Studiebesök på Tyfter förskola samt Diseröd skola klockan Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Sammanträdesrum Hamnen, plan 3, stadshuset Tid Onsdagen den 24 januari klockan 13:00-17:00 Ledamöter Johan Holmberg (S) Ordförande Anna Vedin (M) Vice ordförande Mona Haugland (S) Jan Tollesson (L) Knut Nordin (V) Martin Högstedt (UP) Monica Haraldsson (M) Johan Holmberg (S) Ordförande Kajsa Danesjö Sekreterare Studiebesök på Tyfter förskola samt Diseröd skola klockan BILDNINGSUTSKOTTET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information 4 Information/dialog om all-aktivitetsparken Föredragande: Cecilia Örtendahl Klockan: Information från sektor bildning och lärande Lägesrapport verksamhet Handlingsplan psykisk hälsa Antecknas Antecknas Föredragande: Ann Ryström, Cristine Lysell, Johanna Pettersson, Håkan Karlsson, Lena Arnfelt Klockan: Paus klockan Ärende 6-8 föredras av Håkan Karlsson klockan Dialog om lokal- och anläggningsstöd för idrottsverksamhet Antecknas Ärenden som stannar i utskottet 7 KS2017/ Kommunalt bidrag till studieförbund med verksamhet i Kungälvs kommun för år verksamhetsåret KS2017/ Bidrag till inköp av innebandysarg STC innebandyklubb Enligt förvaltningen Beslut Enligt förvaltningen Beslut BILDNINGSUTSKOTTET

3 Kallelse Sammanträdesdatum Information Ärende 9-11 föredras av Jonatan Bengtsson klockan Betygsresultat HT 2017 Antecknas 10 Sammanställning frånvaro Antecknas 11 Presentation vårdnadshavarenkät förskolan Antecknas Ärenden till kommunstyrelsen Ärende föredras av Ann Ryström klockan KS2017/ Riktlinjer inackorderingstillägg Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen 11 KS2017/ Hantering av överåriga asylsökande som söker gymnasieutbildning Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen 12 KS2017/ Riktlinjer för ersättning förlängd undervisning Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Information 15 Trygga Ungdomsmiljöer Utvärdering Trygg i Kungälv Föredragande: Thomas Hermansson, Cristine Lysell, Ann Ryström Klockan: Antecknas Ärenden för dialog 16 Rapporter Antecknas BILDNINGSUTSKOTTET

4 Tjänsteskrivelse 1(4) 7 Handläggarens namn Katarina Vallström Kommunalt bidrag till studieförbund med verksamhet i Kungälvs kommun för år verksamhetsåret 2017 (Dnr KS2017/2227-6) Sammanfattning Kungälvs kommun har fastställt bidragsregler som gäller vid fördelning av bidrag till studieförbunden med verksamhet i Kungälvs kommun. Ansvaret för hanteringen av dessa bidrag faller under Idrott och Förenings ansvarsområde. Fastställda bidragsregler omfattar bland annat fördelning av bidrag till studieförbund verksamma i Kungälvs kommun vilka föreslås skall ske enligt upprättad sammanställning. Budget: kr Studieförbund: ABF Bilda Folkuniversitetet Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda Väst NBV Väst Medborgarskolan IR Kulturens Studieförbund Summa bidrag: kr kr kr kr kr kr kr 0 kr kr Juridisk bedömning Rekommendationer från Västra Götalands bildningsförbund följs. Bakgrund Kommunens stöd till studieförbunden syftar till att ge dessa möjlighet utifrån respektive studieförbunds idémässiga förankring, i demokratiska former bedriva och främja fortbildning och kulturverksamhet i kommunen. Våra bidragsregler följer Västra Götalands bildningsförbunds rekommendationer. Folkbildningsrådet fastställde i december 2015 en ny fördelningsmodell för det statliga bidraget till studieförbundens verksamhet. Västra Götalands Bildningsförbund beslutade i juni 2017 att utarbeta en ny rekommendation för beräkning av kommunala anslag till de lokala studieförbundsavdelningarna i Västra KOMMUNKANSLIET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

5 2(4) Götaland. Styrelsen ser stora fördelar såväl för kommunerna som för studieförbunden att det kommunala bidragssystemet i så stor utsträckning som möjligt harmonierar med det statliga. Villkor för statens stöd till folkbildningen regleras i Förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. De fyra syftena med statens stöd till folkbildningen är att - stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin - bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen - bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höga bildnings- och utbildningsnivån i samhället - bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Rekommendation Studiecirklar och Annan folkbildningsverksamhet - unika deltagare - studietimmar - deltagare med funktionsnedsättning Kulturarrangemang - Antal kulturarrangemang Anslagets fördelning mellan verksamhetsformerna 70 % studiecirklar, (50 % deltagare och 50 % studietimmar) 10 % annan folkbildningsverksamhet (50 % deltagare och 50 % studietimmar) 20 % kulturarrangemang (antal kulturprogram) 2018 års anslag beräknas på en genomsnittlig verksamhet under två år, med en eftersläpning på ett år. DVS 2018 års anslag beräknas på snittet av verksamheten 2015 och Denna formel används i alla tre verksamhetsformerna. Kommun: Kungälvs kommun Beräkningsgrunder Grundfördelning Procentfördelning Deltagare Timmar Studiecirkel 70% 50% 50% Annan folkbildning 10% 50% 50% Kulturprogram 20% Året 2015 räknas som: 50% Året 2016 räknas som: 50%

