessen har ökat i samma takt. Detta arbete är prioriterat, eftersom möjligheterna till att hämta upp felaktigheter i dessa tidiga skeden i efterhand inte är att föredra. För att möta denna ökning har resurser omprioriterats. Omprioriteringen har skett både från tillsynsverksamheten och från andra områden inom förvaltningen. Omprioritering från tillsynsverk- 66

69 samheten är inte att föredra. Ytterligare resurser inom detta område kommer att vara nödvändiga framöver. Anpassning till klimatförändringar Förändringar i klimatet uppmärksammas både i Sverige och i andra länder. Under senare år har det inträffat många händelser med koppling till väder så som skyfall, torka, värme och skogsbrand. Det uppmäts hela tiden nya rekord för temperaturer och vädret blir allt mer extremt. Dessa risker påverkas på längre sikt då klimatet ändras. Sårbarheten för klimatförändringar beror inte bara på klimatet, utan också på hur vårt samhälle är byggt idag och hur det planeras och byggs för framtiden. Därför arbetar kommunen både med att öka skyddet för befintlig bebyggelse och verksamhet och med att ta höjd för ett framtida klimat i samhällsplaneringen. Arbetet utförs inom respektive berörd verksamhet och i samordningsforum för tvärsektoriella frågor. Räddningstjänsten har både ett övergripande samordningsuppdrag inom klimatanpassning och som sammankallande i exempelvis kommunens ras- och skredgrupp och översvämningsgrupp. Räddningstjänsten har också ett ansvar att basera den egna verksamheten på en aktuell riskbild där klimatet ingår. Allt mer kunskap tillkommer, inte minst då statliga myndigheter tar fram underlag, som ger kommunen ett planeringsunderlag men som också kräver kunskap och resurser att tillämpa i praktiken. Årsmedeltemperaturen i Jönköpings län. Bild till vänster är årsmedeltemperaturen observerad under perioden Bilden till höger är den beräknade årsmedeltemperaturen mot slutet av århundrandet. Under de senaste drygt 20 åren har temperaturen stigit med nästan 1 C runt om i länet och trenden att det blir varmare är tydligt. Källa: SMHI Framtidsklimat i Jönköpings län togs dokumentet Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar fram av flera förvaltningar och beslutades i kommunfullmäktige. Mycket har hänt inom klimatanpassning sedan dess, och därför håller dokumentet på att uppdateras. Dokumentet beräknas antas av kommunfullmäktige

70 Social oro I flera kommuner förekommer social oro och tendenser till oroligheter och upplopp. Samhällets representanter från kommun, region och stat är ibland utsatta vid olika situationer i våra bostadsområden. Vår kommun är inte drabbad på samma sätt som flera andra. I kommunen finns en väl fungerande samverkan mellan bland annat polisen, kommunen och olika föreningar för att upptäcka tidiga tecken på gängbildning och social oro och även kunna hantera detta. Fortsatt arbete kommer att behöva genomföras för att förebygga dessa händelser framöver. RäddSam F Samverkan inom samverkansprojektet RäddSam F bör fortsätta att utvecklas dels inom operativ räddningstjänst men också i ett bredare perspektiv. Detta arbete har under senare år utvecklats då bland annat ett gemensamt virtuellt kontor har bedrivit gemensamt arbete och optimerat resursutnyttjandet i länets räddningstjänster/organisationer för skydd och säkerhet. Det är av stor vikt att detta arbete och samverkan fortsätter att utvecklas och fördjupas under kommande år. Dessa samverkansfrågor är aktuella i en pågående statlig utredning om framtidens kommunala räddningstjänst som kommer att redovisas till sommaren Brottsförebyggande arbete och internt skydd Kommunens arbete med att utveckla det interna skyddet, bland annat kommunens inre säkerhetsarbete, försäkringsfrågor och säkerhetsskydd bör utvecklas vidare. Kommunens uppgift att utveckla det brottsförebyggande arbetet, i samarbete med bland annat Polisen, i syfte att verka för en trygg och säker kommun utvecklas succesivt. Mellan kommunen och polisen finns ett samverkansavtal där detta konkretiseras i en årlig handlingsplan som beslutas både hos polisen och hos kommunen. Ett flertal särskilda satsningar inom området kommer att ske de närmsta åren. Ytterligare resurser har under året avdelats till detta arbete genom omprioriteringar. Alarmeringsverksamhet - SOS Alarm Under våren 2018 kommer den statliga utredningen avseende samhällets alarmeringstjänst att redovisas. Eftersom vår operativa verksamhet arbetar nära tillsammans med nuvarande aktör, SOS Alarm, kommer eventuella förändringar påverka räddningstjänstens verksamhet. Nuvarande avtal med SOS Alarm gäller till och med Personal En stor del av räddningstjänstens operativa organisation bemannas av deltidsanställda brandmän. I Jönköpings kommun är det ca 130 deltidsanställda brandmän. Att kunna rekrytera och behålla personalen är en mycket viktig fråga för förvaltningen. Många kommuner har idag svårt att rekrytera och behålla deltidsanställda brandmän vilket på vissa håll medför att beredskapen inte kan upprätthållas. Det kommer bli än mer angeläget att kommunen löpande arbetar med denna fråga och verkar för att förutsättningarna är goda för rekrytering. Redan idag finns svårigheter med rekryteringen i vissa kommundelar. Räddningstjänsten är en organisation som i dagsläget inte har en fördelning av anställda vad avser kön och etnicitet som motsvarar samhället i övrigt. I samband med rekrytering och verksamhetsutveckling 68

