Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda. Rapport 2017:67 Arkeologisk utredning

Transkript

1 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda Rapport 2017:67 Arkeologisk utredning Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Härryda socken, fastighet Kärsgärde 1:7 och 1:10 Johannes Nieminen

2

3 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda Rapport 2017:67 Arkeologisk utredning Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Härryda socken, fastighet Kärsgärde 1:7 och 1:10 Dnr Johannes Nieminen

4 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:67 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på Bildredigering: Henrik Pihl Layout: Henrik Pihl Omslag framsida: Johannes Nieminen sitter vid den lilla bäcken i den stora skogen. Foto: Gundela Lindman. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017

5 Innehåll Inledning 5 Utredningens förutsättningar 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Syfte och målsättning 5 Metod och genomförande 8 Dokumentation 8 Ortnamn och historiska kartor 8 Resultat 10 Övriga kulturhistoriska lämningar 10 Jordvallskonstruktioner (A3099, 3100, 3101, 3202) 12 Sentida bebyggelselämning (A3097, 3098) 14 Antikvarisk bedömning 14 Referenser 15 Administrativa uppgifter 15 Äldre stenålder Yngre stenålder Yngre bronsålder Äldre bronsålder Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Vikingatid Yngre järnålder Äldre järnålder STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID år

6 4 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan, blad 542 Bollebygd (skala 1:50 000), och GSD-Sverigekartan.

7 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda 5 Inledning Svevia AB har för avsikt att bedriva bergtäckt i ett verksamhetsområde som omfattar fastigheterna Kärrsgärde 1:7 och 1:10 i Härryda kommun. Våren 2016 genomfördes därför en arkeologisk utredning inom det berörda området. Utredningen beslutades av länsstyrelsen i Västra Götalands län och utfördes av personal från Arkeologerna, Statens historiska museer. Utredningens förutsättningar Utredningsområdet omfattade en cirka kvadratmeter stor yta (figur 2). Fältarbetet genomfördes av två arkeologer med hjälp av grävmaskin/grävmaskinist under fem fältdagar. I fälttiden ingick även en inventering av området. Topografi och fornlämningsmiljö Utredningsområdet ligger i Härryda kommun, sydöst om Rya mellan samhällena Härryda och Hindås (figur 1 och 2). Landskapet består av ett skogsbeklätt bergsområde. I områdets sydöstra hörn finns vattendraget Brattåtjärnen med omgivande våtmark (figur 3 och 4). Omkring 300 meter norr om utredningsområdet löper Mölndalsån västerut med utlopp i havet. Inom området finns inga kända fornlämningar. Den omgivande bygdens fornlämningsbild kännetecknas av ett par områden med fossil åkermark, några historiska by- och gårdstomter och ett fåtal fyndplatser för stenåldersartefakter samt fyndplatsen för en odaterad brynsten. I ett större geografiskt perspektiv finns ett fåtal registrerade förhistoriska boplatser i området kring Härryda och Hindås. Boplatserna, som mestadels daterats till stenålder, återfinns i anslutning till de sjösystem som finns i landskapet. Syfte och målsättning Målsättningen för den arkeologiska utredningen var att resultatet skulle utgöra ett fullgott planerings- och beslutsunderlag för länsstyrelsen och exploatören. Därför syftade utredningen till att klargöra vilka forn- och kulturhistoriska lämningar som fanns inom utredningsområdet.

8 6 Buatjärn Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda Björksjödamm Rya Björnaslätten Bugärdestjärn Rya hed Mölndalsån Ågården Fäxhult Utredningsområde Aleslätten Brattås Skogstorp Hultstjärn Brattåstjärn Rävetjärn Grepetjärnen Rävetjärns ås Slängeliderna 500 m Figur 2. Utredningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 7B0jSV Skala 1: Greppetjärnen Fäsjöbäcken

9 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda 7 Figur 3. Mot toppen av berget. Foto: Gundela Lindman. Figur 4. Vy över Brattåtjärnen. Foto: Johannes Nieminen

