Utbildningsinspektion i Guldhedsskolan, grundskola 3 9

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Guldhedsskolan, grundskola 3 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

2 SKOLVERKET Beskrivning av skolan Guldhedsskolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 104 Grundskola 455 Särskola 4 Utbildningen vid skolan omfattar grundskolans årskurser 3 9. Skolan har en inriktning mot kultur och hälsa. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag. Årskurserna 3 6 är indelade i tre vertikala arbetslag, årskurserna 7 8 är ett arbetslag och årskurs 9 är ytterligare ett arbetslag. Guldhedsskolan ligger centralt i Göteborg. Eleverna kommer främst från de bostadsområden som ligger runt omkring skolan bestående av hus med hyreseller bostadsrätter. På skolan finns 40 elever från andra stadsdelar samt 8 elever frå n andra kommuner. Guldhedsskolan har tidigare varit en skola för elever i årskurserna 4 6 men har under ett antal år successivt expanderat så att den från och med innevarande läsår har elever i årskurserna 3 9. I skolans lokaler finns också fritidshem för eleverna i årskurs 3 samt fritidsklubb, det vill säga en öppen eftermiddagsverksamhet för eleverna i årskurserna 4 6. Genomförandet av inspektionen i Guldhedsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Guldhedsskolan har bestått av undervisningsråden Anna Wide och Bo Jersenius. Besök i Guldhedsskolan genomfördes den mars samt den 3 maj Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Guldhedsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Guldhedsskolan genomfördes intervjuer med elever, lärare, fritidspedagoger, elevvårdspersonal samt skolledning. Lektioner i årskurserna 3 9 besöktes. 2

3 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Intrycket av inspektionen på Guldhedsskolan är att eleverna är trygga i sin skola. Vid intervjutillfällen och lektionsbesök visar de att de kan lyssna på varandra och ge uttryck för sina åsikter. Lärarna uppger att eleverna har demokratiska värderingar. Däremot är det enligt lärare tveksamt om eleverna kan ta ansvar för sitt arbete. Intervjuade elever känner till begreppet mobbning och tar avstånd från alla former av kränkande behandling. De uppger dock att en del mobbning förekommer, framförallt bland de yngre eleverna. De känner till det arbete som bedrivs om mobbning uppstår och är trygga med det. De flesta eleverna accepterar varandras olikheter och ser det som en tillgång att olika nationaliteter finns representerade på skolan. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna utvecklar normer, värden och förhållningssätt i enlighet med de nationella målen. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Vid samtal med elever framkommer det att de inte är insatta i de nationella målen för utbildningen. Detta försvårar elevernas möjlighet att aktivt delta i planering av arbetet. I de observerade klasserna arbetar eleverna såväl självständigt som i grupp. På Guldhedsskolan förekommer temaarbete i viss utsträckning. Då visar eleverna prov på förmåga att planera och arbeta tillsammans med andra. 3