71 är det angeläget att räddningstjänsten arbetar med dessa frågor. Detta arbete behöver få ett ytterligare fokus framöver. Med anledning av dessa utmaningar har ytterligare resurser avsatts för rekrytering och jämställhetsarbete. Det är inte uteslutet att ytterligare fokus behöver riktas mot dessa utmaningar framöver. Framtida brandman? Barnens brandbil besöker samtliga försskolor i kommunen. 69

72 Bilaga 1 Sotning Sotning Objekt fördelat på objektstyp (2016) Objekt Antal Oljepannor över 60 kw samt större förbränningsanläggning 420 (385) Oljepannor under 60 kw (villapannor) 223 (213) Fastbränslepannor (konventionella) 774 (814) Fastbränslepannor (keramik) 605 (620) Pelletspannor (pannor som eldas med pellets eller annat ur sotningssynpunkt liknande bränsle) 716 (754) Lokaleldstäder (19 598) Lokaleldstäder (pellets) 93 (92) Imkanaler (storkök) 502 (495) Gas 0 (0) Antal objekt (22 971) Objekt fördelat på objektstyp och användning Objekt Antal Frist Rengöring Frist Brandskyddskontroll Värmepanna olja år 6 år Keramisk vedpanna + ackumulatortank ggr/år 3 år Värmepanna ved ggr/år 3 år Värmepanna pellets år 3 alt 6 år Kakelugnar år 3 år Kakelugnar år 6 år Kaminer år 3 år Kaminer år 6 år Braskaminer år 3 år Braskaminer år 6 år Pelletskaminer 93 1 år 6 år Pelletskaminer 3 år 6 år Öppen spis år 3 år Öppen spis år 6 år Köksspis år 3 år Köksspis år 6 år Öppen spis med kamin år 3 år Öppen spis med kamin år 6 år Större värmepanna år 3 alt 6 år Större värmepanna tillskott 3 år 6 år Varmluftspanna 63 1 alt 2 år 6 år Imkanaler restaurang ggr/år 2 år Imkanaler uppvärmning 48 1 år 2 år Lokaleldstäder övrigt år 3 år Lokaleldstäder övrigt år 6 år Värmepanna annan uppvärmning 3 år 6 år Egensotare Annan sotare Antal objekt

73 Bilaga 2 Ekonomi Ekonomi Ekonomiskt utfall jämfört med budget, tkr tkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Arbetskraftskostnader Kapitalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Övriga intäkter Summa intäkter Nettokostnad

74 Ekonomiskt utfall per verksamhet, tkr tkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse 181 ADMINISTRATION Arbetskraftskostnader Övriga kostnader Intäkter LOKALER Lokalkostnader Övriga kostnader TEKNIK Arbetskraftskostnader Kapitalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Intäkter SKADEFÖREBYGGANDE Arbetskraftskostnader Lokalkostnader 5-5 Övriga kostnader Intäkter SÄKERHET/BEREDSKAP Arbetskraftskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Intäkter OPERATIVT Arbetskraftskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Intäkter GEMENSAMMA INTÄKTER Arbetskraftskostnader Övriga kostnader Intäkter NETTO Resultatfond prel* Räddningstjänsten Krishantering ** * Beslut i kommunfullmäktige i samband med att årsredovisningen behandlas. ** 2017 överfördes dessa medel till ett balanskonto. 72