6 3(4) Verksamhetens bedömning Nedanstående beräkningar bygger helt och hållet på den rekommendation som antogs av Västra Götalands Bildningsförbunds styrelse Fördelning av kommunbidrag i Kungälvs kommun 2018 Totalt kommunbidrag Därav för studiecirklar Därav för annan folkbildning Därav för kulturprogram kr kr kr kr Summa bidrag Studie- Studiecirklar Annan folkbildnings verks. Kultur förbun d Unika + Unika + Funk.hindrade Timmar Funk.hindrade Timmar ABF kr kr kr kr kr kr Bilda kr kr kr kr kr kr FU kr kr 499 kr 126 kr kr kr SFR kr kr kr kr kr kr SV kr kr kr kr kr kr NBV kr kr kr kr kr kr Mbsk kr kr kr kr kr kr Sensus kr kr kr kr 465 kr kr IR 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr KBV kr kr kr kr 797 kr kr Summa kr kr kr kr kr kr Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Kommunala bidrag till studieförbunden är nödvändiga för deras arbete, och förbunden med sina olika fokusområden bidrar till ökad kunskap, social närvaro, minskad segregation och utanförskap samt fler i arbete. Värden, som alla är samstämmiga med kommunfullmäktiges strategiska mål. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Studieförbundens verksamhet utgör bland annat ett viktigt komplement för ungdomar och unga vuxnas lärande. Vidare bidrar studieförbunden till ökad integration och barn och unga genom viktiga cirklar och projekt som genomförs för dessa målgrupper. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Studieförbundens cirklar, träffar och kurser riktar sig till alla människor, oavsett kön, etnicitet eller bakgrund. Studieförbunden bidrar till viktiga mötesplatser och kan minska utanförskap och ger ökade kunskaper.

7 4(4) Teknisk bedömning/genomförandeplan Efter beslut i bildningsutskottet betalar Idrott och Förening ut bidragen till respektive studieförbund. Ekonomisk bedömning Enligt fördelad budget finns kr till studieförbunden. Förslag till beslut Fördelning av bidrag till Studieförbunden 2018, i enlighet med upprättad sammanställning betalas ut till studieförbunden den 31 januari Håkan Karlsson Verksamhetschef Kultur och Fritid Thomas Hermansson Fritidschef Expedieras till: Katarina Vallström För kännedom till: Håkan Karlsson Thomas Hermansson

8 Fördelning av kommunbidrag för år 2018 Nedanstående beräkningar bygger helt och hållet på den rekommendation som antogs av Västra Götalands Bildningsförbunds styrelse Kommun: Kungälvs Kommun Beviljat kommunbidrag 2018 Beräkningsgrunder Grundfördelning Procentfördelning Deltagare Timmar Studiecirkel 70% 50% 50% Annan folkbildning 10% 50% 50% Kulturprogram 20% kr 1. Skriv in vilket år fördelningen gäller. 2. Skriv in kommunens namn och det beviljade kommunbidraget. 3. För in de statistiska uppgifterna från STUV-listan för alla studieförbund 4. Växla till fliken Beräkning för att se resultatet. Året 2015 räknas som: 50% Året 2016 räknas som: 50% OBS! Data kan endast skrivas in i de grå fälten. För beräkning av bidrag ABF Bilda FU SFR SV NBV MBSK Sensus IR KBV Totalt 1 Studiecirklar Antal studietimmar Antal studietimmar Antal deltagare med funktionshinder Antal deltagare med funktionshinder Antal unika deltagare Antal unika deltagare Annan folkbildningsverksamhet (AFV) Antal studietimmar Antal studietimmar Antal deltagare med funktionshinder Antal deltagare med funktionshinder Antal unika deltagare Antal unika deltagare Kulturprogram Antal kulturprogram Antal kulturprogram

9 Fördelning av kommunbidrag i Kungälvs Kommun kommun 2018 Totalt kommunbidrag Därav för studiecirklar Därav för annan folkbildning Därav för kulturprogram kr kr kr kr Studiecirkel Unika + funktionshindrade Timmar Annan folkbildningsverksamhet Kultur Unika + funktionshindrade Timmar Antal Summa bidrag ABF kr kr kr kr kr kr Bilda kr kr kr kr kr kr FU kr kr 499 kr 126 kr kr kr SFR kr kr kr kr kr kr SV kr kr kr kr kr kr NBV kr kr kr kr kr kr Mbsk kr kr kr kr kr kr Sensus kr kr kr kr 465 kr kr IR 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr KBV kr kr kr kr 797 kr kr Summa kr kr kr kr kr kr