4 SKOLVERKET Kunskapsutvecklingen för eleverna i de yngre årskurserna bedöms genom att de nationella proven i årskurs 5 genomförs. Resultaten av dessa syns i tabellen nedanför: Tabell 1. Andelen elever som nått målen i årskurs 5. Uppnått målen Svenska Engelska Matematik % 96 % 94 % % 97 % 87 % I tabellen framkommer att måluppfyllelsen i svenska sjunkit markant mellan de två jämförda åren, även i ämnet matematik är nedgången markant. Enligt rektorn är nedgången i resultaten ännu inte analyserade på skolan och har därför inte fått några konsekvenser för det pedagogiska arbetet. I övriga ämnen finns det enligt lärarna inget system för att utvärdera kunskapsutvecklingen i relation till de nationella kunskapsmålen. Inspektörsteamet kan därför inte uttala sig om ifall och i vilken grad eleverna nått målen i dessa ämnen för årskurs 5. Det är först detta läsår som Guldhedsskolan har årskurs 9 på skolan. Därför finns ännu inte någon betygsstatistik eller uppgifter om nationella prov i årskurs 9. Lärarna uppger att kunskapsnivån generellt sett är tillfredsställande på Guldhedsskolan. Dock finns tveksamheter avseende ämnet matematik. Detta behandlas under rubriken Pedagogisk verksamhet och undervisning i denna rapport. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att analysen av de yngre elevernas kunskapsutveckling i relation till kunskapsmålen bör utvecklas så att den kommer att omfatta samtliga skolämnen och inte enbart svenska, matematik och engelska. Nedgången i måluppfyllelsen i årskurs 5 bör analyseras för att förbättra den pedagogiska verksamheten. Medvetenheten om målen för utbildningen är låg och bör stärkas för att därigenom också öka elevernas möjlighet till att aktivt delta i planeringen av arbetet. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. För samverkan med eleverna finns på skolan två elevråd, ett för eleverna i årskurserna 3 6 och ett för eleverna i årskurserna 7 9 samt ett matråd. Elevrådens arbete skall initieras och följas upp i klassråd. Elevrådsrepresentanterna uppger att klasskamraternas engagemang för elevrådets arbete i vissa klasser är litet. Det kan också vara svårt att få tid avsatt för klassråd. 4

5 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Elevrådet för de äldre eleverna har påverkat innehållet i undervisningen genom att initiera temaområden såsom musik och euroomröstning. De yngre eleverna uppger att deras elevråd främst arbetar med att arrangera och vara funktionärer på till exempel disco, melodi- och filmfestival. Eleverna uppger att det bara i undantagsfall är saker som berör undervisningens innehåll som diskuteras på elevråden. För det mesta handlar diskussionerna om företeelser i den fysiska arbetsmiljön såsom toaletter, städning osv. De upplever att diskussioner inte alltid följs upp och att de inte får besked om varför vissa saker inte går att genomföra. Innan skolan byggdes om fick eleverna vara med och komma med förslag inför ombyggnaden. De fick bygga modeller i skokartonger och diskutera olika lösningar. Detta arbete följdes dock aldrig upp, eleverna kan inte se att deras förslag har uppmärksammats i ombyggnaden och de uppger att de inte fått motiveringar till varför deras förslag inte beaktats. Detta tar de äldre eleverna upp med inspektörerna trots att ombyggnaden ligger några år tillbaka i tiden. Stadsdelen Centrum har under innevarande år fått ett överskott. Därför har samtliga skolor fått ett tillskott på 1000 kronor per elev. Guldhedsskolan har samverkat både med elever och föräldrar om vad dessa pengar skall användas till. Elevernas möjligheter till ansvarstagande och inflytande över det egna lärandet varierar mellan klasserna och i de flesta klasserna är det mycket begränsat enligt såväl lärare som elever. Eleverna uppger att det beror på vilken lärare man har om de får vara med och påverka undervisningen eller ej. Vid intervjutillfälle uppger lärare att elever på Guldhedsskolan inte klarar av att ta ansvar för sitt lärande och att skolan har elever som gör att man inte kan arbeta enligt gällande läroplan. Inspektörsteamet kan trots detta konstatera att på flera ställen bedrivs undervisning där eleverna till en del tar ansvar för sitt lärande. I någon klass förekommer det att eleverna planerar arbetet för en hel termin själva med hjälp av läraren. I en klass för de yngre eleverna är eleverna kontinuerligt med och styr hur de skall arbeta med olika moment. Det finns gemensamma regler på skolan. Dessa revideras vart tredje år. Eleverna får då i läxa att reflekterar över dem tillsammans med sina föräldrar. Därefter arbetar elever, föräldrar och personal vidare med dem i olika konstellationer. Trots detta blir det under inspektionsbesöket tydligt att eleverna inte upplever att reglerna är förankrade hos dem. Skolan arbetar förebyggande mot kränkande behandling genom att i årskurserna 4 6 arbeta med ett program för att träna den sociala förmågan 40 minuter per vecka. Årskurserna 7 9 har ämnet hälsa på schemat, också 40 minuter per vecka. I årskurs 7 är inriktningen att våga - våga stå för sina åsikter, våga säga nej och våga vara snäll. I årskurs 8 är inriktningen att växa - undervisningen handlar om kärlek samt sex- och samlevnad. I årskurs 9 är inriktningen att leva - livet efter grundskolan, gymnasieval, fritidsintressen med mera. Arbete för att förebygga ungdomars bruk av alkohol och droger samt anti-mobbning löper som en röd tråd genom alla tre åren. Eleverna arbetar med värderings- och samarbetsövningar. Vid inspektörernas besök i klasser masserade elever i årskurs 7 varandra. I årskurs 8 förlades lektionen utomhus och 5

