Sida 1 av. målmanualer Till: Skogsstyrelsen Naturvårdsverket Jordbruksverkett SGU. uppdaterad remissversion)

Transkript

1 Sida 1 av 42 RUS yttrande kulturmiljöperspektiven Målmanualer Yttrande Dnr Länsstyrelsen Dalarna Till: Boverket Havs- och vattenmyndigheten Skogsstyrelsen Naturvårdsverket Jordbruksverkett SGU RUS synpunkter och förslag målmanualer avseende kulturmiljöperspektiven Dokumentet innehåller: Målövergripande synpunkterr och förslag & Miljömålsvisa synpunkter och förslag Kristofer Sjöö och Coco Dedering/RUS arbetsgrua pp den (utkast 2) uppdaterad i samband med granskning av utkast 3 (formell remissversion)

2 Sida 2 av 42 Innehåll Målövergripande synpunkter och förslag målmanualer avseende kulturmiljöperspektiven... 4 Inledning... 4 Målövergripande synpunkter, utdrag ur länsstyrelsernas yttranden avseende kulturmiljö... 4 Tre indikatorset föreslås:... 7 Skydd skyddade kulturmiljöer... 7 Tillstånd Bevarade kulturmiljöer Förvaltningsbetingelser förutsättningar för kulturmiljön Kort om mått och nivåer Synpunkter avseende kulturmiljö per miljömål och precisering Hav i balans och levande kust och skärgård Precisering 9 Bevarade natur och kulturmiljövärden Precisering 10 Kulturlämningar under vatten Precisering 3 Ekosystemtjänster Precisering 11 Friluftsliv och buller Levande sjöar och vattendrag Precisering 10 Bevarade natur och kulturmiljövärden Precisering 11 Friluftsliv och buller Övriga synpunkter Levande skogar Precisering Bevarade natur och kulturmiljövärden Precisering Ekosystemtjänster Precisering Friluftsliv Ett rikt odlingslandskap Preciseringarna Bevarade natur och kulturmiljövärden och Kultur och bebyggelsemiljöer Synpunkter/kommentarer på andra preciseringar Synpunkter från Länsstyrelsen Jämtland Synpunkter från Länsstyrelsen i Skåne Synpunkter från Länsstyrelsen i Dalarna Synpunkter från länsstyrelsen i Värmland Synpunkter från länsstyrelsen i Kalmar Myllrande våtmarker Preciseringarna Bevarade natur och kulturmiljövärden Ett rikt växt och djurliv Preciseringen Biologiskt kulturarv God bebyggd miljö Precisering 1 hållbar bebyggelsestruktur... 39

3 Sida 3 av 42 Precisering 2 hållbar samhällsplanering Precisering 3 Infrastruktur Precisering 6 Kulturvärden i den byggda miljön Synpunkter från länen Frisk luft Precisering korrosion Precisering partiklar Bara naturlig försurning Precisering 4 Försurad mark Grundvatten av god kvalitet Precisering 6 Naturgrusavlagringar ( ) natur och kulturlandskapet är fortsatt bevarade... 42

4 Sida 4 av 42 RUS yttrande kulturmiljöperspektiven Målmanualer Målövergripande synpunkter och förslag målmanualer avseende kulturmiljöperspektiven Inledning Uppföljningen av kulturmiljödelarna av miljömålen är i dagsläget mycket bristfällig och det saknas indikatorer för flera aspekter och/eller mål. I nuvarande utkast spretar det mycket mellan mål avseende kulturmiljö (det skiljer sig mycket mellan de olika miljömålen, om och hur kulturmiljövärden inkluderats i förslagen). RUS har utifrån befintlig uppföljning och befintlig data försökt ta fasta på vilken uppföljning som s skulle vara möjlig attt få till stånd med begränsade insatser. Utgångspunkten har varit att identifiera målövergripande och gemensamma behov i miljömålssystemet. Vi har utvecklat de förslag som vi redogjorde för under det målövergripande möte som hölls i december 2013 på Riksantikvarieämbetet. Tillvägagångssättet skulle kunna innebära såväl resurs som kvalitetsmässiga samordningsvinster. Jämförbarheten mellan kulturmiljöapsekter i olika mål skullee bli större och uppföljningen skulle uppnå en önskvärd röd tråd gällande kulturmiljöapsekterna i målen. RUS lämnade synpunkter på kulturmiljödelarna av målmanualerna utkast 2, jämför RUS synpunkter och förslag målmanualer utkast 2 avseende kulturmiljöperspektiven, Kristofer Sjöö och Coco Dedering/RUS arbetsgrupp daterad den Vid genomgång av utkast 3 kan vi konstatera att våra synpunkter och förslag inte med något enstaka undantag har beaktats. De synpunkter som framförs nedan är därför i stort sett s desamma som tidigare. Vi har dock kompletterat på en del punkter och för några mål. RUS har tagit del av Länsstyrelsernas yttranden över utkast länsstyrelser har lämnat synpunkter som berör kulturmiljö mer specifikt. Målövergripande synpunkter, utdrag ur länsstyrelsernas yttranden avseendee kulturmiljö Övergripande synpunkter avseende kulturmiljödelarna i målmanualerna (utkast 3) har lämnats av länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar, Gotland, Västmanland, Västra Götaland, Sörmland, Värmland och Västerbotten. Flera län instämmer i RUS tidigare inlämnade synpunkter, eller hänvisar till dessa i sina yttranden: Blekinge Gotland Synpunkter på kulturmiljöaspekter för alla målmanualer

5 Sida 5 av 42 RUS yttrande kulturmiljöperspektiven Målmanualer Länsstyrelsen på Gotland instämmer i de synpunkter RUS sammanställt avseendee kulturmiljöperspektiven (RUS synpunkter ochh förslag målmanualer utkast 2 avseende kulturmiljöperspektiven). Eftersom kulturmiljödelarna lätt får en undanskymd plats i uppföljningen av miljömålen, är det extra viktigt att de tydligt lyfts fram i målmanualerna. Dessutom vore det värdefullt med fler indikatorer avseende kulturmiljö för att underlätta arbetet. Västmanland Västra Götaland Övergripande: Gällande delarna om kulturmiljö i samtliga målmanualer så håller vi med m om och hänvisar till de synpunkter som RUS har sammanställt och redovisat. Det är viktigt att kulturmiljöfrågorna finns representerade i så stor utsträckning som möjligt då de är viktiga i sammanhanget. Södermanland Värmland 2.3 Kulturmiljö Länsstyrelsen har tagit del av RUS synpunkter och förslag målmanualer utkast 2 avseende kulturmiljöperspektiven och hoppas att det kommer till användning i arbetet med målmanualerna. Västerbotten Kulturmiljöfrågor i målmanualerna Möjligheterna till bra och systematisk uppföljning av kulturmiljödelarna i miljömålssystemet är i dagsläget mycket bristfällig. Det saknas bra underlagsdata och o indikatorer för flera preciseringar och mål. Detta blir extra tydligt vid en genomläsning av utkasten till målmanualerna. De nuvarande förslagen till målmanualer är dessutom väldigt ojämna och stora skillnader finns i hur kulturmiljövärden har inkluderats i förslagen. Till exempel variera det mycket mellan målen hur man har uttryckt mått och nivåer. Förslagsvis bör en standardisering av mål och mått med avseende på kulturmiljön ske mellan olika mål. Förslag till förbättringar av målmanuale erna avseende kulturmiljödelarnaa

6 Sida 6 av 42 Länsstyrelsen i Västerbotten föreslår liksom RUS att tre övergripande indikatorset för landskapsmålen och God bebyggd miljö arbetas in i målmanualerna. De tre indikatorseten som föreslås är; Bevarande i form av skydd Bevarande i form av tillstånd Förutsättningar för bevarande och utveckling i form av förvaltningsbetingelser. Dessa tre delar är viktiga komponenter i miljömålsarbetet och kopplar direkt till hur flera av kulturmiljöpreciseringarna är formulerade. De tar också utgångspunkt i hur befintliga indikatorer är utformade idag och vad som krävs för att utveckla dessa för att få till stånd en mer fungerade och komplett uppföljning. För en mer detaljerad beskrivning av de tre indikatorseten och vilka miljökvalitetsmål som berörs hänvisas till RUS förslag och sypunkter målmanualer utkast 2 avseende kulturmiljöperspektiven. Kristofer Sjöö och Coco Dedering/RUS arbetsgrupp Kalmar Övergripande synpunkter Länsstyrelsen Kalmar anser att det är viktigt att kulturmiljödelarna i miljömålen kommer med i målmanualerna på ett bra och tydligt sätt, såväl nationellt som regionalt. I dagsläget saknas uppföljning för kulturmiljön i de flesta miljömål. Men det finns data som kan användas för uppföljning. Länsstyrelsen Kalmar har tagit del av RUS synpunkter på målmanualerna, och instämmer i de synpunkter och stödjer de förslag som där anges. Detta innebär även att uppföljningen inom kulturmiljöområdet bör samordnas mellan flera miljömål och målansvariga myndigheter. Se vidare RUS inlämnade synpunkter.

7 Sida 7 av 42 Tre indikatorset föreslås: RUS föreslår tre huvudsakliga indikatorset för de landskapsanknutna målen och God bebyggd miljö som målansvariga myndigheter, Riksantikvarieämbetet (och länsstyrelserna) kan samarbeta kring. Dessa tre tar fasta på tre viktiga delar i miljömålssammanhang och hur flera av kulturmiljöpreciseringarna är formulerade. De tar också fasta på hur befintliga indikatorer är utformade idag och vad som skulle behöva tillkomma för att uppföljningen skulle kunna göra anspråk på att i någon mån vara fungerande och mer komplett. 1) Bevarande i form av skydd 2) Bevarande i form av tillstånd 3) Förutsättningar för bevarande och utveckling i form av förvaltningsbetingelser De tre indikatorseten har följande namn, huvudsakliga struktur och innehåll (med viss justering i innehåll beroende på vilket miljömål det handlar om): 1) Skydd Skyddade kulturmiljöer (i/vid sjöar och vattendrag, i hav, kust och skärgård, i odlingslandskapet, i skogen, i fjällandskapet, i bebyggd miljö, våtmarker) innehållande: Räkna Q (skydd PBL detaljplaner och områdesbestämmelser), byggnadsminnen (skydd Kulturmiljölagen 3 kap.), kulturreservat (områdeskydd Miljöbalken), antal/areal forn /kulturlämningar FMIS (skydd Kulturmiljölagen 2 kap. och kunskapsunderlag) samt områdesbestämmelser (PBL) 2) Tillstånd Bevarade kulturmiljöer (i/vid sjöar och vattendrag/ i hav, kust och skärgård/ i odlingslandskapet/i fjällen/i skogen/i bebyggd miljö, osv beroende på mål): Uppföljning av tillstånd baserat på stickprov (uppföljning utpekade värden fält) i ett urval riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram har identifierade värden bevarats? Ger grov uppskattning/bild av kulturmiljövärdens bevarande i utpekade kulturmiljöer. 3) Förutsättningar Förvaltningsbetingelser Kunskaps /planeringsunderlag (jämför GBM idag) Tillgång på antikvarisk kompetens i kommunerna (jämför GBM idag) Kulturmiljöanslaget, Landsbygdsprogrammet etc (utveckling/förändring, även utfall på olika åtgärder) (Antal jordbruksföretag ERO) (Förvaltningsindex GBM, LSV, HBKS) Med flera Nedan utvecklar vi dessa målövergripande förslag. För varje miljökvalitetsmål finns ytterligare synpunkter och förslag kring bl.a. datahantering. Skydd skyddade kulturmiljöer Indikatorn Skyddade kulturmiljöer upprättas för flera mål. Indikatorn baseras på befintlig data avseende skyddade byggnader, miljöer och lämningar. Befintliga dataunderlag får en generell bearbetning men med avseende på olika mål. RUS föreslår att indikatorn Skyddade kulturmiljöer införs i målmanualerna för följande miljökvalitetsmål:

8 Sida 8 av 42 Ett rikt odlingslandskap Levande sjöar och vattendrag Hav i balans och levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt växt och djurliv God bebyggd miljö befintliga indikatorer bör kompletteras Upplägget för indikatorn är gemensamt och målövergripande. Datainnehållet och indikatortext avpassas beroende på vilket mål som ska följas upp. Befintlig data som kan utgöra utgångpunkt för nämnda indikatorer (antal): Räkna Q (skyddad bebyggelse utifrån plan och bygglagen), Byggnadsminnen (skyddad bebyggelse 3 kap. kulturmiljölagen), Kulturreservat (områdeskydd Miljöbalken), Antal/areal forn /kulturlämningar FMIS fornlämningsregistret (skydd Kulturmiljölagen 2 kap. och kunskapsunderlag) samt Områdesbestämmelser (PBL) Upplösning och redovisning: nationellt och regionalt. All data går även att presentera på kommunal nivå, förutom q märkt där registrering ännu saknas i några län. Ansvar: Målansvariga myndigheter, Riksantikvarieämbetet (och länsstyrelserna) Omfattningen av skyddad bebyggelse, miljöer och lämningar är en relevant aspekt att följa upp då den har en avgörande betydelse för bevarande, främjande och hållbart nyttjande av kulturmiljön (generationsmålet) samtidigt som nivån av skydd bidrar med generella uppfattningar om omfattningen av kulturmiljöarbetet regionalt och lokalt. Uppföljning av skyddad bebyggelse finns framförallt inom målet God bebyggd miljö där tre befintliga indikatorer fokuserar på detta. Genom att använda befintlig data, tillföra ny men redan existerande data samt genom att bearbeta data genom GIS analys eller utifrån befintliga variabler kan nya skyddsindikatorer konstrueras, framförallt för de mål som idag saknar relevant uppföljning avseende kulturmiljön. En sådan indikator skulle ha delvis olika innehåll beroende på mål samt baseras på olika skyddsformer. Data från olika källor kan presenteras i ett gemensamt indikatorunderlag samt i karta och diagram (se exempelvis Skyddade sjöar och vattendrag som finns på miljömålsportalen idag. Antal kan dock behöva redovisas i olika valörer). De datakällor som i olika omfattning utvärderats följer i sammanställning nedan tillsammans med kommentarer om vilka insatser som behövs i form av databearbetning. Generellt har RUS fokuserat på befintlig data som kräver små insatser vad gäller bearbetning för att bli användbara för nämnda indikatorer. RUS vill poängtera att bearbetningen av data bör ske i samverkan mellan berörda nationella myndigheter och RUS eftersom behovet av bearbetad data är målövergripande och gemensamt. Grunden i bearbetning av data är GIS analys där skyddade objekt och miljöer utifrån markslag eller buffrar utmed exempelvis sjöar och vattendrag eller kust blir relevant underlagsmaterial för nämnda skyddsindikator. Tankar och metodik kring detta finns redan utvecklat. När det gäller skyddade områden som kulturreservat behövs en systematisk genomgång med avseende på relevans per mål. Data från bebyggelseregistret kan i sin tur sorteras utifrån bland annat byggnadskategori.

9 Sida 9 av 42 Kulturreservat Områdesskydd i form av kulturreservat är en skyddsform som på olika sätt framhållits som viktig för att uppnå kulturmiljöaspekter inom flera miljömål och behöver som sådan ingen närmare beskrivning. Systematisk genomgång med avseende på relevans per miljömål. Liten insats men tanke på det begränsade antalet områden. I dagsläget är det så få kulturreservat att handläggare på Riksantikvarieämbetet enkelt kan göra en sådan kvalitativ sortering /fördelning på olika miljömål (muntlig uppgift Fabian Mebus RAÄ februari 2014) Antal/areal forn och kulturlämningar i fornlämningsregistret (FMIS) Kulturmiljölagens 2 kap innehåller bestämmelser om fornlämningar. Fornlämningar registreras i FMIS, ett digitalt geografiskt system. En fornlämning är skyddad av lagstiftningen oavsett om den är känd sedan tidigare (registrerad i FMIS), eller inte. Myndigheters och enskildas möjligheter att följa lagstiftningen ökar dock med kunskapen om vad som finns var och registret har brister (innehållet i registret är till stor del avhängigt i vilken utsträckning och hur inventeringsinsatser har skett i olika delar av landet). Antikvarisk praxis, det vill säga vad som ska skyddas som fornlämning, ändras även över tid. Nyligen infördes en ändring i lagen som innebär att fler lämningar än tidigare klassas som fornlämningar. Ovanstående är några skäl till varför utvecklingen av fornminnesregistret är av intresse vid indikatorutveckling avseende skydd. Bearbetning av data utifrån GIS analys. Registret möjliggör också utsökningar utifrån olika lämningstyper med relevans för olika mål. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser är en planform för en översiktlig reglering av mark och vattenanvändningen och av bebyggelsen. Det går endast att reglera vissa, i lagen angivna, frågor. Det gäller bl a grunddragen för användning av mark och vattenområden, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, skydd för sådana platser som är särskilt värdefulla från bland annat historisk och miljömässig synpunkt, vegetation m.m. (Boverket) Områdesbestämmelser finns tillgängliga via statlig geodatasamverkan. Genom GIS analys kan områdesbestämmelser sorteras utifrån markslag eller buffrar. Genom att undersöka ett urval av de områdesbestämmelser som finns i riket kan en uppfattning skapas kring i vilken utsträckning som områdena reglerar kulturmiljövärden. RUS erfar utifrån rudimentär genomgång att ett stort antal områden specifikt reglerar kulturmiljövärden. Data kring antal områdesbestämmelser bör ge en god uppfattning om det kommunala arbetet att skydda kulturmiljövärden. Stor relevans för Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö men också vattenmålen. Brister i data och en uppfattning om hur stor andel av områdesbestämmelserna som reglerar kulturmiljövärden kan tydliggöras i indikatorunderlaget. Räkna Q Är en metod för att i uppföljningssyfte registrera bebyggelse som är skyddad i detaljplan och områdesbestämmelser. Data finns för 14 län som har genomfört grundregistreringen. Underlaget ajourhålls av ingående länsstyrelser. Data ligger till grund för indikatorn q märkt som syftar till uppföljning inom målet God bebyggd miljö. Redan från början var tanken att data genom GIS analys kan bearbetas för att få relevans för flera mål. Data bedöms ha störst relevans för Hav i balans och levande kust och skärgård samt också för Ett rikt odlingslandskap och Levande sjöar och vattendrag. Befintligt dataunderlag bearbetas med GIS analys utifrån buffrar. Metodik kring detta finns framarbetad. Data presenteras och beskrivs i indikatorunderlag och data redovisas för de län som ingår i materialet. Skydd är en viktig förutsättning för bevarande men ger också uppfattningar om det kommunala kulturmiljöarbetet i allmänhet.

10 Sida 10 av 42 Byggnadsminnen Utdrag från Riksantikvarieämbetets Bebyggelseregister utgör underlag till en idag befintlig indikator med koppling till God bebyggd miljö. Indikatorn utgör en relativt begränsad aspekt av målet avseende kulturmiljö. Tillsammans med andra indikatorer kopplade till skydd samt förvaltningsbetingelser är dessa data relevanta för att uppmärksamma utsträckningen av skydd för en mindre del av det byggda kulturarvet som är förknippat med höga kulturhistoriska värden. Indikatorn kan också ge en bild av omfattningen av det regionala kulturmiljöarbetet. Data från bebyggelseregistret bedöms förutom för GBM ha relevans främst för Ett rikt odlingslandskap, Hav i balans och en levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap och Levande sjöar och vattendrag. Befintlig data som kräver mindre bearbetning och analys för att kunna utgöra underlag till gemensam skyddsindikator. Bearbetning av data genom GIS analys utifrån befintlig metodik eller genom sortering utifrån bebyggelsekategori. Det sistnämna kan exempelvis utgöra bebyggelse kopplad till lantbruket eller särskilda karaktärbyggnader i kust och skärgård så som fyrar. Kulturmiljön i andra typer av områdesskydd förslag till fördjupning Levande skogar Storslagen fjällmiljö Hav i balans och levande kust och skärgård Myllande våtmarker Ett rikt växt och djurliv (Preciseringen om Biologiskt kulturarv) Utöver indikatorn Skyddade kulturmiljöer föreslår RUS en fördjupning som tar fasta på tidigare kvalitativ uppföljning och utvärdering avseende hur kulturmiljön (inkl. biologiskt kulturarv) tagits om hand i andra typer av områdesskydd. RAÄ har inom ett par miljömålsstudier (för Levande skogar respektive Storslagen fjällmiljö) utvärderat huruvida kulturmiljövärden skyddas i naturreservat m.m., jämför Riksantikvarieämbetets kulturmiljöövervakning Utvärdering av indikatorn Skyddade fjällmiljöer En fallstudie om hur kulturvärden skyddas och vårdas i tolv fjällområden (2008), samt Fallstudie Skydd av kulturmiljöer i skogen Levande skogar delmål 1 Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:6. Det är önskvärt att på sikt fortsätta utvärdering och uppföljning av huruvida kulturmiljövärden tas om hand i naturreservat och nationalparker. Även om ovan nämnda studier ger en dyster lägesbild avseende kulturmiljön, så kan förhållandena på sikt ändras i och med att skötselplaner revideras och nya reservat tillkommer. Arbetet kräver kvalitativt inriktad uppföljning; tidigare framtagen metodik kan användas. Mot bakgrund av att det i Sverige finns 4000 naturreservat, men bara drygt 40 kulturreservat, är frågan nog så intressant. (Möjligheten att bilda kulturreservat har funnits sedan 1998, drygt 40 kulturreservat har bildats och under samma tid har nästan 2000 naturreservat bildats och pressmeddelanden/pressarkiv/nyheter och pressmeddelanden 2013/Gladjande att det nu finns 4000 naturreservat i Sverige/ ). Naturreservat med inriktning på odlingslandskap kan i högre utsträckning förväntas ha uppmärksammat kulturmiljövärden (?). Det finns även regionala studier vad gäller hur kulturmiljövärden fångats upp i naturreservat och nationalparker i kust och skärgårdslandskapet (bl.a. i Norrbotten, Kalmar). I RAÄ:s rapport 2009 Indikatorprogram förslag Hållbart brukande av kust och skärgårdslandskapet så anger man En utredning av kulturvärdens bevarande inom naturreservat i kustzonen och i det maritima planeras. Inom ramen för utredningen studeras naturreservatens syften och intention utifrån hur kulturvärdena hanteras inom områdena. (sid 17).

11 Sida 11 av 42 På motsvarande sätt är det förstås angeläget att följa upp huruvida naturvärden tillvaratas i kulturreservaten. De senare är emellertid i dagsläget så få, att frågan i dagsläget kan verka försumbar. Tillstånd Bevarade kulturmiljöer Indikator Bevarade kulturmiljöer föreslås upprättas för flera miljömål. Bevarade kulturmiljöer (i/vid sjöar och vattendrag/ i hav, kust och skärgård/ i odlingslandskapet/i fjällen/i skogen/i bebyggd miljö, osv beroende på mål): Grad av bevarande baserade på stickprov (uppföljning i fält avseende utpekade värden i underlag) i ett urval riksintressen, samt miljöer utpekade i regionala och kommunala kulturmiljöprogram har identifierade värden bevarats? Ger grov uppskattning/bild av tillståndet. RUS föreslår att indikatorn Bevarade kulturmiljöer införs i målmanualerna för följande miljökvalitetsmål: God bebyggd miljö Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Levande sjöar och vattendrag Hav i balans och levande kust och skärgård Storslagen fjällmiljö Myllrande våtmarker (Ett rikt växt och djurliv) Upplösning och redovisning: nationellt (kort sikt) och regionalt (längre sikt). Prioritet bör ges till att få igång indikatorn nationellt, där nationella resultaten dock bör speglas i regionala expertbedömningar (länsstyrelsernas erfarenheter/uppfattningar). På sikt bör dock indikatorn utvecklas på regional nivå för respektive miljömål. Motivering till indikatorn: Det finns ett stort behov av kulturmiljöindikatorer som i likhet med annan miljöövervakning och uppföljning baseras på stickprov för att följa utveckling/förändringar i tillståndet. I Naturvårdsverkets anvisningar för målmanualerna trycker man på behovet av tillståndsindikatorer. Vårt förslag tillgodoser det behovet, samtidigt som det (om metod och uppföljning samordnas mellan olika miljömål) garanterar en jämförelse mellan mål, och det blir kostnadseffektivt m.m. då uppföljningen inom flera miljömål kan samordnas. Även här föreslås målansvariga myndigheter tillsammans med Riksantikvarieämbetet göra gemensam sak med en samordnad uppföljning, i ett antal utpekade kulturmiljöer, för att följa tillståndet. Kulturmiljövården har pekat ut värdefulla kulturmiljöer i riksintressen, i regionala kulturmiljöprogram och i kommunala kulturmiljöprogram. Även om underlagen ofta är gamla och inte direkt anpassade för uppföljning går det att följa upp huruvida de i underlagen identifierade och beskrivna värdena bevarats eller inte, jämför exempelvis Västerbottens och Kalmars rapport Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning (2010). Agrara kulturmiljöer kan förväntas vara överrepresenterade i äldre underlag (vilket i och för sig är intressant för ERO) men i underlagen finns gott om kulturmiljöer som skulle täcka in ett urval för stickprov av relevans för såväl GBM, LSV, HBKS, MV, LS och SF. Det finns även såväl nationella som regionala kategoriinventeringar som är särskilt intressanta för vissa miljömål, och som kan inkluderas i urvalet för stickprovskontroller, se vidare under målvisa synpunkter och förslag.

12 Sida 12 av 42 Mått och nivåer Det skulle i dagsläget vara en alltför stor utmaning att försöka följa tillståndet i all kulturmiljö. Fokus bör därför läggas på kulturmiljöer som pekats ut på grundval av sina kulturhistoriska kvaliteter. Det har gjorts selektiva urval i regionala, kommunala kulturmiljöprogram, eller i form av kategoriinventeringar, just i syfte att dessa urval miljöer ska bevaras/värnas. Därför bör dessa kulturmiljöer prioriteras för uppföljning av tillstånd. (Sen är det naturligtvis så att kulturmiljövårdens underlag behöver uppdateras/revideras/förnyas på olika sätt urvalet utgår i delar från lite föråldrade synsätt.) Nivån för bedömning bör därför vara att de identifierade och beskrivna värdena (i de utpekade kulturmiljöer där man gör stickprov) är bevarade, såväl nationellt som regionalt. Metod för uppföljning Man behöver ta fram en mer detaljerad metod för hur uppföljningen ska gå till och hur resultaten ska presenteras. Den metod som togs fram och testades inom Levande sjöar och vattendrag är generell och kan användas även för andra miljömål, se Västerbottens och Kalmars rapport Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning (2010) vid sjoaroch vattendrag.aspx Att göra en årlig uppföljning i exakt samma kulturmiljöer är inte att föredra, istället bör man välja olika miljöer (stickprov) varje år, under låt säga en fem eller tioårsperiod, enligt ett rullande schema. Som underlag för hur många kulturmiljöer som behöver följas upp under denna period kan man utifrån några läns regionala/kommunala kulturmiljöprogram göra ett schablonmässigt antagande om totalt antal utpekade kulturmiljöer i landet, och därifrån avgöra minsta antal som behöver tas ut för stickprovskontroll under fem eller tioårsperioden. Utifrån detta kan också slutsatser om vad uppföljningen skulle kosta tas fram. Om man samordnar arbetet och även fördelar kostnaderna mellan de målansvariga myndigheterna och Riksantikvarieämbetet skulle det dock inte bli så ekonomiskt betungande. Hur eller hur menar vi att finansieringen inte ska begränsa oss i framtagandet av målmanualerna, eftersom ingen av oss som jobbar med dem har mandat i frågan. Vår uppgift är att föreslå genomförbara förslag utifrån de behov som finns för miljömålen. Det finns naturligtvis en hel del källkritiska aspekter på den här typen av uppföljning, till exempel att underlagen ofta inte är anpassade för uppföljning i fält. Men den här typen av uppföljning skulle ändå ge en generell och grov uppskattning av kulturmiljöernas bevarande över tid. Se gärna Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning (2010) vid sjoaroch vattendrag.aspx Arbetsgången skulle se ut som följer: Utpekade kulturmiljöer sorteras på det mest relevanta miljömålet. Utpekade kulturmiljöer väljs slumpmässigt ut för stickprov i fält, för varje miljömål. Fältarbete genomförs enligt ett gemensamt protokoll. Inrapportering av data till indikatorn, som presenteras per miljömål. Vi har fler tankar om själva genomförandet, och utvecklar dem gärna vid tillfälle. Förvaltningsbetingelser förutsättningar för kulturmiljön

13 Sida 13 av 42 Uppföljningen kring kulturmiljö har i avsaknad av data avseende tillståndet i kulturmiljön kommit att fokusera på förvaltningsbetingelser/förutsättningar för bevarande, främjande och hållbart nyttjande av kulturmiljöer. Två befintliga indikatorer med koppling till God bebyggd miljö fokuseras på faktorer som kan hänföras till vad som anses vara viktiga förutsättningar: antikvarisk kompetens och planering kulturmiljö. Det finns fler viktiga förvaltningsbetingelser som har en grundläggande betydelse för bevarande etc. av kulturmiljö. Varav några av dessa finns goda möjligheter att följa upp, såväl nationellt som regionalt och lokalt. Nedan redogörs för ett antal förslag. Huruvida förslagen ska ligga till grund för ytterligare indikatorer och/eller främst utgöra utgångspunkt i fördjupade analyser av kulturmiljöaspekter i målen är i denna sammanställning osagt. Alla förslag är heller inte lika relevanta i alla miljömål, se vidare nedan och målvisa synpunkter/förslag. Planerings och kunskapsunderlag Befintlig indikator som är knuten till God bebyggd miljö och som dataförsörjs via miljömålsenkäten (RUS/Boverket). Indikatorn tar fasta på planeringsunderlag avseende kulturmiljön som en viktig förutsättning för att kunna ta tillvara kulturmiljövärden i samhällsplaneringen. Kommunala planeringsunderlag utgör viktiga förutsättningar för fler mål än God bebyggd miljö. Bland dessa ska särskilt nämnas Ett rikt odlingslandskap, Hav i Balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag. RUS/Länsstyrelserna/Boverket har tidigare bedrivit insatser för att kartlägga i vilken omfattning som byggnadsinventeringar förekommer lokalt och regionalt. Diskussioner har förts med Riskantikvarieämbetet angående möjligheten att använda Bebyggelseregistret som en lämplig plattform för att kartlägga förekomsten av olika former av kunskapsunderlag och kulturmiljöprogram. En eventuell fortsatt kartläggning kan resultera i en mer komplett bild av förekomsten av kulturmiljöprogram och andra former av underlag och miljömålsuppföljningen skulle i avseendet därmed kunna förbättras. Exempelvis skulle ett fokus kunna vara på sådana kunskapsunderlag som länsstyrelserna tar fram eller ger bidrag till via kulturmiljövårdsanslaget. Beroende på en sådan kartläggnings omfattning och upplägg skulle ett sådant material kunna ha hög relevans för flera mål. Vad gäller dagens indikator Planering kulturmiljö har länen uppmärksammat kvalitetsbrister i data utifrån kommunernas svar. Det är också endast kommunala underlag som fångas upp trots att underlag som tas fram av andra aktörer också är av relevans i planeringssammanhang. Antikvarisk kompetens Att det finns särskild kompetens i kommunerna som kan verka för att kulturmiljöfrågorna hanteras på ett bra sätt i bl.a. planeringen ger goda förutsättningar för att ta tillvara kulturmiljövärden. Studier visar att det finns ett samband mellan förekomsten av antikvarisk kompetens på lokal nivå och i vilken utsträckning som bebyggelse skyddas i plan och bygglagen. Det lokala arbetet och den lokala kompetensen är avhängig omfattningen och kvalitén på det lokala kulturmiljöarbetet. Indikatorn har därför relevans för flera miljömål än GBM, främst Ett rikt odlingslandskap, Hav i Balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag. Ängs och betesmarker Förekomsten av ängs och betesmarker har relevans utifrån fler mål än Ett rikt odlingslandskap. Befintliga indikatorer som Slåtterängar och Betesmarker följer hur stora arealer som sköts inom ramen för miljöersättning via landsbygdsprogrammet. Indikatorerna har dock också relevans för målen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och levande kust och skärgård (de terrestra delarna) samt Ett rikt växt och djurliv. Ersättningar för skogsbete är av relevans för Levande skogar. Befintlig data kan användas för uppföljning av flera mål. Antal jordbruksföretag

14 Sida 14 av 42 Utifrån miljömålsuppföljning vet vi att strukturomvandlingar inom jordbruket har betydelse för möjligheten att hävda kulturmiljövärden. Större brukningsenheter har i bedömningar i regel negativ påverkan på kulturmiljövärden i landskap och bebyggelse (gäller även biologisk mångfald). Antal jordbruksföretag nationellt och regionalt kan därför antas vara en viktig förutsättning för bevarande etc av kulturmiljövärdena. Data bör finnas lättillgänglig på såväl nationell som regional nivå samt bör ha relevans också för målet Ett rikt växt och djurliv. Kulturmiljövårdsanslaget Att följa upp användningen och nivån på kulturmiljövårdsanslaget med avseende på vilka insatser som har relevans per mål skulle ange viktiga förutsättningar för bevarande av kulturmiljöer. En sådan uppflöjning skulle ha relevans för flera mål både vad gäller de direkta insatser som är knutna till forn, byggnads och landskapsvård men också insatser knutna till information och kunskapsunderlag. Länen anger redan i den administrativa hanteringen (datasystemet Källa) för vilka miljömål som åtgärden har relevans. Relevant data baserad på kulturmiljövårdsanslaget skulle sannolikt kunna arbetas fram med en mindre insats. Data skulle kunna utgöra grund för indikator eller uppföljning av anslagets användning skulle kunna ske i samband med fördjupad utvärdering. Detta skulle även, liksom nedanstående, bli en form av åtgärdsuppföljning vilket också efterfrågas i miljömålsystemet. Insatser via landsbygdsprogrammet Insatser via landsbygdsprogrammet följs idag främst upp via indikatorerna Betesmark och Slåtterängar. Andra insatser via landsbygdsprogrammet har stor betydelse för kulturmiljöapsekterna i flera mål. Bland dessa insatser kan nämnas stöd till överloppsbyggander via Utvald miljö, samt utbildnings och informationsinsatser kopplade till kulturmiljö. Insatserna har en stor betydelse i det regionala kulturmiljöarbetet och utgör viktiga förutsättningar för kulturmiljöapsekterna i flera mål. Att följa upp omfattningen av dessa åtgärder nationellt och regionalt framstår i miljömålssammanhang som angeläget. Länsstyrelserna registrerar aktiviteter och kurser i SJV:s datasystem Kompis, där utdrag kan göras via Dawa. Befolkningsstatistik och fastighetsrelaterad statistik Studier och rapporter har på olika sätt undersökt befintlig statistik med fokus på hur den skulle kunna användas i miljömålsuppföljningen. Ett indikatorförslag (Indikatorprogram för hållbart brukande av kust och skärgårdslandskapet RAÄ 2009) utifrån målet Hav i balans och levande kust och skärgård är Byggnadsbestånd med kontinuitet som visar på den historiska kontinuitet i bebyggelsen och kan ge uppfattningar om vilken grad av mångfald av bebyggelse som finns kvar (dvs åldermässigt). En sådan indikator kan ha relevans för flera mål, bl a God bebyggd miljö. RAÄ tog under 2011 fram ett en metod för att geografisk indikera utvecklingstrender i olika delar av landet (Förvaltningsindex som metod för att mäta förändringstryck). Genom att kombinera diverse statistikvariabler beräknas ett index som indikerar vilka områden som har hög befolkning och bebyggelsesutveckling. Metoden ansluter till grundförutsättningar för miljömålsrelaterat kulturmiljöarbete. Expansiva områden med högt befolkningstryck och bebyggelsetillväxt ger helt olika förutsättningar att ta tillvara kulturmiljövärden jämfört med områden som har lågt exploateringstryck och negativ befolkningsutveckling. Metoden är en bra utgångspunkt för fördjupande analyser gällande kulturmiljöaspekter i flertalet mål. Förutsättningarna ger också en fingervisning om vilka insatser som är mer eller mindre betydelsefulla i olika delar av landet. Skydd av bebyggelse är exempelvis mindre relevant i områden med negativ befolkningstillväxt än i områden med stark tillväxt. Indexet ger alltså en bra grund för analys oavsett mål och har relevans för ett stort antal åtgärder.

15 Sida 15 av 42 Kort om mått och nivåer Det varierar mycket mellan olika miljömål om och hur man uttryckt mått och nivåer. Även i detta avseende anser RUS att man där lämpligt är eftersträvar viss synkronisering mellan olika mål med avseende på kulturmiljön, i målmanualerna. Vi har inte hunnit tänka ut smarta formuleringar, men lämnar härmed ett par exempel som vi i all hast har skrivit ihop och som kopplar till våra målövergripande förslag på uppföljning: Mått Ett representativt urval av för kust och skärgård/för odlingslandskapet/för sjöar och vattendrag/för skogen/etc. karaktäristiska kulturmiljöer är skyddade på nationell, regional och lokal nivå Nivå (indikatorn Skyddade kulturmiljöer) Antalet skyddade kulturmiljöer ökar, kan eventuellt specificeras i antal kulturreservat m.m., se vidare förslag i målvisa kommentarer Behöver regionaliseras Kulturhistoriska värden i utpekade miljöer* är bevarade. * utvecklas/förklaras i text (indikatorn Bevarade kulturmiljöer) Identifierade och beskrivna värden är bevarade Förutsättningarna för att bevara och utveckla kulturmiljövärden ökar Indikatorer i form av förvaltningsbetingelser och/eller åtgärder, såsom tillgång på antikvarisk kompetens, aktuella kunskaps / planeringsunderlag, ersättningar av olika slag, skydd, information, rådgivning, traditionella näringar etc. Nivå anpassas beroende på indikator Synpunkter avseende kulturmiljö per miljömål och precisering Nedan lämnas målvisa synpunkter för de miljömål och preciseringar som RUS kulturmiljöhandläggare har hunnit gå igenom. I de fall länsstyrelserna inkom med synpunkter på målmanualsutkast 2 avseende kulturmiljö återfinns dessa under rubriken Synpunkter från länsstyrelse X under respektive mål. Vi redogör även för ett urval av de synpunkter som lämnats av länsstyrelserna på utkast 3.

16 Sida 16 av 42 Hav i balans och levande kust och skärgård Precisering 9 Bevarade natur och kulturmiljövärden Exempel på för hav, kust och skärgård karaktäristiska kulturmiljöer; fiskelägen, hamnar, fyrar, sjömärken; skärgårdsjordbruk, strandängar och skogsbeten (öar); kustsamhällen och städer; kulturmiljöer kopplade till försvar och kontroll, stenindustri, träindustri, båtbyggeri; lämningar som labyrinter, farledspärrar och vrak; bebyggelse i form av skärgårdskapell, sjöbodar, båthus, bryggor, och så vidare. Förslag på indikatorer/uppföljning för kulturmiljön Det saknas förslag för kulturmiljön och/eller de är inte tillräckligt specificerade. I Utkast 3 skriver HaV Se förslag från RUS!, vilket är glädjande. RUS föreslår att följande införs i målmanualen: 1) Skyddade kulturmiljöer i hav, kust och skärgård (mäter skydd), 2) Bevarade kulturmiljöer i hav, kust och skärgård (mäter tillstånd) samt 3) Förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljöer i kust och skärgård (mäter förutsättningar). Vi föreslår även en fördjupning vad gäller skyddade områden. Förslagen utvecklas nedan. Skyddade kulturmiljöer i hav, kust och skärgård 1. Indikatorn Skyddade kulturmiljöer i hav, kust och skärgård: q märkt (skydd PBL detaljplaner och områdesbestämmelser), byggnadsminnen (skydd Kulturmiljölagen 3 kap.), kyrkliga kulturminnen/skärgårdskapell (skydd Kulturmiljölagen 4 kap.) kulturreservat (områdeskydd Miljöbalken), antal forn /kulturlämningar FMIS (skydd Kulturmiljölagen 2 kap. och kunskapsunderlag) samt områdesbestämmelser (PBL) Redovisning: antal. För q märkt och byggnadsminnen skulle det vara värdefullt om antal även kompletterades med fördelning på olika byggnadskategorier. Se Målövergripande synpunkter för en allmän introduktion av indikatorförslaget och datafångst. Rödmarkerad text innehåller en komplettering särskilt framtaget för just detta miljökvalitetsmål. Eventuellt går det enkelt att via kategori sortera ut kapellen ur Bebyggelseregistret, kyrkliga kulturminnen och/eller byggnadsminnen. För att sortera ut relevant data för just det här målet föreslås följande: För q märkt, byggnadsminnen, forn /kulturlämningar FMIS och områdesbestämmelser görs urvalet i GIS och tidigare framtagna förslag för geografisk avgränsning av kust och skärgård kan tillämpas, se kap. 4 sid. 8 i rapport från Riksantikvarieämbetet Indikatorprogram förslag Hållbart brukande av kust och skärgårdslandskapet: I vårt förslag till avgränsning är det endast havskust räknat från havsstrand som omfattas av uppföljningen. Öar omfattas i sin helhet, de stora öarna undantaget. För flera av programmets indikatorer används en schablonavgränsning på fem kilometer mätt från stranden för kustzonen. I de analyser som inte har med tätorter så har vi valt att skilja ut tätorter med mer än 5000 invånare från det övriga materialet. Det innebär att tätorter med upp till 5000 invånare hanteras tillsammans med landsbygden som kust och skärgårdspräglat landskap. Tätorter bör vara med för alla indikatorer för att få med en jämförelse med större tätorter med undantag av indikatorn Byggnadsbestånd med kontinuitet.

17 Sida 17 av 42 Det är viktigt att exakt samma avgränsning i GIS används vid uttaget för indikatorn, varje gång. För byggnadsminnen föreslås förutom antal även en redovisning av fördelningen på olika byggnadskategorier. Detta för att följa upp utfallet av skydd på för hav, kust och skärgårdslandskapets särskilt karaktärsskapande bebyggelse såsom fyrar och fiskelägen. För Kulturreservat sorteras de relevanta kulturreservaten ut kvalitativt, det vill säga utifrån de värden som huvudsakligen skyddas. Indikatorsetet går att redovisa på såväl nationell, regional och kommunal nivå. Mått och nivåer: Se Målövergripande synpunkter/förslag. Skydd av kulturmiljöer behöver öka. Ska det specificeras närmare: Vad gäller q märkt, se GBM för Mått och nivåer. Vad gäller kulturreservat föreslår vi ett mått på minst 50 kulturreservat i kust och skärgård i enlighet med det uppskattade behov som togs fram 2009 avseende mängden särskilt värdefulla miljöer där kulturvärden är långsiktigt bevarade (RAÄ rapport indikatorprogram förslag, observera dock att det antalet kopplar till ett årtal så kanske behöver det justeras). Vad gäller forn /kulturlämningar (FMIS) så är alla fornlämningar skyddade oavsett om de är registrerade i FMIS eller inte, möjligheterna att de facto skydda dem för både enskilda och myndigheter ökar dock om lämningarna är kända och registrerade. Se vidare Målövergripande synpunkter/förslag. Behöver öka. Vad gäller områdesbestämmelser kan en schabloniserad nivå tas fram utifrån en uppskattad andel av riksintressen för kulturmiljövården i kust och skärgård, exempelvis 50 %. Redovisning: Det borde vara möjligt att redovisa dessa indikatorer i en och samma indikator i likhet med andra indikatorer som idag finns på miljömålsportalen, se exempelvis Skyddade sjöar och vattendrag. Antal kan dock behöva redovisas i olika valörer, för fornlämningar exempelvis i tusental. Ansvar: Målansvarig myndighet med underlag från RAÄ, Lantmäteriet och RUS OBS samordnas med andra målansvariga myndigheter och RAÄ eftersom indikatorn Skyddade kulturmiljöer föreslås i fler miljökvalitetsmål = tids och resurseffektivt. Förslag till fördjupning av indikatorn Skyddade kulturmiljöer i hav, kust och skärgård och övriga indikatorer som kopplar till områdesskydd i denna målmanual: Se Målövergripande förslag/synpunkter. Vi tycker att det är viktigt att fånga upp och följa upp tidigare utvärderingar av områdesskydd och huruvida kulturvärden inkluderats i andra typer av områdesskydd, enligt tidigare framtagen metod för skog och fjäll (där man tittade specifikt på naturreservat och nationalparker, för detta miljömål är även marina reservat förstås relevant). Kan genomföras som fördjupningar nationellt, vart 10:e år. För detta miljömål är även Förstudie inom miljömålsarbetet: Värdefulla undervattensmiljöer i svensk kust och skärgård samverkanspotential mellan natur och kulturmiljövård (Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Statens maritima museer ) som 2007 bytte namn till bara Värdefulla kulturmiljöer under havsytan i svensk kust och skärgård en förstudie och getts ut i Naturvårdsverkets meddelandeserie rapport 5566 maj 2007, förstås av stort intresse. Sammanställningen som Statens maritima museer gjorde på

18 Sida 18 av 42 uppdrag av Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet lyfter särskilt fram samverkanspotential och synergieffekter vad gäller bl.a. varsamt brukande och skydd av natur och kulturmiljöer under havsytan. En anledning till mer och bättre samordning av skydd är att höga naturvärden ofta sammanfaller med höga kulturvärden, och vice versa. Tyvärr verkar detta tvärsektoriella förhållningssätt ännu inte ha fått genomslag i praktiken och det skulle vara värdefullt att följa upp utvecklingen. På motsvarande sätt är det förstås angeläget att följa upp huruvida naturvärden tillvaratas i kulturreservaten i kust och skärgård. De senare är emellertid i dagsläget så få, att frågan i dagsläget kan verka försumbar. Bevarade kulturmiljövärden i kust och skärgård 2) Indikatorn Bevarade kulturmiljöer i kust och skärgård Baseras på stickprov (uppföljning utpekade värden fält) i urval riksintressen, och kulturmiljöer utpekade i regionala och kommunala kulturmiljöprogram har identifierade värden bevarats? Se Målövergripande förslag/synpunkter. Kulturmiljöer i hav, kust och skärgård i form av riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram sorteras ut geografiskt med hjälp av GIS och en fastställd schablonavgränsning mätt från stranden i kustzonen, exempelvis 1 kilometer och fortsatt ut i havet och inkluderande alla öar. För de stora öarna (Öland och Gotland) gäller samma princip så att landområdena utom 1 kilometer från kusten utgår ur urvalsytan. Ur detta görs slumpvisa urval årsvis för stickprovskontroller, och så vidare, se Målövergripande förslag/synpunkter. För det här miljömålet kan förutom riksintressen och kulturmiljöprogram även kategoriinventeringar inkluderas i det urval som man gör slumpvisa tillståndsundersökningar från. Som ett regionalt exempel kan nämnas att i Kalmar län (som har landets längsta kuststräcka, Öland oräknat) så har öarnas bebyggelse inventerats inom Skärgårdsprojektet och införts i Bebyggelseregistret. I Bebyggelseregistret finns även byggnadsinventeringen Sveriges fyrar och fasta sjömärken, som innehåller 277 poster. Enligt FYR projektet ska det finnas 107 Avbemannade fyrplatser varav 10 släckta; Obemannade led och ensfyrar och Fasta sjömärken (Källa: Jan Magnusson RUS Nobelmöte i Uppsala 6 december 2012, FYR projektet). Förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljöer i hav, kust och skärgård 3) Indikatorn Förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljöer i kust och skärgård 1. Kunskaps /planeringsunderlag (jämför GBM idag) 2. Tillgång på antikvarisk kompetens i kommunerna (jämför GBM idag) 3. Areal strandnära ängs och betesmark som vårdas med miljöersättningar 4. Förvaltningsindex för de vattenanknutna miljömålen (Rapport från Riksantikvarieämbetet, 2011 Förvaltningsindex som metod för att mäta förändringstryck ) 5. Yrkesfiske och Fiskefartyg (jämför befintliga indikatorer på miljömålsportalen) 6. Kulturmiljöanslaget, Landsbygdsprogrammet etc (utveckling/förändring även utfall på olika åtgärder) Ovanstående indikatorer är relevanta för att följa upp förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljövärden i kust och skärgård.

19 Sida 19 av 42 RUS yttrande kulturmiljöpe erspektiven Målmanualer r 1) Data hämtas från miljömålsenkäten GBM där data från just kustlänen exporteras ut. Eventuellt kompletteras detta med kvalitativ data/uppgifter från länsstyrelserna vad gäller utvecklingenn inom andra typer kunskapsunderlag, exempelvis kategoriinventeringar. Det finns generellt ett ganska stort förändringstryck på kust och skärgårdsområden samtidigtt som här generellt höga kulturmiljövärden varför aktuella kommunala kunskaps /planeringsunderlag är särskilt relevant för detta miljömåls kulturmiljödelar. 2) Data hämtas från miljömålsenkäten GBM där data från just kustlänen exporteras ut. Det finns generellt ett ganska stort förändringstryck påå kust och skärgårdsområden samtidigt som här generellt höga kulturmiljövärden varför tillgång på antikvarisk kompetens i kommunerna är särskilt s relevanta för detta miljömåls kulturmiljödelar. 3) Data hämtas från SJV Miljöersättningar, see vidare förslaget i RAÄ Indikatorprogram förslag. Denna indikator är inte bara relevant för kulturmiljöerna utan även av a stort intresse för de terrestra naturvärdesdelarna i detta miljömål, som vi anser har tappats bort i målmanualem erna. Strandängarna är av mycket stor betydelse för många arter och i delar av landet är det d framför allt på öarnaa det fortfarande finns skogsbeten. 4) Metod finns framtagen där heta, neutrala och svala områden är avv stort intresse (jämför RAÄ rapport) i förhållande till inte minst indikatorn Bevarade kulturmiljöer i hav, kust och skärgård. 5) Indikatorer som idag finns på miljömålsportalen. 6) Se målövergripande förslag/synpunkter. Från RAÄ:s uppföljning avv kulturmiljöanslaget kan man bl.a. se om medel gått till kunskapsunderlag som rör hav, kust och skärgård och utfallet på miljömålet i Källa för bidrag inom byggnadsvård och fornvård. Övrigt Länsstyrelsen Blekinge har lämnat följande synpunkt (utkast 3) om denna precisering: RUS håller med om det är fortsatt intressant att följa utvecklingen inom Yrkesfiske och Fiskefartyg (vilket ju även framgår av vårt förslag Indikatorn Förutsättningar förr bevarande och utveckling av kulturmiljöer i kust och skärgård ), men att de behöver kompletteras s med uppföljning av tillstånd (jämför vårt indikatorförslag Bevarade kulturmiljövärden i kust och skärgård ), vilket också var meningen när de introduceradess på miljömålsportalen (de skulle kompletteras med kvalitativa studier).. Precisering 10 Kulturlämningar under vatten Det här är en svår precisering. Några systematiska inventeringar under vatten med avseendee på kulturlämningar har inte genomförts. Sporadisk koll på vrak. Hur ska man gripa sig an uppföljning av den här preciseringen? Ingen av oss kulturmiljövårdare i RUS har heller marinarkeologisk kompetens. Marinarkeologiska rådet, Statens maritima museer och RAÄ bör tillfrågas angående förslag på uppföljning som kan vara realistisk/genomförbar. Vi kulturmiljöare i RUS har funderat över följande:

20 Sida 20 av 42 för att överhuvudtaget skapa sig en bild av hur mycket lämningar som kan finnas under havsytan borde man som en referens kunna sammanställa information ur arkeologiska/kulturhistoriska utredningar i samband med större ärenden i havet; det har hänt en del de senaste åren (vindkraftsparker, kabeldragningar i Östersjön m.m.). kunskap om var/vilka kulturlämningar som finns under ytan behöver öka/förbättras (mått och nivåer) förutsättningar för oförändrat tillstånd handlar också om att möta hot (åtgärdsuppföljning, vad som gjorts för att förebygga hot?) kan man dra slutsatser om bevarandetillstånd över tid på mer kända vrak där undersökningar pågått i många år som i fallet Kronan utanför Ölands kust? Som kan utgöra del av kvalitativ uppföljning? mycket lite är känt om hur lämningar under havsytan påverkas av yttre faktorer som exempelvis fysisk planering, fiske, båttrafik, strömmar, dykning med mera (jämför exempelvis Länsstyrelsen Blekinge miljömålsbedömning för denna precisering) kunskapen behöver öka exempelvis genom FoU insatser. Man skulle kunna följa upp kunskapsutvecklingen både vad gäller registrerade lämningar i FMIS och hur lämningar påverkas av olika faktorer, genomförda projekt och övriga insatser som har bäring på den här preciseringen. Exempel på det senare är länsstyrelsernas arbete med att fornlämningsförklara vrak som förlorade sitt skydd i och med nya Kulturmiljölagen 1 jan 2014 (jämför det vi tog upp i RUS synpunkter årlig bedömning feb 2014). Utifrån ovanstående punkter kunde man ha en kvalitativ och erfarenhetsbaserad uppföljning som kopplar till preciseringen. Viktiga informanter i sammanhanget är Marinarkeologiska rådet, Statens maritima museer, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna, länsmuseerna. Precisering 3 Ekosystemtjänster Nuvarande innehåll är för snävt och fångar inte helheten i begreppet ekosystemtjänster. I ekosystemtjänster ingår även kulturella värden som kulturarv. I målmanualsutkastet för ERO har man för den precisering som handlar om Ekosystemtjänster bland annat lyft fram följande: preciseringarna under ( ), biologisk mångfald och kulturmiljöerna måste nås för att detta ska fungera, att estetiska värden och människors välbefinnande är mått och nivåer för uppföljning av ekosystemtjänstpreciseringarna och här framhålls betydelsen av natur och kulturmiljön och att de preciseringar som handlar om biologisk mångfald och kulturmiljö även ska vara en del i att mäta/bedöma ekosystemtjänster (se Målmanualsutkast 2 för ERO sid 4 5). RUS anser att denna bedömning är minst lika relevant för detta miljökvalitetsmål och att det bör framgå av målmanualen för HBKS i text, mått och nivåer för Ekosystemtjänster, och även hänvisa till precisering 9 och 10, ev. fler. Precisering 11 Friluftsliv och buller Preciseringen lyder: Havs, kust och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Enligt vår mening är värdena för friluftsliv, båtliv m.m. mycket starkt knutna till kust och skärgårdslandskapets natur och kulturvärden. Att dessa värden är kända, bevarade och tillgängliga är därför av betydelse. I målmanualsutkastet för ERO har man för friluftslivs preciseringen uttryckt att Förutsättningarna för friluftsliv är att övriga preciseringar angående biologisk mångfald och kulturmiljövärden uppfylls ( ). RUS anser att denna bedömning är minst lika relevant för detta miljökvalitetsmål och att det bör framgå av målmanualen för HBKS i mått och nivåer, och även hänvisa till precisering 9 och 10, ev. fler

21 Sida 21 av 42 Levande sjöar och vattendrag Precisering 10 Bevarade natur och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrag har haft en mångsidig historisk betydelse för människa och samhälle, från stenåldern fram till idag. Dagens kulturmiljöer bär på viktiga berättelser om äldre bosättningar, vattenkraftens betydelse, flottning, markavvattning, transporter, försvar, madslåtter, fiske, bad och byk. Definitioner av vattenanknutna kulturmiljöer (sjöar och vattendrag) samt de olika kulturhistoriska teman som återfinns i dessa kulturmiljöer finns bland annat i rapporter som FÖRSTUDIE Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt och i informationsmaterial som är under framtagande inom projektet Vårda vattendragens kulturarv. Förslag på indikatorer/uppföljning för kulturmiljön Det saknas förslag för kulturmiljön och/eller de är inte tillräckligt specificerade. RUS föreslår att följande införs i målmanualen: 1) Skyddade kulturmiljöer i/vid sjöar och vattendrag (mäter skydd), 2) Bevarade kulturmiljöer i/vid sjöar och vattendrag (mäter tillstånd) samt 3) Förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag (mäter förutsättningar). Förslagen utvecklas nedan. Skydd Skyddade kulturmiljöer i/vid sjöar och vattendrag 1. Indikatorn Skyddade kulturmiljöer i/vid sjöar och vattendrag q märkt (skydd PBL detaljplaner och områdesbestämmelser), byggnadsminnen (skydd Kulturmiljölagen 3 kap.), kulturreservat (områdeskydd Miljöbalken), antal forn /kulturlämningar FMIS (skydd Kulturmiljölagen 2 kap. och kunskapsunderlag) samt områdesbestämmelser (PBL) Redovisning: antal. För q märkt och byggnadsminnen skulle det vara värdefullt om antal även kompletterades med fördelning på olika byggnadskategorier. Se Målövergripande synpunkter för en allmän introduktion av indikatorförslaget och datafångst. För att sortera ut relevant data för just det här målet föreslås följande: För q märkt, byggnadsminnen, forn /kulturlämningar FMIS och områdesbestämmelser görs urvalet i GIS. GIS analyser som genomförts i VaKul i Västerhavets vattendistrikt och i Kulturmiljö och vattenförvaltning Södra Östersjöns vattendistrikt har för forn /kulturlämningar använt buffrar om 50 meter från sjöar och vattendrag i fastighetskartans vattenskikt, och för bebyggelserelaterad data (som byggnadsminnen) buffrar om 100 meter från fastighetskartans vattenskikt, se rapporterna Vakul Vattenförvaltning och Kulturmiljö Slutrapport Etapp 1 Sammanställning av befintligt kunskapsunderlag (Jan Magnusson/Länsstyrelsen Västra Götaland 2011) och FÖRSTUDIE Kulturmiljö och vattenförvaltning planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt (Dedering 2011, ostersjon/projekt/pages/delprojekt 1 forstudie.aspx och HARO visa kunskapsöversikter 2 haro oversikter.aspx För områdesbestämmelser, som är

22 Sida 22 av 42 relativt stora ytor föreslås en utsortering i GIS baserad på 50 eller 100 meters buffrar för större vattendrag (vattenförekomsternas vattendrag borde kunna utgöra en bra utgångspunkt, då slipper man alla små diken som ju är med i fastighetskartans vattenskikt och som annars riskerar att vi får med för detta miljömål irrelevanta kulturmiljöer). Det är viktigt att exakt samma avgränsning i GIS används vid uttaget för indikatorn, varje gång. För byggnadsminnen och q märkt bebyggelse föreslås förutom antal även en redovisning av fördelningen på olika byggnadskategorier. Detta för att följa upp utfallet av skydd på för sjöar och vattendrag särskilt karaktärsskapande bebyggelse såsom bruksmiljöer, vattenkvarnar, elektriska vattenkraftverk och de stora insjöarnas fiskelägen. För Kulturreservat sorteras de relevanta kulturreservaten ut kvalitativt, det vill säga utifrån de värden som huvudsakligen skyddas av relevans för miljömålet. Se målövergripande förslag/synpunkter. Indikatorsetet går att redovisa såväl nationell, regional och kommunal nivå. Mått och nivåer: Se Målövergripande synpunkter/förslag. Skydd av kulturmiljöer behöver öka. Ska det specificeras närmare: Vad gäller q märkt, se GBM för Mått och nivåer. Vad gäller kulturreservat och områdesbestämmelser föreslår vi ett mått på baserat på antalet utpekade nationellt särskilt värdefulla vattendrag för kulturmiljön, jämför Databasen Värdefulla vatten fakta/kartor gis/geodata nyheter/ vardefulla vatten ny kartdatatjanst fran hav.html. Det skiljer sig mycket mellan län, hur stora dessa utpekade områden är vissa områden innefattar många, många mil vattendrag med en mycket stor mängd vattenanknutna kulturmiljöer, andra bara en enstaka kulturmiljö. Ett rimligt riktvärde för behov av skydd och förvaltning är i genomsnitt ett kulturreservat och en områdesbestämmelse per nationellt särskilt värdefullt vattendrag (mer?). Vad gäller forn /kulturlämningar (FMIS) så är alla fornlämningar skyddade oavsett om de är registrerade i FMIS eller inte, möjligheterna att de facto skydda dem för både enskilda och myndigheter ökar dock om lämningarna är kända och registrerade. Regionala studier visar att antalet forn och kulturlämningar i och vid sjöar och vattendrag mångdubblas vid riktade inventeringar, jämfört med vad som är registrerat i FMIS (se exempelvis Länsstyrelsen Jönköpings län meddelande 2009:46 KulturAqua och Länsstyrelsen Kalmar och Länsstyrelsen Västerbotten Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning?, Dedering och Joelsson 2010) Mått att en kraftig ökning i antalet registrerade forn och kulturlämning är behövlig (minst tredubblering?) Hur eller hur behöver det öka! Redovisning: Det borde vara möjligt att redovisa dessa indikatorer i en och samma indikator i likhet med andra indikatorer som idag finns på miljömålsportalen, se exempelvis Skyddade sjöar och vattendrag. Antal kan dock behöva redovisas i olika valörer, för fornlämningar exempelvis i tusental. Ansvar: Målansvarig myndighet med underlag från RAÄ, Lantmäteriet och RUS OBS samordnas med andra målansvariga myndigheter och RAÄ eftersom indikatorn Skyddade kulturmiljöer föreslås i fler miljökvalitetsmål = tids och resurseffektivt.

23 Sida 23 av 42 Tillstånd Bevarade kulturmiljöer i/vid sjöar och vattendrag 2) Indikatorn Bevarade kulturmiljöer i/vid sjöar och vattendrag Baseras på stickprov (uppföljning utpekade värden fält) i urval riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram eller särskilda kulturmiljöunderlag för just sjöar och vattendrag har identifierade värden bevarats? Se Målövergripande förslag/synpunkter. Kulturmiljöer i/vid sjöar och vattendrag i form av riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram sorteras ut geografiskt med hjälp av GIS. Miljöer som korsar större vattendrag eller ligger vid sjöar. Man måste bestämma vilken kartas vattenskikt man ska utgå från (översiktskartan, vägkartan?; fastighetskartan bör kanske undvikas i detta sammanhang). Ur detta görs slumpvisa urval årsvis för stickprovskontroller, och så vidare, se Målövergripande förslag/synpunkter. För det här miljömålet bör förutom riksintressen och kulturmiljöprogram även kategoriinventeringar inkluderas i det urval som man gör slumpvisa tillståndsundersökningar från. På nationell nivå finns RAÄ:s inventering av elektriska vattenkraftverk, där ett urval särskilt värdefulla vattenkraftverk redovisas (Brunnström och Spade 1995). På nationell nivå finns även Våra broar en kulturskatt där cirka 200 broar utpekats som särskilt värdefulla (Ahlberg, Spade m fl 2001) att göra stickprov utifrån. Under de senaste åren har de flesta län arbetat med att ta fram nya och riktade kunskapsunderlag för just kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag och de flesta är digitaliserade. Det är en fördel om dessa underlag används för stickprovskontroller då de är särskilt anpassade för just sjöar och vattendrag, se även utvärdering av kulturmiljövårdens traditionella kunskapsunderlag avseende just sjöar och vattendrag i Länsstyrelsen Kalmar och Länsstyrelsen Jönköping Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning? Dedering och Joelsson Förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag 3) Indikatorn Förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag Kunskaps /planeringsunderlag (jämför GBM idag) Tillgång på antikvarisk kompetens i kommunerna (jämför GBM idag) Areal strandnära ängs och betesmark (med särskilda värden?) som vårdas med miljöersättningar Antal biotopvårdsåtgärder: samråd med kulturmiljö (Åtgärdsdatabasen för åtgärder i vatten) Förvaltningsindex för de vattenanknutna miljömålen (Rapport från Riksantikvarieämbetet, 2011 Förvaltningsindex som metod för att mäta förändringstryck) Kulturmiljöanslaget, Landsbygdsprogrammet etc (utveckling/förändring även utfall på olika åtgärder) Ovanstående indikatorer är relevanta för att följa upp förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljövärden vid sjöar och vattendrag. 1) Data hämtas från miljömålsenkäten GBM. Eventuellt kompletteras detta med kvalitativ data/uppgifter från länsstyrelserna vad gäller utvecklingen inom andra typer kunskapsunderlag,

24 Sida 24 av 42 exempelvis kategoriinventeringar, se även ang. Kulturmiljöanslaget nedan. Eftersom kunskapsunderlagen avseende kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag är så bristfälliga, samtidigt som satsningar pågår runt om i landet, för att ta fram nya underlag, så är det relevant att följa upp utvecklingen. I tabelldelen i utkast 3 har HaV skrivit in Kunskapsuppbyggnad om vattenanknutna kulturmiljöer. RUS är alltså positiv till uppföljning på det området. 2) Data hämtas från miljömålsenkäten GBM. 3) Data hämtas från SJV Miljöersättningar, och sorteras ut med hjälp av buffrar kring större sjöar och vattendrag. Denna indikator är inte bara relevant för kulturmiljöerna utan även av stort intresse för de terrestra naturvärdesdelarna i detta miljömål och för myllrande våtmarker. 4) Indikatorförslaget finns beskrivet i rapporten Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning? Dedering och Joelsson Det handlar om att följa upp i vilken utsträckning samråd och samverkan sker med kulturmiljövården inför biotopvårdsåtgärder. Målet torde vara att samråd sker i 100 % av ärendena. Datafångsten är enkel att få ut från åtgärdsdatabasen, men alla ärenden registreras inte där vilket är en källkritisk aspekt att ta hänsyn till. 5) Metod finns framtagen där heta, neutrala och svala områden (se RAÄ rapport) är av stort intresse i förhållande till inte minst indikatorn Bevarade kulturmiljöer i/vid sjöar och vattendrag. 6) Se målövergripande förslag/synpunkter. Från RAÄ:s uppföljning av kulturmiljöanslaget kan man bl.a. se om medel gått till kunskapsunderlag som rör sjöar och vattendrag och utfallet på miljömålet i Källa för bidrag inom byggnadsvård och fornvård. Enligt utdrag ur RAÄ:s system Källa så fördelades 4,7 miljoner till 16 länsstyrelser under 2013, för vattenanknutna kunskapsunderlag inom kulturmiljöområdet, som ett exempel. Övrigt Länsstyrelsen Jämtland har lämnat följande synpunkter (utkast 3) ang precisering 10 Här bör det tydliggöras kopplingen till det gamla miljömålsystemets arbete med värdefulla vattenmiljöer som skulle utgöra ett prioriteringsunderlag för skydd och restaurering av nationellt värdefulla vattenmiljöer utifrån tre olika kategorier; Natur, Fisk och Kulturmiljö. RUS menar att synpunkten är berättigad. Hur tas det som gjorts tidigare om hand nu? Hur koppla ihop med uppföljning och bedömning? Se exempel/förslag ovan ang indikatorförslaget Skyddade kulturmiljöer/mått och nivåer vad gäller kulturreservat, byggnadsminnen och områdessbestämmelser. Som mått för uppföljning kan det fungera på nationell nivå. Det behövs även regionalisering. Precisering 11 Friluftsliv och buller Preciseringen lyder: Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. Enligt vår mening är värdena för friluftsliv, båtliv m.m. mycket starkt knutna till sjöar och vattendrags natur och kulturvärden. Att dessa värden är kända, bevarade och tillgängliga är därför av betydelse. I målmanualsutkastet för ERO har man för friluftslivs preciseringen uttryckt att Förutsättningarna för friluftsliv är att övriga preciseringar angående biologisk mångfald och kulturmiljövärden uppfylls ( ). RUS anser att denna bedömning är minst lika relevant för detta miljökvalitetsmål och att det bör framgå av målmanualen för LSV i mått och nivåer, och även hänvisa till precisering 10 och uppföljningen där.

25 Sida 25 av 42 RUS yttrande kulturmiljöpe erspektiven Målmanualer r Övriga synpunkter Länsstyrelsen Blekinge har lämnat följande synpunkter (utkast 3) om kulturmiljödelarna: RUS instämmer i Blekinges synpunkter; att det vore bra med hänvisningar mellann preciseringar för detta miljömål. Det finns ju en krock mellan olika intressen i samband med ekologisk/biologisk restaurering av vattendrag m.m. Ofta kan dee lösas genom kompromisser, eller hänsyn av olika slag. Detta ställer krav på tvärsektoriella perspektiv och tillvägagångssätt, så att alla delar i miljökvalitetsmålet, däribland kulturmiljö, kan nås.

26 Sida 26 av 42 Levande skogar I förteckningen av styrmedel saknar vi Kulturreservat! Det är ett viktigt styrmedel även om resursbrist gör att det hittills inte har använts i tilltänkt omfattning. Precisering Bevarade natur och kulturmiljövärden Angående befintliga förslag De två mått för uppföljning/indikatorer som finns med i utkast 2 är båda bra och relevanta: 1. Antal och arealer kända forn och kulturlämningar 2. Skador på forn och kulturlämningar Vad gäller 1) så är det en relevant uppföljning då förutsättningarna för bevarade borde öka om lämningarna är kända och registrerade. Men det är också ett mått på förbättrade underlag och hur arbetet med inventeringar fortskrider, och att ny kunskap verkligen förs in i FMIS. OBS att Länsstyrelsen Jönköping i sitt yttrande över utkast 3 ställt frågan Nivån behöver öka. Vad ska det öka ifrån? Vad gäller 2) bör målet vara att den även ska kunna presenteras på länsnivå. På det målövergripande möte om årlig uppföljning som RUS ordnade nämnde Cecilia på Skogsstyrelsen att Skogsstyrelsen har mer detaljerad information än vad nuvarande indikator presenterar, jämför utdrag ur minnesanteckningarna: Cecilia/SKS: ( ). Har reagerat på, vad gäller Levande skogar, att lst:erna aldrig hör av sig till SKS för att få mer information inför årlig uppföljning Finns siffror för vårt län, hur går det, vad får vi för resultat? Nu är vi inne på 6:e året med hänsynsuppföljningen, det finns ett stort material att ösa ur. Vad gäller nivå för bedömning så bör väl målet också vara att inga fornlämningar ska skadas, eftersom fornlämningarna de facto är skyddade enligt Kulturmiljölagen, och inte får skadas. I analysen av den här indikatorn är det viktigt att fånga upp förvaltningsbetingelser i form av insatser och åtgärder som sker för att minska skadorna till exempel projekt av olika slag, tillsyn och, inte minst, informations och rådgivningsinsatser till skogsbruket, entreprenörer, med flera. Samt att ställa detta i relation till hur skadebilden förändras. Här är länens kunskap och uppgifter mycket värdefulla. Förslag på kompletteringar I enlighet med de målövergripande förslag/synpunkter som RUS lämnar anser vi att uppföljningen för Levande skogar bör kompletteras med: Antal kulturreservat (inom målövergripande indikator skyddade kulturmiljöer) Preliminärt gör vi bedömningen att q märkt, byggnadsminnen och områdesbestämmelser är av mindre relevans för det här miljömålet (jämför målövergripande förslag). Vi gjorde bl.a. en hastig sökning i Bebyggelseregistret och fick endast ett par träffar på Skogsbruk. Men kanske desto intressantare att följa upp om så pass få i dagsläget. Har bebyggelse relaterad till skog och skogsbruk inte fångats upp av kulturmiljövården i nämnvärd utsträckning? Hur eller hur skulle forn /kulturlämningar registrerade i FMIS kunna slås ihop Kulturreservat under samma indikatorset Skyddade kulturmiljöer i skogsmark i enlighet med våra målövergripande förslag.

27 Sida 27 av 42 För Levande skogar föreslår vi också följande (jämför målövergripande synpunkter/förslag) Kulturmiljön i andra typer av områdesskydd förslag till fördjupning Det är önskvärt att på sikt fortsätta utvärdering och uppföljning av huruvida kulturmiljövärden inklusive biologiskt kulturarv tas om hand i naturreservat och nationalparker, jämför målövergripande förslag/synpunkter och Fallstudie Skydd av kulturmiljöer i skogen Levande skogar delmål 1 Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:6. Även om ovan nämnda studier ger en dyster lägesbild avseende kulturmiljön, så kan förhållandena på sikt ändras (skötselplaner revideras, nya reservat tillkommer). Det kräver kvalitativt inriktad uppföljning, som mer lämpar sig som en fördjupning. Mot bakgrund av att det i Sverige finns 400 naturreservat, men bara drygt 40 kulturreservat, är frågan nog så intressant. För Levande skogar föreslår vi också följande tillstånds indikator: Bevarade skogliga kulturmiljöer (tillstånd) Det vill säga uppföljning i utpekade kulturmiljöer i form av riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram, av relevans för detta miljökvalitetsmål. Baserat på stickprov och samordnat med de andra miljökvalitetsmål där denna indikator föreslås. Se vidare målövergripande synpunkter/förslag. Vad gäller förutsättningar för bevarande i form av förvaltningsbetingelser, så föreslår vi följande uppföljning: Kulturmiljöanslaget och Nokås (utveckling/förändring även utfall på olika åtgärder) Från RAÄ:s uppföljning av kulturmiljöanslaget kan man bl.a. se om medel gått till kunskapsunderlag som rör skogen och utfallet på miljömålet i Källa för bidrag inom byggnadsvård och fornvård. Vad gäller Nokås så är det intressant för preciseringen som helhet (natur och kulturmiljö), inte bara kulturmiljöerna. Det skulle dock vara intressant att särredovisa hur mycket och vilka insatser inom kulturmiljöområdet som görs med Nokås. Precisering Ekosystemtjänster Bra att de kulturhistoriska värdena finns med bland ekosystemtjänsterna. I texten hänvisas till att uppföljning sker inom annan precisering men det bör även framgå i tabellen. Precisering Friluftsliv Preciseringen lyder: Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. Skogens natur och kulturmiljövärden är viktiga för friluftslivet. Att dessa värden är kända, bevarade och tillgängliga är därför av betydelse. I målmanualsutkastet för ERO har man för friluftslivspreciseringen uttryckt att Förutsättningarna för friluftsliv är att övriga preciseringar angående biologisk mångfald och kulturmiljövärden uppfylls ( ). RUS anser att denna bedömning är minst lika relevant för detta miljökvalitetsmål och att det bör framgå av målmanualen för LS i mått och nivåer, och även hänvisa till preciseringen om bevarade natur och kulturmiljöer och uppföljningen där.

28 Sida 28 av 42 Ett rikt odlingslandskap Preciseringarna Bevarade natur och kulturmiljövärden och Kultur och bebyggelsemiljöer Synpunkter på befintliga förslag Mängd kulturbärande landskapselement i och vid åkermark Om miljöersättningarna försvinner och uppföljningen av landskapselement istället göras via NILS behöver andra mått formuleras, och då är det mer relevant med bevarade. Om man övergår till uppföljning via NILS är det av stor betydelse för länen med data som möjliggör regional uppföljning, men det är väl möjligt? Landskapselement som finns i ängs och betesmarker Det är önskvärt med data som möjliggör regional uppföljning. Kulturreservat bra att detta är med! RUS föreslår att fler skyddsformer inkluderas och förs samman under rubriken Skyddade kulturmiljöer i odlingslandskapet, se Målövergripande synpunkter/förslag och mer nedan. Kunskap om äldre kulturmiljöer inkl brukningssätt och användning komplettera med data från länen vad gäller insatser inom bl.a. LBP som kurser och rådgivning. Man bör även kunna sätta ett mått om antal X kurser per år, nationellt och regionalt som sedan följs upp. Kan följas upp via SJV:s Kompis/Dawa, se mer nedan. Just detta med kursverksamhet och liknande är särskilt intressant i detta sammanhang, då den typen av insatser är av central betydelse för bevara och sprida lokal och traditionell kunskap, för framtiden och till fler aktörer. Överloppsbyggnader det finns en stor, stor mängd överloppsbyggnader och att behovet av insatser är stort. Vi föreslår att man istället följer upp åtgärder inom det här området, dels visa LBP, dels via kulturmiljöanslaget (se mer nedan). Som mått skulle man kunna ha att minst XX uppmuntransbidrag för överloppsbyggnader per år nationellt/län. Dessutom ingår överloppsbyggnader i indikatorförslaget Bevarade kulturmiljöer i odlingslandskapet (se mer nedan). Följande skriver SCB i rapport om Markanvändningsstatistik och miljömålsuppföljning (Rapporten har beställts av RUS): Ekonomibyggnader på aktiva respektive inaktiva jordbruksföretag I målmanualen lyfts överloppsbyggnader på aktiva jordbruksföretag fram som en möjlig indikator på om värden knutna till odlingslandskapets bebyggelsemiljöer förvaltas och bevaras. Att en byggnad är överloppsbyggnad är en kvalitativ beteckning på en byggnad som syftar till att den inte längre används för jordbruksändamål och därmed riskerar förfall. Det finns inga befintliga registeruppgifter som kan användas för att beskriva ekonomibyggnadernas status. För detta krävs regelrätt miljöövervakning, något som enligt målmanualen föreslagits men som saknar finansiering. En alternativ möjlighet att indirekt fånga förutsättningarna för lantbrukets ekonomibyggnader kan vara att använda Fastighetstaxeringsregistret (FTR) i kombination med Företagsdatabasen (FDB) och Fastighetsregistrets byggnadsdel (BR). I FDB finns uppgifter om företagsstatus som kan användas för att klassificera lantbruksföretag. Dessa uppgifter går i sin tur att matcha mot FTR för att på så sätt klassificera lantbruksfastigheter som aktiva respektive inaktiva. Med hjälp av koppling mot BR kan antalet ekonomibyggnader belägna på aktiva respektive inaktiva lantbruksfastigheter beräknas. Även

29 Sida 29 av 42 om byggnadernas status i termer av skötsel och underhåll inte kan bedömas så går det att få fram en grov bild av förutsättningarna för byggnadernas potentiella användning och skötsel. Genom att data genereras på fastighetsnivå kan uppgifternas redovisas på län eller kommun för att belysa de regionala skillnaderna. Registerinformationen uppdateras årligen vilket möjliggör årlig redovisning. SCB:s förslag enligt ovan skulle eventuella vara intressant för ge en indikation kring förutsättningarna för bevarande av bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet. Preciseringen rör kultur och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet. Överloppsbyggnader är till viss del en aspekt av dessa miljöer, samtidigt som det är dessa byggnader där det finns sämst förutsättningar för ett fortsatt bevarande. (Åtgärder via landsbygdsprogrammet för denna kategori av bebyggelse är dock naturligtvis av stor vikt!) Genom att fokusera på bebyggelsemiljöerna som helhet, oavsett om enskilda byggnader utgörs av överloppsbyggander eller ej behöver uppföljningen inte fokusera på att ta reda huruvida byggnaden utgörs av en överloppsbyggnad eller inte. Genom ett mer allmänt fokus på kultur och bebyggelsemiljöer kan uppföljningen i högre grad ligga i linje med uppföljning av bebyggelse inom övriga mål samt enligt RUS målövergripande förslag enligt nedan. Angående angivet målvärde överloppsbyggnader på aktiva jordbruksföretag ska förvaltas på ett sätt som bevarar deras värden och visar på det historiska sammanhanget. Det är en viktig förutsättning för bevarande av ekonomibyggnader m m men det är också viktigt att tänka på att landsbygdens bebyggelse kan förvaltas av andra aktörer än lantbrukare. Bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet kan också användas för andra ändamål är jordbruk och det finns också fler faktorer som utgör viktiga förutsättningar för bevarande. Vi är positiva till en indikator som inkluderar överloppsbyggnader men vi ser svårigheter med att få fram data förutom via ersättningar inom landsbygdsprogrammet/utvald miljö. En sådan indikator bör också inkludera överloppsbyggnader som inte kan knytas till aktiva jordbruksföretag. Förslag på indikatorer/uppföljning för kulturmiljön RUS föreslår att följande införs i målmanualen: 1) Skyddade kulturmiljöer i odlingslandskapet (mäter skydd), 2) Bevarade kulturmiljöer i odlingslandskapet (mäter tillstånd), samt 3) Förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljöer i odlingslandskapet (mäter förutsättningar). Förslagen utvecklas nedan. Skydd Skyddade kulturmiljöer i odlingslandskapet 1. Indikatorn Skyddade kulturmiljöer i odlingslandskapet q märkt (skydd PBL detaljplaner och områdesbestämmelser), byggnadsminnen (skydd Kulturmiljölagen 3 kap.), kulturreservat (områdeskydd Miljöbalken), antal forn /kulturlämningar FMIS (skydd Kulturmiljölagen 2 kap. och kunskapsunderlag) samt områdesbestämmelser i jordbruksmark (PBL) Se Målövergripande synpunkter för en allmän introduktion av indikatorförslaget och datafångst.

30 Sida 30 av 42 Redovisas såväl nationellt som regionalt, kommunal upplösning möjlig. Vad gäller q märkt kan regional och kommunal förstås endast visas för de län som levererar data till indikatorn. Redovisning: antal. För byggnadsminnen och q märkt bebyggelse föreslås förutom antal även en redovisning av fördelningen på olika byggnadskategorier. Detta för att följa upp utfallet på olika typer/kategorier av skyddad bebyggelse i odlingslandskapet. För Kulturreservat sorteras de relevanta kulturreservaten ut kvalitativt, det vill säga utifrån de värden som huvudsakligen skyddas av relevans för miljömålet. SJV har redan satt en målbild på 100 kulturreservat i målmanualsutkastet. Det är intressant och det vore värdefullt att få bakgrunden till just 100 st. som mått bl.a. för utveckling av mått för kulturreservat inom andra miljökvalitetsmål. För q märkt, byggnadsminnen, forn /kulturlämningar FMIS och områdesbestämmelser görs urvalet i GIS exempelvis genom att ta bort skogsmark, sjöar och hav, koncentrerad bebyggelse och städer m.m. Vilken karta och markanvändningsdata som ska utgöra underlag behöver bestämmas, det finns flera möjliga utsorteringsmöjligheter. Vad gäller områdesbestämmelser så har vi gjort en snabbkoll och det finns i dagsläget några hundra områdebestämmelser inom jordbruksmark. En mycket stor andel av dessa avser att skydda eller värna odlingslandskapets bebyggelsemiljöer. Det är viktigt att exakt samma avgränsning i GIS används vid uttaget för indikatorn, varje gång. Mått och nivåer: Se Målövergripande synpunkter/förslag. Skydd av kulturmiljöer behöver öka. Ska det specificeras närmare: Vad gäller q märkt, se GBM för Mått och nivåer. Vad gäller kulturreservat har SJV angett: antalet kulturreservat med agrar inriktning ska öka och vara jämnt fördelade i landet. Vad gäller forn /kulturlämningar (FMIS) så är alla fornlämningar skyddade oavsett om de är registrerade i FMIS eller inte, möjligheterna att de facto skydda dem för både enskilda och myndigheter ökar dock om lämningarna är kända och registrerade. Om man vill sätta ett mått här borde RAÄ kunna ge underlag? Man kan dock konstatera att en ökning är behövlig, specialinventeringar visar bl.a. att antalet förhistoriska boplatser ökar markant vid inventeringar i jordbruksmark. Redovisning: Det borde vara möjligt att redovisa dessa indikatorer i en och samma indikator i likhet med andra indikatorer som idag finns på miljömålsportalen, se exempelvis Skyddade sjöar och vattendrag. Antal kan dock behöva redovisas i olika valörer, för fornlämningar exempelvis i tusental. Ansvar: Målansvarig myndighet med underlag från RAÄ, Lantmäteriet och RUS OBS samordnas med andra målansvariga myndigheter och RAÄ eftersom indikatorn Skyddade kulturmiljöer föreslås i fler miljökvalitetsmål = tids och resurseffektivt. Tillstånd: Bevarade kulturmiljöer i odlingslandskapet 2) Indikatorn Bevarade kulturmiljöer i odlingslandskapet

31 Sida 31 av 42 Baseras på stickprov (uppföljning utpekade värden fält) i urval riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram och eventuellt även särskilda kulturmiljöunderlag för just odlingslandskapet har identifierade värden bevarats? Se Målövergripande förslag/synpunkter. Kulturmiljöer i odlingslandskapet, i form av riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram sorteras ut geografiskt med hjälp av GIS. Ur detta görs slumpvisa urval årsvis för stickprovskontroller, och så vidare, se Målövergripande förslag/synpunkter. Intressant för just ERO är att agrara kulturmiljöer är förhållandevis väl representerade i kulturmiljövårdens traditionella underlag (riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram). För det här miljömålet bör förutom riksintressen och kulturmiljöprogram även andra underlag komma ifråga för stickprovs undersökningar. Ett exempel på nationell nivå är NBO (Nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet). På regional nivå finns kategoriinventeringar av olika slag, exempelvis lador och väderkvarnar. Överloppsbyggnadsproblematiken kan delvis fångas upp för de miljöer som blir uttagna för stickprovs uppföljning. Förutsättningar för bevarande och utveckling av kultur och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet 3) Indikatorn Förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljöer i odlingslandskapet Kunskaps /planeringsunderlag (jämför GBM idag) Tillgång på antikvarisk kompetens i kommunerna (jämför GBM idag) Antal jordbruksföretag Genomförda insatser/åtgärder som finansierats med Kulturmiljöanslaget, och inom Landsbygdsprogrammet (utveckling/förändring även utfall på olika åtgärder avseende bidrag, rådgivning, kursverksamhet) Ovanstående indikatorer är relevanta för att följa upp förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljövärden i odlingslandskapet 1) Data hämtas från miljömålsenkäten GBM. Eventuellt kompletteras detta med kvalitativ data/uppgifter från länsstyrelserna vad gäller utvecklingen inom andra typer kunskapsunderlag, exempelvis kategoriinventeringar, se även ang. Kulturmiljöanslaget nedan. 2) Data hämtas från miljömålsenkäten GBM. 3) SJV/SCB statistik. Jordbruksföretag är en viktig grundförutsättning för tillvaratagande av odlingslandskapets natur och kulturvärden. Bör finnas med som en viktig förvaltningsbetingelse, förutsättningar för odlingslandskapets natur och kulturvärden. Bör följas regionalt, eventuellt kommunalt, för att följa var nedläggningen är större/mindre. 4) Uppföljning av genomförda insatser/åtgärder via dels landsbygdsprogrammet, dels det statliga kulturmiljöanslaget: Antal kurser fördelade på olika tema x, y, z per år (LBP), nationellt och regionalt Antal rådgivningsinsatser inom x, y, z per år (LBP), nationellt och regionalt Antal utbetalade bidrag inom LBP per år till kulturmiljöer (exempelvis överloppsbyggnader, restaurering av gärdesgårdar etc.), nationellt och regionalt Antal utbetalade bidrag inom kulturmiljöanslaget per år (ERO), nationellt och regionalt Insatser kunskapsunderlag av relevans ERO inom kulturmiljöanslaget, nationellt och regionalt

32 Sida 32 av 42 RUS yttrande kulturmiljöpe erspektiven Målmanualer r Synpunkter/kommentarer på andra preciseringar Ekosystemtjänster Areal åkermark behöver regionaliseras Areal jordbruksmarkk som exploateras miniminivå måste finnas, även regionalt (synpunkt från Länsstyrelsen Kalmar) Husdjurens lantraser och de odlade Bra att den odlade mångfalden lyfts fram, och åtgärdsmålen inom POM. SLU tar fram uppgifterna. Men hur fångar vi upp vad som händer regionalt inom detta område? Har SLU koll på det? Kan man komplettera med insatser inom LBP? Eller begära in kvalitativa data/ /uppgifter från länsstyrelserna? Vad gäller lantraser så finns ju även flera föreningar som borde ha stor kunskap av intresse inom uppföljningen, // men där finns säkert redan ett väl etablerat samarbete SJV föreningarna (?). Friluftsliv Bra att det framgår att det är en grundförutsättning att preciseringar r inom natur och kulturmiljö nås, och med hänvisning uppföljning dessa preciseringar Synpunkter från Länsstyrelsen Jämtland

33 Sida 33 av 42 RUS yttrande kulturmiljöpe erspektiven Målmanualer r Till RUS inkomna synpunkter från Länsstyrelsen Jämtland: (avser utkast 2 obs) Vi tror att målet om 100 agrara kulturreserva at för att kunna konstatera att preciseringen är uppfylld är för hög. (Gäller preciseringen biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionell skötslen är bevarad och förbättra.) I så fall måste det finnas medel för genomförande. Det samma gäller för 230 fäbodar i bruk. Ett E mått på överloppsbyggnader kan varaa statistik från Jordbruksverket, utvald miljö i kombination med andra vårdinsatser, 7:2 medel statligt anslag för kulturmiljövård osv. För landskapselement i hävd samma s om det finns med i nytt landsbygdsprogram. Under delmål fäbodar, precisering kultur ochh bebyggelsemiljöer, påverkar eller påverkas av andra preciseringar och miljömål kan man väll lägga till Storslagen fjällmiljö. Många fäbodar är så kallade fjällfäbodar och det är ofta de som har höga natur och kulturvärden. (Höglänta slåtterängar som är natura2000.) Synpunkter från Länsstyrelsen i Skåne Synpunkter från Länsstyrelsen i Dalarna

34 Sida 34 av 42 RUS yttrande kulturmiljöpe erspektiven Målmanualer r Synpunkter från länsstyrelsen i Värmland Länsstyrelsen i Värmland har lämnat många bra och utförliga synpunkter kring preciseringarna vilka vi tycker SJV bör ta del av (det blir omfattande att klippa in i detta dok). Synpunkter från länsstyrelsen i Kalmar Kulturbärande landskapselement: Målvärden: Kulturmiljöer i odlingslandskapet ska bevaras och minst hälften ska vara synliggjorda. För att kunna svar på om hälften är synliggjorda måsta vi veta hur många som finns: Den kunskapen saknas idag. Kunskapsbristen gör det svårt att följa upp flera av målen som rör kulturmiljöer och byggnader Kulturmiljöer Vad gäller kulturmiljödelarna i miljömålet så instämmer Länsstyrelsen i Kalmar län i RUS inlämnade synpunkter och framtagna förslag på uppföljning m.m. Detta innebärr även att uppföljningen inom kulturmiljöområdet behöver samordnas mellan flera miljömål Vad saknas: Skulle miljöersättningen för kulturspår i åkermark försvinna måste enn ny indikator för dessa kulturvärden tas fram. Någon form av indikator som visar på variationen i odlingslandskapett bör tas fram. Kanske längden av linjeelement som stenmurar, vägkanter och/eller bryn? Kanske bör de nationella bevarandeområdena (NBO) från mitten av 1990 talet 1 dammas av. Där finns ett landskapeperspektiv, då ofta bygder och byar pekades ut. Att följa utvecklingen i dem avseende antal brukare, areal åker, ängs och betesmark, förekomst av hävdgynnade arter,, agrar bebyggelse, djurantal etc

35 Sida 35 av 42 Myllrande våtmarker Preciseringarna Bevarade natur och kulturmiljövärden Preciseringen lyder: Våtmarkernas natur och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. De tre förslag som fanns i målmanualsutkast 2 (och finns kvar även i 3) avseende kulturmiljön är tydliga och uppföljningsbara: Det finns skyddsplan/program för bevarande av de värdefullaste områdena med kulturmiljövärden knutna till våtmarker (1), dessa ska vara genomförda till 100 % (2,3) och det ska finnas finansiering av åtgärder för att klara kulturmiljövärdena knutna till åtgärder (3). Det är också bra att olika typer av kulturmiljövärden kopplade till våtmarker exemplifieras. Exemplifieringen bör även innehålla lador/ängslador, som är karaktärskapande för många våta slåttermarker. Exempel på forn /kulturlämningar som ofta återfinns i/vid våtmarker är förhistoriska offerplatser och slaggförekomster efter blästbruk m.m. Trots att förslagen är tydliga och uppföljningsbara är vi ändå lite tveksamma. Om detta ska genomföras såväl nationellt som regionalt krävs ganska omfattande finansiering bara för att ta fram planer och program; risken är att man fastnar i själva programarbetet? Inom ERO fanns ett delmål om att ta fram strategi/program för överloppsbyggnader vilket tyvärr inte ledde så långt. I RUS synpunkter på målmanual utkast 2 lämnade vi följande synpunkter: Kanske skulle man även för Myllrande våtmarker överväga att hänga på de tre målövergripande indikatorset som vi föreslår för de landskapsanknutna miljömålen, så kan jobbet samordnas och samfinansieras med övriga mål? Det skulle i så fall kunna se ut så här: Se vidare 1), 2), 3) nedan. I utkast 3 har Bevarande av kulturmiljöer i skyddade områden, Kulturmiljöer i skyddade områden förvaltas väl, och Andel personer som bedrivit friluftsliv knutet till våtmarkers kulturupplevelser tillkommit. Vi uppskattar denna ansats. De två förstnämnda bör dock kunna slås ihop, då båda handlar om skyddade områden. För att veta om värdena bevarats och förvaltas väl, krävs kvalitativ uppföljning i fält. Vi tolkar detta som en tillståndsindikator, med fokus på tillstånd i skyddade miljöer. RUS anser nu som tidigare att uppföljning vad gäller skydd, tillstånd och förutsättningar bör samordnas mellan flera miljömål, så att det blir mer lika mellan mål och arbetet kan samordnas. Vi väljer därför att låta våra tidigare förslag stå kvar, i obearbetad form: 1) Indikatorn Skyddade kulturmiljöer våtmarker kulturreservat (områdeskydd Miljöbalken), antal forn /kulturlämningar FMIS (skydd Kulturmiljölagen 2 kap. och kunskapsunderlag) samt (q märkt, byggnadsminnen och områdesbestämmelser är troligen av mindre relevans för det här miljömålet) Vad gäller kulturreservat sorteras relevanta reservat ut kvalitativt. Vad gäller forn /kulturlämningar via buffrar utifrån exempelvis fastighetskartans våtmarksskikt. Vad gäller forn /kulturlämningar (FMIS) så är alla fornlämningar skyddade oavsett om de är registrerade i FMIS eller inte, möjligheterna att de facto skydda dem för både enskilda och myndigheter ökar dock om lämningarna är kända och registrerade. Om man vill sätta ett mått här borde RAÄ kunna ge underlag? Man kan dock konstatera att en ökning är behövlig. Som en fördjupning föreslås även tillvaratagande av kulturmiljövärden kopplade till våtmarker inom andra typer av områdesskydd, i första hand naturreservat och nationalparker, följas upp, jämför målövergripande förslag/synpunkter.

36 Sida 36 av 42 2) Indikatorn Bevarade kulturmiljöer våtmarker Baseras på stickprov (uppföljning utpekade värden fält) i urval riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram och eventuellt även särskilda kulturmiljöunderlag för just våtmarker har identifierade värden bevarats? Se Målövergripande förslag/synpunkter. Kulturmiljöer som berör våtmarker i form av riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram sorteras ut geografiskt med hjälp av GIS. Ur detta görs slumpvisa urval årsvis för stickprovskontroller, och så vidare, se Målövergripande förslag/synpunkter. Ett problem är kanske att just våtmarkers kulturmiljövärden ofta inte finns med/är beskrivna i underlagen. Däremot är agrara kulturmiljöer i allmänhet förhållandevis väl representerade i kulturmiljövårdens traditionella underlag (riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram). Vi vet dock att det finns exempel på att våtmarkers kulturhistoriska värden ÄR med/beskrivna. För det här miljömålet bör förutom riksintressen och kulturmiljöprogram även andra underlag såsom myrskyddsplanen komma ifråga för stickprovs undersökningar. Med hjälp av regional nivå/länsstyrelserna kan man kanske sortera ut ett antal objekt där kulturmiljövärdena ÄR kända. Man skulle också kunna finna lämpliga miljöer för stickprovs kontroller i kategoriinventeringar hos länsstyrelserna exempelvis lador i kombination med våtmarker. 3) Indikatorn Förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljövärden kopplade till våtmarker Kunskaps /planeringsunderlag Data från miljöersättningen Natur och kulturmiljöer där det bl.a. finns ersättning för hässjor, frågan är om det går att sortera ut just våtmarkernas Genomförda insatser/åtgärder som finansierats med Kulturmiljöanslaget, och inom Landsbygdsprogrammet (utveckling/förändring även utfall på olika åtgärder avseende bidrag, rådgivning, kursverksamhet med koppling till våtmarkers kulturmiljö) Ovanstående är relevanta för att följa upp förutsättningar för bevarande och utveckling av kulturmiljövärden kopplade till våtmarker. 1) Kunskap om var det finns kulturhistoriska värden kopplade till våtmarker är till stor del mycket bristfällig. Det skulle därför behövas uppföljning kring hur förhållandet ändras (behöver förbättras). Till skillnad från andra landskapsmål kanske inte riksintressen, regionala och kommunala kulturmiljöprogram kan väntas fånga upp just våtmarkernas kulturvärden i särskilt stor utsträckning varför man just för detta mål skulle kunna inhämta underlag/data direkt från länsstyrelserna om eventuella insatser som bidragit till att stärka kunskapen. 2) Vi vet inte i dagsläget om ersättningen kommer att finnas kvar, men som åtgärdsuppföljning kan bl.a. följa upp hur många hässjor som får stöd? 3) Uppföljning av genomförda insatser/åtgärder via dels landsbygdsprogrammet, dels det statliga kulturmiljöanslaget, av relevans för natur respektive kulturmiljövärden våtmarker: Antal kurser fördelade på olika tema x, y, z per år (LBP), nationellt och regionalt Antal rådgivningsinsatser inom x, y, z per år (LBP), nationellt och regionalt Antal utbetalade bidrag inom LBP per år till kulturmiljöer (exempelvis lador) nationellt och regionalt Antal utbetalade bidrag inom kulturmiljöanslaget per år (Myllrande våtmarker), nationellt och regionalt Insatser kunskapsunderlag av relevans för Myllrande våtmarker inom kulturmiljöanslaget, nationellt och regionalt

37 Sida 37 av 42 Ett rikt växt och djurliv Preciseringen Biologiskt kulturarv RUS har tagit del av utkast 3 men inte i detalj hunnit jämföra med det utkast som vi tidigare lämnat synpunkter på. Vi väljer därför att upprepa de synpunkter vi tidigare lämnat, men är medvetna om att något/några är inarbetade nu, exempelvis kulturreservat som föregås ingå i uppföljningen; De underlag som nämns är alla bra och relevant åtgärdsuppföljning t ex miljöstöden (och där skulle det vara bra med en särredovisning av bland annat skogsbeten), Nokås (om det går att sortera ut insatser för just biologiskt kulturarv) och uppgifter från POM m.m. Underlagen bör och kan kompletteras med uppgifter från RAÄ avseende kulturmiljöanslaget bl.a. skötsel inom kulturreservat, kunskapsunderlag av relevans för Biologiskt kulturarv samt andra insatser i form av vård och information (i registreringssystemet Källa ska miljömål anges för kunskapsunderlag, vård m.m.). Av intresse inom åtgärdsuppföljningen är också insatserna inom LBP:s rådgivnings och kursverksamhet, se synpunkterna för ERO. Kulturreservaten är ett viktigt instrument inte bara för skydd, utan också för att tillgängligöra och levandegöra bl.a. biologiskt kulturarv. Biologiskt kulturarv kan förväntas vara väl tillgodosett i kulturreservaten. I enlighet med RUS målövergripande förslag/synpunkter anser vi därför att antalet kulturreservat som uppmärksammar biologiskt kulturarv bör ingå i uppföljningen för denna precisering. Av intresse för ERVD/Biologiskt kulturarv med avseende på skog och fjäll är även vårt målövergripande förslag till fördjupning vad gäller tillvaratagande av kulturmiljövärden i naturreservat och nationalparker, se målövergripande synpunkter/förslag. Tidigare studier visar att bl.a. biologiskt kulturarv behandlats styvmoderligt, och det är önskvärt att fortsätta följa utvecklingen kring hur befintliga bevarandeinstrument används i bl.a. miljömålens tjänst. I målmanualsutkastet ställs frågan om ERVD ska täcka in mer än Ett rikt odlingslandskap, och vad i så fall? RUS anser att svaret på frågan är ett självklart ja. Biologiskt kulturarv kopplat till skog, fjällvärlden och till vatten behöver också tas om hand i denna precisering, det ser vi som självklart. Vi funderar även på biologiskt kulturarv i form av parker och trädgårder, som också borde ingå i denna precisering? Det har bland annat utförts inventeringar av gamla kulturväxter vid topmiljöer exv projektet Syrener i ruiner som även ordnade kursverksamhet. Arbetet med biologiskt kulturarv utanför odlingslandskapet befinner sig fortfarande i sin linda. För den här preciseringen kan det därför behövas en kvalitativ uppföljning som fokuserar på hur frågan över huvudtaget uppmärksammas t.ex. genom att följa upp genomförda insatser inom kunskapsuppbyggnad, tillgängliggörande, informationsspridning etc avseende det biologiska kulturarvet i skog, fjäll m.m., till exempel utifrån de förslag som formulerades för Skogens biologiska kulturarv i rapporten Skogens biologiska kulturarv Att tillvarata föränderliga kulturvärden (RAÄ 2003): I syfte att tillvarata det biologiska kulturarvets vetenskapliga värde och öka vår kunskap om skogens kulturlandskap föreslås följande åtgärder: begreppet biologiskt kulturarv infogas vid inventeringen för projektet Skog & Historia och andra skogliga inventeringar; kulturhistoriska inventeringar och markanvändningshistoriska analyser genomförs i naturreservat och nationalparker; biologiskt kulturarv dokumenteras vid arkeologiska undersökningar; metoder, inklusive uppföljning och utvärdering, för identifiering utvecklas. I syfte att tillvarata det biologiska kulturarvets pedagogiska värde och synliggöra de skogliga kulturmiljöerna föreslås följande åtgärder: inrättande av kulturreservat med skogsbete; skötsel av kulturvärden i naturreservat, nationalparker och riksintressanta områden; bevarande av och forskning om modernitetens

38 Sida 38 av 42 RUS yttrande kulturmiljöpe erspektiven Målmanualer r skogsbrukslandskap; fornvård vid forn och kulturlämningar; kulturhistorisk anpassning av miljömål och certifieringskrav inom det ekonomiska skogsbruket. I syfte att tillvarata det biologiska kulturarvets nutida upplevelsevärde ochh utveckla kulturarvets sociala aspekter för rekreation och friluftsliv föreslås följande åtgärder: informationn om det biologiska kulturarvet samt ökad tillgänglighet; integrering av det biologiska kulturarvet i skolans verksamhet; tydliggörande av det biologiska kulturarvet i tätortsnära skogar; s forskning om det biologiska kulturarvets betydelse för människors psykiska och fysiska välbefinnande. En sådan kvalitativ uppföljning skulle kunna baseras på intervjuer/enkäter till RAÄ, länsstyrelser, hembygdsförbund, CBM etc. Tillsammans med data från miljöersättningar, Nokås, POM m.m och indikatorer som Kulturreservat, skulle s detta vara av betydelse för att bedöma förutsättningarna för att nå preciseringen. Vad gäller uppföljning av tillstånd skulle ett urval kulturmiljöer som särskilt uppmärksammarr biologiskt kulturarv i skog, fjäll, vatten och odlingslandskap kunna plockas ut för stickprov i enlighet med det målövergripande förslag RUS tagit fram, se målövergripandee synpunkter/förslag. Det ställer dock ganska höga krav på underlagens detaljeringsgrad, varför urvalet bör utgå från underlag med särskilt fokus på biologiskt kulturarv. Exempel finns inom särskilda studier/inventeringar. Övrigt Länsstyrelsen Jönköping har lämnat följande synpunkter (utkast 3) ang preciseringen: Måttet Det biologiska kulturarvet ska bevaras kann även följas upp med hjälp h av de åtgärder som har genomförts med anledning av åtgärdsprogram för hotade arter. Denna D synpunkt lämnades även tilll version 2 av målmanualerna. Dett behöver även definieras från vilken nivå som det ska öka. Länsstyrelsen Skåne har lämnat följande f synpunkter (utkast 3): Länsstyrelsen Blekinge har också yttrat sig över denna precisering: