Kommunfullmäktiges sammanträde

Transkript

1 Kommunfullmäktiges sammanträde den 24 september 2018, 17:00 till 22:30 Ådalsskolans Aula Dagordning 1. Upprop 2. Justering (S) och (MP) 3. Allmänhetens frågestund 4. Godkänna delningsplan samt val av styrelse och lekmannarevisorer för Krambo AB t.o.m års bolagsstämma Slutlig beslutsinstans - Kommunfullmäktige FTB - Godkänna delningsplan och val av styrelse och lekmannarevisorer.pdf Delningsplan pdf Kf Ny inriktning för Krambo Bostads AB och Kramfors Industri AB.pdf (3 sidor) (6 sidor) (4 sidor) 5. Gemensam familjehemsorganisation Slutlig beslutsinstans - Kommunfullmäktige FTB - Gemensam familjehemsorganisation -gs.pdf Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård.pdf Protokoll pdf (5 sidor) (68 sidor) (6 sidor) 6. Svar på medborgarförslag om utvidgning av häxmuseets verksamhet Slutlig beslutsinstans - Kommunfullmäktige FTB - Svar på medborgarförslag om utvidgning av Häxmuséets verksamhet.pdf Svarsbrev - Utvidgning av Häxmuséets verksamhet.pdf (2 sidor) (1 sidor)

2 BKU-nämnden pdf Yttrande på medborgarförslag utvidning av häxmuseets verksamhet.pdf Ulrika Forslunds Medborgarförslag om utvidning av häxmuseets verksamhet.pdf (4 sidor) (1 sidor) (2 sidor) 7. Svar på medborgarförslag om utökade öppettider på gymmet i Bollsta Slutlig beslutsinstans - Kommunfullmäktige FTB - Medborgarförslag om utökade öppettider i Bollstahallen.pdf Svarsbrev på medborgarförslag om utökade öppettider på gymmet i Bollstahallen.pdf Medborgarförslag om utökade öppettider på gymmet i Bollsta.pdf (2 sidor) (1 sidor) (1 sidor) 8. Motion om bredband-wifi till gruppboenden FTB - Överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Motion om bredband-wifi till gruppboenden.pdf (1 sidor) 9. Medborgarförslag om att kommunen verkar för en etablering av tankstation för gas FTB - Överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om att kommunen verkar för en etablering av tankstation för gas.pdf (1 sidor) 10. Medborgarförslag om en mötesplats för hemmaföräldrar längs kusten FTB - Överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om en mötesplats för hemmaföräldrar längs kusten.pdf (1 sidor) 11. Medborgarförslag om att investera i en rullstolsgunga vid en central lekplats i Kramfors FTB - Överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Medborgarförslag om att investera i en rullstolsgunga vid en central lekplats i Kramfors.pdf (1 sidor) 12. Fyllnadsval (C) som ersättare BAS-nämnden

3 FTB - Fyllnadsval (C) ersättare i BAS-nämnden.pdf Fyllnadsval av Catherine Diongu (C) som ersättare BAS-nämnden.pdf (1 sidor) (1 sidor) 13. Avsägelse (S) ersättare kommunstyrelsen Avsägelse (S) ersättare kommunstyrelsen.pdf FTB - Avsägelse (S) som ersättare i Kommunstyrelsen.pdf (1 sidor) (1 sidor) 14. Ev. nya avsägelser och val 15. Ev. nya frågor 16. Delgivningar Beslut - Delgning KF pdf Justerat protokoll Kommunhus styrelsemöte 27 juni.pdf Justerat protokoll HKA 13 juni.pdf Justerat protokoll arvodesberedningen pdf Justerat protokoll Krambo Bostads AB 27 juni.pdf Justerat protokoll Valnämnden 9 september.pdf Justerat protokoll KSAU 26 juni.pdf Justerat protokoll BKU 27 juni.pdf Justerat styrelse protokoll KIAB 27 juni.pdf Justerat protokoll Valnämnden 17 augusti.pdf Justerat styrelseprotokoll Mediateknik 24 augusti.pdf Kommunrevisionen informerar Uppföljande granskning av TES-planeringssystem.pdf KTM Au protokoll pdf KTM Au protkoll pdf KTM Tertialrapport fastställd.pdf KTM Direktionen protokoll pdf KTM Tertialrapport per medlem.pdf (1 sidor) (5 sidor) (7 sidor) (6 sidor) (5 sidor) (6 sidor) (20 sidor) (20 sidor) (6 sidor) (10 sidor) (5 sidor) (1 sidor) (2 sidor) (14 sidor) (46 sidor) (22 sidor) (9 sidor)

4 KTM Regionalt trafikförsörjningsprogram 2030.pdf (64 sidor) Samordningsforbundet-Kramfors-Styrelseprotokoll pdf (12 sidor)

5 FÖRSLAG TILL BESLUT Datum Diarienummer KS 2018/329 Sida 1(3) Godkänna delningsplan samt val av styrelse och lekmannarevisorer för Krambo AB t.o.m års bolagsstämma Slutlig beslutsinstans Kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Godkänna delningsplanen för Krambo Bostads AB. 2. Välja nedanstående till ledamöter och ersättare i styrelsen för Krambo AB: Ledamöter Eleonora Asplund (S) Jan Sahlén (S) Johanna Zidén (M) Clyde Linström (C) Ingmari Georgsson (V) Ersättare Jonne Norlin (S) Cristina Nordlund (S) Kerstin Frånlund (S) Lars-Erik Forsman (M) John Lundström (C) 3. Till ordförande i styrelsen för Krambo AB välja Eleonora Asplund (S). 4. Till vice ordförande i styrelsen för Krambo AB välja Jan Sahlén (S). 5. Välja nedanstående som lekmannarevisorer och ersättare för Krambo AB: Ärendet Ledamöter Bertil Wiklund (C) Christine Högberg (S) Ersättare Gun Larsson (V) Dan Wikner (L) Det har under en längre tid förts diskussioner om de kommunala bolagen och hur det ska se ut i framtiden och kommunfullmäktige godkände så sent , 85 en ny inriktning för Krambo Bostads AB och Kramfors Industri AB. I praktiken innebär detta att Kramfors Industri AB ( ) behåller sitt organisationsnummer men ges ett nytt namn i enlighet med kommunfullmäktiges tidigare beslut. 1/3 1/375

6 Kramfors kommun Datum Diarienummer KS 2018/329 Sida 2(3) När det gäller Krambo Bostads AB ( ) så ska det bolaget delas. En del fastigheter överförs till nuvarande KIAB och en del fastigheter överförs till ett nybildat bolag som ges namnet Krambo AB, dvs utan ordet Bostads mellan Krambo och AB. Bolaget kommer att få ett nytt organisationsnummer när det registreras. Förfarandet kallas fission (delning) och genomförs i enlighet med 24 kap 1 andra stycket i aktiebolagslagen. Överlåtande bolag och övertagande bolag har upprättat en s.k. delningsplan. Överlåtande bolag, nuvarande Krambo Bostads AB ska upplösas. Detta kommer att ske när Bolagsverket registrerar att delningen genomförs, vilket beräknas inträffa i oktober Kommunfullmäktige måste godkänna delningsplanen innan den kan skickas in till bolagsverket. Eftersom Krambo AB blir ett helt nytt bolag så måste styrelse och lekmannarevisorer väljas om och en ny bolagsstämma måste hållas därefter. Den här ombildningen är av teknisk karaktär och förslaget är att Krambo Bostads AB s sittande styrelse och lekmannarevisorer väljs om för den tid som återstår till ordinarie bolagsstämmor Måluppfyllelse Förslaget bedöms ha effekt på flera av de övergripande målen då en renodling av bolagens verksamhet ger ett bättre fokus på respektive bolags kärnverksamhet. Nöjda medborgare och kunder God kvalitet Men även det faktum att alla medarbetare har sin anställning i samma organisation gör att kostnadseffektiviteten ökar vilket då har bäring på de två övriga målen God ekonomisk hushållning och Nöjda medarbetare. Samråd Ola Asplund, Revisor på företaget Baker Tilly Bolagsverket Per Eriksson, VD i Krambo Bostads AB Beslutsunderlag Delningsplan Kommunfullmäktiges beslut om ny inriktning för Krambo Bostads AB och Kramfors Industri AB. KF protokoll , 85 2/3 2/375

7 Kramfors kommun Datum Diarienummer KS 2018/329 Sida 3(3) Beslutet skickas till Krambo Bostads AB Valda ledamöter HR-avdelningen Kommunsekreteraren 3/3 3/375

8 1/6 4/375

9 /6 5/375

10 3/6 6/375

11 /6 7/375

12 5/6 8/375

13 /6 9/375

14 1/4 10/375

15 2/4 11/375

16 3/4 12/375

17 4/4 13/375

18 FÖRSLAG TILL BESLUT Datum Diarienummer KS 2018/382 Sida 1(5) Gemensam familjehemsorganisation Slutlig beslutsinstans Kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Principiellt godkänna att BAS-nämnden överför uppgifter i form av rekrytering, screening, utbildning och stöd till familjehem och jourhem till en gemensam enhet inom ramen för Kommunförbundet Västernorrlands verksamhet. 2. Beslutet förutsätter att verksamheten ryms i den budgetram som BAS-nämnden har till förfogande. 3. BAS-nämnden ges i uppdrag att slutgiltigt godkänna det avtal som reglerar samarbetet. Ärendet På uppdrag av länets socialchefer har Kommunförbundet Västernorrland lämnat ett förslag på en länsgemensam familjehemsorganisation. Förslaget innebär att det inrättas en gemensam enhet för rekrytering, utbildning och stöd till familjehem, jourhem och förstärkta familjehem. Enheten föreslås tillhöra Kommunförbundet och geografiskt förläggas till Härnösand. Uppdraget inleddes med en undersökning som visade på behovet av kvalitetshöjning i familjehemsvård. Undersökningen gjordes av FoU Västernorrland under På uppdrag av länets socialchefer har Kommunförbundet Västernorrland därefter tagit fram ett förslag på organisation av en länsgemensam familjehemorganisation. En arbetsgrupp med representanter från länets alla socialtjänster och personal från Kommunförbundet har medverkat i detta arbete. I organisationsförslaget har tagits hänsyn till en rättslig analys som förtydligar gränsdragningen mot myndighetsutövande arbetsuppgifter som stannar kvar i kommunerna. Se vidare under avsnitt juridiska aspekter. En gemensam familjehemsorganisation förväntas utveckla kvalitén i familjehemsvården vilket i sin tur ger bättre förutsättningar för de placerade barnens utveckling under placeringstiden. Det finns också en tydlig förväntan att åtgärden ska minska behovet av konsultstödda familjehem 1/5 14/375

19 Kramfors kommun Datum Diarienummer KS 2018/382 Sida 2(5) vilket idag är en resurskrävande och kostnadsdrivande placeringsform för många kommuner. Förslaget innebär konkret att det på kommunförbundet inrättas en länsgemensam enhet för rekrytering av och utbildning/stöd till familjehem och jourhem i de kommuner som väljer att ingå i den länsgemensamma organisationen. Deltagande kommuner är Ånge, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. Härnösand har fattat beslut med förbehållet att samtliga av de övriga fyra kommunerna ställer sig bakom förslaget. Sundsvalls kommun har valt att ställa sig utanför då de anser sig ha en familjehemsorganisation av god kvalitet. Timrå har ställt sig utanför med hänvisning till ekonomin. Kostnaden för verksamheten uppgår totalt till ca tkr per år, med en tillkommande startkostnad för första året på kronor. Personalen ska bestå av 7.0 tjänster inklusive 1.0 chef. Kostnaden fördelas mellan deltagande kommunerna proportionellt till deras storlek och i hur hög utsträckning de använder verksamheten. Det innebär att hälften av kostnaden fördelas utifrån antalet barn 0-18 år i kommunerna föregående år och resterande kostnad fördelas utifrån kommunernas uppskattade behov. Samarbetet regleras med avtal och BAS-nämnden föreslås få i uppdrag att slutgiltigt godkänna det avtal som reglerar sammarbetet. Juridiska aspekter Den kommunala kompetensen Enligt 3 kap. 16 kommunallagen får vården av en kommunal angelägenhet överlämnas till bland annat juridiska personer, till exempel hel- eller delägda bolag, stiftelser eller föreningar. Den verksamhet som överlämnas måste falla inom ramen för den kommunala kompetensen. Angelägenheter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas med stöd av den aktuella bestämmelsen, och inte heller angelägenheter som enligt lag eller förordning ska bedrivas av en kommunal nämnd. Rekrytering, utbildning och stöd till familjehem ingår i den kommunala kompetensen 2 kap. 1 KL och därmed enligt 3 kap. 16 kommunallagen kan överlämnas till juridiska personer. Kommunförbundet Västernorrland är i sin juridiska form (ett privaträttsligt subjekt). (7 kap. 16 KL) BAS-nämndens ansvar för att tillförsäkra tillgången till familjehem definieras i Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2012:11. Kommunal samverkan i ett privaträttsligt subjekt De privaträttsliga samverkansformerna är bolag, stiftelser och ideella föreningar. Enligt 3 kap. 16 kommunallagen får vården av en kommunal angelägenhet överlämnas till bland annat juridiska personer, till exempel heleller delägda bolag, stiftelser eller föreningar. Kommunförbundet Västernorrland är en förening, ett privaträttsligt subjekt och därmed egen 2/5 15/375

20 Kramfors kommun Datum Diarienummer KS 2018/382 Sida 3(5) juridisk person. Den verksamhet som överlämnas måste falla inom ramen för den kommunala kompetensen. Innan arbetsuppgifter kan överföras från kommunerna till Kommunförbundet ska kommunfullmäktige besluta om det enligt 3 kap. 18b KL, kommunfullmäktige ska också förtydliga uppdraget till Kommunförbundet enligt 3 kap. 17 KL. Uppdraget anses förtydligat i de utredningar och underlag som tagits fram. Konkurrens- och upphandlingsrättliga frågor En gemensam familjehemsverksamhet driven av Kommunförbund bedöms, som tidigare framgått att falla inom ramen för den kommunala kompetensen. Detta medför att förbud enligt de s.k. KOS-reglerna i konkurrenslagen (3 kap. 27 ff. konkurrenslagen) inte kan meddelas. Enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) behöver kontrakt mellan upphandlande myndigheter under vissa förutsättningar inte konkurrensutsättas. Dessa förutsättningar har i de nya reglerna preciserats och i någon mening utökats jämfört med tidigare regler. Undantaget för interna kontrakt gäller enkelt uttryckt fall där den upphandlande myndigheten kontrollerar den part som den ingår avtal med ( kontrollkriteriet ) och avtalsparten dessutom bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den upphandlande myndigheten ( verksamhetskriteriet ). Kommunförbundet Västernorrland ägs av länets kommuner och kontrolleras av en styrelse med representanter från länets kommuner. Familjehemsvård i Kramfors kommun För närvarande har en 0,6 familjehemssekreterare huvudansvar för rekrytering av familjehem i Kramfors kommun. Avsatta resurser är inte på långa vägar tillräckliga för att uppfylla socialtjänstlagens krav på utredning av och stöd till familjehemmen. När barn i behov av familjehemsplacering har omfattande behov uppstår svårigheter att rekrytera familjehem. Då uppstår behov av att köpa så kallade konsulentstödda familjehem. Kostnaden för dessa motsvarar ofta kostnaden för en extern HVB-placering. 35 familjehem, inklusive nätverkshem och jourhem, har i dagsläget pågående uppdrag åt Kramfors kommun. 50 barn/unga var i april månad placerade i familjehem, jourhem eller nätverkshem. Av dessa var 8 ensamkommande barn. Utöver dessa barn finns 18 barn/unga placerade i konsulentstödda familjehem. Av dessa är 3 ensamkommande barn. Även efter att uppgifter överlämnats till den gemensamma familjehemsorganisationen kommer BAS-nämnden ha ansvar för myndighetsutövning och uppföljning av det enskilda barnet. Tjänsten som familjehemssekreterare behöver därför finnas kvar. 3/5 16/375

21 Kramfors kommun Datum Diarienummer KS 2018/382 Sida 4(5) Ekonomi och finansiering Kostnaden för Kramfors första året blir kr inklusive del av startkostnad. Följande år kr per år. Bas-nämndens utgångspunkt är att kostnaderna för den gemensamma familjehemsorganisationen skall finansieras genom sänkta kostnader för konsulentstödda familjehem. Kostnad för köp av konsulentstödda familjehem i Kramfors kommun uppgick i april månad 2018 till kr. Bistånds-, arbetsmarknads- och social servicenämnden har fortlöpande informerats i frågan och beslutade att föreslå kommunfullmäktige besluta att överföra uppgifter i form av rekrytering, screening, utbildning samt stöd till en gemensam familjehemsorganisation inom ramen för kommunförbundet Västernorrlands verksamhet. Måluppfyllelse Nöjda medborgare och kunder Många av familjehemmen är kommunmedborgare och genom en gemensam familjehemsorganisation ges större möjlighet för dem att få den utbildning och det stöd uppdraget kräver. God kvalitet Målet med den gemensamma familjehemsorganisationen är en likvärdig familjehemsvård i länet som håller hög kvalitet där placerade barns förutsättningar för en gynnsam utveckling förbättras. Detta ska ske genom att: Lämpliga familjehem finns i tillräckligt stor utsträckning. Familjehemmen får stöd och kompetensutveckling på ett sådant sätt att de klarar av utmaningar och känner sig trygga i sin situation. Placerade barns förutsättningar för gynnsam utveckling förbättras. Antalet sammanbrott där orsakerna kan antas bero på bristande förutsättningar hos familjehemmen att genomföra sitt uppdrag minskar. Attraktiv arbetsgivare Socialsekreterarnas arbetssituation förbättras i och med att familjehem ges mer stöd och utbildning och därmed gynnas även de placerade barnen, som socialsekreterarna har ansvaret för. God ekonomisk hushållning Ett av målen med den gemensamma familjehemsorganisationen är att driva förstärkt familjehemsvård. Avsikten är att BAS-nämnden därigenom kan ersätta köp av dyra konsulentledda familjehem. 4/5 17/375

22 Kramfors kommun Datum Diarienummer KS 2018/382 Sida 5(5) Samråd Kommunförbundet Västernorrland och berörda kommuner i länet. Förslaget är informerat i BAS-förvaltningens samverkansgrupp vid ett flertal tillfällen under 2017 och Definition av olika typer av familjehem Familjehem Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Jourhem Ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran benämns jourhem i lagen. För dessa hem finns särskilda regler. Jourhemmen är ofta kontrakterade av en eller flera kommuner för ett visst antal platser. Konsulentstödda familjehem och jourhem Det förekommer att kommuner anlitar en enskild verksamhet för att få tillgång till ett familjehem eller ett jourhem som får handledning och lättillgängligt stöd av en konsulent. Verksamheterna går under olika beteckningar såsom konsulentstödd familjehemsvård, förstärkt familjehemsvård, paraplyorganisationer etc. Det förekommer även privat så kallad konsulentstödd jourhemsverksamhet, som förmedlar platser i jourhem och ger dessa ett förstärkt stöd. Beslutsunderlag BAS-nämndens beslut , 33 (BAS 2018/362) Organisationsförslag Länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Västernorrland, februari 2017 (BAS 2017/681) Beslutet skickas till BAS-nämnden Kommunförbundet Västernorrland 5/5 18/375

23 Organisationsförslag Länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Västernorrland, februari 2017 Anna Jakobsson Lund 1/68 19/375

24 Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Organisationsförslag Länsgemensam familjehemsvård Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering, screening och utbildning av familjehem och jourhem, samt fungerar som stöd till förstärkta familjehem. Enheten förläggs organisatoriskt till Kommunförbundet, och geografiskt till Härnösand. Kostnaden för verksamheten uppgår totalt till ca kronor per år, med en tillkommande startkostnad för första året på kronor Bakgrund Barn som placeras i familjehem gynnas av att det finns god tillgång till familjehem för att möjliggöra en matchning utifrån barnens behov. Det kräver att kommunerna tillförsäkrar tillgången till lämpliga familjehem. För att placeringen ska gynna barnens utveckling behövs familjehem som känner sig trygga och kapabla att möta barnens behov. Detta ställer krav på att kommunerna skapar ett stöd för familjehem som möjliggör deras åtagande och motverkar sammanbrott i placeringen. En undersökning som FoU Västernorrland genomförde 2015, på uppdrag av socialcheferna i Västernorrland, visade att kommunerna i länet upplever svårigheter att rekrytera nya och behålla erfarna familjehem samt att tillhandahålla relevant utbildning och fortbildning. Strategiskt arbete med marknadsföring, stöd och utbildning till familjehemmen får inte tillräckligt stort utrymme i den kommunala organisationen. En länsgemensam organisation som ansvarar för dessa arbetsuppgifter kan ge både kvalitetsvinster och ekonomiska vinster. (Förutsättningar för en länsgemensam familjehemsvård i Västernorrlands län, Victoria Skoog, 2015) Socialcheferna i länet har gett Kommunförbundet Västernorrland i uppgift att ta fram ett organisationsförslag för en verksamhet i gemensam regi. Organisering Detta förslag berör en organisation som är kommunägd genom interkommunala avtal. Den organisatoriska placeringen är som en egen ekonomisk enhet vid Kommunförbundet, med geografisk placering Härnösand. Arbetet organiseras på ett sådant sätt som underlättar lättillgängliga och stabila kontakter med länets alla socialtjänster och familjehem. 1 2/68 20/375

25 Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Verksamheten har en egen verksamhetsplanering och rapporterar både verksamhet och ekonomi separat till avtalade parter. Socialchefsnätverket fungerar som styrgrupp för verksamheten. Cheferna för socialtjänsternas enheter för barn och familj fungerar som referensgrupp. Dimensionering I utredningen som gjordes på uppdrag av förvaltningscheferna togs det fram underlag för placeringarna i länets kommuner. Denna visade att antalet placerade barn på årsbasis ligger runt 400 totalt i länet. Antalet nya placeringar av barn är ungefär 130 stycken årligen. Det görs också ungefär lika många avslut varje år, där barn slutar sin placering i familjehem. (Förutsättningar för en länsgemensam familjehemsvård i Västernorrlands län, Victoria Skoog, 2015.) I samband med att detta förslag togs fram visade det sig att statistiken kring familjehem inte varit helt tillförlitlig. Mellan undersökningen och framtagandet av detta förslag ligger också en period av kraftigt ökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn som till viss del påverkat behovet av familjehem. En genomgång av kommunernas behov visar att det finns ett gemensamt behov av 139 nya familjehemsplaceringar, 65 jourplaceringar samt 300 familjehem med pågående placering. Utöver dessa finns det i länet varje år ungefär 50 barn placerade i förstärkta familjehem. Stödet till dessa familjehem kommer i dagsläget från upphandlade entreprenörer, förutom ungefär ett tiotal som får sitt stöd från Sundsvalls respektive Örnsköldsviks kommuner. I detta förslag ingår resurser för att 24 förstärkta familjehem istället ska få motsvarande stöd från den länsgemensamma organisationen. Arbetet startar med de drygt tio förstärka familjehem som i dag får besök och handledning av medarbetare i Sundsvall och Örnsköldsvik. Kapaciteten byggs sedan upp successivt genom att förstärkta familjehem rekryteras och kommunerna gör nya placeringar i dessa i stället för att nyttja ett familjehem som ingår i en upphandlad privat organisation. Utredningen som föregick arbetet med att ta fram detta förslag beräknade den resurs som krävs för att rekrytera och ta fram information om nya familjehem samt utbilda de befintliga till nio tjänster på heltid. Till detta kommer en verksamhetsledare samt fyra tjänster på heltid ansvariga för att rekrytera, besöka och handleda förstärkta familjehem. Totalt sett krävs således fjorton tjänster på heltid. (Förutsättningar för en länsgemensam familjehemsvård i Västernorrlands län, Victoria Skoog, 2015.) 2 3/68 21/375

26 Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Avtal Varje kommun tecknar ett eget avtal med den länsgemensamma organisationen. Det innebär att någon kommun kan välja att lämna organisationen medan de andra väljer att stanna kvar. Avtalen är femåriga med ett års uppsägningstid. Detta upplägg erbjuder en stabilitet och en tidsram för att anpassa organisationen till eventuellt förändrade förutsättningar. Alla kommuner delar på de familjehem som finns tillgängliga, och rekryteringen av nya sker till alla kommunerna gemensamt. Deltagande kommuner förbinder sig att överlåta kontaktuppgifter och andra uppgifter om befintliga familjehem där möjlighet till placering finns. Detta gäller både familjehem och jourhem. Kostnaden för verksamheten fördelas mellan kommunerna proportionellt till deras storlek och i hur hög utsträckning de använder verksamheten. Det innebär att hälften av kostnaden fördelas utifrån antalet barn 0-18 år i kommunerna föregående år och resterande kostnad fördelas utifrån kommunernas uppskattade behov. Mål för verksamheten Övergripande mål En likvärdig familjehemsvård i länet som håller hög kvalitet. Detta innebär att: Lämpliga familjehem finns i tillräckligt stor utsträckning Familjehemmen får stöd och kompetensutveckling på ett sådant sätt att de klarar av utmaningar och känner sig trygga i sin situation Placerade barns förutsättningar för gynnsam utveckling förbättras Antalet sammanbrott där orsakerna kan antas bero på bristande förutsättningar hos familjehemmen att genomföra sitt uppdrag minskar Verksamhetsmål För att bidra till uppfyllandet av de övergripande målen ska den länsgemensamma familjehemsvården: Bedriva ett strategiskt, sammanhållet och välfungerande arbete inom rekrytering och insamlande av information om familjehem samt erbjuda kommunerna familjehem som passar inför varje placering Utgöra stöd åt familjehemmen genom att erbjuda utbildning, handledning, nätverk och mentorsprogram Driva förstärkt familjehemsvård i omfattningen 24 årsplaceringar 3 4/68 22/375

27 Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Skapa förutsättningar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för de kommunalt ansvariga för placeringar Följa upp och utvärdera familjehemsvården i länet utifrån verksamhetens, familjehemmens och barnens perspektiv Arbetsuppgifter Organisationens huvuduppgift är att tillhandahålla familjehem åt länets kommuner. I detta ingår nedanstående arbetsuppgifter som föreslås ligga på den länsgemensamma organisationen: Med fokus på familjehem Rekrytering I detta ingår att ta fram informationsmaterial och genomföra olika typer av kampanjer, att hitta nya kanaler samt att göra nuvarande familjehem bättre rustade att sprida information i sina nätverk. Personalen ska bedriva aktivt, uppsökande arbete med möjliga målgrupper och använda/utveckla arbetsmetoder som ger goda resultat. Information om familjehemmen samlas in av den länsgemensamma organisationen. Förslag till kommunen Den länsgemensamma organisationen tillhandahåller lämpliga familjehem. När behov uppkommer i en kommun skickas en förfrågan med vissa basfakta om situationen till den länsgemensamma organisationen, som tar fram familjehem som förslag åt kommunen. Detta familjehem kan antingen komma från de redan rekryterade familjehemmen i länet, eller vara ett familjehem från barnets nätverk, om vilket den länsgemensamma organisationen tagit fram nödvändig information. Beslut om att använda familjehemmet fattas sedan av respektive kommuns nämnd. Information, utbildning och mentorskap Familjehemmen får en utvecklingsplan där behov av utbildning och stöd slås fast. Varje familjehem får en kontaktperson i den länsgemensamma organisationen som ansvarar för att utvecklingsplanen följs. Nya familjehem erbjuds ett erfaret familjehem som mentor. Minst fyra gånger per år genomförs utbildningen Ett hem att växa i och den länsgemensamma organisationen samordnar nätverk där familjehemmen kan diskutera viktiga frågor och dela erfarenheter. Organisationen ansvarar för att fånga upp behov och omvärldsbevaka viktiga frågor som sedan kan omvandlas till utbildningar eller teman vid nätverksträffar, i syfte att ge familjehemmen bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och ge de placerade barnen ett gott stöd. 4 5/68 23/375

28 Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Den länsgemensamma organisationen är också ansvarig för att ta fram och uppdatera informationsmaterial både till familjehemmen och de placerade barnen som ska användas vid placeringens start. Med fokus på förstärkta familjehem och jourhem Den länsgemensamma organisationen ska rekrytera, samla in information om och ge handledning till förstärkta familjehem. Fyra medarbetare har särskilt ansvar för arbetet med förstärkta familjehem. Rekrytering av förstärkta familjehem omfattar såväl nyrekrytering som en genomgång av befintliga familjehem som är lämpliga att övergå till förstärkta familjehem. Respektive kommun skriver avtal med de förstärkta familjehemmen. Dessa får sedan besök och handledning från den länsgemensamma organisationen. Arbetet sker efter en fastlagd plan, för att ge familjehemmen trygghet och tydlighet. Medarbetarna som arbetar med förstärkta familjehem har beredskapstjänst vilket innebär att familjehemmen alltid kan nå en av medarbetarna för telefonrådgivning. Den länsgemensamma organisationen ska också sluta avtal med och stötta de jourhem som behövs för akuta placeringar av barn från kommunerna i länet. Kommunerna har tillgång till kontaktuppgifter till alla länets jourhem även utanför kontorstid, vilket säkerställer att kommunens socialjour eller liknande beredskap har möjlighet att göra placeringar i jourhem även på kvällar och helger. Med fokus på personalen i de kommunala organisationerna Den länsgemensamma organisationen ansvarar för att samla ett nätverk av ansvariga för de kommunala verksamheterna, samt med viss regelbundenhet också anordna utbildningar eller nätverksträffar för alla anställda. Uppföljning och kvalitetssäkring av familjehemsvården Den länsgemensamma organisationen ansvarar för att systematiskt följa upp och kvalitetssäkra de familjehem som används av länets kommuner, samt att för alla kommuner prognosticera framtida behov. 5 6/68 24/375

29 Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Organisationen ansvarar också för att samla in och analysera familjehemmens behov och erfarenheter, förslagsvis genom en årlig enkät. Det som framkommer förs tillbaka till kommunerna och familjehemmen. De placerade barnens erfarenheter samlas också in regelbundet. Ansvar och begränsningar Den länsgemensamma organisationen ansvarar för att det finns tillgång till familjehem vid varje placering som ska göras av kommunerna i länet. Om tillgången brister kan den länsgemensamma organisationen säkerställa att placering kan göras via en privat anordnare. Om möjligheten att erbjuda ett lämpligt familjehem är begränsad, drar ut på tiden eller resulterar i att en privat anordnare måste anlitas ska den länsgemensamma organisationen skriva avvikelserapport. Dessa analyseras kontinuerligt för kvalitetssäkra verksamheten. Den länsgemensamma organisationen är inte en myndighetsutövande organisation. Det innebär att organisationen ställer samman en rapport om det potentiella familjehemmet. När placering är aktuell görs en kompletterande informationsinhämtning för att uppdatera informationen och socialnämnden i den kommun där barnet är hemmahörande tar beslut om att godkänna familjehemmet för placering. Om placering ska göras på nytt i ett familjehem som redan godkänts av aktuell kommun behöver inget nytt godkännande göras. Om det gått mer än ett år sedan familjehemmet godkändes sätter den länsgemensamma organisationen samman en kompletterande rapport där till exempel ett nytt registerutdrag görs. Detta görs sedan varje gång en placering är aktuell i ett godkänt familjehem som inte fått en uppdaterad rapport det senaste året. Personal och kompetens Personalbehovet för organisationen är fjorton heltidstjänster. I detta ingår en arbetsledare samt fyra heltidstjänster som arbetar med förstärkt familjehemsvård och jourhemsvård. På enheten bör finnas personal med lång erfarenhet av familjehemsärenden och familjebehandling och en vilja att arbeta strategiskt med att utveckla de arbetsuppgifter som åligger den regionala organisationen. Förutom kompetenser förknippade med det direkta arbetet gentemot familjehemmen är det en fördel om det på enheten finns kompetens inom: 6 7/68 25/375

30 Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Marknadsföring, kommunikation och administration Pedagogik och skolkontakter Uppföljning och utvärdering Processledning, handledning och kollegialt lärande Enhetligt ersättningssystem för familjehem I en länsgemensam familjehemsorganisation finns även möjligheten att på uppdrag av kommunerna arbeta fram enhetliga riktlinjer för ersättningar för familjehemmen som antas av respektive kommuns socialnämnder. Att arbetet med detta startar så tidigt som möjligt rekommenderas starkt eftersom det bidrar till likvärdigheten samt minskar snedvriden konkurrens mellan kommuner och familjehem. Uppföljning och utvärdering Denna organisationsförändring syftar till att skapa förutsättningar för en höjd kvalitet i familjehemsvården, förenkla för kommunerna samt i förlängningen ge placerade barn bättre förutsättningar för utveckling. Det är viktigt att utvärdera om detta blir resultatet av organisationsförändringen. Verksamheten bör utvärderas efter sitt första och andra verksamhetsår. Fokus för utvärderingen bör vara verksamhetens kvalitet och hur den påverkar förutsättningarna för kommunerna och familjehemmen att genomföra sina uppgifter. Ett barnperspektiv bör också lyftas, och placerade barn bör få komma till tals. Det ekonomiska utfallet bör ingå i undersökningen, men inte vara fokus då förändringen främst görs för att förbättra kvaliteten. En tät och transparent kontinuerlig uppföljning är av stor vikt för att kvalitetssäkra verksamheten. Flera gånger per år redovisas hur många potentiella familjehem som anmält intresse, hur många som blivit grundutredda, förmedlade till varje kommun, blivit utbildade osv. Närheten till FoU Västernorrland gör det möjligt dels att genomföra en utvärdering som håller hög kvalitet och dels att ta fram en modell för verksamhetsuppföljning som ger transparens och möjlighet att göra förbättringar. 7 8/68 26/375

31 Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Ekonomisk beräkning 14.0 tjänster inkl. chef, kommunikation och adm.stöd kr Inkl. arbetsgivaravgift, beräknat på kr i månadslön OH-kostnader (21 % av lönekostnaden) (bl a löpande kostnader för dator, telefon, mm) Lokalkostnader ca. 100 kvm + städning kr kr Omkostnader kr (bl a utbildningskostnader personal och familjehem, annonsering och resor till familjehem) Heltidsarvode inkl. omkostnader till fyra jourhem kr Årskostnad ca kr Vid starten får man också räkna med en kostnad på ca kr per anställd för kontorsutrustning, möbler, dator och telefon. Dessutom kan det tillkomma kostnad för möblering av andra utrymmen än kontorsrum. Framtagandet av en hemsida beräknas kosta ca kr. Startkostnad ca kr 8 9/68 27/375

32 Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Kostnadsfördelning Kostnaderna fördelas på så sätt att halva kostnaden fördelas proportionerligt utifrån hur många barn 0-18 år som finns skrivna i kommunen i november föregående år och den andra halvan fördelas utifrån hur många barn som kommunen placerade i familjehem föregående år. I detta räknas inte förstärkta placeringar. Barn boende i kommunen år Andel Andel i kr Ånge , Timrå , Härnösand , Sundsvall , Kramfors , Sollefteå , Örnsköldsvik , Totalt Antal barn (unika) som placerades under 2014 (ej ensamkommande) Ordinarie placeringar Jourplaceringar Aktiva familjehem Totalt Andel Kostnad Kramfors , Härnösand , Sollefteå , Sundsvall , Timrå , Ånge , Örnsköldsvik , Total , /68 28/375

33 Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Kostnaden per kommun fördelas enligt nedan. Kommun Första året Följande år ca. Kramfors Härnösand Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Totalt /68 29/375

34 Bilaga till Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Möjlighets-, konsekvens- och riskanalys Bakgrund Som en del av arbetet med att ta fram ett organisationsförslag för en länsgemensam familjehemsvård har en möjlighets-, konsekvens- och riskanalys genomförts. Analysen har tagit avstamp i den utredning av familjehemsvården som Kommunförbundet presenterade våren Dessa resultat har diskuterats i arbetsgruppen för organisationsförslaget. Analysen har sedan kompletterats med erfarenheter från andra kommunala organisationer som har genomfört liknande organisationsförändringar. Möjligheter I dagsläget har vi en situation där länets kommuner inte klarar av att rekrytera familjehem i tillräcklig omfattning samt ger uttryck för att de inte heller mäktar med de lagstadgade arbetsuppgifterna med att tillgodose familjehemmens behov av utbildning och stöd. Det visar både den utredning som föregår framtagandet av förslag på en länsgemensam organisation, samt en nyligen publicerad genomgång av den sociala dygnsvården av barn. (Hittar vi hem? En kartläggning och analys av den sociala dygnsvården för barn och unga. Vårdanalys. Rapport 2016:5) En länsgemensam familjehemsvårdsorganisation skapas därför både för att utveckla kvaliteten i verksamheten, och för att åtgärda de brister som idag finns. Ökat antal familjehem att tillgå i länet En länsgemensam organisation som ansvarar för rekrytering av familjehem bör leda till möjligheten att kontraktera fler nya familjehem. Genom välgjorda kampanjer kan potentiella familjehem fångas upp och få en god insikt i vad det innebär att vara familjehem. I och med ett ökat stöd till befintliga familjehem kan också fler erfarna familjehem välja att fortsätta att delta i placeringar. Höjd kvalitet i familjehemsvården När en organisation tar ett strategiskt och samlat ansvar för rekrytering, urval och utbildning av familjehem förväntas kvaliteten i familjehemsvården öka. Detta på grund av större möjligheter att matcha barn till passande familjehem, en ökad kunskap hos familjehemmen och en tydligare information till både barn och familjehem om hur familjehemsvård fungerar. En länsgemensam organisation har resurser att utveckla, stödja och utvärdera familjehemsvården i länet. Högre kompetens och större tydlighet i arbetet Genom att medarbetarna i en länsgemensam organisation specialiserar sig på rekrytering, urval och utbildning blir den kompetens som alla kommuner har tillgång till avsevärt mycket högre än när medarbetare i kommunen gör dessa arbetsuppgifter. I en redan pressad arbetssituation har dessa ofta prioriterats ner. 1 12/68 30/375

35 Bilaga till Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Prognostiseringen av de framtida behoven samt det länsgemensamma registret ökar möjligheterna att arbeta i en situation där det finns tillräckligt stort antal familjehem som har möjlighet att ta emot de målgrupper som är aktuella i kommunerna. Kunskaper om behov och tillgång kan användas för att anpassa rekryteringen och utbildningen så att familjehem inte behöver uppleva sig outnyttjade, och där det vid placering finns lämpliga familjehem att välja bland. Likvärdig behandling av barn och familjehem En länsgemensam organisation innebär likabehandling av familjehemmen i vissa frågor. Den kommer också att underlätta skapande av samsyn hos andra som har ansvar för familjehemsärenden i länet, vilket kan leda till att skillnader mellan kommunerna i till exempel ersättning och behandling försvinner. Större möjligheter att genomföra uppföljning Att placera barn i familjehem är en insats som får stora konsekvenser. Det därför av stor vikt att följa upp den vård barnet får, men också den övergripande kvalitet familjehemsvården håller i länet samt vilka metoder som är mest effektiva när det gäller denna. Idag brister uppföljningen i många svenska kommuner. (Hittar vi hem? En kartläggning och analys av den sociala dygnsvården för barn och unga. Vårdanalys. Rapport 2016:5) Västernorrland visade sig i undersökningen som föregick detta förslag inte vara något undantag. Genom den länsgemensamma organisationen skapas resurser och kompetens för att genomföra kontinuerlig uppföljning och kvalitetssäkring av familjehemmen. Det lösgör också resurser i kommunerna för att genomföra individuell uppföljning av placerade barns utveckling. Den länsgemensamma organisationen har uppdraget att utvärdera familjehemsvården utifrån flera perspektiv, och kommer att fungera som en spindel i nätet som samlar in och analyserar material från olika typer av uppföljningar. Detta gör att alla kommuner stärker sin uppföljning, uppnår en tillräcklig kvalitetssäkring och därmed skapar en situation där socialnämnder och tjänstemän i större utsträckning kan gå i god för att den familjehemsvård vari barnen placeras håller en kvalitet som ger barnet goda möjligheter till utveckling. Ökad kvalitet i den förstärkta familjehemsvården Den genomgång som Vårdanalys gjorde av dygnsvården av barn i Sverige visar på stora brister i hur den förstärkta familjehemsvården fungerar. Det saknas uppföljning på både individ- och gruppnivå. Vårdens effekter på barnen följs inte heller upp. Kommunerna brister i ansvar när utomstående aktörer, oftast privata, inte i tillräckligt hög grad kvalitetssäkras. (Hittar vi hem? En kartläggning och analys av den sociala dygnsvården för barn och unga. Vårdanalys. Rapport 2016:5) Att samla möjligheten att erbjuda stöd till förstärkta familjehem i den länsgemensamma organisationen innebär en ambitionshöjning och ger stora möjligheter till kontinuitet, 2 13/68 31/375

36 Bilaga till Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet kvalitetssäkring och kommunal insyn i hur den förstärkta familjehemsvården fungerar. Det förslag som lagts fram innebär en länsgemensam organisation med stort fokus på dels stöd till de förstärkta familjehemmen, och dels uppföljning och utvärdering på individ och gruppnivå. Detta bör i sin tur leda till en kvalitetshöjning både för familjehemmen och de barn och unga som placeras där. Det skulle ge barn med stora behov goda möjligheter till utveckling och därigenom förbättra barnen förutsättningar till ett gott liv. Detta gynnar både individ och samhälle. Minskade kostnader Ett förbättrat stöd till familjehemmen höjer kvaliteten i det stöd familjehemmen i sin tur ger till de placerade barnen. I förlängningen leder denna kvalitetsökning till barn som mår bättre och risken för sammanbrott kan minska. Det innebär på sikt stora besparingar, både av resurser och mänskligt lidande, om sådana sammanbrott blir färre. En länsgemensam organisation ger också kommunerna ett bättre förhandlingsläge när de inte konkurrerar med varandra, utan gemensamt förhandlar med familjehemmen. Detta innebär att kommunerna på sikt bör samordna sina ersättningssystem, så att det råder samsyn även där. Genom att visa en enad organisation med hög kvalitet där ersättningsnivåerna är genomtänkta, tillräckliga och lika i alla kommuner kan kommunerna i länet lättare konkurrera med privata anordnare av familjehemsvård samt ge likvärdighet till de familjer som väljer att arbeta med kommunerna. Genom att förstärka organisationen med personal som kan tillhandahålla det stöd som idag köps in från förstärkta familjehem kan en avsevärd besparing göras. Den rapport som föregår detta organisationsförslag visar på möjligheter att spara närmare kronor per helårsplacering om en konsultstödd placering istället genomförs med stöd från den länsgemensamma organisationen. Det finns ingenting som talar för att denna besparing skulle innebära en kvalitetsförsämring. Konsekvenser av en länsgemensam organisation Att genomföra förändringen får konsekvenser för de kommunala organisationerna. Dessa konsekvenser behöver hanteras för att inte leda till problem. Personalförändringar I vissa kommuner kan förändringen innebära att tjänster behöver göras om. Medarbetare som haft en stor del av sin tjänst uppbyggd kring de ansvar som tas över av den länsgemensamma organisationen kommer att behöva få nya uppgifter. Det vanliga verkar dock vara att medarbetarna haft dessa arbetsuppgifter som en mindre del av sin tjänst, och i många fall haft svårt att hinna med dem. I dessa organisationer blir det viktigt att i samband med omorganisationen se till att det finns tillräckliga resurser för de uppgifter som blir kvar i den kommunala organisationen. 3 14/68 32/375

37 Bilaga till Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Känslig information hanteras utanför respektive kommun En ny organisation kommer i och med förändringen att få tillgång till information om familjehemmen. Ingen information om barnen behöver dock lämna kommunerna. Vid förfrågan om familjehem för placering använder kommunen anonymiserade basfakta för att hitta ett lämpligt familjehem. Det är dock viktigt att det i den nya organisationen finns rutiner för hur information hanteras, samt ett dokumenthanteringssystem som lever upp till lagkrav gällande datasäkerhet. Behov av samsyn även i andra frågor När rekrytering, informationsmaterial och utbildning är samma, ökar förväntningarna från familjehemmen på att även andra saker, som ersättning och rutiner, är liknande mellan kommunerna. Det finns ingenting som tvingar kommunerna att även ha samsyn kring andra frågor, men många vinster finns att göra med detta. Det bör dock påpekas att en process mot samsyn kan vara slitsam såväl som givande. Alla familjehem samlade i en organisation En betydande konsekvens av förändringen är att alla familjehem samlas i ett register hos den länsövergripande organisationen. De möjligheter det innebär är redan presenterade. Det innebär dock också vissa negativa konsekvenser. Genom att samla alla familjehem i ett register lämnar kommunerna över kontrollen för en del av processen till en delvis utomstående part. Speciellt när behov av placering uppkommer mer akut kan det finnas en sårbarhet om det saknas tydliga rutiner kring hur placering genomförs. Det finns i detta också en risk att medarbetare i den kommunala organisationen har svårt att fullt ut ändra arbetssätt. En sådan svårighet kan leda till kommunen behåller några familjehem för sig själv, och genomför en del av sina placeringar genom den typen av kontakter. Detta skapar problem för hela systemet, och det är viktigt att arbeta med tydliga rutiner och stor genomskinlighet i processen för att skapa tillit till det nya systemet. Behov av beredskap i kommunerna för förbättrad kommunikation I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att en god kommunikation inte enbart kan skötas från den länsgemensamma organisationen. För att skapa en kvalitetsökning genom ökad samsyn och ökat kollegialt lärande är det av största vikt att medarbetarna i de kommunala organisationerna ges möjlighet till kommunikation på olika sätt. Utrymme måste finnas för att delta i nätverk, ha kontakt med den regionala organisationen, och kanske vid något tillfälle delta i utbildningar som hålls med potentiella familjehem, för att visa hur samarbetet mellan kommun och familjehem fungerar. Behov av gemensam webbplats och strategi för sociala medier För att underlätta rekryteringen av nya, och informationsspridningen till nuvarande, familjehem är det viktigt att det finns en välfungerande digital plattform för information. I arbetet med att bygga upp verksamheten bör ingå att bygga upp både närvaro på webben och en strategi för användandet av sociala medier. 4 15/68 33/375

38 Bilaga till Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Risker i skapandet av en länsgemensam organisation En förändring innebär alltid risker. Genom att vara medveten om och arbeta strategiskt för att möta dessa ökar möjligheten att genomdriva förändringen utan större problem. Bristfällig implementering Vid alla stora organisationsförändringar är det av största vikt att genomföra en väl genomtänkt, strategisk implementeringsprocess. I detta fall är det sju kommunala organisationer som berörs, vilket ökar riskerna för oro, missnöje, ryktesspridning och andra problem förknippade med förändring. I detta läge är det viktigt att socialcheferna ställer sig bakom beslutet, och lägger tid på att kommunicera beslutet och dess följder till ansvariga chefer i organisationen. De måste sedan stötta implementeringsprocessen och säkerställa genomskinlighet med hjälp av strategisk kommunikation. Både politik och högre tjänstemän bör arbeta medvetet med att möta eventuell oro och vara tydliga i den bild de ger av förändringen. Svårigheter att rekrytera medarbetare I uppbyggnaden av organisationen ska många tjänster besättas samtidigt. Vid en så stor rekryteringsinsats är det möjligt att stöta på svårigheter. Socionomer, särskilt med längre erfarenhet inom social barnavård, är attraktiva på arbetsmarknaden och det kommer att vara av största vikt att genomföra rekryteringsarbetet på ett sådant sätt att tillräckligt många söker tjänsterna. Att rekrytera verksamhetsledaren först för att med hjälp av hen planera organisation och rutiner kan vara ett sätt att tidigt skapa en organisation som människor känner sig trygga att ta anställning inom. En välstrukturerad rekryteringskampanj, som riktar sig även till personer som inte idag arbetar inom länets kommuner, samt arbete med strategisk informationsspridning till grupper av intresse, är viktigt. Det bör i rekryteringen framhållas att arbete på enheten innebär en möjlighet att arbeta långsiktigt med kvalitetssäkring av familjehemsvården. Detta är något som borde ses som mycket positivt av många socionomer med lång kommunal erfarenhet. Eftersom familjehemmen finns i hela länet och stöd ska ges till alla sju kommuner är det en fördel om medarbetarna är hemmavarande på olika orter i länet. Möjligheter till distansarbete bör erbjudas. Samarbetssvårigheter mellan organisationen och kommunerna Att flytta ut ansvar från en organisation kräver alltid att goda relationer upprättas mellan de som får dessa nya ansvar och de medarbetare som fortsatt utför övriga uppgifter. Organisationens läge utanför kommunerna innebär att kontinuerlig kontakt inte uppstår av sig själv. För att bygga tillit mellan organisationerna är det viktigt att arbeta strategiskt för genomskinlighet i processerna, lyhördhet inför varandras behov och rutiner för att hålla kontakten. 5 16/68 34/375

39 Bilaga till Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Den länsövergripande organisationen bör ge varje medarbetare ansvar för en kommun. En sådan kontaktperson ansvarar för att kontakterna mellan kommun och organisation hålls tillräckligt täta och att tillit byggs till att båda organisationerna arbetar mot samma mål. Ett utökat arbete med nätverk för de som handlägger ärenden med placerade barn ger också medarbetarna möjlighet att se sig som en del i en större helhet. Känslan av sammanhang kan växa och sammanhållningen bli större genom att medarbetare från många kommuner känner att de arbetar mot samma mål. Då blir det också lättare att se att den länsövergripande organisationen är en del av en kedja som syftar till en högre kvalitet i vården av barn i familjehem. Organisationen kommer att behöva ett säkert sätt att dela information. Ett intranät kan användas för att presentera anonymiserad basinformation om familjehemmen. Det är också genom intranätet som hela akten om familjehemmen delas när någon kommun har ett specifikt behov. Arbetet med intranätet bör utformas på ett sådant sätt att det främjar transparens avseende de inblandade kommunerna. Svårigheter att uppfylla kommunernas behov av familjehem Det har i arbetsgruppen diskuterats situationer där det kan vara svårt att hitta ett familjehem eller jourhem till ett barn. Det har funnits en viss oro över att en länsgemensam organisation ska klara att möta kommunernas behov av familjehem och jourhem. Den utredning som föregår framtagandet av detta förslag visade inte på några större problem i kommunerna att placera barn. De problembilder som kommunerna beskrev handlade i stället om tid att stötta och utbilda familjehemmen, för att behålla erfarna familjehem, samt svårigheter att ha tid att rekrytera nya. Givet att det i kommunerna i dag finns kapacitet att göra både placeringar och jourplaceringar borde en länsgemensam organisation, som övertar denna kapacitet från kommunerna i form av deras aktuella familjehem, inte ha större problem med detta än kommunerna har i dagsläget. Det är dock viktigt att starta verksamheten på ett bra sätt, för att inte i ett övergångsskede tappa familjehem som inte har något placerat barn. Att säkerställa god kommunikation, tydlig information och minimal ryktesspridning är viktigt. De kommunala organisationernas medarbetare blir här nyckelpersoner för att implementeringen ska gå smidigt. Det är också viktigt att den länsgemensamma organisationen har rutiner som säkerställer att placeringar kan göras akut under arbetsveckan. Detta innebär att det måste finnas uttalat ansvar för jourplaceringar hos någon i personalgruppen måndag till fredag, rutiner för hur jourplaceringar görs, samt en vilja att arbeta för att lösa situationen som motsvarar den som i dag finns i kommunerna. De kommunalt ansvariga i barnärenden ska kunna lita på att den regionala organisationen har samma mål som de, och kommer att göra sitt yttersta för att lösa situationer som uppkommer akut. 6 17/68 35/375

