Kulturmiljö. Hur definierar vi kulturarv och kulturmiljö Frågeställningar Kulturmiljö i Lunds kommun
|
|
- Ola Sundqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kulturmiljö Hur definierar vi kulturarv och kulturmiljö Frågeställningar Kulturmiljö i Lunds kommun EN INLEDANDE DEL I ARBETET MED LUNDS NYA ÖVERSIKTSPLAN PM15 1
2 INNEHÅLL VAD ÄR KULTURMILJÖPROGRAMMET? SAMMANFATTNING KULTURMILJÖPROGRAMMETS INNEHÅLL FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR KULTUARVEN KULTURMILJÖ I LUNDS KOMMUN Kulturmiljöprogrammet lyfter fram historiska kvalitéer och värden i Lunds kulturmiljöer med syftet att öka kännedomen om kulturmijövärdena, hos allmänheten, politiker och tjänstemän. Men underlagen utgör inte en heltäckande bild av det som är kulturhistoriskt värdefullt, istället innehåller dessa exempel för att tydliggöra att kulturmiljövärden finns i många olika miljöer och sammanhang. De är tematiskt uppbyggda för att antyda bredden och variationen i kulturmiljöerna. Vad som anses kulturhistoriskt värdefullt är föränderligt över tid. En bred och inkluderande syn på kulturmiljövärden gör fler delaktiga. Programmet ska ses som ett led i att bidra till att fler invånare engagerar sig i att uppmärksamma kulturmiljöer. I detta dokument formuleras den översiktliga målsättningen med kulturmiljöarbetet i kommunen. Kulturmiljöprogrammet inleds med en sammanfattning och läsanvisning. Programmet byggs upp av sju delrapporter som ska kunna läsas separat och som fördjupningar för den med särskilt intresse för allt från fornlämningar, järnvägshistoria, moderna flerbostadshus mm. Hela kulturmiljöprogrammet finns att ladda ner på kommunens webbplats, VAD ÄR BEVARINGSPROGRAMMET? Lunds första Bevaringsprogram togs fram 1952 med uppdraget att verkställa inventering av stadens äldre byggnadsverk för fastställande av vilka byggnadspartier eller enstaka byggnadsverk det finns inom staden, som ha så stort konst- eller kulturhistoriskt värde eller skönhetsvärde eller äro av sådan art, att de bör räddas från rivning eller ombyggnad inventerades stadskärnan och ett nytt bevarings- program upprättades startades ett nytt arbete för att upprätta ett bevaringsprogram för stadskärnan, arbetet avslutades Det utökades senare till att även omfatta bland annat delar av staden utanför vallarna, Stora Råby, Värpinge och Dalby. Under senare år har underlag tagits fram för Stångby stationssamhälle och under 2016 har arbetet med att ta fram ett för Veberöd inletts. I bevaringskommittén representeras byggnadsnämnden av fem ledamöter. Stadsbyggnadskontoret deltar genom stadsarkitekt och stads- antikvarien. Delrapporterna inom programmet är geografiskt avgränsade och innehåller mycket detaljerad info om varje enskild byggnad, men även gårds-, gatu-, och landskapsmiljöer. Det ligger till grund för Byggnadsnämndens ställningstagande vid förändringar i dessa miljöer. I programmet finns ställningstagande om de kulturhistoriska värden som finns i miljöerna. Bevaringsprogrammet finns på TEXT Henrik Borg, Stadsantikvarie (PM ansvarig) FOTO Lunds kommun där ej annat anges OMSLAGSFOTO Gabriella Påsse 2
3 SAMMANFATTNING Sammanfattning I Lund finns många och varierade natur- och kulturmiljöer, flera har även betydelse regionalt och nationellt. Kulturmiljöer ger oss möjlighet att orientera i tid och rum, reflektera kring olika livsvillkor och människors strävanden över tid. Det finns många beskrivningar av kulturmiljöer i Lunds kommun och det finns även tidigare planeringsunderlag. Detta PM syftar till att öppna frågor kring vad kulturarv är och vem de angår samt hur de ska säkerställas och utvecklas. En levande och mångbottnad kulturmiljö utgör en stor del av Lunds kommuns attraktion, såväl för boende och verksamma som för besökande. Tätorterna och landsbygden innehåller många unika och värdefulla natur- och kulturmiljöer, präglade av människors verksamhet över generationer. De kulturhistoriska livsmiljöerna ger oss möjligheter att orientera oss i tid och rum, vi kan ställa frågor till hur en plats använts och av vem samt sätta in vår egen tid i ett större perspektiv. Alla miljöer ger oss möjlighet att ställa dessa frågor, men somliga är tydligare än andra. Ytterligare andra är mer mångfacetterade. För att hushålla med kulturmiljöerna måste vi öka kunskaperna om dem och vi måste se till att urvalet av skyddade miljöer speglar medborgarnas värderingar så att det blir en angelägenhet för alla att ta hänsyn till kulturmiljön. För många är det helt självklart att kulturmiljöerna berikar våra liv och utgör avgörande beståndsdelar i vad som är en god livsmiljö. Känslan av att andra människor har funnits här tidigare och att andra kom mer efter oss, är en grund för ömsesidig respekt för varandra. Men för andra kanske kulturmiljöer är provocerande och ger en känsla av att individens frihet beskärs av tvånget att ta hänsyn till det befintliga. Det förekommer även argument om att sociala skillnader i exempelvis historiska bostadsmiljöer påminner om ett icke-önskvärt klassamhälle, man vill då riva för att frigöra sig från detta klassamhälle. Som en del av översiktsplanen har ett nytt Kulturmiljöprogram tagits fram. Programmet består av ett antal tematiska studier som omspänner Lunds kommun, de visar bredden på kulturmiljöerna snarare än hur geografiskt avgränsade platser ser ut. I likhet med Bevaringsprogrammet är inte kulturmiljöprogrammet juridiskt bindande, utan fungerar som en vägledning om de kulturhistoriska värdena vid sammanvägningen av intressena i plan- och bygglovshantering. Det ska dessutom fungera som en inspiration för kommuninvånarna att ta reda på mer om sin kulturmiljö. Denna dubbla roll som både expertunderlag för myndighetsutövning och som inspiration för allmänheten är inte helt enkelt att förena och därför en utmaning. HUR DEFINIERAR VI KULTURARV OCH KULTURMILJÖER? Kultur = odling, mänsklig påverkan. Arv = att överlämna från en generation till en annan, en tidsfaktor. Riksantikvarieämbetet: Kulturmiljö avser hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt utnyttjade stadseller industriområden såväl som extensivt påverkade skogs- eller fjällandskap. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Kulturmiljön är en del av kulturarvet. 3
4 Foto: Runsten från Hällestads kyrka, Dalby församling. Byväg i ljungby, Carita Melchert. Övriga foto, Lunds kommun. Kulturmiljöprogrammets innehåll Lunds kommun innehåller unika kulturarv och flera riksintresseområden för kulturmiljövården. I Lund finns en lång tradition av att arbeta med kulturmiljön som tillgång. Den första geografiskt avgränsade inventeringen publicerades 1952 i Lund stadsbild. Efter det följde Lunds stadsbild 1968 samt Bevaringsprogramen innanför vallarna under , de senaste större inventeringar som publicerats är Lund utanför vallarna, Stora Råby och Värpinge. Det finns även underlag för Vallkärra, Vallkärratorn och Håstad, delar av Dalby och under 2015 togs ett underlag fram för Stångby stationssamhälle. Gemensamt för underlagen är att de är geografiskt avgränsade och av hög detaljeringsgrad. Kulturmiljöprogrammet som påbörjades 2004 ska utgöra ett underlag för myndighetsutövning samt inspirera allmänheten till att ta reda på mer om kulturmiljöer samt till att bredda diskussionen om vad som är kulturmiljö. De tematiska studierna omfattar 7 rapporter som tillsammans innehåller cirka 1100 sidor och ett GIS-material. Rapporterna behandlar fornlämningar, landskapets kulturgeografiska utveckling, miljöer knutna till industri, moderna flerbostadsområden, landsbygdens utskiftade bebyggelse, järnvägar och vägar samt kommunaltekniska verk. Varje studie utgör en självständig rapport som kan laddas ned från kommunens webbplats, Det finns även en rapport som innehåller en sammanfattning av varje underlag samt en analys av materialet med förslag på åtgärder för att utveckla kulturmiljöerna. Efter källor och litteratur finns bilagor med redovisning av de miljöer som pekats ut i kulturmiljöprogrammets underlag som ligger till grund för avvägningar i samband med kommunens planering och bygglovhantering. Här finns även en redovisning av vilka riksintresseområden, regionala kulturmiljöprogram, byggnadsminnen som finns. 4