75 Bilaga 3 Responstider Responstider för första resurs 73

76 Responstider för tung bil med möjlighet till utskjutsstege 74

77 Bilaga 4 Fordon och utrustning Fordon Jönköping Nr. Rakel-nr Bilnr. Fordonslag Märke Årsm. Tank liter Pump Lit/min Utrustning YJB 953 Kombibil Scania P410 4x R Släckbil/räddning RGE 880 Släckbil/kombibil Scania P124 4x R 30 ALG 2800 Släckbil/räddning DPF 870 Maskinstege Scania P360 4x Magirus 30 m SOM 655 Tankbil Scania P370 4x R Vatten- & skumkanon EEP 604 Terrängbil Unimog U 1550 L 4x Lastväxlare HTG 025 Lastväxlare Volvo FL 4x Lastväxlare LKR 213 Lastväxl. Volvo FL 4x Lastväxlare SWO 772 Depåfordon Iveco EuroCargo 2002 Rökdepå med mera DXR129 Servicebil VW Multivan 2014 Vattenlivräddning, deff LKX 555 Transp.fordon Mitsubiishi L200 4x Dubbelhytt MKC 797 Transp.fordon VW Crafter Dubbelhytt MYZ 599 Jourbil, IL Volvo XC Sambandsutrustning OJE 369 Släckbil Scania P410 4x R Släckbil, CAFS PLW 948 Släckbil Scania P93 4x R 30 ALG 1800 Rökdykning & släckutrustning TCY 778 Hävare Scania P Bronto 27 m HEA 530 Persontrp. VW Caravelle CGL 684 Jourbil, BI Volvo XC Sambandutrustning AFE 900 Kombibil Scania P400 4x R Släckbil/räddning GOD 916 Besiktningsbil Renault Espace 2007 SOW 421 Bandvagn Hägglund 1980 SOY 739 Bandvagn Hägglund LCP 243 Besiktningsbil VW Polo, miljöklassad XGW 956 Besiktningsbil Toyota Corolla Verso AAN 411 Besiktningsbil Ford Focus, miljöklassad GMD 827 Besiktningsbil VW Polo, miljöklassad AXM 034 Besiktningsbil Ford C Max, miljöklassad LHN 899 Besiktningsbil Ford C Max, miljöklassad 2006 PB 01 NLF 223 Besiktningsbil VW Polo miljöklassad 2007 PB 02 OTA 949 Besiktningsbil VW Polo miljöklassad 2010 PB 03 JMN 253 Besiktningsbil VW Polo miljöklassad 2011 PB 04 YFC 681 Transp.fordon Peugeot Partner 2016 PB 05 AWS 437 Lätt lastbil Mitsubiishi L200 4* Dubbelhytt PB 06 GDT 210 Transp.fordon Volvo XC PB 07 LHZ 585 Besiktningsbil Nissan Leaf 2017 Elbil XMM 058 Transp.fordon VW Caddy OSP 274 Släckbil Volvo FL614 4x R 30ALV 1800 Utbildningsbil MKC 985 Transp.fordon Scania P AER 767 Terrängbi/trp Unimog U1300L R H5-C/ Gräs- o skogsbrandsutrustning LKS 979 ATV Yamaha 700cc 2008 Terränghjuling Huskvarna Nr. Rakel-nr Bilnr. Fordonslag Märke Årsm. Tank liter Pump Lit/min Utrustning XDH 322 Släckbil Scania P380 4x R 30 ALG 2800 Rökdykning & släckutrustning GPT 395 Maskinstege Scania P93 4x Metz PLCIII, 30 m XYY 905 Tankbil Scania P340 4x R 30 ALG 2500 Vatten- & skumkanon SXS 344 FIP-bil VW Caddy 4x Gränna Nr. Rakel-nr Bilnr. Fordonslag Märke Årsm. Tank liter Pump Lit/min Utrustning XOK 329 Släckbil Scania P93 4x R 30 ALG 2800 Släckbil/räddning LDA 352 Transportfordon Mitsubishi L200 4* Dubbellhytt DAA 666 Tankbil Volvo FM 10 4x R 30 ALG 2800 Vatten- & skumkanon MKZ 204 FIP-bil VW Caddy 4x

