Adjungering till förbundsstyrelsen av Benny Andersson (s), Tjörn

Transkript

1 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Adjungering till förbundsstyrelsen av Benny Andersson (s), Tjörn Eva Bertilsson-Styvén (s), Tjörn, har avsagt sig styrelseuppdraget i GR. GRs valberedning föreslår förbundsstyrelsen att besluta att till förbundsstyrelsen som ledamot adjungera Benny Andersson (s), Tjörn, till dess att förbundsfullmäktige vid sitt sammanträde väljer ny ledamot efter Eva Bertilsson-Styvén. Göteborg 17 november 2008 Nils-Gunnar Ernstson Gunnel Rydberg

2 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Adjungering till Utbildningsgruppen av Ann Lundgren (s), Göteborg Johan Carlsson (s), Göteborg, har avsagt sig uppdraget i GRs Utbildningsgrupp. GR:s valberedning föreslår förbundsstyrelsen att besluta att till Utbildningsgruppen adjungera Ann Lundgren (s), Göteborg, till dess att förbundsfullmäktige vid sitt sammanträde väljer ny ledamot efter Johan Carlsson. Göteborg 17 november 2008 Nils-Gunnar Ernstson Gunnel Rydberg

3 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Val till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad av Benny Andersson (s), Tjörn Eva Bertilsson-Styvén (s), Tjörn, har avsagt sig uppdraget i GRs styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad. GRs valberedning föreslår förbundsstyrelsen att besluta att till styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad välja Benny Andersson (s), Tjörn, för återstoden av mandatperioden Göteborg 17 november 2008 Nils-Gunnar Ernstson Gunnel Rydberg

4 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till yttrande över remiss av slutrapport från den oberoende panelens uppföljning av Vision Västra Götaland Beredningsgruppen för regionutveckling (BRU) har översänt visionspanelens slutrapport för kommunalförbundets synpunkter senast 19 december En oberoende panel har följt upp genomförandet av Vision Västra Götaland, Det goda livet, och lämnat sin slutrapport till BRU. Vision Västra Götaland antogs av regionfullmäktige Visionen är en plattform för arbetet med att stärka konkurrenskraften i Västra Götaland. Den grundas på hållbar utveckling och omfattar fem fokusområden - näringsliv, kunskap och kompetens, kommunikationer, kultur samt hälsa. Redan när visionen antogs klargjordes att den skulle följas upp av en fristående panel. Panelen tillsattes 2006 av regionstyrelsen i samråd med de fyra kommunalförbunden. Panelen har arbetat med uppdraget utifrån huvudfrågeställningen: Hur kan visionens förverkligande säkerställas och vilka verktyg behövs för att lyckas med det? Man har riktat fokus mot frågan: Hur går vi från ord till handling? Denna ambition är högst rimlig och bör ges uttalat stöd. Det gäller även panelens förslag om att säkerställa de tre perspektiven; ekonomisk, social och miljömässig tillväxt för en hållbar regional utveckling. Inom dessa områden förslås en fortlöpande uppföljning av regionens utveckling i förhållande till visionen genom jämförelse av regionens konkurrenskraft, utveckling av ett särskilt index som möjliggör mätning av visionens genomslag samt en modell för kommunikation, dialog och förankring av visionen hos Västra Götalandsregionens 1,5 miljoner invånare. Utifrån Panelens beskrivning av uppdraget förefaller detta som konstruktiva förslag.

5 Däremot hade en djupare analys och bedömning varit önskvärd vad gäller visionens möjligheter till förverkligande genom samspelet mellan regionen och kommunerna. Detta mot bakgrund av de ambitioner och förväntningar om kommunernas region som uttrycktes vid regionbildningen. Visionen har tillkommit i en dialog mellan regionen och kommunerna, och alltmer följer samarbetet, med några undantag, visionens fem fokusområden. En modell för samverkan genom beredningar är etablerad. Det hade därför varit naturligt att Panelen också granskat själva samverkansmodellen som en metod för visionens förverkligande. I en kommande uppföljning bör denna del finnas med. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att med dessa synpunkter anse remissen besvarad. Göteborg Nils-Gunnar Ernstson

6 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till bolagshandlingar för Gryning Vård AB Förbundsstyrelsen beslutade , 127, att för Gryning Vård AB tillsammans med övriga delägare initiera en översyn av nuvarande konsortialavtal. I förslaget till beslut konstaterades behov av ett förtydligande av ägaransvar beträffande bolagets styrning, vad som ska gälla vid behov av kapitaltillförsel och frågor om parts möjlighet till utträde ur bolaget. Bolaget bildades i juli 2001, då Gryning Vård övertog drift- och personalansvaret för de sociala institutioner som tidigare tillhört Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad. Bolaget ägs till 54 % av GR. Övriga delägare är Skaraborgs kommunalförbund, 17 %, Fyrbodals kommunalförbund, 17 %, och Sjuhärads kommunalförbund med 12 %. Bolagets omsättning beräknas till ca 340 mkr för Översynen av konsortialavtalet har också medfört behov av att samtidigt granska och anpassa bolagsordning och ägardirektiv. Förslaget till bolagshandlingar har utarbetats av kommunalförbundsdirektörerna tillsammans med advokat Jens Sundell vid advokatfirman Vinge i Göteborg. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att för GRs del anta bilagda förslag till konsortialavtal mellan aktieägarna i Gryning Vård AB samt bolagsordning och ägardirektiv för bolaget, att gälla fr.o.m. 1 januari Göteborg Nils-Gunnar Ernstson

7 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Meresco ansökan avseende EU-projekt inom ramen för Interreg IV C Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har av Oslo kommune och Akershus fylkeskommune blivit uppmanad att medverka i en ansökan om ett EU-projekt inom ramen för Interreg IV C. Projektet benämns Meresco; Metropolis and Region strength through complementarities och syftar att stärka förutsättningarna för näringslivsutveckling i medverkande storstadsregioner genom att gemensamt öka kunskapen om sambandet kärna omland. Aktuella partners är företrädare för städerna och/eller regionerna Oslo, Berlin, Wien, Budapest, Ljubljana och Rom med Berlin som huvudansvarig ( lead partner ) genom Capital Region Berlin Brandenburg. Göteborg (genom BRG), Oslo och Berlin samarbetar redan inom ramen för EU-projektet Coinco och har identifierat Meresco som ett kompletterande projekt av stort värde och ser GR som en intressant samarbetspartner i detta projekt. Förbundsstyrelsens presidium uppdrog i maj åt planeringschefen att medverka vid en inledande programdiskussion i Oslo i juni De programidéer som där skisserades har under hand diskuterats med företrädare för BRG och redovisats för presidiet. Ansvarig partner (Berlin Brandenburg) har stämt av arbetet med Info-Point North (EUs organ med ansvar för Interreg IV C). En avslutande programdiskussion kommer att genomföras i Göteborg med GR som värd. Det skisserade programmet innehåller tre huvuddelar (preliminära projektnamn): 1. RTI-Locations Partnership ; delprojektet handlar om hur samverkan mellan näringsliv, universitet och offentliga organisationer ( triple helix ) kan stärkas bl.a. genom bästa möjliga lokaliseringar i regionen. 2. Renewable Energy Partnership ; delprojektet kan komma att omfatta dokumentation av energianvändningen och -produktionen i respektive region. Erfarenheterna från en sådan jämförande studie

8 kan bl. a. nyttjas för att formulera regionala strategier för att reducera de negativa effekterna av snabba förändringar på en global energimarknad. 3. Road Charge Partnership ; delprojektet kan komma att omfatta dels en jämförande studie avseende olika tekniker för att ta ut brukaravgifter i transportsystemet, dels hur trafiken kan styras genom användning av informationsteknik (jfr DART). De underhand förda diskussionerna visar att det för GRs och BRGs del är delprojekt 1 och 2 som är av intresse för medverkan. Delprojekt 1 har en direkt koppling till det för GR och BRG gemensamma arbetet med Mark för näringslivet. För Göteborgsregionen saknas idag en samlad bild av energianvändning och -produktion. Medverkan i delprojekt 2 kan bidra till att en sådan bild kan sammanställas. Om Meresco godkänns som projekt kan EU-medel tillföras arbetet i relationen 3 till 1, dvs. för varje satsad krona (i tid eller pengar) från respektive partner erhålls tre kronor i bidrag från EU till stöd för projektets genomförande. Vid förbundsstyrelsens möte kommer en muntlig redovisning av den avslutande programdiskussionen att ske. Ansökan ska vara inlämnad senast , vilket innebär att förbundsstyrelsen vid sitt möte måste finna former för hur slutligt beslut om medverkan i ansökan ska tas. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att till protokollet anteckna den lämnade informationen, att ställa sig bakom en ansökan såsom förutsättningarna har redovisats vid mötet, samt att delegera till presidiet att slutligt ta ställning till medverkan i projektet. Göteborg Nils-Gunnar Ernstson Bo Aronsson

9 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Förslag till yttrande över Lundbyleden E6.21- motet-ringömotet, förstudie Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Under förutsättning att styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkänner förslag till yttrande föreslås förbundsstyrelsen besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat Göteborg Nils-Gunnar Ernstson Bo Aronsson