5 Frågeställningar för kulturarven Vi vill i detta PM öppna för frågor kring vad kulturarv är och vem de angår. Förändringar i, eller bevarande av kulturmiljöer, engagerar många invånare. Många har ingående kunskaper om de fysiska miljöerna i vilka de verkar, hur planerar vi för att ta tillvara invånarnas kunskaper och engagemang? Kulturmiljövärden är resultat av överenskommelser och därmed föränderliga, hur påverkar förändringar i befolkningssammansättningen tidigare överenskommelser/ kulturvärden? En annan fråga är hur ska vi arbeta för att utveckla och bevara kulturmiljöerna som ett led i att stärka livsmiljöerna och kommunens attraktion? Vilka kulturarv vill du lyfta fram och uppmärksamma? Hur ska Lunds kommun utveckla arbetet med kulturmiljöerna, vilka delar eller teman vill du lyfta? Vilka kvalitéer ser du som förtjänar att lyfta fram? Hur skulle du vilja engagera dig i arbetet med kulturmiljöer? VEMS KULTURARV? Kulturarv och kulturmiljöer är sociala konstruktioner och därmed föränderliga, hur skapar vi en dialog dit alla känner sig inbjudna att delta? Hur inspirerar vi invånarna att ta reda på mer om kulturmiljöerna? Kulturmiljön är en fråga som engagerar många invånare och många har ingående kunskaper om de fysiska miljöerna i vilka de verkar, hur planerar vi för att ta tillvara invånarnas kunskaper och engagemang? Vilka konflikter kan vi se vid förtätning och infrastrukturprojekt? Vilka sociala strukturer påverkas av förändringarna? Vår hypotes är att breda och representativa kulturmiljöunderlag underlättar möjligheten för folk till identifikation och förankring. Kulturmiljön är en fråga som engagerar många invånare och många har ingående kunskaper om de fysiska miljöerna i vilka de verkar, hur planerar vi för att ta tillvara invånarnas kunskaper och engagemang? Hur gör vi insamlat material mera tillgängligt och transparant? I Stångby stationssamhälle har kommunen under lång tid planerat för stora utbyggnader, som ett led i att tillvarata kulturmiljövärdena har ett kulturmiljöunderlag tagits fram, detta har spridits till invånarna och dialog har möjliggjorts via öppethus på plats. I Veberöd har vi konstaterat att det saknas kulturmiljöunderlag, Stadsbyggnadskontoret utvecklar där med utgångspunkt från medborgarkontorets verksamhet en metod för att tillsammans med intresserade veberödsbor inventera kulturmiljön i tätorten. Tanken är att skapa bättre kvalitet i fråga om bebyggelsens historia och dess betydelse för invånarna, att ge nyinflyttade och invånarna bättre information om hur samhället växt fram. - Vilka andra metoder vill du se för att få igång en dialog kring kulturmiljöerna? HÅLLBARHET Kulturmiljöerna behöver lyftas fram som en del av arbetet med att åstadkomma ett hållbart samhälle. Kulturmiljöer utgör resurser för att ge reflektion till förändringar och samhällets utveckling. De kan ses som manifestationer av mänskligt liv över tid, en mångfald av idéer, motiv och behov som tillsammans utgör tidigare generationers kulturella uttryck. Upplevelse av tidsdjup i miljöerna bidrar till att skapa mening, sammanhang och livskvalitet. Det är ett gemensamt samhällsansvar att förvalta de kulturhistoriska värdena på ett ansvarsfullt sätt och samtidigt verka för att stärka kulturarvet som en resurs för hållbar utveckling, tillväxt och god livsmiljö på landsbygden såväl som i tätorterna. För att nå dit bör vi identifiera och analysera kulturvärdena och förhålla oss till dem i planeringen. Säkerställande av den