78 Norrahammar Nr. Rakel-nr Bilnr. Fordonslag Märke Årsm. Tank liter Pump Lit/min Utrustning Bankeryd CSZ 834 Släckbil Scania P400 4x R 30 2,5 APG 2800 Släckbil CAFS CAF 847 Tankbil Volvo FM 10 4x R 30 ALG 2800 Vatten- & skumkanon AMX 300 FIP-bil VW Caddy 4x NKJ 055 FIP-bil VW Caddy FCP 314 Lastväxl. Volvo FL Lastväxlare Nr. Rakel-nr Bilnr. Fordonslag Märke Årsm. Tank liter Pump Lit/min Utrustning Visingsö KRJ 587 Släckbil Volvo FL10 4X R 30 ALG 2500 Utbyte pågår YRN 805 Släckbil Scania P410 4X R Rökdykning & släckutrustning TUN 691 Tankbil Scania P370 4X R Vatten- & skumkanon ONP 878 FIP-bil VW Caddy 4X Nr. Rakel-nr Bilnr. Fordonslag Märke Årsm. Tank liter Pump Lit/min Utrustning Unnefors TNT 772 Släckbil Scania P114 4X R 30 2,5 APG 2800 Rökdykning & släckutrustning UCN 442 Persontrp. Renault Traffic 2003 Sjuktransport TJK 665 Persontrp. Mitsubishi L200 4*4 Dubbelhytt 4x4 Nr. Rakel-nr Bilnr. Fordonslag Märke Årsm. Tank liter Pump Lit/min Utrustning DPG 953 Släckbil Scania P93ML R Rökdykning & släckutrustning Ryd/Bottnaryd Nr. Rakel-nr Bilnr. Fordonslag Märke Årsm. Tank liter Pump Lit/min Utrustning PLM 738 Kombibil Scania P93 4x R 30 ALG 2500 Släckbil/räddning EBR 006 Lätt lastbil Mitsubishi L200 4X Dubbelhytt 4x FLN 229 Lätt Släckbil Mercedes Sprint Dubbelhytt, CAFS 76

79 Efterfordon Jönköping Registreringsnummer Fordonslag Fabrikat AAA 111 Tung räddning Floby AAA 112 Restvärdescontainer Floby AAA 113 Miljöcontainer Floby AAA 114 Lastflak Floby AAA 121 Motorspruta WR 27 CBZ 003 ATV-transport ALL-släpet Motorspruta WR 27 Motorspruta Waterous Motorspruta Godiva Motorspruta Godiva AAA 142 Kolsyrekärra AAA 143 Pulverkärra Tempus RB 1190 Båt AAA 172 Båt Buster OOD 237 Båttrailer PKL 753 Båttrailer Kbv RZS 658 Utbildningsvagn Trailergruppen RZS 652 Utbildningsvagn Trailergruppen FUS 891 Reserv KKP 214 Reserv GRT 847 Skogsbrand Tranell BND 030 Motorspruta Fox III Huskvarna Registreringsnummer Fordonslag Fabrikat AAA 371 Båt Buster NRU 368 Båttrailer EEK 959 Motorspruta Fox III Gränna Registreringsnummer Fordonslag Fabrikat TDF 022 Motorspruta Fox II AAA 471 Båt Buster TXW 220 Båttrailer AAA 422 Motorspruta A Bunn Norrahammar Registreringsnummer Fordonslag Fabrikat AAA 511 Slangcontainer Bankeryds Flak AAA 512 Katastrofcontainer Bankeryds Flak AAA 521 Motorspruta WR 27 AAA 522 Motorspruta WR 27 AAA 571 Båt Buster RYT 928 Båttrailer Bankeryd Registreringsnummer Fordonslag Fabrikat BND 024 Motorspruta Fox III AAA 671 Båt Buster AHP 139 Båttrailer Visingsö Registreringsnummer Fordonslag Fabrikat RPM 988 Motorspruta Fox II RPM 985 Motorspruta Fox II AAA 771 Båt, Buster FNG 776 Båtkärra JAF 667 Materielkärra/slang JAB 856 Materielkärra/räddning Unnefors Registreringsnummer Fordonslag Fabrikat TCK 244 Motorspruta Fox II JAB 720 El-kärra 77

80 Ryd/Bottnaryd Registreringsnummer Fordonslag Fabrikat TFC 895 Motorspruta Fox II RPN 463 Motorspruta Fox II AAA 971 Båt Buster RJT 898 Båttrailer Reservelverk Antal Effekt 5 st 12 kva 4 st 75 kva 6 st 80 kva En av tre släckbilar som levererats under

81 Övrig utrustning Radioutrustning Basstationer Larmsändare Personsökare SRA C 502 A 4 Contal 14 Swissphone, digitala 170 Ericsson Aurora 7 Minicall 14 Mobila stationer Bärbar analog radio Telefoner etc. Ericsson Aurora 34 SRA B 96/A 20 Mobiltelefoner 65 VHF 4 Rakel SRG STP 8000, SRB VMA-Rakelenhet 93 SRH 3900 Övriga Rakelenhet 17 EADSTh1 1 Räddningsmateriel Brandslang Handbrandsläckare Storlek Antal meter Typ (kg) Antal 38 mm ca Kolsyra mm ca Skum (9-10) mm ca Pulver (2) 2 76 mm ca Pulver (6) mm ca Pulver (12) 50 Pulver (300 kg) 1 Totalt ca Totalt 308 Station Andningsskydd Rökdykarradio Revitox P.A.S.S.* Kemdräkt Tryckluftsapparat Reservluftsbehållare Lätt Stål Jönköping Huskvarna Gränna Norrahammar Bankeryd Visingsö Unnefors Ryd/Bottnaryd Depån Totalt * P.A.S.S=Personal Alarm Security System. Ett säkerhetssystem i form av en liten dosa som börjar pipa om en rökdykare står still eller har ramlat/ligger stilla. 79

82 Körsträckor och drivmedel Körsträckor och Drivmedel Körsträckor (km) Diesel (lit) HVO Ecopar Bensin (lit) Alkylat 4t E85 (lit) Stormskador Uvaberget

83 Bilaga 5 Räddningstjänståret i siffror Förord till räddningstjänståret 2017 Under 2017 gick flera räddningstjänster, däribland Jönköpings kommun, med i MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) nya system för att rapportera och bokföra räddningsinsatser och andra uppdrag. MSB:s tanke var och är att göra en rapport som mer än tidigare får in det breda uppdraget i rapporteringen. Räddningstjänsten i Jönköpings kommun arbetar redan, sedan flera år tillbaka, med ett bredare uppdrag än vad som normalt ingår i en räddningsinsats enligt Lagen om skydd mot olyckor. Vid övergången till den nya rapporten har MSB definierat om benämningar och tolkningar av olika larmtyper. Därför är statistiken från 2016 och framåt inte helt jämförbar med tidigare insatsrapporter som användes fram till och med december Denna bilaga har sett snarlik ut under lång tid men har detta år att förändrats då alla datapunkter inte längre lagras i händelserapporten. Där räddningstjänsten funnit det skäligt att jämföra datapunkter har diagram och andra siffror tolkats för att kunna jämföras bakåt i tiden. Torrkokning Rök från matlagning är den absolut vanligaste enskilda orsaken till felaktiga larm. 81

84 Räddningstjänståret i siffror 2017 Under 2017 inträffade händelser i vår kommun dit räddningstjänsten kallades. Räknas händelser med i annan kommun dit räddningstjänsten från Jönköping larmats blir summan händelser. Vid flera tillfällen har flera stationer kallats till samma händelser, i huvudsak styrkan i Jönköping som förstärkt deltidsstation, vilket innebär att det totala antalet utryckningar från brandstationer i kommunen blir (egen kommun). Händelser per år , egen och annan kommun Deltidsstationen i Unnefors under tillbyggnad. 82

85 Händelser per typ och år Brand i byggnad Brand ej i byggnad Brand i Skog och mark Brand i Fordon Brand Övrigt Trafikolycka Utsläpp farligt ämne Automatlarm, ej brand Sjukvårdslarm Hjärtstoppslarm Drunkning/Båtolycka Trygghetslarm/lyfthjälp Annan räddning Annan händelse utan risk för skada Övrigt Övriga larm På grund av att händelsetyperna har förändrats under 2016 saknas flera siffror på vissa typer av händelser. Händelser per typ och år, Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm, ej brand Sjukvårdslarm Trafikolycka Utsläpp farligt ämne Övriga larm Övrigt

86 Händelse per typ och år 2016 och Händelser per räddningsstyrka och år, Jönköping (ej ledning ) Huskvarna Gränna Norrahammar Bankeryd Visingsö Unnefors Ryd/Bottnaryd Händelser per zon och år, Jönköping Axamo Huskvarna Gränna Norrahammar Bankeryd Visingsö Unnefors Ryd/Bottnaryd Avtalszon Annans avtalszon Övriga 225 Annan kommun RCB (räddningschef i beredskap) Förändringar i rapportering av händelserapporter gör att Avtalszon, Annans avtalszon och Annan kommun redovisas med en gemensam siffra. Övriga