40 Bilaga till Organisationsförslag länsgemensam familjehemsvård Kommunförbundet Förvirring för familjehemmen Att introducera ytterligare en organisation som familjehemmen ska ha kontakt med riskerar att leda till otydligheter och förvirring kring vad som gäller. Det är viktigt att ha tydlig skriftlig information, och även en samsyn kring vem som ansvarar för vad, så att den muntliga informationen stämmer överens oberoende av vilken part som har kontakt med familjehemmet. Svårigheter att prognostisera behov Att beräkna det framtida behovet av familjehem är inte enkelt. Plötsliga förändringar kan innebära stora skillnader och en del av dessa är sådana som är svåra att förutse. I en kommunal organisation kan en medarbetare lätt genomföra andra arbetsuppgifter om behovet av rekrytering och urval av familjehem minskar. En specialiserad enhet har inte samma anpassningsförmåga. Den länsgemensamma organisationen bör arbeta strategiskt för att göra så goda prognoser som möjligt av framtida behov. Med hjälp av de kommunala organisationerna, den erfarenhet organisationen bygger upp samt med stöd från FoU Västernorrland kan mer arbete läggas på att skapa verktyg för och genomförande av prognosarbete. Detta blir viktigt både för att personalplanera och för att säkerställa att familjehem rekryteras till rätt målgrupp och geografiskt område. Erfarenheter från Jämtland visar att plötsliga händelser som till exempel ökat flyktingmottagande kan få stora konsekvenser på behovet, men att det också kan finnas tendenser som är möjliga upptäcka i socialtjänsten i stort (som till exempel ökat antal anmälningar till socialtjänsten) som kan föregå en ökning av behovet. I Jämtland ledde svårigheter att prognostisera till att personalstyrkan behövde ökas från fyra till åtta medarbetare. Det blir i utvecklingsskedet viktigt med kontinuerlig uppföljning för att se att organisationen inte är underdimensionerad. Om inledande svårigheter med att göra en korrekt prognos leder till en organisation som istället är något överdimensionerad bör dessa extra resurser användas för att stärka familjehemmen i större utsträckning. Eftersom många kommuner har haft svårt att hinna med sådant som utbildningar och träffar med familjehemmen finns sannolikt ett uppdämt behov där kvalitetsvinsterna kan bli stora om fler familjehem kan nås med stöd fortare. Det är också möjligt att öka takten i arbetet med att skapa en organisation som kan utgöra stöd till förstärkta familjehem. Där finns en möjlighet att expandera till fler årsplaceringar och på så sätt utnyttja eventuell överkapacitet. Detta kommer att innebära att besparingen för kommunen ökar. 7 18/68 36/375

41 Rättslig analys och förslag på lösningar - länsgemensam familjehemsvård Familjehemsvård är inte bara en av de mest ingripande åtgärderna inom socialnämndens område, det är också en av de mest lagreglerade. I arbetet med att ta fram ett organisationsförslag för länsgemensam familjehemsvård är det av stor vikt att även analysera de socialrättsliga förutsättningarna. Denna analys av rättsläget kan användas som underlag för fortsatt diskussion. Enligt min mening måste de juridiska komplikationerna behandlas i ett inledande skede för att tydliggöra vad som är möjligt att anförtro en länsgemensam organisation och vad som måste finnas kvar i respektive socialnämnd, samt hur detta kan lösas i praktiken. Juridiska förutsättningar I Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrift som rör barn i samhällsvård, SOSFS 2012:11, finns bestämmelser avseende socialnämndens ansvar i samband med placering av barn. Vissa av dessa bestämmelser är direkt tillämpliga för den del av socialnämndernas verksamhet som enligt förslaget ska förläggas till den länsgemensamma organisationen. Det som framförallt är en komplikation att lösa är frågan om familjehemsutredningar eftersom den länsgemensamma organisationens huvuduppgift enligt förslaget är att tillhandahålla familjehem. I 6 kap. 6 SoL stadgas uttryckligen att förhållanden och förutsättningen för vård i ett tilltänkt ett familjehem ska utredas av socialnämnd. Innebörden av begreppet utredas av socialnämnd och övriga delar av nämndens ansvar måste granskas utifrån nämndens generella befogenhet att överlåta uppgifter på annan. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning (förmån, rättighet, skyldighet eller annat jämförbart förhållande ärendehandläggning som mynna ut i bindande beslut) får inte enligt 2 kap 5 SoL överlämnas till andra juridiska personer eller en enskild individ. Dessa uppgifter kan därför inte överlämnas till ett kommunalt bolag eller kommunalförbund. Nämnden kan däremot överlämna övriga uppgifter: administrativa uppgifter, verkställighetsfrågor, rådgivning och kurativa uppgifter. Ursprunget till detta finns i grundlagen, 11 kap. 6 RF, som anger att en myndighet kan överlämna en förvaltningsuppgift till bolag, förening, samfällighet, stiftelse så länge det inte innefattar myndighetsutövning. Justitieombudsmannen (JO 2001/02 s. 250) har fastslagit att bestämmelsen tar sikte på hela handläggningen av ett ärende: beredningen av och beslutet i ärendet måste i princip anses utgöra oskiljaktiga delar av en och samma förvaltningsuppgift. Det innebär att en kommun inte kan överlämna utredningsuppdrag till en annan aktör även om kommunen i och för sig behåller huvudansvaret för att uppgiften utförs. I förarbetena till 6 kap 6 SoL, prop 2006/07:129 s 578, konstateras att uppgiften att fatta beslut om vård tillhör myndighetsutövning, liksom hela processen att genomföra en utredning jml 11 kap 1 SoL. Vidare konstateras att en familjehemsutredning inte 19/68 37/375

42 helt kan jämställas med en utredning jml 11 kap 1 SoL och att det möjligen kan ifrågasättas om en familjehemsutredning innan ett aktuellt barn aktualiserats är så nära förbundet med myndighetsutövning att det ska anses oskiljbart. Utredning i fråga om ett visst hem för ett visst barn anses dock betraktat som oskiljbart från myndighetsutövning. Propositionen landar därför i att det skulle leda till gränsdragningsproblem om ett hems allmänna lämplighet utreds annorlunda än ett hems lämplighet för ett visst barn, så därför blir slutsatsen att utredningarna inte i något av fallen bör kunna utföras av annan än socialnämnd. Möjligheten finns dock att anlita uppdragstagare som är fysiska personer och knyts till nämndens på ett sätt att de anses delta i nämndens verksamhet. Det påpekas att oavsett vem som utför utredningen är det alltid den beslutande nämnden som ansvarar för beslutet och att beslutsunderlaget som ligger till grund för detta är av tillräckligt god kvalitet. Slutligen kan nämnas att JO i beslut 2001/02 s 270 understryker att nämnden i en utredning har möjlighet att inhämta expertsynpunkter och att expertutlåtanden kan utgöra ett led i socialnämndens utredning. Mot bakgrund av ovanstående följer en genomgång av bestämmelserna i socialtjänstlag och föreskrifter som måste beaktas vid utformandet av en länsgemensam organisation, samt förslag på hur arbetet kan fördelas mellan aktörerna. Vissa delar är förmodligen självklart att behålla inom respektive socialnämnd men delarna finns med i matrisen ändå för att synliggöra gränssnittet på ett systematiskt sätt och för att inte missa något moment. Det kan understrykas att några av lösningsförslagen, så vitt jag känner till, inte är rättsligt prövade och eller prövade i tillsyn. Visserligen förekommer liknande arbetsformer på andra håll i landet, men det är förstås ingen en garanti för att det är korrekt. Utifrån bestämmelserna i SOSFS 2011:9 om ledningssystem för kvalitet måste huvudmännen, såväl berörda socialnämnder som Kommunförbundet, säkerställa att det utarbetas processbeskrivningar och rutiner som fastställer ansvarsfördelning och tillvägagångssätt i samtliga föreskrivna delar inom familjehemsvården. 20/68 38/375

43 s.3 Paragraf Innebörd Kommentar Organisationslösning SoL 6:2 Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem SoL 6:5 SoL 6:6 SoL 6:6a SoL 6:6b När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet skall dock enligt 1 kap. 2 alltid beaktas. Socialnämnden får inte lämna medgivande eller fatta beslut om vård utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda av socialnämnd. Socialnämnden får inte placera ett barn i ett sådant enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran (jourhem) om inte förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i det är utredda av socialnämnd. När tilltänkt enskilt hem finns i en annan kommun, ska nämnden informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut. Om det finns någon i det enskilda hemmet som vistas där efter beslut av en annan kommun, ska nämnden informera och samråda även med den kommunen. Socialnämnden ska i samband med beslut om placering i ett familjehem ingå avtal med dem som nämnden avser att anlita som familjehem. Nämndens och familjehemmets åtaganden som Respektive nämnd ansvarar möjligt att överlåta det faktiska arbetet Kan anses ingå i begreppet myndighetsutövning kan inte överlåtas Anses ingå i begreppet myndighetsutövning kan inte överlåtas Detta är den mest grannlaga komplikationen i arbetet med länsgemensam organisation. Inte myndighetsutövning kan överlåtas. Rättsligt bindande avtal kan inte överlåtas Att uppdra till den länsgemensamma organisationen för familjehemsvård (fortsättningsvis förkortat LOFF) att strategiskt arbeta för att rekrytera och säkerställa tillgång till familjehem Att socialsekreterare i resp socialnämnd ansvarar för att överväga närståendeplacering och dokumentera detta. Att skapa en lagenligt och ändamålsenligt arbetssätt där socialsekreterare i resp socialnämnd ansvarar för färdigställandet av familjehemsutredning, med hjälp av förarbete /expertunderlag från LOFF. En rutin måste tydliggöra vilka moment som LOFF ska ansvara för och vilka moment placerande socialnämnd ska ansvara för. Diskussions- och tolkningsfråga. (Se mer nedan)* Att skapa rutin som tydliggör att detta uppdras till LOFF (om man inte av någon anledning anser att socialsekreterare i placeringskommunen ska göra det?) Resp socialnämnd 21/68 39/375

44 SoL 6:6c SoL 6:7 SoL 6:7a avser barnets behov av stöd och skydd under placeringen ska framgå av avtalet. Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem. Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, annat enskilt hem, stödboende eller HVB: 1. medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, 2. verka för att de får lämplig utbildning, 3. verka för att de får den hälso- och sjukvård som de behöver, 4. lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller HVB lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Inte myndighetsutövning kan överlåtas. Det övergripande ansvaret för placerade barn åvilar socialnämnderna - kan inte överlåtas Inte myndighetsutövning kan överlåtas. Att skapa en rutin som tydliggör att socialnämnderna uppdrar till LOFF att arrangera och tillhandahålla utbildning Resp socialnämnd Att skapa en rutin som tydliggör att socialnämnderna uppdrar till LOFF att ansvara för handledning, råd och stöd till familjehemmen SoL 6:11 SoL 6:7b SoL 6:7 Även särskilt förordnade vårdnadshavare ska ges råd och stöd efter vårdnadsöverflyttning. Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller HVB främst genom 1. regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller den unge vistas, 2. enskilda samtal med barnet eller den unge, 3. samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem, och 4. samtal med vårdnadshavarna. När vård ges i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende, ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller Det övergripande ansvaret för placerade barn åvilar socialnämnderna kan inte överlåtas Resp socialnämnd 22/68 40/375

45 SoL 6:8 SoL 11.5 den unge. Vårdas ett barn med stöd av denna lag i ett annat hem än det egna, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. När barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 föräldrabalken. Handläggningen av ett ärende ska dokumenteras. Dokumentation av underlag till familjehemsutredning/ expertutlåtande /familjehemspresentation. Dokumentation under placering - barnet Dokumentation under placering - familjehemmet Enligt vad JO uttalat räcker det inte att uppgifter som inhämtas under utredningen sammanställs när utredningen är slutförd. Anteckningar ska föras löpande, lämpligen i journalanteckningar (JO 2001/02 s 250 m fl) Familjehemssekreterarna vid LOFF kommer under handledning av familjehemmet att få kännedom om barnet som kan vara av betydelse för genomförandet av insatsen och ska dokumenteras i barnets akt (inte i familjehemmets). Hur nämnden fullgör sin skyldighet att ge familjehemmen råd, stöd och annan behövlig hjälp ska dokumenteras. Att upprätta rutin för hur såväl sammanställning som journalföring i samband med insamling av information till expertutlåtande ska ske, inkl ett dokumenthanteringssystem som uppfyller gällande krav. Att upprätta en rutin för hur informationsöverföring ska ske från familjehemssekreterare till ansvarig barnsekreterare och därigenom resp barns akt Att upprätta en rutin för hur familjehemssekreterarna dokumenterar att de fullgör nämndens ansvar utifrån SoL 6:7. Dokumenteras i familjehemmens akt. 23/68 41/375

46 SOSFS 2012:11 2 kap 1 Den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det finns ledningssystem som innehåller de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som ställs i SOSFS 2012:11 (och övriga lagar och föreskrifter) 2 kap 2 Socialnämnden ska, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, fastställa rutiner för hur vården av barn och unga i familjehem ska planeras och följas så att missförhållanden i hemmet som kan påverka barnet eller den unge ska kunna uppmärksammas och åtgärdas i ett tidigt skede, samt rutiner som säkerställer att utredning inleds när ett placerat barn/ung person kan behöva ytterligare insatser eller omplaceras. 3 kap 1 Socialnämnden ska kartlägga och analysera behovet av familjehem för barn och unga på kort och lång sikt. Nämnden ska, med kartläggningen och analysen som utgångspunkt, planera för och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa tillgången till hem som kan erbjuda vård som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av kontinuitet. 3 kap 3 Den som bedriver socialtjänst ska utöva egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att kunna säkra Både nämnder och andra huvudmän Respektive socialnämnd Respektive nämnd ansvarar möjligt att överlåta det praktiska arbetet Respektive nämnd ansvarar möjligt att överlåta det praktiska arbetet Att respektive nämnd och Kommunförbundet i egenskap av huvudman för LOFF tar fram flödesscheman och rutiner för samtliga moment i aktuella lagar och föreskrifter. Eftersom arbetet fördelas mellan olika aktörer är av stor vikt att det tydliggörs HUR: vem ansvarar för olika moment, hur ska överlämningar ske etc. Befintliga rutiner i respektive socialnämnd måste revideras utifrån att LOFF blir ännu en aktör i både planerings- och uppföljningsskedet (i samband med såväl rekrytering som stöd/handledning) Att respektive nämnd uppdrar det strategiska arbetet att kartlägga behov, planera och vidta åtgärder till LOFF, i enlighet med förslaget. Eller ska det ligga kvar på någon strategisk funktion på respektive nämnd? Ev uppdra vissa delar av egenkontrollen till LOFF, t ex orsak till omplaceringar och sammanbrott 24/68 42/375

47 verksamhetens kvalitet. Egenkontrollen bo r omfatta insamling av uppgifter om bl.a. frekvens för barnsamtal, antalet socialsekreterare barnet haft, familjehemsföräldrarnas erfarenhet av nämndens stöd och hjälp, samt orsak till omplaceringar och sammanbrott. 4 kap 1 Vid socialnämndens utredning av huruvida ett hem är lämpligt som familjehem ska en bedömning göras av hemmets allmänna förutsättningar för att erbjuda barn och unga vård som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av kontinuitet. Om ett visst barn eller ung person finns i åtanke för placering, ska nämnden dessutom bedöma om hemmet har förutsättningar att tillgodose hans eller hennes specifika behov. Sk generell del. Prop 2006/07:129 s 578: möjligen kan ifrågasättas om en familjehemsutredning innan ett aktuellt barn aktualiserats är så nära förbundet med myndighetsutövning att det ska anses oskiljbart Sk matchning den slutliga bedömningen av hemmets lämplighet görs alltid först i förhållande till det specifika barnet som är aktuellt för placering. Prop 2006/07:129 s 578: utredning i fråga om ett visst hem för ett visst barn anses dock betraktat som oskiljbart från myndighetsutövning. Att upprätta en rutin som tydliggör att resp socialnämnd gör bedömningen, men att utredningen baseras på den familjepresentation/expertutlåtande som familjehemssekreterarna vid LOFF har tagit fram, enligt konstens alla regler för familjehemsutredning jml SOSFS 2012:11. Att diskutera:* hur rutinen ska se ut, så att socialnämnden gör familjehemsutredningen till sin eftersom utredningen ska göras av socialnämnd Att socialsekreterare i resp socialnämnd ansvarar för att bedöma hemmets förutsättningar att tillgodose barnets behov. Att diskutera:* Hur ska denna process gå till? I hur hög grad kan denna matchning baseras på expertutlåtande från LOFF och hur mycket måste socialsekreterarna i resp nämnd göra själva? 25/68 43/375

48 4 kap 2 Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma förekomsten av våld mot närstående, annan brottslighet, missbruk eller andra omständigheter i det tilltänkta familjehemmet som kan äventyra ett barns eller en ung persons trygghet och säkerhet. 4 kap 3 Utredningen av hemmets lämplighet ska omfatta uppgifter om familjens sammansättning, bakgrund, livssituation och levnadsvanor, boende och närmiljö, varje tilltänkt familjehemsförälders personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga samt varje tilltänkt familjehemsförälders inställning till uppdraget. Allmänna råd reglerar innehållet ytterligare 4 kap 4 Socialnämndens utredning av ett tilltänkt familjehem ska omfatta intervjuer, hembesök och referenstagning. Om utredningen avser två tilltänkta familjehemsföräldrar, ska dessa intervjuas både var för sig och tillsammans. Å ena sidan säger lagen att förhållanden och förutsättningen för vård i ett tilltänkt ett familjehem ska utredas av socialnämnd Å andra sidan sägs att socialnämnden i en utredning har möjlighet att inhämta expertsynpunkter. Se bl a JO 2001/02 s. 250 Oavsett vem som utför utredningen är det alltid den beslutande nämnden som ansvarar för beslutet och att beslutsunderlaget som ligger till grund för detta är av tillräckligt god kvalitet. Att ledningssystem hos nämnderna och LOFF tydliggör: - arbetsformerna för hur att familjehemssekreterarna inom LOFF ska rekrytera, utbilda och göra grundarbetet inför familjehemsutredningar; ta fram grundmaterial kallade t ex expertutlåtanden eller familjehemspresentationer (inte familjehemsutredningar) - att familjehemssekreterarna vid LOFF är experter med särskild kompetens att utreda lämpligheten hos människor som är intresserade av att bli familjehem, inkl att uppmärksamma förekomst av olämpliga omständigheter, och att de har ett arbetssätt som helt baseras på SOSFS 2012:11 (dvs betona att arbetet garanterar samma kvalitet som vid en socialnämnd) - att Socialchefsnätverket fungerar som styrgrupp och BoF-cheferna som referensgrupp, vilket borgar för att LOFF knyts till nämnderna på ett sätt att de i det närmaste kan anses delta i nämndens verksamhet. Diskussionsfråga: kommer detta att anses tillräckligt vid en ev tillsyn? Det som talar emot är att det uttryckligen sägs att socialnämnd ska göra 26/68 44/375

49 4:5 Om det tilltänkta familjehemmet är beläget i samma kommun som socialnämnden, ska uppgifter om de tilltänkta familjehemsföräldrarna hämtas in ur nämndens eget register. Även polisregisterutdrag SKA inhämtas. 4:6 Referenser på varje tilltänkt familjehemsförälder ska begäras från minst två av varandra oberoende personer. 4:8 Socialnämnden ska bedöma hemmets lämplighet genom att väga samman vad som har framkommit vid utredningen. Bedömningen och de uppgifter som ligger till grund för denna ska tillsammans med övriga fakta om familjen sammanställas i en familjehemsutredning. 5:1 Inför socialnämndens beslut om vård i familjehem ska en bedömning göras av om förutsättningarna i det tilltänkta hemmet svarar mot de behov som barnet eller den unge har. Bedömningen ska redovisas i ett underlag till beslut. Beslutsunderlaget ska även innehålla: - en familjehemsutredning som är aktuell. - en redogörelse för vilka överväganden i fråga om möjligheten att placera barnet hos en anhörig eller hos någon annan närstående jml 6 kap. 5 SoL Socialnämnd har egen tillgång annars krävs samtycke Samtycke krävs inte Samtycke krävs alltid Myndighetsutövning som regleras i lag kan inte överlåtas S k matchning. Anses vara myndighetsutövning. Görs lämpligen i ett separat dokument, alt i barnutredningen SoL 11:1,2. familjehemsutredningar. Det som talar för är att det redan förekommer att helt privata konsultverksamheter arbetar på liknande sätt med förberedande utredningsmaterial Placerande socialnämnd fattar beslut om vård med utgångspunkt i det samlade beslutsunderlaget. Socialsekreterare i resp socialnämnd ansvarar för att: - sammanställa familjehemsutredning med utgångspunkt i expertunderlag från LOFF - dokumentera bedömningen av barnets behov i förhållande till familjehemmets förutsättningar (matchningen) - dokumentera övervägande om närståendeplacering, matchningsdokumentet eller i barnutredningen SoL 11:1,2 27/68 45/375

50 6 kap Nämnden bör se till att familjehemsföräldrarna får handledning och fortbildning som är anpassad till uppdragets karaktär. Inte myndighetsutövning kan överlåtas. Socialnämnderna uppdrar till LOFF att ansvara för handledning till familjehemmen Kompetenskrav SoL 3:3a Kompetenskrav: socionomexamen eller motsvarande SOSFS Kunskap om särskilda behov hos barn i 2012:11 familjehem och arbetssätt som är kunskapsbaserade Tydliggörande i ledningssystem hos nämnder och LOFF som säkerställer att kompetenskraven efterlevs även gällande de familjehemssekreterare som arbetar vid LOFF. Viktigt att lyfta fram! 28/68 46/375

51 Förutsättningar för en länsgemensam familjehemsvård i Västernorrlands län Bakgrund Uppdraget Förvaltningscheferna, för socialtjänsten i Västernorrlands läns kommuner, gav IFO-cheferna i uppdrag att utreda vilka förutsättningar som finns för en länsgemensam organisation av familjehemsvården. Uppdraget tog sin utgångspunkt i de svårigheter kommuner erfar vad gäller att rekrytera nya och behålla erfarna familjehem. En länsgemensam organisation antas kunna höja kvalitén såväl på utredningar av familjehem som på utbildningar och handledning till familjehemmen. Målet med uppdraget var att presentera ett förslag på en länsgemensam organisation för familjehemsvården i Västernorrlands län. Genomförande Länets IFO-chefer har ansvarat för uppdraget och fungerat som styrgrupp. En arbetsgrupp bestående av Rebecca Lindberg (Ånge kommun), Lisbet Sander (Härnösands kommun), Berit Johansson (Sundsvalls kommun) samt Viktoria Skoog (FoU-Västernorrland) har ansvarat för arbetet. Som referensgrupp har familjehemssekreterarnätverket för Västernorrlands län (där alla kommuner representeras av en familjehemssekreterare) samt BoF-chefsnätverket (där alla kommuner representeras av en områdeschef för barn och familjeenheterna) använts. Projektet har genomförts i tre delar: del 1 omfattade en kartläggning av aktuell lagstiftning och forskning på området, del 2 var en kartläggning av kommunernas befintliga organisation för familjehemsvården, studiebesök på befintliga länsgemensamma organisationer för familjehemsvård samt intervjuer med placerade barn, ungdomar och familjehemsföräldrar om deras erfarenheter av familjehemsvård, del 3 innehöll en analys av de nuvarande organisationerna och förslag till en länsgemensam organisering utifrån den kunskap som framkommit i del 1 och /68 47/375

52 Lagstiftning och forskning inom familjehemsvård en översikt Familjehemsvård i Sverige och aktuell lagstiftning Familjehemsvård i Sverige Varje år placeras tusentals barn i Sverige i samhällsvård på grund av egna beteendeproblem eller omsorgsbrist från föräldrarna. Dessa placeringar sker i familjehem, privata eller offentligt drivna hem för vård eller boende (HVB) och särskilda ungdomshem/hvb drivna av Statens institutionsstyrelse. Dessa barn brukar beskrivas som en av de mest utsatta barngrupper vi har. Sedan 1990-talet har placeringar av ungdomar ökat kraftigt, särskilt i institutionsvård. De senare årens ökning av ungdomar i samhällsvård kan till viss del förklaras av det ökade antalet ensamkommande barn vilket ytterligare förväntas öka drastisk under Drygt barn och unga vårdades någon gång under 2013 i samhällsvård. Av de nästan barn som befann sig i samhällsvård den 1 november 2013 vårdades de flesta i familjehem, 57 procent av de som var placerade enligt Socialtjänstlagen (SoL) och 70 procent av de som var placerade med stöd av LVU var placerade i familjehem (Socialstyrelsen, 2014). Barn som bor i familjehem eller på HVB-hem skall ha en av socialnämnden särskild utsett socialsekreterare som ansvarar för kontakten med dem (SoL 6 kap. 7c) vanligtvis kallad barnsekreterare. Den socialsekreterare som ansvarar för kontakten med, och stödet till, familjehem kallas vanligtvis familjehemssekreterare. Socialtjänstens arbete med barn i samhällsvård regleras främst i Socialtjänstlagen 2001:453 och Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barnkonventionen, som trädde i kraft 1990 och ratificerades av Sverige samma år, ledde till konkreta lagförändringar i SoL och LVU i syfte att stärka barns ställning. Särskilt artikel 3 om att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn i offentliga och privata sociala välfärdsorganisationer och artikel 12 om barns rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem samt att dessa ska tillmätas betydelse i förhållande till barns ålder och mognad spelar en central roll i socialtjänstens arbete med barn i samhällsvård. Samhällsvårdens utveckling i Sverige har bland annat inneburit en betoning på barns rätt att behålla kontakten med sin ursprungsfamilj och socialnämnden skall t.ex. alltid överväga om en anhörig eller närstående kan ta emot ett barn som är i behov av en placering. Samtidigt har lagstiftningsåtgärder vidtagits för att underlätta vårdnadsöverflyttningar till familjehemsföräldrar med syfte att öka tryggheten för placerade barn (SOU 2014:3). På nationell nivå har bland annat delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet (SOU 2014:3) som ingår i Utredningen om tvångsvård (SOU 2015:71) sett över lagstiftning kring befintliga vårdformer samt gett förslag på nya vårdformer. Vad gäller familjehemsvård konstateras att belastningen på familjehem har ökat då dessa idag förväntas ta emot barn med beteendeproblem. Detta ställer högre krav på att socialtjänsten har resurser för att rekrytera familjehem samt erbjuda adekvat stöd och handledning (SOU 2014:3). Utredningen pekar på att det behövs såväl regionala som nationella satsningar och ett problem som tas upp är svårigheterna att rekrytera tillräckligt många familjehem vilket är en förutsättning för god matchning mellan barn och familjehem. På nationell nivå föreslås införandet av ett nationellt centrum med syfte att stödja och utveckla familjehemsvården samt att SKL ska ta fram ett informationsmaterial riktat till allmänheten om behovet av familjehem. 2 30/68 48/375

53 Vad gäller barnens vård i familjehem ska socialnämnden medverka till att barnen får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, att de får lämplig utbildning samt får den hälso- och sjukvård som de behöver (SoL 6 kap. 7 ). I dagsläget finns ingen nationell tillsyn av familjehemsvård (likt den som finns vid vård i HVB-hem). I SOU 2014:3 framförs ett förslag om införande av nationell granskning av socialtjänsternas planering och genomförande av familjehemsoch jourhemsvård. Familjehemsvården har särskilt hamnat i fokus med anledning av statens uppmärksammade vanvårdsutredning (SOU 2011:61) och upprättelseutredning (SOU 2011:9). Även om dessa har ett historiskt perspektiv visar de på utvecklingsområden för att minska risken för framtida fall av försummelser och övergrepp mot barn i samhällsvård. Nutida forskning om barn i familjehemsvård visar särskilt på vikten av familjehemsplacerade barns möjlighet till god utbildning samt fysiskt och psykisk hälsa för att de ska utvecklas väl på lång sikt. En positiv aspekt är de studier som visar att systematisk kartläggning av pedagogiska behov och kontinuerligt pedagogiskt stöd avsevärt förbättrar barnens möjligheter att utvecklas väl. Vad gäller barnens fysiska och psykiska hälsa pekas på vikten av systematisk hälsokontroll av alla barn vid placering, inklusive tandhälsokontroll för att upptäcka och erbjuda behandling till barn som har behov av hälsovård. Definition av familjehem Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt (Socialtjänstförordningen 3 kap. 2 ). I SOU 2014:3 föreslås att definitionen av familjehem ändras till att ett familjehem ska kännetecknas av att uppdraget är personligt och erbjuder det placerade barnet en familjetillhörighet (s. 18). För att förtydliga skillnaden mellan familjehem och HVB-hem föreslår delbetänkandet att hem som drivs som näringsverksamhet, d.v.s. självständigt, varaktigt och med ett vinstsyfte ska ansöka om HVB-tillstånd (ibid). I distinktionen mellan HVB-hem och familjehem diskuterar delbetänkandet också antalet barn i ett familjehem och konstaterar att det är problematiskt med en distinkt gräns för hur många barn som får vistas i ett familjehem. Istället poängteras socialnämndens ansvar att tillförsäkra alla barn en trygg och säker vård men föreslår samtidigt att en anmälan bör göras till IVO om fler än tre barn som inte är syskon är placerade i samma familjehem. Att utreda, skriva avtal med och erbjuda stöd till familjehem Ett barn får inte tas emot för vård och fostran i ett enskilt hem (familjehem) utan socialtjänstens medgivande. Som grund för medgivandet ska socialtjänsten utreda förhållanden och förutsättningar för vård i det enskilda hemmet (SoL 6 kap. 6). I Sverige används främst Kälvesten och PRIDE som utredningsmodeller. Ingen av dessa är dock utvärderade (SKL, 2015). I delbetänkandet om boende utanför det egna hemmet poängteras att det är oklart enligt vilken bestämmelse utredningen för medgivande bedrivs och därför föreslås att en särskild bestämmelse förs in i SoL om utredningen av familjehems och jourhems allmänna lämplighet (SOU 2014:3). Vidare föreslås att utredningen ska leda fram till ett beslut om medgivande, att det blir obligatoriskt enligt lag att inhämta utdrag ur misstanke- och brottsregistret (vilket idag är ett allmänt råd). Utredning ska, i likhet med dagens allmänna råd (SOSF 2012:11,) omfatta en bedömning om hemmets allmänna förutsättningar att erbjuda ett barn god omvårdnad och fostran samt att det vid denna bedömning ska tas särskild hänsyn till det tilltänkta familjehem- eller jourhemsföräldrarnas personliga egenskaper, hälsa, sociala förhållanden och deras förmåga att ge den omvårdnad och fostran placerade barn i allmänhet 3 31/68 49/375

54 behöver. Förslag ges att det i en annan paragraf i SoL ska framgå att det när en placering blir aktuell ska krävas, utöver allmän lämplighet, att hemmet har förutsättningar att tillgodose det aktuella barnets specifika behov. För jourfamiljehem föreslås att dessa ska definieras i Socialtjänstförordning (201:937) (SoF), att alla kommuner som anlitar jourhem själva ska utreda och lämna medgivande till dessa samt att medgivandet ska omprövas årligen i kombination med nya registerkontroller från misstanke- och brottsregistret (ibid). I socialnämndens ansvar ingå att skriva avtal om familjehemsuppdrag med de som nämnden avser att anlita som familjehem och jourhem (SoL 6 kap. 6b). Vad gäller avtal föreslås i delbetänkandet om boende utanför det egna hemmet att socialstyrelsen tillsammans Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska ta fram en mall för avtal mellan kommun och familjehem respektive jourhem (SOU 2014:3). På nationell nivå har Socialstyrelsen som en del av regeringens och socialstyrelsens satsning Trygg och säker vård bl.a. tagit fram föreskrifter och allmänna råd, en handbok för rättstillämpning, en vägledning om placerade barns hälsa och skolgång samt ett utbildningsmaterial för familjehem. I arbetet tog Socialstyrelsen också fram ett standardiserat bedömningsinstrument, BRA-fam, för rekrytering av familjehem. BRA-fam ska användas initialt i rekrytering för att hämta in grundläggande information. Genom att tidigt fokusera på risker ska familjer som bedöms vara olämpliga för familjehemsuppdrag identifieras. I arbetet med att sprida socialstyrelens material kring trygg och säker vård har SKL spelat en viktig roll. BoU-satsningen, inom ramen för att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten, tillsatte regionala utvecklingsledare som arbetade/arbetar gentemot den sociala barn- och ungdomsvården i Sverige. Arbetet sker inom ramen för ett samarbete mellan regeringen och SKL. I Västernorrlands län har detta bl.a. resulterat i en gemensam utredningsmall (som initialt togs fram av Östersunds kommun) för att utreda familjehem. Arbetet med att utveckla utredningsmallen är pågående och genomförs i länets familjehemsnätverk där representanter från alla länets kommuner ingår. Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för de som nämnden har för avsikt att anlita som familjehem eller jourhem (SoL 6 kap. 6c) samt lämna råd, stöd och hjälp till familjehem och jourhem (SoL 6 kap. 7a). I SOU 2014:3 framförs ett förslag om att grundutbildning ska vara ett krav för att familjehem ska få ta emot uppdrag och att den skall genomföras innan eller i nära anslutning till att familjehemmet tar emot ett barn. I Socialstyrelsen arbete med Trygg och säker vård finns en grundutbildning riktad till jour- och familjehem. Syftet med att skapa en nationell utbildning var att skapa förutsättningar för alla kommuner i Sverige att erbjuda en nationellt likvärdig utbildning som håller god kvalitet och därmed uppfyller det lagkrav som kom den 1 januari 2013 där kommunerna är skyldiga att tillhandahålla den utbildning familjehem behöver. I Västernorrlands län finns ett kommunövergripande samarbete kring utbildning till jour- och familjehem. Familjehemssekreterare som har genomgått utbildning via Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utbilda fler familjehemssekreterare i länet. Utöver allmän utbildning har socialnämnden också ett ansvar att tillhandahålla familjehemmens individuella behov av fortbildning och handledning utifrån det enskilda barnets förhållande (Cirkulär 08:81). Här finns inget länssamarbete men däremot ges varje år via familjehemsdagarna länsgemensam fortbildning till familjehem utifrån ämnen som efterfrågas av familjehemmen. I vissa fall anlitar socialtjänsten privata verksamheter för att få tillgång till familjehem med konsultstöd i form av handledning. I SOU 2014:3 föreslås att dessa verksamheter ska ansöka om tillstånd från IVO för att tillförsäkra att verksamheterna håller god kvalité och säkerhet. 4 32/68 50/375

55 Förslag på nya boendeformer I utredningen om nya boendeformer konstateras att framväxten av oreglerade placeringsformer pekar på ett behov av större differentiering av olika placeringsalternativ än den nuvarande som endast omfattar familjehem och HVB-hem (SOU 2014:3). Därför föreslås två nya vårdformer: boende för stöd och tillsyn (ett individuellt boende med tillsyn från personal) och behandlingsverksamhet med familjeboende (verksamhet inom socialtjänsten som tar emot enskilda för omvårdnad och behandling i förening med ett boende i en familj). Vid den senare ska minst en vuxen ha sin huvudsakliga anställning i verksamheten. Tillståndsplikt ska krävas för båda dessa nya vårdformer (för behandlingsverksamhet med familjeboende gäller detta endast om vården bedrivs i enskild regi). Kommunförbundet och FoU Västernorrland Socialtjänsterna i Västernorrland äger tillsammans FoU Västernorrland, en forsknings- och utvecklingsenhet som arbetar för en kunskapsbaserad socialtjänst. FoU är en del av Kommunförbundet Västernorrland. Kommunförbundet och FoU har i dagsläget bidragit med stöd till familjehemsvården via den regionala utvecklingsledaren som har arbetat med att sprida och implementera Socialstyrelsens material i arbetet med trygg och säker vård, genom att medverka i det länsgemensamma nätverket för familjehemsvård, genom att årligen anordna familjehemsdagarna för länets familjehem samt genom att bedriva forskning om familjehemsvård och då särskilt med fokus på sammanbrott (att vården avbryts plötsligt och utan att socialtjänsten planerat det). FoU Västernorrland deltar också i nationellt och nordiskt utvecklingsarbete kring barn i familjehemsvård. FoU Västernorrland har t.ex. under 2014 haft en representant i forskargruppen i Nordens Välfärdscenters arbete med att identifiera och sprida kunskap om goda insatser som kan förbättra situationen för familjehemsplacerade barn i Norden samt i Socialstyrelsens forskargrupp i deras regeringsuppdrag att ta fram en modell att lyssna på barn i familjehem. FoU och länets kommuners arbete med Västernorrlandsmodellen för att lyssna till barns som brukar har fått stor uppmärksamhet nationellt och har även omfattat barn i familjehemsvård. 5 33/68 51/375

56 Forskning Att rekrytera familjehem Att undersöka varför familjehem påbörjar uppdrag kan vara ett stöd för att genomföra riktad rekrytering gentemot målgrupper som är intresserade av att bli familjehem. Forskning visar att familjehemsföräldrar främst har en önskan om att göra skillnad för barn som är utsatta samt en önskan om att fortsätta föräldraskapet efter att biologiska barn flyttat hemifrån (Berrick, Shauffer & Rodriguez, 2011; Khoo & Skoog, 2014). I Socialutskottets betänkande (2002/03:SoU10) påtalas att gemene man i Sverige behöver mer information om av vad det innebär att vara familjehem samt att familjehemsuppdraget behöver göras mer attraktivt för att locka fler. I första hand handlar det inte om att höja ersättningen till familjehem utan att erbjuda bättre stöd och avlastning. Den samhällsförändring som skett i Sverige där majoriteten av de vuxna i en familj förvärvsarbetar kan antas ha påverakt familjers möjlighet och intresse att ta på sig uppdrag. Berrick, Shauffer & Rodriguez (2011) beskriver i sin forskningsöversikt om rekrytering av familjehem att vanliga strategier för att hitta familjehem är mun till mun rekrytering, annonsering i dagstidningar och reklamannonser (på busshållsplatser, hos tandläkare osv.) Forskningen indikerar att rekrytering via redan befintliga familjehem verkar fungera väl. Berrick, Shauffer & Rodriguez (2011) genomförde en studie för att undersöka vilka egenskaper som utmärkte familjehem som beskrevs som högkvalificerade. Forskarna bad socialsekreterare att välja ett familjehem som de skulle vilja placera sina egna barn i om de hamnade i en krissituation. De familjehem som valdes (46 stycken) fick sedan delta i fokusgruppsintervjuer och berätta om deras motiv till att bli familjehem samt vad de anser är utmärkande för familjehem av hög kvalité. De fick också genomföra personlighetestet Big 5 Inventory. Personlighetstestet visade bl.a. att familjehemmen var relativt extroverta, samvetsgranna, emotionellt stabila och öppna. Fokusgruppsintervjuerna visade att familjehemmen var flexibla, kärleksfulla, hade intresse av att stödja andra familjer och såg positivt på utmaningar. De kvalitéer familjehemmen beskrev som viktiga för att vara ett bra familjehem var förmågan att kärleksfullt och fostrande stärka det friska i barnets utveckling, att kunna ta in barnet som en fullvärdig familjemedlem, att kunna föra barnets talan för att säkerställa att barnet får sina behov tillgodosedda, att kunna stärka barnets relation till sin biologiska familj samt att veta när det är läge att be om hjälp. Författarna drar slutsatsen att socionomer inte alltid är rustade för att arbeta med marknadsföring på det sätt som skulle krävas för framgångsrikt rekrytera familjehem och att de därför behöver ta hjälp av andra professioner eller näringslivet. Målet skulle vara att rikta sig till familjer som är motiverade att ta på sig uppdrag samt motsvarar socialtjänsten önskemål vad gäller egenskaper som är förknippade med högkvalificerade familjehem. Att öka rekrytering av familjehemsföräldrar är ett sätt att tillgodose det växande behovet av familjehem. Att det finns en bank med lediga familjehem innebär dock inte per automatik att de lediga familjehemmen matchar behoven hos de barn som är i behov av placering. Forskning visar på skillnader vad gäller möjligheten att hitta familjehem till barn beroende på barnens ålder och eventuell problematik. Det finns forskning som lyfter frågan om behovet av mer kunskap kring effektiv rekrytering samt riktad rekrytering för att hitta familjehem som är lämpliga att ta emot barn med omfattande behov. Särskilt äldre barn samt barn med beteendeproblem, medicinska problem eller funktionshinder är svåra att hitta familjehem till (Kriener & Kazmerzak, 1995). Detta blir särskilt problematiskt då forskning tyder på att behovet av familjehem till barn med beteendeproblem ökar 6 34/68 52/375

57 (Cox, Orme & Rhodes, 2008). En risk blir då att barn med emotionella- och beteendeproblem placeras i familjehem som inte mäktar med uppdraget vilket kan leda såväl till att barnen inte får sina behov tillgodosedda som att familjehem som erfarit att de inte mäktade med ett uppdrag säger upp sig. Socialtjänsten tappar därmed ytterligare familjehem. Vad gäller beteendeproblem verkar särskilt barn som anlägger bränder, har ett destruktivt beteende eller sexuellt utåtagerande beteende vara svåra att placera (Cox, Orme & Rhodes, 2008). Det finns dock familjer som kan tänka sig att ta emot barn med svårare emotionella- och beteendemässiga problem. En studie hittade signifikanta samband mellan att det tilltänkta familjehemmet var European-American (enligt definitionen ljushyad, vilket i det amerikanska samhället uppges vara kopplat till mer resurser t.ex. utbildning, lön och jobb) eller arbetade med ett vårdande yrke och en ökad benägenhet att fostra barn med emotionella- och beteendeproblem. Studien visade även att tilltänkta familjehem som hade fem eller fler resursstarka faktorer (högre utbildning, högre inkomst, var gift, hade tid att lägga på uppdraget, hade föräldraerfarenhet, hade familjehemserfarenhet, var troende, hade socialt stöd från familjen, hade tillgång till stöd från vänner, arbetade inom ett vårdande yrke eller var European-American ) var mer villiga att ta emot barn med större behov (ibid). Utifrån denna studie drar författarna slutsatsen att riktad rekrytering t.ex. gentemot personer som arbetar inom människovårdande yrken som sjukvården, brandkåren, skolan eller socialtjänsten kan öka möjligheten att tillgodose efterfrågan på familjehem som kan ta emot barn med emotionella- eller beteendeproblem. Familjehem som slutar Effektivare rekrytering är ett sätt att tillgodose behovet av familjehem men det är också viktigt att behålla befintliga familjehem och därmed öka tillgången på erfarna familjehem. En översikt av forskning kring varför familjehem säger upp sina uppdrag visar att förändrade livssituationer (t.ex. dödsfall, skilsmässor, förändrade arbetsvillkor, separationer m.m.), missnöje med socialtjänsten (t.ex. bristande stöd, svårigheter i kommunikationen m.m.), bristande information om vad det innebär att vara familjehem, svårigheter i uppdraget (beteendeproblem hos barn, svårigheter att hantera biologiska föräldrar m.m.) och konflikter mellan det placerade barnet och de biologiska barnen anges av familjehem som skäl till att de säger upp sina uppdrag (Rhodes, Orme & Buehler, 2001). Att familjehem får förändrade livssituationer är svårt för socialtjänsten att påverka. Utifrån att familjehem även anger missnöje i kontakt med socialtjänsten som skäl till att de säger upp sina uppdrag tyder forskningen dock på att socialtjänsten bör utveckla bättre information till familjehem om vad uppdraget innebär, hur familjehemmen kan arbeta med barnens problematik samt försäkra sig om att kommunikationen mellan socialsekreterare och familjehem fungerar väl. Utbildning till familjehem Utbildning till familjehem är ett lagkrav i Sverige (SoL 6 kap. 6c) och många andra länder. Forskning visar att barn som placeras i familjehem många gånger bär på svåra erfarenheter från deras hemmiljö och/eller har egen problematik vilket ställer särskilda krav på familjehemmens föräldraförmåga. Bristande utbildning till familjehem anges ofta som skäl till att familjehem upplever att det är svårt att hantera sina uppdrag (se t.ex. Lee & Holland, 1991). Samtidigt som vikten av utbildning poängteras i lagstiftning och forskning visar litteraturöversikter att det finns få utvärderingar om familjehemsutbildningars effekt på vården och det är svårt att dra några generella slutsatser om dess effekter (Dorsey m.fl. 2008; Socialstyrelsen, 2014). Innehållet i familjehemsutbildningarna varierar och kan t.ex. fokusera på att öka föräldraförmågan hos familjehemsföräldrarna, öka kunskapen om barns utveckling och behov, öka 7 35/68 53/375

58 kommunikationskompetensen hos familjehemsföräldrar eller öka den generella kunskapen om familjehemsuppdraget. Såväl Lee & Holland (1991) som Dorsey m.fl. (2008) visar i deras litteraturöversikter att utvärderingar av olika utbildningsprogram ofta är bristfälliga bl.a. för att det är svårt att veta om den grupp av familjehemsföräldrar som får utbildning skiljer sig från kontrollgruppen (om det ens finns någon kontrollgrupp), att många studier bygger på att familjehem själva ansöker om att få delta i utbildning vilket kan leda till selektionsbias eller att de mätinstrument som används för att utvärdera utbildningar kanske inte fångar eventuella förändringar. Flera utvärderingar är dessutom fokuserade på upplevelsen av utbildningen och inte huruvida familjehemmens attityder och beteenden eller de placerade barnens situation faktiskt förändras. Lee & Holland (1991) fann i sin litteraturöversikt visst stöd för att utbildningar med fokus på kommunikation och konfliktlösning kunde bidra till förändrade attityder gentemot barnen hos familjehemsföräldrarna. Dorsey m.fl. (2008) visade att såväl MAPP som PRIDE, vilket är två vanligt förekommande utbildningar till familjehemsföräldrar, inte har någon evidens vad gäller effekt på barnens vård. MAPP kan beskrivas som en utbildning som ämnar förbereda blivande familjehemsföräldrar på de utmaningar de som familj kan komma att möta medan PRIDE fokuserar mer på att ge familjehemmen kunskap om placerade barns behov och utveckling. En annan typ av utbildning är t.ex. MTFC som riktar sig till familjehem som mer professionellt (treatment foster care) ska möta barnens behov. MTFC-utbildningen är därmed utöver fokus på familjehemmens och barnens behov inriktad på att ge tydliga, detaljerade strategier till familjehemsföräldrarna i hur de ska hantera det placerade barnet. To oversimplify, but characterize these three approaches: MAPP makes sure that foster parents know what they're getting into; PRIDE makes sure they grasp underlying values and associated competencies; and MTFC makes sure that treatment foster parents understand how to apply the behavioral principles and structures that will form the foundation of their work with youth (Dorsey m.fl., 2008, s. 1407). Även om effekterna vad gäller barnens vård är tveksamma för flera familjehemsutbildningar kan dessa ändå vara av värde t.ex. för att blivande familjehem ska kunna bilda sig en uppfattning om vad ett familjehemsuppdrag innebär och få kunskap om barns behov och utveckling (Dorsey m.fl., 2008; Puddy & Jackson, 2003). De familjehemsutbildningar t.ex. KEEP och MTFC som visar positiv effekt (vad gäller familjehemsföräldrarnas strategier, barnens beteende samt minskad risk för sammanbrott) ges till skillnad från MAPP och PRIDE inte innan placeringen utan först när familjehemmen har en pågående placering. Gemensamt för dessa är också att de innehåller övningar som genomförs i hemmet med feedback från utbildarna (Dorsey m.fl., 2008). Kort sammanfattning Sammanfattningsvis går det utifrån forskning att dra slutsatsen att socialtjänstens arbete med rekrytering av familjehem bör omfatta rekryteringskampanjer med en genomtänkt strategi som riktar sig till målgrupper som är intresserade av att bli familjehem och som har de kvalitéer socialtjänsten efterfrågar. Socialtjänster bör också i större utsträckning rikta sig till särskilda målgrupper t.ex. personer som arbetar inom människovårdande yrken eftersom dessa verkar vara mer benägna att ta emot och klara av familjehemsuppdrag där barn har beteende- eller emotionella problem. Socialtjänsten bör också utifrån den forskning som finns om varför familjehem avslutar sina uppdrag erbjuda stöd till familjehem vad gäller hur de ska hantera barns problematik, kontakter med barnens biologiska föräldrar samt se över hur kommunikationen och relationen mellan socialsekreterare och familjehem fungerar. 8 36/68 54/375

59 Vad gäller utbildning till familjehem är det svårt att säga något generellt om vilka utbildningssatsningar som fungerar. Socialstyrelsens utbildningsmaterial Trygg och säker vård/ett hem att växa i bygger på forskning och används redan som grundutbildning till familjehem i länet. Ett nästa steg torde vara att som ett komplement till grundutbildningen erbjuda riktade utbildningssatsningar till familjehem som redan har pågående uppdrag. Då gärna i kombination med hemövningar och individuell feedback. 9 37/68 55/375

60 Kartläggning av familjehemsvården i länet Nedanstående beskrivning av kommunernas organisering av familjehemsvården samt statistik över placerade barn är inhämtat via två enkäter, en till systemförvaltare och en till enhetschefer, som besvarades i början av Sundsvall och Örnsköldsvik har inte kunnat skilja ut ensamkommande barn vilket innebär att de ingår i deras statistik. Sundsvalls kommun påtalar dock att det är ett begränsat antal ensamkommande barn som placeras i familjehem då de främst placeras på HVB-hem eller i konsultstödda familjehem. Alla kommuner har inte svarat på alla frågor i enkäten vilket gör att beskrivningarna av hur kommunerna organiserar sin familjehemsvård varierar. Kommunernas organisation av familjehemsvården Nedan framgår förutom en beskrivning av hur respektive kommun organiserat sin familjehemsvård även statistik för det totala antalet barn som var placerade i familjehem och antalet barn som påbörjande en ny placering i familjehem under åren /68 56/375

61 Härnösand Härnösands familjehemsvård ligger inom barn- och familjeenhetens insatsgrupp och omfattar fyra barnsekreterare och två familjehemsekreterare/rekryterare. De anställdas antal yrkesverksamma år varierar mellan 3 och 24 år inom socialtjänsten. Enhetschef är, utöver insatsgruppen, också arbetsledare för barnenhetens mottagning, utredning och familjerätt vilket tillsammans med insatsgruppen omfattar 20 årsarbetande socialsekreterare. Av chefskapet går ca 20 procent av arbetstiden till familjehemsvård. Styrkorna med den nuvarande organisationen beskrivs vara den arbetslivserfarenhet som finns inom insatsgruppen och deras goda kontakter vilket underlättat vid rekrytering av nya familjehem. Svårigheter beskrivs vara tidsbrist vilket försvårar rekrytering av nya familjehem, utredning av familjehem och genomförande av grundutbildning till familjehemmen Antal barn som var placerade i familjehem i Härnösand (ej konsultstödda placeringar eller ensamkommande barn) år 7-12 år år Totalt Antal barn som påbörjade placering i familjehem i Härnösand (ej konsultstödda placeringar eller ensamkommande barn) år 7-12 år år Totalt /68 57/375

62 Kramfors Kramfors har en socialsekreterare som arbetar med rekrytering, utredning och utbildning till familjehem. Kommunen arbetar med att införa två barnsekreterare och två familjehemssekreterare. Vad gäller arbetslivserfarenhet har barnsekreterarna 3 till 5 år i yrket och familjehemssekreterarna 3 till 15 år i yrket. Enhetschefen ansvarar för hela barn- och familjeenheten vilket omfattar 26 tjänster. Uppskattningsvis läggs 5 procent av arbetsledarrollen på familjehemsvården. En svårighet i kommunen är rekrytering av nya familjehem Antal barn som var placerade i familjehem i Kramfors (ej konsultstödda placeringar eller ensamkommande barn) år 7-12 år år Totalt Antal barn som påbörjade placering i familjehem i Kramfors (ej konsultstödda placeringar eller ensamkommande barn) år 7-12 år år Totalt 12 40/68 58/375

63 Sollefteå I Sollefteå arbetar fyra socialsekreterare med insatser för barn och ungdomar, i detta arbete ingår att vara barn- och familjehemssekreterare. Det gjordes ett försök att låta en insatssekreterare vara ansvarig för barnet/de biologiska föräldrarna och en annan för familjehemmet men detta togs bort. Det finns två familjehemsekreterare som rekryterar, utreder och ger stöd till familjehem. Enhetschefen ansvarar för de 22 tjänster som ligger inom barn- och familjeenheten. Organisationen beskrivs fungera bra. Även om barnsekreteraren har kontakt med familjehemmet är det familjehemssekreterarna som rekryterar, utreder och ger det primära stödet till familjehemmet. En nackdel med att barnsekreterarna även har kontakt med familjehemmen beskrivs vara brist på tid att fokusera på barnen. En fördel med organisationen beskrivs vara den fysiska närheten mellan utrednings- och insatssidan då de sitter i samma lokaler. Det upplevs finnas tidsbrist vad gäller arbetet med att rekrytera och handleda familjehem Antal barn som var placerade i familjehem i Sollefteå (ej konsultstödda placeringar eller ensamkommande barn) år 7-12 år år Totalt Antal barn som påbörjade placering i familjehem i Sollefteå (ej konsultstödda placeringar eller ensamkommande barn) år 7-12 år år Totalt /68 59/375

64 Sundsvall Sundsvall har en enhet (23 tjänster som ska utökas till 28 tjänster) som arbetar med placeringar av barn och unga vilket omfattar rekrytering/utredning av familjehem, barnsekreterare, familjehemssekreterare och HVB-sekreterare (omfattar även ensamkommande barn). En enhetschef ansvarar för hela placeringsenheten. Det finns tre rekryterare, sju barnsekreterare, fyra barnsekreterare ensamkommande, fyra familjehemssekreterare, en person som arbetar med förstärkt stöd till familjehem, tre HVB-sekreterare samt en samordnare. I medeltal har de anställda nästan tio års arbetslivserfarenhet. En svårighet i kommunen har varit arbetsfördelning mellan barnoch familjehemssekreterare där fördelningen av arbetsuppgifter ibland upplevt otydlig. Att ha en samlad placeringsenhet upplevs ge en god överblick av kommunens placeringar, en samsyn och en hög kompetens med ökad rättssäkerhet som följd. Nackdelen beskrivs vara att enhetschefen ansvarar för en alltför stor grupp. Antal barn som var placerade i familjehem i Sundsvall (ej konsultstödda placeringar) år 7-12 år år Totalt Antal barn som påbörjade placering i familjehem i Sundsvall (ej konsultstödda placeringar) år 7-12 år år Totalt /68 60/375

65 Timrå I Timrå kommun arbetar fyra socialsekreterare med verkställighet av insatser i vilket barnsekreterarrollen ingår. En av handläggarna i denna grupp arbetar enbart med placeringar av ensamkommande barn. Det finns en kombinerad rekryterar- och familjehemssekreterartjänst. Enhetschef ansvarar för hela barn och familj (sammanlagt 25 tjänster) och ca 20 % av tiden går till familjehemsvården. Av de anställda varierar antalet år i yrket från 3 till 25 år. Antal barn placerad som var i familjehem i Timrå (ej konsultstödda placeringar eller ensamkommande barn) år 7-12 år år Totalt Antal barn som påbörjade placering i familjehem i Timrå (ej konsultstödda placeringar eller ensamkommande barn) år 7-12 år år Totalt 15 43/68 61/375

66 Ånge I Ånge kommun finns två socialsekreterare som arbetar med verkställighet av insatser och då ingår även att ansvara för placerade barn. En av handläggarna tilldelas barnsekreterarrollen och den andre familjehemssekreterarrollen. För ensamkommande barn finns två socialsekreterare som arbetar med hela kedjan från utredning till verkställighet. IFO-chefen är arbetsledare för all personal, utöver detta finns en samordnare för barn- och familjeenheten (tio tjänster). En fördel med den nuvarande organisationen är att alla är insatta i varandras ärenden eftersom det är få socialsekreterare. Nackdelen är att det blir påtagligt om någon är sjuk/slutar sitt arbete. Organisationen har varit framgångsrik med att hålla ned antalet socialsekreterare som klienterna träffar. Antal barn som var placerade i familjehem i Ånge (ej konsultstödda placeringar eller ensamkommande barn) år 7-12 år år Totalt 12 Antal barn som påbörjade placering i familjehem i Ånge (ej konsultstödda placeringar eller ensamkommande barn) år 7-12 år år Totalt /68 62/375

67 Örnsköldsvik I Örnsköldsvik finns en placeringsenhet som handlägger alla placeringar (familjehem samt HVB för alla barn inklusive ensamkommande barn, vuxna med substansberoende samt våldsutsatta vuxna med barn). En placering övergår till placeringsenheten när placeringen bedöms vara stadigvarande, innan dess har den utredande socialsekreteraren ansvar (dessa ansvarar även för öppna insatser). Enhetschefen för placeringsenheten är även arbetsledare för utredningar av vuxna med substansberoende samt ensamkommande barn och unga (totalt 25 tjänster). Placeringsenheten har 9,5 placeringssekreterartjänster (barnsekreterare) och 4 familjehemssekreterare. Arbetslivserfarenheten för placeringssekreterarna varierar mellan 0 till 5 år. Familjehemssekreterarna har minst fyra års arbetslivserfarenhet inom socialtjänsten. Det finns 2 familjehemsrekryterare (8 respektive 15 års arbetslivserfarenhet inom socialtjänsten) och en HVBhems rekryterare/sekreterare (18 års arbetslivserfarenhet inom socialtjänsten). En styrka med organisationen bedöms vara närheten mellan familjehemssekreterare och barnsekreterare då man tillhör samma grupp och har samma chef. En svaghet med organisationen bedöms vara att den utredande socialsekreteraren och familjehemssekreteraren som arbetar tillsammans innan placeringen bedöms vara stadigvarande inte tillhör samma grupp. Organisationen är relativt ny och är inte fullt ut implementerad. Antal barn som var placerade i familjehem i Örnsköldsvik (ej konsultstödda placeringar) år 7-12 år år Totalt /68 63/375

68 Antal barn som påbörjade placering i familjehem i Örnsköldsvik (ej konsultstödda placeringar) år 7-12 år år Totalt /68 64/375

69 Gemensamt för länet När det gäller organisering av familjehemsvården i länet finns i dagsläget en gemensam struktur för erfarenhetsutbyte i det nätverk som finns för familjehemssekreterare. De träffas 3-4 gånger per år och diskuterar bl.a. den länsgemensamma årliga utbildningsdagen/dagarna för familjehem, den länsgemensamma grundutbildningen, den länsgemensamma utredningsmodellen samt allmänna frågor kring rekrytering och familjehemsvård. Tabellerna nedan visar antalet barn som var placerade i familjehem samt antalet barn som påbörjade familjehemsplacering i länet med undantag för konsultstödda placeringar samt ensamkommande barn (observera att för Sundsvalls och Örnsköldsviks kommun ingår även ensamkommande barn). Placeringar av ensamkommande barn i familjehem och konsultstödda placeringar redovisas i separata tabeller. Antal barn som var placerade per år och kommun samt totalt för kommunerna Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Totalt Antal barn som påbörjade placering per år och kommun samt totalt för kommunerna /68 65/375

70 Antal barn som påbörjade placering per år och kommun samt totalt för kommunerna Antal barn som avslutade sin placering per och och kommun samt totalt för kommunerna I tabellen ovan gällande avslutade placeringar ingår inte Kramfors kommun. Om man räknar bort Kramfors från tabellen för antal barn som påbörjade placering under är det marginell skillnad mellan antalet placeringar som påbörjades och som avslutades i de övriga sex kommunerna under denna period /68 66/375

71 35 Antal ensamkommande barn placerade i familjehem per kommun och år Härnösand Sollefteå Timrå Ånge Örnsköldsvik Totalt Antalet ensamkommande barn som placeras i familjehem under 2015 kommer antagligen att vara betydligt fler än föregående år, de flesta ensamkommande barn placeras dock på HVB-hem Antalet konsultstödda placeringar per kommun och år /68 67/375

72 Antal barn placerade i konsultstödda familjehem fördelat på ålder år 7-12 år år Totalt Tabellen gäller Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Timrå; Ånge och Örnsköldsvik. Som orsak till att konsultstödda familjehem används anger kommunerna: - Att barn har stora behov (främst utåtagerande beteende). - Brist på egna familjehem utan uppdrag. - Brist på familjehem som tar emot tonåringar. - Att det finns en hotbild gentemot barnet och/eller dess vårdgivare. - Att det fungerar som en tillfällig lösning under en kort tid i väntan på att hitta ett lämpligt HVB-hem. - Att ett specifikt familjehem önskas som redan har kontrakt hos konsultbolag. - Att barn av olika skäl behöver bo på en ort där kommunen inte har egna familjehem. - Att kommunen inte kan matcha barns behov med kompetensen hos de egna familjehemmen, särskilt vid ensamkommande barn. - Att man inte velat använda de få egna lediga familjehemmen till ensamkommande barn. Kommunernas strategier för rekrytering av familjehem Kommunerna beskriver att de arbetar med rekrytering av nya familjehem via: - Annonser i dagstidningar. - Reklam. - Kommunens hemsida. - Personliga kontakter. - Tips från befintliga familjehem. Flera kommuner påtalar att det är svårt att rekrytera nya familjehem i den omfattning som skulle behövas och att särskilt familjehem som är villig att ta emot tonåringar är svåra att finna. Kommunernas utbildning, handledning och stöd till familjehem I alla kommuner erbjuder familjehemssekreterarna kontinuerligt stöd till familjehemmen. Som nämnts tidigare erbjuder också alla kommuner grundutbildning enligt Socialstyrelsen material Trygg 22 50/68 68/375

73 och säker vård. Länet samarbetar i arbetet med att utbilda familjehem och att anordna en gemensam utbildningsdag/dagar en gång per år. Under 2015 har kommunerna dock signalerat att de inte kommer att genomföra grundutbildningen pga. hög arbetsbelastning. I Sundsvall erbjuder familjeteamet extra stöd till familjehem t.ex. komet eller familjebehandling. De har även en person anställd som kan erbjuda intensivhandledning till familjehem. Jourhem erbjuds handledning i grupp. I Örnsköldsvik erbjuds nya familjehem mentorssamtal med ett erfaret familjehem. Såväl Örnsköldsvik som Sundsvall har en ambition att starta grupphandledning för familjehem. Härnösand och Timrå erbjuder stöd via deras familjebehandlare. Både Örnsköldsviks och Ånge kommun köper vid behov in extern handledning till familjehem. Kommunernas reflektioner angående svårigheter och fördelar med barn- respektive familjehemssekreterare De svårigheter som beskrivs av kommunerna vad gäller uppdelningen med barnsekreterare och familjehemssekreterare är främst otydlighet angående arbetsuppgifter vilket kan leda till olika bedömningar och parallellprocesser. De fördelar som beskrivs av kommunerna är: - Att stödet till familjehemmen blir bättre. - Att barnets socialsekreterare har större fokus på barnet. - Att samverkan mellan barnsekreterare och familjehemssekreterare fungerar väl. - Att två personer är insatt i ärendet och kan täcka upp för varandra. - Att barn- respektive familjehemssekreterarna kan specialisera sig och bli bättre på sitt uppdrag. Kommunernas stöd till de som arbetar med familjehemsplacerade barn (barn- och familjehemssekreterare) Alla kommuner erbjuder extern handledning för socialsekreterarna som arbetar med familjehemsplacerade barn, omfattningen varierar mellan en till två gånger i månaden. Utöver detta erbjuds ärendehandledning internt i kommunerna. Kommunernas tillgång till familjehem Som ett komplement till enkäten ombads kommunerna att uppge hur många familjehem de utredde förra året, hur många familjehem de har tillgång till och hur många av dessa som är tillgängliga för uppdrag (inte har placeringar i dagsläget, vilket innebär att det kan finnas familjehem som kan ta emot fler barn men som inte syns här) samt om de har tillgång till jourhem. Kommun Utredda/godkända under 2014 Antal familjehem Antal familjehem lediga för uppdrag Antal jourhem Härnösand Har ej lämnat uppgifter Kramfors 9 21 Sollefteå Har ej lämnat uppgifter Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik /68 69/375

74 Summering av kommunernas påtalade behov Sammanfattningsvis går det att se att länets kommuner har svårt att rekrytera familjehem och då särskilt till tonåringar. Det påtalas också att arbetsbelastningen leder till svårigheter att hinna utreda nya familjehem samt erbjuda utbildning och handledning till befintliga familjehem. De flesta av länets kommuner har idag särskilda rekryterartjänster med arbetsuppgifterna att rekrytera, utreda och utbilda familjehem. I några kommuner kombineras detta arbete med rollen som familjehemssekreterare /68 70/375

75 Familjehemsföräldrar och barns erfarenheter av familjehemsvård i länet Familjehemsföräldrar Fem familjehemsföräldrar från fyra familjehem intervjuades angående deras upplevelse av och önskan om stöd för sina uppdrag som familjehemsföräldrar. Familjehemsföräldrarna hade mellan 6 och 20 års erfarenhet av familjehemsuppdrag, tre av dem hade också erfarenhet av jourhemsuppdrag. Information Familjehemsföräldrar poängterar att tillräcklig information inför varje placering är viktigt oavsett hur lång erfarenhet familjehemmet har varje placering är unik. Informationen gäller olika områden: barnet (bakgrund, nuvarande situation, behov och eventuell medicinering), uppdraget (vad förväntas, vilka behöver familjehemmet ha kontakt med, vilket resonemang har förts kring t.ex. att placera syskon tillsammans o.s.v.) och allmänna rutiner (t.ex. ersättningar och möjlighet till avlastning). Familjehemsföräldrar beskriver att graden av information som ges inför en placering är personbunden d.v.s. beror på hur just den socialsekreteraren som är ansvarig brukar göra. När det gäller nya placeringar ger familjehemsföräldrarna råden att: - Nya familjehem behöver få mycket information eftersom det är svårt att sätta sig in i vad det innebär att ta emot ett barn t.ex. att det i vissa fall innebär mycket kontakt med barnets släkt och att biologiska föräldrar söker stöd av familjehemmen. - Nya familjehem behöver få information om att det är viktigt att säga nej om det finns en känsla av att uppdraget inte kommer att fungera. Det kan finnas en rädsla hos nya familjehem att man blir utan uppdrag om man säger nej till förfrågningar. - Det är viktigt att socialtjänsten klargör om de inte har information eller inte kan lämna information om barnet. Vid utebliven information kan familjehemmen uppleva att socialtjänsten undanhåller något vilket riskarar att minska tilliten till socialtjänsten Ibland får man känslan av att man får för lite information bara för att man skall säga ja. - Den första kontakten med socialtjänsten vid förfrågan om nytt uppdrag är viktigt och att socialsekreteraren t.ex. upplevs stressad kan göra att familjehemmet väljer att avstå från uppdraget. - Socialtjänsten ska ge information om avlastning och inventera behovet av avlastning för att placeringen ska fungera. Familjehem beskriver att de i vissa uppdrag känt sig så bundna och pressade att det handlar om att överleva. - Socialtjänsten behöver tydligt informera om ersättningar som kan vara aktuellt för utlägg t.ex. för förlorad arbetsinkomst om uppdraget innebär väldigt mycket möten (med skola, polis eller socialtjänst) eller om någon av familjehemsföräldrarna bör vara hemma med barnet. - Det är viktigt att familjehem får höra att det är ok att säga upp ett uppdrag om det blir övermäktigt att man inte behöver gå under med ett uppdrag för ibland fungerar inte en placering trots goda intentioner. Kontakt med socialtjänsten och kontinuerligt stöd Bra kontinuerligt stöd är enligt familjehemmen att: 25 53/68 71/375

76 - Socialsekreteraren är tillgänglig i den mån det går. - Socialsekreteraren efterfrågar hur det går, inte bara för barnet utan för familjehemmet som helhet och vid behov erbjuder stöd annars riskerar familjehem att sluta. Det finns en erfarenhet av att familjehemmen själva måste initiera kontakt när något inte fungerar. - Socialtjänsten erbjuder grundlitteratur till alla familjehem t.ex. Andras barn, mina ungar: att driva jour- och familjehem. - Socialsekreterare återkommer när de inte varit anträffbara, det räcker med ett kort samtal och information om när de kan återkomma. - Att socialsekreterare är villiga att gå utanför sin ordinarie roll t.ex. medverka på en för barnet viktig dag så att barnets båda nätverkan kan vara med och känna sig trygga. - Socialsekreterare håller mycket kontakt initialt i en placering. - Att socialsekreteraren ger positiv feedback till familjehem. Mediabilden av familjehem upplevs som negativ och det är viktigt att någon ser det positiva som görs. - Socialsekreteraren är lyhörd för turbulenta perioder och erbjuder extra stöd i dessa lägen. - Att socialtjänsten erbjuder ett telefonnummet till någon (behöver inte vara den ordinarie socialsekreteraren) som går att nå kvälls- och helgtid. Detta nyttjas sällan men vetskapen om att det finns skapar trygghet. - Att familjehemmen vid behov får stöd i kontakt med andra myndigheter t.ex. barn- och ungdomspsykiatrin. - Att socialsekreteraren initierar en diskussion om vilken avlastning som behövs så att detta inte måste efterfrågas av familjehemmen när de inte längre mäktar med. - Att socialsekreteraren erbjuder stöd, erfarenheten är att stöd måste efterfrågas och att det ser olika ut beroende på vilken socialsekreterare man har Hade vi inte haft Anna hade vi inte varit familjehem idag. - Att socialsekreteraren erbjuder stöd till de biologiska barnen. Familjehemsföräldrar uttrycker en oro för att duktiga socialsekreterare slutar och går över till privata företag. Det finns en oro för hur det blir för barnen när de byter socialsekreterare ofta. Familjehem som har haft uppdrag av konsultfirmor säger att dessa erbjuder bättre ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar för att utföra uppdraget samt att den täta kontakten och de regelbundna besöken skapar en trygghet. Utvecklingsområde som påtalas är grupphandledning för familjehem vid ett par tillfällen per halvår. De familjehem som har provat grupphandledning beskriver det som positivt både utifrån handledningen i sig men också för att det ger möjlighet att knyta kontakt med andra familjehem. Familjehemmen uttrycker en önskan om mentorskap där erfarna familjehemsföräldrar får uppdrag av socialtjänsten att vara mentorer för nya familjehem. Det är också viktigt att socialtjänsten hjälper till att ordna avlastning vid handledning annars riskerar familjehem att inte kunna medverka. Rekrytering av nya familjehem Familjehemmens erfarenhet är att gemene man inte har kunskap om hur det går till att bli familjehem eller vad det innebär vilket gör att det krävs mer information. Familjehemmen upplever att även om det finns ett intresse av att bli familjehem kan steget från att fundera på det till att ta kontakt med socialtjänsten vara långt. Deras tips för rekrytering är att socialtjänsten bör: 26 54/68 72/375

77 - Använda befintliga familjehem vid rekryteringen av nya. Familjehem kan vara med och berätta om vad det innebär att öppna sitt hem för ett barn Vilka är bättre ambassadörer än vi befintliga familjehem?. - Se till att de som tar emot intresseanmälningar är beredda och är entusiastiska. Avslut av uppdrag Familjehemsföräldrarna berättar att likväl som det är viktigt att starten blir bra vid en placering är också avslutet viktigt. Deras tips är att: - Socialtjänsten gör en tydlig planering för uppdragets avslut där familjehemmet involveras i att strukturera en uttrappning och bestämma hur den framtida kontakten mellan familjehem och barn ska se ut. - Barnen behöver få hjälp att förstå vad det innebär att flytta hem så att de inte tror att familjehemmet kan hämta dem om det inte fungerar. - Summera vad som har fungerat bra och mindre bra i uppdraget för att dra lärdom av det. - Inte betrakta familjehemmen som utbytbara även om det ingår i uppdraget att barn ska flytta hem igen. Trots att familjehemmen är beredd på hemflytt kan det vara känslosamt och svårt. - Familjehem kan behöva handledning även efter avslutat uppdrag. Många barn som varit placerade har inte biologiska föräldrar som stöd vilket innebär att familjehemmen fortsätter finnas där för barnen. Barn och ungdomar Två grupperintervjuer genomfördes, en med sex yngre barn (åldern 7-11) och en med två tonåringar. Intervjuerna fokuserade på vad barnen/ungdomarna anser är ett bra familjehem, hur socialtjänsten kan hitta bra familjehem, vad socialtjänsten ska tänka på när de utreder familjehem, vad familjehem ska tänka på när barn flyttar till dem, om familjehem behöver utbildning och i så fall vilken typ av utbildning, vad som är en bra socialsekreterare och vilken information barn som ska bo i familjehem behöver. Ett bra familjehem, rekrytering och utbildning Såväl de yngre som de äldre barnen pratade mest om hur ett familjehem bör vara för att barn ska trivas där. Barnen beskrev att familjehemmen ska vara snälla, gärna ha egna barn, vara kärleksfulla bry sig jättemycket om en, inte ha allt för mycket regler, låter barnen få vara med och bestämma, vara pålitliga, vara två vuxna en mamma och en pappa som bryr sig, som är där för dig och vara öppna. Även om egenskapen att vara kärleksfull kan vara subtilt menar barnen att det känns man märker det utan att de behöver säga något. Att vara uthållig beskrevs som en bra egenskap då barn som känner sig svikna av vuxna (ibland tidigare familjehem) behöver tid på sig att lita på familjehemsföräldrarna innan de öppnar sig. Att det finns barn i familjehemmet beskrevs som positivt ur flera aspekter bl.a. utifrån att barnen kan hjälpa den placerade att komma in i familjen. Den negativa aspekten av familjehemmens biologiska och eller andra placerade barn uppgavs vara att alltför många barn kan leda till att det blir för intensivt/rörigt. De äldre barnen menade att vilka egenskaper familjehem bör ha är kopplat till det individuella barnets behov t.ex. beskrev ett barn erfarenheter av att det inte fungerade att bli placerad hos en ensamstående familjehemsförälder men menade samtidigt att det kan fungera bra för andra barn /68 73/375

78 Vad gäller rekrytering av familjehem föreslog ungdomarna att socialtjänsten ska vända sig till personer som arbetar med människor i sin yrkesutövning eftersom de redan har kompetens gällande att skapa goda relationer. När det gäller släktingplaceringar fanns barn som hade dåliga erfarenheter av det t.ex. utifrån att släktingen inte klarade av att sätta gränser i förhållande till de biologiska föräldrarna men det fanns också barn som hade positiva erfarenheter och menade att det är lättare med det tomma hålet man får när man flyttar från sina föräldrar om man bor hos en släkting. Såväl de yngre barnen som tonåringarna hade svårt att beskriva vad som är viktigt att tänka på när socialtjänsten ska utreda familjehem men menade att det handlar mycket om att lita på det första intrycket, det ska kännas att det en bra familj. De yngre barnen uppgav att det är viktigt att socialtjänsten pratar med familjehemmens biologiska barn eftersom de vet hur det är att bo i just den familjen. När det gäller utbildning till familjehem uttryckte tonåringarna att familjehemmen som har biologiska barn ska använda deras egna erfarenheter och behandla det placerade barnet likadant Det är den bästa erfarenheten man kan få som barn i familjehem alltså att få känna sig som en i familjen, känna sig sedd och trygg. Ett barn vars föräldrar hade substansberoende beskrev att det är viktigt att familjehem har kunskap om vad substansberoende innebär samt att de vet hur de ska sätta gränser gentemot de biologiska föräldrarna. Ett exempel kring detta var att familjehemmet måste avstyra umgänge om de biologiska förädlarna är påverkade av narkotika eftersom det är svårt för barnet att klara av att säga ifrån Jag kan inte säga ifrån för det är min mamma. Ett annat tema var familjehemsföräldrarnas roll i förhållande till skolan där flera barn uttryckte att det är viktigt att familjehemsföräldrar har kunskap om hur de kan hjälpa till både i form av att förklara barnets situation för skolpersonal och klasskamrater men också på vilket sätt de kan motivera barn att gå till skolan. Socialsekreterare Barnen beskrev olika erfarenheter av kontakt med deras socialsekreterare där någon var missnöjd t.ex. utifrån att socialsekreteraren berättat saker, som barnet sagt i förtroende, för de biologiska föräldrarna. Andra barn var mycket nöjda och beskrev socialsekreteraren som snäll och hjälpsam. En bra socialsekreterare beskrevs som någon som är snäll, lyssnar, är pålitlig, är hjälpsam och inte försvinner/slutar. Alla barn visste hur de kan kontakta sin socialsekreterare och ungefär hälften av barnen hade telefonnumret till sin socialsekreterare. Byten av socialsekreterare beskrevs som jobbigt Om man börjar bygga band med någon och så ska de sluta då kommer det en ny. Det är inte så roligt. Barnen hade olika önskemål om hur ofta och på vilket sätt de vill träffa sin socialsekreterare. Några föreslog att det är bra att göra saker tillsammans t.ex. gå på bio medan andra tyckte att det viktigaste var att socialsekreteraren lyssnar på dem och träffar dem enskilt. Vad är viktigt vid placeringens start och avslut För att underlätta vid placeringens start beskrev barnen att det är bra om det finns mycket tid att vara tillsammans på så att man lär känna varandra och att grunden till relationen blir trygg och bra. De yngre barnen beskrev att det är bra om familjehemsföräldrarna talar om att de tycker om barnet, visar att de bryr sig, hjälper till att hålla kontakt med de biologiska föräldrarna och gör saker tillsammans med barnet. De beskrev även att det är viktigt att få information t.ex. om när och hur ofta man får träffa sina biologiska föräldrar samt att någon förklarar att det kan kännas jobbigt att behöva bo i familjehem. En av ungdomarna tipsade om att familjehem gärna får vara öppna med deras egna brister då det underlättar för barn att förstå och lära känna familjehemsföräldrarna. Familjehemsföräldrarna bör signalera att Här kan du bo, du kommer att vara trygg /68 74/375

79 Det här med eget rum beskrevs vara av olika betydelse för olika barn. Några av barnen hade provat både att dela och att ha eget rum och det fanns positiva och negativa aspekter kring båda dessa erfarenheter. Bland de positiva aspekterna med att dela rum nämndes t.ex. trygghet. Särskilt för de yngsta barnen i en syskonskara nämndes att det är bra att inte behöva sova ensam vid placeringens start och att äldre syskon tycker att det är ok att ta hand om de yngre Det var inte så stor grej för jag har tagit hand om mina syskon väldigt mycket. Samtidigt beskrevs fördelar med att ha en egen plats Ett litet krypin när det blir för mycket eller man behöver samla tankarna lite grann. Det beskrevs även vara lättare att ta hem kompisar om man har ett rum som man är stolt över. När en placering avslutas gav barnen uttryck för att det var viktigt att man får ta avsked. Något barn beskrev att placeringar avslutats hastigt Mina hejdå har blivit hastiga ( ) dom har blivit såhär nu flyttar du typ /68 75/375

80 Studiebesök Två studiebesök har genomförts för att ta del av erfarenheter kring kommunövergripande familjehemsvård. Det ena på familjehemscentrum i Östersund och det andra på jourhems- och familjepoolen Nordväst i Sollentuna. Jämtlands län har sedan december 2014 inlett ett samarbete kring att rekrytera och utreda familjehem för länet. Den placerade kommunen behåller ansvaret för att utreda barnet, besluta om insats och samarbeta med familjehemscentrum för att hitta ett familjehem som matchar. Ansvarig kommun skriver avtal, handlägger barnets placering, handleder och stöttar familjehemmet under tiden placeringen pågår samt tar kontakt med familjehemscentrum inför planering av placeringens upphörande. Familjehemscentrum i sin tur ansvarar för att rekrytera och utreda familjehem. De genomför grundutbildning, matchar familjehemmet gentemot barnet (utifrån kommunernas beskrivning av barnens behov), ger stöd till placeringskommunen vid avtalsskrivning, erbjuder stöd och handledning tillsammans med placeringskommunen i samband med placeringens start (2-3 träffar) och utvärderar placeringen tillsammans med ansvarig socialsekreterare i placeringskommunen vid avslut. Rutinen för att placera ett barn omfattar att placeringskommunen via telefon kontaktar familjehemscentrum och därefter skickar en skriftlig aktualisering. Inom en vecka efter aktualisering av uppdrag hålls ett dialogsamtal mellan familjehemscentrum och placeringskommunen. Familjehemscentrum matchar sedan barn gentemot ett lämpligt familjehem och lämnar förslag till placeringskommunen. Ett gemensamt studiebesök genomförs i familjehemmet. Jourhems- och familjepoolen i Sollentuna servar åtta respektive fem kommuner i nordvästra Stockholm (några kommuner är med i samverkan både vad gäller jour- och familjehem medan några kommuner endast är med i en av de två verksamheterna). Grunden till att poolen bildades var att kommunerna hade svårt att rekrytera familjehem, att de ville optimera användningen av familjehem och att de önskade geografisk närhet mellan ursprungsfamiljen och familjehemmen. Jourhemspoolen startade 1998 och idag finns 23 jourhem (målet är att utöka till 30), alla är utredda av poolen. Rekryteringen sker till stor del genom mun till mun metoden utifrån att jourhem som är nöjda med sina uppdrag kan rekommendera poolen som uppdragsgivare. De svårigheter som förekommer beror till störst del på svårigheter att samverka med personalen i kommunerna. Jourfamiljen övergår inte till stadigvarande familjehem utan är tänkt som tillfälliga lösningar för barn med stora behov. Arvodet ligger på i månaden och jourhemmen har fem veckors betald ledighet över sommaren. Trots att jourplaceringarna inte övergår till stadigvarande placeringar pågår vissa uppemot två år. Socialjouren i kommunerna får information två gånger per vecka om vilka jourhem som finns att tillgå och det finns ett journummer som socialsekreterare kan vända sig till vid behov av placering. En konsult sköter kontakten med jourhemmen (8 jourhem/konsult) och familjehemmen får grupphandledning 1 gång i månaden, individuell träff 1 gång i månaden och de biologiska barnen till jourhemmen får handledning 1 gång per år. Familjehemspoolen startade 2006 och deras uppdrag är att rekrytera, förmedla, utbilda och handleda familjehem och kontaktfamiljer. Rekrytering sker idag utifrån kommunerna behov och inte som syftet var inledningsvis för att skapa en familjehemsbank. Familjehemspoolen gör enbart en första gallring av familjehem och grundutredningen görs därefter av respektive kommun /68 76/375

81 Rekryteringen sker främst via hemsidan ( och via facebook ( En medarbetare läser dagligen vad som skrivs på facebooksidan men det finns sällan behov av att ta bort något inlägg. På facebook finns bland annat intervjuer med personal och politiker. Av 270 inkomna intresseanmälning från facebook valdes 85 % bort efter en första screening. Rutinen går till så att en intresseanmälan som inkommit diskuteras på poolens veckomöte därefter hämtas samtycke för utdrag från polis, socialtjänst, försäkringskassan och kronofogsmyndigheten. Det tilltänkta familjehemmet kommer på besök till kontoret och en bedömning görs enligt Brafam. Poolen genomför ett hembesök och tar in två referenssamtal. Om familjehemmet bedöms intressant läggs information upp på en hemsida för de anslutna kommunerna och den kommun som har behov av familjehemmet genomför därefter familjehemsutredningen /68 77/375

82 Analys av förbättringsområden gällande familjehemsvård i Västernorrlands län I en analys av förbättringsåtgärder för länets familjehemsvård är det av vikt att beskriva de förändringar som skett och sker inom socialtjänsten i stort. Den sociala barnavården beskrivs som en verksamhet i behov av förändring och med en hög personalomsättning. Kommunerna står inför en stor utmaning vad gäller såväl att se över sina arbetssätt som fördelning av resurser. På nationell nivå har SKL (2015) bl.a. påtalat att det ökade trycket på den sociala barnavården beror på nya målgrupper (t.ex. ensamkommande barn, eller barn som kommer med anknytning där ca en av tre kan bo med sin anknytningsperson), nya lagstadgade uppgifter (för familjehemsvården kan bl.a. uppdelningen av barnsekreterare och familjehemssekreterare nämnas) och administrativt arbete (t.ex. att leverera olika typer av statistik till nationell nivå). SKL påtalar också att nya bestämmelser och föreskriver ofta införs utan tillräcklig finansiering. Till detta kan även läggas att antalet placeringar i samhällsvård ökar och majoriteten av ökning består av tonåringar (många gånger med stora vårdbehov) samt ensamkommande barn. En genomgång av kommunernas nuvarande situation visar ett tydligt behov av öka rekrytering av familjehem särskilt till tonåringar och barn med beteende- eller emotionella problem. Forskning visar att dessa grupper är särskilt svåra att hitta familjehem till och att rekryteringskampanjer därmed behöver vara väl genomtänkta och t.ex. rikta sig specifikt till yrkesgrupper som bedöms ha de egenskaper som krävs för att kunna möta dessa barns behov. I rekrytering av familjehem som är lämpade att ta emot barn med stora behov föreslås i denna utredning att en länsgemensam organisation även skulle rekrytera förstärkta familjehem för att i så stor mån det är möjligt själva ansvara för de barn som placeras av länets kommuner. För att möta det växande behovet av familjehem skulle också ett tydligt ansvar för prognostisering och analys av behov med fördel kunna ligga på en länsgemensam funktion. Utifrån erfarenheter från nu befintliga kommunsamarbeten kring familjehemsvård påtalas behovet av att skapa bra en hemsida som sedan kompletteras med en Facebooksida för att såväl informera om familjehemsvård som öka rekryteringsmöjligheterna. Vissa av länets kommuner har svårt att hinna utreda nya familjehem. Detta har av familjehemssekreterare beskrivits som en orsak till att de inte vill påbörja rekryteringssatsningar då det upplevs som motsägelsefullt att gå ut och tala om att behovet av familjehem är stort men sedan inte ha möjlighet att ta hand om de som anmäler intresse. Svårigheter med rekrytering är inget specifikt för Västernorrland och har på nationell nivå återkommande lyfts som ett problem. SKL (2015) belyser i sin handlingsplan att rekryteringsproblemen vad gäller familjehem kan medföra att socialtjänsten i brist på valmöjligheter gör avkall på sina krav vilket i förlängningen skulle kunna leda till att barn inte får sina behov tillgodosedda och att risken för sammanbrott ökar. En annan konsekvens av bristen på familjehem kan vara att socialtjänsten även när barnets vårdbehov inte motiverar det använder dyrare placeringsformer via konsultstödda företag. Ytterligare ett område som lyfts av såväl länets kommuner som av de familjehem som intervjuades är behovet av utbildning och stöd till familjehem. Grundutbildningen tillgodoses idag via det befintliga länssamarbetet. Däremot är kompletterande utbildning t.ex. om särskild problematik hos barnen och till viss del även handledning eftersatt. Familjehemsföräldrar pekar t.ex. på behovet av grupphandledning. Såväl familjehemsföräldrar som barn visar på behov av information när en placering påbörjas vilket även forskning pekat på där barn och familjehemsföräldrar menar att bristande information i värsta fall kan bidra till att vården bryter samman (Khoo & Skoog, 2014; 32 60/68 78/375

83 Skoog, 2013). En länsgemensam organisation kan såväl kartlägga kompetensbehov som utforma en länsgemensam kompetensplan för att tillgodose dessa behov. I detta uppdrag skulle det också ligga ett ansvar att utforma informationspaket till familjehem, barn och biologiska föräldrar som kan användas vid placeringens start. Ett annat område som lyfts av familjehemsföräldrarna är behovet av ett journummer för att vid behov kunna få omdelbar handledning och stöd. Detta är något som de privata konsultstödda företagen ofta erbjuder sina familjehem och något som familjehemmen, trots att de inte tror att det kommer att användas så ofta, upplever skulle bidra till en ökad trygghet vilket kan öka benägenheten att tacka ja till svårare uppdrag. I intervjun med familjehemsföräldrar blir det tydligt att familjehemmen besitter stor kunskap om hur stödet till familjehem kan utvecklas och denna kunskap behöver tas tillvara. Ett sätt att fånga in familjehemmens kunskap är att genomföra återkommande enkätundersökningar. Ett annat sätt är att utvärdera varje placering vid avslut, vilket blir särskilt viktigt om placeringen avslutas med sammanbrott. En eventuell länsgemensam organisation föreslås därför ansvara såväl för årlig uppföljning av familjehemmens situation samt för utvärdering av placeringar vid vårdens upphörande. Det är utifrån denna översikt viktigt att poängtera att en fungerande länsgemensam familjehemsvård inte handlar om att en central organisation endast tar över arbetsuppgifter från kommunerna. Länets kommuner klarar i dagsläget inte av att rekrytera familjehem i tillräcklig omfattning samt ger uttryck för att de inte heller mäktar med de lagstadgade arbetsuppgifterna med att tillgodose familjehemmens behov av utbildning och stöd /68 79/375

84 Förslag till länsgemensam familjehemsvård Målet med detta uppdrag var att presentera ett förslag på en länsgemensam organisation för familjehemsvården i Västernorrlands län. I förslaget nedan framgår vilka arbetsuppgifter en länsgemensam organisation ska ansvara för samt vilken personal som bedöms behövas för uppdraget. Det finns flera former för ägandeskap och de juridiska för- och nackdelarna behöver ses över. Vi har därför valt att i dagsläget inte ta ställning till ägandeskap. Redan 2003/2004 diskuterades en eventuell samverkan i länet kring familjehemsvård vilket bl.a. resulterade i rapporten Regionalisering av delar av familjehemsvården. Där angavs interkommunala avtal, interkommunala företag, gemensamma nämnder och kommunalförbund som möjliga former för ägandeskap. En fördel med ett kommunalförbund istället för att organisationen ligger inom någon av länets kommuner är att det minimerar uppfattningen att en ägandekommunen favoriserar sin egen verksamhet. De anställda på en länsgemensam organisation skulle med fördel kunna bo i olika delar av länet för att därmed på ett smidigt sätt ansvara för familjehem i sin närmiljö vilket minimerar restid. I det nedanstående förslag på organisation kommer familjehemssekreterare och barnsekreterarna ligga kvar i respektive kommun, undantaget är förstärkta familjehem och jourhem där familjehemssekreteraransvaret skulle ligga i den länsgemensamma organisationen. Arbetsuppgifter Inför placering Rekrytering Ansvaret för rekrytering av familjehem skulle i och med detta förslag ligga på den länsgemensamma organisationen som löpande arbetar med att ta fram rekryteringsmaterial, marknadsföra familjehemsuppdraget (att på ett positivt sätt synliggöra familjehemsuppdraget i samhället vilket med fördel kan ske tillsammans med befintliga familjehem) samt genomföra rekryteringskampanjer (i sociala medier, riktade till olika yrkeskategorier i form av besök på arbetsplatser mässor osv, via reklam m.m.). I detta arbete skulle även ett ansvar för prognostisering av kommunernas behov av familjehem ingå. Utredning och utbildning inför uppdrag Den länsgemensamma organisationen ansvarar för att ta emot intresseanmälningar, genomföra en första screening (BraFam, registerutdrag, hembesök och referentsamtal) samt utreda familjehemmens allmänna lämplighet (enligt lagstiftning och Västernorrlands nuvarande utredningsmodell). Vad gäller nätverks-/släktingfamiljehem utreds dessa efter remiss från ansvarig kommun. För de familjehem som bedöms lämpliga ska en utvecklingsplan skapas där familjehemmens behov av utbildning och stöd är kartlagt. Nya familjehem ska erbjudas en mentor (erfaret familjehem). Den länsgemensamma organisationen genomför grundutbildningen Ett hem att växa i. Det ska ske minst fyra gånger per år för att optimera möjligheten att familjehem kan gå utbildningen innan eller i nära anslutning till en placerings start. Matchningsbedömning/överlämning till kommunen Ansvarig kommun skickar en remiss när behov av familjehem finns och den länsgemensamma organisationen ger då förslag på lämpliga familjehem. Vid akuta lägen används jourhem som tillhandahålls länsgemensamt. Den länsgemensamma organisationen ska utforma remissmall, 34 62/68 80/375

85 matchningsdokument och avtalsdokument. Den kommun som ansvarar för placeringen skriver matchningsdokumentet där familjehemmets lämplighet kopplat till det enskilda barnet utreds. Placeringen görs sedan gemensamt av den länsgemensamma organisationen och placeringskommunen. Detta omfattar studiebesök inför placering, att delta vid placeringens start samt att träffas på ett uppföljningsmöte två veckor efter placeringen startat. Därefter tar placeringskommunen över helt. Den länsgemensamma organisationen ska vara behjälplig vid avtalsskrivning för att underlätta för placeringskommunen samt skapa en länsgemensam syn på ersättningar till familjehem. Detta blir särskilt viktigt då länets familjehemssekreterare påpekat att avtalsskrivning numera är mer krävande då familjehem ofta har kontakt med flera kommuner och ibland också privata företag vilket skapar en förhandlingssituation. Under placering Information, utbildning och mentorskap Barn och familjehem efterfrågar mer och tydlig information inför att placeringar påbörjas. Vid träffar med referensgruppen av familjehemssekreterare framgår att detta inte är någon nyhet för dem men arbetssituationen gör att kommunerna inte mäktar med att skapa denna typ av information. En länsgemensam organisation föreslås därför ansvara för att ta fram och förvalta allmänt informationsmaterial till barn, familjehemsföräldrar och biologiska föräldrar samt mallar för lämna information till familjehemsföräldrar angående det specifika uppdraget. Informationsmaterialet ska bygga på forskning som visar vilken information dessa grupper efterfrågar i samband med en placerings start. Det är viktigt att poängtera att den länsgemensamma organisationen inte ska ansvara för det dagliga stödet kopplat till familjehemmens uppdrag. Detta kommer att ligga kvar på kommunernas familjehemssekreterare. Undantaget är jourhem och förstärkta familjehem där den länsgemensamma organisationen sköter stödet till familjehemmen, dock inte till barnet där kommunerna även fortsättningsvis ansvarar för att tillhandahålla barnsekreterare. Den länsgemensamma organisationen ansvarar för vidareutbildning till länets familjehem t.ex. om barn med neuropsykiatriska funktionshinder och samarbete med barnens biologiska föräldrar. Familjehemsföräldrar efterfrågar kontakt med andra familjehem, mentorskap för nya familjehem och grupphandledning. Även detta påtalar länsnätverket för familjehemssekreterara att de känner till men inte har möjlighet att genomföra. Förslagvis läggs ansvaret för att starta nätverk och mentorskap på den länsgemensamma organisationen. Denna organisation kommer att ha en överblick av länets familjehem och kan i samband med att familjehem är utredda och bedömda som lämpliga omgående tillsätta en mentor för nya familjehem. Familjehemsföräldrar efterfrågar även ett journummer om något inträffar efter kontorstid. Utredningens förslag är att den länsgemensamma organisationen tillgodoser detta behov då denna typ av service ändå bedöms nödvändigt om organisationen ska tillhandahålla förstärkta familjehem och jourhem /68 81/375

86 Behandlingsfamiljehem/förstärkta familjehem och jourhem Länets kommuner har idag omkring 50 barn per år som är placerade i konsultstödda placeringar via privata företag. Som skäl till detta anges främst brist på egna familjehem och att barnen har omfattande behov. I vissa fall handlar det dock om geografiska förutsättningar som är svåra att styra över där barn behöver placeras på en viss ort och kommunen inte har tillgång till eller möjlighet att rekrytera familjehem på den aktuella orten. Samtidigt uttrycker vissa kommuner att kvalitén på de konsultstödda familjehemen inte alltid uppfyller förväntningarna från socialtjänsten trots att dessa placeringar är kostsamma. Dygnskostnaden för konsultstödda placeringar varierar och ligger i snitt på cirka 2500 kr per dygn. Det innebär att om de 50 barn som länet uppger är placerade i konsultstödda familjehem skulle vara placerade hela året (det troliga är dock att vissa barn är placerade en kortare period) uppgår kostnaden för detta till omkring per år. Det finns ingenting som hindrar att kommunerna själva skulle bedriva denna typ av verksamhet och därmed erbjuda det stöd familjehem beskriver att de får av de privata företagen. Vi beräknar att en socialsekreterare skulle kunna sköta placeringen för minst sex barn. Årskostnaden för att placera sex barn via ett konsultföretag i ett år med en dygnskostnad på 2500/ barn och dygn skulle bli Vid en enkel beräkning (med reservation för att vi inte har de ekonomiska kunskaper som krävs för att göra en detaljerad beräkning samt att det tillkommer t.ex. resekostnader, lokalkostnader, psykologkonsultation, utbildningskostnader för såväl familjehem som personal etc.) där detta skulle ligga inom en egen länsgemensam organisation skulle kostnaden hamna på omkring dvs. nästan 2,7 miljoner billigare än om tjänsten köps via ett privat företag. Beräkningen omfattar en socialsekreterare som arbetar med dessa sex placeringar på heltid ca /år, arvode till sex familjehem a kr/månad vilket blir en årskostnad på kr samt omkostnad till sex familjehem a 4000 kr/månad vilket omfattar en årskostnad på /år. Denna utredning förslår att en länsgemensam organisation till en början skulle omfatta fyra socialsekreterare som arbetar heltid med förstärkta placeringar och jourhemsplaceringar. Uppföljning/kvalitétssäkring av familjehemsvården För att kunna arbeta med utbildning till familjehem krävs kunskap om hur familjehemmen upplever sina uppdrag och vilket stöd som efterfrågas. Denna utredning föreslår att en länsgemensam organisation ansvarar för att årligen genomföra en enkät till länets alla familjehem. Såväl placerade barn som familjehemsföräldrar poängterar att bra avslut är viktigt när en placering upphör. Den länsgemensamma organisationen föreslås hålla i avslutningssamtal med barn, biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar när placeringar avslutas. Information vid dessa samtal avpersonifieras och används som uppföljning/utvärdering av familjehemsvården vilket är särskilt viktigt när placeringar avslutas plötsligt och oplanerat. Dessa samtal kan också användas som grund för att planera nya uppdrag till familjehemmen samt för att korrigera familjehemmens utvecklingsplan. Familjehemmet återgår efter avslutat uppdrag till den länsgemensamma organisationens familjehemsbank. Organisation I denna utredning har vi medvetet valt att inte ta ställning till geografisk placering och ägarskap av en länsgemensam organisation. Vi bedömer att det första steget är att fatta beslut om att länet vill ha en länsgemensam organisation. Det är dock viktigt att poängtera att det tar tid att bygga upp en 36 64/68 82/375

87 sådan verksamhet och att det därför är viktigt att kommunerna åtar sig att ingå i samarbetet övertid, förslagsvis under minst fem års tid. Verksamheten bör löpande utvärderas. Vid en preliminär beräkning skulle organisationen bestå av 14 tjänster omfattande 1 arbetsledare, 4 socialsekreterare som arbetar heltid med förstärkt familjehemsvård/jourhemsvård (vissa tjänster kommer att behöva köpas in t.ex. gällande marknadsföring). Denna bedömning av personalstyrka baseras på en uträkning av hur lång tid respektive arbetsuppgift tar per år. De 9 socialsekreterare som inte arbetar med förstärkt familjehemsvård/jourhem skulle arbeta med: - Rekrytering av familjehem. - Utredning av familjehem. - Grundutbildning. - Skapa och underhålla informationsmaterial till barn, familjehem och biologiska föräldrar. - Matchning/överlämningsarbete till kommunerna. - Organisera nätverk, grupphandledning och förmedla mentorskap. - Uppföljning/kvalitétssäkring. Analys av för- och nackdelar av en länsgemensam organisation En länsgemensam organisation bedöms ge positiva fördelar i form av att den: - Prioriterar arbetet med att prognostisera behoven av familjehem och aktivt arbetar med rekrytering (vilket kommunerna inte hinner med i dagsläget). Ett länsgemensamt register möjliggör också en bättre översyn av länets familjehem vilket kan användas vid rekrytering t.ex. gentemot särskilda geografiska områden där familjehem behövs. - Ökar kunskapen hos de som arbetar med rekrytering och utbildning pga. specialisering. - Ökar kvalitén på utbildningar till familjehem (idag hålls utbildningar relativt sällan då arbetet alternerar mellan olika personer samt riskerar att bortprioriteras när arbetsbelastningen är hög). - Ökar stödet till länets familjehem, och förhoppningsvis även tryggheten för dem, med kompletterande utbildningar, grupphandledning, möjlighet till stöd utanför kontorstider samt tillgång till nätverk och mentorskap. - Ökar möjligheten till god matchning mellan barn och familjehem om ökad och riktad rekrytering leder till en större bank av familjehem. - Skapar en samsyn i länet t.ex. vad gäller avtal. - Höjer ambitionsnivån i familjehemsvården då kommunerna i dagsläget påtalar att de har svårt att ens nå upp till de lagstadgade kraven. - Avlastar familjehemssekreterarna i kommunerna t.ex. genom att erbjuda tydligt informationsmaterial till familjehem, biologiska föräldrar och barn vid placeringens start. - Möjliggör att länet i större utsträckning kan utföra uppdrag själva där vi idag använder privata företag vilket minskar kommunernas kostnader. Nackdelar med en länsgemensam organisation bedöms främst vara risken att vissa kommuner kan känna sig förfördelade samt samarbetssvårigheter när personal i den länsgemensamma organisationen och kommunerna inte är geografisk nära. Ytterligare en nackdel är att denna typ av organisation tar tid att bygga upp. Den samlade bilden från referensgrupperna är dock positiv och flertalet synpunkter handlar om att kommunerna trots att de har specifika tjänster som ska arbeta 37 65/68 83/375

88 med detta inte mäktar med uppdraget. Det är viktigt att räkna med att rekrytering av personal till en länsgemensam organisation antagligen innebär att kommunerna mister några av sina anställda /68 84/375

89 Referenser Berrick, J.D.,Shauffer, C. & Rodriguez, J. (2011) Recruiting for Excellence in Foster Care: Marrying Child Welfare Research With Brand Marketing Strategies, Journal of Public Child Welfare, 5 (2-3), s Cox, M.E., Orme, J.G. & Rhodes, K.W. (2003) Willingness to Foster Children with Emotional or Behavioral Problems, Journal of Social Service Research, 29 (4), s Dorsey, S., Farmer, E. M.Z., Bart., R. P., Greene., J. R. & Landsverk., J. (2008) Current status and evidence base of training for foster and treatment foster parents, Children and Youth Services Review, 30, s Khoo, E. & Skoog, V. (2014) The road to placement breakdown: Foster parents experiences of the events surrounding the unexpected ending of a child s placement in their care, Qualitative Social Work, 13 (2), s Kriener, K. & Kazmerzak, D. (1995) Foster family satisfaction survey report. Des Moines, IA: Iowa Department of Human Services. Lee, J.H. & Holland, T. P. (1991) Evaluationg the Effectiveness of Foster Parent Training, Research on Social Work Practice, Vol 1 (2), s Puddy, R.W. & Jackson Y. (2003) The Development of Parenting Skills in Foster Parent Training, Children and Youth Services Review, 25 (12), s Rhodes, K.W., Orme, J.G. & Buehler, C. (2001) A comparison of Foster Parents Who Quit, Consider Quitting, and Plan to Continue Fostering, Social Service Review, 75 (1), s Socialutskottets betänkande (2002). Familjehemsvården, Stockholm. Skoog (2013) Barns upplevelser av instabil samhällsvård, Socialvetenskaplig tidskrift, 1, s ). Socialstyrelsen (2014) Ett hem att växa i Studiehandledning för familjehemsutbildare, Stockholm. Socialstyrelsen (2014) Barn och unga insatser år 2013, Stockholm /68 85/375

90 68/68 86/375

91 1/6 87/375

92 /6 88/375

93 3/6 89/375

94 /6 90/375

95 5/6 91/375

96 /6 92/375

97 FÖRSLAG TILL BESLUT Datum Diarienummer KS 2017/631 Sida 1(2) Svar på medborgarförslag om utvidgning av häxmuseets verksamhet Slutlig beslutsinstans Kommunfullmäktige Förslag till beslut Avslå medborgarförslaget och godkänna svarsbrevet. Ärendet Ulrika Forslund har lämnat in ett medborgarförslag (Dnr KS 2017/631) med syfte att undersöka förutsättningar för att bereda plats på dagens häxmuseum för de häxprocesser som bedrivs i dagens Sverige mot asylsökande. Som en del av kommunstyrelsens beredning av medborgarförslaget har remiss skickats till BKU-nämnden för yttrande (BKU ). BKU-nämnden föreslår Kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Häxmuséet lyfter fram och speglar en enskild historisk händelse. Syftet med häxutställningen är att förmedla kunskap, men framför allt för att väcka till insikter, reflektion, tankar och diskussion utifrån ett brett samhällsperspektiv. I utställningen visas också kopplingar mellan dåtid och nutid där det finns inslag som belyser näthatet som idag främst drabbar unga och kvinnor. Under våren 2018 påbörjades etapp 2 av utvecklingen av häxmuséet. Där lyfts viktiga delar av häxprocessen i Torsåker med hjälp av den digitala tekniken. I nuläget anses det angeläget att på olika sätt förmedla och visa häxprocessens olika historiska moment och dess följder. Medborgarförslaget vill att det ska undersökas om det finns plats för en vinkling utifrån migrationsfrågan men det är inte aktuellt för utställningen. Medborgarförslaget bör därför avslås. Det är viktigt att häxmuseet inte hänger ut enskilda individer, grupper, föreningar, andra organisationer och institutioner eller att häxmuséet blir en motor i en ny häxprocess. Att belysa samhället utifrån migrationsfrågan är en för snäv syn, häxmuseet ska ge ett bredare samhällsperspektiv. 1/2 93/375

98 Kramfors kommun Datum Diarienummer BKU 2018/18 Sida 2(2) Ekonomi och finansiering Detta beslut har inga ekonomiska effekter. Måluppfyllelse Häxmuseets syfte och intention är i linje med måluppfyllelsen i viljeinriktningen och de kommunövergripande målen. Att avslå medborgarförslaget påverkar inte den måluppfyllelsen. Samråd Samråd har skett med Jan Sahlén, kommunstyrelsens ordförande, Thomas Näsholm, barn-kultur- och utbildningsnämndens ordförande samt Hans-Olof Furberg, rektor Hola folkhögskola. Beslutsunderlag Ulrika Forslund, Medborgarförslag Dnr KS 2017/631 BKU-nämndens sammanträdesprotokoll, Yttrande på medborgarförslag om utvidgning av Häxmuséets verksamhet daterad dnr BKU 2018/18. Svarsbrev till förslagställaren. Beslutet skickas till Ulrika Forslund 2/2 94/375

99 Kramfors Medborgarförslag om utvidgning av häxmuseets verksamhet Tack för ditt medborgarförslag! Vi tycker att det är bra och viktigt att du engagerar dig och har använt dig av din rätt att väcka en fråga till oss som politiker genom ett medborgarförslag. Kommunfullmäktige har fattat beslut i ditt ärende. Häxmuséet lyfter fram och speglar en enskild historisk händelse. Syftet med häxutställningen är att förmedla kunskap, men framför allt för att väcka till insikter, reflektion, tankar och diskussion utifrån ett brett samhällsperspektiv. I utställningen visas också kopplingar mellan dåtid och nutid där det finns inslag som belyser näthatet som idag främst drabbar unga och kvinnor. Under våren 2018 påbörjades etapp 2 av utvecklingen av häxmuséet. Där lyfts viktiga delar av häxprocessen i Torsåker med hjälp av den digitala tekniken. I nuläget anses det angeläget att på olika sätt förmedla och visa häxprocessens olika historiska moment och dess följder. Idag är det inte aktuellt för utställningen att ta in en vinkling utifrån migrationsfrågan. Det är viktigt att häxmuseet inte hänger ut enskilda individer, grupper, föreningar, andra organisationer och institutioner eller att häxmuséet blir en motor i en ny häxprocess. Att belysa samhället utifrån migrationsfrågan är en för snäv syn, häxmuseet ska ge ett bredare samhällsperspektiv. Kommunfullmäktige avslår därför ditt förlag med motivering att det inte är aktuellt i dagens utställning då perspektivet är för snävt. Med detta brev anser kommunfullmäktige att ditt förlag nu är besvarat. Med vänlig hälsning KRAMFORS KOMMUN Rainor Melander Kommunfullmäktiges ordförande 1/1 95/375

100 1/4 96/375

101 /4 97/375

102 3/4 98/375

103 /4 99/375

104 Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen YTTRANDE Datum Sida 1(1) Yttrande på medborgarförslag om utvidgning av häxmuseets verksamhet BKU- nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Remissinstansens synpunkt Yttrande på medborgarförslaget inlämnat av Ulrika Forslund (Dnr KS 2017/631). Medborgarförslaget föreslår: att undersöka förutsättningar för att bereda plats på dagens häxmuseum för de häxprocesser som bedrivs i dagens Sverige mot asylsökande. Häxmuseet lyfter fram och speglar en enskild historisk händelse. Syftet med häxutställningen är att förmedla kunskap, men framför allt för att väcka till insikter, reflektion, tankar och diskussion utifrån ett brett samhällsperspektiv. I utställningen visas också kopplingar mellan dåtid och nutid. Där finns inslag som belyser näthatet som idag drabbar framför allt unga och kvinnor. Under våren 2018 kommer vi att påbörja etapp 2 av utvecklingen av häxmuseet. Där kommer vi att lyfta viktiga delar av häxprocessen i Torsåker med hjälp av den digitala tekniken. I nuläget anser vi att det är angeläget att på olika sätt förmedla och visa häxprocessens olika historiska moment och dess följder. Medborgarförslaget vill att det ska undersökas om det finns plats för en vinkling utifrån migrationsfrågan men det är inte aktuellt för utställningen. Medborgarförslaget bör därför avslås. Det är viktigt att häxmuseet inte hänger ut enskilda individer, grupper, föreningar, andra organisationer eller institutioner. Det är viktigt utifrån att häxmuset inte ska bli en motor i en ny häxprocess. Att belysa samhället utifrån migrationsfrågan är en för snäv syn häxmuseet ska ge ett bredare samhällsperspektiv. 1/1 100/375

105 1/2 101/375

106 /2 102/375

107 FÖRSLAG TILL BESLUT Datum Diarienummer KS 2018/113 Sida 1(2) Svar på medborgarförslag om utökade öppettider på gymmet i Bollstahallen Slutlig beslutsinstans Kommunfullmäktige Förslag till beslut Avslå medborgarförslaget och godkänna svarsbrevet. Ärendet Therese Eriksson föreslår att man utökar öppettiderna på gymmet i Bollstahallen så att det blir mer tillgängligt för kommunens medborgare. Hon skriver att det är viktigt för folkhälsan och för medborgare som inte bor i Kramfors centralort att ha tillgång till ett gym med längre öppettider och att kommunen skulle tjäna både på fysiskt- och psykiskt friskare medborgare men också rent ekonomiskt då fler skulle lösa kort där. Hon föreslår att öppettiderna blir mer likt privatägda gym. Fritidsenheten har tidigare fått frågor om ökade öppettider och gjort bedömningen att den omställningen inte är möjlig på grund av lokalernas utformning och personaltillgången. När det gäller lokaler så finns ingen möjlighet idag att ha det system som de privata gymmen i Kramfors kommun har, det vill säga ett inpasseringssystem med tagg/kort som skulle medföra att man kan träna även när Bollstahallen är stängd. Vi har öppet i hallen när personal finns på plats och det är inte aktuellt idag att utöka personalstyrkan för att möjliggöra utökade öppettider. Medborgarförslag som kommer in till kommunen kan utifrån nuvarande arbetsordning antingen bifallas eller avslås. Utifrån detta avslås förslaget. Ekonomi och finansiering Ingen påverkan. Måluppfyllelse Beslutet har ingen effekt på måluppfyllelsen. Samråd Inget samråd har skett i beredningen av detta ärende. 1/2 103/375

108 Kramfors kommun Datum Diarienummer KS 2018/113 Sida 2(2) Beslutsunderlag Medborgarförslag: Utökade öppettider i Bollstahallen. Beslutet skickas till Therese Eriksson Samhällsavdelningen 2/2 104/375

109 Datum Diarienummer KS 2018/113 Sida 1(1) Therese Eriksson Svarsbrev på medborgarförslag om utökade öppettider på gymmet i Bollstahallen Tack för ditt medborgarförslag! Vi tycker att det är bra och viktigt att du engagerar dig och har använt dig av den rätt att väcka en fråga till oss som politiker genom ett medborgarförslag. Kommunfullmäktige har fattat beslut i detta ärende. Medborgarförslaget avslås med motiveringen att fritidsenheten tidigare fått frågor om ökade öppettider och gjort bedömningen att den omställningen inte är möjlig på grund av lokalernas utformning och personaltillgången. När det gäller lokaler så finns ingen möjlighet idag att ha det system som de privata gymmen i Kramfors kommun har, det vill säga ett inpasseringssystem med tagg/kort som skulle medföra att man kan träna även när Bollstahallen är stängd. När det gäller personaltillgången så har vi öppet när personalen är på plats och det är inte aktuellt idag att utöka personalstyrkan för att möjliggöra utökade öppettider. Fritidsenheten har Träningsvärkstan i Ådalshallen som har två timmar längre öppettider än Bollstahallen och hänvisar de som vill träna senare välkomna dit. Medborgarförslag som kommer in till kommunen kan utifrån nuvarande arbetsordning antingen bifallas eller avslås. Utifrån detta avslås förslaget. Med detta brev anser kommunfullmäktige att ditt förslag nu är besvarat. Beslutet från sammanträdet följer med som bilaga i brevet. Med vänlig hälsning Rainor Melander Kommunfullmäktiges ordförande 1/1 105/375

110 1/1 106/375

111 1/1 107/375

112 1/1 108/375

113 1/1 109/375

114 1/1 110/375

115 Förslag till beslut Datum Diarienummer KS 2018/449 Sida 1(1) Fyllnadsval av (C) som ersättare i BAS-nämnden Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta följande Välja Cathrine Diongu (C) som ersättare i BAS-nämnden föråterstoden av mandatperioden. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade att entlediga Anne-Marie Viberg (C) som ersättare i BAS-nämndden. Kommunfullmäktige har därför att utse ny förtroendevald till uppdraget. Nominering har inkommit på fyllnadsval av Cathrine Diongu (C). Beslutsunderlag Nominering av fyllnadsval, inlämnad av Ida Stafrin Beslutet skickas till HR Kommunservice Kommunsekreterare 1/1 111/375

116 1/1 112/375

117 1/1 113/375

118 Datum Diarienummer KS 2018/575 Sida 1(1) Avsägelse (S) som ersättare i kommunstyrelsen Beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta följande Entlediga Björn Näsman (S) som ersättare i kommunstyrelsen. Ärendet Björn Näsman (S) har skriftligt avsagt sig uppdraget som ersättare i kommunstyreslen Beslutsunderlag Björn Näsman (S) avsägelse Beslutet skickas till HR Kommunservice Kommunsekreterare 1/1 114/375

119 FÖRSLAG TILL BESLUT Datum Sida 1(1) Delgivningar Slutlig beslutsinstans Kommunfullmäktige Förslag till beslut Lägga delgivningarna till handlingarna. Ärendet Kommunfullmäktige får ta del av följande: 1. Justerat protokoll arvodesberedningen Justerat protokoll BKU 27 juni 3. Justerat protokoll HKA 13 juni 4. Justerat protokoll Kommunhus styrelsemöte 27 juni 5. Justerat protokoll Krambo Bostads AB 27 juni 6. Justerat protokoll KSAU 26 juni 7. Justerat protokoll Valnämnden 9 september 8. Justerat protokoll Valnämnden 17 augusti 9. Justerat styrelse protokoll KIAB 27 juni 10. Justerat styrelseprotokoll Mediateknik 24 augusti 11. Kommunrevisionen informerar Uppföljande granskning av TESplaneringssystem 12. KTM Au protokoll KTM Au protokoll KTM Direktionen protokoll KTM Regionalt trafikförsörjningsprogram KTM Tertialrapport fastställd 17. KTM Tertialrapport per medlem 18. Samordningsforbundet-Kramfors-Styrelseprotokoll /1 115/375

120 1/5 116/375

121 2/5 117/375

122 3/5 118/375

123 4/5 119/375

124 5/5 120/375

125 1/7 121/375

126 2/7 122/375

127 3/7 123/375

128 4/7 124/375

129 5/7 125/375

130 6/7 126/375

131 7/7 127/375

132 1/6 128/375

133 2/6 129/375

134 3/6 130/375

135 4/6 131/375

136 5/6 132/375

137 6/6 133/375

138 1/5 134/375

139 2/5 135/375

140 3/5 136/375

141 4/5 137/375

142 5/5 138/375

143 1/6 139/375

144 2/6 140/375

145 3/6 141/375

146 4/6 142/375

147 5/6 143/375

148 6/6 144/375

149 1/20 145/375

150 2/20 146/375

151 3/20 147/375

152 4/20 148/375

153 5/20 149/375

154 6/20 150/375

155 7/20 151/375

156 8/20 152/375

157 9/20 153/375

158 10/20 154/375

159 11/20 155/375

160 12/20 156/375

161 13/20 157/375

162 14/20 158/375

163 15/20 159/375

164 16/20 160/375

165 17/20 161/375

166 18/20 162/375

167 19/20 163/375

168 20/20 164/375

169 1/20 165/375

170 2/20 166/375

171 3/20 167/375

172 4/20 168/375

173 5/20 169/375

174 6/20 170/375

175 7/20 171/375

176 8/20 172/375

177 9/20 173/375

178 10/20 174/375

179 11/20 175/375

180 12/20 176/375

181 13/20 177/375

182 14/20 178/375

183 15/20 179/375

184 16/20 180/375

185 17/20 181/375

186 18/20 182/375

187 19/20 183/375

188 20/20 184/375

189 1/6 185/375

190 2/6 186/375

191 3/6 187/375

192 4/6 188/375

193 5/6 189/375

194 6/6 190/375

195 1/10 191/375

196 2/10 192/375

197 3/10 193/375

198 4/10 194/375

199 5/10 195/375

200 6/10 196/375

201 7/10 197/375

202 8/10 198/375

203 9/10 199/375

204 10/10 200/375

205 1/5 201/375

206 2/5 202/375

207 3/5 203/375

208 4/5 204/375

209 5/5 205/375

210 Kommunrevisionen informerar Uppföljande granskning av TES - planeringssystem Granskningens inriktning KPMG har av Kramfors kommuns revisorer fått i uppdrag att följa upp tidigare granskning av planeringssystemet TES med koppling till arbetsmiljö och sjukskrivningar. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år År 2014 genomfördes en granskning av personalförsörjning och resursfördelning inom äldreomsorgen och bedöma om planeringssystemet TES fungerar effektivt. Granskningen visade att TES som IT-system fungerade tillfredsställande, men att det krävs ett fortlöpande analys- och utvecklingsarbete för att t ex använda tillgänglig statistik för fördjupad analys. Granskningens syfte har varit att bedöma om tidigare rekommendationer är genomförda samt om åtgärder har vidtagits för att skapa en arbetsmiljö som motverkar sjukskrivningar. Sammanfattning TES som IT-stöd för planering av framför allt hemtjänstinsatser infördes år Sedan år 2012 har TES använts på särskilda boenden, där biståndsbesluten är individuellt utformade och liknar besluten om hemtjänstinsatser. Det huvudsakliga syftet var att säkerställa att beviljade insatser utfördes och att brukarna fick den hjälp de hade rätt till. Tidigare hade planeringen skett med papper och penna, med risk för att beviljade insatser inte utfördes. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte är att det inom BASnämndens verksamheter pågår ett arbete i linje med tidigare rekommendationer samt att det finns ett systematiskt arbete för att nå ett hållbart arbetsliv med sänkta sjuktal som följd. Vi kan ännu inte se effekter av satsningarna då både sjuktal och kostnadsläget är fortsatt högt. Vi ser ett behov av att förbättra uppföljningen av beslutade rutiner samt tydliggöra konsekvenser av bristande följsamhet. Vi anser att den bemanningshandbok som är under framtagande har en central roll för styrning mot optimal bemanning och effektiva rutiner. Bemanningshandboken ska tydligt visa vilka regler som gäller, samtidigt som den bör följas upp och utvärderas utifrån att nya arbetssätt utvecklas. Utifrån vår bedömning och slutsats rekommenderar vi BAS-nämnden att: säkerställa rutiner för uppföljning och successiv utveckling av bemanningshandboken, säkerställa ett systematiskt arbetssätt för att successivt öka personalkontinuiteten, eller åtminstone bibehålla den nuvarande nivån, fördjupa kunskapen om vari motståndet till att slippa delade turer består i. Det finns en risk att den anställdes livssituation påverkar kortsiktiga ställningstagande gällande arbetsschema. Revisorernas rapport Uppföljande granskning av TES-planeringssystem samt revisionsberättelsen kan i sin helhet läsas på (sökväg via kommun och demokrati, resultat och kvalitet, revisionsrapporter). För ytterligare information kontakta: Revisionens ordförande Bertil Wiklund, tfn Postadress Kramfors kommun Revisionen Kramfors E-post kramfors@kramfors.se Besöksadress Torggatan 2 Telefon Fax Hemsida Organisationsnr /1 206/375

211 Sid 1 av 2 PROTOKOLL Datum Diarienr 18/ Camilla Norberg, Protokoll förbundsdirektionens arbetsutskott Tid: Datum: Plats: Närvarande ledamöter: Lars Olof Olsson (S) Folke Nyström (MP) Fullmäktigesalen, Region Västernorrland Birgitta Widerberg (C) Jonny Lundin (C), via telefon Tjänstgörande ersättare: Lars Gunnar Hultin (V) Närvarande ersättare: Frånvarande: Leif Nilsson (S) Malin Svanholm (S) Roger Boork (KO) Justerare: Birgitta Widerberg (C) Närvarande tjänstemän: Camilla Fahlander Camilla Norberg Tid för justering: Kansliet, Kramfors etf Underskrifter 1 &.i tswmra Ordförande ANSLAG/BEVIS Justering av arbetsutskottets protokoll har tillkännagivits genom anslag på Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns anslagstavla på Sammanträdesdatum Anslaget uppsatt den Anslaget nedtas den Förvaringsplats för protokollet Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands läns förvaltning Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: reg istrator@d i ntur.se 1/ Kramfors 207/375

212 PROTOKOLL Sid 2 av 2 Protokoll för förbundsdirektionens arbetsutskott Bilagor 43. Sammanträdets Öppnande 44. Upprop Arbetsutskottet beslutar: att godkänna uppropet av ledamöter. 45. Val av justerare för mötet Arbetsutskottet beslutar: att välja Birgitta Widerberg (C) till justerare för sammanträdet. 46. Budget 2019 Arbetsutskottet beslutar att anse informationen delgiven. Bakgrund Myndigheten genomför budgetdialoger med alla medlemmar och myndighetschefen ger en lägesbeskrivning på detta. Föredragande: Camilla Fahlander, myndighetschef. 47. Sammanträdets avslutande Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Postadress: Besöksadress: Telefon: Org. nr: Webb/e-post: Box 114 Viktoriagatan 16 Fax: registrator@dintur.se 2/2 208/ Kramfors

213 1/14 209/375

214 2/14 210/375

215 3/14 211/375

216 4/14 212/375

217 5/14 213/375

218 6/14 214/375

219 7/14 215/375

220 8/14 216/375

221 9/14 217/375

222 10/14 218/375

223 11/14 219/375

224 12/14 220/375

225 13/14 221/375

226 14/14 222/375

227 Sid 1 av 46 Datum Diarienr 18/00284 Tertialrapport april 2018 Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län 1 januari 30 april 2018 Fastställd av förbundsdirektionen /46 223/375

228 Sid 2 av 46 Innehåll Ordförande har ordet... 3 Vårt uppdrag... 4 Beslutat i förbundsdirektionen... 5 Årets första fyra månader... 6 Förvaltningsberättelse... 7 Omvärldsanalys och förväntad utveckling... 7 Vision och mål Övergripande målområden God ekonomisk hushållning Resenär: Kollektivtrafiken utgår från resenärens behov genom att vara attraktiv och modern Delmål: Vi ska resurseffektivt öka det totala kollektiva resandet Delmål: Antalet nöjda och mycket nöjda kunder ska öka Hållbarhet: Behovsanpassad kollektivtrafik bidrar till ett hållbart och inkluderande samhälle Delmål: Kollektivtrafik bidrar till social inkludering Delmål: Ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Delmål: Minskad negativ miljöpåverkan Delmål/Finansiellt mål: Resurseffektiv kollektivtrafik Tillväxt: Kollektivtrafiken bidrar till starka och växande arbetsmarknadsregioner Delmål: Vi ska resurseffektivt öka resandet i prioriterade stråk Delmål: Vi ska öka antalet resmöjligheter genom samverkan och innovation Medarbetare: Medarbetarnas kompetens och engagemang utgör kollektivtrafikens viktigaste tillgång Delmål: Målen är välkända för våra medarbetare Delmål: Medarbetarna har rätt förutsättningar att möta de förväntningar som ställs på verksamheten Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning Ekonomisk analys Periodens resultat Verksamhetens nettokostnad Prognos Sammanställd redovisning Medarbetare Redovisningsprinciper Ekonomisk ordlista /46 224/375

229 Sid 3 av 46 Ordförande har ordet Nytt år Nya mål 2018 gäller nya mål för kollektivtrafiken i Västernorrland. Utifrån den regionala utvecklingsstrategins vision och strategiska mål har kommunalförbundet arbetat fram fyra övergripande mål för en kollektivtrafik som utgår från resenärernas behov och bidrar till ett hållbart och inkluderande samhälle med starka arbetsmarknadsregioner. De övergripande målen anger ambitionen för kollektivtrafiken år 2030: Resenär: Hållbarhet: Tillväxt: Kollektivtrafiken är attraktiv och modern och utgår ifrån resenärens behov Behovsanpassad kollektivtrafik bidrar till ett hållbart och inkluderande samhälle Kollektivtrafiken bidrar till starka och växande arbetsmarknadsregioner Medarbetare: Medarbetarnas kompetens och engagemang utgör kollektivtrafikens viktigaste tillgång Samarbete över våra länsgränser är av största vikt när det gäller kollektivtrafiksystemet. I de fyra nordligaste länen har vi kommit långt, vi har väl utvecklade samarbeten när det gäller produktutbud, och regional tåg- och busstrafik. Utöver det har vi en pågående strategisk diskussion om framtiden. Varje år genomförs två presidieträffar där de politiska ledningarna och de högsta tjänstemännen möts. I mars möttes vi i Luleå bland annat för att diskutera vikten av Norrbotniabanan och det kommande samarbetet i Bussgods Norr. Jag hyser en stor förhoppning om att nya mål och väl fungerande samarbeten ska utgöra grund för våra gemensamma ambitioner för Västernorrlands kollektivtrafik. Lars Olof Olsson Ordförande Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län 3/46 225/375

230 Sid 4 av 46 Vårt uppdrag Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län bildades av länets sju kommuner och Region Västernorrland 2012 med ansvar för den regionala kollektivtrafiken enligt Lag om Kollektivtrafik (SFS 2010:1065) och EU kollektivtrafikförordning (EG 1370/2007) Kommunalförbundet leds av en förbundsdirektion som består av 22 ledamöter vilka utses av respektive medlems fullmäktige. Direktionen fastställer vision och mål i ett regionalt trafikförsörjningsprogram samt beslutar om budget för kollektivtrafiken 1 i Västernorrlands län. Direktionen beslutar om allmän trafikplikt inom länet. Direktionen ansvarar även för att: efter överenskommelse med Region Västernorrland eller en kommun i länet upphandla persontransport- och samordningstjänster för sådana transportändamål som kommunerna eller landstinget ska tillgodose samt samordna sådana transporttjänster, verka för att den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för alla resenärsgrupper samt verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet I dialog med kommunalförbundets medlemmar definieras behovet av kollektivtrafik och administrativa resurser i en treårig långtidsplan. Direktionen beslutar om budget för nästkommande år grundat på långtidsplanens första år. Den upphandlade samhällsfinansierade busstrafiken och särskilda persontrafiken i Västernorrland kommuniceras med varumärket Din Tur. Kommunalförbundet är delägare av Norrtåg AB som upphandlar den regionala tågtrafiken. Övriga bolag i koncernen är Bussgods Västernorrland AB, Samtrans AB, AB Transitio och Samtrafiken i Sverige AB. 1 Med regional kollektivtrafik avses kollektivtrafik som äger rum inom ett län eller sträcker sig över flera län. Detta med avseende på att trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov. 4/46 226/375

231 Sid 5 av 46 Beslutat i förbundsdirektionen 6 Trafikbokslut 2017 att anse informationen delgiven 7 Information från styrgruppen för översyn av styrdokument, ekonomisk fördelningsmodell och organisation att anse informationen delgiven 13 Långtidsplan att Långtidsplan ska ligga till grund för budgetdialogerna med kommunalförbundets medlemmar inför utarbetandet av Budget Årsredovisning 2017 att fastställa Årsredovisning Avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlov att uppdra till myndighetschefen att utreda förutsättningarna om införande av avgiftsfri trafik för skolungdomar under sommarlovet 2018 och 2019 inför beslut i direktionen att förbundsdirektionen kallas till ett extra direktionsmöte för beslut i frågan 16 Timrå kommun subventionerad produkt att ge kollektivtrafikmyndigheten i uppdrag att från 1/7 2018, och i enlighet med Timrå kommuns begäran, införa avgiftsfria resor på buss för barn- och ungdom 7 19 år i Timrå kommun att utformningen av tid-, resurs- och genomförandeplan sker i samverkan med Timrå kommun 17 Framtidens produkter och system att myndighetschefen uppdras att utreda och lämna förslag på ett framtida biljett- och betalsystem och produktutbud som ska ersätta nuvarande att uppdraget om möjligt sker i samverkan med andra kollektivtrafikmyndigheter att myndighetschefen återredovisar en lägesrapport av ärendet på direktionens sammanträde i september /46 227/375

232 Sid 6 av 46 Årets första fyra månader Första dagarna i februari drabbades Västernorrland av ett kraftigt snöfall med en klass 2 varning från SMHI. Snöfallet skapade stora problem med snöröjning och under torsdagen den första februari gick det inte att upprätthålla kollektivtrafiken i länet utifrån ett säkerhetsperspektiv. All trafik ställdes in i hela länet. Tågtrafiken ställdes in helt under fem dygn då Trafikverket inte hade tillräckliga resurser för att snöröja rälsen på Botniabanan. Myndigheten var del av den krisorganisation som upprättades under ledning av Länsstyrelsen. Den inställda trafiken testade myndighetens krisledning och gav anledning till reflektion över framförallt vikten av en väl fungerande kommunikation. Det är viktigt att medlemmar, andra organisationer och resenärer känner förtroende för vår hemsida och främst söker aktuell information där. Dialogen med trafikföretagen Nobina och Mittbuss fungerade mycket väl och var en avgörande faktor för att vi kunde hantera krisläget. Processen med att ta fram nya styrdokument för Kommunalförbundet har intensifierats under årets första månader. Ny förbundsordning och nytt samverkansavtal är utskickade för beslut hos respektive medlem. Styrgruppen avser nu att gå vidare och se över organisering och finansiell modell för kollektivtrafiken i länet. Arbetet med Regionalt trafikförsörjningsprogram 2030 har fortskridit med fördjupande samråd. Under våren har vi haft samråd om flygbusstrafik, kompetensförsörjning och etablering, tillgänglighet och kollektivtrafik över länsgränserna. Programmet har reviderats utifrån inkomna remissynpunkter. Verksamheten vid Din Tur kundcenter utvecklas och nya kunder väljer att köpa tjänster av myndigheten. Dalatrafik och X-trafik har skrivit avtal om jourtid på kvällar och helger. Timrå kommun har tagit beslut om att föra över sin färdtjänsthandläggning till Kollektivtrafikmyndigheten. Kollektivtrafikmyndighetens ansvar och insatser i det länsgemensamma projektet KOLL 2020 är omfattande och fokus ligger på att upphandla optiska läsare för att möjliggöra enklare validering av digitala biljetter samt områdena information, marknadsföring och åtgärder inom Mobility Management. Sammantaget bidrar projektet till bättre förutsättningar och utveckling av kollektivtrafik i länet. Projektet Hållbara Resor går in i slutfasen och myndigheten tittar på olika möjligheter att digitalisera företagskortet. Ett digitalt företagskort skulle ge bestående resultat som underlättar resande för de som reser i tjänsten. 6/46 228/375

233 Sid 7 av 46 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys och förväntad utveckling Hållbarhet På många håll i landet genomförs en bättre samordning av kollektivtrafik, färdtjänst, skolskjuts och sjukresor. Ökat samarbete ökar rörelsefriheten för skolbarn, äldre, personer med funktionshinder och alla andra som inte har tillgång till eller möjlighet att köra bil, samtidigt som det sparar pengar åt kommun och landsting. Kollektivtrafiken har en positiv påverkan på samhällsekonomin genom sin avgörande betydelse för människors möjlighet att ta sig till sina arbeten. I Västernorrland samordnas resor för färdtjänst och sjukresor på ett framgångsrikt sätt. Inriktningen är att i den mån det är möjligt styra sjukresorna till den allmänna kollektivtrafiken för att skapa resurseffektiva transporter och samtidigt minska taxiberoendet och därmed ytterligare bidra till klimatmålen och att hålla kostnaderna nere. Regeringen har fattat beslut om etappmål som syftar till att minska utsläppen från vägtrafiken i större tätorter. I enlighet med beslutet ska andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång uppgå till minst 25 procent år 2025 uttryckt i personkilometer. Detta är ett etappmål för att nå det långsiktiga fördubblingsmålet. Regeringens skrivelse Strategi för levande städer beskriver den politiska målsättningen för en hållbar statsutveckling. Skrivelsen lämnades till riksdagen i april Utöver det har regeringen lyft fram kollektivtrafiken som en viktig del av regeringens klimatstrategi. Regeringen anger att det krävs ekonomiska incitament för att styra mot riksdagens klimatmål. Detta framgår i regeringens förslag till klimatstrategi för Sverige som lämnats till riksdagen i april För att öka andelen kollektivtrafik, gång och cykel behöver dessa alternativ bli mer attraktiva. Satsning på kollektivtrafik och tekniska lösningar, förändrat reseavdrag är exempel på åtgärder. Utöver det krävs insatser för att få en fossilfri fordonsflotta vilket förutsätter en fortsatt positiv utveckling av biogas och höginblandade biobränslen. För att biodrivmedel fortsatt ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ så har de sedan 1 januari 2018 helt befriats från energiskatt. Reduktionsplikt och minskat utbud av HVO Regeringen har under april fattat beslut om en förordning om reduktionsplikten. Förordningen kompletterar lag om reduktionsplikt som riksdagen beslutat om Lagen och förordningen reglerar hur drivmedelsleverantörerna ska minska utsläppen av växthusgaser från bensin och diesel genom att blanda in biodrivmedel. Reduktionsplikten träder i kraft 1 juli Regeringen har samtidigt skickat ut förslag till ändring av förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande bränsle på remiss. Enligt förslaget ska råvarorna PFAD, teknisk majsolja och fria fettsyror inte längre betraktas som restprodukter. Detta innebär i praktiken att råvarorna kommer att försvinna från marknaden. I Sverige används PFAD till framställning av biodieseln HVO 100 (HVO). De förändrade hållbarhetskriterierna minskar utbudet av HVO samtidigt som reduktionsplikten leder till ökad efterfrågan på drivmedlet. Det innebär att tillgången på ren HVO kommer att minska kraftigt. Detta påverkar kollektivtrafiken som i huvudsak använder HVO som biodiesel. Båda förordningarna träder i kraft den 1 juli I Västernorrland utgör HVO en mycket hög andel av bussarnas drivmedel. Ökande efterfrågan och minskad tillgång riskerar ge prisökningar på drivmedlet. Utöver det minskar förutsättningarna till att uppfylla de långsiktiga klimatmålen. Att skapa goda förutsättningar till en hållbar och energieffektiv kollektivtrafik är angeläget. Det är därför viktigt att avsätta tillräckliga upphandlingsresurser inför kommande trafikupphandling för att säkerställa en fordonsflotta som harmoniserar med de långsiktiga hållbarhetsmålen. Persontrafik och tillgänglighet Trafikanalys har fått ett regeringsuppdrag om att redovisa ett uppdaterat kunskapsunderlag om persontrafiksituationen i Sverige. Kunskapsunderlaget ska omfatta de olika trafikslagen och färdsätten, såväl nationellt som i storstadsregioner, i små och medelstora städer samt gles och landsbygd. Redovisningen ska omfatta hur resor sker idag och en analys om möjligheterna att resa för olika 7/46 229/375

234 Sid 8 av 46 grupper i samhället. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 december Det kan antas ge ett kompletterande planeringsunderlag för kollektivtrafiken i länet. Det är angeläget med en väl genomarbetad kollektivtrafikstatistik. Utöver ovanstående uppdrag har Trafikanalys fått ett regeringsuppdrag om att kartlägga hinder för tillgänglighet och användbarhet inom kollektivtrafiksystemet för personer med funktionshinder. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 29 mars I förslaget till regionalt trafikförsörjningsprogram har ambitionerna och prioriteringar för att öka tillgänglighet i kollektivtrafiksystemet tydliggjorts. Ökade satsningar på tillgänglighet kommer att ske de närmaste åren. Inom ramen för Koll 2020 sker ett viktigt arbete för att driva arbetet med tillgänglighetsanpassningar framåt med tidshorisonten Regionförstoring och vidgade arbetsmarknadsregioner är ett viktigt medel för att skapa tillväxt i Sverige. Ett större upptagningsområde och flexiblare arbetsmarknad säkerställer att företagen kan anställa rätt personer till sin verksamhet. I Västernorrlands län har vi höga ambitioner för att säkerställa god turtäthet och verka för en attraktiv kollektivtrafik som möjliggör arbets- och studiependling. Ambitioner för anpassning av hållplatser och bytespunkter, tillgång till god resenärsinformation ska ge ett bra transportalternativ till bilen. Kollektivt resande på landsbygd I regleringsbrevet för 2018 fick Trafikverket ett regeringsuppdrag att redovisa åtgärder som syftar till att stärka möjligheterna till kollektivt resande på landsbygden. Trafikverket ska till följd av regeringens utökade satsningar på främjande av kollektivtrafik i landsbygd under perioden samråda med regionala utvecklingsansvariga om vad som kan uppnås i respektive län. Uppdraget skulle ha redovisats senast 30 mars Ett angeläget uppdrag för länet som både har kust- och inlandskommuner där förutsättningarna för kollektivtrafik skiljer sig åt. Uppdraget ligger rätt i tid med hänsyn till kommande trafikupphandling i länet. Kollektivtrafik och besöksnäring Utredningen Sveriges besöksnäring föreslår att Tillväxtverket tillsammans med bland annat Trafikverket, företrädare för regioner och besöksnäringen ska undersöka hur kollektivtrafikmyndigheterna bättre kan fånga besöksnäringens behov, samt om det kan ske genom samverkan eller om lagstiftningens tillämpning och utformning behöver ses över. Ett ytterligare förslag i utredningen är möjligheten att ta med cykel i kollektivtrafiken så långt som möjligt. Vilket bör vara en del av kraven i upphandling av nationell- och regional kollektivtrafik, något även vi behöver klargöra inför kommande upphandling. Genom en ökad samverkan mellan näringsliv och civilsamhället identifieras olika lösningar för att utveckla tillgängligheten till besöksnäringen i Västernorrland. Subventionerat resande En nyligen presenterad rapport från Statens väg- och transportinstitut visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt att subventionera kollektivtrafik och öka turtätheten där efterfrågan är hög. Huvudmotivet i rapporten är den välfärdsvinst som uppstår för kollektivtrafikresenärer om pris och frekvens optimeras med hänsyn till väntetider och trängsel i kollektivtrafikfordon. Utöver detta motiv finns det andra som kan motivera ytterligare subventionering av kollektivtrafik. För det första att biltrafik orsakar trängsel, luftföroreningar och buller. För det andra det så kallade optionsvärdet, vilket att de som normalt inte nyttjar kollektivtrafiken regelbundet erbjuds ett attraktivt komplement till bilåkning. Ett tredje motiv gäller positiva effekter på arbetsmarknaden då subventioneringen kan möjliggöra ökade arbetsmarknadsregioner för en ökad grupp av befolkningen. För ett län som Västernorrland förutsätter detta en standardiserad subvention som möjliggör arbetspendling över kommungränser. Regering och riksdag har fattat beslut om ett statligt stöd på 350 miljoner kronor under för att finansiera avgiftsfri kollektivtrafik för skolungdomar under sommarlovet. Målgruppen är de skolungdomar som respektive vårtermin lämnar antingen årskurs 6-9 i grundskolan eller år 1 och 2 i gymnasieskolan. Regeringen överlåter till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att i samråd med 8/46 230/375

235 Sid 9 av 46 övriga berörda parter i länet, vad som i tid och omfattning ska utgöra avgiftsfri kollektivtrafik i länet. Insatsen i Västernorrland ska utvärderas hösten /46 231/375

236 Sid 10 av 46 Vision och mål Visionen är den regionalt gemensamma vision som finns med i den regionala utvecklingsstrategin: Ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet. Kollektivtrafiken är en förutsättning för att uppnå ett funktionellt och attraktivt län. Kollektivtrafiken skapar möjligheter för invånarna att kunna arbeta och studera utanför boendeorten. Det leder till en bättre matchad arbetsmarknad och bättre förutsättningar för individer och organisationer att utvecklas i regionen. Dessutom skapar kollektivtrafiken möjligheter för en rik och aktiv fritid. Övergripande målområden De strategimål som anges i den regionala utvecklingsstrategin innebär sammanfattningsvis att Västernorrland ska ha positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och stärkt innovationsförmåga. Utifrån vision och strategimål har fyra övergripande målområden arbetats fram. Resenär, Hållbarhet, Tillväxt och Medarbetare. Inom varje målområde finns ett övergripande mål som anger ett önskat tillstånd Kollektivtrafiken i Västernorrland ska utgå från resenärens behov, bidra till ett hållbart och inkluderande samhälle med starka arbetsmarknadsregioner. För att åstadkomma det krävs att kompetenta och engagerade medarbetare får rätt förutsättningar att verka. Tio delmål konkretiserar de övergripande målen. Kopplat till varje delmål har strategiskt viktiga åtgärder identifierats för att de övergripande målen ska uppnås till Delmålen följs upp årligen. Delmålet om resurseffektiv kollektivtrafik utgör även kommunalförbundets finansiella mål. Vision Ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet Resenär Kollektivtrafiken utgår ifrån resenärens behov genom att vara attraktiv och modern Hållbarhet Behovsanpassad kollektivtrafik bidrar till ett hållbart och inkluderande samhälle Tillväxt Kollektivtrafiken bidrar till starka och växande arbetsmarknadsregioner Medarbetare Medarbetarnas kompetens och engagemang utgör kollektivtrafikens viktigaste tillgång Vi ska resurseffektivt öka det totala kollektiva resandet Kollektivtrafik bidrar till social inkludering Vi ska resurseffektivt öka resandet i prioriterade stråk Målen är välkända för våra medarbetare Antalet nöjda och mycket nöjda kunder ska öka Ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Vi ska öka antalet resmöjligheter genom samverkan och innovation Medarbetarna har rätt förutsättningar att möta de förväntningar som ställs på verksamheten Minskad negativ miljöpåverkan Finansiellt mål: Resurseffektiv kollektivtrafik Bild 1: Målbild för Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län enligt Dir Mål för Kollektivtrafikmyndigheten /46 232/375

237 Sid 11 av 46 God ekonomisk hushållning Kommunallagen och den kommunala redovisningslagen innehåller regler för kommunalförbundets styrning. Ett av kraven är att kommunalförbundet ska ha god ekonomisk hushållning. Det kravet har både att finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart en budget i balans, utan innefattar även ett krav på att resurserna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. De delmål som är särskilt betydelsefulla och ska ha uppnått godkänd nivå för att vi ska kunna redovisa att vi uppnått god ekonomisk hushållning är Vi ska resurseffektivt öka det totala kollektiva resandet Minskad negativ miljöpåverkan Resurseffektiv kollektivtrafik Genom delårsbokslut och årsredovisning följs utvecklingen kontinuerligt upp för såväl verksamhet som ekonomi. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning beslutades i och med att Budget 2018 antogs av förbundsdirektionen. Metod 1. I samband med att kommunalförbundet bereder budget ska analys genomföras av vilka faktorer som kan komma att påverka myndighetens verksamhet och ekonomi på kort och lång sikt. Dessa faktorers betydelse och påverkansbarhet ska värderas för att skapa handlingsberedskap och främja möjligheter för att erhålla god kollektivtrafikförsörjning för vardagsresande. 2. Kommunalförbundets budget ska innehålla delmål och finansiella mål och som är av betydelse för god ekonomisk hushållning 3. Långtidsplan ska resultera i ett budgetförslag som beskriver vilken verksamhet som ska bedrivas och hur den ska finansieras. 4. Alla ärenden som föreläggs direktionen för beslut ska anvisa hur ärendet ska finansieras. Målen ska utvärderas utifrån graden av uppfyllande. Indikatorerna ska vara utformade så att de ger svar på uppfyllande av verksamhetsmål och finansiellt mål som sammanfattningsvis ger underlag för måluppfyllnad. Definition av måluppfyllnad: = mål uppfylls = mål uppfylls med vissa brister = mål uppfylls ej Under respektive målområde beskrivs de åtgärder som ska genomföras under Åtgärderna är förankrade med medlemmarna i Långtidsplan och budgetdialog. Uppföljning åtgärder beslutade i budget 2018 sker tertialvis efter april, augusti och december månad. Respektive åtgärd erhåller då en status: Definition av status åtgärder: X = Genomförd = Ej genomförd 11/46 233/375

238 Sid 12 av 46 Kollektivtrafikbarometern Kommunalförbundet använder Kollektivtrafikbarometern (Kolbar) för att mäta ett flertal av de indikatorer som ligger till grund för bedömning av måluppfyllelse för delmålen. Kolbar är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som drivs och utvecklas av Svensk Kollektivtrafik. Kommunalförbundet deltar tillsammans med ett tjugotal andra organisationer i undersökningen och får genom den ett mätbart och objektivt resultat för kundupplevd kvalitet. Undersökningen har genomförts sedan 2001 och riktar sig till allmänheten mellan år. Den mäter vad ett slumpmässigt urval av befolkningen både de som reser med kollektivtrafik och de som inte gör det anser om kollektivtrafiken. Totalt sett över landet omfattar undersökningen ca respondenter varav ca 2400 kommer från Västernorrland lanserades en ny version av Kolbar med en mängd förändringar för att anpassa undersökningen till framtidens krav. En av förändringarna är att man har bytt huvudsaklig mätmetod. Metoden telefonintervju har nu bytts till webbenkät. Sammantaget innebär förändringarna att undersökningen blir statistiskt säkrare, får ett bredare urval och fler respondenter. Dock är förändringarna så pass omfattande att jämförelser mellan åren måste göras med stor försiktighet och att data för våra indikatorer inte är jämförbara med data från tidigare år. 12/46 234/375

239 Sid 13 av 46 Resenär: Kollektivtrafiken utgår från resenärens behov genom att vara attraktiv och modern Delmål: Vi ska resurseffektivt öka det totala kollektiva resandet En attraktiv och modern kollektivtrafik leder till fler resenärer. Vi ska därför erbjuda kollektivtrafik med god komfort anpassad för arbets- och studiependling. Vi strävar mot hög turtäthet i tätortstrafiken för att den ska vara tidtabellslös och inte behöva anpassas efter den regionala trafiken. Den regionala trafiken ska i så hög grad som möjligt kunna konkurrera tidsmässigt med bilen. Det är viktigt att vi identifierar och vidtar de åtgärder som får bilresenärer att välja kollektivtrafik. Måluppfyllnad Analys Bedömningen är att målet inte uppfylls. Årsprognos T1 Delmålet om att resurseffektivt öka det totala kollektiva resandet hade i de tidiga resonemangen en stark koppling till självfinansieringsgrad. I Västernorrland görs stora satsningar på att ytterligare subventionera resandet för olika resenärsgrupper vilket minskar självfinansieringsgraden, utifrån detta behöver vi identifiera rätt indikatorer för att bedöma måluppfyllelsen och vad som är resurseffektivt resande i länet. Under årets fyra första månader så ställdes ett stort antal turer in i framförallt Sundsvalls tätortstrafik och den regionala tågtrafiken. Detta har haft negativ effekt på resandeutvecklingen i länet. De senaste årens positiva resandeutveckling i tätortstrafik har fortsatt men i länets största trafikområde Sundsvalls tätort så har trenden av ökningar under vintern 2018 avtagit. Det var alltså i Sundsvall som de största framkomlighetsproblemen under vintern uppstod varför den negativa resandeutvecklingen är väntad. För helåret så bedöms att antalet resande i tätortstrafiken i länet (Örnsköldsvik, Sollefteå, Härnösand och Sundsvall) kommer att öka jämfört tidigare år, särskilt då kommunala och statliga (Sommarlovskortet) biljettsubventioner införs. Landsbygdstrafiken har en mer blandad utveckling. Trafiken i Ådalen fortsätter att minska kopplat till utflyttning från Migrationsverkets boenden, en trend som bedöms kan fortsätta. Även trafikområden i Örnsköldsviks landsbygd minskar, här finns inte samma koppling till flyktingboenden utan skälen till utvecklingen behöver följas upp vidare. En orsak kan vara vinterns snömängder som främst drabbade länets kustområden och försvårade framkomligheten för bussarna. Idag har vi inte tidtabellös kollektivtrafik i länets tätorter. Indikatorerna avseende trygghet, tidhållning, information om förändringar och information om oförutsedda händelser når inte satta målvärden. Insatserna inom dessa områden är omfattande och myndigheten har inte resurser för att nå målvärdena i dessa områden. Indikatorer för att följa upp målet Utfall april 2018 Målvärde 2018 Utfall april 2017 Utfall 2017 Kollektivtrafikens marknadsandel i jämförelse med det motoriserade resandet (%) Antalet påbörjade kollektivtrafikresor med den upphandlade kollektivtrafiken varav buss (Din Tur) varav tåg (Norrtåg) /46 235/375

240 Sid 14 av 46 Antalet påbörjade skolkortsresor Antalet påbörjade kollektivtrafikresor med den upphandlade kollektivtrafiken exklusive skolkort varav landsbygdstrafik varav tätortstrafik Antal resor med företagskort varav resor med buss varav resor med tåg Total omsättning av företagskortet (kr) Avgångstider: Andelen som instämmer i påståendet Avgångstiderna passar mina behov (%) Nationellt snitt 3 62/ / /36 66/50 - Hitta information: Andelen som instämmer i påståendet Det är enkelt att få information om resan (avgångstider, biljettpriser mm) (%) Nationellt snitt 66/67: 76/ /63: 76 /75 - Enkelhet: Andelen som instämmer i påståendet Det är enkelt att resa med Din Tur (%) Nationellt snitt 65/43 74/ /48 74/59 - Trygghet: Andelen som instämmer i påståendet Det känns tryggt att resa med Din Tur (%) Nationellt snitt 67/57 72/ /62 73 /67 - Tidhållning: Andelen som instämmer i påståendet Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag reser med Din Tur (%) Nationellt snitt 46/40 48/ /44 52/48 - Information om förändringar: Andelen som instämmer i påståendet Informationen vid förändringar av tidtabeller och linjer är bra (%) Nationellt snitt 40/41 55/ /40 55/53 - Oförutsedda händelser: Andelen som instämmer i påståendet Informationen vid förseningar och stopp är bra (%) Nationellt snitt 28/28 43/ /21 44 /43 - Köpa biljetter: Andelen som instämmer i påståendet Det är enkelt att köpa bolagets biljetter och kort (%) Nationellt snitt 76/75 77/ /69 71/69-2 De kommunala subventionerna minskar behovet av skolkortsresor 3 Nationellt snitt är medelvärdet i Kolbars nationella undersökning av alla medverkande aktörer inom kollektivtrafikområdet 4 Utfallet xx/yy på indikatorerna beskriver (- xx = antal procent av resenärer - yy = antal procent av allmänheten) 14/46 236/375

241 Sid 15 av 46 Uppföljning av åtgärder beslutade i budget 2018 Belopp (mnkr) Ansvarig Status Analys/kommentar Utreda möjligheten att skapa anropsstyrd trafik av pluslinjen 630 0,0 Trafikchef X Ej påbörjad. Utredningen kommer genomföras under året. Beskrivning av aktivitet: Resandet med linje 630 är lågt och kan istället genomföras som anropsstyrd trafik vilken är en mer resurseffektiv trafiklösning. Analysera linjenätsutredning i Sundsvalls tätort som genomförs hösten ,0 Trafikchef Beskrivning av aktivitet: Sundsvalls kommun genomförde under 2017 en linjenätsanalys med en utgångspunkt att använda för nytt linjenät. Analysera effekterna av Örnsköldsviks kommuns beslut hösten 2017 om infrastrukturåtgärder och förändringar av linjenätet 0,0 Trafikchef Beskrivning av aktivitet: Ett förändrat trafikupplägg för Örnsköldsviks tätort genomfördes vid tidtabellskiftet i december Örnsköldsviks kommun gör en upphandlad analys av effekterna och RKM analyserar även utfallet för trafikupplägget. X X Påbörjad. Arbetet med Sundsvalls linjenät har pågått under perioden. Arbetet är omfattande och linjenätsanalysen är endast en bidragande faktor till det slutgiltiga linjenätet i Sundsvall. Sundsvalls linjenät förväntas vara planerat under 2018 men ska senare införas som trafik sannolikt i delar för tidtabellskiftet 2019 och lejonparten Påbörjad. Arbetet med att se över effekterna för Örnsköldsviks tätortstrafik har påbörjats i en arbetsgrupp med kommunen, trafikutförare och RKM. Trafikupplägget är fortfarande nytt och det är för tidigt att dra slutsatser kring dess effekter särskilt då vintern påverkat resandet påtagligt. RKM kommer att färdigställa en analys under slutet av året som kan vara indikativ för eventuella trafikförändringar för 2019 eller Antal påstigande i den linjelagda kollektivtrafiken Tabellen nedan visar antalet påstigande i de olika trafikområdena. De största ökningarna ser vi i S6 på linje 50 mellan Härnösand och Örnsköldsvik. Även 022 Härnösands landsbygd och O18 Sundsvall Matfors uppvisar en kraftig ökning. De områden som tappar resande är O2 Höga kusten och tågtrafiken. Trafikområde Trafikering April 2018 April 2017 April 2016 April 2015 Tendens O2 Höga Kusten % O3 Sollefteå tätort % O45 Sollefteå landsbygd % O6 Örnsköldsviks tätort % O7 O8 O9 Örnsköldsvik Husum, Gideå och Trehörningsjö Örnsköldsvik Solberg, Mellansel och Bredbyn Örnsköldsvik Skorped och Köpmanholmen % % % O10 Härnösands tätort % O1415 Sundsvalls tätort % 15/46 237/375

242 Sid 16 av 46 O16 Sundsvall Holm och Liden % O1721 Njurunda Sundsvall Timrå % O18 Sundsvall Matfors % O20 Sollefteå Kramfors - Härnösand % O22 Härnösand landsbygd % O23 Ånge landsbygd % S3 Tvärflöjten, Örnsköldsvik - Sollefteå Östersund % S4 Linje 331 Sollefteå - Sundsvall % S5 Linje 201 Härnösand Timrå Sundsvall % S6 Linje 50 Härnösand-Örnsköldsvik % Totalt (ej tåg) % Tågtrafik Mittbanan och Botniabanan % Delmål: Antalet nöjda och mycket nöjda kunder ska öka För att stödja våra resenärer med svar på deras frågor har vi ett dygnet runt-öppet kundcenter. Vid oförutsedda händelser ska vi kommunicera genom hemsida och mobil-app. Genom realtidssystemet ska resenären kunna följa trafiken och se om förseningar har uppstått. Vårt produktutbud ska vara enkelt och anpassat utifrån resenärens behov och göra resande över länsgränsen möjlig. Genom dialog med kommunerna och Trafikverket ska vi verka för att bytespunkterna upplevs som trygga och bekväma. Måluppfyllnad Analys Bedömningen är att målet inte uppfylls. Årsprognos T1 Indikatorn andelen nöjda och mycket nöjda kunder har inget mätvärde i Kolbars statistik och redovisas därför ej. Ingen av indikatorerna kommer upp till målvärde för perioden. De beslutade målvärdena är i samtliga fall högre än resultatet av det nationella snittet för indikatorn. Målvärdena är högt ställda i relation till de nationella snittvärdena. Åtgärderna för att förbättra audiellt utrop pågår, men hastigheten i införandet går långsamt. Ytterligare resurser behöver tillföras för att åtgärden ska genomföras under året. Upphandlingsprocessen för optiska läsare har påbörjats. Upphandlingen finansieras av Koll2020. Om upphandlingen kan genomföras enligt plan, kommer 270 optiska läsare installeras i länets bussar med start hösten Åtgärder för bättre fungerande information på digitala tavlor kommer att genomföras under året. Utfallet visar att Kommunalförbundet måste prioritera medel och resurser för att nå delmålet. Indikatorer för att följa upp målet Utfall april 2018 Målvärde 2018 Utfall april 2017 Utfall 2017 Andelen nöjda och mycket nöjda resenärer 5 (%) Kan ej följas upp, saknar mätvärde i Kolbar 16/46 238/375

243 Sid 17 av 46 Nöjdhet med bolaget (andelen av svarande som är nöjda med Din Tur) (%) Nationellt snitt 50/396 60/ /40 59/51 - Nöjdhet med senaste resan (andelen av svarande som är nöjda med sin senaste resa med Din Tur) (%) Nationellt snitt NPS (Net Promoter Score dvs andel som skulle rekommendera vänner och bekanta att resa med Din Tur) (%) 74/ /72-80/80 76/76 25/ /16 - Uppföljning av åtgärder beslutade i budget 2018 Belopp (mnkr) Ansvarig Status Analys/kommentar Utveckla system för att leverera realtidsinformation och möjlighet till köp av biljetter via mobiltelefon. Beskrivning av aktivitet: Installera optiska läsare till samtliga bussar i den upphandlade i trafiken 0,4 Adm chef X Nytt utropssystem håller på att implementeras på länets bussar. Installationer har gjorts på bussar i Härnösand. Utprovning av inställningar för bästa hörbarhet i de olika bussmodellerna pågår. Takten i införandet resurskrävande. Utveckling av realtidsfrekvensen med stöd av ny server hos biljettmaskinleverantör för att leverara säkrare realtidsinformation. Adm chef X Upphandlingsprocess påbörjad. Installationer beräknas påbörjas under T3 Beskrivning av aktivitet: Vår bedömning är att det kräver en investering om 2,0 mnkr som kan skrivas av på fem år. Det innebär en årlig kostnad om 0,4 mnkr. All övergång till digitala lösningar ska ske med en övergångsperiod för att säkerställa bästa möjliga tillgänglighet för så många som möjligt. 6 Utfallet xx/yy på indikatorerna beskriver (- xx = antal procent av resenärer - yy = antal procent av allmänheten) 17/46 239/375