kulturhistoriska värdefulla bebyggelsen ligger inom miljömålet god bebyggd miljö. Man kan se varje rivning som att en del av tidigare investeringar går förlorade. En hushållning med det av människan byggda kan bidra till en hållbar omställning av samhället och till klimatpolitiken. Att återanvända befintliga byggnader till ny verksamhet istället för att riva och bygga nytt kan vara hållbart, även att återanvända byggnadsdetaljer som bränt tegel eller taktegel vid underhåll eller ändring kan vara hållbart. Reflektion behövs i arbetet med en långsiktigt hållbar utveckling, kulturmiljöerna kan även utgöra resurser vid utvärdering av historiska metoder och material. En praktisk nytta kan göras av att läsa det historiska landskapet och planera vatteninfiltration efter de historiska vattenförekomsterna istället för att arbeta med höjning av marknivå och pumpning för att möjliggöra byggnation på låglänt mark. Andra aspekter av hållbarhetsarbetet med kulturmiljösamband är hushållande med jordbruksmark och biologisk mångfald i kulturlandskapen. Vilka andra hållbarhetsaspekter kan du ses i kulturmiljöerna? Viktiga frågeställningar: - Hur planerar vi för att ta tillvara invånarnas kunskaper och engagemang? - Kulturmiljövärden är resultat av överenskommelser och därmed föränderliga, hur påverkar förändringar i befolkningssammansättningen tidigare överenskommelser/kulturvärden? - Hur ska vi arbeta för att utveckla och bevara kulturmiljöerna som ett led i att stärka livsmiljöerna och kommunens attraktion? 5
6 Foto: Carita Melchert, från rapporten Landsbygdens bebyggelse som ingår i Kulturmiljöprogrammet HUR SKA VI UTVECKLA KULTURMILJÖERNA I ALLMÄNHET OCH RIKSINTRESSENA I SYNNERHET? I flera attraktiva och uppmärksammade kulturmiljöer finns olika uppfattningar om hur de ska utvecklas. Stadskärnan med den komplexa urbana miljön ger stora möjligheter att belysa frågor om kulturarv. Det kan gälla frågan om vilka kulturarv som är viktigast och för vem? Vilka värden har de modernistiska kulturarven som i en del fall utvecklats i konflikt med de äldre kulturmiljöerna i stadskärnan? Vilka aspekter av stadskärnans historiska kvalitéer ska värnas vid en förtätning? Kan en viss andel gröna ytor och lågexploaterade gårdsmiljöer sägas vara en del av stadskärnans karaktär? Fokus på stadskärnan kan ge upphov till intressanta diskussioner kring möjligheterna att utveckla kulturmiljöer men kan det även ge en bild av att Lunds kommun inte intresserar sig för periferin? I frågorna om riksintressena är en kontinuerlig dialog med Länsstyrelsen en förutsättning för en framgångsrik process. Riksintressena är områden med stora kulturmiljövärden och dessa måste ses som attraktiva resurser att förvalta och utveckla. Lunds stadskärna, delar av Lasarettet och Norra kyrkogården samt Sankt Lars utgör riksintresseområde. Bebyggelsen har uppstått och utvecklats över lång tid. Dominerande inslag i utvecklingen har varit universitetet, den offentliga sjukvården och kyrkans verksamhet. Dagens riksintresseavgränsning speglar tiden fram till 1900-talets början, hur ska vi förhålla oss till senare förändringar i miljöerna knutna till universitetet och sjukvården? Har det moderna samhället med expansionen under efterkrigstiden för universitetet och sjukvården någon plats i riksintresset? Är avgränsningen aktuell? Stora delar av landsbygden i kommunen utgör RI, ofta i samklang med naturmiljö och rörliga friluftslivet. För RI på landsbygden har underlag tagits fram inom kulturmiljöprogrammet i rapporten Landsbygdens bebyggelse här finns analyser av de beståndsdelar som bygger upp värdena i områdena. Men för Lunds stadskärna behöver vi fördjupa analysen av värdena vidare. Hur kan vi tydliggöra värdena i miljön och ge förutsättningar för utveckling av miljön? Kan vi utveckla en förtätningsstrategi eller fortsätta att granska projekt från fall till fall? Kan vi förtäta i stadskärnan genom att bygga på en del befintliga hus i några fall exempelvis Domushuset vid Mårtenstorget? Kan vi bygga på dagens markparkeringar med lätta konstruktioner som inte påverkar fornlämningen? I den fördjupade översiktsplanen för stadskärnan Värna vinna staden, beskrivs behovet av att klargöra hur riksintresset för kulturmiljövård som finns i stadskärnan ska tas om hand. I fördjupningen föreslås även framtagande av stadsdelsprogram i syfte att ta ett helhetsgrepp om de förtätnings- och omvandlingsmöjligheter som finns i de olika stadsdelarna. 6