10 Dnr: Styrelseärende Tjänsteutlåtande Georgia Larsson Förslag till yttrande över Lundbyleden E6.21, väg Eriksbergmotet Ringömotet, förstudie Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Lundbyleden är en viktig länk för godstransporter på väg till Göteborgs hamn och till industrierna på västra Hisingen. Samtidigt har den stor betydelse för arbetspendling från Torslanda och Öckerö och som förbindelse till bostäder, handel och verksamheter längs leden. För att få en överblick över möjligheterna att attrahera en större andel av den tunga trafiken till kringfartslederna upprättar Vägverket även förstudier för Hisingsleden (E6.20), Halvors länk mellan Hisingsleden och Torslandavägen (väg 155) samt Söder-Västerleden (E6.20). Syftet med förstudien är att utgöra underlag för prioritering av fortsatt utredningsarbete och för kommande flerårsplanering. Tänkbara principlösningar för ledens framtida användning och utformning ska tas fram liksom möjligheter till etapputbyggnader och trimningsåtgärder. Sammanfattning Lundbyleden är idag en av de viktigaste och mest trafikerade lederna i Göteborgs övergripande vägnät. Den länkar samman E6, E20 och E45 med väg 155 till bl.a. Göteborgs hamn, bostäder och industrier i Torslanda samt Öckerö. Föreliggande förstudie omfattar sträckan Eriksbergmotet Ringömotet. Lundbyleden är utbyggd i omgångar och har därmed en varierande vägstandard. Leden upplevs idag som ett otydligt stråk med svåröverskådliga trafikplatser och otillfredsställande trafiksäkerhet.

11 Områdena längs Lundbyleden har förändrats under åren från hamnverksamhet och industrier till bostäder och handel medan trafikfunktionen är densamma. Bebyggelseutvecklingen som pågår både längs leden, men även på andra delar av Hisingen, kommer fortsättningsvis att ställa höga krav på effektiva trafiklösningar. Parallellt med Lundbyleden går Hamnbanan där behovet av kapacitetshöjande åtgärder är stort. Hamnbanan är en viktig länk för i första hand transporter till och från Göteborgs hamn med en alltmer växande mängd gods. Kansliets kommentarer GR ser positivt på att Vägverket har arbetat med parallella förstudier för att få ett helhetsgrep över möjligheterna att flytta en större andel av de tunga transporterna till kringfartslederna och avlasta regionens kärna. GR har antagit mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur - Uthållig tillväxt. En av målsättningarna är att kärnan ska stärkas med ytterligare arbetsplatser och boende fram till Vikten av en attraktiv och lättillgänglig regionkärna, till vilken området längs Lundbyleden hör, är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Ett annat viktigt mål i Uthållig tillväxt är att Hamnbanan ska vara utbyggd i nytt läge senast Lundbyleden passerar ett expansivt område med stora möjligheter till stadsutveckling till gagn för hela Göteborgsregionens utveckling. Samtidigt är tillgängligheten till Göteborgs hamn och övriga industriområden av största vikt för svensk ekonomi. Såväl stadsutvecklingen som de ökande godsflödena ställer krav på effektiva transportlösningar. GR har genom målen i Uthållig tillväxt och överenskommelserna i den i maj 2008 antagna Strukturbild för Göteborgsregionen uttryckt att den långsiktiga visionen av Göteborgsregionen som en attraktiv, hållbar och växande region förutsätter en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik med ett kraftigt ökat antal resande. Minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik år Det innebär i princip att den resandeökning i persontrafiken som förväntas ske till 2020 ska ske med kollektivtrafik. Investeringar i biltrafiksystemet kan därför endast motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana godsflöden som inte kan ske på järnväg. För Lundbyleden kan investeringar även motiveras utifrån behovet av upprustning och de åtgärder som en stadsutveckling i området kan komma

12 att kräva (tillgänglighet, stadsmiljö, barriäreffekt mm). Detta bör studeras särskilt i nära samverkan med Göteborgs stad som en del av de studier som görs av en möjlig och önskvärd stadsutveckling. Parallellt med förstudien för Lundbyleden upprättas en förstudie för Hisingsleden. I det korta perspektivet är det värdefullt att belysa åtgärder som gör Hisingsleden mer attraktiv som vägval för att avlasta den idag hårt belastade Lundbyleden. I ett längre perspektiv kommer utbyggnaden av Hamnbanan att ändra förutsättningarna för valet av transportsätt för godset. Möjligheterna att anpassa Lundbyleden till olika anspråk påverkas av Hamnbanan som löper i stort sätt parallellt med Lundbyleden. Både Lundbyleden och Hamnbanan utgör starka inslag i stadsbilden och bidrar till transportkorridorens barriäreffekt. Vägverkets slutsats, att den fortsatta planeringen av väg och järnväg behöver samordnas för att möjliggöra en god helhetslösning, är i sig riktig. En sådan samordning får dock inte medföra att genomförandet av den prioriterade Hamnbanan försenas. I det fortsatta arbetet är det önskvärt med ett samlat helhetsgrepp rörande de parallella förstudierna för Hisingsleden, Lundbyleden och Söder/Västerleden. I första hand bör dessa studier inriktas på att balansera dessa delar av det överordnade biltrafiksystemet. Det kan bidra till att skapa en tydlig bild av trafikledernas framtida funktion i ett sammanhängande transportsystem utifrån ovan nämnda förutsättningar.