10 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Katarina Vallström Bidrag till inköp av innebandysarg STC innebandyklubb (Dnr KS2017/2324-4) Sammanfattning STC Innebandyklubb ansöker om stöd att köpa in en innebandysarg för utomhusspel med placering på Sandbackaskolan. Total kostnad på sargen är ca kr. Förslag till beslut är att stöd från Idrott och förening om kronor och Trygga Ungdomsmiljöer om kronor beviljas, totalt bidrar kommunen med kronor. Bakgrund STC Innebandyklubb (STCIBK) har under hösten bedrivit innebandyträning för barn på Sandbackaskolan, på fritidstid i anslutning till skoltid. Spelare från STCIBK s seniorverksamheten samt personal från fritidsverksamheten på skolan har varit ledare och det har varit mellan barn på träningarna. Nu ser föreningen möjlighet att utveckla konceptet att med hjälp av bidrag köpa in och placera en sarg för innebandy på skolområdet. Innebandy är en sport med svenskt ursprung. Efter att ha vuxit lavinartat under 80- och 90- talet är innebandy idag Sveriges största inomhusidrott. STC Innebandyklubb är Sveriges nionde största innebandyförening. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer att en innebandysarg är en tillgång för både stora och små samt kan användas för innebandyspel även efter skoltid. För skolbarnen är sargen ett lyft och bidrar till mer aktivitet på raster och även för att få fler barn och ungdomar att få upp ögonen och intresset för innebandy. Verksamheten bedömer att utrymme finns i budget för beloppet som STC IBK söker. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Kommunfullmäktiges strategiska mål som bedöms relevanta för ärendet är Gör rätt från början investera i barn och unga samt Minskad segregation. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Både barn och unga kan komma att ha sargen till glädje. Detta är till för barnen, både barnen som går på skolan men även barn och unga som bor i området. Sargen uppmanar till spontanidrott, något som vi ser mindre och mindre av idag. KOMMUNKANSLIET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

11 2(2) Innebandy är även en idrott som många tjejer tycker om att spela, vilket kan få fler tjejer till en aktiv livsstil. Barnen som närvarat vid innebandyträningarna som STC IBK har anordnat har visat stor entusiasm vid träningarna och sargen skulle ge utrymme för mer spel. Integrationen främjas, vänskap byggs, fler barn och unga som rör sig och en mer meningsfull fritid för både boende och barn i området. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Både killar och tjejer har möjlighet, och kan ha nytta och glädje av sargen. Teknisk bedömning/genomförandeplan STC Innebandyklubb ansvarar för att, när de mottagit bidraget, beställa och ställa upp sargen. Rektor på Sandbackaskolan köper in nödvändig utrustning såsom klubbor, mål och bollar. Sandbackaskolan sköter även om driften av sargen, vilket bedöms som relativt underhållsfritt. Juridisk bedömning Behövs ej. Ekonomisk bedömning Idrott och Förening, och Trygga Ungdomsmiljöer betalar vardera ut kronor, som en delfinansiering av innebandysargen. Resterande kronor löser STC IBK själva. Pengarna som Idrott och Förening och Trygga Ungdomsmiljöer betalar ut öronmärks och avtal skrivs med STC Innebandyklubb. STC Innebandyklubb ansvarar för att en sarg finns på plats innan bestämt datum, annars betalas pengarna tillbaka. Sargen drivs och underhålls av Sandbackaskolan. Förslag till beslut 1. Idrott och Förening och Trygga Ungdomsmiljöer betalar ut vardera kronor (totalt kronor) i föreningsbidrag till STC Innebandyklubb för att bidra till inköp av innebandysarg för utomhusspel. 2. Verksamhetschef uppdras att underteckna avtal med STC Innebandyklubb Thomas Hermansson Enhetschef fritid Håkan Karlsson Verksamhetschef Kultur- och fritid Expedieras till: Thomas Hermansson Håkan Karlsson För kännedom till: Katarina Vallström

12 Kungälv Angående stöd till STC IBK gällande inköp av innebandysarg till Sandbackaskolan Trygga Ungdomsmiljöer: kr Idrott och Förening: Kr Totalt: kr Dessa pengar skall öronmärkas för inköp av innebandysarg som skall placeras på Sandbackaskolan i Kungälv. Om inte pengarna används till en innebandysarg, skall pengarna betalas tillbaka till Kungälvs kommun. Sargen skall finnas på plats senast och kommunen skall informeras när sargen är färdigställd. Driften av innebandysargen skall ombesörjas av Sandbackaskolan. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. För Kungälvs kommun: För STC Innebandyklubb Håkan Karlsson Kungälv 2018-XX-XX Ulf Widell Kungälv 2018-XX-XX