6 SKOLVERKET eleverna lekte en lek som ledde såväl till många goda skratt tillsammans som till att eleverna tog i varandra och samarbetade. Dessutom finns ett system med kamratstödjare i årskurserna 7 9. Enligt projektplanen för Kamratstöd i Skolan (KiS) skall kamratstödjarna vara goda kamrater, goda förebilder samt förmedlare av elevers utanförskap eller andra problem. Men samtidigt skall kamratstödjare inte vara ansvariga för att lösa problem, utan rapportera problemet till stödgruppen. En handlingsplan mot kränkande behandling finns på skolan. I denna berörs dock inte situationer då vuxna är inblandade. Eleverna har tillgång till skolsköterska och skolläkare. Skolsköterskan uppger att hon deltar i det hälsofrämjande arbetet genom att samarbeta med lärarna under ett antal hälsoveckor som genomförs på skolan. Under dessa veckor fokuseras undervisningen på olika former av hälsobefrämjande aspekter till exempel kost och motion. I stadsdelen Centrum har det skapats ett så kallat Ungdoms SDN (SDN betyder stadsdelsnämnd) med representanter för eleverna i stadsdelens två skolor för äldre elever. Dagen innan stadsdelsnämnden Centrum sammanträder har detta Ungdoms SDN ett möte där ungdomarna tar ställning till samma frågor som skall behandlas i SDN nästa dag. Med på mötet är en politikerfadder- kontaktperson från SDN Centrum. Beslut i ungdomsnämnden meddelas politikerna i stadsdelsnämnden. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det hälsofrämjande arbetet på Guldhedsskolan är av god kvalitet. Elevernas ansvarstagande och inflytande över det egna lärandet bör stärkas. Skolans regler bör bearbetas och förankras hos eleverna. Handlingsplanen mot kränkande behandling behöver utvecklas så den kommer att innefattar även situationer där vuxna är inblandade. Elevernas möjlighet att följa upp och förankra elevrådets arbete i klasserna skall säkras liksom skolledningens återkoppling till elevrådet. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Enligt lärarna är den pedagogiska samsynen på Guldhedsskolan inte utvecklad. Hur undervisningen läggs upp är i många avseende beroende av den enskilda läraren, alltså inte av ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt formulerat i lokala bearbetningar av kursplanerna eller en lokal arbetsplan. 6

