2015:234 ANTIKVARISK MEDVERKAN VRETA KLOSTER STENHUSET STENHUSET VID VRETA KLOSTERS KYRKA LINKÖPING ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK

Transkript

1 2015:234 ANTIKVARISK MEDVERKAN VRETA KLOSTER STENHUSET STENHUSET VID VRETA KLOSTERS KYRKA LINKÖPING ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK

2 2

3 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Vreta klosters kyrka är belägen en knapp mil nordväst om Linköping på ett markant höjdparti. De äldsta delarna av kyrkan är från tidigt 1100-tal. I början av 1100-talet donerade Kung Inge d ä jord till ett kloster i Vreta socken. Klostret, sannolikt tillhörande benediktinorden, är ett av de tidigaste etablerade klostren i landet. Den nuvarande kyrkan har en komplicerad medeltida byggnadshistoria. Kyrkan började sannolikt uppföras omkring år 1100 som en kungskyrka med treskeppigt långhus och brett västtorn. Ett för svenska förhållande unikt gravkor uppfördes i anslutning till södra korsarmen, det s k Ragnvald Knaphövdes gravkor. År 1162 lät kung Karl Sverkersson förändra klostret till ett cisterciensiskt nunnekloster. Klosterbyggnaderna samlades huvudsakligen norr om kyrkan, men en del ekonomibyggnader lades på något avstånd väster om kyrkan. Efter reformationen på 1500-talet upphörde klosterverksamheten. Kyrkan hade tidigare varit både klosterkyrka och församlingskyrka, men nu blev den enbart församlingskyrka. Klosterbyggnaderna förföll och revs, men det stora stenhuset längst i väster fick stå kvar. På ritningen av kyrkogårdens omfattning före 1432 ser man även klosterområdets utbredning och byggnadernas gruppering. Längst i väster ligger stenhuset som här anges som spannmålsmagasin. Ingår i Vreta klosters kyrka. Sveriges Kyrkor, Östergötland. Band II. 3

4 T v: Stenhusets östra fasad. Foto Östergötlands museum T h: Stenhusets västra fasad. Dörr- och fönsteröppningar har det utseende de fick vid restaureringen Stenhuset uppfördes troligen omkring Det är oklart vad byggnaden haft för funktion under klostertiden och bl a härbärge och spannmålsmagasin har nämnts som möjlig användning. Under en period hörde stenhuset till prästgårdens ekonomibyggnader. År 1915 påbörjades en omfattande restaurering av Vreta klosters kyrka under ledning av Sigurd Curman. Den föregicks bl a av uppmätningar och arkeologiska utgrävningar. I samband med kyrkans restaurering sattes även stenhuset i stånd och gjordes i ordning som museum. En stor del av följande material är hämtat från dessa undersökningar och restaureringen. Den vintriga bilden över det f d klosterområdets västra del ingår i Redogörelse för undersökningsarbete i Vreta klosters kyrka. Sigurd Curman Östergötlands museums topografiska arkiv. 4

5 I kopierat material från ATA i Stockholm (Antikvarisk-topografiska arkivet) finns en handskriven redogörelse från år 1900 om stenhuset, eller Vreta kloster hus, som man benämner byggnaden. Texten återges här med nutida stavning och (?) betecknar att tolkningen är osäker: Övre våningen igenom en vägg delad i 2 lika delar, vardera med 2 korsvalv med grov fyrsidig båge(?). Yttre bredd omkr 8 M. Längd omkr 48 alnar. På ena långsidan (den åt ) på nedre bottnen 4 rundvälvda nu delvis igensatta dörröppningar, över var och en av dem (i övre våningen) nu en fyrkantig glugg i ursprungliga formen obestämbar? Av grovhuggen kalksten, dörromfattningar ngt bättre huggna. Teml. väl bibehållen. Ligger omkr. 100 steg från kyrkan rätt västerut. Övre våningen = spannmålsbod (?). Nedre = vedbod, isdös. Till 1778 begagnades som boställets fähus övriga byggdes en ny ladugård. Klosterhuset stod öde till 1811, då det av Kronan användes för Kanalbyggnadens behov på stängselbommen vid ena gavelporten Lämnades antagl. för fäfot efter 1824 vid Kanalens fullbordande. Därefter skräpbod (?) för bostället. Omtalas i syneinstrument såsom en på gården befintlig byggnad utan skyldighet att underhålla (varken f. boställesinnehavaren l. församlingen. Nytt tak lades 1899 för 557,38. Järnankaren. Stenhusets östra fasad och stenhuset från sydväst. Ingår i Redogörelse för undersökningsarbete i Vreta klosters kyrka. Sigurd Curman Östergötlands museums topografiska arkiv. Följande beskrivning av stenhuset/klosterhuset är hämtad ur Redogörelse för undersökningsarbete i Vreta klosters kyrka. Sigurd Curman 1908: Det är en lång, rektangulär byggnad, som på längden afdelas i 2 rum. Den är uppförd af huggen kalksten af ungefär samma skifttjocklek som korets murverk. Hvardera rummet är täckt med 2 krysshvalf utan diagonalbågar. Dessa hvalf äro af alldeles samma form och konstruktion som korhvalfven. Gördelbågarne, spetsbågiga, upptagas af enkelt profilerade, svagt springande konsoler på långväggarne. På östra långväggen finnas 2 öppningar in till hvardera rummet. Dessa äro nu igensatta nedtill och upptill såsom fönster, men voro ursprungligen dörröppningar med rundbågig, i ett par fall svagt spetsbågig, öfvertäckning. Om byggnaden dessutom haft några fönster, är svårt att afgöra. De skulle i så fall suttit på de platser, där de nuvarande, i sen tid upptagna eller förstorade fönstren befinna sig. De nuvarande stora dörröppningarne på gaflarne härröra från 1800-talets början, då huset användes såsom materialbod vid kanalbyggnadsarbetet. 5

6 Såväl hvalfformen som konsolernas profiler gifva vid handen, att denna byggnad uppförts ungefär samtidigt med att koret hvälfdes d.v.s. under 1200-talets första del. Men hvad hade denna byggnad för uppgift inom klosteranläggningen? Därför måste jag blifva svaret skyldig. Möjligen skulle man kunna gissa på klostrets herberge på grund af dess afskiljda läge ute i ena hörnet af klosterområdet. Husets västra vägg låg nämligen inbyggd i klostrets omfattningsmur. Men hvarför skulle å andra sidan ett herberge hafva så många dörröppningar? Stenhusets södra respektive norra gavel med de nu igensatta portalerna. Ingår i Redogörelse för undersökningsarbete i Vreta klosters kyrka. Sigurd Curman Östergötlands museums topografiska arkiv. Två fotografier tagna av valven på dåvarande övervåningen. T v: Södra halvan mot söder. T h: Nora halvan mot sydväst. Ingår i Redogörelse för undersökningsarbete i Vreta klosters kyrka. Sigurd Curman Östergötlands museums topografiska arkiv. För äldre uppmätningsritningar av stenhuset hänvisas till Bilaga. 6

7 Tidigare kända renoveringsarbeten Fotografiet visar den nerplockade västra väggen och ingår i Redogörelse över de fynd och iakttagelser som gjorts under restaureringen av Vreta kloster kyrka. Erik Fant År 1917 sammanställdes en Redogörelse över de fynd och iakttagelser som gjorts under restaureringen av Vreta kloster kyrka av Erik Fant. Han undertecknar i egenskap av kontrollant vid kyrkans restaureringsarbete maj 1915 december Redogörelsen innehåller även en kortfattad beskrivning av arbetet med Klosterhuset. Dess norra valv var instörtadt och har ånyo blivit inslaget. Härvid måste man taga ned hela den ena yttermuren, som stödde valvet och förstärkte grunden. Grunden bestod av kullersten nedvräkt i en c:a 1,30 m. bred grop av 1,50 m. djup under golvet. De översta 60 cm. härav voro murade av kalksten och bildade en utåtspringande sockel. Stenarna i väggen lades vid ombyggandet på marken i samma ordning som de suttit i muren och murades ånyo in på sina gamla platser. De tidigare dörröppningarna mot öster hava ånyo upptagits samt de gamla gavelportarna murats igen. Gavelröstet har höjts 1 m. i nock samt taket försetts med nya takstolar, panel och ekspån. På översidan av det andra valvet från söder syntes i bruket avtryck av två spår av skor. Det ena c:a 28 cm. långt, visar en sula som i ett enda stycke går mot klacken. Det andra är mycket litet c:a 22 cm. och är utan klack fast hålfoten dock något markeras. Framåt och bakåt är spåret äggformat avrundadt. Den bakre delen tycks ha haft grova pliggar rundt kanten. Längs hela östra sidan av byggnaden löper en stensättning av kullerstenar liksom för en rännsten. 7

8 Fotografierna visar det delvis nertagna taket (norra delen) samt valvkapporna och nya takstolar mot söder. Ingår i Redogörelse över de fynd och iakttagelser som gjorts under restaureringen av Vreta kloster kyrka. Erik Fant Enligt en skrivelse 1961 behöver delar av taktäckningen och nockbrädor bytas ut. Det är osäkert om detta skedde. År 1987 lades spåntaket om och vissa murningsarbeten gjordes. I arbetsbeskrivningen, som är upprättad av Ture Jangvik, K-konsult i Linköping, står att: För att erhålla bättre ventilation av det nya spånskiktet skall varannan bräda i takpanelen avsågas på längden, så att en springa om cirka 1,5 cm erhålles. Taknock skall täckas med nockplanka och däröver blyplåt och i stället för vindskivor av trä skall man lägga spån. Luckor och dörrar ska strykas med varm trätjära och detaljer av järn blymönjas och målas med oljefärg. Takspånen ska vara av furu, spjälkade och nedersta spånraden skall vara spetsad, lika befintlig. Kulturhistorisk bedömning Stenhuset uppfördes troligen omkring 1289 för Vreta klosters räkning. Den kan i dag ses som den bäst bevarade klosterbyggnaden i Östergötland. Basfakta om projektet Fastighetsägare/beställare Vreta klosters församling, Box 64, Ljungsbro. Bidrag Kyrkoantikvarisk ersättning. Tillstånd från länsstyrelsen Tillstånd enligt kulturmiljölagen till omläggning av spåntaket på stenhuset på kyrkotomten väster om Vreta klosters kyrka, dnr