13 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen E6.20, Hisingsleden, delen Vädermotet - Klareberg Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad beretts tillfälle att yttra sig över förstudien Väg E6.20, Hisingsleden, delen Vädermotet Klareberg. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Under förutsättning att styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad godkänner förslag till yttrande föreslås förbundsstyrelsen besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat Göteborg Nils-Gunnar Ernstson Bo Aronsson

14 Dnr: Styrelseärende Tjänsteutlåtande Cecilia Kvist E6.20, Hisingsleden, delen Vädermotet - Klareberg Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad beretts tillfälle att yttra sig över förstudien Väg E6.20, Hisingsleden, delen Vädermotet Klareberg. Bakgrund och syfte Väg E6.20 utgör en del av en ringled som går mellan Åbromotet i Mölndal och Klarebergsmotet i Kärra, norra Göteborg. Förstudien behandlar delen mellan Vädermotet, nordväst om Älvsborgsbron och Klarebergsmotet, fortsatt benämnd Hisingsleden. Syftet med förstudien är att identifiera problem på Hisingsleden och finna åtgärder som gör Hisingsleden mer attraktiv som förbindelse till Göteborgs hamn och industrierna på Hisingen för att på så sätt avlasta bl a Lundbyleden. Parallellt med Hisingsleden genomför Vägverket förstudier även för Lundbyleden (E6.20) och Söder-/Västerleden (E6.20), samt för en ny förbindelse mellan Torslandavägen (väg 155) och Hisingsleden. Sammanfattning av förstudien Hisingsleden är i huvudsak en tvåfältsväg med signalreglerade korsningar med en tillåten hastighet av 70 eller 90 km/h. Trafikbelastningen beräknas till mellan och fordon ett vardagsdygn, där den största belastningen är mellan Vädermotet och Volvo Torslanda. Fram till år 2020 beräknas trafiken öka med mellan och fordon. Hisingsleden, som byggdes under 1970-talet, bedöms att med nuvarande trafikbelastning inte fullt ut motsvara de krav som idag ställs på en säker

15 och effektiv väg. Åtgärder för att förbättra säkerhet och framkomlighet bör därför studeras på både kort och lång sikt. I enlighet med fyrstegsprincipen bedömer Vägverket följande åtgärder som tänkbara: Steg 1 Cykelvägnätet kompletteras till ett sammanhängande nät. Åtgärder för att förbättra för kollektivtrafiken och dess resenärer arbetas in vid utformning av övriga åtgärder. Steg 2 Det befintliga transportsystemet utnyttjas bättre genom t ex enkla informationsåtgärder, översyn av hastighetsgräns, trafiksignalstyrning, trimningsåtgärder i korsningar. Steg 3 Studera möjligheten att genomföra en mötesseparering på sträckor som idag är tvåfältiga utan mitträcke. Steg 4 En långsiktig lösning som innebär att alla anslutningar byggs om till planskilda trafikplatser och att hela sträckan breddas till fyra körfält. Kostnaden för en utbyggnad enligt steg fyra beräknas till ca 1,4 1,7 mdkr. Kansliets kommentarer GR ser positivt på att Vägverket har arbetat med parallella förstudier för att få ett helhetsgrep över möjligheterna att flytta en större andel av de tunga transporterna till kringfartslederna och avlasta regionens kärna. GR har antagit mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur - Uthållig tillväxt. En av målsättningarna är att kärnan ska stärkas med ytterligare arbetsplatser och boende fram till år Vikten av en attraktiv och lättillgänglig regionkärna är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Ett annat viktigt mål i Uthållig tillväxt är att Hamnbanan ska vara utbyggd i nytt läge senast år Hisingsleden är en viktig transportled för bl a godset att nå verksamhetsområden på Hisingen och Göteborgs hamn. Ur ett regionalt perspektiv är det viktigt att godstrafiken till och från hamnen fungerar på ett tillfredsställande sätt. GR ser därför positivt på förstudiens syfte att identifiera problem på Hisingsleden och finna åtgärder som gör Hisingsleden mer attraktiv som vägval för att avlasta den idag hårt belastade Lundbyleden. I ett längre perspektiv kommer utbyggnaden av Hamnbanan att ändra förutsättningarna för valet av transportsätt för godset. De i