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun På skolan har det uppstått problem i samband med att skolan expanderat från att vara en skola för elever i årskurserna 4 6 till att som nu vara en skola för elever i årskurserna 3 9. Lärare uppger att det inte finns en gemensam värdegrund för lärarna som undervisar yngre respektive äldre elever. För att komma till rätta med problem som uppstått är företagshälsovården inkopplad i ett utvecklingsarbete som bland annat syftar till att formulera en tydlig ideologisk plattform för arbetet på Guldhedsskolan och att skapa en funktionell arbetslagsorganisation. Detta arbete är inte avslutat utan för tillfället arbetar skolledning och personal intensivt med organisationen inför nästa läsår och att hitta vad man på skolan kallar fungerande basprocesser (till exempel ett system för frånvarokontroll, vikarieanskaffning med mera). Enligt lärare har detta arbete haft absolut högsta prioritet och det är ett steg på vägen mot ett gemensamt pedagogiskt förhållningssätt. Samarbete mellan årskurserna 3 6 och 7 9 förekommer endast i begränsad omfattning trots att de är lokaliserade till samma byggnad. De tidigare stadiegränserna lever delvis vidare. Detta har till följd att skolan endast i ringa omfattning använder sig av lärarnas olika kompetenser för att höja kvaliteten på verksamheten både vad det gäller kunskapsuppföljning och kompetensanvändande. Vid lektionsbesök ser inspektörerna exempel på att arbetsformerna varierar. Eleverna är ibland fokuserade på de uppgifter de har under lektioner medan de i andra situationer är oroliga och efterfrågar en ökad dialog med lärarna om innehållet i arbetet för att göra det mer meningsfullt. Eleverna berättar med glädje att det förekommer att lärare, till exempel i de naturorienterande ämnena, ser till att eleverna blir medvetna om och får använda sig av olika sätt att lära sig på. Bland annat har de spelat teater i anslutning till undervisningen. Inspektörerna ser också exempel på aktiviteter som inte har någon tydlig koppling till läroplanens mål och till övrig pedagogisk verksamhet. Till exempel pågår det i en klass rit och läs. Detta innebär att eleverna under lektionen får välja att läsa eller rita. Ritandet är helt eget val och kan innebära att fylla i stenciler med färgpenna. På skolan finns nedtecknade rutiner för hur elever i behov av särskilt stöd skall identifieras och hur arbetet skall organiseras för dessa elever. Stöd ges i första hand inom klassens ram. Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna konstaterar att de åtgärdsprogram de tagit del av enbart analyserar elevens situation utifrån individnivå och saknar analyser och förslag på åtgärder utifrån gruppnivå. De elever från särskolan som är integrerade på skolan har alla en elevassistent och en av specialpedagogerna har ett övergripande ansvar för dessa elevers utbildning. Skolan har en elev som är placerad på annan skola. Likvärdigheten av betygen säkerställs inte genom samarbete i denna fråga med någon annan skola utan den säkring som görs sker genom att diskussioner förs inom skolan och resultaten på nationella prov jämförs med betygsnivåerna. Dessutom har 7 lärare för de äldre eleverna gått en kurs anordnad av Borås högskola angående betygs- och bedömningsfrågor. Inspektörerna noterar att samarbete mellan de lärare som arbetar med elever i de yngre åldrarna och dem som arbetar med elever i de äldre avseende betygskriterierna inte förekommer. 7

8 SKOLVERKET Lärarna bland de yngre eleverna känner inte till betygskriterierna. Eleverna uppger att lärarna går igenom betygskriterierna men de känner inte alltid igen sig i kriterierna när de får sina betyg. De kan inte prata med alla lärare om på vilka grunder betygen är satta utan det är beroende av vilken lärare de har om de kan få en förklaring på bedömningsgrunderna. Enligt betygskatalogen har endast en elev i årskurs nio fått högsta betyg i matematik inför höstterminen. I andra ämnen delas betydligt fler MVG (mycket väl godkänt - högsta betygsnivån) ut. Lärarna i matematik för årskurs 9 har jämfört resultaten på de nationella proven i matematik med de betyg som delades ut under höstterminen och funnit att överensstämmelsen är stor. Lärarna uppger att baskunskaper saknas. De har analyserat orsakerna till varför det finns brister i elevernas matematikkunskaper och då tittat tillbaks till och med det år då nuvarande årskurs 9 gick i årskurs 4. De anser utifrån denna analys att det bland annat är den bristande samsynen mellan lärare i olika årskurser som avspeglas i resultaten i matematik. Men någon diskussion förs ändå inte med de lärare som undervisar i de lägre årskurserna. Lärarna uppger att det saknas forum för ämnesutvecklande diskussioner och att det inte bara är i ämnet matematik det behovet finns. Rektorn uppger som ytterligare en förklaring att lärarkåren inte är tillräckligt sampratad om betygskriterierna. Modersmålsundervisningen är helt och hållet förlagd till icke timplanebunden tid. I ordinarie samarbete mellan lärare deltar inte modersmålslärarna. Detta innebär att modersmålslärarna inte deltar i måldiskussioner, pedagogiska diskussioner eller elevvårdsarbete. Sammanfattningsvis vill inspektörerna betona vikten av att samverka kring och att skapa en samsyn och en röd tråd avseendet innehållet i det pedagogiska arbetet. Betygens likvärdighet är inte garanterad. Elevernas resultat i ämnet matematik bör analyseras för att kunna förbättra resultaten. Åtgärdsprogram upprättas inte för alla som har rätt till det. De bör utvecklas så att analysen av elevens situation också sker utifrån gruppnivå. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. På Guldhedsskolan finns det 1,5 tjänster som skolledare. Rektorn är vid tillfället för inspektionen sjukskriven sedan en längre tid och biträdande rektorn vikarierar som rektor. Dessutom arbetar för tillfället en av specialpedagogerna delvis som skolledare. På skolan finns en ledningsgrupp som består av rektorn, biträdande rektorn samt ledare för arbetslagen. Denna grupp träffas varannan vecka. Här diskuteras både pedagogiska och mer praktiska frågor. 8

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Som tidigare nämnts i denna rapport har skolan haft svårigheter att hantera den expansion som skett. Samarbete, kommunikation, arbetsformer, medarbetarnas delaktighet och avsaknaden av en gemensam plattform för arbetet är områden där svårigheter uppstått. Skolledningen har till sin hjälp i arbetet med att lösa dessa frågor ett samarbete med företagshälsovården. Skolan har inte någon kvalitetsredovisning och inte heller finns en lokal arbetsplan. Skolledningens förhoppning är att genom det utvecklingsarbete som pågår nå fram till en samsyn kring arbetet på skolan så att det blir möjligt att fastställa en lokal arbetsplan. Eleverna på Guldhedsskolan är osäkra på vem som egentligen är rektor för dem nu då ordinarie rektorn är sjukskriven. Lärarna uppger att skolledningen inte är helt förtrogen med verksamheten. De anser också att kunskap för att kunna sjösätta skolans expansion saknas. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att arbetet med att överbrygga de svårigheter som finns på skolan är av god kvalitet och kommer förhoppningsvis leda till att strukturerna kring arbetet förbättras. Kvalitetsredovisning och arbetsplan skall finnas för verksamheten. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Skolan följer den timplan som antagits av stadsdelen Centrum år Enligt denna skall elevens val erbjudas från och med årskurs 4. På skolan anordnas dock inte elevens val för eleverna i årskurserna 7 9. På skolan anordnas en resa till England i årskurs 9 och en skidresa i årskurs 8. Dessa resor betalas till stor del av eleverna själva. Innevarande läsår kostar resan till England 3500 kronor. Dessutom räknar eleverna med att de skall ha med sig ungefär 1500 kronor i fickpeng. I den samlade rapporten för stadsdelen Centrum återkommer inspektörerna till denna fråga. Elever och föräldrar i skolan får information om skolans och klassens verksamhet dels vid terminsstart, dels via veckobrev eller liknande. Skolan anordnar också föräldramöten och andra sammankomster i skolan då information ges. Dessutom har skolan en aktuell och innehållsrik webbplats. 9

10 SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till pedagogisk verksamhet är god. Dock skall elevens val erbjudas även de äldre eleverna. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Guldhedsskolan har större delen av personalen adekvat utbildning för det arbete de utför. Guldhedsskolan är med sitt centrala läge en attraktiv skola för lärare och har inga svårigheter att rekrytera utbildad personal. Personalomsättningen har varit hög under de år skolan byggts ut. Enligt skolledningen kan en orsak till detta vara att övertaliga lärare från kommunens vuxenutbildning placerats på skolan och dessa lärare har slutat för att de haft svårt att finna sig till rätta i ungdomsskolan. Enligt lärare saknas det en struktur på kompetensutvecklingen. Den upplevs som fragmentarisk och slumpmässig. Lärare anger också att kring det som skall vara skolans inriktning - kultur och hälsa - har fortbildningen varit otillräcklig vilket enligt lärarna lett till en viss osäkerhet angående hur arbetet med inriktningen skall fyllas med relevant innehåll. Enligt skolledningen tar det tidigare beskrivna arbetet i samarbete med företagshälsovården en stor del av tiden för kompetensutveckling. Detta arbete är strukturerat och upplagt efter att en inventering av de behov som finns genomförts. Arbetet innebär alltså kompetensutveckling utifrån de problem som finns på skolan i dagsläget. Till hösten har skolan fått Växtkraftpengar och all personal kommer då att gå en tvådagars internatkurs i ämnet Livskunskap. Stadsdelsnämnden Centrum fördelar resurser till skolorna utifrån tre kriterier: - ålderssammansättningen på skolan - ersättning för kostnader för undervisning i modersmålet - kompensation för ökade kostnader för mindre enheter Enligt de principer för resursfördelning som inspektörerna får ta del av sker resursfördelningen när det gäller specialpedagoger, lärar- och elevassistenttimmar inom skolan efter att en inventering av behoven hos eleverna gjorts av elevhälsoteamet. Enligt lärare har skolan inte fått tillräckliga medel för expansionen. Detta har till följd att de inte anser att de har den utrustning inom teknikämnet samt i ämnet biologi som behövs för att kunna genomföra undervisning i alla moment som tas upp i betygskriterierna. Detta skulle i så fall ha konsekvenser för kunskapsnivån hos eleverna på skolan i dessa ämnen samt för betygens likvärdighet gentemot betygen i andra skolor. 10

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolans elever har tillgång till en datorsal som skall vara bemannad av en lärare eller elevassistent. Vid inspektionstillfället är dock denna sal stängd eftersom datorerna utsatts för sabotage. Elevernas har tillgång till ett bibliotek som har relativt liten boksamling. Dock ligger stadsdelsbiblioteket i närheten av skolan och detta nyttjas av elever och lärare. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan finns förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. En översyn av skolans tillgång till utrustning när det gäller ämnena teknik och biologi bör dock ske. En långsiktig kompetensutvecklingsplan för personalen bör upprättas. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten vid Guldhedsskolan övergripande är av godtagbar och till delar god kvalitet. Eleverna är trygga i sin skola. De kan lyssna på varandra och ge uttryck för sina åsikter. Det hälsobefrämjande arbetet är väl utvecklat. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - kunskapsbedömning i övriga ämnen än svenska, matematik och engelska kopplat till nationella mål för de lägre årskurserna, - analys av kunskapsresultaten, - elevernas kännedom om målen, - elevernas ansvarstagande för och inflytande över sitt eget lärande, - förankringen av skolans regler hos eleverna, - handlingsplanen mot kränkande behandling så att den innefattar även situationer där vuxna är inblandade, - elevernas möjlighet att följa upp och förankra elevrådets arbete i klasserna samt skolledningens återkoppling till elevrådet, - samsyn och röd tråd avseendet innehållet i det pedagogiska arbetet, - säkrandet av betygens likvärdighet, - översyn av skolans tillgång till utrustning när det gäller ämnena biologi och teknik samt - upprättande av en långsiktig kompetensutvecklingsplan för personalen. 11

12 SKOLVERKET Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som behöver särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisning saknas (förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Elevens val saknas för skolans äldre elever (2 kap. 19 och 20 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Anna Wide Bosse Jersenius 12