87 Kortfattade analyser av insatser 2017 Siffrorna nedan anger händelser i Jönköpings kommun. Föregående års siffror presenteras inom parentes. Bränder Under 2017 larmades räddningstjänsten till 311 (364) bränder i vår kommun. Tidigare har statistikunderlaget delats in i två kategorier. Sedan 2016 finns nu en finare fördelning som redovisas i ett nytt diagram för i år (se nedan). Bränder per år, Brand i byggnad 50 Brand ej i byggnad Bränder per år 2016 och Annan brand Brand fordon/fartyg Brand i avfall/återvinning Brand i byggnad Brand i skog eller mark Bostäder står för 55 % (57 %) av alla bränder i byggnad, vilket är en mindre andel än förra året. De 85

88 I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Till annan byggnad TOTALT vanligaste brandorsakerna i byggnader är glömd spis, lokaleldstad och anlagd brand. Det var 0 (0) personer som omkom till följd av brand i kommunen under året. Var släcktes branden? Brandens omfattning vid framkomst samt var släcktes branden, antal händelser Var branden släcktes Brandens omfattning vid framkomst Startföremål Ett rum Flera rum Flera brandceller Flera byggnader TOTALT När den nya händelserapportens infördes samlades inte alla datapunkter in på samma sätt. Därför visas diagrammet och siffrorna inte i relation till förra året utan bara som en fingervisning av hur det såg ut Tabellen redovisar var branden släcktes (kolumnerna) och hur stor brandens omfattning var vid räddningstjänstens framkomst (raderna). Tabellen visar att vid ankomst var 16 bränder i startföremålet, 23 i startrummet och 6 utanför startrummet. Totalt 15 bränder släcktes i startföremålet, 24 i startrummet och i 6 fall var det brand utanför startrummet. Enligt händelserapporten har 1 (1) personer livräddats vid rökdykning i samband med brand. Av räddningstjänstens åtgärder i samband med brand kan bland annat 43 (41) rökdykningar och 24 (33) brandgasventilationer konstateras. Automatiska brandlarm har larmat vid 32 (24) gånger vid brand. Det innebär att 4,4 % (3,3 %) av larmen från automatiska brandlarm beror på brand. 86

89 Automatlarm, ej brand Antalet anslutna anläggningar har under 2017 ökat till 808 (762) stycken. Automatlarm ej brand/gas samt antal larm per 100 larmanläggningar Automatlarm Ej brand/gas Larm/ 100 anläggningar Kvoten onödiga larm per anläggning blir 0,89 (0,90) vilket är något lägre än förra året. I de fall det gått att konstatera orsaken till de onödiga larmen sticker rök från matlagning ut som det vanligaste larmet och har inträffat 163 (154) gånger. De onödiga larm som direkt kan kopplas till tekniska fel ser ut att följa en minskande trend. Analys Det förefaller som om rök från matlagning är den absolut vanligaste enskilda orsaken till felaktiga larm. Trenden med antalet felaktiga larm per anläggning nådde sin lägsta notering någonsin Efter 2013 ligger det faktiskta talet något högre än den förväntade trenden. Trenden ser ut att fortsätta nedåt. Att antalet felaktiga larm per anläggning ligger något högre kan ha koppling till att ett antal nya anläggningar satts i bruk under året. Återigen visar det sig att ett aktivt arbete med larmanläggningsägarna medför att det i många verksamheter kan erbjudas en möjlighet till tidig varseblivning av en brand och skadeutvecklingsbrytande arbete. Detta utan att räddningstjänstens organisation nämnvärt belastas. Trots ett omfattande arbete med att minska felindikeringar så går onödiga larm inte helt att eliminera. Detta mycket på grund av att flera larm finns i tekniskt komplicerade verksamheter. Däremot kan konstateras att de automatiska brandlarmen är oerhört värdefulla för både oss och berörda verksamheter, då 32 (24) larm faktiskt har upptäckts av larmanläggningarna och att en eventuell större brand kunnat förhindras. 87

90 Trafikolyckor Totalt omkom 5 (2) personer och 203 (307) skadades i trafikolyckor som totalt var 504 (496) till antalet. Den nya händelserapporten tar även med skadade som kan behandlas på plats i statistiken för skadade. År 2017 åkte 168 (230) med ambulans in till sjukhus och 35 (77) togs om hand på plats. Trafikolyckor per år, Losstagning förekom vid 15 (12) insatser där personer satt fast i fordonen och fick hjälp av räddningstjänsten. Trafikdirigering, som normalt är Polisens uppgift, som räddningstjänsten utför enligt avtal med Polisen, uppges ha skett 318 (348) gånger. Analys Förändrade rutiner gör att räddningstjänsten utför insats på fler händelser än tidigare, även mindre trafikolyckor. Insatserna i samband med trafikolyckor är oftast relativt enkla, men riktigt komplicerade fall förekommer där personalens specialistkompetens används väl. Ökande risker för räddningspersonal på hårt trafikerade vägar konstateras även under detta år men metod- och teknikutveckling (till exempel fler buffertfordon) pågår för att minska dessa risker. Räddningstjänsten följer noggrant den metodutveckling och forskning som till exempel MSB för på området som gäller skydd för både trafikanter och räddningstjänstens personal vid trafikolyckor. 88