7 Andra frågor som kan knytas till riksintressena är hur omställningen av jordbruket påverkar värdekärnor i RI på landsbygden? Även för jordbrukspolitikens effekter i landskapet är en dialog med Länsstyrelsen betydelsefull. Hur påverkas landskapet när mindre jordbruk läggs ned? Hur kan natur- och kulturmiljövärden samverka för att utveckla kulturmiljön? Längs Kävlingeån finns flera historiska kvarnar med kontinuerlig drift sedan medeltiden, en del av dessa är i farozonen då de ska byggas om för att främja fiskbestånden, här behövs ytterligare dialog. VÄGVAL Kulturmiljöerna ska värnas, underhållas och utvecklas. Detta kräver aktiva förhållningssätt som innefattar inventering, dokumentation, medborgardialog och uppföljning i planläggning samt bygglovgivning. På landsbygden bygger natur- och kulturmiljöer upp landskap med nyttor för både boende, verksamma och besökande. Jord- och skogsbruk ger förutsättningar för många av de värden vi ser som självklara i landskapet. I tätorterna ska vi vara aktsamma om tidsdjupen i bebyggelsen och de olika karaktärerna i bebyggelsen ska behandlas varsamt vid tillägg i miljöerna. Vid förändringar ska de kulturhistoriska kvalitéerna uppmärksammas som en positiv kraft som rätt brukade stimulerar utvecklingen där platsens historia tillmäts en särskild betydelse. Listan nedan bygger på kulturmiljöprogrammets åtgärdsförslag. Målen är kopplade till de övergripande frågorna om kulturarvens legitimitet, hur de angår medborgarna och hur dessa kan påverka urvalet. Bevaringsprogrammet, delar av Stångby stationssamhälle. Rött markerar kulturhistoriskt värdefulla byggnader, svart byggnader som bidrar till en kulturhistoriskt värdefull miljö, skrafferat eller prickat kulturhistoriskt värdefull miljö eller väg ÖVERSIKTLIG MÅLSÄTTNING FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN I LUNDS KOMMUN: UTMANINGAR: - Att kulturmiljövärden används som resurs i samhällsförändringar, att man vid planläggning och byggnationer nyttjar de befintliga kulturmiljöerna som en resurs. - Att komplementera kunskapsunderlagen till att omfatta hela kommunen så att inga delar blir vita fläckar på kartan, något som annars kan leda till ett demokratiskt underskott. - Att kontinuerligt uppdatera befintliga kunskapsunderlag. - Kulturvärden i bebyggd miljö. Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas (precisering av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö) - Att öka graden av tillgänglighet till kulturarven i kommunen. - Att öka kunskaperna om kulturmiljöerna i Lunds kommun och öka graden av medborgardialog i arbetet med att utveckla och bevara kulturmiljöerna. - Skydda särskilt värdefulla kulturmiljöer. - Hur skapar vi en dialog med medborgarna om kulturarven där alla känner sig inbjudna att delta? - Kulturmiljön är en fråga som engagerar många invånare och många har ingående kunskaper om de fysiska miljöerna i vilka de verkar, hur planerar vi för att ta tillvara invånarnas kunskaper och engagemang? - Vilka delar av kommunen ska prioriteras vid framtagandet av nya underlag? - Nuvarande utbyggnadsstrategier pekar på möjligheten att ställa om verksamhetsområden till bostadsområden (Margretedal, Måsen, Sockerbruket) Dalby station och Öresundsvägen. Inriktningen på att utveckla tätorterna genom förtätning kommer att leda till konflikter mellan kulturmiljövärden och exploatering, hur behåller vi och utvecklar de långsiktiga kvalitéerna? - Trots de digra rapporterna i kulturmiljöprogrammet finns miljöer och företeelser som inte omfattas av några undersökningar, varken tematiska eller geografiska. För att utveckla resonemangen om urval behöver detta granskas med hänsyn till vad som omfattas och inte, hur speglar urvalet en mångfald i fråga om exempelvis etnicitet, kön, klass, stad-land? 7
8 Kartan visar de kulturmljövärden som finns i Lunds kommun Bebyggelsemiljöer enligt bevarandeprogrammet m.m., se listan nedan. Kartan finns på lund.se där du även kan se detaljer. Kulturmiljö med utpekat värde Kulturhistoriskt värdefull byggnad Byggnad som ingår i eller tillsammans med andra bygger upp en kulturhistoriskt värdefull miljö Kulturhistoriskt värdefull gatusträckning Kulturhistoriskt värdefullt gårdsrum eller plantering 8
9 9
10 EN INLEDANDE DEL I ARBETET MED LUNDS KOMMUNS NYA ÖVERSIKTSPLAN PM/ 15 Kulturmiljö Levande och mångbottnade kulturmiljöer utgör en stor attraktion som får oss att reflektera kring människors livsvillkor över tid. Förändringar av kulturmiljöer engagerar många och vi vill utveckla vårt arbete med att tillvarata invånarnas synpunkter på hur dessa miljöer ska utvecklas. Detta PM handlar om hur vi förvaltar de kulturhistoriska värdena på ett ansvarsfullt sätt, samtidigt som vi stärker kulturarvet som en resurs för hållbar utveckling, tillväxt och god livsmiljö. I VILKET SKEDE I ÖVERSIKTSPLANEARBETET ÄR VI NU? PM-arbetena är inte politiskt antagna utan utgör endast underlag i arbetet med Lunds kommuns nya översiktsplan. De samlar kunskap och väcker angelägna stadsplaneringsfrågor inom flera olika områden. Parallellt med framtagandet av dessa PM arrangerades under hösten 2016 workshops för medborgare, medarbetare i Lunds kommun samt andra aktörer. Det arrangerades även några utåtriktade seminarier. Resultatet av detta inledande arbete har sammanställts i en samrådshandling under våren och sommaren 2017, en samrådshandling som alla lundabor och andra aktörer kan ta del av under samrådstiden hösten Slutligen ska den nya översiktsplanen antas i kommunfullmäktige. Följande PM har tagits fram: 1. Spaning efter framtida sammanhang 2. Medborgardialog 3. Framtidens boende 4. Stadsbyggnadsstrategier 5. Förtätning i Lund 6. Arkitektur, identitet och varumärke 7. Näringsliv 8. Stadsliv och möten 9. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster 10. Hållbar energi i Lund 11. Mobilitet och infrastruktur 12. Ett klimatanpassat Lund 13. Stadskärnan 14. Lund i Regionen 15. Kulturmiljö 16. Vatten 17. Social hållbarhet
Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN. Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1
Berätta bredare INRIKTNINGSDOKUMENT FÖR BYGGNADSMINNEN Berätta bredare Inriktningsdokument för byggnadsminnen 1 Foto: Bengt A. Lundberg (1, 4, 8), Pål-Nils Nilsson (10), Rikard Sohlenius (11), Roger Blent
Kommittédirektiv. Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Dir. 2011:17. Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011
Kommittédirektiv Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet Dir. 2011:17 Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över lagstiftningen
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Riksantikvarieämbetets strategiska plan
Riksantikvarieämbetets strategiska plan 2017 2019 Inledning Detta är Riksantikvarieämbetets strategiska plan. Den beskriver inte allt vi ska göra. Den pekar ut riktningen för vårt interna planeringsarbete
Kulturmiljöunderlag. Kulturmiljö i god bebyggd miljö Länsstyrelserna/RUS Boverket Riksantikvarieämbetet
Kulturmiljöunderlag Kulturmiljö i god bebyggd miljö 181122 Länsstyrelserna/RUS Boverket Riksantikvarieämbetet Dagordning 181122 13.00 Välkomna! 13.10 Planeringsunderlag, uppdrag och miljömål 13.20 Länsstyrelserna
Västarvet Historien fortsätter hos oss.
Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och
Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse
Riksantikvarieämbetet utvecklar Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse 1 Förord Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse är utgiven av Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm
Arkitektur, planering och plangenomförande. Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping
Arkitektur, planering och plangenomförande Karin Milles, stadsarkitekt i Norrköping Norrköpings kommun 160 000 150 000 140 000 130 000 Faktisk folkmängd Prognos Utblick 142 000 120 000 110 000 100 000
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Policy. Kulturpolitiskt program
Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Samhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN
Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN KF 2015-11-02, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglovsenheten 1 Visionen antagen av KF den 25 juni 2012 2 Antagen av KF 2014-09-29 Ny utställningstid 28 februari -
Kulturmiljövårdens riksintressen. Ulf Lindberg Riksantikvarieämbetet
Kulturmiljövårdens riksintressen Ulf Lindberg Riksantikvarieämbetet Projektet Kulturmiljövårdens riksintressen Övergripande syfte Förbättra förutsättningarna att tillvarata och utveckla landskapets kulturvärden
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap
Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader
Vad är kulturarv och var finns informationen?
Vad är kulturarv och var finns informationen? Om Riksantikvarieämbetet En av Sveriges äldsta myndigheter, grundades 1630 Vi finns i Stockholm, Visby, Glimmingehus och Gamla Uppsala Omkring 220 anställda
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET
vastarvet.se KUNSKAP UPPLEVELSER UTVECKLING NATUR- OCH KULTURARV I VÄSTRA GÖTALAND VÄSTARVET Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och förståelse av samtiden.
Till dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor
Till dig som arbetar med Leader Leader till gagn för landskapsfrågor 2 Foto omslag: Shutterstock Foto: Catharina Engström Hellström Landskapsperspektiv en väg till samverkan Vi har alla ett förhållningssätt
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges
Överenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Samrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun
KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Elfwendahl, Magnus 2017-04-27 KTN-2017-0139 Kulturnämnden Samrådsyttrande strukturprogram för främre Boländerna, Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden
Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen
Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid
Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige.
Kulturmiljö och vattenförvaltning, två projekt i södra Sverige. Elva länsstyrelser i två vattendistrikt i samverkan 2010-2016 Östergötland, Jönköping, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Kronoberg, Halland,
Förslag till revidering av Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uppsala kommun
KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Andersson Sabina Datum 2017-08-30 Diarienummer KTN-2017-0342 Bernhardsson Sten Rev. 2017-09-13 Kulturnämnden Förslag till revidering av Reglemente för kommunstyrelsen och
Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning
Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för
Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KF/2013:222. Kultur- och fritidsnämnden antar kulturmiljöprogrammet.
TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Åsa Anderljung Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Kulturmiljöprogram Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden antar kulturmiljöprogrammet. Sammanfattning 2011 fick
Kommunens hantering av riksintressen i översiktsplanen
Kommunens hantering av riksintressen i översiktsplanen Riksintressen Kommunen har i ÖP-processen möjlighet att göra sin egen bedömning och precisering i förhållandet till riksintresseanspråkets avgränsning
Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg
Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR Kulturplan Kultur lyfter Hallsberg 2 Kultur och utbildningsnämndens viljeinriktning för kultur och föreningsliv Hallsbergs kommuns inriktningsmål för utbildning,
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
MED KULTUR GENOM HELA LIVET
MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020
Nämndsplan 2020-2023 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN - Preliminär nämndsplan år 2020 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Mål- och resultatstyrning i Lomma kommun... 3 1.2 Nämndsplan och målkedja... 3
Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun
KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat
Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT
VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT »En klar majoritet tycker också att det är viktigt att bevara de kulturhistoriska karaktärsdragen och de är också beredda att betala mer för
Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Kommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
KULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9, 21:18 m.fl. Beskrivning av planens påverkan jämfört med nuläget.
2015-06-16 Dnr: MK BN 2015/00012 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9,
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska
Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska Kulturmiljö en miljö som är präglad av människors verksamhet - ibland över mycket lång tid Sven Göthe Kulturmiljö i kultur- och
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län
Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län 2016-09-20 Riksintressen i Stockholm län I Stockholm finns 120 områden av riksintresse för kulturmiljövården De täcker mellan 14 och 17 % av länets yta.
SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030
Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Riksantikvarieämbetets strategi och vision Tänka i tid
Riksantikvarieämbetets strategi och vision 2011 2013 Tänka i tid I n n e h å l l Vår roll och vårt uppdrag................ 4 Vår vision och våra utmaningar.......... 5 Hit vill vi nå 2013.......................
PLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE
Stadsarkitektkontoret 2014-04-23 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Områdesbestämmelser och upphävande av detaljplan för Munsö gamla skola (Munsö Prästgård 1:2) på Munsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2012.27.214
1.1 Vad är en översiktsplan?
1. Inledning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har samverkat i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för respektive kommun, i syfte att skapa förutsättningar för en livskraftig framtid
Angående väckt fråga om byggnadsminnesförklaring av Folkparksbyggnaden i Lund, fastigheten Väster 5:10, Lund.
BN 2015/0107 Lund den 30 april 2014 Angående väckt fråga om byggnadsminnesförklaring av Folkparksbyggnaden i Lund, fastigheten Väster 5:10, Lund. Lunds kommun har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter
Museer och kulturarvsarbete 19/11
Museer och kulturarvsarbete 19/11 Kulturarv Vad är kulturarv? När hörde ni ordet första gången? I vilka situa@oner hör ni ordet användas? Av vilka personer/ grupper? Hur gammalt är kulturarvet? Hur länge
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom
PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. - en handlingsplan i korthet
Hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat - en handlingsplan i korthet Ett klimatanpassat markbyggande Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen.
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd
Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Forum Finntorps synpunkter
Forum Finntorps synpunkter planförslag Sicklaön 125:3, Dnr KFKS 2014/905-214 Projekt 9252 Forum Finntorp har sedan början av år 2016 genomfört en medborgar- och politikerdialog, ett eget samråd och en
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?
Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,
Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor
haninge kommuns styrmodell en handledning
haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.
Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.
vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.
Checklista Undersökning om ny detaljplan för fastigheten Duvan 6 kan antas medföra betydande miljöpåverkan
2018-12-06 Dnr2018-182 Checklista Undersökning om ny detaljplan för fastigheten Duvan 6 kan antas medföra betydande miljöpåverkan När en ny detaljplan tas fram eller en befintlig ändras eller upphävs ska
Byggnadsnämnden uttalande angående utvändiga ändringar av radhusen 1986 gjorde Huddinge kommun tillsammans med bl.a. Stockholm länsmuseum en
Byggnadsnämnden uttalande angående utvändiga ändringar av radhusen 1986 gjorde Huddinge kommun tillsammans med bl.a. Stockholm länsmuseum en kulturmiljöinventering av Huddinge. Musikalen finns då med i
Arkitektur Stockholm En strategi för stadens gestaltning. Svar på remiss.
Britt-Marie Salmén Stadsmiljö 08-508 273 40 brittmarie.salmen@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-10-19 Arkitektur Stockholm En strategi för stadens gestaltning. Svar på remiss. Förslag
Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun
Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens
Kulturmiljöprogram för Skåne
www.m.lst.se Kulturmiljöprogram för Skåne Läns sty Skån relsen e län 2:1 20 08-10 -02 Titel: Utgiven av: PlanPM Kulturmiljöprogram Skåne Länsstyrelsen i Skåne län 2 Författare: Beställningsadress: Copyright:
Planbesked för Jasminen 5
1 (3) Ärende 19 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-09-04 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Jasminen 5 Diarienummer: SBN-2016-02813 Fastighet: Jasminen 5 Sammanfattning av ärendet Fastigheten
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region
Bilaga 1 CSR-strategi Koncernen Stockholm Business Region Sammanfattning För att systematiskt styra det sociala hållbarhetsarbetet inom Stockholms Stadshus AB och dotterbolagen har kommunfullmäktige i
Läge för plan: Planområdet är beläget på Tuvan, vid Tennisvägen och Tuvanvägen. Se karta.
2016-03-31 Dnr: MK BN 2016/00267 Behovsbedömning Handläggare: Erika Svensson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Plan:. Detaljplanen ersätter delar av SP046, Förslag till stadsplan för TUVAN
Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Riksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!
Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Allmän beskrivning av riksintressen I miljöbalken 3 kap 6 står det Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv skall skyddas
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.
2016-03-01 PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. Förslag till planbestämmelser som syftar till att skydda befintlig bebyggelse i kv Sicklaön 125:3, Nacka kommun.