13 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Johanna Rydberg Riktlinjer inackorderingstillägg Dnr KS2017/ Sammanfattning Syftet med riktlinjerna är att förtydliga på vilken grund som beslut om att bevilja eller avslå ansökningar om inackorderingstillägg tas. Stödet ska uppgå till boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det gäller elever i gymnasiet och gymnasiesärskolan. Bidraget uppgår till 1/30 av ett basbelopp och betalas ut nio gånger per år. För att vara berättigad bidrag krävs bland annat att eleven är mottagen i första hand. Bakgrund Riktlinjerna för beslut om inackorderingstillägg fungerar som ett stöd för verksamheten för att beslut om en elev ska beviljas inackorderingstillägg eller inte. Syftet med riktlinjerna är att förtydliga på vilka grunder som beslut om att bevilja eller avslå ansökningar om inackorderingstillägg tas. Verksamhetens bedömning Inackorderingstillägg är ett bidrag för boende och hemresor. Bidraget uppgår till 1/30 av ett basbelopp per månad och betalas ut under nio månader per läsår. Inackorderingstillägg kan inte kombineras med bidrag för elevresor. Ansökan om inackorderingstillägg görs via en särskild blankett. I samband med ansökan kontrollerar handläggaren att eleven går på skolan som eleven uppger i ansökan. För att vara berättigad inackorderingstillägg krävs att eleven är mottagen i första hand. Eleven blir till exempel mottagen i första hand om eleven blivit mottagen till en utbildning som kommunen har samverkansavtal med, har blivit mottagen med hänsyn till särskilda skäl med hänsyn till personliga skäl eller tagits emot på en riksrekryterande utbildning. Att bli mottagen i andra hand innebär istället att eleven är mottagen i mån av plats efter att kommunens eller samverkansområdet egna elever blir antagna. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Ej aktuellt i det här ärendet. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Riktlinjerna är ett sätt att säkerställa barn och ungdomars ansökningar om inackorderingstillägg behandlas på samma sätt och i enlighet med de lagkrav som finns. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Riktlinjerna förtydligar på vilken grund som beslut att bevilja inackorderingstillägg tas och det är därför ett sätt att säkerställa att det sker en likvärdig bedömning. BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

14 2(3) Teknisk bedömning/genomförandeplan Ansökan om inackorderingstillägg ska vara kommunen tillhanda senast den 30 juni för föregående läsår, vilket till exempel innebär att ansökan för läsåret 2017/2018 ska vara kommunen tillhanda senast 30 juni Juridisk bedömning Inackorderingstillägg regleras i 15 kap. 32 för gymnasielever och 18 kap. 32 för elever i gymnasiesärskolan. 15 kap. Gymnasieskolan, allmänt 32 Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte 1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47, 2. elever som har tagits emot enligt 17 kap. 19 tredje stycket, 3. elever på Rh-anpassad utbildning, eller 4. utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. Lag (2011:876). 18 kap. Gymnasiesärskolan, allmänt 32 Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasiesärskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Skyldigheten gäller dock inte elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 19 kap. 39. Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. Lag (2013:530). Ekonomisk bedömning Riktlinjerna innebär ingen ökade kostnader utan finansieras inom ordinarie budget. Förslag till beslut Riktlinjerna om inackorderingstillägg antas.

15 3(3) Cristine Lysell Verksamhetschef gymnasiet Ann Ryström Sektorchef skola Expedieras till: Cristine Lysell För kännedom till:

16 Riktlinjer för inackorderingstillägg Riktlinjer Diarie-/dokumentnummer: SMN2017/0432 Beslut: <Datum- Instans /År> Beredande politiskt organ: Sociala myndighetsnämnden Giltighetstid: Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten, Sektor bildning och lärande Senast uppdaterad av: Johanna Rydberg 1

17 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Relation till andra styrdokument Målgrupp Restid Vad gäller för utbetalning av bidraget När ansökan ska skickas in Mottagen i första hand Mottagen i andra hand Inackorderingstillägg kan inte kombineras med bidrag för elevresor Information om förändringar som påverkar rätten till bidrag Stöd i skollagen