91 Övrig räddning Det har skett 6 (8) insatser i samband med drunkningstillbud i kommunen, 1 (0) personer omkom. 3 (5) uppdrag har varit klassade som sjöräddning och 0 (0) som miljöräddningstjänst i Vättern. Räddningstjänsten har åkt ut på utsläpp av farligt ämne (i huvudsak mindre spill av drivmedel och olja) 76 gånger samt 5 gånger på utsläpp av andra ämnen vilket blir 81 (97) gånger totalt. I det nya systemet så skiljs det på små utsläpp och större kemhändelser. Antal vattenskador var 42 (39) och 25 av dessa rörde läckage från avlopp och friskvattenledningar. Antal stormskador var 5 (5). Det motsvarar ungefär medianen som är 8 stormskador per år. Räddningstjänsten har vid totalt 86 (56) tillfällen larmats till suicidförsök i kommunen. Utöver dessa 86 kan det även finnas händelser med avsikt under kategorier brand, trafikolycka och drunkning. Analys Händelser dit räddningstjänsten larmas av annan orsak än de traditionella uppgifterna fortsätter att utgöra en stor andel av räddningstjänstens totala antal uppdrag. Det som hamnar utanför de i statistikmaterialet fördefinierade klassificeringsgrupperna handlar till exempel om olika former av undersökningar eller mindre tillbud. Insatserna vid suicidförsök är ett resultat av utvecklingsarbetet kring parallellansvar mellan samhällets olika aktörer. Dessa insatser uppfattas ofta som mycket värdefulla för såväl de drabbade som räddningstjänstens personal. Störning och övrigt 2016 tillkom en ny larmdefinition som benämns händelse utan risk för skada. Detta skulle kunna vara ljusfenomen eller ånga som uppfattas som brand eller bilar vid sidan av vägen som inte var i nöd. Denna punkt ersätter till en viss del det som kallats förmodad brand och förmodad räddning. Vid totalt 251 (201) tillfällen har räddningstjänsten larmats utan att en olycka eller brand har inträffat. Av dessa har uppsåtligt falsklarm skett 4 (2) gånger och vid 247 (199) tillfällen har någon form av missuppfattning av situationen medfört larm. Antal händelser per år Suicid Sjukvård under delegation IVPA / Hjärtstopp Trygghetslarm

92 Antalet sjukvårdslarm uppgick till 475 (497) och 128 (113) av dessa gällde den särskilda larmplanen vid hjärtstopp. Antalet trygghetslarm var 39 (20) stycken. Det finns olika orsaker till att trygghetslarmen varierar. Den ordinarie personalen kan ha ökat eller minskat sin täckningsgrad. Det finns också ett antal som är rubricerade som lyfthjälp där personer själv ringt efter hjälp. Slås dessa rubriker ihop blir det totalt 113 stycken händelser. Analys Även denna kategori händelser visar att en allt större andel av räddningstjänstens uppdrag gäller andra än de traditionella (brand och trafikolycka). Insatser i samverkan med Regionens ambulansorganisation är en stor uppgift för flera av kommunens räddningsstyrkor. Större händelser 2017 Under 2017 inträffade få stora och omfattande händelser som krävde operativa insatser. Antalet trafikolyckor är fortsatt många. Större händelser under 2017 Datum Händelse Omfattning Brand Stor industribrand, Bataljonsgatan Brand Avfallsbrand JRAB, Kiselvägen Drunkning Drunkning, Vätterstranden Brand Avfallsbrand, Tenhult Trafikolycka MC-olycka, Haga Drunkning Drunkningstillbud Örserum, 4 barn i kanot som välte Trafikolycka MC-olycka Ljungarum Drunkning Drunkning, Munksjön Trafikolycka Svår kollision Nissastigen Trafikolycka Kollision lastbil med stort dieselutsläpp Industribrand på Kapsch, Bataljonsgatan,