16 förstudien föreslagna åtgärderna innefattar även lösningar för fler trafikslag. Utmed Hisingsleden finns framtida områden för bostadsutveckling samt andra verksamhetsområden. I arbetet med K2020 ses t ex Hisingsleden som ett potentiellt stråk för KomFort-trafik mellan Angered och Sörredsmotet. Det innebär att det ställs krav på väl utformade bytespunkter, pendelparkeringar och prioriterande åtgärder för att gynna kollektivtrafikens framkomlighet. GR har genom målen i Uthållig tillväxt och överenskommelserna i den i maj 2008 antagna Strukturbild för Göteborgsregionen uttryckt att den långsiktiga visionen av Göteborgsregionen som en attraktiv, hållbar och växande region förutsätter en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik med ett kraftigt ökat antal resande. Minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik år Det innebär i princip att den resandeökning i persontrafiken som förväntas ske till år 2020 ska ske med kollektivtrafik. Investeringar i biltrafiksystemet kan därför endast motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana godsflöden som inte kan ske på järnväg. I det fortsatta arbetet är det önskvärt med ett samlat helhetsgrepp rörande de parallella förstudierna för Hisingsleden, Lundbyleden och Söder/Västerleden. I första hand bör dessa studier inriktas på att balansera dessa delar av det överordnade biltrafiksystemet. Det kan bidra till att skapa en tydlig bild av trafikledernas framtida funktion i ett sammanhängande transportsystem utifrån ovan nämnda förutsättningar.

17 Dnr: Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Vattenskydd Göta älv Förstudie med handlingsplan Inemot personer är helt eller delvis beroende av Göta älv för säkerheten i dricksvattenförsörjningen och älven bedöms ha ett mycket högt värde som råvattentäkt. Älven har föreslagits som riksintresse för vattenförsörjningen. I det förslag till åtgärdsprogram för regional vattenförsörjning som förbundsstyrelsen beslutade om i augusti 2004 uppdrogs bl a åt GR att i samverkan med kommunerna och länsstyrelsen verka för att Göta älv uppströms Lärjeholm upp till Vänern skyddas genom ett förordnande som vattenskyddsområde. Den 15 januari i år genomfördes ett seminarium med de av ett vattenskyddsområde för Göta älv berörda kommunerna och andra intressenter. På seminariet erhölls en samsyn avseende målsättning och det principiella upplägget av arbetet med vattenskyddsområdet. Slutsatsen från seminariet blev att genomföra en förstudie. Genomförandet av förstudien uppdrogs åt GR. Förstudien är nu klar och bifogas handlingen. Förstudien har presenterats för företrädare för de berörda kommunerna vid ett möte den 28 november. Svenskt Vatten som är kommunernas branschorgan i va-frågor har uppmanat GR att från Svenskt Vatten söka bidrag för genomförandet av arbetet med vattenskyddsområdet för hela Göta älv eftersom bildand av ett så stort vattenskyddsområde är av principiellt intresse för branschen. Omfattningen av ett ev bidrag från Svenskt Vatten är i dagsläget inte känt. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att uppmana de, av vattenskyddsområdet i Göta älv, berörda kommunerna Göteborg, Ale, Kungälv, Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg att delta

18 i utarbetandet av föreskrifter för vattenskyddsområdet enligt de principer och riktlinjer som redovisas i bifogade förstudie, daterad , samt att uppdra åt förbundsdirektören att koordinera det fortsatta arbetet med vattenskyddsområdet för Göta älv i enlighet med de principer och riktlinjer som redovisas i förstudien. Göteborg Nils-Gunnar Ernstson Bo Aronsson/Lennart Lagerfors

19 Minnesanteckningar från regional dialog med förbundsstyrelsen Anteckningar Gunnel Rydberg 1. Infrastrukturplaneringen Georgia Larsson, GR, informerar. Infrastrukturpropositionen visar en inriktning mot ökad effektivitet, användaren i fokus, klimateffektivitet och ett trafikslagsövergripande perspektiv. Det sistnämnda kommer till uttryck bl.a. genom en gemensam transportplan för väg och järnväg. De ekonomiska ramarna ligger på 417 miljarder kr. Av detta är 136 miljarder avsatta till drift och underhåll avväg, 64 till drift och underhåll av järnväg och 217 till utveckling och investeringar m.m. Propositionen vill även göra det enklare med medfinansiering och öppnar upp för brukaravgifter. Närtidssatsningar kommer att göras BRU vill redan nu, inför möte 25 november, ha inspel från kommunalförbunden angående de viktigaste nationella objekten. Åtgärdsplaneringen startar officiellt i januari, inspel från kommunalförbunden ska behandlas i BRU 3 mars, framarbetad regionplan skickas på remiss i juni, regeringen ska ha alla planer 1 november för fastställande i december. Efter årsskiftet startar genomförandet. Jan Hallberg återrapporterar från möte mellan parterna för ett ev. införande av vägavgifter i samband med Marieholmsförbindelsen. Ur diskussionen: Framhålls att det är viktigt att delta i prioriteringsarbetet men samtidigt att ingen betydelsefull prioritering får missas. Bestäms att sammanställning över de prioriteringar som gjorts i systemanalysen skickas till förbundsstyrelsen. Framförs att även kranskommunerna kan ha intresse av att delta i en diskussion kring vägavgifter. 2. Seminarier styrelseärende 1

20 Nils-Gunnar Ernstson informerar om styrelseärende 1 förslag angående seminarier under 2009 mellan olika lokala och regionala aktörer för att diskutera samarbetsområden, rollfördelning, ansvar och befogenheter mellan olika beslutsnivåer inom Göteborgsregionen. 3. Näringslivs- och arbetsmarknadssituationen i Göteborgsregionen Per Olsson, arbetsförmedlingen, och Boye Johansson, BRG, informerar. Kenth Johansson, VGR, och Lars Bäckström, landshövding, har regeringens uppdrag att samordna satsningar kring arbetsmarknadssituationen i Västsverige. Uppdraget att koordinera insatser via ett virtuellt kontor har gått till BRG och Boye Johansson. Kontoret samarbetar med Volvos parter, fackförbund och arbetsförmedlingen m.fl. GR är representerat via Gustav Höjer och Börje Rådesjö. Kontaktpersoner från kommunerna ska nu knytas till kontoret. Konstateras att trots alla varsel har Västsverige ännu en låg arbetslöshet och relativt gott om lediga platser inom arbetsförmedlingen jämfört med ett par år tillbaka. Idag finns ca varsel i landet varav 38 procent i VGR. Erfarenheten säger att ca ¾ av alla varsel brukar bli verklighet. Det är viktigt att vi anstränger oss för att inte förlora kompetens i Västsverige, särskilt inom konsultsektorn. Det gäller därför att kompetensutveckla människor så att de stannar i vår region. Arbetsförmedlingen har satt upp ett kontor på Volvo, och samarbete sker med utbildningsaktören Startkraft, som är en del av Trygghetsrådets verksamhet. AF i väst hoppas på att få del av de 1,5 extra utlovade miljonerna till riktade insatser. Kommunerna uppmanas bortse från upphandlingsreglerna under denna period, för att kunna genomföra snabba insatser, som t.ex. validering och olika utbildningar. Ur diskussionen: Poängteras att en tjänsteman på högsta nivå bör bli kontaktperson för dessa viktiga satsningar, företrädesvis kommunchefen eller alternativt annan hög tjänsteman som har det fulla mandatet att agera. Kommunerna bör knyta upp kompetens exempelvis genom ökad projektering av byggnationer.

21 Situationen är inte bara negativ utan ger också möjligheter, t.ex. för företag att ställa om på olika sätt. Det är viktigt att också predika ett positivt budskap, för köpkraftens skull. Per Olsson och Boye Johansson inbjuds till förbundsstyrelsens nästa sammanträde 15 december. 3. Clean Shipping Ulf Duus, projektledare, informerar. Projekt Clean Shipping startade 2006, som en förlängning av projekt Grön kemi, med syftet att minska miljöfarliga utsläpp inom sjöfarten. Medparter i projektet är GR, BRG, länsstyrelsen och VGR. Projektet är delfinansierat via EUs regionalfond. Projektet har visat att 80 procent av alla fartyg fortfarande drivs genom tjockolja, som är full med miljöfarliga ämnen, som svavel, metaller och kolväten. Det är dock svårt att ändra lagar kring utsläpp, eftersom flaggstaterna kan stoppa lagstiftningar. Clean Shipping har tagit fram kriterier för att minska utsläppen på frivillighetens väg. Ett nätverk med företag över hela Europa har byggts upp och fortsätter att växa. Inom nätverket förbinder företagen sig att vidta åtgärder mot utsläpp från fartyg som man använder. Projekt Clean Shipping var en av de aktörer som fick Göteborgs Stads miljöpris Läs mer på: www. cleanshippingproject.se 4. Uthållig tillväxt i Kungälvs kommun Anders Holmensköld, kommunstyrelsens ordförande, Kenth Johansson, kommunchef, och Camilla Holmberg, samhällsplanerare, informerar. Kungälv har en roll i regionen t.ex. vad gäller turism, småskalighet och bostadsförsörjning. Kommunen växer och det är positivt med en ung befolkning. Samtidigt är det är en utmaning att klara åligganden som barnoch äldreomsorg. Kommunen har också sparbeting och minskar sin personal med 300 personer under året. Den nya ÖPn som tas fram betonar både tillväxt och den sociala dimensionen. Man satsar på VA i kustzonen samt på att förverkliga K2020 Ur diskussionen: Hjälp önskas från övriga Göteborgsregionen gentemot Vägverket för att få vägen till Marstrand breddad!

22 Styrelseärende Till Förbundsstyrelsen Anmälningsärenden från presidiet Från sammanträde Förslag till yttrande över översiktsplan för Lilla Edets kommun med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning samt kulturarvsplan och naturvårdsplan Presidiet beslöt att stryka ordet djärvhet i yttrandet på rad fyra i stycket Knutpunkt Lödöse, starten på en ny era, samt att stödja Jarl Karlssons påpekande angående behov av förtydligande vad gäller kartbilderna över bl.a. Knutpunkt Lödöse. 215 Framtidens ledare Presidiet beslöt att godkänna att verksamheten Framtidens ledare inför arbetet med budgetinriktningen 2010 inordnas under Utbildningsgruppens verksamhet. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att anteckna anmälningsärendena till protokollet Göteborg 2 december 2008 Nils-Gunnar Ernstson Gunnel Rydberg

23 Styrelseärende Förteckning (ärenderubrik och beslut) över beslut fattade av GRs styrgrupper under tiden augusti - december 2008 (Informationsärenden har inte tagits med i förteckningen) SAMMANTRÄDE I UTBILDNINGSGRUPPEN 23 oktober Samverkansavtal för förskoleverksamhet bordlagt ärende från UG Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att bordlägga ärendet. 149 Förslag till ansökan om Vård- och omsorgscollege (VOC) Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att för sin de förorda att GR hos Nationella rådet ansöker om att bli ett regionalt Vård- och omsorgscollege, samt att uppdra åt presidiet att underteckna ansökan. 150 GRs svar på Skolverkets anmodan betr inspektionen Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att GRs svar på Skolverkets anmodan utgörs av innehållet i PM , samt att Utbildningsgruppens beslut förklarades vara omedelbart justerat. 151 Inriktning 2010 förslag till målsättningar Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att fastställa i PM redovisade förslag till målsättningar för Utbildningsgruppens arbete i Inriktning 2010.

24 152 Förslag till Utmärkelsen kvalitet och samverkan i Skolaarbetslivskontakter - Premiering av skolor och arbetsplatser Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att godkänna SAK-rådets förslag till utmärkelsen kvalitet och samverkan i skola-arbetslivskontakter kompletterat i enlighet med innehållet i den förda diskussionen vid sammanträdet. 153 UGs sammanträden 2009 Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att fastställa Utbildningsgruppens sammanträden enligt följande: Torsdag 5 feb (Elevernas sökdata 30 jan) Torsdag 12 mar samt UPF Onsdag 15 apr (Preliminärintagningen) Torsdag 7 maj Torsdag 25 jun (Definitivintagningen) Torsdag 24 sep samt UPF Torsdag 5 nov Torsdag 3 dec Kartläggning av sfi i Göteborgsregionen våren 2008 Bordlagt ärende från Utbildningsgruppen Utbildningsgruppen beslöt att anteckna mottagandet av rapporten Kartläggning av sfi-undervisningen i Göteborgsregionen våren 2008, daterad , samt att för sin del godkänna rapporten. Övriga ärenden Kollektivtrafikkostnader (Carola Granell) Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning

25 att uppdra åt utbildningschefen att skicka en skrivelse till Västtrafik om vikten av att se till det regionala gymnasiesamarbetet i samband med trafikplaneringen och taxesättningen. SAMMANTRÄDE I UTBILDNINGSGRUPPEN 18 september Samverkansavtal för förskoleverksamhet Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att bordlägga ärendet till nästa sammanträde. 137 Interkommunal ersättning för förskoleverksamhet inom GR 2009 Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att föreslå förbundsstyrelsen att rekommenderar medlemskommunerna, att för kalenderåret 2009 fastställa en interkommunal ersättning för förskoleverksamhet i Göteborgsregionen enligt följande: Förskola Barn 1-2 år med upp till 15 tim kr/år Förskola Barn 1-2 år med mer än 15,01 tim kr/år Förskola Barn 3-5 år med upp till 15 tim kr/år Förskola Barn 3-5 år med mer än 15,01 tim kr/år Familjedaghem Barn 1-2 år med upp till 15 tim kr/år Familjedaghem Barn 1-2 år med mer än 15,01 tim kr/år Familjedaghem Barn 3-5 år med upp till 15 tim kr/år Familjedaghem Barn 3-5 år med mer än 15,01 tim kr/år. 138 Interkommunal ersättning för förskoleklass, grundskola, fritidshem, obligatorisk särskola samt ISGR 2009 Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att föreslå förbundsstyrelsen att rekommenderar medlemskommunerna, att för kalenderåret 2009, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en interkommunal ersättning i Göteborgsregionen för förskoleklass, grundskola och fritidshem enligt följande: Förskoleklass kr/elev och termin

26 Grundskola åk kr/elev och termin Grundskola åk kr/elev och termin Fritidshem åk F kr/elev och termin Fritidshem åk kr/elev och termin för den obligatoriska särskolan enligt följande: Nivå kr/elev och termin Nivå kr/elev och termin Individintegrerade elever efter samråd mellan kommunerna. Utbildningsgruppen beslöt även efter överläggning att föreslå förbundsstyrelsen att rekommenderar medlemskommunerna, att för kalenderåret 2009, med avstämningstidpunkterna 15 mars och 15 oktober, fastställa en prislista för ISGR enligt följande: Svensk-engelska sektionen samma som för grundskolan Internationella sektionen åk kr/elev och termin Internationella sektionen åk kr/elev och termin 139 Interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2009 Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att föreslå förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna fastställa prislista för interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2009 i enlighet med innehåll i material daterat Interkommunal ersättning inom kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen år 2009 Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att föreslå förbundsstyrelsen att rekommendera medlemskommunerna att fastställa en prismodell och prisnivå för gymnasial vuxenutbildning (gym), påbyggnadsutbildningar (pu) och grundläggande vuxenutbildning (gruv) i Göteborgsregionen kalenderåret 2009 enligt följande: a) ett enhetspris på 43 kr per gymnasiepoäng (gyp / vp) tillämpas, b) för dyrare resp billigare kurser ska beräkningsgrunderna rimlighetsbedömas av GRs Vuxgrupp, samt

27 c) för sfi och särvux gäller bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner. 141 Prolongerat avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.4 (för utbildningar som startar våren 2009) Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att föreslå förbundsstyrelsen att: a) rekommendera kommunerna att godkänna förslaget till avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3.4 (våren 2009) i enlighet dokument, daterat , med bilagor, b) kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå beslut fattas, c) kommunerna senast till GR meddelar beslut om godkännande. 142 Representation i arbetsmarknadsråd Utbildningsgruppen beslöt efter överläggning att Utbildningsgruppens presidium ska ingå i det nya arbetsmarknadsrådet för att representera utbildningsfrågor under förutsättning att förbundsstyrelsen godkänner förslaget om att inrätta ett regionalt arbetsmarknadsråd. 146 Verksamhetsredovisningar Utbildningsgruppen beslöt att anteckna föredragningen i protokollet, samt att uppdra åt utbildningschefen att i Förbundsstyrelsens presidium förankra tanken om att Framtidens Ledare framgent ska ingå i Utbildningsgruppens verksamhetsfält. Övriga ärenden Inriktning 2010 Utbildningsgruppen beslöt

28 att med anledning av föredragningen och den förda diskussionen uppdra åt utbildningschefen att ta fram en plan (förslag) till Inriktning Revidering av de regionalpolitiska utbildningsmålen Utbildningsgruppen beslöt också att med anledning av föredragningen och den förda diskussionen uppdra åt utbildningschefen att ta fram förslag till nya regionalpolitiska utbildningsmål. SAMMANTRÄDE I SOCIALA STYRGRUPPEN 23 oktober Ansökan om att bli regionalt Vård- och omsorgscollege Sociala styrgruppen beslutar att sända in ansökan till Nationella Rådet om att GR ska bli ett regionalt Vård- och omsorgscollege under förutsättning att det blir ett positivt beslut från Utbildningsgruppen. 2. FoU i Västs framtid Sociala styrgruppen beslutar att ett brev med historik vad FOU i Väst har gjort och en verksamhetsplan/inriktning med indexreglerad kostnad för kommunerna tas fram. Klart till styrgruppsmötet den 4 december. SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR ARBETSMARKNAD 15 oktober Projekt Mellan Rum Styrgruppen beslutar att till sammanträdet den 4 december presenteras ett PM om syfte, mål och inriktning för projektet. Styrgruppen beslutar också, att en förutsättning för att gå vidare med en genomförandeansökan till ESFrådet, är att minst två tredjedelar av GRs medlemskommuner förbinda sig att delta i projektet. SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR ARBETSMARKNAD 11 september 2008

29 9. Förfrågan till medlemmarna om en kommungemensam plattform för att stödja arbetslinjen vid introduktion av nyanlända Styrgruppen beslutar att tillskriva medlemskommunernas kommunstyrelser för att stämma av kommunernas uppfattning samt få vägledning i hur och om GR ska arbeta vidare med frågan. Styrgruppen går igenom tidigare utsänt förslag till skrivelse och antar denna som sin egna. SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 9 oktober Förslag till yttrande över Program för bostäder m.m. väster om Kärra, samrådshandling Styrgruppen beslöt att godkänna förslag till yttrande, daterat Sammanställning av projekt och åtgärder som finansieras genom Gökägget Styrgruppen beslöt att presidiet granskar och godkänner innehållet i GR:s bidrag till GP:s miljöbilaga innan publicering; samt att i övrigt genomföra föreslagna projekt SAMMANTRÄDE I STYRGRUPPEN FÖR MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD 28 augusti Investeringar inom Gökägget Bo Aronsson, GR Styrgruppen beslöt att avsätta kr under förutsättning att översynen av Transportsstrategin prioriteras; samt att godkänna finansiering av redovisade projekt 11. Förslag till yttrande över Översiktsplan för Lilla Edets kommun med tillhörande miljökvalitetsbeskrivning samt kulturarvsplan och naturvårdsplan Styrgruppen beslöt att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat ; samt

30 att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget