Minnesanteckningar från Målövergripande möte Kulturmiljö Årlig Uppföljning

Transkript

1 Minnesanteckningar från Målövergripande möte Kulturmiljö Årlig Uppföljning Länsstyrelserna Anders Carlborg, Dalarna, miljömålssamordnare Linda Corneliusson Linde, Kalmar, miljömålssamordnare Paulina de Vrie, Jämtland, kulturmiljö Coco Dedering (ordf), Kalmar, RUS arbetsgrupp Louise Ellman-Kareld, Kronoberg, miljömålssamordnare Marielle Gustafsson, Jönköping, miljömål Jonas Jansson, Örebro, kulturmiljö Elisabeth Johansson, Jönköping, miljömål Eva Karlsson, Jämtland, kulturmiljö Lena Kron, Kronoberg, kulturmiljö Lena Landström, Gävleborg, kulturmiljö Nina Loberg, Västernorrland, kulturmiljö Moa Lorentzon, Kronoberg, Kulturmiljö Jörgen Naalisvaara, Norrbotten, miljömålsamordnare Tommy Nyberg, Dalarna, kulturmiljö Ylva Othzén, Stockholm, kulturmiljö Stina Pettersson, Västernorrland Monika Puch, Skåne, miljömålsamordnare Lisa Ragnarsson, Västra Götaland, kulturmiljö Britta Roos, Skåne, kulturmiljö Carl Johan Sanglert (anteckningar), Jönköping, RUS arbetsgrupp Louise Schlyter, Stockholm, kulturmiljö Mattias Sörensen, Jönköping, kulturmiljö Margareta Wallsten, Värmland, miljömål Emma Östlund, Halland, kulturmiljö Nationella myndigheter Camilla Andersson, SKS Johan Wallander, SJV Lar-Ove Lång, SGU (i början) Göran Lundh, SKS Michael Frisk, RAÄ Qaisar Mahmood, RAÄ Suzanne Pluntke, BoV Isabelle Ripa, BoV Therese Elfström, HaV Ann-Kristin Unander, SKS Underlag till mötet: NV:s anvisningar regional årlig uppföljning RUS Kulturmiljöstöd regional ÅU 2015 Kulturmiljöanalys i fördjupad utvärdering Mål i sikte vol 2 (Naturvårdsverket 2016) Inkomna önskemål från nationella myndigheter till det målövergripande mötet kulturmiljö årlig uppföljning ; Boverket. Presentation, introduktion Mötet spelades in. Inspelningen finns tillgänglig via RUS hemsida. Introduktion från närvarande myndigheter.

2 Riksantikvarieämbetet o Michael Frisk (miljömål m.m.) o Qaisar. Mahmood (Avd chef Kulturmiljöavdelningen) Boverket o Suzanne Pluntke (bebyggelsefrågor), o Issabelle Ripa (uppföljningsansvar God bebyggd miljö) Skogsstyrelsen o Göran Lund (Kulturmiljö specialist), o Ann-Kristin Unander (kulturmiljöspecialist arbetar bla med hänsynsuppföljning) o Camilla Andersson (miljömålssamordnare på Skogsstyrelsen) Havs- och vattenmyndigheten o Therese Elfström (miljömålsansvarig Levande sjöar och Vattendrag). Jordbruksverket o Johan Wallander (miljömålsansvarig Ett rikt odlingslandskap på Jordbruksverket. Naturvårdsverket o Ola Inghe, (miljömålsansvarig Storslagen Fjällmiljö). Trevligt och mycket bra att så många län och så många nationella myndigheter har möjlighet att närvara vid detta målövergripande möte. Kort om miljömålsperspektiven i länsstyrelsernas årliga bedömningar RUS analys av års årliga regionala uppföljning visar att det finns mycket stora, obefogade variationer mellan länsstyrelser och mellan miljökvalitetsmål avseende i vilken utsträckning kulturmiljövärden har uppmärksammats/bedömts vad gäller såväl resultat som analyser. I en del län och för en del miljömål saknas bedömningar helt för kulturmiljön. I många fall har kulturmiljön fått en alltför undanskymd roll. Vi behöver bli bättre på och mer synkade vad gäller att redovisa kulturmiljöaspekterna. Någon övergripande analys har inte gjorts sedan dess men vi tycker oss kunna se en positiv utveckling under de senaste åren. Också ett skäl till varför vi fortsätter med dessa målövergripande möten om just kulturmiljö. Förhoppningsvis kan också RUS arbete med att sprida Välj och vraka! bidra till en positiv utveckling. Målmanualerna för respektive miljökvalitetsmål skall vara till stöd för uppföljningen. För kulturmiljöområdet saknas emellertid indikatorer för de flesta miljömål. Förhoppningsvis kommer arbetet med målmanualerna vid myndigheterna bidra till kulturmiljöfrågan i framtiden. Länk till målmanualerna på RUS hemsida: UPPFOLJNING-AV-MILJOMALEN/Pages/information-och-riktlinjer-2015.aspx Anvisningarna Det har varit ett särskilt Lyncmöte om anvisningarna Och miljömålssamordnarna har koll på dessa.