93 Medverkan vid större händelser i annan kommun Genom RäddSam F-samarbetet kan en större händelse i annan kommun påverka även oss. För att hjälpa varandra styrs kommunernas styrkor om och skickas till aktuell händelse. Beredskapen i den egna kommunen finns dock alltid kvar. Under 2017 var den kanske största händelsen i länet, där Jönköping var medverkande, skogsbranden i Lanna utanför Värnamo. Brand på torvmosse utanför Lanna. 91

94 Skogsbrand utanför Värnamo hanterades i samverkan Söndagen den 28 maj antändes en torvtäkt vid Flymossen vid Bredaryd utanför Värnamo. +23 grader, 48 % luftfuktighet och FFMC 89,9 med svaga vindar. Den antända torven spreds ut över Flymossen på grund av ett antal kraftiga vindbyar och antände inom loppet av några timmar ett 280 hektar stort område med myr-, och skogsmark. Det initiala larmet kom vid 12-tiden den 28 maj. Personer ser att det ryker lite grand utanför Bredaryd, därefter kommer kompletterande uppgifter om rök från torvtäkten. Slutligen kommer det information om en mindre brand på torvtäkten intill rondellen i Bredaryd. När branden lokaliserades till Flymossen larmades resurser enligt RäddSam F larmplan vilket innebär att styrkor från Bredaryd, Värnam, och Gislaved skickades till platsen med ledningsteam bestående av brandingenjör och två insatsledare (en från Värnamo och en från Gislaved). Räddningschef i beredskap för RäddSam F samt inre befäl arbetade med en omfattande IT-störning i östra delen av länet och var därför snabbt med i skogsbrandens resursuppbyggnad. Vid 13-tiden stod det klart att brinnande frästorv spridits utanför torvtäkten till omgivande skogsmark på grund av den byiga vinden. Då larmades ytterligare fem räddningsenheter, fem vattenenheter, tre ledningsenheter, ledningsbuss samt specialenhet skogsbrand. RCB från RäddSam F kontaktade RCB för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund och tre räddningsenheter samt två vattenenheter skickas från Västra Götaland. Maskinringen larmades för stöd med gödseltunnor, liksom personal och helikopterresurs från försvarsmakten. Branden var på eftermiddagen över 200 ha stor. I detta läge kämpade huvuddelen av brandpersonalen med att förhindra spridning norrut och en begränsningslinje upprättades i en kraftledningsgata eftersom branden hotade att sprida sig vidare till nästa mosse. Några byggnader var också hotade. En fältstab upprättades och branden delades in i fem storsektorer med ledningsenhet i varje storsektor. Utöver brandpersonal deltog personal från hemvärnet och en helikopter från försvarsmakten, gödseltunnor från maskinringen och bandvagnar från Frivilliga automobilkåren, FAK. Tre civila helikoptrar rekvirerades från två helikopterföretag. I detta läge stod det klart att branden skulle fortgå under flera dagar och att risken för extrem brandrisk var att vänta i slutet av veckan. Samtidigt pågick en omfattande skogsbrand på ca 200 hektar i grannlänet Kronoberg. Brandrisken i södra Sverige var nu mycket stor i den sydöstra och mindre i västra och södra Sverige. Utifrån detta läge beslutade Räddningschef i beredskap för RäddSam F i samråd med länets räddningschefer att utnyttja den planering som påbörjats under våren med förstärkningsstyrkor från Västra Götaland, Halland och senare Skåne. Genom att begära hjälp från de sydvästra delarna av Sverige belastades inte de sydöstra delarna där brandrisken var som störst. RäddSam VG genom RCB för RSG samordnade stödet från VG och Halland och från måndag till fredag svarade RäddSam F tillsammans med RäddSam VG och Halland för 8 grundmodul 2 under fem dygn. På JILL (Jönköpings integrerade larm och ledning) som är samlokaliserad med SOS Alarm fanns en systemledning med RCB som i samråd med länets räddningschefer samt räddningschefer i VG och Halland genomförde ett antal telefonkonferenser för att samordna arbetet. Samtidigt med branden i Värnamo pågick också ett oljepåslag i norra delen av västkusten samt en större skogsbrand i Kronobergs län. Utöver detta fick vi hjälp med stabschef, analysbefäl och ledningsoperatör under hela veckan i fältstaben vilket skapade bra uthållighet och bättre struktur än vad vi klarade själva. VG skickade också inledningsvis en samverkansperson för att skapa en bra lägesbild hem till VG. Utvärderingen genomförs såväl internt som av MSB. Vi kan dock redan nu konstatera att stödet från våra grannlän på ett avgörande sätt bidrog till att klara av släckinsatsen. Pär Liljeqvist Stf räddningschef Räddningstjänsten Värnamo 92

95 93

96 94