9 Tidsperiod Oktober november Problembild / skadebild Skador i spåntaket. Skadat spån i västra takfallet. Avrivet spån och det nya takspånet. Målsättning med projektet Omläggning av taket med kluvna furuspån av god kvalitet. Läggningen ska utföras som befintligt med spetsiga spån i nedre varvet och spånläggning över vindskivorna. Arbetsbeskrivning - 9

10 Resultat Genomförda arbeten Allt gammalt spån har rivits av och nytt tjärdoppat, kluvet furuspån har lagts på. Enligt det tidigare utförandet har nedre radens spån spetsad avslutning och en rad spån är lagd över vindskivorna. De spetsade spånen specialtillverkades får att få samma utformning som de befintliga. Taknockens täckningslist av bly har inte bytts ut, men är bättre fäst. Återstående arbete är att fästa en dekorativ avslutning på en av vindskivorna. Södra delen av östra takfallet före omläggning. Den spetsiga avslutningen på nedre spånraden gjordes med samma mått som på den befintliga läggningen (till vänster). 10

11 Läggning av spån på östra takfallet. Taktron. En lucka sågades upp till vinden. Taktron var i mycket gott skick och fordrade enbart någon mindre ilagning. En lucka togs upp i undertaket på östra takfallet, så att det blev möjligt att fotodokumentera vinden. Spånen är kluvna furuspån från Vanhat Talot Oy (ägare Kyrktak), doppade i finsk dalbränd trätjära från Oy Contralex Ltd. Enligt entreprenören är det samma typ av tjära som kommer från Claessons Trätjära AB. Nockbrädor är strukna med dalbränd trätjära från Claessons Trätjära AB och till sommaren 2016 kommer hela spåntaket att behandlas med denna tjära. 11

12 Stenhuset från nordöst efter omläggning. På bilden syns hur gaveln höjdes vid restaureringen Uppföljning Eventuella avvikelser från länsstyrelsens beslut - Byggnadshistoriska iakttagelser eller erfarenheter gjorda under arbetet Undertecknad, antikvarie Eva Nyström-Tagesson från länsstyrelsen och stiftsantikvarie Niklas Fredriksson gjorde en översiktlig besiktning av vinden utrymmet ovan valven. Valven är byggda av kalkstensflis som står på kant, delvis verkar det vara vällagt och delvis slarvigare. Även från vinden kan man se höjningen av gavlarna. Takstolarna är märkta. Rektangulära fördjupningar i bruket invid takstolarna kan visa på en äldre konstruktion. 12

13 T v: Örjan Tegler, Vreta klosters församling, på väg in på vinden. T h: Vinden mot norr. Foton Niclas Fredriksson, Linköpings Stift. Norra gavelväggen med den synliga förhöjningen från tidigt 1900-tal. 13

14 Försänkningen i bruket kan tyda på en annan typ av takstol. 14

15 Märkt takstol. Södra gavelväggen med 1900-talets förhöjning. Godkännande/slutbesiktning Utfört arbete kan godkännas ur antikvarisk synpunkt. 15

16 Medverkande i projektet Entreprenörer Kyrktak bygg & konsult AB, Norrköping. Antikvarisk medverkan Östergötlands museum genom Anita Löfgren Ek. 16

17 Övrigt Antikvariska kontroller / besiktningar , , , och Fotodokumentation Digital fotodokumentation förvaras på Östergötlands museum. Foto där inget annat anges: Anita Löfgren Ek, Östergötlands museum Källor Curman, Sigurd och Lundberg Erik. Vreta klosters kyrka. Sveriges Kyrkor, Östergötland. Band II. Stockholm Östergötlands länsmuseum. Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Vreta klosterkyrka. Östergötlands museums topografiska arkiv samt enskilt arkiv nr 549 (Ture Jangvik) Övrigt Bilaga: Ritningar från Ture Jangviks material om Klosterhuset i Vreta kloster. 17

18 Tekniska uppgifter Lokal Socken/stad Kommun Län och landskap Ekonomiska kartans blad Vreta kloster, stenhus väster om kyrkan Vreta klosters socken Linköping Östergötland (8F 6g Vreta kloster) Typ av uppdrag Antikvarisk medverkan Öm dnr 215/15 Öm projektnr Lst dnr Uppdragsgivare Bidrag Vreta klosters församling Kyrkoantikvarisk ersättning Byggnadsantikvarie Anita Löfgren Ek Foto Östergötlands museum Fältarbetstid Oktober november 2015 Dokumentationsmaterial förvaras på Östergötlands museum. 18