3 Resultatdelen Nytt för i år är att det skall vara särskilda rubriker för regional, kommunal nivå näringsliv etc. vad gäller åtgärder. Redovisa tillståndet under resultatdelen. Detta kan vara svårt inom kulturmiljövården eftersom vi till stora delar saknar indikatorer. Här kan länsstyrelserna dock göra expertbedömningar. Ett exempel är att många lst inventerar kulturmiljöer vid vattendrag nu och därigenom fått en ganska god koll på hur dessa kulturmiljöer mår, tillstånd. Analys och bedömning Orsaker till situationen Effekter på miljön Behov av insatser Året som har gått Kommande insatser Inkomna förslag målansvariga myndigheter Önskemål om innehållet i uppföljningen till detta målövergripande möte har skickats in från Boverket, se bilaga 1 till kallelsen till det här mötet. Vi gick igenom dessa punkter: 1. Det brukar vara mycket beskrivning av förutsättningarna för att arbeta med kulturmiljöfrågor. Det skulle vara skönt att ha lite mer info om tillståndet för kulturmiljön i respektive län, i den mån det är möjligt. Även svar att det inte finns data eller kunskap är ett svar. 2. Det är svårt att beskriva att det händer något i kulturmiljön, då blir det väldigt kortfattad i den nationella uppföljningen också. Hur kan vi göra för att visa på förändringar bättre? 3. Vi har nytta av att få veta om konkreta åtgärder på kommunal och regional nivå. Det kan vi även använda inom annat arbete, t.ex. goda exempel i PBL kunskapsbanken. 4. Det finns ett nytt uppdrag om att se över indikatorer för miljökvalitetsmålen. En anledning är att koppla miljömålen tydligare till hållbarhetsmålen i Agenda Hur kan vi dra nytta av/bidra till det uppdraget? Coco nämnde att dessa punkter inte bara är relevanta för God bebyggd miljö utan även fler miljömål, vad gäller kulturmiljö. Boverket betonar att det är viktigt att också ta upp när det inte finns data. Miljömålsansvariga myndigheter har även till inför de miljömålsvisa Lync-mötena skickat in särskilda frågor som de önskar diskutera. Få av dem rör dock kulturmiljöaspekterna, se bilaga. Det är framför allt frågorna som rör Ett rikt odlingslandskap och Begränsad klimatpåverkan som rör kulturmiljöaspekter. Jordbruksverket anger att de generellt har stor nytta av de regionala texterna, och det är extra värdefullt när länen skriver om egna regionala insatser (t.ex. vad som gjorts i form av olika projekt) eller när de tar

4 med egna iakttagelser som t.ex. att djurgårdar läggs ner och att det numera syns att det är brist på betesdjur m.m. Både Jordbruksverket och Boverket efterlyser regionala exempel. RAÄ framhåller att det finns en brist på indikatorer. Qaisar Mahmood, RAÄ, framhåller att det finns flera bra exempel från länsstyrelserna på kulturmiljöarbete som kan återanvändas. Norrbotten har tagit fram regionalt kulturmiljövakningsprogram, men själva uppföljningen vilar (Jörgen Naalisvaara). Coco, Se RUS Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärsarbete kulturmiljö/miljömål, där vi samlat in material/exempel från länsstyrelserna. Kalmar miljömålhandläggare efterlyser målövergripande möte kring friluftslivet, t ex kopplat till miljömålsuppföljningen. Har också en tydlig beröringspunkt med Agenda 2030, GI och Ekosystemtjänster. Underlag för regionala bedömningar Coco presenterade dokumentet RUS kulturmiljöstöd. Dokumentet har inte uppdaterats sedan förra året, men är fortfarande aktuellt. Dokumentet är bifogat i kallelsen till detta möte och finns på RUS hemsida. Under resultat ska som sagt även tillståndet för kulturmiljön redovisas. Detta kan vara svårt inom kulturmiljövården eftersom vi till stora delar saknar indikatorer. Här kan länsstyrelserna dock göra expertbedömningar. Ett exempel är att många lst inventerar kulturmiljöer vid vattendrag nu och därigenom fått en ganska god koll på hur dessa kulturmiljöer mår, tillstånd.

5 Gör expertbedömningar om det saknas underlag. I flera fall kan indikatorerna kulturmiljökompetens och planeringsunderlag, kulturmiljö, under God bebyggd miljö även användas för andra miljömål. Betona vad som krävs för att nå målen. Vi i RUS har noterat att länen ibland tappar bort kulturmiljön under analys och bedömning; man skriver om kulturmiljön under resultat, ex på insatser som gjorts, men tappar sedan bort kulturmiljön under analys och vad som behövs för att nå målen. Glöm alltså inte bort att ta upp kulturmiljöfrågan under Analys/Bedömning. De enskilda insatser som tas upp under resultat är ofta inte tillräckliga för att nå miljömålen i sin helhet. Johan Wallander, JV, och Suzanne Plunkte, Bv, m.fl. efterlyser ett förnyat arbete med kulturmiljöövervakning. Behovet av kulturmiljövakning är ett exempel på fråga att ta upp i analys-delen i den årliga uppföljningen. Calle redovisade ett par goda exempel på tidigare bedömningstexter. Se bilaga 2. Fråga från Monika Puch;RUS medskick från RUS/Kulturmiljö angående Hav i balans och levande kust och skärgård? Svar: för några län saknas kulturmiljö fortfarande i detta mål. Kulturmiljön är en viktig aspekt av detta mål med en stor mängd kulturhistoriskt värdefulla och karaktärsskapande miljöer; fyrar, sjömärken, fiskelägen, hamnar, kustsamhällen osv På senare år har de terrestra delarna av miljömålet (för såväl natur som kulturmiljö) fått en mer undanskymd plats. Glöm alltså inte bort kulturmiljöerna på land i kust och skärgårdsmålet, miljömålet handlar inte om bara om det finns under vattnet. Diskussion Under mötet väckte mötesdeltagarna frågan kring ansvarsfördelning och arbetsuppgifter i miljömålsarbetet vilken roll Riksantikvarieämbetet har i miljömålsarbetet och arbetet med miljöövervakning. Ansvaret för att ta fram indikatorer ligger på de målansvariga nationella myndigheterna. För närvarande har samtliga målansvariga myndigheter ett uppdrag att ta fram förslag på nya indikatorer.

6 Naturvårdsverket har i uppdrag att samordna uppdraget. Riksantikvarieämbetet har dock inte fått någon roll i detta uppdrag men hjälper gärna till i arbetet. Utdrag ur regeringsbeslut Myndigheterna som ansvarar för miljökvalitetsmålen är: Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning. Naturvårdsverkets ska vägleda och samordna myndigheterna i arbetet och ansvarar för sammanställningen av redovisningen. Uppdraget genomförs i dialog med Statistiska Centralbyrån (SCB). Beslutet i sin helhet: Sverige/Regeringsuppdrag/Indikatorer-for-miljokvalitetsmalen/ Önskemål framfördes från mötesdeltagarna om att Riksantikvarieämbetet skall skicka ut en lista över bra exempel på län som arbetar med regionala miljömålsindikatorer om det finns en sådan lista. Mikael Frisk och Qaisar Mahmood lovade att skicka ut en lista med bra exempel. Mötesdeltagaran är även välkomna att ta kontakt med Mikael Frisk vid RAÄ i frågor som rör miljömål och kulturmiljö. E-post: michael.frisk@raa.se Riksantikvarieämbetets rapport om miljömålsarbetet Ett antal exempel på hur Länsstyrelserna arbetar med indikatorer, miljöövervakning med koppling till kulturmiljöområdet finns i RUS vägledning Välj och Vraka!, där RUS samlade in exempel från länsstyrelserna (se tex s.61ff). RUS har också lämnat in förslag till målövergripande uppföljning inom kulturmiljöområdet Läs mer i RUS synpunkter och förslag målmanualer avseende kulturmiljöperspektiven Det saknas resurser till att genomföra kulturmiljöövervakning. Frågan har dock varit föremål för återkommande diskussion. Det finns också tidigare metodstudier kring hur den skulle kunna läggas upp. Ytterligare en fråga som diskuterades var effekterna av förändringarna i landsbygdsprogrammet. RAÄ nyligen kommit med rapport Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? : En utvärdering av miljöersättningen till natur- och kulturmiljöer i Sveriges landsbygdsprogram : Rapport från Riksantikvarieämbetet, samverkan mellan flera myndigheter (se rapport nedan).

7 Bilaga Inkomna önskemål från nationella myndigheter till de miljömålsvisa möte allmänt (ej specifikt kulturmiljömötet), enligt Jonas Rodhes/NV:s lista, presenteras vid mötet Nedan redovisas de frågor jag fått in från nationella målkoordinatörer som svar på min e-post 28/6 om möjlighet att ställa frågor till lst i samband med årets regionala miljömålsuppföljning. Kolla igenom frågorna som rör erat mål och ta kontakt med berörd nationell målkoordinator ifall det finns behov. Annars är tanken att frågorna under nästa vecka genom er sprids till deltagarna för berörda Lync-möten. Ett rikt odlingslandskap (Johan Wallander) Vi vill gärna ha svar av länen på följande frågor inför ÅU 17: 1. Hur många dispensansökningar gällande biotopskyddet har inkommit under 2015 och 2016 (endast de som berör odlingslandskapet)? 2. Bedömer ni att det är fler än normalt? 3. Är det många som hänvisar till den nya lagändringen (om dispens för att kunna utveckla jordbruket) i sin ansökan? (är det en majoritet av ansökningarna, enstaka ansökningar?). 4. Hur stor andel av de sökta dispenserna beviljas? När det gäller RUS fråga om regionala texter som vi haft särskilt god nytta av kan nämnas att vi generellt sett har stor nytta av de regionala texterna. Vi läser dem med intresse! Men om jag ska lyfta fram något speciellt så är det extra värdefullt när länen skriver om egna regionala insatser (t.ex. vad som gjorts i form av olika projekt) eller när de tar med egna iakttagelser som t.ex. att djurgårdar läggs ner och att det numera syns att det är brist på betesdjur m.m. I fjolårets redovisningar för Gotland och Halland skriver länsstyrelserna bl.a. att vid återbesök i vissa ängs- och betesmarker noterar man att även om dessa fortfarande hävdas så pågår det en långsam igenväxning av markerna. Det är exempel på information som vi har mycket svårt att fånga upp och där vi har stor hjälp av de olika länens egna iakttagelser. Skyddande ozonskikt (Lasse Klintwall) Vad har skett/gjorts under året i länet beträffande: 1. Illegala transporter av farligt avfall (med fokus på köldmöbler och köldmedia som innehåller ozonnedbrytande ämnen)? Behövs det insatser här utöver det riskanalys som nu görs av den nationella samverkansgrupen för gränsöverskridande avfallstransporter? Vad har gjorts i länet under året? 2. Hanteringen av CFC-haltig isolering från byggavfall? Finns det t.ex. möjligheter att följa upp hur mycket CFC från byggisoleringsmaterial som omhändertas varje år? Har länsstyrelserna något underlag om tillsyn vid rivningar (typ från inspektioner) som kan tänkas vara intressant här? Pågår det något åtgärdsarbete med bäring på farliga ämnen från bygg- och rivningssektorn, t.ex. informationsinsatser, ökade tillsynsinsatser/kampanjer?

