KOMMUNALFÖRBUNDET GR. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Möteshandlingar

Transkript

1 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Möteshandlingar

2 Dnr: XX Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Göta älv förslag till fortsatt uppdrag Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad identifierade, efter studier längs älven , ett behov av att utveckla en samsyn kring den problembild som finns kring Göta älv och dess närområde. Detta motiverades särskilt av att älven i hög grad är strukturerande för regionens utveckling. I enlighet med styrgruppens beslut om fortsatt uppdrag enligt arbetsprogram avseende Göta älv, arrangerade GR ett seminarium, där både ett nationellt, internationellt och regionalt/lokalt perspektiv skulle belysas. Seminariet hölls oktober 2008 i syfte att dels utveckla en samsyn kring den problembild som finns kring Göta älv och dess närområde, och dels att lägga grunden för en fortsatt fördjupad studie av älven. En sammanfattande beskrivning av slutsatserna från seminariet kommer att delges vid styrgruppens möte den 20 november Styrgruppen bör då diskutera hur arbetet fortsättningsvis ska bedrivas. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information; samt att ge kansliet i uppdrag att återkomma med förslag på hur kunskaperna från seminariet kan läggas till grund för fortsatt arbete med Göta älv Göteborg Bo Aronsson /Linda Storkull

3 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Information om bostadsbyggandet Bostadsnätverket, som är ett tjänstemannanätverk för kommunala bostadsplanerare inom Göteborgsregionen, har analyserat hur strukturbilden påverkas av framtida bostadsbyggande. Utgångspunkten är de planer som finns i kommunala bostadsförsörjningsprogram, översiktsplaner och andra idéer kring framtida bostadsbyggande och som har sammanställts i en bostadsdatabas på GR. Resultaten redovisas muntligt vid styrgruppsmötet 20 november Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg Bo Aronsson / Per Kristersson

4 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över Lundbyleden E6.21motet-Ringömotet, förstudie Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att för egen del godkänna förslag till yttrande, daterat , samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget Göteborg Bo Aronsson /Georgia Larsson

5 Dnr: Styrgruppsärende Tjänsteutlåtande Georgia Larsson Förslag till yttrande över Lundbyleden E6.21, väg Eriksbergmotet Ringömotet, förstudie Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund och syfte Lundbyleden är en viktig länk för godstransporter på väg till Göteborgs hamn och till industrierna på västra Hisingen. Samtidigt har den stor betydelse för arbetspendling från Torslanda och Öckerö och som förbindelse till bostäder, handel och verksamheter längs leden. För att få en överblick över möjligheterna att attrahera en större andel av den tunga trafiken till kringfartslederna upprättar Vägverket även förstudier för Hisingsleden (E6.20), Halvors länk mellan Hisingsleden och Torslandavägen (väg 155) samt Söder-Västerleden (E6.20). Syftet med förstudien är att utgöra underlag för prioritering av fortsatt utredningsarbete och för kommande flerårsplanering. Tänkbara principlösningar för ledens framtida användning och utformning ska tas fram liksom möjligheter till etapputbyggnader och trimningsåtgärder. Sammanfattning Lundbyleden är idag en av de viktigaste och mest trafikerade lederna i Göteborgs övergripande vägnät. Den länkar samman E6, E20 och E45 med väg 155 till bl.a. Göteborgs hamn, bostäder och industrier i Torslanda samt Öckerö. Föreliggande förstudie omfattar sträckan Eriksbergmotet Ringömotet. Lundbyleden är utbyggd i omgångar och har därmed en varierande vägstandard. Leden upplevs idag som ett otydligt stråk med svåröverskådliga trafikplatser och otillfredsställande trafiksäkerhet. Områdena längs Lundbyleden har förändrats under åren från hamnverksamhet och industrier till bostäder och handel medan trafikfunktionen är densamma. Bebyggelseutvecklingen som pågår både längs leden, men även på andra delar 1

6 av Hisingen, kommer fortsättningsvis att ställa höga krav på effektiva trafiklösningar. Parallellt med Lundbyleden går Hamnbanan där behovet av kapacitetshöjande åtgärder är stort. Hamnbanan är en viktig länk för i första hand transporter till och från Göteborgs hamn med en alltmer växande mängd gods. Kansliets kommentarer GR ser positivt på att Vägverket har arbetat med parallella förstudier för att få ett helhetsgrep över möjligheterna att flytta en större andel av de tunga transporterna till kringfartslederna och avlasta regionens kärna. GR har antagit mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur - Uthållig tillväxt. En av målsättningarna är att kärnan ska stärkas med ytterligare arbetsplatser och boende fram till Vikten av en attraktiv och lättillgänglig regionkärna, till vilken området längs Lundbyleden hör, är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Ett annat viktigt mål i Uthållig tillväxt är att Hamnbanan ska vara utbyggd i nytt läge senast Lundbyleden passerar ett expansivt område med stora möjligheter till stadsutveckling till gagn för hela Göteborgsregionens utveckling. Samtidigt är tillgängligheten till Göteborgs hamn och övriga industriområden av största vikt för svensk ekonomi. Såväl stadsutvecklingen som de ökande godsflödena ställer krav på effektiva transportlösningar. GR har genom målen i Uthållig tillväxt och överenskommelserna i den i maj 2008 antagna Strukturbild för Göteborgsregionen uttryckt att den långsiktiga visionen av Göteborgsregionen som en attraktiv, hållbar och växande region förutsätter en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik med ett kraftigt ökat antal resande. Minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik år Det innebär i princip att den resandeökning i persontrafiken som förväntas ske till 2020 ska ske med kollektivtrafik. Investeringar i biltrafiksystemet kan därför endast motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana godsflöden som inte kan ske på järnväg. För Lundbyleden kan investeringar även motiveras utifrån behovet av upprustning och de åtgärder som en stadsutveckling i området kan komma att kräva (tillgänglighet, stadsmiljö, barriäreffekt mm). Detta bör studeras särskilt i nära samverkan med Göteborgs stad som en del av de studier som görs av en möjlig och önskvärd stadsutveckling. Parallellt med förstudien för Lundbyleden upprättas en förstudie för Hisingsleden. I det korta perspektivet är det värdefullt att belysa åtgärder som 2

7 gör Hisingsleden mer attraktiv som vägval för att avlasta den idag hårt belastade Lundbyleden. I ett längre perspektiv kommer utbyggnaden av Hamnbanan att ändra förutsättningarna för valet av transportsätt för godset. Möjligheterna att anpassa Lundbyleden till olika anspråk påverkas av Hamnbanan som löper i stort sätt parallellt med Lundbyleden. Både Lundbyleden och Hamnbanan utgör starka inslag i stadsbilden och bidrar till transportkorridorens barriäreffekt. Vägverkets slutsats, att den fortsatta planeringen av väg och järnväg behöver samordnas för att möjliggöra en god helhetslösning, är i sig riktig. En sådan samordning får dock inte medföra att genomförandet av den prioriterade Hamnbanan försenas. I det fortsatta arbetet är det önskvärt med ett samlat helhetsgrepp rörande de parallella förstudierna för Hisingsleden, Lundbyleden och Söder/Västerleden. I första hand bör dessa studier inriktas på att balansera dessa delar av det överordnade biltrafiksystemet. Det kan bidra till att skapa en tydlig bild av trafikledernas framtida funktion i ett sammanhängande transportsystem utifrån ovan nämnda förutsättningar. 3

8 Dnr: Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över E20.20, Hisingsleden, delen Vädermotet-Klareberg, förstudie Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad beretts tillfälle att yttra sig över förstudien Väg E6.20, Hisingsleden, delen Vädermotet Klareberg. Förslag till yttrande, daterat , har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat ; samt att översända yttrandet till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslaget Göteborg Bo Aronsson /Cecilia Kvist

9 Dnr: Styrelseärende Tjänsteutlåtande Cecilia Kvist Förslag till yttrande över E20.20, Hisingsleden, delen Vädermotet-Klareberg, förstudie Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Vägverket daterad beretts tillfälle att yttra sig över förstudien Väg E6.20, Hisingsleden, delen Vädermotet Klareberg. Bakgrund och syfte Väg E6.20 utgör en del av en ringled som går mellan Åbromotet i Mölndal och Klarebergsmotet i Kärra, norra Göteborg. Förstudien behandlar delen mellan Vädermotet, nordväst om Älvsborgsbron och Klarebergsmotet, fortsatt benämnd Hisingsleden. Syftet med förstudien är att identifiera problem på Hisingsleden och finna åtgärder som gör Hisingsleden mer attraktiv som förbindelse till Göteborgs hamn och industrierna på Hisingen för att på så sätt avlasta bl a Lundbyleden. Parallellt med Hisingsleden genomför Vägverket förstudier även för Lundbyleden (E6.20) och Söder-/Västerleden (E6.20), samt för en ny förbindelse mellan Torslandavägen (väg 155) och Hisingsleden. Sammanfattning av förstudien Hisingsleden är i huvudsak en tvåfältsväg med signalreglerade korsningar med en tillåten hastighet av 70 eller 90 km/h. Trafikbelastningen beräknas till mellan och fordon ett vardagsdygn, där den största belastningen är mellan Vädermotet och Volvo Torslanda. Fram till år 2020 beräknas trafiken öka med mellan och fordon. Hisingsleden, som byggdes under 1970-talet, bedöms att med nuvarande trafikbelastning inte fullt ut motsvara de krav som idag ställs på en säker och effektiv väg. Åtgärder för att förbättra säkerhet och framkomlighet bör därför studeras på både kort och lång sikt. I enlighet med fyrstegsprincipen bedömer Vägverket följande åtgärder som tänkbara: 1

10 Steg 1 Cykelvägnätet kompletteras till ett sammanhängande nät. Åtgärder för att förbättra för kollektivtrafiken och dess resenärer arbetas in vid utformning av övriga åtgärder. Steg 2 Det befintliga transportsystemet utnyttjas bättre genom t ex enkla informationsåtgärder, översyn av hastighetsgräns, trafiksignalstyrning, trimningsåtgärder i korsningar. Steg 3 Studera möjligheten att genomföra en mötesseparering på sträckor som idag är tvåfältiga utan mitträcke. Steg 4 En långsiktig lösning som innebär att alla anslutningar byggs om till planskilda trafikplatser och att hela sträckan breddas till fyra körfält. Kostnaden för en utbyggnad enligt steg fyra beräknas till ca 1,4 1,7 mdkr. Kansliets kommentarer GR ser positivt på att Vägverket har arbetat med parallella förstudier för att få ett helhetsgrep över möjligheterna att flytta en större andel av de tunga transporterna till kringfartslederna och avlasta regionens kärna. GR har antagit mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur - Uthållig tillväxt. En av målsättningarna är att kärnan ska stärkas med ytterligare arbetsplatser och boende fram till år Vikten av en attraktiv och lättillgänglig regionkärna är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Ett annat viktigt mål i Uthållig tillväxt är att Hamnbanan ska vara utbyggd i nytt läge senast år Hisingsleden är en viktig transportled för bl a godset att nå verksamhetsområden på Hisingen och Göteborgs hamn. Ur ett regionalt perspektiv är det viktigt att godstrafiken till och från hamnen fungerar på ett tillfredsställande sätt. GR ser därför positivt på förstudiens syfte att identifiera problem på Hisingsleden och finna åtgärder som gör Hisingsleden mer attraktiv som vägval för att avlasta den idag hårt belastade Lundbyleden. I ett längre perspektiv kommer utbyggnaden av Hamnbanan att ändra förutsättningarna för valet av transportsätt för godset. De i förstudien föreslagna åtgärderna innefattar även lösningar för fler trafikslag. Utmed Hisingsleden finns framtida områden för bostadsutveckling samt andra verksamhetsområden. I arbetet med K2020 ses t ex Hisingsleden som ett potentiellt stråk för KomFort-trafik mellan Angered och Sörredsmotet. Det innebär att det ställs krav på väl utformade bytespunkter, pendelparkeringar och prioriterande åtgärder för att gynna kollektivtrafikens framkomlighet. 2

11 GR har genom målen i Uthållig tillväxt och överenskommelserna i den i maj 2008 antagna Strukturbild för Göteborgsregionen uttryckt att den långsiktiga visionen av Göteborgsregionen som en attraktiv, hållbar och växande region förutsätter en attraktiv och kapacitetsstark kollektivtrafik med ett kraftigt ökat antal resande. Minst 40 % av resorna i Göteborgsregionen ska göras med kollektivtrafik år Det innebär i princip att den resandeökning i persontrafiken som förväntas ske till år 2020 ska ske med kollektivtrafik. Investeringar i biltrafiksystemet kan därför endast motiveras utifrån miljö, trafiksäkerhet och/eller sårbarhet alternativt för att säkerställa sådana godsflöden som inte kan ske på järnväg. I det fortsatta arbetet är det önskvärt med ett samlat helhetsgrepp rörande de parallella förstudierna för Hisingsleden, Lundbyleden och Söder/Västerleden. I första hand bör dessa studier inriktas på att balansera dessa delar av det överordnade biltrafiksystemet. Det kan bidra till att skapa en tydlig bild av trafikledernas framtida funktion i ett sammanhängande transportsystem utifrån ovan nämnda förutsättningar. 3

12 Styrgruppsärende Georgia Larsson Förslag till sammanträdestider januari Styrgruppens sammanträde (v 3) kl mars Luftvårdsprogrammet (v 19) kl Styrgruppens sammanträde (v 19) kl april Styrgruppens sammanträde (v 16), lunch-lunch 4 juni Styrgruppens sammanträde (v 23) kl augusti Styrgruppens sammanträde (v 35) kl oktober Styrgruppens sammanträde (v 40) kl november Luftvårdsprogrammet (v 46) kl Sammanträde styrgruppen (v 46) kl

13 Protokoll från sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Protokoll Georgia Larsson Tid: 13-16, 9 oktober 2008 Plats: GR, Gårdavägen 2 Närvarande ledamöter Anneli Hulthén (s), Göteborg, ordförande Kia Andréasson (mp), Göteborg Eva Bertilsson Styvén (s), Tjörn Rolf Edvardsson (s), Öckerö Bjarne Färjhage (c), Lilla Edet Göran Hildén (fp), Härryda Kenneth Johansson (s), Lerum Kenneth Nilsson (fp), Kungsbacka (fr.o.m. 6) Roland Rydin (m), Göteborg Lasse Selander (v), Partille Anita Skoglund (m), Alingsås Övriga närvarande Dick Hedman, Länsstyrelsen i Västra Götaland Pia Arnesson, GR Kerstin Elias, GR Joanna Friberg, GR Per Kristersson, GR Cecilia Kvist, GR Lennart Lagerfors, GR Georgia Larsson, GR Anita Rynvall Mårtensson, GR Leif Fred, Mölndals stad Lennart Olsson, Vägverket Kerstin Qventzer, Västra Götalandsregionen 1. Val av justeringsman Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Bjarne Färjhage (c). 2. Meddelanden - Länsstyrelsens åtgärdsprogram för bättre luft i Göteborg har i stort sätt genomförts. Trots det blir luften inte bättre. Det visar den 1

14 uppföljning som Länsstyrelsen i Västra Götaland skickat till regeringen. För att klara miljökvalitetsnormerna på kort sikt föreslår Länsstyrelsen införandet av trängselavgifter och parkeringsrestriktioner. - Infrastrukturpropositionen har presenterats och regeringen föreslår en statlig planeringsram på 417 miljarder kronor under åren Av dessa går 136 miljarder till drift och underhåll av vägar, 64 miljoner till drift och underhåll av järnvägar och 217 miljarder till utveckling av transportsystemet. Regeringen gör också en närtidssatsning under 2009 och 2010 på 7,6 miljarder kronor. att till protokollet anteckna lämnad information 3. Smart Energi Kerstin Qventzer, Västra Götalandsregionen Projektet Smart Energi går ut på att minska beroendet av fossil energi i Västra Götaland. I arbetet ligger fokus på följande sex strategiska områden: - Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler - Effektiva godstransporter grön logistik - Effektiva godstransporter mobilitet - Alternativa drivmedel och effektivare fordon - Ökad produktion av energi från jord, skog, sol och vind - Livsstil, konsumentmakt och producentansvar Förslag på följande fem överenskommelser behandlas nu av Beredningsgruppen för miljö: - Ökad produktion och incitament för efterfrågan på bioenergi - Gemensamma kommunala mål och riktlinjer om byggnaders energiprestanda - Offentlig konsumtion - Ökad produktion och incitament för efterfrågan på solvärme och sol el - Utveckla kanalsjöfarten på Göta älv och Vänernsjöfarten att till protokollet anteckna lämnad information 4. Mölndals centrum Leif Fred, Mölndals stad 2

15 Förslag till detaljplanen för Mölndals centrum presenterades. Den formella utställningen av förslaget är från mitten av november till mitten av december och detaljplanen beräknas vara antagen våren Planerad byggstart blir årsskiftet 2009/2010 och invigning runt år Detaljplanen för Mölndals centrum kommer att bl.a. innehålla: nya lägenheter butiker i tre plan (ca m 2 ) - Nya kontorslokaler - Kulturlokaler och bibliotek - Hotell, Spa och konferensmöjligheter Man räknar med 8miljoner besökare per år och en omsättning på 2 miljarder kronor. att till protokollet anteckna lämnad information 5. Aktuell information från DART Lennart Olsson, Vägverket DART står för Driftsättning Av Regional Transportinformatik och är ett projekt som drivs i samarbete mellan GR, Västtrafik, Banverket, Vägverket, Mölndal stad och Partille kommun. DART genomför projekt och implementerar lösningar som skapar förutsättningar för ett bättre stöd för resenären. Tanken är att skapa förutsättningar för de boende i regionen att göra rationella val grundade på fakta utifrån den egna situationen. att till protokollet anteckna lämnad information 6. Transportstrategi 1999 var står vi nu? Anita Rynvall- Mårtensson, GR På GR:s förbundsstyrelse den 16 maj 2006 uppdrogs åt förbundsdirektören att se över och aktualisera Transportstrategin Så ska vi ha t (1999). Ställningstagande som berör transporter har sedan dess presenterats i Transportpolitiska målsättningar (2000), Rådslagsprocessen steg 1-4 inklusive Uthållig tillväxt och Strukturbild ( ) samt projektet K2020 (2008). Ställningstagande görs även i BRU/Västra Götalandregionen, vilka främst är kopplade till pågående infrastrukturplanering gällande

16 En sammanställning av ställningstaganden kopplade till transporter presenterades. Ställningstaganden delades in i kortväga respektive långväga person- och godstransporter. En diskussion kring aktualiseringen av GR:s Transportstrategi från 1999 kommer att tas upp på kommande styrgruppsmöte den 20 november. Behovet av en uppdragshandling lyftes. Kansliet tar med sig frågan och återkopplar på kommande möte. att till protokollet anteckna lämnad information 7. Verksamhetsinriktning 2010, diskussion Pia Arnesson, GR Arbetet med Verksamhetsinriktning och Budget för 2010 pågår och samtliga styrgruppen inom GR har möjlighet att diskutera innehållet och lämna synpunkter. Beslut i frågan tas av förbundsstyrelsen. I diskussionen framkom bl.a. följande: - Uppföljning av Strukturbilden är viktig. - Vikten av att hålla sig ajour med andra aktörers agendor för att undvika dubbelarbete påpekades. - Fokus bör ligga på grundkonceptet då det fortfarande finns mycket arbete att uträtta på nuvarande uppdrag. - Vattenfrågan ligger i fokus. Länsstyrelsen kommer att hålla en heldag med tema Vatten i planering den 10 oktober. Styrgruppen önskar ett möte med tema vatten i samarbete med Länsstyrelsen. att till protokollet anteckna lämnad information 8. Förslag till yttrande över Program för bostäder m.m. väster om Kärra, samrådshandling Handlingen var utskickad med kallelsen och ansågs därmed föredragen. att godkänna förslag till yttrande, daterat

17 9. Sammanställning av projekt och åtgärder som finansieras genom Gökägget I handlingen som var utskickad med kallelsen ges bl.a. förslag på finansiering av kommande projekt. Ett av projekten som tas upp är att genom GP:s miljöbilaga informera allmänheten om bl.a. K2020. att presidiet granskar och godkänner innehållet i GR:s bidrag till GP:s miljöbilaga innan publicering; samt att i övrigt genomföra föreslagna projekt 10. Rapport från politikernas regionala uppdrag Status på de grupper som GR har haft politisk representation följer nedan: - Järnvägsutredning Västra Stambanan, delen Aspen-Floda är vilande. GR representeras av Anita Skoglund (m), Alingsås och Rolf Edvardsson (s), Öckerö. - Arbetet med Götalandsbanan, delen Borås-Mantorp är avslutad. GR har representerats av Göran Hildén (fp), Härryda och Eva Warnvik Ahlén (s), Stenungsund. - Via Lappia. Vägen har blivit Europavägsklassad och arbetet kring ett kommande program pågår. GR representeras av Elaine Björkman (s), Ale och Bjarne Färjhage (c), Lilla Edet att till protokollet anteckna lämnad information 11. Rapport från pågående uppdrag Vägverket arbetar med följande förstudier: - Hisingsleden, (Vädermotet-Klareberg) - Lundbyleden, (Eriksbergmotet Ringömotet) - Söder-Västerleden, (Åbromotet Vädermotet) Arbetet med förstudierna Hisingsleden och Lundbyleden förs parallellt och kansliets yttrande kommer att behandlas på kommande styrgruppsmöte den 20 november. Förstudien för Söder-Västerleden skickas ut på remiss i början av november och remisstiden pågår januari/februari. 5

18 att till protokollet anteckna lämnad information 12. Övriga frågor - Anita Skoglund (m) informerade om invigning av en förskola i passivhus i Alingsås kommun. Styrgruppen önskar lägga något av kommande möten i Alingsås. - På styrgruppens senaste möte diskuterades kring en ny studieresa. Anneli Hulthén (s) lyfte upp frågan på nytt. Styrgruppen framförde att det inte är aktuellt med en studieresa före Ett intressant mål att fundera kring är Rehn. Kansliet tar med sig frågan. - Eva Bertilsson-Styvén (s) informerade att hon har gått i pension samt att hon kommer att delta i styrgruppen tills styrelsen utser en ny representant för Tjörns kommun. att till protokollet anteckna lämnad information 13. Nästa sammanträde Nästa sammanträde är torsdag den 20 november Göteborg Georgia Larsson Justeras: Anneli Hulthén Bjarne Färjhage 6

19 För kännedom Styrgruppsärende Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Avlämnade remissvar samt övrigt avlämnade synpunkter Kansliet har yttrat sig över följande: Detaljplan för del an kvarteret Centralen m.fl. i Lilla Edets kommun, utställning; Lilla Edet Detaljplan för bostäder vid Askims torg inom stadsdelen Askim i Göteborg, utställning; Göteborg Förslag till detaljplan för bostäder Furulund, Skulltorp 1:886 m.fl., samråd; Partille Förslag till detaljplan för bostäder vid Brattåskärrsvägen västra del, utställning; Partille Förslag till detaljplan för bostäder i Hultet, norra delen, utställning; Partille Göteborg Georgia Larsson 1

20 Pia Arnesson Cecilia Kvist Göteborgsregionens kommunalförbund eller kommunförbund? GR:s uppgift är att bevaka regionens intressen samt utgöra en mötesplats och skapa nätverk för kommunal samverkan. Det kan ske både som kommunalförbund och kommunförbund. Ett kommunalförbund är en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner och denna form för samverkan regleras i kommunallagen. Kommuner har möjlighet att lämna över myndighetsutövning till ett kommunalförbund. I Göteborgsregionen har kommunerna t ex lämnat över gymnasieintagningen till GR. GR har vidare efter ansökan hos regeringen, utsetts till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL), vilket innebär att GR har möjlighet att begära att länsstyrelsen t.ex. prövar en detaljplan om en kommun vill planera för något i strid med regionala intressen. GR utnyttjade rollen som ett kommunalförbund, med status av att vara regionplaneorgan, när frågan om täkttillstånd i Gråbo överklagades för ett antal år sedan. Ett kommunförbund är en intresseorganisation som för kommunernas räkning bevakar rena intressefrågor. Kommunförbundet är oftast en ideell förening och styrs inte av kommunallagen. Det är frivilligt att vara med i ett kommunförbund, men för att få vara medlem i Sveriges kommuner och landsting (SKL) krävs att kommunen tillhör ett regionalt kommunförbund. Den allt övervägande delen av det arbete som sker inom GR kan bedrivas i form av ett kommunförbund (erfarenhetsutbyte, samverkan etc). GR är således ett kommunalförbund med kommunförbundsuppgifter. 1