10 8 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda Metod och genomförande Innan fältarbetet påbörjades genomfördes studier av de historiska kartor och det arkivmaterial som berörde utredningsområdet. Kartoch arkivstudierna syftade till att skapa en bild av den historiska markanvändningen i området. Vid en besiktning som genomfördes inför upprättandet av undersökningsplanen kunde det konstateras att utredningsområdet var svårtillgängligt på grund av topografin och tätt växande skog. Därför inleddes utredningen med två dagars fältinventering av området. Inventeringen syftade dels till att lokalisera okända fornlämningar ovan mark, dels till att planlägga hur och i vilken omfattning schaktning och provgropsgrävning kunde genomföras. Med utgångspunkt i resultaten från inventeringen utfördes sedan sökschaktsgrävning på ytor som var tillgängliga för grävmaskin (figur 5). Dokumentation För utredningen gällde att sökschakt och anläggningar mätes in med DGPS. Fältinmätningar, beskrivningar och lågupplösta foton har lagts in i Intrasis och för vidare bearbetning i ArcGis/ArcMap, enligt Arkeologerna, Statens historiska museers standard. Intrasisprojektet arkiveras hos Arkeologerna, Statens historiska museer och finns tillgängligt för Intrasisanvändare. Foto arkiveras digitalt, enligt direktiv från Antikvarisk-Topografiska Arkivet (ATA). Ortnamn och historiska kartor Gundela Lindman Kärrsgärde ligger i Härryda socken som tidigare ingick i Sävedals härad. Mölndalsån rinner igenom socknen. Odlingsmarkerna ligger vid ån, medan socknen för övrigt består av skogrika berg- och myrmarker. Namnet skrevs 1540 Herrida och kommer troligen från en gård där den äldsta kyrkan låg. Efterleden är ryd, som betyder röjning. Förleden innehåller ett ånamn, Hära, den gråa (ån) som syftar på Härsjöbäcken, även kallad Härån. Kärrsgärde bestod på 1800-talet av två gårdar. Namnet kan tolkas som gärde vid ett kärr. I västra Sverige kan kärr också syfta på småskog. Den äldsta kartan över Kärrsgärde är en skissartad, översiktligt tecknad karta från Nästa karta är från enskiftet Båda dessa kartor omfattar endast inägorna. Det aktuella skogs- och bergsområdet ligger på utmark till Kärrsgärde. Den är kartlagd på en Karta över skog och utmark till krono skattehemmanet Kärsgärde 1841 (figur 6). Tidigare hade utmarkerna inte varit uppdelad mellan olika ägare, men nu görs en uppmätning och fördelning. Lantmätaren tar betalt för resan till förrättningen från Göteborg: skjuts efter tvenne hästar till priset av 1 riksdaler 24 öre mellan Göteborg och Landvetter och 40 öre mellan Landvetter och Kärrsgärde.

11 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda 9 Krakeberget Brattås myst Brattås Dälljan Väster om Brattås mosse Myster Rävekärrs ås Brattås mosse Figur 6. Utsnitt ur laga skifteskartan över Kärsgärde med utredningsområdet markerat. Lantmäterimyndigheternas arkiv.

12 10 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda Figur 7. Utsnitt ur Generalstabskartan från I den tillhörande beskrivningen anges namn på delar av området. Det stora höga berget, Brattås, dominerar. I söder finns Brattås mosse. Området öster om Brattås benämns Dälljan, vilket närmast kan översättas med liten dalgång. En del mindre mossmarker benämns myster, vilket är en dialektal benämning på mossar. Området är också kartlagt på generalstabskartan från 1869 (figur 7). Ingen bebyggelse är då markerad i området. Resultat Initialt genomfördes en inventering av utredningsområdet. I samband med detta dokumenterades fem övriga kulturhistoriska lämningar inom området (figur 8). Efter inventeringen grävdes 22 schakt med maskin på lämpliga utvalda ytor. Inga fynd eller lämningar från förhistorisk tid påträffades i samband med schaktningen. Lagerföljden i schakten bestod mestadels av skogsförna som överlagrade skogsmull och blekjord. I botten av schakten återfanns sandig rostjord. Övriga kulturhistoriska lämningar De övriga kulturhistoriska lämningar som dokumenterades bestod av fyra jordvallskonstruktioner och en sentida bebyggelselämning. Bedömningen är att de övriga kulturhistoriska lämningarna har tillkommit efter den fornlämningsklassande tidsgränsen år De utgör därför inte fornlämningar. Jordvallskonstruktioner (A3099, 3100, 3101, 3202) Samtliga jordvallskonstruktioner låg på det höglänta bergspartiet i utredningsområdets norra del. Tre av konstruktionerna var runda

13 A3098 Fäxhult A3097 A A A3102 Brattås A Kärsgärde m Brattåstjärn Figur 8. Plankartan visar spridningen av schakt och läget för de övriga kulturhistoriska lämningarna. Skala 1:4000. Skyttevärn Bebyggelselämning Schakt Undersökningsområde

14 12 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda Figur 9. Bilden visar en av de runda vallkonstruktionerna mot söder (A3099). Foto: Gundela Lindman. i formen, medan en var närmast rektangulär. Anordningarna var övertorvade och bestod av nedgrävningar med omgivande jordvallar. Vallarna varierade i storlek från cirka 4 till 5 meter i diameter. Jordvallarna var cirka 1,5 meter breda och omkring0,5 meter höga (figur 9 och 10). Den rektangulära anläggningen (A3102), och en av de runda (A3099) undersöktes genom att ett schakt grävdes med maskin genom konstruktionerna (S3107, S3108). Lagerföljden i schakten bestod av grästorv, skogsmull med rostjord i botten. Av lagerföljden i schakten framgick det att den ursprungliga nedgrävningen i den runda anläggningen bör ha varit cirka 1 meter under toppen på jordvallen. Den rektangulära konstruktionen saknade nedgrävning och bestod endast av den cirka 0,5 meter höga vallen. Inga fynd påträffades i schakten. En trolig tolkning är att konstruktionerna utgör lämningar efter små enkla skyttevärn. Syftet med dessa har då varit att skydda soldater vid eldgivning.

15 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda 13 Figur 10. På fotot syns den rektangulära vallkonstruktionen (A3102). Foto: Gundela Lindman. Figur 11. Husgrunden och delar av den kalmurade stenmuren. Foto: Johannes Nieminen.

16 14 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda Figur 12. Det lilla förrådsutrymmet med invändigt kakel. Foto: Johannes Nieminen. Sentida bebyggelselämning (A3097, 3098) Lämningarna låg direkt nedanför en brant bergssida och begränsades av en väg i väster. Bebyggelselämningen bestod av en liten husgrund i betong som var cirka 5 3,5 meter stor (A3098). Tomten avgränsades av en kallmurad stenmur. På tomten fanns även ett litet förråd i betong som var invändigt kaklat. Själva tomten var cirka meter stor (A3097), figur 11 och 12. Antikvarisk bedömning Arkeologerna, Statens historiska museer föreslår inga fortsatta arkeologiska insatser inför framtida exploatering av området.

17 Sentida bebyggelselämningar och skyttevärn i Härryda 15 Referenser Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län Del 1. Ortnamnen i Sävedals härad jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar. Göteborg Institutet för ortnamn och dialektforskning vid Göteborgs högskola. Administrativa uppgifter SHMMs dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMMs projektnr: A Intrasisprojekt: SHMM2016:29. Undersökningstid: 29 mars 4 april Projektgrupp: Johannes Nieminen och Gundela Lindman. Underkonsulter: Borås schakt och transport. Exploateringsyta: cirka kvadratmeter. Undersökt yta: cirka 200 löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 7B0j SV. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingarna lagras i Intrasisprojektet hos Arkeologerna. Fynd: -

18

19

20 Sentida bebyggelselämningar i Härryda Våren 2016 genomfördes en arkeologisk utredning inför bergtäkt inom ett område i Kärrsgärde, Härryda kommun. Vid utredningen, påträffades inga fornlämningar, emellertid dokumenterades övriga kulturhistoriska lämningar i form av fyra skyttevärn samt en sentida bebyggelselämning.