244 Sid 18 av 46 Hållbarhet: Behovsanpassad kollektivtrafik bidrar till ett hållbart och inkluderande samhälle Delmål: Kollektivtrafik bidrar till social inkludering Med social inkludering menar vi att människor kan ta del av viktiga samhällsfunktioner oavsett ekonomiska, fysiska eller psykiska förutsättningar. Kollektivtrafik kan bidra till att överbrygga sociala skillnader. Med en relevant kollektivtrafik har fler människor möjlighet till sysselsättning. Därför går det inte endast att mäta antalet resande och kostnaden för kollektivtrafik för att utvärdera behovet av kollektivtrafik. En busslinje kan ibland vara ekonomiskt försvarbar ur ett samhällsperspektiv trots lågt resande. Däremot är det hela tiden viktigt att värdera alternativa lösningar som kan vara mer kostnadseffektiva men ändå fylla samma behov. I dialogen med våra medlemmar konsekvensbeskriver vi åtgärder ur ett socialt perspektiv. Måluppfyllnad Analys Bedömningen är att målet uppfylls. Årsprognos T1 Antalet arbetade timmar med biljettkontrollanter har hög uppfyllnadsgrad, verksamheten fungerar väl, men är personalsvag. Ett samarbete med trafikbolagen om personella resurser pågår. Bemötandet ombord på bussarna och kringservice och information samt enkelheten att köpa färdhandlingar har ett utfall som når målvärdena. Även i jämförelse med de nationella snittvärdena är resultatet bra. Informationssystemen ombord på bussarna behöver utvecklas och klarar inte mätvärdet. Förberedelser för införande av subventionerade produkter riktade till barn och skolungdom samt seniorer ger ökade förutsättningar för de resenärsgrupperna att planera och delta i sociala aktiviteter. Indikatorer för att följa upp målet Utfall april 2018 Målvärde 2018 Utfall april 2017 Utfall 2017 Antalet arbetade timmar i trafiksystemet av resenärsvärdar Antalet användare av Din Tur-app Genomsnitt/mån t o m april Bemötande ombord: Andel som instämt i påståendet Förarna och ombordpersonalen har ett trevligt bemötande Nationellt snitt 72/ / Bemötande kring service/information: Andel som instämt i påståendet Personalen på kundcenter/kundtjänst/trafikupplysning har ett trevligt bemötande Nationellt snitt Information ombord: Andel som instämt i påståendet Jag får den information jag behöver ombord Nationellt snitt 70/71 71/70 63/64 72/ /69 76/ Utfallet xx/yy på indikatorerna beskriver (- xx = antal procent av resenärer - yy = antal procent av allmänheten) 18/46 240/375

245 Sid 19 av 46 Information inför resan: Andel som instämmer i påståendet Det är enkelt att få information inför resan (avgångstider, biljettpriser mm) Nationellt snitt Köpa färdhandlingar: Andel som instämmer i påståendet Det är enkelt att köpa Din Turs biljetter och kort Nationellt snitt 66/67 76/75 76/75 77/ /63 76/ /69 71/69 Alla planerade åtgärder i budget 2018 bortprioriterades Uppföljning av åtgärder för måluppfyllnad Belopp (mnkr) Ansvarig Status Analys/kommentar Upprätta handlingsplaner för införandet av kommunala subventionerade produkter i Sundsvall och Härnösand 0,0 Adm chef Förberedelserna går enligt plan för alla inblandade aktörer. Beskrivning av aktivitet: Enligt beslut i direktionen juni 2017ska i samverkan med kommunala tjänstemän, trafikföretag och systemleverantörer en tid- och resursplan upprättas som stöd för införandet. Upprätta handlingsplaner för införandet av kommunala subventionerade produkter i Timrå 0,0 Adm chef Förberedelserna går enligt plan för alla inblandade aktörer. Beskrivning av aktivitet: Enligt beslut i direktionen 28 mars ska i samverkan med kommunala tjänstemän, trafikföretag och systemleverantörer en tid- och resursplan upprättas som stöd för införandet. Utarbeta en konsekvensanalys för införandet av Sommarlovskortet 0,0 Adm chef Förslag på beslut redovisas för förbundsdirektionen den 18 maj Beskrivning av aktivitet: Regeringen har beslutat om att erbjuda de regionala kollektivtrafikmyndigheterna möjligheten att införa ett gratis sommarlovskort för särskild åldersgrupp skolelever. Delmål: Ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Vi satsar på att förbättra tillgängligheten i all trafik genom realtidssystem, audiell och visuell hållplatsinformation. Vi eftersträvar också god information om vilken tillgänglighet resenären kan förvänta sig i vår trafik genom hemsida, kundtjänst och app. Den särskilda persontrafiken regleras i särskild lagstiftning och gör resande möjligt för de som inte kan ta del av den allmänna kollektivtrafiken. Årsprognos T1 19/46 241/375

246 Sid 20 av 46 Måluppfyllnad Analys Bedömningen är att målet inte uppfylls. Nytt teknisk plattform för audiellt utrop är anskaffat och håller på att provas ut i Härnösandskommun. Hörbarheten är beroende av en exakt inställning i varje bussmodell. Kvaliten på högtalarna i bussarna varierar, platsen i bussen avgör dessutom hörbarheten. De visuella utropen består av skyltar ombord på bussar samt på hållplatser och bytespunkter. Den tekniska nivån i bussarna varierar mellan trafikområden vilket påverkar kvalitén negativt. I nästa bussupphandling är det viktigt att det audiella- och visuella systemet ges särskilt definierade krav så att kvalitén informationssystemen i länets bussar och på hållplatser och bytespunkter blir jämn. I uppföljningen T1 kan inte andel bussar med audiellt- och visuellt utrop redovisas då underlag för det saknar systemstöd. Ambitionen är att ha relevant underlag till T2. Indikatorer för att följa upp målet Utfall april 2018 Målvärde 2018 Utfall april 2017 Utfall 2017 Andel fordon som kontrollerats (%) Andel bussar med audiellt utrop (%) Andel bussar med visuellt utrop (%) Uppföljning av åtgärder beslutade i budget 2018 Belopp (mnkr) Ansvarig Status Analys/kommentar Ta fram riktlinjer för hur bytespunkter runt om i länet ska utformas samt var de geografiskt ska placeras Beskrivning av aktivitet: När trafikförsörjningsprogrammet är antaget ska flera riktlinjer tas fram för att realisera trafikförsörjningsprogrammets intentioner. Högst prioriterat är det att ta fram en riktlinje för placering och utformning av bytespunkter i länet. 0,0 Trafikchef X Påbörjad. Regionalt trafikförsörjningsprogram som beslutas i juni 2018 ligger grund för utvecklingen av arbetet avseende riktlinjer för bytespunkter. I Koll 2020 så finns viktiga utredningar såsom om tillgänglighet som kommer att ligga som grund för riktlinjer för bytespunkter. Åtgärden förväntas färdigställas under Realisera projektet En kollektivtrafik för alla 9 under 2020 (Wilhelm och Partners) 0,0 Utvecklings -chef Beskrivning av aktivitet: Den tillgänglighetsanalys som tagits fram under 2016 realiseras i ett projekt benämnt En kollektivtrafik för alla X Aktiviteten är bortprioriterad i slutformandet av trafikförsörjningsprogrammet efter inkomna remissynpunkter och genomförda fördjupade samråd. Arbetet som leddes av Wilhelm och Partners har resulterat i bilagan om tillgänglighet i det kommande trafikförsörjningsprogrammet. Delmål: Minskad negativ miljöpåverkan Varje resa som en person gör med kollektivtrafik istället för med bil minskar påverkan på miljön. Sedan 2016 bedrivs all upphandlad linjelagd kollektivtrafik med fossilfria drivmedel. Vi jobbar vidare med att minska miljöpåverkan genom att få fler att resa med kollektivtrafik istället för bilen. Vi ska fortsätta vårt arbete med att anpassa bussarnas storlek efter transportens behov och därmed 8 57 bussar av 297 är kontrollerade 9 Enligt utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram /46 242/375

247 Sid 21 av 46 minska den totala energianvändningen i den linjelagda kollektivtrafiken. Vi ser en tendens till att sjukresorna ökar och blir längre. Vi ska verka för att fler har möjlighet att göra sina sjukresor i den linjelagda kollektivtrafiken. Måluppfyllnad Analys Bedömningen är att målet uppfylls. Årsprognos T1 Utsläppen ligger överlag på samma nivå som 2017 allteftersom busstrafiken drivs på biodieseln HVO 100. Jämfört samma period 2017 har andelen biodrivmedel ökat och är nu närmare 100 procent av förbrukningen på den linjelagda trafiken. Den främsta utmaningen nu är att påverka energianvändningen genom miljövänligare körning. På linjer med få resenärer kan det vara möjligt att byta till mindre bussar vilket påverkar utsläppen. De förändrade hållbarhetskriterierna minskar utbudet av HVO samtidigt som reduktionsplikten leder till ökad efterfrågan på drivmedlet. Det medför en väsentlig risk för att länets bussar inte kan drivas med biodiesel i en nära framtid och att miljömålen inte nås. Indikatorer för att följa upp målet Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till det motoriserade resandet (%) Mängden kväveoxider i linjelagd trafik per förbrukad kilowattimma (g/kwh) Energianvändning per produktionskilometer i linjelagd trafik (kwh/km) Utfall april 2018 Målvärde 2018 Utfall april 2017 Utfall ,29 1,30 1,37 1,34 3,2 3,1 3,2 3,0 Biodrivmedelsandel per produktionskilometer (%) 99,0 97,0 95,56 98,2 Nettoutsläpp koldioxid för all linjelagd busstrafik (ton) Uppföljning av åtgärder beslutade i budget 2018 Belopp (mnkr) Ansvarig Status Analys/kommentar Anskaffning av en el-buss för att trafikera Kramfors centrumlinje 0,6 Trafikchef Beskrivning av aktivitet: För att minska energianvändningen och bidra till en bättre stadsmiljö har det inkommit önskemål om att anskaffa en el-buss till centrumlinjen i Kramfors. Utveckla dialogen med trafikföretagen inom den särskilda persontrafiken för att öka användningen av fossilfria drivmedel 0,0 Trafikchef Beskrivning av aktivitet: Mellan har stort fokus legat på omställning mot mer hållbara drivmedel i den allmänna kollektivtrafiken. Arbetet har påbörjats även i den särskilda X X En elbuss är svår att införa in i Kramforstrafikens omlopp då denna måste depåladda och får för kort drifttid. Infrastruktur för en elbuss är omotiverad ur ett kostnadsnyttaperspektiv mot nuvarande HVOdrift. Genomförs ej. Påbörjad. RKM har en dialog med upphandlade företag om möjligheterna att använda fossilfria drivmedel. Härnösands upphandlade särskilda persontrafik har sedan slutet av procent inblandning av fossilfria bränslen. 10 Redovisas i ÅR /46 243/375

248 Sid 22 av 46 persontrafiken och den kommer att prioriteras under de kommande tre åren. Vi kommer att föra dialog med trafikföretagen och se hur vi succesivt kan genomföra en hållbar omställning. Trafikföretag som bedriver trafik med fossilfria drivmedel ska lyftas fram som goda exempel 0,0 Trafikchef Beskrivning av aktivitet: Vi ska lyfta fram goda exempel som ett incitament för omställning. X Ej genomförd. Informera om goda exempel på Din Tur Facebooksida om trafikföretag inom den särskilda persontrafiken som använder fossilfria bränslen. Delmål/Finansiellt mål: Resurseffektiv kollektivtrafik Resurseffektiv kollektivtrafik innebär att vi bedriver kollektivtrafik utifrån de behov som finns. Där det finns få resenärer kan det behövas alternativ till linjelagd kollektivtrafik. Det kan till exempel handla om att ersätta linjer med anropsstyrd trafik där resenären måste boka sin resa i förväg. Vi kommer att följa upp vad varje resa kostar för skattebetalaren och analysera möjligheter att minska den skattefinansierade delen genom att exempelvis öka intäkterna för varje resa. Det kan stå i konflikt med att skapa kollektivtrafik som ekonomiskt är tillgänglig för alla. Måluppfyllnad Årsprognos T1 Analys Bedömningen är att målet inte uppfylls. Antalet samordnade resor kommer att minska ytterligare under 2018 då Sollefteå kommun har upphandlat färdtjänst från och med augusti. I det kommande Trafikförsörjningsprogrammet definieras länets prioriterade stråk. En av ansatserna är att öka resandet i dessa stråk samt att identifiera linjer med lågt resande. Linjer med lågt antal resande ska på sikt ersättas med anropsstyrd trafik. Anropsstyrd trafik är kostnadseffektiv för det behov som finns inom områden med lågt antal resande. Av de 103 upphandlade anropsstyrda linjerna i länet används 74, nyttjandegraden är oförändrad. För att öka attraktiviteten behöver tekniska stödsystem utvecklas för att underlätta beställning och betalning av resan. Informationen om den anropsstyrda trafiken måste utvecklas mot de resenärsgrupper som är berörda. Antal nyttjade linjer med anropsstyrd trafik har inte ökat under året. Kommunala- och statliga subventioner medför att andelen betalande resenärer i den linjelagda kollektivtrafiken kommer att minska och därmed självfinansieringsgraden. Indikatorer för att följa upp målet Utfall april 2018 Målvärde 2018 Utfall april 2017 Utfall 2017 Kollektivtrafikens marknadsandel i förhållande till motoriserade resande (%) Jämförelse mellan verksamhetens nettokostnader och budget avvikelse i procent avvikelse mnkr 0,9% 1, ,4% -0,4 2,8% 14,2 22/46 244/375

249 Sid 23 av 46 Nettokostnad per resa (kr) varav landsbygdstrafik varav tätortstrafik 36,1 95,3 17, ,5 102,5 16, Nettokostnad per invånare (kr) Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad 12 (%) 25,2 22,4 27,3 24,3 varav landsbygdstrafik 19,5 17,0 19,7 18,8 varav tätortstrafik 33,1 30,0 38,4 32,0 Andel trafikkostnad som finansieras av skolkortsintäkt(%) 5,3 5,1 6,1 5,5 varav landsbygdstrafik 7,1 6,6 7,7 7,0 varav tätortstrafik 2,9 3,0 3,6 3,0 Kostnad/sjukresa (kr per resa) Kostnad/färdtjänstresa (kr) Totalt Västernorrland Kostnad/färdtjänstresa (kr) Ånge kommun Andel samordnade sjukresor (%) 60,31 58,00 59,58 59,12 Andel samordnade färdtjänstresor (%) Totalt Västernorrland, exkl. Sundsvalls kommun 59,03 59,20 59,84 59,23 Andel samordnade färdtjänstresor (%) Ånge kommun 56,67 53,30 50,33 51,76 Besparing samordnade sjukresor (%) 38,50 36,80 37,90 37,61 Besparing samordnade färdtjänstresor (%) Totalt Västernorrland, exkl. Sundsvalls kommun 27,95 28,60 28,9 28,14 Besparing samordnade färdtjänstresor (%) Ånge kommun 44,87 36,50 38,55 37,44 Kostnad per produktionskilometer (kr) 20,32 20,05 Antalet anropsstyrda linjer i Västernorrland (st) Antalet anropsstyrda linjer där resor bokats i Västernorrland (st) 74 - Kassalikviditet (%) Uppföljning av åtgärder beslutade i budget 2018 Belopp (mnkr) Ansvarig Status Analys/kommentar Skapa förutsättningar för en attraktiv kollektivtrafik i glesbygden genom nya och innovativa lösningar 0,0 Trafikchef X Arbetet pågår med att analysera möjliga kluster där förutsättningar finns för denna form av flextrafik genom Projekt Koll Beskrivning av aktivitet: Detta skulle ske genom att öppna upp den särskilda persontrafiken, skolskjutsar för allmänheten mindre flexibla bussar av typen byabussen. Utveckling av tjänster för att underlätta samordning av trafikslag och samåkning. Åtgärden kommer att genomföras inom ramen för Koll 2020 i WP 4- Nya tider. 11 Nettokostnad per invånare beräknas utifrån den totala nettokostnaden, exklusive tågtrafik, särskild persontrafik, Din Tur kundcenter och subventioner, genom befolkningsmängden 31 mars. 12 Självfinansieringsgrad är andelen av trafikkostnader, exklusive särskild persontrafik, som täcks av externa biljettintäkter. Skattefinansierade intäkter så som skolkort, skattesubvention kommunkort och medlemsbidrag inräknas ej. 23/46 245/375

250 Sid 24 av 46 Utveckla trafikbokslutet som ett beslutsunderlag 0,0 Trafikchef Beskrivning av aktivitet: Trafikbokslutet behöver utvecklas ytterligare för att utgöra ett relevant beslutsunderlag för kommunalförbundet och dess medlemmar. Trafikbokslutet ligger till grund för bland annat medlemmarnas behovsframställan. Förstärka ekonomistyrning och intäktsanalys 0,7 Ekonomichef Beskrivning av aktivitet: Myndighetens resurser för ekonomistyrning kommer att behöva förstärkas genom nyrekrytering av en controller. Controllern kommer bland annat att arbeta med att utveckla och anpassa intäktsfördelningssystem. Vi behöver säkerhetsställa intäktsfördelningen gentemot trafikföretag, övriga norrlandslän och medlemmar. Nuvarande intäktsfördelningssystem kan ej uppgraderas och saknar support. X Trafikbokslutet har utvecklats under årets första månader, exempelvis genom GIS-analyser av trafiken vilken ger en översiktlig bild som grund för strategiska beslut. Ej genomförd. Rekrytering av controller pågår och beräknas vara klar under hösten Överta handläggning av Timrå kommuns färdtjänst 0,0 Trafikchef X Alla förberedelser för övertagandet är genomförda. Övertagandet sker per 1 juli Beskrivning av aktivitet: Från och med juni 2018 övertar kommunförbundet handläggningen av färdtjänstresor från Timrå kommun. Fakturering sker enligt avtal. 24/46 246/375

251 Sid 25 av 46 Tillväxt: Kollektivtrafiken bidrar till starka och växande arbetsmarknadsregioner Delmål: Vi ska resurseffektivt öka resandet i prioriterade stråk Prioriterade stråk 13 är de områden i Västernorrland där störst andel av befolkningen är bosatta och arbetar eller studerar i. För att öka resandet i de prioriterade stråken behöver vi effektivisera den linjelagda busstrafikens ledtider så att kollektivtrafiken kan konkurrera tidsmässigt med bilen. För tågtrafiken ska vi verka för att hålla en hastighet som möjliggör snabbare restider än bilen. Måluppfyllnad Analys Bedömningen är att målet inte uppfylls. Årsprognos T1 Delmålet om att resurseffektivt öka resandet i prioriterade stråk hade i de tidiga resonemangen en stark koppling till självfinansieringsgrad. I Västernorrland görs stora satsningar på att ytterligare subventionera resandet för olika resenärsgrupper vilket minskar självfinansieringsgraden, utifrån detta behöver vi identifiera rätt indikatorer för att bedöma måluppfyllelsen och vad som är resurseffektivt resande i länet. Det viktigt att relatera detta delmål till det övergripande målet om tillväxt där kollektivtrafiken ska bidra till starka och växande arbetsmarknadsregioner. Framgent avser vi att mäta resandet i gruppen vuxna med syfte att identifiera antalet arbetspendlande. Målet att öka det totala antalet resande mellan 2017 och 2018 skulle sannolikt som helhet inte nås med bakgrund av den kraftiga minskningen under vintern Men då ytterligare kommunal- och statlig subventioneringen av kollektivtrafiken införs under 2018 så kan ökningen av antalet resande ändå ske men till följd av lägre självfinansieringsgrad. Mycket arbete återstår för att kartlägga de åtgärder som krävs för att öka kostnadseffektivitet och för att korta restiderna. Årets första fyra månader visar en minskning på antalet resande längs prioriterade stråk. Den huvudsakliga minskningen består av antalet resande i tågtrafiken, beroende på en stor ökning av inställda och kraftigt försenad trafik under vintern Busstrafiken har trots den snörika vintern huvudsakligen en stabil trend jämfört Mer specifikt, linje 50 har ökat med 15 procent vilket är sannolikt kopplat till en överflytt av resenärer mellan trafikslag på grund av många inställda turer i den regionala tågtrafikens sträckning Härnösand Örnsköldsvik. Linje 201 har ökat med 3,5 procent, Matforstrafiken fortsätter öka med ett genomsnitt på 8 procent och linje 120 mellan Njurunda-Sundsvall-Timrå fortsätter också utvecklas med 6 procent. Linje 90 har minskat med 9 procent och linje 191 har minskat med 1,5 procent. Den regionala tågtrafikens resande har minskat med 16,5 procent. Indikatorer att följa upp målet Utfall april 2018 Målvärde 2018 Utfall april 2017 Förändring april 2017 och 2018 (%) Utfall 2017 Antalet resor i de prioriterade stråken 14 (nedan sammanslaget) Prioriterade stråk definieras i det kommande reviderade Regionala trafikförsörjningsprogrammet 14 Kompletteras efter beslut om Trafikförsörjningsprogram /46 247/375

252 Sid 26 av 46 Landsbygdstrafik (50, 90, 120, 141, , 201, 611) Tätortstrafik (Övik och Sundsvall) Regional tågtrafik (Norrtåg alla produkter) Uppföljning av åtgärder beslutade i budget 2018 Belopp (mnkr) Ansvarig Status Analys/kommentar Utreda fortsatt förstärkningstrafik eller ökad turtäthet på linje 120 0,0 Trafikchef Beskrivning av aktivitet: Linje 120 är en prioriterad linje med många resenärer. Vi behöver särskilt se över linjen med fokus på att ha god turtäthet och bra restider. Åtgärden kan innebära ökade kostnader på sikt. X Linjen har förstärkts inför sommartidtabell 2018 och kommer även fortsätta ses över i samband med tidtabellskiftet i december Pågående. Utreda förstärkt trafik samt snabbare trafik på linje 201 0,0 Trafikchef Beskrivning av aktivitet: Linje 201 är en stark pendlingslinje men den har relativt dåliga restidskvoter i jämförelse med bilen. Därför finns det anledning att se över restiderna och behovet av förstärkning. Åtgärden kan innebära ökade kostnader på sikt. Delta i arbetet med nytt resecentrum i Sundsvall 0,0 Trafikchef Beskrivning av aktivitet: Ett nytt resecentrum i Sundsvall kommer att vara en strategiskt viktig nod för kollektivtrafiken i länet. X Dialog med trafikutförare rörande utveckling är påbörjad. Linjens hållplatslägen och dragning kommer genomlysas under året. Påbörjad. Planeringen av Sundsvalls resecentrum är genomförd. Projektet går nu mot en genomförandefas vilket innebär endast mindre insatser för RKM. Delta i arbetet med ombyggnationen av Navet i Sundsvall 0,0 Trafikchef Beskrivning av aktivitet: Navet är en viktig kollektivtrafiknod i länet. Där är det mycket trafik som passerar och många människor som uppehåller sig. Det är av stor vikt att Navet blir en attraktiv mötesplats som lockar till resande och att resenären kan känna sig trygg där. Utreda den regionala trafiken i de prioriterade stråken för att eventuellt förstärka vid behov. 0,0 Trafikchef Beskrivning av aktivitet: I tidigare planer har arbetet med att ta fram en stationslägesstrategi funnits med. Arbetet pausade i och med att projekt Koll 2020 aktualiserades och att det görs inom ramen för projekt Mittstråket. Med stöd av Koll 2020 bör arbetet med att ta fram en stationslägesstrategi återigen prioriteras och medel avsättas. X RKM har deltagit styrgrupp och arbetsgrupp för den nya centrala hållplatsen i Sundsvall (hållplats Stenstan). Projektet går under vintern 2019 in i en genomförandefas vilket innebär endast mindre insatser för RKM. Ej påbörjad. De prioriterade stråken definieras i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet som beslutas i juni Stationslägesstrategi tas fram 2019 efter att linjenätsanalys är framtagen 26/46 248/375

253 Sid 27 av 46 Delmål: Vi ska öka antalet resmöjligheter genom samverkan och innovation Vi samverkar med de angränsande länen för att nå gemensamma lösningar för produktutbud, produktgiltighet och teknikutveckling samt kommunikation med resenärerna. Genom samverkan med den kommersiella trafiken ökar antalet resmöjligheter. Därför strävar vi efter gränslösa tekniska lösningar med öppna system i enlighet med nationella standarder. Måluppfyllnad Analys Bedömningen är att målet inte uppfylls. Årsprognos T1 Upphandling av optiska läsare påbörjad i maj. Installation beräknas under hösten Samverkan med X-trafik är inledd för att vidareutveckla biljett- och trafiksamverkan utifrån nuvarande samverkansavtal. Utöver det har en gemensam projektledare rekryterats i samarbetet för att ta fram en plan för nästa generations biljett- och betalsystem tillsammans med de övriga fyra länen. Utöver det har åtgärder påbörjats men ännu inte nått resultat. Av de indikatorer som följs upp når vi därmed inte upp till målvärdena för Bedömningen är att det endast är indikatorn för användare av Din Tur-app som når målvärdet. Indikatorer för att följa upp målet Utfall april 2018 Målvärde 2018 Utfall april 2017 Utfall 2017 Utbudsförändring genom biljettsamverkan SJ Mittbanan (antal dubbelturer/må-fre) SJ Botniabanan (antal dubbelturer/må-fre) X-trafik (antal dubbelturer tåg och buss /må-fre) Andel bussar med installerade optiska läsare (%) Andel produkter som är digitaliserade 16 (%) Antalet användare av Din Tur-app Genomsnitt/mån t o m april Uppföljning av åtgärder beslutade i budget 2018 Belopp (mnkr) Ansvarig Status Analys/kommentar Ta fram en plan för nästa generations biljett- och betalsystem i samverkan med de fyra nordligaste länen Beskrivning av aktivitet: Åtgärden kan innebära en investerings- och driftskostnad på sikt. 0,0 Adm chef X Ej genomförd. Projektledare rekryterad. Projektorganisationen organiserad och arbetet påbörjat. Förstudien har påbörjats. Projektet bedöms vara avslutat före årsskiftet.. Investera nya biljettmaskiner 0,6 Adm chef X 15 I budgetskrivelse uttrycks mätvärdet som 6000 för SJ (9 dubbelturer per dygn=9*2*365) och för X-trafik avgångar per år. Det bedöms inte vara ett funktionellt indikatorvärde för uppföljning av målet. 16 Produktutbud: Periodkort/Reskassa, Enkelbiljett, Företagskort, Skolkort, Barnkort (gratis), totalt fem, varav enkelbiljett är digitaliserad T /46 249/375

254 Sid 28 av 46 Beskrivning av aktivitet: Vi ser ett behov av att köpa in ytterligare biljettmaskiner för att utrusta de bussar som idag saknar biljettmaskiner (t ex skolbussar). Åtgärden gör det möjligt att kunna nyttja skoltrafiken till den allmänna linjelagda trafiken. Ej påbörjat. Behov att förnya biljettmaskinparken då de nuvarande modellerna är på väg ut ur marknaden. Säkrare analys av tidpunkt för införande ges i T2. Investera biljettautomater i Sundsvall 0,1 Adm chef X Ej genomförd. Beskrivning av aktivitet: I väntan på att produkterna digitaliseras kan det finnas ett behov av att investera i biljettautomater i Sundsvall. Tanken är att på det sättet minska trycket på laddning ombord på buss vilket orsakar förseningar i trafiken. Utveckla samverkan med X- trafik avseende biljetter och trafik. Aktiviteten påbörjas redan under ,5 Adm chef X Ej genomförd. Beskrivning av aktivitet: I dag trafikerar X-trafik med både buss- och tågtrafik till Sundsvall. Det ekonomiska värdet för Västernorrland för trafiken uppgår till ca 2,0 mnkr. Nuvarande avtal reglerar både kostnader och biljettgiltigheter. Ersättningen för 2018 uppgår till 1 mnkr och kommer successivt att öka till 2 mnkr till Dialog med X-trafik har inletts om en fortsättning på nuvarande samverkansavtal. Utveckla biljettsamverkan med kommersiella aktörer 0,0 Adm chef X Ej genomförd. Beskrivning av aktivitet: Norrtåg kommer att inleda en dialog om biljettsamverkan med SJ. Offert inkommit som underlag för analys av möjlighet av införande. Kostnaden för anskaffning överstiger budgeterade medel. Projekteringsanalys påbörjad i samverkan med Sundsvalls kommun. Dialog med X-trafik genomförd under våren. Planering pågår tillsammans med X-trafik för att utarbeta ett nytt samverkansavtal som ersätter nuvarande från kommande årsskifte. I ansvarsfördelning mellan kollektivtrafikmyndigheten och Norrtåg har det beslutats att det är Norrtågs styrelse som ansvarar för dialogen med SJ om en biljettsamverkan. 28/46 250/375

255 Sid 29 av 46 Medarbetare: Medarbetarnas kompetens och engagemang utgör kollektivtrafikens viktigaste tillgång Delmål: Målen är välkända för våra medarbetare Väl kända mål som genomsyrar hela verksamheten bidrar till medarbetarnas engagemang. Måluppfyllnad Analys Bedömningen är att målet uppfylls. Årsprognos T1 Målen i det nya Trafikförsörjningsprogrammet kommer att kommuniceras med alla medarbetare under I medarbetarsamtal och lönesamtal med närmaste chef utvärderas förmågan att nå Kollektivtrafikmyndighetens mål och mål nedbrutna på individnivå. Indikatorerna följs upp i medarbetarenkät hösten Indikatorer för att följa upp målet Andelen medarbetare som upplever att målen genomsyrar hela myndigheten (%) Benchmark 62% 17 Andelen medarbetare som upplever att de har mål kopplat till sitt arbete (%) Benchmark myndigheter 74% Utfall april 2018 Målvärde 2018 Utfall april 2017 Utfall my myn Uppföljning av åtgärder beslutade i budget 2018 Belopp (mnkr) Ansvarig Status Analys/kommentar Att införa en verksamhetsplaneringsprocess 0,0 Ekonomichef X Arbetet påbörjades under sista halvåret 2017 och kommer att slutföras under Beskrivning av aktivitet: Arbetet med att införa en verksamhetsledningsprocess kommer att slutföras under Årlig personaldag med fokus på mål och verksamhetsstyrning 0,0 HR-chef X Genomförs den 26 maj. Beskrivning av aktivitet: Personaldag med fokus på mål, verksamhetsstyrning och området feedback som identifierats i handlingsplanen för bättre arbetsmiljö. Delmål: Medarbetarna har rätt förutsättningar att möta de förväntningar som ställs på verksamheten För att nå satta mål måste mål och medel harmonisera med varandra. Genom en tydlig planeringsprocess ges medarbetarna förutsättningar att på ett effektivt sätt prioritera sitt arbete för att 17 Benchmarking mäts i enps (Employee Net Promotor Score) som är ett mätverktyg som utvärderar alla branscher i Sverige 29/46 251/375

256 Sid 30 av 46 bidra till måluppfyllelsen. Uppdraget till myndigheten utgår från kommunalförbundets styrdokument och direktionens beslutade ambitionsnivå. Utfallet på indikatorn Medarbetarindex, avseende arbetsklimat, ledarskap, organisation och visioner och mål, i medarbetarundersökningen 2017 var 56 procent. Måluppfyllnad Analys Bedömningen är att målet inte uppfylls. Årsprognos T1 Medarbetarindex bedöms uppnå målvärdet 62 procent. Sjuktalen kommer inte att minska till 3,7 procent då två heltidssjukskrivna medarbetare bidrar till ett ökat sjuktal totalt. Friskvårdstimmar beräknas inte uppnå målvärdet då en ökning av andelen medarbetare som använder sig av friskvårdstimmen och friskvårdsbidraget är lågt. Indikatorer för att följa upp målet Utfall april 2018 Målvärde 2018 Utfall april 2017 Medarbetarindex, hämtat ur medarbetarundersökning (MI) (%) Sjuktal (%) 8,1 3,7-4,8 Antalet friskvårdstimmar registrerade i Agda (h) Andelen av medarbetare som utnyttjar friskvårds bidrag (%) Utfall 2017 Uppföljning av åtgärder beslutade i budget 2018 Belopp (mnkr) Ansvarig Status Analys/kommentar Utveckla verksamhetsplaneringsprocessen 0,0 Ekonomichef X Arbetet påbörjades under sista halvåret 2017 och kommer att slutföras under Beskrivning av aktivitet: Budgetbeslutet ska brytas ner i en verksamhetsplan som beskriver ansvar och medel för att uppnå ambitionen i budgeten. Medarbetarindex, hämtat ur medarbetarundersökning 0,0 HR-chef X Medarbetarindex redovisas efter genomförd medarbetarundersökning hösten Beskrivning av aktivitet: Under hösten 2018 genomförs en medarbetarundersökning riktad till alla medarbetare vid myndigheten. Indexområdena är Ledarskap, Organisation, Mål-och vision samt Arbetsmiljö. Undersökningen möjliggör att vi får fram ett medarbetarindex som kan jämföras med förgående år samt med andra arbetsplatser. Följa upp handlingsplan som har utarbetats från resultaten av 2017 års medarbetarenkät 0,0 HR-chef Fyra förbättringsområden ledarskap, arbetsmiljö/arbetsklimat, organisation och vision 18 Antalet friskvårdstimmar kan mätas för medarbetare som arbetar dagtid vardagar. Medarbetare som arbetar skift kan inte utöva friskvård under arbetstid. Tidregistrering av friskvårdstimmar i tidsystemet Agda påbörjades /46 252/375

257 Sid 31 av 46 Beskrivning av aktivitet: Handlingsplanen följs upp under årets fyra skyddskommittémöten i samverkan med arbetsplatsernas skyddsombud samt på personalmöten, enhetsmöten, och verksamhetsmöten. och mål ligger till grund för uppföljning i handlingsplanen. Handlingsplanen finns tillgänglig för medarbetarna på intranätet. 31/46 253/375

258 Sid 32 av 46 Samlad bedömning om god ekonomisk hushållning En god ekonomisk hushållning innebär inte enbart en budget i balans, utan innefattar även ett krav på att resurserna används till rätt saker och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. De delmål som är särskilt betydelsefulla och ska ha uppnått godkänd nivå för att vi ska kunna redovisa att vi uppnått god ekonomisk hushållning är Vi ska resurseffektivt öka det totala kollektiva resandet Minskad negativ miljöpåverkan Resurseffektiv kollektivtrafik En första bedömning är att myndigheten inte kommer att uppnå god ekonomisk hushållning då två av delmålen som identifierats som särskilt viktiga för bedömningen av god ekonomisk hushållning inte bedöms uppnås Dessa är att resurseffektivt öka det totala kollektiva resandet och resurseffektiv kollektivtrafik. Det tredje delmålet om minskad negativ miljöpåverkan kommer att nås. Övergripande målområde Verksamhetens mål Prognos 2018 Måluppfyllelse Kommentar om mål Resenär Vi ska resurseffektivt öka det totala kollektiva resandet Uppfylls ej Subventioner medför att framförallt resande i tätortstrafiken ökar. Arbete återstår inom områdena trygghet, tidhållning och information. Mål om god ekonomisk hushållning Resenär Antalet nöjda och mycket nöjda kunder ska öka Uppfylls ej Ytterligare resurser måste tillföras för att målet ska nås. Hållbarhet Resurseffektiv kollektivtrafik Uppfylls ej Andelen färdtjänstresor och sjukresor som är möjliga att samordna kommer att minska och andelen betalande resenärer i den linjelagda kollektivtrafiken kommer att minska. Finansiellt mål Mål om god ekonomisk hushållning Hållbarhet Ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Uppfylls ej Ytterligare resurser måste tillföras för att målet ska nås. Informationssystemen ombord på bussarna, på bytespunkter och hållplatser måste utvecklas. Tillväxt Vi ska resurseffektivt öka resandet i prioriterade stråk Uppfylls ej En svag resande minskning i prioriterade stråk jämfört med Vi behöver identifiera rätt indikatorer för att bedöma måluppfyllelsen. Tillväxt Vi ska öka antalet resmöjligheter genom samverkan och innovation Uppfylls ej Tecknat avtal med X-trafik. Frågan om biljettsamverkan med SJ ligger på Norrtåg AB. Medarbetare Medarbetarna har rätt förutsättningar att möta de förväntningar som ställs på verksamheten Uppfylls ej Långtidssjukskrivningar påverkar sjuktalen. Friskvårdstimmarna används i alltför liten utsträckning. Hållbarhet Kollektivtrafik bidrar till social inkludering Uppfylls Kommunala subventioner, biljettkontrollanter och resenärsvärdar bidrar till att målet uppnås. Hållbarhet Minskad negativ miljöpåverkan Uppfylls Den linjelagda busstrafiken drivs med biodieseln HVO 100. Mål om god ekonomisk hushållning Medarbetare Målen är välkända för våra medarbetare Uppfylls Målen i det nya Trafikförsörjningsprogrammet kommer att kommuniceras med alla medarbetare under /46 254/375

259 Sid 33 av 46 En första bedömning är att myndigheten inte kommer att uppnå god ekonomisk hushållning då två av delmålen som identifierats som särskilt viktiga för bedömningen av god ekonomisk hushållning inte bedöms uppnås Dessa är att resurseffektivt öka det totala kollektiva resandet och resurseffektiv kollektivtrafik. Det tredje delmålet om minskad negativ miljöpåverkan kommer att nås. 33/46 255/375

260 Sid 34 av 46 Ekonomisk analys Periodens resultat Årets första fyra månader visar nettokostnader om 168,6 mnkr. Vid en jämförelse med föregående år är verksamhetens nettokostnader 11,1 mnkr högre. Främsta orsaken till kostnadsökningen är indexutvecklingen. Utfallet för de kommunala biljettsubventionerna är 35,6 mnkr jämfört med föregående år då kommunala biljettsubventioner uppgick till 32,9 mnkr. Periodens medlemsbidrag uppgår till 133,0 mnkr och är 8,4 mnkr högre än föregående år. Belopp, mnkr Utfall april 2018 Utfall april 2017 Avvikelse mellan åren Förändring mellan åren (%) Verksamhetens intäkter 51,4 51,7-0,3-1% Verksamhetens kostnader -219,0-208,0-11,0 5% Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 - Avskrivningar -1,1-1,2 0,1-10% Verksamhetens nettokostnad -168,6-157,5-11,1 7% Kommunala biljettsubventioner 35,6 32,9 2,7 8% Medlemsbidrag 133,0 124,6 8,4 7% Årets resultat 0,0 0,0 0,0 - Budgetföljsamhet Verksamhetens intäkter uppgår till 51,4 mnkr avvikelsen mot budget uppgår till 4,2 mnkr. motsvarande mnkr. Intäkterna är 3 procent högre än vad som budgeterats. Kostnaderna uppgår till 219 mnkr och ligger i paritet med budget med en avvikelse om 0,5 procent. Kommunal biljettsubvention är 6,5 mnkr högre än budget, motsvarande 22 procent. Periodens medlemsbidrag uppgår till 133 mnkr och budgeterat medlemsbidrag uppgår till 141 mnkr. Belopp, mnkr Utfall april Budget april Budgetavvikelse Förändring (%) Verksamhetens intäkter 51,4 47,2 4,2 3% Verksamhetens kostnader -219,0-215,8-3,2 0,5% Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 - Avskrivningar -1,1-1,5 0,4-9% Verksamhetens nettokostnad -168,6-170,1 1,5-1% Kommunala biljettsubventioner 35,6 29,1 6,5 22% Medlemsbidrag 133,0 141,0-8,0-6% Årets resultat 0,0 0,0 0,0-34/46 256/375

261 Sid 35 av 46 Verksamhetens nettokostnad Verksamhetens nettokostnad uppgår till 168,6 mnkr och budgeterade nettokostnader är 167,7 mnkr. Budgetavvikelsen är 1,5 mnkr vilket motsvarar knappt 1 procent lägre nettokostnad än vad som budgeterats. Föregående år uppgick nettokostnaderna till 157,5 mnkr vilket innebär att nettokostnaderna har ökat med 11,1 mnkr motsvarande 7 procent. Nettokostnader, mnkr Utfall april Budget april Budgetavvikelse Budgetavvikelse % Utfall april 2017 Avvikelse april Förändring april % Landsbygdstrafik -60,1-63,0 2,9-5% -56,8-3,3 6% varav intäkter 25,0 23,6 1,4 6% 24,2 0,8 3% därav skolkortsintäkter 6,1 6,7-0,6-9% 6,3-0,2-3% varav kostnader -85,1-86,6 1,5-2% -81,0-4,0 5% Tätortstrafik -39,1-38,4-0,7 2% -32,6-6,5 20% varav intäkter 21,9 23,6-1,7-7% 23,6-1,7-7% därav skolkortsintäkter 1,8 2,2-0,4-19% 2,0-0,3-14% varav kostnader -61,0-62,0 1,0-2% -56,2-4,8 9% Särskild persontrafik -37,1-36,2-0,9 2% -36,3-0,8 2% varav färdtjänst -12,9-13,1 0,2-1% -13,0 0,0 0% varav sjukresor -24,1-23,1-1,0 5% -23,3-0,8 4% Tågtrafik -15,5-15,5 0,0 0% -15,0-0,5 4% Biljettsystem (avskrivning) -0,1-0,1 0,0-39% -0,2 0,2-76% Stationsavgifter -0,6-0,6 0,0-7% -0,6 0,0-5% Förvaltningskostnader -10,4-10,5 0,1-1% -10,6 0,3-2% Din Tur kundcenter -5,9-5,8 0,0 0% -5,4-0,5 8% Verksamhetens nettokostnad -168,6-170,1 1,5-1% -157,5-11,1 7% Kommunal biljettsubvention 35,6 29,1 6,5 22% 32,9 2,7 8% Medlemsbidrag 133,0 141,0-8,0-6% 124,6 8,4 7% Periodens resultat 0,0 0,0 0,0-0,0 0,0 - Kostnader för landsbygds- och tätortstrafik Trafikkostnaderna är 2,5 mnkr lägre än budget för perioden januari till och med april. Det beror främst på att kostnaden för indexuppräkningen är 11,9 mnkr jämfört med budgeterad indexuppräkning på 15,5 mnkr. Budgetavvikelsen är således 3,6 mnkr. Indexförändringen drygt 9 procent från basåret 2013 jämfört med budgeterad uppräkning om 12 procent. Under perioden har en genomlysning skett av turjämförelser för tim- och kilometerproduktionen på den linjelagda trafiken. Indexutvecklingen per april % % 10% 8% 6% 4% 2% 0% belopp budget belopp utfall Procent budget Procent utfall 35/46 257/375

262 Sid 36 av 46 Kostnaderna för tätortstrafiken är 1,1 mnkr lägre än budget. Kostnaderna för index under perioden är 2,0 mnkr lägre än budget. Förstärkningskostnaderna för tätort är i nivå med budget. Kostnaderna för resandeincitament ligger på samma nivå vid jämförelse mellan 2017 och I jämförelse samma period 2017 är kostnaderna 4,7 mnkr högre och det beror bland annat på en kostnadsreducering om 1,8 mnkr som påverkade första tertialen 2017 men som återfördes under sista tertialen Ytterligare orsaker till avvikelsen är att resandeincitamentet ger en viss kostnadsökning jämfört med utfall 2017 samt effekten av den utökade trafiken i O6 Örnsköldsviks tätort med trafikstart i december Störst avvikelse återfinns under landsbygdstrafik med 1,6 mnkr i förhållande till budget. Kostnaden för indexuppräkningen är 7,3 mnkr jämfört med budget på 9,0 mnkr. Förstärkningstrafiken har ett högre utfall än budget med 0,2 mnkr, bland annat till följd av utökad tur linje 90 samt 201 och förstärkning linje 41 samt 215. Kostnad, mnkr Utfall april Budget april Budgetavvikelse Budgetavvikelse % Utfall 2017 april Avvikelse april Förändring april % Tätortstrafik -60,4-61,4 1,1-2% -55,7-4,7 0,1 varav index 19-4,6-6,5 2,0-30% -3,5-1,1 0,3 varav resandeincitament -2,2-1,9-0,3 17% varav förstärkning -0,4-0,4 0,0-12% -0,1-0,3 4,6 Landsbygdstrafik -84,0-85,6 1,6-2% -80,3-3,8 0,0 varav index -7,3-9,0 1,7-19% -4,3-3,0 0,7 varav resandeincitament -0,8-0,2-0,6 354% varav förstärkning -1,1-0,9-0,2 23% -1,5 0,4-0,3 varav komplettering, anropsstyrd taxi varav kompletteringstrafik, linjelagd taxi -0,5-0,5 0,1-12% -0,4-0,1 0,1-0,3-0,2 0,0 9% -0,2-0,1 0,3 varav biljettsamverkan X-trafik -0,3-0,3 0,0 0% 0,0-0,3 - Försäljningsprovision -0,9-0,9-0,1 6% -0,8-0,1 0,2 Bankkostnader m m -0,7-0,6-0,1 12% -0,5-0,2 0,3 Summa -146,0-148,5 2,5-2% -137,2-8,8 0,1 19 Trafikavtalen, vilka utgör grunden för majoriteten av myndighetens bruttokostnader, justeras årligen med ett indextal. En prognos för indexuppräkningen görs inför året och tas med i budgeten. Indexkorgen består i huvudsak av tre delar; KPI (konsumentprisindex), AKI (arbetskostnadsindex) samt PPI (oljeprisindex). Procentfördelningen mellan olika index i indexkorgen varierar mellan trafikavtalen. 36/46 258/375

263 Sid 37 av 46 Särskild persontrafik Kostnaden för den särskilda persontrafiken uppgår till 37,1 mnkr per april och budgeten motsvarande period uppgår till 35,3 mnkr. Största budgetavvikelsen finns under sjukresor, med en budgetavvikelse om 1,0 mnkr. Nettokostnaden för färdtjänst är 12,9 mnkr och budgeten är 12,2 mnkr. Föregående år uppgick kostnaderna till 13,0 mnkr. Belopp, mnkr Utfall april Budget april Budgetavvikelse Budgetavvikelse % Utfall 2017 april Avvikelse april Förändring april % Region Västernorrland -24,1-23,1-1,0 5% -23,3-0,8 4% Ånge kommun -1,0-1,1 0,1-12% -1,1 0,1-11% Sundsvalls kommun 0,0 0,0 0,0-0,0 0,0 - Timrå kommun -1,5-1,4-0,1 7% -1,4-0,1 4% Härnösands kommun -1,8-1,3-0,5 34% -1,3-0,5 40% Kramfors kommun -3,2-3,5 0,4-10% -3,5 0,4-10% Sollefteå kommun -2,0-2,0 0,0 - -1,9 0,0 1% Örnsköldsviks kommun -3,5-3,7 0,2-5% -3,6 0,1-3% Summa -37,1-36,2-0,9 2,5% -36,3-0,8 2% Förvaltningskostnader Förvaltningskostnaderna redovisar ett resultat som är 0,1 mnkr lägre än budget. Största avvikelsen är personalkostnader med 0,3 mnkr, vilket bland annat beror på att tjänsten som controller inte ännu är tillsatt. Nettokostnader (mnkr) Utfall april Budget april Budgetavvikelse Budgetavvikelse % Utfall 2017 april Avvikelse april Förändring april % Personal -4,9-5,2 0,3-7% -5,1-0,2 5% Externt -1,3-1,1-0,2 21% -1,4-0,1 6% Biljettkontroll -0,2-0,2 0,0 7% 0,0 0,2-521% Hållbara Resor -0,1-0,1 0,0 0% 0,0 0,0-254% Koll ,0 0,0 0,0-2% 0,0 0,0 - Förbundsdirektion -0,2-0,3 0,1-22% -0,2 0,0 11% Ekonomienheten 0,0 0,0 0,0 - -0,2-0,2 100% Utvecklingsenheten 0,0 0,0 0,0-67% 0,0 0,0 93% Hållplatsarbete 0,0 0,0 0,0-1% 0,0 0,0 25% Marknad 0,0 0,0 0,0 15% 0,0 0,0-472% Biljettmaskiner (drift och underhåll) -1,8-1,7 0,0 3% -1,6 0,1-9% IT och telefoni -1,8-1,8 0,0 2% -2,0-0,1 6% Summa -10,4-10,5 0,1-0,5-10,6-0,3 3% 37/46 259/375

264 Sid 38 av 46 Din Tur kundcenter Kostnaderna per april ligger i nivå med budget. I jämförelse mellan utfall april 2018 och 2017, utgör ökningen av personalkostnaden med 0,6 mnkr av tillkommande tjänster under tertial 1. Avseende externa kostnader är, den ombyggnaden av lokaler Ånge slutförd 2017, varför dessa kostnader inte berör Nettokostnader (mnkr) Utfall april Budget april Budgetavvikelse Budgetavvikelse % Utfall 2017 april Avvikelse april Förändring april % Personal -4,8-4,7-0,1 2% -4,2-0,6 11% Externt -0,2-0,2 0,0-1% -0,4 0,1 100% Marknad -0,1-0,1 0,0 27% -0,1 0,0 0% IT och telefoni -0,8-0,9 0,1-11% -0,8 0,1 0% Summa -5,9-5,8 0,0 0% -5,4-0,5-7% Sammanställning medlemsbidrag Utfallet för medlemsbidraget per april är 133,0 mnkr och budget motsvarande period är 141,0 mnkr. Den största procentuella avvikelsen har Sundsvalls kommun och medlemsbidraget är 5,9 mnkr lägre än budget. Det beror främst på högre intäkter för subventioner samt lägre kostnader för indexutveckling. Vid en jämförelse med föregående år har Örnsköldsviks kommun störst avvikelse med 2,4 högre medlemsbidrag. Region Västernorrland har ett medlemsbidrag som är 1,4 mnkr lägre än budget för perioden och det beror till största del på att biljettintäkter och intäkter för kommunala subventioner är högre än budgeterat. Medlemsbidrag (mnkr) Utfall april Budget april Budgetavvikelse Budgetavvikelse % Utfall 2017 april Avvikelse april Förändring april % Region Västernorrland 71,0 72,3-1,4-2% 68,8 2,1 3% Ånge kommun 3,3 3,5-0,1-4% 3,4-0,1-2% Sundsvalls kommun 17,9 23,8-5,9-25% 15,7 2,2 14% Timrå kommun 6,5 6,2 0,3 5% 5,8 0,7 12% Härnösands kommun 9,6 9,4 0,2 2% 8,8 0,8 9% Kramfors kommun 8,3 8,6-0,3-4% 8,5-0,2-3% Sollefteå kommun 6,4 5,6 0,8 14% 6,0 0,4 7% Örnsköldsviks kommun 10,0 11,6-1,5-13% 7,6 2,4 32% Summa 133,0 141,0-8,0-5,7% 124,6 8,4 7% 38/46 260/375

265 Sid 39 av 46 Prognos 2018 Vid tertialuppföljning per april görs årets första helårsprognos och vid tertialuppföljning per augusti görs kommunalförbundets andra helårsprognos. Prognossäkerheten är en viktig förutsättning för att kunna korrigera eventuella fluktuationer under året och även inför arbetet med budget kommande år. Verksamhetens nettokostnader Årets första helårsprognos visar en avvikelse om 3,3 mnkr, vilket motsvarar 2 procent. Prognosen för verksamhetens nettokostnader uppgår till 529,3 mnkr och budgeterade nettokostnader uppgår till 525,9 mnkr. De kommunala biljettsubventionerna prognostiseras till 93 mnkr och budgeten är 87,3 mnkr. Prognosen för medlemsbidraget är 436,3 mnkr och det budgeterade medlemsbidraget uppgår till 438,6 mnkr. Budgetavvikelsen för medlemsbidraget är 2,3 mnkr lägre medlemsbidrag än budget. Avvikelsen motsvarar en procent. Nettokostnader, mnkr Budget 2018 Årsprognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse % Utfall 2017 Avvikelse Förändring % Landsbygdstrafik -190,4-192,4 2,0-1% -175,1-15,3 9% varav intäkter 70,0 67,9 2,1 3% 72,0-1,9-3% därav skolkortsintäkter 16,0 17,2-1,2-7% 17,7-1,7-10% varav kostnader -260,4-260,3-0,1 0% -247,1-13,3 5% Tätortstrafik -129,3-124,9-4,3 3% -112,3-17,0 15% varav intäkter 57,6 61,4-3,8-6% 64,7-7,1-11% därav skolkortsintäkter 4,7 5,6-0,9-15% 5,8-1,0-18% varav kostnader -186,9-186,3-0,5 0% -177,0-9,9 6% SÄKO -107,0-106,9-0,1 0% -107,7 0,7-1% varav färdtjänst -37,0-36,9-0,1 0% -40,0 3,0-8% varav sjukresor -70,0-70,0 0,0 0% -67,7-2,3 3% Tågtrafik -46,4-46,4 0,0 0% -36,6-9,8 27% Biljettsystem (avskrivning) -1,2-1,6 0,4-25% -0,7-0,5 68% Stationsavgifter -1,8-1,9 0,1-7% -1,8 0,1-5% Förvaltningskostnader -35,5-34,2-1,3 4% -33,7-1,9 6% Din Tur kundcenter -17,7-17,5-0,1 1% -17,4-0,3 2% Verksamhetens nettokostnad -529,3-525,9-3,3 1% -485,3-44,0 9% Kommunal biljettsubvention 93,0 87,3 5,7 7% 89,2 3,8 4% Medlemsbidrag 436,3 438,6-2,3-1% 396,1 40,2 10% Årets resultat % Kostnader för landsbygds- och tätortstrafik Kostnaderna för landsbygds- och tätortstrafiken prognostiseras till totalt 447 mnkr. Budget för året uppgår till 446,4 mnkr vilket medför en avvikelse om 0,6 mnkr. En orsak till budgetavvikelsen är att indexuppräkningen prognostiseras bli lägre än vad som budgeterats vilket gynnar kommunalförbundet med lägre kostnader. För tätortstrafiken prognostiseras indexkostnaderna 2,0 mnkr lägre än budget och för landsbygdstrafiken är motsvarande avvikelse 1,5 mnkr lägre kostnader än budget. De olika indexkorgarnas utveckling påverkas framförallt av höjda drivmedelspriser under 2018 vilket medför att diskrepansen mellan indexutfall och budgeterad indexuppräkning kommer att minska under För tätortstrafiken prognostiseras kostnaderna bli 0,4 mnkr högre än budget. I prognosen ligger bland annat en utökning av trafiken i Örnsköldsvik som beslutades efter budgetbeslutet i september, bli 0,7 mnkr högre. Ett budgetfel för O14/15 Sundsvall ger en påverkan med 0,9 mnkr. Resandeincitamentet prognostiseras landa på 1,6 mnkr högre än budget. Miljöincitamentet ligger kvar på samma nivå som budget. Prognosen för förstärkningstrafiken landar inom budget. 39/46 261/375

266 Sid 40 av 46 Vid jämförelse mellan prognosen och utfallet 2017 ökar kostnaderna med 10,6 mnkr och det är indexutvecklingen som är främsta orsaken. I övrigt är det dels trafikområde O6 Örnsköldsviks tätort där trafikförändring och en ökad resandeincitamentsersättning ger ökade kostnader om 0,9 mnkr och dels trafikområde O14/15 Sundsvalls tätortmed ökad resandeincitamentsersättning med 3 mnkr. Prognosen för landsbygdstrafiken visar kostnader för 257,3 mnkr vilket är 0,1 mnkr högre än budget. Utvecklingen av resandeincitamentet ger en effekt med 1,5 mnkr högre kostnader än budget. Miljöincitamentet ligger kvar på samma nivå som budget. I förstärkningstrafiken ligger en prognos på behov utökad tur linje 90 samt 201 och förstärkning linje 41 samt 215. Belopp, mnkr Budget 2018 Årsprognos Budgetavvikelse Budgetavvikels e % Utfall 2017 Avvikelse Förändring % Tätortstrafik -185,0-184,6-0,4 0,2% -174,4-10,6 6% varav index 20-17,6-19,6 2,0-10,1% -9,7-7,9 -% varav resandeincitament -7,1-5,6-1,6 27,9% varav förstärkning -1,1-1,2 0,0-3,9% -0,8-0,3 5% Landsbygdstrafik -257,3-257,4 0,1 0% -239,2-18,1 -% varav index -25,4-26,9 1,5-6% -15,1-10,3 68% varav resandeincitament -2,0-0,5-1,5 291% varav förstärkning -2,7-2,6 0,0 1% -2,9 0,2-8% varav komplettering, anropsstyrd taxi varav kompletteringstrafik, linjelagd taxi -1,5-1,6 0,2-12% -1,3-0,2 12% -0,8-0,7-0,1 10% -0,6-0,2 29% varav biljettsamverkan X-trafik -1,0-1,0 0,0 0% -0,5-0,5 100% Försäljningsprovision -2,8-2,6-0,3 10% -1,9-0,9 47% Bankkostnader m m -1,9-1,8-0,1 6% -2,4 0,5-19% Summa -447,0-446,4-0,6 0,1% -413,6 33,4 8% Särskild persontrafik Prognosen för särskild persontrafik är i paritet med budget och den prognostiserade avvikelsen uppgår till 0,1 mnkr. Belopp, mnkr Budget 2018 Årsprognos Budgetavvikelse Budgetavvikels e % Utfall 2017 Avvikelse Förändring % Region Västernorrland -70,0-70,0 0,0 0% -67,7-2,3 3% Ånge kommun -3,1-3,5 0,4-12% -3,4 0,4-10% Sundsvalls kommun 0,0-0,1 0,0-14% -0,1 0,0-25% Timrå kommun -4,5-4,1-0,4 9% -4,4-0,2 4% Härnösands kommun -6,0-4,1-1,9 46% -4,7-1,1 22% Kramfors kommun -9,1-10,7 1,6-15% -10,2 1,1-10% Sollefteå kommun -3,3-3,3 0,0 0% -5,8 2,5-43% Örnsköldsviks kommun -11,1-11,2 0,1-1% -11,5 0,4-3% Summa -107,0-106,9-0,1 0% -107,7 0,7-1% 20 Trafikavtalen, vilka utgör grunden för majoriteten av myndighetens bruttokostnader, justeras årligen med ett indextal. En prognos för indexuppräkningen görs inför året och tas med i budgeten. Indexkorgen består i huvudsak av tre delar; KPI (konsumentprisindex), AKI (arbetskostnadsindex) samt PPI (oljeprisindex). Procentfördelningen mellan olika index i indexkorgen varierar mellan trafikavtalen. 40/46 262/375

267 Sid 41 av 46 Förvaltningskostnader Förvaltningskostnader redovisar prognostiserade kostnader som är 0,5 mnkr högre än budget. Störst avvikelse inom förvaltningskostnader finns under drift och underhåll inom biljettmaskiner. Kostnaderna prognostiseras till 1,0 mnkr högre än budget, varav 0,6 mnkr avser högre fasta avtalskostnader än budgeterat. Fler enheter av optiska läsare kommer att köpas in senare under året motsvarande 0,1 mnkr. Inom externa kostnader prognostiseras 0,4 mnkr högre kostnader än budget orsakerna är dels revisionskostnader för åren 2017och 2018 samt för högre kostnader än budget för stöd av juridik- och upphandlingstjänster. Vid jämförelse med föregående år prognostiseras personalkostnaderna 1,1 mnkr högre. Främsta orsakerna är rekrytering av controller samt gruppchef inom IT. Nettokostnader, mnkr Budget 2018 Årsprognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse % Utfall 2017 Avvikelse Förändrin g % Personal -16,1-16,1 0,0 0% -15,0-1,1-7% Externt -3,6-3,2-0,4 11% -4,7 1,5 31% Biljettkontroll -0,6-0,6 0,0 0% -0,5-0,1-29% Hållbara Resor -0,3-0,3 0,0 0% 0,0-0,3 - Koll ,9-0,9 0,0 0% 0,0-0,9 - Förbundsdirektion -0,8-0,8 0,0 0% -0,9 0,1 8% Ekonomienheten -0,7-0,7 0,0 0% -0,4-0,4-107% Utvecklingsenheten -0,2-0,2 0,0-21% -0,2 0,0-26% Hållplatsarbete -0,1-0,1 0,0 0% -0,1 0,0-10% Marknad -0,7-0,7 0,0 0% -0,5-0,1-25% Biljettmaskiner (drift och underhåll) -6,2-5,1-1,0 20% -5,7 0,5 9% IT och telefoni -5,4-5,4 0,0 0% -5,8 0,4 7% Summa -35,6-34,2-1,4 4% -33,7-0,5-2% Din Tur kundcenter Din Tur kundcenter prognostiserar 0,1 mnkr högre kostnader än budget. Avvikelsen återfinns inom personalkostnader och består av en tillkommande särskild pensionskostnad om 0,1 mnkr. Vid en jämförelse med 2017 har rekrytering av gruppchefer genomförts vilket medför högre kostnader än föregående år. Externa kostnader minskas 2018 då den ombyggnad som genomfördes 2017 i Ånge, inte belastar innevarande år. Nettokostnader, mnkr Budget 2018 Årsprognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse % Utfall 2017 Avvikelse Förändring % Personal -14,1-14,0-0,1-1,% -13,7-0,3-2% Externt -0,7-0,7 0,0 0% -0,9 0,2 20% Marknad -0,2-0,2 0,0 0% -0,2 0,0-7% IT och telefoni -2,6-2,6 0,0 0% -2,6-0,1-2% Summa -17,7-17,6-0,1-1% -17,4-0,2-1% 41/46 263/375

268 Sid 42 av 46 Sammanställning medlemsbidrag Det prognostiserade medlemsbidraget är 2,4 mnkr lägre än budget, vilket motsvarar knappt 1 procent. Medlemsbidrag (mnkr) Budget 2018 Årsprognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse % Utfall 2017 Avvikelse Förändring % Region Västernorrland 220,5 220,6-0,1 0% 200,5 20,0 10% Ånge kommun 10,2 10,5-0,3-3% 10,5-0,2-2% Sundsvalls kommun 76,8 80,3-3,4-4% 66,6 10,3 15% Timrå kommun 20,3 19,0 1,3 7% 18,0 2,3 13% Härnösands kommun 30,5 28,9 1,6 5% 28,6 1,8 6% Kramfors kommun 24,8 26,2-1,4-5% 24,9-0,1-1% Sollefteå kommun 17,3 17,1 0,2 1% 18,5-1,2-7% Örnsköldsviks kommun 35,9 36,0-0,2 0% 28,6 7,3 25% Summa 436,3 438,6-2,4-1% 396,1 40,1 10% 42/46 264/375

269 Sid 43 av 46 Sammanställd redovisning Utöver kärnverksamheten har kommunalförbundet intressen i andra bolag som på något sätt bidrar till att utveckla länets kollektivtrafik. Nedan ges en kortfattad beskrivning av de bolag där ägarandelen uppgår till fem procent eller mer. Kommunalförbundet avger en sammanställd redovisning per sista augusti och per sista december. Bussgods i Västernorrland AB Bussgods i Västernorrland AB är från och med 2017 ett helägt dotterbolag. Verksamheten bedrivs i egen regi på tre godsterminaler. Bussgods har ett 40-tal in- och utlämningsställen i länet. Efter ett inriktningsbeslut i kommunalförbundets direktion inleddes en process som syftade till att bilda en gemensam bussgodsorganisation i de fyra nordliga länen. I november 2017 beslöt Region Jämtland Härjedalen att avveckla bussgodsverksamheten under Länstrafiken i Jämtland. Efter tydliga politiska indikationer tog direktionen ett nytt inriktningsbeslut i december om att fortsätta arbetet med att bilda ett gemensamt bussgodsbolag med tre ägare, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Arbetet beräknas vara klart under hösten Det nya bolaget kommer att heta Bussgods i Norr AB. Ett gemensamt bussgodsbolag möjliggör bättre samordning och bättre förutsättningar på en större marknad. Politiskt är det viktigt att tillgodose att gods når och kan skickas från hela regionen. En ny affärsmodell är nödvändig för fortsatt godshantering i kollektivtrafik i Västernorrland. Norrtåg AB Kommunalförbundet äger 25 procent av Norrtåg AB. Övriga ägare är Region Jämtland Härjedalen, Länstrafiken i Västerbotten AB och Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens län. Norrtåg AB skall i enlighet med ägarnas uppdrag bedriva regional persontrafik med tåg. Kommunalförbundets andel av finansieringen är 34 procent och baseras dels på kilometerproduktion i länet och antal personkilometer i länet. Samtrans AB Samtrans AB är ett helägt dotterbolag som sköter administrativa uppdrag åt ett fåtal trafikföretag. Under 2016 inleddes processen att likvidera bolaget, vilket beräknas slutföras våren Processen har dragit ut på tiden då bolaget haft gamla fodringar som kommunalförbundet önskat reglera innan likvidation. Västernorrlands läns Trafik AB Västernorrlands läns Trafik AB är ett helägt vilande dotterbolag vars syfte är behålla varumärket i kommunalförbundets ägo samt att administrera trafikavtalet för Linje 40 som är tecknat i bolagets namn. 43/46 265/375

270 Sid 44 av 46 Medarbetare Hälsa och sjukfrånvaro Utbildning i hjärt- och lungräddning (HLR) och hjärtstartare har i samarbete med företagshälsovården planerats och kommer att utföras i Kramfors i juni 2018, på Din Tur Kundcenter under hösten Löne- och medarbetarsamtal Lönesamtalen påbörjades 27 april 2018 och ska vara färdigställda senast 13 juni Jämställdhet och mångfald Arbetet med jämställdhetsplanen är påbörjad färdigställandet har flyttats fram till hösten Personal Under tertial 1 har två tjänster tillsatts en utvecklingschef och en projektledare. En internrekrytering av en tjänst som färdtjänsthandläggare i 50 procent tillsattes på Din Tur kundcenter. Kompetensutveckling I medarbetarsamtalen hösten 2017 konstaterades att ett flertal medarbetare saknar relevant Excelutbildning för sina uppdrag. Utbildning startar under hösten Policys och handlingsplaner Handlingsplan efter medarbetarundersökningen 2017 för bättre arbetsmiljö följs upp enligt fastlagd plan. Arbetet med en ny gemensam personalhandbok för båda arbetsplatserna har utvärderats under våren 2018 och ett personalsystem från Tholín & Larsson tas i bruk hösten Antal årsarbetare Könsfördelning (antal) April Kvinnor Män Summa Antal anställda oavsett anställningsform vid aprils utgång. 44/46 266/375

271 Sid 45 av 46 Redovisningsprinciper Kommunalförbundets tertialrapport tillika delårsbokslut är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning. Kommunalförbundet tillämpar de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunalredovisning och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed. För tertialrapporten tillämpar vi samma grundläggande redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som vid upprättandet av den senaste årsredovisningen, med undantag av sammanställd redovisning. Intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunalförbundet och om intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Periodiseringar Periodisering av inkomster och utgifter sker enligt god redovisningssed. Det innebär att inkomster och utgifter bokförs på de perioder de intjänats respektive förbrukats. Fordringar Fordringar upptas till de belopp de beräknas inflyta med. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande poster behandlas intäkter och kostnader som inte utgör den normala verksamheten samt är väsentliga belopp. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar avser investeringar med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde som uppgår till minst ett halvt basbelopp. Immateriella anläggningstillgångar avskrivs på fem år. Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Huvudsakligen tillämpas följande linjära avskrivningstider: Bussar 5 Inventarier 5 Biljettmaskiner 5 Datorer 3 Antal år RKR:s rekommendation 11,4 om materiella anläggningstillgångar innehåller explicit krav på komponentavskrivning tillämpas ej, då kommunalförbundet inte har tillgångar vars restvärde överstiger 1 mkr, eller där kvarvarande nyttjandeperioden är på mer är 10 år. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller med en nyttjandeperiod på minst tre år, klassificeras som anläggningstillgång. Inventarier vars värde understiger ett halvt basbelopp direktavskrivs. Leasing Alla leasingavtal redovisas som nyttjanderättsavtal och leasingavgiften fördelas linjärt över leasingperioden. Bussar som redovisas som anläggningstillgång leasas ut till upphandlade trafikföretag till en avgift om 0 kr. Sammanställd redovisning I tertialbokslutet upprättas inte någon sammanställd redovisning utan den görs i samband med årsredovisningen. 45/46 267/375

272 Sid 46 av 46 Ekonomisk ordlista Anläggningstillgång Tillgångar avsedda för stadigvarande innehav, såsom anläggningar och inventarier. Avskrivning Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela kostnaden över tillgångens livslängd. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen och hur den förändrats under året. Av balansräkningen framgår hur kommunalförbundet har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar), respektive hur kapitalet anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Budget En budget är en specificerad sammanfattning av sannolika intäkter och kostnader för en viss period. Det övergripande syftet med budgetering är att ge en prognos av kostnader och intäkter, som kan ligga till grund för att användas som verktyg för beslutsfattning Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder. Finansiella kostnader & intäkter Poster som inte är direkt hänförliga till verksamheten, exempelvis räntor. Intäkt En intäkt är en periodiserad inkomst. Det vill säga, inkomsten är fördelad till den eller de perioder som den faktiskt avser. Jämförelsestörande poster Kostnader och intäkter som inte tillhör den ordinarie verksamheten och som är viktigt att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder. Kortfristiga fordringar och skulder Skulder och fordringar som förfaller inom ett år från balansdagen. Kostnader En kostnad är en periodiserad utgift. Det vill säga, utgiften är fördelad till den eller de perioder som den faktiskt avser. Långfristiga fordringar och skulder Skulder och fordringar som förfaller senare än ett år från balansdagen. Omsättningstillgång Tillgångar i likvida medel och kortfristiga fordringar med mera. Dessa tillgångar kan på kort sikt omsättas till likvida medel. Resultaträkning Sammanställning av årets intäkter och kostnader som visar årets resultat (förändring av eget kapital). 46/46 268/375

273 1/22 269/375

274 2/22 270/375

275 3/22 271/375

276 4/22 272/375

277 5/22 273/375

278 6/22 274/375

279 7/22 275/375

280 8/22 276/375

281 9/22 277/375

282 10/22 278/375

283 11/22 279/375

284 12/22 280/375

285 13/22 281/375

286 14/22 282/375

287 15/22 283/375

288 16/22 284/375

289 17/22 285/375

290 18/22 286/375

291

292 20/22 288/375

293 21/22 289/375

294 22/22 290/375

295 Datum Diarenr /00284 Tertialrapport april 2018 Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län 1 januari - 30 april /9 291/375

296 Kramfors kommun Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Sammanställning nettokostnad Resultat april 2018 Budget april 2018 Budgetavvikelse Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Ränta Avskrivningar Stationsavgifter Särskild persontrafik Medlemsbidrag Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Intäkter Biljettintäkter Intäkter skolor Bussgods Resplus S:a intäkter Kostnader Trafikkostnader Index Elbuss Förstärkning Bankkostnad Komplettering, anropsstyrd taxi S:a kostnader S:a nettokostnad landsbygd /9 292/375

297 Sollefteå kommun Sammanställning nettokostnad Resultat april 2018 Budget april 2018 Budgetavvikelse Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Ränteintäkter , Tätortstrafik Avskrivningar Stationsavgifter Särskild persontrafik Medlemsbidrag Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Tätortstrafik Intäkter Biljettintäkter Intäkter skolor Summa intäkter Kostnader Trafikkostnader Index Förstärkning Bankkostnad Summa kostnader S:a nettokostnad tätort Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Intäkter Biljettintäkter Intäkter skolor Bussgods Resplus S:a intäkter Kostnader Trafikkostnader Index Förstärkning Komplettering, anropsstyrd Bankkostnad S:a kostnader S:a nettokostnad landsbygd /9 293/375

298 Örnsköldsviks kommun Sammanställning nettokostnad Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Ränteintäkter Tätortstrafik Avskrivningar Stationsavgifter Särskild persontrafik Medlemsbidrag Tätortstrafik Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Intäkter Biljettintäkter Intäkter skolor S:a intäkter tätort Subventionerat kommunkort Summa intäkter Kostnader Trafikkostnad Index Förstärkning Trafikförändringar (O6) Resandeincitament Bankkostnad S:a kostnader S:a nettokostnad tätort Landsbygdstrafik Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Intäkter Biljettintäkter Intäkter skolor Bussgods Resplus S:a intäkter Subventionerat kommunkort Summa intäkter Kostnader Trafikkostnader Index Förstärkning Bankkostnad Komplettering, anropsstyrd taxi Kompletteringstrafik, linjelagd tax S:a kostnader S:a nettokostnad landsbygd /9 294/375

299 Ånge kommun Sammanställning nettokostnad Resultat april 2018 Budget april 2018 Budgetavvikelse Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Ränteintäkter Avskrivningar Stationsavgifter Särskild persontrafik Medlemsbidrag Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Intäkter Biljettintäkter Intäkter skolor Bussgods Resplus S:a intäkter Kostnader Trafikkostnad Index Förstärkning Bankkostnad Komplettering, anropsstyrd taxi Komplettering, linjelagd taxi S:a kostnader S:a nettokostnad landsbygd /9 295/375

300 Härnösands kommun Sammanställning nettokostnad Resultat april 2018 Budget april 2018 Budgetavvikelse Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Ränteintäkter Tätortstrafik Avskrivningar Stationsavgifter Särskild persontrafik Medlemsbidrag Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Tätortstrafik Intäkter Biljettintäkter Intäkter skolor S:a intäkter Kostnad Trafikkostnad Index Förstärkning Bankkostnad S:a kostnader S:a nettokostnad tätort Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Intäkter Biljettintäkter Intäkter skolor Bussgods Resplus S:a intäkter Kostnader Trafikkostnad Index Förstärkning Bankkostnad Komplettering, anropsstyrd taxi Kompletteringstrafik, linjelagd ta S:a kostnader S:a nettokostnad landsbygd /9 296/375

301 Timrå kommun Sammanställning nettokostnad Resultat april 2018 Budget april 2018 Budgetavvikelse Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Ränteintäkter Avskrivningar Särskild persontrafik Medlemsbidrag Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Intäkter Biljettintäkter Intäkter skolor Bussgods Resplus S:a intäkter Kostnader Trafikkostnad Index Resandeincitament (O17/21) Förstärkning Bankkostnad Komplettering, anropsstyrd taxi S:a kostnader S:a nettokostnad landsbygd /9 297/375

302 Sundsvalls kommun Sammanställning nettokostnad Resultat april 2018 Budget april 2018 Budgetavvikelse Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Ränteintäkter Tätortstrafik Avskrivningar Särskild persontrafik Medlemsbidrag Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Tätortstrafik Intäkter Biljettintäkter Intäkter skolor S:a intäkter tätort Skattesubvention Summa intäkter Kostnad Trafikkostnad Index Resandeincitament Biljettautomat Förstärkning Bankkostnad S:a kostnader S:a Nettokostnad tätort Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Intäkt Biljettintäkter Intäkter skolor Bussgods Resplus S:a intäkter Skattesubvention Summa intäkter Kostnader Trafikkostnad Index Resandeincitament (O18) Resandeincitament (O17/21) Förstärkning Bankkostnad Komplettering, anropsstyrd taxi S:a kostnader S:a nettokostnad landsbygd /9 298/375

303 Landstinget Västernorrland Sammanställning nettokostnad Resultat april 2018 Budget april 2018 Budgetavvikelse Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Landsbygdstrafik Ränteintäkter Norrtåg Avskrivningar Stationsavgifter Förvaltningskostnader Admin Säko Särskild persontrafik Medlemsbidrag Resultat april 2018 Budget april 2018 Resultat april 2017 Årsprognos T1 Budget 2018 Budgetavvikelse Budgetavvikelse helår T1 Resultat 2017 Sammanställning nettokostnad Intäkter Biljettintäkter Bidrag Intäkter skolor Bussgods Resplus Övriga intäkter S:a intäkter Subvention kommunkort Svall Subvention kommunkort Övik Summa intäkter Kostnader Trafikkostnad Index Resandeincitament (O17/21) Navet Biljettsamverkan X-trafik Förstärkning Bankkostnad S:a kostnader S:a nettokostnad landsbygd /9 299/375

304 1/64 300/375 1

305 Inledning Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län är länets regionala kollektivtrafikmyndighet. Medlemmar är länets samtliga kommuner och Region Västernorrland. Kommunalförbundet bedriver ingen kollektivtrafik i egen regi. All trafik som beslutas med allmän trafikplikt upphandlas av kommunalförbundet under varumärket Din Tur eller av Norrtåg AB under varumärket Norrtåg. I länet består transportsystemet av busstrafik, tågtrafik, särskild persontrafik och upphandlad och kommersiell trafik. Alla delar är viktiga för att uppnå ett utvecklat och sammanhållet transportsystem som ger fullgod service åt länets samtliga medborgare. För att uppnå en så resurseffektiv kollektivtrafik som möjligt är kollektivtrafiken upphandlad i avtal som sträcker sig över flera år. Den linjelagda busstrafiken är dessutom upphandlad i olika avtalsområden som finansieras av flera medlemmar vilket innebär att förändringar inte kan göras utan att det påverkar en annan medlem ekonomiskt. Finansieringsmodellen ställer höga krav på långsiktig planering och finansieringsåtagande hos samtliga medlemmar. Det ansvar och uppgifter som åligger en kollektivtrafikmyndighet enligt lag är bland annat att upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram. Trafikförsörjningsprogrammet ska ligga till grund för beslut om allmän trafikplikt, beskriva behovet av kollektivtrafik i länet, innehålla långsiktiga politiska mål för länets kollektivtrafikförsörjning och beskriva åtgärder som vidtas inom kollektivtrafiken för att skydda miljön. Programmet ska vidare innehålla mål och åtgärder för att anpassa kollektivtrafiken till personer med funktionsnedsättningar och beskriva bytespunkter och linjer som ska vara tillgängliga för alla. Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands trafikförsörjningsprogram med målhorisont år 2030 har sin utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin med den länsgemensamma visionen Ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet och de strategiska målen som sammanfattat innebär att Västernorrland ska ha en positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och en stärkt innovationsförmåga. Utifrån denna vision och strategiska mål har kommunalförbundet arbetat fram fyra övergripande mål för en kollektivtrafik som ska utgå från resenärernas behov och bidra till ett hållbart och inkluderande samhälle med starka arbetsmarknadsregioner. Ambitionen är att vi fram till år 2030 har en kollektivtrafik som uppnår följande: För området resenär målet om en kollektivtrafik som är attraktiv och modern och utgår från resenärens behov. Målet ska uppnås genom att på olika sätt arbeta för att på ett resurseffektivt sätt öka det totala kollektiva resandet och få fler nöjda kunder. För området hållbarhet målet om en behovsanpassad kollektivtrafik som bidrar till ett hållbart och inkluderande samhälle. Målet ska nås genom aktivt arbete för en kollektivtrafik som bidrar till social inkludering, ger ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning, ger en minskad miljöpåverkan och bedrivs på ett resurseffektivt sätt. För området tillväxt målet om en kollektivtrafik som bidrar till starka och växande arbetsmarknadsregioner. Målet nås genom aktivt arbete för att på ett resurseffektivt sätt öka resandet i prioriterade stråk och genom samverkan och innovation öka antalet resmöjligheter. För området medarbetare målet om att medarbetarnas kompetens och engagemang utgör kollektivtrafikens viktigaste tillgång. Målet nås genom att kommunalförbundets mål ska vara väl kända för medarbetarna och medarbetarna ska ha rätt förutsättningar för att möta de krav som ställs på vår verksamhet. 2 2/64 301/375

306 Kollektivtrafiken med buss och tåg i länet delas in i prioriterade stråk och grundläggande trafik. De prioriterade stråken har två nivåer: starka respektive medelstarka stråk/trafikområden. Grunden till uppdelningen är befintlig arbets- och studiependling samt potentialen för pendling. I bedömningen är möjligheten att resa kollektivt på restider som kan konkurrera med restider med bil en viktig faktor. Kommunalförbundet har många gemensamma processer med de övriga fyra norrlandslänen. Tillsammans har vi ett gemensamt produktutbud som är giltigt inom och över länsgränserna med en gemensam prissättning. Under perioden fram till år 2030 är ambitionen att utveckla biljettsamarbetet med fler aktörer, både kommersiella aktörer och med andra regioner. Tillsammans med kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland/Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten pågår ett utvecklingsarbete med målet att utforma ett gemensamt biljett- och betalsystem. Lars Olof Olsson Ordförande 3 3/64 302/375

307 Innehållsförteckning 1. Ett regionalt trafikförsörjningsprogram Process och metod Från trafikförsörjningsprogram till verksamhetsplan Kollektivtrafikens organisation, ansvar och roller 7 2. Västernorrlands förutsättningar för kollektivtrafik Befolkningsutveckling Åldersstruktur Arbetsmarknad Utbildning Övergripande mål och delmål för kollektivtrafiken Resenär: Kollektivtrafiken är attraktiv och modern och utgår ifrån resenärens behov Hållbarhet: Behovsanpassad kollektivtrafik bidrar till ett hållbart och inkluderande samhälle Tillväxt: Kollektivtrafiken bidrar till starka och växande arbetsmarknadsregioner Medarbetare: Medarbetarnas kompetens och engagemang utgör kollektivtrafikens viktigaste tillgång Planeringsförutsättningar för kollektivtrafik i Västernorrlands län Prioriterade stråk och trafikområden Grundläggande trafik Bytespunkter Kategori Kategori Kategori Målpunkter Intäkts- och kostnadsutveckling Intäkter Kostnader Åtgärder för att främja en resurseffektiv kollektivtrafik 32 Bilagor A. Trafikutbud B. Kundnöjdhet C. Produkter och prissättning D. Tillgänglighet E. Bytespunkter F. Omvärldsfaktorer G. Remissvar och fördjupade samråd H. Planeringsprocessen 4 4/64 303/375

308 1. Ett regionalt trafikförsörjningsprogram Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är den politiska viljeinriktningen för utveckling av länets kollektivtrafik fram till år Trafikförsörjningsprogrammet ska ligga till grund för beslut om allmän trafikplikt 1 och därigenom vara vägledande för den kollektivtrafik som ska upphandlas, alternativt bedöms kunna bedrivas på kommersiell grund. Trafik som inte går att härleda till trafikförsörjningsprogrammet ska inte beslutas med allmän trafikplikt och därigenom inte heller upphandlas. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska beskriva behovet av all kollektivtrafik i länet, såväl upphandlad som kommersiell trafik 2. Trafikförsörjningsprogrammet ska även innehålla långsiktiga politiska mål med länets kollektivtrafikförsörjning. Trafikförsörjningsprogrammet ska också beskriva de åtgärder som kommer att vidtas inom kollektivtrafiken för att skydda miljön. Det ska finnas tidsbestämda mål och beskrivning av vilka åtgärder som planeras vidtas för att anpassa kollektivtrafiken till personer med funktionsnedsättningar. Trafikförsörjningsprogrammet ska beskriva vilka bytespunkter 3 och linjer 4 som ska vara fullt tillgängliga för alla. I de fall där kommunen har överlämnat ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till kommunalförbundet ska även omfattningen av den trafiken anges och grunderna för prissättning av den. Kollektivtrafiklagen Enligt den lag som trädde i kraft den 1 januari 2012 ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. Syftet med lagstiftningen var bland annat att öka samordningen mellan kollektivtrafiken och annan samhällsplanering men även att förenkla för kommersiella trafikföretag att komma in på marknaden och bedriva kollektivtrafik. Det ansvar och uppgifter som åligger en regional kollektivtrafikmyndighet är att: upprätta ett regionalt trafikförsörjningsprogram, besluta om allmän trafikplikt utifrån det regionala trafikförsörjningsprogrammet, efter överenskommelse med landstinget och kommunerna i länet upphandla persontransport och samordningstjänster för transportändamål som landstinget och kommunerna ska tillgodose, verka för att den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för alla resenärsgrupper, samt verka för tillfredställande taxiförsörjning i hela länet. 1.1 Process och metod I juni 2015 gav förbundsdirektionen myndighetschefen i uppdrag att ta fram ett nytt regionalt trafikförsörjningsprogram. Under vintern 2016 arbetade kommunalförbundets arbetsutskott fram övergripande mål (med utgångspunkt i den Regionala utvecklingsstrategins vision) för länets regionala kollektivtrafik. Målen skickades på remiss till medlemmarna under våren 2016 och de nya målen beslutades av förbundsdirektionen i juni Ett beslut som fattas av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna om trafik som är av så stort värde att den ska upphandlas men som inte bedöms vara kommersiellt intressant 2 Kollektivtrafik som utförs av trafikföretag men som inte är upphandlad och skattefinansierad. Trafiken finansieras endast av biljettintäkter. 3 Ett samlingsnamn för hållplatser och resecentrum. En utpekad plats för på-, av- och omstigning mellan ett eller flera varianter av transporter inom kollektivtrafiken. 4 En förutbestämd sträcka som kontinuerligt trafikeras av ett förutbestämt antal turer/dag. 5 5/64 304/375

309 Under hösten 2016 fördes dialog mellan kommunerna, landstinget, avtalsbärande trafikföretag och kommunalförbundet med de nya målen som grund. Dialogerna hanterade områdena: Mål och struktur, Behov och utbud, Information och marknad samt Tillgänglighet. I dialogen kring tillgänglighet deltog även personer från funktionshindersrörelsen, Trafikverket och Länsstyrelsen i Västernorrland. Med dialogerna som utgångspunkt arbetades ett remissutkast fram. Remissomgången resulterade i ett stort antal synpunkter. Utifrån dem har programmet genomgått omfattande omarbetning vilket bland annat innebär att det omstrukturerats för ökad tydlighet och läsbarhet. Även delar av innehållet har omarbetats och fördjupats, till exempel avsnittet om prioriterade stråk. I samband med omarbetningen har också ett antal fördjupade samråd genomförts kring områdena flygbusstrafik, kompetensförsörjning och etablering, tillgänglighet och kollektivtrafik över länsgränserna. Dokumentets struktur Programmet har fokus på ambitioner och åtgärder som ska utveckla länets regionala kollektivtrafik fram mot år 2030 och programmets disposition ska stödja dokumentets läsbarhet. Kapitlen med mål och delmål samt ekonomi ligger tidigt i programmet. Övriga delar har indelats i bilagor för att underlätta vidareutveckling och bearbetning av programmets olika delar. Revidering Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska enligt styrande lagstiftning revideras regelbundet. I den utformning dokumentet nu har med huvuddokument och bilagor underlättas omarbetning av programmets olika delar. En revidering bör övervägas för varje ny mandatperiod. Tiden för att genomföra en revidering måste tas i beaktande och resurser och kompetens bör avdelas som täcker hela revideringsprocessen. Tidpunkter för revidering: Efter val till region eller kommunfullmäktige: Efter ett allmänt val där det bildats nya majoriteter och/eller när det blivit stor omsättning av ledamöter i förbundsdirektionen. Inför upphandling av linjelagd busstrafik: Inför en större upphandling av linjelagd trafik bör programmet omarbetas så att det ger den politiska styrning som behövs för att motsvara de politiska förväntningar som gäller för den tidsperiod som upphandlingen omfattar. Annan orsak: Om en förändring sker som i väsentlig grad påverkar förbundsdirektionens styrning av den regionala kollektivtrafiken och som gällande program inte hanterar Från trafikförsörjningsprogram till verksamhetsplan De åtgärder som görs av Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län 5 ska bidra till att uppnå nationellt uppsatta mål, eller åtminstone inte motverka dessa mål som berör den regionala kollektivtrafikens planering och genomförande. Som exempel ska det transportpolitiska målet År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta oberoende av fossila bränslen vara vägledande för planeringsperioden. Under planeringsperioden kan nationella och regionala mål förändras vilket ska beaktas när den regionala kollektivtrafiken planeras och genomförs. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet definierar länets gemensamma politiska ambition för kollektivtrafiken. Här fastställs vision och mål för den regionala kollektivtrafiken. 5 I det följande benämnd kommunalförbundet. 6 6/64 305/375

310 För att konkretisera trafikförsörjningsprogrammet bryts det ner till en treårig långtidsplan. Planen beskriver de politiska prioriteringarna för de kommande tre åren och prioriteringarnas ekonomiska konsekvenser. Efter beslut i förbundsdirektionen ligger långtidsplanen till grund för budgetdialoger med medlemmarna. I budgetdialogerna diskuteras budgetförutsättningar tillsammans med medlemmarna. Utifrån budgetdialogerna sammanställs ett förslag på budget som beslutas av förbundsdirektionen. Budgeten bryts ner till en detaljerad verksamhetsplan. Figur 1: Beskrivning av styrdokumentens relation till varandra 1.3 Kollektivtrafikens organisation, ansvar och roller Hösten 2011 beslutade samtliga kommuner och Landstinget i Västernorrland 6 att bilda Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län med ansvaret att vara en regional kollektivtrafikmyndighet. Ett kommunalförbund är en offentligrättslig juridisk person med egen rättskapacitet. Kommunalförbundet har övertagit uppgifter och beslutanderätt från sina medlemmar och blev i och med bildandet huvudman för verksamheten med egen budget och räkenskaper. Kommunalförbundet styrs av sina medlemmar genom regler i förbundsordningen. Region Västernorrland och kommunerna har inget juridiskt ansvar för de uppgifter som överlåtits till förbundet. Däremot är medlemmarna ytterst politiskt och finansiellt ansvariga för verksamheten. I och med bildandet fastställdes ett samarbetsavtal som reglerar relationen mellan medlemmarna och kommunalförbundet. I samarbetsavtalet framgår det att utöver de uppgifter som regleras i lagen ska 6 Från Region Västernorrland 7 7/64 306/375

311 Kommunalförbundet även fastställa taxor för trafik med trafikplikt, utom i de fall där nettoavtal och tjänstekoncession tillämpas. Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundet ska styras av en förbundsdirektion där ledamöterna utses av respektive fullmäktige. Figur 2: Organisationsskiss Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Medlemmarna Kommunerna och Region Västernorrland utgör kommunalförbundets medlemmar. Medlemmarnas uppgift utöver att utse ledamöter till förbundsdirektionen är att: Varje år ange sitt behov av kollektivtrafik som underlag till kommunalförbundets planering och beslut om allmän trafikplikt. Ingå avtal med kommunalförbundet om den trafik som ska bedrivas inom respektive område. Kommunerna ansvarar för anläggande och drift av hållplatser 7, bussterminaler och resecentra. I ansvaret ligger också väderskydd 8, hållplatsstolpe och motsvarande utrustning. Ansvaret för finansieringen av länets kollektivtrafik delas mellan medlemmarna och regleras i samarbetsavtalet. Kommunalförbundet bedriver ingen kollektivtrafik i egen regi. All trafik som beslutas med allmän trafikplikt upphandlas av kommunalförbundet under varumärket Din Tur eller av Norrtåg AB under varumärket Norrtåg. 7 En plats märkt med en stolpe med topptavla eller ett väderskydd som anvisar på- och avstigning i busstrafiken. 8 En hållplats med tre väggar som skyddar mot regn, snö och vind. 8 8/64 307/375

312 För att uppnå en så resurseffektiv kollektivtrafik som möjligt är kollektivtrafiken upphandlad i avtal som sträcker sig över flera år. Den linjelagda busstrafiken är dessutom upphandlad i olika avtalsområden som finansieras av flera medlemmar vilket medför att förändringar inte kan göras utan att det påverkar en annan medlem ekonomiskt. Den här finansieringsmodellen ställer höga krav på långsiktig planering och finansieringsåtagande hos samtliga medlemmar Nationell samverkan Kommunalförbundet har många gemensamma processer med de övriga norrlandslänen så som Norrtåg AB, gemensamma produkter, samverkande trafiksystem och ambitionen att bilda ett gemensamt bussgodsbolag. För framtiden planeras för en gemensam biljettmotor för alla produkter vilket på sikt kommer att leda till lägre IT-kostnader. Utifrån dessa samarbeten möts företrädare för myndigheter och bolag frekvent i samverkansgrupper. Politiker och de högsta tjänstemännen möts två gånger per år i presidieträffar. Svensk Kollektivtrafik, Sveriges kommuner och landsting och Samtrafiken AB är alla viktiga arenor för samverkan. Svensk Kollektivtrafik är en branschorganisation som stödjer sina medlemmar i arbetet med att utveckla kollektivtrafiken. De arbetar för att stärka kollektivtrafikens varumärke, driver nätverk, svarar på remisser, skapar debatt och omvärldsbevakar. Inom Sveriges kommuner och landsting arbetar man för att bevaka trafikhuvudmännens intressen. Vid avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad finns bland annat en expert på kollektivtrafik och särskild persontrafik. Avdelningen driver också ett antal forsknings- och utvecklingsprojekt inom området. Samtrafiken AB är en samverkansarena för både trafikhuvudmän och trafikföretag. Genom kommunalförbundets ägande ges tillgång till produkt- och tjänsteutveckling inom kollektivtrafikområdet. Stort fokus ligger på den digitala utvecklingen och dess möjligheter Ägarstyrning Kommunalförbundet har ett antal hel- och delägda bolag. Bussgods i Västernorrland AB, Norrtåg AB, AB Transitio och Samtrafiken AB är del av koncernen. Kommunalförbundet är en aktiv ägare som tar ansvar för både uppdrag och uppföljning. 1. Västernorrlands förutsättningar för kollektivtrafik En regional kollektivtrafik som tidsmässigt kan konkurrera med restiden för bil och i bästa fall generera snabbare restider skapar möjligheter för större arbetsmarknadsregioner och en mer varierad arbetsmarknad. Det i sin tur kan bidra till ökad sysselsättning, förbättrad löneutveckling och mer skatteintäkter för att utveckla och skapa ett attraktivare län för både invånare och näringsliv. Västernorrlands geografiska struktur är gynnsam för en effektiv planering av den regionala kollektivtrafiken. De allra flesta människorna bor utmed kusten i kommunerna Örnsköldsvik, Kramfors, Härnösand Timrå och Sundsvall. Länet har två inlandskommuner Ånge och Sollefteå. Västernorrland är ett glesbefolkat län. Över 90 procent av befolkningen har tillgång till minst en bil i hushållet. I många kommuner är det avgiftsfritt eller förenat med låg kostnad att parkera centralt. För att kollektivtrafiken ska växa krävs politiska prioriteringar av bland annat strategiska infrastruktursatsningar och ett förändrat förhållningssätt till bilåkandet samt en ökad biljettsamverkan mellan de operatörer som bedriver kollektivtrafik i eller i anslutning till Västernorrland. 1.1 Befolkningsutveckling En positiv befolkningsutveckling är viktig för länets tillväxt och utveckling. I slutet av 2017 uppgick länets befolkning till drygt invånare det vill säga drygt 2,4 procent av Sveriges befolkning. Länet omfattar 5,3 procent av landets yta. 9 9/64 308/375

313 Tabell 1: Folkmängd i Västernorrland per 31 december 2017 (SCB)* Kommun Kategori Antal invånare 2017 Ånge Glesbygdskommun Sundsvall Större stad Timrå Förortskommun till större stad Härnösand Kommun i glesbefolkad region Kramfors Kommun i glesbefolkad region Sollefteå Glesbygdskommun Örnsköldsvik Större stad * Kommungrupper enligt Sveriges Kommuner och Landstings indelning från och med Glesbygdskommun: Kommun med tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. Större stad: Kommuner med invånare samt en tätortsgrad överskridande 70 procent. Förortskommun till större stad: Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i annan kommun. Kommun i glesbefolkad region: Kommuner med mindre än personer inom en radie av 112,5 km. Diagram 1: Befolkningsutveckling per kommun (SCB) Ånge Sundsvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik 10 10/64 309/375

314 Diagram 2: Befolkningen i Västernorrlands län åren (SCB) Befolkningsutvecklingen under åren berodde till stod del på inflyttning till länet av personer födda utanför Sveriges gränser och fick uppehållstillstånd. 1.2 Åldersstruktur Medelåldern i länet ligger betydligt högre än riksgenomsnittet. Samtliga kommuner ligger över riksgenomsnittet. Även om kommunerna jämförs med kommuner inom samma kategori är medelåldern högre än i övriga kommuner i landet. Andelen över 65 år är betydligt högre i Västernorrland än i övriga Sverige. Högst medelålder är det i Kramfors, Ånge och Sollefteå. Västernorrland behöver fler invånare som är under 44 år för att åldersbalansen ska bli bättre och för att länet ska utvecklas genom ett positivt födelsenetto samt ökade skatteintäkter genom högre andel förvärvsarbetande. Tabell 2: Åldersfördelning i Västernorrlands län per 31 december 2017 (SCB) Område Antal invånare Ålder 0-17 Ålder Ålder 65< Medelålder Hela riket ,2 19,8 41,2 Västernorrlands län ,9 56,3 23,8 43,5 Ånge ,1 55,7 27,1 46,5 Sundsvall ,5 58,1 21,3 42,2 Timrå ,6 56,6 22,8 43,0 Härnösand ,9 54,5 25,6 44,1 Kramfors ,4 54,1 28,4 46,7 Sollefteå ,9 53,7 27,4 45,7 Örnsköldsvik ,3 55,5 24,1 43, /64 310/375

315 1.3 Arbetsmarknad I länet finns ett trettiotal privata företag eller kommunalägda bolag med fler än 200 anställda. Omkring tjugo av företagen och bolagen har sitt huvudsäte i Sundsvall eller Timrå. Tabell 3: Privata företag/ bolag i Västernorrlands län med fler än 200 anställda (SCB 2018) Arbetsgivare Antal anställda Besöksort SCA Graphic Sundsvall aktiebolag 1075 Sundsvall Samhall aktiebolag 975 Sundsvall Metsä board Sverige AB 775 Husum BAE Systems Hägglunds aktiebolag 675 Örnsköldsvik Folksam ömsesidig sakförsäkring 675 Kramfors Postnord Sverige AB 675 Sundsvall Coop Nord ekonomisk förening 625 Örnsköldsvik Telia Sverige AB 575 Sundsvall Bosch Rexroth AB 475 Mellansel Byberg & Nordins busstrafik AB 475 Timrå Com Hem AB 475 Härnösand Kubikenborg aluminium AB 475 Sundsvall Akzo Nobel Pulp and performance 425 Sundsvall Domsjö fabriker AB 425 Domsjö Valmet AB 425 Sundsvall SCA Timber AB 375 Bollstabruk IF Skadeförsäkring AB 325 Sundsvall Mondi Dynäs AB 325 Väja Frösunda omsorg AB 275 Sundsvall IKEA svenska försäljnings AB 275 Sundsvall Nobina Sverige AB 275 Sundsvall Nordea Bank AB 275 Sundsvall SCA Skog AB 275 Sundsvall HSB Södra Norrland ekonomisk förening 225 Sundsvall Manpower AB 225 Sundsvall Norrlands miljövård AB 225 Sundsvall Permobil AB 225 Timrå R.I.K. Assistans AB 225 Härnösand SJ AB 225 Sundsvall Tidningstjänst AB 225 Härnösand Willys AB 225 Sundsvall Västernorrland Utveckling & Omvårdnad AB 225 Sundsvall 12 12/64 311/375

316 Den största arbetsgivaren i varje kommun är kommunen själv. Sundsvalls kommun är den största arbetsgivaren i länet med flest anställda. Tabell 4: Offentliga arbetsplatser (kommuner, landsting, statliga enheter etc.) med fler än 100 anställda (SCB 2018) Arbetsgivare Antal anställda Besöksort Sundsvalls kommun 8325 Sundsvall Region Västernorrland 6775 Härnösand Örnsköldsviks kommun 6275 Örnsköldsvik Kramfors kommun 2525 Kramfors Härnösands kommun 2475 Härnösand Sollefteå kommun 2075 Sollefteå Timrå kommun 1675 Timrå Försäkringskassan 1375 Sundsvall Ånge kommun 1125 Ånge Mittuniversitetet 625 Sundsvall Bolagsverket 575 Sundsvall Polismyndigheten 575 Sundsvall Telia Sverige AB 575 Sundsvall Arbetsförmedlingen 525 Sundsvall Centrala studiestödsnämnden 375 Sundsvall Kriminalvården 375 Härnösand Skatteverket 375 Sundsvall Statens tjänstepensionsverk 275 Sundsvall Länsstyrelsen i Västernorrlands län 225 Härnösand Sveriges domstolar 225 Sundsvall Trafikverket 225 Härnösand Migrationsverket 175 Sundsvall Medelpads räddningstjänstförbund 125 Sundsvall Riksarkivet 125 Fränsta Systembolaget 125 Sundsvall 13 13/64 312/375

317 De allra flesta förvärvsarbetande över 16 år pendlar inom den egna kommunen. Det är endast i Timrå kommun som majoriteten pendlar över en kommungräns, vilket förklaras av det korta avståndet till Sundsvall. Utöver vad som redovisas i nedanstående tabell kan noteras en relativt stor pendling från Sollefteå kommun till grannkommunerna i Jämtlands län: Ragunda (57 personer) och Strömsund (63 personer). Tabell 5: Dag- och nattbefolkning/förvärvsarbetande pendlare 16+ över kommungräns (SCB) 9 Bostadsort Arbetsort Hudiksvall Ånge Sundsvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Östersund Umeå Hudiksvall Ånge Sundsvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Östersund Umeå Utbildning Universiteten och folkhögskolorna utgör viktiga målpunkter för länets kollektivtrafik eftersom de säkerställer att länets invånare har tillgång till utbildningsmöjligheter trots boende i en annan kommun. I Västernorrlands län finns Mittuniversitetet med omkring studenter. Campus ligger i Sundsvall och Östersund. Mittuniversitetet är ledande på distansutbildningar i Sverige. I Örnsköldsvik har Umeå universitet verksamhet. I länet finns också kvalificerade yrkesutbildningar och folkhögskoleutbildningar. Figur 3: Universitet och folkhögskolor i länet = Universitet/högskola = Folkhögskola 9 Statistik som omfattar 2017 finns tillgänglig i november /64 313/375

318 2. Övergripande mål och delmål för kollektivtrafiken Den vision som kommunalförbundet arbetar mot är den länsgemensamma vision som anges i den regionala utvecklingsstrategin (RUS): Ett stolt Västernorrland med funktion och attraktivitet. De strategiska mål som anges i RUS innebär sammanfattningsvis att Västernorrland ska ha en positiv befolkningstillväxt, ökad tillgänglighet och en stärkt innovationsförmåga. Utifrån RUS vision och strategiska mål har kommunalförbundet arbetat fram fyra övergripande mål för en kollektivtrafik som ska utgå från resenärernas behov och bidra till ett hållbart och inkluderande samhälle med starka arbetsmarknadsregioner. De övergripande målen anger ambitionen för kollektivtrafiken år Ett antal delmål konkretiserar de övergripande målsättningarna. Delmålet om resurseffektiv kollektivtrafik utgör även kommunalförbundets finansiella mål. I avsnitt beskrivs de fyra övergripande målen och de tio delmålen samt ambitioner för att uppnå dem. (Åtgärderna beskrivs på mer konkret nivå tillsammans med indikatorer för uppföljning i långtidsplanerna.) Figur 4: Övergripande mål och delmål 15 15/64 314/375

319 2.1 Resenär: Kollektivtrafiken är attraktiv och modern och utgår ifrån resenärens behov Resenärernas behov står i fokus och vi ligger i framkant i utvecklingen. För att göra det krävs omvärldskunskap, mod att våga välja och långsiktighet i besluten. Det ska vara enkelt att resa med kollektivtrafiken. Resenärerna erbjuds en kollektivtrafik med god komfort anpassad för arbets- och studiependling. Produktutbudet är enhetligt, enkelt att förstå och relevant i hela länet. Produkterna ska också kunna användas för resor över länsgränserna. För att hela resan ska vara möjlig är det centralt att bil, gång och cykel planeras för att fungera tillsammans med kollektivtrafiken. Det ska vara enkelt att ta steget att börja resa kollektivt. Vi arbetar strategiskt och långsiktigt med beteendepåverkande insatser för att få fler bilister att börja resa kollektivt. Genom anropsstyrd trafik eller samordning med den särskilda persontrafiken kompletteras den allmänna kollektivtrafiken och ger sammantaget en grundläggande tillgänglighet och kollektivtrafik i länet. Delmål 1: Vi ska resurseffektivt öka det totala kollektiva resandet Ambitioner för kollektivtrafiken fram till år 2030: Vi erbjuder en hög turtäthet i tätortstrafiken. Den regionala kollektivtrafiken kan konkurrera tidsmässigt med bilen. Med rätt utrustning i fordonen ger kollektivtrafiken möjlighet till effektivare tidsanvändning för resenären. Resenärer och potentiella resenärer får relevant och lättillgänglig information i prioriterade kanaler och vi arbetar ständigt för en förbättra vår information och kommunikation. Turer och linjer med lågt resande och låg resandepotential ersätts med anropsstyrd trafik. Lågt resande definieras som trafik med färre än fem resenärer/tur under en vanlig arbetsvecka. Bytespunkterna i länet är utformade på ett sätt som garanterar en trygg av-, på- och omstigning. Det kollektiva resandet 10 ska öka med 1 procent årligen fram till år Delmål 2: Antalet nöjda och mycket nöjda kunder ska öka Ambitioner för kollektivtrafiken fram till år 2030: Bytespunkterna håller en hög kvalitet i utformning, tillgänglighet och information, är inbjudande och trygga. För att hela resan ska vara möjlig är det centralt att bil, gång och cykel planeras för att fungera tillsammans med kollektivtrafiken. För att nå en hög kvalitet behövs dialog med kommunerna och Trafikverket. Genom digitalisering och en ständig utveckling av våra kommunikationskanaler minimeras risken för att resenärerna ska nås av felaktig information. Kollektivtrafiken har en god tidhållning och resenären kan lita på att bussar och tåg kommer fram i tid. Vi upphandlar tekniska system med öppna gränssnitt och öppen data och främjar kunddriven teknikutveckling. 10 Mätt i antal påstigande 16 16/64 315/375

320 Vår avtalsuppföljning säkerställer upphandlade kvalitetskrav. Det är snabbt och enkelt både för resenären att föra fram synpunkter till kommunalförbundet och för oss att återkoppla till resenärerna. Utvecklade digitala kanaler och resenärsvärdar är exempel på viktiga faktorer för enkel och snabb kommunikation. 2.2 Hållbarhet: Behovsanpassad kollektivtrafik bidrar till ett hållbart och inkluderande samhälle Planeringen av den regionala kollektivtrafiken beaktar resandet ur ett socialt, jämställdhets och icke-diskriminerande perspektiv. Den allmänna kollektivtrafiken ska vara tillgänglig och trygg för alla resenärsgrupper. Ingen diskrimineras från att resa kollektivt. Däremot kan inte all linjelagd kollektivtrafik 11 anpassas för alla. Den särskilda persontrafiken kompletterar den allmänna kollektivtrafiken för personer med särskilda behov. Den linjelagda kollektivtrafiken kombinerad med anropsstyrd trafik och särskild kollektivtrafik ger en grundläggande tillgänglighet och trafikförsörjning i hela länet. Att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken bidrar till att göra den inkluderande och användarvänlig för alla resenärer oavsett funktionsförmåga. På så sätt bidrar insatserna till att göra kollektivtrafiken till ett mer attraktivt resealternativ. Kollektivtrafiken i Västernorrland ska vara tillgänglig utifrån fyra perspektiv: fysisk tillgänglighet, social tillgänglighet, tillgänglig information samt geografisk tillgänglighet. 12 Åtgärder inom ramen för dessa fyra perspektiv beskrivs i bilaga D. Kollektivtrafiken är socialt inkluderande 13 vilket bland annat kan handla om att trafikera områden som inte alltid är ekonomiskt bärande och att vi kan erbjuda ett produktutbud som är relevant och som alla kan ta del av och förstå. En busslinje kan vara ekonomiskt försvarbar ur ett samhällsperspektiv trots ett lågt resande. En relevant kollektivtrafik påverkar människors möjlighet till sysselsättning. Därför går det inte endast att mäta antalet resande och kostnaden för kollektivtrafik för att värdera kollektivtrafikens samhällsnytta. Däremot är det hela tiden viktigt att värdera alternativa lösningar som kan vara mer kostnadseffektiva men ändå fylla samma behov. Tillsammans med våra medlemmar konsekvensbeskriver vi åtgärder i kollektivtrafiken ur ett socialt perspektiv. Resenärer ska bemötas på ett serviceinriktat och respektfullt av de som arbetar inom kollektivtrafiken och kollektivtrafiken ska vara trygg. Genom samverkan med offentliga aktörer bidrar vi till en tryggare miljö i och omkring kollektivtrafiken. Infrastrukturåtgärder stärker kollektivtrafiken. För att maximera effekten ska åtgärderna identifieras i ett tidigt skede tillsammans med trafikföretag, Trafikverket och kommunerna. Vi arbetar med att skapa en kollektivtrafik som minimerar negativ miljöpåverkan och satsar på fossilfria och energieffektiva drivmedel. Vår strävan är en helt fossilfri linjelagd kollektivtrafik och en SÄKO-trafik som till 50 procent drivs med fossilfria drivmedel Kollektivtrafik som körs enligt förutbestämd tidtabell. 12 Fysiskt tillgänglighet = anpassning av fordon och infrastruktur med hänsyn till personer med olika funktionsnedsättningar. Social tillgänglighet = bemötande samt anpassning av miljöer som bidrar till inkludering och trygghet för alla människor. Tillgänglig information = information som anpassas utifrån funktionsnedsättningar, läsförmåga och språkkunskaper. Geografisk tillgänglighet = tillgänglighet utifrån ett geografiskt perspektiv samt ett tidsperspektiv (närhet och utbud). 13 Med social inkludering menas att människor kan ta del av viktiga samhällsfunktioner oavsett ekonomiska, fysiska eller psykiska förutsättningar. 14 Fördjupning kring miljökrav kommer att tas upp i detta dokuments kommande revidering /64 316/375

321 Delmål 3: Kollektivtrafik bidrar till social inkludering Ambitioner för kollektivtrafiken fram till år 2030: Alla barn upp till 19 år i länet erbjuds ett gemensamt och kraftigt reducerat periodkort som är giltigt i hela länet i linjelagd buss- och tågtrafik. Väl fungerande digitala system och kanaler ger resenären ökad frihet att planera, betala och genomföra resor med kollektivtrafiken efter sina egna förutsättningar. Resenärer över 80 år reser avgiftsfritt i den linjelagda busstrafiken i hela länet. Resenärer med färdtjänsttillstånd reser avgiftsfritt i den linjelagda busstrafiken i hela länet. Resenärer med barn i vagn reser avgiftsfritt i den linjelagda busstrafiken i hela länet. Fler har möjlighet att göra sina sjukresor och färdtjänstresor med den linjelagda kollektivtrafiken. En högre grad av samordning innebär att andelen ensamåkande vid färdtjänst- och sjukresor minskar. Delmål 4: Ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning Ambitioner för kollektivtrafiken fram till år 2030: Tekniska system som realtidssystem, audiell och visuell information underlättar resan och ger ökad tillgänglighet i all trafik. Vi samverkar kring tekniska system med andra kollektivtrafikmyndigheter för att säkerställa tillgänglighet för funktionshindrade. Den regionala tågtrafiken är fullt tillgänglig. (se definition bilaga D) Tätortstrafiken i Sundsvall och Örnsköldsvik är fullt tillgänglig I enlighet med fastställda prioriteringsnivåer (se avsnitt 4.1). Vi har lättillgänglig och tydlig information om hur man reser och nivån av tillgänglighet vilket gör det enklare att både planera och genomföra en resa i kollektivtrafiken. Prioriterade stråk 15 i den regionala kollektivtrafiken är fullt tillgänglighetsanpassade i enlighet med fastställda prioriteringsnivåer (se avsnitt 4.1). Delmål 5: Minskad negativ miljöpåverkan Ambitioner för kollektivtrafiken fram till år 2030: Det kollektiva resandet ska öka med 1 procent årligen fram till år Varje resa som görs med kollektivtrafik istället för med bil är positivt för miljön och miljöeffekterna marknadsförs i arbetet med att få andelen bilresor att minska. Företag erbjuds ett välfungerande koncept för att kunna använda kollektivtrafiken för tjänsteresor inom och i anslutning till länet. Fordonens storlek anpassas efter transportens behov vilket leder till minskad total energianvändning i kollektivtrafiken. 15 Hållplatser med minst 20 påstigande per dag i de prioriterade stråken /64 317/375

322 Omställning till fossilfria drivmedel inom all kollektivtrafik är genomförd. En omställning behöver ske för att nå det nationella målet om minskade utsläpp av växthusgaser med 70 procent i transportsektorn fram till år Fler har möjlighet att göra sina sjukresor i den linjelagda kollektivtrafiken och fler resenärer flyttas över från ensamåkande sjuk- och färdtjänstresor till en högre grad av samordning. Högre grad av samordning är möjlig eftersom den centrala bedömningen av sjukresor flyttats över till kommunalförbundet. Delmål 6: Finansiellt mål: Resurseffektiv kollektivtrafik Ambitioner för kollektivtrafiken fram till år 2030: Åtgärder i trafiken kombineras med strategisk marknadsföring för att skapa beteendeförändringar vilket leder till ökat nyttjande av kollektivtrafikutbudet. Biljettintäkter säkerställs genom korrekt biljettering och kontinuerliga biljettkontroller. Kollektivtrafiken bedrivs utifrån de behov som finns. Turer och linjer med lågt resande och låg resandepotential prioriteras bort och ersätts med anropsstyrd trafik. Lågt resande definieras som linjelagd kollektivtrafik med i genomsnitt färre än fem resenärer/tur under vanlig arbetsvecka. Vi har en god budgetföljsamhet där vi strävar efter minsta möjliga avvikelse mellan budget och utfall. Vid budgetavvikelser upprättar vi en handlingsplan med åtgärder Upphandling och handläggning har överlåtits från medlemmarna till kommunalförbundet vilket ger en ökad samordning i den särskilda persontrafiken. Kommunalförbundet har en god kompetens och tillgång till resurser vid upphandling. För att nödvändiga åtgärder ska identifieras i ett tidigt stadium planeras kollektivtrafiken i nära samverkan med Trafikverket, medlemmarna och trafikföretagen. 2.3 Tillväxt: Kollektivtrafiken bidrar till starka och växande arbetsmarknadsregioner En väl fungerande kompetensförsörjning beror av tillgången till bostäder, en väl utbyggd infrastruktur och goda pendlingsmöjligheter. Dessa faktorer ökar förutsättningarna för att skapa attraktiva regioner där konkurrenskraftiga företag kan och vill verka. Kollektivtrafiken spelar en viktig roll för integreringen av arbetsmarknadsregioner. Förbättrad kollektivtrafik i form av kortare restider, ökad turtäthet eller fler linjer medför ökad tillgänglighet till arbetsplatser, lärosäten och service. En ökad rörlighet på arbetsmarknaderna och bättre kompetensförsörjning stärker företagens och offentliga sektorns möjligheter att hitta lämplig arbetskraft. Kollektivtrafiken ger möjligheter till arbetspendling och arbetsresor. Arbetspendlare har tillgång till goda regionala pendlingsmöjligheter vilket gör att de känner sig trygga med att ta ett arbete på en annan ort. Därigenom skapas bättre förutsättningar för regionens utveckling. Möjligheterna till arbetsresor med kollektivtrafik marknadsförs och genom riktat arbete mot företag och organisationer ökar andelen tjänsteresor med kollektivtrafik /64 318/375

323 Arbetsmarknadsregioner är inte alltid förenliga med administrativa gränser och för resenären är det viktiga att ta sig från en ort till en annan, inte vem som bedriver trafiken. Kommunalförbundet skapar samverkan med angränsande län och strävar mot enhetliga regelverk. Att skapa goda pendlingsmöjligheter förutsätter en ändamålsenlig infrastruktur. Kommunalförbundet deltar i arbetet för infrastrukturförändringar som underlättar och förbättrar det kollektiva resandet i länet. Delmål 7: Vi ska resurseffektivt öka resandet i prioriterade stråk 16 Ambitioner för kollektivtrafiken fram till år 2030: Den linjelagda kollektivtrafiken ska tidsmässigt konkurrera med bilen i de prioriterade stråken. För tågtrafikens del ska vi fram till år 2030 verka för att hålla en hastighet som möjliggör snabbare restider med tåg än med bil. Åtgärder som leder till minskad restid på Mittbanan skapar kortare restid på sträckan Östersund Sundsvall till två timmar och skapar förutsättningar för ökat resande. Dubbelspår på Ostkustbanan är en förutsättning för en utökad arbetsmarknadsregion kring Sundsvall och minskade restider inom länet mellan Härnösand Sundsvall. Persontrafik på norra Ådalsbanan skapar nya resmöjligheter och bidrar till regionens tillväxt. Bytespunkter i starka- och medelstarka stråk och trafikområden har hög kvalitet avseende tillgänglighet, information och komfort. Delmål 8: Vi ska öka antalet resmöjligheter genom samverkan och innovation Ambitioner för kollektivtrafiken fram till år 2030: Vi samverkar med angränsande län kring produktutbud, teknikutveckling och kommunikation. Gemensamma biljett- och betalsystem med öppna gränssnitt och öppen data har undanröjt tekniska hinder för resande över länsgränser. Genom biljettsamverkan med andra kollektivtrafikaktörer utanför Din Tur och Norrtåg AB ökar antalet resmöjligheter. Vi har en kunddriven teknikutveckling där vi i upphandling av tekniska system strävar efter gränslösa tekniska lösningar, öppna gränssnitt och öppen data. Genom en ökad samverkan mellan näringsliv och civilsamhället identifieras möjliga lösningar för att utveckla tillgängligheten till besöksnäringen. 16 För definitioner av prioriterade stråk se kapitel /64 319/375

324 2.4 Medarbetare: Medarbetarnas kompetens och engagemang utgör kollektivtrafikens viktigaste tillgång Tydliga roller och rätt förutsättningar ger en hållbar arbetsmiljö. En arbetsmiljö som främjar hälsa bidrar till att verksamhetens mål nås. Vi strävar efter ett aktivt medarbetarskap där medarbetarna tar ett eget ansvar för verksamhetens utveckling. Delmål 9: Målen är välkända för våra medarbetare Ambitioner för kollektivtrafiken fram till år 2030: Målen i trafikförsörjningsprogrammet är vägledande för kommunalförbundet och dess medlemmar. Vi har en verksamhetsplan som leder till uppfyllnad av de övergripande målen. Delmål 10: Medarbetarna har rätt förutsättningar att möta de förväntningar som ställs på verksamheten Ambitioner för kollektivtrafiken fram till år 2030: Kommunalförbundet är en attraktiv arbetsgivare. Genom att erbjuda stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter, god arbetsmiljö, kompetensutveckling, flexibla arbetsvillkor och friskvård kan vi rekrytera och behålla medarbetare med hög kompetens. Förväntningarna på kommunalförbundet ska balanseras mot tilldelade resurser. Beredning före beslut gör att medarbetarna kan leverera ett resultat av hög kvalitet. Medarbetarna ska utrustas med de tekniska lösningar som arbetsuppgifterna kräver och myndigheten ska verka för en flexibel och mobil kontorslösning. Kommunalförbundet ska underlätta kollektivt arbetspendlande /64 320/375

325 4. Planeringsförutsättningar för kollektivtrafik i Västernorrlands län Hela Europas transportsystem hänger ihop och därför finns det tydliga hålltider i planeringsåret som kommunalförbundet måste förhålla sig till. Först planeras det europeiska stomlinjenätet för tågtrafik och därefter planeras det nationella stomlinjenätet. Utifrån det nationella stomlinjenätet får den regionala tågtrafiken tider på järnvägen vilket sedan är grunden för planeringen av den regionala busstrafiken. Den regionala busstrafiken planeras även utifrån de kommunala och regionala transportbehoven inom länet. Figur 5: Kollektivtrafikens planeringsförutsättningar Den regionala kollektivtrafiken ger möjligheter till arbetspendling och arbetsresor. Arbetspendlare har tillgång till goda regionala pendlingsmöjligheter vilket gör att de känner sig trygga med att ta ett arbete på en annan ort. Därigenom skapas bättre förutsättningar för regionens utveckling. Möjligheterna till arbetsresor med kollektivtrafik marknadsförs och genom riktat arbete mot företag och organisationer ökar andelen tjänsteresor med kollektivtrafik. Arbetsmarknadsregioner är inte förenliga med administrativa gränser och för resenären är det viktiga att ta sig från en ort till en annan, inte vem som bedriver trafiken. Kommunalförbundet samverkar med angränsande län och strävar mot enhetliga regelverk. Att skapa goda pendlingsmöjligheter förutsätter en ändamålsenlig infrastruktur. Kommunalförbundet deltar i arbetet för infrastrukturförändringar som underlättar och förbättrar det kollektiva resandet i länet. Som stöd för samordningen med andra aktörer för att förbättra kollektivtrafikens förutsättningar i Västernorrland krävs en prioriteringsordning för utvecklingsarbetet. I Västernorrland består transportsystemet av busstrafik, tågtrafik, särskild persontrafik och upphandlad och kommersiell trafik. Dagligen har vi trafik mellan länets kommuner som gör arbets- och studiependling mellan och inom kommunerna möjlig. Vi bedriver även tätortstrafik i Sundsvall, Örnsköldsvik, Härnösand och Sollefteå. 4.1 Prioriterade stråk och trafikområden I Västernorrland har vi valt att dela upp prioriterade stråk och trafikområden i starka- och medelstarka stråk/trafikområden. Prioriteringen lägger grunden till vilket trafikutbud och vilken tillgänglighetsnivå som ska finnas på respektive sträcka/trafikområde senast år Uppdelningen grundar sig på befintlig arbets- och studiependling samt potentialen för pendling med kollektivtrafik mellan länets kommuncentra. Möjligheten att resa kollektivt på restider som kan konkurrera med restider med bil är också en viktig faktor. Nedan följer beskrivning av de olika nivåerna samt listor på stråkens och trafikområdenas trafikutbud /64 321/375

326 4.1.1 Starka stråk De stråk som bedöms ha störst resandepotential sträcker sig mellan Umeå i norr och Hudiksvall i söder. Utmed stråket ligger länets största befolkningscentra, arbetsmarknader och universitet. De starka stråken ska ha ett attraktivt utbud av trafik som möjliggör arbetspendling/studiependling, samhällsbetalda resor och fritidsresor. Tillgänglighetsnivån i de starka stråken ska vara mycket hög. Stråket har idag en kombination av tågtrafik och busstrafik som gör inom- och utomregional pendling möjlig och restiden mellan kommuncentra understiger en timme. Tågtrafiken och resecenter har idag en god tillgänglighet. En ombyggnad med dubbelspår av ostkustbanan från Härnösand och söderut skulle starkt förbättra möjligheterna till inom- och utomregionalt pendlande och är därför en förutsättning för en utökad arbetsmarknadsregion kring Sundsvall och minskade restider inom länet mellan Härnösand och Sundsvall. Definition av starka stråk: Starka arbetsmarknadsregioner. Hög resandepotential (befolkningsmängd). Sammanbinder kommuncentra. Maximalt 1 timmes pendling mellan kommuncentra med kollektivtrafik. Stort antal avgångar vardagar kl kl Helgtrafik kl som medger grundläggande arbetspendling och fritidsresor. Full tillgänglighet för resor mellan kommuncentra. Full tillgänglighet vid bytespunkter kategori 1 och 2 (se 5. Bytespunkter) Tabell 6: Kollektivtrafikutbud och infrastruktur i starka stråk Sträcka: Infrastruktur: Busslinjer: Tågtrafik: Sundsvall-Timrå-Härnösand E4/järnväg 120, 201, 98, 100, 611 Norrtåg, SJ Härnösand-Kramfors-Örnsköldsvik E4/Rv90/järnväg 50, 90, 98, 100 Norrtåg, SJ Örnsköldsvik-Umeå E4/järnväg 100 Norrtåg, SJ Hudiksvall-Sundsvall E4/järnväg 329, 98, 100 Norrtåg, SJ, X-trafik Matfors-Sundsvall E14/järnväg 141, 142, Starka trafikområden Stadstrafiken i två av våra städer bedöms ha en mycket hög potential för kollektivt resande. I dessa städer ska det finnas ett attraktivt utbud av trafik som möjliggör arbetspendling/studiependling, samhällsbetalda resor och fritidsresor. Tillgängligheten i dessa trafikområden ska vara mycket hög. Definitioner för starka trafikområden: Mycket hög resandepotential. Attraktiva restidskvoter för kollektivtrafik kontra bil Stort antal avgångar vardagar 05:00 22:00 Helgtrafik 07:00-22:00 som möjliggör grundläggande arbetspendling och fritidsresor Nattrafik Full tillgänglighet 23 23/64 322/375

327 Tabell 7: Stadstrafik i Sundsvall och Örnsköldsvik Område: Busslinjer: Sundsvalls stadstrafik (stomlinjer) 1-5 Örnsköldsviks stadstrafik Medelstarka stråk Sträckan Sollefteå Kramfors trafikeras med buss. Sträckan har ett stort antal avgångar och möjliggör arbets- och studiependling med en restid som understiger en timme. Befolkningsmängd och arbetsmarknadspotential ger relativt sett en lägre resandepotential. Stråket är viktigt för arbets- och studiependling mellan kommuncentra och ger möjlighet till fortsatt resa på det starka stråket. Persontrafik på norra Ådalsbanan skulle stärka stråket och bidra till regionens tillväxt. Sträckan Ånge Sundsvall trafikeras med både tåg och buss. Restiden mellan kommuncentra överstiger 1 timme. Då sträckan trafikeras med tåg erbjuder det ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Bussen är ett viktigt komplement till tåget för att skapa möjlighet till pendling från Ånge och orterna efter väg E45 till Sundsvall. Åtgärder för att minska pendlingstiden mellan Ånge och Sundsvall till högst en timme skulle göra ökad arbetspendling med kollektivtrafik mer attraktiv. Stråken har en lägre prioritet för tillgänglighetsanpassning av hållplatser och bytespunkter jämfört med de starka stråken. Medelstarka stråk: Hög resandepotential. Attraktiva restidskvoter för kollektivtrafik kontra bil Maximalt 1 timmes pendling mellan kommuncentra 17 Helgtrafik Full tillgänglighet för resor mellan kommuncentra Tabell 8: Kollektivtrafikutbud och infrastruktur i medelstarka stråk Sträcka: Infrastruktur: Busslinjer: Tågtrafik: Kramfors - Sollefteå RV90/järnväg 90, 98 - Ånge Matfors - Sundsvall E14/järnväg 191 Norrtåg 4.2 Grundläggande trafik All övrig linjelagd trafik i länet går under benämningen grundläggande trafik. Den omfattar såväl regionala linjer, landsortstrafik som stadstrafik. Utbudet varierar beroende av resandepotentialen i det specifika området. Tillgänglighetsnivån för den grundläggande trafiken är generellt lägre än för prioriterad trafik men varierar mellan områden och kommuner. För den grundläggande trafiken ska särskilt beaktas trafiksäkerheten på busshållplatser som används av skolbarn och inte prioriteras genom tillgänglighetsanpassningar. För dessa hållplatser ska en särskild kartläggning och prioritering genomföras med fokus på förbättringar av trafiksäkerhet. Regionala medel avsätts för trafiksäkerhetsanpassningar av hållplatser. 17 Restid om en timme mellan Ånge och Sundsvall uppnås inte idag men är ett långsiktigt infrastrukturellt mål för projekt Mittstråket /64 323/375

328 Tabell 9: Busslinjer i den grundläggande trafiken Område/sträcka: Busslinjer: Östersund-Sollefteå-Örnsköldsvik 40 Sollefteå-Timrå-Sundsvall 331 Landsortstrafik Ånge kommun 190, Landsortstrafik Sundsvalls kommun 28, 30, 121, , 128, 129, , 143 Landsortstrafik Timrå kommun 607, 610, 611, 631, Landsortstrafik Härnösands kommun 14, 227, 228, 230, , Landsortstrafik Kramfors kommun 202, , 221, , 263 Landsortstrafik Sollefteå kommun 39, 41, 211, 214, 215, 225, 312, 313, 315 Landsortstrafik Örnsköldsviks kommun 42, 43, 412, 413, 417, 419, 421, 422, 438, 442 Stadstrafik Sollefteå 45, 62 Övrig stadstrafik Sundsvall 65, 70, 71, 73-76, 78, 80, 81, 84, 85 Tabell 10: Busslinjer i Härnösands och Sollefteås stadstrafik Område: Busslinjer: Härnösands stadstrafik 24, 25, 39, 58, Plus Sollefteå stadstrafik 45, Bytespunkter En bytespunkt är en hållplats eller station där resenären kan byta mellan olika trafikslag. Byten kan ske mellan olika kollektivtrafiklinjer (buss och tåg) men även från bil och cykel till kollektivtrafik. Bytespunkter är en förutsättning för en fungerande kollektivtrafik och flera parter delar på ansvaret för dem. Kommunalförbundet ansvarar för och säkerställer att det finns bytespunkter utmed de regional kollektivtrafikstråken. Trafikverket finansierar och ansvarar för markarbete, plattform inklusive ledstråk, kontrastmarkering, yta för cykelparkering och vägen till och från hållplats på statligt vägnät. Kommunerna finansierar och ansvarar för väderskydd, snöröjning och drift utmed kommunala vägar. Bytespunkterna är uppdelade i olika kategorier och redovisas I bilaga E. Nedan presenteras den målbild som finns för samtliga bytespunkter fram till år Kategori 1 I denna kategori ryms större järnvägs- och busstationer i samtliga kommuncentra. Kraven på dessa bytespunkter är höga vad det gäller tillgänglighet och tillgång till information, se specifikation i bilaga D. 5.2 Kategori 2 I denna kategori ryms övriga bytespunkter där byten kan ske mellan olika kollektivtrafiklinjer och där det är fler än 20 påstigande resenärer per dygn. Även övriga järnvägsstationer ligger i kategori 2. För bytespunkter i kategori 2 är kraven på tillgänglighet och tillgång till information höga men lägre än för kategori 1, se specifikation i bilaga D /64 324/375

329 5.3 Kategori 3 I denna kategori återfinns de bytespunkter som har färre än 20 påstigande resenärer per dygn men som ändå är en knutpunkt mellan olika kollektivtrafiklinjer alternativt är en möjlighet att byta från bil eller cykel till buss eller tåg. Kraven på tillgänglighet i kategori 3 är lägre än för kategori 2, se specifikation i bilaga D. 5.4 Målpunkter En målpunkt är ett viktigt resmål som inte är en utpekad bytespunkt. Utvalda målpunkter i länet ska prioriteras utifrån trafikeringsutbud och tillgänglighetsnivå /64 325/375

330 6. Intäkts- och kostnadsutveckling Ansvaret för finansiering av länets kollektivtrafik delas mellan kommunalförbundets medlemmar och regleras i samarbetsavtal. Trafikkostnaderna för den linjelagda busstrafiken har ökat med 20 miljoner kronor till 420 miljoner kronor mellan åren 2016 och Sett under en fyraårsperiod har kostnaden ökat med 37 miljoner kronor samtidigt som biljettintäkterna har minskat med 0,6 miljoner kronor under samma period. Diagram 3: Trafikkostnader och biljettintäkter ,6 mnkr 420 mnkr ,2 mnkr 93,0 mnkr 400 mnkr 393 mnkr Trafikkostnader Biljettintäkter ,8 mnkr 383 mnkr mnkr Diagrammet nedan visar hur finansieringen procentuellt fördelades mellan kommunalförbundets medlemmar för 2017 års verksamhet. Diagram 4: Finansiering % 3% 2% 5% Region Västernorrland 6% 41% Sundsvalls kommun Örnsköldsviks kommun Härnösands kommun Kramfors kommun 16% Sollefteå kommun Timrå kommun Ånge kommun 23% 27 27/64 326/375

331 6.1 Intäkter Kommunalförbundets totala intäktsmassa består av biljettintäkter och övriga intäkter som bland annat omfattar Bussgods och reklamintäkter. Biljettintäkterna justeras årligen genom att produktpriserna räknas upp utifrån KPI (konsumentprisindex). Om KPI är negativt uteblir prisökning. I diagrammet nedan synliggörs att den största andelen av biljettintäkterna genereras från vuxna resenärer. Barn 0-19 år genererar 17 procent av biljettintäkterna och är den grupp som föreslås få kraftigt subventionerade biljettpriser. Ambitionen att erbjuda personer över 80 år att resa avgiftsfritt i den linjelagda busstrafiken utgör en mindre del av gruppen seniorer. Denna grupp står för en mycket liten del av biljettintäkterna. Diagram 5: Intäktsfördelning per ålderskategori % 17% 16% 65% Barn Ungdomar Vuxna Senior I följande tabell synliggörs förändringen av biljettintäkterna i de olika avtalsområdena. Biljettintäkterna har minskat från 94,7 miljoner kronor 2014 till 91,6 miljoner kronor Intäkterna förväntas fortsätta minska till följd av beslut om subventioner. Tabell 15: Biljettintäktsutveckling för busstrafiken per avtalsområde (kronor) Område Förändring Linje Linje 40 /Tvärflöjten Höga Kusten Sollefteå Örnsköldsvik tätort Husum Bredbyn Köpmanholmen Härnösand Sundsvall tätort Nordvästra Timrå/Njurunda Matfors /64 327/375

332 Ådalen Ljungandalen Linje Linje Linje Summa Kostnader Busstrafik Kostnaderna för kollektivtrafiken ökar i Västernorrland och i övriga landet 18. Indexutvecklingen är den främsta orsaken till kostnadsökningen vilket innebär att även utan trafikförändringar bedöms kostnaden för busstrafiken i länet öka tre procent årligen. Nu gällande trafikavtal för linjelagd busstrafik sträcker sig fram till december år 2022 med två optionsår. De närmaste åren planeras trafikförändringar främst i Sundsvalls tätort. Förändringarna har föregåtts av en linjenätsanalys. Trafiken i länets tätorter behöver ses över kontinuerligt för att vara relevant och attraktiv för resenärerna. Vissa delar i den regionala trafiken, bland annat mellan Sundsvall och Härnösand, är i behov av en översyn för att nå målet att resurseffektivt öka resandet i prioriterat stråk Trafikförändringar som medför ökad kilometerproduktion innebär kostnadsökningar. Tabell 16: Kostnader busstrafik , (antal miljoner kronor) Kostnader (mnkr) Landsbygdstrafik 245,6 233,6 227,2 226,9 233,2 Tätortstrafik 175,5 163,3 161,8 134,1 107,9 Summa 421,1 396,9 389,0 361,0 341, Regional tågtrafik Resandet med den regionala tågtrafiken utvecklas kraftigt och det finns politiska ambitioner om att den utvecklingen ska fortsätta då tågtrafiken är viktig för länets tillväxt och kompetensförsörjning. Norrtåg AB har behov av fler tågset för att säkra driften och för att utveckla trafiken i norra Sverige. Den trafikutveckling som kan vara aktuell i Västernorrland på tre till fem års sikt är: Umeå- Örnsköldsvik där en ökad turtäthet är aktuell på grund av stor efterfrågan samt Sundsvall-Östersund- Storlien där en förtätning av trafiken är aktuell som följd av regionens starka utveckling. De totala kostnaderna för tågtrafiken i de fyra norrlandslänen budgeteras till drygt 140 miljoner kronor år Kostnaderna fördelas på samtliga ägare och Västernorrland bekostar 34,6 procent av Norrtåg ABs totala kostnader vilket motsvarar 46,4 miljoner kronor. Tågtrafiken beräknas med en årlig kostnadsökning med 5 procent vilket motsvarar cirka 2 miljoner kronor per år för Västernorrland. Tabell 17: Prognostiserad kostnadsutveckling för tågtrafiken till och med år 2021 Kostnader, mnkr Utfall 2017 Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Tågtrafik 36,6 46,4 48,2 50,6 53,1 Plan Öppna jämförelser /64 328/375

333 Kostnadsutvecklingen efter år 2021 är svår att förutse med hänsyn till vilken fordonsstrategi som länen gemensamt tar. Det finns en ambition att anskaffa fler ERTMS utrustade fordon för att kunna förtäta trafik i framtiden. Totalt uppgick det statliga bidraget tillsammans med fordonstödet till 71 miljoner kronor år För 2018 förväntas bidraget uppgå till 63,2 miljoner kronor och för år 2019 till 55,7 miljoner kronor. Efter år 2021 ska delar av det statliga stödet omförhandlas och utfallet av de förhandlingarna är idag svåra att förutse. Den upphandlade tågtrafiken sträcker sig fram till december år Särskild persontrafik Kostnaderna bedöms öka årligen beroende på en åldrande befolkning med behov av särskilda persontransporter. Kostnaderna påverkas av hur många färdtjänsttillstånd som beviljas samt behov och ersättningsnivå för sjukresor. Kommunalförbundets kostnader för sjukresor 2017 uppgår till 67,7 miljoner kronor och för färdtjänst 40,1 miljoner kronor. Avtalen för de särskilda persontransporterna sträcker sig fram till och med år Kommunalförbundet har uppdrag att samordna resor i den särskilda persontrafiken. En samordnad resa är när flera resenärer åker i samma fordon på hela eller del av sträckan. När en kommun inte överlåter upphandling av färdtjänstresor till kommunalförbundet innebär det att möjligheten till samordning av sjukresor och färdtjänst uteblir. Det medför att kostnaderna för både kommuner och Region Västernorrland ökar. Diagrammet nedan visar hur antalet färdtjänstresor och sjukresor möjliga att samordna har utvecklats sedan år Under år 2015 skedde ett trendbrott då Sundsvalls kommun upphandlade färdtjänst. Diagram 6: Antal resor i särskild persontrafik möjliga att samordna för kommunalförbundet Sjukresor Färdtjänst Övriga resor 30 30/64 329/375

334 6.2.4 Index Kostnader och biljettpriser justeras årligen efter förutbestämd indexmodell. I nuvarande trafikavtal, både inom de särskilda persontransporterna och i den linjelagda trafiken, regleras hur index ska beräknas. Tabell 18: Förteckning över de index som ligger till grund för årliga kostnads- och prisjusteringar Index (%) Trafikkostnader (AKI, PPI/HVO, ITPI, KPI, STIBOR 3M) Ca 3,0 Taxi-index Ca 2,0 Biljettintäkter (KPI) Ca 2,0 Den totala kostnadsökningen för den upphandlade busstrafiken mellan åren uppgår till 32,1 miljoner kronor varav indexuppräkningen utgör 19,3 miljoner kronor. Indexmodellen består bland annat av; AKI (arbetskostnadsindex), HVO (index för hydrerad vegetabilisk olja), KPI (konsumentprisindex), ITPI (prisindex för inhemsk tillgång) samt PPI (oljeprisindex). Indexförändringen från basåret 2013 till och med 2017 är 6,4 procent. Då budget för trafikkostnaderna räknas upp med index på tre procent årligen innebär det en uppräkning med 9 procent till och med Kostnaden för index är 25 miljoner kronor för 2017 jämfört med en budget om 34 miljoner kronor. Diagram 7: Indexutveckling budget och utfall kr 10% kr 9% 8% kr 7% kr 6% kr 5% 4% kr 3% kr 2% kr 1% belopp budget belopp utfall procent budget procent utfall 0 kr 0% Incitament I Västernorrland har vi fram till år 2022 två typer av incitamentavtal för den linjelagda busstrafiken. De avser insatser för minskad miljöpåverkan och ökat antal resenärer. Syftet med incitamentsavtalen är att skapa drivkraft för trafikföretagen att vidta åtgärder i trafiken som leder till ökat resande eller främjar minskad användning av fossila drivmedel. Fem trafikområden har resandeincitamentsavtal. Det innebär att utifrån förändringen av antalet resor jämfört med basåret (2015) erhåller trafikföretagen ett resandeincitament. Incitamentet är konstruerat på ett sådant sätt att det inte ska överstiga de biljettintäkter som en resandeökning innebär. En resandeminskning innebär en minskad ersättning till trafikföretaget. När resandeökningen beror på 31 31/64 330/375

335 kraftigt subventionerade biljettpriser medför ett resandeincitamentsavtal ökade kostnader Administrativa kostnader De administrativa kostnaderna för kommunalförbundet utgörs i huvudsak av kostnader för personal, IT, marknadsföring och biljettmaskiner. Mellan åren 2014 och 2017 har de administrativa kostnaderna ökat med 10 miljoner. Under åren 2013 och 2014 genomfördes den nu gällande upphandlingen av den linjelagda trafiken med höga uppstartskostnader. Tabell 19: Förändring av administrativa kostnader åren Belopp (mnkr) Administrativa kostnader 52,4 49,5 46,7 49,3 42,4 Kommunalförbundets ambitionshöjning inom främst strategisk kollektivtrafikplanering, fördjupad analys och ökad tillgänglighet medför ett ökat resursbehov. De stödsystem som används för biljettering, trafikanalys, ekonomistyrning och HR är eftersatta och i stort behov av att uppdateras för att utarbeta relevanta analyser och rapporter samt för att minska den tekniska sårbarheten. För det krävs investeringsmedel. Tillsammans med norrlandslänen i Norrtågssamarbetet arbetar kommunalförbundet för biljett- och betallösningar som är gränsöverskridande med öppen data för att möta framtidens behov av ett enkelt produktutbud och tillförlitlig resandestatisk. Ett nytt leverantörsoberoende system förväntas leda till högre frihetsgrader och lägre kostnader. Ett nytt system bör vara färdigställt innan nästa trafikupphandling. Trafikavtalen för den linjelagda busstrafiken löper ut år 2022 (med två optionsår) och för den särskilda persontrafiken Detta medför att arbetet med nästa upphandling kommer att starta under Dessa upphandlingar kommer att kräva stora resurser. 6.3 Åtgärder för att främja en resurseffektiv kollektivtrafik Priserna för kommunalförbundets produkter räknas årligen upp enligt KPI. Kostnaderna i trafikavtalen räknas upp utifrån indexmodeller. För att reducera gapet mellan kostnader och biljettintäkter krävs insatser för att öka antalet betalande resenärer eller beslut om att höja priserna i paritet med kostnadsutvecklingen. Utöver dessa insatser finns ett antal åtgärder för att öka intäkterna och hålla kostnaderna nere. Det är viktigt att hitta en balans mellan målen i trafikförsörjningsprogrammet. Delmålen under resenär och tillväxt om att resurseffektivt öka det kollektiva resandet och erbjuda fler resmöjligheter kan antas leda till högre kostnader. Samtidigt finns utmaningen under hållbarhet att kollektivtrafiken ska bidra till social inkludering vilket kan tala för ökad subventionsgrad. I Västernorrland väljer vi att bland annat subventionera resandet för barn vilket sannolikt kommer att leda till ökat resande och bättre förutsättningar för social inkludering men också till högre kostnader. Ett enhetligt produktutbud för barn minskar de administrativa kostnaderna för IT, marknadsföring och ekonomi. De positiva effekterna av att erbjuda resenärer över 80 år, resenärer i rullstol och resenärer med barn i vagn möjlighet till avgiftsfritt resande överväger förluster av intäkter för dessa resenärer. Behovet av att investera i viseringslösning även för den bakre ingången i buss kan anstå till kommande upphandling och därmed minskar investeringsbehovet. En resurseffektiv kollektivtrafik med fokus på prioriterade stråk kräver väl underbyggda analyser och beslut för att avveckla turer med lågt resande. Dessa åtgärder leder till kostnadsbesparingar men kan också skapa utrymme för utökad trafik i prioriterade stråk /64 331/375

336 Genom investeringar i infotainmentsystem och andra kommunikationsytor ombord på buss kan reklamintäkterna öka. Över 90 procent av kommunalförbundets kostnader ligger på trafikproduktion och är reglerade i trafikavtal. Därför är upphandlingsprocessen helt avgörande för den framtida kostnadsutvecklingen för kollektivtrafiken. På många håll i Sverige är anbuden få och priserna höga och det kan mycket väl bli scenariot även i Västernorrland. Under åren 2018 till 2022 kommer många stora bussupphandlingar att ske vilket kan leda till att förhållandevis små områden som Västernorrland inte får tillräckligt många anbud. Dialog med trafikföretag och tydlighet i förfrågningsunderlaget kan bidra till anbuden blir tillräckligt många och relevanta. Att arbeta för att jämna ut resandet över dagen och komplettera med anropsstyrd trafik med små fordon kommer att vara viktiga insatser för att sänka kostnaderna. En viktig åtgärd för att hålla nere kostnadsutvecklingen för den särskilda persontrafiken är att i så hög utsträckning som möjligt samordna dessa resor. Om kommunalförbundets medlemmar även fortsättningsvis överlåter upphandling av färdtjänst och sjukresor till myndigheten så kommer andelen resor som är möjliga att samordna att fortsätta öka och därmed den möjliga kostnadsbesparingen. Regionen har uttryckt intresse för att flytta över handläggning av sjukresor till Din Tur kundcenter. Vid en eventuell överflyttning av bedömningen av sjukresor från regionen uppskattas kostnaden minska då fler resor flyttas över till den allmänna kollektivtrafiken. Projektfinansiering kan vara aktuellt för att utveckla olika områden inom till exempel digitalisering, systemutveckling och analys /64 332/375

337 BILAGOR A.Trafikutbud Bilagan omfattar det bedömda behovet av linjelagd kollektivtrafik i Västernorrlands län för perioden fram till 2022, särskild persontrafik fram till 2021 samt regional tågtrafik fram till Behovet efter ovan angivna årtal definieras inför kommande upphandlingar avseende de olika trafikslagen. A.1 Regional kollektivtrafik Lag (2010:1065) om kollektivtrafik definierar regional kollektivtrafik som sådan kollektivtrafik som äger rum inom ett län. Det kan också handla om kollektivtrafik som sträcker sig över flera län, om trafikutbudet huvudsakligen är ägnat att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande, och att det med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser det behovet. Den regionala kollektivtrafiken i Västernorrlands kollektivtrafiksystem består av interregional bussoch tågtrafik, regional buss- och tågtrafik, anropsstyrd trafik, skoltrafik, särskild persontrafik och kommersiell buss- och tågtrafik. Alla delar är viktiga för att uppnå ett utvecklat och sammanhållet transportsystem som ger fullgod service åt länets samtliga medborgare. Interregional buss- och tågtrafik Den upphandlade interregionala trafiken erbjuder vardaglig pendling över länsgränserna. Den interregionala trafiken består i huvudsak av tågtrafik, men även bussar passerar länsgränserna och är en viktig del av människors vardagsresande. För att den interregionala trafiken ska fungera smidigt, med resenären i fokus, krävs ett gott samarbete med de angränsande länens kollektivtrafikmyndigheter. Tabell 20: Interregional kollektivtrafik i Västernorrlands län Sträcka Trafikslag Linje Antalet turer Sundsvall Hudiksvall Buss L Sundsvall Hudiksvall Tåg 7 Sundsvall Östersund Tåg 42 9 Sundvall - Umeå Buss Sundsvall - Umeå Tåg 11 Sundsvall - Stockholm Buss Sundsvall Stockholm Tåg 10 Örnsköldsvik Umeå Tåg Sollefteå Östersund Buss L 40 4 Regional busstrafik Den regionala busstrafiken upphandlas av kommunalförbundet under varumärket Din Tur. Busstrafiken är upphandlad i 18 trafikområden i nuvarande trafikavtal som sträcker sig fram till 2022 (med möjlighet till två års förlängning). Den regionala busstrafiken är uppdelad på tätortstrafik och landsbygdstrafik Trafikering med buss mellan kommuner eller mellan landsbygd och tätort. Fordonen har högre komfort och stannar vid färre hållplatser än tätortstrafiken. 34/64 333/375

338 Figur 7: Avtalsområdesindelning för upphandlad busstrafik i Västernorrlands län* * Kommun, trafikområde och entreprenör: Örnsköldsviks kommun O06 Stadstrafik Örnsköldsvik: Nobina O07 Husum/Björnatrafiken: Mittbuss O08 Anundsjötrafiken: Mittbuss O09 Skorped, Sidensjö, Holmen: Mittbuss Sollefteå kommun O345 Sollefteåtrafiken: Mittbuss Kramfors kommun O02 Höga Kustentrafiken: Mittbuss O20 Ådalstrafiken + linje 90: Mittbuss Härnösands kommun O10/22 Härnösandstrafiken: Mittbuss Timrå kommun O17/21 Njurunda/Timråtrafiken: Nobina Sundsvalls kommun O14/15 Stadstrafik Sundsvall: Nobina O16 Nordvästratrafiken: Mittbuss O17/21 Njurunda/Timråtrafiken: Nobina O18 Matforstrafiken: Nobina Ånge kommun O23 Ljungandalen: Mittbuss Tabell 21: Regional kollektivtrafik med beslut om allmän trafikplikt Avtalsområde Stråk Starttid Sluttid Optionsår Avtalspart O02 Höga kusten Mittbuss O03 Sollefteå stadstrafik Mittbuss O04/O05 Sollefteå landsbygd Mittbuss O06 Örnsköldsvik tätortstrafik Nobina O07 (Örnsköldsvik) Husum-Björna Mittbuss O08 (Örnsköldsvik) Anundsjö Mittbuss O09 (Örnsköldsvik) Sidensjö - Bjästa Mittbuss O10 Härnösands stadstrafik Mittbuss O14/O15 Sundsvalls stadstrafik Nobina O16 (Sundsvall) Nordvästra Mittbuss O17/21 Timrå Njurunda Nobina 35/64 334/375

339 O18 (Sundsvall) Matfors Nobina O20 Ådalen Mittbuss O22 Härnösand landsbygd Mittbuss O23 (Ånge) Ljungandalen Mittbuss S3 Östersund - Örnsköldsvik KR trafik S4 Sundsvall Sollefteå Mittbuss S5 Sundsvall Härnösand Mittbuss S6 Härnösand Örnsköldsvik Nobina Landsbygdstrafiken Med landsbygdstrafik avses all linjelagd busstrafik som inte är tätortstrafik. I stort sett all landsbygdstrafik upphandlades med trafikstart i juni Det är endast linje 50, inom avtalsområde S6, som upphandlats senare med trafikstart december Tabell 22: Landsbygdstrafik Avtalsområde Stråk Linjer O02 Höga kusten , 221, O04/O05 Sollefteå landsbygd 39, 41, 312 O07 (Örnsköldsvik) Husum-Björna 417, 419 O08 (Örnsköldsvik) Anundsjö 42, 43, 438 O09 (Örnsköldsvik) Sidensjö Bjästa 412, 413, 421, 422 O16 (Sundsvall) Nordvästra 28, 30, O1721 Timrå Njurunda 120, , 128, 129, 609, 611, , 636 O18 (Sundsvall) Matfors 141, 142, 143 O20 Ådalen 90, 202, , 219, 263, 521 O22 Härnösand landsbygd , , 520 O23 (Ånge) Ljungandalen , 199 S4 Sundsvall Sollefteå 331 S5 Sundsvall Härnösand 201 S6 Härnösand Örnsköldsvik 50 Antalet utbudskilometrar har sedan trafikstart i juni 2014 varit relativt stabil utan några större utökningar eller minskningar. Den största förändringen har gjorts inom avtalsområde S5 och inom Norrtåg AB som ökat med drygt 10 procent. Det beror på ökningar på linje 201 som trafikerar mellan Sundsvall och Härnösand. Tabell 23: Utbudskilometer per avtalsområde, landsbygdstrafiken Avtalsområd e Förändring i procent O S S L O O4/ O O O /64 335/375

340 O O O S O O O O O O Tätortstrafiken Med tätortstrafik avses linjelagd busstrafik som trafikerar inom en tätort. I länet har vi tätortstrafik i Sollefteå, Örnsköldsvik, Härnösand och Sundsvall. Tätortstrafiken i Sundsvall är det största trafikområdet avseende både utbudskilometrar och antalet resande. All tätortstrafik upphandlades med trafikstart i juni Inga större utbudsförändringar har skett sedan trafikstarten. Tabell 24: Trafikområden och linjer i länet, tätortstrafiken. Avtalsområde Sträcka Linjer O03 Sollefteå stadstrafik 45, 65 O06 Örnsköldsvik tätortstrafik 1-8, O10 Härnösands stadstrafik 14, 24, 25, 39, 58, Plusbussen O14/O15 Sundsvalls stadstrafik 1-5, 65, 70-74, 76, 78, 80, 81, 84, 85 Tabell 25: Utbudskilometer per avtalsområde, tätortstrafiken Avtalsområd e Förändring i procent O O O O Regional tågtrafik Den regionala tågtrafiken i länet bedrivs under varumärket Norrtåg och upphandlas av Norrtåg AB som ägs gemensamt av kollektivtrafikmyndigheterna och länstrafikbolagen i de fyra nordligaste länen. De fyra landstingen/regionerna i de nordligaste länen finansierar Norrtåg AB. Utbudet i tågtrafiken ökade i och med trafikstart av nya trafikavtal i augusti /64 336/375

341 Tabell 26: Antalet turer i tågtrafiken Bana Sträcka Antalet turer Mittbanan Sundsvall Ånge Östersund 7 Botniabanan Sundsvall Örnsköldsvik Umeå (Örnsköldsvik Umeå) 9 (14) Tabell 27: Utbudskilometer per avtalsområde, tågtrafiken Avtalsområde Förändring i procent Norrtåg Anropsstyrd trafik Med anropsstyrd trafik avses trafik som beställs i förväg och endast avgår om resande finns. Den anropsstyrda trafiken är upphandlad med taxibilar. Syftet med den anropsstyrda trafiken är att erbjuda en grundläggande trafik i områden där den linjelagda busstrafiken har svårt att bära sig ekonomiskt eller att resandet är allt för lågt under vissa tider på dygnet. Tabell 28: Anropsstyrd trafik i länet per kommun Kommun Antal turer Antal resor Kostnad Ånge kr Sundsvall Timrå kr Härnösand kr Kramfors kr Sollefteå kr Örnsköldsvik kr Skoltrafik Kommunerna är skyldiga att anordna skolskjutsar enligt särskild lagstiftning (Skollagen 4 kap 7). Kommunalförbundet kan genom medlemmarnas uppdrag och finansiering stödja kommunernas behov av skolskjutsar i sin upphandling av linjelagd trafik för att det ska vara möjligt för andra resenärer att använda skolskjutsarna med Din Turs produktutbud. Prioriteten med dessa turer är kollektivtrafik till och från skolan vilket får till följd att trafiken inte alltid är anpassad efter andra behov som exempelvis arbetspendling eller anslutning till annan regional kollektivtrafik. Kommersiell trafik Kollektivtrafiklagen innebär att trafikföretag har rätt att etablera kollektivtrafik på kommersiell grund. Målen i trafikförsörjningsprogrammet avser all regional kollektivtrafik oavsett om trafiken är upphandlad eller kommersiell. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar för att värdera samhällsnyttan och ska besluta om vilken trafik som samhället behöver handla upp för att motsvara invånarnas behov. Kommunalförbundet följer Svensk kollektivtrafiks Allmän trafikplikt: En vägledning för att möjliggöra kommersiell trafik i länet. Västernorrlands län har kommersiell tåg- och busstrafik. Företaget Y-buss trafikerar mellan Sollefteå- Stockholm samt Umeå Stockholm genom linje 98 och linje 100. SJ trafikerar mellan Umeå Örnsköldsvik med 4 turer per dag. Sedan den nya lagen trädde i kraft har kommunalförbundet haft biljettsamverkan med Y-buss. Det innebär att hela Din Turs produktutbud är giltigt ombord på linje 98 och linje /64 337/375

342 Tabell 29: Kommersiell trafik i Västernorrlands län Sträcka Trafikslag Trafikföretag Antal avgångar Biljettsamverkan Umeå Stockholm Buss Y-buss 2-5 turer/dag Ja Umeå Stockholm Tåg SJ Upp till 5 turer/dag Nej Sollefteå Stockholm Buss Y-buss 1-2 turer/dag Ja Hemavan Stockholm Buss Vilhelmina Taxi I Din Turs nuvarande regionala turutbud är det endast linjen mellan Härnösand och Sundsvall, som har högst självfinansieringsunderlag, som möjligen lämpar sig för kommersiell trafik. Övriga linjer har en så pass hög subventioneringsgrad som inte ger förutsättningar för att drivas kommersiellt. Det kan finnas en kommersiell möjlighet att driva kommersiell trafik mellan Sundsvall- Härnösand och Sundsvall Timrå Airport. Kommunalförbundet kan stödja kommersiella företag med underlag till sin bedömning av sin möjlighet att bedriva trafik. I övrigt kommer kommunalförbundet inte att vidta några åtgärder för att driva kommersiell trafik. På Din Turs hemsida finns information om tillvägagångsätt för att lämna in anmälan om att driva kommersiell trafik. A.2 Särskild persontrafik Den särskilda persontrafiken omfattas av färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor samt övriga kommunresor som särskola och resor till och från daglig verksamhet. Den särskilda persontrafiken är ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken för personer med särskilda behov. Samordningen av den särskilda persontrafiken utförs av Din Tur Kundcenter på uppdrag av kommunalförbundets medlemmar. I och med att Sundsvalls kommun valde att upphandla sina resor bokas endast resorna hos kundcenter medan samordningen av resorna sker hos trafikföretaget som utför resorna. Sollefteå kommun har upphandlat sina resor med trafikstart i augusti De resorna kommer att bokas och samordnas via Din Tur Kundcenter men när ingen samordning sker med sjukresorna medför det högre kostnader. I kvalitetsmätningen ANBARO 20 mäts kundnöjdheten i länet för både sjukresor och färdtjänst. I sammanfattande betyg angav 90 procent av de tillfrågade att de var nöjda med resan både när det gäller beställning och genomförande. Resultatet är något högre än för riket som helhet där andelen nöjda för samma period låg på 89 procent. Färdtjänst och riksfärdtjänst Den särskilda kollektivtrafiken regleras i Lag (1997:736) om färdtjänst och Lag (1997:735) om riksfärdtjänst. Lagarna innebär att kommunerna ansvarar för att anordna färdtjänst åt sina invånare. En kommun kan välja att överlämna det ansvaret till den regionala kollektivtrafikmyndigheten, vilket Ånge kommun gjorde år 2013 och Timrå kommun gör från juni I Ånge kommun har antalet tillstånd minskat från 514 i samband med övertagandet till 422 stycken vilket motsvarar 4 procent av befolkningen. Under 2017 genomfördes 5819 färdtjänstresor och 182 riksfärdtjänstresor i Ånge kommun. I de fall där den färdtjänstberättigade har möjlighet att resa med den allmänna kollektivtrafiken tillsammans med en ledsagare, får ledsagaren följa med kostnadsfritt. 20 Barometern för anropsstyrd trafik. 39/64 338/375

343 En kommun ska utifrån de villkor som anges i lagen om riksfärdtjänst lämna ersättning för reskostnader för personer med långvarig funktionsnedsättning. Rätten till riksfärdtjänst prövas vid varje enskilt fall. Grund för prissättning av färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänsttaxan är 1,5 gånger taxan för motsvarande sträcka med den regionala kollektivtrafiken för de kommuner som har överlåtit upphandlingen samt bokning och samordning av färdtjänstresor till kommunalförbundet. Taxan för riksfärdtjänst baseras på Lag (1997:335) om riksfärdtjänst. Ersättning för riksfärdtjänstresa lämnas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan reskostnaden och egenavgiften. Egenavgiften motsvarar den normala reskostnaden med allmänna färdmedel. Sjukresor Grunderna för sjukresor styrs av Lag (1991:419) om reskostnadsersättning vid sjukresa. Beställning av sjukresa med taxi eller multifordon beställs via Din Turs Kundcenter. I övrigt får den som reser med den allmänna kollektivtrafiken ersättning för biljettkostnaden av Region Västernorrland. I länet finns linjelagda sjukresor. Från Ånge, Timrå och Veda går det år 2018 dagligen linjelagda sjukresor till och från Sundsvalls sjukhus. Linjen mellan Ånge och Sundsvalls sjukhus är öppen för allmänheten som på linjen betalar samma biljettpris som i den regionala kollektivtrafiken. För de medlemmar kommunalförbundet ges uppdrag att upphandla och samordna färdtjänst och sjukresor fördelas kostnaderna mellan kommunerna och regionen. Övriga kommunresor För de medlemmar kommunalförbundet ges uppdrag att upphandla och samordna färdtjänst kan uppdraget även omfatta att upphandla resor till och från daglig verksamhet och särskola. A.3 Resandemönster Resandemönstret i Västernorrland är att kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet ligger på drygt 10 procent. Det finns förutsättningar att öka kollektivtrafikens andel genom en samordning av alla samhällsaktörers satsningar på infrastruktur och tillgänglighetsförbättringar och genom en utveckling av kollektivtrafikplaneringen. Att öka kollektivtrafikens marknadsandel på bekostnad av biltrafikens marknadsandel skapar stora nyttor i samhället ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det minskar bland annat utsläpp, buller och trängsel. För den årliga uppföljningen och som underlag för planeringen kommande år ska Trafikbokslut tas fram och redovisas samtidigt som årsredovisningen. Tabell 30: Total resandeutveckling åren Transportslag Förändring i procent Busstrafik (Din Tur) Tågtrafik (Norrtåg) Summa /64 339/375

344 Tabell 31: Resandeutveckling per avtalsområde Trafikområde Trafikering Förändring i procent O2 Höga Kusten O3 Sollefteå tätort O45 Sollefteå landsbygd O6 Örnsköldsviks tätort O7 O8 O9 Örnsköldsvik Husum, Gideå och Trehörningsjö Örnsköldsvik Solberg, Mellansel och Bredbyn Örnsköldsvik Skorped och Köpmanholmen O10 Härnösands tätort O1415 Sundsvalls tätort O16 Sundsvall Holm och Liden O1721 Njurunda Sundsvall Timrå O18 Sundsvall Matfors O20 Sollefteå Kramfors - Härnösand O22 Härnösand landsbygd O23 Ånge landsbygd S3 Tvärflöjten, Örnsköldsvik - Sollefteå Östersund S4 Linje 331 Sollefteå - Sundsvall S5 Linje 201 Härnösand Timrå Sundsvall S6 Linje 50 Härnösand-Örnsköldsvik S6 Linje 10 Härnösand-Örnsköldsvik Totalt antal påstigande i linjelagd busstrafik Tågtrafik Resande med Din Turs produkter Trafikstart december Trafiken avvecklades i december /64 340/375

345 Diagram 8: Fördelning av resenärer per ålderskategori, /64 341/375

346 Tabell 32: Fördelning av resenärer per ålderskategori och avtalsområde, 2017 Område Barn 0-19 år Okänd ålder Senior från 65 år Ungdom år Vuxen år Totalt O O O04/ O O O O O O14/O O O17/O O O O O S3/Tvärflöjten S S S Totalt Barn: omfattar biljettkategorierna barn, ej fungerande skolkort, grundskola, skolelever samt ungdomskortet i Örnsköldsviks kommun. Okänd ålder: omfattar biljettkategorierna cykel, färdtjänst, nattaxa, paket, resplus, SMS, VPL-resa, X-trafik, övergång, övrigt Senior: omfattar biljettkategori senior. Ungdom: omfattar biljettkategorierna ungdom samt minus ungdomskortet i Örnsköldsviks kommun. Vuxen: omfattar biljettkategori vuxen. 43/64 342/375

347 Val av färdmedel för pendling I Västernorrland har bilen en dominerande ställning. Ungefär 90 procent av befolkningen har tillgång till minst en bil och har tillgång till subventionerad parkering i anslutning till arbetsplatsen. För att öka kollektivtrafikens attraktionskraft för arbets- och studiependling måste restiderna minska och tillgängligheten med kollektivtrafiken öka i de prioriterade stråken. Tabell 33: Restid med olika färdmedel i urval av relationer Sträcka Restid med Restid med Restid med bil buss tåg Sundsvall - Ånge 73 min 120 min 76 min Sundsvall - Härnösand 37 min 52 min 53 min Härnösand Örnsköldsvik 79 min 105 min 67 min Kramfors - Örnsköldsvik 68 min 92 min 41 min Kramfors - Sollefteå 34 min 45 min - Örnsköldsvik - Umeå 79 min 97 min 56 min Pendling med kollektivtrafik Tabell 34: Dag- och nattbefolkning/förvärvsarbetande pendlare 16+ över kommungräns (SCB) 23 Bostadsort Arbetsort Hudiksvall Ånge Sundsvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Östersund Umeå Hudiksvall Ånge Sundsvall Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Örnsköldsvik Östersund Umeå Statistik som omfattar 2017 finns tillgänglig i november /64 343/375

348 B. Kundnöjdhet Kommunalförbundet deltar tillsammans med ett tjugotal andra organisationer i Kollektivtrafikbarometern som är en branschgemensam kvalitets- och attitydundersökning som drivs och utvecklas av Svensk Kollektivtrafik. Undersökningen riktar sig till allmänheten mellan år och mäter vad ett slumpmässigt urval av befolkningen både de som reser med kollektivtrafik och de som inte gör det - anser om kollektivtrafiken. B.1 Övergripande resultat över riket Nästan hälften av allmänheten reste under 2017 regelbundet med kollektivtrafiken. Bland personer som reser med bil och sällan reser kollektivt är det hälften som övervägt att resa mer med kollektivtrafiken. Personer som är år, kvinnor och resenärer som har studier som mål med resan överväger i högre grad än genomsnittet att nyttja kollektivtrafiken mer. De vanligaste anledningarna att resa kollektivt anges vara att slippa parkera, att det är miljövänligt och att personen saknar körkort eller tillgång till bil. Bland personer som inte reser kollektivt är de vanligaste skälen till det att man föredrar bli och att avgångstiderna inte passar. Andelen kunder som är nöjda med sitt kollektivtrafikbolag är i Kollektivtrafikbarometern procent. 32 procent av kunderna klassas som ambassadörer det vill säga en grupp som i hög grad kan tänka sig att rekommendera även andra att resa kollektivt. Den här gruppen är överlag mer nöjd med förutsättningarna för att resa kollektivt, framförallt vad gäller att det är enkelt att resa, att man sparar tid genom att resa kollektivt samt att avgångarna passar kundens behov. I 80 procent av kollektivtrafikresorna kommer resenären fram i tid till sitt resmål. 3 procent av alla resor är försenade med mer än 15 minuter. Andelen som anser att de kommer fram i tid till resmålet ökar med stigande ålder. Resultatskillnaderna utifrån ålder beror delvis på vilka kollektiva färdmedel som används och vilka ärenden resenärerna har. B.2 Sammanfattande nöjdhet med bolaget Andelen personer som sammanfattningsvis är nöjda med kollektivtrafikbolaget i sin region/sitt län definieras i Kollektivtrafikbarometern som NKI (Nöjd Kundindex). Sett till hela riket är 51 procent av allmänheten nöjda med kollektivtrafikbolaget och 58 procent av kunderna är nöjda. Bland deltagande organisationer i Kollektivtrafikbarometern varierar andelen kunder som är sammanfattningsvis nöjda med bolaget mellan 50 och 84 procent. Förutsättningarna att bedriva kollektivtrafik och förväntningar hos resenärer varierar i olika delar av landet vilket påverkar resultatet. 45/64 344/375

349 Diagram 9: NKI 2017 Kollektivtrafikbarometern NKI 2017 Kalmar länstrafik 50% 52% 52% Din Tur Kollektivtrafiken Gotland Västtrafik 53% 54% 57% 58% Nationellt snitt Värmlandstrafik Länstrafiken Jämtland UL Länstrafiken Örebro Jönköpings länstrafik 58% 59% 59% 59% 59% 59% 63% 63% Länstrafiken Norrbotten 65% 66% Länstrafiken Västerbotten 67% 67% Länstrafiken Kronoberg 68% 74% Luleå lokaltrafik (LLT) 75% Karlstadsbuss 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 84% 90% B.3 Att arbeta för ökad kundnöjdhet I Kollektivtrafikbarometern har olika faktorer som rör förutsättningarna för att resa kollektivt, ombordupplevelsen och service och information analyserats och prioriterats 24 utifrån vad som gör resenärerna nöjda med kollektivtrafikaktören och vad som kan bli bättre. Faktorerna delas in i fyra fält: Vårda (grönt fält): faktorerna har ett starkt samband med NKI och den höga andelen positiva svar gör att de här frågorna har en positiv inverkan på resenärernas helhetsattityd. Förbättra (rött fält): Faktorerna har ett starkt samband med NKI men det låga resultatet gör att de här frågorna har en negativ inverkan på helhetsattityden. De definieras därför som förbättringsområden. Kan bli bättre (gult fält): Faktorerna har svagare samband med NKI men det låga resultatet visar att det finns förbättringspotential inom de här områdena. De är dock inte lika högt prioriterade som faktorer som hamnar under Förbättra. Bevaka (blått fält): Faktorerna har svagt samband med NKI idag och ett högt resultat. Här krävs inga direkta åtgärder men det är viktigt att faktorerna ändå bevakas. 24 Prioriteringarna baseras på korrelationen mellan varje faktor och den sammanfattande nöjdheten med bolaget (NKI) samt andelen resenärer som ger ett positivt omdöme till faktorn. 46/64 345/375

350 Tabellen nedan visar Din Turs resultat. Frågorna är indelade efter de fyra grupperna och sorterade efter korrelation i fallande ordning. Sammanställningen kan ge vägledning kring vilka faktorer och områden som är viktiga att prioritera för att öka resenärernas sammanfattande nöjdhet med Din Tur. Tabell 35: Faktorer att prioritera för ökad kundnöjdhet Fält: Vårda Fråga i Kollektivtrafikbarometern Det känns tryggt att resa med Din Tur. Förbättra Kan bli bättre Bevaka Det är enkelt att resa med Din Tur. Din Tur hanterade synpunkten på ett bra sätt. Avgångstiderna passar mina behov. Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag reser med bolaget. Det är prisvärt att resa med Din Tur. Det finns fördelar att åka med Din Tur jämfört med att åka med bil. Informationen vid förändringar av tidtabeller och linjer är bra. Jag kan använda Din Tur för de flesta resor jag gör. Jag sparar tid genom att resa med Din Tur. Informationen vid förseningar och stopp är bra. Personalen på kundcenter/kundtjänst/trafikupplysning har ett trevligt bemötande. För de flesta resor jag gör, vet jag hur jag kan åka med Din Tur. Jag har nära till hållplatser och stationer för de flesta resor jag gör. Jag får den information jag behöver ombord. Det är enkelt att köpa Din Turs biljetter och kort. Det är enkelt att få information inför resan (avgångstider, biljettpriser mm) När jag reser i kollektivtrafiken är det viktigt att jag samtidigt bidrar till en bättre miljö. Det är bekvämt ombord. Det är rent och snyggt i fordonen. Förarna och ombordpersonalen har ett trevligt bemötande. En viktig faktor att vårda är att det känns tryggt att resa med Din Tur. Den har stor inverkan på NKI och ligger på en förhållandevis hög nivå. Viktiga förbättringsområden är att det ska vara enkelt att resa med Din Tur, att Din Tur hanterar synpunkter på ett bra sätt, att avgångstiderna passar resenärens behov, att man kan lita på att komma fram i tid, att det är prisvärt samt att det finns fördelar att åka kollektivt jämfört med att åka bil. De här faktorerna har stor inverkan på helhetsintrycket av Din Tur och andelen nöjda ligger idag på lägre nivåer. B.4 Drivkrafter Följande fem faktorer beskriver olika dimensioner av varumärket och utgör tillsammans en drivkraftsmodell. Tabell 36: Drivkraftsmodell Faktor: Kunskap Produktfördel Relevans Kvalitet/punktlighet Prisvärdhet Fråga i Kollektivtrafikbarometern För de flesta resor jag gör vet jag hur jag kan åka med Din Tur Det finns fördelar med att åka med Din Tur jämfört med att åka bil. Jag kan använda Din Tur för de flesta resor som jag gör. Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag åker med Din Tur. Det är prisvärt att åka med Din Tur. 47/64 346/375

351 Diagram 10: Faktorer i drivkraftsmodell bakom NKI (Nöjd kundindex) 70% 60% 50% 61% 52% 47% 40% 35% 35% 30% 20% 10% 0% Kunskap Produktfördel Relevans Kvalitet/punktlighet Prisvärdhet B.5 Jämförelser över riket för de fem faktorerna B.5.1 Kunskap Diagram 11: Faktor kunskap ( För de flesta resor jag gör vet jag hur jag kan åka med Din Tur ) Kollektivtrafiken Gotland Kalmar länstrafik Länstrafiken Norrbotten Din Tur Länstrafiken Jämtland Länstrafiken Örebro Jönköpings Länstrafik Länstrafiken Kronoberg Länstrafiken Västerbotten Blekingetrafiken UL Västtrafik Luleå lokaltrafik (LLT) Karlstadsbuss Nationellt snitt 54% 55% 58% 60% 61% 62% 64% 64% 65% 67% 69% 71% 72% 74% 74% 78% 79% 73% 91% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 48/64 347/375

352 B.5.2 Produktfördel Diagram 12: Faktor produktfördel ( Det finns fördelar med att åka med Din Tur jämfört med att åka bil. ) Kollektivtrafiken Gotland Värmlandstrafik Länstrafiken Jämtland Din Tur Kalmar Länstrafik Jönköpings Länstrafik Länstrafiken Örebro Länstrafiken Kroneberg Länstrafiken Norrbotten Västtrafik Länstrafiken Västerbotten Skånetrafiken UL Karlstadsbuss Luleå Lokaltrafik (LLT) Nationellt snitt 45% 49% 51% 51% 52% 53% 55% 56% 56% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 58% 59% 60% 62% 63% 64% 66% 66% 64% 74% 75% 79% 70% 80% 90% B.5 3 Relevans 25 Diagram 13: Faktor relevans ( Jag kan använda Din Tur för de flesta resor som jag gör. ) Skånetrafiken Västtrafik Din Tur Dalatrafik Kalmar Länstrafik Jönköpings Länstrafik UL Värmlandstrafik Länstrafiken Örebro Länstrafiken Kronoberg Länstrafiken Jämtland Kollektivtrafiken Gotland Länstrafiken Västerbotten Länstrafiken Norrbotten Karlstadsbuss Luleå Lokaltrafik (LLT) Nationellt snitt 32% 0% 10% 20% 30% 40% 43% 44% 45% 47% 47% 48% 49% 49% 51% 51% 51% 51% 46% 58% 61% 61% 61% 62% 67% 70% 70% 50% 60% 70% 80% 25 En relevant kollektivtrafik stämmer överens med resenärens behov. En hög relevans uppnås genom hög turtäthet och snabb kollektivtrafik. 49/64 348/375

353 B.5.4 Kvalitet/punktlighet Diagram 14: Faktor kvalitet/punktlighet ( Jag kan lita på att jag kommer fram i tid om jag åker med Din Tur. ) Kollektivtrafiken Gotland Länstrafiken Norrbotten Värmlandstrafik Din Tur Länstrafiken Kronoberg Länstrafiken Örebro Länstrafiken Jämtland Kalmar länstrafik Länstrafiken Västerbotten Jönköpings Länstrafik Östgötatrafik X-Trafik UL Västtrafik Skånetrafiken Luleå Lokaltrafik (LLT) Karlstadsbuss Nationellt snitt 25% 29% 30% 33% 35% 36% 39% 39% 41% 42% 43% 43% 45% 45% 52% 53% 57% 58% 62% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 51% 74% B.5.5 Prisvärdhet Diagram 15: Faktor prisvärdhet ( Det är prisvärt att åka med Din Tur. ) Länstrafiken Jämtland Värmlandstrafik Kalmar Länstrafik UL Din Tur Västtrafik Skånetrafiken Länstrafiken Kronoberg Hallandstrafiken Länstrafiken Gotland Länstrafiken Örebro Jönköpings Länstrafik Länstrafiken Västerbotten Karlstadsbuss X-Trafik Länstrafiken Norrbotten Luleå Lokaltrafik (LLT) Nationellt snitt 0% 10% 20% 30% 30% 31% 33% 33% 35% 36% 38% 38% 38% 38% 39% 39% 39% 39% 45% 45% 46% 46% 47% 48% 57% 40% 50% 60% 50/64 349/375

354 C. Produkter och prissättning Tillsammans med de fyra nordligaste länen har vi ett gemensamt produktutbud som är giltigt inom och över länsgränserna med en gemensam prissättning. Produktutbudet är giltigt i all upphandlad trafik som körs under varumärket Din Tur eller Norrtåg om inte undantag angivits. Din Turs produktutbud är även giltigt inom länet med Y-bussarna. Personer som reser med X-trafiks biljetter kan göra ett tilläggsköp till sitt periodkort för att på så vis kunna resa inom Sundsvalls tätort. Under perioden till år 2030 är ambitionen att utveckla biljettsamarbetet med fler aktörer, både kommersiella aktörer och med ytterligare regioner. Under inledningen av perioden ska ett ny biljett- och betalsystemstandard införas. Tillsammans med de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland/Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten pågår ett utvecklingsarbete som ska redovisa ett förslag på ny standard. Målet är att utforma ett biljett- och betalsystem som är gemensamt hela Västernorrland och ger alla som reser kollektivt samma förutsättningar. Gällande produkter och betalmedel 26 fastställs i särskilt beslut av förbundsdirektionen. För att öka attraktivitet, enkelhet och effektivitet ska produkter och betalmedel successivt förnyas i takt med den tekniska utvecklingens möjligheter. 26 Ett färdbevis där varje enskild resa betalas i förväg för varje enskilt tillfälle som resan utförs. Resan kan betalas i förväg eller i efterhand. 51/64 350/375

355 D. Tillgänglighet Kollektivtrafiken i Västernorrland ska vara tillgänglig utifrån fyra perspektiv: fysisk tillgänglighet, tillgänglig information, social tillgänglighet samt geografisk tillgänglighet. Som grund för beslut om åtgärder för ökad tillgänglighet inom alla fyra perspektiven ska en tillgänglighetsanalys genomföras inom ramen för samverkansprojektet Koll2020. Att öka tillgängligheten i kollektivtrafiksystemet är ett långsiktigt arbete som måste ske i bred samverkan med andra aktörer. Långsiktigheten är en följd av avtalsperioderna och ledtiderna för investeringar i infrastruktur. Definition av full tillgänglighet Full tillgänglighet innebär i Din Turs trafik att fordon, informationssystem, bytespunkter och hållplatser med fler än 20 påstigande/dygn är tillgänglighetsanpassade. I de stråk och trafikområden som definieras som starka, ska full tillgänglighet råda Följande ska vara möjligt för alla kollektivresenärer i Västernorrlands län och definierar full tillgänglighet 2030: planera resan köpa och använda biljett ta sig till station eller hållplats vistas i, orientera sig på och ta till sig information på station eller hållplats kliva på fordonet, finna en plats samt kliva av fordonet. D 1. Fysisk tillgänglighet Bytespunkter och hållplatser Endast ett fåtal av bytespunkterna är idag tillgänglighetsanpassade enligt Trafikverkets krav för vägars och gators utformning (VGU). Hållplatser som ligger i tätorterna upplevs generellt fungera tillfredställande för personer med funktionsnedsättning. Hållplatserna på landsbygden har större tillgänglighetsbrister. Åtgärder: Tillgänglighetsanpassa bytespunkter/hållplatser med mer än 20 påstigande/dygn senast år 2026 i de stråk och trafikområden som definierats som starka. Regional tågtrafik och resecentra Den regionala tågtrafiken är redan idag till stor del anpassad för personer med funktionsnedsättning. Tågtrafiken utgör därför grunden för att personer med funktionsnedsättning ska kunna resa regionalt. År 2030 ska den regionala tågtrafiken och länets resecentra och tågstationer vara fullt tillgängliga. Åtgärder: Ersättningsfordon ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning senast år Genomföra en översyn och åtgärder av samtliga stationer/resecentra utifrån tillgänglighet senast år Linjelagd busstrafik Ambitionen för 2030 är att den linjelagda trafikens bussar har en gemensamt utformad standard som underlättar för personer med funktionsnedsättning att orientera sig. På- och avstigning samt möjlighet till visering ska vara möjlig från både främre och bakre ingång i bussen. 52/64 351/375

356 I ambitionen att minska kollektivtrafikens klimatavtryck kan elbussar bli aktuella. Dessa avger ett lägre ljudavtryck, vilket kan försvåra för personer med syn- och hörselnedsättning att uppmärksamma bussarna. Ett utvecklat signalsystem ska stödja funktionshindrades möjlighet att orientera sig i kollektivtrafiksystemet. Den regionala busstrafiken delas upp i starka stråk, medelstarka stråk och grundläggande trafik. I de starka stråken ska full tillgänglighet råda år För de medelstarka stråken och den grundläggande trafiken ska en handlingsplan för ökad tillgänglighet arbetas fram senast I handlingsplanen prioriteras anpassningar i de medelstarka stråken. Tätortstrafiken är redan idag i hög utsträckning anpassad för personer med funktionsnedsättningar. I Sundsvalls och Örnsköldsviks tätortstrafik ska full tillgänglighet gälla år Det innebär att såväl fordon som infrastruktur ska anpassas så att personer med funktionsnedsättning kan planera och genomföra resor. För Härnösand och Sollefteå ska en handlingsplan för ökad tillgänglighet arbetas fram senast Åtgärder: Upprätta handlingsplan för ökad tillgänglighet i den linjelagda busstrafiken senast år Handlingsplanen ska ligga till grund för kommande upphandling av den linjelagda busstrafiken. Upphandla fordon anpassade för personer med funktionsnedsättning senast år 2024 (starka stråk och trafikområden). Möjliggöra visering i både främre och bakre ingång på buss i tätortstrafik senast efter nästa upphandling. Tillgänglighetsanpassa hållplatser och bytespunkter med minst 20 påstigande/dygn i starka stråk och trafikområden. 53/64 352/375

357 D 2. Tillgänglig information Med tillgänglig information avses information och kommunikation via olika typer av kanaler såväl digitala kanaler som olika former av tryckt information. Digital information Viktiga komponenter är webbplatserna och apparna Din Tur och Norrtåg. Dessa ska ge stöd för alla moment i resandet så som resandeinformation, reseplanering, biljettköp realtidsinformation, störningsinformation, tillgänglighetsnivå med mera. Utveckling ska ske för ökat informationsutbud samt ökad läsbarhet och förståelse. Även digitala skyltar och utrop på bytespunkter och fordon räknas in under digital tillgänglighet och ska utvecklas kontinuerligt fram till Ny teknik kan komma på marknaden under planeringsperioden. Därför ska en aktiv omvärldsbevakning av området göras för att kunna dra fördel av utvecklingen. Utrop på hållplatser, i och utanpå bussar samt informationsskyltar med trafikinformation under hela resan behövs som stöd för resandet för alla resenärsgrupper. Information på webbplatsen och appen Din Tur samt skyltar på bytespunkter ska utvecklas för ökad läsbarhet och förståelse. Tryckt information Hållplatsskyltar, orienteringstavlor med mera är en viktig del i systemet. Ambitionen för 2030 är att hela länet ska ha en gemensam nivå och utformning för tryckt information. Åtgärder för digital och tryckt information: Utveckla realtidsinformation på webbplats och i app Utveckla realtids- och störningsinformation på skyltar i prioriterade stråk Installera audiovisuellt utrop för alla bussar Informera enhetligt med digital hänvisning och till Din Tur Kundcenter på hållplatser Informera tydligt om tillgänglighetsnivå för hela resan år Utveckla enhetlig nivå och layout på hållplatsskyltar, informationstavlor och orienteringstavlor senast D 3. Social tillgänglighet Den sociala tillgängligheten innebär att det ska vara tryggt och enkelt att utföra en resa med den linjelagda kollektivtrafiken. Att kunna resa gör möten mellan människor möjliga och ger förutsättningar att delta i sociala sammanhang. Vid planering av trafik ska perspektiven jämställdhet och icke diskriminering beaktas. För att underlätta den sociala tillgängligheten behöver kollektivtrafiken vara förutsägbar. Det ska vara enkelt att förstå var bussen befinner sig och hur man kommer ombord på bussen vid en bytespunkt eller hållplats. Det är av stor betydelse att all personal verksam inom kollektivtrafiken utbildas för att bemöta alla människor utifrån deras behov. All personal ska känna till de mål och riktlinjer som beslutats samt hur dessa ska uppnås. 27 Krav enligt kommande webbdirektiv beaktas vid programmets kommande revidering. 54/64 353/375

358 För att öka den sociala tillgängligheten ska i samverkan med ansvariga kommuner stödet av och informationen om stöd genom ledsagning förbättras. En viktig del för social tillgänglighet är att de anställda i kollektivtrafiksystemet har en god kännedom om förutsättningarna att leva med funktionsnedsättning samt de riktlinjer som satts upp för att nå ökad tillgänglighet. Åtgärder: Genomför kontinuerlig uppföljning genom resenärsundersökningar. Beakta funktionshindrades behov vid planering av kollektivtrafikförändringar. Beakta jämställdhets- och icke diskrimineringsfrågor vid planering av kollektivtrafik. Utbilda samtlig personal i kollektivtrafiksystemet kopplat till tillgänglighet och icke diskriminering. D 4. Geografisk tillgänglighet Kollektivtrafik ska erbjudas till så många av länets innevånare som möjligt i balans med målet om resurseffektiv kollektivtrafik. Utbudet anpassas utifrån behov och resandepotential. I starka- och medelstarka stråk/trafikområden ska utbudet vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Det ska utöver det möjliggöra såväl arbets- och studiependling som sociala resor. I övrig grundläggande trafik ska utbudet bibehållas och om möjligt öka den geografiska tillgängligheten. Arbets- och studiependling ska möjliggöras. En handlingsplan för ökad geografisk tillgänglighet i landsbygdstrafiken kommer att arbetas fram. Åtgärder: Införa digital teknik som stödjer planering och köp av en kollektivtrafikresa var man än befinner sig år Ta fram handlingsplan för geografisk tillgänglighet inför upphandling av nya trafikavtal. 55/64 354/375

359 E. Bytespunkter Tabell : Bytespunkter kategori 1 Station: Antal bussresenärer: Antal tågresenärer*: Busslinjer: Tåg: Sundsvalls resecentrum* Norrtåg, SJ, X-trafik Hållplats Stenstaden** , 2, 3, 4, 5, 28, 30, 65, 70, 71, 80, 84, 85, 98, 99, 120, 132, 133, 141, 142, 191, 201, 331, 611, 644, 701, Timrå station Norrtåg, SJ Härnösands central , 90, 98, 99, 201, 230, 511, 512, 513, 516, 518, 520, 521, 522, 524, 525, 539, 558, 560, 702, Norrtåg, SJ Kramfors resecentrum , 98, 202, 211, 212, 213, 214, 216, 217, 218, 219, 225, 250, 263, 705, 706 Norrtåg, SJ Sollefteå station , 40, 41, 90, 98, 211, 215, 312, 331, 340, 362, 706 Örnsköldsviks resecentrum , 42, 43, 50, 99, 401, 407, 412, 413, 417, 419, 421, 422, 442, 451, 455, 457, Norrtåg, SJ Örnparken , 43, 50, 401, 402, 403, 404, 405, 406, 407, 408, 409, 410, 412, 413, 417, 419, 421, 422, 442, 451, 452, 453, 454, 455, 456, 457, 458, - Ånge station , 192, 196 Norrtåg, SJ *Endast resandestatistik från Norrtåg är inräknat. ** Sundsvalls centralstation kommer att byggas om och byta namn till Sundsvalls Resecentrum. I samband med detta kommer flera busslinjer att börja angöra denna bytespunkt. Sundsvalls busstation kommer att byggas om och byta namn till Hållplats Stenstaden. Tabell: Bytespunkter kategori 2 Hållplatsnummer: Hållplatsnamn: Antal Antal Kommun: Linjer: bussresenärer: tågresenärer: 1898 Härnösands centrum Härnösand 201, 511, 512, 513, 514, 516, 518, 520, 524, 539, 558, , Älandsbro (E4+centrum) 55 - Härnösand 50, 90, 98, Lunde 40 - Kramfors 90, 98, 202, 215, 216, 217, 218, 225, 228, Ullånger Busstation 74 - Kramfors 50, 202, 216, 217, 218, 221, 100 (K: ) 56/64 355/375

360 1059 Nordingrå vallen 20 - Kramfors 217, 218, 221, (K: 270, 271, 272) - Väster Aspby - 16 Kramfors Flyg, tåg 741 Bollstabruk busstation Kramfors 90, 98, 211, 212, 213, 214, Junsele busstation 41 - Sollefteå 41, (K: , , 375, 388) 1118 Ramsele busstation 30 - Sollefteå 39, Långsele Köpmangatan 81 - Sollefteå 39, 40, Stöde Grillen E Sundsvall 191, (K: ) Birsta E Sundsvall 120, 201, 611, 98, Njurunda församlingsgård Sundsvall 120, 126, 128, Kvissleby centrum Sundsvall 120, 121, 123, 124, Matfors busstation 68 - Sundsvall 141, 142, 143 (K: ) 253 Bragegatan Sundsvall 1, 4, 5, 120, 201, 611, Birstatunneln 39 - Sundsvall 2, Vi centrum Sundsvall 1, 73, 74, Vi Brovägen 86 - Sundsvall 1, 74 - Stöde station - 27 Sundsvall Tåg - Sundsvall Västra - 50 Sundsvall Tåg, Liden 72 - Sundsvall 30, (K: 168, 169, 171) Kovlands kiosk 35 - Sundsvall 28, 30, , (K: 170) 1685 Sörberge Norra Timrå 120, 331, 610, 611, 630, 633, 634, , Timrå (E4+Skogsvägen) Timrå 201, 331, 611, 120, 607, 630, 631, 636, 98, Ljungaverk skola 31 - Ånge 190, 191, 192, 194, Fränsta bussterminal 92 - Ånge 190, 191, 192, 193, 194, 197, Torpshammar konsum 49 - Ånge 191, 192, 193, 194, 197, Torpshammar stn - 28 Ånge Tåg - Fränsta stn - 37 Ånge Tåg - Ljungaverk stn 1 14 Ånge Tåg, 191 (Ljungaverk Västerhångsta) - Erikslunds stn 0 15 Ånge Tåg, Bjästa busstation Örnsköldsvik 413, 421, 422, 801, Bredbyn busstation 72 - Örnsköldsvik 42, 43, 438, (K: 860) 84083, 737 Björna + Björna centrum 63 - Örnsköldsvik 417, 442, (K: 834, 840, 841, 842, 843, 844) 1025 Mellansel station 85 - Örnsköldsvik 42, Husum station Örnsköldsvik Tåg, 417, (K: 823, 824, 825, 835) Örnsköldsvik norra 43 Örnsköldsvik Tåg, 43, 401, 406, 408, 412, 419, 421, 442, (K: 820) 57/64 356/375

361 Tabell: Bytespunkter kategori 3 Hållplatsnummer: Hållplatsnamn: Antal Kommun: Linjer: resenärer: 705 Antjärn E4 9 Härnösand 201, Veda Väg Härnösand 227, 228, 230, 521, Gallsäter 5 Kramfors 202, 216, 217, 218, Kläpp 4 Kramfors 202, 215, 216, 217, Näsåker hotellet 11 Sollefteå 41, , Torsboda (E4+Rigstavägen) 18 Timrå 201, 611, 633, Gideå livs 8 Örnsköldsvik 442, 419, 417, (K: 833) Kubbe 7 Örnsköldsvik 42, 43, , 84004, Sidensjö 17 Örnsköldsvik 40, 412, 413, (K: 803) 1166 Skorped 5 Örnsköldsvik 412, 413, (K: 805, 806, 807) 1368, Överhörnäs (+Granitvägen) 11 Örnsköldsvik 42, 43, 412, 413, Trehörningsjö 19 Örnsköldsvik 442, (K: ) Tabell: Målpunkter Målpunkt: Trafikering: Sundsvalls sjukhus 4, 85, 120, 191, 201 Sollefteå sjukhus 39, 40, 62, 90, 312, 331 Örnsköldsviks sjukhus 43, 401, , 408, 410, 417, 419, 421, 442 Sundsvall-Timrå Airport 201, 611 Örnsköldsviks flygplats - Västerasby Definieras som hållplats, kategori 2 Birsta (flera hållplatser) 2, 5 58/64 357/375

362 F. Omvärldsfaktorer F.1 Finansiering Regeringen har tillsatt en utredning för att se över systemet för kostnadsutjämning för kommuner och landsting (Dir 2016:91). Kostnadsutjämningen består av tretton delmodeller varav en avser kollektivtrafik. Enligt SKL:s rapport om kollektivtrafikens kostnadsutveckling 28 har kommunernas och landstingens kollektivtrafikkostnader ökat dubbelt så snabbt som alla övriga verksamheter inom kommunsektorn på senare år. Den kraftiga kostnadsökningen är gemensam för hela Sverige och beror främst på ökade personalkostnader och höjda fordons- och bränslepriser. Regionala skillnader kan förklaras med att satsningar på tågtrafik är betydligt kostsammare än busstrafik. Kostnaderna för tågtrafik har ökat med 50 procent och tätortstrafik med 100 procent mellan åren De ökade kostnaderna ökar pressen på offentliga resurser och ställer krav på högre effektivisering och alternativa finansieringslösningar. Kostnaderna för kollektivtrafik är höga men enligt Svensk Kollektivtrafiks rapport 29 bidrar kollektivtrafiken till samhällsnytta för betydligt mer än de 14 miljarder kronor som investeras varje år. Kommunalförbundet har för de kommande åren ekonomiska utmaningar som innebär behov av ökad resurseffektivitet och behov av att söka extern finansiering för utvecklingsprojekt. Förhandlingar om stärkt fortsatt statlig finansiering av den regionala tågtrafiken pågår. Om den statliga finansieringen minskar måste kommunalförbundet skjuta till ytterligare medel alternativt anpassa Norrtågs verksamhet. Fortsatt utveckling av signalsystemet ERTMS kräver stora investeringskostnader och är en förutsättning för att både gods och persontrafik ska kunna utvecklas med järnvägens transportpotential. Företrädare för den regionala trafiken har framfört att de anser att Sverige precis som Danmark ska ta ett större statligt ansvar för ERTMS-systemets utvecklingskostnader. F.2 Regionalisering En ökad samverkan med angränsade län är viktig för att öka samsynen om framtida prioriteringar och delade system- och utvecklingskostnader. Arbetsmarknadsregionernas utveckling kan stärkas genom biljettsamverkan och välutvecklade förbindelser. F.3 Infrastruktur Planeringen i den nationella transportplanen ger förhoppningar om en utbyggnad av transportsystemet under perioden genom Norrbotniabanan norr om Umeå och investeringar i dubbelspår mellan Sundsvall-Dingersjö och Gävle-Kringlan. Utöver dessa satsningar planeras för en upprustning av Ådalsbanan med syftet att stärka godstransporterna. De investeringar som föreslås i den nationella planen är viktiga men fortfarande återstår många satsningar i Västernorrland för att tågen fullt ut ska kunna använda transportsystemets möjligheter. Inom projekt Mittstråket planeras åtgärder för minskad restid på järnväg på sträckan Sundsvall Trondheim. Satsningen bedöms leda till ett ökat regionalt och interregionalt resande. En översyn av stationslägena längs Mittstråket behöver genomföras för att öka de positiva resandemöjligheterna. 28 Kollektivtrafikens kostnadsutveckling en överblick, SKL, Kollektivtrafikens samhällsnytta rapport åt Svensk Kollektivtrafik, WSP Analys & Strategi, /64 358/375

363 I den regionala transportplanen föreslås en satsning på förbättrad tillgänglighet för persontransporter som kollektivtrafikåtgärder, cykelinfrastruktur och vägförbättringar i utpekade prioriterade stråk. Region Västernorrland har det regionala utvecklingsansvaret för infrastrukturplanering, att arbeta fram den regionala utvecklingsstrategin och att fördela statliga tillväxtmedel. Att arbeta för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken är en viktig och omfattande uppgift. I arbetet är vi flera huvudmän som delar på ansvaret och åtgärder som görs måste samverka. F.4 Digitalisering Digitalisering kan på många sätt bidra till att det blir enklare att resa kollektivt. Genom digitalisering skapas nya möjligheter för biljetthantering och kommunikation. Samtliga produkter ska finnas tillgängliga för våra resenärer via appen Din Tur. I samverkan mellan Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland sker en gemensam utveckling av teknik och produkter F.5 Trafikutveckling Trafikverkets prognos 30 visar att behovet av persontransporter beräknas öka betydligt fram till år Behovet kommer att vara störst i storstadsregionerna och enligt prognosen kommer bilresorna fortsatt att dominera. Den långsiktiga utvecklingen är att storstäderna växer och att de mindre kommunerna tappar i befolkning vilket leder till att ökningen av antalet resenärer är störst i tätortstrafiken. Begreppet kombinerad mobilitet bygger på tanken att människors resande kan innehålla ett flertal olika transportslag. Swedish Mobility Program är kollektivtrafikbranschens gemensamma bidrag i det arbetet. Tanken är att möjliggöra framväxten av den nya tidens kombinerade mobilitetstjänster med digitala lösningar som underlättar för resenären både i stad och på landsbygd att med olika transportsätt ta sig från en plats till en annan. F.6 Särskild persontrafik Kostnaderna för sjukresor kommer att öka i och med en åldrande befolkning med ökat vårdbehov och längre avstånd till specialiserad vård. En möjlighet till en ökad effektivisering och lägre kostnadsutveckling är att medlemmar ger myndigheten i uppdrag att handlägga färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor. Din Tur kundcenter i Ånge utför tjänster åt övriga kollektivtrafikmyndigheter i de nordligaste länen. F.7 Miljö Energimyndigheten har tillsammans med Boverket, Naturvårdsverket, Trafikanalys, Trafikverket och Transportstyrelsen tagit fram en strategisk plan för omställning till en fossilfri transportsektor 31. Planen ska bidra till att målet om minst 70 procents minskning av växthusgasutsläppen mellan 2010 och 2030 samt målet om klimatneutralitet år 2045 nås. Under sommaren 2018 träder det takdirektiv som EU:s ministerråd fattade beslut om år 2016 i kraft. Direktivet innebär lägre utsläppstak för de luftföroreningar som är mest skadliga för miljön och människors hälsa. Sverige behöver enligt prognoserna minska utsläppen av kväveoxider som bland annat sker genom transporter. 30 Prognos för personresor 2030, Trafikverket, Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet, ER2017:07 60/64 359/375

364 Diagram 16: Utsläpp av växthusgaser (ton) för inrikes transporter under åren (Naturvårdsverket) Vägtrafik Flyg 5000 Sjöfart Militär transport Järnväg All upphandlad linjelagd kollektivtrafik i länet fram till år 2022 drivs i huvudsak med el-drift och hydrerad vegetabilisk olja (HVO). I tätortstrafiken körs vissa bussar som rena el-bussar eller elhybrider. El-hybriderna drivs delvis på HVO. Det innebär att kollektivtrafiken i Västernorrland har en mycket låg andel fossilbaserade bränslen. De kommande upphandlingarna av den linjelagda busstrafiken ska fortsatt medverka till omställning till hållbar utveckling och minskad negativ miljöpåverkan. Den särskilda persontrafiken är än så länge inte fossilfri men det förs dialog med de trafikföretag som kör den särskilda persontrafiken och ambitionen är att på sikt även klara av en omställning till fossilfritt drivmedel för de särskilda persontransporterna. F.8 Organisation I början på 2020-talet löper avtalen om linjelagd kollektivtrafik och de särskilda persontransporterna ut. Upphandling om ny trafik kommer att påbörjas under Det är stora och komplexa upphandlingar som kommer att kräva resurser både internt och externt. I länet råder svag konkurrens inom buss- och taxibranschen vilket innebär att kostnadsläget kan bli högt vid nästa upphandling. Kommunalförbundet behöver även innan de nya trafikupphandlingarna påbörjas utreda förutsättningarna för att bedriva kollektivtrafik i egen regi. En ny organisation, Bussgods Norr AB, bildas gemensamt av Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Översyn av nuvarande organisation av den regionala kollektivtrafikmyndigheten kan leda till en ny organisationsmodell under början på perioden. 61/64 360/375

365 G. Remissvar och fördjupade samråd Följande instanser har lämnat yttranden över Regionala Trafikförsörjningsprogrammet 2030:s remissversion: Härnösands kommun Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbottens län Kramfors kommun Region Västernorrland Länsstyrelsen Västernorrland Region Jämtland Härjedalen Region Västerbotten Sollefteå kommun Sundsvalls kommun Synskadades riksförbund Timrå kommun Trafikverket Ånge kommun Örnsköldsviks kommun BAE Systems Mittbuss AB SCA Sundsvall Timrå Airport Höga Kusten destinationsutveckling Nobina Fördjupade samråd har genomförts med: Trafikverket HälsosamY (där föreningarna Synskadades Riksförbund Västernorrland, Epilepsiföreningarna i Västernorrland och DHR Västernorrland deltog) Sundsvall Timrå Airport Region Västernorrland Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten, Kollektivtrafikmyndigheten Jämtland/Härjedalen, Kollektivtrafikmyndigheten Västerbotten, Länstrafiken Västerbotten, Norrtåg AB: samtliga vid presidieträff /64 361/375

366 H. Planeringsprocessen Datum Möte Deltagare Arbetsgruppsmöte område O23, Mittbanan, O16, O18, S3 Peder Tarberg (Mittbuss), Jan Röhlander (Ånge kommun), Helen Lundahl (Sundsvalls kommun), Andreas Pettersson (Sundsvalls kommun), Gabriel Lundgren (Sundsvalls kommun), Markus Henningsson (Nobina), Jerker Sjödin (RKM 32 ), Marika Bystedt (RKM), Erik Hedlund (RKM), Hans Fälldin (RKM) Arbetsgruppsmöte område S%, O17/O21, O14/15 Ingrid Hassel (Timrå kommun), Peder Tarberg (Mittbuss), Helen Lundahl (Sundsvalls kommun), Andreas Pettersson (Sundsvalls kommun), Gabriel Lundgren (Sundsvalls kommun), Markus Henningsson (Nobina), Jerker Sjödin (RKM) Marika Bystedt (RKM), Erik Hedlund (RKM), Hans Fälldin (RKM) Arbetsgruppsmöte område O345, O2, O20,O10/22 Ulla Ullstein (Sollefteå kommun), Peder Tarberg (Mittbuss), Ulf Andersson (Härnösands kommun), Henrik Fuchs (Landstinget Västernorrland, Jerker Sjödin (RKM), Marika Bystedt (RKM), Erik Hedlund (RKM), Hans Fälldin (RKM) Arbetsgruppsmöte område O345, O2, O20,O10/22 Ulla Ullstein (Sollefteå kommun), Peder Tarberg (Mittbuss), Ulf Andersson (Härnösands kommun), Henrik Fuchs (Landstinget Västernorrland, Jerker Sjödin (RKM), Marika Bystedt (RKM), Erik Hedlund (RKM), Hans Fälldin (RKM) Arbetsgruppsmöte område O6, O7, O8, O9, S4 Kjell Yngvér (Örnsköldsviks kommun), Martina Hanell (Örnsköldsviks kommun), Henrik Fuchs (Landstinget Västernorrland), Peder Tarberg (Mittbuss), Stellan Johansson (Nobina), Jerker Sjödin (RKM), Erik Hedlund (RKM), Hans Fälldin (RKM) Arbetsmöte Andreas Pettersson (Sundsvalls kommun), Henric Fuchs (Landstinget Västernorrland), Jan Rylander (Ånge kommun), Ingrid Hassel (Timrå kommun), Lotta Isaksson (Nobina), Örjan Gustad (Nobina), Jerker Sjödin (RKM), Hans Fälldin (RKM), Erik Hedlund (RKM) Arbetsmöte Samråd TFP 2030 Jerker Sjödin (RKM), Hans Fälldin (RKM), Stefan Välijesiiöö (RKM), Peder Tarberg (Mittbuss), Therese Väinonpää (Mittbuss), Kjell Yngvér (Örnsköldsviks kommun), Martina Hanell (Örnsköldsviks kommun), Ulla Ullstein (Sollefteå kommun) Workshop om tillgänglighet med FFSnätverket Workshop om tillgänglighet med arbetsgruppen Thomas Wilhelm och Tomas Anglevik (Wilhelm & Partners, kursledare), Ingela Öhling (Trafikverket), Britt-Inger Pettersson (Trafikverket), Erika Nordin (Örnsköldsviks kommun), Ingrid Hassel (Timrå kommun), Anette Lehnberg (Timrå kommun), Henric Fuchs (Landstinget Västernorrland), Stina Pettersson (Länsstyrelsen Västernorrland), Roger Wetterstrand (Länsstyrelsen Västernorrland), Gunnar Holmgren (Länsstyrelsen Västernorrland), Helén Lundahl (Sundsvalls kommun), Stina Feil (Sundsvalls kommun), Jörgen Wärme (Nobina), Emelie Algotsson (Norrtåg AB), Jerker Sjödin (RKM) Thomas Wilhelm och Tomas Anglevik (Wilhelm & Partners, kursledare), Kjell Yngvér (Örnsköldsviks kommun), Andreas Pettersson (Sundsvalls kommun), Peder Tarberg (Mittbuss), Christer Berglund (Kramfors), Nils Modin (Sollefteå kommun), Maria Thid (Beställningscentralen), Sandra Ericson (Norrtåg AB), Erik Hedlund (RKM), Jerker Sjödin (RKM) Arbetsgruppsmöte ang behov och utbud Camilla Nordlund (Nobina), Helén Lundahl (Sundsvalls kommun), Henric Fuchs (Landstinget Västernorrland), Inrid Hassel (Timrå kommun), Charlotta Isaksson (Nobina), Hans Fälldin (RKM), Stefan Välijeesiö (RKM), Jerker Sjödin (RKM) Arbetsgruppsmöte ang behov och utbud Henric Fuchs (Landstinget Västernorrland), Martin Söderström (Kramfors kommun), Peder Tarberg (Mittbuss), Ulf Andersson (Härnösands kommun), Stefan Välijeesiö (RKM), Jerker Sjödin (RKM) Arbetsgruppsmöte ang behov och utbud Henric Fuchs (Landstinget Västernorrland), Kjell Yngvér (Örnsköldsviks kommun), Martina Hanell (Örnsköldsviks kommun), Stellan Johansson (Nobina), Erik Hedlund (RKM), Jerker Sjödin (RKM) 32 RKM = förkortning för Kommunalförbundet kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län 63/64 362/375

367 Remisskonferens Åsa Sjödén, Direktionen, Henrietta Philip, Länsstyrelsen, Peter Zakrisson,,Örnsköldsviks kommun, Kjell Yngvér, Örnsköldsviks kommun, Ulla Ullstein, Sollefteå kommun, Paul Höglund, Direktionen,Maria Thid, RKM, Erik Hedlund, RKM, Christina Viklund, RKM, Camilla Fahlande, RKM,, Hans Fälldin,RKM, Pernilla Löfstrand,RKM, Marika Bystedt, RKM, Mikael Andersson, RKM, Ola Berg, RKM, Kamal Suleimani, SRF, Fredrik Lundström, ledsagare till Kamal, Rolf Andersson, direktionen, Roger Wetterstrand, Landstinget, Eva Andersson, Landstinget, Anna-Karin Sjölund, Direktionen, Britt-Inger Gustafsson, Trafikverket, Daniel Fahlander, Länsstyrelsen Samverkansmöte Ingrid Hassel (Timrå kommun), Roger Wetterstrand (Landstinget Västernorrland). Ulf Andersson (Härnösands kommun), Birgitta Åström (Örnsköldsviks kommun), Staffan Östman (Kramfors kommun), Stefan Välijeesiö (Kramfors kommun), Nina Loberg (Landstinget Västernorrland), Torsten Berglund (Landstinget Västernorrland), Helen Lundahl (Sundsvalls kommun), Hans Fälldin (RKM), Erik Hedlund (RKM) Samråd med Region Västernorrland Mathias Sundin (Region Västernorrland), Nina Loberg ( Region Västernorrland), Erik Hedlund (RKM), Hans Fälldin (RKM), Peter Edin (RKM) Samråd med norrlandslänen Maria Stenberg (ordförande RKM, Norrbotten), Margaretha Rönngren (ordförande RKM, Västerbotten), Lars-Olof Olsson (ordförande RKM Västernorrland), Elisabeth Sjöström (ordförande RKM, Jämtland Härjedalen), Folke Nyström (1:e vice RKM Västernorrland), Camilla Fahlander (myndighetschef RKM, Västernorrland), Heidi Thörnberg (myndighetschef RKM, Västerbotten), Kenneth Johansson (myndighetschef RKM Norrbotten), Ruth Eriksson (myndighetschef RKM, Jämtland Härjedalen), Harriet Söder (VD Länstrafiken Västerbotten), Elvy Söderström (ordförande Norrtåg AB), Tomas Andersson (Region Jämtland /Härjedalen, vice ordförande Norrtåg AB), Hans Fälldin (adm chef, RKM, Västernorrland), Anders Sellström (Region Västerbotten), Charlotte Reinholdt (RKM Norrbotten), Elise Wikén (Region Jämtland /Härjedalen), Jörgen L. Larsson (Region Jämtland /Härjedalen), Lenita Ericson (RKM Norrbotten), Maria Kristoffersson (RKM Norrbotten), Peter Olofsson (RKM Västerbotten) Samråd med Trafikverket Karin Persson (Trafikverket), Katarina Lind (Trafikverket), Britt-Inger Gustavsson (Trafikverket), Ingela Öhrling (Trafikverket), Erik Hedlund (RKM), Peter Edin (RKM) Samråd med Hälsosam Y Hans Fälldin (RKM), Peter Edin (RKM), Peter Tjärnberg (Synskadades Riksförbund Västernorrland), Örjan Wiklund ( Epilepsiföreningarna i Västernorrland), Simon Åström (DHR Västernorrland), Jonas Sjögren (DHR Västernorrland) Samråd ang flygbusstrafik Frank Olofsson (Sundsvall Timrå Airport), Sara Rylander (Sundsvall Timrå Airport), Erik Hedlund (RKM), Peter Edin (RKM) 64/64 363/375

368 1/12 364/375

369 /12 365/375

370 3/12 366/375

371 /12 367/375

372 5/12 368/375

373 /12 369/375

374 7/12 370/375

375 /12 371/375

376 9/12 372/375

377 0/12 373/375

378 11/12 374/375