18 1. Inledning Riktlinjerna fungerar som ett stöd för verksamheten att besluta om en elev har rätt till inackorderingstillägg eller inte. Om riktlinjerna i något avseende strider mot författningsbestämmelser eller mot fastställd tolkningar skall riktlinjerna inte tillämpas i dessa delar. 2. Syfte Syftet med riktlinjerna är att förtydliga på vilka grunder beslut om att bevilja eller avslå ansökningar om inackorderingstillägg tas. 3. Relation till andra styrdokument Riktlinjen har koppling till Riktlinjer för skolskjuts och elevresor i Kungälvs kommun eftersom bidrag för elevresor/skolskjuts inte kan kombineras med inackorderingstillägg. 4. Målgrupp Inackorderingstillägg kan sökas av elever på offentliga gymnasieskolor. Elever på fristående gymnasieskolor kan söka bidrag via CSN (Centrala Studiestödsnämnden). För att omfattas av inackorderingstillägg krävs att eleven är folkbokförd i kommunen. Bidrag kan sökas till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller tjugo år. 5. Restid Restiden mellan folkbokföringsadressen och skolan skulle vara minst två timmar per dag om eleven bodde kvar hemma. Kravet på restid ska vara uppfyllt minst fyra dagar per tvåveckorsperiod. Restiden beräknas utifrån den tid det tar att resa med allmänna kommunikationsmedel (buss, tåg och spårvagn), gångtid till/från hållplatser och väntetid. För resor med cykel och moped ska tiden som det tar att gå samma sträcka anges. 6. Vad gäller för utbetalning av bidraget Bidraget betalas ut i slutet av varje månad, fyra gånger på höstterminen och fem gånger på vårterminen. Den första utbetalningen för höstterminen görs i september. Bidraget betalas ut enligt de uppgifter som står på ansökningsblanketten. Bidraget avser boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Bidraget uppgår till 1/30 av ett prisbasbelopp. För elever som söker bidrag för ett läsår betalas fullt bidrag ut i slutet av varje månad. För elever som söker bidrag för en kortare period reduceras bidraget i motsvarande omfattning. 7. När ansökan ska skickas in Ansökan om inackorderingstillägg ska vara kommunen tillhanda senast den 30 juni för föregående läsår, vilket till exempel innebär att ansökan för läsåret 2017/2018 ska vara kommunen tillhanda senast 30 juni Mottagen i första hand En elev blir mottagen i första hand om eleven söker en utbildning i en kommun som elevens hemkommun har samverkansavtal med eller om utbildningen är riksrekryterande. En elev kan 3

19 också bli mottagen utanför samverkansområdet med hänsyn till personliga skäl. Det är mottagande kommun som tar beslutet om mottagande. NIU-utbildning är ett komplement till riksrekryterande idrottsutbildning. Att en elev antagits till en NIU-utbildning innebär inte att eleven automatiskt är mottagen i första hand. För att eleven ska bli mottagen i första hand krävs att hemkommunen och anordnarkommunen skriver samverkansavtal för utbildningen. Om kommunerna har skrivit ett samverkansavtal blir eleven mottagen i första hand. 9. Mottagen i andra hand Elever som blir mottagna i andra hand har inte rätt till inackorderingstillägg. Frisök innebär en utökad möjlighet för elever att söka gymnasieutbildning på nationellt program i annan kommun än hemkommunen/samverkansområdet även om utbildningen finns där. Eleven blir då mottagen i andra hand efter att alla behöriga sökande i den kommunen/ samverkansområdet har kommit in och om det finns lediga platser på programmet. Det är mottagande kommun som tar beslutet om mottagande. 10. Inackorderingstillägg kan inte kombineras med bidrag för elevresor Bidrag för elevresor/skolskjuts och inackorderingstillägg kan inte kombineras. Elever som tar emot inackorderingstillägg får därför inte ta emot busskort från kommunen. Av lagen 1991(1110) om kommunens skyldighet att svara för vissa elevresor framgår att kommunen är skyldig att ordna elevresor för elever i gymnasieskolan för dagliga resor mellan bostad och hemmet om resvägen är minst 6 km. I Kungälvs kommun finns det sedan 2013 (Dnr KS2013/524) ett beslut om att alla gymnasieelever får rätt till resebidrag oavsett avstånd till skolan. För elever som av olika skäl inte kan åka buss ges kontant resebidrag om max 1/30 av ett prisbasbelopp per kalendermånad. Rätt till skolskjuts gäller endast elever i grundskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. 11. Information om förändringar som påverkar rätten till bidrag En elev som avbryter sina studier, flyttar hem eller ändrar folkbokföringsadress är skyldig att informera Kungälvs kommun omgående. Den som tar emot inackorderingstillägg felaktigt är skyldigt att betala tillbaka bidraget. 12. Stöd i skollagen 15 kap. Gymnasieskolan, allmänt Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasie-skola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte 1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47, 2. elever som har tagits emot enligt 17 kap. 19 tredje stycket, 3. elever på Rh-anpassad utbildning, eller 4. utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. 4

20 Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. Lag (2017:1104). 18 kap. Gymnasiesärskolan, allmänt 32 Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasiesärskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Skyldigheten gäller dock inte elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 19 kap. 39. Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. Lag (2013:530). 5

21 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 787/2017 Riktlinjer inackorderingstillägg (Dnr SMN2017/0432) Syftet med riktlinjerna är att förtydliga på vilken grund som beslut om att bevilja eller avslå ansökningar om inackorderingstillägg tas. Stödet ska uppgå till boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det gäller elever i gymnasiet och gymnasiesärskolan. Bidraget uppgår till 1/30 av ett basbelopp och betalas ut nio gånger per år. För att vara berättigad bidrag krävs bland annat att eleven är mottagen i första hand. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer inackorderingstillägg daterad Bilaga Riktlinjer inackorderingsbidrag daterad Förslag till kommunstyrelsen Upprättat förslag till riktlinjer för inackorderingstillägg antas. Expedieras till: För kännedom till: SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN Justeras sign

22 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Johanna Rydberg Hantering av överåriga asylsökande som söker gymnasieutbildning Dnr KS2017/ Sammanfattning Asylsökande ungdomar som inte har påbörjat en gymnasieutbildning innan de fyller 18 år räknas som överåriga och har inte rätt till en gymnasieutbildning. Inför gymnasieantagningen 2018 behöver kommunen besluta om överåriga som söker till gymnasiet ska tas emot. Verksamheten föreslår att kommunen inte ska erbjuda överåriga asylsökande som bor i Kungälv någon gymnasieutbildning eftersom kommunen inte kan söka ersättning från Migrationsverket för dessa elever. Däremot föreslås kommunen kunna ta emot överåriga asylsökande från andra kommuner om deras hemkommuner betalar för utbildningen här. Bakgrund Asylsökande ungdomar och vissa andra ungdomar har rätt att fullfölja en gymnasieutbildning som påbörjades innan de fyller 18 år. Skolverkets tolkning när det gäller dessa ungdomar innebär att en elev inte har rätt att gå över till och påbörja utbildning på ett nationellt program från och med att dem fyllt 18 år, även om eleven har påbörjat ett introduktionsprogram innan dess. Nyanlända som har permanent uppehållstillstånd har rätt påbörja en gymnasieutbildning före utgången av vårterminen de år de fyller 20 år. Överåriga sökande till gymnasieskolan avser asylsökande över 18 år (har fyllt 18 år eller kommer fylla 18 år innan 25 augusti) och folkbokförda ungdomar över 19 år (har fyllt 20 år eller kommer fylla 20 år under antagningen). I samband med Gymnasieantagningen 2017 togs överåriga asylsökande som bodde i Kungälv och sökt utbildning i Kungälv emot i mån av plats. När en ungdom som är asylsökande fyller 18 år är socialtjänsten inte längre ansvarig för boendet. Det går då att ordna boende själv eller få hjälp med boende från Migrationsverket. Eftersom Migrationsverket inte har något boende i Kungälv betyder det att många som fyller 18 år flyttar från kommunen. En del ungdomar blir däremot kvar eftersom de ordnar eget boende. Verksamhetens bedömning Verksamheten bedömer inte att kommunen kan erbjuda överåriga asylsökande som inte har rätt till en gymnasieutbildning eftersom kommunen inte får någon statlig ersättning för dessa ungdomar. Däremot kan kommunen ta emot överåriga asylsökande från andra kommuner om deras hemkommuner betalar för utbildningen här. BILDNING OCH LÄRANDE ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

23 2(3) I dagsläget har kommunen sju asylsökande elever som studerar på introduktionsprogrammet och förväntas bli behöriga för att söka sig till nationellt program till höstterminen. Eftersom boendet för dessa ungdomar ofta är tillfälligt kan siffrorna snabbt ändras. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Beslutet om att erbjuda plats för överåriga asylsökande ungdomar har koppling till kommunfullmäktiges strategiska mål om balans mellan ekonomi, kvalitet och behov samt målet om minskat segregation. Bedömning utifrån ett barnperspektiv Inte aktuellt i det här ärendet. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv De överåriga ungdomar som i dagsläget är aktuella är främst killar. Teknisk bedömning/genomförandeplan Beslutet om att erbjuda överåriga gymnasieelever som söker en gymnasieutbildning med start hösten Juridisk bedömning Överåriga sökande har inte samma rätt till gymnasieutbildning som sökande som är folkbokförda i Sverige. De har inte rätt till någon gymnasieutbildning, men kommunen kan ändå välja att ge dem utbildning. Av kommunallagen (2017:725) 1 framgår att kommuner och landsting får ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar. Av kommunallagen 2 framgår vidare att kommuner och landsting inte får ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha hand om. Ekonomisk bedömning Kommunen söker ersättning för skolundervisning för asylsökande barn och ungdomar. Ersättning kan inte sökas för asylsökande ungdomar som påbörjat en gymnasieutbildning efter att de fyllt 18 år. Vistelsekommunen, det vill säga den kommun som eleven bor beslutar om elevens rätt till utbildning och mottagande kommun/skolhuvudman beslutar om mottagande. Förslag till beslut Överåriga asylsökande som bor i Kungälv och sökt utbildning i Kungälvs kommun erbjuds inte plats på gymnasiet. Kungälvs kommun betalar inte för köp av skolplats i annan kommun för överåriga asylsökande elever. Överåriga asylsökande elever som bor i annan kommun, söker utbildning i Kungälvs kommun och har en hemkommun som betalar för utbildningen erbjuds plats i mån av plats.