8 3. Återvinning av köldmöbler och köldmedia? Giftfri miljö (Petra Ekblom) Här kommer två frågor från Kemikalieinspektionen om Giftfri miljö till länsstyrelserna. Det är samma frågor som förra året. 1. Har kommunerna i ert län en handlingsplan för förebyggande kemikaliearbete utöver tillsyn (t.ex. giftfri förskola, kemikaliekrav i upphandling, information till invånarna m.m.)? Hur många av kommunerna (mått eller länsstyrelsens uppskattning)? 2. Har kommunerna i ert län under året informerat invånarna/konsumenter om rätten att få information om farliga ämnen i varor, t.ex. genom en Våga Fråga-kampanj? Hur många av kommunerna (mått eller länsstyrelsens uppskattning)? Ingen övergödning (Emmelie Johansson) Här kommer önskemål från HaV på vad länsstyrelserna kan ta upp i den regionala årliga uppföljningen 2016, samt bra exempel från förra året, för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Önskemål inför regional årlig uppföljning Hälsoaspekten av Ingen övergödning och grundvatten. Hur ser det ut med nitrathalter i grundvatten utifrån klassningen <2, 2-5, 5-20, samt 50 mg/l, där 20 mg NO3/l används som gräns för tjänligt med anmärkning inom dricksvattensektorn? 2. Antal små (enskilda) avlopp i länet som åtgärdats/anslutits till kommunalt reningsverk? Hur många återstår som inte uppfyller kraven på rening? Bra exempel från tidigare år Projekt för att minska övergödning som bedrivs i länet, och resultat av dessa om det finns tillgängligt. Jämtlands län, Gävleborgs län m.fl. tog upp detta Åtgärder som genomförts (inom LOVA mm). Stockholms län, Hallands län, Kalmar län m.fl. tog upp detta Redovisa om möjligt kvantitativa effekter av åtgärderna. Begränsad klimatpåverkan (Pelle Boberg) Förslag på två frågor: 1. Vilka framgångar och motgångar noterar länsstyrelserna gällande arbetet kopplat till länens klimatoch energistrategier (/tillhörande åtgärdsplaner)? I Energimyndighetens och Naturvårdsverkets utvärdering av genomförandet av regionala klimat- och energistrategier lyftes nedanstående hinder (hur har utvecklingen sett ut på dessa områden?): a) Avsaknad av finansiering av arbetet, önskat stöd till lokala energi och klimatinvesteringar. [ - klimatklivet har tillkommit, har detta kopplats på ett bra sätt till energi- och klimatstrategiarbetet?] b) Avsaknad på eller svag samverkan c) Avsaknad av långsikthet d) Otydlighet med roller och uppdrag förekommer 2. Länsstyrelserna har i regleringsbrevet för 2016 ett uppdrag (lämnas in 31 okt -16) om att utarbeta ett fördjupat planeringsunderlag till grund för kommunernas fysiska planering i syfte att bl.a. begränsa

9 klimatpåverkan. Hur har länsstyrelserna arbetat med detta? Och på vilka sätt avser man belysa frågor kring fysisk planering i RÅU-texterna?

10 Bilaga 2 Ett rikt odlingslandskap Resultat: Överlag råder en brist på kunskapsunderlag rörande kulturmiljöer i odlingslandskapet. Flera kommuner arbetar med kulturmiljöprogram som även omfattar landsbygdens miljöer. Kumla kommun är klar med sitt program. Länsstyrelsen arbetar även med fördjupning av länets riksintressen för kulturmiljövård, ger stöd från Landsbygdsprogrammet och Kulturmiljöanslaget för att stödja bevarande, användning och utveckling av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Behoven överstiger dock de tillgängliga resurserna.... Inom Landsbygdsprogrammet har olika kurser genomförts inom kompetensutveckling. Exempel är kurser inom djurhälsa, biodling och historiska kartor. Genomförandet av dessa aktiviteter utgör en värdefull del i arbetet mot Ett rikt odlingslandskap. Analys: "Övergången till nytt Landsbygdsprogram innebär åtminstone temporära försämringar ur miljösynpunkt och permanenta försämringar ur natur- och kulturmiljösynpunkt.... Anslutningen till miljöstöden, som är de främsta verktygen för att nå miljömålen, är överlag för låg. Kulturmiljöstödets avlägsnande ur landsbygdsprogrammet medför allvarliga konsekvenser för helhetsmiljön i odlingslandskapet. Det är av största vikt att det införs någon form av stöd för att upprätthålla en god bevarandestatus för dessa småbiotoper i odlingslandskapet. Det finns ett visst utrymme inom det nya Landsbygdsprogrammet för detta, men insatserna kommer inte att kunna kompensera för bortfallet av kulturmiljöstödet.... Kunskapen om tillståndet i odlingslandskapet behöver förbättras så att åtgärder riktas dit de behövs. Länsstyrelsen har drivit ett arbete med att utveckla den regionala miljöövervakningen inom området. " God bebyggd miljö "Befolkningskoncentrationen längs kusten ger underlag för service men expansionen medför ökade anspråk på bevarandeintressen, såsom natur- och kulturvärden, vilket orsakar markanvändningskonflikter. Detta ökar behovet av bra planeringsunderlag. " (God bebyggd miljö) Resultat Aktuella program och strategier för hur kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas saknas i de flesta kommuner. Länsstyrelsen arbetar aktivt med att stödja och delfinansiera kommunala kulturmiljöprogram, vilket har lett till att Kumla och Lindesbergs kommuner har tagit fram nya program och att arbete pågår i Lekebergs och Karlskoga kommuner. En stor del av Örebro kommuns bebyggelse har inventerats och en databas finns tillgänglig som stöd för bygglovgivning. Endast Örebro kommun har antikvarisk kompetens direkt knuten till planarbete och bygglovhantering. Länsstyrelsen arbetar operativt, främst genom Kulturmiljöanslaget, med stöd till byggnadsvård och satsningar på information om och tillgängliggörande av bebyggelsemiljöer i stad och på landsbygd. Länsstyrelsen arbetar också aktivt med att fördjupa beskrivningarna av länets riksintresseområden. Analys ( ) Resurser för arbetet med fysisk planering och kulturvärden i bebyggd miljö behöver förstärkas. Aktuella program och strategier för hur kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas behöver tas fram och den antikvariska kompetensen behöver förstärkas i kommunerna. Arbetet med att bevara, använda och utveckla värdefulla byggnader, bebyggelsemiljöer, platser och landskap försvåras av den pågående samhällsutvecklingen som innebär avfolkning av landsbygden och ökat exploateringstryck i städerna. I länet finns flera exempel på att värdefulla byggnader och miljöer på landsbygden hotas av att de inte längre har någon användning. Vi ser

11 också exempel på att bristen på relevanta kunskapsunderlag och kompetens leder till att kulturmiljövärden hotas vid förtätning av tätorter." (God bebyggd miljö).