24 3(3) Cristine Lysell Verksamhetschef gymnasiet Ann Ryström Sektorchef skola Expedieras till: För kännedom till:

25 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Johanna Rydberg Styrdokument - riktlinjer för ersättning för förlängd undervisning Dnr KS2017/ Sammanfattning Syftet med riktlinjerna är att säkerställa en likvärdig bedömning för om en skola ska beviljas ersättning för förlängd undervisning för en elev. Enligt skollagen är det huvudmannen för skolan som beslutar om förlängd undervisning, men det är upp till elevens hemkommun att besluta om ersättning beviljas. Bakgrund Riktlinjer för beslut om ersättning för förlängd undervisning fungerar som ett stöd för verksamheten för att besluta om ersättning ska beviljas för förlängd undervisning. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa en likvärdig bedömning för om en skola ska beviljas ersättning för förlängd undervisning för en elev. Beslut om att bevilja ersättning till fristående skolor tas inom ramen för grundbelopp till fristående skolor och beslut om interkommunal ersättning till kommunala skolor. Ersättning till fristående skolor är delegerat till sektorchef i Sociala myndighetsnämndens delegationsordning, A7. Interkommunal ersättning är delegerat till verksamhetschef för gymnasieskolan och sektorchef för gymnasiesärskolan i Kommunstyrelsens delegationsordning, F5. Kommunen är inte skyldig att betala ut bidrag för ett fjärde år för elever som går en treårig gymnasieskola. Däremot är kommunen skyldig att i enlighet med likabehandlingsprincipen behandla kommunala och fristående skolor på samma sätt. Verksamhetens bedömning Ansökan om ersättning för förlängd undervisning görs via en särskild blankett. Utöver ansökan ska individuell studieplan bifogas ansökan där det tydligt framgår vilka kurser som ska förläggas till den förlängda delen. Eventuella åtgärdsprogram ska också bifogas ansökan. Skolan behöver redovisa vilka insatser som gjorts för att eleven ska kunna fullfölja sin utbildning inom tre år för elever i gymnasieskolan och fyra år för elever i gymnasiesärskolan. En individuell bedömning görs alltid utifrån varje elev. Begäran om ersättning kan till exempel avslås när en elev haft hög frånvaro under en längre period utan stora insatser från skolan och skolan trots detta fått fullt bidrag för eleven. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål och relevanta styrdokument Ej aktuellt i det här ärendet. KOMMUNKANSLIET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

26 2(3) Bedömning utifrån ett barnperspektiv Rektorns beslut om förlängd undervisning ska utgå från elevens behov och inte påverkas av om skolan får ersättning för förlängningen eller inte. Bedömning utifrån ett jämlikhetsperspektiv Riktlinjerna förtydligar på vilken grund som beslut att bevilja ersättning tas och det är därför ett sätt att säkerställa att det sker en likvärdig bedömning. Teknisk bedömning/genomförandeplan För kommunala skolor ska ansökan ha inkommit senast första april och för elever på fristående skolor senast första juni. Datumet för de kommunala skolorna är hämtat från Göteborgs regions samverkansavtal. Datumet för fristående skolor är satt till första juni eftersom det är först i slutet av terminen som många skolor uppmärksammar att de behöver ansöka om ersättning. Om det finns synnerliga skäl kan en överenskommelser göras efter 1 april respektive 1 juni. Juridisk bedömning Rektorns beslut om att förlänga utbildningen för en elev är det som ligger till grund för beslut om att bevilja ersättning. 16 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Utbildningen längd 15 De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår. Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än tre läsår. Om huvudmannen har fått tillstånd till det av Statens skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår. 19 kap. Gymnasiesärskolan, program Utbildningens längd 17 Utbildningen i gymnasiesärskolan är avsedd att genomgås under fyra läsår. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen får fördelas på längre tid. Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens befogenheter enligt första stycket. Lag (2012:109). Ekonomisk bedömning Riktlinjerna innebär ingen ökade kostnader utan finansieras inom ordinarie budget. Förslag till Bildningsutskottet Informationen antecknas till protokollet. Förslag till Kommunstyrelsen Riktlinjerna för ersättning för förlängd undervisning antas Cristine Lysell Verksamhetschef Ann Ryström Verksamhetschef

27 Riktlinjer för beslut om ersättning för elever som beviljats förlängd undervisning Riktlinjer Diarie-/dokumentnummer: KS2017/2053 Beslut: <Datum-Kommunstyrelsen /År> Beredande politiskt organ: Sociala myndighetsnämnden, Bildningsutskottet Giltighetstid: Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten, Sektor bildning och lärande Senast uppdaterad av: Johanna Rydberg 1

28 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Kommunala gymnasieskolor Fristående gymnasieskolor Beräkning av ersättningsnivå Utgångspunkt för beslut om förlängd undervisning Bedömning för beslut om ersättning Stöd i skollagen för att förlänga utbildningen

29 1. Inledning Riktlinjerna fungerar som ett stöd för verksamheten att besluta om ersättning ska beviljas för förlängd undervisning för elever. Om riktlinjerna i något avseende strider mot författningsbestämmelser eller mot fastställd tolkningar skall riktlinjerna inte tillämpas i dessa delar. 2. Syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa en likvärdig bedömning för om en skola ska beviljas ersättning för förlängd undervisning för en elev. 3. Kommunala gymnasieskolor Ersättning för förlängd studietid till kommunala skolor utan för kommunen beviljas inom ramen för interkommunal ersättning, Kommunstyrelsens delegationsordning, F5. Ansökan ska ha inkommit till Sektor bildning och lärande, senast 1 april under elevens sista läsår, årskurs tre för ett treårigt program. Om det finns särskilda skäl kan överläggning inledas efter 1 april. 4. Fristående gymnasieskolor Ersättning för förlängd studietid beviljas inom ramen för grundbeloppet till fristående skolor, Sociala myndighetsnämndens delegationsordning. Ansökan ska ha inkommit till Sektor bildning och lärande, senast 1 juni under elevens sista läsår, årskurs tre för ett treårigt program. 5. Beräkning av ersättningsnivå Ersättningen baseras på programpris och antal poäng som eleven ska läsa under den förlängda undervisningstiden. Vid beräkning av ersättningsnivå räknas endast de kurser som inte är betygssatta. Det innebär att kurser som rektor beviljat en elev att gå om, på grund av att eleven fått betyg F på kursen, inte tas med i underlaget för uträkning av ersättningsnivå. Ersättningen beräknas utifrån hur många poäng som eleven läser per termin. Saknas beslut om förlängd undervisning utgår ingen ekonomisk ersättning. 6. Utgångspunkt för beslut om förlängd undervisning Beslut om förlängd undervisning ska utgå från skollagen och gymnasieförordningens bestämmelser. Kungälvs kommun utgår från att besluten om förlängd undervisning är tagna med hänsyn till elevens förutsättningar och att skolan har prövat alla möjligheter för eleven att fullfölja ett nationellt program på avsedd tid innan skolan beslutar om åtgärder som innebär förlängd undervisning. Syftet med förlängningen ska vara att eleven ska nå målen för utbildningen genom att fördela undervisningen över längre tid än tre år för gymnasieskolan och fyra år för gymnasiesärskolan Det innebär att hela eller delar av kurser flyttas till den förlängda delen och att rektor samtidigt gör en bedömning av hur lång tid undervisningen ska förlängas. Den individuella studieplanen uppdateras i samband med beslutet om förlängd undervisning. 3

30 7. Bedömning för beslut om ersättning Likabehandlingsprincipen, att kommunala skolor ska bedömas på samma sätt som fristående skolor ligger till grund för bedömningen. Utöver det görs en bedömning utifrån varje elevs förutsättning. För att ersättning ska beviljas krävs att den individuella studieplanen är reviderad och att det tydligt framgår vilka kurser eller delar av kurser som förläggs till den förlängda delen. Skolan ska kunna visa att dem gjort insatser för att eleven ska nå målen för utbildningen inom tre år för elever i gymnasieskolan och inom fyra år för elever i gymnasiesärskolan. Av underlaget behöver det också framgå att eleven genom förlängningen har goda förutsättningar att nå ett fullständigt slutbetyg eller om den förlängda studietiden avser behörighetsgivande kurser som eleven har svårt att läsa in till exempel inom ramen för kommunal vuxenutbildning eller allmän kurs vid folkhögskola. Exempel på när begäran om ersättning för förlängningen avslås är hög frånvaro under en längre period och att underlaget inte visar på att det finns anledning att tro på en tydlig förbättring. Elever som studerar på introduktionsprogram omfattas inte av förlängd undervisning. 8. Stöd i skollagen för att förlänga utbildningen 16 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Utbildningen längd 15 De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår. Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre tid än tre läsår. Om huvudmannen har fått tillstånd till det av Statens skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår. 19 kap. Gymnasiesärskolan, program Utbildningens längd 17 Utbildningen i gymnasiesärskolan är avsedd att genomgås under fyra läsår. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen får fördelas på längre tid. Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens befogenheter enligt första stycket. Lag (2012:109). 4

31 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 788/2017 Riktlinjer ersättning förlängd undervisning (Dnr SMN2017/0433) Syftet med riktlinjerna är att säkerställa en likvärdig bedömning för om en skola ska beviljas ersättning för förlängd undervisning för en elev. Enligt skollagen är det huvudmannen för skolan som beslutar om förlängd undervisning, men det är upp till elevens hemkommun att besluta om ersättning beviljas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Riktlinjer ersättning förlängd undervisning Bilaga Riktlinjer ersättning förlängd undervisning.pdf Förslag till kommunstyrelsen Upprättat förslag till riktlinjer för ersättning för förlängd undervisning antas. Expedieras till: För kännedom till: SOCIALA MYNDIGHETSNÄMNDEN Justeras sign